LUM nr 9 - 24 oktober (PDF 1,3 MB - Nytt fönster) - Humanekologi ...

Eva Åkesson”En milstolpeför pedagogiken”Som en milstolpe för pedagogiken,betraktar Eva Åkesson universitetsstyrelsensbeslut ommålet att alla lärare vid Lundsuniversitet ska ha genomgått tioveckors utbildning i högskolepedagogik.Eva Åkesson som är pedagogisk konsultoch projektledare vid UCLU,(utvecklingscentrum för lärande ochundervisning) har i 30 år kämpat för attöka pedagogikens status i högskoleundervisningen.I början av 90-talet fickhon och hennes kollega Eva Falk Nilssondraghjälp av dåvarande rektorHåkan Westling i en utredning – dens k Grundbulten – där man förordadesex veckors grundläggande högskolepedagogiskutbildning för behörighet,och därefter successiv utbildning medtvå veckor per år under fem år.– Då var det ett programförslag ellersnarare en vision, men nu har vi fåttmål och behörighetskrav fastställda,säger Eva ÅkessonEn förstärkning med andra ord, ochen välkommen sådan:– Det är väldigt glädjande och vi ärmånga som har hjälpts åt att få framdet. Det känns som ett väl underbyggtoch realistiskt mål.Ansvaret för att lärarna genomgårutbildningen ligger på respektive områdeoch tillämpningen av beslutet skaredovisas för universitetsstyrelsen hösten2005. Men att målet skulle varauppfyllt då tror knappast Eva Åkesson.– Nej, det kommer att ta längre tidän så. Det stora hindret nu är intelängre attityden till högskolepedagogikenutan lärarnas hårda arbetsbördatillsammans med det kärva ekonomiskaklimatet.MARIALINDHFOTNOT: För exaktformulering av beslutetom högskolepedagogiskautbildningensewww.lu.se/aktuelltEva Åkesson. FOTO:KENNET RUONABolognaprocessen gårvidare i Europa och LundI slutet av september träffades 40 europeiskautbildningsministrar i Berlin somett led i den så kallade Bolognaprocessen.Vid mötet diskuterades bland annatkvalitetssäkring, examensstruktureroch ett effektivare system för att erkännaexamina från andra lärosäten.– Frågor om examensstrukturenkommer att sysselsätta Sveriges universitets-och högskolesektor under denärmsta åren. Det sade statssekreterareAgnetha Bladh när hon nyligen hemkommenfrån Berlin besökte Lunds universitet.Bolognaprocessen kallas uppföljningenav en deklaration som antogs av 29 europeiskaländer i Bologna 1999. Detövergripande målet är att göra europeiskutbildning mer konkurrenskraftig.Detta ska uppnås genom ökad rörlighetmellan universiteten. Studenter, lärareoch forskare ska enkelt kunna flyttamellan olika lärosäten och medlemsländernasuniversitetsexamina ska bligångbara på hela den europeiska arbetsmarknaden.För att detta ska bli möjligtmåste det bli lättare att jämföra olikaexamina och betyg och det måste finnasnågon form av kvalitetssäkring. År 2010har man satt som slutår då medlemsländernasuniversitet ska vara färdigamed europeiseringen.Diploma SupplementEtt konkret resultat av Bolognaprocessenär att alla examensbevis idag försesmed ett så kallat Diploma Supplement.Det är en engelskspråkig bilaga påtre till sex sidor som beskriver vad detär för sorts examen och hur det svenskahögskolesystemet fungerar.Ett viktigt redskap för att få störrerörlighet mellan universiteten är ECTS,European Credit Transfer System, ettbetygssystem inom Erasmusprogrammetsom skapades för att det ska blienklare att tillgodoräkna sig utlandsstudier.ECTS handlar främst om överföringav universitetspoängen men ocksåom hur övrig utbildningsinformationska struktureras.Bertil Holmberg, prodekan vid Na-turvetenskapligafakulteten,var på uppdragav EU-kommissionenmed ochutveckladetransfereringssystemet.– Under 90-talet låg Lund iframkanten närdet gällde attinföra ECTS, Bertil Holmbergsäger BertilHolmberg. Men nu har vi halkat efter.– Jag tror att det ska till ett rektorsbeslutoch pengar till informationsinsatserom ECTS ska kunna införasöver hela universitetet. Som det ser ut idag tillämpas systemet bara vid vissa institutioner.När det gäller Bolognaprocessenskrav på kvalitetssäkring menade statssekreterareAgneta Bladh att Sverige redanhar ett väl utvecklat system. Däremottrodde hon att den svenska högskolevärldenskulle få en hel del att göra närdet gäller översynen av examensstrukturenunder de närmaste åren.I februari kommer Utbildningsdepartementetmed en utredning som Sverigesuniversitet och högskolor måste ta ställningtill. Utredningen ska behandlaexamensstrukturer och eventuella förändringari den svenska betygsskalan.Bland annat diskuteras om det går attinföra en sjugradig betygsskala enligteuropeisk modell och om fler utbildningarska delas in i kandidat- och magisternivå.En etappindelning i kandidat-och magisternivå underlättar nämligenför den som vill förlägga en del aven utbildning till ett annat universitet.Hittills har det bara varit den förstaoch andra cykeln i universitetens utbildningar,det vill säga kandidat- ochmagisterutbildningarna som har varitföremål för Bolognaprocessen. Närutbildningsministrarna möttes i Berlin iförra månaden bestämdes att även dentredje cykeln, det vill säga forskarutbildningen,måste inkluderas.ULRIKA OREDSSON2