LUM nr 9 - 24 oktober (PDF 1,3 MB - Nytt fönster) - Humanekologi ...

Posttidning ALunds universitetBox 117221 00 LundGun Malmgren.FOTO: KENNET RUONA.XVIHallå!…Gun Malmgren, nyinstallerad professorsom höll installationsföreläsningen medtiteln Möte mellan text och läsare.Du är professor i litteraturvetenskap med didaktiskinriktning – vad innebär det?– Det är den del av litteraturvetenskapen somhandlar om litteraturen som en rörelse mellan textoch läsare. Jag vill lyfta fram läsarens perspektivoch det som sker i mötet mellan text och läsare.Och vad brukar hända i ett sådant möte?– Det beror på i vilket syfte man läser och vadman läser. Läsvanor har att göra med sociala roller,med kulturell identitet och med ideologiska föreställningar.Fiktionstexter kan kompensera läsarenför bristande handlingsmöjligheter. Vi läserockså för att bli bekräftade och för att ändra våraföreställningar om hur världen är eller kundevara.Har läsvanorna förändrats? Läser vi mer i dageller har IT och TV minskat läslusten?– Vi får rapporter om att det köps mer böcker idag och många nya böcker får stor uppmärksamhet.Men vi vet inte hur alla köpta böcker läses.Mötet mellan text och läsare är fortfarande ”ensvart låda” och det är många frågor som vi forskaresöker svar på.Du har särskilt intresserat dig för litteraturensplats i utbildningen av svensklärare. Vad kan lärarnagöra för att stimulera eleverna att läsa?– Alla medel är tillåtna för att göra litteraturentillgänglig. Blivande lärare bör vara belästa ochäven kunna göra en pedagogiskt riktad textanalys.Sverige har en fin produktion av barnlitteraturoch goda bibliotekstraditioner. Det tar lång tidatt bygga upp t ex skolbibliotek och sjukhusbibliotekmen det kan gå fort att rasera dem. Jagtycker det är olyckligt att spara på det området.Behöver skönlitteratur större utrymme på schemat?– Ja, jag anser att litteratur är en viktig kunskapskällai skolarbetet. Sen ska man veta att läsupplevelsenvarierar med åldern. För små barn ärläsning som lek och i den traditionella slukarålderngäller serieböcker där hjältar och hjältinnorär förebilder. Komponenterna är välkända förbarnen och det underlättar läsandet. Efterhandbörjar barnen kunna reflektera under läsningenoch för den äldre läsaren blir läsandet också entolkningsprocess. Barnen behöver en vuxen somdelar med sig av sin läserfarenhet och här spelarbåde föräldrar och lärare en viktig roll.Det talas mycket om olika lässtrategier. Vilkenstrategi tycker du är bra?– Läsecirklar är ett bra exempel. Där får manbåde läsa och tala om det som alla har läst. Deltagarnakan ha högst olika tolkningar av sammabok och sådana samtal är alltid givande.Vad läser du själv helst?– Svår fråga. Jag läser mycket och alla genrer. Låtmig säga att jag är oerhört privilegierad – jag haralltid älskat att läsa och nu får jag göra det ocksåsom yrke.En roman kan vara en stor och bestående läserfarenhet– men ibland vill man bara roas för stunden.Får man ha enkel kiosklitteratur i bokhyllan?–Visst. Många läsare har flera böcker på gång –kanske en krävande men svårtillgänglig romanoch en förutsägbar kärleksroman eller deckare.Det kallar vi dubbel bokföring. Man lär sig alltidnågot nytt om sig själv när man läser.SOLVEIG STÅHL