Kommentarmaterial till kursplanen i slöjd

punkter för arbetet. Därigenom lär sig eleverna att använda och samtidigt utvecklaförståelse för olika typer av beskrivningar, skisser och modeller. Exempelvis kan enskalenlig modell av en hylla utgöra ett bra redskap för att överväga proportioner mellandelar, medan ett blivande klädesplagg bättre skissas och planeras genom att jämföraolika färgkombinationer med hjälp av ett digitalt ritprogram.Arbetsmiljö och ergonomiUnder alla årskurser ska eleverna möta hur man kan använda verktyg, redskap ochmaskiner på ett säkert sätt. I årskurserna 7–9 vidgas detta till att bli en egen innehållspunktom arbetsmiljö och ergonomi. Att lära sig att inta rätt arbetsställningar och attskydda sig mot till exempel höga ljud eller dammpartiklar är väsentligt för att undvikaskador, både vid slöjdarbete och i andra sammanhang. Innehållet är obligatoriskt iårskurserna 7–9, men det kan naturligtvis behandlas även i tidigare årskurser.Slöjdens arbetsprocesserKunskapsområdet ”Slöjdens arbetsprocesser” behandlar slöjdarbetets olika delar.Området har tydliga kopplingar till alla fyra långsiktiga mål, eftersom det ringar inhela arbetsprocessen i slöjd.Slöjdarbetets olika delarI det centrala innehållet lyfts slöjdarbetets olika delar: idéutveckling, överväganden,framställning och värdering fram. I tidigare kursplaner har man i stället använt detsammanfattande uttrycket ”slöjdprocessen”. Anledningen till att kursplanen frångårbegreppet slöjdprocessen är att tolkningen av begreppet har varierat kraftigt. Slöjdlärarehar i stor utsträckning använt sig av begreppet för att beskriva sitt eget arbetssätt– oavsett hur deras undervisningspraktik egentligen har sett ut. Det har av mångauppfattats som en svaghet i tidigare kursplaner att ett centralt begrepp i slöjdämnetinte har en tydlig och allmänt känd innebörd. För att få en förståelse för kursplanensnuvarande skrivningar om arbetsprocessen i slöjd följer här en kort kommentar ochbakgrund till vad som lett fram till denna.I den tidigare kursplanen beskrevs slöjdprocessen i form av fyra faser: ”idé”, ”planering”,”genomförande” och ”värdering”. Begreppet användes i många sammanhang ikursplanen men på ett sådant sätt att slöjdprocessen kunde uppfattas på olika sätt:– som ett mål genom att eleverna skulle kunna beskriva slöjdprocessen för att uppnågodkänt,– som ett ämnesinnehåll genom dess framträdande roll i kursplanen,– som en metod för lärande.Ett annat problem med begreppet slöjdprocessen var att det kunde uppfattas somämnesspecifikt. I själva verket förekommer flera, inte nödvändigtvis ämnesspecifika,processer som samverkar när eleverna slöjdar i skolan. Det handlar dels om en kreativprocess, dels om en produktionsprocess och slutligen om en tredje parallell process iform av en pedagogisk lärprocess. Dessa processer förekommer i alla skapande verksamheteroch inte bara vid slöjdande eller i slöjdundervisning.KOMMENTARMATERIAL TILL SLÖJD 13