Regler för arbete med djur och tillträde till djuravdelning

Bilaga DAnsvarsfördelning mellan Rådgivande veterinär, Godkändföreståndare och Försöksledare vid KI1. Vid skada eller sjukdom på försöksdjur, som inte är att förvänta p.g.a.försöket, skall rådgivande veterinär kontaktas snarast.2. Medicinsk eller kirurgisk behandling som inte ingår i godkänd etiskansökan får endast utföras av rådgivande veterinär eller av denne utseddperson.3. Etiska ansökningar skall granskas av rådgivande veterinär innan denskrivs under av den godkände föreståndaren. Undantag kan i vissa fallaccepteras efter överenskommelse mellan rådgivande veterinär ochgodkänd föreståndare.4. Vid överlevnadsförsök som inkluderar större kirurgiska ingrepp ellerandra ingrepp med större allmänpåverkan skall försöksledaren, eller avdenne utsedd person, finnas tillgänglig tills djuret är fullt återställt.5. Djur får ej lämnas utan övervakning efter narkos förrän de intagitbröstläge och kan röra sig utan balansstörningar.6. Vid så kallad återanvändning av djur kan detta ske först efter det attrådgivande veterinär besiktigat djuren och bedömt djuret såsom lämpligtatt återanvända(SJVFS 1998:20,5 kap 4 och 5§§). Vid bedömning skallsärskilt beaktas att ett djur som har använts i ett försök som har medförtbetydande smärta, ångest eller likvärdigt lidande inte får återanvändas

Bilaga EJournalföring (SJVFS 1998:20)Den godkände föreståndaren är ansvarig för att journalen förs och bevaras.Journalen skall bevaras under minst tre år på anläggningen.Individuella journaler skall föras för varje:• primat• hund• katt• kanin• gris• får• illerDessa djurslag skall också vara märkta så att identifikation av varje individ ärmöjligAndra ryggradsdjur skall journalföras individuellt eller i grupp.Journalen skall föras löpande och, i tillämpliga delar, innehålla uppgifter om:• antal djur• art• kön• identitet enl märkning• födelsedatum• datum för ankomst till anläggningen• namn och adress till leverantör• datum för försäljning eller leverans av djur• mottagarens namn och adress• vidtagna försöksåtgärder• skötsel och förvaring av djuren• skador eller sjukdomsfall och vidtagna åtgärder• avlivning av annan orsak än del av försök• djur som dött och orsak

Bilaga FOrganisation av Kis försöksdjursverksamhetSamlat ansvarDet samlade ansvaret för KIs försöksdjursverksamhet ligger underStyrelsen för Forskning. Som stöd till Forskningsstyrelsen finns ettFörsöksdjursråd. Rådet består av en Ordförande, övriga medlemmarär godkända föreståndare/djurhuschef eller annan intresseradforskare från institutioner med försöksverksamhet, veterinärer ochtekniskpersonal från campus, Huddinge sjukhus, Karolinskasjukhuset, Södersjukhuset och S:t Eriks ögonsjukhus.I rådets uppdrag ingår att:1. Främja försöksdjurens välfärd.2. Verka för kvalitetssäkring av försöksdjursverksamheten vidKI. I detta ingår bl.a. att ta fram ett regelverk för hur KIsförsöksdjursresurser skall användas och handledning i hurarbete med försöksdjur bör bedrivas.3. Stödja KIs ledning och forskare i försöksdjursfrågor.4. Bereda förslag till fördelning av fakultetsresurser förförsöksdjursverksamhet. Verka för samordning avförsöksdjursresurser och att vid behov verka som styrgruppför KI gemensamma försöksdjursresurser.5. Arbeta aktivt för att sprida saklig information om djurförsökoch vara ett Forum inom KI för diskussion avförsöksdjursfrågor.6. Verka för att främja arbetssituationen för personal somarbetar med djurförsök.7. Översyn av djurförsök inom utbildning samt aktivtmedverka för en belysning av djurförsöksetiskafrågeställningar inom KIs grund- och forskarutbildning.8. Bereda förslag till KIs representation vid Stockholmsdjurförsöksetiska nämnder.UniversitetsledningStyrelsen förGrundutbildningStyrelsen för ForskningStyrelsen för ForskarutbildningFörsöksdjursråd

VeterinäravdelningenVeterinäravdelningen, som hör till universitetsförvaltningen,är en resurs för hela KI och har följande sammansättning ochuppgifter:ChefsveterinärProfessorKonsult i byggochteknikfrågorSekreterareAssistent1. Forskning och utbildning i försöksdjurvetenskap.2. Utfärda råd och rekommendationer för djuravdelningar ochforskare i syfte att höja kvaliteten på KIs djurbaseradeforskning samt värna djurskydd och djurhälsa.3. Teknisk planering av ny eller förändrad djurverksamhet.4. Kontakt mellan KI och myndigheter och organisationer iförsöksdjursfrågor.5. Informationsspridning till ansvariga veterinärer, godkändaföreståndare och djuravdelningar.6. Stöd till ledning och forskare i försöksdjurfrågor.7. Medverkan i råd och styrgrupper relaterade tillförsöksdjursverksamhet.8. Service till djuravdelningar.Rådgivande veterinärTill varje djuravdelning hör en rådgivande veterinär (20§ SFS1988:534) som finansieras centralt av styrelsen för forskningoch vars arbetsuppgifter, förutom de i djurskyddslagen ochdess förordningar angivna, är1. ansvara för djurhälsoprogram;2. ansvara för djurskydd;3. rådgivning och anvisningar om hur verksamheten skabedrivas;4. rådgivning till föreståndare, forskare och djurvårdspersonal;5. rådgivning om veterinärmedicinsk behandling av försöksdjur;6. rådgivning vid utformning av etiska ansökningar tilldjurförsöksetiska nämnden;7. undervisning inom ramen för Veterinäravdelningens program;8. verka för en förbättring av den djurexperimentellaverksamheten i samråd med den godkända föreståndaren.

Godkänd föreståndarePå varje institution med försöksdjursverksamhet skall detfinnas två godkända föreståndare, en huvudansvarig och enställföreträdande. Prefekten föreslår, efter samråd med KIschefsveterinär, föreståndare som sedan godkänns av StatensJordbruksverk.Den godkända föreståndaren skall:1. Aktivt ansvara för försöksdjursverksamheten vidinstitutionen.2. Aktivt ta del av utformningen av ansökningar till dendjurförsöksetiska nämnden och därvid beakta om alternativtill djurförsök finns att tillgå.3. Inhämta synpunkter på djurförsöksetiska ansökningar frånden rådgivande veterinären innan den skickas till denförsöksdjursetiska nämnden.4. Ansvara för att försöken genomförs som beskrivits idjurförsöksetisk ansökan.5. Ansvara för att all forskningspersonal som hanterarförsöksdjur har tillräcklig utbildning innan arbetet påbörjas6. Ansvara för att journaler förs enligt Jordbruksverketsföreskrifter7. Ansvara för att statistik redovisas årligen till CFN.

UniversitetsledningUniversitetsförvaltningVeterinäravdelningInstitutionerKS S:t Erik Campus SÖSHSDjuravdelningCMMDjuravdelningS:t ErikDjuravdelningarNeurovetenskapDjuravdelningSÖSDjuravdelningKFCDjuravdelningL4/L5DjuravdelningarFys &FarmDjuravdelningEGDjuravdelningAstridLindgrensbarnsjukhusDjuravdelningCMBDjuravdelningScheeleDjuravdelningarMTC

Bilaga GFörebyggande av försöksdjursallergiArbetsmiljöpolicy för Karolinska Institutet, Dnr 1003/02-204Övergripande bestämmelserKI har antagit centrala regler för att minska uppkomst av och besvär vid försöksdjursallergier.Dessa regler sammanfattar de obligatoriska krav som följer av arbetsmiljölagen (se sid 4) ochhar kompletterats med praktiska rekommendationer. Det är prefektens ansvar att dessa reglerföljs. Det är sannolikt mest effektivt om varje forskningsgruppsledare i praktiken blir ansvarigför att regler efterlevs, t ex genom delegation.De hälsokontroller som rekommenderas nedan tillhör gruppen ”lagstadgadehälsokontroller” och ingår i KI:s avtal med företagshälsovården Previa. De belastar därför ejden enskilda institutionen eller forskargruppsledaren ekonomiskt. I dessa hälsokontrolleringår: allmän läkarundersökning, blodprov med test av specifikt IgE mot olika försöksdjur,allmän screening (Phadiatop) mot de vanligaste luftvägsallergenen samt total-IgE för attutröna om det finns andra tänkbara orsaker till eventuella allergiska besvär; vidarelungfunktionstest med spirometer, oavsett om astmatiska besvär föreligger eller ej. Vidnegativt blodprov och om misstanke om allergi ändå föreligger görs hudtest (pricktest).KI kommer dessutom att verka för att de djurförsöksetiska kommittéerna vid bevillningmeddelar att tillståndet gäller under förutsättning att verksamheten bedrivs så attförsöksdjursallergier förhindras i enlighet med regler i arbetsmiljölagen och lokalabestämmelser. Detta är analogt med hur etiska tillstånd beviljas under förutsättning av attnödvändiga tillstånd från läkemedelsverk, strålskyddsinstitut o dyl erhålls. Det innebär entydlig markering av att allergifrågorna är viktiga.RekommendationerRekommendationer för nyanställda som ska arbeta med försöksdjur1. Utbildning av alla som planerar att hantera försöksdjur (dvs även studenter och gästforskare)innan exponering inträffar. Denna utbildning måste inkludera avsnitt omförsöksdjursallergi, med betoning på risker och prevention. Utbildningen för grundutbildningsstudenterkan vara kortfattad och fokuserad på rutiner för att undvikaonödig exponering.2. Demonstration av skyddsmaterial och dragbänkar etc, vilka skall finnas tillgängliga itillräcklig omfattning.

3. Information om goda laboratorierutiner och lokala regler skall finnas synligt uppsatta påsvenska och engelska, samt delas ut vid kvittens av passerkort/nycklar till djuravdelning.4. Medicinsk undersökning med anamnes, specifikt IgE mot aktuella djurslag samt hudtest;om tidigare astmasymptom även lungfunktionstest. Det förtjänar att påpekas att arbetsgivarenskall erbjuda arbetstagaren läkarundersökning innan arbetet påbörjas (AFS1990:11, §12; se sid 4). Om personen visar positiva svar mot försöksdjur och stor risk försymptomutveckling alltså föreligger, bör andra arbetsuppgifter rekommenderas.Rekommendationer vid utvecklad försöksdjursallergiFör arbetstagaren:1. Exponeringen bör upphöra eller i alla fall minskas så mycket som möjligt.2. Diagnos bör fastställas med medicinsk undersökning och behandling bör insättas. Vidastma orsakad av försöksdjur bör den vanliga åtgärden vara byte av arbetsuppgifter.3. Besvär och ev. läkardiagnos bör meddelas till forskningsgruppsledare och/ellerskyddsombud.För arbetsgivaren/forskningsgruppsledaren:1. Arbetssjukdom/arbetsskada skall rapporteras enligt gällande rutiner.2. Arbetssituationen skall undersökas: Finns skyddsutrustning tillgänglig? Används den?Uppfyller ventilation och byggnadsstandard de normer som finns? Allmän översyn avarbetsrutiner.3. Beslut om ev. åtgärder.Rekommendationer för att minska exponeringen för försöksdjursallergen.Man kan minska det totala antalet exponerade personer genom att:1. Fortlöpande ompröva behovet av försöksdjur för att besvara den aktuella forskningsuppgiften.Målet är ”reduction, refinement, replacement”, dvs försöksdjursanvändandetminskas genom alternativa vetenskapliga metoder, som t ex kräver färre djur, lägrestående djur eller cellkulturer.2. Koncentrera försöksdjursarbetet på försöksdjursteknikerna, som har särskild kompetensför sådant arbete och mycket gott handlag med djuren. De kan i ökad utsträckning (motviss kostnad för institutionerna) överta en del av forskningsuppgifterna, såsom sondmatning,injektioner, blodprovstagning, uttag av organ osv.Man kan minska varje individs exponering genom att:1. Öka användandet av personlig skyddsutrustning, såsom handskar (personer med latexallergimåste dock använda lågallergena handskar), ansiktsmask med P2-filter eller frisk-

luftsmask.2. Strikt separera djurarbete från annat arbete, inte minst för att skydda de personer somredan är försöksdjursallergiska från onödig exponering. Detta innebär vanligen arbetevid djuravdelning eller i laboratorier som särskilt byggts med hänsyn till att djurförsök skabedrivas i lokalen.3. Förbättra en rad arbetsrutiner: tydliga rutiner för hygien, byte av skyddskläder och skor,våttorkning av ytor, användning av innesluten transport av djur och smutsiga burar,användning av automatiserad burtvätt och annan automatik, osv.4. Förbättra djurhållningen: använda filtertoppburar, ventilerade reoler, skjutbara skärmar idjurrummen, färre djur per rum osv.5. Minska andelen hangnagare, om det är möjligt från vetenskaplig synpunkt.6. Förbättra ventilationssystemen: ventilerade burbytesstationer, ventilerade laboratoriebänkarmm.De flesta av dessa åtgärder minskar dessutom risken för infektiös kontamination mellandjuren och mellan människa och djur. Personer som arbetar med gnagare bör inte ha gnagaresom husdjur hemma, då det finns risk att överföra smitta från hemmet till arbetsplatsen.BakgrundArbete med försöksdjurI Sverige arbetar årligen ca 5000 personer med omkring en halv miljon försöksdjur. Denöverväldigande majoriteten utgörs av möss och råttor; därnäst kommer marsvin, kaniner ochsvin. Karolinska Institutet disponerar 15 godkända anläggningar för försöksdjursverksamhet,varav 8 i SLL:s lokaler inom undervisningssjukhusen. Vid KI används f n ca 50 000 djurårligen, varav ca 95% utgörs av möss och råttor och ca 2% av marsvin. Resten utgörs avkaniner, rundmunnar och svin. Omkring 55 personer arbetar som djurtekniker med dendagliga omvårdnaden av dessa djur. Dessutom utsätts uppskattningsvis nära 1000 personer förmer eller mindre regelbunden exponering för djuren i sitt arbete som forskningspersonal.Omfattning av allergier mot försöksdjurAllergier mot försöksdjur är ett vanligt arbetsmiljöproblem. Omkring en fjärdedel av personersom arbetar med försöksdjur upplever symptom vid arbetet och/eller är sensibiliserade motförsöksdjursallergener. Allergiska symptom från näsan uppträder vanligen först (ca 80% avsymptomatikerna), ofta i kombination med ögonsymptom (ca 60%). Uppemot hälften avpatienterna utvecklar så småningom även astmabesvär. Det är viktigt, och åtminstone vidsymptom mot allergener i arbetslivet teoretiskt möjligt, att ingripa innan astma utvecklas. Dåastma utvecklats tycks det ibland inte räcka med att exponeringen upphör, då luftvägarna kanha förändrats och en generell hyperreaktivitet kvarstår. Hudsymptom är också vanliga: ca40% av symptomatikerna upplever nässelutslag, mer sällan eksem. Även sällsynta fall avanafylaxi har rapporterats, fr a i samband med bett.

Vanliga allergenerDe allra flesta försöksdjursexponerade arbetar alltså med gnagare, och av dessa ärsensibilisering mot råttor vanligast, omkring dubbelt så vanligt som mot möss. De viktigasteallergenerna från gnagarna består av lipokaliner, proteiner eller glykoproteiner som utsöndrasfr a i urinen. Omkring 90% av dem som reagerar på råttor eller möss har specifikt IgE motdessa allergener. Proteinerna har feromonbärande funktion, och hangnagare utsöndrar upp till300 gånger högre halter i urinen än hondjur. Dessa allergener återfinns också i saliv och päls.Även andra agens kan ge besvär hos dem som arbetar med försöksdjur, t ex formalin ellerlatex (från gummihandskar).RiskfaktorerAtopiker löper en 3-5 gångers förhöjd risk att utveckla försöksdjursallergi. Symptomenuppträder vanligen inom de första tre åren av exponering, och snabbare hos atopiker. Tidigareastma eller pälsdjursallergi ger en ytterligare förhöjd risk för försöksdjursallergi. En förvärvadförsöksdjursallergi tycks kunna förvärra en befintlig pälsdjursallergi eller hösnuva.Hög exponering för allergener ökar risken för allergiutveckling. Kombinationen av atopioch hög exponering (t ex arbete med hangnagare) ökar risken för försöksdjursallergimångfaldigt. För redan allergiska personer kan en mycket låg exponering upprätthållasensibiliseringen.Vad säger lagen?Enligt Arbetsmiljölagen bär arbetsgivaren huvudansvaret för att tillhandahålla en godarbetsmiljö där ”arbetsförhållandena skall anpassas till människornas förutsättningar i fysisktoch psykiskt avseende”. Detta kan tolkas som att arbetsmiljön skall vara så god att dentredjedel av befolkningen som är atopiker även skall kunna arbeta med försöksdjur. Det ärdock tveksamt om det går att skapa en arbetsmiljö som är så god att en pälsdjursastmatikerkan arbeta med djur utan risk. Arbetsgivaren har därför ansvar för att avråda från arbete sominnebär uppenbar risk för hälsan för vissa särskilt känsliga personer. Det kan också övervägasom arbetsgivaren bör ha ett generellt ansvar att förhindra eller reducera exponering avatopiker för försöksdjursallergener.Oavsett vilken principiell inställning som intas vad gäller olika riskgrupper skallarbetsgivaren i enlighet med Arbetsmiljölagen tillse att arbetstagaren genomgått nödvändigutbildning och vet hur han/hon ska skydda sig mot risker i arbetsmiljön. Arbetstagaren är å sinsida skyldig att använda skyddsutrustningen och följa de regler som finns för att uppnå en godarbetsmiljö.Enligt arbetarskyddsstyrelsens författningssamling AFS 1990:11 gäller:§3 ”Arbetet skall planeras och bedrivas så att personalen inte utsätts för onödig kontakt medallergener”.§4 ”Arbetsgivare skall se till att arbetstagare har tillräckliga kunskaper om de risker somarbetet kan medföra. De skriftliga hanterings- och skyddsinstruktioner som behövs för arbetetskall finnas tillgängliga på arbetsplatsen.”§12 ”Arbetsgivare skall erbjuda arbetstagare läkarundersökning innan arbetet påbörjas. Om

arbetstagare får symptom som tyder på allergi skall arbetsgivaren likaså erbjudaläkarundersökning. Arbetstagare som är allergisk eller överkänslig mot någon faktor iarbetsmiljön skall erbjudas periodisk läkarundersökning. Arbetstagare skall få deninformation och de råd som motiveras av undersökningsresultatet.”Idag uppfyller KI till viss del sitt ansvar genom att tillgodose att nyanställd personal fårkunskap om risken för allergi vid arbete med försöksdjur. Detta ingår som ett moment vid deobligatoriska kurserna i försöksdjurskunskap. Däremot är det osäkert i vilken utsträckningexponerade studenter och gästforskare tar del av denna information i tid, eftersombestämmelserna endast anger att den obligatoriska utbildningen skall vara genomförd inomtvå år efter att djurarbetet påbörjats.Läkarundersökning ingår inte idag i rutinerna, vare sig vid nyanställning eller i sambandmed periodisk uppföljning av allergiker. Sporadiskt söker sig personer med symptom spontanttill företagshälsovården. Det kan finnas risk att personal med symptom inte vågar undersökasig, om de tror att de vid fastställd allergi kan komma att behöva sluta. Detta är olyckligt, ochdet måste därför finnas klara anvisningar för hur personer med allergi skall behandlas. I vissafall bör de som så önskar kunna arbeta vidare, med användande av skyddsutrustning och medperiodisk medicinsk uppföljning. I andra fall bör arbetsgivaren avråda från vidare arbete medförsöksdjur och ge arbetstagaren andra arbetsuppgifter.Ansvarsfördelning – vem har ansvar för personer, skyddsutrustning och lokaler?Samtliga personer som avlönas av KI har KI ansvar för, och detta inkluderar även KIanställdavid enheter på universitetssjukhusen. I det senare fallet kompliceras ansvarsfrågornaav att personalgrupper kan vara anställda både av KI och SLL. Anvisningar om vart denenskilde anställde bör vända sig i arbetsmiljöärenden bör finnas tillgängliga. För personalinom KI Campus har Akademiska hus ansvar för lokalerna (ventilationsfrågor o dyl). Locumhar ansvaret inom SLL. I frågor om skyddsutrustning och praktiska åtgärder kan den aktuellainstitutionens skyddsombud och arbetsmiljögrupp vara behjälpliga. För blandadeforskargrupper med anställda både vid SLL och KI har former för samverkan utarbetats (se”Samordning av arbetsmiljöfrågor” KI Dnr 4707/97 PA).Enligt beslut i arbetarskyddsstyrelsen 1997-12-22 (14R 3655/97) som svar på skrivelsefrån Lunds universitet, omfattas även studenter av arbetsmiljölagens krav vad gällerförebyggande av försöksdjursallergier. Det var dock oklart om kravet på läkarundersökningskulle gälla för studenter inom grundutbildningen, och arbetarskyddsstyrelsen stannade föruppfattningen att denna bestämmelse i allmänhet ej var tillämplig på studenter.

Bilaga HJag har läst bilaga B-G till Regler för arbete med djur och tillträdetill djuravdelning vid KI.I samband med visningen av djuravdelningen har checklista (bilagaA) gåtts igenom och jag har tagit del av och förstått alla gällanderegler och föreskrifter.Signatur:NamnförtydligandeUtbildning i försöksdjursvetenskapDatumVi har deltagit vid introduktion till djuravdelningen av ovanstående person,Stockholm denHandledares/gruppledares 4 signatur:Namnförtydligande:Samt beträffande vissa avdelningarChefsteknikers signatur:Namnförtydligande:Originalet skickas till godkänd föreståndareKopia till djurhuschef/chefstekniker4 Vid introduktion av doktorand, gästforskare eller student skall handledaren och/eller gruppledaren undertecknaovanstående dokument och närvara vid introduktionen