440 VÄSTERGÖTLAND. ALE HÄRAD1200-talet. I jordfyllningen i skålen fann man en liten snidad, tyvärr ej daterbar träknapp, eljest intet avvärde. Skålen har i Statens historiska museum inv.nr 27.600: J 879. Efter konserveringen av skålens olikadelar, botten, stäver och rester av vidjeband, upptäcktespå bottnens undersida ett par runor.Furu. Skålens höjd ca 5 cm. Bottnenär nu något oval med en diameter av 8,4-6,7 cm, tjocklek 0,5 cm.Runornas höjd 3,3 cm.Inskrift:• a< a-u-Till läsningen: 1 a har ensidig, tämligen kort bst, förhållandevis högt ansatt. På ömse sidor om hst,0,5 cm nedanför runans topp, finns en punkt inskuren. Den därpå följande ristningen bör snarast uppfattassom en binderuna au; a-bstär lägre placerad än i 1 a och något längre; u-bst är skuren i två drag, ett lodrättoch överst ett svagt lutande; på ömse sidor om u-bst finns i jämnhöjd med a-bst en punkt av samma slagsom invid 1 a.Inskriften är otvivelaktigt en ägarbeteckning, uttryckt med initialerna i ägarens namn. I framför alltäldre medeltida bokstavsskrift (före 1370) förekommer som namnförkortningar begynnelsebokstaven ensammed en punkt på ömse sidor (se Sam Jansson, Latinska alfabetets utveckling i medeltida svensk brevskrift, i:Acta Phil. Scand. XXII, 1954, s. 124 och 133). I runinskrifter har belägg för denna punktförsedda förkortningsformhittills saknats.232. S:t Peders sn, Lödöse, Kroken 1:2. Nu i Statens historiska museumPl. 176Litteratur: R. Ekre, Brev t. E. Svärdström 4 / 6 1966 (ATA), Fyndförteckning 4 / 5 1966 (VHAA 2523/66).En täljd trästicka med några runliknande tecken påträffades i september 1965 i Lödöse vid arkeologiskundersökning av »den nordliga borgarbebyggelsen (norr om norra åarmen)». Föremålet hittades på ett djupav 90-105 cm ca 75 m V om dominikanerklostret. Grävningsledaren R. Ekre beskriver närmare fyndomständigheternasålunda: »Fyndskiktet hör till de äldsta bebyggelseskedena inom området. Fyndet har gjortsomedelbart utanför och söder om en husgrund i jord, som saknade tydlig skiktning. Inom husgrunden fannsett tunt lerskikt med kolrester (brandlager?) på ca 100 cm. över detta förekom västeuropeiskt rödgods menunder skiktet representerades keramiken enbart av odrejat, grovt svartgods. Jorden i fyndskiktet utanförhusgrunden kunde svara mot ettdera eller båda skikten inom husgrunden.» Föremålet förvaras i Statenshistoriska museum, inv.nr 27.600: J 1358.En(?). Längd 17 cm, största bredd 2,6 cm, tjocklek 1,6 cm. Stickans tvärsnitt är rektangulärt med avfasadehörn. Den smalare ändan är plant avskuren med lätt fasad kant. Den grövre ändan är ojämnt avskuren.Tecknen stå tunt ristadepå ena bredsidan vid den grövre ändan. Runornas toppar och baserha gått förlorademed urslagna flisor. Sannolikt har tecknens höjd sammanfallit med stickans bredd, d. v. s. varit 2,6 em.Inskriften förefaller att vara fullständig; inga spår av ristning i utrymmet intill tvärkanten. Håller manstickan med den grövre ändan åt höger har inskriften följande utseende:Med spegelvända runor och läst från höger innehåller ristningen runföljden loþaf- eller om det lodrätastrecket, kortare än huvudstavshöjd, medtages loþaf-i, varvid binderunorna upplösts enligt reglerna. Ingen-
231-233. S:T PEDERS SN, LÖDÖSE 441dera ger någon mening. Användningen av binderunor kräver, att ristaren är säker i stavningen och fulltkonsekvent i förkortningsmetodens tillämpning. Man har dessvärre intryck av att så icke har varit fallet här.Bruket av binderunor florerar under 1200-talet, främst dess senare hälft, men lever kvar även efter dennatid. Även fyndförhållandena svara mot en datering till senare delen av 1200-talet eller till 1300-talet.254. S:t Peders sn, Lödöse, Kroken 1:2. Nu i Statens historiska museumPl. 177Litteratur: R. Ekre, Fyndförteckning 8 / 5 1967 (VHAA 2652/67), d:o n / 2 1968 (VHAA 962/68); E. Svärdström, Runfynd1967 (i Fornvännen 1968), s. 286.I samband med mätnings- och återställningsarbeten hösten 1966 på utgrävningsområdet å Kroken 1: 2och 1: 35 tillvaratogs på ca 170 cm djup ett träföremål, en botten eller ett lock till en spånask(?), med treinskurna runtecken. Föremålet (SHM inv.nr 27.600: M 66) är av ek, cirkelrunt med en diameter av 14 cmoch tjocklek av 0,9 cm. Runorna äro 5 cm höga. Förutom runtecknen finns ett kryss av ca 3 cm långa linjerinskuret. Inskriften kan formellt läsas sedd från två olika håll. Praktiska skäl tala för att den skall läsas meddet skurna krysset ovanför runorna. Det kan nämnas att runinskriften förefaller sekundär i förhållande tillkrysset.Inskrift:kaaTill läsningen: I r. 3 är hst nedtill kluven, förmodligen en korrigering, a-runorna ha ensidig bst. Ur denandra aspekten, med krysset nedanför inskriften, måste runföljden läsas k k a.Inskriften är dunkel till sitt innehåll. Förmodligen är den en ägarebeteckning, möjligen två begynnelserunori ett namn jämte pres. 3 sg. av verbet ægha, a, med utelämnat objekt. Se även Yg 238.Ett annat föremål, en botten till en svarvad trätallrik av ek (SHM inv.nr 27.600: M 83) påträffades inomområdet på ett djup av 120 cm. Stödbottnen, 8,2 cm i diameter, har ett inristat bomärke i form av en f-runa,3,5 cm hög.Samtidigt påträffades också, p å 140 cmdjup,fyra delar av en furusticka (SHM inv.nr 27.600: M 61) mednågra svaga, tunt ristade runliknande tecken, som påminnaom I- och u-runor.De ge ingen mening, och ristningenä r förmodligenen s.k. förvirrad inskrift påminnandeom kyrkklockornas i Fivlered, s. 471, och Mofalla,s. 414. Ristaren har förmodligen icke varit helt obekant med runor men okunnig i runskrift.233. S:t Peders sn, Lödöse, Kroken 1:16. Nu i Statens historiska museumPl. 178, 179Litteratur: P. H. Rosenström, Fyndförteckning 2 / 10 1961 (VHAA 6125/61), Nya medeltidsundersökningar i GamlaLödöse (VFT 1963), s. 280; E. Svärdström, Kalenderstickan från Lödöse (Antikvariskt arkiv 21, 1963); S. O. Jansson, Art.Kalenderstav i Kulturhistoriskt lexikon för nordisk medeltid 8 (1963), sp. 150; K. G. L[junggren], Ree. av Svärdström a. a. iANF 79 (1964), s. 298f.; J. Granlund, d:o i Fornvännen 1966, s. 257f., Livet i senmedeltidens städer (i: Den svenska historien 2,1966), s. 248.Äldre avbildningar: Rosenström a.a., Svärdström a.a.I samband med arkeologiska undersökningar i centrum av Lödöse, Kroken 1:16, med anledning av schaktningsarbetenför husbygge (vari nu Lödöse museum ingår) påträffades 1961 en kalendersticka med run-
- Page 1 and 2: Viste härad221. Flakebergs sn, kyr
- Page 3 and 4: 221. FLAKEBERGS SST, KYRKAN 222. MA
- Page 5 and 6: 223. ÖNUMS SN, GAMLA KYRKAN 425Sto
- Page 7 and 8: Vilske häradUllene sn, gamla kyrka
- Page 9 and 10: Äldre avbildning: SHM foto 1937 (A
- Page 11 and 12: 226. HÖMBS SN, PÅVARP — 227. SU
- Page 13 and 14: Yäne härad258 och 259. Norra Bjö
- Page 17 and 18: 228. TROLLHÄTTAN 437M-St. zu N. la
- Page 19: 229-231. S:T PEDERS SN, LÖDÖSE 43
- Page 23 and 24: 2 3 3 . s : t P E D E R S SN,l ö d
- Page 25 and 26: 233-234. S:T PEDERS SN, LÖDÖSE 44
- Page 27 and 28: 234-237. S:T PEDERS SN, LÖDÖSE 44
- Page 30 and 31: 450 VÄSTERGÖTLAND. ALE HÄRADInsk
- Page 32 and 33: 452 VÄSTERGÖTLAND. ALE HÄRADvilk
- Page 34 and 35: 454 VÄSTERGÖTLAND. ALE HÄRADen u
- Page 36 and 37: 456 VÄSTERGÖTLAND. ALE HÄRADFig.
- Page 38 and 39: 458 VÄSTERGÖTLAND. ALE HÄRADFör
- Page 40 and 41: Kullings häradAlingsåsAv rektor S
- Page 42 and 43: 462 VÄSTERGÖTLAND, KUXLINGS HÄBA
- Page 44 and 45: 464 VÄSTERGÖTLAND. KULLINGS HÄRA
- Page 46 and 47: 466 VÄSTERGÖTLAND. RULLINGS HÄRA
- Page 48 and 49: Gäsene häradBroddarps sn, kyrkanF
- Page 50 and 51: 470 VÄSTERGÖTLAND. BEDVÄGS HÄRA
- Page 52 and 53: 472 VÄSTERGÖTLAND. BEDVÄGS HÄRA
- Page 54 and 55: Bollebygds härad248. Bollebygds sn
- Page 56 and 57: 476 VÄSTERGÖTLAND. BOLLEBYGDS HÄ
- Page 58 and 59: 478 VÄSTERGÖTLAND. VEDENS HÄRADI
- Page 60 and 61: Kinds härad251. Finnekumla sn, kyr
- Page 62 and 63: 482 VÄSTERGÖTLAND. KINDS HÄEADta
- Page 64 and 65: 484 VÄSTERGÖTLAND. KINDS HÄRADsa
- Page 66 and 67: 486 VÄSTERGÖTLANDkennzeichnende B
- Page 68 and 69: 488 VÄSTERGÖTLANDär fullständig
- Page 70:
490 VÄSTERGÖTLANDBjörketorps sn,