Laske härad224. Öster-Bitterna sn, Storegården. Nu i Statens historiska museumPl. 174Litteratur: VHAA:s Månadsblad 1896, s. 61 f.; SHM inv.bil. 10.142; H. Jungner, Anteckningar (odat.; ATA).Äldre avbildning: Teckning i a. a. 1896, fig. 54.I Statens historiska museums tillväxt för år 1896 finns under inv.nr 10.142 upptaget ett klubbhuvudav brons med runinskrift. Föremålet är skänkt till museet av apotekaren och hembygdsforskaren RichardHjorth (1847-1923). Proveniensen uppges vara Storegården, Bitterna sn, Laske hd. Fyndomständigheternaäro icke kända.Klubbhuvudet är av brons och väger 844 gr. Det består av en massiv kula, vars diameter är 6,3 cm ochhöjd 5 cm, med tre kraftiga, 0,5 cm höga, rektangulära utsprång, 3,8 x 2 cm stora. Genom kulan går ett skafthålmed en övre diameter av 2,3 cm. Den 0,8 cm höga holken är utvändigt åttkantig, invändigt avrundattrekantig för skaftets fixering. Mitt på kulan löper horisontellt två ristade linjer på ett avstånd sinsemellanav 0,8 cm. Dessa utgöra ramlinjer för en runinskrift, som nu är i det närmaste utplånad. Utsprången hadäremot icke runristning. Inskriften är således fördelad på tre ca 4 cm långa band. över hela ytan förekommatalrika, kraftiga slagmärken, som också deformerat eller helt förstört runorna, varigenom läsningen i hög gradförsvåras eller omöjliggöres. Utgångspunkten för läsordningen är godtyckligt vald, eftersom det på grund avinskriftens fragmentariska tillstånd är oklart, med vilken av de tre runbanden texten börjar. Vad jag finnerbevarat av den ursprungliga ristningen är följande:M k * A '• '• :JT- KAv ovanstående skiss framgår, att endast några få säkra runtecken äro urskiljbara: o, r, m, R, k, a, i.Någon tolkning av inskriften kan heller icke ges. Möjligen innehåller den uppgift om ägaren till vapnet. Måhändaär den ett uttryck för bokstavsmagi.Någon exakt motsvarighet till stridsklubban från Storegården känner man icke, men ett stort antalliknande klubbhuvuden finns bevarat. Dessa äro till formen i allmänhet sfäriska, mera sällan koniska;utsprången kunna vara taggar, knölar eller refflor. Sådana stridsklubbor begagnades under hela medeltidenoch in på 1500-talet. Se Sigurd Grieg, Hugg- og stötvapen fra middelalderen (i: Nordisk kultur 12: B, 1943),s. 124f.För dateringen av <strong>Vg</strong> 224 gäller, att inskriften troligen är ursprunglig. I varje fall är den tillkommenunder den tid då klubban var i bruk. Enligt en anteckning av H. Jungner skulle C. R. af Ugglas i dateringsfråganha uttalat »kanske 1200-tal».
Vilske häradUllene sn, gamla kyrkan. Nu i Västergötlands museum, SkaraPå ett ståndskåpav furu med smidda järnbeslag, som förvaras i Västergötlands museum, inv.nr 79.868, och uppgeskomma från Ullene gamla kyrka, stårpå krönet en sentida runinskrift, ullir. Fig. 345. Skåpet är 163 cm högt, 91cmbrett och 58 cm djupt. Det tillhör en typav skåp, som W. Karlsson (Studier i Sveriges medeltida möbelkonst, 1928,s. 100) daterar till »1400-talets senare hälft och 1500-talets början». Runorna, som tydligen ha inskurits med hjälpav skulpjärn, äro 5 cm höga.Skåpet skall ha stått i den gamla sockenkyrkan, som revs i slutet av 1840-talet. Redaktören Assar Blombergberättar (enligt Västergötlands fornminnesförenings inventarium): »Det var auktion på allt skräpet i gamla kyrkan1848, tror jag; smeden Norén köpte det då och hade det i sin smedja.Han var knekt också och bodde nära kyrkanåt V. Skåpet och smedjan köptesav smeden Ljung. Bor därän idag. Smeden Ljung köpte skåpet för 50 öre. Johanpå Stommen tvättade det i 2 dagar föratt få det rent. Han köpte det av Ljung för 5 kr. Sedan Johan Johanssonställt det i ordning såldes det 1935 till J. Josefsson, Skultorp för 100 kr. Sedan köpte museet i Skara skåpet för375: —(?) Runorna kommo fram vid rengöringen. Skåpet stod under läktaren i kyrkan.» Proveniensen finns detFig. 345. Skåp med sentida runinskrift från Ullene gamla kyrka.Foto H. Faith-EU 1937.10 — 694439 Västergötlands runinskrifter
- Page 1 and 2: Viste härad221. Flakebergs sn, kyr
- Page 3 and 4: 221. FLAKEBERGS SST, KYRKAN 222. MA
- Page 5: 223. ÖNUMS SN, GAMLA KYRKAN 425Sto
- Page 9 and 10: Äldre avbildning: SHM foto 1937 (A
- Page 11 and 12: 226. HÖMBS SN, PÅVARP — 227. SU
- Page 13 and 14: Yäne härad258 och 259. Norra Bjö
- Page 17 and 18: 228. TROLLHÄTTAN 437M-St. zu N. la
- Page 19 and 20: 229-231. S:T PEDERS SN, LÖDÖSE 43
- Page 21 and 22: 231-233. S:T PEDERS SN, LÖDÖSE 44
- Page 23 and 24: 2 3 3 . s : t P E D E R S SN,l ö d
- Page 25 and 26: 233-234. S:T PEDERS SN, LÖDÖSE 44
- Page 27 and 28: 234-237. S:T PEDERS SN, LÖDÖSE 44
- Page 30 and 31: 450 VÄSTERGÖTLAND. ALE HÄRADInsk
- Page 32 and 33: 452 VÄSTERGÖTLAND. ALE HÄRADvilk
- Page 34 and 35: 454 VÄSTERGÖTLAND. ALE HÄRADen u
- Page 36 and 37: 456 VÄSTERGÖTLAND. ALE HÄRADFig.
- Page 38 and 39: 458 VÄSTERGÖTLAND. ALE HÄRADFör
- Page 40 and 41: Kullings häradAlingsåsAv rektor S
- Page 42 and 43: 462 VÄSTERGÖTLAND, KUXLINGS HÄBA
- Page 44 and 45: 464 VÄSTERGÖTLAND. KULLINGS HÄRA
- Page 46 and 47: 466 VÄSTERGÖTLAND. RULLINGS HÄRA
- Page 48 and 49: Gäsene häradBroddarps sn, kyrkanF
- Page 50 and 51: 470 VÄSTERGÖTLAND. BEDVÄGS HÄRA
- Page 52 and 53: 472 VÄSTERGÖTLAND. BEDVÄGS HÄRA
- Page 54 and 55: Bollebygds härad248. Bollebygds sn
- Page 56 and 57:
476 VÄSTERGÖTLAND. BOLLEBYGDS HÄ
- Page 58 and 59:
478 VÄSTERGÖTLAND. VEDENS HÄRADI
- Page 60 and 61:
Kinds härad251. Finnekumla sn, kyr
- Page 62 and 63:
482 VÄSTERGÖTLAND. KINDS HÄEADta
- Page 64 and 65:
484 VÄSTERGÖTLAND. KINDS HÄRADsa
- Page 66 and 67:
486 VÄSTERGÖTLANDkennzeichnende B
- Page 68 and 69:
488 VÄSTERGÖTLANDär fullständig
- Page 70:
490 VÄSTERGÖTLANDBjörketorps sn,