Bröstmjölk och modersmjölksersättning 2001.pdf

InledningAllergier ökar kraftigt i antal bland barn. Både ärftliga faktorer och omgivningsfaktoreranses vara av betydelse. Tidig exponering för olika typer av kroppsfrämmandeämnen har sedan lång tid diskuterats, och intresset kring bröstmjölkens specifikt allergiförebyggandeförmåga har förekommit bland allergiintresserade sedan tidigt 1900-tal. Såhar spädbarnets uppfödning under BB-tiden – amning kontra modersmjölkersättningar –varit i fokus.Enligt WHOs rekommendationer ska nyfödda barn ammas och tillägg endast ges när detär medicinskt påkallat. All tillmatning på BB ska därför enligt gällande riktlinjer ske påordination av läkare, såvida barnet inte uppfyller kriterierna i de PM som finns på allasjukhus i Sverige och som tydligt beskriver vilka barn som av medicinska orsaker behöverextra näring utöver bröstmjölken.Aktuell forskning ger emellertid en motsägelsefull bild av betydelsen av amning ochmodersmjölkersättning för utvecklande av allergi. Vissa studier tyder på att tillförsel avkomjölksbaserat tillägg i späd ålder, redan på BB-tiden, innebär en ökad risk för sensibiliseringoch atopiutveckling hos barn. Resultaten från den i rapporten presenteradepilotstudien om uppfödningsförhållandena på BB-avdelningar i Stockholms län visarockså att en fjärdedel av spädbarn tillmatas med någon form av modersmjölkersättning,och att flertalet av de barn som på BB erhållit en hypoallergen modersmjölkersättning intehar någon atopisk heriditet.Seminariet arrangerades i syfte att förmedla aktuella kunskaper om betydelsen av spädbarnsuppfödning och möjliga samband med utvecklande av allergi, samt för att diskuteraanvändande av komjölksinnehållande modersmjölkersättningar på BB. Läkare och sjuksköterskorsom arbetar praktiskt med nyfödda barn inom olika specialiteter inbjöds attföreläsa med utgångspunkt från sina yrkeserfarenheter.8