Nervsystemet 4.pdf - Lunds universitet

Nervsystemet 4Anatomi och fysiologi, SJSB14Ewa Grönlund, Lunds universitetPyramidbanan (somatomotorisk)tractus corticospinalis1:a, övre neuronet• Pyramidbanan börjar i motorcortex:– hjärnbarken på gyrus precentralis– bilateralt, framför sulcus centralis• Banan går via capsula interna– trång passage i pyramidbanan• Pyramidbanekorsningen i medulla oblongata– 85 % av axonerna korsar över till motsatt sida2:a neuronet, -motorneuronet• Banan slutar i ryggmärgens framhorn• det 1:a neuronet kopplar till det 2:a neuronet, -motorneuronet• leder signalen vidare till musklerna.Lunds universitet / Med Fak / Institutionen för hälsa, vård och samhälle / Anatomi och fysiologi: Nervsystemet / 2011Exempel: Stroke• Stroke, hjärnblödning ellerpropp• Ischemi, syrebrist• Infarkt, vävnadöd till följd avsyrebristen• Capsula interna– trång passage medledningsbanor frånmotorcortex– vit substans, hundratalsmiljoner axon, från cortextill medulla spinalis (ävenuppåtstigande axoner)• skada leder till hemipares,halvsidig förlamning påmotsatt kroppshalva mot varskadan sitter• Pyramidbanekorsningen inedre delen av medullaoblongata: 85% av demotoriska nervbanornakorsar över till motsatt sida• kopplar om till -motorneuronen iryggmärgens framhornTractus spinothalamicus, smärtbanan• Uppåtstigande ledningsbana (sensorisk)– smärta– temperatur– diffus beröring• Sensoriska neuron (1) kopplar om i ryggmärgens bakhorn• 2:a neuronets axon korsar direkt, på ursprungsegmentets nivå,över till motsatta ryggmärgshalvan• Banan fortsätter sedan upp genom hjärnsatammen och bildarsynapser med 3:e neuronet i thalamus sin tur sänder signalernavidare till somato-sensoriska cortex på gyrus postcentralis1 2Bild 5.14 Sensoriska ledningsbanor(Anatomi och fysiologi, Sonesson 2006)Lunds universitet / Med Fak / Institutionen för hälsa, vård och samhälle / Anatomi och fysiologi: Nervsystemet / 2011Lunds universitet / Med Fak / Institutionen för hälsa, vård och samhälle / Anatomi och fysiologi: Nervsystemet / 20111

Baksträngsbanan• Uppåtstigande bana (sensorisk) som förmedlar detaljeradeuppgifter om– tryck– beröring– töjning från huden– proprioception, uppgifter om rörelseapparatens läge• Sensoriska, afferenta neuron (1) med cellkropp i spinalgangliet,axonet fortsätter via bakroten in i ryggmärgen• Omkoppling till neuron 2 i medulla oblongatas nedre del• Korsar därefter över till motsatt sida (lemniskbanekorsningen)• Omkoppling till neuron 3 i thalamus• Axoner via capsula interna till primära somato-sensoriska cortexpå gyrus postcentralisSensoriska ledningsbanor (Anatomi ochfysiologi, Sonesson)Lunds universitet / Med Fak / Institutionen för hälsa, vård och samhälle / Anatomi och fysiologi: Nervsystemet / 2011Kopplingar mellan nervceller i ryggmärgenSensoriska neuron• Nervcellskroppar i spinalganglion utanför CNS• Omkoppling i medulla spinalis bakhorn eller i medulla oblongataMotoriska neuron• -motorneuron i medulla spinalis framhorn tar emot AP frånprimära motorcortexInterneuron kopplar om signalen från sensoriska till motoriskaneuron vid böjreflexerDetalj ur Figur 6.12 Principiella kopplingar i medulla spinalis fram- ochbakhorn (grå substans). (Anatomi och fysiologi, Fasting 2009)Lunds universitet / Med Fak / Institutionen för hälsa, vård och samhälle / Anatomi och fysiologi: Nervsystemet / 2011Ryggmärgsnerv, spinalnerv• Dorsal rot med spinalganglion– Sensoriska, afferenta axon• Ventral rot– Motoriska, efferenta axon, inklusive autonoma• Spinalnerv – blandad nerv• Sympatiska gränssträngen– Sympatiska nervcellskroppar Th1-L2• Dorsal gren– Blandad nerv• Ventral gren– Blandad nerv– Bildar plexus - nervcellsflätaFigur 6.12 Principiella kopplingar i medulla spinalis fram- ochbakhorn (grå substans). (Anatomi och fysiologi, Fasting 2009)Lunds universitet / Med Fak / Institutionen för hälsa, vård och samhälle / Anatomi och fysiologi: Nervsystemet / 2011Ryggmärgsnerv, spinalnerv• SPINALNERVER är blandade nerver, består av– Sensoriska afferenta nervfibrer– Somatomotoriska efferenta nervfibrer– Autonoma, motoriska efferenta nervfibrer• Sympatiska nervsystemet Th1- L2• Parasympatiska nervsystemet S2-S4Bild 5.3A Blandad nerv(Anatomi och fysiologi,Sonesson 2006)Lunds universitet / Med Fak / Institutionen för hälsa, vård och samhälle / Anatomi och fysiologi: Nervsystemet / 20112

Ryggmärg och spinalnerver ikotpelarkanalen• Löper i ryggradskanalen, canalis vertebralis• Indelad i 31 ryggmärgssegmet• Ryggmärgssegmenten förskjutna i förhållande till kotorna• Ryggmärgen börjar vid det stora hålet i skallbasen, foramenmagnum och• slutar vid kota L -L • Cauda equina• Blandade nerver: sensoriska och motoriska och autonomanervtrådar• Spinalnervernas utgångar mellan kotorna• Obs! 7 cervicalkotor, 8 cervicalnerver1:a nerven, C 1 går ut ovanför C = AtlasC 2 går ut ovanför CII = AxisRyggmärgenBild 5.13 (Anatomi och fysiologi,Sonesson 2006)Lunds universitet / Med Fak / Institutionen för hälsa, vård och samhälle / Anatomi och fysiologi: Nervsystemet / 2011Spinalnerver, plexa, perifera nerver• Spinalnervernas dorsalagrenar innerverar hud ochmuskler i nacken och påryggen• Spinalnervernas ventralagrenar i torakalregioneninnerverar– hud och muskler i övredelen av buken– intercostalmuskulaturen,musklerna mellanrevbenen• Spinalnervernas ventrala grenarovan och under torakalnivåbildar nervflätor, plexa– axon från flera spinalnerver,sprungna ur flera nivåer avryggmärgssegment– Blandade nerver – kaninnehålla motoriska,sensoriska och autonomaaxon– Innerverar resten avkroppen:• Över- och underkroppensextremiteter• Diafragma, mellangärdetLunds universitet / Med Fak / Institutionen för hälsa, vård och samhälle / Anatomi och fysiologi: Nervsystemet / 2011Plexus cervicalisPlexus brachialisBild 4.36 (Människokroppen, Sand 2006)B: Fig 13.14b Wrist drop (radial nerve palsy)• Halsflätan (C1-C4)– halsens hud och muskulatur– Nervus phrenicus• N phrenicus (C4)– motorik i diafragma, mellangärdet, den störstaandningsmuskelnExempel: HickaExempel: Ryggmärgsskada över C4 – andningsförlamning• Armflätan (C5-Th1)– armen och delar av skuldergördeln• Exempel: slitskada vid t ex förlossning eller motorcykelolycka• N. radialis– Sträckmuskler i över- och underarm– dorsalflexion– Exempel (B):”paresi d’amour” dropphandABLunds universitet / Med Fak / Institutionen för hälsa, vård och samhälle / Anatomi och fysiologi: Nervsystemet / 2011Lunds universitet / Med Fak / Institutionen för hälsa, vård och samhälle / Anatomi och fysiologi: Nervsystemet / 20113

Plexus brachialisBild 4.36 (Människokroppen, Sand 2006)C: Fig 13.14d Ulnar nerve palsyD:Fig 13.14c Median nerve palsy (Anatomyand physiology, Tortora 2000)Plexus lumbosacralis• N. ulnaris– sträcker lill- och ringfinger– Exempel (C): ”klohand” antagonistiska böjmuskler tar över• N. Medianus– böjer tumme, pek- och långfinger– Exempel(D): ”aphand”– antagonistiska sträckmuskler tar över– Exempel: Karpaltunnelsyndrom n. medianus i kläm:domning, nedsatt känsel (ej lillfingret)• N. femoralis– sträcker knä– Femur, lårbenet• N.ischiadicus, ischiasnerven– böjer knä– Exempel (E): ischiasnerven kan komma i kläm vid diskbråck• N. fibularis (peroneus)– böjer upp foten, dorsalflexion– Exempel (F): ”tuppgång”, droppfotBild 4.38 (Människokroppen,Sand 2006)Lunds universitet / Med Fak / Institutionen för hälsa, vård och samhälle / Anatomi och fysiologi: Nervsystemet / 2011Lunds universitet / Med Fak / Institutionen för hälsa, vård och samhälle / Anatomi och fysiologi: Nervsystemet / 2011DermatomkartaEx: Bältros, herpes zosterDermatom• Ett hudområde som sensibelt innerveras av en viss spinalnerv• Överensstämmer ungefär med musklernas innervation (egentligenmyotomkarta)Exempel: Dermatom används för att fastställa skadenivå• i höjd med vilken kota skadan föreliggerAlternativ bild:Bild 4.15 Dermatomens utbredning(Människokroppen, Sand 2006)Fig 13.17 Distribution of dermatomes(Anatomy and physiology, Tortora 2000)• Vattkoppsvirus(varicella/zoster-virus, VZV,tillhör familjen herpesvirus)• Efter vattkoppsinfektion:sensorisaka spinalganglietinfekterat, viruset vilar, latent• Viruset kan aktiveras vidförsämring av immunförsvaret• Symptom: brännande smärtai det segment som innerverasav den spinalnerven– i de allra flesta fallensidiga symtom på båleller ben• En person som aldrig haftvattkoppor kan inte få bältros• En person med bältros kansmitta en person (som intehaft vattkoppor) medvattkopporLunds universitet / Med Fak / Institutionen för hälsa, vård och samhälle / Anatomi och fysiologi: Nervsystemet / 2011Lunds universitet / Med Fak / Institutionen för hälsa, vård och samhälle / Anatomi och fysiologi: Nervsystemet / 20114

Reflexer• Autonoma reflexer ärautomatiska och styr– Glatt muskulatur– Körtlar– Homeostas, att hålla enkonstant kemisk miljö• Somatiska reflexer styrtvärstrimmig skelettmuskulatur– Monosynaptisk sträckreflex– Polysynaptisk böjreflex• Reflexbåge– Sinnesceller– Sensoriska neuron– Samordning i CNS– Motoriska neuron– Muskel- eller körtelcellerMonosynaptisk sträckreflexReflexbåge för reglering avkroppshållning – posturala reflexer• muskelspole (1) =receptor, fungerar som längdmätare imuskeln• muskel tänjs – aktionspotential i sensorisk, afferent (2) -efferent, -motorneuron (3) - muskeländplatta (4) –kontraktion• Monosynaptisk – bara en synaps i hela reflexbågen – mellandet sensoriska neuronet och -motorneuronetLunds universitet / Med Fak / Institutionen för hälsa, vård och samhälle / Anatomi och fysiologi: Nervsystemet / 2011Lunds universitet / Med Fak / Institutionen för hälsa, vård och samhälle / Anatomi och fysiologi: Nervsystemet / 2011Polysynaptisk böjreflex, skyddsreflexKranialnerver – anatomisk översiktPerifera nervsystemetPNSFör skydd mot vävnadsskada• Sensorisk retning: smärta – AP i sensoriskt, afferent neuron –interneuron i ryggmärgen – efferent, -motorneuron –muskeländplatta – kontraktion• Polysynaptisk därför att det är två synapser inblandade, tvåomkopplingar i ryggmärgen• Först efter reflexen sänds information till sensoriska cortex• Hjärnnerver, kranialnerver• 12 par: N I –N XII• Kranialnerver innehåller– sensoriska, afferenta– somatomotoriska, efferenta och– autonoma nervtrådar• Parasympatiska nervsystemet• NIII, VII, IX och XFigur 6.13 Kranialnervernas ursprung och funktioner(Anatomi och fysiologi, Fasting 2009)Lunds universitet / Med Fak / Institutionen för hälsa, vård och samhälle / Anatomi och fysiologi: Nervsystemet / 2011Lunds universitet / Med Fak / Institutionen för hälsa, vård och samhälle / Anatomi och fysiologi: Nervsystemet / 20115

KranialnervernaI. Nn. olfactoriiII. N. opticusIII. N. oculomotoriusIV. N. trochlearisV. N. trigeminusVI. N. abducensVII. N. facialisVIII.N. vestibulocochlearisIX. N. glossopharyngeusX. N. vagusXI. N. accessoriusXII. N. hypoglossusI. Nn. olfactoriiII. N. opticusIII. N. oculomotoriusIV. N. trochlearisV. N. trigeminusVI. N. abducensVII. N. facialisVIII.N. vestibulocochlearisIX. N. glossopharyngeusX. N. vagusXI. N. accessoriusXII. N. hypglossusI. Nn. Olfactorii, luktnerverna– Sensoriska neuron i nässlemhinnan registrear lukt– Omyeliniserade axon till luktbulben belägen på näshålanstak i pannloben, lobus frontalis– Äldsta delen av storhjärnan– Nervbanor till limbiska systemet kopplar ihop känslor,minne och luktLunds universitet / Med Fak / Institutionen för hälsa, vård och samhälle / Anatomi och fysiologi: Nervsystemet / 2011Lunds universitet / Med Fak / Institutionen för hälsa, vård och samhälle / Anatomi och fysiologi: Nervsystemet / 2011II.N. Opticus, synnerven• Synnerven (nervus opticus) – afferenta trådar från retina,näthinnan• Nervtrådar från de laterala synfälten korsas i synnervskorsningen,chiasma opticum• Intrycken från de laterala synfälten registreras på den medialadelen av retinaExempel: synbanana) Skada på synnerven, nII:, blind på ett ögab) Skada centralt i chiasma opticum, synnervskorsningen: lateraltsynfältsbortfallc) Skada mellan synnervskorsningen och thalamus (tractusopticus): bortfall lateralt på ena, medialt på andra ögat• Synbanan (tractus opticus) förmedlar synintrycken från vänstersynfält (båda ögonen!) till höger del av hjärnan och vice versa• omkoppling i thalamusOBS! Hypofysen strax bakomsynnervskorsningen!Tumör vid hypofysen kan orsaka tryck påsynnerven.• syncortex i nackloben, occipitallobenFigur 8.14a De centrala synbanorna(Anatomi och fysiologi, Fasting2009)Figur 8.15 De centrala synbanorna(Anatomi och fysiologi, Fasting2009)Lunds universitet / Med Fak / Institutionen för hälsa, vård och samhälle / Anatomi och fysiologi: Nervsystemet / 2011Lunds universitet / Med Fak / Institutionen för hälsa, vård och samhälle / Anatomi och fysiologi: Nervsystemet / 20116

III.N. Oculomotorius, ögonmuskelnervV. N. trigeminus, trillingnervenParasympatisk efferens• mios, pupillsammandragning pga sammandragning avregnbågshinnan, iris– I vila: liten pupill• ackomodation av linsen (m. ciliaris)– I vila: linsen avslappnad, inställd på seende på långt håll• Exempel:– Skada leder till mydriasis, stor pupill, suddigt seende(Somatomotorisk efferens• styr ögats rörelser, lyfter ögonlocket• även kranialnerver (IV n. trochlearis+VI n. abducens) är medoch styr ögonrörelser• Exempel:– Skada leder till nedfallet ögonlock, skelning –dubbelseende)Lunds universitet / Med Fak / Institutionen för hälsa, vård och samhälle / Anatomi och fysiologi: Nervsystemet / 2011Tredelad nerv med sensorisk och somatomotorisk funktion• Är en viktig, sensorisk nerv som styr känslen i ansiktet• motorisk komponent som innerverar tuggmuskulaturen• (N.V1 innerverar pannan, cornea, hornhinnan – ex. ögatsblinkreflex• N.V2 innerverar kinderna inkl överkäkens tänder• N.V3 innerverar hakan och underkäkens tänder samttuggmuskulaturen)Exempel: TrigeminusneuralgiLunds universitet / Med Fak / Institutionen för hälsa, vård och samhälle / Anatomi och fysiologi: Nervsystemet / 2011VII. N. Facialis, ansiktsnervN. Facialis somatomotoriska delParasympatisk efferens• undertung- och underkäksspottkörteln:– glandula sublingualis, glandula submandibularis– tårkörteln (glandula lacrimalis)Sensorisk afferens• Smak– tungans främre två tredjedelarMotorisk efferens• Ansiktsmimik• Ögats blinkreflexExempel: Facialispares/ Bells pares– Central skada – kan ge förlamning i ¼ av ansiktet, motsatt sida skadan– Perifer skada – kan ge förlamning i ½ ansiktet, samma sida skadan– Orsak oftast okänd– ca 30% kvarstående men, en liten andel med besvärande medrörelserb.a.a. Centralfacialisparesb. PeriferfacialisparesLunds universitet / Med Fak / Institutionen för hälsa, vård och samhälle / Anatomi och fysiologi: Nervsystemet / 2011Lunds universitet / Med Fak / Institutionen för hälsa, vård och samhälle / Anatomi och fysiologi: Nervsystemet / 20117

IX.N. glossopharyngeusX. N. Vagus, hjärt-lung-magnervenTung-svalgnervenSensorisk afferens• Finns sinnesorgan i övre delen av halspulsådern, som registrerar:a) blodtryck– sinnescellerna i sinus caroticus reagerar på av ett ökat tryck(blodtryck eller yttre tryck)– leder till en reflexmässig sänkning av blodtrycket ochpulsminskningb) mängderna av syrgas och koldioxid i blodet– receptorer reagerar på sänkt syrgashalt i blodet och/eller ökadkoldioxidhalt– leder till ökad andningsfrekvens, ökat andningsdjup ochlufthungerParasympatisk efferns• Preganglionära nervtrådar till matstrupen, organen ibrösthålan och buken• dämpar sinusknutans egenfrekvens, hjärtfrekvensen minskarSensorisk afferens• inälvsorgan i halsen, brösthålan samt bukhålan• baroreceptorer i aortabågen som registrerar blodtryckMotorisk efferens• Svalgets muskler (tillsammans med IX)Motorisk efferens• svalgets muskler, farynx (tillsammans med N. X)(Systematische Anatomie des Menschen, 1985)Lunds universitet / Med Fak / Institutionen för hälsa, vård och samhälle / Anatomi och fysiologi: Nervsystemet / 2011Lunds universitet / Med Fak / Institutionen för hälsa, vård och samhälle / Anatomi och fysiologi: Nervsystemet / 2011Autonoma nervsystemetParasympaticus• Aktivt i vila:– REST, DIGESTPAUSAutonoma nervsystemetSympaticus• Aktivt vid stress:– FRIGHT, FIGHT, FLIGHT – FFF (rädsla, fäkta, fly)STRESS• i CNS: preganglionära nervceller– kranialnerverna III, VII, IX, X– sacral gren: spinalnerverna S2-S4• i PNS: postganglionära nervceller i ganglier (terminalganglier) ochnervflätor, plexa, anslutna till ovanstående nerver– långa preganlionära axon – korta postganglionära axon– de postganglionära cellkropparna ligger oftast inströdda imålorganet– omkoppling nära effektororganet - specifik aktivering av ettvisst organ• i CNS: preganglionära nervceller– spinalnerverna Th1-L2/L3• i PNS: postganglionära nervceller i ganglier i truncus sympaticus,sympatiska gränssträngen som bildar ett pärlband bilateralt omryggraden– består av ganglier där omkoppling sker från pre- tillpostganlionära trådar– korta preganlionära axon –långa postganglionära axon– omkopplingen längre från effektororganet – generellt påslag påflera organLunds universitet / Med Fak / Institutionen för hälsa, vård och samhälle / Anatomi och fysiologi: Nervsystemet / 2011Lunds universitet / Med Fak / Institutionen för hälsa, vård och samhälle / Anatomi och fysiologi: Nervsystemet / 20118

ParasympaticusKRANIALNERVER• Öga: N. III n.oculomotorius: mios, pupillsammandragning• Tårkörtlar: N. VII n. facialis: ökad tårproduktion• Spottkörtlar: N. VII n. facialis + IX n. Glossopharyngeus: ökad salivation• N. X n. vagus:‣ Lungor: bronker kontraherar‣ Hjärta: sänkt puls, minskad kontraktionskraft‣ Mag- tarmkanal:ökad sekretion från körtlar t ex ökad gallproduktion i levernökade tarmrörelserSPINALNERVERS2-S4:• Ändtarm: inre slutarmuskeln dilateras, vidgas• Urinblåsa: blåsväggen kontraherarslutarmuskeln slappnar av• Könsorgan: erektionFigur 6.34 Effekter av aktivitet i parasympatiskanervfibrer (Anatomi och fysiologi, Fasting 2009)Lunds universitet / Med Fak / Institutionen för hälsa, vård och samhälle / Anatomi och fysiologi: Nervsystemet / 2011Sympaticus• Öga: mydriasis, pupillen vidgas• Tårkörtlar: minskad tårproduktion• Spottkörtlar: salivering minskar• Hjärtat: ökad puls, ökad kontraktionskraft• Lungor: bronker vidgas• Mag- tarmkanalen:– minskad sekretion från körtlar– minskade tarmrörelser• Lever: glykogen bryts ned, plasmaglukos ökar• Binjurar: ökad sekretion ( t ex adrenalin)• Urinblåsa: blåsväggen slappnar av– kontraktion av slutarmuskel• Könsorgan: ejakulation• Blodkärlen innerveras av sympaticus– kärldilatation eller kärlkonstriktionFigur 6.33 Effekter av aktivitet i sympatiska nervfibrer(Anatomi och fysiologi, Fasting 2009)Lunds universitet / Med Fak / Institutionen för hälsa, vård och samhälle / Anatomi och fysiologi: Nervsystemet / 2011Signalsubstanser isomatiska ochautonoma nervsystemet• Somatomotoriska nervsystemet: acetylkolin• Autonoma nervsystemet– Preganglionära neuron: acetylkolin (AK)– Postganglionära neuron:• Parasympaticus: AK• Sympaticus: noradrenalin (NA)– Postganglionära neuron i binjuremärgen:• Katekolaminer: adranalin (A) noradrenalin (NA), dopamin(DA)MEMBRANBUNDNA RECEPTORER1.BINDNINGSSTÄLLEN PÅ UTSIDAN OCH ENENZYMAKTIV DEL SOM STRÄCKER SIG IN I CELLEN2. LIGANDKONTROLLERANDE JONKANALER3.KOPPLING TILL INTRACELLULÄRA PROTEINER(G-PROTEIN)4. TRANSPORTMOLEKYLER SOM ÄR LOKALISERADETILL MEMBRANEN•Bild 5.70 Somatiska och autonoma nervsystemets perferanervtrådar (Anatomi och fysiologi, Sonesson 2006)Lunds universitet / Med Fak / Institutionen för hälsa, vård och samhälle / Anatomi och fysiologi: Nervsystemet / 2011Lunds universitet / Med Fak / Institutionen för hälsa, vård och samhälle / Anatomi och fysiologi: Nervsystemet / 20119

ADRENERGA RECEPTORERAlfa (1 och 2) –receptorer påverkar främstkärlbäddenBeta 1 - receptorer påverkar främst hjärtatBeta 2 -receptorer påverkar främstbronkialmuskulatur och uterusmuskulaturBeta 3 -receptorer ökar lipolysen i fettvävnadenTabell: Adrenerga receptorers effektVävnadReceptortyp 1 2Bronkmuskel Svag kontraktion 0 RelaxationHjärtat:FrekvensKontraktionskraft00ÖkarÖkarMotståndskärl Konstriktion 0 dilatation00• Adrenerga receptorer binder A, NA (adrenalin, noradrenalin)• Ligand och receptor påverkar vad som sker och styrkan i svaretLunds universitet / Med Fak / Institutionen för hälsa, vård och samhälle / Anatomi och fysiologi: Nervsystemet / 2011Lunds universitet / Med Fak / Institutionen för hälsa, vård och samhälle / Anatomi och fysiologi: Nervsystemet / 2011KOLINERGA RECEPTORER• Muskarin-receptorer• Nikotin - receptorerSLUT NERVSYSTEMET 4Lunds universitet / Med Fak / Institutionen för hälsa, vård och samhälle / Anatomi och fysiologi: Nervsystemet / 2011Lunds universitet / Med Fak / Institutionen för hälsa, vård och samhälle / Anatomi och fysiologi: Nervsystemet / 201110