Kroppsspråk och pedagogik Kroppsspråket är en viktig del i skolinformationen. Även om det som sägs är de ”rätta” sakernaså betyder detta ingenting om kroppsspråket säger motsatsen.ÖverlagTänk på att informationen är till för åhörarna, inte för er. Det är därför ni ska riktauppmärksamheten mot dem hela tiden. Vänd inte ryggen åt dem om ni inte måste och försök haögonkontakt med den person ni talar med. Försök att befinna er framför eventuell kateder ellerliknande. Att stå bakom en möbel kan ses som att gömma sig lite. Ha händerna borta frånfickorna. Händer i fickor kan markera ”jag tycker det här är tråkigt” eller ”jag vill sluta nu”.Att korsa sina armar eller ben är oftast en signal som uppfattas som ”jag tycker inte som du” eller”det här vill jag inte lyssna på”. Ni har ofta större chans att få ut ert budskap om ni har en”öppen” kroppshållning. Tänk på vad båda informatörerna gör och befinner sig. Om den enainformatören talar så kanske den andra ska sätta sig ned för att rikta blickfånget mot talaren.KlassrummetNär ni kommit in i klassrummet så hälsa glatt på åhörarna. Mumla inte hemligt med varandra omdet inte behövs – det ska ni ha gjort innan. Ta initiativet på så sätt att läraren gärna får säger att”nu är föreläsarna här” men att ni själva presenterar er och vart ni kommer ifrån.Tänk på vart ni har händerna och vad de gör. Nervösa föreläsare kan börja fingra på pennor,plocka med håret eller något liknande. Detta distraherar och ger ett oprofessionellt intryck.Placeringen, röstvolym och rörelse i rummet kan användas för att få uppmärksamheten mot er.Om ni har ordet så tala högt och tydligt och se gärna i ögonen på de som lyssnar ett ögonblick.Låt inte er blick fastna i ett hörn eller på golvet. Upprepa frågor/kommentarer från elever innandu svarar på dem för att säkerställa att alla i rummet hör både frågan/kommentaren och ditt svar.Om det går, förbered gärna klassrummet på så sätt att alla kan se er utan hinder.Hur man lär sig saker – hur man minns sakerÅhörare vid en information kommer ihåg allra mest i början och innan förväntat avslut på eninformation. Däremellan minns man ganska lite av det som sagts. Lägg alltså det viktigaste förstrespektive sist under passet.Ett grundläggande knep att förbättra minnesinlärningen är att göra en repetition, exempelvisgenom att i början av informationen gå igenom i korthet vad man ska diskutera ”<strong>RFSL</strong>-fakta,heteronorm, historiska årtal, begrepp” eller vad det nu kan vara, sedan genomföra vad man sagtoch vid avslutningen återigen berätta om vad man berättat ”Vi har nu alltså genomfört eninformation som tagit upp <strong>RFSL</strong>-fakta, historiska årtal…” Be också skolan att eleverna skriverfrågor till er en vecka innan ni kommer och en vecka efteråt kanske de ska utvärderainformationen. På så sätt pågår denna tankeprocess riktigt lång tid.35
En annan metod – kanske den viktigaste – att öka minnesinlärningen är att involvera åhörarna.Gör det hela interaktivt genom att åhörarna deltar i en diskussion eller annat som ”sätter fart påtankarna”.Den största fällan för minnesinlärning är enformighet. En föreläsare som maler på utanförändring i en timma är det få som minns väl, eller ens tycker är rolig. Variera er därför; röstläge,position i rummet, visuellt hjälpmedel, metod (man kan ha en smågruppsdiskussion eller visa enkort film mitt i allt). Utnyttja gärna det faktum att ni oftast är två som föreläser.Pratglada eleverElever som pratar väldigt mycket eller på annat sätt stör informationen är ofta svåra att hanterasom informatör som kommer in under en väldigt kort tid för att hålla en information. Kom ihågatt du aldrig vet varför den personen stör eller vad som ligger bakom, men du kan försöka lösasituationen på olika sätt. Det är aldrig bra att ignorera någon som stör, det blir oftast bara värredå. Om en elev talar högt/mycket eller kommer med förolämpningar så stanna upp och taladirekt till eleven. Fråga kanske varför personen säger som den gör eller att personen bryter motera uppsatta regler och att det inte är okej. Syftet är att visa att ni sett/uppmärksammat henomoch därefter gå vidare.Om det finns en pratglad elev vid informationen så kan det vara besvärligt att denna hela tidentalar högt, inte bryr sig om att också andra vill ställa frågor, osv. Dels kan man då tydligt visa attni sett elevens fråga men ändå säger någonting av typen ”du har pratat väldigt mycket nu enstund, någon av dina kamrater kanske vill ställa en fråga”. Om det inte då finns andra frågande sålåt eleven fråga på. Det viktiga är att frågorna ställs och besvaras i klassrummet, inte vem somställer frågorna.När ni ber om frågor eller kommentarer så utgå från att eleverna har både frågor ochkommentarer. Fråga därför ”vilka frågor har ni?” och inte ”har ni några frågor?”. Om det finnsen elev som alltid genast svarar ”nej” när ni ber om frågor eller ”ja” när ni frågar om alla harförstått så kan det hindra andra från att ställa frågor. Säg i så fall, ”OK, du har inte frågor, vilkaandra har frågor?”Ibland händer det att läraren utgör ett störande moment. Ta kontroll över läraren om denne ärmed. Läraren ska sitta längst bak och vara alldeles tyst, inte lägga sig i det som ni säger, och fårinte tala i mobiltelefon eller liknande (jodå, det har hänt). Om en lärare börjar ställa egna frågor såförklara att informationen är till för eleverna, att lärarna får beställa egna utbildningar men svarakort på frågan. Är läraren störande så bryt för en liten paus och fråga läraren om denne villfortsätta vara med men utan att störa informationen, om inte, be läraren lämna klassrummet.Tänk på:• Att det finns en skillnad mellan den stora kunskapen som ni äger och vad ni ska förmedla tillgruppen. Gå inte in i överkurs! Hellre att de får en stabil grundkunskap än att debombarderas med massvis med information och avancerade teorier som de omöjligen kankomma ihåg eller ens ta till sig.• Att elever inte kan sitta och lyssna hur länge som helst. Be dem stå upp, sträcka på sig, skakapå armarna och benen, och öppna fönstren/dörren för att få in lite frisk luft.• Att det är ni som styr. Ibland känns det läskigt att stå inför och ta tag i en grupp, särskilt omden är lite stökig, men var inte rädd. Stå på er och visa att det är ni som har kontroll övergruppen och inte visa versa.• Att det inte går att planera för mycket! Ibland kan klassen vara seg eller väldigt lättdiskuteradoch då är det bra att ha några extra aktiviteter som ni kan göra med eleverna.36