Jordbiten nr 2 2012 - Länsstyrelserna
07.12.2012 • Views
Share Embed Flag

Jordbiten nr 2 2012 - Länsstyrelserna

Jordbiten nr 2 2012 - Länsstyrelserna

Jordbiten nr 2 2012 - Länsstyrelserna

SHOW MORE
SHOW LESS
ePAPER READ
DOWNLOAD ePAPER
lansstyrelsen.se

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.

START NOW

<strong>Jordbiten</strong><br />

Aktuell information från landsbygdsenheten Länsstyrelsen i Västra Götalands län<br />

Nr 2 /<strong>2012</strong>

Ledaren<br />

Hållbar produktion är<br />

långsiktigt lönsam<br />

En grund i allt hållbart företagande är lönsamhet och en bra affärsidé.<br />

Hur kan då bra miljöarbete bidra till detta?<br />

Kundernas olika framtida krav på det vi äter och hur den<br />

maten påverkar miljön kommer att styra efterfrågan på livsmedel<br />

och jordbruksprodukter. Detta ger goda möjligheter för Sverige<br />

att positionera sig som ett mönsterland bland världens producenter.<br />

Vi har vad många länder saknar, goda förutsättningar med<br />

stor yta och hög kompetens. Inte minst finns dessa förutsättningar<br />

i vårt län. Så ta vara på affärsmöjligheten! Det borde löna sig!<br />

Nyckeln till en hållbar produktion i de areella näringarna inklusive<br />

fiske är att vi hanterar vår miljö på ett ansvarsfullt sätt. Att<br />

vara resurseffektiv i produktionen och ta hand om exempelvis våra<br />

djur så att de inte är sjuka eller mår dåligt, ger en produktion som<br />

är bra för miljön samtidigt som vi också får bra avkastning som<br />

ger god ekonomi.<br />

Men det räcker inte att miljöåtgärderna är något som ligger för<br />

sig självt vid sidan om. Skall miljöarbetet kunna bli långsiktigt<br />

och trovärdigt måste det integreras som en naturlig del i verksamheten.<br />

Just nu pågår arbetet med att ta fram nästa landsbygdsprogram.<br />

I det vi hittills sett betonas miljön som en del av helheten,<br />

något som skall genomsyra programmet. Åtgärder skall styras<br />

mot gemensamma EU-mål 2020.<br />

Hur kan då vi tillsammans skapa detta i praktiken? En god dialog<br />

som i botten bygger på bra förutsättningar för ett företagande.<br />

Vi måste samarbeta, både lantbrukare och myndigheter emellan,<br />

men vi behöver också nya former av samarbete där både offentlig,<br />

ideell och privat sektor hjälps åt. Ni företagare vill ha<br />

mindre administration och enklare vardag mot myndigheter. Vi<br />

myndigheter kan och ska inte styra marknaden utan att ha ett effektivt<br />

och bra samarbete med näringen.<br />

Helhetstänk från myndigheter och regering är viktigt. Miljöarbete<br />

skall drivas tvärsektoriellt. <strong>Länsstyrelserna</strong>s roll som tvärsektoriell<br />

myndighet är enligt min mening att samverka och samordna<br />

så det i praktiken blir verkstad av visioner och mål. Men vi når<br />

inte målen utan den kunskap och det engagemang som finns hos<br />

er ute i bygden.<br />

Ta chansen företagare att utveckla er och er verksamhet för att<br />

få en långsiktig tillväxt!<br />

Vi har en stor utmaning tillsammans och jag är övertygad om<br />

att svenskt vatten- och jordbruk har en ljus framtid.<br />

Peter Svensson<br />

landsbygdsdirektör<br />

<strong>Jordbiten</strong>s redaktion<br />

Ingrid Guldbrand<br />

031-60 53 79<br />

Nina Goos<br />

031-60 58 34<br />

Gunnel Holmberg<br />

031-60 56 57<br />

Informationsskrift från Länsstyrelsen i<br />

Västra Götalands län<br />

Utgivare<br />

Länsstyrelsen i Västra Götalands län<br />

Landsbygdsenheten<br />

Postadress<br />

Box 224, 532 23 Skara<br />

Ansvarig utgivare<br />

Gabriel Skarbäck<br />

Tryck<br />

JMS Mediasystem, Vellinge, <strong>2012</strong><br />

Papper<br />

100 g MWC gloss FSC-märkt<br />

Utgivningsplan <strong>2012</strong><br />

Nr 1 – 23 februari<br />

Nr 2 – 26 april<br />

Nr 3 – 20 september<br />

Nr 4 – 6 december<br />

Manusstopp 5 veckor före utgivning<br />

Vill du prenumerera på <strong>Jordbiten</strong> eller<br />

meddela adressändring? Skicka e-post till<br />

jordbiten.vastragotaland@lansstyrelsen.se eller<br />

ring någon i redaktionen, så ordnar vi det.<br />

Omslagsfoto: Ingrid Guldbrand<br />

Foton till artiklarna är tagna av författarna<br />

om inget annat anges.<br />

341063<br />

2 <strong>Jordbiten</strong> 2/<strong>2012</strong>

Viktiga datum<br />

15 juni<br />

• Underskriftssidan måste vara<br />

korrekt underskriven och inkommen<br />

till Länsstyrelsen. Ej<br />

korrekt underskriven ansökan<br />

avvisas. Använde du e-legitimation<br />

när du skickade in via<br />

SAM Internet kan du bortse<br />

från detta.<br />

• Sista datum för ändring av<br />

uppgifter om gröda och areal<br />

på dina skiften eller för att<br />

lägga till eller ta bort block och<br />

skiften. Efter den 15 juni kan<br />

Nyheter<br />

100 procent<br />

SAM Internet<br />

Företagsstöd –<br />

förnybar energi<br />

Vi vill ha mer<br />

pengar till biogas<br />

du endast minska din ansökan<br />

genom att dra tillbaka block och<br />

skiften eller minska arealer på<br />

skiften i din ansökan. Varje gång<br />

du skickar in en ändring måste<br />

du skicka in en ny underskriftssida<br />

om du inte signerar med<br />

e-legitimation.<br />

• Sista inlämningsdag för övertagande<br />

av del av ett annat<br />

jordbruksföretag.<br />

• Sista dag för att ansöka om<br />

överföring av stödrätter.<br />

30 juni<br />

• Sista inlämningsdag för kopia<br />

av växtodlingsplan för<br />

dig som söker utbetalning för<br />

miljöskyddsåtgärder.<br />

• Sista inlämningsdag för etiketter<br />

och sådeklaration för dig<br />

som odlar hampa.<br />

• Sista sådatum.<br />

Nina Goos<br />

Vi nådde 99,8 procent ansökningar via SAM Internet i vårt län vilket är<br />

fantastiskt bra. Målet i år var att alla lantbrukare skulle söka sina stöd via<br />

SAM Internet och det tangerar vi.<br />

Funderar du på att investera i förnybar energi på gården? För lantbruksföretag<br />

som investerar i förnybar energi som används på egna gården finns<br />

fortfarande pengar kvar!<br />

Läs mer på www.lansstyrelsen.se<br />

Länsstyrelsen i Västra Götalands län har tillsammans med Regionen<br />

uppvaktat Landsbygdsdepartementet. Vårt län står för 50 procent av alla<br />

nya ansökningar om bidrag till biogasinvesteringar i landet. Det här är<br />

ett i led i försöket att få mer pengar till biogasen.<br />

<strong>Jordbiten</strong> 2/<strong>2012</strong> 3

Kumm hyllar lövträden<br />

i betesmarkerna<br />

Karl-Ivar Kumm, docent i lantbruksekonomi och forskningsledare vid lantbruksuniversitetet<br />

i Skara.<br />

Med lövträd i betesmarkerna skulle<br />

nötboskapens nettoutsläpp av växthusgaser<br />

reduceras avsevärt.<br />

– Växande lövträd är fantastiska på<br />

att ta upp koldioxid, säger Karl-Ivar<br />

Kumm, docent i lantbruksekonomi<br />

och forskningsledare vid lantbruksuniversitetet<br />

i Skara.<br />

Men regelverket sätter stopp för<br />

lösningen.<br />

Det är ingen lättsmält jordbrukspolitisk<br />

måltid som Karl-Ivar Kumm<br />

serverar. Han hävdar alltså att vi inte<br />

alls ska ta bort träden i betesmarkerna,<br />

som nog får sägas ha varit det<br />

förhärskande budskapet i några år.<br />

Han menar istället att vi ska<br />

plantera fler, eftersom växande lövträd<br />

motverkar den hotande<br />

klimatförändringen.<br />

Krävs fältstudier<br />

Karl-Ivar Kumm vill att vi genast<br />

sparkar igång fältstudier för att<br />

lära mer om hur träden ska kunna<br />

planteras, eller självsås, till en rimlig<br />

kostnad. Träd i betesmarker är nämligen<br />

ingen enkel matematik.<br />

– Vi behöver ny kunskap. Måste<br />

det vara solitära träd? Eller går det<br />

att ställa träden i klungor? Hur ska<br />

vi göra, vad är bäst ur naturvårdssynpunkt<br />

och vad kommer det att<br />

kosta?<br />

Nöt, får och träd<br />

Det hela handlar om att både kunna<br />

ha djur, alltså producera kött och ta<br />

ansvar för klimatet. För det är inga<br />

obetydliga mängder växthusgaser<br />

som betesdjuren släpper ut. Grisar<br />

och kycklingar släpper ut väsentligt<br />

mindre, men är som bekant inte särskilt<br />

flinka som betesdjur.<br />

Med andra ord – ska vi hålla betesmarkerna<br />

öppna och värna den<br />

biologiska mångfalden krävs nöt, får<br />

och träd.<br />

– Veden från avverkade träd ersätter<br />

sen fossila bränslen och koldioxiden<br />

från vedeldningen tas upp av nya<br />

växande träd, förklarar Kumm.<br />

Tror på Färdplan 2050<br />

Den till synes enkla lösningen, att<br />

plantera träd, stöter på patrull i EU:s<br />

regelverk. EU menar istället att träden<br />

ska tas bort på en mängd ställen.<br />

Tröstlöst, kan tyckas.<br />

– Nej, inte alls, menar Kumm.<br />

Färdplan 2050, som säger att Sverige<br />

inte ska ha något nettoutsläpp av<br />

växthusgaser år 2050, gör mig optimistisk.<br />

En viss beskogning skulle<br />

lösa mycket och därför tror jag på<br />

förändrad lagstiftning.<br />

Däremot tror han inte på något<br />

genomslag redan i nästa<br />

landsbygdsprogram.<br />

– Jag hoppas förstås, men det<br />

finns inget som tyder på det, säger<br />

han.<br />

Högre miljöersättningar<br />

Om vi låter lantbruksekonom<br />

Kumm prata pengar är det möjligen<br />

lite försiktigare tongångar. Betesdjur<br />

kan bära sig om gården står utan<br />

stora skulder och djuren övervintrar<br />

i redan befintliga byggnader. Att<br />

köpa gård och nyinvestera i byggnader,<br />

maskiner och djur med lånade<br />

pengar ger däremot inte mycket att<br />

leva på.<br />

– Samtidigt behövs det nya brukare<br />

och investeringar om vi ska<br />

kunna behålla betesmarkerna och<br />

den biologiska mångfalden. Därför<br />

är det nödvändigt med högre miljöersättningar,<br />

avslutar Kumm.<br />

Jan Mogol<br />

Informationsenheten<br />

4 <strong>Jordbiten</strong> 2/<strong>2012</strong>

Vi hade i alla fall tur med vädret<br />

– eller?<br />

Höstens regnande kan ses som ett<br />

pedagogiskt exempel på hur det kan<br />

se ut allt oftare framöver. Det nya klimatet<br />

skapar en del nya utmaningar.<br />

Samtidigt är många av lösningarna<br />

de samma som förr. En god markstruktur<br />

är ett sådant exempel<br />

SMHI har på uppdrag av Länsstyrelsen<br />

tagit fram en klimatanalys<br />

som sträcker sig till år 2100. Det är<br />

ett underlag som kan användas för<br />

att diskutera strategier för framtiden.<br />

Analysen är ingen absolut<br />

sanning men den visar på sannolika<br />

förändringar.<br />

Ökad temperatur<br />

Årsmedeltemperaturen kommer att<br />

öka gradvis så att medeltemperaturen<br />

är 4-6° högre i slutet av seklet.<br />

Störst ökning sker på vinterhalvåret<br />

vilket till exempel innebär minskad<br />

tjäle. Vid slutet av seklet blir vegetationsperioden<br />

11 månader.<br />

Kraftiga regn<br />

Även för årsmedelnederbörden är<br />

vintern den period där ökningen är<br />

störst, främst i form av regn. Sommartid<br />

kommer nederbörden att<br />

vara i stort sett oförändrad. Antalet<br />

kraftiga regn kommer att öka även<br />

fortsättningsvis.<br />

När det gäller flöden i vattendrag<br />

kommer vårfloden att vara lägre<br />

men vinterflödena högre. Perioderna<br />

med lågflöden under sommartid<br />

kommer att vara längre.<br />

Varmare och blötare<br />

Lite förenklat blir det varmare och<br />

blötare med ungefär samma regionala<br />

skillnader som nu. Den stora<br />

utmaningen blir att hantera den<br />

större mängden nederbörd och det<br />

ökade antalet kraftiga regn samtidigt<br />

som en längre vegetationsperiod ska<br />

utnyttjas.<br />

Dränering och översvämning<br />

Mer nederbörd innebär att det är<br />

mycket viktigt att dräneringssystem<br />

är väl underhållna. De så kalllade.<br />

tvåstegsdikena, som det pratas<br />

mycket om, kommer vara ett sätt<br />

att hantera en del av denna problematik.<br />

Markavvattningsföretagen<br />

kommer att vara viktiga spelare i<br />

anpassningsarbetet framöver<br />

Det är också viktigt att inse att<br />

det inte går att undvika översvämningar.<br />

Marker som regelbundet<br />

svämmas över nu kommer att svämmas<br />

över lite oftare. Kanske ska vi<br />

försöka styra översvämningar till<br />

dessa områden?<br />

Modern teknik och gamla metoder<br />

Det är också viktigt att fundera på<br />

bevattningsbehoven och de målkonflikter<br />

som kan finnas här. Med<br />

hjälp av bevattningsdammar och<br />

modern bevattningsteknik så går<br />

dessa målkonflikter att hantera.<br />

Gamla hederliga metoder som<br />

att jobba med markstruktur, mullhalt<br />

och goda växtföljder är alltid<br />

bra. Såväl för en resurseffektiv<br />

produktion som ett medel för<br />

klimatanpassning.<br />

För att få en bild av möjliga extremhändelser<br />

behöver man inte<br />

alltid modellera. Fråga de som är lite<br />

äldre - vilka stora översvämningar<br />

eller torkperioder minns de?<br />

Under året kommer länsstyrelsen<br />

att fokusera på klimatanpassning<br />

kopplat till jordbruket – håll utkik.<br />

Du har väl inte missat dräneringsmodulen<br />

som Greppa erbjuder?<br />

Läs mer på<br />

www.lansstyrelsen.se/<br />

vastragotaland/<br />

http://www.gradvis.se/<br />

Fredrik Fredrikson<br />

Foto: Cattisz Goos<br />

<strong>Jordbiten</strong> 2/<strong>2012</strong> 5

Vatten värda att vårda<br />

Stenvalvsbro över Storån nära Sätila.<br />

Stillheten en kväll vid sjön när lommen<br />

ropar och metspöts flöte sakta<br />

guppar i vattnet. Nog väcker det<br />

känslor och minnen hos oss alla. En<br />

uppskattning av våra vatten just bara<br />

för att de finns där i vår närhet och<br />

i vårt landskap. Du som markägare<br />

har, med din kunskap och ditt engagemang,<br />

en viktig roll i arbetet för en<br />

bättre vattenmiljö.<br />

Vatten berör oss alla. Vi har alla ett<br />

ansvar för att vårda och bevara våra<br />

vatten.<br />

Under temat ”Vatten värda att<br />

vårda” arbetar nu Länsstyrelsen i<br />

Västra Götalands län med att ta<br />

fram fördjupade åtgärdsprogram,<br />

även kallade underlagsdokument, för<br />

ett tjugotal större avrinningsområden<br />

i länet. Syftet är att föreslå rätt<br />

åtgärd på rätt plats till rätt kostnad<br />

och på så sätt höja tempot i genomförandet<br />

av vattenförbättrande åtgärder.<br />

Detta för att kunna nå målet<br />

med god vattenstatus senast 2027.<br />

Samverkan<br />

De fördjupade åtgärdsprogrammen<br />

är avsedda att fungera som prioriteringsverktyg<br />

i samverkan mellan<br />

myndigheter, kommuner och andra<br />

intressenter. Under våren <strong>2012</strong> kommer<br />

Länsstyrelsen att samverka<br />

med vatte<strong>nr</strong>åden om de fördjupade<br />

åtgärdsprogrammen, allt för att göra<br />

dem så bra som möjligt. Till exempel<br />

behöver Länsstyrelsen hjälp att<br />

kvalitetsgranska data samt inventera<br />

vandringshinder. Här kan du som<br />

markägare med din lokala kunskap<br />

vara till stor nytta.<br />

Markägarna viktiga<br />

Vad tycker du är viktigast att åtgärda<br />

för en bättre vattenmiljö? Vad är<br />

viktigt för att du som markägare<br />

ska kunna bruka vattnet? Hur ska vi<br />

prioritera rätt? Ta kontakt med ditt<br />

vatte<strong>nr</strong>åd för att kunna delta i samverkansarbete<br />

eller ta direkt kontakt<br />

med oss på Länsstyrelsen.<br />

Som markägare har du stora<br />

möjligheter att själv förbättra vattenmiljön<br />

på dina marker. Alltifrån<br />

frivilliga åtgärder till de åtgärder du<br />

kan få bidrag till att genomföra.<br />

Egenåtgärder<br />

Åtgärder som kan ha stor nytta lokalt<br />

är att ta bort vandringshinder i<br />

mindre vattendrag. Exempel är att<br />

ta bort eller gräva om vägtrummor<br />

som är felplacerade, ta bort gamla<br />

ålkistor som hindrar fiskens gång<br />

eller riva dammar som inte används.<br />

Tänk bara på att ringa Länsstyrelsen<br />

innan denna typ av åtgärder i vatten.<br />

Det kan behövas tillstånd.<br />

Ibland behöver man vara flera för att<br />

genomföra åtgärder. Här kan vatte<strong>nr</strong>åd,<br />

fiskevårdsföreningar och LRFgrupper<br />

vara viktiga för markägare.<br />

Framtida utmaningar<br />

Vilka åtgärder behöver vi i framtiden?<br />

Finns det nya typer av åtgärder<br />

som inte används idag? En anpassning<br />

till ett förändrat klimat är en<br />

viktig del i det arbetet, till exempel<br />

för att bättre kunna hantera översvämningar.<br />

Länsstyrelsen hoppas<br />

att tillsammans med intresserade<br />

markägare snart kunna testa så<br />

kallad tvåstegsdikning. Det innebär<br />

att dika med översvämningsplan<br />

för att slippa översvämning på ”fel”<br />

ställen.<br />

Läs mer på:<br />

www.vattenorganisationer.se<br />

www.viss.lst.se<br />

www.lansstyrelsen.se<br />

Anna Ek<br />

Vattenvårdsenheten<br />

fakta<br />

Regelverk<br />

Övergripande är Sveriges<br />

miljömål, med mål som till<br />

exempel ”Ingen övergödning”,<br />

”Levande sjöar och<br />

vattendrag” och ”Hav i balans<br />

samt levande kust och<br />

skärgård”. Vi har även flera<br />

EU-direktiv som berör vatten<br />

där ramdirektivet för vatten,<br />

som kom år 2000, är mest<br />

känt. Det övergripande målet<br />

för EU-direktiven är att uppnå<br />

god vattenstatus till år<br />

2015 (eller senast till 2027).<br />

6 <strong>Jordbiten</strong> 2/<strong>2012</strong>

Blåmusslor – miljösmart mat<br />

Musslor är en delikatess. Samtidigt<br />

fungerar de som en effektiv vatte<strong>nr</strong>enare<br />

för att få bukt med övergödningen<br />

i våra hav. Restprodukterna<br />

passar utmärkt som hönsfoder, gödning<br />

eller biogas.<br />

Vattnet på västkusten är näringsrikt.<br />

Näringsämnen som kväve och fosfor<br />

hamnar i havet, bland annat till följd<br />

av läckage från våra åkrar. Näringsämnena<br />

tas upp av växtplankton<br />

som i stor förekomst kan påverka<br />

syrehalten negativt.<br />

Problem omvandlas till resurs<br />

Musslorna äter växtplankton och<br />

resultatet blir ett klarare vatten, samtidigt<br />

som värdefull näring återförs<br />

från havet till land när musslorna<br />

sedan skördas. Blåmusslan finns<br />

naturligt längs Sveriges kust, men<br />

det är i västkustens salta vatten som<br />

de kan växa sig tillräckligt stora för<br />

konsumtion.<br />

Sveriges största musselodling<br />

En kylig marsdag ordnade vi en<br />

kursdag om havets läckerheter hos<br />

Anders Granhed, en riktigt entusiastisk<br />

företagare. Anders driver<br />

Sveriges största musselodling, Scanfjord<br />

i Mollösund och har totalt 18-<br />

20 årsanställda. Musslorna skördas<br />

Musslorna är klara för skörd och sitter<br />

i stora kluster på odlingsrepen.<br />

nämligen året runt. Företaget är<br />

även KRAV-certifierat sedan tre år<br />

tillbaka. I dag finns totalt åtta odlare<br />

i Sverige som odlar musslor för<br />

konsumtion.<br />

Växer på rep<br />

En blåmusselodling består av odlingsrep<br />

som hänger ned i vattnet<br />

från flytande tunnor till ungefär sex<br />

meters djup. Musslorna leker i maj.<br />

De små mussellarverna, som inte är<br />

synliga för blotta ögat, svävar först<br />

fritt i vattnet. Sedan fäster de sig på<br />

repen kring midsommar.<br />

– Man får inte vara för tidig, för<br />

då kommer mycket annat och sätter<br />

sig fast på banden. Då får musslorna<br />

ingen plats, berättar Anders. Om<br />

man sätter ut musselbanden för<br />

sent kan man helt missa påslag av<br />

musslor.<br />

Skördas efter två-tre år<br />

Anders har jobb under en månads<br />

tid med att sätt ut de breda banden<br />

som musslorna växer på fram till<br />

skörd, två-tre år senare. Inne i tvätt-<br />

och packhallen tvättas musslorna<br />

och skadade sorteras bort. Cirka 30<br />

procent kasseras. Idag går resterna<br />

till lantbrukare i närheten som sprider<br />

ut dem på sina åkrar.<br />

Gör miljön en tjänst<br />

Lars Olrog och Erling Christensson,<br />

Hushållningssällskapet Väst,<br />

gjorde 2005-2007 ett antal fältförsök<br />

för att ta reda på musslornas växtnäringseffekt.<br />

Resultaten visar på en<br />

gödselverkan som motsvarar 76-96<br />

procent av motsvarande kvävemängd<br />

från mineralgödsel. Försök pågår<br />

även med att tillverka musselmjöl<br />

till ekologiskt hönsfoder.<br />

Länsstyrelsen har satt upp mål<br />

för att reducera fosfor och kväve i<br />

Bohusläns skärgård. Undersökningar<br />

har visat att musslor skulle kunna<br />

stå för cirka 20 procent av denna<br />

minskning.<br />

Försök med att odla musslor för<br />

Anders Granhed visar begagnade<br />

odlingsrep som mussellarverna föredrar<br />

att fästa vid.<br />

att rena Östersjöns vatten har också<br />

gjorts. Det finns även intresse för att<br />

använda restprodukterna vid skörd<br />

för framställning av biogas, men<br />

detta är ännu inte etablerat.<br />

Måste hanteras rätt<br />

Odlade musslor kontrolleras innan<br />

försäljning. Anders håller på att<br />

prova en ny förpackning, som både<br />

förlänger hållbarheten och är mer<br />

kundvänlig. Eftersom musslorna är<br />

levande är det viktigt att de hanteras<br />

rätt. Använd bara musslor som lever<br />

och har hela skal. Knacka på öppna<br />

musslor. De som stänger sig lever.<br />

Hetta upp musslorna ordentligt.<br />

Kokta musslor ska ha öppnat sitt<br />

skal.<br />

Läs mer på: www.scanfjord.se<br />

Anders Ryberg<br />

Ulrika Elfström<br />

<strong>Jordbiten</strong> 2/<strong>2012</strong> 7

Växtnäringsbalansen är grunden<br />

Utifrån växtnäringsbalansen, aktuell<br />

markkartering och de diskussioner<br />

som uppstår kring desamma kan<br />

man göra en analys. En analys över<br />

vilken rådgivning som är intressant<br />

att gå vidare med under de första tre<br />

åren av rådgivningsplanen.<br />

Man räknar i kilo vara på allt som<br />

köps in och säljs från gården under<br />

en tolvmånaders period. Exempel är<br />

utsäde, gödning, strömedel, mjölk<br />

och djur.<br />

Det görs även en beräkning på<br />

djurantal, stallperiod och hur gödseln<br />

sedan hanteras vid lagring och<br />

spridning.<br />

Nyckeltal<br />

När balansen är färdig får man fram<br />

uppgifter på gårdens över- eller underskott<br />

av kväve, fosfor och kalium<br />

per hektar åkermark.<br />

Nästa steg är att se om balansen<br />

(oftast överskotten) är inom en rimlig<br />

nivå.<br />

Utifrån den färdiga balansen<br />

plockar man sedan ut nyckeltal<br />

för att se om exempelvis mängden<br />

inköpt kraftfoder är rimlig i förhållande<br />

till avkastningen.<br />

Risk för övergödning<br />

Vanligt förekommande är att gårdar<br />

utan rådgivning överutfodrar<br />

sina mjölkkor medan ungdjuren är<br />

underutfodrade. Vid överutfodring<br />

påverkar både kraftfoder och mineralfoder<br />

miljön med risk för övergödning<br />

av vattendrag.<br />

Stor utgift<br />

Kraftfodret är en stor utgift. Det<br />

gäller att ge rätt giva till rätt djur.<br />

Det är lämpligt att göra en endags<br />

utfodringskontroll eller liknande<br />

via Greppa Näringen. Detta kan<br />

göras till både mjölkkor, dikor och<br />

ungdjur.<br />

Gödselhantering kan förbättras<br />

Stallgödselhanteringen kan ofta<br />

förbättras genom att slangsprida och<br />

eventuellt även använda myllningsaggregat.<br />

Är det fastgödsel kan det<br />

handla om snabbare nedbrukning<br />

istället. Att sprida vid rätt tidpunkt<br />

på året är också viktigt. Det innebär<br />

bland annat att inte köra på hösten,<br />

undantaget djupströgödsel.<br />

Rätt mängd och sort<br />

Det går också att se om rätt mängd<br />

och sort av handelsgödsel köps in.<br />

Till åkerbeten brukar det oftast<br />

räcka med rent kväve som gödning<br />

men istället används då och då fullgödsel<br />

här.<br />

Är det avvikande fosfor- eller<br />

kaliumvärden i markkarteringen kan<br />

det vara motiverat med ett högre<br />

över- eller underskott på gården än<br />

normalt. Om någon av ovan nämnda<br />

punkter passar in kan det vara intressant<br />

att göra en gödslingsplan på<br />

gården som även kan fokusera speciellt<br />

på fosfor om så önskas.<br />

Rådgivningsbrev<br />

Efter besöket får lantbrukaren ett<br />

brev med kommentarer till växtnäringsbalansen<br />

och hur föreslagna<br />

förändringar påverkar till exempel<br />

gårdens ammoniakförluster. En<br />

utskrift av rådgivningsplanen som<br />

upprättades på gården bifogas också.<br />

Anders Ligthart<br />

Växa Sverige Ek. För.<br />

Foto: Martin Hellberg<br />

8 <strong>Jordbiten</strong> 2/<strong>2012</strong>

Klotet kräver koll på kolet<br />

För de flesta av de utmaningar som jordbruket står<br />

inför är markstruktur och mullhalt en stor del av<br />

svaret. Det gäller såväl behovet av ökad produktion<br />

som utmaningar kopplade till övergödning och<br />

klimatfrågor.<br />

Ett välbalanserat näringstillstånd, bra markstruktur<br />

och mullhalt är ryggraden för ett framgångsrikt<br />

jordbruk.<br />

Ökar bördigheten<br />

Mullen innehåller cirka 60 procent kol. En god<br />

mullhalt ökar markens bördighet på flera olika sätt.<br />

Utöver ökade skördenivåer har mullhalten betydelse<br />

för både klimatgasavgång och klimatanpassning.<br />

När det gäller klimatgasavgång innebär nettoinlagring<br />

av kol att koldioxidavgången från odlingen<br />

blir lägre. Det är positivt. En god mullhalt innebär<br />

också att växtnäringsutnyttjandet kan effektiviseras,<br />

vilket kan innebära att lustgasavgången minskar.<br />

Nyckelfaktor för framtiden<br />

En god markstruktur är en nyckelfaktor för att<br />

bättre hantera de ökade nederbördsmängder som<br />

kan förväntas framöver. En jord som kan svälja<br />

stora mängder vatten minskar risken för översvämningar<br />

och därmed skördebortfall och erosion. En<br />

god struktur skapar även större förutsättningar för<br />

vårbruk i ett blötare klimat.<br />

Börja tänka nu<br />

Det tar lång tid att förändra markens kolförråd.<br />

Det är alltså läge att ta sig en funderare nu om du<br />

Åtgärd Kolinlagring/<br />

förbrukning kg<br />

Spannmål 4-6 ton + 300-500<br />

Halmen kvar + 250<br />

Oljeväxter 2-3,5 ton + 300-500<br />

Vall + 500<br />

Flytgödsel 25 ton + 300<br />

Fånggröda, rajgräs + 100<br />

Plöjning tidigt 22 cm - 800<br />

Vårplöjning 22 cm - 250<br />

Reducerad bearbetning - 200<br />

Trenden på renodlad växtodlingsgård idag är att det förbrukas<br />

mer kol än vad som lagras in. Många faktorer.<br />

har åkermark med för låg kolhalt. Ett första steg<br />

är en aktuell markkartering med mullhalts- och<br />

jordartsanalys.<br />

Vad är då låg mullhalt? Störst nytta av ökad<br />

mullhalt fås på de bättre jordarna. Ett riktmärke är<br />

2 procent kol (3,4 procent mullhalt). Enligt försök<br />

har spannmålsskörden i genomsnitt ökat med cirka<br />

100 kilo för varje tiondels procent som mullhalten<br />

höjs. Förutsatt att mullhalten är under 3,4 procent.<br />

Råder redan ett gott mulltillstånd är det viktigt att<br />

detta bevaras och underhålls.<br />

En del odlingsåtgärder gynnar mullbildning<br />

medan andra förbrukar markkol. Nettot över växtföljden<br />

är det som är intressant.<br />

Hur värdera nyttan<br />

Hur ska man då värdera kolet? Å ena sidan är den<br />

direkta lönsamheten viktig men även de mer långsiktiga<br />

effekterna är intressanta. Att höja markens<br />

allmäntillstånd med mullhalten påverkar flera viktiga<br />

faktorer som kan värderas på olika sätt för dig<br />

som företagare men även för samhället i stort: Högre<br />

skörd till följd av bättre struktur och ett bättre<br />

växtnäringsutnyttjande. Minskade förluster av kväve<br />

och fosfor. Men hur skall vi värdera klimatnyttan?<br />

Koldioxidskatten på fossil energi är cirka 1 krona<br />

per kilo CO2 ( = 28 öre kilo kol)<br />

Hur skall vi värdera nyttan av klimatanpassning?<br />

Måste ha koll<br />

Det är ingen djärv gissning att kolbalanser kommer<br />

att diskuteras alltmer. Inte minst som ett sätt<br />

att kompensera för de oundvikliga klimatgasutsläpp<br />

som sker från andra delar av lantbruket. I det perspektivet<br />

kommer även betesmarkernas kolbalanser<br />

vara viktiga. För växtodlingsgårdar kan ett ökat<br />

samarbete med djurgårdar vara en framgångsfaktor<br />

för att få in vall och stallgödsel i växtföljden. Därmed<br />

kan kolbalansen förbättras.<br />

En avgörande pusselbit för att kunna göra kolbalanser<br />

på gårdsnivå är att du har koll på jordarter,<br />

mullhalten och skördenivåer. Det kommer att vara<br />

viktiga redskap för dig framöver.<br />

Du har väl inte missat Greppamodulerna som rör<br />

klimat och bördighet? Här finns myhcket att hämta<br />

för den nyfikne och vetgirige.<br />

Fredrik Fredrikson<br />

Kristian Elwhagen Jochnick<br />

<strong>Jordbiten</strong> 2/<strong>2012</strong> 9

Strandbetet – en viktig och<br />

Fuktiga och våta marker har alltid varit viktiga som<br />

fodermarker eftersom de har hög och uthållig produktionsförmåga.<br />

Skötsel av markerna kräver bra<br />

planering. De kan ge både bra betesproduktion och<br />

värdefulla miljöer för många fåglar, bland annat vadare<br />

och vissa andfåglar.<br />

Eftersom olika arter har olika krav på häcknings-<br />

och födosöksmiljöer går det inte att hitta skötselråd<br />

och skötselkrav som passar alla. Därför är det bra<br />

med en viss variation, både inom en betesfålla och<br />

mellan olika strandängar. Vissa skötselvillkor måste<br />

dock uppfyllas om det finns gårdsstöd och/eller miljöersättning<br />

på marken. Nedan följer vissa generella<br />

råd som gäller i de allra flesta fall.<br />

Släpp ut djuren tidigt<br />

Ett tidigt betessläpp (runt mitten av maj) är viktigt.<br />

Det är i början av växtsäsongen som växterna<br />

smakar bäst och har högst näringsinnehåll. Veketåg,<br />

knapptåg, tuvtåtel, vass och de flesta starrarter<br />

blir snabbt grova och osmakliga. Släpps djuren på<br />

för sent finns stor risk att sådana växter ratas, med<br />

risk för att avbetningen inte blir godkänd vid en<br />

kontroll. Samma sak riskeras om betestrycket är för<br />

lågt. En kontinuerlig avbetning ger nytt tillskott av<br />

fräscht bete under hela säsongen och markens produktionsförmåga<br />

utnyttjas på bästa sätt.<br />

I en blå bård mellan fastland och vass hittar många fåglar<br />

mat. Utan avbetning växer ytan snabbt igen. Den blå<br />

bården kan berättiga till förhöjd miljöersättning, så kallat<br />

miljöstödsblock.<br />

Mosaik för fåglarna<br />

En mosaik med välbetade, verkligen kortsnaggade<br />

ytor och tuvor däremellan är positivt för många<br />

olika arter av både fåglar och skalbaggar. Flera<br />

strandängsfåglar lägger gärna sina bon i skydd av<br />

tuvor, medan kortbetade partier är bra att leta mat i<br />

för både vuxna och ungar.<br />

Använd angränsande vallar<br />

Det allra bästa är om det finns vall i direkt anslutning<br />

till strandbetet. Genom att flytta djuren mellan<br />

vall och strandbete när förstaskörden på vallen är<br />

tagen, kan betet styras bättre. Djuren kan hållas kvar<br />

på strandbetet någon extra dag för att få bukt med<br />

tuviga eller mer osmakliga partier om de sedan kan<br />

släppas på en godare och mer näringsrik vall.<br />

Vilket djurslag?<br />

Det är inte alla djurgslag som är lämpliga att ha<br />

som betesdjur på strandängen. Om bärigheten<br />

är bra kan hästar fungera alldeles utmärkt, men<br />

oftast är det nötdjur som är aktuella. Får och getter<br />

föredrar torrare marker.<br />

Erfarna mest lämpade<br />

Vuxna djur har som regel en bättre utvecklad immunitet<br />

mot betesparasiter och är mer erfarna<br />

betare. Därför är dikor, sinkor och övriga vuxna nöt<br />

Med bra betesplanering, rätt djurgrupper och tidigt betessläpp<br />

betas även ohävdsarter som veketåg.<br />

10 <strong>Jordbiten</strong> 2/<strong>2012</strong>

tuvig resurs<br />

samt stutar och övriga ungnöt som redan har betat<br />

en säsong bäst lämpade på strandängar. Ungdjur<br />

som är ute första betessäsongen bör undvikas eftersom<br />

de är extra känsliga för parasiter.<br />

Betesplanering och avmaskning<br />

Det främsta sättet att undvika parasiter är att ha en<br />

bra betesplanering. Avmaskning får göras även på<br />

ekologiskt anslutna gårdar om parasiter har konstaterats<br />

genom träckprov.<br />

Maria Sundqvist och Ulrica Jansson,<br />

Länsstyrelsen i Värmlands län<br />

Visste du att?<br />

Strandbete säger vi idag. Men från yngre järnålder<br />

fram till 1800-talets senare del brukades<br />

dessa marker huvudsakligen som ängsmarker,<br />

eventuellt med efterbete. Även vassen bärgades<br />

och var troligen en bristvara på vissa håll. Vassen<br />

kunde skördas både på sommaren till foder<br />

eller under vintertid till taktäckning.<br />

Vallodlingens genombrott, konstgödning och<br />

utveckling inom dränering bidrog till att strandängarna<br />

övergavs eller brukades som betesmark<br />

istället för äng.<br />

Välbetade strandbeten gynnar många naturvärden. Titta<br />

på betesmarken ur ett landskapsperspektiv, en variation<br />

av riktigt välbetade områden och tuvor däremellan är att<br />

föredra.<br />

fakta<br />

Ersättningar strandbetesmarker<br />

• För gårdstöd gäller att din mark betas varje<br />

år. För miljöersättning allmänna eller särskilda<br />

värden är avbetningskravet högre. Marken<br />

ska vara väl avbetad vid vegetationssäsongens<br />

slut (31 oktober) om inget annat anges i<br />

din åtagandeplan.<br />

• Vissa marker ger inte gårdsstöd, men hyser<br />

särskilda värden och får en förhöjd miljöersättning<br />

som kompenserar för förlusten av<br />

gårdsstödet, så kallat miljöstödsblock. Permanenta<br />

vattenspeglar större än 0,01 ha där<br />

det finns särskilda värden samt gräs och örter<br />

som djuren betar ger förhöjd miljöersättning.<br />

• Håll årligen efter sly och igenväxning. Strandbetesmarker<br />

med säkrskilda värden bör vara<br />

fria från träd som kan användas som utkiksposter<br />

av kråk- och rovfåglar vilka prederar på<br />

vadarfåglarnas ägg och ungar. Se efter vad<br />

som står i just din åtagandeplan!<br />

Kontaktperson i Västra Götalands län<br />

Karin Hante<br />

Det kommer att bli svårt att få denna mark tillräckligt<br />

bra avbetad även detta år. Innan de nya stråna har vuxit<br />

genom den gamla tuvan har de hunnit bli sträva och<br />

osmakliga.<br />

<strong>Jordbiten</strong> 2/<strong>2012</strong> 11

Låt djuren beta<br />

Foto: Hillevi Upmanis<br />

Det är bra för djuren att komma ut på bete. Det gynnar<br />

också den biologiska mångfalden. Växelbete är<br />

ett utmärkt sätt att sköta betesmarken då olika djurarter<br />

betar samma mark i olika omgångar. Eftersom<br />

parasiterna är artspecifika reduceras också parasittrycket<br />

och användningen av avmaskningsmedel.<br />

Sommartid ska våra betesdjur vistas utomhus och<br />

ha tillgång till bete. Det finns många fördelar med<br />

att släppa ut djuren på bete. Det är bra för djurhälsan,<br />

men också för den biologiska mångfalden och<br />

miljön. Länsstyrelsen kontrollerar att betessläppen<br />

följs enligt reglerna under betesperioden.<br />

Håller landskapet öppet<br />

Betesmarkerna är beroende av våra djur som håller<br />

landskapet öppet. Om marken betas för lite tar<br />

högvuxna gräs och lövsly överhand. Den täta<br />

grässvålen luckras upp och betets produktionsförmåga<br />

och smaklighet minskar alltmer. Betningen<br />

gör att många arter kan samsas på en liten yta och<br />

kontinuitet i skötseln ger stor artrikedom.<br />

Minskar parasittrycket<br />

Att låta bara ett djurslag gå i samma hagar hela<br />

tiden leder till ett högt parasittryck eftersom nästan<br />

alla parasiter är artspecifika. Djuren behöver då<br />

avmaskas oftare. Att låta hästar, kor och får beta på<br />

samma bete ger färre parasiter och därmed minskad<br />

avmaskningsanvändning. Detta gynnar till exempel<br />

dyngbaggen som ser till att gödseln bryts ner och<br />

kommer växterna till nytta. Det är också bra för att<br />

minska de resistenta parasiterna.<br />

Växelbete<br />

Bara ett djurslag i en beteshage under hela sommaren<br />

kan också leda till att vissa områden överbetas<br />

och andra förväxer sig. Att låta djuren gå på samma<br />

bete ger bättre betesutnyttjande eftersom de föredrar<br />

olika växter. Fåren är finsmakare och föredrar<br />

lågväxande arter, örter och späda gräsplantor. De<br />

betar också buskar och sly och förhindrar igenväxning.<br />

Nötkreaturen har en mer slitande teknik och<br />

betar i första hand övre delen av vegetationen. Hästarna<br />

vill gärna ha gräset nära marken. Växelbete<br />

leder dessutom till att gödseln blir mer jämt spridd<br />

runt hela betesmarken.<br />

Linda Kallin<br />

Läs mer!<br />

Vill du läsa mer så finns till exempel<br />

broschyren Parasitbekämpning och biologiskt<br />

mångfald från Jordbruksverket eller<br />

boken Bete och betesdjur. Du kan också<br />

kontakta rådgivarna inom Ett Rikt Odlingslandskap,<br />

se Länsstyrelsen i Västra<br />

Götalands webbplats, klicka på Lantbruk<br />

& landsbygd, Landsbygdsutveckling,<br />

Utbildning och rådgivning.<br />

12 <strong>Jordbiten</strong> 2/<strong>2012</strong>

Tjäna pengar på<br />

ekologisk spannmål<br />

Mer ekologisk spannmål behövs. Det är det samlade<br />

budskapet från Länsstyrelsens temadag om marknad<br />

för ekologisk spannmål. Lantmännen, Svenska Foder,<br />

Varaslättens Lagerhus och LRF är överens om att<br />

mer ekologisk spannmål är en bra affärsmöjlighet för<br />

västsvenska lantbrukare.<br />

Budskapet besökarna fick med sig från dagen är<br />

att det är större efterfrågan än tillgång på de flesta<br />

ekologiska grödor. Lantmännen och Svenska Foder<br />

har egna foderfabriker. De är därför måna om att<br />

få in mer åkerbönor, ärter och andra fodergrödor.<br />

Varaslättens Lagerhus satsar mer på livsmedelsgrödorna<br />

och varnade för att öka odlingen av bönor för<br />

mycket. Mer oljeväxter, vete och grynhavre efterfrågas<br />

av alla liksom fler utsädesodlare, både av spannmål<br />

och av vallfrö.<br />

Höga priser ger god ekonomi<br />

Priserna på ekologisk spannmål har länge varierat<br />

mycket. De har på senare tid följt de konventionella<br />

prisernas upp- och nergångar. He<strong>nr</strong>ik Nätterlund<br />

från Hushållningssällskapet Malmöhus visade,<br />

att när de konventionella priserna gått upp, har<br />

de ekologiska priserna gått upp ännu mer. Med ekologisk<br />

odling kan man tjäna mellan 1 000 och<br />

2 000 kronor mer per hektar än i den konventionella<br />

odlingen.<br />

Intensiv och planerad odling<br />

En lyckad odling behöver en anpassad växtföljd, bra<br />

ogräsbekämpning och utnyttjande av ekologiska<br />

gödselmedel. Några som har lärt sig utnyttja den<br />

nya tekniken för att få en lönsam odling är Roland<br />

Höckert från Järpås och Rickard Johansson från<br />

Mellerud.<br />

Bra växtföljd krävs<br />

– Ökad vinst, ökad skörd och att utveckla det ekologiska<br />

lantbruket är mina drivkrafter säger Roland.<br />

Vissa ogräs är svåra, det krävs bra växtföljd, rätt<br />

redskap och timing för att odlingen ska fungera.<br />

Potentialen i odlingen är stor. Har man skördat sju<br />

ton ekologiskt höstvete per hektar vill man att allt<br />

ska bli så bra, säger Roland.<br />

– Med rätt planering och värdeskapande grödor<br />

kan man tjäna pengar. Men det kräver också en genomtänkt<br />

strategi mot ogräs, menar Rickard.<br />

Fler aktiviteter<br />

Länsstyrelsen kommer att följa upp temadagen<br />

med fältvandringar under sommaren (se annons<br />

s. 27). Då visar vi även de senaste maskinerna och<br />

gödselmedlen som innebär tekniksprång för den<br />

ekologiska odlingen.<br />

Jan Hill<br />

<strong>Jordbiten</strong> 2/<strong>2012</strong> 13

Gynnsamma år för flyghavren<br />

Samling av flyghavreplantor i korn.<br />

Foto: Lars Johansson, Växtskyddscentralen Skara<br />

Fjoråret och åren 2004, 2002 och<br />

2000 hade bra förhållanden för<br />

flyghavren att gro, gå i vippa och<br />

därmed uppförökas på olika håll i<br />

länet. Många lantbrukare har under<br />

de här åren blivit tagna på sängen<br />

och har fått lägga mycket tid på<br />

handplockning.<br />

Det finns flera anledningar till att<br />

flyghavren är ett svårbekämpat<br />

ogräs.<br />

Livskraftig<br />

En mängd olika spridningsvägar är<br />

en av grunderna till den stora spridningsförmågan.<br />

En annan är frönas<br />

förmåga att överleva många år i jorden,<br />

3-12 år (längre tid förekommer)<br />

och ändå kunna gro och ge upphov<br />

till nya plantor. Utan en kontinuerlig<br />

fältkontroll och olika bekämpningsinsatser<br />

uppförökas flyghavren<br />

lätt och kan snabbt medföra stora<br />

skördesänkningar.<br />

Riskfaktorer<br />

Vid arrendering och köp av mark är<br />

det inte alltid självklart att man som<br />

ny brukare får information om eventuell<br />

flyghavreförekomst på fastigheten.<br />

Det finns även en tendens att<br />

tiden för kontroll och plockning av<br />

flyghavren minskar, eftersom allt fler<br />

blir deltidslantbrukare.<br />

Tagna på sängen<br />

Detta i kombination med ett antal<br />

gynnsamma år för flyghavren under<br />

den senaste tioårsperioden har medfört<br />

att ett antal lantbrukare blivit<br />

tagna på sängen. De har tvingats till<br />

tidskrävande och akut handplockning.<br />

Ibland är dessutom kunskapen<br />

hos brukaren otillräcklig. De tror<br />

att det räcker med handplockning<br />

eller kemisk bekämpning under ett<br />

enskilt år och sedan är problemet ur<br />

världen.<br />

Villfarelse<br />

Detta är en villfarelse, eftersom<br />

flyghavre ett år innebär kontroller och<br />

bekämpningsinsatser under ett flertal<br />

år framöver. Dessvärre är inte ens flera<br />

års lyckad bekämpning med handplockning<br />

och kemisk behämpning en garanti<br />

för att fältet är fritt från flyghavre.<br />

Var noga och planera<br />

Vid nybrukande, var noga med att<br />

få upplysningar om det har funnits<br />

flyghavre på fastigheten och, i förekommande<br />

fall, i vilken omfattning.<br />

Fältkontrollen är en viktig del för<br />

att förhindra spridningen. Vid större<br />

förekomster, som inte är plockningsbart,<br />

måste man planera för en kemisk<br />

bekämpning. Annars finns en<br />

risk att flyghavren tar överhanden.<br />

Obs! Det går inte att göra en kemisk<br />

bekämpning i havre. Dessvärre är<br />

inte ens flera års lyckad bekämpning<br />

en garanti för att fältet är fritt från<br />

flyghavre.<br />

Ring för råd och tips<br />

Kontakta gärna Karin Almgren,<br />

031-60 58 25, eller Marta Göransson<br />

031-60 56 77<br />

Läs mer på www.lansstyrelsen.se/<br />

vastragotaland Sökord: flyghavre<br />

www.jordbruksverket.se Sökord:<br />

Ogräsdatabas<br />

Karin Almgren<br />

fakta<br />

Flyghavrens<br />

spridningsvägar<br />

• Vårsädesdominerade<br />

växtföljder<br />

• Fodersäd som inte finmalts,<br />

vidare spridning<br />

genom stallgödseln<br />

• Maskiner, Obs!<br />

maskinsamverkan<br />

• Vilt, mark under el- och<br />

telefonledningar<br />

• Vatten,<br />

översvämningsmarker<br />

• Transporter, otäckta<br />

vagnar<br />

14 <strong>Jordbiten</strong> 2/<strong>2012</strong>

Se hästgödsel som en resurs<br />

Hästhållning är en växande verksamhet<br />

på landsbygden och i tätortsnära<br />

områden. Till skillnad från mycket av<br />

annan djurhållning finns inte alltid<br />

hästarna där deras foder odlas. Uppstallning<br />

och hagar skiljer sig ofta<br />

från andra djurslag. Vad kan du då<br />

tänka på för att gödseln ska komma<br />

till användning?<br />

För hästar som inte växer kommer<br />

det ut ungefär lika mycket näringsämnen<br />

i gödseln som det finns i det<br />

foder de äter. Alla som beräknat en<br />

foderstat vet hur mycket det kan<br />

variera med storlek och motion.<br />

Mellan 5 och 30 kilo gödsel och urin<br />

producerar en häst varje dag.<br />

Miljöbelastning<br />

Gödseln innehåller viktiga växtnäringsämnen<br />

som kväve, fosfor och<br />

kalium. Framför allt kväve och fosfor<br />

orsakar övergödning om ämnena<br />

hamnar på fel plats.<br />

Kväve finns i flera olika former.<br />

Störst förluster sker via ammoniak<br />

i stallet. Upp till en fjärdedel av det<br />

kväve som finns i hästgödsel kan<br />

avdunsta.<br />

Fosfor finns i den fasta gödseln<br />

och kan förloras efter spridning<br />

på åkermarken via erosion eller<br />

när gödselpartiklar spolas med<br />

regnvatten.<br />

Kalium har ingen stor miljöpåverkan,<br />

men det är ett viktigt näringsämne<br />

för den växande vallen.<br />

Tar tid bryta ner<br />

Jämfört med gödsel från nötkreatur<br />

innehåller hästgödsel mer osmälta<br />

växtdelar. Hästar bryter inte ner gräs<br />

lika effektivt som kor och det kompenserar<br />

de genom att äta större volymer.<br />

Det gör också att näringsämnena<br />

inte är tillgängliga för växterna.<br />

Det tar tid innan gödseln bryts ner.<br />

Utspädd med strö<br />

Halm, såg-/kutterspån och torv är<br />

vanliga strömedel.<br />

Oftast<br />

innehåller<br />

hästgödsel<br />

mycket strö i<br />

förhållande till<br />

andra djurslag,<br />

ibland så<br />

mycket som 90<br />

procent. Det<br />

gör att gödseln<br />

blir utspädd<br />

och växtnäringsvärdet<br />

blir<br />

mindre.<br />

Kväve och kol<br />

När ett organisktmaterial<br />

bryts ner är<br />

förhållandet mellan<br />

kol och kväve viktigt<br />

för hur mycket<br />

kväve som frigörs.<br />

Finns det mycket kol tas till och<br />

med kväve upp från<br />

marken för nedbrytningsprocessen.<br />

Strömedlet påverkar dessutom<br />

hur lätt det är att sprida gödseln på<br />

åkern och hur lång tid gödseln behöver<br />

komposteras.<br />

Kretslopp<br />

Förs gödseln tillbaka till de fält där<br />

vallfodret odlas får vi ett kretslopp<br />

som gynnar både vallproduktionen<br />

och miljön. Odlar du inte ditt foder<br />

så föreslå att den du köper vallfoder<br />

av kan ta tillbaka gödsel. För att<br />

göra det mer intressant för producenten<br />

kan du mocka så att det blir<br />

så lite strömedel i gödseln som möjligt.<br />

Det är dessutom ekonomiskt.<br />

Våga fråga. Det är första steget till<br />

samarbete! Säljer du vallfoder kan<br />

du fundera kring under vilka förutsättningar<br />

du kan ta tillbaka gödsel.<br />

Efterkompostering kan till exempel<br />

ge ett större växtnäringsvärde och en<br />

mindre volym.<br />

Illustration: Kim Gutekunst, Ur ”Häsgödsel – en naturlig<br />

resurs”, Jordbruksinformation 7, 2006.<br />

Svårare i städer<br />

I städer är det svårare att hitta<br />

sådana lösningar. Det finns entreprenörer<br />

som blandar hästgödsel<br />

med matjord och säljer som en<br />

trädgårdsprodukt. Ofta är det en<br />

fördel om strömedlet är torv. Finns<br />

det en handelträdgård eller odlarförening<br />

i närheten kan gödseln vara<br />

intressant för dem. På senare år har<br />

intresset att utvinna energi ur gödsel<br />

ökat, både via förbränning och<br />

biogasframställning.<br />

Lina Wejdmark<br />

<strong>Jordbiten</strong> 2/<strong>2012</strong> 15

Sköt om dina stäppartade torrängar<br />

Fjädergräs.<br />

Stäppartade torrängar är en ovanlig<br />

naturtyp som framförallt finns i Falbygden<br />

och Ätradalen. Torrängarna<br />

är mycket artrika och det finns arter<br />

som är knutna till just den här miljön.<br />

De mest exklusiva arterna är fjädergräs,<br />

drakblomma och smalbladig<br />

lungört.<br />

Torrängarna består ofta av små<br />

åkerholmar eller åsar med åkermark<br />

runtomkring. Förr var torrängarna<br />

en naturlig del av ett större ängslandskap.<br />

Idag är jordbruket storskaligare<br />

och marken kring torrängarna<br />

har odlats upp.<br />

Små isolerade öar<br />

Lieslåtter har blivit mycket ovanligt<br />

och det är inte lika självklart att det<br />

finns betande djur i landskapet.<br />

Torrängarna har blivit små isolerade<br />

öar och det kan vara svårt att hitta<br />

en lämplig skötsel som gynnar de<br />

typiska arterna.<br />

Åtgärdsprogram<br />

Det finns ett åtgärdsprogram som<br />

syftar till att gynna naturvärden på<br />

torrängar och förbättra kunskapen<br />

om lämplig skötsel. Detta eftersom<br />

torrängarna och dess arter är beroende<br />

av någon slags hävd.<br />

Slåtter, bränning och räfsning<br />

Kontakta Länsstyrelsen för råd<br />

kring vilken skötsel som är lämplig.<br />

Den traditionella skötseln på torrängarna<br />

har troligen varit lieslåtter<br />

i slutet av juli. Slå med lie eller slåtterbalk<br />

i första hand. Det kan även<br />

fungera med röjsåg som har vass<br />

klinga. Viktigt är att höet räfsas ihop<br />

och förs bort. Ett alternativ till slåtter<br />

kan vara att bränna torrängen<br />

under våren för att få bort fjolårsgräset.<br />

Efterbete är positivt eftersom<br />

djurens tramp är en markstörning<br />

som kan gynna frögroning.<br />

Bete efter blomning<br />

Bete kan också fungera. Tänk på<br />

att de typiska torrängsarterna inte<br />

klarar sig så bra om det går betesdjur<br />

i området just när dessa arter blommar.<br />

Smalbladig lungört blommar i<br />

fakta<br />

maj, medan fjädergräs och drakblomma<br />

blommar från midsommar<br />

fram till mitten av juli. Efterbete<br />

på hösten är därför lämpligast, men<br />

komplettera gärna med naturvårdsbränning<br />

på våren. Det kan också<br />

behövas manuella röjningar för att<br />

hålla undan igenväxningsvegetation.<br />

Mer om torrängar<br />

Har du stäppartade torrängar på<br />

din fastighet? Du kan ta reda på det<br />

genom att titta i rapporten Stäppartade<br />

torrängar på Falbygden och i<br />

Ätradalen, rapport 2010:37. Rapporten<br />

bygger på en inventering som<br />

gjordes 2007 och den kan laddas ned<br />

via Länsstyrelsens webbplats.<br />

Läs mer på www.lansstyrelsen.se/<br />

vastragotaland/djur-och-natur/hotadeväxter-och-djur/åtgärdsprogram<br />

Kaisa Malmqvist<br />

Naturvårdsenheten<br />

Kontakta landsbygdsenheten om du har frågor kring<br />

stöden<br />

Restaureringsstöd<br />

Kan sökas på områden som man vill återställa till betes- eller slåttermark.<br />

Olika stöd finns där man kan få en fast ersättning per år eller<br />

ersättning för faktiska kostnader.<br />

Miljöersättning för betesmark och slåtterängar<br />

Är din mark redan iordninggjord kan du få ersättning för den skötsel<br />

du utför.<br />

• Bränning<br />

Om du redan har särskilda värden på din mark kan du få ersättning<br />

om du vill bränna marken.<br />

• Lieslåtter och efterbete<br />

Om du har slåttermark med särskilda värden kan du i vissa fall få ersättning<br />

för lieslåtter och efterbete.<br />

• Hamling<br />

Om du har särskilda värden kan du i vissa fall få ersättning för att<br />

hamla träd.<br />

16 <strong>Jordbiten</strong> 2/<strong>2012</strong>

Lien ger rikedom i ängarna<br />

Trevligt att slå ängen tillsammans.<br />

Slåtterängar är en av de artrikaste<br />

miljöerna vi har i Sverige. De är samtidigt<br />

en av de mest hotade typerna<br />

av naturliga fodermarker.<br />

Att ängarna minskat kraftigt både<br />

i antal och storlek under 1800-talet<br />

och än mer under 1900-talet är väl<br />

känt. Det är en följd av nya brukningsmetoder<br />

och ett effektiviserat<br />

jordbruk.<br />

Uppföljning<br />

I Västra Götalands län har Länsstyrelsen<br />

under flera år följt utvecklingen<br />

i länets ängar.<br />

En jämförelse mellan en inventering<br />

från slutet av 1980-talet och<br />

en från början av 2000-talet visar<br />

att över hälften av slåtterängarna<br />

från 1980-talet blivit något annat<br />

på 2000-talet. De flesta har blivit<br />

betesmarker, men en fjärdedel har<br />

vuxit igen, är utan hävd eller behöver<br />

restaureras.<br />

Nya skapas<br />

Samtidigt har den totala arealen<br />

ängar ökat. Det innebär att ”nya”<br />

slåtterängar skapats. Men uppföljningar<br />

visar på att dessa nya ängar<br />

i allmänhet inte har lika många<br />

hävdgynnade arter. Det kan bero<br />

på att känsliga arter lämnat ängen<br />

under perioder av ohävd eller att det<br />

tar lång tid att skapa en riktigt artrik<br />

slåtteräng.<br />

330 ängsskötare<br />

Idag finns det hela 330 lantbrukare,<br />

markägare och föreningar som har<br />

miljöersättning för skötsel av slåtterängar<br />

i länet. Arealen de sköter om<br />

har sakta ökat de senaste åren och är<br />

nu 750 hektar. Av dessa är 450 hektar<br />

slåtterängar med särskilt höga natur-<br />

och kulturvärden, varav hälften slås<br />

med lie. Ytterligare ängar sköts utan<br />

miljöersättning.<br />

Hävden försvagas<br />

När skötseln följs upp i ett urval<br />

ängar har man sett att den genomsnittliga<br />

mängden förna ökar över<br />

tiden i ängarna. Liksom att andelen<br />

ettåriga örter, beroende av att frösprida<br />

sig årligen, verkar minska i<br />

takt med avtagande hävd.<br />

Extra åtgärder – Räfsa mer!<br />

Många hotade växter och djur är<br />

beroende av slåtterängar. Fjärilar är<br />

ett exempel. För att en slåtteräng ska<br />

ha kvar sin artrikedom krävs årlig<br />

slåtter och höbärgning. Den återkommande<br />

slåttern är nyckeln till<br />

artrikedomen i ängen. Men för att<br />

vissa ettåriga örter ska trivas, krävs<br />

ytterliggare traditionella åtgärder,<br />

som kan minska förnamängden.<br />

Räfsning på våren, efterbete på sensommaren<br />

liksom bränning vissa år,<br />

kan förbättra läget.<br />

Läs mer på www.lansstyrelsen.se/<br />

vastragotaland<br />

Karin Olsson<br />

<strong>Jordbiten</strong> 2/<strong>2012</strong> 17<br />

Tips<br />

Alla engagerade markägare,<br />

lantbrukare och föreningsaktiva<br />

gör en imponerande insats<br />

för att vårda ängarna. Men<br />

visst kan de bli ännu fler? Håll<br />

utkik efter inbjudningar till fagningskvällar<br />

och slåttergillen i<br />

din bygd och följ med. Vill du<br />

lära dig mer om slåtterängar<br />

eller lära dig att slå och vässa<br />

din lie? Då är du välkommen<br />

att anmäla dig till en slåtterkurs.<br />

Titta på sidorna På gång.<br />

Vityxe är en orkidé som trivs i ängar<br />

som bränns då och då.<br />

Foto: Ingvar Claesson

Det våras för jordkällaren<br />

Den ligger där, en bit från de andra husen. För sig<br />

själv, gärna i en sandig slutning åt söder. Ibland ser<br />

vi bara en rund kulle övervuxen med gräs, en ensam<br />

stor ask eller ett lågt sadeltak med gammalt tegel.<br />

För inte så länge sedan en byggnad som hade förlorat<br />

sitt värde och sin funktion, men nu våras det för<br />

jordkällaren igen!<br />

Våra jordkällare är en betydelsefull del i landskapet<br />

och berättar om människornas behov att lagra mat<br />

under en längre tid. Under 1900-talet förlorade<br />

jordkällarna sin betydelse när vi fick kylskåp och<br />

kunde förvara mat i frysen.<br />

Hemleverans av gammaldags källare<br />

En sökning på Google ”jordkällare nya” ger 18 200<br />

träffar. Här kan man shoppa loss på nya eko-,<br />

mora- och gammaldags jordkällare. Beställ ett<br />

färdigt jordkällarrum i moderna material så som<br />

stålfiberarmerad, vattentät betong, lecablock eller<br />

glasfiberarmerad plast. Du kan köpa en ekojordkällare,<br />

en helgjuten modul i vattentät betong. En<br />

färdig källare, inte en byggsats, som levereras hem<br />

till dig! Kostnaden för en källare med måtten 2,40x<br />

4,0 meter är cirka 50 000 kronor. Det finns en stor<br />

Jordkällare från Hermanö.<br />

marknad för jordkällare och företagen marknadsför<br />

sin vara som hygienisk, ljus, håller i flera mansåldrar,<br />

drar ingen eller lite el och klimatsmart.<br />

Förr ett domedagsverk<br />

Men allvarligt talat, är det något fel på de gamla?<br />

Förr var det en svår konst och tungt arbete att bygga<br />

jordkällare, vilket krävde en stor hantverksskicklighet.<br />

Man kan förstå att arbetet med att bygga en<br />

jordkällare kallades för ett domedagsverk. Många<br />

jordkällare är fortfarande fullt användbara.<br />

Klimatsmart och billigt<br />

Kanske har du redan en ekojordkällare hemma<br />

som bara behöver mindre underhåll. Ett smart<br />

sätt att använda den är till exempel att köpa in en<br />

”vinterförbrukning” av potatis och rotfrukter av en<br />

jordbrukare i trakten. Du kan hitta ekologiskt producerade<br />

rotfrukter på många platser. Detta är ett<br />

bra sätt att förvara mat och det är både klimatsmart<br />

och billigare för dig.<br />

Goda roströda tegelstenar<br />

Men man kan också använda jordkällare i sitt företagande.<br />

I Jämtland är Anna Berglund, Eldrimner,<br />

projektledare för ”Söka gammalt Skapa nytt”. Här<br />

har några getbönder åter tagit upp traditionen att<br />

lagra sin ost i jordkällare. – Producenternas överlevnad<br />

och lönsamhet har ökat betydligt, säger Anna<br />

Berglund. Sigrid Kuusiniemi har cirka 50 getter och<br />

hon lagrar all sin getost i den gamla jordkällaren.<br />

För sin förädlade ost kan Sigrid ta över 300 kr/kg.<br />

Ostarna lagras 2-6 månader och ser ibland ut som<br />

glittrande roströda tegelstenar. Färgskiftningarna<br />

beror på årstiden.<br />

Ljusnande framtid<br />

Ta hand om din jordkällare, det är billigare än att<br />

köpa en ny-gammal. Man kan även söka stöd på<br />

Länsstyrelsen för ”Restaurering av överloppsbyggnader”<br />

för jordkällare.<br />

Det verkar som om vi går mot en ljusnande<br />

framtid för den klimat-smarta jordkällarens användning<br />

och överlevnad.<br />

Ann-Charlott Hajdu-Rafis<br />

18 <strong>Jordbiten</strong> 2/<strong>2012</strong>

Bakgårdseldning – ett giftigt slöseri<br />

Brukar du elda upp dina sopor hemma<br />

på gården eller i pannan? Om<br />

svaret är ja bryter du mot lagen och<br />

sprider gifter i luft, mark och vatten.<br />

Dessutom är det slöseri. Soporna<br />

gör bättre nytta som energi och<br />

fjärrvärme.<br />

Anledningen är att farliga ämnen<br />

bildas i mycket större mängder än<br />

de skulle göra om förbränningen<br />

skedde under kontrollerade former i<br />

godkända förbränningsanläggningar.<br />

Det är den låga temperaturen och<br />

bristen på rening som ger de höga<br />

halterna.<br />

Slöseri med resurser<br />

En annan anledning till att varken<br />

privatpersoner eller företag tillåts<br />

elda avfall är att det är resursslöseri.<br />

Energin i avfallet ska istället användas<br />

till produktion av till exempel<br />

elenergi och fjärrvärme. Röken är<br />

dessutom både störande och en hälsorisk<br />

för omgivningen. Röken är<br />

särskilt påfrestande för känsliga personer<br />

som barn och astmatiker.<br />

Gifter bildas<br />

Förutom sot och rök, som syns,<br />

bildas hundratals ämnen som inte<br />

syns. Ett exempel är dioxiner som är<br />

extremt giftiga och ett miljöproblem<br />

redan vid mycket små mängder. De<br />

orsakar bland annat nedsatt fertilitet,<br />

beteendestörningar hos barn, nedsatt<br />

immunförsvar och cancer. Andra<br />

ämnen är tungmetaller, cancerframkallande<br />

PAH och partiklar som kan<br />

ge hjärt- och kärlsjukdomar.<br />

Farlig pyreldning<br />

Ju lägre förbränningstemperatur,<br />

desto mer dioxiner bildas. Vid egen<br />

eldning är temperaturerna oftast<br />

låga, speciellt vid pyreldning. Dioxiner<br />

bryts ner mycket långsamt både<br />

i naturen och i djur och människor.<br />

Mark och vatten förgiftas<br />

När man själv eldar avfall görs det<br />

oftast nära marken vilket gör att<br />

det inte blir någon större spridning<br />

eller utspädning av ämnena innan<br />

de når marken. Dessutom eldas det<br />

oftare under vissa tider på året och<br />

utsläppen blir därmed väldigt koncentrerade.<br />

Ofta har man eldat inom<br />

samma område regelbundet under<br />

flera år, vilket innebär att halterna<br />

byggs på.<br />

Askan är inte heller ofarlig. Långt<br />

ifrån alla föroreningar försvinner när<br />

man eldar. Höga halter av allt från<br />

dioxiner till tungmetaller finns kvar<br />

i askan. Oavsett om askan sedan får<br />

ligga kvar på eldningsplatsen eller<br />

grävs ner på annan plats förorenar<br />

den marken och utgör en risk för<br />

närbelägna brunnar och odlingar.<br />

Vad och när får jag elda?<br />

Vad som får eldas utomhus styrs<br />

av miljölagstiftningen och lokala<br />

bestämmelser i varje kommun. Ofta<br />

är det okej att elda torrt trädgårdsavfall<br />

som inte går att kompostera<br />

samt torrt obehandlat spillvirke. Lite<br />

papper är också okej att använda för<br />

upptändning.<br />

Däremot är det förbjudet att<br />

elda någon form av avfall som till<br />

exempel plast, impregnerat virke,<br />

spånskivor, målat trä, möbler, däck,<br />

bekämpningsmedel, oljor, elektronik,<br />

kadaver och hushållsavfall.<br />

Särskilda eldningsveckor<br />

I speciella fall går det att ansöka<br />

hos kommunen om att få elda avfall<br />

vid enstaka tillfällen. Men det förutsätts<br />

då att man kan visa att det<br />

inte kommer att påverka människors<br />

hälsa eller miljön. Vissa kommuner<br />

har infört eldningsveckor, vilket<br />

innebär att det kan vara förbjudet<br />

att elda övriga veckor. Ta hänsyn till<br />

väder och vindriktning. Tänk också<br />

på dina grannar och visa hänsyn när<br />

du eldar.<br />

Hillevi Upmanis<br />

Veterinär- och<br />

djurskyddsenheten<br />

Elda rätt<br />

Använd torr ved. Pyrelda inte! Det<br />

ökar utsläppen av farliga ämnen<br />

kraftigt. Röken visar om du eldar på<br />

rätt sätt.<br />

• Gulaktig eller svart rök eller<br />

kraftig lukt – otillåtet bränsle eller<br />

felaktig teknik som ger stora<br />

utsläpp av föroreningar<br />

• Vit rök – rätt bränsle och teknik<br />

där den kalla utomhusluften<br />

skapar synlig vattenånga från<br />

röken.<br />

• Genomskinligt värmedaller –<br />

rätt bränsle och rätt teknik där<br />

den varma utomhusluften gör<br />

röken osynlig.<br />

<strong>Jordbiten</strong> 2/<strong>2012</strong> 19

Här är årets växt<br />

Kattfot är en vacker blomma som<br />

har människan att tacka för att den<br />

under långa tider kunde bli väldigt<br />

vanlig i de magra och välskötta ängar<br />

och betesmarker som förr präglade<br />

det svenska landskapet.<br />

Kattfotens ludna blomställning ser<br />

just ut som små kattassar. De små<br />

blommorna är samlade i korgar och<br />

kan vara vita till röda. När den var<br />

vanlig plockades den till att binda<br />

små kransar av eftersom den står<br />

sig som torkad eternell. I folktron<br />

kunde torkade kattfötter skydda mot<br />

onda väsen.<br />

Honor och hanar<br />

Kattfotens små blad växer tätt<br />

tryckta mot marken och kan breda<br />

ut sig flera decimeter. Den har han-<br />

och honblommor på olika plantor<br />

och därför måste dessa växa nära<br />

varandra för att de ska kunna bilda<br />

frön. Blomkorgarna ser olika ut men<br />

man kan inte se på färgen vilket kön<br />

de har.<br />

Gynnas av bete<br />

Eftersom bladen är små och växer<br />

så nära marken är plantorna mycket<br />

gynnade av bete. Då betas gräs och<br />

andra växter av och kattfoten får<br />

mycket ljus. På dåligt betad eller<br />

gödslad mark försvinner kattfoten<br />

eftersom den inte klarar konkurrensen<br />

med större växter.<br />

Intressant indikator<br />

Kattfot är en av de mer intressanta<br />

indikatorerna på att en betesmark<br />

har höga naturvärden. Om den ännu<br />

växer i din hage kan du vara glad<br />

och stolt och försöka sköta den marken<br />

med lite extra omsorg. Stödutfodra<br />

inga djur i närheten och försök<br />

få det så välbetat varje år att det inte<br />

finns kvar något gräs på hösten.<br />

Magra och torra marker<br />

Förr växte kattfoten rikligt i både<br />

slåtterängar och betesmarker men<br />

allt eftersom sådana marker under<br />

1900-talet antingen började gödslas<br />

eller växa igen försvann den allt mer.<br />

Nu finns den mest kvar på extremt<br />

magra och torra marker som där<br />

det går berg i dagen eller på torra<br />

sandiga slänter. Men ännu står enstaka<br />

plantor kvar här och där i våra<br />

vanliga betesmarker. Kanske kan vi<br />

åter hjälpa den att sprida sig och ge<br />

oss blomsterglädje under försommaren,<br />

påminna om våra förfäders slit<br />

med att hålla landskapet öppet och<br />

skydda oss mot onda väsen.<br />

Ingvar Claesson<br />

fakta<br />

Foto: Karin Olsson<br />

Årets växt<br />

Svenska Botaniska föreningen<br />

har utsett kattfot till årets växt<br />

<strong>2012</strong> och vill samla kunskapen<br />

om var den ännu växer. Rapportera<br />

om du känner till någon<br />

växtplats till www.artportalen.se<br />

eller på blankett från Botaniska<br />

föreningens sida: www.<br />

sbf.c.se<br />

20 <strong>Jordbiten</strong> 2/<strong>2012</strong>

Behörighetsutbildning får höga betyg<br />

Höga betyg för behörighetsutbildningen<br />

ger bra stöd för en vidareutveckling<br />

av kurserna. Kursinformation<br />

i god tid, den praktiska utformningen<br />

och ämneskompetensen<br />

utmärker sig.<br />

Länsstyrelsen genomför varje år på<br />

uppdrag av Jordbruksverket ett antal<br />

kurser med i<strong>nr</strong>iktning på jordbruk,<br />

trädgård och betning av utsäde för<br />

de som yrkesmässigt hanterar och<br />

använder växtskyddsmedel. I Västra<br />

Götalands län finns cirka 5 000<br />

personer i registret för att använda<br />

växtskyddsmedel.<br />

80 procent nöjda<br />

I höstas fick ett urval av förra<br />

säsongens kursdeltagare på grund-<br />

och fortbildningskurserna delta i<br />

en brukarundersökning. Där fick<br />

de svara på ett antal påståenden<br />

om landsbygdsenhetens arbete<br />

med behörighetsutbildningarna.<br />

Undersökningen var ett led i arbetet<br />

att förbättra kurserna genom<br />

att ta tillvara kursdeltagarnas<br />

synpunkter. Resultatet, ett så kallat<br />

Nöjdhetsindex, blev 80 procent på<br />

de 17 delfrågorna.<br />

Foto: Jens Tönnesen Källa: Topps-Life<br />

Störst andel höga betyg<br />

De punkter som utmärkte sig i<br />

intervjupersonernas gradering av<br />

Länsstyrelsens arbete och fick störst<br />

andel höga betyg, var information<br />

om kurstillfällena i god tid, den<br />

praktiska utformningen av kursen<br />

och föreläsarnas kompetens<br />

Hjälper oss bli bättre<br />

Den positiva återkopplingen för<br />

upplägget kring kurserna och för vår<br />

ämneskompetens sporrar oss att bli<br />

ännu bättre. Då kan vi på ett bättre<br />

sätt stötta och hjälpa företagarna i<br />

arbetet med växtskyddsmedel så att<br />

de uppfyller de krav som ställs.<br />

Viktiga förbättringar<br />

I undersökningen ställdes även öppna<br />

frågor om vad som är viktigast att<br />

förbättra i arbetet med behörighetsutbildningarna.<br />

Synpunkterna var<br />

många och av olika karaktär. Några<br />

som återkom var: kunna omsätta saker<br />

i praktiken på ett bra sätt, lättare<br />

att hitta på webbplatsen, fler praktiska<br />

övningar, längre och mindre<br />

intensiva kurser samt att allt är bra<br />

som det är.<br />

Synpunkterna är viktig information<br />

i vårt arbete med Jordbruksverket<br />

som fastställer kursplanerna.<br />

Ger bra redskap<br />

Undersökningen ger oss bra redskap<br />

för att fortsätta stötta och hjälpa företagarna<br />

i arbetet med växtskyddsmedel<br />

och för att sprida budskapet<br />

på enskilda rådgivningar, fältvandringar<br />

och i nyhetsbrev. I förlängningen<br />

ger detta i sin tur bra förutsättningar<br />

för att skapa en positiv<br />

effekt på miljömålen giftfri miljö<br />

och levande sjöar och vattendrag.<br />

Vi var delaktiga i<br />

behörighetsutbildningarna<br />

Karin Almgren, Sven-Erik Andersson,<br />

Ing-Marie Berggren, Kristian<br />

Elwhagen Jochnick, Kirsten Jensen,<br />

Eva Magnusson, Lars Pettersson,<br />

Eva Qwillberg, Anders Ryberg,<br />

Emelie Svensson, Lina Wejdmark,<br />

Peter Edman, Svenska Golfförbundet,<br />

Fredrik Johansson, Hushållningssällskapet<br />

Skaraborg.<br />

Läs mer på www.jordbruksverket.<br />

se<br />

fakta<br />

Karin Almgren<br />

Behörighetsutbildningen<br />

För att hantera och använda<br />

växtskyddsmedel krävs deltagande<br />

och godkännande på en<br />

behörighetsutbildning. Vart<br />

femte år måste behörigheten<br />

förnyas med en fortbildningskurs.<br />

Övergripande kursmål är<br />

kunskaper om växtskyddsmedlens<br />

hantering, egenskaper och<br />

risker.<br />

<strong>Jordbiten</strong> 2/<strong>2012</strong> 21

Solitärbin pollinerar grödorna<br />

till våren<br />

Vem känner inte igen sig? Mitt under<br />

en kylig, fuktig och molnig period<br />

väljer fruktträden eller vinterrapsen<br />

att börja blomma. Inte ett bi ute, enstaka<br />

humledrottningar surrar men<br />

de är mest upptagna av att hitta ett<br />

bo.<br />

Solitärbin kan man däremot lita på.<br />

De samlar inte näringsreserver utan<br />

måste samla föda jämt. Och det gör<br />

de, även vid temperaturer ner mot<br />

noll grader. De behövs verkligen<br />

för pollineringen av tidig blommande<br />

grödor i ett land med så låga<br />

vårtemperaturer som Sverige. Men<br />

många arter är hotade på grund av<br />

brist på mat och kläckningsplatser.<br />

Inga organiserade samhällen<br />

I motsättning till honungsbin, humlor<br />

och getingar bildar solitärbina<br />

inga organiserade samhällen och har<br />

ingen kupa att gömma sig i när det<br />

är dåligt väder. Däremot förökar sig<br />

gärna flera individer sida vid sida,<br />

men varje enskilt solitärbi har sin<br />

egen, privata kläckningshåla som det<br />

inte delar med andra.<br />

Ett kungarike för en håla<br />

Förökningen sker i långa gångar. De<br />

vuxna honorna börjar med att lägga<br />

ett ägg längst in. Intill ägget lägger<br />

hon dessutom ett litet matpaket i<br />

form av hopklistrat pollen. Därefter<br />

bygger honan en skiljevägg för att<br />

hålla isär larverna och sen fortsätter<br />

hon med nästa rum. Alla ägg kläcks<br />

och alla larver blir vuxna samtidigt.<br />

Detta för att ge alla samma chans<br />

att överleva när de nya solitärbina<br />

bryter ner väggarna i hålan för att ta<br />

sig ut.<br />

Bon är artberoende<br />

I regel är solitärbin hänvisade till<br />

naturliga ihåligheter, till exempel<br />

insektgångar. Gruppen sandbin kla-<br />

rar dock själva av att gräva ut sina<br />

bohålor i solvarma sandhögar. Valet<br />

av materialet för hålorna samt den<br />

optimala storleken är artberoende.<br />

Ihåliga plantstjälkar, ihåliga grenar,<br />

ved/trä, sten/tegel, soltorkad lera eller<br />

sand är vanliga typer av material<br />

för solitärbinas bon.<br />

Hotellbygge för solitärbin<br />

Det är inte svårt att själv göra en<br />

fin kläckningsmiljö åt solitärbina, så<br />

kallade insekthotell.<br />

Du gör en hel vägg, eller hylla,<br />

där de olika facken fylls med ett<br />

urval av binas älsklingsmaterial. I<br />

dessa borrar du sedan hål i önskade<br />

dimensioner. Allt täcks med ett rejält<br />

tak så att det inte regnar in och<br />

eventuellt också kycklingnät mot insektsätande<br />

fåglar. Värme är viktigt.<br />

Vägg och sandhög bör ligga i både<br />

söderläge och lä.<br />

Fler behöver bon<br />

Under väggen kan man lämpligen<br />

lägga en hög sand åt sandbina och<br />

gärna även gräva ner ett antal upp-<br />

och nervända 1-5 liters lerkrukor<br />

med hålet precis i jordytan. Krukorna<br />

kan gärna vara fyllda med ett<br />

gammalt sork-, mus- eller råttbo eller<br />

åtminstone en ruska hö att börja<br />

bobygget med. Dessa passar nya<br />

humledrottningar som är ute och<br />

letar bostad på våren.<br />

Kirsten Jensen<br />

Alla kan göra något för nyttodjuren: Här insådd av vilda blommor framför Ballerup<br />

Rådhus i Danmark. Lilla bilde<strong>nr</strong>: Solitärbin finns i många storlekar: Här en av de mindre<br />

arterna vid sin kläckningshåla. Bredvid andra fortfarande igenmurade hål.<br />

22 <strong>Jordbiten</strong> 2/<strong>2012</strong>

Lämningar värda att bevara<br />

Syftet med kulturmiljöersättningen<br />

är att bevara och synliggöra de spår<br />

av markanvändning som finns kvar<br />

sedan tiden före 1940. Man vill också<br />

bevara lokala och regionala särdrag<br />

i landet.<br />

I vår serie om landskapselement har<br />

turen kommit till de två grupperna<br />

hässjor och brunnar & källor.<br />

Traditionell hässja<br />

eller storhässja i bruk<br />

Hässjor är huvudsakligen uppbyggda<br />

av trä och kan vara uppförda på olika<br />

sätt i olika bygder. De kan stå ute<br />

året om, vara stora och dessutom ha<br />

tak. Vanligen är de mindre och sätts<br />

upp under höskörden och plockas<br />

därefter ner. Alla typer av hässjor<br />

lyfter upp grödan från marken och<br />

fördelar den så att den torkar innan<br />

intag i ladorna.<br />

Skall användas och underhållas<br />

Hässjorna ska underhållas och användas<br />

årligen vid slåttern. Man behöver<br />

inte hässja ett helt skifte eller<br />

samma skifte varje år. Det som hässjas<br />

ska vara samma sorts gröda som<br />

av tradition hässjats i bygden.<br />

Brunn och källa<br />

Förr tog man reda på var i marken<br />

det fanns naturliga vattenådror<br />

och grävde en brunn där. Brunnnens<br />

kanter skoddes med kallmu-<br />

Ängsbladet<br />

I maj når Ängsbladet alla länets slåtterängsskötare<br />

som har miljöersättning. Om du inte tillhör denna<br />

skara men ändå vill läsa Ängsbladet, kan du hämta<br />

det på Länsstyrelsens webbplats. Bladet innehåller<br />

bland annat ett reportage om Alingsås lierade ängsgrupp<br />

och hur de bidrar till slåttern av ängar.<br />

www.lansstyrelsen.se/vastragotaland välj Lantbruk<br />

& Landsbygd.<br />

rade stenar och vissa byggdes med<br />

uppfordringsverk.<br />

Kallkällor<br />

Kallkällor kallas de källor där vatten<br />

springer upp naturligt hela året, utan<br />

att frysa på vintern. De har haft en<br />

avgörande betydelse för bosättningar<br />

ända sedan forntiden. Gårdar och<br />

byar lades gärna i anslutning till en<br />

källa. För att hindra att det skulle bli<br />

nertrampat runt om och för att göra<br />

vattnet mer tillgängligt, byggdes ofta<br />

någon typ av förstärkning.<br />

Stensatta brunnar<br />

Varken träd, buskar eller sly får finnas<br />

i närheten av stensatta brunnar<br />

eftersom rötterna kan rubba stenarna.<br />

Om lock och uppfodrings-<br />

fakta<br />

anläggning finns ska de underhållas.<br />

Cementringar ska bytas ut när de<br />

vittrar sönder.<br />

Källor ska rensas från grenar,<br />

skräp och liknande.<br />

Ägarens ansvar<br />

Källor är biotopskyddade. Det innebär<br />

att man inte får skada källans<br />

naturvärden till exempel genom<br />

grävning, dämning, dränering eller<br />

upplag.<br />

Varje brunnägare ansvarar för att<br />

brunnen har ett lock som hindrar att<br />

någon trillar i.<br />

Veronica Groth<br />

Alla landskapselement ska huvudsakligen ha funnits sedan 1940 eller<br />

tidigare. Elementen ska ligga i eller i anslutning till åkermarken med<br />

gemensam ren med åkermarken. Det innebär att det inte får finnas<br />

något annat ägoslag mellan elementet och åkermarken.<br />

Igenväxnings- och övriga åtgärder ska vara gjorda på alla element<br />

när ansökan om ersättning lämnas in.<br />

Vissa landskapselementen är skyddade enligt Miljöbalken. Vissa är<br />

skyddade enligt Jordbruksverkets föreskrifter om hänsyn till natur-<br />

och kulturvärden i jordbruket. Skydden gäller oavsett om man har<br />

sökt ersättning för dem eller inte.<br />

Karin Olsson<br />

<strong>Jordbiten</strong> 2/<strong>2012</strong> 23

Nytt om stängselaggregat<br />

Som konsument ska du inte behöva<br />

kontrollera att ditt nya elstängselaggregat<br />

följer standard – det är tillverkares<br />

och importörers ansvar.<br />

År 2010 kom en ny standard inom<br />

EU som berör elstängselaggregat.<br />

Denna standard innebär att man<br />

Katten är värd mer<br />

Alla våra tama djur har rätt att behandlas på ett bra<br />

sätt. Katten är ett av de djur som vi har ansvar för.<br />

Både ladugårdskatten och sällskapskatten har samma<br />

behov och samma rätt till skötsel och omsorg.<br />

Du ska veta hur många katter du har och du ska<br />

se till att de inte förökar sig utan kontroll. Katterna<br />

ska också vara så tama att du kan sköta om dem<br />

utan problem. Du får ha max nio vuxna katter och<br />

två kullar kattungar varje år. Om du vill ha mer än<br />

detta behöver du söka tillstånd hos Länsstyrelsen.<br />

Det är inte rätt att rutinmässigt avliva kattungar<br />

eller skjuta av katterna när de blivit för många. Ett<br />

bra alternativ är att kastrera eller sterilisera dina<br />

katter alternativt ge dem p-piller.<br />

Länsstyrelsen arbetar för att höja kattens status.<br />

Under det kommande året kommer vi att lägga extra<br />

arbete på detta.<br />

Johanna Jensen<br />

inte längre får sälja aggregat som ger<br />

mer laddningsenergi än 5 J (joule)<br />

vid 50-500 ohms motstånd. Många<br />

lantbrukare har ställt sig frågan hur<br />

de på sikt ska kunna upprätthålla<br />

spänningen i sina elstängsel över<br />

stora arealer utan att behöva röja<br />

gräs flera gånger varje sommar.<br />

Rovdjursavvisande stängsel<br />

Ett annat frågetecken har varit hur<br />

lantbrukarna ska kunna behålla en<br />

spänning på 4 500 V i rovdjursavvisande<br />

stängsel, vilket är det<br />

som krävs för att hålla vargen ute.<br />

Dessutom är det ett krav för att få<br />

ersättning för uppförande av dessa<br />

stängsel.<br />

Ny föreskrift<br />

Svenska Elsäkerhetsverket fick i<br />

uppdrag av regeringen att titta närmare<br />

på möjligheten att använda sig<br />

av starkare aggregat och i november<br />

2011 kom en föreskrift som innebär:<br />

• Aggregat som sattes på marknaden<br />

(i lager, butik eller hos<br />

konsument) innan föreskriften<br />

trädde i kraft den 1 februari <strong>2012</strong><br />

får avge mer än 5 J i laddningsenergi<br />

och behöver därmed inte<br />

uppfylla standard.<br />

• Så kallade intelligenta aggregat<br />

som avger mer än 5 J är godkända<br />

enligt standard. Dessa<br />

aggregat har en fördröjning<br />

innan de ökar laddningsenergin<br />

samtidigt som aggregatet<br />

upprepade gånger kontrollerar<br />

stängselsituationen.<br />

• Tillverkare eller importör som<br />

vill sätta starkare aggregat på<br />

marknaden kan söka undantag<br />

från standard hos Elsäkerhetsverket.<br />

Som lantbrukare ska du<br />

alltså inte behöva tänka på att<br />

det aggregat du köper i Sverige<br />

inte följer standard. Det är tillverkares<br />

och importörers ansvar.<br />

Karin Hante<br />

Foto: Hillevi Upmanis<br />

24 <strong>Jordbiten</strong> 2/<strong>2012</strong>

Tack för dina synpunkter<br />

Under hösten lät Länsstyrelsen utvärdera<br />

tre projekt (2007-2010) inom<br />

det svenska Landsbygdsprogrammet.<br />

Syftet var att få ett allmänt omdöme<br />

om vår verksamhet inom kompetensutveckling<br />

för landsbygdsföretagare.<br />

Projekten som utvärderades var ”Att<br />

handla med kvalitetskött och gårdsnära<br />

slakt”, ”Rådgivning för utveckling<br />

av yrkesmässig trädgårdsodling” och<br />

”Landsbygdsturism”.<br />

Att handla med kvalitetskött<br />

och gårdsnära slakt<br />

220 personer deltog i aktiviteterna.<br />

Av dessa var det 130 personer som<br />

besvarade frågorna. Majoriteten av<br />

deltagarna var män. Kvinnorna utgjorde<br />

36 procent. Medelåldern var<br />

cirka 50 år.<br />

Vi frågade om man fått nya kunskaper<br />

och nio av tio (89 procent)<br />

svarade att de fått detta i stor eller<br />

ganska stor utsträckning. På följdfrågan<br />

om den nya kunskapen bidragit<br />

till att stärka företaget svarade<br />

fyra av tio ”Ja i stor eller i ganska<br />

stor utsträckning”. Vad var det då<br />

för positiva effekter som deltagarna<br />

särskilt lyfte fram? Vi såg att 83 procent<br />

har knutit nya kontakter och<br />

utvecklat nätverk och att 56-59 procent<br />

tagit fram nya produkter och<br />

förbättrat sina arbetsmetoder.<br />

97,7 procent av er som deltog i<br />

utvärderingen svarade att ni vill rekommendera<br />

aktiviteterna till andra.<br />

Vi frågade också om deltagarna<br />

var nöjda med aktiviteterna. Vi lade<br />

samman svaren inom ” Ja, helt nöjd”<br />

och ”Ja, i huvudsak nöjd” för de tre<br />

projekten. Mellan 95 och 97 procent<br />

svarade då JA på frågan. För oss råd-<br />

Rådgivning för utveckling av<br />

yrkesmässig trädgårdsodling<br />

104 personer deltog i aktiviteterna.<br />

Av dessa var det 81 personer som<br />

besvarade frågorna. Över hälften av<br />

deltagarna var män. 42 procent var<br />

kvinnor och medelåldern var cirka<br />

54 år.<br />

På frågan om deltagarna fått nya<br />

kunskaper svarade nio av tio (93<br />

procent) att de fått detta i stor eller<br />

ganska stor utsträckning. På följdfrågan<br />

om den nya kunskapen bidragit<br />

till att stärka företaget svarade 73<br />

procent ”Ja i stor eller i ganska stor<br />

utsträckning”. De positiva effekter<br />

som deltagarna särskilt lyfte fram<br />

var att aktiviteten huvudsakligen<br />

bidragit till kännedom om nya produkt-<br />

och arbetsmetoder, samt att<br />

lönsamhetsutvecklingen stärktes.<br />

givare är detta ett svar på att vi arbetar<br />

med rätt frågor och att vi enligt<br />

er gör med det hög kvalitet. Tack!<br />

Är du intresserad av utvärderingarna<br />

så hittar du dom på länken<br />

Landsbygdsturism<br />

Ann-Charlott Hajdu-Rafis<br />

179 personer deltog i aktiviteterna.<br />

Av dessa var det 117 stycken som<br />

besvarade frågorna. Nästan tre av<br />

fyra deltagare var kvinnor. Männen<br />

utgjorde 25 procent. Medelåldern var<br />

cirka 54 år.<br />

På frågan om de fått nya kunskaper<br />

svarade den här gruppen att<br />

nio av tio (84 procent) fått detta i<br />

stor eller ganska stor utsträckning.<br />

På följdfrågan om den nya kunskapen<br />

bidragit till att stärka företaget<br />

svarade 54 procent ”Ja i stor eller i<br />

ganska stor utsträckning”. Det viktigaste<br />

bidraget för företaget var att<br />

man fått nya kontakter och utvecklat<br />

nätverk (67 procent) samt att man<br />

fått kännedom om nya produkt- och<br />

arbetsmetoder.<br />

<strong>Jordbiten</strong> 2/<strong>2012</strong> 25

Fokus på<br />

Västsverige!<br />

Logårdsdagen<br />

3 juli <strong>2012</strong> kl 13-19<br />

Logården Grästorp<br />

Ta tillfället att få svar på dina frågor!<br />

Bisonoxar – inspirationsdag<br />

Aldrig förr har så mycket kunskap om Bison samlats<br />

på ett och samma ställe i Sverige.<br />

Ansökan om tillstånd, handhavandefrågor och veterinära<br />

spörsmål är något av det som ska genomlysas.<br />

Medverkande: Länsstyrelsen, Svensk Djurhälsovård /<br />

Bisonansvarig, Zoolog/etolog, ett antal Bisonfarmare,<br />

Svensk Bisonförening (www.svenskbison.se) och Bisondjuren<br />

på Wrågården, www.wragarden.se<br />

Tid: Fredag 11 Maj 9.30 till 15.00<br />

fika – lunch - fika<br />

Plats: Wrågården, 4 km norr om Falköping väg 46<br />

mot Skövde.<br />

Pris: 200 kr<br />

Kurskod: 16081<br />

Anmälan senast 7 maj<br />

www.kompass.lrf.se<br />

Årets tema<br />

Markvård och bördighet: För att bibehålla<br />

god avkastning och möjlighet att odla<br />

valfria grödor krävs att vi vårdar marken. Vi<br />

fokuserar på dränering och packning, samt<br />

växtföljdssjukdomar i åkerböna.<br />

Övriga arrangemang<br />

Stort demo-fält<br />

I fält hittar du såväl växtodlingsrådgivare<br />

som representanter för handeln som förevisar<br />

de olika försöken.<br />

Gropen: En möjlighet att se grödorna och<br />

marken ”från nedan”. I år med effekter av<br />

strukturkalkning.<br />

Utställningstält<br />

26 <strong>Jordbiten</strong> 2/<strong>2012</strong>

Fältvandringar –Utveckla din växtodling<br />

Vill du<br />

- få mer betalt för spannmålen?<br />

- tjäna 1000 kr mer per hektar?<br />

- se de senaste maskinerna och nya lösningar?<br />

Hur utnyttjar man ny teknik för att få optimal växtföljd, ogräsbekämpning och gödsling i ekologisk odling?<br />

Kom och ta del av praktiska erfarenheter och kunskaper hos duktiga lantbrukare.<br />

Medverkar gör rådgivare från Länsstyrelsen och Hushållningssällskapet samt representanter<br />

från spannmålshandeln, System Cameleon och ogrässkäraren CombCut.<br />

Tid och plats:<br />

Thomas Astorsson och Svante Kaijser, Ulvstorp, Sjuntorp, tisdag 12 juni kl. 19.<br />

Lantmännen bjuder på fika.<br />

Roland Höckert, Godegården Järpås, måndag 18 juni kl. 19.<br />

Varaslättens Lagerhus bjuder på fika.<br />

8 juni kl. 13-18 är det dags igen.<br />

Kom och träffa andra i branschen på en dag för bönder i tiden.<br />

- Testkörning i fält<br />

- Maskindemonstration vallskörd<br />

- Demonstrationsodlingar, fältvandring<br />

- Utställningar och seminarier<br />

- Matservering<br />

Mer info på www.ekovax.se<br />

Välkommen!<br />

<strong>Jordbiten</strong> 2/<strong>2012</strong> 27

�<br />

����������������������������������<br />

��<br />

����������������������������������������������<br />

���������������������������������������������<br />

�����������������������������������<br />

��<br />

�������������������������������������������������<br />

������������������������������������������������������<br />

�������������������������������������������������������<br />

�������������������������������������������������<br />

�<br />

��������������������������������������������������<br />

�����������������������������������������������<br />

��������������������������<br />

�<br />

������������������������������������������������<br />

�<br />

��������������������������������������<br />

�<br />

�������������������������<br />

������������������ ��� ��������� �� ���������� ����<br />

�������� ������� ��������� ������������ �����������<br />

��������� �������� ��� ���������� �� ������� ����������<br />

�����<br />

�<br />

������������� ��������� ���������� ���� ����������<br />

��������������������������������������������������<br />

��������������������<br />

�<br />

�������������������������������������������������<br />

�������������������� ������� ����������������<br />

���������� ��������� ����� ���� ��� ���������<br />

�������������������������������������<br />

�<br />

������������������������������������������������<br />

�<br />

��������������������������������������<br />

�<br />

�������������������������<br />

�<br />

�� ��� ����������������� ���� ������������������<br />

�����������������������������������������������<br />

��������������������������������������������������<br />

����������������������������<br />

�<br />

����������������������������������<br />

�����������������������������������������������<br />

�������������������������������������������<br />

28 <strong>Jordbiten</strong> 2/<strong>2012</strong>

Kompetensutveckling<br />

inom landsbygdsprogrammet <strong>2012</strong><br />

Anmälan på www.lansstyrelsen.se/vastragotaland<br />

Välj verksamhetsområde Lantbruk/Landsbygd och därefter Kurskalender samt<br />

sök på den angivna aktivitetskoden. Fyller du i din e-postadress i anmälningsformuläret<br />

får du automatiskt en bekräftelse på din anmälan. Anger du dessutom<br />

ditt mobilnummer får du en påminnelse via SMS 48 timmar innan kursstart.<br />

Om deltagare avbokar senare än kl 16 dagen innan kursstart faktureras<br />

hela kursavgiften.<br />

Lär dig bygga stenmur<br />

Praktisk kurs<br />

Stenmurar ger karaktär åt det västsvenska<br />

landskapet. Kursen ger praktisk<br />

kunskap om hur man restaurerar<br />

och underhåller stenmurar. Vi berättar<br />

också om stenmurarnas historia,<br />

kulturvärde, biologisk mångfald och<br />

stödmöjligheter.<br />

Kursledare är Gunther Samuelsson<br />

från Lilla Spännefalla, Tibro.<br />

Plats & tid<br />

Stora Haketorp, Ugglum, Falköping<br />

den 16 maj kl 9-17<br />

Anmälan senast den 10 maj (kod 15756)<br />

Kursavgift<br />

300 kr exkl moms, inkl fika och lunch.<br />

Ta med oömma kläder, handskar och<br />

spett.<br />

Frågor<br />

Karin Hante 031-60 71 29<br />

Restaurering av<br />

betesmark<br />

Kurs<br />

Återskapa din betesmark. Kurs i fält<br />

om hur man restaurerar betesmarker.<br />

Personal från Länsstyrelsen och<br />

Skogsstyrelsen deltar.<br />

Plats & tid<br />

Tolbo, Färgelanda den 7 maj kl 16-20<br />

Anmälan senast 30 april (kod 15779)<br />

Sörbo, Brämhult, Borås den 9 maj<br />

kl 16-20<br />

Anmälan senast 2 maj (kod 15781)<br />

Fågeludden, Hornborgasjön den<br />

21 maj kl 16-20<br />

Anmälan senast 14 maj (kod 15782)<br />

Kursavgift<br />

Ingen kursavgift. Ta med matsäck och<br />

fältkläder.<br />

Frågor<br />

Marina Bengtsson 031-60 59 91 eller<br />

Ingvar Claesson 031-60 58 36<br />

Håller din spruta<br />

måttet?<br />

Kurs<br />

Kom och diskutera funktionstest och<br />

tekniska lösningar för lantbrukssprutorunder<br />

en hlavdag. Vi har en kortare<br />

genomgång inne innan vi tittar på<br />

sprutorna i fält. Max antal deltagare<br />

60 personer.<br />

Plats & tid<br />

Bjertorps Egendom den 8 maj kl 9-13<br />

Anmälan senast den 3 maj (kod 16096)<br />

Kursavgift<br />

200 kr exkl moms, inkl fika och lunch.<br />

Frågor<br />

Lars Pettersson 031-60 58 01<br />

Plats & tid<br />

Samling på Wärdshuset på Dal, Mellerud<br />

kl 9. Därefter gårdsbesök-13<br />

Anmälan senast den 3 maj (kod 16097)<br />

Kursavgift<br />

200 kr exkl moms, inkl fika och lunch.<br />

Frågor<br />

Lina Wejdmark 031-60 56 79<br />

Berättande kring<br />

gårdar och torp<br />

Kurs<br />

På gång<br />

Historierna och kunskaperna om gården,<br />

byn och människorna finns runt<br />

oss i landskapet och i våra traditioner<br />

Är du intresserad av växterna i bondens<br />

trädgård och folkligt berättande,<br />

till exempel folksägner? Då är du<br />

välkommen till en fältvandring kring<br />

backstugan Kulla.<br />

Plats & tid<br />

Backstugan Kulla, Upphärad den<br />

22 maj kl 18-20.30<br />

Anmälan senast 15 maj (kod 15833)<br />

Kursavgift<br />

Fika till självkostnadspris. Klä dig för<br />

vandring utomhus.<br />

Frågor<br />

Ann-Charlott Hajdu-Rafis 031-60 59<br />

90 eller Ulrika Elfström 031-60 56 85<br />

<strong>Jordbiten</strong> 2/<strong>2012</strong> 29

På gång<br />

Är du en av<br />

alla som vårdar<br />

kulturlandskapet?<br />

Fältvandring<br />

Vi ska prata om skötselvillkor och<br />

vad som är godkänt som ett landskapselement<br />

i Kulturmiljöstödet.<br />

Vi kommer också att berätta om odlingslandskapets<br />

historia, biologisk<br />

mångfald och vad de gamla kartorna<br />

kan berätta.<br />

Plats & tid<br />

Limmareds Säteri, Limmared den<br />

24 maj kl 18<br />

Anmälan senast den 21 maj (kod 15826)<br />

Disakällan, Ugglum den 1 juni kl 18<br />

Anmälan senast den 28 maj (kod 15843)<br />

Kursavgift<br />

Ingen kursavgifti. Ta med dig kvällsmatsäck<br />

för en gemensam fika.<br />

Frågor<br />

Ann-Charlott Hajdu-Rafis 031-60 59<br />

90<br />

Kattfot och blå viol<br />

– ängsskötsel<br />

Kurs<br />

Slåtterängen är vår motsvarighet till<br />

regnskogen. Ingen annanstans i vår<br />

natur är det så tätt med arter. Vi besöker<br />

en äng och pratar om ängsväxter<br />

och den traditionella ängsskötseln.<br />

Vi provar även på de olika redskapen<br />

som hör till och diskuterar hur man<br />

bör sköta sin äng idag för att artrikedomen<br />

ska finnas kvar.<br />

Plats & tid<br />

Hulu, Ulricehamn den 28 maj<br />

kl 10-16<br />

Anmälan senast den 21 maj<br />

(kod 15808)<br />

Bräcke ängar, Edsleskog den 31 maj<br />

kl 10-16<br />

Anmälan senast 25 maj (kod 15809)<br />

Bolum, Broddetorp den 12 juni<br />

kl 10-16<br />

Anmälan senast 6 juni (kod 15810)<br />

Kursavgift<br />

Ingen kursavgift. Ta med matsäck och<br />

fältkläder.<br />

Frågor<br />

Ingvar Claesson 031-60 58 36 eller<br />

Marina Bengtsson 031-60 59 91<br />

Pollinering och<br />

pollinatörer<br />

Temadag<br />

Hur fungerar det att hyra in bin i sin<br />

bärodling? Eller bör man välja humlor?<br />

Vad kan man göra för att få fler<br />

naturliga pollinatörer i odlingen? Kursen<br />

avslutas med ett studiebesök på<br />

Gästgivaregårdens Jordgubbsodling.<br />

Plats & tid<br />

Dimbo, Tidaholm den 30 maj<br />

kl 14-20.30<br />

Anmälan senast den 21 maj (kod 15831)<br />

Kursavgift<br />

500 kr exkl moms, inkl fika och lättare<br />

kvällsmåltid.<br />

Frågor<br />

Kirsten Jensen 070-571 53 51<br />

Restaurering av<br />

brynmiljöer<br />

Fältvandring<br />

Fältvandring på Kinnekulle där vi tittar<br />

närmare på brynmiljöer och hur man<br />

restaurerar dessa. Personal från Länsstyrelsen<br />

och Skogsstyrelsen berättar<br />

om vilka värden som gynnas i betade<br />

bryn och inom bevarande och utveckling<br />

av skogens mångfald.<br />

Tillsammans med dig märker vi ut<br />

träd och buskar samt berättar om<br />

möjligheterna med EU:s ersättningar<br />

inom Landsbygdsprogrammet.<br />

Plats & tid<br />

Österplana, Kinnekulle den 31 maj<br />

kl 15-18<br />

Anmälan senast den 22 maj<br />

(kod 15796)<br />

I juni och juli genomför vi två fältvandringar<br />

i brynmiljöer i Sjuhärad<br />

respektive Uddevallatrakten. Håll<br />

utkik i kurskalendern<br />

Kursavgift<br />

Ingen kursavgift. Ta med eget fika och<br />

kläder efter väder.<br />

Frågor<br />

Karin Hante 031-60 71 29<br />

Sprutteknik för ekologisk<br />

frukt- och bärodling<br />

Temadag<br />

Sprutteknik för ekologiska odlare.<br />

Fältvandring i ekologisk odling av<br />

paprika, melon, äpplen, päron och<br />

blåbär.<br />

Plats & tid<br />

Öboängen, Lidköping den 5 juni<br />

kl 14-18, fältvandring kl 19-21<br />

Anmälan senast den 28 maj (kod 15834)<br />

Kursavgift<br />

250 kr exkl moms, inkl. fika. Fältvandring<br />

gratis deltagande utan<br />

anmälan. Ta med egen fikakorg till<br />

fältvandringen.<br />

Frågor<br />

Kirsten Jensen 070-571 53 51<br />

Lieslåtter<br />

Praktisk kurs<br />

Under denna dag kan du få lära dig<br />

grunderna i både slipning och lieslåtter.<br />

Tag gärna med egen lie.<br />

Plats & tid<br />

Härön, Tjörn, den 29 juni kl 10-15<br />

Anmälan senast den 21 juni (kod 12345)<br />

Instruktör, Lennart Johnsson, Ödenäs<br />

lieservice.<br />

Kursavgift<br />

Ingen kursavgift. Ta med matsäck för<br />

hela dagen och kläder efter väder.<br />

Frågor<br />

Karin Olsson 031-60 59 81<br />

Vässa din lie<br />

Praktisk kurs<br />

Grunden för lieslåtter är en vass lie.<br />

Lär dig ställa in din lie och grunderna<br />

i slipningsteknik. Tag gärna med egen<br />

lie.<br />

Plats & tid<br />

Ödenäs hembygdsgård, Alingsås<br />

den 20 juli kl 17-21<br />

Anmälan senast den 13 juli (kod 12345)<br />

Instruktör, Lennart Johnsson, Ödenäs<br />

lieservice.<br />

Helgesgården, Falköping den 11 juli<br />

kl 17-21<br />

Anmälan senast den 2 juli (kod<br />

12345)Instruktör Rune Stenholm,<br />

Naturvärden.<br />

30 <strong>Jordbiten</strong> 2/<strong>2012</strong>

Bräcke ängar, Åmål den 3 juli kl 17-21<br />

Anmälan senast den 15 juni (kod 12345)<br />

Instruktör Evert Larsson.<br />

Kursavgift<br />

Ingen kursavgift. Ta med matsäck och<br />

kläder efter väder.<br />

Frågor<br />

Karin Olsson 031-60 59 81<br />

Lär dig slå med lie<br />

Praktisk kurs<br />

Med rätt teknik slår du länge och effektivt<br />

med lien. Lär dig grunderna i<br />

slåttertekniken. Tag gärna med egen<br />

lie.<br />

Plats & tid<br />

Ödenäs hembygdsgård, Alingsås den<br />

21 juli kl 9.30-12.30<br />

Anmälan senast den 13 juli (kod 12345)<br />

Instruktör, Lennart Johnsson, Ödenäs<br />

lieservice.<br />

Helgesgården, Falköping den 12 juli<br />

kl 9.30-12.30<br />

Anmälan senast den 2 juli<br />

kod 12345)<br />

Instruktör Rune Stenholm,<br />

Naturvärden.<br />

Bräcke ängar, Åmål den 4 juli<br />

kl 9.30-12.30<br />

Anmälan senast den 15 juni (kod 12345)<br />

Instruktör Evert Larsson<br />

Kursavgift<br />

Ingen kursavgift. Ta med matsäck och<br />

kläder efter väder.<br />

Frågor<br />

Karin Olsson 031-60 59 81<br />

Ekologisk odling av havtorn<br />

och udda bär<br />

Temadag<br />

Ekologisk odling av udda bär som<br />

havtorn, aronia, rosenkvitten och<br />

saskatoon. Fältvandring i större ekologisk<br />

odling av havtorn.<br />

Plats & tid<br />

Äspered, Ulricehamn den 7 augusti<br />

kl 14-18, fältvandring kl 19-21<br />

Anmälan senast den 31 juli (kod 15837)<br />

Kursavgift<br />

250 kr exkl moms, inkl fika. Fältvandring<br />

gratis deltagande utan<br />

anmälan. Ta med egen fikakorg till<br />

fältvandringen.<br />

Frågor<br />

Kirsten Jensen 070-571 53 51<br />

Brunneby Musteri<br />

Studieresa<br />

Brunneby Musteri har hög kapacitet<br />

och legotillverkar saft och sylt för<br />

många små företag utan eget förädlingskök.<br />

Företaget hjälper även till<br />

med produktutveckling.<br />

Tid<br />

Den 15 augusti. Bussen startar i<br />

Uddevalla kl 7 och kör via Vänersborg,<br />

Grästorp, Lidköping och Skara. Åter i<br />

Uddevalla kl 22.<br />

Anmälan senast den 1 augusti<br />

(kod 15830)<br />

Pris<br />

500 kr exkl moms. Lunch och fika<br />

tillkommer.<br />

Frågor<br />

Kirsten Jensen 070-571 53 51<br />

Ugglarps Grönt<br />

Studieresa<br />

Mikael Jidenholm på Ugglarps Grönt<br />

är landets ledande restauranggrossist<br />

av bland annat grönsaker. På resan<br />

besöker vi företagets ”öppet hus-dag”<br />

med marknadsföring av lokalodlade<br />

produkter mot restaurangbranschen.<br />

Tid<br />

Den 1 september. Bussen startar i<br />

Skara kl 7 och kör via Vänersborg,<br />

Uddevalla och Göteborg. Åter i Skara<br />

kl 22.<br />

Anmälan senast den 17 augusti<br />

(kod 15828)<br />

Pris<br />

500 kr exkl moms. Lunch och fika<br />

tillkommer.<br />

Frågor<br />

Kirsten Jensen 070-571 53 51<br />

På gång<br />

Strandbetesmarker<br />

Fältvandring<br />

Följ med på fältvandringar där vi<br />

pratar skötsel av strandbetesmarker,<br />

natur- och kulturvärden samt<br />

möjligheterna med EU:s miljöersättningar.<br />

Lantbrukarna som sköter de<br />

marker vi besöker berättar om sina<br />

erfarenheter.<br />

Plats & tid<br />

Kilsviken, Visnums-Kil den 6 september<br />

kl 13-17<br />

Anmälan senast den 30 augusti<br />

(kod 15793)<br />

Sjön Östen, samling P-plats Öjatornet<br />

den 11 september kl 13-17<br />

Anmälan senast den 4 september<br />

(kod 15792)<br />

Kursavgift<br />

Ingen kursavgift. Ta med eget fika,<br />

kläder efter väder, gummistövlar och<br />

kikare.<br />

Frågor<br />

Karin Hante 031-60 71 29<br />

Hamling och lövtäkt<br />

Praktisk kurs<br />

Löv var förr ett viktigt vinterfoder<br />

för husdjuren. När grenar skars av<br />

skapades med tiden särpräglade och<br />

gamla träd som sedan behöver fortsatt<br />

skötsel.<br />

Hamlade träd kan ge löv, flis och<br />

höga natur- och kulturvärden. Vi visar<br />

på hamling på allt från unga, små<br />

till stora träd. Du får också prova på.<br />

Plats & tid<br />

Högsböla äng, Skövde den 17 september<br />

kl 10-16<br />

Anmälan senast den 10 september<br />

(kod 15816)<br />

Älmås, Borås den 21 september<br />

kl 10-16<br />

Anmälan senast 14 september<br />

(kod 15817)<br />

Kursavgift<br />

Ingen kursavgift. Ta med matsäck,<br />

fältkläder och arbetshandskar.<br />

Frågor<br />

Ingvar Claesson 031-60 58 36 eller<br />

Marina Bengtsson 031- 60 59 91<br />

<strong>Jordbiten</strong> 2/<strong>2012</strong> 31

Posttidning B<br />

Länsstyrelsen Västra Götalands län<br />

Box 224, 532 23 Skara<br />

ADRESS UPPDATERING<br />

410 267 803<br />

Vid definitiv avflyttning eller felaktig adress<br />

sänds försändelsen till nya adressen. Rapportkort<br />

med nya adressen sänds till Postkontoret<br />

532 20 SKARA<br />

Temadag<br />

Kvalitetskött, gårdsnära slakt<br />

och det goda värdskapet<br />

Länsstyrelsen i Västra Götalands län<br />

Landsbygdsenheten<br />

www.lansstyrelsen.se/vastragotaland<br />

e-post: landsbygd.vastragotaland@<br />

lansstyrelsen.se<br />

Expeditionstider: 9.00–15.00<br />

Tel: 031-60 50 00<br />

Växeln är öppen: 8.00–16.00<br />

Billingehus den 23 oktober.<br />

Flera intressanta föreläsare.<br />

Boka in dagen redan nu!<br />

Mer information finns på Länsstyrelsens webbplats<br />

www.lansstyrelsen.se/vastragotaland<br />

Borås<br />

Västerlånggatan 17<br />

Box 496<br />

503 13 Borås<br />

Fax: 031-60 59 68<br />

Göteborg<br />

Södra Hamngatan 3<br />

403 40 Göteborg<br />

Fax: 031-60 52 78<br />

Skara<br />

Klostergatan 13<br />

Box 224<br />

532 23 Skara<br />

Fax: 031-60 58 20<br />

Nästa nummer<br />

av <strong>Jordbiten</strong><br />

kommer ut den<br />

22 september.<br />

Uddevalla<br />

Skansgatan 3<br />

Box 767<br />

451 26 Uddevalla<br />

Fax: 031-60 56 89

logo

products

Resources

Company

Terms of service
Privacy policy
Cookie policy
Cookie settings
Imprint
Change language
Made with love in Switzerland
© 2024 Yumpu.com all rights reserved

Hooray! Your file is uploaded and ready to be published.

Saved successfully!

Ooh no, something went wrong!