Jordbiten nr 2 2012 - Länsstyrelserna

lansstyrelsen.se

Jordbiten nr 2 2012 - Länsstyrelserna

Jordbiten

Aktuell information från landsbygdsenheten Länsstyrelsen i Västra Götalands län

Nr 2 /2012


Ledaren

Hållbar produktion är

långsiktigt lönsam

En grund i allt hållbart företagande är lönsamhet och en bra affärsidé.

Hur kan då bra miljöarbete bidra till detta?

Kundernas olika framtida krav på det vi äter och hur den

maten påverkar miljön kommer att styra efterfrågan på livsmedel

och jordbruksprodukter. Detta ger goda möjligheter för Sverige

att positionera sig som ett mönsterland bland världens producenter.

Vi har vad många länder saknar, goda förutsättningar med

stor yta och hög kompetens. Inte minst finns dessa förutsättningar

i vårt län. Så ta vara på affärsmöjligheten! Det borde löna sig!

Nyckeln till en hållbar produktion i de areella näringarna inklusive

fiske är att vi hanterar vår miljö på ett ansvarsfullt sätt. Att

vara resurseffektiv i produktionen och ta hand om exempelvis våra

djur så att de inte är sjuka eller mår dåligt, ger en produktion som

är bra för miljön samtidigt som vi också får bra avkastning som

ger god ekonomi.

Men det räcker inte att miljöåtgärderna är något som ligger för

sig självt vid sidan om. Skall miljöarbetet kunna bli långsiktigt

och trovärdigt måste det integreras som en naturlig del i verksamheten.

Just nu pågår arbetet med att ta fram nästa landsbygdsprogram.

I det vi hittills sett betonas miljön som en del av helheten,

något som skall genomsyra programmet. Åtgärder skall styras

mot gemensamma EU-mål 2020.

Hur kan då vi tillsammans skapa detta i praktiken? En god dialog

som i botten bygger på bra förutsättningar för ett företagande.

Vi måste samarbeta, både lantbrukare och myndigheter emellan,

men vi behöver också nya former av samarbete där både offentlig,

ideell och privat sektor hjälps åt. Ni företagare vill ha

mindre administration och enklare vardag mot myndigheter. Vi

myndigheter kan och ska inte styra marknaden utan att ha ett effektivt

och bra samarbete med näringen.

Helhetstänk från myndigheter och regering är viktigt. Miljöarbete

skall drivas tvärsektoriellt. Länsstyrelsernas roll som tvärsektoriell

myndighet är enligt min mening att samverka och samordna

så det i praktiken blir verkstad av visioner och mål. Men vi når

inte målen utan den kunskap och det engagemang som finns hos

er ute i bygden.

Ta chansen företagare att utveckla er och er verksamhet för att

få en långsiktig tillväxt!

Vi har en stor utmaning tillsammans och jag är övertygad om

att svenskt vatten- och jordbruk har en ljus framtid.

Peter Svensson

landsbygdsdirektör

Jordbitens redaktion

Ingrid Guldbrand

031-60 53 79

Nina Goos

031-60 58 34

Gunnel Holmberg

031-60 56 57

Informationsskrift från Länsstyrelsen i

Västra Götalands län

Utgivare

Länsstyrelsen i Västra Götalands län

Landsbygdsenheten

Postadress

Box 224, 532 23 Skara

Ansvarig utgivare

Gabriel Skarbäck

Tryck

JMS Mediasystem, Vellinge, 2012

Papper

100 g MWC gloss FSC-märkt

Utgivningsplan 2012

Nr 1 – 23 februari

Nr 2 – 26 april

Nr 3 – 20 september

Nr 4 – 6 december

Manusstopp 5 veckor före utgivning

Vill du prenumerera på Jordbiten eller

meddela adressändring? Skicka e-post till

jordbiten.vastragotaland@lansstyrelsen.se eller

ring någon i redaktionen, så ordnar vi det.

Omslagsfoto: Ingrid Guldbrand

Foton till artiklarna är tagna av författarna

om inget annat anges.

341063

2 Jordbiten 2/2012


Viktiga datum

15 juni

• Underskriftssidan måste vara

korrekt underskriven och inkommen

till Länsstyrelsen. Ej

korrekt underskriven ansökan

avvisas. Använde du e-legitimation

när du skickade in via

SAM Internet kan du bortse

från detta.

• Sista datum för ändring av

uppgifter om gröda och areal

på dina skiften eller för att

lägga till eller ta bort block och

skiften. Efter den 15 juni kan

Nyheter

100 procent

SAM Internet

Företagsstöd –

förnybar energi

Vi vill ha mer

pengar till biogas

du endast minska din ansökan

genom att dra tillbaka block och

skiften eller minska arealer på

skiften i din ansökan. Varje gång

du skickar in en ändring måste

du skicka in en ny underskriftssida

om du inte signerar med

e-legitimation.

• Sista inlämningsdag för övertagande

av del av ett annat

jordbruksföretag.

• Sista dag för att ansöka om

överföring av stödrätter.

30 juni

• Sista inlämningsdag för kopia

av växtodlingsplan för

dig som söker utbetalning för

miljöskyddsåtgärder.

• Sista inlämningsdag för etiketter

och sådeklaration för dig

som odlar hampa.

• Sista sådatum.

Nina Goos

Vi nådde 99,8 procent ansökningar via SAM Internet i vårt län vilket är

fantastiskt bra. Målet i år var att alla lantbrukare skulle söka sina stöd via

SAM Internet och det tangerar vi.

Funderar du på att investera i förnybar energi på gården? För lantbruksföretag

som investerar i förnybar energi som används på egna gården finns

fortfarande pengar kvar!

Läs mer på www.lansstyrelsen.se

Länsstyrelsen i Västra Götalands län har tillsammans med Regionen

uppvaktat Landsbygdsdepartementet. Vårt län står för 50 procent av alla

nya ansökningar om bidrag till biogasinvesteringar i landet. Det här är

ett i led i försöket att få mer pengar till biogasen.

Jordbiten 2/2012 3


Kumm hyllar lövträden

i betesmarkerna

Karl-Ivar Kumm, docent i lantbruksekonomi och forskningsledare vid lantbruksuniversitetet

i Skara.

Med lövträd i betesmarkerna skulle

nötboskapens nettoutsläpp av växthusgaser

reduceras avsevärt.

– Växande lövträd är fantastiska på

att ta upp koldioxid, säger Karl-Ivar

Kumm, docent i lantbruksekonomi

och forskningsledare vid lantbruksuniversitetet

i Skara.

Men regelverket sätter stopp för

lösningen.

Det är ingen lättsmält jordbrukspolitisk

måltid som Karl-Ivar Kumm

serverar. Han hävdar alltså att vi inte

alls ska ta bort träden i betesmarkerna,

som nog får sägas ha varit det

förhärskande budskapet i några år.

Han menar istället att vi ska

plantera fler, eftersom växande lövträd

motverkar den hotande

klimatförändringen.

Krävs fältstudier

Karl-Ivar Kumm vill att vi genast

sparkar igång fältstudier för att

lära mer om hur träden ska kunna

planteras, eller självsås, till en rimlig

kostnad. Träd i betesmarker är nämligen

ingen enkel matematik.

– Vi behöver ny kunskap. Måste

det vara solitära träd? Eller går det

att ställa träden i klungor? Hur ska

vi göra, vad är bäst ur naturvårdssynpunkt

och vad kommer det att

kosta?

Nöt, får och träd

Det hela handlar om att både kunna

ha djur, alltså producera kött och ta

ansvar för klimatet. För det är inga

obetydliga mängder växthusgaser

som betesdjuren släpper ut. Grisar

och kycklingar släpper ut väsentligt

mindre, men är som bekant inte särskilt

flinka som betesdjur.

Med andra ord – ska vi hålla betesmarkerna

öppna och värna den

biologiska mångfalden krävs nöt, får

och träd.

– Veden från avverkade träd ersätter

sen fossila bränslen och koldioxiden

från vedeldningen tas upp av nya

växande träd, förklarar Kumm.

Tror på Färdplan 2050

Den till synes enkla lösningen, att

plantera träd, stöter på patrull i EU:s

regelverk. EU menar istället att träden

ska tas bort på en mängd ställen.

Tröstlöst, kan tyckas.

– Nej, inte alls, menar Kumm.

Färdplan 2050, som säger att Sverige

inte ska ha något nettoutsläpp av

växthusgaser år 2050, gör mig optimistisk.

En viss beskogning skulle

lösa mycket och därför tror jag på

förändrad lagstiftning.

Däremot tror han inte på något

genomslag redan i nästa

landsbygdsprogram.

– Jag hoppas förstås, men det

finns inget som tyder på det, säger

han.

Högre miljöersättningar

Om vi låter lantbruksekonom

Kumm prata pengar är det möjligen

lite försiktigare tongångar. Betesdjur

kan bära sig om gården står utan

stora skulder och djuren övervintrar

i redan befintliga byggnader. Att

köpa gård och nyinvestera i byggnader,

maskiner och djur med lånade

pengar ger däremot inte mycket att

leva på.

– Samtidigt behövs det nya brukare

och investeringar om vi ska

kunna behålla betesmarkerna och

den biologiska mångfalden. Därför

är det nödvändigt med högre miljöersättningar,

avslutar Kumm.

Jan Mogol

Informationsenheten

4 Jordbiten 2/2012


Vi hade i alla fall tur med vädret

– eller?

Höstens regnande kan ses som ett

pedagogiskt exempel på hur det kan

se ut allt oftare framöver. Det nya klimatet

skapar en del nya utmaningar.

Samtidigt är många av lösningarna

de samma som förr. En god markstruktur

är ett sådant exempel

SMHI har på uppdrag av Länsstyrelsen

tagit fram en klimatanalys

som sträcker sig till år 2100. Det är

ett underlag som kan användas för

att diskutera strategier för framtiden.

Analysen är ingen absolut

sanning men den visar på sannolika

förändringar.

Ökad temperatur

Årsmedeltemperaturen kommer att

öka gradvis så att medeltemperaturen

är 4-6° högre i slutet av seklet.

Störst ökning sker på vinterhalvåret

vilket till exempel innebär minskad

tjäle. Vid slutet av seklet blir vegetationsperioden

11 månader.

Kraftiga regn

Även för årsmedelnederbörden är

vintern den period där ökningen är

störst, främst i form av regn. Sommartid

kommer nederbörden att

vara i stort sett oförändrad. Antalet

kraftiga regn kommer att öka även

fortsättningsvis.

När det gäller flöden i vattendrag

kommer vårfloden att vara lägre

men vinterflödena högre. Perioderna

med lågflöden under sommartid

kommer att vara längre.

Varmare och blötare

Lite förenklat blir det varmare och

blötare med ungefär samma regionala

skillnader som nu. Den stora

utmaningen blir att hantera den

större mängden nederbörd och det

ökade antalet kraftiga regn samtidigt

som en längre vegetationsperiod ska

utnyttjas.

Dränering och översvämning

Mer nederbörd innebär att det är

mycket viktigt att dräneringssystem

är väl underhållna. De så kalllade.

tvåstegsdikena, som det pratas

mycket om, kommer vara ett sätt

att hantera en del av denna problematik.

Markavvattningsföretagen

kommer att vara viktiga spelare i

anpassningsarbetet framöver

Det är också viktigt att inse att

det inte går att undvika översvämningar.

Marker som regelbundet

svämmas över nu kommer att svämmas

över lite oftare. Kanske ska vi

försöka styra översvämningar till

dessa områden?

Modern teknik och gamla metoder

Det är också viktigt att fundera på

bevattningsbehoven och de målkonflikter

som kan finnas här. Med

hjälp av bevattningsdammar och

modern bevattningsteknik så går

dessa målkonflikter att hantera.

Gamla hederliga metoder som

att jobba med markstruktur, mullhalt

och goda växtföljder är alltid

bra. Såväl för en resurseffektiv

produktion som ett medel för

klimatanpassning.

För att få en bild av möjliga extremhändelser

behöver man inte

alltid modellera. Fråga de som är lite

äldre - vilka stora översvämningar

eller torkperioder minns de?

Under året kommer länsstyrelsen

att fokusera på klimatanpassning

kopplat till jordbruket – håll utkik.

Du har väl inte missat dräneringsmodulen

som Greppa erbjuder?

Läs mer på

www.lansstyrelsen.se/

vastragotaland/

http://www.gradvis.se/

Fredrik Fredrikson

Foto: Cattisz Goos

Jordbiten 2/2012 5


Vatten värda att vårda

Stenvalvsbro över Storån nära Sätila.

Stillheten en kväll vid sjön när lommen

ropar och metspöts flöte sakta

guppar i vattnet. Nog väcker det

känslor och minnen hos oss alla. En

uppskattning av våra vatten just bara

för att de finns där i vår närhet och

i vårt landskap. Du som markägare

har, med din kunskap och ditt engagemang,

en viktig roll i arbetet för en

bättre vattenmiljö.

Vatten berör oss alla. Vi har alla ett

ansvar för att vårda och bevara våra

vatten.

Under temat ”Vatten värda att

vårda” arbetar nu Länsstyrelsen i

Västra Götalands län med att ta

fram fördjupade åtgärdsprogram,

även kallade underlagsdokument, för

ett tjugotal större avrinningsområden

i länet. Syftet är att föreslå rätt

åtgärd på rätt plats till rätt kostnad

och på så sätt höja tempot i genomförandet

av vattenförbättrande åtgärder.

Detta för att kunna nå målet

med god vattenstatus senast 2027.

Samverkan

De fördjupade åtgärdsprogrammen

är avsedda att fungera som prioriteringsverktyg

i samverkan mellan

myndigheter, kommuner och andra

intressenter. Under våren 2012 kommer

Länsstyrelsen att samverka

med vattenråden om de fördjupade

åtgärdsprogrammen, allt för att göra

dem så bra som möjligt. Till exempel

behöver Länsstyrelsen hjälp att

kvalitetsgranska data samt inventera

vandringshinder. Här kan du som

markägare med din lokala kunskap

vara till stor nytta.

Markägarna viktiga

Vad tycker du är viktigast att åtgärda

för en bättre vattenmiljö? Vad är

viktigt för att du som markägare

ska kunna bruka vattnet? Hur ska vi

prioritera rätt? Ta kontakt med ditt

vattenråd för att kunna delta i samverkansarbete

eller ta direkt kontakt

med oss på Länsstyrelsen.

Som markägare har du stora

möjligheter att själv förbättra vattenmiljön

på dina marker. Alltifrån

frivilliga åtgärder till de åtgärder du

kan få bidrag till att genomföra.

Egenåtgärder

Åtgärder som kan ha stor nytta lokalt

är att ta bort vandringshinder i

mindre vattendrag. Exempel är att

ta bort eller gräva om vägtrummor

som är felplacerade, ta bort gamla

ålkistor som hindrar fiskens gång

eller riva dammar som inte används.

Tänk bara på att ringa Länsstyrelsen

innan denna typ av åtgärder i vatten.

Det kan behövas tillstånd.

Ibland behöver man vara flera för att

genomföra åtgärder. Här kan vattenråd,

fiskevårdsföreningar och LRFgrupper

vara viktiga för markägare.

Framtida utmaningar

Vilka åtgärder behöver vi i framtiden?

Finns det nya typer av åtgärder

som inte används idag? En anpassning

till ett förändrat klimat är en

viktig del i det arbetet, till exempel

för att bättre kunna hantera översvämningar.

Länsstyrelsen hoppas

att tillsammans med intresserade

markägare snart kunna testa så

kallad tvåstegsdikning. Det innebär

att dika med översvämningsplan

för att slippa översvämning på ”fel”

ställen.

Läs mer på:

www.vattenorganisationer.se

www.viss.lst.se

www.lansstyrelsen.se

Anna Ek

Vattenvårdsenheten

fakta

Regelverk

Övergripande är Sveriges

miljömål, med mål som till

exempel ”Ingen övergödning”,

”Levande sjöar och

vattendrag” och ”Hav i balans

samt levande kust och

skärgård”. Vi har även flera

EU-direktiv som berör vatten

där ramdirektivet för vatten,

som kom år 2000, är mest

känt. Det övergripande målet

för EU-direktiven är att uppnå

god vattenstatus till år

2015 (eller senast till 2027).

6 Jordbiten 2/2012


Blåmusslor – miljösmart mat

Musslor är en delikatess. Samtidigt

fungerar de som en effektiv vattenrenare

för att få bukt med övergödningen

i våra hav. Restprodukterna

passar utmärkt som hönsfoder, gödning

eller biogas.

Vattnet på västkusten är näringsrikt.

Näringsämnen som kväve och fosfor

hamnar i havet, bland annat till följd

av läckage från våra åkrar. Näringsämnena

tas upp av växtplankton

som i stor förekomst kan påverka

syrehalten negativt.

Problem omvandlas till resurs

Musslorna äter växtplankton och

resultatet blir ett klarare vatten, samtidigt

som värdefull näring återförs

från havet till land när musslorna

sedan skördas. Blåmusslan finns

naturligt längs Sveriges kust, men

det är i västkustens salta vatten som

de kan växa sig tillräckligt stora för

konsumtion.

Sveriges största musselodling

En kylig marsdag ordnade vi en

kursdag om havets läckerheter hos

Anders Granhed, en riktigt entusiastisk

företagare. Anders driver

Sveriges största musselodling, Scanfjord

i Mollösund och har totalt 18-

20 årsanställda. Musslorna skördas

Musslorna är klara för skörd och sitter

i stora kluster på odlingsrepen.

nämligen året runt. Företaget är

även KRAV-certifierat sedan tre år

tillbaka. I dag finns totalt åtta odlare

i Sverige som odlar musslor för

konsumtion.

Växer på rep

En blåmusselodling består av odlingsrep

som hänger ned i vattnet

från flytande tunnor till ungefär sex

meters djup. Musslorna leker i maj.

De små mussellarverna, som inte är

synliga för blotta ögat, svävar först

fritt i vattnet. Sedan fäster de sig på

repen kring midsommar.

– Man får inte vara för tidig, för

då kommer mycket annat och sätter

sig fast på banden. Då får musslorna

ingen plats, berättar Anders. Om

man sätter ut musselbanden för

sent kan man helt missa påslag av

musslor.

Skördas efter två-tre år

Anders har jobb under en månads

tid med att sätt ut de breda banden

som musslorna växer på fram till

skörd, två-tre år senare. Inne i tvätt-

och packhallen tvättas musslorna

och skadade sorteras bort. Cirka 30

procent kasseras. Idag går resterna

till lantbrukare i närheten som sprider

ut dem på sina åkrar.

Gör miljön en tjänst

Lars Olrog och Erling Christensson,

Hushållningssällskapet Väst,

gjorde 2005-2007 ett antal fältförsök

för att ta reda på musslornas växtnäringseffekt.

Resultaten visar på en

gödselverkan som motsvarar 76-96

procent av motsvarande kvävemängd

från mineralgödsel. Försök pågår

även med att tillverka musselmjöl

till ekologiskt hönsfoder.

Länsstyrelsen har satt upp mål

för att reducera fosfor och kväve i

Bohusläns skärgård. Undersökningar

har visat att musslor skulle kunna

stå för cirka 20 procent av denna

minskning.

Försök med att odla musslor för

Anders Granhed visar begagnade

odlingsrep som mussellarverna föredrar

att fästa vid.

att rena Östersjöns vatten har också

gjorts. Det finns även intresse för att

använda restprodukterna vid skörd

för framställning av biogas, men

detta är ännu inte etablerat.

Måste hanteras rätt

Odlade musslor kontrolleras innan

försäljning. Anders håller på att

prova en ny förpackning, som både

förlänger hållbarheten och är mer

kundvänlig. Eftersom musslorna är

levande är det viktigt att de hanteras

rätt. Använd bara musslor som lever

och har hela skal. Knacka på öppna

musslor. De som stänger sig lever.

Hetta upp musslorna ordentligt.

Kokta musslor ska ha öppnat sitt

skal.

Läs mer på: www.scanfjord.se

Anders Ryberg

Ulrika Elfström

Jordbiten 2/2012 7


Växtnäringsbalansen är grunden

Utifrån växtnäringsbalansen, aktuell

markkartering och de diskussioner

som uppstår kring desamma kan

man göra en analys. En analys över

vilken rådgivning som är intressant

att gå vidare med under de första tre

åren av rådgivningsplanen.

Man räknar i kilo vara på allt som

köps in och säljs från gården under

en tolvmånaders period. Exempel är

utsäde, gödning, strömedel, mjölk

och djur.

Det görs även en beräkning på

djurantal, stallperiod och hur gödseln

sedan hanteras vid lagring och

spridning.

Nyckeltal

När balansen är färdig får man fram

uppgifter på gårdens över- eller underskott

av kväve, fosfor och kalium

per hektar åkermark.

Nästa steg är att se om balansen

(oftast överskotten) är inom en rimlig

nivå.

Utifrån den färdiga balansen

plockar man sedan ut nyckeltal

för att se om exempelvis mängden

inköpt kraftfoder är rimlig i förhållande

till avkastningen.

Risk för övergödning

Vanligt förekommande är att gårdar

utan rådgivning överutfodrar

sina mjölkkor medan ungdjuren är

underutfodrade. Vid överutfodring

påverkar både kraftfoder och mineralfoder

miljön med risk för övergödning

av vattendrag.

Stor utgift

Kraftfodret är en stor utgift. Det

gäller att ge rätt giva till rätt djur.

Det är lämpligt att göra en endags

utfodringskontroll eller liknande

via Greppa Näringen. Detta kan

göras till både mjölkkor, dikor och

ungdjur.

Gödselhantering kan förbättras

Stallgödselhanteringen kan ofta

förbättras genom att slangsprida och

eventuellt även använda myllningsaggregat.

Är det fastgödsel kan det

handla om snabbare nedbrukning

istället. Att sprida vid rätt tidpunkt

på året är också viktigt. Det innebär

bland annat att inte köra på hösten,

undantaget djupströgödsel.

Rätt mängd och sort

Det går också att se om rätt mängd

och sort av handelsgödsel köps in.

Till åkerbeten brukar det oftast

räcka med rent kväve som gödning

men istället används då och då fullgödsel

här.

Är det avvikande fosfor- eller

kaliumvärden i markkarteringen kan

det vara motiverat med ett högre

över- eller underskott på gården än

normalt. Om någon av ovan nämnda

punkter passar in kan det vara intressant

att göra en gödslingsplan på

gården som även kan fokusera speciellt

på fosfor om så önskas.

Rådgivningsbrev

Efter besöket får lantbrukaren ett

brev med kommentarer till växtnäringsbalansen

och hur föreslagna

förändringar påverkar till exempel

gårdens ammoniakförluster. En

utskrift av rådgivningsplanen som

upprättades på gården bifogas också.

Anders Ligthart

Växa Sverige Ek. För.

Foto: Martin Hellberg

8 Jordbiten 2/2012


Klotet kräver koll på kolet

För de flesta av de utmaningar som jordbruket står

inför är markstruktur och mullhalt en stor del av

svaret. Det gäller såväl behovet av ökad produktion

som utmaningar kopplade till övergödning och

klimatfrågor.

Ett välbalanserat näringstillstånd, bra markstruktur

och mullhalt är ryggraden för ett framgångsrikt

jordbruk.

Ökar bördigheten

Mullen innehåller cirka 60 procent kol. En god

mullhalt ökar markens bördighet på flera olika sätt.

Utöver ökade skördenivåer har mullhalten betydelse

för både klimatgasavgång och klimatanpassning.

När det gäller klimatgasavgång innebär nettoinlagring

av kol att koldioxidavgången från odlingen

blir lägre. Det är positivt. En god mullhalt innebär

också att växtnäringsutnyttjandet kan effektiviseras,

vilket kan innebära att lustgasavgången minskar.

Nyckelfaktor för framtiden

En god markstruktur är en nyckelfaktor för att

bättre hantera de ökade nederbördsmängder som

kan förväntas framöver. En jord som kan svälja

stora mängder vatten minskar risken för översvämningar

och därmed skördebortfall och erosion. En

god struktur skapar även större förutsättningar för

vårbruk i ett blötare klimat.

Börja tänka nu

Det tar lång tid att förändra markens kolförråd.

Det är alltså läge att ta sig en funderare nu om du

Åtgärd Kolinlagring/

förbrukning kg

Spannmål 4-6 ton + 300-500

Halmen kvar + 250

Oljeväxter 2-3,5 ton + 300-500

Vall + 500

Flytgödsel 25 ton + 300

Fånggröda, rajgräs + 100

Plöjning tidigt 22 cm - 800

Vårplöjning 22 cm - 250

Reducerad bearbetning - 200

Trenden på renodlad växtodlingsgård idag är att det förbrukas

mer kol än vad som lagras in. Många faktorer.

har åkermark med för låg kolhalt. Ett första steg

är en aktuell markkartering med mullhalts- och

jordartsanalys.

Vad är då låg mullhalt? Störst nytta av ökad

mullhalt fås på de bättre jordarna. Ett riktmärke är

2 procent kol (3,4 procent mullhalt). Enligt försök

har spannmålsskörden i genomsnitt ökat med cirka

100 kilo för varje tiondels procent som mullhalten

höjs. Förutsatt att mullhalten är under 3,4 procent.

Råder redan ett gott mulltillstånd är det viktigt att

detta bevaras och underhålls.

En del odlingsåtgärder gynnar mullbildning

medan andra förbrukar markkol. Nettot över växtföljden

är det som är intressant.

Hur värdera nyttan

Hur ska man då värdera kolet? Å ena sidan är den

direkta lönsamheten viktig men även de mer långsiktiga

effekterna är intressanta. Att höja markens

allmäntillstånd med mullhalten påverkar flera viktiga

faktorer som kan värderas på olika sätt för dig

som företagare men även för samhället i stort: Högre

skörd till följd av bättre struktur och ett bättre

växtnäringsutnyttjande. Minskade förluster av kväve

och fosfor. Men hur skall vi värdera klimatnyttan?

Koldioxidskatten på fossil energi är cirka 1 krona

per kilo CO2 ( = 28 öre kilo kol)

Hur skall vi värdera nyttan av klimatanpassning?

Måste ha koll

Det är ingen djärv gissning att kolbalanser kommer

att diskuteras alltmer. Inte minst som ett sätt

att kompensera för de oundvikliga klimatgasutsläpp

som sker från andra delar av lantbruket. I det perspektivet

kommer även betesmarkernas kolbalanser

vara viktiga. För växtodlingsgårdar kan ett ökat

samarbete med djurgårdar vara en framgångsfaktor

för att få in vall och stallgödsel i växtföljden. Därmed

kan kolbalansen förbättras.

En avgörande pusselbit för att kunna göra kolbalanser

på gårdsnivå är att du har koll på jordarter,

mullhalten och skördenivåer. Det kommer att vara

viktiga redskap för dig framöver.

Du har väl inte missat Greppamodulerna som rör

klimat och bördighet? Här finns myhcket att hämta

för den nyfikne och vetgirige.

Fredrik Fredrikson

Kristian Elwhagen Jochnick

Jordbiten 2/2012 9


Strandbetet – en viktig och

Fuktiga och våta marker har alltid varit viktiga som

fodermarker eftersom de har hög och uthållig produktionsförmåga.

Skötsel av markerna kräver bra

planering. De kan ge både bra betesproduktion och

värdefulla miljöer för många fåglar, bland annat vadare

och vissa andfåglar.

Eftersom olika arter har olika krav på häcknings-

och födosöksmiljöer går det inte att hitta skötselråd

och skötselkrav som passar alla. Därför är det bra

med en viss variation, både inom en betesfålla och

mellan olika strandängar. Vissa skötselvillkor måste

dock uppfyllas om det finns gårdsstöd och/eller miljöersättning

på marken. Nedan följer vissa generella

råd som gäller i de allra flesta fall.

Släpp ut djuren tidigt

Ett tidigt betessläpp (runt mitten av maj) är viktigt.

Det är i början av växtsäsongen som växterna

smakar bäst och har högst näringsinnehåll. Veketåg,

knapptåg, tuvtåtel, vass och de flesta starrarter

blir snabbt grova och osmakliga. Släpps djuren på

för sent finns stor risk att sådana växter ratas, med

risk för att avbetningen inte blir godkänd vid en

kontroll. Samma sak riskeras om betestrycket är för

lågt. En kontinuerlig avbetning ger nytt tillskott av

fräscht bete under hela säsongen och markens produktionsförmåga

utnyttjas på bästa sätt.

I en blå bård mellan fastland och vass hittar många fåglar

mat. Utan avbetning växer ytan snabbt igen. Den blå

bården kan berättiga till förhöjd miljöersättning, så kallat

miljöstödsblock.

Mosaik för fåglarna

En mosaik med välbetade, verkligen kortsnaggade

ytor och tuvor däremellan är positivt för många

olika arter av både fåglar och skalbaggar. Flera

strandängsfåglar lägger gärna sina bon i skydd av

tuvor, medan kortbetade partier är bra att leta mat i

för både vuxna och ungar.

Använd angränsande vallar

Det allra bästa är om det finns vall i direkt anslutning

till strandbetet. Genom att flytta djuren mellan

vall och strandbete när förstaskörden på vallen är

tagen, kan betet styras bättre. Djuren kan hållas kvar

på strandbetet någon extra dag för att få bukt med

tuviga eller mer osmakliga partier om de sedan kan

släppas på en godare och mer näringsrik vall.

Vilket djurslag?

Det är inte alla djurgslag som är lämpliga att ha

som betesdjur på strandängen. Om bärigheten

är bra kan hästar fungera alldeles utmärkt, men

oftast är det nötdjur som är aktuella. Får och getter

föredrar torrare marker.

Erfarna mest lämpade

Vuxna djur har som regel en bättre utvecklad immunitet

mot betesparasiter och är mer erfarna

betare. Därför är dikor, sinkor och övriga vuxna nöt

Med bra betesplanering, rätt djurgrupper och tidigt betessläpp

betas även ohävdsarter som veketåg.

10 Jordbiten 2/2012


tuvig resurs

samt stutar och övriga ungnöt som redan har betat

en säsong bäst lämpade på strandängar. Ungdjur

som är ute första betessäsongen bör undvikas eftersom

de är extra känsliga för parasiter.

Betesplanering och avmaskning

Det främsta sättet att undvika parasiter är att ha en

bra betesplanering. Avmaskning får göras även på

ekologiskt anslutna gårdar om parasiter har konstaterats

genom träckprov.

Maria Sundqvist och Ulrica Jansson,

Länsstyrelsen i Värmlands län

Visste du att?

Strandbete säger vi idag. Men från yngre järnålder

fram till 1800-talets senare del brukades

dessa marker huvudsakligen som ängsmarker,

eventuellt med efterbete. Även vassen bärgades

och var troligen en bristvara på vissa håll. Vassen

kunde skördas både på sommaren till foder

eller under vintertid till taktäckning.

Vallodlingens genombrott, konstgödning och

utveckling inom dränering bidrog till att strandängarna

övergavs eller brukades som betesmark

istället för äng.

Välbetade strandbeten gynnar många naturvärden. Titta

på betesmarken ur ett landskapsperspektiv, en variation

av riktigt välbetade områden och tuvor däremellan är att

föredra.

fakta

Ersättningar strandbetesmarker

• För gårdstöd gäller att din mark betas varje

år. För miljöersättning allmänna eller särskilda

värden är avbetningskravet högre. Marken

ska vara väl avbetad vid vegetationssäsongens

slut (31 oktober) om inget annat anges i

din åtagandeplan.

• Vissa marker ger inte gårdsstöd, men hyser

särskilda värden och får en förhöjd miljöersättning

som kompenserar för förlusten av

gårdsstödet, så kallat miljöstödsblock. Permanenta

vattenspeglar större än 0,01 ha där

det finns särskilda värden samt gräs och örter

som djuren betar ger förhöjd miljöersättning.

• Håll årligen efter sly och igenväxning. Strandbetesmarker

med säkrskilda värden bör vara

fria från träd som kan användas som utkiksposter

av kråk- och rovfåglar vilka prederar på

vadarfåglarnas ägg och ungar. Se efter vad

som står i just din åtagandeplan!

Kontaktperson i Västra Götalands län

Karin Hante

Det kommer att bli svårt att få denna mark tillräckligt

bra avbetad även detta år. Innan de nya stråna har vuxit

genom den gamla tuvan har de hunnit bli sträva och

osmakliga.

Jordbiten 2/2012 11


Låt djuren beta

Foto: Hillevi Upmanis

Det är bra för djuren att komma ut på bete. Det gynnar

också den biologiska mångfalden. Växelbete är

ett utmärkt sätt att sköta betesmarken då olika djurarter

betar samma mark i olika omgångar. Eftersom

parasiterna är artspecifika reduceras också parasittrycket

och användningen av avmaskningsmedel.

Sommartid ska våra betesdjur vistas utomhus och

ha tillgång till bete. Det finns många fördelar med

att släppa ut djuren på bete. Det är bra för djurhälsan,

men också för den biologiska mångfalden och

miljön. Länsstyrelsen kontrollerar att betessläppen

följs enligt reglerna under betesperioden.

Håller landskapet öppet

Betesmarkerna är beroende av våra djur som håller

landskapet öppet. Om marken betas för lite tar

högvuxna gräs och lövsly överhand. Den täta

grässvålen luckras upp och betets produktionsförmåga

och smaklighet minskar alltmer. Betningen

gör att många arter kan samsas på en liten yta och

kontinuitet i skötseln ger stor artrikedom.

Minskar parasittrycket

Att låta bara ett djurslag gå i samma hagar hela

tiden leder till ett högt parasittryck eftersom nästan

alla parasiter är artspecifika. Djuren behöver då

avmaskas oftare. Att låta hästar, kor och får beta på

samma bete ger färre parasiter och därmed minskad

avmaskningsanvändning. Detta gynnar till exempel

dyngbaggen som ser till att gödseln bryts ner och

kommer växterna till nytta. Det är också bra för att

minska de resistenta parasiterna.

Växelbete

Bara ett djurslag i en beteshage under hela sommaren

kan också leda till att vissa områden överbetas

och andra förväxer sig. Att låta djuren gå på samma

bete ger bättre betesutnyttjande eftersom de föredrar

olika växter. Fåren är finsmakare och föredrar

lågväxande arter, örter och späda gräsplantor. De

betar också buskar och sly och förhindrar igenväxning.

Nötkreaturen har en mer slitande teknik och

betar i första hand övre delen av vegetationen. Hästarna

vill gärna ha gräset nära marken. Växelbete

leder dessutom till att gödseln blir mer jämt spridd

runt hela betesmarken.

Linda Kallin

Läs mer!

Vill du läsa mer så finns till exempel

broschyren Parasitbekämpning och biologiskt

mångfald från Jordbruksverket eller

boken Bete och betesdjur. Du kan också

kontakta rådgivarna inom Ett Rikt Odlingslandskap,

se Länsstyrelsen i Västra

Götalands webbplats, klicka på Lantbruk

& landsbygd, Landsbygdsutveckling,

Utbildning och rådgivning.

12 Jordbiten 2/2012


Tjäna pengar på

ekologisk spannmål

Mer ekologisk spannmål behövs. Det är det samlade

budskapet från Länsstyrelsens temadag om marknad

för ekologisk spannmål. Lantmännen, Svenska Foder,

Varaslättens Lagerhus och LRF är överens om att

mer ekologisk spannmål är en bra affärsmöjlighet för

västsvenska lantbrukare.

Budskapet besökarna fick med sig från dagen är

att det är större efterfrågan än tillgång på de flesta

ekologiska grödor. Lantmännen och Svenska Foder

har egna foderfabriker. De är därför måna om att

få in mer åkerbönor, ärter och andra fodergrödor.

Varaslättens Lagerhus satsar mer på livsmedelsgrödorna

och varnade för att öka odlingen av bönor för

mycket. Mer oljeväxter, vete och grynhavre efterfrågas

av alla liksom fler utsädesodlare, både av spannmål

och av vallfrö.

Höga priser ger god ekonomi

Priserna på ekologisk spannmål har länge varierat

mycket. De har på senare tid följt de konventionella

prisernas upp- och nergångar. Henrik Nätterlund

från Hushållningssällskapet Malmöhus visade,

att när de konventionella priserna gått upp, har

de ekologiska priserna gått upp ännu mer. Med ekologisk

odling kan man tjäna mellan 1 000 och

2 000 kronor mer per hektar än i den konventionella

odlingen.

Intensiv och planerad odling

En lyckad odling behöver en anpassad växtföljd, bra

ogräsbekämpning och utnyttjande av ekologiska

gödselmedel. Några som har lärt sig utnyttja den

nya tekniken för att få en lönsam odling är Roland

Höckert från Järpås och Rickard Johansson från

Mellerud.

Bra växtföljd krävs

– Ökad vinst, ökad skörd och att utveckla det ekologiska

lantbruket är mina drivkrafter säger Roland.

Vissa ogräs är svåra, det krävs bra växtföljd, rätt

redskap och timing för att odlingen ska fungera.

Potentialen i odlingen är stor. Har man skördat sju

ton ekologiskt höstvete per hektar vill man att allt

ska bli så bra, säger Roland.

– Med rätt planering och värdeskapande grödor

kan man tjäna pengar. Men det kräver också en genomtänkt

strategi mot ogräs, menar Rickard.

Fler aktiviteter

Länsstyrelsen kommer att följa upp temadagen

med fältvandringar under sommaren (se annons

s. 27). Då visar vi även de senaste maskinerna och

gödselmedlen som innebär tekniksprång för den

ekologiska odlingen.

Jan Hill

Jordbiten 2/2012 13


Gynnsamma år för flyghavren

Samling av flyghavreplantor i korn.

Foto: Lars Johansson, Växtskyddscentralen Skara

Fjoråret och åren 2004, 2002 och

2000 hade bra förhållanden för

flyghavren att gro, gå i vippa och

därmed uppförökas på olika håll i

länet. Många lantbrukare har under

de här åren blivit tagna på sängen

och har fått lägga mycket tid på

handplockning.

Det finns flera anledningar till att

flyghavren är ett svårbekämpat

ogräs.

Livskraftig

En mängd olika spridningsvägar är

en av grunderna till den stora spridningsförmågan.

En annan är frönas

förmåga att överleva många år i jorden,

3-12 år (längre tid förekommer)

och ändå kunna gro och ge upphov

till nya plantor. Utan en kontinuerlig

fältkontroll och olika bekämpningsinsatser

uppförökas flyghavren

lätt och kan snabbt medföra stora

skördesänkningar.

Riskfaktorer

Vid arrendering och köp av mark är

det inte alltid självklart att man som

ny brukare får information om eventuell

flyghavreförekomst på fastigheten.

Det finns även en tendens att

tiden för kontroll och plockning av

flyghavren minskar, eftersom allt fler

blir deltidslantbrukare.

Tagna på sängen

Detta i kombination med ett antal

gynnsamma år för flyghavren under

den senaste tioårsperioden har medfört

att ett antal lantbrukare blivit

tagna på sängen. De har tvingats till

tidskrävande och akut handplockning.

Ibland är dessutom kunskapen

hos brukaren otillräcklig. De tror

att det räcker med handplockning

eller kemisk bekämpning under ett

enskilt år och sedan är problemet ur

världen.

Villfarelse

Detta är en villfarelse, eftersom

flyghavre ett år innebär kontroller och

bekämpningsinsatser under ett flertal

år framöver. Dessvärre är inte ens flera

års lyckad bekämpning med handplockning

och kemisk behämpning en garanti

för att fältet är fritt från flyghavre.

Var noga och planera

Vid nybrukande, var noga med att

få upplysningar om det har funnits

flyghavre på fastigheten och, i förekommande

fall, i vilken omfattning.

Fältkontrollen är en viktig del för

att förhindra spridningen. Vid större

förekomster, som inte är plockningsbart,

måste man planera för en kemisk

bekämpning. Annars finns en

risk att flyghavren tar överhanden.

Obs! Det går inte att göra en kemisk

bekämpning i havre. Dessvärre är

inte ens flera års lyckad bekämpning

en garanti för att fältet är fritt från

flyghavre.

Ring för råd och tips

Kontakta gärna Karin Almgren,

031-60 58 25, eller Marta Göransson

031-60 56 77

Läs mer på www.lansstyrelsen.se/

vastragotaland Sökord: flyghavre

www.jordbruksverket.se Sökord:

Ogräsdatabas

Karin Almgren

fakta

Flyghavrens

spridningsvägar

• Vårsädesdominerade

växtföljder

• Fodersäd som inte finmalts,

vidare spridning

genom stallgödseln

• Maskiner, Obs!

maskinsamverkan

• Vilt, mark under el- och

telefonledningar

• Vatten,

översvämningsmarker

• Transporter, otäckta

vagnar

14 Jordbiten 2/2012


Se hästgödsel som en resurs

Hästhållning är en växande verksamhet

på landsbygden och i tätortsnära

områden. Till skillnad från mycket av

annan djurhållning finns inte alltid

hästarna där deras foder odlas. Uppstallning

och hagar skiljer sig ofta

från andra djurslag. Vad kan du då

tänka på för att gödseln ska komma

till användning?

För hästar som inte växer kommer

det ut ungefär lika mycket näringsämnen

i gödseln som det finns i det

foder de äter. Alla som beräknat en

foderstat vet hur mycket det kan

variera med storlek och motion.

Mellan 5 och 30 kilo gödsel och urin

producerar en häst varje dag.

Miljöbelastning

Gödseln innehåller viktiga växtnäringsämnen

som kväve, fosfor och

kalium. Framför allt kväve och fosfor

orsakar övergödning om ämnena

hamnar på fel plats.

Kväve finns i flera olika former.

Störst förluster sker via ammoniak

i stallet. Upp till en fjärdedel av det

kväve som finns i hästgödsel kan

avdunsta.

Fosfor finns i den fasta gödseln

och kan förloras efter spridning

på åkermarken via erosion eller

när gödselpartiklar spolas med

regnvatten.

Kalium har ingen stor miljöpåverkan,

men det är ett viktigt näringsämne

för den växande vallen.

Tar tid bryta ner

Jämfört med gödsel från nötkreatur

innehåller hästgödsel mer osmälta

växtdelar. Hästar bryter inte ner gräs

lika effektivt som kor och det kompenserar

de genom att äta större volymer.

Det gör också att näringsämnena

inte är tillgängliga för växterna.

Det tar tid innan gödseln bryts ner.

Utspädd med strö

Halm, såg-/kutterspån och torv är

vanliga strömedel.

Oftast

innehåller

hästgödsel

mycket strö i

förhållande till

andra djurslag,

ibland så

mycket som 90

procent. Det

gör att gödseln

blir utspädd

och växtnäringsvärdet

blir

mindre.

Kväve och kol

När ett organisktmaterial

bryts ner är

förhållandet mellan

kol och kväve viktigt

för hur mycket

kväve som frigörs.

Finns det mycket kol tas till och

med kväve upp från

marken för nedbrytningsprocessen.

Strömedlet påverkar dessutom

hur lätt det är att sprida gödseln på

åkern och hur lång tid gödseln behöver

komposteras.

Kretslopp

Förs gödseln tillbaka till de fält där

vallfodret odlas får vi ett kretslopp

som gynnar både vallproduktionen

och miljön. Odlar du inte ditt foder

så föreslå att den du köper vallfoder

av kan ta tillbaka gödsel. För att

göra det mer intressant för producenten

kan du mocka så att det blir

så lite strömedel i gödseln som möjligt.

Det är dessutom ekonomiskt.

Våga fråga. Det är första steget till

samarbete! Säljer du vallfoder kan

du fundera kring under vilka förutsättningar

du kan ta tillbaka gödsel.

Efterkompostering kan till exempel

ge ett större växtnäringsvärde och en

mindre volym.

Illustration: Kim Gutekunst, Ur ”Häsgödsel – en naturlig

resurs”, Jordbruksinformation 7, 2006.

Svårare i städer

I städer är det svårare att hitta

sådana lösningar. Det finns entreprenörer

som blandar hästgödsel

med matjord och säljer som en

trädgårdsprodukt. Ofta är det en

fördel om strömedlet är torv. Finns

det en handelträdgård eller odlarförening

i närheten kan gödseln vara

intressant för dem. På senare år har

intresset att utvinna energi ur gödsel

ökat, både via förbränning och

biogasframställning.

Lina Wejdmark

Jordbiten 2/2012 15


Sköt om dina stäppartade torrängar

Fjädergräs.

Stäppartade torrängar är en ovanlig

naturtyp som framförallt finns i Falbygden

och Ätradalen. Torrängarna

är mycket artrika och det finns arter

som är knutna till just den här miljön.

De mest exklusiva arterna är fjädergräs,

drakblomma och smalbladig

lungört.

Torrängarna består ofta av små

åkerholmar eller åsar med åkermark

runtomkring. Förr var torrängarna

en naturlig del av ett större ängslandskap.

Idag är jordbruket storskaligare

och marken kring torrängarna

har odlats upp.

Små isolerade öar

Lieslåtter har blivit mycket ovanligt

och det är inte lika självklart att det

finns betande djur i landskapet.

Torrängarna har blivit små isolerade

öar och det kan vara svårt att hitta

en lämplig skötsel som gynnar de

typiska arterna.

Åtgärdsprogram

Det finns ett åtgärdsprogram som

syftar till att gynna naturvärden på

torrängar och förbättra kunskapen

om lämplig skötsel. Detta eftersom

torrängarna och dess arter är beroende

av någon slags hävd.

Slåtter, bränning och räfsning

Kontakta Länsstyrelsen för råd

kring vilken skötsel som är lämplig.

Den traditionella skötseln på torrängarna

har troligen varit lieslåtter

i slutet av juli. Slå med lie eller slåtterbalk

i första hand. Det kan även

fungera med röjsåg som har vass

klinga. Viktigt är att höet räfsas ihop

och förs bort. Ett alternativ till slåtter

kan vara att bränna torrängen

under våren för att få bort fjolårsgräset.

Efterbete är positivt eftersom

djurens tramp är en markstörning

som kan gynna frögroning.

Bete efter blomning

Bete kan också fungera. Tänk på

att de typiska torrängsarterna inte

klarar sig så bra om det går betesdjur

i området just när dessa arter blommar.

Smalbladig lungört blommar i

fakta

maj, medan fjädergräs och drakblomma

blommar från midsommar

fram till mitten av juli. Efterbete

på hösten är därför lämpligast, men

komplettera gärna med naturvårdsbränning

på våren. Det kan också

behövas manuella röjningar för att

hålla undan igenväxningsvegetation.

Mer om torrängar

Har du stäppartade torrängar på

din fastighet? Du kan ta reda på det

genom att titta i rapporten Stäppartade

torrängar på Falbygden och i

Ätradalen, rapport 2010:37. Rapporten

bygger på en inventering som

gjordes 2007 och den kan laddas ned

via Länsstyrelsens webbplats.

Läs mer på www.lansstyrelsen.se/

vastragotaland/djur-och-natur/hotadeväxter-och-djur/åtgärdsprogram

Kaisa Malmqvist

Naturvårdsenheten

Kontakta landsbygdsenheten om du har frågor kring

stöden

Restaureringsstöd

Kan sökas på områden som man vill återställa till betes- eller slåttermark.

Olika stöd finns där man kan få en fast ersättning per år eller

ersättning för faktiska kostnader.

Miljöersättning för betesmark och slåtterängar

Är din mark redan iordninggjord kan du få ersättning för den skötsel

du utför.

• Bränning

Om du redan har särskilda värden på din mark kan du få ersättning

om du vill bränna marken.

• Lieslåtter och efterbete

Om du har slåttermark med särskilda värden kan du i vissa fall få ersättning

för lieslåtter och efterbete.

• Hamling

Om du har särskilda värden kan du i vissa fall få ersättning för att

hamla träd.

16 Jordbiten 2/2012


Lien ger rikedom i ängarna

Trevligt att slå ängen tillsammans.

Slåtterängar är en av de artrikaste

miljöerna vi har i Sverige. De är samtidigt

en av de mest hotade typerna

av naturliga fodermarker.

Att ängarna minskat kraftigt både

i antal och storlek under 1800-talet

och än mer under 1900-talet är väl

känt. Det är en följd av nya brukningsmetoder

och ett effektiviserat

jordbruk.

Uppföljning

I Västra Götalands län har Länsstyrelsen

under flera år följt utvecklingen

i länets ängar.

En jämförelse mellan en inventering

från slutet av 1980-talet och

en från början av 2000-talet visar

att över hälften av slåtterängarna

från 1980-talet blivit något annat

på 2000-talet. De flesta har blivit

betesmarker, men en fjärdedel har

vuxit igen, är utan hävd eller behöver

restaureras.

Nya skapas

Samtidigt har den totala arealen

ängar ökat. Det innebär att ”nya”

slåtterängar skapats. Men uppföljningar

visar på att dessa nya ängar

i allmänhet inte har lika många

hävdgynnade arter. Det kan bero

på att känsliga arter lämnat ängen

under perioder av ohävd eller att det

tar lång tid att skapa en riktigt artrik

slåtteräng.

330 ängsskötare

Idag finns det hela 330 lantbrukare,

markägare och föreningar som har

miljöersättning för skötsel av slåtterängar

i länet. Arealen de sköter om

har sakta ökat de senaste åren och är

nu 750 hektar. Av dessa är 450 hektar

slåtterängar med särskilt höga natur-

och kulturvärden, varav hälften slås

med lie. Ytterligare ängar sköts utan

miljöersättning.

Hävden försvagas

När skötseln följs upp i ett urval

ängar har man sett att den genomsnittliga

mängden förna ökar över

tiden i ängarna. Liksom att andelen

ettåriga örter, beroende av att frösprida

sig årligen, verkar minska i

takt med avtagande hävd.

Extra åtgärder – Räfsa mer!

Många hotade växter och djur är

beroende av slåtterängar. Fjärilar är

ett exempel. För att en slåtteräng ska

ha kvar sin artrikedom krävs årlig

slåtter och höbärgning. Den återkommande

slåttern är nyckeln till

artrikedomen i ängen. Men för att

vissa ettåriga örter ska trivas, krävs

ytterliggare traditionella åtgärder,

som kan minska förnamängden.

Räfsning på våren, efterbete på sensommaren

liksom bränning vissa år,

kan förbättra läget.

Läs mer på www.lansstyrelsen.se/

vastragotaland

Karin Olsson

Jordbiten 2/2012 17

Tips

Alla engagerade markägare,

lantbrukare och föreningsaktiva

gör en imponerande insats

för att vårda ängarna. Men

visst kan de bli ännu fler? Håll

utkik efter inbjudningar till fagningskvällar

och slåttergillen i

din bygd och följ med. Vill du

lära dig mer om slåtterängar

eller lära dig att slå och vässa

din lie? Då är du välkommen

att anmäla dig till en slåtterkurs.

Titta på sidorna På gång.

Vityxe är en orkidé som trivs i ängar

som bränns då och då.

Foto: Ingvar Claesson


Det våras för jordkällaren

Den ligger där, en bit från de andra husen. För sig

själv, gärna i en sandig slutning åt söder. Ibland ser

vi bara en rund kulle övervuxen med gräs, en ensam

stor ask eller ett lågt sadeltak med gammalt tegel.

För inte så länge sedan en byggnad som hade förlorat

sitt värde och sin funktion, men nu våras det för

jordkällaren igen!

Våra jordkällare är en betydelsefull del i landskapet

och berättar om människornas behov att lagra mat

under en längre tid. Under 1900-talet förlorade

jordkällarna sin betydelse när vi fick kylskåp och

kunde förvara mat i frysen.

Hemleverans av gammaldags källare

En sökning på Google ”jordkällare nya” ger 18 200

träffar. Här kan man shoppa loss på nya eko-,

mora- och gammaldags jordkällare. Beställ ett

färdigt jordkällarrum i moderna material så som

stålfiberarmerad, vattentät betong, lecablock eller

glasfiberarmerad plast. Du kan köpa en ekojordkällare,

en helgjuten modul i vattentät betong. En

färdig källare, inte en byggsats, som levereras hem

till dig! Kostnaden för en källare med måtten 2,40x

4,0 meter är cirka 50 000 kronor. Det finns en stor

Jordkällare från Hermanö.

marknad för jordkällare och företagen marknadsför

sin vara som hygienisk, ljus, håller i flera mansåldrar,

drar ingen eller lite el och klimatsmart.

Förr ett domedagsverk

Men allvarligt talat, är det något fel på de gamla?

Förr var det en svår konst och tungt arbete att bygga

jordkällare, vilket krävde en stor hantverksskicklighet.

Man kan förstå att arbetet med att bygga en

jordkällare kallades för ett domedagsverk. Många

jordkällare är fortfarande fullt användbara.

Klimatsmart och billigt

Kanske har du redan en ekojordkällare hemma

som bara behöver mindre underhåll. Ett smart

sätt att använda den är till exempel att köpa in en

”vinterförbrukning” av potatis och rotfrukter av en

jordbrukare i trakten. Du kan hitta ekologiskt producerade

rotfrukter på många platser. Detta är ett

bra sätt att förvara mat och det är både klimatsmart

och billigare för dig.

Goda roströda tegelstenar

Men man kan också använda jordkällare i sitt företagande.

I Jämtland är Anna Berglund, Eldrimner,

projektledare för ”Söka gammalt Skapa nytt”. Här

har några getbönder åter tagit upp traditionen att

lagra sin ost i jordkällare. – Producenternas överlevnad

och lönsamhet har ökat betydligt, säger Anna

Berglund. Sigrid Kuusiniemi har cirka 50 getter och

hon lagrar all sin getost i den gamla jordkällaren.

För sin förädlade ost kan Sigrid ta över 300 kr/kg.

Ostarna lagras 2-6 månader och ser ibland ut som

glittrande roströda tegelstenar. Färgskiftningarna

beror på årstiden.

Ljusnande framtid

Ta hand om din jordkällare, det är billigare än att

köpa en ny-gammal. Man kan även söka stöd på

Länsstyrelsen för ”Restaurering av överloppsbyggnader”

för jordkällare.

Det verkar som om vi går mot en ljusnande

framtid för den klimat-smarta jordkällarens användning

och överlevnad.

Ann-Charlott Hajdu-Rafis

18 Jordbiten 2/2012


Bakgårdseldning – ett giftigt slöseri

Brukar du elda upp dina sopor hemma

på gården eller i pannan? Om

svaret är ja bryter du mot lagen och

sprider gifter i luft, mark och vatten.

Dessutom är det slöseri. Soporna

gör bättre nytta som energi och

fjärrvärme.

Anledningen är att farliga ämnen

bildas i mycket större mängder än

de skulle göra om förbränningen

skedde under kontrollerade former i

godkända förbränningsanläggningar.

Det är den låga temperaturen och

bristen på rening som ger de höga

halterna.

Slöseri med resurser

En annan anledning till att varken

privatpersoner eller företag tillåts

elda avfall är att det är resursslöseri.

Energin i avfallet ska istället användas

till produktion av till exempel

elenergi och fjärrvärme. Röken är

dessutom både störande och en hälsorisk

för omgivningen. Röken är

särskilt påfrestande för känsliga personer

som barn och astmatiker.

Gifter bildas

Förutom sot och rök, som syns,

bildas hundratals ämnen som inte

syns. Ett exempel är dioxiner som är

extremt giftiga och ett miljöproblem

redan vid mycket små mängder. De

orsakar bland annat nedsatt fertilitet,

beteendestörningar hos barn, nedsatt

immunförsvar och cancer. Andra

ämnen är tungmetaller, cancerframkallande

PAH och partiklar som kan

ge hjärt- och kärlsjukdomar.

Farlig pyreldning

Ju lägre förbränningstemperatur,

desto mer dioxiner bildas. Vid egen

eldning är temperaturerna oftast

låga, speciellt vid pyreldning. Dioxiner

bryts ner mycket långsamt både

i naturen och i djur och människor.

Mark och vatten förgiftas

När man själv eldar avfall görs det

oftast nära marken vilket gör att

det inte blir någon större spridning

eller utspädning av ämnena innan

de når marken. Dessutom eldas det

oftare under vissa tider på året och

utsläppen blir därmed väldigt koncentrerade.

Ofta har man eldat inom

samma område regelbundet under

flera år, vilket innebär att halterna

byggs på.

Askan är inte heller ofarlig. Långt

ifrån alla föroreningar försvinner när

man eldar. Höga halter av allt från

dioxiner till tungmetaller finns kvar

i askan. Oavsett om askan sedan får

ligga kvar på eldningsplatsen eller

grävs ner på annan plats förorenar

den marken och utgör en risk för

närbelägna brunnar och odlingar.

Vad och när får jag elda?

Vad som får eldas utomhus styrs

av miljölagstiftningen och lokala

bestämmelser i varje kommun. Ofta

är det okej att elda torrt trädgårdsavfall

som inte går att kompostera

samt torrt obehandlat spillvirke. Lite

papper är också okej att använda för

upptändning.

Däremot är det förbjudet att

elda någon form av avfall som till

exempel plast, impregnerat virke,

spånskivor, målat trä, möbler, däck,

bekämpningsmedel, oljor, elektronik,

kadaver och hushållsavfall.

Särskilda eldningsveckor

I speciella fall går det att ansöka

hos kommunen om att få elda avfall

vid enstaka tillfällen. Men det förutsätts

då att man kan visa att det

inte kommer att påverka människors

hälsa eller miljön. Vissa kommuner

har infört eldningsveckor, vilket

innebär att det kan vara förbjudet

att elda övriga veckor. Ta hänsyn till

väder och vindriktning. Tänk också

på dina grannar och visa hänsyn när

du eldar.

Hillevi Upmanis

Veterinär- och

djurskyddsenheten

Elda rätt

Använd torr ved. Pyrelda inte! Det

ökar utsläppen av farliga ämnen

kraftigt. Röken visar om du eldar på

rätt sätt.

• Gulaktig eller svart rök eller

kraftig lukt – otillåtet bränsle eller

felaktig teknik som ger stora

utsläpp av föroreningar

• Vit rök – rätt bränsle och teknik

där den kalla utomhusluften

skapar synlig vattenånga från

röken.

• Genomskinligt värmedaller –

rätt bränsle och rätt teknik där

den varma utomhusluften gör

röken osynlig.

Jordbiten 2/2012 19


Här är årets växt

Kattfot är en vacker blomma som

har människan att tacka för att den

under långa tider kunde bli väldigt

vanlig i de magra och välskötta ängar

och betesmarker som förr präglade

det svenska landskapet.

Kattfotens ludna blomställning ser

just ut som små kattassar. De små

blommorna är samlade i korgar och

kan vara vita till röda. När den var

vanlig plockades den till att binda

små kransar av eftersom den står

sig som torkad eternell. I folktron

kunde torkade kattfötter skydda mot

onda väsen.

Honor och hanar

Kattfotens små blad växer tätt

tryckta mot marken och kan breda

ut sig flera decimeter. Den har han-

och honblommor på olika plantor

och därför måste dessa växa nära

varandra för att de ska kunna bilda

frön. Blomkorgarna ser olika ut men

man kan inte se på färgen vilket kön

de har.

Gynnas av bete

Eftersom bladen är små och växer

så nära marken är plantorna mycket

gynnade av bete. Då betas gräs och

andra växter av och kattfoten får

mycket ljus. På dåligt betad eller

gödslad mark försvinner kattfoten

eftersom den inte klarar konkurrensen

med större växter.

Intressant indikator

Kattfot är en av de mer intressanta

indikatorerna på att en betesmark

har höga naturvärden. Om den ännu

växer i din hage kan du vara glad

och stolt och försöka sköta den marken

med lite extra omsorg. Stödutfodra

inga djur i närheten och försök

få det så välbetat varje år att det inte

finns kvar något gräs på hösten.

Magra och torra marker

Förr växte kattfoten rikligt i både

slåtterängar och betesmarker men

allt eftersom sådana marker under

1900-talet antingen började gödslas

eller växa igen försvann den allt mer.

Nu finns den mest kvar på extremt

magra och torra marker som där

det går berg i dagen eller på torra

sandiga slänter. Men ännu står enstaka

plantor kvar här och där i våra

vanliga betesmarker. Kanske kan vi

åter hjälpa den att sprida sig och ge

oss blomsterglädje under försommaren,

påminna om våra förfäders slit

med att hålla landskapet öppet och

skydda oss mot onda väsen.

Ingvar Claesson

fakta

Foto: Karin Olsson

Årets växt

Svenska Botaniska föreningen

har utsett kattfot till årets växt

2012 och vill samla kunskapen

om var den ännu växer. Rapportera

om du känner till någon

växtplats till www.artportalen.se

eller på blankett från Botaniska

föreningens sida: www.

sbf.c.se

20 Jordbiten 2/2012


Behörighetsutbildning får höga betyg

Höga betyg för behörighetsutbildningen

ger bra stöd för en vidareutveckling

av kurserna. Kursinformation

i god tid, den praktiska utformningen

och ämneskompetensen

utmärker sig.

Länsstyrelsen genomför varje år på

uppdrag av Jordbruksverket ett antal

kurser med inriktning på jordbruk,

trädgård och betning av utsäde för

de som yrkesmässigt hanterar och

använder växtskyddsmedel. I Västra

Götalands län finns cirka 5 000

personer i registret för att använda

växtskyddsmedel.

80 procent nöjda

I höstas fick ett urval av förra

säsongens kursdeltagare på grund-

och fortbildningskurserna delta i

en brukarundersökning. Där fick

de svara på ett antal påståenden

om landsbygdsenhetens arbete

med behörighetsutbildningarna.

Undersökningen var ett led i arbetet

att förbättra kurserna genom

att ta tillvara kursdeltagarnas

synpunkter. Resultatet, ett så kallat

Nöjdhetsindex, blev 80 procent på

de 17 delfrågorna.

Foto: Jens Tönnesen Källa: Topps-Life

Störst andel höga betyg

De punkter som utmärkte sig i

intervjupersonernas gradering av

Länsstyrelsens arbete och fick störst

andel höga betyg, var information

om kurstillfällena i god tid, den

praktiska utformningen av kursen

och föreläsarnas kompetens

Hjälper oss bli bättre

Den positiva återkopplingen för

upplägget kring kurserna och för vår

ämneskompetens sporrar oss att bli

ännu bättre. Då kan vi på ett bättre

sätt stötta och hjälpa företagarna i

arbetet med växtskyddsmedel så att

de uppfyller de krav som ställs.

Viktiga förbättringar

I undersökningen ställdes även öppna

frågor om vad som är viktigast att

förbättra i arbetet med behörighetsutbildningarna.

Synpunkterna var

många och av olika karaktär. Några

som återkom var: kunna omsätta saker

i praktiken på ett bra sätt, lättare

att hitta på webbplatsen, fler praktiska

övningar, längre och mindre

intensiva kurser samt att allt är bra

som det är.

Synpunkterna är viktig information

i vårt arbete med Jordbruksverket

som fastställer kursplanerna.

Ger bra redskap

Undersökningen ger oss bra redskap

för att fortsätta stötta och hjälpa företagarna

i arbetet med växtskyddsmedel

och för att sprida budskapet

på enskilda rådgivningar, fältvandringar

och i nyhetsbrev. I förlängningen

ger detta i sin tur bra förutsättningar

för att skapa en positiv

effekt på miljömålen giftfri miljö

och levande sjöar och vattendrag.

Vi var delaktiga i

behörighetsutbildningarna

Karin Almgren, Sven-Erik Andersson,

Ing-Marie Berggren, Kristian

Elwhagen Jochnick, Kirsten Jensen,

Eva Magnusson, Lars Pettersson,

Eva Qwillberg, Anders Ryberg,

Emelie Svensson, Lina Wejdmark,

Peter Edman, Svenska Golfförbundet,

Fredrik Johansson, Hushållningssällskapet

Skaraborg.

Läs mer på www.jordbruksverket.

se

fakta

Karin Almgren

Behörighetsutbildningen

För att hantera och använda

växtskyddsmedel krävs deltagande

och godkännande på en

behörighetsutbildning. Vart

femte år måste behörigheten

förnyas med en fortbildningskurs.

Övergripande kursmål är

kunskaper om växtskyddsmedlens

hantering, egenskaper och

risker.

Jordbiten 2/2012 21


Solitärbin pollinerar grödorna

till våren

Vem känner inte igen sig? Mitt under

en kylig, fuktig och molnig period

väljer fruktträden eller vinterrapsen

att börja blomma. Inte ett bi ute, enstaka

humledrottningar surrar men

de är mest upptagna av att hitta ett

bo.

Solitärbin kan man däremot lita på.

De samlar inte näringsreserver utan

måste samla föda jämt. Och det gör

de, även vid temperaturer ner mot

noll grader. De behövs verkligen

för pollineringen av tidig blommande

grödor i ett land med så låga

vårtemperaturer som Sverige. Men

många arter är hotade på grund av

brist på mat och kläckningsplatser.

Inga organiserade samhällen

I motsättning till honungsbin, humlor

och getingar bildar solitärbina

inga organiserade samhällen och har

ingen kupa att gömma sig i när det

är dåligt väder. Däremot förökar sig

gärna flera individer sida vid sida,

men varje enskilt solitärbi har sin

egen, privata kläckningshåla som det

inte delar med andra.

Ett kungarike för en håla

Förökningen sker i långa gångar. De

vuxna honorna börjar med att lägga

ett ägg längst in. Intill ägget lägger

hon dessutom ett litet matpaket i

form av hopklistrat pollen. Därefter

bygger honan en skiljevägg för att

hålla isär larverna och sen fortsätter

hon med nästa rum. Alla ägg kläcks

och alla larver blir vuxna samtidigt.

Detta för att ge alla samma chans

att överleva när de nya solitärbina

bryter ner väggarna i hålan för att ta

sig ut.

Bon är artberoende

I regel är solitärbin hänvisade till

naturliga ihåligheter, till exempel

insektgångar. Gruppen sandbin kla-

rar dock själva av att gräva ut sina

bohålor i solvarma sandhögar. Valet

av materialet för hålorna samt den

optimala storleken är artberoende.

Ihåliga plantstjälkar, ihåliga grenar,

ved/trä, sten/tegel, soltorkad lera eller

sand är vanliga typer av material

för solitärbinas bon.

Hotellbygge för solitärbin

Det är inte svårt att själv göra en

fin kläckningsmiljö åt solitärbina, så

kallade insekthotell.

Du gör en hel vägg, eller hylla,

där de olika facken fylls med ett

urval av binas älsklingsmaterial. I

dessa borrar du sedan hål i önskade

dimensioner. Allt täcks med ett rejält

tak så att det inte regnar in och

eventuellt också kycklingnät mot insektsätande

fåglar. Värme är viktigt.

Vägg och sandhög bör ligga i både

söderläge och lä.

Fler behöver bon

Under väggen kan man lämpligen

lägga en hög sand åt sandbina och

gärna även gräva ner ett antal upp-

och nervända 1-5 liters lerkrukor

med hålet precis i jordytan. Krukorna

kan gärna vara fyllda med ett

gammalt sork-, mus- eller råttbo eller

åtminstone en ruska hö att börja

bobygget med. Dessa passar nya

humledrottningar som är ute och

letar bostad på våren.

Kirsten Jensen

Alla kan göra något för nyttodjuren: Här insådd av vilda blommor framför Ballerup

Rådhus i Danmark. Lilla bildenr: Solitärbin finns i många storlekar: Här en av de mindre

arterna vid sin kläckningshåla. Bredvid andra fortfarande igenmurade hål.

22 Jordbiten 2/2012


Lämningar värda att bevara

Syftet med kulturmiljöersättningen

är att bevara och synliggöra de spår

av markanvändning som finns kvar

sedan tiden före 1940. Man vill också

bevara lokala och regionala särdrag

i landet.

I vår serie om landskapselement har

turen kommit till de två grupperna

hässjor och brunnar & källor.

Traditionell hässja

eller storhässja i bruk

Hässjor är huvudsakligen uppbyggda

av trä och kan vara uppförda på olika

sätt i olika bygder. De kan stå ute

året om, vara stora och dessutom ha

tak. Vanligen är de mindre och sätts

upp under höskörden och plockas

därefter ner. Alla typer av hässjor

lyfter upp grödan från marken och

fördelar den så att den torkar innan

intag i ladorna.

Skall användas och underhållas

Hässjorna ska underhållas och användas

årligen vid slåttern. Man behöver

inte hässja ett helt skifte eller

samma skifte varje år. Det som hässjas

ska vara samma sorts gröda som

av tradition hässjats i bygden.

Brunn och källa

Förr tog man reda på var i marken

det fanns naturliga vattenådror

och grävde en brunn där. Brunnnens

kanter skoddes med kallmu-

Ängsbladet

I maj når Ängsbladet alla länets slåtterängsskötare

som har miljöersättning. Om du inte tillhör denna

skara men ändå vill läsa Ängsbladet, kan du hämta

det på Länsstyrelsens webbplats. Bladet innehåller

bland annat ett reportage om Alingsås lierade ängsgrupp

och hur de bidrar till slåttern av ängar.

www.lansstyrelsen.se/vastragotaland välj Lantbruk

& Landsbygd.

rade stenar och vissa byggdes med

uppfordringsverk.

Kallkällor

Kallkällor kallas de källor där vatten

springer upp naturligt hela året, utan

att frysa på vintern. De har haft en

avgörande betydelse för bosättningar

ända sedan forntiden. Gårdar och

byar lades gärna i anslutning till en

källa. För att hindra att det skulle bli

nertrampat runt om och för att göra

vattnet mer tillgängligt, byggdes ofta

någon typ av förstärkning.

Stensatta brunnar

Varken träd, buskar eller sly får finnas

i närheten av stensatta brunnar

eftersom rötterna kan rubba stenarna.

Om lock och uppfodrings-

fakta

anläggning finns ska de underhållas.

Cementringar ska bytas ut när de

vittrar sönder.

Källor ska rensas från grenar,

skräp och liknande.

Ägarens ansvar

Källor är biotopskyddade. Det innebär

att man inte får skada källans

naturvärden till exempel genom

grävning, dämning, dränering eller

upplag.

Varje brunnägare ansvarar för att

brunnen har ett lock som hindrar att

någon trillar i.

Veronica Groth

Alla landskapselement ska huvudsakligen ha funnits sedan 1940 eller

tidigare. Elementen ska ligga i eller i anslutning till åkermarken med

gemensam ren med åkermarken. Det innebär att det inte får finnas

något annat ägoslag mellan elementet och åkermarken.

Igenväxnings- och övriga åtgärder ska vara gjorda på alla element

när ansökan om ersättning lämnas in.

Vissa landskapselementen är skyddade enligt Miljöbalken. Vissa är

skyddade enligt Jordbruksverkets föreskrifter om hänsyn till natur-

och kulturvärden i jordbruket. Skydden gäller oavsett om man har

sökt ersättning för dem eller inte.

Karin Olsson

Jordbiten 2/2012 23


Nytt om stängselaggregat

Som konsument ska du inte behöva

kontrollera att ditt nya elstängselaggregat

följer standard – det är tillverkares

och importörers ansvar.

År 2010 kom en ny standard inom

EU som berör elstängselaggregat.

Denna standard innebär att man

Katten är värd mer

Alla våra tama djur har rätt att behandlas på ett bra

sätt. Katten är ett av de djur som vi har ansvar för.

Både ladugårdskatten och sällskapskatten har samma

behov och samma rätt till skötsel och omsorg.

Du ska veta hur många katter du har och du ska

se till att de inte förökar sig utan kontroll. Katterna

ska också vara så tama att du kan sköta om dem

utan problem. Du får ha max nio vuxna katter och

två kullar kattungar varje år. Om du vill ha mer än

detta behöver du söka tillstånd hos Länsstyrelsen.

Det är inte rätt att rutinmässigt avliva kattungar

eller skjuta av katterna när de blivit för många. Ett

bra alternativ är att kastrera eller sterilisera dina

katter alternativt ge dem p-piller.

Länsstyrelsen arbetar för att höja kattens status.

Under det kommande året kommer vi att lägga extra

arbete på detta.

Johanna Jensen

inte längre får sälja aggregat som ger

mer laddningsenergi än 5 J (joule)

vid 50-500 ohms motstånd. Många

lantbrukare har ställt sig frågan hur

de på sikt ska kunna upprätthålla

spänningen i sina elstängsel över

stora arealer utan att behöva röja

gräs flera gånger varje sommar.

Rovdjursavvisande stängsel

Ett annat frågetecken har varit hur

lantbrukarna ska kunna behålla en

spänning på 4 500 V i rovdjursavvisande

stängsel, vilket är det

som krävs för att hålla vargen ute.

Dessutom är det ett krav för att få

ersättning för uppförande av dessa

stängsel.

Ny föreskrift

Svenska Elsäkerhetsverket fick i

uppdrag av regeringen att titta närmare

på möjligheten att använda sig

av starkare aggregat och i november

2011 kom en föreskrift som innebär:

• Aggregat som sattes på marknaden

(i lager, butik eller hos

konsument) innan föreskriften

trädde i kraft den 1 februari 2012

får avge mer än 5 J i laddningsenergi

och behöver därmed inte

uppfylla standard.

• Så kallade intelligenta aggregat

som avger mer än 5 J är godkända

enligt standard. Dessa

aggregat har en fördröjning

innan de ökar laddningsenergin

samtidigt som aggregatet

upprepade gånger kontrollerar

stängselsituationen.

• Tillverkare eller importör som

vill sätta starkare aggregat på

marknaden kan söka undantag

från standard hos Elsäkerhetsverket.

Som lantbrukare ska du

alltså inte behöva tänka på att

det aggregat du köper i Sverige

inte följer standard. Det är tillverkares

och importörers ansvar.

Karin Hante

Foto: Hillevi Upmanis

24 Jordbiten 2/2012


Tack för dina synpunkter

Under hösten lät Länsstyrelsen utvärdera

tre projekt (2007-2010) inom

det svenska Landsbygdsprogrammet.

Syftet var att få ett allmänt omdöme

om vår verksamhet inom kompetensutveckling

för landsbygdsföretagare.

Projekten som utvärderades var ”Att

handla med kvalitetskött och gårdsnära

slakt”, ”Rådgivning för utveckling

av yrkesmässig trädgårdsodling” och

”Landsbygdsturism”.

Att handla med kvalitetskött

och gårdsnära slakt

220 personer deltog i aktiviteterna.

Av dessa var det 130 personer som

besvarade frågorna. Majoriteten av

deltagarna var män. Kvinnorna utgjorde

36 procent. Medelåldern var

cirka 50 år.

Vi frågade om man fått nya kunskaper

och nio av tio (89 procent)

svarade att de fått detta i stor eller

ganska stor utsträckning. På följdfrågan

om den nya kunskapen bidragit

till att stärka företaget svarade

fyra av tio ”Ja i stor eller i ganska

stor utsträckning”. Vad var det då

för positiva effekter som deltagarna

särskilt lyfte fram? Vi såg att 83 procent

har knutit nya kontakter och

utvecklat nätverk och att 56-59 procent

tagit fram nya produkter och

förbättrat sina arbetsmetoder.

97,7 procent av er som deltog i

utvärderingen svarade att ni vill rekommendera

aktiviteterna till andra.

Vi frågade också om deltagarna

var nöjda med aktiviteterna. Vi lade

samman svaren inom ” Ja, helt nöjd”

och ”Ja, i huvudsak nöjd” för de tre

projekten. Mellan 95 och 97 procent

svarade då JA på frågan. För oss råd-

Rådgivning för utveckling av

yrkesmässig trädgårdsodling

104 personer deltog i aktiviteterna.

Av dessa var det 81 personer som

besvarade frågorna. Över hälften av

deltagarna var män. 42 procent var

kvinnor och medelåldern var cirka

54 år.

På frågan om deltagarna fått nya

kunskaper svarade nio av tio (93

procent) att de fått detta i stor eller

ganska stor utsträckning. På följdfrågan

om den nya kunskapen bidragit

till att stärka företaget svarade 73

procent ”Ja i stor eller i ganska stor

utsträckning”. De positiva effekter

som deltagarna särskilt lyfte fram

var att aktiviteten huvudsakligen

bidragit till kännedom om nya produkt-

och arbetsmetoder, samt att

lönsamhetsutvecklingen stärktes.

givare är detta ett svar på att vi arbetar

med rätt frågor och att vi enligt

er gör med det hög kvalitet. Tack!

Är du intresserad av utvärderingarna

så hittar du dom på länken

Landsbygdsturism

Ann-Charlott Hajdu-Rafis

179 personer deltog i aktiviteterna.

Av dessa var det 117 stycken som

besvarade frågorna. Nästan tre av

fyra deltagare var kvinnor. Männen

utgjorde 25 procent. Medelåldern var

cirka 54 år.

På frågan om de fått nya kunskaper

svarade den här gruppen att

nio av tio (84 procent) fått detta i

stor eller ganska stor utsträckning.

På följdfrågan om den nya kunskapen

bidragit till att stärka företaget

svarade 54 procent ”Ja i stor eller i

ganska stor utsträckning”. Det viktigaste

bidraget för företaget var att

man fått nya kontakter och utvecklat

nätverk (67 procent) samt att man

fått kännedom om nya produkt- och

arbetsmetoder.

Jordbiten 2/2012 25


Fokus på

Västsverige!

Logårdsdagen

3 juli 2012 kl 13-19

Logården Grästorp

Ta tillfället att få svar på dina frågor!

Bisonoxar – inspirationsdag

Aldrig förr har så mycket kunskap om Bison samlats

på ett och samma ställe i Sverige.

Ansökan om tillstånd, handhavandefrågor och veterinära

spörsmål är något av det som ska genomlysas.

Medverkande: Länsstyrelsen, Svensk Djurhälsovård /

Bisonansvarig, Zoolog/etolog, ett antal Bisonfarmare,

Svensk Bisonförening (www.svenskbison.se) och Bisondjuren

på Wrågården, www.wragarden.se

Tid: Fredag 11 Maj 9.30 till 15.00

fika – lunch - fika

Plats: Wrågården, 4 km norr om Falköping väg 46

mot Skövde.

Pris: 200 kr

Kurskod: 16081

Anmälan senast 7 maj

www.kompass.lrf.se

Årets tema

Markvård och bördighet: För att bibehålla

god avkastning och möjlighet att odla

valfria grödor krävs att vi vårdar marken. Vi

fokuserar på dränering och packning, samt

växtföljdssjukdomar i åkerböna.

Övriga arrangemang

Stort demo-fält

I fält hittar du såväl växtodlingsrådgivare

som representanter för handeln som förevisar

de olika försöken.

Gropen: En möjlighet att se grödorna och

marken ”från nedan”. I år med effekter av

strukturkalkning.

Utställningstält

26 Jordbiten 2/2012


Fältvandringar –Utveckla din växtodling

Vill du

- få mer betalt för spannmålen?

- tjäna 1000 kr mer per hektar?

- se de senaste maskinerna och nya lösningar?

Hur utnyttjar man ny teknik för att få optimal växtföljd, ogräsbekämpning och gödsling i ekologisk odling?

Kom och ta del av praktiska erfarenheter och kunskaper hos duktiga lantbrukare.

Medverkar gör rådgivare från Länsstyrelsen och Hushållningssällskapet samt representanter

från spannmålshandeln, System Cameleon och ogrässkäraren CombCut.

Tid och plats:

Thomas Astorsson och Svante Kaijser, Ulvstorp, Sjuntorp, tisdag 12 juni kl. 19.

Lantmännen bjuder på fika.

Roland Höckert, Godegården Järpås, måndag 18 juni kl. 19.

Varaslättens Lagerhus bjuder på fika.

8 juni kl. 13-18 är det dags igen.

Kom och träffa andra i branschen på en dag för bönder i tiden.

- Testkörning i fält

- Maskindemonstration vallskörd

- Demonstrationsodlingar, fältvandring

- Utställningar och seminarier

- Matservering

Mer info på www.ekovax.se

Välkommen!

Jordbiten 2/2012 27



����������������������������������

��

����������������������������������������������

���������������������������������������������

�����������������������������������

��

�������������������������������������������������

������������������������������������������������������

�������������������������������������������������������

�������������������������������������������������


��������������������������������������������������

�����������������������������������������������

��������������������������


������������������������������������������������


��������������������������������������


�������������������������

������������������ ��� ��������� �� ���������� ����

�������� ������� ��������� ������������ �����������

��������� �������� ��� ���������� �� ������� ����������

�����


������������� ��������� ���������� ���� ����������

��������������������������������������������������

��������������������


�������������������������������������������������

�������������������� ������� ����������������

���������� ��������� ����� ���� ��� ���������

�������������������������������������


������������������������������������������������


��������������������������������������


�������������������������


�� ��� ����������������� ���� ������������������

�����������������������������������������������

��������������������������������������������������

����������������������������


����������������������������������

�����������������������������������������������

�������������������������������������������

28 Jordbiten 2/2012


Kompetensutveckling

inom landsbygdsprogrammet 2012

Anmälan på www.lansstyrelsen.se/vastragotaland

Välj verksamhetsområde Lantbruk/Landsbygd och därefter Kurskalender samt

sök på den angivna aktivitetskoden. Fyller du i din e-postadress i anmälningsformuläret

får du automatiskt en bekräftelse på din anmälan. Anger du dessutom

ditt mobilnummer får du en påminnelse via SMS 48 timmar innan kursstart.

Om deltagare avbokar senare än kl 16 dagen innan kursstart faktureras

hela kursavgiften.

Lär dig bygga stenmur

Praktisk kurs

Stenmurar ger karaktär åt det västsvenska

landskapet. Kursen ger praktisk

kunskap om hur man restaurerar

och underhåller stenmurar. Vi berättar

också om stenmurarnas historia,

kulturvärde, biologisk mångfald och

stödmöjligheter.

Kursledare är Gunther Samuelsson

från Lilla Spännefalla, Tibro.

Plats & tid

Stora Haketorp, Ugglum, Falköping

den 16 maj kl 9-17

Anmälan senast den 10 maj (kod 15756)

Kursavgift

300 kr exkl moms, inkl fika och lunch.

Ta med oömma kläder, handskar och

spett.

Frågor

Karin Hante 031-60 71 29

Restaurering av

betesmark

Kurs

Återskapa din betesmark. Kurs i fält

om hur man restaurerar betesmarker.

Personal från Länsstyrelsen och

Skogsstyrelsen deltar.

Plats & tid

Tolbo, Färgelanda den 7 maj kl 16-20

Anmälan senast 30 april (kod 15779)

Sörbo, Brämhult, Borås den 9 maj

kl 16-20

Anmälan senast 2 maj (kod 15781)

Fågeludden, Hornborgasjön den

21 maj kl 16-20

Anmälan senast 14 maj (kod 15782)

Kursavgift

Ingen kursavgift. Ta med matsäck och

fältkläder.

Frågor

Marina Bengtsson 031-60 59 91 eller

Ingvar Claesson 031-60 58 36

Håller din spruta

måttet?

Kurs

Kom och diskutera funktionstest och

tekniska lösningar för lantbrukssprutorunder

en hlavdag. Vi har en kortare

genomgång inne innan vi tittar på

sprutorna i fält. Max antal deltagare

60 personer.

Plats & tid

Bjertorps Egendom den 8 maj kl 9-13

Anmälan senast den 3 maj (kod 16096)

Kursavgift

200 kr exkl moms, inkl fika och lunch.

Frågor

Lars Pettersson 031-60 58 01

Plats & tid

Samling på Wärdshuset på Dal, Mellerud

kl 9. Därefter gårdsbesök-13

Anmälan senast den 3 maj (kod 16097)

Kursavgift

200 kr exkl moms, inkl fika och lunch.

Frågor

Lina Wejdmark 031-60 56 79

Berättande kring

gårdar och torp

Kurs

På gång

Historierna och kunskaperna om gården,

byn och människorna finns runt

oss i landskapet och i våra traditioner

Är du intresserad av växterna i bondens

trädgård och folkligt berättande,

till exempel folksägner? Då är du

välkommen till en fältvandring kring

backstugan Kulla.

Plats & tid

Backstugan Kulla, Upphärad den

22 maj kl 18-20.30

Anmälan senast 15 maj (kod 15833)

Kursavgift

Fika till självkostnadspris. Klä dig för

vandring utomhus.

Frågor

Ann-Charlott Hajdu-Rafis 031-60 59

90 eller Ulrika Elfström 031-60 56 85

Jordbiten 2/2012 29


På gång

Är du en av

alla som vårdar

kulturlandskapet?

Fältvandring

Vi ska prata om skötselvillkor och

vad som är godkänt som ett landskapselement

i Kulturmiljöstödet.

Vi kommer också att berätta om odlingslandskapets

historia, biologisk

mångfald och vad de gamla kartorna

kan berätta.

Plats & tid

Limmareds Säteri, Limmared den

24 maj kl 18

Anmälan senast den 21 maj (kod 15826)

Disakällan, Ugglum den 1 juni kl 18

Anmälan senast den 28 maj (kod 15843)

Kursavgift

Ingen kursavgifti. Ta med dig kvällsmatsäck

för en gemensam fika.

Frågor

Ann-Charlott Hajdu-Rafis 031-60 59

90

Kattfot och blå viol

– ängsskötsel

Kurs

Slåtterängen är vår motsvarighet till

regnskogen. Ingen annanstans i vår

natur är det så tätt med arter. Vi besöker

en äng och pratar om ängsväxter

och den traditionella ängsskötseln.

Vi provar även på de olika redskapen

som hör till och diskuterar hur man

bör sköta sin äng idag för att artrikedomen

ska finnas kvar.

Plats & tid

Hulu, Ulricehamn den 28 maj

kl 10-16

Anmälan senast den 21 maj

(kod 15808)

Bräcke ängar, Edsleskog den 31 maj

kl 10-16

Anmälan senast 25 maj (kod 15809)

Bolum, Broddetorp den 12 juni

kl 10-16

Anmälan senast 6 juni (kod 15810)

Kursavgift

Ingen kursavgift. Ta med matsäck och

fältkläder.

Frågor

Ingvar Claesson 031-60 58 36 eller

Marina Bengtsson 031-60 59 91

Pollinering och

pollinatörer

Temadag

Hur fungerar det att hyra in bin i sin

bärodling? Eller bör man välja humlor?

Vad kan man göra för att få fler

naturliga pollinatörer i odlingen? Kursen

avslutas med ett studiebesök på

Gästgivaregårdens Jordgubbsodling.

Plats & tid

Dimbo, Tidaholm den 30 maj

kl 14-20.30

Anmälan senast den 21 maj (kod 15831)

Kursavgift

500 kr exkl moms, inkl fika och lättare

kvällsmåltid.

Frågor

Kirsten Jensen 070-571 53 51

Restaurering av

brynmiljöer

Fältvandring

Fältvandring på Kinnekulle där vi tittar

närmare på brynmiljöer och hur man

restaurerar dessa. Personal från Länsstyrelsen

och Skogsstyrelsen berättar

om vilka värden som gynnas i betade

bryn och inom bevarande och utveckling

av skogens mångfald.

Tillsammans med dig märker vi ut

träd och buskar samt berättar om

möjligheterna med EU:s ersättningar

inom Landsbygdsprogrammet.

Plats & tid

Österplana, Kinnekulle den 31 maj

kl 15-18

Anmälan senast den 22 maj

(kod 15796)

I juni och juli genomför vi två fältvandringar

i brynmiljöer i Sjuhärad

respektive Uddevallatrakten. Håll

utkik i kurskalendern

Kursavgift

Ingen kursavgift. Ta med eget fika och

kläder efter väder.

Frågor

Karin Hante 031-60 71 29

Sprutteknik för ekologisk

frukt- och bärodling

Temadag

Sprutteknik för ekologiska odlare.

Fältvandring i ekologisk odling av

paprika, melon, äpplen, päron och

blåbär.

Plats & tid

Öboängen, Lidköping den 5 juni

kl 14-18, fältvandring kl 19-21

Anmälan senast den 28 maj (kod 15834)

Kursavgift

250 kr exkl moms, inkl. fika. Fältvandring

gratis deltagande utan

anmälan. Ta med egen fikakorg till

fältvandringen.

Frågor

Kirsten Jensen 070-571 53 51

Lieslåtter

Praktisk kurs

Under denna dag kan du få lära dig

grunderna i både slipning och lieslåtter.

Tag gärna med egen lie.

Plats & tid

Härön, Tjörn, den 29 juni kl 10-15

Anmälan senast den 21 juni (kod 12345)

Instruktör, Lennart Johnsson, Ödenäs

lieservice.

Kursavgift

Ingen kursavgift. Ta med matsäck för

hela dagen och kläder efter väder.

Frågor

Karin Olsson 031-60 59 81

Vässa din lie

Praktisk kurs

Grunden för lieslåtter är en vass lie.

Lär dig ställa in din lie och grunderna

i slipningsteknik. Tag gärna med egen

lie.

Plats & tid

Ödenäs hembygdsgård, Alingsås

den 20 juli kl 17-21

Anmälan senast den 13 juli (kod 12345)

Instruktör, Lennart Johnsson, Ödenäs

lieservice.

Helgesgården, Falköping den 11 juli

kl 17-21

Anmälan senast den 2 juli (kod

12345)Instruktör Rune Stenholm,

Naturvärden.

30 Jordbiten 2/2012


Bräcke ängar, Åmål den 3 juli kl 17-21

Anmälan senast den 15 juni (kod 12345)

Instruktör Evert Larsson.

Kursavgift

Ingen kursavgift. Ta med matsäck och

kläder efter väder.

Frågor

Karin Olsson 031-60 59 81

Lär dig slå med lie

Praktisk kurs

Med rätt teknik slår du länge och effektivt

med lien. Lär dig grunderna i

slåttertekniken. Tag gärna med egen

lie.

Plats & tid

Ödenäs hembygdsgård, Alingsås den

21 juli kl 9.30-12.30

Anmälan senast den 13 juli (kod 12345)

Instruktör, Lennart Johnsson, Ödenäs

lieservice.

Helgesgården, Falköping den 12 juli

kl 9.30-12.30

Anmälan senast den 2 juli

kod 12345)

Instruktör Rune Stenholm,

Naturvärden.

Bräcke ängar, Åmål den 4 juli

kl 9.30-12.30

Anmälan senast den 15 juni (kod 12345)

Instruktör Evert Larsson

Kursavgift

Ingen kursavgift. Ta med matsäck och

kläder efter väder.

Frågor

Karin Olsson 031-60 59 81

Ekologisk odling av havtorn

och udda bär

Temadag

Ekologisk odling av udda bär som

havtorn, aronia, rosenkvitten och

saskatoon. Fältvandring i större ekologisk

odling av havtorn.

Plats & tid

Äspered, Ulricehamn den 7 augusti

kl 14-18, fältvandring kl 19-21

Anmälan senast den 31 juli (kod 15837)

Kursavgift

250 kr exkl moms, inkl fika. Fältvandring

gratis deltagande utan

anmälan. Ta med egen fikakorg till

fältvandringen.

Frågor

Kirsten Jensen 070-571 53 51

Brunneby Musteri

Studieresa

Brunneby Musteri har hög kapacitet

och legotillverkar saft och sylt för

många små företag utan eget förädlingskök.

Företaget hjälper även till

med produktutveckling.

Tid

Den 15 augusti. Bussen startar i

Uddevalla kl 7 och kör via Vänersborg,

Grästorp, Lidköping och Skara. Åter i

Uddevalla kl 22.

Anmälan senast den 1 augusti

(kod 15830)

Pris

500 kr exkl moms. Lunch och fika

tillkommer.

Frågor

Kirsten Jensen 070-571 53 51

Ugglarps Grönt

Studieresa

Mikael Jidenholm på Ugglarps Grönt

är landets ledande restauranggrossist

av bland annat grönsaker. På resan

besöker vi företagets ”öppet hus-dag”

med marknadsföring av lokalodlade

produkter mot restaurangbranschen.

Tid

Den 1 september. Bussen startar i

Skara kl 7 och kör via Vänersborg,

Uddevalla och Göteborg. Åter i Skara

kl 22.

Anmälan senast den 17 augusti

(kod 15828)

Pris

500 kr exkl moms. Lunch och fika

tillkommer.

Frågor

Kirsten Jensen 070-571 53 51

På gång

Strandbetesmarker

Fältvandring

Följ med på fältvandringar där vi

pratar skötsel av strandbetesmarker,

natur- och kulturvärden samt

möjligheterna med EU:s miljöersättningar.

Lantbrukarna som sköter de

marker vi besöker berättar om sina

erfarenheter.

Plats & tid

Kilsviken, Visnums-Kil den 6 september

kl 13-17

Anmälan senast den 30 augusti

(kod 15793)

Sjön Östen, samling P-plats Öjatornet

den 11 september kl 13-17

Anmälan senast den 4 september

(kod 15792)

Kursavgift

Ingen kursavgift. Ta med eget fika,

kläder efter väder, gummistövlar och

kikare.

Frågor

Karin Hante 031-60 71 29

Hamling och lövtäkt

Praktisk kurs

Löv var förr ett viktigt vinterfoder

för husdjuren. När grenar skars av

skapades med tiden särpräglade och

gamla träd som sedan behöver fortsatt

skötsel.

Hamlade träd kan ge löv, flis och

höga natur- och kulturvärden. Vi visar

på hamling på allt från unga, små

till stora träd. Du får också prova på.

Plats & tid

Högsböla äng, Skövde den 17 september

kl 10-16

Anmälan senast den 10 september

(kod 15816)

Älmås, Borås den 21 september

kl 10-16

Anmälan senast 14 september

(kod 15817)

Kursavgift

Ingen kursavgift. Ta med matsäck,

fältkläder och arbetshandskar.

Frågor

Ingvar Claesson 031-60 58 36 eller

Marina Bengtsson 031- 60 59 91

Jordbiten 2/2012 31


Posttidning B

Länsstyrelsen Västra Götalands län

Box 224, 532 23 Skara

ADRESS UPPDATERING

410 267 803

Vid definitiv avflyttning eller felaktig adress

sänds försändelsen till nya adressen. Rapportkort

med nya adressen sänds till Postkontoret

532 20 SKARA

Temadag

Kvalitetskött, gårdsnära slakt

och det goda värdskapet

Länsstyrelsen i Västra Götalands län

Landsbygdsenheten

www.lansstyrelsen.se/vastragotaland

e-post: landsbygd.vastragotaland@

lansstyrelsen.se

Expeditionstider: 9.00–15.00

Tel: 031-60 50 00

Växeln är öppen: 8.00–16.00

Billingehus den 23 oktober.

Flera intressanta föreläsare.

Boka in dagen redan nu!

Mer information finns på Länsstyrelsens webbplats

www.lansstyrelsen.se/vastragotaland

Borås

Västerlånggatan 17

Box 496

503 13 Borås

Fax: 031-60 59 68

Göteborg

Södra Hamngatan 3

403 40 Göteborg

Fax: 031-60 52 78

Skara

Klostergatan 13

Box 224

532 23 Skara

Fax: 031-60 58 20

Nästa nummer

av Jordbiten

kommer ut den

22 september.

Uddevalla

Skansgatan 3

Box 767

451 26 Uddevalla

Fax: 031-60 56 89

More magazines by this user
Similar magazines