Brottsutvecklingen i Sverige fram till år 2015

More documents

Recommendations

Info

Rån 2015; Polisen 2015). Ett polisiärt sätt att försöka minska gaturånen utifrån en situationell ansats är att identifiera platser med hög koncentration av gaturån, för att sedan rikta sina åtgärder mot dessa platser. En analys av förekomsten av så kallade hot spots för personrån i ett antal svenska städer visade att det främst var i storstäder som man kunde identifiera platser där sådana åtgärder bedömdes ha potential att ge märkbara effekter (Brå 2011c). Resultaten från ett projekt i Stockholm med ökad polispatrullering mot hot spots för personrån bedömdes med vissa förbehåll som försiktigt positiva (Brå 2014b). Eftersom många rån begås av en relativt liten grupp högaktiva gärningspersoner, kan även kartläggningar av dessa personer och riktade polisinsatser vara ett sätt att minska brottsligheten (Monk m.fl. 2010). Personrån har exempelvis visat sig minska lokalt när polisen bland annat arbetat mot särskilt brottsaktiva grupperingar (Brå 2016d). Riskfaktorer för kriminell utveckling hos unga har i forskningen kunnat knytas till faktorer såväl hos individen (exempelvis inställning till brott) som i familjen, i skolan, i kamratkretsen och i närsamhället. 30 Detta tyder också resultaten från SUB på. Till riskfaktorerna hör även tidigare brottslighet, och i synnerhet rån. Bland 15–17-åringar som i sin första lagföring döms för rån är sannolikheten för upprepade lagföringar mycket hög – över hälften kommer statistiskt sett att lagföras fyra gånger eller mer under de kommande åtta åren (Brå 2011b). Personrånen begås till stor del av ungdomar med sociala problem. Hälften av de unga som lagförs för rån eller andra strategiska brott är kända av socialtjänsten före 15 års ålder, och över hälften har en icke-konventionell skolgång, med skolk, avbrott eller individanpassning, 31 och närmare hälften har enligt socialtjänstens utredningar alkohol- eller drogproblem (Brå 2011b). Många umgås med kamrater som liksom de själva är brottsbelastade. Dessa omständigheter påverkar bland annat dessa ungdomars möjligheter att etablera sig på arbetsmarknaden, vilket sannolikt kan antas bidra till den höga återfallsrisken. Det är därför rimligt att det kan behövas relativt intensiva och samordnade insatser på det sociala området för att förebygga fortsatt kriminalitet. Vilket exempelvis kommit till uttryck i de sociala insatsgrupper för unga i riskzon som inrättats på flera håll i landet (RPS 2014). När det gäller att förebygga kriminalitet bland unga har föräldrar (eller andra vårdnadshavare) självfallet en central betydelse, men även skola och socialtjänst har viktiga roller. Andra samhälleliga instanser som kan bidra till satsningar för att förebygga den här typen av brottslighet är föreningsliv, ungdomsverksamheter, 30 Se t.ex. Andershed m.fl. (2010), Söderholm Carpelan (2008). 31 Exempel på individanpassad skolgång är grundsärskola eller särgymnasium, resursklass eller enskild undervisning. 118 brottsutvecklingen i sverige fram till år 2015
föräldraföreningar med mera. Kriminalvården och Statens institutionsstyrelse har viktiga uppgifter när det gäller att försöka minska återfallen i brott. Generellt sett är det sannolikt av betydelse att åtgärderna sätts in vid tidpunkter när dessa ofta mycket brottsaktiva personer är mottagliga för och benägna till förändring. Rån Referenser Andershed, H., Andershed A.-K. och Söderholm Carpelan, K. (red.) (2010). Ungdomar som begår brott. Vilka insatser fungerar? Stockholm: Gothia. Brottsförebyggande rådet, Brå (2000). Ungdomar som rånar ungdomar i Malmö och Stockholm. Rapport 2000:6. Stockholm: Brottsförebyggande rådet. Brottsförebyggande rådet, Brå (2002). Butiksrån. Rapport 2002:16. Stockholm: Brottsförebyggande rådet. Brottsförebyggande rådet, Brå (2004a). Ahlberg, J. ”Rån”. I: Dolmén, L.(red.). Brottsutvecklingen 2001–2003. Rapport 2004:3. Stockholm: Brottsförebyggande rådet. Brottsförebyggande rådet, Brå (2004b). Bank-, post- och värdetransportrån. En analys av rånen under 1990-talet. Webbpublikation på www.bra.se. Stockholm: Brottsförebyggande rådet. Brottsförebyggande rådet, Brå (2009). Polisens satsning mot organiserad brottslighet. En utvärdering av 43 projekt. Rapport 2009:19. Stockholm: Brottsförebyggande rådet. Brottsförebyggande rådet, Brå (2011a). Butiksrån. Utvecklingen fram till 2010. Rapport 2011:14. Stockholm: Brottsförebyggande rådet. Brottsförebyggande rådet, Brå (2011b). Strategiska brott bland unga på 00-talet. Rapport 2011:21. Stockholm: Brottsförebyggande rådet. Brottsförebyggande rådet, Brå (2011c). Hot spots för brott i sex svenska städer. En studie av förutsättningarna för platsbaserat polisiärt arbete i Sverige. Rapport 2011:17. Stockholm: Brottsförebyggande rådet. Brottsförebyggande rådet, Brå (2012a). NTU 2011. Om utsatthet, trygghet och förtroende. Rapport 2012:2. Stockholm: Brottsförebyggande rådet. Brottsförebyggande rådet, Brå (2012b). NTU 2011. Teknisk rapport. Rapport: 2012:3. Stockholm: Brottsförebyggande rådet. brottsutvecklingen i sverige fram till år 2015 119
Page 1:
RAPPORT 2017:5 Brottsutvecklingen i
Page 4 and 5:
Brå - kunskapscentrum för rättsv
Page 6 and 7:
BEDRÄGERI 171 Sammanfattning 171
Page 8 and 9:
FÖRORD Rapportserien Brottsutveckl
Page 10 and 11:
Introdu ttsutve
Page 12 and 13:
Introduktion till Brottsutvecklinge
Page 14 and 15:
Page 16 and 17:
Page 18 and 19:
Page 20 and 21:
Page 22 and 23:
Page 24 and 25:
Page 26 and 27:
Page 28 and 29:
ottsutv
Page 30 and 31:
Den svenska brottsutvecklingen DEN
Page 32 and 33:
Den svenska brottsutvecklingen Med
Page 34 and 35:
Den svenska brottsutvecklingen brot
Page 36 and 37:
Den svenska brottsutvecklingen en
Page 38 and 39:
Den svenska brottsutvecklingen Brot
Page 40 and 41:
Den svenska brottsutvecklingen En g
Page 42 and 43:
Den svenska brottsutvecklingen Det
Page 44 and 45:
Den svenska brottsutvecklingen Figu
Page 46 and 47:
Den svenska brottsutvecklingen jan.
Page 48 and 49:
Den svenska brottsutvecklingen Figu
Page 50 and 51:
Den svenska brottsutvecklingen Brot
Page 52 and 53:
Dödligt våld Inledning Dödligt v
Page 54 and 55:
Dödligt våld var i genomsnitt 92
Page 56 and 57:
Dödligt våld sammanhang är de va
Page 58 and 59:
Dödligt våld gionerna. Minskninge
Page 60 and 61:
Dödligt våld Dödligt våld genom
Page 62 and 63:
Dödligt våld Ovanligt att dödlig
Page 64 and 65:
Dödligt våld offer i nära 30 pro
Page 66 and 67:
Dödligt våld Andelen lagföringar
Page 68 and 69:
Dödligt våld liga strafftiden fö
Page 70 and 71: Dödligt våld Insatser mot psykisk
Page 72 and 73: Dödligt våld Dearden, J. och Jone
Page 74 and 75: Misshandel MISSHANDEL Fredrik Markl
Page 76 and 77: Misshandel Begreppet misshandel är
Page 78 and 79: Misshandel antalet under de senaste
Page 80 and 81: Misshandel Utsatthet för misshande
Page 82 and 83: Misshandel tidigare forskning (till
Page 84 and 85: Misshandel Figur 5. Antal anmälda
Page 86 and 87: Misshandel som utsatts för grov mi
Page 88 and 89: Misshandel Utsattheten varierar med
Page 90 and 91: Misshandel med totalt 18 procent. L
Page 92 and 93: Misshandel gällande misshandel. F
Page 94 and 95: Misshandel former av brottsförebyg
Page 96 and 97: Misshandel att socialnämnden bör
Page 98 and 99: Misshandel Brottsförebyggande råd
Page 100 and 101: Rån RÅN Jonas Ring och Olle Westl
Page 102 and 103: Rån Omfattning och utveckling Enli
Page 104 and 105: Rån nen att gärningspersonen vari
Page 106 and 107: Rån År 2015 utgjordes nära tre f
Page 108 and 109: Rån bankrån per år, medan det un
Page 110 and 111: Rån Unga män är mest utsatta fö
Page 112 and 113: Rån tillfälle under de senaste 12
Page 114 and 115: Rån grupp som ligger högst. 24 I
Page 116 and 117: Rån Figur 7. Åldersfördelning bl
Page 118 and 119: Rån För personer 15-20 år är de
Page 122 and 123: Rån Brottsförebyggande rådet, Br
Page 124 and 125: Sexualbrott SEXUALBROTT Johanna Ols
Page 126 and 127: Sexualbrott även besvara följdfr
Page 128 and 129: Sexualbrott sexualbrott ska kunna b
Page 130 and 131: Sexualbrott Figur 1. Andelen (%) ut
Page 132 and 133: Sexualbrott skulle skilja sig drama
Page 134 and 135: Sexualbrott Mindre allvarliga händ
Page 136 and 137: Sexualbrott kan en kraftigare ökni
Page 138 and 139: Sexualbrott resultaten visar på en
Page 140 and 141: Sexualbrott len händelser med fler
Page 142 and 143: Sexualbrott personuppklarades. 17 D
Page 144 and 145: Sexualbrott Åtalsunderlåtelse är
Page 146 and 147: Sexualbrott Den vanligaste påfölj
Page 148 and 149: Sexualbrott Brist på kunskap om ef
Page 150 and 151: Sexualbrott Referenser Brottsföreb
Page 152 and 153: Sexualbrott Khan, O. m.fl. (2015).
Page 154 and 155: Hot och trakasserier HOT OCH TRAKAS
Page 156 and 157: Hot och trakasserier Som nämns ova
Page 158 and 159: Hot och trakasserier derna. Andelen
Page 160 and 161: Hot och trakasserier Även antalet
Page 162 and 163: Hot och trakasserier De som i NTU u
Page 164 and 165: Hot och trakasserier Figur 6. Relat
Page 166 and 167: Hot och trakasserier Figur 8. Perso
Page 168 and 169: Hot och trakasserier Fängelse vanl
Page 170 and 171:
Hot och trakasserier Det ökande an
Page 172 and 173:
Hot och trakasserier Brottsförebyg
Page 174 and 175:
Bedrägeri och vid brott av normalg
Page 176 and 177:
Bedrägeri ligt beteende. Där med
Page 178 and 179:
Bedrägeri Under perioden 2000-2015
Page 180 and 181:
Bedrägeri gifter använts olovlige
Page 182 and 183:
Bedrägeri Som nämnts kan inte NTU
Page 184 and 185:
Bedrägeri Till exempel beror den h
Page 186 and 187:
Bedrägeri lagföringar i form av e
Page 188 and 189:
Bedrägeri gande arbetet, för att
Page 190 and 191:
Bedrägeri legitimera sig för att
Page 192 and 193:
Stöldbrottslighet STÖLDBROTTSLIGH
Page 194 and 195:
Stöldbrottslighet Det totala antal
Page 196 and 197:
Stöldbrottslighet studera bostadsi
Page 198 and 199:
Stöldbrottslighet Kraftig minsknin
Page 200 and 201:
Stöldbrottslighet Flest bilstölde
Page 202 and 203:
Stöldbrottslighet Unga män överr
Page 204 and 205:
Stöldbrottslighet na var andelen s
Page 206 and 207:
Stöldbrottslighet Låg personuppkl
Page 208 and 209:
Stöldbrottslighet brott. De gav d
Page 210 and 211:
Stöldbrottslighet Avslutningsvis k
Page 212 and 213:
Stöldbrottslighet Harris, P. och C
Page 214 and 215:
Narkotikabrott Inledning Narkotikab
Page 216 and 217:
Narkotikabrott Antalet beslag av do
Page 218 and 219:
Narkotikabrott 219 per 100 000 inv
Page 220 and 221:
Narkotikabrott Figur 3. Anmälda br
Page 222 and 223:
Narkotikabrott förefaller förviss
Page 224 and 225:
Narkotikabrott EMCDDA skiljer på a
Page 226 and 227:
Narkotikabrott narkotikabrottslinge
Page 228 and 229:
Narkotikabrott Med lagföring avses
Page 230 and 231:
Narkotikabrott brott. Brott mot nar
Page 232 and 233:
Narkotikabrott Brottsförebyggande
Page 234 and 235:
Rattfylleri Inledning Den som kör
Page 236 and 237:
Rattfylleri Kriminalstatistiken har
Page 238 and 239:
Rattfylleri Andra indikatorer på a
Page 240 and 241:
Rattfylleri Figur 3. Antal alkoholp
Page 242 and 243:
Rattfylleri Studier om drogrelatera
Page 244 and 245:
Rattfylleri Figur 4. Antal lagföri
Page 246 and 247:
Rattfylleri fördelningen jämnare
Page 248 and 249:
Rattfylleri normalgraden, grovt rat
Page 250 and 251:
Rattfylleri som dör i vägtrafikol
Page 252 and 253:
Rattfylleri ska kunna utföras slum
Page 254 and 255:
Rattfylleri Yahya, M.-R. och Hammar
Page 256 and 257:
Fördj
Page 258 and 259:
Skjutvapenrelaterad brottslighet SK
Page 260 and 261:
Skjutvapenrelaterad brottslighet v
Page 262 and 263:
Skjutvapenrelaterad brottslighet Br
Page 264 and 265:
Skjutvapenrelaterad brottslighet de
Page 266 and 267:
Skjutvapenrelaterad brottslighet s
Page 268 and 269:
Skjutvapenrelaterad brottslighet ar
Page 270 and 271:
Skjutvapenrelaterad brottslighet Ta
Page 272 and 273:
Skjutvapenrelaterad brottslighet I
Page 274 and 275:
Skjutvapenrelaterad brottslighet In
Page 276 and 277:
Skjutvapenrelaterad brottslighet Fi
Page 278 and 279:
Skjutvapenrelaterad brottslighet So
Page 280 and 281:
Skjutvapenrelaterad brottslighet Å
Page 282 and 283:
Skjutvapenrelaterad brottslighet oc
Page 284 and 285:
Skjutvapenrelaterad brottslighet Pr
Page 286 and 287:
Ungdomsbrottsligheten i Sverige 200
Page 288 and 289:
Ungdomsbrottsligheten i Sverige Sna
Page 290 and 291:
Ungdomsbrottsligheten i Sverige Fig
Page 292 and 293:
Ungdomsbrottsligheten i Sverige na
Page 294 and 295:
Ungdomsbrottsligheten i Sverige und
Page 296 and 297:
Ungdomsbrottsligheten i Sverige han
Page 298 and 299:
Page 300 and 301:
Page 302 and 303:
Page 304 and 305:
Ungdomsbrottsligheten i Sverige Tab
Page 306 and 307:
Ungdomsbrottsligheten i Sverige av
Page 308 and 309:
Ungdomsbrottsligheten i Sverige avs
Page 310 and 311:
Ungdomsbrottsligheten i Sverige Gut
Page 312 and 313:
Brottslighet och otrygghet i stad o
Page 314 and 315:
Page 316 and 317:
Page 318 and 319:
Page 320 and 321:
Page 322 and 323:
Page 324 and 325:
Page 326 and 327:
Page 328 and 329:
Page 330 and 331:
Page 332 and 333:
Page 334 and 335:
Page 336 and 337:
Ekonomisk brottslighet EKONOMISK BR
Page 338 and 339:
Ekonomisk brottslighet bedrägeri:
Page 340 and 341:
Ekonomisk brottslighet Genom denna
Page 342 and 343:
Ekonomisk brottslighet Figur 2. Ant
Page 344 and 345:
Ekonomisk brottslighet Ekonomisk oc
Page 346 and 347:
Ekonomisk brottslighet och genom
Page 348 and 349:
Ekonomisk brottslighet Möjliggöra
Page 350 and 351:
Ekonomisk brottslighet Trustor illu
Page 352 and 353:
Ekonomisk brottslighet och mot bakg
Page 354 and 355:
Ekonomisk brottslighet polis och å
Page 356 and 357:
Ekonomisk brottslighet kompetens. U
Page 358 and 359:
Ekonomisk brottslighet påverkar be
Page 360 and 361:
Ekonomisk brottslighet Nya reformer
Page 362 and 363:
Ekonomisk brottslighet därför int
Page 364 and 365:
Ekonomisk brottslighet EBM (1999).
Page 366:
Ekonomisk brottslighet Träskman, P
show all

Brottsutvecklingen i Sverige fram till år 2015

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?