Brottsutvecklingen i Sverige fram till år 2015

Rattfylleri
ska kunna utföras slumpmässigt med avseende på tid på dygnet,
olycksrisk och avvägningar mellan brottsförebyggande och brottsbekämpande.
Polisens samarbete med andra aktörer inom området
lyfts också fram som särskilt viktigt.
Referenser
Brottsförebyggande rådet, Brå (1998). Rattfylleri. Utvärdering
av 1994 års reform av trafiknykterhetslagstiftningen. Rapport
1998:7. Stockholm: Brottsförebyggande rådet.
Brottsförebyggande rådet, Brå (2014). Varför gav fler poliser
inte ökad personuppklaring? Rapport 2014:17. Stockholm:
Brottsförebyggande rådet.
Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning, CAN
(2016). Alkoholkonsumtionen i Sverige 2015. CAN rapport 160.
Stockholm: Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning.
Folkhälsomyndigheten (2016). Folkhälsan i Sverige 2016. Årlig
rapportering. Artikelnummer 16005. Solna: Folkhälsomyndigheten.
Forsman, Å. m.fl. (2007). Rattfylleriets omfattning. En metodstudie
i Södermanlands, Örebro och Östergötlands län. VTI Rapport
599. Linköping: Statens väg- och transportforskningsinstitut VTI.
Forsman, Å. m.fl. (2011). Förekomst av droger och läkemedel i
trafik i Sverige. Resultat från EU-projektet DRUID. VTI notat 23-
2011. Linköping: Statens väg- och transportforskningsinstitut VTI.
Forsman, Å. (2015). Alkohol, droger och läkemedel hos omkomna
personbilsförare år 2005–2013. VTI notat 11-2015. Linköping:
Statens väg- och transportforskningsinstitut VTI.
Gustafsson, S. (2014). Smadit-metodens nytta och effekter. En
uppföljande intervjustudie med misstänkta rattfyllerister. VTI
notat 2-2014. Linköping: Statens väg- och transportforskningsinstitut
VTI.
Hels, T. m.fl. (2011). Risk of injury by driving with alcohol and
other drugs. DRUID deliverable 2.3.5 project no. TREN-05-FP-
6TR-S07.61320-518404-DRUID.
Holgersson, S. (2014). Polisens trafiksäkerhetsarbete. Rikspolisstyrelsens
utvärderingsfunktion, rapport 2014:1. Stockholm:
Rikspolisstyrelsen.
250
brottsutvecklingen i sverige fram till år 2015