Brottsutvecklingen i Sverige fram till år 2015

Centralförbundet för alkohol- och narkotika upplysning (CAN),
om drogvanor bland elever i årskurs 9 och andra året på gymnasiet.
En annan årlig undersökning är Folkhälsomyndighetens
nationella folkhälsoenkät Hälsa på lika villkor, som innehåller
frågor om cannabis användning. 9 När det gäller tungt missbruk har
Socialstyrelsen gjort skattningar av utvecklingen uti från slutenvårdsstatistik,
och den narkotikarelaterade dödligheten be lyses i
dödsorsaksstatistiken. När alla dessa källor vägs samman framträder
en bild av att narkotikamissbruket i befolkningen har legat
relativt stabilt sen millennieskiftet. Använder man resonemanget
om att missbruksutvecklingen generellt ger avtryck i antalet drograttfylleriresor,
innebär detta att utvecklingen av rattfylleribrott
under påverkan av narkotika bör varit relativ sta bil under perioden
2000–2015.
Det är dock svårt att göra en säker bedömning av utvecklingen
av narkotikamissbruket, särskilt vad gäller det tunga missbruket.
Exempelvis visar Socialstyrelsens statistik över narkotikarelaterade
dödsfall en ökning sedan 2006, som i huvudsak kan förklaras
av metodförändringar i mätningarna (Socialstyrelsen 2016). En
faktisk ökning av narkotikarelaterade dödsfall går dock inte att
utesluta.
Rattfylleri
Studie om drograttfylleri i tre län
I en studie om förekomsten av droger och läkemedel bland förare
i trafiken i tre län fann man förekomst av illegala droger hos 0,4
procent av förarna (Forsman m.fl. 2011). Studien bygger på ett
material där polisen slumpmässigt stoppade drygt 10 000 förare,
varav drygt 6 000 valde att delta i studien. Det visade sig att 25
personer då hade någon illegal drog i kroppen: amfetamin hos
något fler än hälften av dem, cannabis hos ungefär en tredjedel
och kokain hos några enstaka personer.
Resultatet från denna studie är något högre än vad som skattats
i en tidigare studie (Forsman 2007) gällande alkoholrattfylleriets
omfattning (0,24 procent). Dock kan siffrorna inte jämföras rakt
av, och bör tolkas med försiktighet. Dels rör det sig om resultat
från endast tre län, dels finns det skillnader i hur länge alkohol
och narkotika kan spåras i kroppen. För alkohol handlar det om
några timmar, medan narkotika kan spåras i flera dagar. Därtill
kommer att all förekomst av narkotika i kroppen vid bilkörning är
olaglig, 10 medan det vid alkoholrattfylleri krävs en alkoholkoncentration
som uppgår till minst 0,2 promille i blodet.
9
Sedan 2014 har enkäten utökats till att även innehålla frågor om andra typer
av narkotika än cannabis.
10
Fall där narkotika intagits i enlighet med läkares ordination är undantagna.
brottsutvecklingen i sverige fram till år 2015 239