Brottsutvecklingen i Sverige fram till år 2015

för att sedan ligga relativt stabil runt 5 procent därefter. Resultaten
ska dock tolkas med försiktighet, eftersom svars frekvensen under
perioden har minskat från cirka 71 procent till 49 procent.
Även polisens kontroller tyder på en minskning
Sedan 2007 följer Trafikverket utvecklingen av trafiknykterhet
genom en mätserie som bygger på data från polisens kontroller. 7
Resultat från denna mätserie visar att andelen så kallad nykter
trafik har ökat från 99,71 procent 2007 till 99,77 procent 2015
(Trafikverket 2016a). Dock har nivån i stort sett varit oförändrad
sedan 2012.
Rattfylleri
Färre alkoholpåverkade dör i trafiken
– men även färre döda i trafiken generellt
Det är känt att det finns ett samband mellan att köra rattfull och
en förhöjd risk för att råka ut för en trafikolycka (se bland annat
Hels m.fl. 2011). Utvecklingen av trafikolyckor där alkohol är
involverat kan därför användas som en indikator för den faktiska
utvecklingen av rattfylleribrott. Figur 3 visar att antalet alkoholpåverkade
person bilsförare (med minst 0,2 promille i blodet) som
omkom i trafiken under perioden 2000–2015 var som högst 2003
(66 personer), och att det sedan 2010 varit färre fall, mellan 16–26
per år (Trafikverket 2016a). 8 Det minskade antalet behöver dock
inte förklaras av att antalet rattfylleribrott minskat. Det kan även
tänkas vara generella förbättringar i trafiksäkerheten som bidrar
till att färre personbils förare överlag omkommer i trafiken – även
om de skulle vara påverkade av alkohol eller narkotika. Därför
är det relevant att titta på antalet alkoholpåverkade omkomna
personbilsförare i relation till samtliga omkomna personbilsförare
generellt, vilket också visas i figur 3 (höger y-axel). Där framgår
att andelen alkohol påverkade omkomna personbils förare (av
samtliga omkomna personbilsförare) minskade under perioden
2003–2008. Under de senaste sex åren har andelen alkoholpåverkade
omkomna personbils förare varierat mellan 14 procent
(2010) och 25 procent (2015), samtidigt som antalet omkomna
personbilsförare generellt har varit relativt lågt. På grund av dessa
variationer är det svårt att se någon tydlig trend i utvecklingen för
perioden 2010–2015.
7
Mätserien, som ska spegla utvecklingen av nykter trafik, är konstruerad på ett
sådant sätt att förändringar i polisens metoder för att upptäcka rattfylleri till så
liten del som möjligt ska påverka mätningarna.
8
Till en viss del torde minskningen bero på att fall av självmord inte räknas
sedan 2010, men det anses inte förklara hela förändringen.
brottsutvecklingen i sverige fram till år 2015 237