Att bo i bostadsrätt - del 1 av 3 - HSB

Digitala
TGN
Årgång 16
#57 sedan start
№ 3
2011
Missa inte
höststädningen
lördag 29/10
Till Menyn
Trädgårdsgärdesnytt
En tidning för oss boende i HSB Brf Trädgårdsgärdet
Kjell Sandberg
1951-2011
Sid 2
Ny chef på Blå Stället
Sid 6
Att bo i bostadsrätt
Sid 4

Digitala TGN
Meny
Innehåll
TGN hösten 2011
Förstasidan
2 Kjell Sandberg 1951-2011
3 Boulesäsongen 2011
4 Att bo i bostadsrätt (del 1 av 3)
5 Tankeväckande teater
6 Ny chef för Blå Stället
8 Naglar (kåseri)
8 Fototävling
TGN
Redaktör: Jorge Plada
Reporter: Hillevi Werring
Fotograf: Lennart Thorkilsson
t.f. Illustratör: Lars-Gunnar Holtz
Redigerare: Lars-Gunnar Landin
Ansvarig utgivare: Leif Jerkvall
e-post: jorge.plada@gmail.com
Hemsida: www.hsb.se/goteborg/
tradgardsgardet
Du får Trädgårdsgärdesnytt i din brevlåda fyra
gånger om året. Upplaga: 300 ex.
TGN finns på föreningens hemsida
Tryckt hos Ale Tryckteam AB
Redaktion
Angered 10 oktober 2011
Framsidans motiv: Höstlöv
Bild: Lennart Thorkilsson
Styrelsekontakt
En ordförande har lagt ner klubban
- Ge aldrig upp!
Så sa han till en medpatient
som också blev en god
vän under tiden som Kjell
var som allra sjukast.
Och det var just sådan han var, Kjell
Sandberg, en idealist, en arbetsmyra och
en människa som aldrig gav upp, även
när det verkade som om alla ansträngningar
skulle vara förgäves.
När han avled i somras efter en lång
sjukdomsperiod var vi många som
kände en stor saknad och tomhet.
Hans fru Helena skrev i dödsannonsen
att man inte skulle sörja honom utan
minnas det som han hade varit, och det
är det jag vill berätta om med de här
raderna, något om vem han var och vad
han betydde för dem han kom i kontakt
med genom livet.
Kjell var bara 17 år när han mötte
sin Helena en danskväll på Vågen, han
bestämde sig direkt att det var henne
han ville dela sitt liv med, och det tog
bara två veckor innan Helena var övertygad.
Sen dess har de byggt upp sitt liv
tillsammans och fått två barn och fyra
barnbarn.
Göteborgare sedan barnsben
Kjell föddes i Gårda men bodde större
delen av sin uppväxt på Linnégatan.
Han började arbeta med att köra ut
telegram för Televerket, och var sedan
under många år skyddsombud och
senare huvudskyddsombud på heltid,
vilket innebar ett stort engagemang för
en god arbetsmiljö för alla inom företaget.
Tjänsten innebar mycket ansvar och
många resor inom landet.
På somrarna fick han ge sig ut och
arbeta som kabelreparatör under en
månad, och en vän som hade det till
yrke sedan länge sa imponerat, att Kjell
kunde jobbet lika bra trots att han jobbat
med annat hela vintern.
träffades tillsammans med sina barn i
en liten lägenhet som bostadsföretaget
stod med, och på somrarna åkte man
på läger. Kjell blev involverad, och
när man 1980 flyttade till Rannebergen
engagerade han sig i föreningsrådet och
föräldraföreningen där.
Många av familjens vänner engagerade
sig på samma sätt kring egna och
andras barn.
Han sa aldrig nej, om han blev tillfrågad
om att gå in och hjälpa till
någonstans.
Så vad var mer naturligt än att han,
sedan familjen 1992 flyttade till dåvarande
Brf Lokstallet, fortsatte att engagera
sig i bostadsrättsföreningen?
Lokstallet, undrar kanske någon, men
när Trädgårdsgärdet var nytt bestod
området faktiskt av två olika bostadsrättsföreningar,
Lokstallet i norra delen
och Banvakten i södra. Efter ett par år
slogs de samman, och Kjell har arbetat
i föreningen som ordförande sedan dess
och ända fram till i somras.
Det har inneburit mycket arbete och
inte så få svåra problem att lösa, men
han har alltid tagit itu med det som man
har behövt ta itu med och tillsammans
med resten av styrelsen fört det till en
lösning. Ett sådant exempel var hur
man mot alla odds lyckade få en stor
del av föreningens lån avskrivna för att
därmed skapa en sund och hållbar ekonomi.
Och vi som arbetat länge tillsammans
med honom i styrelsen har noterat hans
ovanligt stora förmåga att få alla att
känna att det varit högt till tak när man
diskuterat olika spörsmål och att han
oftast lyckats få samtalstonen respektfull
mellan styrelseledamöterna.
Många fritidsintressen
Men hur var det då med arbetsmyran,
kunde han också koppla av och göra
annat?
Helena berättar att han älskade musik
och att hon många gånger när hon kom
hem från jobbet senare än han, fann
honom vilande på soffan med Lugna
favoriter på radion.
En gång varje år for han tillsammans
med sex kompisar på en veckas fiskesemester
i Idre fjäll.
Den veckan var helig för honom,
även om det kanske inte alltid nappade
så bra. Han var i alla fall känd för att
ta ansvar för matlagningen, och sena
augustikvällar gällde det att lysa sig
fram med pannlampan.
Han var också en duktig boulespelare
men fick många gånger tillsammans
med lagkamraten Bengt nöja sig med
andra pris i vår lokala cup.
Och under den tiden vi hade bridgekurs
här hemma i området, var det alltid
en fröjd att få spela tillsammans med
honom. Han gav klara bud så att medspelaren
kunde känna sig trygg, och han
var en hejare på att spela de kort han
hade på hand på ett sätt så att man fick
ut det mesta av dem.
Asien och Australien
Sedan 1998 reste han och Helena på en
långresa nästan varje vinter, de flesta
gångerna till Thailand men också till
Nya Zeeland, Australien och Vietnam.
I Australien och på Nya Zeeland hyrde
de bil och körde runt på egen hand, och
Helena berättar att han var en hejare
på att hitta, även i städer där han aldrig
varit. – Han hade som en inbyggd GPS,
han hittade alltid rätt till slut!
Och vi, som fick förmånen att lära
känna honom en smula, skulle väl kunna
hålla med om det här med GPS:en, men
då menar vi hans förmåga att ta sig fram
till en lösning även om vägen verkade
både krokig och full av vägbulor och
andra hinder.
Kjell lämnar ett stort tomrum efter sig,
men också många goda minnen och en
välfungerande styrelse •
TGBK:s klubbmästare försvarade titeln
Till följd av Kjell Sandbergs bortgång
gick årets boulesäsong inte riktigt att
känna igen. Det var som om luften gick
ur oss, och den vanliga entusiasmen för
spelet hade svårt att infinna sig.
Under årens lopp var det ju Kjell,
tillsammans med Staffan Stenmark,
som drog i trådarna. Dessutom blev
Kjells lagkompanjon Bengt Arvidsson
tvungen att spela lagets alla matcher på
egen hand. Enligt regelboken är det fullt
möjligt att i tvåmannalagsboule göra så.
”Straffet” är att den ensamme spelaren
får spela med bara fem klot. Normalt
spelar ju var och en med tre klot, således
har varje lag sex klot till sitt förfogande.
Av olika anledningar skulle det dock
visa sig att ytterligare några matcher
fick spelas med bara en spelare i ena
laget. Elva matcher av totalt 28 spelades
helt eller delvis på det sättet.
Seriespelet
Sju lag, varav två nya lagkonstellationer,
gjorde i grundspelets 21 matcher
först upp om rangordningen i tabellen.
Eftersom det var ett ojämnt antal lag
som deltog, blev seriesegrarna i år
direktkvalificerade till en semifinalplats
i slutspelet, istället för att som brukligt
är först spela kvartsfinal. Och de tre
kvartsfinaler som spelades bjöd inte på
så många överraskningar utan de fyra
lag som lyckats bäst i grundserien, gick
också till slutspel.
Nytt TGBK-initiativ - Kjells Cup
Hittills har, här på området, alltid tvåmannalag
spelat boule.
Men lördagen den 8 oktober anordnades
för första gången en individuell
cup. En endagscup som fr.o.m. nu
kommer att avsluta boulesäsongerna.
Under lättsamma former gjorde 12
klubbmedlemmar upp om titeln i den
nyinrättade cupen, som fått namnet
Kjells Cup. Det är klubbens sätt att
hedra minnet av den bortgångne klubbmedlemmen
Kjell Sandberg.
I cupens första upplaga möttes Helena
Sandberg och Lennart Thorkilsson i
finalen. Segrade gjorde Thorkilsson •
Slutspelet
I semifinalerna vann Landin/Thorkilsson
över Jerkvall/Johansson och
Oinonen/Stenmark över Dahlgren/
Sandberg.
I bronsmatchen vann sedan Dahlgren/
Sandberg överlägset över Jerkvall/
Johansson, och genom att i finalen
vinna klart över Oinonen/Stenmark,
försvarade Landin/Thorkilsson sin titel.
Guld: L-G Landin / L Thorkilsson
Silver: O Oinonen / S Stenmark
Brons: C Dahlgren / H Sandberg
Litet brons: L Jerkvall / R Johansson
HSB-cupen
...blev ingen framgång för Trädgårdsgärdet
i år heller. Ett av de deltagande
sex lagen lyckades dock nå åttondelsfinalen,
men åkte där på stryk av ett lag
från Hisings Kärra.
Som vanligt i HSB-cupsammanhang
var det dramatiskt väder under spelen. I
år bjöds som så många gånger förr, skyfall.
Dock var det lyckligtvis uppehåll
under tiden som grundspelet pågick.
Vann gjorde ett lag från Kungsbacka.
Men även om vi förlorade en del
matcher förlorade vi inte hoppet •
NÄSTA ÅR ÄR TRÄDGÅRDS-
GÄRDET TILLBAKA
Hillevi Werring
Expeditionen: i källaren i TG 140
Föreningsengagemanget
Den allra första impulsen till förenings-
Öppettiderna: tisdagar kl. 19.00-20.00 engagemang fick han nog redan när
Telefonen: 031-332 06 10
de var småbarnsföräldrar i Kortedala.
e-posten: brf.tradgardsgardet@telia. Småbarnsmammorna slog sig samman
com
kring något de kallade ”Ettan”. Man
Hillevi Werring
lars-gunnar landin
Brevlådorna: i TG 66 och TG 140
Fotnot: Tidigare vice ordförande Leif
Kom med i TGBK - du också!
TGN nr 3/2011
Jerkvall har övertagit ordförandeklubban.
TGN nr 3/2011
2 3

Att bo i bostadsrätt - del 1 av 3
Att köpa en bostadsrätt är inte
detsamma som att köpa ett hus.
När man förvärvar en bostadsrätt,
som det korrekta uttrycket är, blir man
medlem i en ekonomisk förening och
får rätt att bo i en viss lägenhet inom
föreningen, men det är fortfarande
föreningen (föreningens medlemmar)
som tillsammans äger och förvaltar alla
lägenheter. Det är därför man kallas för
bostadsrättshavare.
Om man vill överlåta (sälja) sin
lägenhet är det en del saker man bör
tänka på. Anlitar man en mäklare sköter
ju den om allt praktiskt, men om man
ska sälja på egen hand gäller följande:
• Man ska fylla i tre exemplar
av dokumentet Överlåtelse av
bostadsrätt (finns att köpa i bokhandeln)
och två ex av HSB:s
blankett Anmälan av överlåtelse
(finns att få på föreningsexpeditionen
eller på hemsidan)
• Föreningen ska godkänna
den tilltänkta köparen, vilket
innebär att man alltid tar kreditupplysning
på alla som
vill bli medlemmar i föreningen
innan man säger ja
• ”Säljaren” betalar överlåtelseavgift
• ”Köparen” betalar medlemsavgift
i HSB
• Om lägenheten har en uteplats
måste man teckna
ett dispositionsavtal med
föreningen för ytan
Även om styrelsen arbetar snabbt med
överlåtelserna får man räkna med att
det tar tid, så det är bra om man har en
ordentlig framförhållning, annars kan
man stå med två boenden, eftersom
TGN inte bara på hemmaplan redaktionen är trevligt.
Trädgårdsgärdesnytt har nu prenumeranter
utanför vårt område. Tidningsredaktionen
har efter att intresse
för tidningen visats sig finnas utanför
området, fått styrelsens uppdrag att
undersöka intresset.
Och intresset visade sig finnas.
ingen kan flytta in i lägenheten förrän
styrelsen godkänt den nye medlemmen.
Rättigheter och skyldigheter
En absolut skyldighet för en medlem
är att betala sin avgift (i folkmun
”hyran”) i tid, det vill säga i förskott
innan månaden börjar. Om man inte
gör det kan man bli tvungen att sälja
sin lägenhet och lämna föreningen.
Orsaken till detta är att föreningen inte
har någon buffert för uteblivna avgifter,
så om inte alla gör rätt för sig drabbar
det de andra i föreningen med sämre
service eller högre avgifter som följd.
Man använder sin lägenhet som
bostad. I lägenheten ska det finnas fungerande
värme, vatten, ventilation och
avlopp, vilket föreningen ansvarar för.
Det mesta därutöver ansvarar man för
själv, så om man vill ha nya tapeter,
måla om eller lägga nytt golv får man
ordna och bekosta det på egen hand.
Samma sak är det med att byta spis, kyl
och frys eller tvättmaskin.
Vill man göra stora förändringar i
lägenheten bör man först kontakta styrelsen.
Mindre reparationer kan vi få hjälp
med av våra fastighetsskötare. Om det
gäller sådant som vi själva ska stå för
kan vi ändå få hjälp av fastighetsskötare
om vi så önskar. Men i så fall får vi en
räkning på utfört arbete.
Om det uppstår ett allvarligt fel, till
exempel en vattenläcka, är man skyldig
att anmäla det genast, annars kan man
bli ansvarig och kanske få betala alla
reparationskostnader själv. Och det kan
röra sig om stora summor - det kan vi
försäkra.
Försäkringsskydd
På tal om försäkra, vill vi i det här sammanhanget
rekommendera er som inte
Så nu kan TGN läsas också av dem
som besöker HSB på Första Långgatan
och Biblioteket på Blå Stället. Fastighetsmäklarna
i Angered Centrum har
också tidningen. Ytterligare några institutioner
i Angered har visat intresse.
Att TGN väcker intresse också utanför
föreningens gränser, tycker självklart
har en hemförsäkring, att inte bara
teckna en hemförsäkring utan också
köpa till ett bostadsrättstillägg, vilket
inte kostar så mycket men kan vara
helt avgörande om olyckan skulle vara
framme.
Allas ansvar
På det jag hittills skrivit kanske det låter
som om det mest var bekymmer med att
bo i bostadsrätt, men så är det ju inte.
Det allra bästa är ju att det är vi som
bor i föreningen som arbetar för att vi
ska ha bra bostäder till rimligt pris och
att ingen fastighetsägare gör vinster på
vårt boende.
Varje år i maj månad har vi en föreningsstämma,
vilken är vårt årsmöte. Där
diskuterar vi och bestämmer om viktiga
gemensamma angelägenheter, ser
vad som har hänt under året som gått,
utvärderar styrelsens arbete och väljer
styrelseledamöter, revisorer och valberedning.
Det här är årets viktigaste möte - kom
med nästa gång och utnyttja din rösträtt!
Fortsättning följer
I kommande nummer kommer vi att
berätta om bostadsrättsföreningen och
HSB och om hur vi kan ha det bra tillsammans
i vår förening.
Mer information kan du hitta på vår
hemsida www.hsb.se/goteborg/tradgardsgardet.
Eller varför inte komma ner till föreningsexpeditionen
en tisdag mellan
19 och 20, då det alltid finns ett par
styrelse medlemmar där till ditt förfogande
•
Hillevi Werring
Det externa intresset kommer inte
att påverka tidningsinnehållet. TGN
kommer att förbli vad den redan är - en
tidning för oss som bor i Trädgårdsgärdet.
Redaktionen jobbar alltså på
som vanligt.
Om ni tänkt er en mysgullig
upplevelse med ert barn bör ni
absolut undvika Angereds teaters
föreställning av Pappersgudarna.
Välj i stället Holiday on Ice eller
något annat garanterat ofarligt!
Men om ni vill bli inspirerade till tankar
och samtal om livet, kan Pappersgudarna
vara värd ett besök.
Pjäsen är skriven av Aleksander
Motturi, och regisserar gör Ulla Kassius,
som också står för scenografi och
kostym.
Vi kommer in i en kaotisk scenbild,
där gamla scenografidelar från Angereds
teater och från fyra andra göteborgsteatrar
tycks ha släppts ner och
fått ligga kvar där de först råkat hamna.
Ulla Kassius sa i en radiointervju, att
det är ju just så kaotiskt livet är. Så scenografin
understryker bara det.
Att prata – men inte med andra
De fyra skådespelarna, Daniel Boyacioglu,
Maral Nasiri, Eva Rexed och Ove
Wolf (deras rollfigurer har deras förnamn)
försöker i pjäsen hantera livets
svårigheter på olika sätt, Ove genom att
med våld tvinga de andra till anpassning
i demokratins namn, Eva genom att fly
in i en mer eller mindre obegriplig yogavärld,
Maral genom att vägra ställa upp
på det hon inte tycker är rätt och Daniel
genom att fly in i en värld befolkad av
porslinshästar, som han vårdar ömt i
stället för att verkligen tala med Maral,
som i pjäsen föreställer hans dotter.
Och det är väl det kusliga med pjäsen,
att man visserligen pratar en hel del
men inte med varandra, möjligen till
varandra.
Med stor inlevelse
Och inlevelsen bland barnen i den fjärdeklass
som var inbjuden till premiären
var stor. Så stor att en grupp flickor tog
Oves rolltolkning på fullaste allvar.
Efteråt, när skådespelarna lyssnade
på och pratade med barnen, var Ove
tvungen att säga att det bara var på låtsas
och att han egentligen är jättesnäll.
Alla stannade kvar en bra stund och
barnen fick med sig var sin kylskåpsmagnet
med ord ur föreställningen.
Även vi vuxna fick varsin och på min
står en av Marals repliker: ”Det måste
Pappersgudarna
finnas många som inte finns, men som
skulle kunna finnas i stället för mig”.
Angereds teater spelar pjäsen fram till
och med 2 december, på dagtid för barn
och på kvällstid för vuxna, men själva
föreställningen är densamma. Det som
tillkommer för de vuxna är att de efter
Föreställning på Angereds Teater
föreställningen bjuds på en rundvandring
i scenografin, som har en del fördjupande
texter på olika ställen •
Hillevi Werring
anna lamberg
4 TGN nr 3/2011 TGN nr 3/2011 5

Eva
Eckerbrant
6
TGN nr 3/2011
Blå Stället och KulturATOM har ny enhetschef
Kulturhuset Blå Stället i
Angered Centrum ska rustas
upp. I början av nästa år
startar upprustningen. Man
har också utsett en ny chef.
Eva Eckerbrant tillträdde befattningen i
början av augusti och hon ska ansvara
både för Blå Stället och för Kultur-
ATOM. TGN har träffat henne för att
prata om Kulturhusets framtid.
Eva har redan arbetat i Angered
mellan 2000 och 2009. Då i den gamla
stadsdelsförvaltningen Gunnared och i
Gårdsten. Huvudsakligen som projektledare
och chef för Storstadssatsningen.
Där jobbade hon med många olika
frågor som arbetsmarknads- och sysselsättningsfrågor.
Men det handlade
också mycket om demokrati och delaktighet.
- Det övergripande syftet var att motverka
segregation och främja integration
i samhället, säger Eva. Vi jobbade
med föreningslivet i Gårdsten och stöttade
bildandet av flera nya föreningar,
som så småningom kunde bilda Gårdstens
Internationella Föreningsråd.
Föreningarna bidrog med aktiviteter
för barn och unga inom ramen för
Skolan mitt i byn, som var eftermiddags-
och kvällsverksamheter i Gårdstensskolans
lokaler.
Kompetens inom skolan
Sedan tidigt 80-tal har Eva Eckerbrant
arbetat med kompetensutveckling
inom förskola och skola med syftet att
utveckla en pedagogik som gynnar alla
barn, oavsett social, etnisk eller språklig
bakgrund. Det har handlat om att se flerspråkighet
och kulturell bakgrund som
en tillgång och att ge barn och unga
tilltro till sin egen förmåga.
- Jag är pedagog i botten, fortsätter
Eva, och jag har arbetat mycket med
skolutvecklingsfrågor. Så när storstadssatsningen
tog slut och jag fortfarande
ville arbeta kvar i Gårdsten, blev jag
tillfrågad om att arbeta som rektor på
Internationella skolan i Gårdsten. Hon
hade en förhoppning om att kunna fortsätta
jobba med det hon ansåg vara framgångsrikt
inom storstadssatsningen.
Och samarbetet med föreningslivet fortsatte
inom ramen för Skolan mitt i byn.
- Men rektorsuppdrag är omfattande,
konstaterar Eva. Det blev inte så mycket
tid för att fortsätta områdesarbetet. När
de statliga projektpengarna tog slut var
det svårt att fortsätta att arbeta på sättet
vi gjorde, med flerspråkig undervisning
och speciella satsningar för att öka våra
elevers måluppfyllelse. Hon valde då att
sluta sin tjänst. Familjen hade nyligen
flyttat permanent till sin sommarstuga i
Kungsbacka kommun och bland annat
för att slippa pendla, valde hon att börja
som rektor på en grundskola i Kungsbacka.
Kulturkrock
Där uppstod något som man kan jämföra
med en ”kulturkrock”. Att flytta
från ett mångkulturellt och flerspråkigt
område i en internationell miljö till en
skola som i princip är helt enspråkig
och enkulturell, var en stor omställning.
- Segregationen i vårt samhälle blev
mycket påtaglig! utbrister Eva. Jag
trivdes bra med barn och pedagoger,
men insåg ganska snabbt att jag saknade
Angered och behövde den energi
som mötet med människorna i Angered
ger mig.
Åter till Angered och Blå Stället
När hon fick veta att förvaltningen
sökte en ny chef för Blå Stället, insåg
hon att det skulle vara helt fantastiskt
att få komma tillbaka till Angered och
få arbeta med Blå Stället, ”som jag
tycker är en spännande mötesplats”
som hon uttrycker det. - Jag minns när
Blå Stället startade. Jag var en av många
som bodde i stan och åkte hit ut och
deltog i aktiviteter. Bland annat gick jag
på Angereds teater. Så jag har följt Blå
Stället ända sen starten.
- Nu har du suttit som chef för Blå
Stället i en månad ungefär. Vad har du
för planer, förhoppningar, hur ser du på
framtiden med Blå Stället? Huset ska
byggas om,
- När jag började på Blå Stället sade
jag till personalen att jag inte kommer
att ge någon programförklaring, utan
att jag först vill lära känna all personal,
lära känna deras historia och deras erfarenheter
och att vi tillsammans under
hösten formar vår idé om Blå Stället
efter ombyggnationen. Hon berättar
att Blå Stället nyligen har publicerat
ett program som är fullt med aktiviteter
under hösten. Sedan kommer en
ombyggnadsperiod under 2012 och
halva 2013. - Vi ska nu börja planera
för hur verksamheten ska se ut under
ombyggnationen. Under denna period
kommer vi att kunna arbeta mycket
utåtriktat och genomföra aktiviteter på
andra platser och framförallt kommer
vi att kunna möta angeredsborna och
andra göteborgare och föra en dialog
om vår inriktning och om innehållet
i Kulturhuset Blå Stället vid nystarten
2013.
Blå Stället är ett så kallat resursnämndsuppdrag
och det innebär att
verksamheten finansieras direkt av
Göteborgs stad och att Kulturhuset ska
finnas till för alla göteborgare.
- Jag vill att angeredsborna ska känna
att det är deras kulturhus och känna
en stolthet över det. Kulturhuset Blå
Stället ska ligga i framkant och vara
en mötesplats full av sjudande liv och
verksamhet. Ett ställe där erfarenheter
och idéer korsbefruktar varandra och
där man kan uppleva inspirerande och
engagerande kultur- och samhällsaktiviteter.
Man ska själv kunna bidra i
verksamheten.
Blå Stället - mötesplats för alla
Kulturhuset Blå Stället är en viktig del
av Angered, viktig för angeredsborna.
Men det är inte så många angeredsbor
som hittar hit. Man får försöka närma
sig angeredsborna men det verkar som
om Blå Stället ibland har varit stängt
just för angeredsborna under längre
tider. De som bor här har inte haft något
intresse eller inte haft någon möjlighet
att fylla utrymmet. Men det är också ett
kulturhus där alla göteborgare kan finna
sin plats.
- Blå Stället ska självklart vara en
arena och mötesplats för angeredsborna!
Men vi har också mycket att
bidra med för dem som bor i andra
delar av staden och vi har mycket att
tillföra i samtalet och debatten om hur
vi vill forma vårt samhälle. Jag uppskattade
Ove Sernhedes debattartikel i GP
för en tid sedan, där han diskuterade
begreppen mångfald och interkultur.
För mig är skillnaden mellan begreppen
mångfald och interkultur att det interkulturella
perspektivet innebär att alla
nationaliteter och etniska grupper;
somalier, iranier, romer, ursprungliga
svenskar o.s.v, inte lever isolerade från
varandra, utan att vi tillsammans formar
vårt samhälle mot gemensamma mål,
men utan att förneka vårt ursprung och
våra erfarenheter. Tillsammans skapar
alla olika erfarenheter och infallsvinklar
en kraftfull energi.
Här tillägger hon att hon haft mycket
goda erfarenheter av samarbetet
med Internationella Föreningsrådet i
Gårdsten, där alla engagerade sig för
allas barn och unga i området.
- Om en förening ordnade aktiviteter
var det för alla barn, inte bara för den
egna föreningens eller landsmännens
barn, säger hon. Jag tänker att det synsättet
ska prägla Blå Ställets arbete och
att olika föreningar och nätverk samverkar
i huset utifrån ett gemensamt
tema eller mål. Det bidrar till ett gemensamt
synsätt och ett gemensamt ansvar
för stadsdelen och samhällsvecklingen.
Det kan också handla om en känsla
att vi har något gemensamt. Det finns
många frågor som är viktiga och där
man ska försöka vara med och påverka.
Som till exempel skolan.
Problem kontra möjligheter
Faktum är att det finns stora sociala,
ekonomiska och hälsomässiga skillnader
mellan olika områden i Göteborg
och i Sverige som helhet. Och i
Angered måste vi beskriva och åtgärda
dessa ojämnlika förutsättningar. Det
gynnar inte den arbetslöse eller nyanlände
i Angered att man i massmedia
och samhällsdebatten bara lyfter fram
problembilden. - Om vi inte lyfter fram
all den erfarenhet, kompetens och drivkraft
som också finns här, kommer man
inte som angeredsbo att bli efterfrågad
och vara intressant på arbetsmarknaden
eller i övriga samhällslivet.
I USA har man begreppet ”diversity”
och det innebär att man t ex på ett
företag eftersträvar att personalgruppen
ska vara så heterogen som möjligt. Man
vill ha en mångfald när det gäller såväl
kön som ålder och etnicitet m.m. och
detta för att det blir mer dynamiskt och
kreativt och gynnar företaget, anmärker
hon.
Mitt mål är att Kulturhuset Blå Stället
ska ligga i framkant och bidra till en
modern och positiv bild av begreppet
mångfald, avslutar hon •
Jorge Plada
TGN nr 3/2011 7

Naglarna
avslöjar dig
av Hillevi Werring
I min ungdom fanns det bara två sorters
naglar, rena och smutsiga. Och om man
inte var frireligiös kunde man kanske tala
om en tredje sort, de som förseddes med ett
svagt rosa lack, när man skulle på fest.
Smutsiga naglar ville ingen ha, det tydde på ett slarvigt och
osunt leverne, och barnen i folkskolan inspekterades regelbundet
så att ingen sådan osnygghet skulle slinka igenom.
Mödrarna, för det var aldrig man hörde talas om någon fader
som inspekterade avkommans naglar, satte en ära i att barnen
alltid skulle vara hela och rena.
Idag finns det ett otal nagelvarianter, svart-, blå-, grön- eller
lilalackerade, långa och mjukt avrundade, långa och spetsiga,
lösnaglar, vilka gjuts fast för att sitta kvar länge, franska
naglar, och inte minst skulpterade till små bärbara konstverk.
Manikyristerna kallas idag nagelterapeuter och tar hutlöst
betalt för sitt arbete.
Jag tar en titt på mina naglar
Nåja, efter denna tillbakablick, tillika utsvävning, tar jag mig
en ordentlig titt på mina egna naglar. Se på dina naglar - andra
gör det!
Det är ingen vacker syn. De är alldeles för korta, nagelbanden
äter sig sakta uppåt från roten, och det lilla som finns
kvar av kant är oftast lite lätt smutsgrått eller emellanåt till och
med åt det dramatiskt åskblå hållet.
I alla Kanal nios deckare kan obducenten avgöra exakt vad
den döde haft för sig under den sista tiden genom att skrapa
rent under naglarna och analysera det man fått fram i sitt labo-
Fototävling
Vilken sort är du? Plockar du emellanåt fram en sak med obegripligt
avancerad optik och ger dig ut på planerad fotosafari,
har du alltid din lilla röda digitalkamera i innerfickan, eller
plockar du bara fram mobilen när du plötsligt får lust att fånga
en kompis på bild när ni sitter på vagnen hem?
Spelar ingen roll, ni är alla lika välkomna att delta i vår foto-
ratorium. Jag inser plötsligt att mina naglar bör ha samma
potential.
Följande borde finnas:
1. Trattkantarell. (Utflykt till Surtesjön förra fredagen
när solen gassade så varmt att jag
fick ta av både jacka och sweatshirt)
2. Jord. ( Planterade svindyra botaniska krokuslökar
och satte ett magnoliaträd på uteplatsen)
3. Degrester. (Satte deg och bakade franskt
surdegsbröd med svarta oliver i)
4. Katthår. (Klappade katten som behövde tröst
efter att ha blivit opererad på Blå Stjärnan)
5. Äppelskal. (Lagade ugnsbakade äpplen med flytande
honung, hasselnötter och rapsolja)
6. Stearin. (Var tvungen att skrapa bort en del för att få
ljusen att passa i den fina ljusstaken på köksbordet)
Se där ett axplock av höstens ljuvligheter!
Så släng dig i väggen, August Strindberg, med din berättelse
Ett halvt ark papper! •
tävling med tema Trädgårdsgärdet.
Skicka in max tre digitalbilder tagna i eller kring Trädgårdsgärdet
till lg.l@telia.com senast 30 oktober.
Skriv namn, adress, telefonnummer och ålder. Vi kommer
att ha två klasser, en upp t.o.m 15 år och en för vuxna. Det
vinnande bidraget i varje klass belönas med publicering i tidningen
och med ett presentkort •
8 Trädgårdsgärdesnytt nr 3/2011
TGN