Bykhusen i Åkarp - Länsstyrelserna

Bykhusen i Åkarp 

Byggnadsantikvarisk kontroll

Bykhusen i Åkarp 

Byggnadsantikvarisk kontroll Lillån, Lönneberga socken, Hultsfreds kommun, Småland 

Länsstyrelsens meddelandeserie: 2011:03 

ISSN: 0348-8748 

Copyright: Länsstyrelsen Kalmar län och respektive fotograf 

Författare: Coco Dedering 

Layout: Sonja Tyrebrant 

Omslag: Bykhusen i Åkarp. Stor bild: Götes bykhus efter renovering. Små bilder: Helenas 

bykhus före och efter renovering. 

Foto: Coco Dedering och Göte Eklund

Innehåll 

ByKHuSEN I ÅKarp - ByGGNaDSaNTIKvarISK KONTrOLL 

Bakgrund 4 

Kulturhistorisk värdering 4 

Bykhusen 4 

Kulturmiljön 5 

Helenas bykhus Åkarp 2:10 6 

Historik och byggnadsbeskrivning 6 

Skadebild 7 

utförda åtgärder 8 

Kommentarer till utförda åtgärder 11 

administrativa data 12 

Götes bykhus Åkarp 1:8 13 

Historik och byggnadsbeskrivning 13 

Skadebild 14 

utförda åtgärder 15 

Kommentarer till utförda åtgärder 17 

administrativa data 17 

Övrig information 18 

antikvarisk kontroll 18 

Källor 18 

Muntliga källor 18 

Skriftliga källor 18 

3

4 ByKHuSEN I ÅKarp - ByGGNaDSaNTIKvarISK KONTrOLL 

Åkarp ligger vid Lillån i Lönneberga socken och i Hultsfreds kommun. utsnitt ur vägkartan. GSD-vägkartan © Lantmäteriet, 

Medgivande 106-2004/188 

Bakgrund 

År 2007 inledde Länsstyrelsen i Kalmar ett projekt i syfte att utveckla samverkan mellan natur-, fske- 

och kulturmiljövården för bevarande av värden knutna till sjöar och vattendrag. Lillån i Hultsfreds 

kommun utsågs till pilotområde. Projektet resulterade bland annat i fera möten med fastighetsägare, 

förbättrad kunskap om Lillåns värden och konkreta bevarandeåtgärder. Tack vare två mycket intresserade 

fastighetsägare, Helena Åkerlund och Göte Eklund, har två bykhus i byn Åkarp invid Lillån restaurerats 

under 2009, med bidrag från länsstyrelsens anslag för vård av kulturhistoriskt värdefull bebyggelse. 

Kulturhistorisk värdering 

Bykhusen 

Bykhusen på fastigheten Åkarp 2:10 (Helenas) respektive Åkarp 1:8 (Götes m f) ligger invid Lillån i 

Lönneberga socken i Hultsfreds kommun. Bevarande bykhus blir allt ovanligare, men är en omistlig 

del av det vattenanknutna kulturarvet. Ofta har de, som dessa två, förvandlats till överloppsbyggnader. 

Läget invid vatten medför påfrestningar från vattennivåfuktuationer, översvämningar och fukt. 

Bykhusen utgör mycket viktiga historiska dokument över kvinnornas arbete i hem och hushåll. För det 

var oftast kvinnor som utförde byk och tvätt i det äldre bondesamhället. Det var ett tungt och slitsamt 

arbete. Något som förhöjer kulturmiljövärdet är att det fnns två bevarade bykhus i en och samma by. 

Helenas bykhus är byggt före 1900, Götes år 1935. Båda husen är uppförda i regelverk med rödmålade 

brädväggar och har numera plåttak. Gammal bykutrustning och andra inventarier är bevarade. 

I Helenas bykhus fnns det interiört på väggar och fönsterkarmar fera inskriptioner från verksamheten, 

streck som markerar ösningar, ”Vårbykh 1934” etc. Liknande inskriptioner fnns i Götes bykhus. 

Det senare har även använts för kylning av mjölk i Lillåns vatten. 

Fastighetsägarna är intresserad av att bevara byggnaderna som gårdsmuseum respektive bykstugemuseum. 

Den gamla bykutrustningen ska förvaras på platsen.


Restaureringen av de två bykhusen är av betydelse för att nå miljömålet Levande sjöar och vattendrag, 

samt för att bevara ett utpräglat kvinnligt kulturarv. 

Kulturmiljön 

Lillån ingår i ett större område som, i den nationella strategin för miljömålet Levande sjöar och vattendrag, 

utpekats som nationellt särskilt värdefullt för både kulturmiljö-, fske- och naturvård (Naturvårdsverket 

2007). En översiktlig beskrivning av kulturmiljövärden vid Lillån fnns redovisade i en 

rapport från länsstyrelsen (2008). 

Lillån vid Åkarp har i äldre tider varit intensivt nyttjad för drift av kvarnar, såg, garveri, vadmalstamp 

och färgeri. Det har även funnits slåtter- och betesmarker vid ån. Idag är markerna invid ån i Åkarp 

igenväxta och förutom bykhusen fnns inga kvarstående byggnader, bara grundrester. 

Åkarp har uppmärksammats av Nordiska museet, som dokumenterade byn år 1913. Byn är nämligen 

en av de byar i regionen som genomförde ett sent laga skifte (fastställt 1920) och därmed blev intressant 

att dokumentera (förhållanden och bebyggelse före skiftet). 

I byn fnns fortfarande en stor andel traditionell småländsk bebyggelse i form av timrade, faluröda bostadshus 

i två våningar, äldre ladugårdar och uthus av olika slag. Ett exempel, sannolikt byns äldsta 

byggnad, utgör boden på Åkarp 2:10, som Helena renoverade för ett tiotal år sedan. Åkermarken är 

fortfarande relativt öppen, medan hagar, ängar och mossodlingar i högre grad tagits ur hävd och växt 

igen eller planterats med gran. 

utsnitt ur Fastighetskartan. GSD-Fastighetskartan © Lantmäteriet, Medgivande 106-2004/188 

5


Helenas bykhus Åkarp 2:10 

Historik och byggnadsbeskrivning 

Bykhuset är beläget med ena långsidan mot Lillåns strand och fnns utmärkt på kartor från laga skifte 

och i Nordiska museets dokumentation. Historiskt har den tillhört den del av byn som benämndes 

Frälsegården, och som före laga skifte utgjordes av fyra brukningsenheter med sju bostadshus som 

alla låg samlade på kullen norr om bykhuset och Lillån. Efter laga skiftet var det enbart Helenas gård 

som blev kvar på ursprunglig plats, de andra fyttades ut. 

Beteckning Frälsegården är alltjämt levande för Helenas gård, som varit i hennes mors släkts ägo i fera 

generationer bakåt. Helena är själv inte uppväxt på gården men tillbringade som barn i slutet av 

1940-talet mycket tid hos mormor som då var verksam på gården. Från den tiden minns hon hur man 

bykte i huset. Det fungerade även som brygghus. Man bryggde enbärsdricka för husbehov; Helena var 

med och hämtade enris. 

Bykhuset är troligen uppfört på 1800-talet och har tidigare även varit snickeri, där Herman Hansson 

var verksam. Åke Gunnarh, född 1921, har berättat att hans morfar Konstan Johansson som pensionärssyssla 

snickrade i bykhuset. 1925 tillverkade han en kälke till Åke som han kallade ”Pirren”. 

Byggnadskonstruktionen är enkel med stolpar, regelverk, brädväggar och öppen takstol. Huset står på 

en stengrund. Brädpanelen är faluröd och av äldre typ med olika breda brädor och locklistfasad. Listerna 

på väggen mot ån utgörs av bakar, dvs stockens ytvirke som blev spill vid sågning av plank och 

bräder. 

Huset har tidigare haft trägolv. Urtag för golvbjälkarna fnns kvar i ena sidans syll. Syll och golvbjälkar 

har fogats samman genom infällning med s.k. enkel laxstjärt. Syllarna är sammanfogade med 

hörnsinkning med enkelt snett blad. Trägolvet ersattes senare med ett betonggolv. Helena tror att det 

skedde på 1940-talet. Det äldre spåntaket är numera klätt med korrugerad aluminiumplåt. Kvarvarande 

rester av sticketaket ligger dock kvar under plåten. 

De två fönstren, på västra kortsidan och norra långsidan, har sex respektive fyra rutor och är vitmålade. 

Dörren är tvådelad (pardörr) med gamla smidda bladgångjärn. 

I sydöstra hörnet står den gamla järngrytan kvar och i väggen ovanför är en öppning där järnröret (rökgången) 

mynnar ut. I samma hörn fnns spår av lerbruk på väggarna, som visar att det tidigare funnits 

en murad eldstad här. Åke Gunnarh, född 1921, minns en öppen spis från när han var 4-5 år. Fler bykhusinventerarier 

är bevarade såsom fera slitna klappträn, träkar med tapp som användes vid ösningen 

och en tvåbent stock som placerades med benen ute i ån vid hantering av tvätten (klappning och sköljning). 

En större sten i ån har använts som ”byksten”. I huset fanns även ett laggat träkärl med gammalt 

lerbruk och upphängningsplatser för verktyg från snickeriverksamheten. 

Av stort intresse är de många teckningar och ristningar som gjorts interiört. De är en slags noteringar 

och ”kludd” från tidigare generationer. På södra långsidans vägg fnns en mängd streck ritade med 

kolbitar. Man har på vis hållit koll på hur många ösningar eller dylikt som gjorts. Här fnns även ett par 

mansansikten ritade. På en fönsterkarm mot väster fnns ytterligare ett mansansikte, nu i profl och 

med stor näsa, inristat med efterföljande text ”Vårbykh den 17 maj 1938”. På ett annat ställe står 

Erik ? (efternamnet svårt att tyda) och ”den 8/10 1935”.


Genom dessa minnesmärken kommer man nära historien, arbetet med tvätten och människor som levt 

och verkat i Åkarp! 

Till vänster: rester av lerbruk och streck ritade med kolbitar i bykhusets sydöstra del. 

Till höger: Mansansikten, ett framifrån, ett i profl på södra långväggens insida. 

I gavelpartiet på östra kortsidan har man sågat upp en enkel lucka. Den ursprungliga funktionen är 

okänd, men torde inte ha samband med bykverksamheten. Kanske härrör luckan från snickeriperioden, 

och behov av att lagra virke på ”vinden”. Något reellt vindsgolv verkar dock inte ha funnits så vitt 

byggnaden kan berätta eller människor minnas. 

Skadebild 

Huset var i dåligt skick. Stengrunden var dålig och huset lutade mot norr. Fuktskador på syllar, stolpar, 

reglar och brädpanel. Problem med röta härrör dels från läget vid ån och ibland höga vårföden, dels 

från läget vid slutet av en sluttning. Regnvatten och därmed sediment från höjden ovanför rinner ner 

mot ån och till den plana avsatsen där huset står. Vid framröjning av husgrunden tydliggjordes de förhållandevis 

stora skadorna på stengrund och nederdelen av brädpanelen. Även dörr och fönster var i 

behov av renovering, med exempelvis trasiga fönsterglas i norra långsidans fönster. Betonggolvet var 

sprucket, och bitvis raserat. Det fanns problem med högväxande gräs och annan vegetation i anslutning 

till byggnaden. Taket var i förhållandevis gott skick, men vindskivor behövde bytas. Det som är 

kvar av det gamla sticketaket ligger kvar under det nyare plåttaket, som minnesmärke. 

7


Utförda åtgärder 

Byggnadsdel Utförda åtgärder 

Röjningsarbeten Gräs och buskar kring huset har tagits bort. Röjning av 

byggnaden interiört (har använts för förvaring) 

Stengrund Grunden har frilagts och restaurerats. Arbetet blev mer 

omfattande än beräknat eftersom den fck grävas fram. 

Stengrunden var raserad på alla sidor utom mot ån, varför 

den delvis fck läggas om för att bli ett horisontellt 

och stadigt fundament. Gammalt stenmaterial användes, 

men även ny sten fck hämtas för att få det att passa. 

Byggnaden lyftes med domkraft. Den restaurerade stengrunden 

och markarbeten gör att huset verkar högre än 

tidigare. 

Före 

Virke Virke till åtgärderna (furu) har tagits från Helenas egen 

skog i Åkarp och sågats i närheten. Även granvirket 

kommer från närområdet (Gummarp, från skog ägd av 

mannen som sågade). Furuvirket har i första hand använts 

till stolpar, syllar och golvbjälkar, medan panel- 

och golvvirket är gran. 

Syllar, stolpar mm 

Före, exempel på golv och väggar 

Efter 

4 av de gamla stolparna kunde behållas, 7 st har nytillverkats 

(furu). Syllen mot åsidan bibehållen, övriga syllar 

har bytts mot nytillverkade dito. Vindskivor utbytta. 

Efter, obs bykgrytan ska återinsättas


Golv Det gamla betonggolvet har rivits ut och ersatts med nya 

golvbjälkar och nytt spikat trägolv vilket innebär en restaurering 

till hur det var ursprungligen (trägolv). Urtagen 

för golvbjälklaget i ursprunglig syll visar en äldre 

”laxningsteknik” (se foto) och de nya golvbjälkarna har 

tillverkats och fogats in i enlighet med ursprungligt utförande! 

Panel/väggar All utvändig panel har bytts ut, och är ny. För att efterlikna 

den gamla panelens oregelbundna utseende har de 

nya brädorna olika bredd, vilket ger en levande fasad. 

I samband med den nya panelens uppförande, sattes 

luckan i gavelröstet igen och länsstyrelsen hade inga invändningar 

mot detta då luckan verkar sekundär och inte 

har samband med bykverksamheten. 

På sidan mot ån har nytillverkade ”bakar” ersatt de gamla 

rötskadade, vilket innebär en helt bibehållen äldre karaktär. 

Den gamla brädväggen mot ån var möjlig att behålla 

och är kvar under den nya panelen, vilket är bra. 

Det är på dess insida alla ritade kolstreck fnns. 

Målning utvändigt har gjorts med äkta slamfärg, typ Faluröd. 

Före, sidan mot ån: Efter, sidan mot ån: 

9


Fönster Fönsterbågarna på västra kortsidan var för dåligt att renovera. 

Nya fönsterbågar har tillverkats efter samma 

modell och stil som de gamla, bland annat har hantverksmässig 

träplugg används istället för spik vid hopfogningen 

av fönsterbågarna. 

Fönsterbågarna på norra långsidan, som vid första anblicken 

bedömdes vara i för dåligt skick att spara, kunde 

dock renoveras då virket visade sig vara i ganska bra 

skick. Nytillverkad fönsterkarm. 

Fönsterbågarna har glasats med återplacerade rutor samt 

”gamla” 2 mm rutor där glas saknades. 

Ett nytt litet fönster har tillverkats och satts in vid dörren. 

Här har det tidigare varit ett fönster. 

Fönsterbågarna har glasats med återplacerade rutor samt 

”gamla” 2 mm rutor där sådana saknades. 

Fönstren har målats utvändigt med äkta linoljefärg och 

bestrukits med linolja invändigt. 

Före, västra kortsidan: Efter 

Dörr Ny dörr är tillverkad, insatt och målad. Den nya dörren 

är en kopia av den gamla. Bland annat har små dymlingar 

använts för att foga samman brädorna, i enlighet med 

den gamla dörrens konstruktion. De fna gamla bladgångjärnen 

har rengjorts och återanvänts. Till och med 

den gamla haspen uppe på dörrens insida, med öglan på 

karmöverstycket, har återinsatts. 

Före Efter


Teckningar, skrifter och ristningar De brädor där ristningar och teckningar har varit synliga, 

har sparats och/eller återinsatts. Det senare gäller exempelvis 

namnet Konstan Johansson Åkarp som är skrivet 

på insidan av dörrkarmens överstycke. Alla brädor på 

södra långsidan är de ursprungliga med räknestreck och 

mansansikte. Detsamma gäller fönsterkarmen på västra 

kortsidan, där ristningen av huvudet i profl och ”Vårbykh 

17 maj 1938” dock efter linoljningen är lite otydligare 

än tidigare. Fotodokumentation av skrift, teckningar 

och ristningar fnns på Länsstyrelsen. Helena har gått 

igenom allt gammalt virke innan det slängts, för att säkerställa 

att inga minnesmärken skulle försvinna. 

Övrig information Helena har rengjort skylten på järngrytan med åkerfräken 

(det är kisel i åkerfräken, husmorstips mot rost!) och 

fått fram texten ”AIP 85 lt”. Cementröret som skyddade 

järnröret i väggöppningen gick itu vid borttagande inför 

restaurering, men en av bitarna ska återinsättas. Bykgrytan 

ska återinstalleras och nytt rökrör med regnskydd 

ska monteras. 

Enligt Helena har det tidigare funnits en plåt med vikta 

kanter på golvet under järngrytan, troligtvis för att minska 

brandrisk och ta upp vattensplill. En galvaniserad 

skyddsplåt ska sättas in igen, för att efterlikna hur det 

såg ut när Helena var barn. 

Nu när byggnaden är färdigrenoverad ska även övrig 

gammal bevarad bykutrustning åter placeras i byggnaden. 

Helena ska även jobba vidare med förbättrad dränering 

kring huset. 

Kommentarer till utförda åtgärder 

Arbetena är mycket väl utförda och godkända av Länsstyrelsen. Åtgärderna har utförts med stor känsla, 

engagemang och intresse för byggnadens kulturhistoriska kvaliteter och med ett gediget hantverkskunnande! 

Projektet har snarare inneburit en restaurering än en renovering, eftersom byggnaden i delar återställts. 

Jämfört med bidragsbeslutet har ambitionsnivån höjts under projekttidens gång. Bland annat förordade 

länsstyrelsen efter det inledande byggmötet att brädväggen vid åsidan skulle sparas, eller lappas, så 

att de gamla rundade brädorna bevarades. När det visade sig svårt med hänsyn till skadorna nytillverkades 

panelen, med liknande naturligt rundade brädor (bakar). Ett annat exempel är att det inte var ett 

uttalat krav att en ny dörr skulle bli en så exakt kopia av den gamla, med träplugg/små dymlingar istället 

för spik. Att man som förr i tiden har använt virke från skog som växer i närheten, är ett annat fnt 

exempel på genomförd byggnadsvård. 

Kostnaderna för åtgärderna har blivit väsentligt dyrare än beräknat i ansökan, vilket medfört en ökad 

kostnad för fastighetsägaren. 

Byggnadsvårdsbidraget har utbetalats. 

11


Administrativa data 

Ägare Helena Åkerlund 

Åkarp 6 

577 94 Lönneberga 

Beställare (bidragssökanden) Helena Åkerlund 



Bidrag från Länsstyrelsen Till renovering av bykstuga med 90 % av de kulturhistoriska 

överkostnaderna, dock högst 86 859 kr, exkl 

moms. Beviljat 2008-12-15, dnr 434-12435. 

Byggherre Helena Åkerlund 



Entreprenör Bysnickar’n 

Göte Eklund 

Åkarp 


Tid Arbetena genomfördes huvudsakligen under perioden 

maj-augusti 2009.

Götes bykhus Åkarp 1:8 


Historik och byggnadsbeskrivning 

”Jag har gjort ett långt uppehåll på min promenad men så kommer jag fram till bron, som nu blivit kulvert, 

som leder Lillåns vatten under vägen. Här är rätta infarten till Åkarp. Här var livlig verksamhet, 

ån var naturligtvis en lockande lekplats för byns barn och ganska ofarlig på grund av dess ringa djup. 

Här höll byns blivande ingenjörsämnen till, här dämdes upp till fall, som drev små miniatyrkvarnar 

och stångjärnshammare, som dunkade och slog. Här metade man och fångade sil. Här ligger också 

Seths tvättstuga och här tvättades, byktes och skurades mattor, det var före tvättmaskinernas tid. Hit 

kom nedbyns kor och släckte törsten på väg till och från betesmarkerna. Hit kom då och då en skärslipare 

eller förtennare och stannade till för att slipa knivar och saxar eller förtenna ostkakebunkarna. Det 

var ständigt något på gång vid den tvättstugan.” (Gunnarh 1988) 

Denna levande skildring av minnen från ån och bykhuset kommer från Birgitta Gunnarh i artikeln En 

vandring i och omkring byn. En av de ovan omtalade blivande ingenjörsämnena var Göte Eklund, som 

är uppvuxen på gården och dagens ägare till ”Seths tvättstuga”. 

Bykhuset är beläget med ena långsidan mot Lillåns strand, vid vägbron. Det uppfördes år 1935, av 

Götes farfar Carl Eklund. Byggnadsarbetarna var Josef Nicklasson, Kristineberg (senare Björkhaga) 

och Josef Johansson, Haddarp. Precis intill har det tidigare legat en smedja (lämningar fnns kvar). 

Bykhuset tillhörde Rusthållet, en ännu levande beteckning för Götes gård, som inte heller den behövde 

fytta i samband med laga skifte. 

Bykhuset har använts av fera bybor, även de som bodde på Kristineberg på andra sidan ån tvättade och 

skurade mattor här. I Götes bykhus fnns en intressant detalj från en annan verksamhet; kylning av 

mjölk. I en stenskodd öppning mot ån, i huset sydvästra del, ställdes mjölkkannor för att kyla mjölken 

i Lillåns vatten. Mejeriet låg i Silverdalen och mjölkbilen hämtade varje dag på morgonen. Den mjölk 

som mjölkades på kvällen ställdes därför på kylning i bykhuset över natten i väntan på hämtning. Göte 

vill även minnas att huset kommit till användning i samband med slakt av julgrisen och eventuellt 

hängning av kalv efter slakt. Här kokades även potatis för att bli mat till svin och höns. 

Öppning mot ån för kylning av mjölk. på gropens botten låg en plan järnplatta som mjölkkrukorna stod stadigt på. 

13


Huset vilar på en stengrund. Byggnadskonstruktionen är liksom i Helenas bykhus enkel, med bärande 

stolpar, regelverk, öppen takstol och brädvägg. Brädpanelen är faluröd, med olika breda brädor och 

saknar locklist. Byggnaden har betonggolv och taket är numera klätt med korrugerad aluminiumplåt. 

Ursprungligen var trätaket täckt med asfaltimpregnerad lumppapp, vilken måste underhållas med tjärstrykning 

efter behov. 

Det fnns två vitmålade fönster om vardera sex rutor, ett på vardera långsidan, samt ett litet fönster i 

östra gavelröstet. Dörren är liksom i Helenas bykhus tvådelad (pardörr) med gamla bladgångjärn. 

Fågelholkar fnns uppsatta på byggnaden. 

I nordvästra hörnet står den gamla järngrytan kvar och i taket ovanför fnns ett hål där järnröret (rökgången) 

mynnar ut. Fler bykhusinventerarier är bevarade såsom ytterligare en gryta och en tvåbent 

stock användes vid klappning och sköljning i ån, av samma typ som den Helena har. Det fnns också 

en äldre ”tvättmaskin” i trä och plåt, en s.k. tvättvagga. Av intresse är även att Göte har sparat ett vattenhjul 

med tillhörande vattenränna i miniatyr, som barnen och ungdomarna byggde och lekte med i 

ån. Jämför med skildringen inledningsvis! 

Miniatyrvattenhjul som använts vid lek i ån 

Liksom i Helenas hus fnns det en del skrivet och även målat på insidan. På dörren står årtalet 1935, 

dvs året då huset byggdes. Samma årtal fnns på en hörnstolpe. På ett annat ställe står det Åkarp den 

6 juli 1935 och enligt Göte kan det vara skrivet av hans farfar Carl Eklund. Fler exempel är ”9/8 54 BL 

och BK BL 26/4 60”. BL kan enligt Göte vara Berit Lundin, dotter till Bertil och Ingrid Lundin. Genom 

dessa minnesmärken kommer man nära historien och de människor som levt och verkat i Åkarp! 

Skadebild 

Skadorna utgjordes framför allt av fuktskador på syllar, stolpar, reglar och brädpanel. Av naturliga skäl 

var det särskilt husets nedre delar som hade rötskador. Även dörr och fönster var i behov av renovering 

och några fönsterglas var trasiga. Betonggolvet hade sprickor på några ställen. Taket är i gott skick. 

Stengrunden hade satt sig, och stenar hade fallit ur; detta gällde i första hand sidan mot ån och där man 

kylde mjölk. Här har det rinnande vattnet påverkat grundens stabilitet, och därmed hela huset. Skadebilden 

liknar med andra ord Helenas bykhus, även om det här var i bättre skick.

Utförda åtgärder 

Byggnadsdel Utförda åtgärder 


Röjningsarbeten Gräs och buskar kring huset har tagits bort. Röjning av 

byggnaden interiört (har använts för förvaring). Inför åtgärderna 

var även en del av anslutande trägärdesgård 

tvungen att tas ned. 

Stengrund 

Sydvästra hörnet före åtgärd: 

Markarbeten har utförts och grunden har frilagts. Grunden 

har justerats och husets SV hörn vilar nu åter på en 

bärande sten enligt tidigare. 

Efter åtgärd: 

Virke Allt virke är taget ur egen skog och sågat på sågen i 

Gummarp. 

Syllar, stolpar m m 

Nordvästra hörnet före åtgärd: 

Alla syllar har bytts ut. 3 av de gamla stolparna kunde 

behållas, 8 st har nytillverkats. Gamla reglar återanvända 

i stor utsträckning. 

Efter åtgärd, obs järngryta och rökrör ska återinsättas: 

Golv I samband med biotop-/fskeåtgärder vid vägtrumman 

intill bykstugan blev det betong över, som kom till användning 

för att laga golvet. 

15


Panel/Väggar 

Norra långsidan före åtgärd: 

Brädklädseln har bytts på alla sidor samt i östra gavelröstet. 

Olika bredder har använts på brädorna för att efterlikna 

den äldre brädväggens utseende. 

Målning utvändigt har gjorts med äkta slamfärg, typ Faluröd. 


Fönster Fönstren har renoverats och icke trasiga gamla fönsterglas 

har återanvänts. Målning med äkta linoljefärg utvändigt 

och bestruket med linolja invändigt. 

Dörr 

Före åtgärd 

Ny dörr är tillverkad, insatt och målad. Den nya dörren 

är i stort sett en kopia av den gamla. De fna gamla bladgångjärnen 

och haspen har rengjorts och återanvänts. 


Skrift och ritningar De stolpar och reglar där skrift har varit synlig, har sparats 

och/eller återinsatts. En del är svårlästa. Fotodokumentation 

fnns på Länsstyrelsen. 

Övrigt Plåttaket har tvättats och ser ut som nytt. Nytt rökrör ska 

återinsättas. 

Nu när byggnaden är färdigrenoverad ska även den gamla 

bevarade bykutrustningen och andra inventarier åter 

placeras i byggnaden.


Kommentarer till utförda åtgärder 

Arbetena är mycket väl utförda och godkända av Länsstyrelsen. Åtgärderna har utförts med stor känsla, 

engagemang och intresse för byggnadens kulturhistoriska kvaliteter och med ett gediget hantverkskunnande! 

Jämfört med bidragsbeslutet har ambitionsnivån höjts under projekttidens gång. Ett exempel är att det 

inte var ett uttalat krav att en ny dörr skulle bli en så exakt kopia av den gamla. Att man som förr i tiden 

har använt virke från skog som växer i närheten, är ett annat fnt exempel på genomförd byggnadsvård. 

Kostnaderna för åtgärderna har blivit väsentligt dyrare än beräknat i ansökan, vilket medfört en ökad 

kostnad för fastighetsägaren. 

Byggnadsvårdsbidraget har utbetalats. 

Administrativa data 

Ägare Göte Eklund m f 



Beställare (bidragssökanden) Göte Eklund m f 



Bidrag från Länsstyrelsen Till renovering av bykstuga med 90 % av de kulturhistoriska 

överkostnaderna, dock högst 57 080 kr. Beviljat 

2008-12-15, dnr 434-12503-08. 

Byggherre Göte Eklund m f 



Entreprenör LönnebergaSnickare 

Smedjegatan 9 


Bysnickar`n 

Göte Eklund 



Tid Arbetena genomfördes huvudsakligen under perioden 

juni-oktober 2009. 

17


Övrig information 

Helena har besökt Nordiska museets arkiv och hämtat information från den dokumentation som gjordes 

i Åkarp på 1910-talet. Hon har även intervjuat folk i bygden om hur man tvättade förr i tiden. Här 

kan nämnas att det faktiskt varierade litet mellan olika byar. Även Göte har bidragit med mycket information 

om bykhusen, Åkarps historia och minnen. 

Renoveringen av bykhusen i Åkarp har enligt uppgift uppmärksammats och fått mycket positivt gensvar 

i bygden. Med sitt läge invid ån och vägkorset har de en central plats och ses av många förbipasserande. 

Bykhusen har uppmärksammats i en artikel om vattendragens kulturarv, i Landsbygdsnytt nr 3, 2009 

(Länsstyrelsen i Kalmar län). 

Fastighetsägarnas ambition är att bevara sina respektive bykstugor som gårdsmuseum och bykstugemuseum 

vilket innebär att de kommer att förevisas för intresserade. 

Länsstyrelsen anser att fastighetsägarnas arbete med att bevara, dokumentera och levandegöra detta 

kulturarv i Åkarp, utgör ett gott exempel som kan inspirera och vägleda andra bykhusägare. 

antikvarisk kontroll 

Antikvarisk kontroll har utförts av Coco Dedering, Länsstyrelsen Kalmar län. Inledande byggmöte 

med respektive fastighetsägare hölls den 2009-05-05. Minnesanteckningar från mötet skickades ut 

och underhandskontakt har även hafts via e-post och telefon. Slutbesiktning gjordes den 2009-10-06 

för Helenas bykhus, samt den 2009-10-28 för Götes bykhus. 

Fotodokumentation utfördes före och i samband med slutbesiktningen. Det fnns ett stort bildmaterial 

som förvaras på Länsstyrelsen. Göte och Helena har fotografer från olika stadier av arbetets gång. 

Källor 

Muntliga källor 

Göte Eklund, Åkarp 

Helena Åkerlund, Åkarp 

Skriftliga källor 

Gunnarh, Birgitta. 1988. En vandring i och omkring byn. Artikeln fnns tillgänglig på Lönneberga 

hembygdsgilles hemsida. 

Naturvårdsverket. 2007. Nationell strategi för skydd av vattenanknutna natur- och kulturmiljöer – delmål 

1 levande sjöar och vattendrag. Rapport 5666 mars 2007. 

Länsstyrelsen i Kalmar. 2008. Samverkan natur och kultur för bevarande av limniska miljöer. Pilotprojekt 

Länsstyrelsen i Kalmar län. Stencil, ska ev tryckas i meddelandserien.


19

www.lansstyrelsen.se/kalmar

Bykhusen i Åkarp - Länsstyrelserna

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?