GTHB1734

GRÄNSLÖST/vecka 34/2017/sida 27
VIKTIG HISTORIA
Enarsruds skola i Färgelanda. Protesterande mödrar på väg mot Mjölkcentralen i Stockholm den 27 april 1917 (foto: Axel Malmström).
Något om Sverige för hundra år sedan
Med några nedslag på datorns tagnentbord kan vi få alla upplysningar vi vill om vårt land i dag: folkmängd,
åldersfördelning, könsfördelning, olika namns popularitet, yrken – ja allt, tack vare Statistiska Centralbyrån.
Men hur får vi lätt veta något om Sverige för 100 år sedan? Jo, sedan Statistisk Årsbok för Sverige digitaliserades
år 2009 går det lika galant att få fram detaljerade uppgifter om landets befolkning som det gör i dag.
NÄR ÅR 1917 inleddes bodde det 5 712 740 personer
i Sverige. Statistik från 1910 visar att av
dessa var cirka 11 000 födda i Norge, 8 000
i Danmark och lika många i Finland, drygt 7
000 i USA och cirka 6 000 i Tyskland. Hur
många ”zigenare och tattare” samt ”finnar
och lappar” som bodde i Sverige anges också.
Av den förstnämnda kategorin fanns det
exempelvis 1 i Kalmar län och 97 i Älvsborgs
län. ”Finnar och lappar” bodde nästan alla i
norr, fördelade mellan Norrbottens, Västerbottens
och Jämtlands län.
BETRÄFFANDE ANTALET PERSONER i ett hushåll visar
statistiken att 382 000 personer fanns i
enmanshushåll, 280 000 i hushåll om 5-6
personer och 16 000 personer delade kök
med 10 andra. Hälsotillståndet kan vi sentida
svenskar också få ett hum om tack vare
SCB. År 1910 finns kolumner för antalet
blinda, döva, sinnesslöa, sinnes- och fallandesjuka*.
I alla kategorier av handikapp finns
fler personer på landsbygden än i städerna
och könsfördelningen är ganska jämn. Men
bland de sinnesslöa eller ”idioterna”, som
det också står, dominerar männen.
ÅREN 1917-18 VAR en dramatisk period i svensk
historia. Första världskriget rasade och trots
att Sverige stod utanför påverkades bland annat
livsmedelsförsörjningen. Hungerdemonstrationer
ägde rum på många håll i landet
under 1917, bland annat i Stockholm och
Malmö. På Vasagatan i Stockholm demonstrerade
vid ett tillfälle fem tusen kvinnor
mot mjölkbristen. Kafferansonering infördes
i Sverige 1917. Klassklyftorna växte, högern
satte sig emot genomförandet av allmän
och lika rösträtt och arbetarrörelsen växte sig
starkare. Det var också det året som Sveriges
Folkskollärare Aron Godén.
socialdemokratiska vänsterparti bildades.
UNDER DEN HÄR perioden i svensk historia levde
min mormor och morfar. Han dog långt
innan jag föddes men tack vare brev som
har sparats och blivit min ägodel har jag fått
veta mycket om hur det var att leva i Sverige
omkring sekelskiftet och under 1900-talets
första årtionden. Min morfar hette Aron
TEXT: BIRGITTA MARKENDAHL
Godén och var folkskollärare i Färgelanda
socken i Dalsland. Mormor hette Ebba och
hade som de flesta kvinnor ingen yrkesutbildning
utan ägnade sig åt hemmet och dess
skötsel. Familjen bodde på övervåningen i
skolhuset och skolans upptagningsområde
var stort. Många barn hade lång väg att gå
för att komma till skolan och det var mormor
som hjälpte dem när kläderna var våta,
strumporna trasiga och matsäcken kanske
för liten. Det var också hennes uppgift att
städa och hålla rent och tända i den stora kaminen
i skolsalen när det var kallt ute.
ATT DET FINNS så många brev bevarade beror
på morfars ”brevvän”, Ingeborg i Göteborg.
Hon var Ebbas systerdotter och utbildad
bibliotekarie. Trots att hon hörde till nästa
generation var hon och Aron själsfränder.
Han hungrade ständigt efter kunskap om
världen och hon kunde skicka makulerade
böcker till honom och tipsa honom om nyheter.
Tyvärr är inte hennes brev till honom
sparade utan bara de han skrev till henne.
Men det är en fantastisk källa att ösa ur och
jag tänker låta Gränslösts läsare få ta del av
sådant som kan vara av intresse. Eftersom
Aron var både politiskt och religiöst intresserad
finns mycket som är tankeväckande i
hans brev.
*FALLANDESJUKA ELLER FALLANDESOT är en äldre
benämning på epilepsi.