Nordic Vision - nr 5 2006 - Sveriges Kontaktlinsförening

VETENSKAPLIG TIDSKRIFT 

FRÅN SVERIGES 

KONTAKTLINSFÖRENING 

• Kongressnytt 

• Tema: forskning 

• Nya marknader 

NORDIC 

Det röda ögat 

• Korrigering av aberrationer 

• Profi len: John Godoy 

• SKLFs svar till Socialstyrelsen 

Guld 

i sikte 

– framtidens 

optiker 

under luppen 

Nr. 5 

2006

Innehåll Nr 5/2006 

John Godoy, mannen bakom organisationen ”Vision for All”, som startade i Sverige 

1995. Född i Lima, Peru, uppvuxen i Boston, och numer bosatt i Sverige. Sid 18 – 21. 

3 

5 

6 

8 

12 

18 

23 

34 

36 

38 

LEDARE 

Mot nya mål? 

NYHETER I KORTHET 

REMISSVAR 

Optikerns yrkesroll 

OUTLOOK 

Christmas Shopping in Texas 

VETENSKAPLIGT 

Det röda ögat 

PROFILEN 

Ledordet är humanitet! 

EXAMENSARBETEN 

– Förekomst av Meibomian Gland Dysfunction 

– Vågfrontslinsen, en tänkbar lösning för sfärisk aberration 

KONTAKTOLOGI 

– When Thinner is not Better 

– Ortopediska skäl att använda kontaktlinser 

– Kliniska erfarenheter av endagslinser med inbyggd fuktningsförmåga 

– Tänkbara orsaker till torrhetssymptom hos kontaktlinsbärare 

PRODUKTNYHETER 

SKLF 

– Kalendarium 

– Information från SKLFs styrelse 

Foto: Tord Olsson 

Medlemstidning för 

Sveriges Kontaktlinsförening (SKLF) 

ANSVARIG UTGIVARE 

OCH REDAKTÖR: 

Kurt Östlund, ordförande SKLF 

tel 073-960 53 40, kurt@ostlund.se 

SKRIBENTER I DETTA NUMMER: 

Kurt Östlund 

Jan Bergmanson 

Maren Isecke 

Maria Hedström 

Caroline Jarkö 

Anita Robertson 

Olof Nesterud 

Johan Östlund 

ANNONSBOKNING: 

Display i Umeå, tel 090-711 500 

Patrik Sandström, 

patrik-s@display-umea.se 

Johan Sandberg, 

johan-s@display-umea.se 

PRODUKTION/PROJEKTLEDNING: 

Citat Journalistgruppen 

Strandbergsgatan 20 

Box 30159, 104 25 Stockholm 

tel 08-610 20 00 

Projektledare: Ingrid Båvsjö, 

ingrid.bavsjo@citat.se 

SVERIGES KONTAKTLINSFÖRENING: 

Isafjordsgatan 22 B, 5 tr, 

164 40 Kista 

tel 08-35 05 00, 

fax 08-35 94 90 

info@sklf.se, www.sklf.se 

ANNONSÖRER I DETTA NUMMER: 

Consol AB 

Johnson & Johnson, Vision Care 

Nordiska Lins AB 

Specsavers Blic Franchise AB 

SRAT 

Topcon Scandinavia AB 

OMSLAGSFOTO: 

Maud Lindahl 

BILDTEXT: 

Allergisk konjunktivit – överkänslighets 

reaktion på antigen i luften.

Mot nya mål? 

i detta nummer kan du läsa Sveriges Kontaktlinsförenings svar på de frågor som 

Socialstyrelsen ställde till de olika remissinstanserna i och utanför branschen. 

Frågorna är inte nya och egentligen inte svaren heller. Optiker i Sverige har, åtminstone de 

senaste fyrtio åren, strävat eft er ökade befogenheter och målsättningen har hela tiden varit att 

uppnå samma akademiska plattform som i England och USA. Målen är alltså inte nya, men 

utgångsläget för att nå högre höjder är ett annat nu än tidigare. 

Nyckelordet är fortfarande utbildning. Den gamla rundgången i resonemanget att inga 

nya befogenheter kan ges om inte utbildningen blir bättre, vilket bemötts med det 

logiska resonemanget att ingen ökad utbildning behövs eft ersom befogenheterna ändå är 

begränsade, har nu uppenbarligen brutits. 

Att uppnå ett mål enligt ovan måste kännas härligt, men större befogenheter innebär 

också större ansvar. Att arbeta under större ansvar ger dock en annan dimension och en 

annan tillfredsställelse. En tillfredsställelse över att ha förmåga att hjälpa även patienter 

med svåra och speciella synproblem. Känslan av att som person vara respekterad för 

sina kunskaper tror jag är långt mera värd än lyckan över en ökad rabattförsäljning. 

De nya målen i svensk optometri måste vara en faktisk höjning av yrkesskickligheten, 

något som ger respekt och eft erfrågan. Vi i Sverige behöver inte bli bäst i Europa, men vi 

kan bli lika bra som den bäste. Det är inte något dåligt mål. 

på hösten brukar man göra en del refl ektioner över den gångna säsongen. 

• Fusariumutbrottet har nu resulterat i ett slags facit över vad som egentligen hände. Det 

man kan konstatera är att bruk av kontaktlinser och kontaktlinsvätskor inte är riskfyllt, 

utan det är missbruk som är det. Ingen nyhet precis. Den som inte följer skötselanvisningarna 

för vätskor och den som inte byter sina kontaktlinser i tid löper alltid en risk 

att få problem. 

• Betydelsen av rätt kombination mellan linser, främst silikonhydrogellinser, och skötselsystem 

har fått stort genomslag bland praktiker. Tester på lämpligheten av olika kombinationer 

görs nu på fl era håll och den slutliga sanningen är ännu inte fastställd. 

• Frustrationen är stor hos många kontaktlinspraktiker över dödläget när det gäller den 

ohämmade internetförsäljningen av kontaktlinser. Många praktiker tycker att myndigheterna 

inte lever upp till sin roll som allmänhetens röst. Det anses att en låg 

skaderapportering är ett tecken på få skador. Det anser inte jag. 

Till sist vill jag påminna om Kontaktlinskongressen i Göteborg, 

16 – 18 mars 2007. Det kommer att bli en höjdare, jag lovar. 

Tag vara på hösten! 

Kurt Östlund 

Ordförande i 

Sveriges Kontaktlinsförening 

kurt@ostlund.se 

NORDIC VISION 5·2006 3

7 317074 936924 

LÄS MER PÅ: 

specsaversblic.se/ 

partner

Istockfoto 

Restriktioner mot kontaktlinsvätskor 

Efter ett terroristhot i somras, 

med möjlig sprängning av fl ygplan över 

Atlanten, förbjöd de Brittiska myndigheterna 

passagerare och besättningar att ta 

ombord alla typer av vätskor, inklusive kontaktlinsvätskor. 

Kontrollerna var extra nog- 

Därför är kornea transparent 

forskare vid ”Th e Harvard Department 

of Opthalmology´s Schepens Eye Research 

Institute” och ”Massachusetts Eye and Ear 

Infi rmary” har funnit orsaken till att kornea 

är transparent och fri från blodkärl, ett unikt 

fenomen som gör att ögat kan se. Nyckeln, 

säger forskarna, är den oväntade närvaron 

av stora mängder av tillväxtfaktorn för endotelets 

protein (VEGFR-3) på ytan av epitelet i 

normala friska ögon. Enligt de fynd som 

gjorts är VEGFR-3, som normalt fi nns på 

Svår allergisäsong 

I en undersökning som genomförts av 

Vistakon visar det sig att under de dagar när 

en särskilt svår allergisäsong är som intensivast, 

har 54 procent av kontaktlinspatienter 

med allergiska ögonbesvär mycket svårt att bära 

sina linser. 

Av dessa slutar 42 procent att använda sina 

linser över huvud taget och använder glas ögon 

i stället. 

Av de ögonallergiska patienterna besökte 40 

procent sin optiker eller ögonläkare på grund 

av sina symptom. 41 procent övervägde att 

börja använda endagslinser, om de nu alls 

kunde ha linser under allergisäsongen. 

(Contact Lens Spect rum, 

august i, 2006). 

granna när det gällde Atlant-fl ygningar. 

Undantag kunde ges för endagslinser i förseglade 

förpackningar, dock högst två par. 

Månadslinser fi ck tas ombord om de förvarades 

i sitt etui med minimal mängd 

vätska. 

Explosiva lösningar är dock ingenting 

nytt. Terrorister detonerade 1994 en fl aska 

avsedd för kontaktlinsvätska, fylld med nitroglycerin, 

ombord på ett Filippinskt fl ygplan. 

En passagerare dödades i attentatet. 

Piloterna på British Airways har kritiserat 

myndigheterna och menar att åtminstone de 

borde vara undantagna från bestämmelserna 

och kunna ta ombord sina kontaktlinsvätskor. 

(BCLA News Update, 30/8, 2006) 

endotelet i lymfk ärl och blodkärl, mycket 

starkt bundet till korneas epitel och motverkar 

infl ammatoriska nybildningar av kärl. 

Faktorns funktion kan liknas vid ett sänke 

som binder eller neutraliserar tillväxtfaktorer 

för kärlbildning. 

(Denna st udie publicerades i 

”Proceedíngs of the National 

Academy of Sciences”, 25 juli 2006). 

Istockfoto 

Konsten att 

stirra länge 

I USA har man tävlingar i att stirra så 

länge som möjligt, utan att blinka. Tävlingarna 

går ut på att två personer står och stirrar 

på varandra, och den som blinkar först har 

förlorat. Tiden för att lyckas hålla ögonen 

öppna utan att blinka brukar vara ca 20 

minuter. Professor Kelly K. Nichols, OD, 

Ohio State University College of Optometry, 

ger några tips till den som tänker prova på 

”sporten”: 

– Fokusera på en liten detalj i 

motståndarens ansikte. 

– Försök att minimera ögonrörelser, 

eft ersom dessa kan locka fram en 

blinkning. 

– Använd helst glasögon för att 

undvika drag. 

– Om du använder kontaktlinser måste 

de vara fräscha. Fukta med droppar 

en timme innan tävlingen. 

– Överväg användning av Omega-3. 

– Bjud din motståndare på en drink 

före tävlingen. 

– Om du är under press, undvik kollaps. 

Lycka till! 

(Contact Lens Spect rum, august i, 2006). 

Ögonskador vid 

orthokeratologi 

NYHETER I KORTHET 

Singapore National Eye Centre 

(SNEC) meddelar att sex barn i åldern 8 – 14 

år fått permanenta ögonskador på grund av 

komplikationer vid orthokeratologi under 

de senaste två åren. Man anser att bättre 

utbildade praktiker och mer komplett 

patientinstruktion skulle göra att liknande 

problem undviks i framtiden. 

(BCLA News Update, 30/8, 2006). 

Information 

I förra numret föll dessvärre namnen på 

fotograferna vid examensdagarna bort. I 

Kalmar fotograferade xxxxxx, i Stockholm 

xxxx som och i Norrtälje föll var bort det xxxxx som stod 

bakom I förra kameran.graferade numret föll dessvärre xxxxxx, namnen i Stockholm 

på fotograferna xxxx och i Norrtälje vid examensdagarna 

var det xxxxx som 

stod bort. bakom I Kalmar kameran. fotograferade Yvonne 

Norman, i Stockholm Anders Pleijel 

och i Norrtälje var det Daniel Jeminen 

som stod bakom kameran. 


REMISSVAR 

Optikerns yrkesroll 

Sveriges Kontaktlinsförenings svar på Socialstyrelsens undersökning 

Sveriges Kontaktlinsförening 

tackar för förtroendet att vara 

remissinstans avseende Socialstyrelsens 

uppdrag att utreda om 

nuvarande regler om behörighet 

att utföra synundersökning och 

tillhandahålla synhjälpmedel och 

att förskriva eller tillhandahålla 

kontaktlinser är ändamålsenliga 

och tillräckliga. 

Angående de specifi ka frågor 

som ställts angående optikerns 

yrkesroll lämnar Sveriges Kontaktlinsförening 

nedanstående 

svar och kommentarer. 

1Föreligger särskilda risker att i samband 

med hälso- och sjukvård vidröra hornhinnan, 

i andra fall än vid kontaktlinsutprovning? 

Behöver optikern i sin yrkesutövning 

i annat fall vidröra hornhinnan? 

Att vidröra hornhinnan medför alltid en 

potentiell risk, men utöver det som påkallas 

vid kontaktlinsutprovning, fi nns bara ett 

ytter ligare skäl och det är vid användning av 

vissa moderna, oft ast bärbara, tonometrar av 

”lätt touch teknik”, alltså inte Javal-Schiötz 

eller Goldmanns tonometri. 

2Är det optikerns arbetsuppgift att 

utföra oft almoskopi, att titta in i ögat 

med ett instrument? Behövs för detta ändamål 

möjlighet för optikern att använda 

diagnostiska läkemedel vid sådan undersökning? 

Är det tillräckligt att optikern 

hänvisar till läkare när optikern i samband 

med synprövning fi nner någon form av 

synrubbning/synstörning? På vilka områden 

skulle optikern kunna gå vidare med 

kompletterande undersökningar? Finns det 

instrument för dessa extra undersökningar 

som en optiker bör kunna hantera på ett för 

patienten säkert sätt? (SOSFS 1995:4, 2§) 

Enligt SOFS 1995:4 (M), 4§ ”får optikern 

ut föra de undersökningar som behövs för 

bedömningen av vilka synhjälpmedel patienten 

behöver och för ställningstagandet om 

patienten behöver hänvisas till läkare…” 

6 NORDIC VISION 5·2006 

Oft almoskopi är en sådan undersökning 

som är nödvändig för att med större säkerhet 

kunna upptäcka avvikelser från det normala. 

I normalfallet är direkt oft almoskopi fullt 

tillräckligt, men en vidgad pupill underlättar 

bedömningen av ögonbottens periferi och 

när patienten har grumliga medier. 

Sveriges Kontaktlinsförening anser inte 

att det är tillräckligt att hänvisa en patient 

till läkare, det böra vara ögonläkare. 

Vid behov bör kompletterande undersökningar 

göras med avseende på ögats tryck, 

synfält, färgseende och kontrastseende. 

Inom dessa områden fi nns moderna instrument 

som kan hanteras på ett för patienten 

säkert sätt. 

3Är det optikerns uppgift att pröva en 

patients färgseende, kontrastseende 

eller synfält? 

Även en optiker bör ha till uppgift att 

pröva färgseende, kontrastseende och synfält. 

Den sistnämnda undersökningen kan 

lämpligen ske i form av screening. 

4För den vanliga synundersökningen 

som skall ligga till grund för utprovning 

av optiska synhjälpmedel behöver 

optikern några ytterligare hjälpmedel än 

tavla/provningsglas? Särskilda apparater 

som mäter styrkan på befi ntliga glas? 

Retinoskopi (skiaskopi) i tillägg till den 

subjektiva refraktionen ökar säkerheten i 

beslutet av den slutliga ordinationen. Mätning 

i autorefraktor kan också vara till 

hjälp. Subjektiv refraktion görs huvudsakligen 

med hjälp av en phoroptor, sällan med 

vanliga provglas. Moderna provtavlor projiceras 

på en skärm av en projektor. Optotyperna 

kan varieras med avseende på ljus 

och kontrast. 

Hornhinnans topografi kan mätas tämligen 

noggrant med en keratometer eller en 

topografi sk analysator (t ex en Keratron) och 

ge värdefull information inför beslutet av den 

slutliga ordinationen, särskilt i de fall där 

hornhinnan är mycket oregelbunden. I den 

bedömningen måste som alltid hänsyn tas 

till de befi ntliga glasstyrkorna. Dessa mäts i 

en vertometer, ett modernt instrument som 

mäter styrkorna automatiskt. 

5Finns tillräckliga medicinska skäl för 

att optikern skall behöva mäta ögontrycket? 

Tryckmätningsmetod med luft pelare 

(undersökningsmetod där hornhinnan 

inte mekaniskt vidrörs), är den tillräcklig? 

Det medicinska skälet för att optiker skall 

mäta ögontrycket är att fånga in patienter 

med begynnande eller utvecklat glaukom. 

En höjning av trycket i ena eller båda ögonen 

under en viss tidsperiod (exempelvis 5 år), 

stor skillnad i trycket mellan ögonen och 

tryckvärden över ca 30 mm/Hg, kan vara 

indikationer på ett begynnande glaukom. 

Tonometri bör göras rutinmässigt på alla 

patienter senast vid 45 års ålder, främst för 

att få ett utgångsvärde på tensionen. Utan 

tryckmätning fi nns risk att många patienter 

med glaukom inte upptäcks i tid. 

Kompletterande information om upptäckt 

synfältsinskränkning och papillexkavation 

ger en ökad tyngd i remiss för fa ran det och 

även patienter med låg trycksglaukom kan 

upptäckas. 

Tonometri med luft pelare har visat sig 

vara mycket tillförlitlig och mätningar kan 

även göras med en mjuk kontaktlins i ögat. 

Finns det skäl att optikern skall 

6a kunna ge patienten smärtstillande 

droppar i samband med synundersökning/ 

utprovning av optiska synhjälpmedel? 

Nej, inte under normala förhållanden. 

Behöver optikern vid kontaktlins- 

6b utprovning kunna ge anti infl amatoriska 

läkemedel? 

Nej, inte under normala förhållanden. 

Bestämmelser om förbud för vissa 

7 åtgärder (4 kap. LYHS) innehåller ett 

förbud för den som inte är hälso- och sjukvårdspersonal 

att prova ut eller till handahålla 

kontaktlinser (se 4 kap. 2 § 6). Bestämmelserna 

i 4 kap. gäller inte för hälso- och 

sjukvårdspersonalen i deras yrkesutövning. 

Om en optiker utan kontaktlinsbehörighet 

provar ut kontaktlinser ligger 

detta så långt utanför yrkesutövningen att 

optikern i det fallet inte kan anses tillhöra 

hälso- och sjukvårdspersonalen eller är det

att se som att optikern överskrider sin 

yrkeskompetens? Vad gäller om en sådan 

optiker tillhandahåller kontaktlinser om 

patienten/kunden a) uppvisar ett giltigt 

recept, b) inte har någon sådan handling? 

En optiker utan kontaktlinsbehörighet skall 

inte prova ut eller tillhandahålla kontaktlinser. 

Om sådant ändå görs, överskrids yrkeskompetensen. 

En optiker utan kontaktlinsbehörighet 

skall a) inte heller tillhandahålla kontaktlinser 

om patienten uppvisar ett recept, 

b) än mindre göra detta om recept saknas. 

Utlämnande av glasögon till anhö- 

8a rig (inte persolig inställelse) med 

giltigt recept (jämför med regler för receptbelagda 

läkemedel på apotek)? 

Glasögon till anhörig kan utlämnas mot 

uppvisande av giltigt recept, under förutsättning 

att vanlig legitimationshandling företes 

av såväl den anhörige som den som hämtar 

ut glasögonen. 

Kontaktlinser mot recept – vilken 

8b kompetens krävs för att kontrollera 

receptet? 

Kontroll av recept på kontaktlinser kan 

bara göras av optiker med kontaktlinsbehörighet. 

Detta har blivit än mer betydelsefullt 

i dag, eft ersom det är viktigt att linser tillverkade 

av nya material, såsom silikonhydrogel, 

kombineras med rätt skötselsystem. 

Utlämnande av plusglas är i princip 

9 helt fritt. Personer som behöver minusglas 

och som inte går till optiker, vilken 

skaderisk föreligger? Behövs reglering från 

patientsynpunkt? 

Användning av felaktiga minusglas innebär 

ingen direkt skaderisk, men kan ge obehag 

i form av dubbelseende, huvudvärk och 

ackommodationsspasm. Någon särskild reglering 

förefaller inte vara nödvändig. 

Skall optikerns behörighet 

10a kunna avse undersökning och 

utprovning av barn under åtta år? 

Optikerns behörighet bör i framtiden även 

kunna avse undersökning och utprovning 

av synhjälpmedel till barn under åtta år. Förutsättningen 

är att optikerutbildningen 

kompletteras för detta ändamål och att samverkan 

i normalfallet sker med den etablerade 

ögonvården. 

Vilka kompletteringar/utvidg- 

10b ningar av optikerutbildningen 

skulle detta kräva? 

Den kompletterande utbildningen bör i 

huvudsak inriktas på ökade kunskaper i 

objektiva undersökningsmetoder, diagnostiska 

ögonpreparat, ögonsjukdomar hos 

barn, binokulära avvikelser, motorisk och 

sensorisk samsyn samt synskärpans utveckling 

hos barn. 

Med nuvarande optikerutbildning bör 

emellertid gränsen för undersökning av barn 

kunna sänkas till fem år. Då är fyraårskontrollen 

gjord och eventuella glasögonbehov 

framkallade av exempelvis närsynsproblem 

i förskolan kan hanteras av optiker. 

Finns det övriga kommentarer till 

11 optikerföreskrift en SOSFs 1995:4? 

Den nya optikerföreskrift en måste utformas 

på ett klart och entydigt sätt, så att inga 

vidlyft iga tolkningar kan göras. 

Kommentarer i övrigt. 

12 Sveriges Kontaktlinsförening bistår 

gärna Socialstyrelsen med ytterligare synpunkter 

i det fortsatta utredningsarbetet, om 

så önskas. 

Styrelseledamoten i Sveriges Kontaktlinsförening, 

Birgitta Nordin, ögonläkare, reserverar 

sig emot skrivningen under punkt 10, 

samt att optiker skall få rätt att använda 

andra tonometrar än luft tonometrar. 

Stockholm 2006-09-17 

Kurt Östlund 

Ordförande 

REMISSVAR 


OUTLOOK | XXX JAN BERGMANSON 


I am inviting you to fl y to Houston, Texas, and 

attend our 23 rd Cornea, Contact Lenses and 

Contemporary Vision Care Conference, 

December 1 to 3, 2006. 

”As presenters we are inviting 

some of the leading researchers 

and clinicians in the fi eld, but 

they also must be great speakers. 

At this meeting you will get the 

latest research fi ndings and 

newest product developments.” 

Christmas Shopping 

in Texas 

This is a high quality meeting and one of 

the oldest ones in the US. Our meeting was started by 

the legendary pioneer in the contact lens fi eld, Professor 

Montague Ruben, who made his fame at Moorefi eld 

Eye Hospital in London and rounded off his illustrious 

career at University of Houston College of Optometry. 

I have enjoyed the chairmanship of this meeting for the 

last 18 years or so and it is attended by some 300 optometrists, 

which mak es it 

a good sized meeting by 

our standards. Our success 

and longevity in the 

tough US meeting market 

with, if anything, too 

many educational programs, 

is based upon 

quality and content. As 

presenters we are inviting, 

some of the leading 

researchers and clinicians 

in the fi eld, but they 

also must be great speakers. At this meeting you will get 

the latest research fi ndings and newest product developments 

straight from ‘the horse’s mouth’. Th at is why 

you should come! And, if you come, you can do all your 

christmas shopping here in Texas and your travel 

expenses will be paid for!! We only pay 8.25 per cent in 

moms – not 25 per cent – and on top of that everything 

is cheaper here. 

What’s on our menu this year? First of 

all we have the inimitable and incomparable Professor 

Brien Holden, who loves Texas and its big steaks. 

Patrick Caroline, well known to visitors of the old ERS 

symposia organized by Bausch & Lomb, is presenting 

a lecture this year and he is still making the fi tting of 

gaspermeable lenses seem easy and making a lot of 

sense. One of our most popular speakers, Dr. John 

Goosey, is back to tell you the latest in corneal surgery. 

Dr Goosey was a great success at the recent SKLF conference 

and was invited back to Scandinavia last summer 

to talk to Danish surgeons. He is going to discuss some 

new surgical developments, of which we may wish to 

be aware. Th is is a diff erent topic to that he presented 

at the SKLF conference last spring. 

Earl Smith, OD, PhD, Dean of our College and a 

world renowned myopia researcher, will discuss his 

most recent work on this huge public health issue. We 

also have a mini-symposium on ocular allergies with 

several prominent speakers. Every year we present an 

award to a worthy researcher or clinician in our fi eld 

and this year our awardee is Mark Willcox, who is an 

outstanding researcher in the fi eld of corneal infective 

disease. He comes out of the University of New South 

Wales in Sydney, Australia. 

I am pleased to tell you that we have enlisted other 

incredible speakers presenting on relevant and interesting 

topics. We have an optometrist, who is also a malpractice 

trial lawyer, who mesmerizes, if not putt ing 

fear, in the audience. At one time he was one of my 

brightest students, but now he is a practicing lawyer! 

We have in the program, as always, some colleagues 

from University of Houston College of Optometry, 

who present some of their interesting work on contact 

lenses, tears, pre- and post-op care and ocular therapeutics. 

We start on the Friday afternoon with 

some lectures and workshops at our university clinics 

and on Saturday and Sunday we have our lectures presented 

at the Omni Hotel, one of the best hotels in 

Houston. Th e meeting rate for a room in this luxury 

hotel, where celebrities like Clint Eastwood chooses to 

stay, is about 100 dollars. Yes, one hundred bucks!!! 

Where in Stockholm can I stay for that amount of 

money? Under which bridge? In addition, this hotel is 

literally next door to the Galleria, one of the greatest 

shopping centers in the world! Indeed, I have friends 

from various countries in the world who arrive here 

with empty suitcases!! 

Now, do not get me started on food 

– one of my passions – but in Houston you have internationally 

acclaimed restaurants off ering a wide variety 

of cuisines. I promise, we have a lot more to off er than 

BIG steaks. Check out our unique Texas pit smoked 

barbeque, the tasty TexMex cuisine and the fabulous 

seafood from the Gulf of Mexico. Add to that all the

trappings of a big city, cheaper drinks and California 

(and Texas) wines and you are not going to walk away 

unhappy or undernourished from Houston. 

The bottom line is that it will not cost you 

much, you’ll have a good time and, above all, you’ll 

learn something – hopefully a lot! If this is not enough 

to convince a few of you to come for a visit I will drop 

the registration fee for you, my Swedish colleagues, by 

100 dollars to somewhere in the neighborhood of 200 

dollars. 

The University of Houston College of Optometry 

continuing education (CE) program is an important 

link between us and our profession. One of our priorities 

is to serve our profession, but our CE department has to 

be profi table. Our Cornea meeting is traditionally our 

biggest program both in terms of attendance and profi t. 

Th e success of this meeting is one reason I can give our 

Viking visitors a break on the registration fee. 

Talking about money brings to my mind 

another aspect of our operations, our clinical program. 

Our clinical program must be solvent – it must not cost 

the tax payer money for me to examine a patient. We 

are a teaching institution, so we are not going to be a 

high volume clinic, but we must be effi cient and fi scally 

responsible. Indeed, if we can do better than just break 

even we will make money that we can use to buy new 

equipment and to support education and research. Th e 

latest fi gures on the income of our clinic activities have 

just come in and I will here share with you some interesting 

numbers. 

Our clinics earned between 4 to 5 million 

dollars last year and while accomplishing this feat we 

managed to give away more than 500 000 dollars to 

indigent care. Th at is right – we gave people, who had 

no money, free services to the tune of half a million 

dollars! We help poor people, members of our society 

without insurance, citizens in fi nancial straights, hurricane 

victims etc. We turn nobody away! I hear 

sometimes, when visiting Sweden, that doctors in the 

US are only interested in money and, if you, the patient, 

don’t have money or insurance, you are out of luck. 

Now you know that this is a lie, or as we say in Texas, 

it is ‘BULLSHIT’. Th is year, by being more effi cient and 

promoting our services better, we took in an extra cool 

million dollars! Who says that state institutions must 

cost the taxpayers a lot of money? 

An important aspect of our clinical program 

is not only to provide excellent patient care and clinical 

training of tomorrow’s practitioners, but also to teach 

our young clinicians to charge for their services. We 

must request payment for the care we provide. Th e 

State of Texas does not permit us to give away services 

and material. However, when patients do not have the 

means to pay for these services or materials, such as 

spectacles, contact lenses and medications, we have 

programs to help out. Most of our income is derived 

from insurance, both federal and private. To get to that 

money we must fi le the claims correctly, which is a 

huge subject area itself. Our records must back up whatever 

we ask to receive and, in the case of federal money, 

it is a felony (read likely imprisonment) to fi le a false 

claim. Th is is a serious business our student clinicians 

must learn and running our clinics as a private entity 

is a very good lesson for them to take with them into 

practice aft er completing the qualifi cations for a 

license. 

Finally, come to Texas and enjoy our hospitality, 

do some Christmas shopping and most 

importantly receive great continuing education by the 

best in the business! 

University of Houston College of Optometry invites you to their 23 rd Cornea. Contact Lenses and Contemporary Vision Care Conference. 

OUTLOOK | JAN BERGMANSON 

XXX 


Det är bäddat för succé i mars nästa år. Fyra av föreläsarna ser du här. 

I nästa nummer av Nordic Vision presenteras fyra till. 


Sveriges Kontaktlinsförenings 

KONTAKTLINS- 

KONGRESS 

I GÖTEBORG 

16 – 18 mars 2007 

Elite Park Avenue Hotel 

JAN BERGMANSON ERIC PAPAS NORMAN LEACH RON BEERTEN 

Programmet är som förut mixat och omfattar bland annat: 

Internationella föreläsare • Intressanta workshops • Paneldiskussioner 

Leverantörsutställning • Mingelbuffé • SKLFs årsmöte 

En seriös föreläsning mest på skoj • Festmiddag med dans och uppträdanden 

Du får helt enkelt inte missa årets höjdpunkt för tillpassande praktiker. 

Boka in denna helg redan nu! Anmäler dig gör du när du fått din inbjudan i brevlådan. 

Varmt välkommen!

VETENSKAPLIGT 

Det Röda Ögat 

Författare: Maren Isecke 

Översättning: Anita Robertson 

Foton: Fotograf Maud Leindahl, S:t Eriks Ögonsjukhus 

Detta arbete tillkom under en termins 

praktik på Optometri-Institutet Cagnolati. 

Praktiktiden utgör 5:e terminen av 

utbildningen optik/optometri vid den 

tekniska högskolan i Berlin. 

Kunskaperna i anatomi och patologi 

kunde nu användas i praktiska livet. 

UNILATERALT 

Hordeolum 

Preseptal Cellulit 

Orbital Cellulit 

Chalazion 

Keratit 

Episklerit 

Sklerit 

Främmande kropp 

Akut trångvinkelglaukom 

Subkonjunktival blödning 


DET RÖDA ÖGAT 

Ofta kommer en patient till oss och 

beklagar sig över röda ögon. 

Optometristen måste då fråga sig: 

Vad beror det på? Måste det behandlas? 

Är det akut? Följande sidor ger 

en överblick över de oftast förekommande 

orsakerna till röda ögon. 

BILATERALT 

Konjunktivit (v, a, b) 

Blefarit (b, s, m) 

Torra ögon 

Irit 

SMÄRTA 

SMÄRTA 

Stark Medel Ingen 

Ingen Medel Stark 

Sklerit Hordeolum Episklerit Konjunktivit Blefarit – 

Keratit Fr. kropp 

Akut 

Trångvinkel 

Glaukom 

Preseptal 

Cellulit 

Orbital 

Cellulit 

Subkonj. 

blödning 

Chalazion 

Torrt öga 

Fr. kropp Subkonj. 

blödning 

Oljigt Slemmigt 

SEKRET 

Varigt Vattnigt Inget 

Blefarit (s, m) Konjunktivit (a) Konjunktivit (b) 

Blefarit (b) 

Konjunktivit (v) Irit 

v = Virus b = Bakteriell konjunktivit a = Allergisk m = Meiboms Körtlar s = Bakteriell Blefarit 

BLEFARIT 

Infl ammationer i 

ögonlockskanterna 

Blefariter kan indelas i 3 grupper: Främre 

Blefarit (Stafylokocker), Främre Blefarit 

(Seborrhoe) och Bakre Blefarit. 

Främre blefarit 

(Stafylokocker) 

Orsaker: Infektion orsakad av Stafylokocker 

runt omkring ögonfransfästen 

ger kroniskt irriterade ögon framför allt 

hos människor med hudproblem. 

Subjektiva symptom: Kan vara asymptomatiska. 

Smärta, brännande känsla, 

främmande kropps känsla, grus i ögonen, 

tårfl öde. 

Objektiva symptom: Röda främre ögonlockskanter, 

fnasiga ögonlockskanter, 

mucopurulent sekret. Långvariga 

problem kan ge upphov till felställning 

av ögonfransarna (Trichiasis) och 

Hordeulum. 

Behandling: Om behandlingen hos 

optometrist inte hjälper remitteras 

patienten till ögonläkare. 

Terapi: Ögonlockshygien, antibiotikasalva, 

steroider mot infl ammationerna 

om det behövs, tårsubstitut, varma 

kompresser. 

Främre blefarit 

(Seborrhoe) 

Orsaker: Defekter i Zeiss´ körtlar uppträder 

hos människor med dermatit 

som orsakas av seborrhoe. 

Subjektiva symptom: Kliande ögon, 

främmande kropps känsla. 

Objektiva symptom: Röda främre 

ögonlock, vita, feta mjäll mellan ögonfransarna 

som gör att de klibbar ihop,

oljig tårfi lm, oljigt sekret. Lång variga 

problem kan ge upphov till fel ställning 

av ögonfransarna (Trichiasis) och 

Hordeulum. 

Behandling: Om behandlingen hos 

optometrist inte hjälper remitteras till 

ögon läkare. 

Terapi: Ögonlockshygien, antibiotikasalva, 

steroider, tårsubstitut, varma 

kompresser. 

Blefarit 

Bakre blefarit 

(Meiboms körtlar) 

Orsaker: Felfunktion i Meiboms körtlar. 

Före kommer oft a hos patienter med Acne 

Rosacea eller dermatiter orsakade av 

Seborrhoe. 

Subjektiva symptom: Torra ögon, 

svullna ögonlockskanter. 

Objektiva symptom: Ögonlocken är 

röda på insidan och svullnar om problemen 

är långvariga. Små oljiga pärlor på 

ögonlocks kanten vid körtelöppningarna, 

oljigt sekret ur körtlarna, oljig tårfi lm, 

otillräcklig vätning av ögat. 

Behandling: Optometrist kan behandla 

men ögonläkare konsulteras om antibiotika 

behövs. 

Terapi: Ögonlockshygien, systematisk 

antibiotikabehandling, tårsubstitut, 

varma kom presser, mjuk massage av 

ögonlocken. 

Posterior blefarit 

CHALAZION 

Kronisk lipogranulomatös 

infl ammation. 

Orsaker: Blockerade Meiboms körtlar 

vilket stoppar upp sekretionen. Förkommer 

oft a hos patienter med Acne Rosacea 

och dermatit orsakad av seborrhoe. 

Subjektiva symptom: Ej smärtsamt, 

kronisk svullnad. 

Objektiva symptom: Fasta små knutor 

som kan fl yttas, svullnad. 

Behandling: Optometrist kan behandla. 

Remitteras till ögonläkare om det ej blir 

bättre. 

Terapi: Spontan tömning är möjlig. Kan 

tas bort kirurgiskt. 

Chalazion 

EXTERNT 

HORDEULUM 

Bakteriell infl ammation i ögonlockskanternas 

körtlar 

Orsak: Infl ammation i Zeiss eller Molls 

körtlar på ögonlockskanterna. Orsakas 

av stafylokocker. Nedsatt motståndskraft 

. 

Subjektiva symptom: Smärta, svullna 

ögonlockskanter, spänningskänsla, 

kliande känsla. 

Objektiva symptom: Rött på ett begränsat 

område på ögonlockskanten, svullnad, 

varig svullnad. 

Behandling: Eventuellt oft almologisk 

behandling och internistisk utredning. 

Terapi: Ögonlockshygien, varma kompresser, 

antibiotika oralt, vänta, epilering 

av de närmaste ögonfransarna. 

Hordeulum 

PRESEPTAL 

CELLULIT / 

ORBITAFLEGMONE 

Infl ammation i orbita 

framför septum 

VETENSKAPLIGT 

Orsak: Bakteriell infektion. Staphylococcus 

aureus, Streptococcus pyogenes, 

Streptococcus pneumoniae. Vid sår 

orsakade av bett från människor eller 

djur fi nns anaeroba bakterier som 

peptostreptokocker. 

Subjektiva symptom: Smärta i ögonlocket, 

patienten kan inte öppna ögat. 

Objektiva symptom: Rött och svullet 

ögonlock. 

Behandling: Till ögonläkare omgående 

(för att utesluta orbital cellulit). 

Terapi: Systematisk antibiotika. 

ORBITAL CELLULIT 

/ORBITA FLEGMONE 

Infl ammation i orbita 

bakom septum 

Orsaker: Mikrobiell infektion (t ex på 

grund av bett). Oft ast spritt från näs hålan 

eller tänderna. Staphylococcus aureus, 

Streptcoccus pyogenes, Streptococcus 

pneumoniae och Haemophilus förkylningsvirus 

(hos barn). 

Subjektiva symptom: Betydande smärta 

vid beröring, diplopi, feber /patienten 

känner sig sjuk, nedsatt syn på grund 

av förhöjt tryck på synnerven av varig 

orbital abcess. 


VETENSKAPLIGT 

Objektiva symptom: Rött och svullet 

ögonlock, inskränkt bulbmotilitet, 

avvikande pupillrefl ex, proptos 

(ögon globen trycks framåt). 

Behandling: Akut till ögonläkare då 

det fi nns risk för att infektionen sprids till 

Sinus Cavernosus, i det centrala nerv systemet, 

vilket kan ge livshotande trombos. 

Terapi: Systematisk antibiotika 

KONJUNKTIVIT 

Infl ammation i bindehinnan 

Indelas i bakteriell konjunktivit, viruskonjunktivit, 

konjunktivit orsakad av 

klamydia, allergisk konjunktivit, GPC 

och andra konjunktiviter. 

Bakteriell konjunktivit 

Orsaker: Grampositiva bakterier som 

t ex Staphylococcus Epidermidis, 

Staphylococcus Aureus, Streptococcus 

Phneumoniae. Gramnegativa bakterier 

som t ex Haemophilus infl uenzae, 

Moraxella Iacunata. 

Subjektiva symptom: Gruskänsla, 

brännande känsla, kladdiga ögonlock 

eft er uppvaknandet. 

Objektiva symptom: Akut rodnad 

först i fornika sedan vid limbus. Kladdiga 

ögonlock som kan vara svullna. 

Sekret som är vattnigt i den första fasen 

och blir slemmigt/varigt eft er en eller 

två dagar. Hornhinnan drabbas i 

sällsynta fall (punctata epitheliopathy). 


Om anibiotika krävs kontaktas ögonläkare. 

Terapi: Går över av sig själv inom 10 – 14 

dagar. Ögonlockshygien, antibiotikadroppar 

eller -salva. 

Bakteriell konjunktivit 


Viruskonjunktivit 

Orsaker: Adenovirus och Herpes Simplex. 

Subjektiva symptom: 

Adenovirus: tårfl öde, ljuskänslighet, 

bilateral irritation. 

Herpes Simplex: tårfl öde, ensidiga blåsor 

och lätt svullnad. 

Objektiva Symptom: 

Adenovirus: rött öga, vattnigt sekret, 

foliklar, subkonjunktival blödning, 

regional svullnad och lymfk nutor. 

Herpes Simplex: rött öga, vattnigt sekret 

herpes-blåsor, foliklar på bindehinnan. 

Behandling: Optometrist kan behandla 

men var försiktig. Adenovirusmitta överförs 

lätt. 

Terapi: Regleras av sig självt. Hygienen 

är viktig! Tårsubstitut, ibland profylaktisk 

antibiotikabehandling. 

KCE 

Klamydia konjunktivit 

Orsaker: Chlamydia trachomatis typ D 

till K. Förekommer mest hos yngre 

personer. Hos 50 procent fi nns även 

en venerisk infektion som är asymptomatisk. 

Subjektiva symptom: Sekret, svullna 

ögon. 

Objektiva symptom: Röda ögon, mest 

ensidigt men kan vara på båda ögonen, 

slemmigt, varigt sekret, svullna ögonlock, 

på den tarsala bindehinnan först 

papiller sedan foliklar, mest i övre fornix, 

små infi ltrat vid limbus. 

Behandling: Snabbt till ögonläkare. 

Terapi: Systematisk antibiotika. Kan 

pågå under 3 – 12 månader om det inte 

behandlas. Partnern medicineras också. 

Klamydia-konjunktivit 

Allergisk konjunktivit 

Orsaker: Överkänslighetsreaktion på 

antigen i luft en såsom pollen, damm, päls. 

Subjektiva symptom: Kliande ögon, 

sekret. 

Objektiva symptom: Röda ögon, 

tårfl öde, nysningar, svullna ögonlock, 

bindehinnan mjölkig eller rosa. 

Behandling: Om tillståndet är akut och 

om behandling krävs remitteras till 

ögonläkare. 

Terapi: Antihistaminer och infl ammationshämmande 

medicinering om 

det behövs. 

Allergisk konjunktivit 

GPC 

Orsaker: Kronisk mekanisk belastning. 

Reaktion på belagda kontaktlinser. 

Allergisk läggning. 

Subjektiva symptom: Kontaktlinserna 

är inte längre så bekväma. Ögonen gör 

ont när linserna tagits ut. 

Objektiva symptom: Röda ögon, 

slemtrådar, Papiller uppstår på tarsala 

bindehinnan, blir större och ger till slut 

jättepapiller. 

Behandling: Om det är betingat av 

kon taktlinsbruk kontrolleras det av 

optometrist. Om det inte orsakats av 

kontaktlinsbärande eller inte blir bättre 

eft er några dagar remitteras till ögonläkare.

Terapi: Avvara kontaktlinserna eller 

använd endagslinser, antihistaminer, 

intensivrengöring av linserna. 

GPC 3 

Andra konjunktiviter 

– Adult gonococcal 

keratoconjunctivitis (bakteriell). 

– Neonatal gonococcal 

keratoconjunctivit (bakteriell). 

– Moluscum Contagiosum 

Conjunctivitis (viral). 

– Trachom (vanligaste orsaken till 

blindhet i underutvecklade länder 

med sämre hygien). 

KERATOCONJUN- 

CTIVIT SICCA 

Torra ögon 

Orsaker: Ögondroppar som antiallergika, 

kärlsammandragande som gör att 

ögat ser vitt ut och som oft a används 

okontrollerat. 

Störningar i tårfi lmens sammansättning 

genom systematisk påverkan av 

medikament, ämnesomsättningsstörningar, 

brist på vitamin-A. 

Lokala störningar i tårfi lmens sammansättning 

av ögondroppar, infl ammatoriska 

förändringar, ärr i bindehinnan. 

Inskränkningar i ögonlockens funktioner 

såsom ektropion eller entropion. 

Pterygium förhindrar vätningen. 

Psykosomatiska aspekter. 

Nervförlamning. 

Subjektiva symptom: Ögonen bränner 

eller kliar, tårfl öde, främmande kropps 

känsla, trötta ögon, smärta, sekret, 

fotofobi, ögonlocken känns tunga. De 

subjektiva besvären står oft a inte i förhållande 

till de objektiva fynden. 

Objektiva symptom: Röda ögon, klibbigt 

sekret, liten mängd tårvätska, avlagringar 

i tårvätskan, skummande tårvätska, 

torra ställen, stipplings, uppruggad, 

ojämn hornhinneyta. 

Behandling: Till ögonläkare. 

Terapi: Minst 95 procent med medikament 

som tårsubstitut och eventuellt 

salva för natten. 

Mekaniska åtgärder som punctum 

pluggar, sidoskydd på glasögonen, förband 

i form av fuktig kammare. 

Operativa åtgärder som att försluta 

tårkanalerna eller göra rima mindre. 

Avsluta kortisonbehandling och ställa 

om annan medikamentös behandling. 

SUBKONJUNKTIVAL 

BLÖDNING 

Blödning under bindehinnan 

Orsaker: Plötsligt ökat tryck på ögat 

som av press eller lyft . Ett av bindehinnans 

blodkärl spricker. 

Subjektiva symptom: Asymptomatiskt. 

Objektiva symptom: Skarpt avgränsad 

blödning i bindehinnan 

Behandling: Optometrist kan hantera 

Terapi: Regleras av sig själv. 

KERATIT 

Infl ammation i hornhinnan 

Uppdelas i bakeriell keratit, svampkeratit, 

acanthamöbakeratit, viruskeratit 

och andra. 

Bakteriell keratit 

Orsaker: Staphylococcus aureus, Streptococcus 

pneumoniae, Pseudomonas 

aeruginosa, Enterobacteriaceae. 

Subjektiva symptom: Smärta, främmande 

kropps känsla, fotofobi, nedsatt 

visus. 

Objektiva symptom: Rött öga, stromala 

infi ltrat samt oval gulvit varbildning i 

stroma omgivet av klar corneavävnad. 

(stafylokocker/ streptokocker). 

Slemmiga -variga exudat. 

Om det orsakas av pseudomonas 

kan hornhinnan perforeras inom 4 – 8 

timmar. 

AKUT! 

Smärtan är starkare än man förmodar 

utifrån objektiva fynd. 

Behandling: Genast till ögonläkare 

Terapi: Bredbandsantibiotika. Cycloplegica 

för att förhindra synekier. 

Keratitis pseudomonas aeruginosa. 

Svampkeratit 

Orsaker: 2 grupper: fi lamentös keratit 

av mögelsvamp och candida keratit av 

jästsvamp. 

Subjektiva symptom: Liknande som 

vid bakteriell keratit. 

Objektiva symptom: Rött öga, gråvit 

ulcus med oskarpa kanter med lätta 

infi ltrat , som fi ngeravtryck i angränsande 

stromavävnad. (fi lamentös) 

Gulvit ulcus med varbildning (candida). 

Behandling: Genast till ögonläkare. 

Terapi: Diagnostiseras i laboratorium. 

Antimykotika. Avskrapning av epitelet. 

Svampkeratit 

VETENSKAPLIGT 


VETENSKAPLIGT 

Acanthamöbakeratit 

Orsaker: Acanthamöba protozoer, 

förväxlas oft a med herpes eller 

svampinfektion. 

Subjektiva symptom: Försämrad visus, 

stark smärta (står inte i paritet med 

objektiva fynd). 

Objektiva symptom: Under 1 – 4 veckor 

små oregelbundna infi ltrat i främre 

delen av stromat. Epitetelet utanpå 

infi traten uppvisar lätt punctata. 

Infi ltraten utvidgas och växer samman 

och bildar en central eller perifer ring 

(icke varig). Möjligen kan ett hypopion 

bildas. 


Terapi: Medikament, senare keratoplastik. 

Acanthamöba-keratit 

Viruskeratit 

Orsaker: Herper Simplex, Herpes Zoster. 

Subjektiva symptom: 

Herper Simplex: Infl uensa symptom, 

via Nervus Ophtalmicus, främmande 

kropps känsla, kliande, brännande 

känsla till stark smärta, tårfl öde. 

Herpes Zoster: Visusförlust 

Objektiva symptom: Rött öga, nedsatt 

känsel i cornea, grenformad, infärgbar 

förändring i cornea, (Keratitis Dendritica) 

(epitelial form av Herpes Simplex). 

Diskusformad grumling i stromat (Keratitis 

Disciformis) (stromal form av Herpes 

Simplex). Ödem i epitelet med förtjockning 

av stromat (Keratitis Disciformis). 

Vid Herpes Zoster fi nns samma tecken 

som vid t ex konjunktivit, episklerit, 

sklerit eller keratit. 


Terapi: Virustatika (Aciclovir). Smärtstillande 

puder och salva. 


Keratitis dendritica 

Andra 

– Marginalkeratit 

– Rosacea keratit 

– Systematiska kollagen och 

kärlsjukdomar (t ex artrit) 

EPISKLERIT 

Infl ammation i läderhinnan 

Orsaker: Mest idiopatiska, oft a recidiverande, 

oft a hos unga vuxna. 

Subjektiva symptom: Ringa besvär, 

ensidigt, tårfl öde, fotofobi. 

Objektiva besvär: Enkel form: rodnad 

i en sektor. Nodulär form: något upphöjd, 

avgränsad, förskjutbar knuta. 


Terapi: Infl ammationshämmande 

medikament, limiteras av sig själv. 

Nodulär episklerit 

SKLERIT 

Infl ammation i läderhinnan 

Orsaker: Följd av systematiska sjukdomar. 

2 arter: icke nekrotiserande och 

nekrotiserande. 

Subjektiva symptom: Icke nekrotiserande, 

liknande som vid episklerit, 

något starkare besvär. Nekrotiserande: 

Starka smärtor, synnedsättning. 

Objektiva symptom: Icke nekrotiserande: 

utbrett rött öga, icke förskjutbar knuta. 

Nekrotiserande: Vävnadsskador (Staphylom), 

nekros av hornhinnan (keratit). 


Terapi: Infl ammationshämmande 

medika ment/steroider. Behandling av 

den systematiska sjukdomen. 

UVEIT 

Infl ammation i Uvea 

Främre uveit : Irit. 

Mellanuveit: Iridocyklit (tas inte upp här). 

Bakre uveit: Chorioidit, Chorioretinit 

(tas inte upp här). 

Främre uveit 

Orsaker: Infl ammations och immunprocesser, 

följd av systematiska sjukdomar 

som reumatism och toxoplasmos (ett 

tidigt tecken på autoimmun sjukdom). 

Subjektiva symptom: Fotofobi, 

pulserande smärta som strålar ut och 

som tilltar vid ackommodation, 

synförsämring. 

Objektiva symptom: Rött öga, retningsmios, 

percipitat i corneas endotel, 

infl ammationsceller i kammarvätskan, 

bakre synekier. 

Behandling: Snabbt till ögonläkare. 

Terapi: Mydriatika (för/emot synekierna), 

kortison, behandling av 

ursprungliga sjukdomen, infl ammationshämmande 

droppar. 

Uveitis Ciliare Injektion 

Akut primärt 

trångvinkelglaukom 

Högt intraokulärt tryck då kammarvätskan 

har svårt att rinna ut.

Orsaker: Trång främre kammare, iris 

ligger nära cornea, trång kammarvinkel 

som kan blockeras. 

Subjektiva symptom: Snabb synförsämring, 

häft ig smärta, illamående och 

kräkningar. 

Objektiva symptom: Plötsligt starkt 

förhöjt intraokulärt tryck, rött öga, 

cornealödem med epitelblåsor, grund 

främre kammare med perifer iridocorneal 

kontakt, pupillen inte helt rund och 

reagerar inte på ljus och vid ackommodation. 


AKUT. 

Terapi: Sänkning av det intraokulära 

trycket med medikament eller kirurgi. 

Galukomanfall. Akut trångvinkel glaukom 

TRAUMA 

Främmande kropp, Trubbigt våld mot 

ögat. Frätskador. Brännskador. 

Främmande kropp 

Orsaker: Damm/partiklar i ögat eller 

under kontaktlinser, olyckor med t ex 

metallsplitter. 

Subjektiva symptom: Främmande 

kropps känsla. Smärta som är stark och 

ihållande om det är cornea som är drabbad. 

Försvinner snabbt om det handlar 

om skräp under en kontaktlins men kan 

ge försämrad visus om det ligger kvar på 

eller har fastnat i cornea. Om smärtan 

försvinner utan att synen försämras kan 

skräpet ligga kvar utanför de brytande 

medierna. Kliande känsla. 

Objektiva symptom: Främmande 

kropp, rött öga, skrapspår på epitelet 

eller djupare, exoft almus. 

Behandling: Genast till ögonläkare 

Terapi: Ta bort skräp/främmande 

kropp, antibiotisk salva för profylax om 

det fi nns ett sår. 

Främmande kropp i cornea 

Främmande kropp i konjunktiva 

Trubbigt våld mot ögat 

Orsaker: knytnävsslag, tennisboll eller 

dylikt. 

Subjektiva symptom: Oft a lite symptom, 

mera besvär, smärta, nedsatt syn. 

Objektiva symptom: Rött öga, subkonjunktival 

blödning, Skadad iris, linsluxation, 

pupilen inte helt rund, enoft almus/ 

exoft almus. 

Behandling: För att utesluta komplikationer 

remitteras till ögonläkare 

Terapi: Dubbelsidigt sterils förband för 

att stilla. 

Irisskada eft er trubbigt våld 

Frätskador 

Orsaker: Syror, basiska ämnen, tårgas. 

Subjektivt: Stark smärta, synnedsättning. 

Objektivat: Konjunktival retning och 

skorvbildning på ögonlocken (syror). 

Blekt öga och gråvita grumlingar i 

VETENSKAPLIGT 

cornea redan eft er kort tid (basiska 

ämnen). 


AKUT. 

Terapi: Spola ögonen, vänd, drag bort 

ögonlocken från ögat, ta bort synliga 

partiklar med bomullspinne. 

Brännskador 

Orsaker: Öppen fl amma, het ånga, 

hett vatten, starkström, fyrverkerier, 

UV-strålning (blixt). 

Subjektiva symptom: Stark smärta, 

fotofobi, starkt nedsatt syn, tårfl öde. 

Objektiva symptom: Ögonfransar och 

ögonbryn bortbrända, blåsbildning på 

konjunktiva och ögonlock, mer eller 

mindre utpräglad grumlig cornea, röd 

konjunktiva, med fl uorescein infärgbara 

epiteldefekter. 


AKUT. 

Terapi: Inte skölja. Täcks med ett löst 

liggande sterilt förband. 



I september i år samlade 

man in begagnade glasögon 

för återanvändning. Det 

blev två hela containrar. 

John Godoy rengör begagnade 

glasögon tillsammans med 

Guatemalas ambassadör 

Susana Barrios Beltranena. 

Eft er denna hjälpinsats är 

hon och hennes man nu 

medlemmar i Vision for All 

och planerar ett femårigt 

projekt i Guatemala.

Kunder som kommer in i Synoptik-butiken i Varuhuset Nyckeln 

i Nyköping kommer troligen att träffa en av Sveriges mest unika 

optiker. Han heter John Godoy och blev legitimerad optiker 

i Borensberg 1992. Det unika är dels att John föddes i Lima, 

Peru och växte upp i Boston, USA dels att han är mannen bakom 

organisationen ”Vision for All”, som startade i Sverige 1995. 

Text: Kurt Östlund foto: tord olsson 

Ledordet 

är humanitet! 

Johns far var från Peru och hans mor från USA. De träffades 

på Massachusetts Institute of Technology i Boston, 

USA. Johns far ville att barnen skulle få bättre utbildningsmöjligheter. 

Eft er en period i Perus huvudstad 

Lima fl yttade familjen till USA. John var åtta år när han 

tillsammans med sina tre bröder kom till Boston. 

John studerade vid Dartmouth College i fyra år och 

avlade en Bachelor of Art i historia samt en lärarexamen. 

Eft er utbildningen åkte John 1980 till Europa som 

utbytesstudent. Under ett år bodde han i Frankrike och 

Italien och undervisade amerikaner i franska och 

italienska – själv pratar han fem språk. 

Åren 1982 till 1984 arbetade John som volontär i 

Nicaragua för att lära analfabeter att läsa och skriva. 

Du bekostade själv insatsen och bodde tillsammans 

med tolv fl yktingar från El Salvador i ett litet hus. 

Varför gav du dig ut på ett sådant äventyr? 

– På Boston College studerade jag tillsammans med en 

berömd brasiliansk pedagog, Paulo Freire, och han 

gjorde att jag blev intresserad av att lära fattiga människor 

läsa och skriva, men också intresserad av att lära 

av fattiga människor. Eft er att diktatorn Somoza hade 

störtats i Nicaragua 1979 startades ett program för att 

bekämpa analfabetismen. Jag ställde upp frivilligt som 

lärare, och i staden Estelí lärde jag salvadoranska fl yktingar 

att läsa och skriva. Jag fi ck bo i ett hörn på golvet 

i en liten tvårummare där en salvadoransk familj på 

tolv personer redan bodde. 

I Nicaragua kom du i kontakt med många människor 

som inte kunde lära sig att läsa och skriva på grund 

av för dålig syn. Hur tänkte du när du konfronterades 

med detta problem? 

– Då jag inte själv använde glasögon förstod jag inte 

varför många äldre människor, men även en del yngre, 

inte kunde läsa i sina arbetsböcker eller se texten på 

svarta tavlan. Genom diskussion med andra volontärer, 

bland annat från Sverige, kunde vi identifi era problemet. 

Att inhandla glasögon visade sig dock vara alldeles 

för dyrt. 

Du startade också en spansk skola för utlänningar i 

Nicaragua. Varför då? 

– Jag är mycket intresserad av språk, historia och kultur. 

Med många volontärer från många olika länder, till 

exempel amerikaner, svenskar, fransmän och tyskar, 

och därmed många olika språk, fanns ett behov av 

undervisning i spanska. Jag skrev också en bok i spansk 

grammatik, Una Sola Trinchera, med tillhörande arbetsbok, 

vilka fortfarande används. 

Det hände mycket i Nicaragua under de här åren. 

Du kom bland annat i kontakt med en svensk sjuk- 

PROFILEN 

JOHN GODOY 

FÖDD: 

18 november 1957. 

YRKE: 

Legitimerad optiker. 

UTBILDNING: 

Bachelor of Art, 

Teachers Certifi cate, 

1980, legitimerad 

optiker, 1992, kontaktlins 

behörighet, 1996 

FAMILJ: 

Hustru Marita, 

barnen Tania, 22, 

Cecilia, 20 och 

David, 19. 

BOR: 

Ljungsbro. 

ARBETE: 

Synoptik, Nyköping 

och Älmhult. 

Ordförande i 

”Vision for All”. 

INTRESSEN/HOBBYS: 

Har inte tid. 

ÄTER HELST: 

Strömming. 

LÄNGSTA RESA: 

Amazonas djungel. 

SENASTE FILM: 

Modigliani. 

SENASTE LÄSTA BOK: 

E = mc2 , 

av David Bodanis. 

DRÖMMER OM: 

Att fortsätta arbetet 

med undervisning 

inom optik i Sverige 

och utomlands. 


XXX 

Vision for All reser regelbundet 

runt till fattiga länder och 

hjälper folk som inte själva har 

råd med synundersökning och 

glasögon. Här kommer alla 

insamlade glasögon till nytta. 

” Men kom ihåg att detta är ett 

lagarbete med 650 medlemmar 

inblandade och med 

support från tusentals andra 

personer och företag.” 


sköterska som arbetade i samma område. Hur kom 

det sig? 

– I den spanska skolan studerade man på förmiddagen 

och gjorde frivilligt arbete på eft ermiddagen. På det 

sättet gick det att överbrygga gapet mellan att bara vara 

intellektuell eller att bara arbeta ute på fälten. 

På sjukhusets akutmottagning arbetade en svensk 

sjuksköterska, Marita från 

Torekov. Vi träff ades när vi var 

med och målade väggarna runt 

akuten och BB-avdelningen, 

som var helt grå, i varma färger. 

Marita arbetade även som 

lärare på sjukhuset. 

De bord som på förmiddagarna 

användes för att bland 

annat tvätta såväl döda soldater 

som patienter på rengjordes 

och användes som skolbänkar när personalen på 

eft ermiddagarna lärde sig att läsa och skriva. Marita 

ansvarade för den undervisningen. Hur kan man inte 

bli kär i en sådan kvinna? 

Maritas kontrakt var slut 1984 och ni fl yttade till 

Sverige. Varför det? 

– När Maritas kontrakt gick ut och hon måste återvända 

till Sverige hade jag redan fl yttat in i hennes våning, 

eft ersom 21 fl yktingar nu bodde i min första bostad. 

Hon bad mig följa med till Sverige eft ersom vi planerade 

att bilda familj. 

Eft er två år i Sverige med bland annat undervisning 

i Malmö bestämde du dig för att studera till optiker. 

Samma år fl yttade du och Marita med era två döttrar 

till Ljungsbro i Östergötland. Vad var anledningen 

till den fl ytten? 

– Eft er endast ett år i Sverige sökte jag till optikerutbildningen 

i Borensberg, och kom in. Ljungsbro ligger 

nära Borensberg och för att hålla ihop familjen medan 

jag studerade fl yttade vi dit. 

Du gav ett löft e att om du lyckades med dina optikstudier 

skulle du återuppta ditt internationella solidaritetsarbete. 

Du tog din optikerexamen 1992 och 

1996 blev du också behörig kontaktlinsoptiker. Har 

du levt upp till ditt löft e? 

– Ja, det tycker jag. För mig som humanist var det en 

stor utmaning att studera vetenskapliga ämnen som 

biologi, matematik och dylikt. Mina kunskaper i optometri 

har jag i stor utsträckning använt i utvecklingsländer, 

och genom ”Vision for All” tänker jag fortsätta 

att göra så.

Över 70 medlemmar samlades 

för att tvätta och mäta upp de 

insamlade glasögonen. 

Du startade organisationen ”Vision for All” 1995. I 

dag är ni 650 medlemmar och har hjälpt över 36 000 

fattiga människor i elva länder att se bättre. Du måste 

vara mycket nöjd med den utvecklingen. 

– Ja, det är jag. Men kom ihåg att detta är ett lagarbete 

med 650 medlemmar inblandade och med support från 

tusentals andra personer och företag. Det är en fortsättning 

på en lång och stolt tradition bland optiker att 

arbeta i solidaritetens tecken. ”Vision for All” har genom 

sin upparbetade organisation gjort det enklare för olika 

organisationer som vill skänka glasögon till fattiga människor 

i fattiga länder. 

Du har uppenbarligen en stark humanistisk känsla 

och ser insatserna för god syn åt fattiga människor 

som ditt viktigaste projekt. 

– Ja, jag ser det som ett privilegium att ha en bra utbildning 

och ett arbete. Jag är stolt över att ha med den svenska 

fl aggan varhelst de svenska optometristerna med sina 

medhjälpare gör sina frivilliga insatser. I september i år 

samlades över 70 medlemmar i ”Vision for All” i Ljungsbro 

för att tvätta och mäta upp begagnade glasögon som 

samlats in i två stycken sju meter långa containrar. 

Ungefär hälft en av glasögonen måste av olika skäl kasseras, 

men trots det har vi nu progressiva, bifokala och 

trifokala glasögon att ta med på kommande resor. 

Vart tänker ni åka nästa gång? 

– Våra nu planerade resor går till Tanzania (november), 

Nicaragua (december), Chile (januari), Peru (februari), 

Litauen (mars), Eritrea (april), Bolivia (maj) och Kuba 

(juli). 

”Vision for All” 

•”Vision for All” har ett mycket bra arbets koncept, som kan vara 

värt att lägga på minnet: 

– Att hjälpa fattiga människor att se är att ge hjälp till självhjälp. 

– Kan du se, kan du lära dig skriva och läsa. 

– Kan du skriva och läsa, kan du utbilda dig. 

– Kan du utbilda dig, kan du få ett värdigare liv. 

•”Vision for All” har en styrelse där John Godoy är ordförande. Såväl enskilda 

medlemmar som organisationer betalar en årsavgift. Den som vill 

stödja ”Vision for All” kan sätta in pengar på ett 90-konto (PG 90 06 61-0). 

• Nordic Vision lovar att stödja arbetet för de fattiga i världen, och SKLF 

ser också fram emot medverkan från ”Vision for All” på nästa kontaktlinskongress, 

som äger rum i Göteborg, 16-18 mars 2007. 

• John kan nås via e-post: john.godoy@swipnet.se. 

Webbadress: www.visionforall.org 


XXX 

NY 

endagslins 

en fuktig och fräsch känsla 

från morgon till sen kväll 

1• DAY ACUVUE ® MOIST kombinerar på ett unikt sätt det beprövade materialet Etafilcon A med 

en fuktrik ingrediens som innesluts i linsen. Detta skapar en långvarig, silkeslen fuktande kudde 


genom hela linsen som får dina patienters ögon att kännas fräscha och sköna hela dagen. 

ACUVUE ® och 1•DAY ACUVUE ® MOIST är varumärken som tillhör Johnson & Johnson Vision Care. ©JJVC 2006 

Nu utökat 

styrkeomfång 

+6,00 D till 

-12,00 D

Förekomst av 

Meibomian Gland Dysfunction 

hos kontaktlinsbärare och icke-kontaktlinsbärare 

Text: Maria Hedström 

Examensarbete 10 poäng. Optikerprogrammet 120p. 

Högskolan i Kalmar, Institutionen för kemi och biomedicinsk vetenskap 

Handledare: Peter Gierow, docent. Examinator: Catarina Ericson, universitetsadjunkt. 

SAMMANFATTNING 

Torra ögon är ett vanligt förekommande 

problem som kan leda till 

kontaktlinsintolerans hos kontaktlinsbärare. 

En orsak till detta kan vara en 

icke fungerande tårvätska som har 

många viktiga funktioner för ögats 

hälsa bland annat genom näringsutbyte 

och som ett skyddande lager. 

Då den består av olika lager med 

olika funktioner, har jag inriktat mig 

på funktionen hos de meibomska 

körtlarna. De meibomska körtlarna 

ligger längs de bakre ögonlockskanterna 

och har till huvuduppgift att 

producera ett sekret till tårfi lmens 

yttersta oljelager. Detta lager hjälper 

till att minska avdunstningen av tårarna 

och att skapa en jämn hinna av 

tårvätskan för att den optiska brytningen 

ska bli så bra som möjligt. Vid 

nedsatt funktion ökar avdunstningen 

och ger en minskad tårstabilitet som i 

sin tur leder till symtom som torrhetskänsla 

och irritation. Det fi nns olika 

defi nitioner och orsaker till detta tillstånd. 

En defi nition är att det är ett 

Meibomian Gland Dysfunction (MGD), 

Defi nition 

Det fi nns ingen klar defi nition av MGD. 

Tillståndet har bland annat defi nierats av 

olika forskare som icke-infl ammatoriskt, 

där utseendet på lipiderna förändras från 

ett normalt klart skick, till ett mer visköst 

och grumligt skick. Det är ett tillstånd där 

en infektion förekommer, men det innebär 

inte att en infl ammation är närvarande. 

MGD kan också ses som ett förstadium 

icke-infl ammatoriskt tillstånd där lipiderna 

förändras från ett normalt klart 

skick till ett mer visköst och grumligt 

skick. Symtomen kan variera från inga 

till uttalade besvär. Hyperkeratinisering 

och hormonella förändringar är några 

av de orsaker som nämns i litteraturen. 

Syftet med studien var att jämföra förekomsten 

av meibomian gland dysfunction 

(MGD) hos 60 personer, kontaktlinsbärare 

respektive icke-kontaktlinsbärare 

och med en uppdelning mellan 

grupperna och könen. Undersökningarna 

utfördes med hjälp av biomikroskopi 

och del tagarna besvarade även 

en enkät angående eventuella orsaker 

till tillståndet eller besvären. Resultatet 

visade ingen betydelsefull skillnad i 

förekomst av MGD mellan de båda 

grupperna. Slutsatsen av detta är att 

kontaktlinser inte orsakar MGD, men 

åkomman kan innebära stor risk för 

kontaktlinsintolerans. Därför är det 

viktigt att upptäcka MGD vid syn undersök 

ningen, då symtomen kan lindras 

genom behandling. 

till blefarit, en vanligt förekommande 

infl ammation och/eller infektion på ögonlocken 

som både kan vara akut eller kronisk. 

Skillnaden mellan MGD och blefarit 

är dess uppkomst, då MGD har en ickeinfl 

ammatorisk etiologi, medan blefarit oft a 

orsakas av infl ammation eller infektion. 

MGD kallas även för meibomit eller meibomianit, 

men då det inte alltid är en 

infl ammation inblandad, anses det lämpligt 

att kalla den för meibomian gland 

dysfunc tion. 

EXAMENSARBETE 

Etiologi 

Det fi nns olika teorier om orsaken till MGD, 

men en hyperkeratinisering har visat sig 

vara en bakomliggande orsak. En ökad halt 

av keratinproteiner i oljan har hittats hos 

dem som lider av MGD. En teori är att 

keratinisering av epitelväggarna på körtlarnas 

mynningar ökar hos vissa, av okänd 

orsak. Det leder till att mynningarna blir 

tilltäppta av keratinerat epitel och att 

utfl ödet av sekret hindras. Dessa keratinproteiner 

ger oljan dess gulaktiga färg. 

Bredden på körtlarna minskar med 

åldern eft ersom antalet körtlar minskar 

och det kan vara orsaken till att förekomsten 

av MGD också ökar med åldern. Liksom 

morfologiska förändringar och rubbning 

av körtelöppningarna. 

Tillslutning av de meibomska körtlarna 

kan även bero på hormonella förändringar, 

då oljan blir tjockare genom ökning av östrogenhalten. 

Antiandrogener, läkemedel som 

motverkar manliga könshormoner, samt 

östrogener sänker produktionen av sekret. 

Det har visat sig att personer med hudinfl 

ammationer som seborrhea och acne 

rosacea oft a har MGD, då det kan vara relaterat 

till systemsjukdomar. 

Vid infektion på ögonlockskanterna kan 

bakterier, oft a staphylococcus epidermidis 

och staphylococcus aureus, ansamlas och 

producera lipidnedbrytande ämnen som 

påverkar tårfi lmsstabiliteten negativt 

genom att lipidskiktet blir skadat. Därför 

är det viktigt att behandla infektionen och 

dess orsak. 

Flera läkemedel, speciellt de som påverkar 

de parasympatiska nerverna, kan 

minska sekretionen från exokrina körtlar 

som de meibomska. Konserveringsmedel 


EXAMENSARBETE 

som fi nns i vissa ögonläkemedel, till exempel 

benzalkoniumklorid, kan vara toxiska 

för epitelceller och kan bland annat upplösa 

lipidlagret i tårfi lmen. 

Symtom 

Bristen av lipider i tårvätskan leder till torra 

ögon på grund av ökad avdunstning och 

minskad tårstabilitet. Det ger förlust av 

smörjning och skador på epitelet på okulära 

ytan, vilket ger symtom. Eft ersom symtomen 

oft a uppkommer vid synkrävande situationer, 

till exempel läsning, besöker patienten 

optikern i första hand för att korrigera 

synen. En okorrigerad felsynthet kan ge liknande 

besvär. Ibland uppkommer varken 

symtom eller avvikelser på ögonlockskanten 

förrän tårfi lmen blir påverkad av exempelvis 

kontaktlinser. 

De symtom som kan uppkomma vid 

MGD är oft a okulära, såsom torrhet, röda 

ögon, instabil synskärpa, suddig syn, ögontrötthet, 

smärta, främmande kroppskänsla, 

irritation, brännande känsla, klåda och 

kontaktlinsintolerans. Den tunna, lite 

ojäm na tårfi lmen minskar ljusrefl ektionen 

och ögonen kan därför även se matta ut. 

Fynd som upptäcks vid undersökning 

kan variera från mild till svår och är oft a 

bilaterala. Om infl ammation förekommer 

syns det på bakre ögonlockskanten och 

på den palpebrala konjunktivan, som vitgula, 

grumliga och tjocka utsöndringar 

vid körtlarnas mynning. Vid nedre ögonlockskanten 

kan skum uppkomma i tårmenisken. 

Vid långvarig och allvarlig MGD kan 

andra tecken ses, till exempel förtjockning 

eller formförändring, som hack och oregelbundenhet 

av ögonlockskanterna. En 

utvidgning av körtlarna, mild till måttlig 

papillär hypertrofi , kärlförändringar och 

kronisk chalazion kan förekomma. Körtlarna 

kan vara malplacerade och dess mynningar 

minskade eller ökade i antal. Sekretet 

är oft a stelnat och vid tryckning på 

körteln kan utsöndringen vara tjock eller 

tandkrämsliknande. Då körtlarna är helt 

blocke rade ger tryckningen inget sekret 

alls. En förstorad körtel eller ingen alls kan 

synas vid evertering. 

Andra objektiva undersökningar med 

biomikroskopet kan visa färgning av kornea 

eller konjunktiva med Rose Bengal eller lissamine 

green. En metod att mäta tårstabiliteten 

är genom tear fi lm breakup time 


(BUT), som visar hur lång tid det tar för 

tårfi lmen att spricka upp. Tiden kan minska 

med MGD. 

Behandling 

Det går inte att behandla orsaken till MGD, 

men det fi nns olika metoder att lindra symtomen. 

Varma kompressorer: Bomull eller handduk 

som är upphettad av kokt vatten kan 

användas till att massera stängda ögonlock 

eller läggas på ögonlocken i tio minuter. 

Detta gör att stelnat sekret mjukas upp. 

Nackdelen är att resultatet är varierande 

och det kan ta tid att få en tillfredsställande 

minskning av symtomen och patienterna 

avbryter därför oft ast behandlingen. 

Ögonlocksrengöring: Rengöring hind ar 

att skräp blockerar öppningarna på körtlarna 

och att kontaminering sker så att 

risken för infektion ökar. Man bör helst 

rengöra ögonlockskanterna morgon och 

kväll med exempelvis en ren blöt handduk. 

Det går också att använda tops som är 

indränkta i milt babyschampoo. Rengöringen 

minskar risken att MGD utvecklas 

till chala zion, en inkapslad infl ammation 

i ögonlockets talgkörtlar. 

En kombination av varma kompresser 

och rengöring visade sig i en undersökning 

av Paugh et al. ge en betydlig förbättring av 

kvaliteten på tårfi lmen eft er två veckor. 

Även T-BUT ökade och komforten förbättrades. 

Mekanisk utpressning: Tillsammans 

med varma kompressorer och rengöring 

ges större möjligheter för körtlarna att 

utsöndra olja om man masserar eller 

trycker försiktigt på ögonlockskanten. 

Antibiotika: Systematisk medicinering 

med t ex Tetracyklin tar död på bakterier 

som normalt delar lipider till fettsyror. 

Fettsyror är mer hydrofi la och bildar ej 

någon oljefi lm och kan dessutom ha en 

denaturerande eff ekt på proteiner samt 

störa membraner. 

Tårsubstitut: Vätande droppar ger lindring 

av symtomen genom ökning av tårvolymen. 

Därigenom förlängs tiden som 

tårfi lmen täcker linsen och den okulära 

ytan, vilket minskar torrhetskänslan. 

Ytrengöring av kontaktlinser: Normalt 

räcker en multi-purposelösning för de 

fl esta kontaktlinsbärare, men för dem som 

lider av MGD, där lipidavlagringarna är 

avvikande, kan dessa lösningar vara så 

svaga att det behövs ett eff ektivare komplement 

till ytrengöringen. Detta kan lindra 

symtomen på suddig syn. Vid allvarligare 

fall rekommenderas att använda ytrengöringsmedel 

var fj ärde timme för att få 

bättre syn och ökad komfort. Lipider kan 

då sätta sig på linser på bara några minuter 

eller några få timmar. Byte av linser oft are, 

till exempel endagslinser, brukar inte ge 

något resultat. 

Prognos 

Det kroniska tillståndet går inte att bota, 

men genom att använda behandlingarna 

intensivt under några veckor kan symtomen 

lindras. Om detta lyckas kan man 

uppnå bra komfort och syn. Det är även 

viktigt att fortsätta att sköta hygienen och 

behandla akuta problem, med exempelvis 

varma kompresser. 

Relation MGD och kontaktlinser 

Det är inte känt om kontaktlinser utlöser 

MGD men tillståndet kan leda till kontaktlinsintolerans. 

En studie av klinikern Bee- 

Leng Ong, där avsikten var att undersöka 

om kontaktlinser hade någon skadlig eff ekt 

på de meibomska körtlarna, visade att förekomsten 

av MGD hos ett antal kontaktlinsbärare 

och icke-kontaktlinsbärare inte 

innebar någon statistisk skillnad av betydelse. 

Detta pekar på att kontaktlinsbärande 

inte ger upphov till MGD. Många 

problem som kan uppkomma vid kontaktlinsbärande 

kan dock bero på att tårfi lmen 

inte fungerar och där kan MGD vara en 

orsak. 

Hur kontaktlinser påverkar ögat 

Kontaktlinser kan orsaka fl era fysiologiska 

förändringar på ögat. En ständig skavning 

mot ögonlocken när man blinkar kan ha en 

eff ekt på de meibomska körtlarna som leder 

till hyperkeratinisering. De försämrar utbytet 

av tårvätskan framför kornea och delar 

tårfi lmen så att den blir tunnare. Detta ökar 

osmolariteten av tårvätskan och det påverkar 

hälsan på den okulära ytan negativt. 

Tårfi lmen på den främre ytan av kontaktlinsen 

bryts snabbare upp än på kornea, 

speciellt om linsmaterialet är hydrofobt. 

Detta märks inte alltid som torrhetskänsla 

utan kanske som en synförsämring. Repor 

på linsen kan medföra att lipider lättare kan 

kontaminera mucus och därmed bryta upp 

tårfi lmen.

Vid dålig funktion av tårfi lmen kan 

avlagringar på linserna öka vilket ger en 

ökad mekanisk belastning på ögat och risken 

ökar för kontaktlinsallergi och giant 

papillary conjunctivitis (GPC). En studie har 

visat att en behandling av MGD även förbättrar 

GPC och minskar kontaktlinsintoleransen. 

Förändringarna varierar beroende på 

linstyp, material och tjocklek. Vid hydrogel 

linser har ett tunnare lipidlager upptäckts 

och ju tunnare linsen är desto instabilare 

blir lipidmönstret. Även högvätskehaltiga 

material kan orsaka ett mindre 

stabilt och tunnare mönster. PHEMA-linser 

har det tjockaste och stabilaste mönstret. 

Hur MGD påverkar kontaktlinsbärande 

Kontaktlinsintolerans är vanligt vid MGD. 

Kontaktlinser ökar avdunstningen hos tårfi 

lmen, vilket förvärrar symtomen hos 

patienter som redan har problem med lipidlagret, 

vilket i sin tur också ökar avdunstningen. 

SYFTE 

Syft et med denna studie är att jämföra förekomst 

av meibomian gland dysfunction hos 

kontaktlinsbärare och icke-kontaktlinsbärare. 

I vissa fall kan dessa körtlar, om de är 

tilltäppta, medföra att symtom liknande dem 

vid torra ögon kan uppstå. Därför är det viktigt 

som optiker att vara observant vid kontaktlinstillpassningen 

för att undvika eventuella 

drop-outs som beror på nedsatt komfort, 

eft ersom behandling av detta tillstånd 

för att lindra symtomen är möjligt. 

Examensarbetets mål 

– Att undersöka förekomsten av 

meibomian gland dysfunction 

på 60 personer, kontaktlins- och 

icke-kontaktlinsbärare. 

– Att jämföra de två olika grupperna, 

som i sin tur är uppdelade eft er 

kön, för att eventuellt hitta något 

intressant samband . 

– Att fördjupa mig i de meibomska 

körtlarna och deras påverkan på 

tårfi lmen och därmed också kontaktlinsbärandet. 

– Att ta reda på om eventuell rengöringsvätska 

(kemisk inverkan) kan påverka 

de meibomska körtlarna. 

För att bedöma förekomsten av meibomian 

gland dysfunction använde jag Efrons graderingsskala: 

– Grad 0 (normal): Blek ögonlockskant, 

öppningarna synliga, klara ögonfransar. 

– Grad 1 (spår): Rosa ögonlockskant, 

grumlig utsöndring på vissa körtelmynningar. 

– Grad 2 (mild): Röd ögonlockskant, mjölkig 

utsöndring på de fl esta körtel-mynningar, 

ökat tårfl öde. 

– Grad 3 (måttlig): Röd ögonlockskant, gul 

utsöndring på alla körtelmynningar, 

utsöndring börjar komma kontinuerligt. 

– Grad 4 (svår): Tjock, krämig, gul utsöndring 

i alla körtelmynningar. Ständig 

utsöndring. Röd bulbär konjunktiva. 

RESULTAT 

Förekomst av MGD. 

Tabell I. Totalt hos kontaktlins- och 

icke-kontaktlinsbärare 

Antal Procent 

Grad Hö öga Vä öga 

0,0 21 19 54% 

0,5 4 3 9% 

1,0 7 10 23% 

1,5 4 5 12% 

2,0 1 0 1% 

Tot antal 37 37 

Tabell I visar förekomst av MGD hos båda 

grupperna på 46 procent, varav hälft en 

hade grad 1,0. 

Jämförelse mellan kontaktlinsbärare och 

icke-kontaktlinsbärare. 

Tabell II. 

Totalt hos kontaktlinsbärare 

Antal Procent 


0,0 12 11 68% 

0,5 2 2 12% 

1,0 2 3 15% 

1,5 1 1 6% 

2,0 0 0 0% 


Tabellerna II och III visar en högre förekomst 

av MGD hos icke-kontaktlinsbärare. 

Procentuellt var skillnaden 25 procent. 

Graden av tillståndet var även högre för 

denna grupp. 

EXAMENSARBETE 

Tabell III. 

Totalt hos icke-kontaktlins bärare 

Antal Procent 


0,0 9 8 43% 

0,5 2 1 8% 

1,0 5 7 30% 

1,5 3 4 18% 

2,0 1 0 3% 


Enkätstudie 

Enkäten besvarades av 17 kontaktlinsbärare, 

varav 10 kvinnor och 7 män. Tjugo 

var icke-kontaktlinsbärare, varav hälft en 

kvinnor och hälft en män. Kvinnornas ålder 

varierade mellan 16 och 61 år, med en 

median ålder på 22 år. Männens ålder varierade 

mellan 16 och 52 år, med en medianålder 

på 25 år. 

Vid besvär eller förekomst av MGD skulle 

frågesammanställningen kunna visa något 

samband mellan de olika faktorerna som 

kan orsaka torra ögon. 

De första elva frågorna var riktade till 

både kontaktlinsbärare och icke-kontaktlinsbärare. 

Fråga 12 till 18 var enbart riktade 

till kontaktlinsbärare. 

Fråga: Har du några besvär i ögonen nu 

i form av klåda, torrhet, smärta, brännande 

känsla, skav, irritation, röda ögon, sveda, 

ljuskänslighet, ögontrötthet, dimsyn eller 

igenklistrade ögon på morgonen? I så fall 

vad och i vilket öga? 

Tabell IV. 

Besvär hos icke-kontaktlinsbärare 

Antal 

Grad Ja Nej 

0,0 1 5 

0,5 0 1 

1,0 2 7 

1,5 1 2 

2,0 1 0 

Procent 25 75 

Tabell V. 

Besvär hos kontaktlinsbärare 

Antal 

Grad Ja Nej 

0,0 3 9 

0,5 0 1 

1,0 2 1 

1,5 0 1 

2,0 0 0 

Procent 29 71 


EXAMENSARBETE 

Skillnaden mellan besvären hos kontaktlinsbärare 

och icke-kontaktlinsbärare 

var 6 procentenheter, vilket är marginellt. 

Besvären hos kontaktlinsbärarna var mest 

klåda och torrhet. En person led även av 

irritation och röda ögon. Samma besvär 

återfanns hos icke-kontaktlinsbärarna men 

även ögontrötthet och igenklistrade ögon 

på morgonen hos två personer. En ickekontaktlinsbärare 

med grad 1,0 led av kroniska 

vaglar och hade besvär som rinnande 

ögon och dimsyn. 

Av de som hade besvär hade 60 procent 

någon grad av MGD, med minst grad 0,5 på 

ett utav ögonen. 

DISKUSSION 

Syft et med denna studie var att jämföra förekomsten 

av MGD hos kontaktlinsbärare och 

icke-kontaktlinsbärare. Målet var att göra 

60 undersökningar, med jämn fördelning 

mellan grupperna och könen, men det gick 

ej att uppnå på grund av att svårigheter att 

hitta försökspersoner som uppfyllde kriterierna. 

Ingen svarade på intresseanmälan. 

Det totala deltagandet blev därför 37 personer, 

20 kvinnor och 17 män. Alltså undersöktes 

totalt 74 ögon. Fördelningen på 

männen blev ojämn i de två grupperna, 

med ett bortfall på tre hos kontaktlinsbärarna. 

Detta skulle kunna vara en felkälla 

då studien skulle vara mer tillförlitlig 

om antalet försökspersoner hade varit fl er. 

Resultatet av undersökningarna visade 

ingen betydelsefull skillnad mellan före- 


komst av MGD hos de båda könen inom 

grupperna. Däremot var förekomsten 

högre hos kontaktlinsbärarna , både totalt 

och hos de båda könen. Mellan männen 

fanns dock en betydligt mindre skillnad än 

hos kvinnorna. Enkätfrågorna gav inga 

direkta samband, men gav intressanta uppgift 

er som överensstämde med litteraturen. 

Ett exempel är de två patienter som hade 

hudsjukdomen rosacea och som hade högre 

grader av MGD och uttalade besvär. Symtomen 

varierade hos dem med MGD, från 

inga till uttalade besvär. 

Resultatet kan ifrågasättas då undersökarens 

brist på erfarenhet kan medföra 

att bedömningen av ögonlockskanterna 

och eventuell dysfunktion i dessa körtlar 

blir felaktiga. 

Ong´s studier visade en förekomst av 

MGD hos 43 procent av hans försökspersoner, 

av dessa var 49 procent kontaktlinsbärare 

och 39 procent icke-kontaktlinsbärare. 

Hans resultat visade ingen statistiskt säkerställd 

skillnad mellan de båda grupperna. 

Andra studier av bl a Korb & Henriquez, 

som studerade 38 kontaktlinsbärare som 

hade utvecklat kontaktlinsintolerans utan 

någon självklar orsak, hittade en betydelsefull 

link mellan sekretionen från de meibomska 

körtlarna och kontaktlins in tolerans. 

I Ong´s artikel nämns Larke som 

påstår att 1/3 av etablerade kontaktlinsbärare 

utvecklar MGD. 

Problemet med dessa studier är att graderingen 

av MGD och defi nitionen varierar 

The simple and proven contact lens 

fitting system for keratokonus 

Complex lens geometry, combined with the enhanced benefits of Boston materials, 

makes the RoseK lens the better fit for superior patient comfort and visual acuity 

mellan forskarna och därmed blir resultaten 

olika. Diagnosen är även svår att ställa 

då det inte alltid handlar om infl ammation 

eller andra synliga tecken. Diagnosen kan 

bara vara baserad på hur lipiderna i utsöndringen 

ter sig. 

Slutsatsen av detta arbete är att kontaktlinser 

inte orsakar MGD, men kan leda till 

kontaktlinsintolerans och andra besvär 

som torrhet och irritation. Litteraturen 

visade inget samband mellan kontaktlinsvätskor 

och MGD. Vissa konserveringsmedel 

har en toxisk eff ekt på epitelceller 

och eft ersom det är en beståndsdel i vissa 

kontaktlinsvätskor, hade det varit intressant 

att undersöka detta närmare. Det får 

i så fall bli i ett annat arbete! 

Meibomian gland dysfunction är ett 

vanligt kroniskt tillstånd, liksom torra 

ögon, och bör därför uppmärksammas hos 

patienter med symtom som påminner om 

torra ögon. Någon orsak till detta har dock 

inte kunnat påvisas i detta arbete. Faktorer 

som miljö, hormonstatus och ofullständig 

blinkning kan påverka tårfi lmen som därmed 

är svår att bedöma. Därför är det viktigt 

att mäta T-BUT, bedöma tårfi lmen och 

ögonlockskanterna vid synundersökning 

för att kunna bedöma om patienten kan ha 


Anm. Uppsatsen är ej helt i originalversion. 

Viss redigering har gjorts inför 

publicering i denna tidskrift . 

Nordiska Lins AB 

Box 9053 • SE-400 92 Göteborg 

Tel. 031-748 49 40 

order@nordiska-lins.se 

www.nordiska-lins.se

Händer det att dina ögon känns 

torra när du bär kontaktlinser? 

Prova den nya kontaktlinsen som 

förblir fuktig och fräsch även i 

krävande miljöer. 


” Frihet är att slippa 

känslan av torra 

linser, var man än är.” 

ACUVUE ® , ACUVUE ® OASYS , HYDRACLEAR och ULTRA COMFORT SERIES är varumärken som tillhör Johnson & Johnson Vision Care. ©JJVC 2006 

Kajsa Bergqvist, världsstjärna i höjdhopp

SAMMANFATTNING 

Ögat är ett komplext system. Synkvalitén 

beror både på optiken i ögat och på 

retinas upplösning. För att få en bra bild 

på retina ska det vara så lite optiska 

störningar som möjligt. Att korrigera 

ett myopt, hyperopt eller astigmatiskt 

öga har länge varit möjligt, men nu kan 

också aberrationer till viss del korrigeras. 

Undersökningens syfte var att 

tillpassa en standardiserad aberrationskontrollerad 

kontaktlins, Defi nition 

AC, och undersöka vad som hände med 

aberrationerna och jämföra det med en 

vanlig endagslins, Dailies. Aberrationerna 

mättes i Zywave och kontrastkänsligheten 

mättes med en VisTechtav 

la. Kontrastkänsligheten undersöktes 

för att se om den ändrades när 

sfärisk aberration ändrades. Resultaten 

visade att det inte var fallet. Det okorrigerade 

ögat hade en positiv sfärisk 

aberration. Efter korrektion med kontaktlinserna 

sjönk sfärisk aberration till 

nära noll med Dailies, vilket är det som 

eftersträvas, och till ett negativt värde 

med Defi nition AC. Exempelvis en pupillstorlek 

på 4 mm gav följande medelvärden: 

0,02 μm för det okorrigerade 

ögat, 0,00 μm med Dailies och -0,02 μm 

med Defi nition AC. För sfärisk aberration 

fanns statistiskt säkerställda 

skillnader mellan det okorrigerade ögat 

och det med kontaktlinser korrigerade 

ögat, samt mellan de båda kontaktlinstyperna. 

Kontrastkänslighetsmätningens 

resultat gav ingen statiskt säkerställd 

skillnad mellan Dailies och Defi nition 

AC och det blev heller ingen märkbar 

skillnad i visus. 

1. INTRODUKTION 

Ett öga har en mängd olika optiska begränsningar 

bland annat defokus, diff raktion och 

aberration. Defokus är vanlig myopi, 

hyperopi och astigmatism och detta korrigeras 

med sfär- och cylinderglas genom 

en vanlig refraktionering. Synen begränsas 

också av retinas upplösning, som beror på 

avståndet mellan tapparna i fovea. Detta 

medför att hur bra man än gör optiken 

begränsas synen ändå av retina. Syft et med 

undersökningen var att jämföra en standardiserad 

aberrationskontrollerande 

endagslins med en vanlig endagslins och 

undersöka om det blev någon skillnad på 

sfärisk aberration och kontrastkänslighet 

mellan kontaktlinserna. Minskade aberrationen 

borde kontrastkänsligheten bli 

bättre. 

1.1 Aberration och diffraktion 

I det mänskliga ögat fi nns det optiska 

begränsningar som vanligtvis inte mäts 

med dagens instrument och då heller inte 

korrigeras. Diff raktion är en av dessa 

begränsningar och den ökar när pupillen 

minskar. Diff raktion kan liknas vid en våg 

som kommer in till en smal öppning. 

EXAMENSARBETE 

Vågfrontslinsen, en tänkbar 

lösning för sfärisk aberration 

Text: Caroline Jarkö 

Examensarbete 10p. Optikerprogrammet 120p. Karolinska Institutet, Institutionen för Neurovetenskap. 

Handledare: Anna Lindskoog-Pettersson, Universitetsadjunkt, Leg.Optiker, Linda Lundström, 

Doktorand KTH, Peter Unsbo, Universitetslektor KTH. 

Examinator: Rune Brautaset, Programdirektor, MPhil, PhD. 

Figur 1.1 Bilden illustrerar hur synskärpan 

begränsas av de olika faktorerna. 

Vågorna före pupillen är raka och parallella 

och kommer att böja av och ge upphov till 

en suddig bild. En större pupill medför att 

diff raktion inte längre är den begränsande 

faktorn för ett ögas optiska kvalité. Vid 

ökad pupillstorlek, gränsen går oft ast vid 

2 – 3 mm kommer diff raktionen att minska 

och den suddiga fl äcken på retina på grund 

av diff raktion blir liten. Bilden kommer nu 

istället att begränsas av aberration. En 

större pupill reducerar diff raktionen, men 

de perifera strålarna ger istället upphov till 

aberration, både högre och lägre ordningens 

aberration. Diff raktion är inget man kan 

korrigera, det är den fysikaliska gränsen 

för hur bra en avbildning kan bli. Aberrationer 

beror på optiska ojämnheter i ögat 

och på att strålarna bryter olika perifert 

jämfört med paraxialt. 

Aberration fi nns i alla ögon och är individuella 

vilket medför att påverkan på 

synen skiljer sig från person till person. 

Ackommodation, pupilldiameter och ålder 

påverkar och förändrar aberrationerna 

(Eisen berg, 2004). Aberrationsfria ögon 

fi nns inte, men det fi nns ögon som har 

mindre aberrationer än andra. Lägre ordningens 

aberrationer utgör ca 80 procent 

av de optiska aberrationerna (prisma, myopi , 

hyperopi och astigmatism). Dessa mäts och 

korrigeras med vanlig refraktionering. 

Högre ordningens aberrationer är bland 

annat tredje ordningens aberrationer coma 

och trefoil och fj ärde ordningens aberrationer 

sfärisk aberration, sekundär astigmatism 

och quadrafoil Det fi nns både kromatiska 

och monokromatiska aberrationer. 

De kromatiska aberrationerna beror på att 

olika våglängder (färger) bryter olika och 

detta uppstår så fort ögat tittar i vitt ljus 

Exempelvis har blått ljus sin fokalpunkt ca 


EXAMENSARBETE 

Figur 1.3 PSF i pupillstorlekar från 1 mm till 

8 mm, läses från höger till vänster. 

Figur 1.4 Hartmann-Shack sensor. 

Figur 1.5 En punktkälla ger en perfekt 

sfärisk vågfront, som i sin tur ger en 

skarp bildpunkt. 

1 D framför retina och rött ljus har sin 

fokal punkt ca 0,25 – 0,50 D bakom retina i 

ett avslappnat öga (Millodot, 2004). Kromatiska 

aberrationer mäts eller korrigeras 

inte för det mäskliga ögat, då det antas att 

ögat kan kompensera för dessa störningar 

(Freeman et. al., 2003). Den monokromatiska 

aberrationen mäts vid gröna ljusets 

våglängd 587,6 nm (Rabbetts et al., 1998). 

1.1.2 Sfärisk aberration 

Till skillnad från kromatisk aberration är 

den sfäriska aberrationen olika från person 

till person (Rabbetts et al., 1998). Sfärisk 

aberration beror på att strålarna i 

periferin bryts mer eller mindre än de 

paraxiala strålarna. De perifera och de 

paraxiala strålarna har olika infallsvinkel 

och får därför olika fokalpunkter. Eft ersom 

de perifera strålarna har en större 

infallsvinkel stämmer inte approximationen 

av Snells lag (sin i × n = sin i’× n’). Ju större 

pupillen är desto mer avviker de perifera 

strålarnas brytningsvinkel från de paraxiala 

strålarnas (Millodot, 2004). Personer 

som har större pupilldiameter än 6 mm 


Figur 1.6 Zernike polynom i en pyramid. 

har generellt mer sfärisk aberration 

(Eisenberg, 2004). Bryter strålarna i periferin 

mindre än de paraxiala strålarna 

kallas det negativ sfärisk aberration, överkorrigerad 

sfärisk aberration. Bryter de 

perifera strålarna mer kallas det positiv 

sfärisk aberration, okorrigerad sfärisk 

aberration (Unsbo, 2006). 

Positiv sfärisk aberration anses vara en 

av anledningarna till att man blir mer närsynt 

på kvällen, så kallad nattmyopi (Eisenberg, 

2004) Sfärisk aberration blir mer 

positiv med ökad åldern. 

1.1.3 Vågfrontsaberrationer 

Låter man en perfekt plan vågfront träff a 

en perfekt konvex lins, utan avbildningsfel, 

kommer den plana vågfronten att ändra 

form och bli helt sfärisk. Eft ersom ingen 

lins är perfekt kommer det att bli en ljusspridning 

i avbildningspunkten. Detta 

kallas Point Spread Function (PSF). PSF 

visar hur en ljuspunkt avbildas i ett optiskt 

system. Exempelvis hos en person med 

mycket coma kommer ljuspunkten att se 

ut att ha en svans och hos en person med 

hög sfärisk aberration kommer det att se 

ut som en halo runt ljuspunkten. 

En vanlig metod att mäta och avbilda 

vågfrontsaberrationer är med en Hartmann-Shack 

sensor. Denna metod är 

objektiv och går till så att en ljuspunkt placeras 

på näthinnan och mäter vågfronten 

på ljuset som kommer tillbaka ut genom 

systemet. Genom att jämföra den vågfronten 

som kommer tillbaka ut ur ögat med en 

perfekt plan vågfront, en referens- vågfront, 

får man en kartläggning av aberrationerna 

i det uppmätta ögat. 

Principen är kortfattat att en tunn laserstråle 

koncentreras på näthinnan för att 

skapa en punktkälla. Den tillbakagående 

strålen upplever alla aberrationer och avvikelsen 

avläses av en linsmatris och en CCD 

detektor. Genom detta kan vågfrontens 

utseende bestämmas. 

Andra metoder att mäta vågfronstaberrationern 

är Tschering och Laser ray tracing. 

1.1.4 Vågfrontsanalys 

Den vanligaste och allmänt använda meto-

den att mäta syn är den subjektiva refraktioneringen. 

Fördelen med denna metod 

är att den innefattar hela synprocessen hos 

patienten, både optiken i ögat, nervprocessen, 

och den psykosociala uppfattningen. 

Begränsning med denna metod är att 

endast sfärisk korrektion i två meridianer 

90 grader mot varandra används. Synkvalitén 

handlar inte bara om att synskärpan 

ska vara 1,0 eller högre utan också om kvaliteten 

på seendet. En vågfrontsmätning 

kan ge den informationen, då den ger ett 

mått på ögats aberrationer. 

En vågfrontsaberration är avståndet 

mellan den uppmätta vågfronten och en 

referensvågfront. För god bildkvalitet bör 

de monokromatiska aberrationerna vara 

små och skillnaden mellan den uppmätta 

vågfronten och en referensvågfront vara 

liten. 

En perfekt punktformad ljuskälla som 

placeras i linsens fokalpunkt kommer att ge 

en perfekt plan vågfront om linsen är felfri. 

Mätning av formen på vågfronten ger ett 

mått på den optiska kvaliteten. All avvikelse 

från den perfekta vågfronten kommer 

att bero på aberrationer i det optiska systemet. 

Jämförs en perfekt vågfront med en 

vågfront som kommer ut från ett uppmätt 

öga kan man skapa en karta över den optiska 

aberrationen i just det ögat. Aberrationer 

illustreras oft a i en pyramid, där 0:te ordningen 

är högst upp och ökande ordningar 

nedåt i pyramiden. För att beskriva de 

optiska aberrationerna och specifi cera 

behovet av korrektion används Zernike 

polynom, som beskriver vågfronten matematiskt. 

Varje lodrätt rad representerar en typ 

av aberration. Vågrätt syns den radiella 

frekvensen. Den översta raden kallas nollraden, 

0:te ordningens aberrationer. Den 

har ingen egentlig optisk funktion, är bara 

en konstant. 

Nollraden är en utgångspunkt för att 

kunna skapa en skala. Andra raden kallas 

1:a ordningens aberrationer och visar prismatiska 

eff ekter, även kallat tilt. Vanligtvis 

är inte första och andra raden visade i pyramiden 

eft ersom det inte har någon inverkan 

på bildkvaliteten. På tredje raden hittar 

man defokus, Z-4, och astigmatism, Z-3 och 

Z-5, dessa tre kallas 2:a ordningens aberrationer. 

Z-3 visar sned astigmatism och 

Z-5 visar horisontell astigmatism. Denna 

rad representerar vanligt sfäriskt refraktionsfel. 

Den femte raden innehåller fem 

termer, varav den ena, Z-12 är sfärisk aberration, 

dessa tillhör 4:e ordningens aberrationer. 

För att lägga ihop värdet på vågfronten 

brukar Root Mean Square error (RMS) 

beräknas. RMS ger en uppfattning om systemet 

har mycket eller lite aberrationer. 

Kortfattat kan man säga att RMS jämför den 

uppmätta vågfronten med en perfekt vågfront 

och beräknar ett värde som anger 

skillnaden mellan dessa. Vanligtvis bortser 

man från lägre ordningens aberrationer. 

Ett lågt RMS är oft ast bättre är ett högt. 

1.1.5 Zywave 

Zywave från Bausch & Lomb är en Hartmann-Shack 

aberrometer som mäter ögats 

optiska aberrationer. Zywave mäter hela 

ögat, från lins till retina och det är de 

monokromatiska aberrationerna som mäts. 

Zywave ger en känsla av att titta på ett 

objekt långt bort i oändligheten, vilket ger 

ett så avslappnat öga som möjligt. För att 

beräkna vågfrontsaberrationen används 

Zernicke polynom. Zywave mäter på våglängden 

785 nm och räknar om resultaten 

för en våglängd på 555 nm. 

1.1.6 Aberrationskontrollerande linser 

Defi nition AC (aberration-control) från 

Biolens är en standardlins baserad på mätningar 

i en vågfrontsanalysator, Wavefront 

anylyzer KP9000PW. För maximal aberrationskontroll 

är den asfäriska kurvan i 

varje lins individuellt anpassad för varje 

styrka. Linsen ska kunna korrigera högre 

ordningens aberrationer med upp till 

75 – 80 procent. Linsen har en och asfärisk, 

elliptisk geometri på den främre ytan. Det 

är samma styrka i hela linsen och ju högre 

minus det är på linsen, desto större eff ekt 

på aberrationskontrollen. Aberrationskontrollen 

gör att cylindern minimeras och 

kan maskas med upp till en dioptri. 

Defi nition linserna är, enkelt förklarat, 

vågfrontslinser utan en vågfrontsanalysator. 

Optical Connection i San José, USA har 

använt sig av vågfrontsteknologin i sin 

design med resultatet av ett medelöga som 

bas. 

1.2 Kontrastkänslighet 

För att få ett mer fullständigt mått på ögats 

synskärpa kan kontrastkänsligheten i ögat 

EXAMENSARBETE 

mätas och bestämmas. Vanligtvis görs 

detta genom att låta försökspersonen titta 

på ett randmönster, som har mjuka övergångar 

från svart till vitt och alla gråskalor 

däremellan, ett ”sinusmodulerande” randmönster 

med varierad spatiell frekvens och 

kontrast. Tätheten i randmönstret kallas 

spatiell frekvens och uttrycks i cykler per 

grad synvinkel, där en cykel är ett svart och 

ett vitt band. Mönstren blir tätare och 

tätare ju högre spatiell frekvens som mäts 

och kontrasten justeras tills försökspersonen 

inte kan se något mönster, detta är den 

så kallade kontrasttröskeln. 

Kontrastkänsligheten kan beskrivas 

med hjälp av en kurva där X-axeln motsvarar 

spatiell frekvens och Y-axeln står för 

kontrastkänslighet. Kontrastkänsligheten 

är det inventerade värdet av kontrasttröskelvärdet 

och ritas in i förhållande till frekvensen 

i diagrammet. Skalorna i diagrammet 

är logaritmiska. Kurvan ger en bild av 

försökspersonens kontrastkänslighetsfunktion, 

CFS. En kontrastkänslighet på 

1 motsvarar en kontrasttröskel på 100 procent. 

Känsligheten är allra högst vid mellanfrekvenserna 

och är lägre längs kurvans 

sidor. En av de saker som påverkar kontrastkänsligheten 

är ögats optik, men det 

fi nns även andra orsaker som ännu inte är 

helt förklarade. Kontrastkänlighetsminskningen 

vid låga frekvenser kan inte förklaras 

optiskt, men det beror till viss del på 

lateral inhibition, en aktiv nervcells hämmande 

eff ekt på omkringliggande nervceller. 

(Martin, 1995). 

1.2.1 VisTech 

VisTech är en klinisk metod för att mäta en 

persons kontrastkänslighet. Den fi nns för 

både långt och på nära håll. Normal rumsbelysning 

används och ska vara jämn över 

hela tavlan; 30 – 80 cd/m2. Samma belysning 

används vid varje mätning. Tavlan 

placeras på tre meters avstånd från försökspersonen. 

På tavlan fi nns det fem rader 

(A – E) och nio kolumner (1 – 9) med randmönstrade 

cirklar av olika spatiell frekvens 

och kontrast. Varje rad har olika spatiell 

frekvens. I de översta cirklarna är frekvensen 

lägst och kontrasten blir lägre och lägre ju 

längre åt höger man kommer, det vill säga 

frekvensen ökar nedåt och kontrasten 

minskar åt höger. Testet utförs med ett öga 

i taget. 

Detta ger en bild av försökspersonens 


EXAMENSARBETE 

Sfärisk aberration μm 

Figur 3.1 I diagrammet ovan visas resultaten av mätningarnas medelvärden för sfärisk 

aberration i höger öga vid olika pupillstorlekar och korrektioner. 

Kontrastkänslighet 

0,100 

0,050 

0 

-0,050 

-0,100 

-0,150 

-0,200 

180 

160 

140 

120 

100 

80 

60 

40 

20 

0 

Figur 3.3 Kontrastkänslighetskurva för höger öga med habituell korrektion, Defi nition AC och Dailies. 

kontrastkänslighetskurva. På nära håll 

utförs testet på samma sätt, fast med hjälp 

av små tavlor i en speciell tavelhållare 

(Martin , 1995). 

2. MATERIAL OCH METOD 

2.1 Urval och kriterier 

Försökspersonerna i undersökningen var 

20 – 37 år med en myopi mellan -0,50 D och 

-8,0 D. Antalet försökspersoner var 24 och 

alla var friska. För att undvika påverkan av 

till exempel katarakt och andra åldersrelaterade 

ögonsjukdomar, då detta till exempel 

kan påverka kontrastseendet, sattes en övre 

åldersgräns till 37 år. Två försökspersoner 

föll bort då kontaktlinsen inte passade, i 

båda fallen var kontaktlinsen för fl at. 

2.2 Mätinstrument och metoder 

Försökspersonerna kom på tre besök. 

2.2.1 Besök 1 

Vid första besöket mättes försökspersonernas 

kontrastseende på en VisTech-tavla. Försökspersonen 

hade sin egen korrektion på, då 

mätningarna gjordes på avstånd och alla försökspersoner 

var myoper. Mätningarna 

utfördes monokulärt. Vid uppmätning av 


4 mm 4,5 mm 5 mm 6 mm 

A 1,5 

cyk/grad 

B 3,0 

cyk/grad 

C 6,0 

cyk/grad 

Spatiell 

frekvens 

D 12, 0 

cyk/grad 

E 18,0 

cyk/grad 

= Okorr 

= Dailies 

= Def AC 

= Hab 

= Dailies 

= Def AC 

försökspersonernas aberrationer gjordes 

mätningar med Zywave utan någon korrektion 

på. Mätningarna i Zywave ut- fördes 

också monokulärt. Eft er mätningarna tillpassades 

en kontaktlins och visus kontrollerades. 

Varannan försöksperson fi ck en 

Defi nition AC och varannan fi ck en Dailies. 

2.2.2 Besök 2 

Vid besök två gjordes samma mätningar 

igen, det vill säga ett kontrastkänslighetstest 

med VisTech-tavlan och aberrationsmätningar 

med Zywave och visus kontrollerades. 

Vid alla mätningar behölls linsen 

på. Eft er mätningarna tillpassades den 

andra kontaktlinsen, samma styrka på 

kontaktlinsen användes. 

2.2.3 Besök 3 

Vid sista besöket utfördes samma mätningar 

som vid besök 2 men med den vid 

besök 2 tillpassade kontaktlinsen på ögat. 

2.2.4 Behandling av mätdata 

All data från Zywave samlades in och med 

hjälp av ett dataprogram skiljdes mätdata för 

sfärisk aberration ut. Eft er detta sorterades 

mätvärden för högerögon för sig och för vänsterögon 

för sig. Det gjordes på detta sätt på 

grund av eventuella bortfall. Okorrigerat 

jämfördes med Dailies, Dailies jämfördes 

med Defi nition AC och Defi nition AC jämfördes 

med okorrigerat för att se om det 

fanns någon statistiskt säkerställd skillnad. 

Statistikprogrammet InStat 3 användes för 

att göra statistikanalysen. För att göra diagram 

beräknades medelvärden av mätningarna 

för varje korrektion. Kontrastkänslighetsdata 

omvandlades, enligt tabell i Vis- 

Tech-manualen och behandlades på samma 

sätt som mätvärdena för sfärisk aberration. 

3. RESULTAT 

3.1 Sfäriska aberration 

Aberrationen mättes i Zywave och med 

hjälp av ett dataprogram skiljdes sfärisk 

aberration ut. Ett medelvärde beräknades 

och presenteras i diagram ovan (fi gur 3.1). 

Den statistiska signifi kansen testades 

med ett Tukey-Kramer multiple comparison 

test och en signifi kansnivå på α=0,05 

sattes, om p < 0,05 är det en statistiskt 

säkerställd signifi kans. 

En jämförelse mellan Dailies och Defi nition 

AC, Defi nition AC och okorrigerat och 

okorrigerat och Dailies gav att all data fi ck 

ett p < 0,05. Vilket gav att det var en statistiskt 

säkerställd signifi kans. Det samma 

gällde för alla pupillstorlekar och ögon. 

3.2 Kontrastkänslighet 

Ett Dunns multiple comparison test användes 

för att göra den statistiska analysen av 

kontrastkänslighetsmätningarna. 

(Figur 3.3) 

Signifi kansnivån sattes till 0,05. Alla 

mätningar gav ett resultat på p > 0,05, vilket 

gav att ingen statistiskt säkerställd signifi - 

kans fanns. 

3.3 Visus 

Vid jämförelse av visus blev det ingen mätbar 

skillnad. 

3.4 RMS 

Inte heller RMS gav någon statistiskt säkerställd 

skillnad. Vilket visas med standardavvikelse 

staplarna. (Figur 3.6) 

4. DISKUSSION 

Syft et med undersökningen var att undersöka 

om det går att få bättre syn med en

Visus 

1,4 

1,2 

1 

0,8 

0,6 

0,4 

0,2 

0 

Höger Vänster 

= Dailies = Def AC 

Figur 3.5 Visus med Dailies och Defi nition AC. 

standardiserad aberrationskontrollerad 

lins. Det intressanta var om det gick att tillpassa 

en sådan kontaktlinslins på ett öga 

och sedan mäta om optiken blev bättre. 

Ögat är inte ett perfekt rätlinjigt optiskt 

system och inte heller ett stabilt optiskt system. 

Den föränderliga pupillstorleken och 

ackommodationen gör att det blir förändring 

av aberrationerna och därför också 

vågfronten. Tyvärr är inte dessa ändringar 

konsekventa. Dessutom är ögat ett aktivt 

biologiskt system som förändras över tiden. 

Vilket gör det svårt att mäta den exakta 

aberrationen i ett öga. Även tårfi lmen har 

viss inverkan på aberrationerna. En dålig 

tårfi lm, med snabb Tear Break Up Time, 

kan öka högre ordningens aberrationer i 

ögat. En studie som gjorts visar att i torra 

ögon var det signifi kant större förekomst 

av sfärisk aberration och coma än i ett normalt 

öga. Varje blinkning har också viss 

inverkan på det optiska systemet men hålls 

tårfi lmen stabil borde påverkan vara minimal 

(Eisenberg, 2005). 

Mina resultat visar att Defi nition AC inte 

är att rekommendera för mina försökspersoner. 

Medelvärdet för sfärisk aberration 

ligger mellan 0,1 μm och 0,14 μm vid en 

pupillstorlek på 6 mm. I mina mätningar 

ligger medelvärdet på < 0,09 μm. Defi nition 

AC som är designat eft er ett medelöga, 

antagligen för ett värde mellan kommer 0,1 

μm och 0,14 μm, kommer att ta bort positiv 

sfärisk aberration, men reducera den för 

mycket och kvar blir negativ sfärisk aberration. 

Sfärisk aberration ska ligga så nära 

noll som möjligt. I det okorrigerade ögat 

var den sfäriska aberrationen positiv och 

med Defi nition AC sänktes den i och för 

sig, men blev istället negativ. Med Dailies 

blev resultatet en sfärisk aberration nära 

noll, vilket är det man eft ersträvar. Mät- 

RMS μm 

0,45 

0,40 

0,35 

0,30 

0,25 

0,20 

0,15 

0,10 

0,05 

0 

4 mm 4,5 mm 5 mm 6 mm 

Figur 3.6 Högre ordningens rms värden. 

ningsresultaten visar att de fl esta försökspersoner 

i denna undersökning hade positiv 

sfärisk aberration när ögat var okorrigerat 

och ögat är mer vant vid positiv sfärisk aberration. 

Ackommodationen på verkar den 

sfäriska aberrationen och gör att den går 

mot noll, i vissa fall blir den också negativ. 

Med det borde inte vara en felkälla då 

Zywave mäter det ackommodationsavslappnade 

ögat. Försökspersoner i undersökningen 

var unga och den positiva sfärisk 

aberration var låg, därför är inte Defi nition 

AC förstahandsvalet av kontaktlins. Det 

fi nns undersökningar som visar att positiv 

sfärisk aberration ökar med åldern. En Defi - 

nition AC är kanske mer att rekommendera 

för äldre individer. 

Visusmätningarna visade att det inte 

blev någon signifi kant skillnad mellan kontaktlinserna 

och det säger ju ändå att Defi - 

nition AC inte försämrade synen. Kontrastkänslighetsmätningen 

gav inte heller någon 

signifi kant skillnad. 

Kan vara möjligt att det skulle ha gett ett 

större utslag om man använt andra mätmetoder 

för visus och kontrastkänslighet. 

Exempelvis är VisTech ett ganska grovt test 

som mäter i stora kontraststeg. Möjligtvis 

skulle man ha fått ett större utslag om man 

använt sig av mätmetoder som mäter i 

mindre steg. Jag undersökte också om det 

fanns någon signifi kant skillnad i RMSvärdena 

för högre ordningens aberration 

och kom fram till att inte heller där fanns 

det någon signifi kant säkerställd skillnad, 

vilket visar att Defi nition AC trots allt inte 

försämrade synen. Det hade varit intressant 

att titta på hur dessa kontaktlinser 

fungerar vid nattmyopi. Det gjordes ingen 

subjektiv utvärdering eft ersom detta hade 

krävt att försökspersonerna skulle använda 

linserna längre än bara några dagar. Detta 

EXAMENSARBETE 

= Okorr 

= Dailies 

= Def AC 

hade också kunnat ge ett intressant resultat. 

Slutsatsen blir att, trots att Defi nition AC 

inte försämrade synen ska de nog bara tillpassas 

på personer som är i behov av aberrationskontroll 

och har hög positiv sfärisk 

aberration. För att ta reda på om värdet av 

sfärisk aberration är högt eller lågt och om 

en aberrationskontrollerande kontaktlins 

ska tillpassas bör vågfrontsmätningar utföras. 

Kort sagt framtiden kommer att handla 

mer och mer om aberrationer och därför 

bör vi lära oss att använda vågfrontsmätare 

och tolka vågfronter. 

Referenser 

1. Jeff rey S. Eisenberg (2005) Th e Reality of Super 

Vision, Review of Optometry, Vol. No: 142:4Issue: 

4/15/05. 

2. John de Brabander (2004), Wavefront Technology 

part 1, Global Contact, nr 36, sida 32-35. 


part, Global Contact, nr 37, sida 44-49. 


part 3, Global Contact, nr 38, sida 35-39. 

5. Jörgen Ringmans föreläsning 2002-11-05. 

6. Lena Martin (1995) Att mäta syn, sida 169-171. 

7. Linda Lundström (2006-04-24) muntlig 

information. 

8. M.H. Freeman, C.C. Hull (2003) Optics, 

Eleventh edition, kapitel 7, sida 233. 

9. Michel Millodot (2004) Dictionary of optometry 

and visual science, Sixth edition, sida 1, 2, 283. 

10. Minna Morri (2005) Ackommodationens 

påverkan på ögats aberrationer, Examensarbete 

Optikerprogrammet, Karolinska Institutet, 

Stockholm. 

11. Peter Unsbos föreläsning 2006-03-17, Kontaktlinsföreningens 

föreläsning om vågfrontslinser på 

Scandic hotell, Sollentuna. 

12. Roland B. Rabbetts, Bennets (1998) Clinical Visual 

Optics, Th ird edition, sida: 

13. Sveriges Kontaktlinsförening (2006) 

KLASS 2006, sida 20 och 23. 

14. W.N. Charman (2005) Wavefront technology: 

Past, present and future, Vol 28, Issue 2, June 2005, 

sida 75-92. 

Anm. Uppsatsen är ej helt i originalversion. 

Viss redigering har gjorts inför 

publicering i denna tidskrift . 


KONTAKTOLOGI 

When Thinner is not Better 

Often in life we are conditioned to 

think that thinner is better, but this sentiment 

does not apply to the cornea. Th e 

thinner cornea is sometimes liable to become 

ecstatic, leading to distorted and poorer 

vision . Th e cornea has an important function 

in acting as an ultraviolet radiation (UVR) 

fi lter to protect ocular components. Th e thinning 

of the cornea, as occurs with some 

diseases and certain refractive surgeries, may 

interfere with this function. 

In keratoconus, pellucid marginal degeneration 

and other corneal thinning disease, 

we do not know what is lost when the cornea 

becomes thinner. Clinically we observe this 

as a stromal thinning. However, what is lost 

in the cornea and where precisely it starts 

remains a mystery. 

Research in our laboratory fi rst had to 

focus on developing a more precise understanding 

of the normal human cornea. To 

determine if we with disease lose stromal 

lamellae, we needed to establish how many 

there should be in the fi rst place. By using 

technology with ultimate resolution, transmission 

electron microscopy , we have for 

the fi rst time established that the human cornea 

contains an average of 242 lamellae and 

I England har minst fem procent av 

patienterna som besöker en optometrisk 

praktik med stor andel förstagångskontroller 

av barn, någon form av binokulär avvikelse. 

Nästan alla barn i England får sin första 

ögonundersökning utförd av en optometrist, 

som i normalfallet har en vidareutbildning 

i ämnet. 

Den vanligaste orsaken till ett binokulärt 

problem, är amblyopi i förening med anisometropi, 

men vanliga orsaker är också okompenserad 

heterofori och strabism. Barn som 

har den förstnämnda anomalin har stora 

möjligheter att bli behandlade enbart genom 

att använda kontaktlinser. Genom introduktionen 

av de nya silikonhydrogelmaterialen 

och därmed kontaktlinser som kan användas 

dygnet-runt i upp till trettio dygn, har ett 


that this value does not vary a great deal 

be tween humans. 

If corneal ectasia is the result of weakening 

of the cornea, where then is the weakening 

located? In LASIK, for instance, anterior 

lamellae are severed, and in some cases this 

leads to corneal ectasia. Is there something 

related to the arrangement of anterior lamellae 

that provides a vital structural strength to 

the corneal shape? Almost without exception 

lamellae are described in literature as cross ing 

the cornea limbus to limbus. Our research has 

provided clear evidence suggesting that 

anterior lamellae, oft en if not always, stop 

short of providing a limbus to limbus bridge. 

We have yet to determine whether this new 

fi nding relating to the lamellar architecture 

evolved for structural or optical purposes. 

Histopathological examination of keratoconic 

corneas has revealed that the focus of 

this disease is the anterior cornea. At least in 

relatively early stages the posterior stroma, 

posterior limiting lamina and endothelium 

are of normal appearance, but signifi cant 

changes are present in the epithelium, anterior 

limiting lamina (ALL) and anterior stroma . 

Th e ALL is absent over signifi cant corneal 

areas and the anterior stroma harbors 

genombrott i behandlingen skett. En besvärande 

amblyopi kan i vissa fall reduceras bara 

genom användning av kontaktlinser. Det 

kan visa sig att det inte alls behövs någon 

ocklusionsbehandling. 

En anisometropi kan antingen vara refraktiv 

eller axial. Den teori som har talat för 

användning av glasögonkorrektion i stället 

för linser, är att aniseikonin vid axial anisometropi 

reduceras genom den större förändringen 

av näthinnebilden i det mer felsynta 

ögat. Förutsättningen är att näthinnans 

receptorer är jämnt fördelade i respektive 

näthinna, trots skillnad i yta, vilket inte är 

troligt. I praktiken har det visat sig att kontaktlinser 

har andra fördelar som gör att 

patienterna föredrar dessa. Exempelvis ett 

normalt perifert seende, inga prismadiff e- 

activated cells together with a noticeable 

thinning in the central ecstatic area. Our 

future work will assess the number of lamellae 

present in the cone and compare that to 

the periphery of the same cornea and also 

that of the healthy human cornea. Although 

the focus of the disease is in the ALL and the 

anterior stroma it may still be a disease originating 

and orchestrated from the epithelium. 

Future treatments, or even cures, of pathological 

thinning disease require that we 

understand what is lost and where it starts. 

An interesting result of our research on the 

UVR eff ects on the ocular components has 

shown that, contrary to popular opinion, all 

corneal UVR absorption is not occurring in 

the epithelium. A signifi cant amount of corneal 

UVR absorption takes place in the stroma. 

It follows that thinning of the stroma will 

allow more UVR and also more toxic shorter 

wavelengths through this tissue to bombard 

internal ocular structures, where the crystalline 

lens will be the primary recipient. Th is 

leads to the question: are eyes with thinner 

corneas prone to develop cataract earlier? 

Unlike the body as a whole, thinner is not 

healthier for the cornea and the eye. 

Jan Bergmanson 

Ortoptiska skäl att använda kontaktlinser 

renser vid sned blickriktning och en normal 

bildåtergivning. 

Stewart et al undersökte barn mellan 3 och 

8 år, med tidigare obehandlad amblyopi och 

fann att i 22 procent av fallen försvann amblyopin 

enbart genom kontaktlinskorrektion. 

Ingen ocklusionsbehandling var nödvändig. 

Den etablerade uppfattningen är att 

amblyopi bör behandlas före sju års ålder, då 

receptiviteten är som störst. Denna insikt 

tycks gälla amblyopi vid strabism, men fl era 

studier de senaste åren har visat att amblyopi 

på grund av anisometropi kan behandlas 

oberoende av patientens ålder. 

(Bruce J.W. Evans, Institute of Optometry, 

Department of Optometry and Visual Science, 

City University, London. Contactlens & Anterior 

Eye, September. 2006).

Tänkbara orsaker till torrhetssymptom 

hos kontaktlinsbärare 

Den vanligaste orsaken till 

”drop-outs” hos kontaktlinsbärare är dålig 

komfort. Den vanligaste orsaken till dålig 

komfort är torra ögon eller torrhetsliknande 

symptom. Frågan är om patienter med torrhetsliknande 

symptom verkligen har torra 

ögon eller om det är andra problem som ger 

upphov till torrhetskänslan. Doktor Th omas 

G. Quinn, OD, från Athens i USA reder ut 

begreppen. 

Mekanisk irritation. Kontaktlinser som har 

en alltför stor rörlighet på ögat eller en dålig 

linskant kan ibland orsaka en liten, men överkomlig, 

irritation. Med styvare linser (högre 

modulus) accentueras problemet. I enstak a 

fall kan till och med papillförändringar ske 

på konjunktivans palpebrala del. Förändringar 

som lätt kan förväxlas med dem som 

uppkommer vid allergi. De subjektiva besvären 

kan av patienten antas bero på torra ögon. 

Hypoxi. Om patienten använder linser 

med låg syretransmission kan en uppkom- 

men syrebrist i kornea ge en känsla av torrhet. 

De annars klassiska tecknen på syrebrist 

i kornea, nämligen kärlinväxning, striae och 

mikrocystor, kan kompletteras med en långsam 

ökning av myopin. Åtgärder här är förstås 

att byta till linser med ett högt Dk/t, till 

exempel silikonhydrogellinser. 

Kladdiga linsytor. När linsens passform 

kontrolleras i biomikroskopet är det viktigt 

att också spana eft er eventuella linsbeläggningar 

orsakade av till exempel tvål, spray, 

parfym eller dylikt. Beläggningar ger oft a 

torrhetssymptom och det fi nns därför skäl 

att påminna om god skötsel i form av gnuggning 

av linsytorna eft er varje urtagning. 

Denna rutin är speciellt viktig när silikonhydrogellinser 

används, oberoende av vilket 

skötselsystem som används. 

Vätskekänslighet. Om patienten har torrhetssymptom 

och alla orsaker enligt ovan är 

eliminerade fi nns anledning att misstänka 

en överkänslighet mot skötselvätskorna, eller 

snarare vissa ämnen i dem. Den radikala 

åtgärden är då att byta system, exempelvis 

till väteperoxid, eller att helt enkelt gå över 

till endagslinser. 

Torra ögon. Många patienter som uppvisar 

torrhetssymptom har detta eft ersom de faktiskt 

har torra ögon på riktigt. För att kunna 

ställa den diagnosen måste praktikern ha 

konstaterat att patienten faktiskt har en tunn 

tårmenisk, färgning av kornea och konjunktiva, 

kort uppsprickningstid (T-BUT) och en 

allmänt nedsatt tårproduktion. 

För att avhjälpa situationen måste tårproduktionen 

förbättras både kvantitativt och 

kvalitativt. Fuktande ögondroppar, medicinering, 

massage av ögonlockskanterna och 

intag av Omega-3 tabletter är exempel på 

åtgärder som kan minska torrheten i ögonen. 

Ökad fuktning kan numera också åstadkommas 

genom användning av vissa självfuktande 


(Contact Lens Spectrum, september, 2006). 

Kliniska erfarenheter av endagslinser 

med inbyggd fuktningsförmåga 

Sent på eftermiddagen upplever 

70 procent av mjuklinsbärarna torrhetssymptom. 

Av dessa har 35 procent sådana 

problem att de överväger att sluta använda 

linser helt och hållet. Den instabilitet i tårfi 

lmen som en lins i ögat orsakar leder till 

dålig komfort och minskad användningstid 

per dag. Olika tårsubstitut kan användas för 

att kyla ner ögat, smörja kontaktlinsen, 

minska friktionen mot övre ögonlocket och 

skölja bort främmande partiklar i tårvätskan. 

En vanlig ingrediens i dylika droppar är 

polyvinylalkohol (PVA), 1 %. PVA anses ha en 

stabiliserande eff ekt på tårfi lmen samt minskar 

nedbrytningen och avdunstningen. Ett 

tårsubstitut kan även öka användningstiden 

per dag och minska torrhetssymptomen, 

rödögdheten och färgbarheten av kornea. 

Med PVA minskar även proteinbeläggningar 

på HEMA-material. 

Som tidigare rapporterats innehåller 

materialet nelfi lcon A (Focus Dailies), 1,5 % 

PVA. Utöver denna mängd fi nns 0,5 % obundet 

PVA i matrisen och det är denna del som 

långsamt pressas ut ur matrisen och ut i tårfi 

lmen genom den mekaniska påverkan som 

blinkningen ger. Därmed erhålls en fuktande 

eff ekt av linsen. Fenomenet benämns ”Aqua- 

Release”. 

Användningstiden per dag för en kontaktlinsbärare 

är i genomsnitt 13 – 14 timmar, 

med en standard deviation på +-4 timmar. I 

en nyligen publicerad undersökning visar 

det sig att de kontaktlinsbärare som tidigare 

burit sina linser som daglinser hade mer torrhetssymptom 

än de som burit sina linser 

dygnet-runt. 

För att testa hypotesen att AquaRelease 

förlänger komforten till dagens slut ändrades 

mängden av obundet PVA i nelfi lcon A för att 

se om eff ekten eft er 16 timmars användning 

per dag blev förbättrad tårstabilitet och komfort. 

På äldre kontaktlinsbärare antogs heldagsanvändning 

vara värre, men ingen av 

försökspersonerna, varken yngre eller äldre, 

behövde ta ut linserna i förtid på grund av 

för dålig komfort. 

Som jämförelse till nelfi lcon A tillpassades 

även ocufi lcon B (Biomedics), men den enda 

marginella skillnaden var en sämre initial 

komfort hos det sistnämnda materialet. Därmed 

föredrog de fl esta försökspersonerna 

AquaRelease. En möjlig bidragande orsak 

kunde också vara att denna lins tillpassades 

något lösare, vilket gav mindre färgbarhet av 

kornealepitelet. 

(Rachael C. Peterson, James S. Wolff sohn, 

Joachim Nick, Lynn Winterton, John Lally, Life 

and Health Sciences, Aston University, Birmingham, 

England. CIBA Vision, Duluth, USA, Contact 

Lens & Anterior Eye, nr. 3, 2006). Tre av 

författarna är anställda av CIBA Vision. 

NORDIC VISION 5·2006 35 

KONTAKTOLOGI


Antimikrob 

linsbehållare 

CIBA Vision har nu lanserat sin ”Pro- 

Guard Lens Case”, en linsbehållare som 

innehåller silverjoner för avdödning av bakterier 

och minimerar kontamination på 

behållarens yta. Enligt CIBA frigörs silverjonerna 

långsamt när behållaren blir fuktig. 

Denna långsamma frigörelse förlänger den 

antimikrobiella eff ekten. 

Bättre droppar för 

sårläkning 

I en nyligen genomförd studie visade 

det sig att vid återbesök hade 0,3% gatifl oxacin 

läkt bakteriella sår snabbare än vad 0,3% 

ciprofl oxacin hade gjort. 

Plasmabehandling 

av stabila linser 

Essilor Laboratories i USA har 

tillsammans med Paragon Vision Sciences 

lanserat en ny och renare plasmabehandling 

av sina stabila linser. Den fi nns på alla linser 

tillverkade med Paragon HDS teknologi och 

på FluoroPerm GP material. 

Video om 

kontaktlinsmyter 

The Contact Lens Manufacturers 

Association (CLMA) erbjuder en fri 

kopia av en video som undersöker och förklarar 

olika kontaktlinsrelaterade myter. 

Gå in på www.gpli.info för att få en egen 

kopia. 

Demografi sk 

undersökning 

Imperial Optical har publicerat 

en undersökning som visar demografi ska data 

från konsumenter vilka gjort sökningar på 

internet eft er kontaktlinser från J&J, Cooper, 

Ciba och B&L. Listan visar de tio vanligaste 

linsmärkena under juli 2006. Gå in på www. 

imperialoptical.com för att ta del av undersökningen. 


Stopp för biofi lm? 

Forskare vid Montana State 

University har upptäckt att chitosan, 

en sockermolekyl som fi nns i celler från 

krabba och räkor, stöter bort bakterier och 

jästsvampar, vilket hindrar mikrober att 

bilda biofi lm. Sådan biofi lm tros stå för upp 

till 65 procent av bakteriella infektioner i 

USA. Den antimikrobiella eff ekten för chitosan 

är välkänd, men det här är första gången 

som man beskrivit anti-biofi lm aktivitet. 

Chitosan skulle kunna användas för att ytbehandla 

t ex kontaktlinser och därigenom förhindra 

tillväxt av bakterier och svamp. 

Frequency XC 

CooperVision lanserar nu en ny baslins, 

Frequency XC. Den är ett resultat av samgåendet 

med OSI (Ocular Sciences, Inc) där 

man har sammanfört de bästa egenskaperna 

hos två olika kontaktlinser. Från den ena linsen, 

Biomedics Evolution, har designen kopierats 

för att nå bästa möjliga synskärpa och från 

den andra linsen, Proclear, har man tagit 

själva materialet och resultatet har blivit en 

bas lins med utmärkt komfort, Frequency XC. 

De egenskaper som framhålls är 

– Materialets fördelar med den unika 

PC-teknologin. 

Utökat omfång 

Från och med den 1 oktober 2006 fi nns 

Focus Dailies Toric även med cylinderstyrkan 

–1,50 dioptrier i axellägena 90 och 180 

grader. Materialet är Nelfi lcon A (69 procent 

vatten) kompletterat med komforthöjaren 

AquaComfort. 

Mer info: Ciba Vision 031-7226610. 

AOA Seal för UV-skydd 

AOA:s (Th e American Optometric Association) 

kommission för oft almisk standard har 

tilldelat Vistakons Acuvue Advance och 

Acuvue Oasys sitt “Seal of Acceptance for UV 

Absorbing contact lenses”. AOA:s specifi kationer 

är i linje med ANSI och ISO standard. UV- 

En sockermolekyl från bl a krabbceller hindrar 

mikrober att bilda biofi lm. 

– Aberration Neutralising System (ANS), en 

uppgradering av den asfäriska designen. 

– Förbättrad kantprofi l (rund) ger en mer 

komfortabel och hållbar lins. 

Linsmaterialet är Omafi lcon A med 60 procent 

vätskehalt och Dk/t = 33. Linsen tillverkas 

genom gjutning i en baskurva, 8,50, och 

en diameter, 14,2. Hanteringsfärgen är ljusblå 

, linserna förpackas i 6-pack och linsen är 

avsedd för dagligt bruk. 

Tillgängliga linsstyrkor är +- 6,00 dioptrier 

i 0,25 steg, +- 6,50 till +- 10,00 i 0,50 steg. 

(CLarsson@coopervision.se) 

blockade linser klassifi ceras i två grupper 

baserat på linsens absorptionsförmåga vid 

minsta materialtjocklek. Vistakon hävdar att 

Acuvue är de enda linser som tilldelats klass 1 

UV-block, vilket kräver att minst 90 procent 

UVA och minst 99 procent UVB absorberas. 

Istockfoto

PureVision Multi-Focal 

Bausch & Lombs nya PureVision 

Multi-Focal, som Nordic Vision rapporterade 

om i nummer 3 då den precis hade lanserats 

i USA, fi nns sedan augusti även i 

Sverige. 

B&L har kombinerat den 

fi na synprestandan i sin Soflens 

Multi-Focal med tillpassningsegenskaper, 

hälsa 

och komfort från PureVision. 

Med denna multifokala 

lins i sili konhydrogel förenas 

erfarenhet och ny teknologi i en spännande 

ny produkt för skarp syn, fl exibelt långtidsbärande 

och utmärkt komfort. 

Linsvätska utan 

konserveringsmedel 

Synergi är en ny typ av linsvätska för 

mjuka linser från det italienska företaget 

VitaResearch. Enligt tillverkaren erbjuder 

denna väteperoxidbaserade envätskelösning 

en eff ektiv desinfektion och proteinren göring 

genom den aktiva komponenten Oxychlorite. 

Ämnet bryts ned i ögat till vatten, salt 

och syre och vätskan är således fri från konserveringsmedel. 

Det vätande och smörjande 

ämnet är HPMC 0,15 procent. 

Mer info: www.hydrolens.se 

Insändare 

Kontaktlinsföreningen 

får en 

guldstjärna för 

behövlig och 

lyckad förnyelse 

av Nordic Vision. 

Det är en professionell 

tidskrift av 

stor betydelse för 

optiker och ögonläkare. Nordic Vision 

har ett inbjudande utseende, fräsch 

layout och väl strukturerat vetenskapsbaserat 

innehåll. Det är en 

svensk branschtidning som håller 

internationell klass. 

BENGT NORDBERG 

PureVision Multi-Focal modifi erar medfödd 

aberration genom att inducera negativ, 

sfärisk aberration med linsen. Detta fungerar 

i samklang med medfödd aberration i ögat. 

Man skapar fl era fokalpunkter 

på retina, som producerar den 

multifokala eff ekten. Detta ger 

en enastående skarp, färgstark 

synkvalitet på nära håll, på 

avstånd och mellanavstånd. 

Kliniska tester pågår för närvarande 

runt om i Europa och 

resultaten kommer att presenteras av UMIST i 

Manchester, England. 

(anita.hermelin@bausch.com) 

Är du optiker... 

Bli medlem i optikernas 

egen fackförening! 

Information och ansökan på www.srat.se 

Svensk Optikerförening – En del av SRAT 

08-442 44 60 � kansli@srat.se 

Tunn linsförpackning 


ClearLab, ett helägt dotterbolag 

till 1-800 CONTACTS, har nyligen presenterat 

AquaSoft Singles, en innovativ platt förpackning 

för kontaktlinser. Förpackningen är 

endast 1 mm tjock. Linsen komprimeras för 

att få plats och packas med linsens insida 

nedåt. När patienten river av folien ligger linsen 

med utsidan upp, och linsens insida 

behöver därmed inte vidröras. 

Förpackningen tar naturligtvis mycket 

mindre plats än standardförpackningar. Ett 

par linser får plats i kreditkortsfacket i plånboken! 

Mer info: www.aquasoft .com 


SKLF 

Kalendarium 

November 

12 

European Ortho-K Symposium, 

London, England. 

18 – 19 

Skandinavisk Optometrikongress, 

Stockholm. 

mats@optikakuten.se 

26 

SKLFs vågfrontskurs, 

S:t Eriks Ögonsjukhus, Stockholm 

SKLFs assistentkurs, 

S:t Eriks Ögonsjukhus, Stockholm 

December 

1 – 3 

Annual Symposium of Cornea, 

Contact Lenses and Contemporary 

Vision Care, Houston, USA. 

www.opt.uh.edu; optce@uh.edu 

7 – 10 

American Academy of Optometry, 

Annual Meeting, Denver, USA. 

www.aaopt.org. 

2007 

Januari 

11 – 14 

Optik 2007, Stockholmsmässan. 

eva.peterson@branschkansliet.se 

Mars 

16 – 18 

Kontaktlinskongressen 2007, 

Göteborg. 

info@sklf.se 

Maj – Juni 

31 maj – 3 juni 

BCLas kongress i Manchester 

(Galamiddag på Manchester Uniteds 

hemmaarena Old Traff ord) 


Översta raden från vänster: Marie Wallman Andersson, Olof Nesterud, Matilda 

Bremme, Erik Sundbom och Inga-Lill Th unholm-Henriksson. 

Nedre raden från vänster: Birgitta Nordin, Kurt Östlund och Anna-Karin Dahlin. 

Saknas på bilden gör Jan Johnsson, Nils Juto och Sven Åström. 

Information från 

SKLFs styrelse 

SKLFs ordförande Kurt Östlund har eft er diskussion i styrelsen 

samman ställt ett svar på den remiss angående en ny optikerföreskrift som Socialstyrelsen 

tidigare delgivit föreningen. Remissens frågor och svar fi nns att läsa i sin 

helhet i detta nummer av Nordic Vision, sid 6 – 7. 

Optiker Owe Floding har på SKLFs uppdrag hållit en eft erutbildningskurs 

om kontaktlinser för ögonläkarna i samband med deras årsmöte i Uppsala. 

Enligt uppgift var denna kurs både eft ertraktad och uppskattad. 

Den 26 november ordnar SKLF åter en kurs i vågfrontsteknologi och en 

kurs för kontaktlinsassistenter. Dessa kurser kommer att hållas på S:t Eriks 

Ögonsjukhus i Stockholm. 

I början av nästa år lanserar SKLF en helt ny hemsida med ny layout och 

utökade funktioner, bland annat matrikel och forum. 

Styrelsen har beslutat att sträva eft er att helt eliminera utskick med 

vanlig post och istället satsa fullt ut på e-post. Allt för att spara pengar som istället 

kan användas på annat håll. 

I syfte att öka avkastningen har styrelsen beslutat att placera en del av 

föreningens innestående medel i värdepapper enligt förslag från Handelsbanken. 

På grund av ökad arbetsbelastning har styrelsen beslutat att från 1 september 

utöka föreningens anställde kanslist Johan Östlunds anställning från 80 procent 

till heltid. 

I samband med styrelsemötet den 26 augusti valdes Jörgen Gustafsson och 

Eva Ljungberg in som aktiva medlemmar i SKLF.

Topcon Scandinavia, Box 25, 431 21 Mölndal. 

Tel: 031-710 92 00 • Fax 031-710 92 49 

www.topcon.se 

�� 

�� 

�� 

�� 

�� 

�� 

�� 

�� 

�� 

�� 

�� 

�� 

�� 

�� 

�� 

�� 

�� 

��

Posttidning B 

Avs: Sveriges Kontaktlinsfond AB 

Isafjordsgatan 22B 

164 40 Kista 

7 317074 936924

Nordic Vision - nr 5 2006 - Sveriges Kontaktlinsförening

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?