Hedvigs kyrka, Norrköping.pdf - Länsstyrelserna
Hedvigs kyrka, Norrköping.pdf - Länsstyrelserna
Hedvigs kyrka, Norrköping.pdf - Länsstyrelserna
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
År 1800 genomgick <strong>kyrka</strong>n en större förändring. Det rörde sig inte om förändringar i samband<br />
med underhåll eller åtgärder p g a liturgiska förändringar, utan <strong>kyrka</strong>n skulle användas som<br />
rikssal vid riksdagen i <strong>Norrköping</strong> då även Gustav IV Adolf kröntes. Större delen av<br />
inredningen kastades ut, liksom den lilla sakristian som var inbyggd i koret. Nya bänkar<br />
tillverkades och placerades i ett sluttande plan<br />
Under åren 1860-61 restaurerades <strong>kyrka</strong>n genomgripande. Väggar, valv och golv reparerades.<br />
Gravar under golvet fylldes igen, men åtskilliga gravhällar bevarades under golvet. En ny<br />
uppgång till orgelläktaren förlades till tornet och en ny läktarbarriär ritades av<br />
stockholmsarkitekten Johan Fredrik Åbom, som även ritade fasaden till ett nytt orgelverk av L<br />
P Åkerman & Co, Strängnäs. Hörbergs målning av Davids orkester togs bort och förvarades<br />
senare på rådhusets vind, där den förstördes i en brand 1942. Mosesskulpturen, som bar upp<br />
predikstolen togs bort och ställdes upp på vinden och en ny bänkinredning tillkom. Fyra långa<br />
järnstag tillverkades vid Motala Verkstad och sattes in i <strong>kyrka</strong>n för att staga upp väggarna.<br />
Kyrkan skrapades utvändigt och vitlimmades. Nya fönster av ek sattes in i de gamla<br />
järnkarmarna. En speciell stenhusbyggnad för ångpannan till värmeapparaten byggdes och<br />
1874 var det dags för ytterligare en teknisk installation då <strong>kyrka</strong>n fick gasljus. 1880 byggdes<br />
en ”riktig” sakristia norr om <strong>kyrka</strong>n efter ritningar av den ledande stockholmsarkitekten<br />
Fredrik Wilhelm Scholander. I Östergötlands län är Gärdserums <strong>kyrka</strong> ett av de få exemplen<br />
på Scholanders verksamhet.<br />
Under ledning av Agi Lindegren, arkitekt mm, genomfördes 1890 en invändig förändring av<br />
<strong>kyrka</strong>n som fortfarande ger <strong>kyrka</strong>ns interiör dess speciella karaktär. Hela interiören försågs<br />
med dekorativa målningar i nybarock enligt Lindegrens förslag. Kyrkoherde Fogelquist hade<br />
valt lämpliga texter att skrivas in i de målade sköldarna eller kartuscherna. Agi Lindegren<br />
omgestaltade även bl a S:t Olai <strong>kyrka</strong> i <strong>Norrköping</strong>, S:t Lars <strong>kyrka</strong> i Linköping och Mjölby<br />
<strong>kyrka</strong>, men det är bara i Hedvig som hans arbete är bevarat. Läktarbarriär och predikstol<br />
ommålades i ekfärg. Korgolvet förlängdes och dopfunten, som tidigare hade varit inmurad i<br />
norra korväggen, flyttades till korets södra sida. Enligt uppgift tillkom nya bänkar, men det är<br />
något tveksamt. Det kan även röra sig om ombyggnad av befintliga bänkar. 1891 tillkom de<br />
två glasmålningarna i koret och 1896 fick <strong>kyrka</strong>n ett nytt orgelverk. 1896 övertogs altare och<br />
altarring från S:t Olai <strong>kyrka</strong>. <strong>Hedvigs</strong> gamla altare övertogs av landsförsamlingens <strong>kyrka</strong>,<br />
Johannes. Under 1900-talets första decennier gjordes en del reparationer, bl a byttes fönstren<br />
ut 1911. År 1944 målades fasaderna om i brutet vitt. Enligt en tidningsartikel i <strong>Norrköping</strong>s<br />
Tidningar hade de tidigare varit något brungula.<br />
Under 1950-talet ”hände en hel del”. Det inleddes 1951 med ett nytt orgelverk med<br />
ryggpositiv tillverkat av A. Mårtenssons Orgelfabriks AB i Lund. Vid arkeologiska<br />
undersökningar, bl a i samband med installation av toalett i sakristian, hittade man<br />
byggnadsrester som tolkades som delar av ätten Reenstiernas gravkor. 1957-59 genomfördes<br />
omfattande restaureringar, både exteriört och interiört, under ledning av <strong>Norrköping</strong>s<br />
stadsarkitekt Kurt von Schmalensee. Kyrkans fasader putsades om och 1600-talets<br />
fasadbehandling återställdes, dock med sprutad puts. Tornet återfick sina 1700-talsornament.<br />
Invändigt rengjordes och konserverades måleriet, golvet täcktes med ekparkett och koret<br />
utvidgades. En ny bänkinredning utformades för att passa till <strong>kyrka</strong>ns 1890-talskaraktär.<br />
Mosesskulpturen sattes tillbaka under predikstolen och fönstren försågs med antikglas.<br />
Läktarunderbyggnaden tillkom liksom anordningar för sidoentréer. Vapenhus och sakristia<br />
fick ny inredning och brudkammare iordningställdes. Dekorativa glasfönster av konstnären<br />
Jan Brazda sattes in i vapenhuset. 1967-68 togs gammal plåt bort på torn, skepp och sakristia<br />
och de täcktes om med kopparplåt. All gammal plåt på tornets vertikala delar, inklusive<br />
8
Change language