Hedvigs kyrka, Norrköping.pdf - Länsstyrelserna
Hedvigs kyrka, Norrköping.pdf - Länsstyrelserna
Hedvigs kyrka, Norrköping.pdf - Länsstyrelserna
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
Kulturhistorisk inventering av kyrkobyggnader och kyrkomiljöer i<br />
Linköpings stift 2005<br />
HEDVIGS KYRKA<br />
<strong>Norrköping</strong>s stad och kommun<br />
Linköpings stift<br />
Östergötlands län
HEDVIGS KYRKA<br />
Kulturhistorisk inventering av kyrkobyggnader och kyrkomiljöer i Linköpings stift<br />
Delrapport april 2005<br />
Innehåll<br />
Inledning.................................................................................................................................... 3<br />
Bakgrund............................................................................................................................... 3<br />
Syfte....................................................................................................................................... 3<br />
Kulturminneslagen............................................................................................................... 3<br />
Kulturhistorisk bedömning...................................................................................................... 3<br />
Inventeringens uppläggning och rapport ......................................................................... 4<br />
HEDVIGS KYRKA ................................................................................................................... 5<br />
BESKRIVNING OCH HISTORIK........................................................................................... 5<br />
Socknen/församlingen ............................................................................................................ 5<br />
Kyrkomiljön............................................................................................................................ 5<br />
F d kyrkogården ..................................................................................................................... 6<br />
Kyrkobyggnaden..................................................................................................................... 6<br />
Exteriör beskrivning................................................................................................................. 9<br />
Interiör beskrivning ................................................................................................................ 10<br />
KULTURHISTORISK BEDÖMNING................................................................................... 13<br />
F d kyrkogården ................................................................................................................... 13<br />
Kyrkobyggnaden................................................................................................................... 13<br />
ÖVRIGT................................................................................................................................... 14<br />
Aktuella skyddsformer....................................................................................................... 14<br />
Övriga inventeringar.............................................................................................................. 14<br />
Källor........................................................................................................................................ 14<br />
Kartor....................................................................................................................................... 14<br />
HÄNDELSELISTA ................................................................................................................. 15<br />
2
Inledning<br />
Bakgrund<br />
Med utgångspunkt i behovet av att förbättra kunskapsunderlaget för våra kyrkobyggnader och<br />
kyrkomiljöer genomförs en stiftsövergripande kulturhistorisk inventering. På uppdrag av<br />
Linköpings stift utför Östergötlands länsmuseum inventeringen inom stiftets del av<br />
Östergötlands län. Arbetet bekostas av medel från den kyrkoantikvariska ersättningen och<br />
påbörjades under år 2004. Projektet beräknas vara avslutat vid utgången av år 2006.<br />
Inventeringen berör de till Svenska <strong>kyrka</strong>n hörande kyrkobyggnader som omfattas av<br />
kulturminneslagen. Lagen gäller de kyrkobyggnader som är tillkomna före utgången av år<br />
1939 och ytterligare några som skyddas genom särskilt beslut av Riksantikvarieämbetet.<br />
Denna rapport utgör en delrapport i inventeringen vars resultat kommer att sammanställas och<br />
analyseras i en stiftsövergripande rapport.<br />
Syfte<br />
De stiftsövergripande inventeringarnas syfte är:<br />
- att lyfta fram och öka förståelsen för <strong>kyrka</strong>ns kulturvärden och att främja kontakterna<br />
mellan <strong>kyrka</strong>n och kulturmiljövården<br />
- att skapa ett underlag för församlingarnas/samfälligheternas planering och förvaltning<br />
av <strong>kyrka</strong>n/kapellet och för vård- och underhållsplaner<br />
- att sammanställa ett enhetligt och tillgängligt kunskapsunderlag med beskrivning av<br />
och historik för den enskilda kyrko/kapellbyggnaden samt en bedömning av de<br />
kulturhistoriska värdena. Inventeringen blir samtidigt en samlad dokumentation och<br />
överblick av kyrkobyggnader/kapell och kyrkomiljöer i stiftet från 2000-talets första<br />
decennium.<br />
- att skapa ett underlag för handläggning av kyrkoantikvariska ärenden och för<br />
bedömning av var det är särskilt viktigt att stödja insatser med kyrkoantikvarisk<br />
ersättning.<br />
Kulturminneslagen<br />
Enligt Lag om kulturminnen m.m. (SFS 1988:950) skall Svenska <strong>kyrka</strong>ns kyrkobyggnader,<br />
kyrkotomter och begravningsplatser vårdas och underhållas så att deras kulturhistoriska värde<br />
inte minskas. Tillstånd måste sökas hos länsstyrelsen för att göra väsentliga förändringar av<br />
kyrkobyggnaden.<br />
Kulturhistorisk bedömning<br />
Den kulturhistoriska bedömningen görs utifrån principer som tagits fram av och fortlöpande<br />
diskuteras med representanter för Linköpings stift, länsstyrelserna i Jönköpings, Kalmar, och<br />
Östergötlands län samt länsmuseerna i Jönköpings och Kalmar län. En kulturhistorisk<br />
bedömning är aldrig definitiv utan hela tiden föremål för omvärderingar. Bedömningen utgår<br />
från såväl den enskilda kyrkobyggnadens värden som kyrkomiljöns i sin helhet, men också till<br />
värden i förhållande till andra kyrkobyggnader i stiftet och övriga landet. Inför varje planerad<br />
förändring skall tillstånd inhämtas från länsstyrelsen och varje ärende behandlas där från fall<br />
till fall. Den kulturhistoriska bedömningen utgör underlag för beslut om vilka åtgärder som<br />
kan vara berättigade till kyrkoantikvarisk ersättning.<br />
3
Inventeringens uppläggning och rapport<br />
Rapporten består av en historik över kyrkobyggnaden, en beskrivning av exteriör och interiör,<br />
fotografier och en kulturhistorisk bedömning. Arbetet har varit uppdelat i en fältdel med<br />
inventering och fotografering samt en arkivgenomgång. De aktuella arkiv som gåtts igenom<br />
har främst varit länsmuseets topografiska arkiv och Antikvarisk-topografiska arkivet,<br />
Riksantikvarieämbetet i Stockholm. Uppgifter har vidare hämtats från aktuell litteratur<br />
däribland hembygdslitteratur. I viss mån har lantmäteriets handlingar och kartor nyttjats. De i<br />
rapporten redovisade arkivuppgifterna utgör en sammanfattning av genomgångna arkiv och<br />
ska inte ses som en komplett beskrivning av händelser i kyrkobyggnadens historia. Arbetet<br />
inkluderar en omfattande fotodokumentation varav endast en mindre del är presenterad i<br />
denna rapport. Delar av inventeringsmaterialet görs tillgängligt via Kulturmiljövårdens<br />
bebyggelseregister, vilket är ett informationssystem som förvaltas av Riksantikvarieämbetet<br />
(www.raa.se).<br />
Fältarbetet, fotografering och rapportsammanställningen har utförts av antikvarie Anita<br />
Löfgren Ek vid Östergötlands länsmuseum. Rapporterna finns tillgängliga på Linköpings stift,<br />
Länsstyrelsen i Östergötlands län, Östergötlands länsmuseum samt på respektive kyrklig<br />
samfällighet.<br />
4
HEDVIGS KYRKA<br />
<strong>Norrköping</strong> <strong>Hedvigs</strong> <strong>kyrka</strong> 1, <strong>Norrköping</strong>s kommun, Lösing, Memming och Bråbo härader,<br />
Östergötlands län och landskap, Linköpings stift.<br />
<strong>Hedvigs</strong> <strong>kyrka</strong> invigdes 1673 som församlings<strong>kyrka</strong> till den nybildade Tyska<br />
församlingen i <strong>Norrköping</strong>. Kyrkan byggdes i en förenklad barock med korta och breda<br />
proportioner och kraftiga strävpelare. Den ligger i västöstlig riktning och har ett<br />
rektangulärt långhus med tresidigt avslutat kor i samma bredd. Sakristia finns i norr<br />
och ett lågt och kraftigt torn i väster. Fasaderna är sprutputsade och målade i<br />
tegelstensimitation med vita fogar. Långhus och kor täcks av ett valmat sadeltak med<br />
dubbla takfall, skivtäckt med falsad kopparplåt. Tornet avslutas med en hög<br />
träöverbyggnad med kantig lanternin med fyra urtavlor och svängd spira, allt klätt med<br />
koppar. Kyrkans fönsteröppningar och fönsterbågarna i trä är spetsbågiga.<br />
Huvudingång och två sidoingångar finns i väster. <strong>Hedvigs</strong> <strong>kyrka</strong> ligger i stadsmiljön vid<br />
Tyska torget.<br />
BESKRIVNING OCH HISTORIK<br />
Socknen/församlingen<br />
Under 1600-talet ökade antalet borgare i <strong>Norrköping</strong> med tyskt ursprung kraftigt och 1660<br />
lämnade exdrottning Kristina privilegium till en tysk församling i <strong>Norrköping</strong>, ett beslut som<br />
stadfästes året därpå. Församlingen kallades Tyska församlingen. Efter 1814 förekom ingen<br />
verksamhet på tyska språket längre och efter 1815 blev det vanligt att församlingen kallades<br />
<strong>Hedvigs</strong> församling, man hade nu samma namn både på <strong>kyrka</strong> och församling. 1885 blev<br />
<strong>Hedvigs</strong> församling en egen territoriell församling med gränser som fastslagits 1864 och<br />
omfattade områden både norr och söder om Motala ström.<br />
Kyrkomiljön<br />
<strong>Hedvigs</strong> <strong>kyrka</strong> ligger ett kvarter söder om Motala Ström, vid Tyska torget. <strong>Hedvigs</strong> prästgård<br />
ligger öster om <strong>kyrka</strong>n, med en långsida mot Fleminggatan, och används nu som<br />
församlingshem. Prästgårdens bostadshus flyttades till platsen 1782 och var en gåva av<br />
5
ukspatron Christian Eberstein. Det är en byggnad i två våningar med vind och putsade<br />
fasader avfärgade i gult. Ett plank avskiljer tomten åt väster. Här finns även Kyrkans hus, som<br />
är inrymt i ett f d magasin uppfört 1823. Magasinet hörde till familjen Swartz och var<br />
lagerlokal för tobak och spannmål. Söder om Tyska torget ligger Rådhuset, som byggdes efter<br />
ritningar av arkitekt Isac Gustaf Claesson 1910. Fasaderna är i mörkt tegel och utformade i en<br />
blandstil med bl a nationalromantik. Rådhusets höga torn kröns av en gyllene S:t<br />
Olofsskulptur. Väster om torget går Drottninggatan och här ligger bl a olika bankpalats. Norr<br />
om torget ligger nuvarande Grand Hotel, en byggnad som uppfördes 1904-1906 av Werner<br />
Northun. Han var verksam i <strong>Norrköping</strong> i ca 40 år, men anlitades ofta som arkitekt till<br />
offentliga byggnader i andra delar av länet. Området runt Tyska torget karaktäriseras av en<br />
påkostad offentlig och kommersiell bebyggelse uppförd efter ritningar av några av sin tids<br />
mest namnkunniga arkitekter.<br />
.<br />
F d kyrkogården<br />
Runt <strong>Hedvigs</strong> <strong>kyrka</strong> anlades en kyrkogård med muromgärdning och ingångsportal. 1811<br />
beslutade man att upphöra med begravningar på kyrkogården och istället använda den nya<br />
kyrkogård som anlagts för stadsförsamlingen utanför staden. Under tidigt 1800-tal anlades<br />
många kyrkogårdar utanför rikets städer, bl a beroende på hälsoaspekter. I <strong>Hedvigs</strong><br />
församling beslutade man sedan att riva ned gravöverbyggnader och stensätta gravplatserna.<br />
Kyrkogårdsmuren och ingångsportalen skulle säljas.<br />
I dag omgärdas <strong>Hedvigs</strong> <strong>kyrka</strong> av en gräsmatta med enstaka stora lövträd i en trädkrans och<br />
buskar. Gräsmattan avgränsas av en låg stödmur av granitstenar i ett skift. I väster leder en<br />
bred trappa av granit upp från Tyska torget. Området runt <strong>kyrka</strong>ns torn och västparti är belagt<br />
med gatsten och i sydväst ligger en gång med gatsten. I nordväst leder en uppfartsramp av<br />
gatsten till <strong>kyrka</strong>n och den övergår sedan i en asfalterad gång till sakristian. En asfalterad<br />
gång leder även från norr till sakristians ingång. Söder om <strong>kyrka</strong>n finns ett minnesmonument<br />
över kyrkoherde Erik Perwe i Svenska Victoriaförsamlingen i Berlin.<br />
Kyrkobyggnaden<br />
År 1665 hade man löst markfrågan för <strong>kyrka</strong> och kyrkogård och de anlades på platsen för det<br />
tidigare Kungshuset som nu låg helt i ruiner. På grund av brand och senare förändringar är det<br />
inte helt klarlagt hur <strong>kyrka</strong>n såg ut när den invigdes 1673. Planlösningen med långhus och<br />
tresidigt avslutat kor var densamma som idag, men man byggde ingen sakristia. Tornet<br />
färdigställdes inte förrän ett par decennier senare. Eventuellt uppfördes <strong>kyrka</strong>n efter ritningar<br />
av Nils murmästare från Eksjö. Ritningar till en ny takkonstruktion upprättades av Nicodemus<br />
Tessin d ä och taket byggdes troligen efter dessa ritningar. Det innebar träpelare i<br />
kyrkorummet och trävalv. Från församlingens sida hade man inte bara kontakt med<br />
Nicodemus Tessin d ä utan även andra av tidens mer kända konstnärer och hantverkare,<br />
ibland genom den Tyska församlingen i Stockholm. Kyrkans tak täcktes troligen med pannor<br />
och murarna var rödfärgade med målade, vita fogar. Man lär ha målat fasaderna i<br />
tegelimitation för att det riktiga teglet, som kommit från många olika sändningar, hade så<br />
skiftande utseende. Dessutom lär en del tegel ha kommit från skorstensstockar från brunna<br />
hus. Kyrkans bänkinredning var sluten, d v s försedd med dörrar. Detta kan man sluta sig till<br />
eftersom ett godkännande av stolsdörrar finns bevarat. Golvet utgjordes av sten, troligen<br />
kalksten. Runt 1680 tillkom delar av inredningen. Predikstolen utfördes av den kände<br />
bildhuggaren i Stockholm, Burchardt Precht. Den målades av Måns Eriksson Gris i<br />
<strong>Norrköping</strong>, som målat inredning i fler kyrkor. Predikstolen var en gåva av landshövding<br />
Anders Lilliehöök. Vid samma tid skänktes en altaruppsats till <strong>kyrka</strong>n och en orgel byggdes<br />
6
av Jochim Richbom, troligen i Hamburg. Orgelfasaden var ritad av Burchardt Precht och<br />
målad av Måns Eriksson Gris.<br />
År 1719 förstördes delvis <strong>kyrka</strong>n av brand i samband med ryssarnas härjning. Tornet och<br />
yttertaket brändes av och det mesta av inredningen och inventarierna förstördes. Det senare<br />
kan ha skett genom allmän skadegörelse, eftersom det välvda innertaket av trä lär ha klarat<br />
sig. Det betyder i så fall att dagens valvtak kan vara ursprungligt. Återställandet började 1723<br />
men knappt 30 år senare, 1752, hade man sättningsskador i murarna och en stor del av tornet<br />
och delar av <strong>kyrka</strong>ns västgavel revs. Arbetet leddes av murmästare J G Strubel, som byggde<br />
ett nytt torn efter ritningar av mäster Lüding. Redan 1758 hade man nya problem mellan torn<br />
och långhus och tornets övre del revs ner och ersattes med dagens trätorn. Kyrkans västra sida<br />
fick även nya grundmurar. På 1750-talet lär man ha byggt en liten sakristia i korets nordöstra<br />
hörn mellan altaret och predikstolen, med ett fönster i muren och ett mindre åt kyrkorummet<br />
och på 1780-talet förbättrades taket och nya fönster sattes in. Under 1700-talet tillkom en del<br />
nya inventarier, man måste ju bl a ersätta det som förstörts 1719. En ny predikstol skänktes av<br />
handelsman Andreas Spalding och hans hustru. Troligen var den tillverkad i Tyskland och<br />
kompletterad i Sverige. 1733 skänkte dåvarande landshövdingen en dopfunt i renässansstil till<br />
<strong>kyrka</strong>n. Dopfunten hade ursprungligen stått i Stegeborgs slotts<strong>kyrka</strong>. 1791 bekostade en av<br />
stadens framträdande näringsidkare, brukspatron Christian Eberstein en altartavla till <strong>kyrka</strong>n.<br />
Tavlan målades av den senare så kände kyrkomålaren Pehr Hörberg. Han skriver i ”Min<br />
lefwernes beskrifning” om Christian Eberstein: ”Nämnde Herre har också skänkt till Kyrkan<br />
en stor Tafla som betäcker Orgelwerket, med namn af Orcestrion, föreställande Konung<br />
David med sina Sångare och Instruments-Musikanter; målad af mig 1797.” Det nya<br />
orgelverket var byggt av den framstående orgelbyggaren i Linköping, Pehr Schiörlin, efter<br />
förslag av abbé J Vogler. Georg Joseph Vogler var tysk tonsättare, organist, musikteoretiker<br />
och pedagog. Han kom till Gustav III:s hov och blev ”direktör av musiken” vid Operan.<br />
7
År 1800 genomgick <strong>kyrka</strong>n en större förändring. Det rörde sig inte om förändringar i samband<br />
med underhåll eller åtgärder p g a liturgiska förändringar, utan <strong>kyrka</strong>n skulle användas som<br />
rikssal vid riksdagen i <strong>Norrköping</strong> då även Gustav IV Adolf kröntes. Större delen av<br />
inredningen kastades ut, liksom den lilla sakristian som var inbyggd i koret. Nya bänkar<br />
tillverkades och placerades i ett sluttande plan<br />
Under åren 1860-61 restaurerades <strong>kyrka</strong>n genomgripande. Väggar, valv och golv reparerades.<br />
Gravar under golvet fylldes igen, men åtskilliga gravhällar bevarades under golvet. En ny<br />
uppgång till orgelläktaren förlades till tornet och en ny läktarbarriär ritades av<br />
stockholmsarkitekten Johan Fredrik Åbom, som även ritade fasaden till ett nytt orgelverk av L<br />
P Åkerman & Co, Strängnäs. Hörbergs målning av Davids orkester togs bort och förvarades<br />
senare på rådhusets vind, där den förstördes i en brand 1942. Mosesskulpturen, som bar upp<br />
predikstolen togs bort och ställdes upp på vinden och en ny bänkinredning tillkom. Fyra långa<br />
järnstag tillverkades vid Motala Verkstad och sattes in i <strong>kyrka</strong>n för att staga upp väggarna.<br />
Kyrkan skrapades utvändigt och vitlimmades. Nya fönster av ek sattes in i de gamla<br />
järnkarmarna. En speciell stenhusbyggnad för ångpannan till värmeapparaten byggdes och<br />
1874 var det dags för ytterligare en teknisk installation då <strong>kyrka</strong>n fick gasljus. 1880 byggdes<br />
en ”riktig” sakristia norr om <strong>kyrka</strong>n efter ritningar av den ledande stockholmsarkitekten<br />
Fredrik Wilhelm Scholander. I Östergötlands län är Gärdserums <strong>kyrka</strong> ett av de få exemplen<br />
på Scholanders verksamhet.<br />
Under ledning av Agi Lindegren, arkitekt mm, genomfördes 1890 en invändig förändring av<br />
<strong>kyrka</strong>n som fortfarande ger <strong>kyrka</strong>ns interiör dess speciella karaktär. Hela interiören försågs<br />
med dekorativa målningar i nybarock enligt Lindegrens förslag. Kyrkoherde Fogelquist hade<br />
valt lämpliga texter att skrivas in i de målade sköldarna eller kartuscherna. Agi Lindegren<br />
omgestaltade även bl a S:t Olai <strong>kyrka</strong> i <strong>Norrköping</strong>, S:t Lars <strong>kyrka</strong> i Linköping och Mjölby<br />
<strong>kyrka</strong>, men det är bara i Hedvig som hans arbete är bevarat. Läktarbarriär och predikstol<br />
ommålades i ekfärg. Korgolvet förlängdes och dopfunten, som tidigare hade varit inmurad i<br />
norra korväggen, flyttades till korets södra sida. Enligt uppgift tillkom nya bänkar, men det är<br />
något tveksamt. Det kan även röra sig om ombyggnad av befintliga bänkar. 1891 tillkom de<br />
två glasmålningarna i koret och 1896 fick <strong>kyrka</strong>n ett nytt orgelverk. 1896 övertogs altare och<br />
altarring från S:t Olai <strong>kyrka</strong>. <strong>Hedvigs</strong> gamla altare övertogs av landsförsamlingens <strong>kyrka</strong>,<br />
Johannes. Under 1900-talets första decennier gjordes en del reparationer, bl a byttes fönstren<br />
ut 1911. År 1944 målades fasaderna om i brutet vitt. Enligt en tidningsartikel i <strong>Norrköping</strong>s<br />
Tidningar hade de tidigare varit något brungula.<br />
Under 1950-talet ”hände en hel del”. Det inleddes 1951 med ett nytt orgelverk med<br />
ryggpositiv tillverkat av A. Mårtenssons Orgelfabriks AB i Lund. Vid arkeologiska<br />
undersökningar, bl a i samband med installation av toalett i sakristian, hittade man<br />
byggnadsrester som tolkades som delar av ätten Reenstiernas gravkor. 1957-59 genomfördes<br />
omfattande restaureringar, både exteriört och interiört, under ledning av <strong>Norrköping</strong>s<br />
stadsarkitekt Kurt von Schmalensee. Kyrkans fasader putsades om och 1600-talets<br />
fasadbehandling återställdes, dock med sprutad puts. Tornet återfick sina 1700-talsornament.<br />
Invändigt rengjordes och konserverades måleriet, golvet täcktes med ekparkett och koret<br />
utvidgades. En ny bänkinredning utformades för att passa till <strong>kyrka</strong>ns 1890-talskaraktär.<br />
Mosesskulpturen sattes tillbaka under predikstolen och fönstren försågs med antikglas.<br />
Läktarunderbyggnaden tillkom liksom anordningar för sidoentréer. Vapenhus och sakristia<br />
fick ny inredning och brudkammare iordningställdes. Dekorativa glasfönster av konstnären<br />
Jan Brazda sattes in i vapenhuset. 1967-68 togs gammal plåt bort på torn, skepp och sakristia<br />
och de täcktes om med kopparplåt. All gammal plåt på tornets vertikala delar, inklusive<br />
8
tornluckorna, ersattes med kopparplåt. Tornets träornament ersattes med förgyllda ornament<br />
av plåt eller gjutna ornament. Under senare delen av 1900-talet har smärre förändringar gjorts,<br />
t ex har det tillkommit skåp för liggande textilförvaring i sakristian.<br />
Exteriör beskrivning<br />
<strong>Hedvigs</strong> <strong>kyrka</strong> är i huvudsak uppförd i tegel. Den ligger i västöstlig riktning och har ett<br />
rektangulärt långhus med tresidigt avslutat kor i samma bredd. Sakristia finns i norr och ett<br />
lågt och kraftigt torn i väster. Fasaderna är sprutputsade och målade i tegelstensimitation med<br />
vita fogar. Runt västportalen är putsen enfärgad i en grå kulör. Mellan fönstren finns<br />
strävpelare med kopparavtäckningar. På långsidornas strävpelare finns de runda<br />
avslutningarna på dragstagen, som går genom kyrkorummet. Kyrkans sockel är spritputsad<br />
och målad i grått. Över sockeln ligger horisontella skivor av kalksten och sandsten och över<br />
dessa löper ett band av kalksten. Långhus och kor täcks av ett valmat sadeltak med dubbla<br />
takfall, skivtäckt med falsad kopparplåt och med förskjutna hakfalsar. I den lodräta takdelen<br />
sitter små ventilationsöppningar. Den putsade taklisten är kraftigt profilerad. Även sakristians<br />
valmade sadeltak och hela tornets övre del är skivtäckt med kopparplåt. Tornet har ett svängt<br />
takfall i väster och ovanpå det vilar en kvadratisk tornöverbyggnad med två tornluckor i var<br />
väderstreck. Framför tornöverbyggnaden i väster finns en enkel balustrad i koppar.<br />
Överbyggnaden kröns av ett lågt och svagt svängt tak med en lanternin med kort, insvängd<br />
spira. I lanterninen sitter fyra urtavlor. På tornet finns bl a förgyllda festonger. Tornspiran<br />
kröns av en basunblåsande ängel. Kyrkans fönsteröppningar och fönsterbågar är spetsbågiga.<br />
Fönstren är indelade i 12 delar och har tät spröjsning av trä, målad i svart. I ytterbågen sitter<br />
delvis färgat antikglas, utom i vapenhusets fönster. Korets tre fönster har en annan indelning.<br />
Dels är det ett fönster bakom altartavlan och dels två ytterbågar till korets glasmålningar.<br />
Fönsterblecken är av kopparplåt. Huvudingången är genom tornet i väster. I den stickbågiga<br />
portalen sitter en dubbeldörr i trä med romber i kraftig relief. Över västportalen finns en<br />
kalkstensplatta med inskription:ANNO 1672 IST DIESE<br />
TEUTCHE ST. HEDVIGS KIRCHE ERBAUET. 1719<br />
D 31 JULY IST SIE VOM FEINDE VERBRANNT.<br />
1723 IST SIE VIEDER AUFGERICHTET. 1752 IST<br />
IHR 3TER THEIL VON GRUND AUF<br />
NEUERBAUET DA DER THURM SINKEN UND<br />
NIEDERFALLEN WOLLEN. 1758 IST DER THURM<br />
IN GOTTES NAHMEN VÖLLIG AUFGFUHRET.<br />
Över själva porten står ”HEDVIGS KYRKA“ med<br />
monogram, krona och änglahuvuden. I långhusets<br />
västfasad, på ömse sidor om tornet och mellan två<br />
strävpelare finns ingångar till vindfång, som leder till<br />
långhuset. De har varsin dubbeldörr täckt med koppar<br />
med enkel dekor i profil och stickbågigt, blyspröjsat<br />
överljus med färgat antikglas. Sakristian byggdes 1880<br />
efter ritningar av Fredrik Wilhelm Scholander.<br />
Fasaderna har nu samma typ av puts som <strong>kyrka</strong>n i<br />
övrigt, men saknar tegelstensimitationen. Sakristians sockel är av granit. Fönstren är<br />
spetsbågiga med kopplade bågar, träspröjs och är indelade i tre delar. I väster finns två små<br />
källarfönster. I öster är ingång till sakristian via en utbyggd förstuga med sadeltak med<br />
goticerande karaktär. Dörren är en enkel spegeldörr med rundbågigt överljus. I öster leder en<br />
trappa med enkelt järnräcke och grind ner till källaren under sakristian. Källardörren är<br />
kopparklädd.<br />
9
Interiör beskrivning<br />
Långhuset har relativt breda proportioner. Golvet är belagt med parkett och i bänkkvarteren<br />
ligger en plastmatta. I väster, där man troligen tagit bort några bänkrader ligger en röd<br />
linoleummatta. Väggar och tak är rikligt dekorationsmålade. Måleriet utfördes under Agi<br />
Lindegrens restaurering 1890 och har sedan enbart konserverats. Väggarna är<br />
marmoreringsmålade och fältindelade i dovt grönt och rött. Joniska pilastrar med förgyllda<br />
kapitäl bär upp en rikt profilerad taklist med bl a tandsnittsfris – ett motiv som går igen i<br />
altaruppsatsen. Palmkvistar är målade i svicklarna vid fönstren. Väggens nedre del är något<br />
utspringande. Taket är utformat som ett treklövertak och är rikt bemålat med bl a kartuscher<br />
som innehåller bibelcitat och plafonder. Mellan de tre valvdelarna finns det vulster som är<br />
målade med lagerbladsmotiv. Mellan den södra och den norra väggen går stora järnstag, som<br />
förstärker <strong>kyrka</strong>ns konstruktion. I de djupa fönsternischerna sitter fönsterbänkar av<br />
kolmårdsmarmor. Fönstrens innerbågar är indelade i 12 delar. Den öppna bänkinredningen i<br />
två kvarter är från den stora restaureringen 1959. Sitsar och ryggstöd är klädda med ljust<br />
gulbrun galon. Bänkgavlarna är delvis målade i en ljus ekådring och har stiliserade krön och<br />
stramt utformade ornament. Bänkskärmarna, som avgränsar bänkarna i öster är målade i en<br />
ljus ekådring och rödbrun bets. Väggarna till läktarunderbyggnaden är svagt välvda och<br />
klädda med räfflad fanér. På var sida om läktarunderbyggnaden leder dubbeldörrar i trä ut till<br />
sidoingångarna i väster. Den raka läktarbarriären ritades av J F Åbom 1860 och är utformad<br />
med liggande speglar och förgyllda blomornament i romber, på insidan är det gråmålade<br />
liggande brädor. Läktaren bärs upp av vinröda, fyrkantiga pelare med fasade hörn. Taket<br />
under läktaren är pappspänt eller klätt med skiva och indelat i grönmålade rundlar och ovaler.<br />
På orgelläktaren finns inga bänkar eller gradänger. Golvet är täckt med en linoleummatta.<br />
Västväggen är målad i grönt och där finns två dörrar ut till tornet. Över dörrarna finns ett<br />
dekorativt utformat väggstycke, som kan vara från 1860 eller 1890 års restaurering. De täcks<br />
delvis av orgelhuset. På läktaren står olika förvaringsskåp. Orgeln från 1951 har kvar fasaden<br />
10
itad av J F Åbom och kompletterades 1951 med ett ryggpositiv som är infogat i<br />
läktarbarriären. Orgelfasaden är målad i brunt med förgyllda detaljer. Det stora orgelhuset<br />
sträcker sig in i tornet. I läktarunderbyggnaden inryms en brudkammare i den norra delen.<br />
Den inreddes vid 1950-talets restaurering och har en tidstypisk inredning med<br />
”biografkaraktär”. Väggarna är klädda med en smal karosseripanel, golvet täckt med parkett<br />
och det svagt välvda taket är troligen belagt med målade skivor. En hög spegel döljs av röda<br />
dörrar. På norra väggen finns en dörr till en toalett som även har en utgång till det norra<br />
vindfånget. Väggar och tak i vindfånget har samma behandling som vapenhusets och dörrarna<br />
in till <strong>kyrka</strong>n är paneldörrar med handtag formade som stiliserade fiskar. Dörren ut i väster<br />
har ett stickbågigt överljus med blyspröjs och färgat antikglas. Det södra utrymmet i<br />
läktarunderbyggnaden används som förråd. I gången mellan de båda rummen är taket av<br />
fanér, lagt i ett sexkantigt mönster. Dörrarna till långhuset och ut till vapenhuset är<br />
dubbeldörrar med glasade speglar.<br />
Koret ligger tre trappsteg högre än långhuset och två trappsteg högre än sakristian. Golvet är<br />
belagt med parkett och korets väggar är bemålade som i långhuset. Här är dock det nedre<br />
väggpartiet inte framspringande. Det treklöverbladsformade taket avslutas som ett hjälmtak. I<br />
kartuscherna längst i öster visas lammet med segerfanan och pelikanen som matar sina ungar<br />
samt ett monogram. Det södra korfönstret är lika långhusets fönster och motsvaras i norr av<br />
en nisch över sakristiedörren. I nischen hänger en vapensköld för ätten Reenstierna. De två<br />
korfönstren i öster har glasmålningar som föreställer Paulus respektive Johannes. Fönstren är<br />
signerade ”MAYERsche KGL.HOF.KUNST.ANSTALT.MVENCHEN”. En spegeldörr leder<br />
till sakristian. Det ljusa altaret av trä är rikt dekorerat med förgyllda detaljer, bl a sädesax och<br />
vinrankor. Ornamenten sitter i grönaktiga speglar med förgyllda lister med pärlstav. Altaret är<br />
troligen det altare som tidigare stått i S:t Olai <strong>kyrka</strong>. Altarskivan är dock senare till kommen.<br />
Det finns dessutom ett fristående altare i trä med kannelerade pelare och liggande<br />
korsformade stag. Altaruppsatsen är uppbyggd med två joniska kolonner med imitationsmålad<br />
kannelyr. Av äldre fotografier att döma var de tidigare målade i stenimitation. De bär upp en<br />
11
tempelgavel med en stråltriangel och en fris som visar Golgatavandringen. Tempelgaveln är<br />
innefattad i taklist och tak. Altartavlan, som är målad av Pehr Hörberg 1791, har motivet<br />
”Kristus uppenbarar sig för Tomas”. Hörberg har troligen även målat Golgatavandringen.<br />
Altarringen är nytillverkad och delbar. Den ansluter i utformning till det fristående altaret och<br />
ett kredensbord. Väster om sakristiedörren finns den rikt dekorerade predikstolen, skänkt<br />
1727, som bärs upp av Moses. Dekorationen består av 12 stycken skulpterade apostlar<br />
fördelade på predikstolskorgen, trappräcket och dörren till predikstolen. Predikstolens<br />
färgsättning är ljust grå med förgyllda detaljer. Ljudtaket är rikt uppbyggt och visar små<br />
putties med Kristi pinoredskap. Det kröns av den uppståndne Kristus. På korets södra sida står<br />
dopfunten något nedsänkt i korgolvet. Den skänktes till <strong>kyrka</strong>n 1733 och hade då tillhört<br />
Stegeborgs slott. Dopfunten är av grå sandsten och rikt dekorerad. Ett åttkantigt dopfuntslock<br />
i mässing hänger över funten. De två ovala nummertavlorna har brun botten och kröns av en<br />
urna samt vinrankor. Utformningen har en gustaviansk karaktär men belysningen är troligen<br />
från 1920-1940-talet. I det södra korfönstret hänger ett votivskepp.<br />
Vapenhuset präglas framför allt av Kurt von Schmalensees restaurering 1957-59. Golvet är<br />
belagt med rött mönsterlagt hårt glaserat tegel med breda fogar. Väggarna är putsade och<br />
målade i brutet vitt. Taket är ett omålat brädtak med en sexkantig indelning. Innan man<br />
kommer in i vapenhuset finns ett litet vindfång med golv och tak i samma behandling som i<br />
själva vapenhuset. Mellan vindfång och vapenhus är det svängdörrar med glasade speglar. De<br />
har handtag av trä i form av stiliserade fiskar. Även dubbeldörrarna till läktarunderbyggnaden<br />
har glasade speglar. I de igensatta fönsternischerna i norr och söder finns konstfönster från<br />
1950-talet. Glasmålningen i söder är i starka färger och föreställer fisken som Kristen symbol.<br />
Här finns även ett altarbord av kolmårdsmarmor och en nisch med ikonmålning. Vapenhuset<br />
markeras på mitten med en valvbåge. Sydöst om bågen finns två laserade dörrar som leder till<br />
stolsförråd och på norra sidan finns en toalett under torntrappan.<br />
Sakristian ligger i norra delen av utbyggnaden från 1880. Den är delvis inredd som ett<br />
andaktsrum med altare och stolar i rader. I övrigt finns här bl a textilförvaring. Golvet är täckt<br />
med en linoleummatta och väggarna är putsade och målade i gult. Det vitmålade taket<br />
avslutas av en bred, profilerad hålkälslist. Det finns sex höga spetsbågiga och kopplade<br />
fönster. I ytterbågen sitter antikglas. Ett sjunde fönster är igensatt. I utbyggnadens södra del<br />
finns ett mindre rum i västra delen med välvt tak och putsade väggar laserade i gult, förråd i<br />
söder. I övrigt innehåller utbyggnaden korridor, toalett och städutrymme. I öster leder en dörr<br />
ut till ett litet vindfång som har ett välvt tak med enkel gråmålad panel och en spegeldörr som<br />
är entrédörr. Ett utrymme över dagens innertak visar ett äldre plant innertak med profilerad<br />
indelning av taket och en takrosett. Troligen utgjordes utbyggnaden ursprungligen av ett<br />
utrymme – en stor sakristia som taket hörde till. I väster ser man även ett sekundärt murat<br />
valv som i dag täcker det lilla rummet. Till dagens sakristia är väggen igenmurad.<br />
Tornets första våning, innanför orgelläktaren är mycket hög. Väggarna är putsade och<br />
vitmålade. Brädgolv. En enkel masonitinbyggnad finns i öster (för orgelhuset?). I söder finns<br />
en trappa i murverket som leder ner. Trappväggarna har en enkel puts. Fönstren i rummet<br />
utgörs av den övre delen av vapenhusets fönster. I rummet förvaras flera föremål. Nästa<br />
våning är klockvåningen med tre klockor. Utrymmet känns ålderdomligt. Här finns bl a två<br />
små väggfasta förvaringsskåp och en lampa för gasljus. Mot norr finns en liten ramp och en<br />
igensatt lucka. Framför de höga tornluckorna finns urtag, som visar att det legat en tvärslå<br />
innanför luckorna, som nu har automatisk öppning. Högst upp sitter de fyra urtavlorna, varav<br />
en har ett invändigt plåtskydd. Urverket står i ett inbyggt utrymme. Mekanismen är märkt<br />
12
1948 Linderoth Sthlm. På kyrkvinden finns en hissanordning i väster och tydlig förstärkning<br />
av takstolar och tidigare angripet virke.<br />
KULTURHISTORISK BEDÖMNING<br />
<strong>Hedvigs</strong> <strong>kyrka</strong> med sitt ursprung i den Tyska församlingen bildar tillsammans med f d<br />
kyrkogården och den påkostade offentliga och kommersiella bebyggelsen runt Tyska torget en<br />
kulturhistoriskt värdefull miljö.<br />
F d kyrkogården<br />
Den f d kyrkogården är ett exempel på de stadskyrkogårdar som upphörde att användas som<br />
kyrkogårdar i början av 1800-talet, när bl a hälsoaspekter gjorde att de flyttades utanför<br />
städerna. Stödmuren, trädkransen och gräsytorna är viktiga att bevara. Trots att de inte är<br />
ursprungliga kan de ses som rester av den ursprungliga användningen som kyrkogård.<br />
Kyrkobyggnaden<br />
<strong>Hedvigs</strong> <strong>kyrka</strong> tillhör de få kyrkor i Östergötland som uppfördes under 1600-talet. Trots vissa<br />
förändringar har den kvar sin ”tunga” karaktär, som en förenklad barockbyggnad. Hela<br />
tornöverbyggnaden har senare klätts med koppar men äldre ornament har rekonstruerats och<br />
även de hör hemma i barockens arkitektur. Kyrkan har en ovanlig utformning av tornet och en<br />
ovanlig fasadbehandling. Fasadbehandlingen är en moderniserad variant av den ursprungliga<br />
tegelimitationen. Torn och fasad ger <strong>kyrka</strong>n en speciell karaktär. Interiören domineras av Agi<br />
Lindegrens målning i 1890-talets tolkning av barock. Detta är den enda <strong>kyrka</strong> i Östergötland<br />
där Agi Lindegren var verksam där man i så stor utsträckning har sparat hans tillägg och det<br />
gör interiörmåleriet även restaureringshistoriskt intressant. Många inredningsdetaljer är av<br />
mycket stort kulturhistoriskt och konstnärligt värde. Där märks framför allt predikstolen, Pehr<br />
Hörbergs altartavla och dopfunten i sandsten. De är också inventarier som finns kvar från<br />
tiden innan <strong>kyrka</strong>n användes som rikssal vid riksdagen år 1800. I tornet finns flera inslag av<br />
ålderdomlig karaktär, framför allt på klockvåningen, som berättar om <strong>kyrka</strong>ns historia<br />
”bakom kulisserna”. De små väggskåpen och gaslampan i tornvåningen är exempel på<br />
föremål som aldrig varit särskilt framträdande i <strong>kyrka</strong>n. Sakristian är ett av de få exemplen i<br />
Östergötland på arkitekten Fredrik Wilhem Scholanders verksamhet som kyrkoarkitekt.<br />
Kurt von Schmalensees restaurering 1957-59 präglar delvis kyrkorummet genom<br />
bänkinredningen och läktarunderbyggnaden. Tidstypiska inslag är utformningen av<br />
vapenhuset med golv och tak, dörrarna med handtag som stiliserade fiskar och brudkammaren<br />
med karosseripanel.<br />
Kyrkan har även ett mycket stort samhällshistoriskt värde då den uppfördes för Tyska<br />
församlingen. Detta visar på den tid i <strong>Norrköping</strong>s historia då näringslivet hade ett mycket<br />
stort inslag av tyskar. Det var inte fallet bara i <strong>Norrköping</strong> och intressant är också de täta<br />
kontakterna med Tyska församlingen i Stockholm.<br />
Sammanfattning<br />
• <strong>Hedvigs</strong> <strong>kyrka</strong> är en av länets få kyrkor uppförda under 1600-talet. Dess samband med<br />
Tyska församlingen i <strong>Norrköping</strong> har ett mycket stort samhällshistoriskt intresse.<br />
• Interiören är en av få bevarade interiörer från Agi Lindegrens restaureringar i<br />
nybarock anda.<br />
13
• Flera inventarier och delar av inredningen har en mycket hög konstnärlig och<br />
hantverksmässig kvalitet. Detta gäller bl a predikstolen från 1727, Pehr Hörbergs<br />
altartavla och altaruppsats samt sandstensdopfunten i renässans. Även altaret, som<br />
tidigare stått i S:t Olai <strong>kyrka</strong> har ett högt konstnärligt värde.<br />
• Brudkammaren uppvisar en gestaltning som inte är typisk för 1950-talets kyrkliga<br />
restaureringar, men för många andra offentliga miljöer.<br />
ÖVRIGT<br />
Aktuella skyddsformer<br />
Kyrkan och den f d kyrkogården, dagens kyrkotomt, är skyddade enligt Lagen<br />
om kulturminnen 4 kap.<br />
<strong>Hedvigs</strong> <strong>kyrka</strong> ingår i område av riksintresse för kulturminnesvården – E 52, <strong>Norrköping</strong>.<br />
<strong>Norrköping</strong>s stad (inklusive <strong>Hedvigs</strong> <strong>kyrka</strong>) K 34, är utvärderad som<br />
kulturhistoriskt värdefull miljö i kulturminnesprogrammet för Östergötland,<br />
utgivet av länsstyrelsen i Östergötlands län 1983.<br />
Övriga inventeringar<br />
Prästgårdsinventeringen i Östergötlands län, utförd av Östergötlands länsmuseum 1978.<br />
Källor<br />
Antikvarisk-topografiskt arkiv, Riksantikvarieämbetet<br />
Föreningen Gamla <strong>Norrköping</strong>, nr 22, <strong>Norrköping</strong> 1993.<br />
Helmfrid, Björn, <strong>Norrköping</strong>s tyska församling – dess genesis och tidiga historia,<br />
Hörberg, Pehr, Min lefwernes beskrifning, utgiven av Risinge Hembygdsförening och Östgöta<br />
konstförening. Andra upplagan, <strong>Norrköping</strong> 1968.<br />
Kalm, Ingvar, <strong>Hedvigs</strong> församling under 300 år, Lund 1980.<br />
Kulturmiljövårdens bebyggelseregister, Riksantikvarieämbetet;<br />
www.bebyggelseregistret.raa.se<br />
Med öppna ögon, Miljöer och hus i <strong>Norrköping</strong>, <strong>Norrköping</strong>.<br />
Ridderstad, Anton, Historiskt, Geografiskt och Statistiskt lexikon öfver Östergötland, M-Ö,<br />
<strong>Norrköping</strong> 1877.<br />
Östergötland, landskapets kyrkor. Red. Marian Ullén. Forskningsprojektet<br />
Sockenkyrkorna. Kulturarv och bebyggelsehistoria. Riksantikvarieämbetet 2004.<br />
Östergötlands länsmuseums topografiska arkiv<br />
Kartor<br />
Ekonomisk karta, 1981 och 1947, blad 8G 9e <strong>Norrköping</strong><br />
Sammanställt av Östergötlands länsmuseum i april 2005. Den kulturhistoriska bedömningen<br />
har utförts i samverkan med Länsstyrelsen i Östergötland.<br />
14
HÄNDELSELISTA<br />
Förteckningen gör inga anspråk på att vara komplett. Den bygger enbart på nedan redovisade<br />
källor och kan i framtiden komma att revideras.<br />
1660-1661 Tyska församlingen bildas genom privilegium lämnat 1660 av exdrottning<br />
Kristina och stadfäst 1661. (BH, IK)<br />
1670-1673 Nybyggnad – Kyrkan i sin helhet. Brett, rektangulärt kyrkorum med tresidigt<br />
avslutat kor i öster. Tegel och gråsten i murarna. Fönsterkarmar av järn.<br />
Rödfärgade murar med målade, vita fogar. Eventuellt efter ritningar av Nils<br />
murmästare i Eksjö. Ritningar till en ny takkonstruktion upprättades troligen av<br />
Nicodemus Tessin d ä och innebar träpelare i kyrkorummet. Taket täcktes<br />
troligen med pannor. Ingen sakristia byggdes. (KS/ÅN, BH)<br />
1673 Fast inredning – bänkinredning. (KS/ÅN)<br />
1675-1676 Valvslagning Brädvalv. (BH)<br />
1676-1677 Ändring? Golvet belades med sten, troligen kalksten. (BH)<br />
1676-1677 Specifika inventarier – kyrkklocka. Medianklocka och lillklocka gjuten av Johan<br />
Meyer, Stockholm. (BH)<br />
1678 Specifika inventarier – kyrkklocka. Storklocka gjuten hos Johan Meyer,<br />
Stockholm. Eventuellt placerades klockorna i en provisorisk stapel.(BH)<br />
1678-1681 Fast inredning – predikstol. Burchardt Precht, Stockholm och målad av Måns<br />
Eriksson Gris i <strong>Norrköping</strong>. Gåva av landshövding Anders Lilliehöök. (KS/ÅN)<br />
1681 Fast inredning – altaruppsats. Skänkt av Anton von Brobergen i Stockholm.<br />
(BH)<br />
1681-1686 Fast inredning – orgel, orgelverk. Jochim Richbom, troligen Hamburg. (BH)<br />
1681-1686 Fast inredning – orgel, orgelfasad. Burchardt Precht, Stockholm och målad av<br />
Måns Eriksson Gris i <strong>Norrköping</strong>. (BH)<br />
1693-1694 Nybyggnad – Torn. Eventuellt hela tornet uppfördes av trä. (KS/ÅN, IK)<br />
1694 Specifika inventarier – tornur. Gåva av <strong>Norrköping</strong>s stad. (KS/ÅN)<br />
1700 Ändring? Tornet och eventuellt kyrktaket kopparbeslogs. (BH)<br />
1707 Specifika inventarier – kyrkklocka. Gjuten hos Elias Arenhart i <strong>Norrköping</strong>.<br />
Förstördes i samband med branden 1719. (KS/ÅN)<br />
1719 Brand – delvis förstörd. Torn och yttertaket brändes av vid ryssarnas mer<br />
omfattande härjningar. Den mesta inredningen och inventarier förstördes.<br />
Innertakets trävalv verkar ha klarat sig. (KS/ÅN)<br />
1720 Specifika inventarier – kyrkklocka. Gjuten av Elias Arenhart i <strong>Norrköping</strong>.<br />
Delar av klockan som förstördes 1719 ingår. Kyrkans enda klocka till 1935.(<br />
Osäker uppgift, jmf tidigare händelser.) (KS/ÅN)<br />
15
1723 Ändring. Iståndsättningsarbeten påbörjades. (KS/ÅN)<br />
1727 Fast inredning – predikstol. Skänkt av handelsman Andreas Spalding och hans<br />
hustru. Troligen tillverkad i Tyskland, med delar gjorda i Sverige.(KS/ÅN)<br />
1733 Specifika inventarier – dopfunt. Dopfunt av sandsten från 1590-talet,<br />
ursprungligen i Stegeborgs slotts<strong>kyrka</strong>. Skänktes till Hedvig år 1733 av<br />
landshövding E G Ehrenkrona. (KS/ÅN)<br />
1752 Vård/underhåll – stomme. En stor del av gamla tornet och delar av <strong>kyrka</strong>ns<br />
västgavel revs. Murmästare J G Strubel. (KS/ÅN)<br />
1752 Nybyggnad – Torn. Nytt torn efter ritning av mäster Lüding och med J G<br />
Strubel som murmästare.<br />
1752 Vård/underhåll. Tre målningar i valvet sattes i stånd. Inget bevarat. (KS/ÅN)<br />
1756 Ändring. Sakristia inrymdes i <strong>kyrka</strong>ns nordöstra hörn mellan altaret och<br />
predikstolen, med ett fönster i muren och ett mindre åt kyrkorummet. (IK)<br />
1758 Ändring – ombyggnad. Nya problem mellan torn och långhus. Tornets övre del<br />
revs ner och ersattes med dagens trätorn. Nya grundmurar lades vid <strong>kyrka</strong>ns<br />
västra sida. (KS/ÅN)<br />
1780 Ändring. Förbättra taket och sätta in nya fönster. (IK)<br />
1791 Specifika inventarier – altartavla. ”Kristus uppenbarar sig för Thomas” av Pehr<br />
Hörberg, som troligen även ritat omfattningen och omfattningens målade fris.<br />
Bekostad av brukspatron Chr. Eberstein. (KS/ÅN)<br />
1797 Fast inredning – orgel, orgelverk. Ny orgel om 44 stämmor byggt av P Schiörlin<br />
efter förslag av abbé J Vogler. Skänkt av grosshandlare Christian Ebrestein och<br />
hans hustru Carolina von Achen. Till orgeln hörde en målning av Davids<br />
orkester. (KS/ÅN, NT 1932-06-18)<br />
1797 Specifika inventarier. Målning av Davids orkester, placerad framför orgelverket.<br />
Pehr Hörberg. Förvarades senare på rådhusets vind där den förstördes av brand<br />
1942. (KS/ÅN)<br />
1800 Ändring – ombyggnad, interiör. Kyrkan skulle användas som rikssal vid<br />
riksdagen i <strong>Norrköping</strong>. Större delen av den fasta inredningen kastades ut,<br />
liksom den invändiga sakristian, och nya bänkar tillverkades som placerades i<br />
stigande höjd. /KS/ÅN)<br />
1815 Namnet <strong>Hedvigs</strong> församling börjar användas och efter 1814 förekom ingen<br />
verksamhet på tyska språket. (IK)<br />
1800-1850 Fast inredning – altare. Skänktes till Hedvig från S:t Olai <strong>kyrka</strong>. (ÖC 1959-12-<br />
11)<br />
1800-1850 Fast inredning – altarring. Skänktes till Hedvig från S:t Olai <strong>kyrka</strong>. (ÖC 1959-<br />
12-11)<br />
16
1860-61 Ändring – ombyggnad, interiör. Väggar och valv reparerades, delvis hårdhänt,<br />
golvet reparerades och gravar fylldes igen. (Konstaterades 1959 att åtskilliga<br />
gravstenar finns i behåll under golvet). Ny läktaruppgång, den tidigare gick från<br />
kyrkorummet. Ny läktarbarriär ritad av J F Åbom. Moseskulpturen som bar upp<br />
predikstolen ställdes på vinden. (KS/ÅN, IK)<br />
1860-1861 Fast inredning – bänkinredning. Ny bänkinredning. (IK)<br />
1860-61 Vård/underhåll – exteriör. Fyra järnstag tillverkade vid Motala Verkstad sattes<br />
in i <strong>kyrka</strong>n. Nya takpannor ersatte trasiga och jernplåt byttes ut. ”Hela <strong>kyrka</strong>n<br />
utvändigt skrapad och reparerad samt vitlimmad och avfärgad.” (ÖLM<br />
beskrivning 1952)<br />
1860-61 Ändring – ombyggnad, fönster. Nya fönster av ek i gamla järnkarmar. (KS/ÅN,<br />
ÖLM beskrivning 1952)<br />
1860-61 Fast inredning – orgelfasad. J F Åbom. (KS/ÅN)<br />
1860-61 Fast inredning – orgel. Nytt orgelverk av L.P. Åkerman & Co i Strängnäs.<br />
Hörbergs målning, som täckt den gamla orgeln plockades ned. (KS/ÅN, IK, NT<br />
1936-09-05)<br />
1860-61 Teknisk installation – värme. En stenhusbyggnad för ångpannan till<br />
värmeapparaten byggdes. (ÖLM, beskrivning 1952)<br />
1874 Teknisk installation. Gasljus i <strong>kyrka</strong>n. (IK)<br />
1880 Nybyggnad – Sakristia. Ritningar av F W Scholander. (IK)<br />
1885 <strong>Hedvigs</strong> församling blev en egen territoriell församling med gränser som<br />
fastslagits 1864.<br />
1890 Ändring – restaurering, interiör. Läktarbarriär och predikstol målades i ekfärg.<br />
Korgolvet förlängdes fram till bänkarna. Dopfunten hade varit inmurad i norra<br />
korväggen, togs nu loss och placerades i korets södra del, samt fick ett lock av<br />
koppar. (IK)<br />
1890 Arkitekturbunden utsmyckning – måleri, interiör. Hela interiören försågs med<br />
dekorativa målningar enligt förslag av Agi Lindegren. (KS/ÅN, IK)<br />
1890 Fast inredning – bänkinredning. Ny bänkinredning. (Av äldre fotografier att<br />
döma verkar det vara samma bänkar före och efter restaureringen. <strong>Norrköping</strong>s<br />
Stadsbibliotek, Gamle Swartzens minnen) (KS/ÅN)<br />
1891 Fast inredning – glasmålning. De två målade östfönstren försågs med dekorativt<br />
glas av tysk tillverkning. (KS/ÅN)<br />
1896 Fast inredning – orgel, orgelverk. Åkerman&Lund, Stockholm. (IK)<br />
1897 Fast inredning – altare. S:t Olais altare övertogs av <strong>Hedvigs</strong> <strong>kyrka</strong>. <strong>Hedvigs</strong> f d<br />
altare övertogs av Johannes <strong>kyrka</strong>. (IK)<br />
1897 Fast inredning – altarring. S:t Olais altarring övertogs av <strong>Hedvigs</strong> <strong>kyrka</strong>. (IK)<br />
1911 Vård/underhåll – fönster. Nya fönster. (IK)<br />
17
1917 Vård/underhåll – exteriör. Väggarna putsades och slamfärgades. Taket på<br />
<strong>kyrka</strong>n, sakristian och tornet reparerades och målades. Det plåtbeklädda tornet<br />
vitmålades. (NT 1917-09-20)<br />
1923 Ändring – restaurering, interiör. Korgolvet täcktes med linoleummatta.<br />
Ommålning av kyrkbänkarna, bättring av väggarna och inklädning av<br />
värmeelement. Arkitekt Karl Martin Westerberg. (IK)<br />
1935 Specifika inventarier – kyrkklocka. (KS/ÅN) (Kyrkans andra klocka)<br />
1939 Specifika inventarier. Förslag till transparenta urtavlor, Kurt von Schmalensee.<br />
(ÖLM)<br />
1944 Vård/underhåll, exteriör. Ommålning av fasaderna i brutet vitt. Tidigare något<br />
brungult. (NT 1944-10-12)<br />
1951 Fast inredning – orgel, orgelverk. Dessutom ryggpositiv infogat i<br />
läktarbarriären. A. Mårtenssons Orgelfabriks AB, Lund. (KS/ÅN, NT 1951-07-<br />
07, IK)<br />
1956 Arkeologisk undersökning. Undersökning av byggnadsrester norr om <strong>kyrka</strong>n,<br />
troligen Reenstiernska gravkoret. (ÖLM)<br />
1957 Arkeologisk undersökning. Trappa till gravkor NÖ om <strong>kyrka</strong>ns kor.(ÖLM)<br />
1957 Teknisk installation – VA. Ritning på installation av toalett i sakristiedelens<br />
sydöstra hörn. (ÖLM)<br />
1957 Nybyggnad. Grävning av utrymmet under sakristian för fjärrvärmeanläggning<br />
mm. (ÖLM)<br />
1957 Teknisk installation – värme. Fjärrvärme. (ÖD 1958-05-14)<br />
1957-59 Ändring – restaurering, exteriör. Omputsning av <strong>kyrka</strong>n då 1600-talets<br />
fasadbehandling återställdes. Sprutad puts. Tornet återfår 1700-talsornament.<br />
Arkitekt Kurt von Schmalensee. (KS/ÅN, ÖLM)<br />
1957-59 Ändring – restaurering, interiör. Rengöring, konservering, golv av ekparkett,<br />
koret utvidgades. Nyinredning av vapenhus med bl a tegelgolv och nytt innertak,<br />
inrättande av brudkammare i vapenhuset. Ny inredning i sakristian.<br />
Läktarunderbyggnad och anordningar för sidoentréer. Marmoreringsmålning på<br />
väggarna. Restaurering av <strong>kyrka</strong>ns innertak. Igenmurning av korfönstret bakom<br />
altartavlan.(?) (KS/ÅN, ÖLM, ÖC 1959-12-11)<br />
1957-59 Fast inredning – bänkinredning. Ny bänkinredning utformad för att passa till<br />
<strong>kyrka</strong>ns 1890-talskaraktär. (KS/ÅN)<br />
19557-59 Fast inredning – glasmålning. Dekorativa glasfönster av konstnären Jan Brazda<br />
sattes in i vapenhuset. (KS/ÅN)<br />
1957-59 Ändring. Den stora Mosesbilden som bär upp predikstolskorgen återinsattes.<br />
(KS/ÅN)<br />
1957-59 Ändring. Antikglas i kyrkfönstren. (ÖC 1959-12-11)<br />
1957-59 Fast inredning – läktare. Ny läktarbröstning i laserat naturträ. Läktarpelarna<br />
målas röda. (NT 1959-12-05)<br />
1965 Specifika inventarier – kyrkklocka. (NTÖD 1965-11-15)<br />
18
1967-68 Ändring – ombyggnad, tak. Gammal svart- och galvplåt på torn, skepp och<br />
sakristia tas bort och omtäckes med kopparplåt. All gammal plåt på tornets<br />
vertikala delar tas bort och ersätts med kopparplåt. Gäller även luckor för<br />
klockringning. Träornament vid sidan om urtavlor ersätts med förgyllda<br />
plåtornament. Träornament över klockportar ersätts med gjutna ornament.<br />
Stuprör gjordes av koppar. Ritning visar flera takfönster, som ska slopas. (ÖLM)<br />
1977 Ändring – tillgänglighetsanpassning. Tillstånd till ramp för handikappade och<br />
handikapptoalett. (ÖLM)<br />
1987 Vård/underhåll. Nytt golv under bänkarna, slipad och lackad parkett. Matta i<br />
väster, där bänkar tagits bort. (NT 1987-05-26, ÖLM)<br />
1987 Fast inredning , orgel. Ny teknik installerad i kororgeln. Kenneth James & Son,<br />
London. (NT 1987-05-26)<br />
1993 Ändring. Ändringar I sakristian med bl a liggande förvaring för textilier, nytt<br />
städutrymme. ÖLM<br />
1993 Vård/underhåll. Besiktning av insektsangrepp i bl a takstolar. ÖLM<br />
1995 Ändring – ombyggnad. Delvis ny inredning i sakristian. GKAK<br />
1996 Fast inredning – altarring. Tillstånd att flytta undan altarringen. ÖLM<br />
1997 Vård/underhåll. Invändig renovering av torn och vind. GKAK<br />
BR – Bebyggelseregistret – kulturhistorisk bebyggelseinformation. Riksantikvarieämbetet<br />
BH – Helmfrid, Björn, <strong>Norrköping</strong>s tyska församling – dess genesis och tidiga historia,<br />
Föreningen Gamla <strong>Norrköping</strong>, nr 22, <strong>Norrköping</strong> 1993.<br />
IK – Kalm, Ingvar, <strong>Hedvigs</strong> församling under 300 år, Lund 1980.<br />
GKAK - Muntliga uppgifter från Arkitektgruppen GKAK AB<br />
KS/ÅN – von Schmalensee, Kurt och Nisbeth, Åke, <strong>Hedvigs</strong> <strong>kyrka</strong>, Linköpings stifts kyrkor,<br />
1964<br />
NT – <strong>Norrköping</strong>s Tidningar.<br />
NTÖD – <strong>Norrköping</strong>s Tidningar/Östergötlands Dagblad<br />
ÖC – Östgöta Correspondenten<br />
ÖD – Östergötlands Dagblad.<br />
ÖLM – Östergötlands länsmuseums topografiska arkiv<br />
19
Change language