Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
Fågelflyttning på gång. ”Vi hafva här ett biologiskt fenomen af högst komplicerad natur”, skriver Palmén – ett påpekande som antyder varför<br />
flyttfågelforskning kom att bli den mest centrala delen av ornitologin under nittonhundratalet.<br />
Ludwig Brehm (1828), Über den Vogelzug<br />
mit besonderer Hinsicht auf Helgoland<br />
av Johann Friedrich Naumann (1846),<br />
Grundlagen zur Erforschung der Zugzeiten<br />
und Zugrichtungen der Vögel Russlands av<br />
Alexander von Middendorf (1855). Den<br />
kanske mest betydelsefulla av dem alla<br />
i genren – Die Vogelwarte Helgoland av<br />
Heinrich Gätke – publicerades dock först<br />
1891, alltså efter Palméns bok.<br />
De tyska ornitologernas teorier och<br />
begreppsbildningar rörande fågelflyttning<br />
kom att spela stor roll och gör så<br />
alltjämt. Somliga begrepp och metaforer,<br />
som exempelvis zug (tåg) är lika<br />
tankeunderlättande som träffande, men<br />
spelar lätt spratt för den oförsiktige. På<br />
svenska använder vi ord som sträckleder<br />
och flyttningsvägar, men tågmetaforen<br />
används exempelvis i vårt meståg. Av nyss<br />
nämnda boktitlar framgår att zug är en kär<br />
metafor: zugstrassen, vogelzug, zugzeiten,<br />
och zugrichtungen är bara några exempel<br />
– och fåglars sträckoro kallar till och med<br />
britterna för zugunruhe.<br />
Poängen med denna språkliga kommentar<br />
är att påvisa hur lätt man kan bli<br />
förhäxad av en metafor; att uppfatta fågelsträcket<br />
som ett tåg, kanske rent av ett<br />
fullastat tåg som ger sig av vid en viss tid,<br />
leder lätt tanken vidare till att tåget kör<br />
på en räls. Palmén verkar ha funderat i de<br />
banorna när han drivit tesen att fåglarnas<br />
flyttvägar i någon mening är fastlagda. Det<br />
påståendet är långtifrån invändningsfritt,<br />
vilket förstås inte hindrar att många fåglar<br />
traditionellt följer väldefinierade leder.<br />
Om Foglarnes flyttningsvägar<br />
var i flera avseenden ett<br />
epokgörande arbete eftersom<br />
Palmén, vid sidan av<br />
diskussionen av väldefinierade<br />
flyttstråk, även tog upp en hoper andra<br />
idéer och tankar som skulle komma att<br />
inspirera åtskilliga yngre flyttfågelforskare.<br />
Somligt hade mer karaktären av kvalificerade<br />
spekulationer eftersom de framfördes<br />
utan empiriskt bakgrundsmaterial. Utan<br />
att gå på djupet tar han sålunda upp frågor<br />
om exempelvis vilseflugna fåglars genetiska<br />
betydelse och fåglars förmåga att lära sig<br />
hitta rätt genom att förvärva sig ett slags<br />
kartkännedom om landskapet. Den senare<br />
frågan är kopplad till det perenna problemet<br />
om arv och miljö, en fråga där Palmén<br />
allt som oftast lutar åt det senare.<br />
Palmén var en av de första som påpekade<br />
att ungfåglar lär sig flyttvägarna<br />
genom att följa med vuxna: ”Då sålunda<br />
de gamla och mest erfarna individerna leda<br />
hela tåget, följa de unga blott med; flocken<br />
vet derigenom att hålla sig till den lämpligaste<br />
vägen. Kännedom härom öfvergår<br />
från generation till generation”. Att den<br />
förklaringen inte håller för en majoritet av<br />
världens fågelarter är idag uppenbart, men<br />
sant är att den gäller för en hel del av de<br />
fåglar som Palmén studerade, exempelvis<br />
gäss och tranor.<br />
Den tidiga flyttfågelforskningen talade<br />
återkommande om att fenomenet måste<br />
förklaras, det är emellertid inte uppenbart<br />
för en nutida läsare vad det exakt var<br />
som skulle besvaras. Att fåglar på norra<br />
halvklotet flyttar söderut på hösten för att<br />
spendera vintern i varmare trakter är känt<br />
sedan urminnes tid och torde först ha byggt<br />
vår fågelvärld | 1.<strong>2019</strong> 47
Change language