Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
denna delvis trängt undan bröstmuskulaturen<br />
(det vill säga ”flygmusklerna”). Det<br />
innebär i hoatzins fall försämrad flygförmåga,<br />
men så lever också denna fågel hela<br />
sitt liv inom ett mycket begränsat område.<br />
Intressant i sammanhanget är också att<br />
olika fågelgrupper, som utvecklats mot att<br />
äta samma typ av föda, kan skilja sig åt när<br />
det gäller krävan. Till exempel har rovfåglarna<br />
kräva, medan ugglorna saknar. Även<br />
gäss, pingviner, strutsar och måsfåglar<br />
saknar kräva.<br />
När det gäller pingviner, kan detta<br />
verka märkligt eftersom den ena föräldern<br />
i många fall är ute på mer än veckolånga<br />
fisketurer innan den återvänder med en<br />
massa mat till ungen eller ungarna. Denna<br />
mat kan dessutom portioneras ut under en<br />
längre tid. Men i pingvinernas fall lagras<br />
maten till ungarna i magsäcken, och några<br />
av pingvinarterna kan göra detta i flera<br />
veckor.<br />
NÄR DET SEDAN gäller gulknopp orsakas<br />
denna sjukdom av en liten parasit (flagellat)<br />
som heter Trichomonas gallinae. Enligt<br />
den litteratur som står till buds klarar inte<br />
Trichomonas-arterna av att leva utanför<br />
sin värd någon längre tid. Det handlar<br />
faktiskt oftast om endast några få minuter.<br />
Enligt försök som gjorts på laboratorium,<br />
har så gott som alla dött redan efter en<br />
halvtimma utanför värdmiljön.<br />
Om en smittad grönfink tappar ett frö<br />
på marken, är emellertid risken stor att<br />
detta frö snabbt tas om hand av någon<br />
annan fågel vilket innebär att smittan<br />
kan föras över. Samma sak gäller när<br />
flera grönfinkar sitter och äter ur ett och<br />
samma nypon. Då flyttas parasiterna lätt<br />
från näbb till näbb.<br />
Om man misstänker att gulknopp<br />
sprids via ens fågelmatningar, rekommenderar<br />
vi att dessa tas ner och görs rena<br />
samt att man gör ett uppehåll med matningen<br />
åtminstone under ett par veckor.<br />
BIOLOGI<br />
Varför ruggar<br />
fåglar sina<br />
fjädrar?<br />
Man hör ofta till exempel fågelskådare<br />
berätta om fåglar som ruggar. Jag förstår<br />
Stjärtfjäder av ormvråk.<br />
att det innebär att de byter fjädrar, men<br />
varför måste fåglarna rugga? Varför håller<br />
de inte under fågelns hela livstid?<br />
KATARINA SONESSON, HÖLLVIKEN<br />
LOTTA BERG SVARAR: Precis som hos oss<br />
däggdjur så slits vävnaderna hos fåglar.<br />
Våra celler byts ut allteftersom, lite i taget.<br />
Huden förnyas till exempel ständigt,<br />
liksom cellerna i flertalet andra organ.<br />
Men vissa delar av kroppen kan inte bara<br />
omärkligt bytas ut eftersom de består av<br />
död vävnad; hos oss människor gäller det<br />
till exempel håret och naglarna, och hos<br />
fåglarna gäller det fjädrarna.<br />
Fjädrar växer ut från en fjädersäck i<br />
huden, och när en fjäder vuxit färdigt så<br />
kan den inte längre tillföras några nya<br />
celler. Samtidigt slits fjädrarna hela tiden.<br />
Hur kraftigt detta slitage är beror förstås<br />
bland annat på i vilka miljöer fågeln rör<br />
sig. Man kan lätt föreställa sig att det har<br />
betydelse om fågeln flyttar mellan världsdelarna<br />
eller mest springer omkring på<br />
marken hemmavid, om den häckar och då<br />
kanske sliter fjädrarna mot kanterna av ett<br />
trångt och risigt bo, om den är inblandad i<br />
häftiga och våldsamma revirstrider så att<br />
stickor och strån – eller snarare fjädrar –<br />
ryker, om den vistas mycket i vatten, och<br />
så vidare.<br />
FOTO: NIKLAS ARONSSON<br />
ÄVEN FJÄDRARNAS FÄRG har betydelse:<br />
vita eller ljusa fjädrar har ofta sämre hållbarhet<br />
än kraftigt pigmenterade fjädrar.<br />
Och den unga fågelns första, snabbväxande<br />
fjädrar är ofta av sämre kvalitet än de<br />
fjädrar som växer ut senare.<br />
Eftersom den enskilda fjädern inte kan<br />
repareras i till exempel spetsen eller de<br />
slitna ytterkanterna så måste hela fjädern<br />
bytas. Hur ofta, på vilka delar av kroppen<br />
och i vilken ordning detta görs, skiljer<br />
sig åt mellan olika fågelarter – man talar<br />
om olika ruggningsmönster. För en gås<br />
fungerar det bra att byta alla vingpennorna<br />
samtidigt, en kort men intensiv ruggning:<br />
fågeln blir då flygoförmögen under en tid<br />
men kan ändå både söka föda på land och<br />
söka skydd och föda genom att simma ut i<br />
någon grund sjö. För en rovfågel, tänk till<br />
exempel en pilgrimsfalk, vore ett sådant<br />
ruggningsmönster rent förödande: en falk<br />
som saknar vingpennor och inte kan flyga<br />
kan inte fånga särskilt många byten och<br />
skulle troligen svälta ihjäl. Likaså påverkas<br />
ruggningsstrategin av om fågeln är<br />
långflyttare eller inte, eftersom just flytten<br />
kräver en fjäderdräkt i hyfsad kondition.<br />
Alltså har olika arter olika sätt att rugga,<br />
och den som kan mycket om fåglarnas liv<br />
och beteende kan ofta lista ut rätt mycket<br />
om hur en viss art ruggar sina fjädrar.<br />
Fjädrar växer ut<br />
från en fjädersäck i<br />
huden, och när en fjäder<br />
vuxit färdigt så kan den<br />
inte längre tillföras några<br />
nya celler.<br />
vår fågelvärld | 1.<strong>2019</strong> 59
Change language