Elitidrott

DNA analys 

Elitidrott 

Maria Musterfrau 

DEMO_ML

BREV 

Bästa fru Musterfrau, 

Ditt prov av analysen inkom till oss 05/02/2018 och blev därefter utvärderat på vårt 

laboratorium enligt högsta ISO 15189 resp. ISO 17025 laboratorie-kvalitetsstandard. 

Resultaten blev sedan bedömda av två helt oberoende genetiker och molekulärbiologer 

och personligen godkända av mig som laboratorieföreståndare. Efter tillkännagivandet 

sammanställde vi en personlig redogörelse enbart för dig. Den vill jag härmed förmedla 

i önskat utförande. 

Jag tackar för ditt förtroende och hoppas att du är nöjd med vår service. Om du har 

några synpunkter tveka inte att meddela oss. Det är det ända sättet vi ständigt kan 

förbättra vår service. 

Jag hoppas att analysen motsvarat dina förväntningar. 

Med vänliga hälsningar, 

Dr. Daniel Wallerstorfer BSc. 

Laboratoriechef

DNA analys - Elitidrott 

Personligt analysresultat för: 

Maria Musterfrau | Födelsedatum: 01/01/1990 

Beställningsnummer: 

DEMO_ML 

Index 

ALLMÄN INFORMATION 

Hur gener påverkar vår hälsa 1 

DE VIKTIGASTE FAKTORERNA FÖR IDEAL PRESTANDA 

1. Muskelstruktur och talang 8 

2. Oxidativ stress och avgiftning 18 

3. Inflammationer och skador 28 

4. Återhämtningsperiod 34 

5. Optimal diet 38 

6. Optimal mikronäringsförsörjning 74 

7. Optimal kalorifördelning 90 

8. Optimal vikt 98 

9. Strategi och matlista 110 

ALLMÄN INFORMATION 

Tekniska detaljer 182 

Referenser 174 

Denna rapport innehåller personliga genetiska data och ska behandlas 

konfidentiellt.

GENETIK 

Hur gener påverkar vår hälsa 

Människokroppen består av cirka 50 biljoner enskilda celler. De flesta av 

dessa celler har en kärna som innehåller 46 kromosomer. En kromosom 

består av en mycket nära sammanlindad tråd, DNA-dubbelhelixen. 

Kromosom 

Celler 

DNA-dubbelhelix 

Kroppen (50 biljoner 

celler) 

A = frisk 

G = risk 

DNA, den genetiska koden, 

är människokroppens 

ritning. Denna genetiska 

kod består av cirka 3,1 

miljarder molekyler, vilka 

varje representeras av ett 

brev. Ungefär 1% av denna 

kod utgör generna. Varje 

gen är en instruktion för 

kroppen, vanligtvis med en 

enda funktion. Till exempel, 

vissa gener berätta för 

kroppen hur man färgar 

irisen och skillnaderna i 

dessa gener ger olika 

ögonfärger. 

Varje 

kroppsfunktion styrs av en 

eller flera gener, inklusive 

hur vi bryter ner mat eller 

medicin. 

Laktasgen (LCT) 

Trombosgen (FV) 

Våra gener är inte helt felfria. Varje individ bär på gendefekter och genvariationer som vi 

antingen ärvt av våra föräldrar eller som av en händelse bildats och sen påverkar vår hälsa. 

Dessa genvariationer kallas för polymorfer och förekommer mycket ofta. I den genetiska koden 

uttrycks de mestadels av enkla avvikelser, vilket gör dem enkla att identifiera. Fysiskt kan de 

innebära ett försvagat immunsystem, ökad risk för hjärtinfarkt eller ge oss sämre syn. 

Sjukdomar, som i vissa familjer förekommer ofta, är exempel på att sjukdomsrisken kan variera 

från familj till familj och person till person. 

Polymorfer kan som sagt påverka vår hälsa. Detta betyder dock inte att de helt säkert kommer 

att få sjukdom att bryta ut, utan bara att de för med en ökad risk att insjukna. Om sjukdomen 

bryter ut beror på yttre faktorer i miljön och livsstilen. Om en person till exempel ej tål laktos 

på grund av en genvariation är den personen helt frisk så länge hon inte dricker mjölk. Besvären 

DEMO_ML 1 / 183

kommer först vid viss miljöpåverkan – i det här fallet laktosupptagning via kosten. Detta gäller 

även för andra sjukdomar. Är till exempel genen som reglerar upptagningen av järn defekt ökar 

risken för järnbrist och en förebyggande livsstil blir nödvändig för att förebygga sjukdomen och 

kanske helt kan hindra den att bryta ut. 

Experter uppskattar att varje människa bär på cirka 2000 gendefekter eller genvariationer, 

vilka tillsammans påverkar hälsan och kroppen, och i många fall kan leda till sjukdomar. 

En mängd faktorer kan medföra förändringar i våra gener (även kallade mutationer) som i 

sällsynta fall kan få positiva följder men i de flesta fall stör en genfunktion och påverkar vår 

hälsa negativt. Den i medierna och Hollywood mest bekanta orsaken till gendefekter är 

radioaktivitet, där radioaktiv strålning tränger in i cellerna och skadar vår genetiska kod. 

Ytterligare en orsak till mutationer och gendefekter är exempelvis ämnet kol som förekommer i 

bränd mat. Det tränger också in i cellerna och skadar våra gener vilket kan medföra tarmcancer 

och andra former av cancer. Även solens UV-strålning skadar våra gener, vilket kan leda till 

sjukdomar som hudcancer. 

Dessa faktorer kan förändra enstaka gener och störa deras funktion för resten av livet. Men 

den största delen av våra genvariationer ärver vi av våra föräldrar. Varje embryo får vid 

befruktningen av äggcellen hälften av sina gener från pappan och hälften från mamman. 

Tillsammans skapar de en ny människa med egenskaper från båda föräldrarna. Med dessa gener 

överförs även gendefekter, och så händer det att en polymorf, som orsakar hjärtinfarkt, 

överförs från pappan till sonen och vidare till barnbarnet och i varje generation kan ge upphov 

till sjukdomen. Det är slumpen som avgör om gendefekten går i arv och det kan hända att vissa 

av barnbarnen bär på gendefekten och andra inte. 

Varje människa är unik och genom samlingen och kombinationen av olika genetiska variationer 

har varje individ olika nedärvda hälsosvagheter. Tack vare de senaste teknologiska framstegen 

är det idag möjligt att undersöka generna och få reda på vilka hälsorisker eventuella 

gendefekter för med sig. Med denna vetskap kan man sedan vidta förebyggande åtgärder och i 

många fall förhindra uppkomsten av sjukdomar. Detta är nästa steg inom preventiv 

medicinering och en ny generation i hälsovården. 

DEMO_ML 2 / 183

MUSKELSTRUKTUR OCH TALANG 

OXIDATIV STRESS OCH AVGIFTNING 

INFLAMMATORISKA REAKTIONER OCH SKADOR 

ÅTERHÄMTNINGSFAS 

OPTIMAL NUTRITION 

OPTIMALA MIKRONÄRINGSÄMNEN 

OPTIMAL KALORIBALANS 

OPTIMAL VIKT 

STRATEGI OCH MATLISTA 

YTTERLIGARE INFORMATION

PRESTATIONSSPORT 

Hur generna påverkar sportsliga prestanda 

Gener är vår kropps ritning och är därför av väsentlig betydelse, särskilt om man driver kroppen 

till sina prestationsgränser. Även små skillnader i förmågan att avgifta vissa föroreningar eller 

att konsumera vissa näringsämnen kan göra stor skillnad i sportkonkurrenser. Av den 

anledningen är det viktigt att kontrollera alla aspekter som påverkar den atletiska 

prestationen och optimera den optimalt. Syftet med detta program är att individuellt 

optimera varje relevant faktor, med hänsyn till de genetiska förutsättningarna, och i slutändan 

för att uppnå optimal atletisk prestanda. Programmet består av följande faktorer: 

1. MUSKELSTRUKTUR OCH TALANG 

Bestämda genetiska variationer styr din kropps struktur och påverkar 

därför avsevärt kraft- och uthållighetspresta-tionen hos dina muskelceller. 

Det finns genetiska typer som passar optimalt till att reagera snabbt och 

producera starka krafter (stora och tjocka celler), medan andra genetiska 

typer har muskelceller som visserligen är svagare och långsammare, men 

p.g.a. sin storlek har större genomströmning av blod och är därför passar 

bättre för uthållighets- sporter. 

Vetenskapliga studier har visat att en atlet i en för hans gener optimala 

sport har 5x större chans att nå högsta eliten än i en sport som inte passar 

för hans gener. En genanalys möjliggör därmed att bestämma dina 

genetiska förutsättningar för kraft- och uthållighetssport och i vissa fall 

anpassa din träning och sportsliga orientering på motsvarande sätt. 

2. OXIDATIV STRESS OCH AVGIFTNING 

Vid normal metabolism är en del av syret omvandlat till skadliga fria 

radikaler. Kroppen har ett flertal gener som skyddar mot en normal 

radikalbelastning, när de fungerar normalt. Men om generna är defekta och 

det dessutom finns en ökad radikalbelastning från intensiv träning, kommer 

vävnaden att bli allt mer skadad. Giftiga ämnen kan ta sig in i kroppen som 

sedan neutraliseras av speciella gener och därefter avlägsnas ut ur kroppen. 

Men när dessa gener inte fungerar på rätt sätt kan de giftiga ämnena 

ackumuleras vilket i sin tur påverkar hälsan så väl som 

prestationsförmågan. 

3. INFLAMMATORISKA REAKTIONER OCH SKADOR 

En sportrelaterad vävnadsskada följs av ett inflammatoriskt svar. Det finns 

vissa gener som styr aggressiviteten hos immunsystemet. Om dessa gener 

DEMO_ML 4 / 183

har vissa genetiska variationer kan de göra immunsystemet alltför 

aggressivt, vilket i sin tur leder till progressiv vävnadsskada. Risken för en 

skadad sena kan också ökas genom vissa genetiska variationer. 

4. ÅTERHÄMTNINGSFAS 

Eftersom extrem träning skadar kroppens vävnad och bildar många fria 

radikaler behöver kroppen normalt en viss viloperiod att återhämta sig från 

stressen. Återhämtningsperioden varierar kraftigt från person till person på 

grund av varierande genetik (i förhållande till inflammation och oxidativ 

stress), men kan minskas avsevärt genom att vidta vissa åtgärder. 

5. OPTIMAL NUTRITION 

Dina gener styr också på vilket sätt din kropp tar upp och omvandlar 

särskilda näringsämnen för att bibehålla din hälsa. Det finns skillnader i 

upptagningsförmågan av kalcium, hur kroppen reagerar på särskilda 

näringsämnen, hur kroppen avgiftar skadliga ämnen som minskar 

prestationsförmågan och vilka mikronäringsämnen den behöver för att 

hålla lederna friska. Genom en analys av mer än 52 gener är det möjligt att 

identifiera och, genom en genetiskt anpassad sportkost, neutralisera 

ämnesomsättningsfel som kan påverka hälsan och den sportliga 

prestationen på bästa sätt. 

6. OPTIMALA MIKRONÄRINGSÄMNEN 

Kroppen behöver kalcium för att bibehålla normal benstomme. Selen, 

vitamin C och E hjälper till att skydda kroppen mot oxidativ stress och 

vitamin B6 hjälper samtidigt att normalisera ämnesomsättningen av 

homocystein. Alla dessa positiva effekter av vitaminer är vitt kända och det 

finns ett flertal produkter som utlovar detta skydd för kroppen. Dessa 

preparat ställs alltid till förfogande under principen "one size fits all" och 

erbjuds alla med samma dosering. 

Detta har tills idag varit enda sättet eftersom man hittills inte kunnat mäta 

det faktiska individuella behovet av näringsämnen. Idag vet vi att många 

människor har en mer än dubbelt så hög risk för osteoporos p.g.a. 

gendefekter. För dessa människor rekommenderar våra forskare därför en 

mycket högre dos (förutom andra förebyggande åtgärder) av benskyddande 

mikronäringsämnen än för de personer som har en lägre risk. 

Många fria radikaler frigörs av den höga metaboliska stressen, speciellt i 

konkurrenssport och kan skada vävnaderna och cellerna i en destruktiv 

kedjereaktion. Vissa antioxidanter (vitaminer och mineraler) stoppar denna 

kedjereaktion och rekommenderas därför i högre doser för 

konkurrenskraftiga idrottare. På grund av den moderna utvecklingen inom 

mänsklig genetik är det möjligt att sammanställa ett personligt 

mikronäringsmedel som hjälper till att neutralisera genetiska svagheter och 

täcka det ökade behovet av antioxidanter. 

DEMO_ML 5 / 183

7. OPTIMAL KALORIBALANS 

Typiska livsmedel innehåller tre olika makronäringsämnen, från vilka 

kroppen får mest energi. Dessa är kolhydrater, fett och proteiner. Några av 

dessa näringsämnen kan omvandlas till energi av kroppen snabbare än 

andra, och därför behövs i grunden olika sporter olika kalorifördelningar för 

optimal prestanda. Som en del av detta program anpassas din kost så att 

den passar din kropp och din sport i förhållande till kalorifördelningen. 

8. OPTIMAL VIKT 

Den optimala kroppsvikten är inte bara nödvändig för optimal hälsa, men 

den representerar också en viktig faktor för atletisk prestanda. För det 

första är överflödig kroppsvikt en onödig börda, vilken man måste bära 

runt; Å andra sidan leder det till klassificering i de ogynnsamma 

viktklasserna i tävlingen. Som sådan finns det flera anledningar att 

bibehålla kroppsvikt i det optimala intervallet, för konkurrenskraftig sport. 

Eftersom 80% av den överskjutande vikten beror på genetiska egenskaper, 

dvs det är beroende av generna, kan värdefull information för effektiv 

viktminskningsstrategi erhållas från en genetisk analys. 

9. STRATEGI OCH MATLISTA 

Efter att ha identifierat dina individuella genetiska styrkor och svagheter 

bör du använda denna kunskap till en lämplig strategi. Med hjälp av denna 

strategi och en lång lista av livsmedel är det möjligt att justera din kost för 

optimal prestationsförmåga. 

DEMO_ML 6 / 183








OPTIMAL VIKT 




Det här kapitlet beskriver strukturen av dina muskelceller och 

analyserar din genetiska fallenhet för styrketräning och 

uthållighetsträning.


Sportgen 1 (ACTN3 SNP rs1815739) 

Humana muskelfibrer kan klassificeras i två kategorier. För det första finns det så kallade "slowtwitch" 

(röda) muskelfibrer, som är väl försedda med blod och är därför optimalt tillförda med 

syre. De tröttnar långsammare, vilket har en positiv effekt på uthållig aktivitet. Dessa 

muskelfibrer är emellertid långsamma och genererar inte höga krafter, vilket ger en nackdel för 

snabba och kraftfulla rörelser. Den andra typen är de "snabba" (vita) muskelfibrerna, som är 

mindre tillförda med blod, och blir därför tröttare snabbare, men de reagerar också snabbare 

och genererar högre krafter. Denna egenskap gör dessa fibrer kraftfulla med snabba kraftfulla 

rörelser. 

ACTN3-genen är aktiv endast i snabba (vita) muskelfibrer och spelar en viktig roll i deras 

funktion. Emellertid är denna gen ofta inaktiv på grund av en genmutation, vilket minskar 

funktionen av vita muskelfibrer och därigenom kraften med snabba rörelser. De röda 

muskelfibrerna ökar emellertid musklernas uthållighet. Eftersom varje individ har två gener av 

denna typ är följande genkombinationer möjliga: 

➤ UTHÅLLIGHET - Båda generna är INAKTIVA och producerar inget ACTN3 Protein (24% av 

befolkningen) 

➤ KRAFT - En av generna är AKTIV och producerar ACTN3 protein (44% av befolkningen) 

➤ KRAFT - Båda generna är AKTIVA och producerar ACTN3 protein (31% av befolkningen) 

Genetiska risker och egenskaper 

SYMBOL rs NCBI POLYMORF. GENTYP 

ACTN3 rs1815739 C>T C/T 

LEGEND: rsNCBI = beteckningen på den undersökta genetiska variationen, 

Polymorphism = den genetiska variationens form, 

Genotyp = personligt analysresultat 

Ditt resultat 

Den genetiska programmeringen av dina muskelfibrer 

UTHÅLLIGHET 

(24% av befolkningen) 

KRAFT 


KRAFT 


▲ 

Hos dig är båda generna aktiva och därför är dina muskelfibrer mer prestationsdugliga vid 

snabb reaktion och större kraftansträngning. Men muskelfibrerna förses med mindre blod och 

tröttas därför lättare. Muskelproteinet Alpha Actinin produceras visserligen hos dig, men i 

mindre skala. 

DEMO_ML 9 / 183


Sportgen 2 (ACE SNP rs4646994) 

Det mänskliga enzymet "Angiotensin Converting Enzyme", även kallat ACE, spelar en avgörande 

roll för regleringen av blodtrycket. Produktionen av detta enzym styrs av ACE-genen (Sport-Gen 

2), som förekommer i två former. Å ena sidan finns uthållighetssportens form av ACE-genen, 

som påverkar musklernas uthållighetsprestation positivt och ofta förekommer hos 

maratonlöpare. Den andra formen är ACE-genens kraftform, som gör musklerna mer ägnade för 

kraft- och sprintsporter. Eftersom varje människa har två gener av denna typ, resulterar det i 

följande genkombinationer: 

➤ UTHÅLLIGHET - Båda generna hör till uthållighetsformen (25% av befolkningen) 

➤ UTHÅLLIGHET - Den ena hör till uthållighetsformen och den andra till kraftformen (50% av 

befolkningen) 

➤ KRAFT - Båda generna hör till kraftformen (25% av befolkningen) 



ACE rs4646994 Ins>Del Ins/Ins 




Ditt resultat 

De genetiska anlagen 

UTHÅLLIGHET 


UTHÅLLIGHET 


KRAFT 


▲ 

Båda dina gener av denna typ är av uthållighetstypen och ger dig en stor fördel i 

uthållighetsorienterad sport medan du spelar som ett visst handikapp för kraftorienterad 

sport. 

DEMO_ML 10 / 183


Sammanfattning av de genetiska anlagen 

Om båda generna är närvarande uppstår en generell genetisk predisposition till en viss 

blandning av uthållighet och styrketräning, som kan variera kraftigt från person till person. 

Denna kunskap kan påverka det individuella träningsprogrammet, beroende på vilken typ av 

sport som utförs. 

Följande slutsats kan dras med tanke på både prestationsrelevanta gener: 

UTHÅLLIGHET BLANDTYP KRAFT 

▲ 

Din genetiska profil är välbalanserad och ger dig en bra bas i både uthållighet och 

kraftorienterad sport. Detta är en stor allround-profil som kan utföra i båda kategorierna och 

har en stor fördel gentemot andra genetiska typer i sport som kräver båda. Försök att använda 

denna kunskap om dina styrkor mot andra konkurrenter om möjligt. 

DEMO_ML 11 / 183

Syreupptagningsförmåga (VO2max) 

Din genetiska förmåga för syreupptagning via lungorna och 

transportera det till lämpliga muskler.

Maximal syreupptagningsförmåga 

VO2max 

Celler behöver en viss mängd syre som kroppen får från luften för omvandling av 

kinetisk energi. Kroppen behöver mer energi och därmed mer syre under träning, vilket 

är anledningen till att andningen accelereras under träning. 

Om det inte finns tillräckligt med syre i cellerna, avtar energiomvandligen och prestationen blir 

sämre. Förmågan att absorbera syre via lungorna och transportera det till lämpliga muskler 

kallas VO2max. Denna förmåga kan förbättras genom uthållighetsträning. Det finns dock vissa 

genetiska variationer som ökar VO2max-nivå avsevärt och därmed skapar en bättre 

utgångspunkt utan någon träning. 



NRF-2 rs7181866 A>G A/A 

VEGF rs2010963 C>G C/C 

ADRB2 rs1042714 C>G C/G 

ADRB2 rs1042713 C>G A/G 

CRP rs3093066 A>C C/C 




DEMO_ML 13 / 183

Sammanfattning av effekterna 

➤ Din kropps maximala syreupptagning är över genomsnittet 

Ditt anlag för maximal syreupptagningsförmåga 

LÅG GENOMSNITT HÖGRE 

▲ 

DEMO_ML 14 / 183

VO2max 

Resultat 

Syreupptagningsförmåga (VO2max) 

Enligt din genetik har du anlag för en ökad syreupptagning (VO2max). Detta innebär att din 

kropp kan förse dina celler med syre utomordentligt väl, även utan träning. Måttligt intensiv 

uthållighetsträning är tillräcklig för att ytterligare öka din VO2max-nivå och prestanda. Du kan 

hitta fler sätt att fastställa din VO2max-nivå här. 

BERÄKNA VO2MAX 

Det bästa och mest korrekta sättet att beräkna sin VO2max-nivå är en gasanalys. De två 

andningsgaserna (syre och koldioxid) mäts och analyseras under en ständigt ökande 

ansträngning. Den maximala syreupptagningsförmågan bestäms också under denna analys. 

Ett (dock betydligt mindre exakt) alternativ är Cooper-testet. Testet är ett 12-minuters löptest 

som går ut på att springa så långt som möjligt under denna tid. VO2max-nivån kan sedan 

bestämmas med hjälp av följande formel: 

VO2max = (distans omfattad i meter – 505) / 45 

Du kan bedöma din VO2max-nivå med denna tabell: 

ÅLDER DÅLIG MEDIOKER BRA MYCKET BRA UTMÄRKT 

20 - 29 ≤ 35 36 - 39 40 - 43 44 - 49 50+ 

30 - 39 ≤ 33 34 - 36 37 - 40 41 - 45 46+ 

40 - 49 ≤ 31 32 - 34 35 - 38 39 - 44 45+ 

50 - 59 ≤ 24 25 - 28 29 - 30 31 - 34 35+ 

60 - 69 ≤ 25 26 - 28 29 - 31 32 - 35 36+ 

70 - 79 ≤ 23 24 - 26 27 - 29 30 - 35 36+ 

Källa: The Cooper Institute for Aerobics Research, The Physical Fitness Specialist Manual. Dallas, TX. 2005. 

DEMO_ML 15 / 183








OPTIMAL VIKT 



OXIDATIV STRESS 

Idrottare producerar betydligt mer fria radikaler som kan skada 

vävnaden. Detta kapitel beskriver nedbrytningen av fria radikaler och 

analyserar rätt dos av antioxidanter.


Oxidativ stress 

Din kropp producerar ständigt fria radikaler, giftiga molekyler, som skadar dina 

vävnader och celler samt påskynda åldrandet. Idrottare producerar betydligt mer av 

dessa molekyler eftersom de förbrukar mer energi under intensiv träning. Eftersom 

dessa molekyler påverkar din hälsa och prestationsförmåga negativt, har din kropp 

vissa gener som kan känna igen och neutralisera dessa molekyler. 

Tyvärr har många människor genetiska variationer i dessa gener, som stör funktion och skydd 

och därför ökar en s.k. oxidativ stress. Vissa mikronäringsämnen, s.k. antioxidanter, kan vid 

rätt dos kompensera för det saknade skyddet. Det är därför möjligt att testa de lämpliga 

generna och kompensera för eventuell genetisk svaghet med rätt dos av mikronäringsämnen, 

oavsett resultat. 



GSTM1 Null allel Null allel INS 

GSTT1 Null allel Null allel DEL 

GSTP1 rs1695 A>G G/A 

SOD2 rs4880 Val16Ala T/T 

GPX1 rs1050450 C>T T/T 

NQO1 rs1800566 C>T C/C 




DEMO_ML 19 / 183


➤ Den oxidativa stressen på cellerna är tydligt förhöjd 

➤ Behovet av antioxidanter är tydligt förhöjt 

➤ Kroppen är i stånd att aktivera inaktivt coenzym Q10 

➤ Coenzym Q10 kan intas direkt med kosten eller med ett kosttillskott 

➤ Ditt behov av mikronäringsämnet selen har ökat kraftigt 

Oxidativ stress på celler 

Rekommenderad dos av antioxidanter 

NORMALT 

ÖKAD 

NORMALT 

ÖKAD 

▲ 

▲ 

Aktivering av Coenzym Q10 

Rekommenderad substans som antioxidant 

MÖJLIG 

EJ MÖJLIG 

COENZYM Q10 

VIT. C,E,A etc. 

▲ 

▲ 

Ditt behov av selen 

NORMALT 

ÖKAD 

▲ 

DEMO_ML 20 / 183


Förebyggande och vård 


Din genetik kan tyvärr bara erbjuda dig ett litet skydd mot oxidativ stress, och därför kan fria 

radikaler i kroppen endast avlägsnas mycket långsamt. Dessutom ökar idrottande 

produktionen av fria radikaler samt oxidativ stress ännu mer. Av denna anledning bör du 

motverka med en mycket hög dos av antioxidanter för att skydda dina celler och vävnader. 

Resultaten av detta kommer senare att beaktas i avsnittet "Optimal tillförsel av 

mikronäringsämnen". 

KOENZYM Q10 MEKANISM 

Mikronäringsämne koenzym Q10 måste omvandlas av en gen till den aktiva formen ubiquinol 

för att kunna skydda dig mot fria radikaler. Din gen fungerar normalt och du kan därför 

använda koenzym Q10 som en effektiv antioxidant. 

SELEN BEHOV 

Gen GPX1 skyddar din kropp moten viss typav fria radikaler, men kan skadas av en vanlig 

genetisk variation. Studier har visat att skadade GPX1-gener kan reaktiveras av en hög dos 

selen. Båda dina GPX1-gener har denna genetiska variation och därför behöver du en högre dos 

av selen som kompensation. 

DEMO_ML 21 / 183

AVGIFTNING 

Optimalt stöd för avgiftning. Läs om vilka skadliga ämnen som du 

p.g.a. din genetik särskilt bör undvika.

ÄMNESOMSÄTTNING 

Avgiftning 

I vårt dagliga liv blir vi alltmer utsatta för giftiga ämnen som tas upp i vår kropp. Vår 

kropp producerar enzymer som identifierar och neutraliserar många gifter. Särskilda 

gener ansvarar för produktionen av dessa enzymer. Om en eller flera av dessa gener är 

defekta minskar kroppens förmåga att effektivt neutralisera giftiga ämnen. Detta ökar 

risken för att insjukna i olika följdsjukdomar. 

Därför är det viktigt att en komplett analys av hälsorisker inkluderar avgiftningsgener. 

Genetiska defekter som begränsar avgiftningsförmågan är väldigt vanligt bland befolkningen i 

Europa och avgiftningsförmågan varierar kraftigt från person till person. 

Dessa genetiska skillnader förklarar delvis också varför många 90-åringar trots mycket rökande 

förblir kärnfriska tack vare bra avgiftningsgener, medan andra människor med defekta gener 

redan insjuknar i lungcancer från 35-års åldern. Varje person har en individuell genetisk profil 

och varje person bör därför vidta individuellt anpassade förebyggande åtgärder för att 

upprätthålla optimal hälsa. 

Eftersom olika gener ansvarar för avgiftning av vissa giftiga ämnen, listas 

de toxiska ämnena individuellt och dina genanalysresultat tolkas per 

kategori. 

DEMO_ML 23 / 183


Fas 1 avgiftning av aska och sot 

Polycykliska aromatiska kolväten (PAH) är vanliga luftföroreningar som främst 

produceras genom att bränna fossila bränslen som kol, naturgas och olja. Dessa 

föroreningar kommer in i kroppen via en mängd vägar: i mat och dricksvatten, genom 

lungorna när rök eller rök inandas och till och med direkt genom huden. En gång i våra 

kroppar kan de orsaka många olika typer av sjukdomar. 

Det finns en rad avgiftningsgener som är ansvariga för produktionen av viktiga 

avgiftningsenzymer. Dessa gener binder skadeämnen i kroppen och oskadliggör dem. Är dessa 

gener defekta kan de inte riktigt fullgöra sin uppgift och därigenom ökar den individuella 

cancerrisken flera gånger om på grund av de skadliga ämnena. Därför är det mycket viktigt för 

personer med en gendefekt att veta om den förhöjda risken för att minska kontakten med 

dessa skadeämnen och förbli friska. Din genanalys har givit följande resultat: 



CYP1A1 rs4646903 T>C T/T 

CYP1B1 rs1056836 C>G C/C 


➤ Fas 1-avgiftningen är inte kraftigt reducerad 

➤ Avgiftningen av aska, rök och sot (av grillad mat) är ej reducerad 

Effektivitet under fas 1 

Avgiftning av aska, sot (mat), rök 

EFFEKTIV 

INEFFEKTIV 

EFFEKTIV 

INEFFEKTIV 

▲ 

▲ 

DEMO_ML 24 / 183


Fas 2-avgiftning av pesticider och tungmetaller 

Avgiftningsgenerna binder och neutraliserar skadeämnen som ofta förekommer i industriella 

lösningsmedel, ogräsbekämpningsmedel, fungicider eller insektssprayer och oskadliggör även 

giftiga tungmetaller som kvicksilver, bly och kadmium. Fungerar dessa gener bra kan 

skadeämnena filtreras ur kroppen effektivt och tillräckligt. Men om dessa gener är defekta kan 

kroppen inte avgiftas tillräckligt och risken att insjukna i en rad cancersjukdomar och 

utmattningssyndrom stiger avsevärt. 



GSTM1 Null allel Null allel INS 

GSTT1 Null allel Null allel DEL 

GSTP1 rs1695 A>G G/A 


➤ Fas 2-avgiftningen av pesticider, kemikalier och tungmetaller är reducerad 

➤ Ditt behov av kalcium, selen och zink har ökat 

Effektiviteten under fas 2-avgiftningsprocess 

Avgiftning av giftiga tungmetaller 

EFFEKTIV 

INEFFEKTIV 

EFFEKTIV 

INEFFEKTIV 

▲ 

▲ 

Avgiftning av pesticider, kemikalier, 

fungicider, ogräsmedel och insektssprayer 

EFFEKTIV 

INEFFEKTIV 

▲ 

DEMO_ML 25 / 183


Substanser och risker 

Varje människa är utsatt för olika substanser i sitt liv, som påverkar henne beroende på 

generna på olika sätt. Kontakten med alkohol i måttliga mängder utgör för de flesta inga 

problem, medan andra på grund av genvariationer löper en betydligt högre risk att bli 

alkoholberoende. Även illegala droger har olika inverkan på våra kroppar. Koffein bryts också 

ned olika snabbt av skilda genetiska typer och leder till en olika hög koffein/ kaffekonsumtion. 

Din genanalys kom till följande resultat: 



COMT rs4680 G>A A/G 

CYP1A2 rs762551 C/A Pos. -163 A/A 

Legende: rsNCBI = Bezeichnung der untersuchten genetischen Variation, POLYMORPHISMUS = Form der 

genetischen Variation, GENOTYP = Persönliches Analyseergebnis, 


➤ Risken att bli alkoholberoende är normal 

➤ Din kropp har en långsam nedbrytningstakt av koffein. 

Risk för alkoholberoende 

Hur snabbt bryts koffein ner? 

NORMALT 

ÖKAD 

NORMALT 

LÅNGSAM 

▲ 

▲ 

DEMO_ML 26 / 183








OPTIMAL VIKT 



INFLAMMATORISKA REAKTIONER 

OCH SKADOR 

Vissa gener styr immunförsvarets aggressivitet och kan leda till en 

högre risk för skador. Detta kapitel beskriver ditt inflammatoriska 

gensvar och analyserar din skaderisk.

Inflammatoriskt gensvar och skaderisk 

INFLAMMATION 

Under överdriven motion, skadas vävnaden lätt över ett flertal ställen. 

Immunsystemet känner vanligen igen detta som en normal process och det blir varken 

inflammation eller svullnad. Immunförsvaret reagerar endast vid en allvarlig skada, 

t.ex. då en svullnad över ankeln inträffar. 

Vissa gener har till uppgift att kontrollera immunförsvarets aggressivitet. I vissa fall kan lätta 

vävnadsskador efter idrottande, leda till en mycket aggressiv inflammation, som inte ger 

någon uppenbar svullnad men orsakar en svår vävnadsskada. Därför kan senskador (vanligtvis 

knä- eller hälsena) ske över en längre tidsperiod. 



IL1RN rs419598 C>T C/T 

IL6 rs1800795 G>C G/C 

TNFa rs1800629 G>A G/G 

GDF5 rs143383 G>A G/A 

COL5A1 rs12722 T>C C/C 

IL-6R rs2228145 A>C A/A 

Col1A1 rs1800012 G>T T/T 

CRP rs3093066 A>C C/C 




DEMO_ML 29 / 183


➤ Aggressiviteten på ditt inflammatoriska gensvar är inte ökat 

➤ Du har ett visst skydd mot skador 

Aggressiviteten av ditt inflammatoriska gensvar 

LÅG GENOMSNITTSRISK HÖGRE 

Din risk för skador 

▲ 

SKYDD NORMALT ÖKAD 

▲ 

DEMO_ML 30 / 183

INFLAMMATION 

Förebyggande och vård 

FÖRHINDRA INFLAMMATION 

Enligt dina gener fungerar ditt immunförsvar normalt och därför skadas dina senor och 

vävnader inte ytterligare av inflammation. Därför behöver du inte vidta några särskilda 

åtgärder. 

FÖREBYGGA SKADOR 

På grund av din genetik har du ett visst skydd mot sport- eller träningsrelaterade skador. 

Därför gäller endast följande allmänna försiktighetsåtgärder för dig för att förebygga skador: 

➤ Optimal förberedelse (uppvärmning) inför idrott minimerar risken för skador. 

➤ Skaderisken kan sänkas genom särskilda övningar som förbättrar interaktionen mellan vissa 

muskelgrupper. 

➤ Undvik överansträngning av senor och ligament under dina träningspass. 

➤ Se upp för sträckningar och smärtor och ta i så fall hand om den drabbade leden för att förhindra 

ytterligare skador på vävnaden. 

➤ Rätt tejpning kan minska skaderisken. 

➤ Du ska aldrig träna när du är sjuk eller skadad. 

➤ Se till att bära passande utrustning (rätt skor är särskilt viktigt) och skydd när det är nödvändigt. 

DEMO_ML 31 / 183








OPTIMAL VIKT 




Detta kapitel ger dig information om viloperioder mellan 

träningspassen.

ÅTERHÄMTNING 

Återhämtning och viloperioder 

Eftersom vävnaden skadas på ett flertal ställen och många fria radikaler bildas under 

extrem fysisk aktivitet behöver kroppen normalt en viss viloperiod att återhämta sig 

från stress. Återhämtningsperioden varierar kraftigt från person till person på grund 

av varierande genetik (i förhållande till inflammation och oxidativ stress). 

Genom din genanalys vet vi dina genetiska styrkor och svagheter och kan kompensera för dina 

genetiska svagheter med tillskott och en näringsriktig kost. Av denna anledning är kroppens 

behov av viloperioder normalt minskad. När du följer rekommenderade närings- och 

mikronäringsämnen, kan du träna på följande sätt: 

Du bör vila i två dagar mellan riktigt intensiva träningspass, där du antingen inte är fysiskt 

aktiv alls eller bara kör ett lättare träningspass. Elitidrottare kan öka antalet intensiva 

träningspass till 6 gånger i veckan, men de bör vila minst en dag per vecka. 

DEMO_ML 35 / 183








OPTIMAL VIKT 




Detta kapitel förklarar optimal näring för att leva hälsosamt och 

förbättra din kondition.

NUTRIGENETIK 

Nutrigenetics: Hur en genetisk analys kan ge 

näringsrekommendationer 

De analyserade genetiska polymorferna påverkar hur din kropp reagerar på vissa 

näringsämnen och innehållet hos vissa livsmedel och vilka ämnen kroppen kan 

omvandla och tillvarata. Vår kost spelar en avgörande roll vid uppkomsten av många 

sjukdomar. Vi kan nu utvärdera dina genetiska resultat och härigenom anpassa din 

kost så att dina genetiska svagheter neutraliseras. 

Detta område inom medicinen kallas nutrigenetik och syftar till att bestämma hur justering av 

vår kost enligt genetiska data påverkar vår hälsa. Om en viss svaghet identifieras, anpassas din 

näringsplan för att utesluta alla kostämnen som är ohälsosamma för dig och det ökar andra 

hälsosamma ämnen. Genom att analysera över 50 genetiska variationer har vi sammanställt en 

mängd information om dina infödda styrkor och svagheter. När man bestämmer om en viss mat 

eller livsmedelsingrediens är hälsosam för din konsumtion, måste man titta på den större 

bilden. Till exempel, om ett näringsämne är fördelaktigt för en hälsofaktor men skadligt för en 

annan, måste risken för båda vägas in i beslutet. När data från alla relevanta genanalyser är 

inblandade kan vi utvärdera dina individuella risker och bestämma om en mat är hälsosam eller 

ohälsosam för dig. 

DEMO_ML 39 / 183

Ditt Resultatet 

RESULTAT 

Du har valt ett genetisk test som undersöker näringsrelevanta gener för defekter som påverkar 

livsmedel som är hälsosamma och ohälsosamma för dig. Denna laboratorieanalys visade 

följande resultat: 

Näringsgener - Hjärta 

SYMBOL rs NCBI GENTYP 

CDH13 rs8055236 G/G 

CHDS8 rs1333049 G/C 

APOA5 rs662799 A/A 

PON1 rs662 A/A 

PON1 rs854560 T/A 

APOB rs5742904 G/G 

SREBF2 rs2228314 C/C 

NOS3 Ins/Del Intron 4 Ins/Ins 

NOS3 rs2070744 T/T 

NOS3 rs1799983 G/T 

APOA1 rs670 G/G 

MTRR rs1801394 G/G 

MMP3 rs3025058 T/del 

GJA4 rs1764391 T/T 

ITGB3 rs5918 T/T 

CETP rs708272 C/T 

MTHFR rs1801133 C/C 

NOS1AP rs16847548 T/T 

NOS1AP rs12567209 G/G 

NOS1AP rs10494366 T/T 

AGT rs699 T/T 

ADRB1 rs1801253 G/C 

GNB3 rs5443 C/T 

Näringsgener - Oxidativ stress 


GSTM1 Null allel INS 

GSTT1 Null allel DEL 

GSTP1 rs1695 G/A 

SOD2 rs4880 T/T 

GPX rs1050450 T/T 

DEMO_ML 40 / 183

Näringsgener - Ämnesomsättning 


TCF7L2 rs7903146 C/C 

HIGD1C rs12304921 A/A 

HHEX rs1111875 G/A 

IL6 rs1800795 G/C 

IL10 rs1800872 C/A 

PPARG rs1801282 C/C 

FTO rs9939609 T/A 

KCNJ11 rs5219 C/T 

Näringsgener - Hjärna 


APOE rs429358 T/C 

APOE rs7412 C/C 

APOE TYP kombination E3/E4 

Näringsgener - Avgiftning 


HFE rs1799945 C/C 

HFE rs1800730 A/A 

HFE rs1800562 G/G 

GSTM1 Null allel INS 

GSTT1 Null allel DEL 

GSTP1 rs1695 G/A 

CYP1A2 rs762551 A/A 

NQO1 rs1800566 C/C 

COMT rs4680 A/G 

CYP1B1 rs1056836 C/C 

CYP1A1 rs4646903 T/T 

Näringsgener - Ben 


Col1A1 rs1800012 T/T 

VDR rs1544410 A/A 

ESR1 rs2234693 C/T 

LCT rs4988235 T/T 

Näringsgener - Leder 


TNFa rs1800629 G/G 

IL1a rs1800587 C/C 

Näringsgener - Flingor 


HLA DQ2.5 rs2187668 G/G 

HLA DQ8 rs7454108 T/C 

DEMO_ML 41 / 183

Näringsgener - Mjölk 


LCT rs4988235 T/T 

Näringsgener - Ögon 


HTRA1 rs11200638 G/G 

CFH rs1061170 T/C 

LOC387715 rs10490924 G/G 

Näringsgener - Blod 



MTRR rs1801394 G/G 

Näringsgener - Vitamin B2 



Näringsgener - Blodtryck 


AGT rs699 T/T 

ADRB1 rs1801253 G/C 

GNB3 rs5443 C/T 

BESKRIVNING: SYMBOL = Namn på Undersökt genetisk variation, rsNCBI = beskrivning av genetisk 

variation i fokus, genotyp = resultat. 

DEMO_ML 42 / 183

NUTRIGENETIK 

Nutrition genetics 

Gener och deras variationer påverkar ett antal processer i kroppen och många av dessa 

processer kan optimeras genom en lämplig diet. På så sätt kan inneboende hälsounderskott 

neutraliseras genom en specifikt anpassad näring, eller inneboende genetiska styrkor kan 

användas på bästa möjliga sätt. 

Demobeskrivning av konceptet 

DEMO_ML 43 / 183

NUTRIGENETIK 

Näringsgener - Hjärta 

Baserat på näringsrelevanta gener och tillhörande genetiska styrkor och 

svagheter bör du öka eller minska vissa livsmedelskomponenter och 

näringsämnen. Dessa rekommendationer beräknas utifrån din genetiska 

profil. 

Dina personliga rekommendationer baserade under detta avsnitt: 

Alkohol Fiber Kolesterol EPA Fruktos Total fett 

a-Linol. DHA Ung. fetts Socker Kaffe Koffein 

Förklaring: GRÖNA PILAR > detta näringsämne eller substans klassas som hälsosamt för din genetiska profil. Försök att öka intaget av 

detta ämne. RÖDA PILAR > Detta ämne är klassificerat som ohälsosamt för din genetiska profil. Försök minska ditt intag av ämnet. 

INGA PILAR > Genetiken i detta avsnitt har ingen effekt av näringsämne. VÄNLIGEN NOTERA! Denna tolkning gäller endast din 

genetiska profil för det här avsnittet. 

DEMO_ML 44 / 183

NUTRIGENETIK 

Näringsgener - Blod 




profil. 


Alkohol Folsyra Vitamin B6 





DEMO_ML 45 / 183

NUTRIGENETIK 

Näringsgener - Vitamin B2 




profil. 


Vitamin B2 





DEMO_ML 46 / 183

NUTRIGENETIK 

Näringsgener - Blodtryck 




profil. 


Alkohol Total fett Natrium 





DEMO_ML 47 / 183

NUTRIGENETIK 

Näringsgener - Ämnesomsättning 




profil. 


B-Karotin Alkohol Fiber Hög Glyke. EPA Fruktos 

Total fett Järn Kalcium Koppar Mangan Natrium 

DHA Sackaros Selen Ung. fetts Vitamin B2 Vitamin C 

Vitamin D3 Vitamin E Vitamin B6 Zink Socker 





DEMO_ML 48 / 183

NUTRIGENETIK 

Näringsgener - Oxidativ stress 




profil. 


B-Karotin Kaffe Fruktos Kalcium Mangan Q10 

Selen Vitamin C Vitamin E Zink Socker Koffein 

ALA 





DEMO_ML 49 / 183

NUTRIGENETIK 

Näringsgener - Hjärna 




profil. 


B-Karotin Alkohol Fiber Hög Glyke. Kaffe EPA 

Folsyra Fruktos Total fett Kalium Mangan Natrium 

DHA Sackaros Selen Ung. fetts Vitamin B2 Vitamin C 

Vitamin D3 Vitamin B6 Vitamin E Zink Socker 





DEMO_ML 50 / 183

Näringsgener - Tungmetallavgiftning 

NUTRIGENETIK 




profil. 


Järn Kalcium Selen Zink 





DEMO_ML 51 / 183

NUTRIGENETIK 

Näringsgener - Ben 




profil. 


Alkohol Kaffe cystein Kalcium Koffein Natrium 

Oxalisk a. Fosfor Phytinic a Vitamin C Vitamin D3 Metionin 





DEMO_ML 52 / 183

NUTRIGENETIK 

Näringsgener - Leder 




profil. 


B-Karotin Alkohol Arachidon. Kaffe EPA Fruktos 

Total fett a-Linol. DHA Ung. fetts MSM 





DEMO_ML 53 / 183

NUTRIGENETIK 

Näringsgener - Flingor 




profil. 


B-Karotin Fiber EPA Gluten Järn Kalcium 

Koppar Laktos Mangan DHA Selen Ung. fetts 

Vitamin B2 Vitamin C Vitamin D3 Vitamin E Vitamin B6 Zink 





DEMO_ML 54 / 183

NUTRIGENETIK 

Näringsgener - Mjölk 




profil. 


Kalcium Vitamin D3 Laktos 





DEMO_ML 55 / 183

NUTRIGENETIK 

Näringsgener - Ögon 




profil. 


B-Karotin Hög Glyke. Kaffe Total fett Koppar a-Linol. 

Vitamin C Vitamin E Zink EPA DHA 





DEMO_ML 56 / 183

INNEHÅLLSÄMNEN 

Ämnena som livsmedel 

innehåller 

Olika livsmedel består av en mängd olika ingredienser och beståndsdelar. Vissa har 

positiva effekter på vår hälsa, medan andra påverkar våra kroppar negativt. Våra gener 

och de därmed följande hälsoriskerna påverkar också mängden olika näringsämnen vi 

behöver och effekten av olika ämnen på vår kropp. Allt detta påverkar vårt krav på 

vissa ingredienser, och det finns ingen allmän näringsplan som gäller för alla. Din 

genetiska analys har gjort det möjligt för oss att identifiera de livsmedelsingredienser 

du borde öka i din kost och de som rekommenderas för att undvika. 

I denna del av analysrapporten är många vitaminer, mikronäringsämnen, fytonäringsämnen 

och andra livsmedelsingredienser listade individuellt och utvärderas enligt dina näringsgener. 

Tabellen visar alla undersökta avsnitt, effekten av varje sektion på den särskilda 

livsmedelsingrediensen och en pil (längst till höger) som sammanfattar dessa recensioner. 

Denna sista pil motsvarar sålunda den slutliga rekommendationen av denna 

livsmedelsingrediens och tar hänsyn till alla genetiskt relevanta gener och därmed alla dina 

genetiska styrkor och svagheter. 

DEMO_ML 57 / 183

Sammanfattning 

Betakaroten B-Karotin B-Karotin B-Karotin B-Karotin B-Karotin B-Karotin B-Karotin B-Karotin B-Karotin B-Karotin B-Karotin B-Karotin B-Karotin B-Karotin 

Folsyra Folsyra Folsyra Folsyra Folsyra Folsyra Folsyra Folsyra Folsyra Folsyra Folsyra Folsyra Folsyra Folsyra Folsyra 

Vitamin A Vitamin A Vitamin A Vitamin A Vitamin A Vitamin A Vitamin A Vitamin A Vitamin A Vitamin A Vitamin A Vitamin A Vitamin A Vitamin A Vitamin A 

Vitamin B2 Vitamin B2 Vitamin B2 Vitamin B2 Vitamin B2 Vitamin B2 Vitamin B2 Vitamin B2 Vitamin B2 Vitamin B2 Vitamin B2 Vitamin B2 Vitamin B2 Vitamin B2 Vitamin B2 

Vitamin B6 Vitamin B6 Vitamin B6 Vitamin B6 Vitamin B6 Vitamin B6 Vitamin B6 Vitamin B6 Vitamin B6 Vitamin B6 Vitamin B6 Vitamin B6 Vitamin B6 Vitamin B6 Vitamin B6 

Vitamin C Vitamin C Vitamin C Vitamin C Vitamin C Vitamin C Vitamin C Vitamin C Vitamin C Vitamin C Vitamin C Vitamin C Vitamin C Vitamin C Vitamin C


Vitamin D3 Vitamin D3 Vitamin D3 Vitamin D3 Vitamin D3 Vitamin D3 Vitamin D3 Vitamin D3 Vitamin D3 Vitamin D3 Vitamin D3 Vitamin D3 Vitamin D3 Vitamin D3 Vitamin D3 

Vitamin E Vitamin E Vitamin E Vitamin E Vitamin E Vitamin E Vitamin E Vitamin E Vitamin E Vitamin E Vitamin E Vitamin E Vitamin E Vitamin E Vitamin E 

Järn Järn Järn Järn Järn Järn Järn Järn Järn Järn Järn Järn Järn Järn Järn 

Kalium Kalium Kalium Kalium Kalium Kalium Kalium Kalium Kalium Kalium Kalium Kalium Kalium Kalium Kalium 

Kalcium Kalcium Kalcium Kalcium Kalcium Kalcium Kalcium Kalcium Kalcium Kalcium Kalcium Kalcium Kalcium Kalcium Kalcium 

Koppar Koppar Koppar Koppar Koppar Koppar Koppar Koppar Koppar Koppar Koppar Koppar Koppar Koppar Koppar


Magnesium Magnesium Magnesium Magnesium Magnesium Magnesium Magnesium Magnesium Magnesium Magnesium Magnesium Magnesium Magnesium Magnesium Magnesium 

Mangan Mangan Mangan Mangan Mangan Mangan Mangan Mangan Mangan Mangan Mangan Mangan Mangan Mangan Mangan 

Natrium Natrium Natrium Natrium Natrium Natrium Natrium Natrium Natrium Natrium Natrium Natrium Natrium Natrium Natrium 

Fosfor Fosfor Fosfor Fosfor Fosfor Fosfor Fosfor Fosfor Fosfor Fosfor Fosfor Fosfor Fosfor Fosfor Fosfor 

Selen Selen Selen Selen Selen Selen Selen Selen Selen Selen Selen Selen Selen Selen Selen 

Zink Zink Zink Zink Zink Zink Zink Zink Zink Zink Zink Zink Zink Zink Zink


Fytinsyra Phytinic a Phytinic a Phytinic a Phytinic a Phytinic a Phytinic a Phytinic a Phytinic a Phytinic a Phytinic a Phytinic a Phytinic a Phytinic a Phytinic a 

Kostfibrer Fiber Fiber Fiber Fiber Fiber Fiber Fiber Fiber Fiber Fiber Fiber Fiber Fiber Fiber 

Koffein Koffein Koffein Koffein Koffein Koffein Koffein Koffein Koffein Koffein Koffein Koffein Koffein Koffein Koffein 

Lutein Lutein Lutein Lutein Lutein Lutein Lutein Lutein Lutein Lutein Lutein Lutein Lutein Lutein Lutein 

Lykopen Lykopen Lykopen Lykopen Lykopen Lykopen Lykopen Lykopen Lykopen Lykopen Lykopen Lykopen Lykopen Lykopen Lykopen 

Methylsulphonyl 

meth. 

MSM MSM MSM MSM MSM MSM MSM MSM MSM MSM MSM MSM MSM MSM


Oxalsyra Oxalisk a. Oxalisk a. Oxalisk a. Oxalisk a. Oxalisk a. Oxalisk a. Oxalisk a. Oxalisk a. Oxalisk a. Oxalisk a. Oxalisk a. Oxalisk a. Oxalisk a. Oxalisk a. 

Fytosterol Fytosterol Fytosterol Fytosterol Fytosterol Fytosterol Fytosterol Fytosterol Fytosterol Fytosterol Fytosterol Fytosterol Fytosterol Fytosterol Fytosterol 

Alfa-linolensyra a-Linol. a-Linol. a-Linol. a-Linol. a-Linol. a-Linol. a-Linol. a-Linol. a-Linol. a-Linol. a-Linol. a-Linol. a-Linol. a-Linol. 

Omega-3 

fettsyror. allm. 

Omega-3 Omega-3 Omega-3 Omega-3 Omega-3 Omega-3 Omega-3 Omega-3 Omega-3 Omega-3 Omega-3 Omega-3 Omega-3 Omega-3 

DHA DHA DHA DHA DHA DHA DHA DHA DHA DHA DHA DHA DHA DHA DHA 

EPA EPA EPA EPA EPA EPA EPA EPA EPA EPA EPA EPA EPA EPA EPA


Mättade 

fettsyror 

Total fett Total fett Total fett Total fett Total fett Total fett Total fett Total fett Total fett Total fett Total fett Total fett Total fett Total fett 

Omättade 

fettsyror i all. 

Ung. fetts Ung. fetts Ung. fetts Ung. fetts Ung. fetts Ung. fetts Ung. fetts Ung. fetts Ung. fetts Ung. fetts Ung. fetts Ung. fetts Ung. fetts Ung. fetts 

Arakidonsyra Arachidon. Arachidon. Arachidon. Arachidon. Arachidon. Arachidon. Arachidon. Arachidon. Arachidon. Arachidon. Arachidon. Arachidon. Arachidon. Arachidon. 

Kolesterol Kolesterol Kolesterol Kolesterol Kolesterol Kolesterol Kolesterol Kolesterol Kolesterol Kolesterol Kolesterol Kolesterol Kolesterol Kolesterol Kolesterol 

Fruktsocker Fruktos Fruktos Fruktos Fruktos Fruktos Fruktos Fruktos Fruktos Fruktos Fruktos Fruktos Fruktos Fruktos Fruktos 

Totalt socker Socker Socker Socker Socker Socker Socker Socker Socker Socker Socker Socker Socker Socker Socker


Laktose Laktos Laktos Laktos Laktos Laktos Laktos Laktos Laktos Laktos Laktos Laktos Laktos Laktos Laktos 

Sackaros Sackaros Sackaros Sackaros Sackaros Sackaros Sackaros Sackaros Sackaros Sackaros Sackaros Sackaros Sackaros Sackaros Sackaros 

Alkohol Alkohol Alkohol Alkohol Alkohol Alkohol Alkohol Alkohol Alkohol Alkohol Alkohol Alkohol Alkohol Alkohol Alkohol 

Alfaliponsyra ALA ALA ALA ALA ALA ALA ALA ALA ALA ALA ALA ALA ALA ALA 

Coenzyme Q10 Q10 Q10 Q10 Q10 Q10 Q10 Q10 Q10 Q10 Q10 Q10 Q10 Q10 Q10 

Cystein 

(aminosyra) 

cystein cystein cystein cystein cystein cystein cystein cystein cystein cystein cystein cystein cystein cystein


Högt glykemiskt 

index 

Hög Glyke. Hög Glyke. Hög Glyke. Hög Glyke. Hög Glyke. Hög Glyke. Hög Glyke. Hög Glyke. Hög Glyke. Hög Glyke. Hög Glyke. Hög Glyke. Hög Glyke. Hög Glyke. 

Kaffee Kaffe Kaffe Kaffe Kaffe Kaffe Kaffe Kaffe Kaffe Kaffe Kaffe Kaffe Kaffe Kaffe Kaffe 

Metionin 

(aminosyra) 

Metionin Metionin Metionin Metionin Metionin Metionin Metionin Metionin Metionin Metionin Metionin Metionin Metionin Metionin 

Puriner Purin Purin Purin Purin Purin Purin Purin Purin Purin Purin Purin Purin Purin Purin

Alkohol 

Alkohol är ett ämne som kan orsaka en rad 

hälsorelaterade problem om förbrukningen är för 

hög. På grund av genetiska skillnader är vissa 

människor mer känsliga för de negativa effekterna 

av överdriven alkoholkonsumtion. 

Alfaliponsyra 

ALA är en stark antioxidant och hjälper kroppen att 

neutralisera toxiska fria radikaler, som annars 

skulle orsaka kedjereaktioner av skada på celler och 

vävnader. 

Arakidonsyra 

Arakidonsyra är ett slags budämne i kroppen, som 

utlöser negativa reaktioner och är särskilt osund för 

personer, som är genetiskt predisponerade, och 

därför bör undvikas. 

Kostfibrer 

Fiber består av osmältbar växtmaterial som inte 

kommer in i kroppen, men blir kvar i tarmen där det 

hjälper tarmen under matsmältningen. 

Kolesterol 

Kolesterol är en substans som den mänskliga 

kroppen kan producera själv men även upptar 

genom kosten och som i överflöd får en rad 

negativa effekter på kroppen. 

en viss genetisk variant är närvarande. Om detta 

inte är fallet, har vitamin B2 ingen effekt på 

homocysteinnivåer. 

Fruktsocker 

Fruktos, även kallad fruktsocker är en liten molekyl 

som kan absorberas i blodströmmen utan att brytas 

ned av enzymer. Vissa människor är intoleranta 

mot detta socker och skall minska sin konsumtion 

för att undvika obehaglig symptom. 

Totalt fett och totalt socker 

Dessa två stora energileverantörer är en del av de 

flesta livsmedel och kan leda till ökade fetma och 

metabola problem i händelse av överdrivet intag. 

Vissa genetiska typer är särskilt utsatta för de 

negativa effekterna av för mycket fett eller socker 

och bör begränsa konsumtionen. 

Mättade fettsyror 

Mättade fetter är en grupp av fetter som anses vara 

de "ohälsosamma fetter" och kan ha en negativ 

inverkan på hjärthälsa. Vissa genetiska typer bör 

särskilt uppmärksamma på mättat fett i kosten. 

Coenzyme Q10 

Coenzym Q10 är en viktig antioxidant som kroppen 

kan producerar själv, men som också behöver 

verkan av en viss gen som ska omvandlas till den 

aktiva formen Ubiquinol. Personer som bär på en 

genetisk defekt i denna gen (NQO1) är oförmögna 

att konvertera Coenzym Q10 till den aktiva formen. 

Cystein och metionin (aminosyror) 

Aminosyror är byggstenar för proteiner och är en 

förutsättning för livet. Cystein och metionin är 

sådana aminosyror, som dock kan ha en negativ 

inverkan på benhälsa i vissa genetiska typer. 

Järn 

Järn är en viktig komponent i blodet, som gör det 

möjligt att transportera syre i form av hemoglobin. 

Vissa genetiska varianter kan orsaka överdriven 

upptaget av järn, vilket kan ge organskador. 

Folsyra, vitamin B6 och B12 

Dessa ämnen hjälper i regleringen homocystein i 

blodet, som påverkas av vissa genetiska varianter. 

Höga homocysteinnivåerna har en negativ inverkan 

på hjärthälsa och skall hållas låg. 

Vitamin B2 

I likhet med folsyra, så kan denna vitamin hjälpa till 

att stabilisera homocysteinnivåer, men endast om 

DEMO_ML 66 / 183

Hög GI (glykemiskt) Index 

Livsmedelstyper med högt glykemiskt index 

innehåller socker, som kommer in i blodbanan 

snabbt och orsaka en snabb stegring av 

blodsockernivån. Vissa gener motverka denna 

effekt, men vissa genetiska varianter kan orsaka 

detta system till att vara mindre effektiva. Som en 

följd av detta bör vissa genetiska typer undvika 

livsmedelstyper med högt glykemiskt index. 

Kaffe 

Kaffe innehåller en hög dos av antioxidanter och 

således kan vara fördelaktigt vid förebyggande av 

vissa metaboliska problem som orsakas av fria 

radikaler. Koffeinet kan dock ha en negativ 

inverkan på benhälsa och bör undvikas av vissa 

genetiska typer. 

Kalium 

Kalium är ett viktigt näringsämne för en rad olika 

kroppsfunktioner och har en stark inverkan på 

blodtryck och kognitiv hälsa. Vissa genetiska typer 

gynnas av en högre intag kalium. 

Kalcium 

Kalcium är en viktig komponent i många 

kroppsfunktioner. Vissa genetiska typer kräver 

större mängder kalcium för optimal benhälsa och 

att underlätta avgiftning. 

områden av ökat manganintag. 

Methylsulfonylmethane 

Denna organiska svavelförening reducerar 

aggressiviteten hos immunsystemet och kan hjälpa 

till att skydda lederna i vissa genetiska typer. 

Natrium 

Natrium är en komponent i bordssalt och kan leda 

till förhöjt blodtryck hos vissa personer. 

Oxalsyra, fosforsyra, fytinsyra 

Dessa ämnen ingår i många typer av livsmedel och 

kan ha en negativ inverkan på benhälsan. 

Fytosterol 

I genetiska typer där omega 3-fettsyror har en 

negativ inverkan på HDL-kolesterolnivåer är 

fytosteroler ett bra alternativ för att förbättra 

kolesterolnivåerna. 

Puriner 

Puriner kan produceras av våra kroppar, men tas 

också upp i stora mängder när man äter 

djurprodukter. För höga mängder puriner kan ha en 

negativ inverkan på hälsan hos vissa genetiska 

typer. 

Koppar 

Koppar är en viktig komponent i många enzymer 

och är därför ett viktigt spårämne för 

metabolismen. Det har också visat sig minska 

aggressiviteten hos immunsystemet och för att 

förbättra ögonhälsa 

Laktose 

Mjölksocker laktos innehåller kalorier och kan inte 

brytas ned väl av vissa genetiska typer. Beroende 

på generna så reagerar vissa människor negativt på 

laktos och bör minska sin konsumtion. 

Lutein och Lykopen 

Lutein och lykopen är substanser från gruppen av 

karotenoider och har visat sig vara gynnsam för 

ögat hälsa. Därför är ett ökat intag av dessa 

substanser fördelaktigt för vissa genetiska typer. 

Magnesium 

Magnesium är ett viktigt inslag i mer än 300 

enzymer och är därför särskilt viktigt för 

metabolismen, för driften av muskelcellerna och för 

skelettet. 

Mangan 

Mangan är en viktig komponent i många enzymer 

och har en inverkan på skydd mot fria radikaler och 

i lederna. Vissa genetiska typer gynnas i dessa 

DEMO_ML 67 / 183

Sackaros 

Detta socker innehåller kalorier och kan ha en 

negativ inverkan på vissa genetiska typer i form av 

kognitiv hälsa och blodsockerreglering. 

konstruera proteiner, för att upprätthålla normalt 

ben och för att skapa nytt DNA. Det är ett viktigt 

mikronäringsämne som en väsentlig del av många 

proteiner och enzymer. 

Selen 

Selen är en viktig komponent i många enzymer, 

varav några kan neutralisera fria radikaler. Vissa 

genetiska typer behöver högre mängder selen för 

att öka antioxidantskyddet. 

ß-karoten och vitamin A 

Dessa vitaminer och ämnen som finns i färgade 

grönsaker och kan hjälpa vissa genetiska typer i 

avgiftning, skydd mot fria radikaler och kognitiv 

hälsa. 

Vitamin C, E och zink 

Dessa ämnen är starka antioxidanter och kan ha en 

positiv inverkan på kognitiv hälsa, ögonhälsa, 

ledernas hälsa och skydd mot fria radikaler. 

Vitamin D 

Vitaminet kan framställas genom huden i solljus 

och är en viktig faktor för friska ben. Vissa 

genetiska typer kräver högre doser av detta vitamin 

för att bibehålla optimal benhälsa. 

Omättade fettsyror i allmänhet 

Denna term beskriver alla omättade fettsyror, som i 

allmänhet anses de "nyttiga fetter". 

Omega 3-fettsyror 

Denna allmän term beskriver alla omega 3-fettsyror 

(av vilka det finns flera olika typer), som finns i fisk 

och fiskolja samt några växter. De har en positiv 

inverkan på ledernas hälsa, men kan leda till en 

negativ inverkan på HDL-kolesterol i vissa genetiska 

typer. 

Alpha-linolensyra 

Denna omega 6-fettsyra är viktigt för omvandlingen 

av omega 3-fettsyror och har en positiv effekt på 

ledernas hälsa. Å andra sidan kan denna substans 

har en negativ inverkan på kolesterolnivåer i vissa 

genetiska typer. 

Dokosahexaensyra (DHA) och 

Eikosapentaensyra (EPA) 

Dessa omega 3-fettsyror är viktiga för reglering av 

kolesterolnivåer och rätt funktion av 

immunsystemet, leder och hjärnan. Vissa genetiska 

typer får dock en negativ effekt på HDLkolesterolnivåer, 

vilket måste beaktas. 

Zink 

Zink behövs av kroppen för att korrekt 

metabolisera makronäringsämnen, att korrekt 

DEMO_ML 68 / 183

TABELL 

Hur mattyper utvärderas 

Baserat på din analys som beaktar alla relevanta genetiska faktorer beaktar vi nu vilka 

livsmedelskomponenter som är särskilt bra eller ohälsosamma för dig. Nu måste vi 

tillämpa denna nyfunna kunskap för att välja rätt mattyper för dig. 

Mer än 900 typer av livsmedel utvärderades individuellt, med beaktande av vilka ämnen som 

finns i denna typ av mat, i vilka mängder och hur hälsosamma eller ohälsosamma ämnena är för 

dig. 

Exempel på ohälsosamma livsmedelstyper 

Substans 1 Substans 2 Substans 3 Substans 4 

Denna typ av mat kan innehålla några positiva ämnen, men består i stor utsträckning av 

negativa/ohälsosamma ämnen baserat på din genetiska typ. De negativa ämnena överstiger 

väsentligt de positiva ämnena och då är den övergripande bedömningen för denna typ av mat 

negativ med upp till sex röda äpplen. 

Exempel på en neutral livsmedelstyp 


Denna typ av mat innehåller positiva såväl som negativa livsmedelskomponenter för din hälsa. 

Detta leder till att denna typ av mat inte är särskilt hälsosam eller ohälsosam för dig. Eftersom 

de positiva och negativa effekterna tar ut varandra utmärks denna typ av mat som neutral med 

ett svart äpple i mitten. 

Exempel på en hälsosam mat typ 


Denna typ av mat består av många positiva beståndsdelar för din hälsa och det är därför 

hälsosamt för dig på grund av olika orsaker. Hälsosamma livsmedel är klassade med upp till sex 

gröna äpplen. 

DEMO_ML 69 / 183

Tabellen för näringsämnen förklarar 

TABELL 

Nu när vi vet vilka näringsämnen som är bra och som är dåliga för din kropp, är det 

viktigt att ta reda på vilka livsmedel som är lämpliga för dig. För att förenkla denna 

komplexa analys sammanställde vi en lista som klassar varje mat efter dina gener. 

Klassificeringen varierar från 6 gröna äppelikoner (väldigt hälsosamt för dig) till 6 röda 

äppelikoner (väldigt ohälsosamt för dig). 

Gröna äppelikoner 

Gröna äppelikoner indikerar att denna typ av mat (om den äts i normala 

portionsstorlekar och i samma frekvens) innehåller ämnen som, på grund av 

din genetiska profil, är särskilt hälsosamma för dig. Försök att planera din 

kost genom att äta så många enheter av den mycket gröna kategorin som 

möjligt. Se till att du på ett ungefär följer de normala portionsstorlekarna 

för varje typ av mat och att du inte äter för många livsmedel av liknande typ 

på samma gång. 

Röda äppelikoner 

Röda äppelikoner indikerar att mängden av ohälsosamma 

livsmedelskomponenter i denna typ av mat överstiger de hälsosamma. 

Baserat på din genetiska profil är denna typ av mat särskilt ohälsosam för 

dig. Försök att undvika negativt klassade livsmedelstyper. Välj de något 

negativa livsmedelstyperna framför de mycket negativa. (4-6 röda äpplen). 

Varning -Genetisk ingrediensvarning 

Ett varningstecken (!) i denna kolumn betyder att denna typ av mat 

innehåller ett ämne som kan orsaka matsmältningsbesvär eller andra 

tecken på matintolerans på grund av din genetik. När du äter dessa 

livsmedel, titta på om de kan ge dig matsmältningsproblem eller andra 

symtom och undvik dessa livsmedel om det behövs. Om inga problem 

uppstår kan du fortsätta att äta denna mat. 

Varning - Beställningsformulär information 

Om du har informerat oss om allergier eller intoleranser som du lider av eller 

om du bara vill undvika någon form av mat så kan du hitta en 

varningssymbol (!) i den här delen av tabellen. Detta innebär att denna typ 

av mat kan innehålla substanser som kan orsaka allergiska reaktioner eller 

påvisa symtom på matintolerans. Denna varning baseras endast på den 

information du gav i beställningsformuläret och inga gener har testats för 

DEMO_ML 70 / 183

den här delen. VÄNLIGEN NOTERA! Denna varning är en riktlinje som hjälper 

dig att planera din kost och är inte på något sätt en komplett lista över 

ingredienser. Kontrollera alltid komponenterna i varje matartikel du äter 

om du lider av en matallergi. 

DEMO_ML 71 / 183








OPTIMAL VIKT 




Detta kapitel beskriver ditt individuella behov av mikronäringsämnen 

beräknat utifrån dina gener.

Individuell mikronäringsämnesblandning 

NUTRIGENETIC 

Varje person är unik på grund av dessa gener och har därför också ett unikt behov av 

mikronäringsämnen 

Vår kost innehåller näringsämnen som är 

livsnödvändiga och andra som förhindrar 

sjukdom. Kost är en av de viktigaste 

påverkningarna på vår hälsa. Genom att 

ändra din kost kan du minska dina genetiska 

risker och förbättra din hälsa. Dina genetiska 

analysresultat avslöjar din kropps specifika 

behov, vilket gör det möjligt att beräkna ditt 

personliga dagliga behov av viktiga vitaminer 

och mineraler, som sedan kombineras i ett 

kosttillskott anpassat till dina individuella 

behov. 

Av denna anledning bör personer med hög 

risk för osteoporos ha mer kalcium och 

vitamin D3 i kosten. Andra människor med 

hög oxidativ stress behöver den perfekta 

mängden fria radikala rensare; personer med 

genetiskt reglerade aggressiva 

inflammatoriska reaktioner bör ta rätt mängd 

antiinflammatoriska ämnen. En hälsosam, 

balanserad diet är naturligtvis det bästa 

sättet att få dessa väsentliga näringsämnen. 

Men många människor följer inte en diet som 

hjälper dem att få de vitaminer och mineraler 

de behöver, än mindre som tar ansvar för 

deras genetiska krav på näringsämnen. 

Denna tabell visar bristen på viktiga 

vitaminer och mineraler även utan hänsyn till 

de individuella större behoven hos personer, 

som är genetiskt predisponerade: 

Mikronäringsämn 

en 

Vitaminbrist 

Män 

Kvinnor 

Vitamin A 15% 10% 

Vitamin C 32% 29% 

Vitamin E 49% 49% 

Vitamin D 82% 91% 

Vitamin B2 20% 26% 



Folsyra 79% 85% 

Kalcium 44% 54% 

Zink 32% 21% 

Ökat behov vid tävlingsidrott 

Genom den stora belastningen på din kropp 

krävs vissa mikronäringsämnen i högre doser. 

Vitaminbrist minskar atletisk prestanda och 

ökar sannolikheten för minskad aptit, 

generell svaghet, trötthet och ökad risk för 

infektion. Detta kan ha en av flera orsaker: 

Ökad utsöndring 

Under träning tappar man i synnerhet mer 

vattenlösliga vitaminer (C-och B-vitaminer) 

via urin och svett. 

Ökad konsumtion 

DEMO_ML 75 / 183

På grund av ökade metabolisk aktivitet och 

ökad stresshormon utsöndring så utarmas 

och förstörs mikronäringsämnen i allt högre 

grad. 

Ökad oxidativ stress 

När energi och därmed syre förbrukas 

utvecklas fria radikaler. Dessa är små 

molekyler som utlöser en destruktiv 

kedjereaktion och skadar vävnader. Vissa 

vitaminer som kallas antioxidanter stoppar 

denna kedjereaktion och skyddar cellerna. 

Eftersom idrottsmän använder mer energi, är 

behovet av antioxidanter större. 

DEMO_ML 76 / 183

DEMO_ML 77 / 183

- 

- 

NutriMe Complete 

Hur det fungerar 

Varje person är unik och när man testar mer än 50 olika gener finns det fler än flera 

hundra biljoner potentiella olika resultat, varav endast en gäller dig. Varje unik 

genetisk profil har andra styrkor och svagheter och kräver olika ämnen och 

mikronäringsämnen för optimal hälsa. 

NutriMe Complete - En genetiskt personlig mikronäringsblandning med syftet att använda för 

dina genetiska styrkor och kompensera för dina ärftliga genetiska svagheter. Ta din personliga 

mikronäringsämnesblandning för att stärka dem med de näringsämnen som behövs. 

Mikrotransportörer - optimerad näringsupptagning 

När vitaminerna och mineralerna processas packas de ihop och bildar små pärlliknande former, 

så kallade mikrotransportörer. Då dessa mikrotransportörer är tillräckligt stora för att de ska 

kunna räknas av maskiner är det möjligt att blanda ihop en särskild dosering för varje individ. 

För vissa personer kan blandningen t.ex. innehålla en ovanligt stor mängd mikrotransportörer 

med C-vitamin, och för vissa kan den innehålla en ovanligt stor mängd mikrotransportörer med 

kalcium. Förutom denna fördel är mikronäringsämnena i mikrotransportörerna bättre 

skyddade mot syre jämfört med upplösta mikronäringsämnen. 

Observera: För att vi ska kunna skapa din personliga mikronäringsblandning baserat på din genetiska profil behöver vi först dina genetiska 

testresultat från relevanta gener. Om vi inte har förstört ditt DNA-prov när du beställer och vi inte har de genetiska resultaten som krävs för tillägget, 

kan vi välja att analysera relevanta gener på egen bekostnad för att uppfylla din beställning. Genom att beställa ger du oss tillstånd att göra det.

- 

NutriMe Complete 

Den genetiska mikronäringsämnesblandningen 

Din kropp behöver! 

Ta helt enkelt din personliga mikronäringsblandning varje morgon för att ge din kropp 

rätt ingredienser i rätt mängd för din unika genetiska profil. 

Beställ nu! 

3395 SEK för 3 Månader 

6195 SEK för 6 Månader 

... genom din rådgivare 

info@your-dna.se 

www.your-dna.se 

tele. 0703321720 

... online på: 

www.DNAnutriControl.com/de/Shop-Page 

Din receptkod: 

DEMO_ML 

-

- 

- 

Optimerad absorption i kroppen 

Att se till att kroppen får rätt intag av mikronäringsämnen är en komplex uppgift. 

Detta bland annat på grund av att olika ämnen kan hämma varandras absorption. Det 

är därför väldigt viktigt vart och när mikronäringsämnena frisätts i tarmen. 

Standard mikronäringsämnen: 

Ömsesidig upptagshämning 

NutriMe Complete - Optimerad 

absorption 

Absorptionsblockering av vissa 


Vissa mikronäringsämnen absorberas genom 

samma processer/kanaler i kroppen. Ett bra 

exempel på detta är kalcium och zink. Om en 

kalcium/zinkpulverblandning tas med 

användning av en gelatinkapsel, kommer 

båda komponenterna att frigöras i tarmarna. 

Tarmslemhinnan börjar sedan absorbera 

kalcium, vilket vanligtvis administreras med 

en signifikant högre dos. Kalcium använder 

vissa upptagningskanaler, vilka är begränsade 

i antal. Zink, som också bör absorberas via 

dessa kanaler, blockeras av mängden kalcium 

och i många fall kommer det mest att förbli i 

tarmarna tills det utsöndras. Av denna 

anledning kan vissa mikronäringsämnen inte 

administreras tillsammans i samma form. Det 

är således viktigt att vara medveten om 

mikronäringsämnen i form av brösttabletter 

eller gelatinkapslar som bland annat 

innehåller blandningar av kalcium och zink. 

Fysiskt separerade ämnen för bättre 

absorption 

Mikrotransportörerna är utformade så att 

ömsesidigt blockerande ämnen inte ingår i 

samma pellets. På detta sätt frigörs kalcium i 

en plats i tarmen och zink frigörs på en annan 

plats. På så sätt släpps var och en av dessa 

mikronäringsämnen på avstånd från varandra 

och upptagshämningen reduceras till ett 

minimum. På grund av den långsamma 

frisättningen av mikronäringsämnen används 

inte upptagningskanalerna, eftersom 

näringsämnena endast släpps långsamt och 

stadigt.

- 

- 

NutriMe Complete - Optimerad upptag av alla näringsämnen 

Mikrotransportörer - optimerad näringsupptagning 

Det är också känt att vissa mikronäringsämnen kan öka varandras absorption. Därför släpps de 

tillsammans från samma mikrotransportör, så att absorptionen av mikronäringsämnen ökar. 

detta är fallet för vitamin D och kalcium. 

Vissa fettlösliga vitaminer som vitamin E behöver fett bärare för att kunna absorberas i 

kroppen. Av denna anledning rekommenderas det ofta att ta E-vitaminberedningar med en 

fetthaltig måltid. Här kan E-vitamin lösas i dietfett och absorberas i kroppen. 

Mikrotransportörerna kan lagra vitamin E i timmar tills de kommer i kontakt med fett, vilket 

innebär att vitaminet sedan kan absorberas. Innan en måltid absorberas i mindre utsträckning 

genom kombinationen med komponenterna Omega 3-fettsyror eller fytosteroler.

- 

- 

NutriMe Complete - Rätt tillförsel under dagen 

Fel dosering kan snabbt leda till att kroppen inte får rätt tillförsel av 

mikronäringsämnena. Därför måste mikronäringstillskott säkerställa att rätt 

mikronäringsämnen släpps ut i kroppen vid rätt tidpunkt. 

Standard för mikronäringstillskott: 

Bryts ned för snabbt 

Snabb nedbrytning av C-vitamin vid intag 

av vattenlösliga tillskott 

C-vitaminhslten i kroppen 

sjunker snabbt efter intag 

NutriMe Complete - Permanent 

tillförsel 

Kontinuerlig tillförsel genom 

mikrotransportörer 

Små mängder av C-vitamin 

släpps kontinuerligt ut i 

kroppen 

OPTIMALT INTERVALL 

OPTIMALT INTERVALL 

Timmar efter intag 

De flesta mikronäringstillskott (kosttillskott) 

är vattenlösliga vilket gör att 

mikronäringsämnena direkt släpps ut i 

tarmen och tas upp i blodomloppet. Det här 

innebär en del stora nackdelar: C-vitamin 

avlägsnas snabbt från kroppen. Med en 

halveringstid på 30 minuter förlorar kroppen 

hälften av all C-vitamin som finns i blodet 

varje halvtimme. Av det typiska dagliga 

intaget av 80 mg C-vitamin återstår alltså 

endast 5 mg efter 2 timmar. Efter 4 timmar 

återstår mindre än 1 mg vilket innebär att all 

effekt är borta. 

Timmar efter intag 

Eftersom kroppen bryter ned C-vitamin 

väldigt snabbt är det en fördel ifall det intas i 

små mängder flera gånger om dagen. 

Mikrotransportörerna är tillverkade på så 

sätt att de långsamt släpper ut vitaminer och 

mineraler i kroppen kontinuerligt under 

dagen. På det här sättet kan kroppen 

tillgodoses med rätt mängd C-vitamin hela 

dagen igenom, trots att det bryts ned så fort.

- 

- 

NutriMe Complete - En livslång produkt som 

ständigt aktualiseras efter nya vetenskapliga 

rön 

Vetenskapen kommer alltid fram med nya fynd inom genetik, förebyggande av sjukdomar och 

mikronäringsämnen. Eftersom din personliga mikronäringsämnesblandning är en levande 

tillämpbar mikronäringsberedning har vi möjlighet att individuellt anpassa varje ny blandning 

till nya omständigheter, såsom din nya ålder, nya vetenskapliga resultat och nya 

rekommendationer för en hälsosam kost. Därför ändras de individuella mikronäringsnivåerna 

från en order till nästa och kan anpassas individuellt till de nya förhållandena. Din personliga 

mikronäringsblandning är en produkt som är sammanställd enligt dina gener, alltid anpassad 

efter tekniken och vetenskapen. 

En produkt baserad på flera analyser 

Olika analyser från vår portfölj kan påverka sammansättningen av din personliga produkt. Det 

spelar ingen roll om du har analysen för hälsosam kost, analysen för optimal atletisk prestanda 

eller analysen för optimala mikronäringsämnen för bröstmjölken. Alla tillgängliga resultat kan 

integreras utan extra kostnad.

- 

- 

NutriMe Complete - Högsta kvalitet på råvaror 

Ditt personliga kosttillskott består av en mängd olika råvaror, som väljs och bearbetas 

enligt högsta kvalitetsstandard. Särskild uppmärksamhet ägnas åt biotillgänglighet 

(hur bra och snabbt kan mikronäringsämnet tillsättas), kompatibilitet och renhet. 

Biologiska eller farmaceutiska källor? 

Vitaminer och mineraler kan erhållas från olika källor. Å ena sidan finns farmaceutiska preparat 

som innehåller vitaminer, mineraler och salter som produceras i kemiska reaktioner och sedan 

renas. Å andra sidan finns det de naturliga, biologiska resurserna. Växter som innehåller en hög 

koncentration av dessa mikronäringsämnen skördas och koncentreras sedan. Det resulterande 

extraktet berikas sedan starkt med det önskade vitaminet. Farmaceutiskt framställda såväl 

som naturliga vitaminer har sina fördelar och nackdelar. Farmaceutiskt framställda vitaminer 

är vanligtvis i högre doser och har en längre utgångsperiod. Den högre dosen kan koncentreras i 

mindre kvantiteter, vilket reducerar den erforderliga tablettstorleken. De produceras också 

som rena vitaminer, vilket möjliggör mycket enkel och noggrann dosering. Som en nackdel har 

de ofta en lägre biotillgänglighet. Det innebär att införandet av syntetiska mikronäringsämnen 

är lägre än biologiska källor. 

Biologiska mikronäringsämnen har fördelen av bättre biotillgänglighet, dvs de absorberas 

snabbare och bättre i kroppen. De tolereras vanligtvis bättre och representerar ett naturligt 

alternativ på grund av deras biologiska ursprung. Som en nackdel innehåller även 

högkoncentrerade extrakt fortfarande endast små mängder av ett visst vitamin. Av denna 

anledning behövs en större volym för att ge kroppen en viss mängd vitamin. Tablettstorleken är 

således betydligt större, särskilt när det gäller tillförsel av ett flertal olika vitaminer och 

mineraler. 

Din personliga mikronäringsämnesblandning utnyttjar båda källorna och kombinerar dem till 

en produkt. Så en stor del (cirka 80%) av mikronäringsämnena som används är från biologiska 

källor. Detta resulterar i en bättre biotillgänglighet och en förbättrad tolerans av produkten. 

Nackdelen är tyvärr att en större volym mikrotransportörer måste tas som en daglig dos. För 

bättre långsiktig stabilitet, lägre volym och mer noggrann dosering används också vissa 

farmaceutiskt framställda vitaminer och mineraler (ca 20% av den totala blandningen). På så 

sätt erbjuder din personliga produkt det bästa av båda mikronäringsämnena.

- 

- 

Förkalkade alger är en naturlig källa till kalcium och spårelement 

Kalcium, magnesium och en del av några av spårämnena erhålls från special kalkat sjögräs 

(Lithothamnion sp.) i Nordatlanten. Algerna växer i kallt, föroreningsfritt, mineralrikt vatten 

och ackumulerar mer och mer rena mineraler med åren. Efter att de förkalkade algerna skördas 

bearbetas de till naturligt mineralpulver, vilket har en klart högre biotillgänglighet jämfört 

med kemiskt beredda mineralsalter. Förutom huvudkomponenterna, kalcium och magnesium, 

omfattar detta råmaterial även biologiska spårämnen som selen, bor, natrium, koppar, jod, 

nickel, zink, järn, fluor, kobolt, med flera, i små mängder. Tack vare det rena vattnet i 

plantagerna ligger tungmetallerna långt under gränserna och genom den naturliga odlingen av 

algerna innehåller de inte allergener, de är lämpliga för vegetarianer och veganer och de 

innehåller inte genetiskt modifierade organismer. 

Magnesium med hög biotillgänglighet 

Magnesium som används i din blandning är gjord av rent havsvatten, inte kemiskt producerade 

magnesiumsalter. Således har den bättre biotillgänglighet och är fri från förorenande 

substanser. 

Spirulina som en naturlig vitaminoch 

mineralkälla 

Spirulina är en hälsofrämjande cyanobakterie 

och brukar kallas för "superfood" eftersom 

den innehåller mängder av naturliga och 

hälsofrämjande vitaminer, mineraler och 

antioxidanter. Förutom många 

livsnödvändiga aminosyror innehåller 

spirulina även mikronäringsämnen såsom 

betakaroten, lutein, vitamin B1, B2, B3, B5, 

B6, B9, B12, vitamin C, E, K och mineraler 

kalcium, järn, magnesium, mangan, fosfor, 

natrium, zink och kalium. Vanligtvis 

innehåller spirulina även omega-3-fettsyror 

som eikosapentaensyra (EPA) och 

dokosahexaensyra (DHA). På grund av det är 

naturligt har ämnena i spirulina hög 

biotillgänglighet och blir således lättare för 

kroppen att absorbera. Dessutom har 

spirulina relativt hög koncentration av 

ovanstående ämnen, vilket gör det till ett 

mycket bra alternativ för att tillgodose 

många av kroppens behov.

- 

- 

Effekten av din individuella uppsättning av 


Din uppsättning av mikronäringsämnen består av ett stort antal viktiga vitaminer, 

mineraler och spårämnen som kontrollerar olika kroppsfunktioner. Baserat på din 

genetiska analys är en del av dessa näringsämnen mer eller mindre viktiga för din hälsa, 

och vi justerar doseringen av produkten enligt detta. 

Här kan du se en komplett lista på de effekter du kan förvänta dig av din uppsättning enligt 

den senaste forskningen: 

Järn 

➤ Bidrar till normal kognitiv funktion 

➤ Bidrar till normal energimetabolism 

➤ Bidrar till att de röda blodkropparna bildas normalt 

➤ Bidrar till normal syretransport i kroppen 

➤ Bidrar till att immunsystemet fungerar normalt 

➤ Hjälper till att reducera trötthet och svaghet 

➤ Fyller en funktion i celldelningen 

Folsyra 

➤ Bidrar till tillväxten av maternell vävnad under graviditeten 

➤ Bidrar till en normal aminosyrasyntes 

➤ Bidrar till en normal blodbildning 

➤ Bidrar till en normal homocysteinmetabolism 

➤ Bidrar till en normal mental funktion 


➤ Hjälper till att minska trötthet och svaghet 

➤ Uppfyller en funktion i celldelningen 

Kalcium 


➤ Bidrar till normal muskelfunktion 

➤ Bidrar till normal signalöverföring mellan nervcellerna 

➤ Bidrar till att matsmältningsenzymerna fungerar normalt 

➤ Bidrar till normal blodkoagulering 

➤ Uppfyller en funktion i celldelningen och celldifferentieringen 

➤ Behövs för att upprätthålla normala ben 

➤ Behövs för att upprätthålla normala tänder 

Koppar 

➤ Bidrar till att upprätthålla normal bindväv 

➤ Bidrar till en normal energimetabolism 

➤ Bidrar till att nervsystemet fungerar normalt 

➤ Bidrar till normal hårpigmentering 

➤ Bidrar till normal järntransport i kroppen 

➤ Bidrar till normal hudpigmentering 


➤ Bidrar till att skydda cellerna från oxidativ stress 

Magnesium 



➤ Bidrar till elektrolytbalansen 

➤ Bidrar till att upprätthålla normala tänder 


➤ Bidrar till att upprätthålla normala ben 


➤ Bidrar till en normal muskelfunktion 

➤ Bidrar till en normal proteinsyntes 


Mangan 


➤ Bidrar till normala ben 

➤ Bidrar till normal bindvävsbildning 


Fytosterol 

➤ Bidrar till att upprätthålla en normal kolesterolnivå i blodet 

Selen 

➤ Bidrar till normal spermiebildning 

➤ Bidrar till normalt hår 

➤ Bidrar till normala naglar 


➤ Bidrar till en normal DNA-syntes 


Vitamin A 

➤ Bidrar till normal järnmetabolism 

➤ Bidrar till att upprätthålla normala slemhinnor 

➤ Bidrar till att upprätthålla en normal hud 

➤ Bidrar till att upprätthålla en normal syn 


➤ Uppfyller en funktion i celldifferentieringen 

Vitamin B12 





➤ Bidrar till ett normalt bildande av röda blodkroppar 



➤ Uppfyller en funktion i celldelningen

- 

- 

Vitamin B2 




➤ Bidrar till att upprätthålla normal slemhinnor 

➤ Bidrar till att upprätthålla normala röda blodkroppar 

➤ Bidrar till att upprätthålla normal hud 

➤ Bidrar till att upprätthålla normal syn 

➤ Bidrar till en normal järnmetabolism 


Vitamin B6 

➤ Bidrar till normal cysteinsyntes 

➤ Bidrar till regleringen av hormonaktiviteten 





➤ Bidrar till en normal protein- och glykogenmetabolism 


➤ Bidrar till en normal bildning av röda blodkroppar 


Vitamin A 

➤ Bidrar till normal järnmetabolism 

➤ Bidrar till att upprätthålla normala slemhinnor 

➤ Bidrar till att upprätthålla en normal hud 



➤ Uppfyller en funktion i celldifferentieringen 

Vitamin C 

➤ Bidrar till normal kollagenbildning för normal blodkärlsfunktion 

➤ Vitamin C ökar järnupptaget 

➤ Bidrar till normal kollagenbildning för normal benfunktion 

➤ Bidrar till regeneration av den reducerade formen av E-vitamin 

➤ Bidrar till normal kollagenbildning för normal broskfunktion 


➤ Bidrar till att immunsystemet fungerar normalt under och efter 

intensiv fysisk aktivitet 


➤ Bidrar till normal kollagenbildning för normal 

tandköttsfunktion 


➤ Bidrar till normal kollagenbildning för normal hudfunktion 

➤ Bidrar till normal mental funktion 

➤ Bidrar till normal kollagenbildning för normal tandfunktion 



Vitamin D3 

➤ Bidrar till ett normalt upptag/användning av kalcium och fosfor 

➤ Bidrar till en normal kalciumnivå i blodet 


➤ Bidrar till att upprätthålla en normal muskelfunktion 

➤ Bidrar till att upprätthålla normala tänder 



Vitamin E D/DL-alfa-Tokoferol 


Zink 

➤ Bidrar till en normal syra-basmetabolism 


➤ Bidrar till en normal kolhydratmetabolism 


➤ Bidrar till en normal kognitiv funktion 


➤ Bidrar till en normal DNA-syntes 


➤ Bidrar till normal fertilitet och reproduktion 

➤ Bidrar till normal metabolism av makronäringsämnen 

➤ Bidrar till att upprätthålla normal hud 

➤ Bidrar till att upprätthålla en normal testosteronnivå i blodet 

➤ Bidrar till en normal fettsyrametabolism 

➤ Bidrar till att upprätthålla normala naglar 

➤ Bidrar till en normal metabolism av vitamin A 

➤ Bidrar till att upprätthålla normalt hår 

➤ Bidrar till en normal proteinsyntes 


Info: Inom EU är påståenden om effekter av mikronäringsämnen strikt reglerade och måste godkännas 

specifikt. Denna lista inkluderar de tillåtna effektbeskrivningarna av denna produkt. Andra effekter från 

studier har ännu inte bekräftats vetenskapligt av EU och är därmed INTE angivna som effekter av denna 

produkt. Effekten av denna produkt är endast begränsad till denna lista. Inga andra delar av denna broschyr 

anger effekterna av produkten, och vi hävdar inte på något sätt att en viss genetisk analys kan orsaka 

ytterligare positiva effekter utöver denna lista.

- 

- 

Ditt dagliga behov av mikronäringsämnen 

Mikronäringsämnen 

Alfaliponsyra 

Kalcium 

Coenzym Q10 

Koppar 

Ditt behov 

292mg 

1200mg 

54mg 

0.64mg 

Folsyra 277µg 

Järn 

Lutein 

Magnesium 

Mangan 

Metyl-sulfonyl-metan 

Fytosterol 

16.01mg 

6.8mg 

220mg 

6mg 

67mg 

95mg 

Selen 165µg 

Vitamin A 2500µg 

Vitamin B12 

Vitamin B2 

Vitamin B6 

Vitamin C 

6.15µg 

0.34mg 

4mg 

218mg 

Vitamin D3 15µg 

Vitamin E 

Zink 

OBS! Din genetiska analys har visat att både underdosering liksom överdosering av dessa ämnen kan vara 

skadliga för dig. Så var noggrann med den exakta dosen av dessa värden för att få optimal mängd av 

mikronäringsämnen. 

Beställ nu: 




tele. 0703321720 

36mg 

30mg 




DEMO_ML








OPTIMAL VIKT 




Kalorier är bränslet för våra celler och atletiska förmåga. Topp 

prestation kan endast uppnås med optimal fördelningen.

KALORIER 

Optimal kalorifördelning 

Kalorier är bränsle för våra celler och för atletisk prestanda och de erhålls huvudsakligen från 

makronäringsämnena fett, kolhydrater och protein. Under viloperioden uppnår kroppen 

kolhydrater (glukos) och fett (triglycerider), ungefär i lika stora proportioner. Först när en stor 

brist på energi uppstår börjar kroppen att konsumera proteiner från musklerna för att 

producera energi. Detta bör naturligtvis undvikas i konkurrenssport. Dessutom spelar 

muskelformen en avgörande roll. Som tidigare nämnts i denna rapport styr ACTN3-genen 

förhållandet mellan de vita och de röda muskelfibrerna, som bränner olika näringsämnen för 

att producera energi. Mängden fett och kolhydrater som behövs under träning beror därför på 

naturen (styrka/uthållighet/variation) och omfattning (kort/lång) av aktiviteten. 

Energibalansen under kraftsport 

Börjar kroppen med träning inom snabbhets- och styrkeområdet, sätts i första hand de vita 

muskelfibrerna igång. Då används lagrad energi utan syre i muskeln för att använda musklerna 

(s.k."anaerobiskt område"). Efter ca. 20 sek. upp till 8 min. minskar denna syrelösa 

energiförsörjning och muskelfibrerna börjar omvandla kolhydrater till energi. Då krävs mycket 

syre, varför andningen under denna period blir snabbare. Denna form av energiförsörjning tär 

på lagrade kolhydrater (glykogen) i musklerna, som någon gång efter lång belastning är 

uttömda. Efter träningen fylls kolhydratlagren igen, för att vara förberedda för nästa pass. För 

kraftsporter är m.a.o. de vita muskelfibrerna de viktigaste och för dessa används uteslutande 

kolhydrater. För denna form av träning är en kost rik på kolhydrater av stor betydelse. 

Energibalans under uthållighetssport 

Vid mild träning används de röda muskelfibrerna huvudsakligen. I jämförelse med den vita 

muskelfibrerna erhålls energin inte bara från kolhydrater utan också från fett. Denna process 

ger ungefär tre gånger mer energi än produktionen från kolhydrater, men det kräver avsevärt 

mer syre och begränsas av andning. I denna form av motion förblir kolhydratbutikerna 

(Glycogen) i flertalet orörda och finns tillgängliga för korta sprintar tillgängliga. 

Uthållighetsutövare använder därför, i motsats till styrkautövare, inte bara kolhydrater utan 

även fett. Av denna anledning är utbudet av rätt mängder fett och kolhydrater för 

uthållighetsutövare av stor betydelse. 

Energibalans under bollspelsgrenar 

Bollspel är mestadels en blandning av uthållighet, som upprätthålls under hela speltiden och 

kraftsport, då korta sprintlopp och stor ansträngning krävs. Följaktligen används till största 

delen de röda muskelfibrernas fett och kolhydrater, medan kolhydratförråden stannar kvar i 

musklerna. När det som vid fotboll uppstår korta perioder med stor intensitet och 

kraftansträngning, bränner de vita muskelfibrerna kolhydrater för att under kort tid prestera 

DEMO_ML 91 / 183

ättre resultat. Därför ligger behovet av näringsämnen hos utövare av bollspel mellan behovet 

hos dem i uthållighets- och dem i kraftsportgrenar. 

DEMO_ML 92 / 183

KALORIFÖRDELNING 

Din optimala kalorifördelning 

Med det individuella genetiska förhållandet mellan vita och röda muskelfibrer som 

utgångspunkt liksom den sportgren, som du utövar, kan vi definiera en 

kalorifördelning, som ger dig bästa resultat. 

Ditt resultat 

Här ser du den optimala kalorifördelningen 

baserad på dina gener och sportgrenar. Om du 

anpassar din kost därefter, får din kropp 

precis de makronäringsämnen den behöver 

och förbrukar. Följden blir bättre resultat i 

kraft- liksom även i uthållighetsgrenar. 

40% KOLHYDRATER 70% 

▲ 

15% FETT 33% 

14% PROTEIN 30% 

▲ 

▲ 

Med hänsyn till analysen bör du inta dina dagliga kalorier enligt dessa procentsatser ur 

de angivna makronäringsämnena: 

➤ 50% kalorier ur kolhydrater 

➤ 24% kalorier ur fett 

➤ 26% kalorier ur protein 

DEMO_ML 93 / 183

NUTRITION 

Uppnå den optimala kalorifördelningen 

Baserat på din analys vet vi det ideala förhållandet mellan fett, kolhydrater och 

protein för att förbättra din atletiska prestanda. För att kunna dra nytta av denna 

kunskap måste du följa en viss diet. Nästan varje mat innehåller vissa mängder av 

dessa tre makronäringsämnen, men förhållandet kan ibland vara olämpligt för dina 

behov. 

Därför bör målet främst vara att äta av livsmedel med optimala fördelningar och att undvika 

mat med fel fördelning. Alla livsmedel utvärderades individuellt för att du enkelt skall kunna 

använda dessa i praktiken. Livsmedel som har en optimal fördelning för dig är markerade med 

en grön trofé ikoner. Livsmedel med en ogynnsam fördelning är markerade med röda trofé 

ikoner. 

Gröna troféikoner 

Gröna troféikoner indikerar att kaloribalansen i denna typ av mat är optimal 

för din atletiska prestationsförmåga. Denna typ av mat innehåller en bra 

balans av kaloribränsle för dina muskler. Ju mer gröna troféikoner en typ av 

mat har desto bättre kommer det att påverka din atletiska 

prestationförmåga. 

Röda troféikoner 

Röda troféikoner indikerar att fördelningen av kalorier i dessa livsmedel inte 

är optimal för din kropp. Dessa livsmedel innehåller kalorier, men inte de du 

behöver för optimal prestationsförmåga . Försök att undvika dessa 

livsmedel precis innan du skall utföra din atletiska aktivitet. 












DEMO_ML 94 / 183








DEMO_ML 95 / 183








OPTIMAL VIKT 



OPTIMAL VIKT 

Rätt vikt är mycket viktigt för många sporter. Lär dig hur du kan nå 

din idealvikt här.

MOTION 

Viktreduktion 

Utan energi/drivmedel kan kroppen inte uppnå några resultat. Av denna anledning bör 

den tävlande uppvisa en harmonisk energibalans under tävlingens gång. Det betyder 

att kroppen tillförs så mycket energi som den förbrukar i det dagliga livet tillsammans 

med sporten. 

För många sportgrenar är visserligen kroppsvikten en avgörande faktor. Särskilt de 

figurfixerade sportgrenarna (dans/gymnastik/konsthopp etc) eller sportgrenar med olika 

viktklasser (kampsporter, kroppsbyggnad) kräver ibland en noggrannare kontroll av 

kroppsvikten. För att gå ner i vikt måste man uppnå en negativ energibalans, vilket betyder att 

man förbrukar mer energi än man intar med kosten. I de här fallen lider kroppen vanligtvis brist 

på energi, vitaminer, mineraler och sporelement och samtidigt avtar kroppens hela insats. Av 

denna anledning bör en bantning om möjligt läggas utanför tävlingsfasen. 

Konflikten mellan bantning och prestation 

En idrottsman ska alltid försäkra sig om det mest effektiva och höga kaloriintaget, medan en 

person som vill gå ner i vikt måste nå exakt motsatsen för optimal prestanda: det bör ge 

kroppen färre kalorier. 

Dessa är två fundamentalt motsatta mål och kan inte lätt kombineras. 

Tyngdförlustprogrammet i denna rapport fokuserar på balansen mellan kaloribegränsning och 

ändå den optimala utbudet för musklerna. Jämfört med det rena genetiska 

viktminskningsprogrammet i vår portfölj är detta program något mindre effektivt, men det ger 

bättre prestanda i konkurrenssport, trots kaloribrist. 

DEMO_ML 99 / 183

Anvisning för bantning 

Följ följande steg BARA om du verkligen vill banta. Om du redan har din normalvikt, hoppa helt 

enkelt över denna del av analysen. 

Steg 1) Ta reda på ditt kaloribehov utan sport 

Vi tog reda på din basförbrukning enligt dina uppgifter. Detta är kalorimängden, som din kropp 

förbrukar varje dag för att hålla matsmältningen i gång, hålla din kroppstemperatur och förse 

dig med tillräcklig energi för ditt arbete. Det enda som vi INTE tagit hänsyn till vid 

basförbrukningen är den dagliga mängden sport, som du också bedriver. 

Din basförbrukning (utan sport) uppgår per dag till: 1820 

Steg 2) Ta reda på ditt kaloribehov vid utövande av sport 

Varje sport, som du utövar bränner ytterligare kalorier. I samband med bantning måste denna 

större förbrukning tas med i beräkningen och är beroende av din tränings typ och längd. 

Använd följande tabell för att beräkna din veckoförbrukning av kalorier. Sök då ut din 

sportgren ur listan, räkna ut hur många timmar du utövar denna sportgren per vecka och se 

efter i listan, hur många kalorier du bränner. (basket förbrukar till exempel 4050 kcal på 9 

timmars spel per vecka). 

Om ditt exakta timtal inte finns i tabellen, räknar du enkelt ut förbrukningen på följande sätt: 

(kcal/h för sportgren) x (antal timmar per vecka) = (1 veckas kaloriförbrukning ) 

Om du utövar flera sportgrenar i veckan, lägg ihop alla förbrukningstal av kalorier. Om du kan 

definiera förbrukningen på annat sätt, kan du naturligtvis använda detta värde för 

uträkningen. 

DEMO_ML 100 / 183

kcal förbränning per vecka (h/W) 

Sport kcal/h 5h/W 9h/W 13h/W 17h/W 21h/W 25h/W 29h/W 33h/W 37h/W 

Aerobics 380 1900 3420 4940 6460 7980 9500 11020 12540 14060 

Badminton 360 1800 3240 4680 6120 7560 9000 10440 11880 13320 

Basketball 450 2250 4050 5850 7650 9450 11250 13050 14850 16650 

Bergsklättring 436 2180 3924 5668 7412 9156 10900 12644 14388 16132 

Boxning med slagpåse 422 2110 3798 5486 7174 8862 10550 12238 13926 15614 

Skridskoåkning (15 km/h) 384 1920 3456 4992 6528 8064 9600 11136 12672 14208 

Cykling (15 km/h) 360 1800 3240 4680 6120 7560 9000 10440 11880 13320 

Cykling (25 km/h) 612 3060 5508 7956 10404 12852 15300 17748 20196 22644 

Fotboll 498 2490 4482 6474 8466 10458 12450 14442 16434 18426 

Gymnastik 324 1620 2916 4212 5508 6804 8100 9396 10692 11988 

Handboll 640 3200 5760 8320 10880 13440 16000 18560 21120 23680 

Hockey 563 2815 5067 7319 9571 11823 14075 16327 18579 20831 

Jogging (9 km/h) 488 2440 4392 6344 8296 10248 12200 14152 16104 18056 

Jogging (12 km/h) 748 3740 6732 9724 12716 15708 18700 21692 24684 27676 

Jogging (17 km/h) 1040 5200 9360 13520 17680 21840 26000 30160 34320 38480 

Kampsport 704 3520 6336 9152 11968 14784 17600 20416 23232 26048 

Klättra 774 3870 6966 10062 13158 16254 19350 22446 25542 28638 

Längdskidåkning (8 km/h) 690 3450 6210 8970 11730 14490 17250 20010 22770 25530 

Mountainbiking 520 2600 4680 6760 8840 10920 13000 15080 17160 19240 

Stavgång (3,5 km/h) 396 1980 3564 5148 6732 8316 9900 11484 13068 14652 

Polo 563 2815 5067 7319 9571 11823 14075 16327 18579 20831 

Rullskridskor (15 km/h) 384 1920 3456 4992 6528 8064 9600 11136 12672 14208 

Rugby 704 3520 6336 9152 11968 14784 17600 20416 23232 26048 

Vandring med snöskor 560 2800 5040 7280 9520 11760 14000 16240 18480 20720 

Hoppa hopprep 572 2860 5148 7436 9724 12012 14300 16588 18876 21164 

Skateboarding 352 1760 3168 4576 5984 7392 8800 10208 11616 13024 

Skidåkning (långsamt) 488 2440 4392 6344 8296 10248 12200 14152 16104 18056 

Skidåkning (snabbt) 560 2800 5040 7280 9520 11760 14000 16240 18480 20720 

Snowboarding 488 2440 4392 6344 8296 10248 12200 14152 16104 18056 

Squash 728 3640 6552 9464 12376 15288 18200 21112 24024 26936 

Kampsportsträning 900 4500 8100 11700 15300 18900 22500 26100 29700 33300 

Teknisk taekwondoträning 550 2750 4950 7150 9350 11550 13750 15950 18150 20350 

Tennis 312 1560 2808 4056 5304 6552 7800 9048 10296 11544 

Volleyball 563 2815 5067 7319 9571 11823 14075 16327 18579 20831 

Vattenpolo 704 3520 6336 9152 11968 14784 17600 20416 23232 26048 

DEMO_ML 101 / 183


Gymövningar kcal/h 5h/W 9h/W 13h/W 17h/W 21h/W 25h/W 29h/W 33h/W 37h/W 

Cykelträning 588 2940 5292 7644 9996 12348 14700 17052 19404 21756 

Tyngdlyftning 422 2110 3798 5486 7174 8862 10550 12238 13926 15614 

Löpband (9 km/h) 488 2440 4392 6344 8296 10248 12200 14152 16104 18056 

Löpband (12 km/h) 748 3740 6732 9724 12716 15708 18700 21692 24684 27676 

Löpband (17 km/h) 1040 5200 9360 13520 17680 21840 26000 30160 34320 38480 

Roddmaskin 415 2075 3735 5395 7055 8715 10375 12035 13695 15355 

Stepper 588 2940 5292 7644 9996 12348 14700 17052 19404 21756 

Tai chi 281 1405 2529 3653 4777 5901 7025 8149 9273 10397 

Enhjuling 352 1760 3168 4576 5984 7392 8800 10208 11616 13024 

Vibrationsträning 900 4500 8100 11700 15300 18900 22500 26100 29700 33300 

Yoga 281 1405 2529 3653 4777 5901 7025 8149 9273 10397 


Fritidsaktiviteter kcal/h 5h/W 9h/W 13h/W 17h/W 21h/W 25h/W 29h/W 33h/W 37h/W 

Fiske från båt 176 880 1584 2288 2992 3696 4400 5104 5808 6512 

Fiske/stående 246 1230 2214 3198 4182 5166 6150 7134 8118 9102 

Bowling 211 1055 1899 2743 3587 4431 5275 6119 6963 7807 

Pilkastning 176 880 1584 2288 2992 3696 4400 5104 5808 6512 

Fäktning 422 2110 3798 5486 7174 8862 10550 12238 13926 15614 

Frisbee 211 1055 1899 2743 3587 4431 5275 6119 6963 7807 

Golf (klubbor i golfvagn) 352 1760 3168 4576 5984 7392 8800 10208 11616 13024 

Kanot (4 km/h) 174 870 1566 2262 2958 3654 4350 5046 5742 6438 

Motocross 281 1405 2529 3653 4777 5901 7025 8149 9273 10397 

Forsränning 352 1760 3168 4576 5984 7392 8800 10208 11616 13024 

Ridning 246 1230 2214 3198 4182 5166 6150 7134 8118 9102 

Snorkling 352 1760 3168 4576 5984 7392 8800 10208 11616 13024 

Segling 211 1055 1899 2743 3587 4431 5275 6119 6963 7807 

Gång 174 870 1566 2262 2958 3654 4350 5046 5742 6438 

Surfa 211 1055 1899 2743 3587 4431 5275 6119 6963 7807 

Dans (långsam) 211 1055 1899 2743 3587 4431 5275 6119 6963 7807 

Dans (snabb) 384 1920 3456 4992 6528 8064 9600 11136 12672 14208 

Dans (modern) 422 2110 3798 5486 7174 8862 10550 12238 13926 15614 

Dykning med tub 493 2465 4437 6409 8381 10353 12325 14297 16269 18241 

Bordtennis 281 1405 2529 3653 4777 5901 7025 8149 9273 10397 

Vindsurfing 211 1055 1899 2743 3587 4431 5275 6119 6963 7807 

att simma 344 1720 3096 4472 5848 7224 8600 9976 11352 12728 

Cricket 400 2000 3600 5200 6800 8400 10000 11600 13200 14800 

DEMO_ML 102 / 183

Fyll nu i hela den uträknade kaloriförbrukningen för alla sportgrenar per vecka i denna ruta: 

Din samlade kcal-förbrukning per vecka genom sportutövning är: 

kcal( 

Ta den totala kalorikonsumtionen i veckan och dela den med 7 för att få den genomsnittliga 

dagliga konsumtionen. 

Genomsnittlig kaloriförbrukning per dag genom sport: kcal( 

DEMO_ML 103 / 183

PORTAL 

Steg 3) Anmälan på menyportalen 

För att anpassa din kost så, att du för din sportsliga prestation kan hålla din optimala 

kalorifördelning och ändå minska hela mängden kalorier i din kost, behöver du nu den 

kostnadsfria menyportalen. 

Portalen behöver dina analysdata och klarar sen av de mest komplicerade uträkningarna åt dig. 

Du kan helt enkelt planera din optimala diet för en hel vecka med ett par klick. Följ följande 

steg för att anmäla dig gratis vid portalen: 

Öppna webbsidan 

Gå till: http://www.dnanutricontrol.com/en/eur/DNAnutriControl-Portal 

Skapa en ny användarprofil 

I sektionen: Ange detaljer, ange ett lämpligt användarnamn och lösenord 

Ange din information 

Angiv med ledning av denna tabell motsvarande data i formuläret: 

E-post 

Din e-post adress om tillgänglig 

Födelsedatum: 01/01/1990 

Storlek (cm) 165 

Nuvarande vikt: 

Målvikt: 

70 (om det fortfarande är aktuellt) 

din önskade vikt 

Måltider per dag: 5 

%kcal av kolhydrater: 50 

% kcal från fett: 24 

%kcal av protein: 26 

Bränn kcal genom träning: 

(Detta värde har du räknat ut under Steg 2 som 

daglig genomsnittsförbrukning tack vare sport) 

Minska kcal i kosten: 500 

Basförbrukning utan motion: 1820 

DEMO_ML 104 / 183

Steg 4) Dietplan 

När du har loggat in för första gången kan du enkelt planera din diet. Klicka bara på fliken "Min 

menyplan" och se till att du är i "viktminskningsläge" (den stora fliken till vänster ska vara 

aktiverad). Du kan justera din planerade menyplan som passar dina önskemål. Längst ner på 

sidan hittar du en automatisk inköpslista som gör din shopping enklare. På fliken "Min 

sportplan" kan du också planera ditt träningsprogram enkelt och exakt. 

Steg 5) Efter lyckad viktnedgång 

När du väl har nått önskad vikt klickar du bara på fliken "Vikthållning" och använder 

programmet för att planera din diet vidare. Alternativt kan du återgå till häftet och följa de 

dietinstruktioner som anges där för att uppnå bästa prestanda. 

DEMO_ML 105 / 183

- 

- 

NutriMe Weight Management 

Hur det fungerar: 

Din genetiska analys har visat hur känslig du är för fett och kolhydrater. För att hjälpa 

dig erbjuder vi ett valfritt näringstillskott. Vi förbereder en anpassad formel för fettoch 

kolhydratblockerare baserat på din individuella genetiska profil. 

Ta med dina måltider, minska kalorier! 

Beroende på din fettkänslighetsnivå kan en del av fettet i din mat vara bunden och förhindras 

från absorption i blodet. Beroende på din nivå av kolhydratkänslighet kan absorptionen av 

kolhydrater i tarmarna också minskas. Eftersom varje person har andra behov av aktiva 

ingredienser så är denna produkt speciellt skapad för dig, baserat på din genetiska profil. Du får 

din produkt i form av påsar med ditt namn tryckt på varje påse. Ta innehållet i en påse före 

måltid tillsammans med en riklig mängd vatten. 

De aktiva ingredienserna är tillverkade av icke-GMO-växtfibrer och kan minska absorptionen av 

kolhydrater med upp till 66%. De förhindrar att kolhydraterna bryts ned i mindre 

sockermolekyler så att de inte kan absorberas i blodet. Fettbindemedelskomponenten är 

skapad av växtbaserat fiber och har förmågan att absorbera fett i insidan av tarmarna som en 

svamp utan att låta kroppen absorbera det i blodet. Vetenskapliga studier har visat att upp till 

26,6% av kostfett kan förhindras från absorption på detta sätt. 

Observera: För att vi ska kunna skapa produkten som är baserad på din genetiska profil behöver vi först dina genetiska testresultat från de relevanta 

generna. Om vi inte har förstört ditt DNA-prov vid tidpunkten för när vi beställer och vi inte har de genetiska resultaten som krävs för 

kompletteringen, kan vi välja att analysera relevanta gener på egen bekostnad för att uppfylla din beställning. Genom att beställa ger du oss tillstånd 

att göra det.

- 

- 

NutriMe Weight Management 

Ditt genetiskt personliga 

stöd för att gå ner i vikt 

NutriMe Weight Management - Ta din personliga blandning strax före måltiderna. 

Produkten kan då hjälpa tarmarna att förhindra att de problematiska kalorierna (fetter 

och / eller kolhydrater) absorberas. 

Beställ nu! 

795 SEK för 2 veckor 







tele. 0703321720 




DEMO_ML








OPTIMAL VIKT 



STRATEGISK PLAN 

Det här kapitlet ger dig en strategisk plan för hela din idrottskarriär.

FÖRLOPP 

Prestationsprogrammets förlopp 

Nu när dina gener utvärderades vad gäller din prestation, vet du hur du ändrar din kost i 

enlighet därmed. Frågan är, vad ska du göra och när. 

För hela löptiden av din sportsliga karriär 

De röda och gröna äppleikonen visar vilka livsmedel som är hälsosamma och förbättrar din 

prestation, liksom vad som är ohälsosamt för dig. Följ anvisningarna för att ge din kropp de 

optimala näringsämnena och för att undvika skadliga ämnen. 

Under träningssäsongen 

Den optimala kalorifördelningen är viktig under ditt träningspass. Sommar- eller vinteravbrott 

är emellertid av liten relevans. Var uppmärksam på de röda och gröna troféikonen före en 

intensiv träning eller tävling, för att uppnå bättre prestanda. 

Måltidernas frekvens (träningsfas) 

Eftersom du som en konkurrerande idrottare förbrukar en för stor mängd energi, och tarmen 

har en begränsad absorptionskapacitet, bör du dela din mat i flera mindre portioner per dag. 

Ideellt, om omständigheterna tillåter, ska du ha fem till sex måltider dagligen. För att uppnå 

optimal fördelning av energiintag, i förhållande till den totala dagliga energin, rekommenderas 

följande: 

➤ Frukost 25% 

➤ Fika 10 % 

➤ Middag 30% 

➤ Mellanmål 10% 

➤ Kvällsmat 25% 

DEMO_ML 111 / 183

45 minuter efter träningen 

Första måltiden/mellanmålet bör senast intas 45 minuter efter träningen. Efter träningen är 

vanligtvis glykogenförrådet till största delen förbrukat och kroppen börjar förbruka andra 

energikällor som muskelprotein (med förtur) eller kroppsfett. För att skydda musklerna mot 

nedbrytning, bör du omedelbart efter träningen inta et mellanmål rikt på kolhydrater. Vi 

rekommenderar drycker med hög glykosandel (6-10%) eller fasta näringsämnen med lättsmälta 

kolhydrater som druvsocker och livsmedel med högt glykemiskt index. 

Med undantag för kolhydraterna i blodomloppet ökar insulinnivån och leder till lagring av 

kolhydrater i musklerna. Insulinet har dessutom egenskapen att det befrämjar 

muskeluppbyggnaden, som kräver protein. Se till att inta tillräckligt med protein utöver 

kolhydraterna för att gynna muskelcellernas uppbyggnad. 0.4 g per kg kroppsvikt är att 

rekommendera. Enklast kan du efter träningspasset täcka kroppens behov med en kolhydratoch 

proteinrik (men fettsnål) "shake". 

Ditt nuvarande rekommenderade proteinintag efter träning: 

28 g 

DEMO_ML 112 / 183

TÄVLINGAR 

Tävlingsdiet 

Kosten kring tävlingen är särskilt viktig, eftersom du naturligtvis här måste prestera 

bästa möjliga resultat. Tävlingsdieten börjar inte först omedelbart före tävlingen, utan 

redan dagar eller veckor i förväg. Hur du bör livnära dig under förberedelsefasen, har du 

redan fått reda på. I det här avsnittet handlar det om den optimala kosten före, under 

och efter tävlingen. 

De 5 dagarna före tävlingen - fyll på glykogenförrådet 

Då glykogenförrådet (socker, som lagras i musklerna) utgör en av de effektivaste energikällorna 

under träningen, är det viktigt att fylla dessa reserver så bra som möjligt. Detta gäller i högsta 

grad sport som kräver snabbhet och kraft. 

För att ladda upp detta förråd bör du fem dagar före tävlingar äta särskilt mycket kolhydrater 

(bröd, potatis, pasta, spannmålsprodukter, sötsaker, socker) tillsammans med riklig 

vattenkonsumtion. Kalium lagras med sockret i musklerna och bör intas genom större mängder 

frukt. Med denna kost kan du öka det befintliga glykogenet i musklerna med 25% upp till 100%. 

De sista timmarna innan tävlingen 

I grund och botten borde en idrottsman inte gå in i tävlingen antingen hungrig eller med osmält 

mat i magen. Den sista stora måltiden före idrottsaktiviteten ska vara tre till fyra timmar. För 

denna måltid är det viktigt att maten har den optimala kalorifördelningen för atletisk 

prestanda, för att ge musklerna rätt energi. Håll dig till de gröna trofé symbolerna. Dessutom 

bör valet falla på välbekant och väl tolererad mat och innehålla tillräckligt med vätska. I denna 

fas bör även livsmedel med lågt till måttligt glykemiskt index (10 till 70) övervägas. 

En till en och en halv timme före idrottsaktiviteten bör endast mindre portioner tas. En 

överdriven mängd mat leder till en ökad ackumulering av blod i matsmältningssystemet och 

förhindrar sålunda den optimala cirkulationen av musklerna. Dessutom, på grund av en 

utsträckt mage hindras membranet, vilket är särskilt märkbart i uthållighetstävlingar. 

Under tävlingen (som möjligt) 

Om det finns raster under tävlingen (till exempel i lagsporter) eller om det är flera tävlingar 

inom samma dag (till exempel kampsport), bör förlusten av mineraler, vätska och kolhydrater 

kompenseras. Lämpliga sportdrycker och lätt smältbara kolhydrater rekommenderas. Idealt 

sett bör idrottare konsumera ca 30-60 g kolhydrater per timme. 

Om du är i förberedande fas och glykogenbutikerna inte är fyllda, kan du fortfarande hämta på 

kort sikt genom att konsumera ett mellanmål var 15:e minut, under loppet (optimalt 

DEMO_ML 113 / 183

glukos/dextros). Dessa kolhydrater bör nu ha ett högt glykemiskt index, så att de absorberas 

snabbt i blodomloppet. 

För tävlingar som pågår mer än 45 minuter är det adekvata vätskeintaget av stor betydelse. 

Efter de första 45 minuterna drick ungefär 200 ml vätska var 15:e minut. 

Efter tävlingen 

Efter tävlingen bör du hålla dig till samma anvisningar som efter en träning. 

DEMO_ML 114 / 183

Strategiplan för din sportsliga karriär 


Baserat på den här tabellen kan du se vilka av de instruktioner du bör tänka på och vid vilken 

tidpunkt. Undvik permanent mat som kan påverka din hälsa och ditt resultat negativt. 

Dessutom levereras din kropp med rätt näringsämnen, vilket gör att du förblir frisk och i bästa 

form. 

Under tävlingarna kommer din kost att skräddarsys för att bäst fylla glykogenlagren, med 

hänsyn till vilken typ av sport du övar. 

Observera 

röd/grön 

äppelikoner 

Observera 

röd/grön 

Trofé ikoner 

5 måltider per 

dag 

Kolhydrater 

med lågt 

glykemiskt 

index 

Kolhydrater 

med högt 

glykemiskt 

index 

Högt 

proteinintag 

Ökat 

kaliumintag 

(frukt) 

Fibertillförsel 

Utanför 

TRÄNINGSSÄSONGEN 

X 

X 

Stor 

TRÄNINGS/UPPBYGGNAD 

SFAS 

X 

X 

X 

X 

Stor 

45 minuter efter 

TRÄNINGEN 

100g 

30g 

Låg 

5 dagar före TÄVLINGEN 

X 

X 

X 

Stor 

2 timmar före TÄVLINGEN 

X 

250g 

Låg 

Under TÄVLINGEN 

45g/h 

Låg 

45 minunter efter 

TÄVLINGEN 

100g 

30g 

Låg

LIVSMEDELSLISTA 

Denna matlista har cirka 1 000 livsmedel som baseras på dina gener 

och hjälper dig planera din kost.

Tabellen för näringsämnen förklarar 

TABELL 

Tabellen med livsmedel innehåller mer än 900 olika livsmedel som utvärderades utifrån 

dina gener och som gör det möjligt för dig välja en kost som gör att du gå ner i vikt och 

som håller dig frisk. 

Observera: Oavsett vad ditt mål är med det här träningsprogrammet så bör du försäkra 

dig om en varierad och balanserad kost. För att åstadkomma detta, se den vanliga 

portionsstorleken som det maximala dagliga intaget av denna typ av mat. (om du inte 

använder dig av viktprogrammet). Försök också att variera ditt val av livsmedel med 

att inte äta för många enheter med liknande näringsinnehåll vid samma tillfälle. Intag 

av alkoholhaltiga drycker bör begränsas till högst tre gånger per vecka. 

125g 

Mängd enheter 

Mängden matvarupost är den maximala summan av varje matobjekt du 

borde äta. Om du vill äta mer av denna typ av mat måste du investera en 

annan av dina dagliga matvaror. Du kan också använda hälften av en 

matvara och ta den andra hälften på en annan typ av mat. Du behöver inte 

äta alla livsmedel om du inte är hungrig. Vissa matvaror är märkta med 

"valfri mängd – inget matobjekt". Det betyder att denna typ av mat 

innehåller så få kalorier att de inte räknas som matvaror. Du kan äta dessa 

saker när du har använt dina dagliga matvaror och fortfarande är hungrig. 

Gröna äppelikoner 

Gröna äppelikoner indikerar att denna typ av mat (om den äts i normala 

portionsstorlekar och i samma frekvens) innehåller ämnen som, på grund av 

din genetiska profil, är särskilt hälsosamma för dig. Försök att planera din 

kost genom att äta så många enheter av den mycket gröna kategorin som 

möjligt. Se till att du på ett ungefär följer de normala portionsstorlekarna 

för varje typ av mat och att du inte äter för många livsmedel av liknande typ 

på samma gång. 

Röda äppelikoner 

Röda äppelikoner indikerar att mängden av ohälsosamma 

livsmedelskomponenter i denna typ av mat överstiger de hälsosamma. 

Baserat på din genetiska profil är denna typ av mat särskilt ohälsosam för 

dig. Försök att undvika negativt klassade livsmedelstyper. Välj de något 

negativa livsmedelstyperna framför de mycket negativa. (4-6 röda äpplen). 

DEMO_ML 117 / 183

Gröna troféikoner 

Gröna troféikoner indikerar att kaloribalansen i denna typ av mat är optimal 

för din atletiska prestationsförmåga. Denna typ av mat innehåller en bra 

balans av kaloribränsle för dina muskler. Ju mer gröna troféikoner en typ av 

mat har desto bättre kommer det att påverka din atletiska 

prestationförmåga. 

Röda troféikoner 

Röda troféikoner indikerar att fördelningen av kalorier i dessa livsmedel inte 

är optimal för din kropp. Dessa livsmedel innehåller kalorier, men inte de du 

behöver för optimal prestationsförmåga . Försök att undvika dessa 

livsmedel precis innan du skall utföra din atletiska aktivitet. 



















DEMO_ML 118 / 183

E 

Rekommendationer för hälsosam 

näring 

ofta 

sällan 

E E E E E E E E E E E E E 

G 

Rekommendationer för att 

förbättra prestationen 

ofta 

sällan 

G G G G G G G G G G G G G 

CB A 

genet. Varning 1 


din preferens 

Bröd och småkakor 

Samtliga värden vid 

vanlig portion 

g kcal Prot Kolh Fett 

Glykemiskt Index 

E E G H 

Baguette 30 85 5 20 5 95 

E E G Bovetebröd 45 106 5 25 5 47 

E E E G H 

E G G G G H 

E G H 

E G G H 

E G H 

E G H 

E E G H 

E G H 

E G H 

E G H 

E E G H 

E E G H 

E E G G G H 

E E E G H 

E E E G H 

E E G H 

E E G H 

E E E G G H 

Croissant 70 357 5 35 25 60 

Dinkelbröd 50 117 5 20 5 50 

Pitabröd 50 121 5 25 5 40 

Grovt rågbröd med solrosfrön 45 99 5 20 5 35 

Grovt rågvetebröd 45 101 5 25 0 65 

Grovt vetebröd 45 106 5 25 5 48 

Grönt fröbröd 45 108 5 25 5 51 

Knäckebröd - multigrain 10 34 5 10 0 59 

Knäckebröd - rågvete 10 34 5 10 0 55 

Knäckebröd - vete 10 36 5 10 0 63 

Majsbröd 45 104 5 20 5 99 

Pumpernickelbröd 40 78 5 20 5 41 

Fullkornsbröd med solrosfrön 50 110 5 20 5 95 

Fullkornsbröd 50 102 5 20 5 54 

Fullkornsbröd - rågvete 50 103 5 20 5 54 

Fullkornsbröd med hela vetekorn 50 102 5 20 0 95 

Vitt bröd 30 73 5 15 0 70 

Vitt bröd - toast 30 78 5 15 5 70

E 


näring 

ofta 

sällan 


G 



ofta 

sällan 


CB A 



din preferens 

Spannmål och sädesslag, ris 





E E G G G G Amarant fullkorn (som mjöl, gryn, korn eller flingor) 15 46 5 10 5 3 

E E E G Bovete - skalat (som mjöl, gryn, korn eller flingor) 40 137 5 30 5 37 

E E E E G Bovete fullkorn (som mjöl, gryn, korn eller flingor) 60 206 10 45 5 37 

E E E E E E G G H 

E G H 


E E E E G H 

E E G H 

E E E E G H 

E E E G H 

E E E E E G G G G H 

E G G G G H 

Bulgur 180 585 20 125 5 50 

Skalad spelt (som mjöl, gryn, korn eller flingor) 20 68 5 15 0 60 

Spelt fullkorn (som mjöl, gryn, korn eller flingor) 100 329 20 60 5 60 

Skalat korn (som mjöl, gryn, korn eller flingor) 60 193 10 40 5 40 

Fullkorn (som mjöl, gryn, korn eller flingor) 40 128 5 25 5 40 

Skalade speltvetekorn (som mjöl, gryn, korn eller flingor) 60 196 10 40 5 65 

Speltvetekorn (som mjöl, gryn, korn eller flingor) 40 131 5 25 5 42 

Havrekorn (som mjöl, gryn, korn eller flingor) 60 199 10 35 5 16 

Fullkornshavre (som mjöl, gryn, korn eller flingor) 10 33 5 10 5 15 

E E G Hirskorn (som mjöl, gryn, korn eller flingor) 60 214 10 45 5 44 

E G Hirs - fullkorn (som mjöl, gryn, korn eller flingor) 20 66 5 15 5 44 

E E G Majs (som från mjöl, gryn, korn eller flingor) 60 197 5 40 5 46 

E E E G Fullkornsris (som mjöl, gryn, korn eller flingor) 60 211 5 45 5 75 

E E E E E E G H 

E E E E G H 


E E E E G H 

Rågkorn (som mjöl, gryn, korn eller flingor) 60 180 10 40 5 41 

Fullkornsråg (som mjöl, gryn, korn eller flingor) 40 120 5 25 5 41 

Vetekorn (som mjöl, gryn, korn eller flingor) 60 183 10 40 5 5 

Fullkornsvete (som mjöl, gryn, korn eller flingor) 40 122 5 25 5 27

E 


näring 

ofta 

sällan 


G 



ofta 

sällan 


CB A 



din preferens 

Konfektyr, socker, godis, choklad, sött pålägg, glass 





E E E E E E G G G Lönnsirap 100 274 0 70 0 55 

E E E G H 

Vaniljglass 30 58 5 10 5 11 

E E E E E E G G G Honung 20 61 0 15 0 60 

E G Kakao 5 14 5 5 5 5 

E E E E E E G G G Äppelsylt 25 66 0 20 0 65 

E E E E E E G G G Aprikossylt 25 63 0 15 0 65 

E E E E E E G G G Björnbärssylt 25 65 0 20 0 65 

E E E E E E G G G Jordgubbssylt 25 65 0 20 0 65 

E E E E E E G G G Blåbärssylt 25 66 0 20 0 65 

E E E E E E G G G Hallonsylt 25 64 0 15 0 65 

E E E E E E G G G Apelsinsylt 25 66 0 20 0 65 

E E E E E E G G G Persikasylt 25 68 0 20 0 65 

E E E E G G G Plommonsylt 25 61 0 15 0 65 

E E E E E E G G G Tranbärssylt 25 67 0 20 0 65 

E E E E E E G G G Körsbärssylt 25 63 0 15 0 65 

E E E G Marsipan 15 79 5 10 5 6 

E E E G Nougat 15 78 5 10 5 32 


Choklad 15 49 0 10 5 61 

E E E E E G G G G G Bitter (osötad) choklad 20 79 5 10 5 35 

E E E E E E G Mjölkchoklad 20 107 5 15 10 34 

E E E E E E G G G Chokladpralin 20 99 5 15 5 33 

E E E E E E G Vit choklad 20 108 5 15 10 63 

E E E E E G Mörk choklad 20 99 5 10 10 23

E 


näring 

ofta 

sällan 


G 



ofta 

sällan 


CB A 



din preferens 

Konfektyr, socker, godis, choklad, sött pålägg, glass 





E E E G G G Socker (vitt) 5 20 0 5 0 58 

E 


näring 

ofta 

sällan 


G 



ofta 

sällan 


CB A 



din preferens 

Ägg och äggprodukter, pasta 





E E E E E E G G G Glasnudlar 100 339 0 85 0 35 

E E E E E G G G Ägg 60 82 10 5 10 35 

E G Sobanudlar 100 336 15 75 5 48 

E E G G G G H 

E E E G H 

E E G H 

E E E E E G H 

E E G H 

Nudlar 50 109 5 20 5 3 

Pasta med ägg 150 543 20 105 5 50 

Pasta utan ägg 50 174 10 35 5 53 

Fullkornspasta med ägg 150 485 20 95 5 50 

Fullkornspasta utan ägg 50 162 10 30 5 50

E 


näring 

ofta 

sällan 


G 



ofta 

sällan 


CB A 



din preferens 

Skorpor, bakverk och konfektyr 





E E E E E E G G G H 

E E E E G G G H 

E E E E E E G G G G H 





E E E E E G G G G G H 


E E E E E E G G G G G H 




E E G G H 





E E E E E E G G G G G H 

E E E E E G G G H 

Kex 100 390 5 50 20 46 

Smördeg 100 420 5 30 35 2.4 

Smörkex 25 109 5 20 5 55 

Tårta 120 400 10 40 25 65 

Pizzadeg 100 304 10 45 15 3.7 

Cheesecake av mördeg 100 270 10 30 15 65 

Cheesecake 120 344 5 30 25 65 

Pepparkaka 25 97 5 15 5 76 

Marsipantårta 120 421 10 35 30 70 

Chokladmuffins 60 175 5 25 10 50 

Blåbärsmuffins 60 169 5 25 10 59 

Pepparkakor 25 96 5 20 5 15 

Russinkaka 70 241 5 35 10 65 

Salta pinnar 30 106 5 25 0 0 

Chokladkaka 70 237 5 25 15 38 

Chokladkaka med nötter 100 393 10 35 25 38 

Chokladkaka med grädde 100 308 5 50 10 38 

Schwarzwaldtårta 120 333 5 40 20 38 

Tiramisu 125 390 10 50 20 12 

Våfflor 50 279 5 25 25 75

E 


näring 

ofta 

sällan 


G 



ofta 

sällan 


CB A 



din preferens 

Frukt och fruktprodukter 





E E E E E E G G Acerola (frukt) 120 19 0 5 0 20 

E E E E G G G Ananas - färsk 125 70 5 20 0 45 

E E E E E E G G G Ananas - konserverad 125 108 0 30 0 65 

E E E G G G Äpple 125 76 0 20 0 35 

E E E E E E G G G Äpplemos - konserverad 250 203 5 50 0 38 

E E G Aprikos - färsk 50 22 0 5 0 57 

E E E E E E G G G Aprikos - konserverad 125 99 5 25 0 65 

E E E G G G G Avocado 225 293 5 10 30 10 

E E E E E G G G Banan 100 90 5 20 0 51 

E E E E E G G G G G G Krusbär 125 34 5 5 5 15 

E E E E E E G G Bär 125 40 5 10 5 40 

E E E G G G Päron 140 73 5 20 0 40 

E E E E E E G G G Päron - konserverade 125 83 0 20 0 55 

E E E E G G G G Björnbär 125 45 5 10 5 25 

E E E G Cashewäpple 125 68 5 15 5 22 

E E E G Clementin 40 18 0 5 0 0 

E E E E E E G G G Dadlar 125 350 5 85 5 42 

E E E E E E G G Jordgubbar 250 80 5 15 5 30 

E E E G Fikon 20 13 0 5 0 35 

E E E E E E G G Granatäpple 125 94 5 20 5 35 

E E G Grapefrukt 250 110 5 20 0 53 

E E E E E E G G G Guava 125 43 5 10 5 24 

E E E E E E G G Nypon 125 119 5 20 5 1

E 


näring 

ofta 

sällan 


G 



ofta 

sällan 


CB A 



din preferens 






E E E E E G G G Blåbär 125 46 5 10 5 28 

E E E E E G G G G Hallon 125 43 5 10 0 25 

E E E G G G G G G Fläder 125 69 5 10 5 4 

E E E E G G G G Vinbär - röda 125 41 5 10 0 25 

E E E E E E G G G Vinbär - svarta 125 50 5 10 0 15 

E E G Vinbär - vita 125 51 5 10 0 35 

E E E E G G G Körsbär - konserverade 125 68 5 20 0 20 

E E E E G Körsbär - sura 120 62 5 15 5 45 

E E E G G Körsbär - söta 120 72 5 20 0 22 

E E E G G Kiwi 45 24 0 5 0 52 

E G G G G Kokosnöt 50 181 5 5 20 0 

E E E E G G Lime 125 59 5 5 5 26.6 

E E G Mandariner 40 20 0 5 0 19 

E E E E E E G G G Mandariner - konserverade 125 104 0 25 0 47 

E G G Mango 125 74 5 20 5 50 

E E E E G G G Nektariner 115 64 5 15 0 35 

E E G Apelsiner 150 65 5 15 0 42 

E G G Papaya 125 40 5 10 0 55 

E G G G G Passionsfrukt 125 80 5 15 5 24 

E G G Persika 115 47 5 10 0 28 

E E G G G Plommon 125 56 5 15 0 0 

E G Tranbär 125 44 0 10 5 2 

E E E E G G G G G Rabarber 150 20 5 5 0 13

E 


näring 

ofta 

sällan 


G 



ofta 

sällan 


CB A 



din preferens 






E E E E E E G G G Russin 25 76 5 20 0 28 

E E E E E E G G G G Havtornsbär 125 108 5 5 10 0 

E E E G Krusbär 125 46 5 10 0 25 

E E E E E G G G G G G Carambola (stjärnfrukt) 100 27 5 5 5 0 

E E E E E E G G G G Björnbär - vilda 125 45 5 10 5 51 

E E E E E E G G Jordgubbar - vilda 125 40 5 10 5 59 

E E E E E G G G G Hallon - vilda 125 43 5 10 0 59 

E E G G Vattenmelon 125 48 5 10 0 72 

E E G G Vindruvor - röda 125 88 5 20 0 45 

E E E G G Vindruvor - vita 125 88 5 20 0 15 

E E E E G G G Citron 125 45 5 5 5 0 

E E G G G Muskmelon 125 69 5 20 0 68 

E E G G Plommon 35 15 0 5 0 29 

E 


näring 

ofta 

sällan 


G 



ofta 

sällan 


CB A 



din preferens 

Grönsaker och vegetabiliska produkter 





E E G G Alger 5 2 0 0 0 1 

E E E E E E G G G G Kronärtskocka 150 33 5 5 0 20 

E E E E G G G G G Aubergine 250 43 5 10 0 20

E 


näring 

ofta 

sällan 


G 



ofta 

sällan 


CB A 



din preferens 






E E E E E G G G G G Ramslök 100 19 5 5 0 16 

E E E E E E G G G G G Grönkål 150 20 5 5 0 0 

E E E E E E G G G G Blomkål 150 35 5 5 0 15 

E E E E E E G G G G Vita bönor 60 158 15 25 5 35 

E E E E E E G G G G Gröna bönor 150 50 5 10 0 54 

E E E E E E G G G Nässlor 150 63 15 5 5 0 

E E E E E E G Broccoli 150 42 10 5 0 0 

E E G G G G G G Isbergssallad 50 7 5 5 0 0 

E E E E G G Endiver 50 8 5 5 0 15 

E E E E E E G G G G Ärtor - gröna 150 123 10 20 5 35 

E E G G G G G Ärtor - konserverade gröna 150 57 5 10 5 45 

E E E G G G G Fänkål 150 29 5 5 0 0.3 

E E E E E E G G Paprika - gul 150 45 5 10 0 35 

E E E E E E G G G G G Paprika - grön 150 29 5 5 0 20 

E E E E E E G G G Paprika - röd 150 56 5 10 5 30 

E E E E E E G G Grönkål 150 56 10 5 5 7 

E G G G G G Gurka 150 18 5 5 0 15 

E E E E E E G G G G Baljväxter 150 50 5 10 0 18 

E G G G G G Kapris 100 23 5 5 0 0 

E E G Morot 150 50 5 10 0 30 

E E E E E E G G G G Kidneybönor 60 151 15 25 5 23 

E G Vitlök 5 3 0 5 0 16 

E E E E E E G G G G G G Rotselleri 150 29 5 5 0 85

E 


näring 

ofta 

sällan 


G 



ofta 

sällan 


CB A 



din preferens 






E E E E E E G Kålrot 150 45 5 10 0 72 

E E G G G G Sallad 50 6 5 5 0 15 

E E G Pumpa - hokkaido 150 38 5 10 0 0 

E G Salladslök 30 13 0 5 0 3 

E E E E E E G Limaböna 150 98 5 20 0 46 

E E E E E E G G G G Maskros 150 44 5 5 5 0 

E E E E E E G Pepparrot 150 96 5 20 0 0 

E E E G G G G Oliver - gröna 20 26 0 5 5 30 

E E G G G G Oliver - svarta 20 69 0 5 10 0 

E E E E E E G G G G G Paprika 150 29 5 5 0 0 

E E E E E E G Palsternacka 150 89 5 20 5 52 

E G G Syltlök 15 11 0 5 0 3 

E E E G G G G G Rädisor 100 15 5 5 0 15 

E E E E E E G G G G Romanesco 150 35 5 5 0 46 

E E E G G G G Romansallad 50 8 5 5 0 15 

E E E E E E G Brysselkål 150 54 10 5 5 15 

E E E E E E G G G G G Rödkål 150 35 5 5 0 15 

E E E E G Rödbeta 150 63 5 15 0 91 

E E G G Vitbeta 150 39 5 10 0 30 

E E E E E E G G G G Ruccola 100 27 5 5 5 32 

E E E E E E G G Ängssyra 150 33 5 5 5 0 

E E E E E G G Surkål 150 26 5 5 0 25 

E G G G G G Schalottenlök 30 7 0 5 0 8

E 


näring 

ofta 

sällan 


G 



ofta 

sällan 


CB A 



din preferens 






E E E E E E G G G G G G Svartrot 150 29 5 5 5 0 

E G G Pärllök 30 8 0 5 0 3 

E E E E E E G G G Sojabönor 150 216 20 20 10 18 

E E E G G G Sparris - konserverad 150 18 5 5 0 15 

E E E E E E G G G G Sparris - vit 150 27 5 5 0 15 

E E E E E E G G G Spenat 150 29 5 5 0 15 

E E E E E E G G G G G Spetskål 150 35 5 5 0 15 

E E E E E E G G G G Gröna rosenbönor 150 50 5 10 0 30 

E E G G G G G G Stjälkselleri 150 26 5 5 0 15 

E E G G G G G Tomater 80 14 5 5 0 15 

E G G G G G G Tomater - konserverade 80 14 5 5 0 31 

E E E E E E G G G Vaxbönor 150 48 5 10 0 20 

E E E E E E G Wasabi 150 185 10 35 5 8 

E E E E E E G G G G G Vinblad 100 114 10 20 5 2 

E E E E E G G G G Vitkål 150 38 5 10 0 20 

E E E E E E G G G G Savoykål 150 41 5 5 0 0 

E E E G G G G G Persiljerot 150 59 5 10 5 5 

E G G G G Zucchini 150 32 5 5 0 15 

E E E E E G G G G Sockerärtor 150 89 10 15 0 65 

E E E G G G Sockermajs 150 134 5 25 5 0 

E G G Lök - gul 80 22 5 5 0 3

E 


näring 

ofta 

sällan 


G 



ofta 

sällan 


CB A 



din preferens 

Potatis och potatisprodukter, stärkelserika växter, 

svampar 





E E E E G Ostronskivling 100 23 5 5 0 0 

E E G G Batata (sötpotatis) 150 167 5 40 5 8 

E E E G G G G Champinjoner 100 21 5 5 0 0 

E E G G G Champinjoner - konserverade 100 19 5 0 5 0 

E E E E E E G G G Röd tallsvamp 200 36 10 0 5 0 

E E G G H 

Gnocchi (pasta) 125 203 5 45 5 70 

E E E E G G Skalad potatis 200 146 5 35 0 70 

E G G G H 

Fryst potatis 200 290 5 35 15 76 

E G G G Potatismjöl 20 68 0 20 0 32 

E E E E E E G G G Murklor 200 30 5 5 5 0 

E E E E E E G G G Kantarell 200 30 5 0 5 0 

E E E E G G G Shiitake 200 84 5 25 0 0 

E E E E E E G G G G Stensopp (Karljohan) 200 54 15 5 5 0 

E E G G G G G G Jordärtskocka 200 62 5 10 5 7 

E E E E E E G G Tryffel 200 118 20 15 5 23

E 


näring 

ofta 

sällan 


G 



ofta 

sällan 


CB A 



din preferens 

Kryddor, tillsatser, smakförstärkare 





E E E E E E G Anis 5 0 0 0 0 0 

E G G Äppelvinäger 15 3 0 0 0 5 

E E E E E E G G G Balsamvinäger 100 99 0 25 0 5 

E E E E E E G Basilika 5 0 0 0 0 5 

E E E E E E G Cayennepeppar 5 0 0 0 0 5 

E E E E E E G Röd chili 5 0 0 0 0 5 

E E E E G G G Äpplechutney 20 29 0 10 0 5 

E E E E G G G Mangochutney 20 28 0 10 0 5 

E E E G G G Tomatchutney 20 21 0 5 0 5 


E E G G G G H 

Currypulver 5 0 0 0 0 1 

Currysås 60 91 5 5 10 0 

E E E E E E G Dill 5 0 0 0 0 5 

E E E G G G G Örtvinäger dressing 45 134 0 5 15 0 

E E G G G G Fransk dressing 60 222 5 5 25 0 

E E G G G G Italiensk dressing 60 146 5 5 15 0 

E E E E E E G G G G G Majonnäs 50 360 5 0 40 1 

E E E E E E G Dragon 5 0 0 0 0 5 

E G G G G Gelatin 5 3 5 0 0 12 

E E E G G G H 

Granulerad grönsaksbuljong 100 176 20 15 10 0 

E E E E E E G Ingefära 5 0 0 0 0 0 

E E E E E E G Kardemumma 5 0 0 0 0 5 

E E E G G Ketchup 20 22 0 5 0 80 

E E E E E E G Koriander 5 0 0 0 0 5

E 


näring 

ofta 

sällan 


G 



ofta 

sällan 


CB A 



din preferens 






E G G Örtvinäger 15 3 0 0 0 5 

E E E E E E G Spiskummin 5 0 0 0 0 5 

E E E E E E G Kummin 5 0 0 0 0 5 

E E E E E E G Gurkmeja 5 0 0 0 0 5 

E E E E E E G Lagerblad 5 0 0 0 0 5 

E E E E E E G Muskotnöt (krydda) 5 0 0 0 0 5 

E E E E E E G Mejram 5 0 0 0 0 5 

E E E E E E G Citronmeliss 5 0 0 0 0 5 

E E E E E E G Muskot 5 0 0 0 0 5 

E E E E E E G Kryddnejlika 5 0 0 0 0 5 

E G G Fruktvinäger 15 3 0 0 0 5 

E E E E E E G Oregano 5 0 0 0 0 5 

E E E E E E G Paprika 5 0 0 0 0 10 

E E E E E E G Persilja 5 0 0 0 0 0 

E E E E E E G Grönpeppar 5 0 0 0 0 5 

E E E E E E G Svartpeppar 5 0 0 0 0 5 

E E E E E E G Vitpeppar 5 0 0 0 0 5 

E E E E E E G Kryddpeppar 5 0 0 0 0 5 

E E E E E E G Rosmarin 5 0 0 0 0 5 

E E E E E E G Saffran 5 0 0 0 0 5 

E E E E E E G Kryddsalvia 5 0 0 0 0 5 

E E G G G G G H 

Sambal Oelek 20 28 5 5 5 5 

E E E E E E G Gräslök 5 0 0 0 0 5

E 


näring 

ofta 

sällan 


G 



ofta 

sällan 


CB A 



din preferens 






E G Stark senap 5 4 0 0 0 35 

E G G G Söt senap 5 4 0 0 0 55 

E E G Sojasås 15 17 5 5 5 4 

E G G G Tabasco 5 1 0 0 0 0 

E E E E E E G Timjan 5 0 0 0 0 5 

E G G G G G Tomatpuré 10 4 0 5 0 45 

E E E E E E G Vaniljstång 5 0 0 0 0 5 

E E E E E E G G G G G Enbär 5 4 0 0 0 15 

E G G Vinäger 15 3 0 0 0 15 

E E E E E E G Kanel 5 0 0 0 0 5 

E 


näring 

ofta 

sällan 


G 



ofta 

sällan 


CB A 



din preferens 

Baljväxter (mogna), nötter, olja och andra frön 





E E E E E E G Bambuskott 150 27 5 5 0 20 

E E E G G G G Böngroddar 15 5 0 5 0 15 

E E E G G G Cashew 60 355 15 15 30 25 

E E E E E G Chiafrön 30 137 5 15 10 1 

E G Äkta kastanj 60 118 5 25 5 30 

E E E E G G Grodda ärtor 15 4 5 0 0 0

E 


näring 

ofta 

sällan 


G 



ofta 

sällan 


CB A 



din preferens 

Baljväxter (mogna), nötter, olja och andra frön 





E E E E E E G G G G Jordnöt 100 576 30 10 50 0 

E E G Korngroddar 15 8 0 5 0 35 

E E E E E E G G G G Hasselnötter 60 390 10 5 40 0 

E E E E E E G G G G G Kikärter 60 161 15 25 5 26 

E E E E G G Kikärtsgroddar 15 4 5 0 0 30 

E E G G G Pumpafrön 20 113 10 5 10 53 

E E E G G G Linfrö 20 89 5 5 10 0 

E E E E E E G G G G Linser 60 185 15 30 5 30 

E E E G G Linsgroddar 15 4 5 0 0 29 

E E E E E E G G G G G G Lupinfrön 100 371 40 40 10 24 

E E E E G G G G Makadamianötter 60 418 5 5 45 39 

E E E E E E G G G G Mandel 60 353 15 5 35 35 

E E E E E E G G G G Vallmo 20 97 5 5 10 0 

E E E G G G G Paranötter 60 412 10 5 45 10 

E E E E G G G G Pekannötter 60 419 10 5 45 0 

E E E G G G G Pinjenötter 20 115 5 5 10 0 

E E E E E E G G G G Pistaschnötter 60 352 15 10 35 18 

E E E E E E G G G G Sesamfrö 20 114 5 5 10 0 

E E E E G G G Sojagroddar 15 6 5 5 0 15 

E E E E G Solrosfrön 20 96 5 10 5 20 

E E G G G G Valnötter 40 286 10 5 30 0

E 


näring 

ofta 

sällan 


G 



ofta 

sällan 


CB A 



din preferens 

Mjölk, mjölkprodukter och ost 





E E E E G G G G Ädelost (över 50% fett) 30 107 10 0 10 0 

E E E G G G G Brie (mögelost) 30 109 5 0 10 0 

E E G G G G Kärnmjölk 150 56 5 10 5 31 

E E E E E G G G G Camembert (ost) 30 85 10 0 10 0 

E E G G G G Creme fraiche (30% fett) 100 277 5 10 30 0 

E E G G G G G Filmjölk (1.5% fett) 150 69 5 10 5 0 

E G G G G Filmjölk (10% fett) 150 177 5 10 15 0 

E E G G G G Filmjölk (mindre än 1.5% fett) 150 51 5 10 0 0 

E G Filmjölk 100 95 5 20 5 10 

E E E E G G G Edamerost 30 106 10 0 10 27 

E E E E G G G G Blue cheese (ädelost) 30 91 10 0 10 0 

E E G G G G Fetaost 30 85 5 0 10 27 

E G G G G Cream cheese (färskost) 30 101 5 5 10 47 

E E E E G G G G Gorgonzola (ost) 30 107 10 0 10 0 

E E E E E E G G G G Gouda (ost) 30 109 10 0 10 27 

E E E E E E G G G G Halloumi (ost) 100 378 30 0 30 17 

E E G Havremjölk 100 109 0 5 5 10 

E E E E E E G G G Hårdost 30 88 10 0 5 0 

E E E E E E G G G G Hårdost (mindre än 10% fett) 30 50 15 0 0 0 

E E E E E E G G G G Hårdost (mer än 30% fett) 30 112 15 0 10 0 

E E E E E E G G G G Hårdost (mer än 45% fett) 30 113 10 0 10 0 

E E E E E G G G G Hårdost (mer än 50% fett) 30 119 10 0 10 0 

E G G Cottage cheese (keso) 30 31 5 5 5 38

E 


näring 

ofta 

sällan 


G 



ofta 

sällan 


CB A 



din preferens 






E E G G G G Yoghurt (1% fett) 150 56 5 10 0 35 

E E G G G G G Yoghurt (1.5% fett) 150 74 5 10 5 0.4 

E G G G G Yoghurt (10% fett) 150 177 5 10 15 36 

E G Yoghurt (3.5% fett) 150 104 10 10 10 36 

E G G G G Kaffegrädde (10% fett) 5 6 0 0 5 0 



E G Kefir 150 98 5 5 5 0 

E G G G G G G Komjölk (1.5% fett) 150 72 5 10 5 39 

E G Komjölk (3.5% fett) 150 98 5 10 5 39 

E G G G G Macadamiamjölk 100 201 5 5 25 0 

E E E G G G G Mandelmjölk 100 163 10 10 15 0 

E G G G G Mascarpone 30 116 5 5 15 0 

E E E E E G Vassle 150 38 5 10 0 36 

E E E E E E G G G G Vassleost 30 101 5 20 5 30 

E E E E E E G G G Mozzarella 150 395 30 5 35 23 

E E G G G G Munster (ost) 30 87 10 0 10 1 

E E E E E E G G G G Parmesan (ost) 30 119 10 0 10 0 

E G G G G Kvarg 30 22 5 5 0 0 

E G G Rismjölk 100 104 5 25 0 16 

E G G G Ricotta (låg fetthalt) 100 79 15 5 5 0 

E G G G G Grädde (10% fett) 15 18 0 5 5 0 

E G G G G Grädde (30% fett) 15 45 0 0 5 0

E 


näring 

ofta 

sällan 


G 



ofta 

sällan 


CB A 



din preferens 






E E E E G G G G Kvarg gjort på surmjölk 30 35 10 0 0 52 

E G G G G Crème fraîche (20% fett) 25 51 5 5 5 1 



E G G G G Gräddfil (10% fett) 25 47 5 5 5 0 

E G G G G Gräddfil (20% fett) 25 51 5 5 5 0.3 

E E E G Fårmjölk 150 141 10 10 10 38 

E E G G G G Fårost 30 85 5 0 10 15 

E G G G G Vispad grädde (10% fett) 25 30 5 5 5 0 

E G G G G Vispad grädde (30% fett) 25 76 5 5 10 1 

E G G G G G G Sojamjölk 100 48 5 10 5 4 

E E G G G Sojagrädde 30 41 0 5 5 1 

E E E E E E G G G G Hårdost 30 115 10 0 10 0 

E E E G G G G Mjukost 30 83 10 0 10 64 

E G Getmjölk 150 101 10 10 10 27

E 


näring 

ofta 

sällan 


G 



ofta 

sällan 


CB A 



din preferens 

Djuphavsfisk, sötvattenfisk, skaldjur, kräftdjur, blötdjur 





E E E E E E G G G G Ål 150 417 25 0 40 0 

E E E E E E G Ostron 100 67 10 5 5 3 

E E E E G G G G Aborre 150 123 30 0 5 0 

E G G G H 

Marinerad abborre 65 80 15 5 5 0 

E E E E E E G G G G Torsklever 150 920 10 5 100 0 

E E E G G G G Flundra 150 110 25 0 5 0 

E E E E E G G G G Kräfta 100 70 15 5 0 0 

E E E E E E G G G Öring 150 155 30 0 5 0 

E E E E E G G G G Räka 100 92 20 5 5 0 

E E E G G G H 

Marinerad räka 65 86 15 5 5 0 

E E E E E E G G G Gulfenad tonfisk 150 227 35 0 10 0 

E E E E E G G G G Gädda 150 123 30 0 5 20 

E E E E E E G G G G Hälleflundra 150 144 30 0 5 0 

E E E E E E G G G G Sill 150 347 30 0 30 0 


Marinerad sill 140 360 25 5 30 0 

E E E E E E G G G G Hummer 100 83 20 5 5 0 

E E E E E E G Kammussla 100 77 15 10 5 2 

E E E G G G G Torsk 150 117 30 0 5 0 

E E E E E G G G Karp 150 174 30 0 10 0 

E E G G G H 

Marinerad karp 100 153 20 5 10 0 

E E E E E G G Mussla 100 65 15 5 5 0 


Marinerad krabba 150 197 25 5 10 0 

E E E E E G G G G Krabba 100 91 20 5 5 0

E 


näring 

ofta 

sällan 


G 



ofta 

sällan 


CB A 



din preferens 






E E E E E E G G G G Lax 150 270 30 0 20 0 


Marinerad lax 150 317 30 5 25 27 

E E E E G G G G Kräftor 100 85 20 5 5 0 

E E E E E E G G G G Makrill 150 272 30 0 20 0 


Marinerad makrill 100 212 20 5 20 0 

E E E E E E G G G G Matjessill 150 398 25 0 35 0 

E E E E E E G G Musslor 100 70 15 5 5 50 

E E E G G G G Pangasius 100 77 15 0 5 0 

E E E G G G G Kammussla 100 74 20 5 0 0 

E E E E E E G G G Inlagd sill - konserverad 50 70 5 0 5 0 

E E E E E E G G G Blåfenad tonfisk 150 207 35 0 10 0 

E E E E E E G G G G Ansjovis 150 153 30 0 5 0 


Ansjovis - konserverad 65 92 15 5 5 0 

E E E E E E G G G Sardiner 150 179 30 0 10 0 

E E G G G G Kolja 150 117 30 0 5 30 

E E E E E E G G G G Rödspätta 150 129 30 0 5 0 

E E E E E E G G G G Mindre hälleflundra 150 215 20 0 15 0 

E E E E E E G G G Kummel 150 141 30 0 5 45 

E E E G G G G Pollock 150 150 30 0 5 39 

E G G G H 

Marinerad pollock 65 90 15 5 5 0 

E E E E E G G G G Marulk 150 99 25 0 5 0 

E G G G G Sjötunga 150 125 30 0 5 0 

E E E E E E G G G G Skarpsill 150 321 25 0 25 0

E 


näring 

ofta 

sällan 


G 



ofta 

sällan 


CB A 



din preferens 






E E E E E G G G G Piggvar 150 125 25 0 5 0 

E E E E E E G G G G Tonfisk 150 336 35 0 25 52 

E E E E E E G G G G Bläckfisk 150 123 25 5 5 0 

E E E E E E G Mussla 100 77 15 10 5 50 

E E E E E E G G G Långfenad tonfisk 150 264 35 0 15 0 

E E E G G G G Gös 150 126 30 0 5 0 

E 


näring 

ofta 

sällan 


G 



ofta 

sällan 


CB A 



din preferens 

Korv, köttprodukter 






E E E G G G H 


E E E G G G G H 



E E E E G G G G H 

E E E G G G H 

Bratwurst 150 408 20 0 40 28 

Köttfärslimpa 125 188 25 0 10 40 

Gåslever 30 75 10 5 5 0 

Kycklingkorv 100 115 25 0 5 0 

Kalvkorv 125 401 20 0 40 38 

Kassler 30 32 10 0 5 0 

Leverkorv 30 86 5 0 10 0 

Rökt kött 30 39 5 0 5 0 

E E E G G G Rökt nötkött 30 41 5 0 5 0 


Salami 30 113 10 5 10 0

E 


näring 

ofta 

sällan 


G 



ofta 

sällan 


CB A 



din preferens 

Korv, köttprodukter 







Skinkrulle 30 83 10 0 10 0 

Skinkkorv 30 92 5 0 10 0 

E E G G G G Bacon 30 46 10 0 5 0 

E E E G G G G Rökt bacon 30 96 5 0 10 50 

E E E E G G G G H 

Wienerkorv 70 183 10 0 20 40 

E 


näring 

ofta 

sällan 


G 



ofta 

sällan 


CB A 



din preferens 

Nöt, kalv, gris, får- och lammkött 





E G G G G Lammbringa 100 376 15 0 40 0 

E G G G G Kalvbringa 125 250 25 0 20 0 

E E G G G G Kalvfilé 150 153 35 0 5 0 

E G G G G Kalvfärs 100 148 20 0 10 15 

E G G G Kalvlägg 150 177 30 0 10 0 

E G G G G Kalvlår 125 114 30 0 5 0 

E G G G G Kalvkotlett 150 219 30 0 15 0 

E G G G G Kalvrygg 150 162 35 0 5 0 

E G G G G Kalvbog 125 119 30 0 5 0 

E G G G G Kalvstek 150 162 35 0 5 0 

E G G G Kalvlägg (främre delen) 150 177 30 0 10 0

E 


näring 

ofta 

sällan 


G 



ofta 

sällan 


CB A 



din preferens 






E G G G G Lammbringa 100 287 20 0 25 0 

E G G G G Lammkotlett 100 216 20 0 20 0 

E G G G G Lammhals 100 190 20 0 15 0 

E E G G G G Kållapp (flankstek) 125 314 25 0 25 0 

E G G G G Fransyska 125 135 30 0 5 0 

E E G G G G Nötbringa 125 328 25 0 30 0 

E G G G Nötfilé 125 151 30 0 5 0 

E G G G G Köttfärssås (nötkött) 100 207 25 0 15 15 

E G G G Nötytterlår 150 182 35 0 10 0 

E G G G Nötkotlett 150 240 30 0 15 0 

E G G G Högrev (nötkött) 150 240 30 0 15 0 

E G G G Rumpstek (nötkött) 125 156 30 0 10 0 

E E G G G G Oxsvans (nötkött) 150 441 35 0 35 0 

E G G G Ryggbiff 125 163 30 0 10 0 

E G G G Nötkotlett 125 151 30 0 5 0 

E G G G Nötbog 125 161 25 0 10 0 

E G G G G Nötstek 150 219 35 0 10 0 

E G G G Fårbringa 125 204 25 0 15 0 

E E G G G Lammfilé 125 141 30 0 5 0 

E G G G G Lammlägg 125 244 25 0 20 0 

E G G G G Lammkotlett 150 318 30 0 25 0 

E E G G G G Fårhals 125 216 25 0 15 0 

E G G G G Fårkotlett 150 293 30 0 20 0

E 


näring 

ofta 

sällan 


G 



ofta 

sällan 


CB A 



din preferens 






E E G G G G Lammbog 125 174 25 0 10 0 

E G G G G Lammstek 150 302 30 0 25 0 

E E G G G G Sidfläsk 150 389 30 0 35 0 

E E G G G G Fläskbog (bröst) 150 362 25 0 30 0 

E G G G G Fläskfilé 125 134 30 0 5 0 

E G G G G Fläskfärs 100 276 20 0 25 1 

E G G G G Fläsklägg 175 312 40 0 20 0 

E G G G Fläskkotlett 150 200 35 0 10 0 

E G G G G Fläskkarré 150 161 35 0 5 0 

E G G G G Fläskbog (skuldra) 150 326 30 0 25 0 

E G G G Fläskstek 150 200 35 0 10 0 

E 


näring 

ofta 

sällan 


G 



ofta 

sällan 


CB A 



din preferens 

Vilt, fjäderfä, vildfågel, innälvor 





E E E E E E G G Hjortlever 125 171 25 5 10 0 

E E G G G G Ankkött med skinn 150 338 30 0 30 50 

E E E E E E G G G Ankkött utan skinn 150 179 30 0 10 45 

E E E E E E G G Anklever 125 164 25 5 10 0 

E E E G G G G Anklår 150 374 25 0 35 0

E 


näring 

ofta 

sällan 


G 



ofta 

sällan 


CB A 



din preferens 






E E G G G Fasankött 150 231 40 0 10 0 

E E E G G G G Spädgris 150 347 30 0 30 0 

E G G G G Grodlår 75 52 15 0 0 0 

E G G G G Gåslår 150 327 25 0 30 0 

E E E E E E G Gåslever 125 164 25 10 5 0 

E E G G G Hjortkött 150 170 35 0 5 0 

E G G G G Kycklingbröst 150 153 35 0 5 0 

E G G G G Kycklingvingar 150 312 25 0 25 0 

E G G G G Kycklingben 150 260 30 0 20 0 

E E E E E E G G G Kycklinghjärta 125 156 25 5 10 0 

E E E E E E G G G Kycklinglever 125 170 30 5 10 0 

E E G G G Kalvbräss 125 125 25 0 5 0 

E E G G G Kalvhjärta 125 138 20 0 10 0 

E E E E E E G G G Kalvlever 125 109 20 5 5 0 

E G G G Kalvtunga 125 224 25 5 15 0 

E E G G G Lammbräss 125 115 20 0 5 2 

E E E E E E G G G Lammlever 125 168 25 5 10 2 

E G G G G Pärlhöna 150 219 30 0 15 0 

E E G G G G Hästkött 150 164 35 5 5 0 

E E G G G G Kalkonbröst 150 161 40 0 5 0 

E E E G G G G Kalkonvingar 150 287 30 0 20 0 

E E E E G G G Kalkonlår 150 173 35 0 5 0 

E G G G Rapphöna 150 333 55 0 15 0

E 


näring 

ofta 

sällan 


G 



ofta 

sällan 


CB A 



din preferens 






E E G G G Hjortkött 150 183 35 0 5 0 

E E E E E E G Kolever 125 165 25 10 5 0 

E E G G G Lammbräss 125 115 20 0 5 0 

E E E G G G Grishjärta 125 116 25 5 5 0 

E E E E E E G G G Grislever 125 163 30 5 10 2 

E E G G G Gristunga 125 200 25 5 15 3 

E E E G G G G Duva 150 254 35 0 15 0 

E E G G G G Vildsvin 125 201 25 0 15 0 

E E G G G Get 150 224 30 0 15 0 

E 


näring 

ofta 

sällan 


G 



ofta 

sällan 


CB A 



din preferens 

Olja, fett, smör, ister 





E E G G G G G Smör 20 148 0 0 20 15 

E E G G G G G Koncentrerat smör 10 88 0 0 10 0 

E E E E E E G G G G G Safflorolja 15 106 0 0 15 0 

E G G G G G Jordnötsolja 15 106 0 0 15 0 

E G G G G G Kokossmör 20 177 0 0 20 15 

E E G G G G G Kokosfett 20 177 0 0 20 0 

E E E E E G G G G G Pumpafröolja 15 106 0 0 15 0

E 


näring 

ofta 

sällan 


G 



ofta 

sällan 


CB A 



din preferens 

Olja, fett, smör, ister 





E E E E E G G G G G Linfröolja 15 106 0 0 15 0 

E E E E E G G G G G Majsolja 15 106 0 0 15 0 

E G G G G G Margarin 20 142 0 0 20 0 

E E G G G G G Majonnäs (80% fet) 25 186 0 5 25 0 

E E G G G G G Muskotnötssmör 20 176 0 0 20 15 

E E E E E G G G G G Olivolja 15 106 0 0 15 0 

E E E E E G G G G G Rapsolja 15 106 0 0 15 0 

E G G G G G Sesamolja 15 106 0 0 15 0 

E G G G G G Sojabönolja 15 106 0 0 15 0 

E E E E E E G G G G G Solrosolja 15 106 0 0 15 0 

E E G G G G G Smör 20 147 0 0 20 40 

E E G G G G G Valnötsolja 15 106 0 0 15 0 

E E E E E E G G G G G Vetegroddsolja 15 106 0 0 15 0 

E 


näring 

ofta 

sällan 


G 



ofta 

sällan 


CB A 



din preferens 

Icke-alkoholhaltiga drycker (kaffe, te, läsk) 





E G Bancha (grönt te) 125 0 0 0 0 0 

E E E E E G G H 

Alkoholfri öl 330 86 5 20 0 0 

E E G G G G Cappuccino 150 57 5 10 5 47

E 


näring 

ofta 

sällan 


G 



ofta 

sällan 


CB A 



din preferens 






E E E E E E G G G Coladryck 250 141 0 35 0 120 

E G G Coladryck (light) 200 8 0 5 0 70 

E E E E G G G G Espresso 25 1 0 0 0 40 

E E E G G Bryggkaffe 150 3 0 0 0 0 

E G G G Fruktte 125 1 0 0 0 45 

E E E E E E G G G G Varm choklad 100 131 5 25 5 51 

E E G G G G Kokosvatten 60 6 0 5 0 41 

E G G G Örtte 125 1 0 0 0 45 

E G G G G G Latte Macchiato 125 55 5 5 5 49 




Örtlemonad 200 72 0 20 0 25 

Citronlemonad 200 58 0 15 0 15 

Apelsinlemonad 200 58 0 15 0 45 

E E E E E E G G G Multifruktnektar 200 114 0 30 0 42 

E E E E E E G G Multrifruktjuice 200 76 5 20 0 45 

E E E E E E G G G Apelsinjuice 100 54 0 15 0 45 

E G G G Mintte 125 1 0 0 0 45 

E E E E G G G Juicedryck - ananas 200 44 0 10 0 45 

E E E E E E G G G Juicedryck - äpple 200 66 0 15 0 45 

E G G Juicedryck - grapefrukt 200 10 0 5 0 45 

E E E E E E G G G Juicedryck - vinbär 200 56 0 15 0 45 

E G Juicedryck - Morötter 200 24 0 5 0 45 

E E E G G Juicedryck - apelsin 200 50 0 10 0 45 

E E E E E E G G G Juicedryck - persika/passionsfrukt 200 126 5 30 0 42

E 


näring 

ofta 

sällan 


G 



ofta 

sällan 


CB A 



din preferens 






E G Juicedryck - citron 200 6 0 5 0 15 

E G G Alkoholfritt mousserande vin 100 25 0 5 0 0 

E E E E E G Sojadryck 150 41 5 5 5 46 

E G Grönt te 125 0 0 0 0 45 

E E G Svart te 125 0 0 0 0 0 

E G Vatten och mineralvatten 200 0 0 0 0 0 

E 


näring 

ofta 

sällan 


G 



ofta 

sällan 


CB A 



din preferens 

Alkoholhaltiga drycker (öl, vin, sprit) 








Mörk öl 330 122 5 10 0 0 

Ljus öl 330 129 5 10 0 25 

Öl (light) 330 139 5 10 0 43 

E E E E E E G G G Drycker från sockerrör 20 46 0 0 0 0 

E E E E E E G G Champagne 100 83 0 5 0 0 

E E E E E E G G G Cognac 20 47 0 0 0 0 

E E E E E E G G G Gin 20 52 0 0 0 0 

E E E E G G G Cider 130 53 0 5 0 0 

E G G G Rödvin (lätt) 130 88 0 5 0 0 

E G G G Rödvin (medium fyllighet) 130 88 0 5 0 0

E 


näring 

ofta 

sällan 


G 



ofta 

sällan 


CB A 



din preferens 

Alkoholhaltiga drycker (öl, vin, sprit) 





E E E G G G Rödvin (fylligt) 130 107 0 5 0 0.2 

E E E E E E G G G Rom 20 46 0 0 0 0 

E E E E E E G G Mousserande vin 100 83 0 5 0 0 

E E E E E E G G G Sherry (starkvin) 50 59 0 5 0 0 

E E E E E E G G G Rosévin 100 88 0 5 0 0 

E E G G G Vitt vin (halvtorrt) 130 95 0 5 0 0 

E E E E E E G G Vitt vin (sött) 130 127 0 10 0 0 

E E E G G G Vitt vin (torrt) 130 94 0 0 0 0 


Whiskey 20 49 0 0 0 0 

E E E E E E G G G Vodka 20 46 0 0 0 0








OPTIMAL VIKT 



- 

- 

Följ oss på Facebook! 

Följ oss på Facebook för att alltid hålla dig uppdaterad med nyheter om genetiken. 

https://www.facebook.com/DNAnutriControl/

- 

- 

Din åsikt är viktig! 

Har du haft en bra eller dålig erfarenhet av vår service eller produkter? 

Dela din historia med andra! 

På vår hemsida kan du dela din erfarenhet med andra och läsa mer än 100 recensioner 

från våra andra kunder. 

Du kan betygsätta oss på: 

www.dnanutricontrol.com/de/Testimonials

VETENSKAP 

Detta kapitel visar vetenskapen bakom testet.

Sportslig prestation 

Angiotensin converting enzyme - ACE (rs4646994) 

VETENSKAP 

Angiotensin-konverterande Enzym (engl. Angiotensin Converting Enzyme, kurz ACE) (synonym Kininase II) är ett enzym, som är av 

stor betydelse för upprätthållandet av blodtrycket och regleringen av vattnets elektrolythalt. Studier har visat, att genetiska 

variationer i denna gen påverkar den sportsliga prestationen. 

AE Gentyp GF Sannolik effekt 

X Ins/Ins 25% Genetisk talang för uthållighetssporter 

Referenser 

Ins/Del 50% Genetiskt balanserad kraft- och uthållighetstalang 

Del/Del 25% Genetisk kraftsport-talang 

Scanavini D, Bernardi F, Castoldi E, Conconi F & Mazzoni G (2002). Increased frequency of the homozygous II ACE genotype in Italian Olympic 

endurance athletes. Eur J Hum Genet 10, 576–577. 

Alvarez R, Terrados N, Ortolano R, Iglesias-Cubero G, Reguero JR, Batalla A, Cortina A, Fernandez-Garcia B, Rodriguez C, Braga S, Alvarez V & Coto E 

(2000). Genetic variation in the renin-angiotensin system and athletic performance. Eur J Appl Physiol 82, 117–120. 

Collins M, Xenophontos SL, Cariolou MA, Mokone GG, Hudson DE, Anastasiades L & Noakes TD (2004). The ACE gene and endurance performance 

during the South African Ironman Triathlons. Med Sci Sports Exerc 36, 1314–1320. 

Gayagay G, Yu B, Hambly B, Boston T, Hahn A, Celermajer DS & Trent RJ (1998). Elite endurance athletes and the ACE I allele – the role of genes in 

athletic performance. Hum Genet 103, 48–50. 

Nazarov IB, Woods DR, Montgomery HE, Shneider OV, Kazakov VI, Tomilin NV & Rogozkin VA (2001). The angiotensin converting enzyme I/D 

polymorphism in Russian athletes. Eur J Hum Genet 9, 797–801. 

DEMO_ML 155 / 183

Alpha Actinin 3 - ACTN3 (rs1815739) 

Proteinet Alpha Actinin 3 finns exklusivt i vita muskelfibrer (stora celler) och leder till ett snabbare och kraftfullare respons av 

muskelcellerna. Eftersom större celler kan drabbas av minskad syreförsörjning tenderar de att tröttna snabbare. Den genetiska 

variationen leder till en fullständig förlust av proteinproduktion, och har ingen medicinsk effekt utom en förutsättning för krafteller 

uthållighetssporter. 


C/C 31% Stor Alpha Actinin 3 produktion 

Stor andel vita muskelfibrer 

Stor genetisk kraftsport-talang 

X C/T 44% Måttlig Alpha Actinin 3 produktion 

Måttlig andel vita muskelfibrer 

Måttlig genetisk kraftsport-talang 

Referenser 

T/T 24% Ingen Alpha Actinin 3 produktion 

Låg andel vita muskelfibrer 

Stor genetisk uthållighets-talang 

Blanchard A, Ohanian V, Critchley D (1989) The structure and function of α-actinin. J Muscle Res Cell Motil 10:280–289 

North KN, Yang N, Wattanasirichaigoon D, Mills M, Easteal S, Beggs AH (1999) A common nonsense mutation results in α-actinin-3 deficiency in the 

general population. Nat Genet 21:353–354 

Eur J Hum Genet. 2008 Mar:16(3):391-4. Epub 2007 Nov 28. The ACTN3 R577X nonsense allele is under-represented in elite-level strength athletes. 

Roth SM1, Walsh S, Liu D, Metter EJ, Ferrucci L, Hurley BF. 

MacArthur DG, North KN: ACTN3: a genetic influence on muscle function and athletic performance. Exerc Sport Sci Rev 2007: 35: 30 

Yang N, MacArthur DG, Gulbin JP et al: ACTN3 genotype is associated with human elite athletic performance. Am J Hum Genet 2003: 73: 627 

Niemi AK, Majamaa K: Mitochondrial DNA and ACTN3 genotypes in Finnish elite endurance and sprint athletes. Eur J Hum Genet 2005: 13: 965 

Moran CN, Yang N, Bailey ME et al: Association analysis of the ACTN3 R577X polymorphism and complex quantitative body composition and 

performance phenotypes in adolescent Greeks. Eur J Hum Genet 2007:15: 88 

Vincent B, De Bock K, Ramaekers M et al: The ACTN3 (R577X) genotype is associated with fiber type distribution. Physiol Genomics 

Kikuchi et al. The ACTN3 R577X polymorphism is associated with muscle power in male Japanese athletes. J Strength Cond Res. 2014 Jul,28(7):1783-9. 

Norman et al. ACTN3 genotype and modulation of skeletal muscle response to exercise in human subjects. J Appl Physiol (1985). 2014 May 

1,116(9):1197-203 

MacArthur et al. A gene for speed? The evolution and function of alpha-actinin-3. Bioessays. 2004 Jul,26(7):786-95. 

Yang et al. ACTN3 genotype is associated with human elite athletic performance. Am J Hum Genet. 2003 Sep,73(3):627-31. Epub 2003 Jul 23. 

Zanoteli et al. Deficiency of muscle alpha-actinin-3 is compatible with high muscle performance. J Mol Neurosci. 2003 Feb,20(1):39-42. 

Niemi et al. Mitochondrial DNA and ACTN3 genotypes in Finnish elite endurance and sprint athletes. Eur J Hum Genet. 2005 Aug,13(8):965-9. 

Broos S et al. History-dependent force, angular velocity and muscular endurance in ACTN3 genotypes. Eur J Appl Physiol. 2015 Mar 12. 

Kikuchi N et al. The ACTN3 R577X genotype is associated with muscle function in a Japanese population. Appl Physiol Nutr Metab. 2015 

Apr,40(4):316-22. 

Santiago C et al. ACTN3 genotype in professional soccer players. Br J Sports Med. 2008 Jan,42(1):71-3. Epub 2007 Jun 5. 

Eynon N et al. Genes for elite power and sprint performance: ACTN3 leads the way. Sports Med. 2013 Sep,43(9):803-17. doi: 10.1007/s40279-013-0059-4. 

DEMO_ML 156 / 183

VETENSKAP 

Maximal syreupptagningsförmåga (VO2max) 

Nuclear Respiratory Factor 2 - NRF-2 (rs7181866) 

NRF - 2 (Nuclear Respiratory Factor 2) transkriptionsfaktor framkallar mitokondriell biogenes och spelar en viktig roll i 

mitokondriella interaktioner tillsammans med faktor 1. Det visade sig att NRF - 2 har en inverkan på den maximala 

syreupptagningsförmågan och att AG-genotypen visas oftare för uthållighetsidrottare. 


X A/A 98% Ingen ökad maximal syreupptagningsförmåga (VO2max) 

Referenser 

G/A 1% Ökad maximal syreupptagningsförmåga (VO2max) 

G/G 1% Ökad maximal syreupptagningsförmåga (VO2max) 

Eynon N et al. NRF2 intron 3 A/G polymorphism is associated with endurance athletes' status. J Appl Physiol (1985). 2009 Jul,107(1):76-9. 

He Z et al. NRF2 genotype improves endurance capacity in response to training. Int J Sports Med. 2007 Sep,28(9):717-21. Epub 2007 Mar 15. 

Bouchard C et al. Genomic scan for maximal oxygen uptake and its response to training in the HERITAGE Family Study. J Appl Physiol (1985). 2000 

Feb,88(2):551-9. 

Vascular Endothelial Growth Factor - VEGF (rs2010963) 

Vascular Endothelial Growth Factor (VEGF) är en viktig signalmolekyl som sänder extracellulära signaler inuti cellen och är 

involverat i tillväxten av blodkärl. Mutationer i VEGF-genen kan modifiera uttrycket och därför mängden av protein i kroppen. En 

högre nivå av VEGF är associerad med en bättre VO2max-nivå. 


X C/C 14% Ökad maximal syreupptagningsförmåga (VO2max) 

Referenser 

C/G 44% Ökad maximal syreupptagningsförmåga (VO2max) 

G/G 42% Ingen ökad maximal syreupptagningsförmåga (VO2max) 

Akhmetov II et al. Polymorphism of the vascular endothelial growth factor gene (VEGF) and aerobic performance in athletes. Fiziol Cheloveka. 2008 

Jul-Aug,34(4):97-101. 

Prior SJ et al. DNA sequence variation in the promoter region of the VEGF gene impacts VEGF gene expression and maximal oxygen consumption. Am 

J Physiol Heart Circ Physiol. 2006 May,290(5):H1848-55. Epub 2005 Dec 9. 

Akhmetov II et al. The combined impact of metabolic gene polymorphisms on elite endurance athlete status and related phenotypes. Hum Genet. 

2009 Dec,126(6):751-61. 

DEMO_ML 157 / 183

ADRB2 adrenoceptor beta 2, surface (rs1042714) 

Beta 2 adrenerg.receptorn (β2 adrenoreceptor), även känd som ADRB2, är en beta-adrenerg receptor i ett cellmembran som 

reagerar med adrenalin (epinefrin) som ett hormon eller en neurotransmittor som påverkar muskler eller organ. ADRB2-genen är 

intronlös. Olika polymorfa former, punktmutationer och/eller nedreglering av denna gen är associerade med nattlig astma, 

överdriven vikt och typ 2-diabetes. Denna receptor är direkt associerad med en av dess ultimata effektorer, kalciumkanalen 

CaV1.2 av klass C L-typ. Detta receptorkanalkomplex är kopplat till Gs G-proteinet, vilket aktiverar adenylylcyklas, katalyserar 

bildningen av cykliskt adenosinmonofosfat (cAMP) som sedan aktiverar proteinkinas A och motviktande fosfatas PP2A. 


C/C 42% Ökad maximal syreupptagningsförmåga (VO2max) 

X C/G 51% Ökad maximal syreupptagningsförmåga (VO2max) 

Referenser 


Garatachea N et al. Genes, physical fitness and ageing. Ageing Res Rev. 2013 Jan,12(1):90-102. 

McCole SD et al. Beta2- and beta3-adrenergic receptor polymorphisms and exercise hemodynamics in postmenopausal women. J Appl Physiol (1985). 

2004 Feb,96(2):526-30. 

Moore GE et al. Obesity gene variant and elite endurance performance. Metabolism. 2001 Dec,50(12):1391-2. 

ADRB2 adrenoceptor beta 2, surface (rs1042713) 

Beta 2 adrenerg.receptorn (β2 adrenoreceptor), även känd som ADRB2, är en beta-adrenerg receptor i ett cellmembran som 

reagerar med adrenalin (epinefrin) som ett hormon eller en neurotransmittor som påverkar muskler eller organ. ADRB2-genen är 

intronlös. Olika polymorfa former, punktmutationer och/eller nedreglering av denna gen är associerade med nattlig astma, 

överdriven vikt och typ 2-diabetes. Denna receptor är direkt associerad med en av dess ultimata effektorer, kalciumkanalen 

CaV1.2 av klass C L-typ. Detta receptorkanalkomplex är kopplat till Gs G-proteinet, vilket aktiverar adenylylcyklas, katalyserar 

bildningen av cykliskt adenosinmonofosfat (cAMP) som sedan aktiverar proteinkinas A och motviktande fosfatas PP2A. 


A/A 22% Ökad maximal syreupptagningsförmåga (VO2max) 

X A/G 51% Ökad maximal syreupptagningsförmåga (VO2max) 

Referenser 


Wagoner LE et al. Polymorphisms of the beta(2)-adrenergic receptor determine exercise capacity in patients with heart failure. Circ Res. 2000 Apr 

28,86(8):834-40. 

Wolfarth B et al. Association between a beta2-adrenergic receptor polymorphism and elite endurance performance. Metabolism. 2007 

Dec,56(12):1649-51. 

DEMO_ML 158 / 183

CRP - C-Reactive Protein (rs3093066) 

Det protein som kodas av CRP-genen (C-reaktivt protein) tillhör akutfasproteiner och förhöjda nivåer av CRP i blodet kan 

återfinnas i samband med inflammatoriska processer. CRP binder till fosfokolin som ligger på ytan av döda eller döende celler och 

aktiverar komplementsystemet, binder till fagocyter och utlöser en del av den icke-specifika försvarsmekanismen. CRP används 

som en markör för akut inflammation. Polymorfism rs3093066 är associerad med en lägre CRP-koncentrationen i blodet. 


A/A 12% Ökad maximal syreupptagningsförmåga (VO2max) 

A/C 30% Ingen ökad maximal syreupptagningsförmåga (VO2max) 

X C/C 58% Ingen ökad maximal syreupptagningsförmåga (VO2max) 

Referenser 

Kullo IJ et al. Markers of inflammation are inversely associated with VO2 max in asymptomatic men. J Appl Physiol (1985). 2007 Apr,102(4):1374-9. 

Kuo et al. Association of cardiorespiratory fitness and levels of C-reactive protein: Data from the National Health and Nutrition Examination Survey 

1999–2002. Int J Cardiol. 2007 Jan 2,114(1):28-33. 

DEMO_ML 159 / 183

Oxidativ stress 

GSTM1 Null Allel 

VETENSKAP 

Glutathion S-Transferaser förekommer i leverna och lymfocyterna och är delaktiga i avgiftningen av kroppens egna och 

främmande ämnen. Genom att radera GSTM1 genen minskas proteinets enzymatiska aktivitet, som leder till en begränsning av 

den cellulära avgiftningen. 


X INS 56% Gott skydd mot oxidativ stress/fria radikaler 

Referenser 

DEL 44% Begränsat skydd mot oxidativ stress/fria radikaler 

McWilliams et al. Glutathione S-transferase M1 (GSTM1) deficiency and lung cancer risk. Cancer Epidemiol Biomarkers Prev 1995,4:589-594. 

Sreeja et al. Glutathione S-transferase M1, T1 and P1 polymorphisms: susceptibility and outcome in lung cancer patients. J Exp Ther Oncol. 

2008,7(1):73-85. 

Funke et al. Genetic Polymorphisms in Genes Related to Oxidative Stress (GSTP1, GSTM1, GSTT1, CAT, MnSOD, MPO, eNOS) and Survival of Rectal 

Cancer Patients after Radiotherapy. J Cancer Epidemiol. 2009, 2009: 302047. 

GSTP1 - Glutationer S-transferaser pi 1 (rs1695) 

Glutation-S-transferaser finns i levern och i lymfocyterna, och är involverade i avgiftning av endogena och exogena substanser. 

GSTP1-enzymerna är involverade i metabolism av endogena metaboliter och skyddar cellerna mot oxidativ stress, liknande GSTM1 

och GSTT1. 


A/A 48% Gott skydd mot oxidativ stress/fria radikaler 

X A/G 42% Begränsat skydd mot oxidativ stress/fria radikaler 

Referenser 

G/G 10% Begränsat skydd mot oxidativ stress/fria radikaler 


2008,7(1):73-85. 

Miller et al. An association between glutathione S-transferase P1 gene polymorphism and younger age at onset of lung carcinoma. Cancer. 2006 Oct 

1,107(7):1570-7. 



Stücker et al. Genetic polymorphisms of glutathione S-transferases as modulators of lung cancer susceptibility. Carcinogenesis. 2002 Sep, 

23(9):1475-81. 

DEMO_ML 160 / 183

GSTT1 Null Allel 

Glutation-S-transferaser finns i levern och i lymfocyterna, och är involverade i avgiftning av endogena och exogena substanser. En 

defekt GSTM1-gen reducerar den enzymatiska aktiviteten hos proteinet, vilket leder till en begränsad cellulär avgiftning. 


INS 74% Gott skydd mot oxidativ stress/fria radikaler 

X DEL 26% Begränsat skydd mot oxidativ stress/fria radikaler 

Referenser 


2008,7(1):73-85. 



SOD2 - Superoxider dismutase 2, mitokondrial (rs4880) 

SOD2 kodar för superoxiddismutasenzymet 2 och det är involverat i nedbrytningen av reaktiva syremolekyler (ROS), så att 

kroppen skyddas mot oxidativ stress. Defekter kan påverka enzymets enzymatiska aktivitet i SOD2-enzymet, vilket resulterar i 

ett begränsat skydd mot de fria radikalerna. 


C/C 20% Gott skydd mot oxidativ stress/fria radikaler 

C/T 53% Begränsat skydd mot oxidativ stress/fria radikaler 

X T/T 27% Begränsat skydd mot oxidativ stress/fria radikaler 

Referenser 

Sutton et al. The manganese superoxide dismutase Ala16Val dimorphism modulates both mitochondrial import and mRNA stability. Pharmacogenet 

Genomics. 2005 May,15(5):311-9. 



DEMO_ML 161 / 183

GPX1 - Glutationer Peroxidaser (rs1050450) 

GPX-genen kodat på Enzymet Glutathionperoxidaser, som katalyserar reduktionen av peroxider och väteperoxid. GPX spelar 

därmed en roll för kroppens skydd mot oxidativ stress. 





Referenser 

Tang et al. Association between the rs1050450 glutathione peroxidase-1 (C > T) gene variant and peripheral neuropathy in two independent samples 

of subjects with diabetes mellitus. Nutr Metab Cardiovasc Dis. 2012 May,22(5):417-25. 

Bhatti et al. Lead exposure, polymorphisms in genes related to oxidative stress and risk of adult brain tumors. Cancer Epidemiol Biomarkers Prev. Jun 

2009, 18(6): 1841–1848. 

Xiong et al. Association study between polymorphisms in selenoprotein genes and susceptibility to Kashin-Beck disease. Osteoarthritis Cartilage. 

2010 Jun,18(6):817-24. 

Soerensen et al. The Mn-superoxide dismutase single nucleotide polymorphism rs4880 and the glutathione peroxidase 1 single nucleotide 

polymorphism rs1050450 are associated with aging and longevity in the oldest old. Mech Ageing Dev. 2009 May,130(5):308-14. 

Steinbrecher et al. Effects of selenium status and polymorphisms in selenoprotein genes on prostate cancer risk in a prospective study of European 

men. Cancer Epidemiol Biomarkers Prev. 2010 Nov,19(11):2958-68. 

Chen et al. GPx-1 polymorphism (rs1050450) contributes to tumor susceptibility: evidence from meta-analysis. J Cancer Res Clin Oncol. 2011 

Oct,137(10):1553-61. 

Karunasinghe et al. Serum selenium and single-nucleotide polymorphisms in genes for selenoproteins: relationship to markers of oxidative stress in 

men from Auckland, New Zealand. Genes Nutr. 2012 Apr,7(2):179-90. 

Hong et al. GPX1 gene Pro200Leu polymorphism, erythrocyte GPX activity, and cancer risk. Mol Biol Rep. 2013 Feb,40(2):1801-12. 

Jablonska E et al. Association between GPx1 Pro198Leu polymorphism, GPx1 activity and plasma selenium concentration in humans. Eur J Nutr. 2009 

Sep,48(6):383-6. 

NQO1 - NAD(P)H dehydrogenase, quinone 1 (rs1800566) 

Enzymet NAD (P) H-dehydrogenas, kodat av NQOl, är ett så kallat oxidoreduktas och katalyserar oxidationen av 

nikotinamidadenindinukleotid (NAD). Polymorfismen rs1800566 hämmar den enzymatiska aktiviteten och koenzym Q10 kan inte 

omvandlas till ubiquinol, eller omvandlingen är långsammare än normalt. 


X C/C 66% Enzymet NQO1 omvandlar effektivt coenzymet Q10 till antioxidant ubiquinol. 

Referenser 

C/T 30% Enzymet NQO1 omvandlar koenzymet Q10 till antioxidantubbiquinolen i en långsammare takt 

T/T 4% Enzymet NQO1 kan inte omvandla koenzymet Q10 till antioxidant ubiquinol 

Fischer et al. Association between genetic variants in the Coenzyme Q10 metabolism and Coenzyme Q10 status in humans. Published online Jul 21, 

2011. 

Freriksen et al. Genetic polymorphism 609C>T in NAD(P)H:quinone oxidoreductase 1 enhances the risk of proximal colon cancer. J Hum Genet. 2014 

May 15. 

DEMO_ML 162 / 183

Avgiftningsförmåga 

VETENSKAP 

CYP1A1 - Cytokrome P450, familj 1, subfamilj A, polypeptider 1 (rs4646903) 

Hemprotein Cytokrom P450-1A1 (CYP 1A1) hör till gruppen Fas 1-enzymer och förmedlar metabolismen ur omvärldstoxiner och 

diverse xenobiotiska substanser. Defekter i denna gen är kapabla att förändra den enzymatiska aktiviteten i enzymet. 


X T/T 52% Effektiv Fas 1 Avgiftning av Polyzykliska aromatiska Kolväten (PAH) 

effektiv nebrytning av aska, sot och rök 

Referenser 

T/C 37% Begränsad Fas 1 avgiftning av Polycykliska aromatiska Kolväten (PAH) (oddskvot: 2.4) 

Begränsad nedbrytning av aska, sot och rök 

C/C 11% Begränsad Fas 1 avgiftning av Polycykliska aromatiska Kolväten (PAH) (oddskvot: 2.4) 


Sun et al. Polymorphisms in Phase I and Phase II Metabolism Genes and Risk of Chronic Benzene Poisoning in a Chinese Occupational Population. 

Carcinogenesis. 2008 Dec,29(12):2325-9. 

Marinković et al. Polymorphisms of genes involved in polycyclic aromatic hydrocarbons’ biotransformation and atherosclerosis. Biochem Med 

(Zagreb). Oct 2013, 23(3): 255–265. 

Wright et al. Genetic association study of CYP1A1 polymorphisms identifies risk haplotypes in nonsmall cell lung cancer. Eur Respir J 2010, 35: 

152–159. 

Jarvis et al. CYP1A1 MSPI (T6235C) gene polymorphism is associated with mortality in acute coronary syndrome patients. Clin Exp Pharmacol Physiol. 

2010 Feb,37(2):193-8. 

CYP1B1 - Cytokrome P450, familj 1, subfamilj B, polypeptider 1 (rs1056836) 

CYP1B1 hör till Cytokrom P450 superfamilj. Detta protein katalyserar reaktioner i kroppen för avgiftningen av kroppens egna 

metaboliter och de för kroppen främmande giftiga ämnena. Denna katalytiska aktivitet kan påverkas av polymorfier. 


X C/C 23% Effektiv Fas 1 Avgiftning av Polyzykliska aromatiska Kolväten (PAH) 

effektiv nebrytning av aska, sot och rök 

Referenser 

C/G 31% Begränsad Fas 1 avgiftning av Polycykliska aromatiska Kolväten (PAH) (oddskvot: 3.4) 


G/G 36% Begränsad Fas 1 avgiftning av Polycykliska aromatiska Kolväten (PAH) (oddskvot: 3.4) 


Nock et al. Associations between Smoking, Polymorphisms in Polycyclic Aromatic Hydrocarbon (PAH) Metabolism and Conjugation Genes and PAH- 

DNA Adducts in Prostate Tumors Differ by Race. Cancer Epidemiol Biomarkers Prev. Jun 2007, 16(6): 1236–1245. 

Hanna et al. Cytochrome P450 1B1 (CYP1B1) pharmacogenetics: association of polymorphisms with functional differences in estrogen hydroxylation 

activity. Cancer Res. 2000 Jul 1,60(13):3440-4. 

Tang et al. Human CYP1B1 Leu432Val gene polymorphism: ethnic distribution in African-Americans, Caucasians and Chinese, oestradiol hydroxylase 

activity, and distribution in prostate cancer cases and controls. Pharmacogenetics. 2000 Dec,10(9):761-6. 

DEMO_ML 163 / 183

GSTM1 Null Allel 

Glutathion S-Transferaser förekommer i leverna och lymfocyterna och är delaktiga i avgiftningen av kroppens egna och 

främmande ämnen. Genom att radera GSTM1 genen minskas proteinets enzymatiska aktivitet, som leder till en begränsning av 

den cellulära avgiftningen. 


X INS 56% Effektiv Fas 2 Avgiftning 

effektiv avgiftning av pesticider, kemikalier, fungicider, ogräsmedel, insektssprayer och 

tungmetaller 

gott skydd mot oxidativ stress/fria radikaler 

Referenser 

DEL 44% Begränsad Fas 2 Avgiftning 

begränsad avgiftning av pesticider, kemikalier, fungicider, ogräsmedel, insektssprayer och 

tungmetaller 

begränsat skydd mot oxidativ stress/fria radikaler 

McWilliams et al. Glutathione S-transferase M1 (GSTM1) deficiency and lung cancer risk. Cancer Epidemiol Biomarkers Prev 1995,4:589-594. 


2008,7(1):73-85. 



GSTP1 - Glutationer S-transferaser pi 1 (rs1695) 

Glutation-S-transferaser finns i levern och i lymfocyterna, och är involverade i avgiftning av endogena och exogena substanser. 

GSTP1-enzymerna är involverade i metabolism av endogena metaboliter och skyddar cellerna mot oxidativ stress, liknande GSTM1 

och GSTT1. 


A/A 43% Effektiv Fas 2 Avgiftning 


tungmetaller 


X A/G 43% Begränsad Fas 2 Avgiftning 


tungmetaller 


Referenser 

G/G 14% Begränsad Fas 2 Avgiftning 


tungmetaller 



2008,7(1):73-85. 

Miller et al. An association between glutathione S-transferase P1 gene polymorphism and younger age at onset of lung carcinoma. Cancer. 2006 Oct 

1,107(7):1570-7. 



Stücker et al. Genetic polymorphisms of glutathione S-transferases as modulators of lung cancer susceptibility. Carcinogenesis. 2002 Sep, 

23(9):1475-81. 

DEMO_ML 164 / 183

GSTT1 Null Allel 

Glutation-S-transferaser finns i levern och i lymfocyterna, och är involverade i avgiftning av endogena och exogena substanser. En 

defekt GSTM1-gen reducerar den enzymatiska aktiviteten hos proteinet, vilket leder till en begränsad cellulär avgiftning. 


INS 74% Effektiv Fas 2 Avgiftning 


tungmetaller 


X DEL 26% Begränsad Fas 2 Avgiftning 


tungmetaller 


Referenser 


2008,7(1):73-85. 



Hayes JD et al. Glutathione S-transferase polymorphisms and their biological consequences. Pharmacology. 2000 Sep,61(3):154-66. 

SOD2 - Superoxider dismutase 2, mitokondrial (rs4880) 

SOD2 kodar för superoxiddismutasenzymet 2 och det är involverat i nedbrytningen av reaktiva syremolekyler (ROS), så att 

kroppen skyddas mot oxidativ stress. Defekter kan påverka enzymets enzymatiska aktivitet i SOD2-enzymet, vilket resulterar i 

ett begränsat skydd mot de fria radikalerna. 





Referenser 

Sutton et al. The manganese superoxide dismutase Ala16Val dimorphism modulates both mitochondrial import and mRNA stability. Pharmacogenet 

Genomics. 2005 May,15(5):311-9. 



Pourvali K et el. Role of Superoxide Dismutase 2 Gene Ala16Val Polymorphism and Total Antioxidant Capacity in Diabetes and its Complications. 

Avicenna J Med Biotechnol. 2016 Apr-Jun,8(2):48-56. 

Paludo FJ et al. Effects of 47C allele (rs4880) of the SOD2 gene in the production of intracellular reactive species in peripheral blood mononuclear 

cells with and without lipopolysaccharides induction. Free Radic Res. 2014 Feb,48(2):190-9. doi: 10.3109/10715762.2013.859385. Epub 2013 Nov 21. 

Massy ZA et al. The role of oxidative stress in chronic kidney disease. Semin Dial. 2009 Jul-Aug,22(4):405-8. doi: 10.1111/j.1525-139X.2009.00590.x. 

Soerensen M et al. The Mn-superoxide dismutase single nucleotide polymorphism rs4880 and the glutathione peroxidase 1 single nucleotide 

polymorphism rs1050450 are associated with aging and longevity in the oldest old. Mech Ageing Dev. 2009 May,130(5):308-14. doi: 

10.1016/j.mad.2009.01.005. Epub 2009 Feb 5. 

Zejnilovic J. et al. Association between manganese superoxide dismutase polymorphism and risk of lung cancer. Cancer Genet Cytogenet. 2009 

Feb,189(1):1-4. doi: 10.1016/j.cancergencyto.2008.06.017. 

Lightfoot TJ. Et al. Polymorphisms in the oxidative stress genes, superoxide dismutase, glutathione peroxidase and catalase and risk of non- 

Hodgkin's lymphoma. Haematologica. 2006 Sep,91(9):1222-7. 

Sutton A. et al. The Ala16Val genetic dimorphism modulates the import of human manganese superoxide dismutase into rat liver mitochondria. 

Pharmacogenetics. 2003 Mar.13(3):145-57. 

DEMO_ML 165 / 183

GPX1 - Glutationer Peroxidaser (rs1050450) 

GPX-genen kodat på Enzymet Glutathionperoxidaser, som katalyserar reduktionen av peroxider och väteperoxid. GPX spelar 

därmed en roll för kroppens skydd mot oxidativ stress. 





Referenser 

Tang et al. Association between the rs1050450 glutathione peroxidase-1 (C > T) gene variant and peripheral neuropathy in two independent samples 

of subjects with diabetes mellitus. Nutr Metab Cardiovasc Dis. 2012 May,22(5):417-25. 

Bhatti et al. Lead exposure, polymorphisms in genes related to oxidative stress and risk of adult brain tumors. Cancer Epidemiol Biomarkers Prev. Jun 

2009, 18(6): 1841–1848. 

Xiong et al. Association study between polymorphisms in selenoprotein genes and susceptibility to Kashin-Beck disease. Osteoarthritis Cartilage. 

2010 Jun,18(6):817-24. 

Soerensen et al. The Mn-superoxide dismutase single nucleotide polymorphism rs4880 and the glutathione peroxidase 1 single nucleotide 

polymorphism rs1050450 are associated with aging and longevity in the oldest old. Mech Ageing Dev. 2009 May,130(5):308-14. 

Steinbrecher et al. Effects of selenium status and polymorphisms in selenoprotein genes on prostate cancer risk in a prospective study of European 

men. Cancer Epidemiol Biomarkers Prev. 2010 Nov,19(11):2958-68. 

Chen et al. GPx-1 polymorphism (rs1050450) contributes to tumor susceptibility: evidence from meta-analysis. J Cancer Res Clin Oncol. 2011 

Oct,137(10):1553-61. 

Karunasinghe et al. Serum selenium and single-nucleotide polymorphisms in genes for selenoproteins: relationship to markers of oxidative stress in 

men from Auckland, New Zealand. Genes Nutr. 2012 Apr,7(2):179-90. 

Hong et al. GPX1 gene Pro200Leu polymorphism, erythrocyte GPX activity, and cancer risk. Mol Biol Rep. 2013 Feb,40(2):1801-12. 

Jablonska E et al. Association between GPx1 Pro198Leu polymorphism, GPx1 activity and plasma selenium concentration in humans. Eur J Nutr. 2009 

Sep,48(6):383-6. 

Cominetti C et al. Associations between glutathione peroxidase-1 Pro198Leu polymorphism, selenium status, and DNA damage levels in obese 

women after consumption of Brazil nuts. Nutrition. 2011 Sep,27(9):891-6. 

Miller JC et al. Influence of the glutathione peroxidase 1 Pro200Leu polymorphism on the response of glutathione peroxidase activity to selenium 

supplementation: a randomized controlled trial. Am J Clin Nutr. 2012 Oct,96(4):923-31. 

Combs GF Jr et al. Differential responses to selenomethionine supplementation by sex and genotype in healthy adults. Br J Nutr. 2012 

May,107(10):1514-25. 

NQO1 - NAD(P)H dehydrogenase, quinone 1 (rs1800566) 

Enzymet NAD (P) H-dehydrogenas, kodat av NQOl, är ett så kallat oxidoreduktas och katalyserar oxidationen av 

nikotinamidadenindinukleotid (NAD). Polymorfismen rs1800566 hämmar den enzymatiska aktiviteten och koenzym Q10 kan inte 

omvandlas till ubiquinol, eller omvandlingen är långsammare än normalt. 


X C/C 51% Enzymet NQO1 omvandlar effektivt coenzymet Q10 till antioxidant ubiquinol. 

Referenser 

C/T 40% Enzymet NQO1 omvandlar koenzymet Q10 till antioxidantubbiquinolen i en långsammare takt 

T/T 9% Enzymet NQO1 kan inte omvandla koenzymet Q10 till antioxidant ubiquinol 

Fischer et al. Association between genetic variants in the Coenzyme Q10 metabolism and Coenzyme Q10 status in humans. Published online Jul 21, 

2011. 

Freriksen et al. Genetic polymorphism 609C>T in NAD(P)H:quinone oxidoreductase 1 enhances the risk of proximal colon cancer. J Hum Genet. 2014 

May 15. 

Traver RD et al. Characterization of a polymorphism in NAD(P)H: quinone oxidoreductase (DT-diaphorase). Br J Cancer. 1997,75(1):69-75. 

DEMO_ML 166 / 183

COMT - Catechol-O-methyltransferase (rs4680) 

Enzymkatechol-O-metyltransferas (COMT) kan inaktivera olika substanser (epinefrin, norepinefrin och dopamin) och utföra 

reduktionen. Dessutom kan COMT hämma effekten av olika läkemedel. COMT rs4680 polymorfismen är associerad med psykiska 

störningar, såsom schizofreni, ätstörningar och alkoholism. 


A/A 15% Ingen effekt 

Ökad risk för alkoholism 

Associerad med otillräcklig nedbrytning av epinefrin, norepinefrin och dopamin 

X A/G 44% Förhöjd risk för schizofreni vid konsumtion av cannabis under 16 års åldern (oddskvot: 2.5) Normal 

risk för alkoholism 

Referenser 

G/G 41% Förhöjd risk för schizofreni vid konsumtion av cannabis under 16 års åldern (oddskvot: 10.9) Normal 

risk för alkoholism 

Caspi et al. Moderation of the effect of adolescent-onset cannabis use on adult psychosis by a functional polymorphism in the catechol-Omethyltransferase 

gene: longitudinal evidence of a gene X environment interaction. Biol Psychiatry. 2005 May 15,57(10):1117-27. 

Kauhanen J et al. Association between the functional polymorphism of catechol-O-methyltransferase gene and alcohol consumption among social 

drinkers. Alcohol Clin Exp Res. 2000 Feb,24(2):135-9. 

Hursel R et al. The role of catechol-O-methyl transferase Val(108/158)Met polymorphism (rs4680) in the effect of green tea on resting energy 

expenditure and fat oxidation: a pilot study. PLoS One. 2014 Sep 19,9(9):e106220. 

Smith SB et al. Epistasis between polymorphisms in COMT, ESR1, and GCH1 influences COMT enzyme activity and pain. Pain. 2014 Nov,155(11):2390-9. 

Tammimäki A et al. Catechol-O-methyltransferase gene polymorphism and chronic human pain: a systematic review and meta-analysis. 

Pharmacogenet Genomics. 2012 Sep,22(9):673-91. 

T Wang et al. Association study of the low-activity allele of catechol-O-methyltransferase and alcoholism using a family-based approach. Mol 

Psychiatry. 2001 Jan,6(1):109-11. 

Tiihonen J et al. Association between the functional variant of the catechol-O-methyltransferase (COMT) gene and type 1 alcoholism. Mol Psychiatry. 

1999 May,4(3):286-9. 

CYP1A2 - cytochrome P450, family 1, subfamily A, polypeptide 2 (rs762551) 

Hämproteinet Cytokrom P450-1A2 (CYP1A2) hör till gruppen Cytokrom-P450-Enzymer och ämnesomsätter skilda xenobiotiska 

substanser (bl.a. koffein), mediciner och östro gener. Polymorfismen rs762551är förknippad såväl med anlaget för hög 

kaffekonsumtion som med en senare uppkomst av bröstcancer. 


X A/A 41% Koffein bryts ner normalt 

Konsumtionen av två eller flera koppar kaffe per dag fördröjer uppkomsten av bröstcancer med cirka 

sju år (59,8 år istället för 52,6 år). 

Referenser 

A/C 44% Koffein bryts ner långsamt. Kaffekonsumtion påverkar inte framträdandet av bröstcancer 

C/C 15% Koffein bryts ner långsamt. Kaffekonsumtion påverkar inte framträdandet av bröstcancer 

Bågeman et al. Coffee consumption and CYP1A2*1F genotype modify age at breast cancer diagnosis and estrogen receptor status. Cancer Epidemiol 

Biomarkers Prev. 2008 Apr,17(4):895-901. 

"Caffeine". DrugBank. University of Alberta. 16 September 2013. Retrieved 8 August 2014. 

Sachse C et al. Functional significance of a C-->A polymorphism in intron 1 of the cytochrome P450 CYP1A2 gene tested with caffeine. Br J Clin 

Pharmacol. 1999 Apr,47(4):445-9. 

LEGEND: RES = Ditt personliga analysresultat (markerat med en X), GENTYP = olika variationer av genen 

(kallad alleler), POP = procent av den allmänna befolkningen som har detta genetiska resultat, Möjliga 

resultat = påverkan av den genetiska variationen. 

DEMO_ML 167 / 183

VETENSKAP 

Inflammation och skaderisk 

IL6 - interleukin 6 (rs1800795) 

Interleukin 6 är ett proinflammatoriskt cytokin och är en väsentlig del av immunsvaret mot inflammatoriska processer. 

Rs1800795 polymorfismen ligger i genens promotor och modifierar uttrycket av cytokinet. Människor som har C-allelen har en 

högre CK-aktivitet efter intensiv träning. 


G/G 25% Ingen ökad risk för inflammation 

X G/C 43% Ökad risk för inflammation 

Referenser 

C/C 32% Ökad risk för inflammation 

Yamin C et al. IL6 (-174) and TNFA (-308) promoter polymorphisms are associated with systemic creatine kinase response to eccentric exercise. Eur J 

Appl Physiol. 2008 Oct,104(3):579-86. 

Huuskonen A et al. A common variation in the promoter region of interleukin-6 gene shows association with exercise performance. J Sports Sci Med. 

2009 Jun 1,8(2):271-7. 

Helge JW et al. The effect of graded exercise on IL-6 release and glucose uptake in human skeletal muscle. J Physiol. 2003 Jan 1, 546(Pt 1):299-305. 

Maffulli N et al. The genetics of sports injuries and athletic performance. Muscles Ligaments Tendons J. 2013 Aug 11,3(3):173-89. 

TNFa - tumor necrosis factor a (TNF superfamily, member 2) (rs1800629) 

Tumornekrosfaktorn (TNF eller TNFa) är en Zytokin i det mänskliga immunsystemet och reglerar immuncellernas aktivitet. TNF 

reglerar Apoptos, Cellproliferation, Celldifferentiering och spridningen av olika Zytokiner. 

Polymorfismen rs1800629 leder till en starkt ökad TNFa expression och därmed till en förhöjd inflammationskapacitet. Das A-Allel 

ist außerdem mit einer höheren CRP Konzentration assoziiert. 


X G/G 67% Ingen ökad risk för inflammation 

Referenser 

G/A 31% Ingen ökad risk för inflammation 

A/A 2% Ökad risk för inflammation 

Lakka HM et al. The TNF-alpha G-308A polymorphism is associated with C-reactive protein levels: the HERITAGE Family Study. Vascul Pharmacol. 

2006 May,44(5):377-83. 

Moldoveanu AI et al. Exercise elevates plasma levels but not gene expression of IL-1beta, IL-6, and TNF-alpha in blood mononuclear cells. J Appl 

Physiol (1985). 2000 Oct,89(4):1499-504. 

DEMO_ML 168 / 183

IL1RN - interleukin 1 receptor antagonist (rs419598) 

Interleukin- 1 -receptorantagonisten är involverad i kontrollen av immunologiska och inflammatoriska processer. Polymorfismen 

rs419598 kan öka den inflammatoriska aktiviteten. 


T/T 47% Ökad risk för inflammation 

X T/C 47% Ökad risk för inflammation 

Referenser 

C/C 6% Ingen ökad risk för inflammation 

Wójtowicz A et al. IL1B and DEFB1 Polymorphisms Increase Susceptibility to Invasive Mold Infection After Solid-Organ Transplantation. J Infect Dis. 

2015 May 15,211(10):1646-57. 

Iglesias-Linares A et al. Postorthodontic external root resorption is associated with IL1 receptor antagonist gene variations. Oral Dis. 2012 

Mar,18(2):198-205. 

X. Wu et al. IL-1 receptor antagonist gene as a predictive biomarker of progression of knee osteoarthritis in a population cohort. Osteoarthritis 

Cartilage. 2013 Jul, 21(7): 930–938. 

CRP - C-Reactive Protein (rs3093066) 

Det protein som kodas av CRP-genen (C-reaktivt protein) tillhör akutfasproteinerna. Förhöjda nivåer av CRP i blodet kan 

återfinnas i inflammatoriska processer. CRP binder till fosfokolin som ligger på ytan av döda eller döende celler och aktiverar 

kompletterande system, binder till fagocyter och utlöser en del av den icke-specifika försvarsmekanismen. CRP används som en 

markör för akut inflammation. Polymorfism rs3093066 är associerad med en lägre CRP-koncentration i blodet. 


A/A 12% Ingen ökad risk för inflammation 

A/C 30% Ökad risk för inflammation 

X C/C 58% Ökad risk för inflammation 

Referenser 

Obisesan TO et al. C-Reactive Protein Genotypes Affect Baseline, but not Exercise Training–Induced Changes, in C-Reactive Protein Levels. 

Arterioscler Thromb Vasc Biol. 2004 Oct, 24(10): 1874–1879. 

Neubauer O et al. Recovery after an Ironman triathlon: sustained inflammatory responses and muscular stress. Eur J Appl Physiol. 2008 

Oct,104(3):417-26. 

Phillips T et al. A dietary supplement attenuates IL-6 and CRP after eccentric exercise in untrained males. Med Sci Sports Exerc. 2003 

Dec,35(12):2032-7. 

DEMO_ML 169 / 183

IL6R - interleukin 6 receptor (rs2228145) 

Interleukin 6 är en pro- inflammatorisk cytokin och är en viktig del av immunsvaret mot inflammatoriska processer. Interleukin- 6 

-receptor (IL- 6R) bildar ett komplex och har en inverkan på IL - 6 -aktivitet. Det har visats att polymorfism rs2228145 har en 

inverkan på koncentrationen av sIL -6R och IL- 6 och därmed på inflammatoriska svar. 


X A/A 42% Ingen ökad risk för inflammation 

Referenser 

A/C 47% Ökad risk för inflammation 

C/C 11% Ökad risk för inflammation 

Galicia JC et al. Polymorphisms in the IL-6 receptor (IL-6R) gene: strong evidence that serum levels of soluble IL-6R are genetically influenced. Genes 

Immun. 2004 Sep,5(6):513-6. 

Gray SR et al. The response of circulating levels of the interleukin-6/interleukin-6 receptor complex to exercise in young men. Cytokine. 2009 

Aug,47(2):98-102. 

Pedersen BK et al. The metabolic role of IL-6 produced during exercise: is IL-6 an exercise factor? Proc Nutr Soc. 2004 May,63(2):263-7. 

Jones SA et al. IL-6 transsignaling: the in vivo consequences. J Interferon Cytokine Res. 2005 May,25(5):241-53. 

Reich Db (2007). Health, Aging and Body Composition (Health ABC) Study: Admixture mapping of an allele affecting interleukin 6 soluble receptor 

and interleukin 6 levels. Am J Hum Genet. 80(4): 716-726. 

Robson-Ansley P et al. (2011). The effect of carbohydrate ingestion on plasma interleukin-6, hepcidin and iron concentrations following prolonged 

exercise. Cytokine. 53(2):196-200. 

GDF5 - Growth Differentiation Factor 5 (rs143383) 

Det protein som kodas av GDF5 genen (tillväxt/differentieringsfaktor 5) är en medlem av TGF-beta superfamiljen och spelar en 

viktig, reglerande roll i utvecklingen och reparation av ben, leder och bindväv. Polymorfism rs143383 leder till ett minskat uttryck 

av GDF5 proteinet och är associerat med en högre risk för skador i knä och hälsena. 


G/G 12% Ingen ökad skaderisk 

X G/A 43% Ingen ökad skaderisk 

Referenser 

A/A 45% Ökad skaderisk 

Ge W et al. The GDF5 SNP is associated with meniscus injury and function recovery in male Chinese soldiers. Int J Sports Med. 2014 Jun,35(7):625-8. 

Valdes AM et al. Association of the DVWA and GDF5 polymorphisms with osteoarthritis in UK populations. Ann Rheum Dis. 2009 Dec,68(12):1916-20. 

Posthumus M et al. Components of the transforming growth factor-beta family and the pathogenesis of human Achilles tendon pathology--a genetic 

association study. Rheumatology (Oxford). 2010 Nov,49(11):2090-7. 


DEMO_ML 170 / 183

Col1A1 - Collagen, type I, alpha 1 (rs1800012) 

Det protein som kodas av COL1A1-genen (kollagen, typ I, alfa 1) är ett fibrillärt kollagen och utgör den övervägande 

proteinkomponenten i bindväv såsom ligament och senor. Typ 1-kollagen är viktigt för struktur och styrka, såväl som för 

interaktionen med andra delar av den extracellulära matrisen. Defekter i COL1A1-genens struktur kan leda till en modifiering av 

denna bindväv. 


G/G 81% Inget ökat skydd mot skador 

G/T 17% Inget ökat skydd mot skador 

X T/T 2% Ökat skydd mot skador 

Referenser 

Collins M et al. Genetic risk factors for musculoskeletal soft tissue injuries. Med Sport Sci. 2009,54:136-49. 

Collins M et al. The COL1A1 gene and acute soft tissue ruptures. Br J Sports Med. 2010 Nov,44(14):1063-4. 


Khoschnau S et al. Type I collagen alpha1 Sp1 poly-morphism and the risk of cruciate ligament ruptures or shoulder dislocations. Am J Sports Med 

2008, 36:2432–2436. 

Posthumus M et al. Genetic risk factors for anterior cru-ciate ligament ruptures: COL1A1 gene variant. Br J Sports Med 2009,43:352–356. 

Col5A1 - Collagen, type V, alpha 1 (rs12722) 

Det protein som kodas av COL5A1-genen (kollagen, typ V, alfa 1) är ett fibrillärt kollagen och återfinns framför allt i bindväv som 

ligament och senor som består av upp till 10% av kollagenet. Defekter i denna gen är förknippade med sen- och ligamentskador. 


T/T 25% Inget ökat skydd mot skador 

T/C 64% Inget ökat skydd mot skador 

X C/C 11% Ökat skydd mot skador 

Referenser 

Collins M et al. Genetic risk factors for musculoskeletal soft tissue injuries. Med Sport Sci. 2009,54:136-49. 

September AV et al. Variants within the COL5A1 gene are associated with Achilles tendinopathy in two populations. Br J Sports Med. 2009 

May,43(5):357-65. 

Collins M et al. The COL5A1 genotype is associated with range of motion measurements. Scand J Med Sci Sports. 2009 Dec,19(6):803-10. 


Mokone GG et al. The COL5A1 gene and Achilles tendon pathology. Scand J Med Sci Sports. 2006 Feb,16(1):19-26. 

DEMO_ML 171 / 183

VETENSKAP 

Nutrigenetics 

➤ A variant of the HTRA1 gene increases susceptibility to agerelated 

macular degeneration. Science. 2006 Nov 10.314(5801):992-3. 

Epub 2006 Oct 19. Yang Z, Camp NJ, Sun H, Tong Z, Gibbs D, Cameron 

DJ, Chen H, Zhao Y, Pearson E, Li X, Chien J, Dewan A, Harmon J, 

Bernstein PS, Shridhar V, Zabriskie NA, Hoh J, Howes K, Zhang K. 

➤ Adams PC, R.D., Barton JC, McLaren CE, Eckfeldt JH, McLaren GD, 

Dawkins FW, Acton RT, Harris EL, Gordeuk VR, Leiendecker-Foster C, 

Speechley M, Snively BM, Holup JL, Thomson E, Sholinsky P., 

Hemochromatosis and iron-overload screening in a racially diverse 

population. N Engl J Med, 2005(352): p. 1769–78. 

➤ Allen, K.J., et al., Iron-overload-related disease in HFE hereditary 

hemochromatosis. N Engl J Med, 2008. 358(3): p. 221-30. 

➤ Alpha-tocopherol supplementation prevents the exerciseinduced 

reduction of serum paraoxonase 1/arylesterase activities in 

healthy individuals. 

➤ Am J Med. 1967; 42: 899-912 

➤ American Heart Association 

➤ Antioxidant micronutrients and biomarkers of oxidative stress 

and inflammation in colorectal adenoma patients: results from a 

randomized, controlled clinical trial. 

➤ Association between decreased vitamin levels and MTHFR, MTR 

and MTRR gene polymorphisms as determinants for elevated total 

homocysteine concentrations in pregnant women. 

➤ Jacques PF, Kalmbach R, Bagley PJ, et al. The relationship 

between riboflavin and plasma total homocysteine in the 

Framingham Offspring cohort is influenced by folate status and the 

C677T transition in the methylenetetrahydrofolate reductase gene. 

J Nutr. 2002;132(2):283-288. 

➤ Association of MTRRA66G polymorphism (but not of MTHFR 

C677T and A1298C, MTRA2756G, TCN C776G) with homocysteine and 

coronary artery disease in the French population. 

➤ Barbosa PR: Eur J Clin Nutr. 2008 Aug;62(8):1010-21. Epub 2007 

May 23. 

➤ Barry I. Posner2,12, David J. Balding13, David Meyre5, Constantin 

Polychronakos1,3 & Philippe Froguel5,14; A genome-wide 

association study 

➤ Beja-Pereira, A.; Luikart, G.; England, P. R.; Bradley, D. G.; Jann, O. 

C.; Bertorelle, G.; Chamberlain, A. T.; Nunes, T. P.; Metodiev, S.; 

Ferrand, N.; Erhardt, G. : 

➤ Bianchine, J. W.; Briard-Guillemot, M. L.; Maroteaux, P.; Frezal, J.; 

Harrison, H. E. : Generalized osteoporosis with bilateral 

pseudoglioma--an autosomal recessive disorder of connective 

tissue: report of three families--review of the literature. Am. J. Hum. 

Genet. 24: 34A only, 1972. 

➤ Bolland MJ, Barber PA, Doughty RN, et al (2008). "Vascular events 

in healthy older women receiving calcium supplementation: 

randomised controlled trial". BMJ 336: 262 

➤ Bradley, L.A., J.E. Haddow, and G.E. Palomaki, Population 

screening for haemochromatosis: expectations based on a study of 

relatives of symptomatic probands. J Med Screen, 1996. 3(4): p. 171-7. 

➤ Bundeslebensmittelschlüssel (BLS) 

➤ Bulhoes, A. C., et. al. (2007-11). "Correlation between lactose 

absorption and the C/T-13910 and G/A-22018 mutations of the 

lactase-phlorizin hydrolase (LCT) gene in adult-type hypolactasia". 

Brazilian Journal of Medical and Biological Research. 

➤ Burt, M.J., et al., The significance of haemochromatosis gene 

mutations in the general population: implications for screening. 

Gut, 1998. 43(6): p. 830-6. 

➤ Calcium plus vitamin D supplementation and the risk of 

fractures.N Engl J Med. 2006 Feb 16;354(7):669-83. Jackson RD 

➤ CDCP, Centers for Disease Control and Prevention 

➤ Ch. 25, Disorders of the Eye, Jonathan C. Horton, in Harrison's 

Principles of Internal Medicine, 16th ed. 

➤ Cholesterin, Risiko für Herz und Gefäße, Edita Pospisil, 2008 

➤ Cholesterin, Wozu wir es brauchen und warum es uns krank 

macht, C.H.Beck, 1999 Dr. Ursel Wahrburg, Dr. Gerd Assmann 

➤ Collins, D. R.; Knott, T. J.; Pease, R. J.; Powell, L. M.; Wallis, S. C.; 

Robertson, S.; Pullinger, C. R.; Milne, R. W. Marcel, Y. L.; Humphries, 

S. E.; Talmud, P. J.; Lloyd, J. K.; Miller, N. E.; Muller, D.; Scott, J. 

Truncated variants of apolipoprotein B cause 

hypobetalipoproteinaemia. Nucleic Acids Res. 16: 8361-8375, 1988 

➤ Daniel Steinberg (2007). The Cholesterol Wars: The Cholesterol 

Skeptics vs the Preponderance of Evidence. Boston: Academic 

Press. 

➤ de Jong PT (2006). "Age-related macular degeneration". N Engl J 

Med. 355 (14): 1474–1485. 

➤ Defesche et al. 1998 FH workshop 1997 

➤ Defesche, J. C.. Kastelein, J. J. P. : Molecular epidemiology of 

familial hypercholesterolaemia. (Letter) Lancet 352: 1643-1644, 1998 

➤ Deutsche Gesellschaft zur Bekämpfung von 

Fettstoffwechselstörungen und ihren Folgeerkrankungen DGFF e.V 

➤ Deutsche Ophthalmologische Gesellschaft (DOG) 

➤ Deutsche Zöliakie Gemeinschaft 

➤ Diagnosen am Augenhintergrund, Thieme, Bernd Kirchhof, 

Martin Reim, Sebastian Wolf, 2003 

➤ DVO-Leitlinie "Osteoporose bei Frauen ab der Menopause und 

Männer über 60 Jahren", 2006 

➤ Effect of B vitamin supplementation on plasma homocysteine 

levels in celiac disease. 

➤ Effect of B vitamin supplementation on plasma homocysteine 

levels in celiac disease. 

➤ Effect of calcium and vitamin D supplementation on bone 

density in men and women 65 years of age or older.Dawson-Hughes 

B: N Engl J Med. 1997 Sep 4;337(10):670-6. 

➤ Effect of supplementation of calcium and vitamin D on bone 

mineral density and bone mineral content in peri- and postmenopause 

women; a double-blind, randomized, controlled trial.Di 

Daniele N,Pharmacol Res. 2004 Dec;50(6):637-41. 

➤ Effective detection of human leukocyte antigen risk alleles in 

celiac disease using tag single nucleotide polymorphisms. Monsuur 

AJ, de Bakker PI, Zhernakova A, Pinto D, Verduijn W, Romanos J, 

Auricchio R, Lopez A, van Heel DA, Crusius JB, Wijmenga C. PLoS 

One. 2008 May 28.3(5):e2270. 

➤ Ellard, S. : Hepatocyte nuclear factor 1 alpha (HNF-1-alpha) 

mutations in maturity-onset diabetes of the young. Hum. Mutat. 

16: 377-385, 2000 

➤ Enattah, N. S.; Sahi, T.; Savilahti, E.; Terwilliger, J. D.; Peltonen, L.; 

Jarvela, I. : Identification of a variant associated with adult-type 

hypolactasia. Nature Genet. 30: 233-237, 2002. 

➤ Fajans, S. S.; Bell, G. I.; Polonsky, K. S. : Molecular mechanisms 

and clinical pathophysiology of maturity-onset diabetes of the 

young. New Eng. J. Med. 345: 971-980, 2001. 

➤ Farrell R, Kelly C. Celiac sprue. N Engl J Med 2002;346:180–8. 

➤ Ferrari, S. L.; Deutsch, S.; Choudhury, U.; Chevalley, T.; Bonjour, 

J.-P.; Dermitzakis, E. T.; Rizzoli, R.; Antonarakis, S. E. : 

Polymorphisms in the low-density lipoprotein receptor-related 

protein 5 (LRP5) gene are associated with variation in vertebral 

bone mass, vertebral bone size, and stature in whites. Am. J. Hum. 

Genet. 74: 866-875, 2004 

➤ Fracture prevention with vitamin D supplementation: a metaanalysis 

of randomized controlled trials.JAMA. 2005 May 

11;293(18):2257-64: Bischoff-Ferrari HA 

➤ Froguel, P.; Velho, G.; Cohen, D.; Passa, P. : Strategies for the 

collection of sibling-pair data for genetic studies in type 2 (non 

insulin-dependent) diabetes mellitus. (Letter) Diabetologia 34: 685 

only, 1991 

➤ Ganz DA, Bao Y, Shekelle PG, Rubenstein LZ (2007). "Will my 

patient fall?". JAMA 297 (1): 77–86 

➤ Gene-culture coevolution between cattle milk protein genes and 

human lactase genes. Nature Genet. 35: 311-313, 2003. Note: 

Erratum: Nature Genet. 35: 106 only, 2003. 

➤ GeneticHealth.com. 

DEMO_ML 172 / 183

➤ GFHEV-Leitlinien. 

➤ Gidh-Jain, M.; Takeda, J.; Xu, L. Z.; Lange, A. J.; Vionnet, N.; Stoffel, 

M.; Froguel, P.; Velho, G.; Sun, F.; Cohen, D.; Patel, P.; Lo, Y.-M. D.; 

Hattersley, A. T.; Luthman, H.; Wedell, A.; St. Charles, R.; Harrison, R. 

W.; Weber, I. T.; Bell, G. I.; Pilkis, S. J. : Glucokinase mutations 

associated with non-insulin-dependent (type 2) diabetes mellitus 

have decreased enzymatic activity: implications for 

structure/function relationships. Proc. Nat. Acad. Sci. 90: 1932-1936, 

1993 

➤ Guéant-Rodriguez RM: Thromb Haemost. 2005 Sep;94(3):510-5 

➤ Guideline der National Osteoporosis Foundation (USA), 2003 

➤ Guillaume Charpentier8, Thomas J. Hudson4,9, Alexandre 

Montpetit4, Alexey V. Pshezhetsky10, Marc Prentki10,11, 

➤ Gut 1989; 30: 333-338 

➤ Hadithi M: World J Gastroenterol. 2009 Feb 28;15(8):955-60. 

➤ Hadithi M: World J Gastroenterol. 2009 Feb 28;15(8):955-60. 

➤ Haemochromatose.org. 

➤ Haines, J. L.; Hauser, M. A.; Schmidt, S.; Scott, W. K.; Olson, L. M.; 

Gallins, P.; Spencer, K. L.; Kwan, S. Y.; Noureddine, M.; Gilbert, J. R.; 

Schnetz-Boutaud, N.; Agarwal, A.; Postel, E. A.; Pericak-Vance, M. A. : 

Complement factor H variant increases the risk of age-related 

macular degeneration. Science 308: 419-421, 2005 

➤ Handbuch Zöliakie, Österreichische Arbeitsgemeinschaft 

Zöliakie 

➤ Hardwick, C. Prognosis in coeliac disease. Arch Dis Child 1939; 

14:279. 

➤ Hemochromatosis National Digestive Diseases Information 

Clearinghouse, National Institutes of Health, U.S. Department of 

Health and Human Services 

➤ Hemochromatosis: Symptoms. Mayo Foundation for Medical 

Education and Research (MFMER). http://www.mayoclinic.com/heal 

th/hemochromatosis/DS00455/DSECTION=2. 

➤ Hemochromatosis: Treatments and drugs. Mayo Foundation for 

Medical Education and Research (MFMER). http://www.mayoclinic.c 

om/health/hemochromatosis/DS00455/DSECTION=7 

➤ Herold, Innere Medizin 2008, 439-440 

➤ HHEX gene polymorphisms are associated with type 2 diabetes 

in the Dutch Breda cohort. Europ. J. Hum. Genet. 16: 652-656, 2008 

➤ Hobbs et al. 1992 Hum Mut 1:445 

➤ Hobbs, H. H.; Brown, M. S.. Russell, D. W.; Davignon, J.. Goldstein, 

J. L. : Deletion in the gene for the low-density-lipoprotein receptor in 

a majority of French Canadians with familial hypercholesterolemia. 

New Eng. J. Med. 317: 734-737, 1987 

➤ Hopkins MH: Cancer Epidemiol Biomarkers Prev. 2010 

Mar;19(3):850-8. Epub 2010 Mar 3. 

➤ http://www.ncbi.nlm.nih.gov/omim/125860 

➤ identifies novel risk loci for type 2 diabetes; Nature, Vol 445|22 

February 2007 

➤ Inter-individual variation in DNA damage and base excision 

repair in young, healthy non-smokers: effects of dietary 

supplementation and genotype.Caple F: Br J Nutr. 2010 Jan 19:1-9. 

➤ Jackson RD, LaCroix AZ, Gass M, et al (2006). "Calcium plus 

vitamin D supplementation and the risk of fractures". N. Engl. J. 

Med. 354 (7): 669–83 

➤ Kim DH, Vaccaro AR (2006). "Osteoporotic compression fractures 

of the spine; current options and considerations for treatment". 

The spine journal : official journal of the North American Spine 

Society 6 (5): 479–87 

➤ Klein, R. J.; Zeiss, C.; Chew, E. Y.; Tsai, J.-Y.; Sackler, R. S.; Haynes, 

C.; Henning, A. K.; SanGiovanni, J. P.; Mane, S. M.; Mayne, S. T.; 

Bracken, M. B.; Ferris, F. L.; Ott, J.; Barnstable, C.; Hoh, J. : 

Complement factor H polymorphism in age-related macular 

degeneration. Science 308: 385-389, 2005 

➤ Kuokkanen, M.; Kokkonen, J.; Enattah, N. S.; Ylisaukko-oja, T.; 

Komu, H.; Varilo, T.; Peltonen, L.; Savilahti, E.; Jarvela, I. : Mutations 

in the translated region of the lactase gene (LCT) underlie 

congenital lactase deficiency. Am. J. Hum. Genet. 78: 339-344, 2006. 

➤ Kupper C (2005). "Dietary guidelines and implementation for 

celiac disease". Gastroenterology 128 (4 Suppl 1): S121–7. 

➤ Laktose-Intoleranz, Thilo Schleip, 5.Auflage, 2003 

➤ Leberkrankheiten_Informationswebseite. 

➤ Lewington S, Whitlock G, Clarke R, Sherliker P, Emberson J, 

Halsey J, Qizilbash N, Peto R, Collins R (December 2007). "Blood 

cholesterol and vascular mortality by age, sex, and blood pressure: a 

meta-analysis of individual data from 61 prospective studies with 

55,000 vascular deaths". Lancet 370 (9602): 1829–39. 

➤ Lombardi et al. 1998 MEDPED 1998 

➤ Lowering blood homocysteine with folic acid based 

supplements: meta-analysis of randomised trials. Homocysteine 

Lowering Trialists' Collaboration.BMJ. 1998 Mar 21;316(7135):894-8 

➤ Maller, J.; George, S.; Purcell, S.; Fagerness, J.; Altshuler, D.; Daly, 

M. J.; Seddon, J. M. : Common variation in three genes, including a 

noncoding variant in CFH, strongly influences risk of age-related 

macular degeneration. Nature Genet. 38: 1055-1059, 2006 

➤ Manganese superoxide dismutase polymorphism and risk of 

gastric lesions, and its effects on chemoprevention in a Chinese 

population.Tu HK: Cancer Epidemiol Biomarkers Prev. 2010 

Apr;19(4):1089-97. Epub 2010 Mar 16. 

➤ Maternal MTHFR 677C>T genotype and dietary intake of folate 

and vitamin B(12): their impact on child neurodevelopment.del Río 

Garcia C: Nutr Neurosci. 2009 Feb;12(1):13-20. 

➤ Medicoconsult-Datenbank. 

➤ MFMER, Mayo Foundation for Medical Education and Research. 

➤ Montalto M, Curigliano V, Santoro L, et al (2006). "Management 

and treatment of lactose malabsorption". World J. Gastroenterol. 12 

(2): 187–91. PMID 16482616. 

http://www.wjgnet.com/1007-9327/12/187.asp. 

➤ Montezuma SR, Sobrin L, Seddon JM. Review of genetics in age 

related macular degeneration. Semin Ophthalmol. 2007;22:229-40. 

➤ National Cholesterol Education Program (NCEP) 

➤ National Digestive Diseases Information Clearinghouse (March 

2006). "Lactose Intolerance". National Institute of Diabetes and 

Digestive and Kidney Diseases, National Institutes of Health. 

➤ National Institutes of Health (NIH) - National Eye Institute 

➤ Nature. 2007 Feb 22;445(7130):881-5. Epub 2007 Feb 11. A genomewide 

association study identifies novel risk loci for type 2 diabetes. 

Sladek R, Rocheleau G, Rung J, Dina C, Shen L, Serre D, Boutin P, 

Vincent D, Belisle A, Hadjadj S, Balkau B, Heude B, Charpentier 

G,Hudson TJ, Montpetit A, Pshezhetsky AV, Prentki M, Posner BI, 

Balding DJ, Meyre D, Polychronakos C, Froguel P. 

➤ NCEP, Nationales Cholesterin-Erziehungsprogramm 

➤ NDDIC, National Digestive Diseases Information Clearinghouse. 

➤ Niederau C, F.R., Pürschel A, Stremmel W, Häussinger D, 

Strohmeyer G, Long-term survivalin patients with hereditary 

hemochromatosis. Gastroenterology 1996(110): p. 1107-1119. 

➤ NIH, Institutes of Health. 

➤ ÖGTG – Österreichisches Gentechnik Gesetz 

➤ Olds, L. C.; Sibley, E. : Lactase persistence DNA variant enhances 

lactase promoter activity in vitro: functional role as a cis regulatory 

element. Hum. Molec. Genet. 12: 2333-2340, 2003. 

➤ Olson RE (February 1998). "Discovery of the lipoproteins, their 

role in fat transport and their significance as risk factors". J. Nutr. 

128 (2 Suppl): 439S–443S. PMID 9478044 

➤ Philippe Boutin5, Daniel Vincent4, Alexandre Belisle4, Samy 

Hadjadj6, Beverley Balkau7, Barbara Heude7, 

➤ Raisz L (2005). "Pathogenesis of osteoporosis: concepts, 

conflicts, and prospects.". J Clin Invest 115 (12): 3318–25 

➤ Rayman MP: Proc Nutr Soc. 2005 Nov;64(4):527-42 

➤ Redeker et al. 1998 EAS 98 

➤ Report of a Joint WHO/FAO/UNU Expert Consultation(2002), 

Human Vitamin and Mineral Requirements, pp166-167 

➤ Report of a Joint WHO/FAO/UNU Expert Consultation(2007) 

Protein and amino acid requirements in human nutrition, 

pp224-226 

➤ Responsiveness of selenoproteins to dietary selenium.Allan CB: 

Annu Rev Nutr. 1999;19:1-16 

➤ Richer SP.J Am Optom Assoc. 1993 Dec;64(12):838-50. Is there a 

prevention and treatment strategy for macular degeneration? 

➤ Robert Sladek1,2,4, Ghislain Rocheleau1*, Johan Rung4*, 

Christian Dina5*, Lishuang Shen1, David Serre1, 

➤ Rochette, J., et al., Multicentric origin of hemochromatosis gene 

(HFE) mutations. Am J Hum Genet, 1999. 64(4): p. 1056-62. 

➤ Sblattero D, Berti I, Trevisiol C, et al (May 2000). "Human 

recombinant tissue transglutaminase ELISA: an innovative 

diagnostic assay for celiac disease". Am. J. Gastroenterol. 95 (5): 

1253–7. 

➤ Schmidt et al. 2000 Atheroscler 148: 431 

➤ Scott, L. J.; Mohlke, K. L.; Bonnycastle, L. L.; Willer, C. J.; Li, Y.; 

Duren, W. L.; Erdos, M. R.; Stringham, H. M.; Chines, P. S.; Jackson, A. 

U.; Prokunina-Olsson, L.; Ding, C.-J.; and 29 others : A genome-wide 

association study of type 2 diabetes in Finns detects multiple 

susceptibility variants. Science 316: 1341-1345, 2007 

➤ Seeman, E.; Hopper, J. L.; Bach, L. A.; Cooper, M. E.; Parkinson, E.; 

McKay, J.; Jerums, G. : Reduced bone mass in daughters of women 

with osteoporosis. New Eng. J. Med. 320: 554-558, 1989 

➤ Selenium in cancer prevention: a review of the evidence and 

mechanism of action. 

➤ Selenium supplementation increases liver MnSOD expression: 

molecular mechanism for hepato-protection.Shilo S: J Inorg 

Biochem. 2008 Jan;102(1):110-8. Epub 2007 Aug 1. 

➤ Selenium supplementation restores the antioxidative capacity 

and prevents cell damage in bone marrow stromal cells in 

vitro.Ebert R: Stem Cells. 2006 May;24(5):1226-35. Epub 2006 Jan 19. 

➤ Study on safety and bioavailability of ubiquinol (Kaneka QH) 

after single and 4-week multiple oral administration to healthy 

volunteers.Hosoe K, Regul Toxicol Pharmacol. 2007 Feb;47(1):19-28. 

DEMO_ML 173 / 183

Epub 2006 Aug 21 

➤ Tong Y, Lin Y, Zhang Y, Yang J, Zhang Y, Liu H, Zhang B; 

Association between TCF7L2 gene polymorphisms and 

susceptibility to Type 2 Diabetes mellitus : a large Human Genome 

Epidemiology (HuGE) review and meta-analysis; BMC Med Genet. 

2009 Feb 19;10:15 

➤ Tsakiris S: Eur J Clin Nutr. 2009 Feb;63(2):215-21. Epub 2007 Sep 

19. 

➤ Tuula H. Vesa et al.: Lactose Intolerance, in: Journal of the 

American College of Nutrition, Vol. 19, No. 90002, 165S-175S (2000) 

➤ Tybjaerg-Hansen A, Humphries SE. Familial defective 

apolipoprotein B-100: a single mutation that causes 

hypercholesterolemia and premature coronary artery disease. 

Atherosclerosis 1992.96:91-107 

➤ van Vliet-Ostaptchouk, J. V.; Onland-Moret, N. C.; van Haeften, T. 

W.; Franke, L.; Elbers, C. C.; Shiri-Sverdlov, R.; van der Schouw, Y. T.; 

Hofker, M. H.; Wijmenga, C. : 

➤ Varret, M.; Rabes, J.-P.; Collod-Beroud, G.; Junien, C.; Boileau, C.; 

Beroud, C. : Software and database for the analysis of mutations in 

the human LDL receptor gene. Nucleic Acids Res. 25: 172-180, 1997r 

M, Renner W, et al. Association of complement factor H Y402H gene 

orgy. 

DEMO_ML 174 / 183

CERTIFIERINGAR 

Certifieringar 

Novogenias labb hör till de mest moderna och automatiserade laboratorierna i Europa och har 

flera certifieringar och system för kvalitetssäkring, vilka motsvarar internationell standard 

eller överträffar dessa. Därtill är skilda affärsområden certifierade olika och enligt högsta 

kvalitetsstandard. 

Genomförande av genanalyserna av 

livsstilen 

Certifierat genom analysen i vårt ISO 15189 

laboratorium 

Medicinsk bedömning av 

genanalysresultat 

Certifierat genom analysen i vårt ISO 15189 

laboratorium 

Laboratorium med tillåtelse till medicinsk 

genetikforskning 

Godkänd av den federala hälsoministeriet 

Österrike 

Firmaledning och kontor 

Certifierat genom ISO 9001 

DEMO_ML 175 / 183

YTTERLIGARE INFORMATION 

I det här kapitlet får du användbar och behjälplig information

VERSIONHISTORIK 

Vetenskapen fortsätter att utvecklas - så gör 

även våra program! 

Vetenskapen fortskrider snabbt och nästan varje dag kommer nya fynd inom medicin 

och genetik som ger mer exakta slutsatser. Riktlinjer för förebyggande behandling av 

hälsoproblem och rekommenderade konsumtionsmängder för vitaminer förändras och 

förbättras regelbundet och därför är de program vi har idag mycket mer exakta än de 

var för tio år sedan. Vetenskapen och teknologin utvecklas med tiden. Detsamma gäller 

när det kommer till genetik. 

Varje år upptäckes nya gener, nya effekter av redan kända gener identifieras och 

rekommendationerna för åtgärder som finns för vissa genetiska profiler förändras och 

förbättras över tiden. Sedan utvecklingen av vår första produkt har vi integrerat mer än 400 

förbättringar i programmen för att säkerställa att produkten alltid är aktuell med vetenskap 

och teknik och är användarvänlig. 

Även om en persons genetiska resultat förblir densamma för sin livstid betyder det också att 

tolkningen förbättras med ny tillgänglig vetenskap. Vi förbättrar också programmen 

kontinuerligt med förbättrad formulering, mer exakta och bättre beräkningsmetoder för 

näring samt nya funderingar vad gäller hur ofta vissa mutationer förekommer i den allmänna 

befolkningen. Det är därför möjligt att några data och uttalanden redan några månader efter 

det att du fått din rapport kan ändras och vara mer exakt än vad som var möjligt i den första 

versionen av rapporten. De genetiska rapporterna överväger också din nuvarande kroppsvikt 

och din ålder, varför vissa rekommendationer kan skilja sig något från tidigare uttalanden (som 

bygger på olika ålder och kroppsvikt). 

Ett nytt kompendium i enlighet med den senaste utvecklingen inom vetenskap 

och produktutveckling. 

Naturligtvis vill vi inte undanhålla de positiva förbättringarna av våra genetiska program från 

dig. Därför har du möjlighet att närsomhelst fråga om det finns nya rön som kan vara skäl till 

omprövning av dina gamla resultat med hjälp av de senaste tolkningarna inom forskningen. Om 

så är fallet kan vi, för en liten avgift, utfärda ett nytt och förbättrat häfte för dig. Där hittar du 

givetvis vissa avvikelser från det gamla häftet; Dessa representerar förbättringarna i detta 

område. 

DEMO_ML 177 / 183

Vanliga förbättringar som du kan få på detta sätt är: 

Produktutveckling: 

➤ Nya livsmedel i matlistan 

➤ Nya metoder för att planera din kost bättre 

➤ Nya sätt att planera din träning 

➤ Noggrannare bedömning av kaloriberäkning 

➤ Justerade värden som påverkar programintensiteten 

➤ Bättre tydlighet i rapporterna 

➤ Nya och bättre förebyggande och behandlingsalternativ 

Ålders- och viktrelaterade justeringar 

➤ Ny beräkning av olika orsaker baseras på din nuvarande ålder och kroppsvikt 

➤ Nya rekommendationer om mikronäringsämnen som baseras din nya ålder 

Vetenskaplig utveckling 

➤ Ny forskning om effekterna av redan testade gener (högre eller lägre risk eller ny 

validitet) 

➤ Ny forskning av effekterna av vissa behandlingar eller medicinering 

➤ Ny forskning om frekvensen av vissa mutationer i den allmänna befolkningen (som kan 

påverka den relativa risken) 

Nuvarande version: 

➤ V473 

Här hittar du rapporternas versionshistorik: 

➤ V473 - Microntutrient UGL and RDA values have been improved 

➤ V472 - Magnesium values were adjusted to more accurate values 

➤ V471 - Productname integration has been improved 

➤ V470 - Rebranding options have been improved 

➤ V469 - RDA values of MSM were adjusted to more accurate values 

based on science and international regulations 

➤ V468 - Micronutrient (MSM) calculation has been improved 

➤ V467 - CYP2D6 allele calculation (pharmacogenetics) has been 

improved 

➤ V466 - Automated layoutchanges have been improved 

➤ V465 - Lung Health calculation integrated and validated 

➤ V464 - Warfarin dose recommendation improved 

➤ V463 - MAX micronutrient values have been improved 

➤ V462 - UGL values have been improved 

➤ V461 - UGL values have been improved 

➤ V460 - GRA calculation has been improved and now is more 

accurate 

➤ V459 - GRA calculation has been improved and now is more 

accurate 

➤ V458 - CHD OR calculation has been improved and now is more 

accurate 

➤ V457 - Scale bar calculation for micronutrient dosages has been 

improved 

➤ V456 - Calculation of recipes has been improved 

➤ V455 - Layout improvements, Design improvements, Report 

adaptations for DC 

➤ V454 - Rebranding options have been improved 

➤ V453 - Rearrangement of DHC chapters 

➤ V452 - Psychological disorder risk calculation was added 

➤ V451 - Further genes were included in the nutrition sensor 

➤ V450 - Improved version history 

➤ V449 - Improved calculation of the food list 

➤ V448 - Improved presentation of the food list 

➤ V447 - Micronutrient recipe was improved and takes now more 

genes into account 

➤ V446 - Improved presentation of the nutrigenetic chapters 

➤ V445 - Improved sport tables. Icons now show the type of the 

activity 

➤ V444 - Weight Sensor: Low calorie snacks were improved 

➤ V443 - Improved marketing and order sites make it easier for the 

consumer to order supplements 

➤ V442 - Rearrangement of all DNC chapters 

➤ V441 - New nutrigenetic overviews were implemented 

➤ V440 - Population frequencies were updated according to the 

1000 Gene Project Phase 3 

➤ V439 - Improved calculation of disease risks compared to the 

average population 

➤ V438 - New improved chapter overview implemented 

➤ V437 - A calculation to produce weight management 

supplements in the form of pellets has been included 

➤ V436 - More drugs were implemented in the pharmacogenetic 

section 

➤ V435 - Report Automation: Warning when certain order details 

are missing 

➤ V434 - Odds ratio calculation was imrpoved for all metabolic 

problems. Population frequencies were updated according to "The 

1000 Genomes Project" 

➤ V433 - Food Components: Calculation of kalium scale bar was 

improved and now is more accurate 

➤ V432 - Foodtable: Excel layout improvements 

➤ V431 - Foodtable: Excel bar size column was integrated. Now the 

exact value of the bars are shown 

➤ V430 - Foodtable: Calculation of g/article for vegetables 

improved 

➤ V429 - Foodtable genetic intolerance columns improved 

➤ V428 - RDA values of some micronutrients were adjusted to more 

accurate values based on science and international regulations 

➤ V427 - More drugs were implemented in the pharmacogenetic 

section 

➤ V426 - Micronutrient ranges were better adapted to new science 

and legal requirements 

➤ V425 - The micronutrient dosages were adapted to new 

government regulations and new sciences (particularily ALA, D3, C, 

lycopene, luteine and copper) 

➤ V424 - The BMR calculation for data entered in the orderform 

was improved and now is more accurate 

DEMO_ML 178 / 183

➤ V423 - The quality control of entered data was improved by a 

second double-check 

➤ V422 - Formula restructuring 

➤ V421 - The risk for alcohol dependence calculation was improved 

and is more accurate now 

➤ V420 - The description of detoxification genes and their genetic 

variations was improved 

➤ V419 - Having a high risk of alcoholism now also affects the food 

recommendations for alcohol-containing foods 

➤ V418 - Report automation: Certain report sections are shown for 

athletic performance reports 

➤ V417 - Report update: Special requests of a distributor (JH) were 

implemented 

➤ V416 - The risk calculation for bone health based on genetics was 


➤ V415 - The warning threshold for: "attention, this food contains 

lactose" was lowered, so food types with little lactose also trigger 

the warning 

➤ V414 - Report update: Special requests of a distributor (DPME) 

were implemented 



➤ V412 - The new prostate risk calculation results are now applied 

to the overview scale bars at the front of the reports 



➤ V410 - Report update: Special requests of a distributor (KRSD) 


➤ V409 - The basic metabolic rate at rest was locked at a minimum 

of 1000kcal, irrespective of age. This is more appropriate for 

younger users of the weight management programs 

➤ V408 - Design improvements (colour codes) 

➤ V407 - The risk calculation for bone health based on genetics was 

improved and now is more accurate. Changes are now full applied 

➤ V406 - The risk for diabetes calculation was improved and is now 

(especially for high risk individuals) more accurate 

➤ V405 - Report automation: Reports for athletic performance 

were improved for automation 

➤ V404 - The calculation for prostate risk was updated with newer 

science about how common these variations are in the general 

population. Risk calculations are now more accurate. 

➤ V403 - Report Automation: Formula update gives alert in case 

customer details are missing 

➤ V402 - Rarely occurring genetic variants relevant in Alzheimer’s 

Disease were included in the formula 

➤ V401 - Report layout and text improvements for athletic 

performance tests 

➤ V400 - Linoleic acid risk calculation for the food list was 


➤ V399 - The risk of some bone metabolism genes was improved 

and now is more accurate 

➤ V398 - The risk for certain eye disease risk calculations and the 

corresponding food recommendations was improved and now is 

more accurate 

➤ V397 - Linoleic acid risk calculation for the food list was improved 


➤ V396 - Special adaptations for vegan customers using allergy 

testing services 

➤ V395 - Layout improvements, Design improvements, Report 

adaptations for a distributor (DCR) 

➤ V394 - Report update: New naming system doe new-born 

screening analyses 

➤ V393 - Report update: Special requests of a distributor (ASGX) 



are missing 


are missing 

➤ V390 - Cardiovascular disease risk and LDL cholesterol disease 

risk calculation was improved, especially for high risk individuals 

and is more accurate now. This affects many other sections. 

➤ V389 - Basic metabolic rate at rest calculation was improved for 

some weight management reports 

➤ V388 - Special feature for Muslims to help avoid pork 

➤ V387 - Certain report improvements for young patients 

➤ V386 - Report automation: Certain texts are hidden under certain 

conditions in some reports 

➤ V385 - The recommendation calculation for total iron intake was 


➤ V384 - The recommendation calculation of fructose containing 

food types was improved and now is more accurate 

➤ V383 - Report automation: Recipe book automation was 

improved 

➤ V382 - Report automation: Alert systems for certain conditions 

such as missing details were implemented 

➤ V381 - Report automation: Alert systems for missing gene results 


➤ V380 - Design, layout and text improvements 

➤ V379 - Report covers were improved 

➤ V378 - Scale bar and text colours for fructose risk were improved 

➤ V377 - Iron intake recommendations were linked to iron overload 

disorder risk in an improved way and is now more accurate. This 

influences many aspects of the reports such as food 

recommendations 

➤ V376 - Report update: Special requests of a distributor (PGNS) 


➤ V375 - Design and text improvements 

➤ V374 - Better BMI calculation for children implemented, making 

the calculations in these cases more accurate 

➤ V373 - Report update: Special requests of a distributor (SLGN) 


➤ V372 - Reports now consider the intake of calcium through 

nutrition more accurately. This affects many aspects of the food 

recommendations 

➤ V371 - New gene for new-born birth weight added to reports 

➤ V370 - Text improvements 

➤ V369 - Report automation: Alert systems for certain conditions 

such as missing details were implemented 

➤ V368 - New BMI calculation formulas implemented for some 

reports. This calculation is now more accurate 

➤ V367 - Hormone replacement therapy genetic testing is now 

added to larger packages by default 

➤ V366 - Report update: Special requests of a distributor (DNK) 


➤ V365 - New pregnancy related gene was added 

➤ V364 - Risk calculation for diabetes Type 2 was improved and 

now is more accurate. This influences many aspects of the report 

➤ V363 - Risk calculations for spontaneous abortion in pregnancy 

was improved and now is more accurate 

➤ V362 - Risk calculations for preeclampsia in pregnancy was 


➤ V361 - New pregnancy risk calculations were implemented 

➤ V360 - Report update: Special requests of a distributor (PGMS) 


➤ V359 - Risk calculations for bone health were improved, which 

influences many parts of the programs 

➤ V358 - Oxidative stress genes added to athletic performance 

reports 

➤ V357 - Report update: Special requests of a distributor (PHMLT) 


➤ V356 - Improved food recommendation calculation for omega 3 

was implemented, which influences many aspects of the food list 

➤ V355 - Caffeine break down calculations were improved and are 

now more accurate 

➤ V354 - Effect of coffee on breast cancer risk in women was 

implemented in several reports 

➤ V353 - Caffeine recommendations based on breakdown capacity 

was improved 

➤ V352 - Formula restructuring 

➤ V351 - Fructose containing food recommendations were 

improved and are now more accurate 

➤ V350 - Fructose containing food recommendations were 




➤ V348 - Recommendations for iron intake was improved 

➤ V347 - Recommendations for diabetic nutrition was improved 

and food list is now more suitable for diabetic patients 

➤ V346 - Design and text improvements 

➤ V345 - Report update: Special requests of a distributor (GNBL) 


➤ V344 - Micronutrient recommendation calculations were 


➤ V343 - Micronutrient recommendation calculations were 


➤ V342 - Supplement calculations: Formula adjustments for 

personalized supplement production were implemented 

➤ V341 - Certain questions that influence the athletic performance 

programs have been implemented 

➤ V340 - Scale bars that show the risk of coffee and caffeine have 

been improved 

➤ V339 - The program now can consider iron deficiency in its 

nutritional recommendations as well. Added benefit for iron 

deficient individuals 

➤ V338 - Supplement automation: New automation system for 

supplement manufacture implemented 

DEMO_ML 179 / 183



➤ V336 - Report update: Special requests of a distributor (GB) were 

implemented 

➤ V335 - Customer details question answers are now shown in the 

back of some reports for reference 



➤ V333 - The scale bar for lactose intolerance risk was improved 





➤ V330 - The food recommendation for arachidonic acid containing 

foods was improved and now is more accurate. This affects animal 

product-based food recommendations 



➤ V328 - Hand written notes sheets were added to some reports 

➤ V327 - Certain reports now have a video link for video 

consultation 



➤ V325 - Various improvements to text, layout and design 

➤ V324 - The intensity of the weight management program was 

adjusted and now is equally intense for all customers. This affects 

and improves many aspects of the weight management report 

➤ V323 - Detoxification results are shown in certain report types 

➤ V322 - Omega 3 risk calculations and recommendations have 

been improved and now are more accurate. This has an impact on 

the food list 

➤ V321 - Video consultation links have been implemented in certain 

reports 

➤ V320 - Supplement automation: New improvements in producing 

personalized labels 

➤ V319 - Supplement automation: New improvements in 

automating the personalized production of weight management 

supplements 

➤ V318 - Text improvement in some athletic performance reports 

➤ V317 - Text improvement in some athletic performance reports 

and allergy reports as well as allergy warnings 

➤ V316 - Reports can now consider milk protein intolerance and 

give better food recommendations 

➤ V315 - The calculation and recommendation for fructose 

containing foods was improved and now is more accurate 

➤ V314 - Supplement automation: better automation of 

personalized weight management supplements 



➤ V312 - Supplement automation improvement 

➤ V311 - Supplement intake recommendations were improved. 

Some individuals now get the recommendations to take 

supplements 2 times per day, but have to take a reduced volume. 

➤ V310 - Video consultation link in some reports was improved 

➤ V309 - Supplement automation improvement 

➤ V308 - The risk calculation for thrombosis was improved and now 

is more accurate 

➤ V307 - Supplement automation improvement for label creation 

➤ V306 - The risk calculation for thrombosis was improved and now 

is more accurate 

➤ V305 - Video consultation link in some reports was improved 



➤ V303 - The minimum daily calories a person must eat has been 

defined and makes the product more suitable for users of low body 

weight 

➤ V302 - The basic metabolic rate at rest calculation was improved 


➤ V301 - The scale bars for exercise have been improved in some 

reports 

➤ V300 - The basic metabolic rate at rest calculation was improved 


➤ V299 - Certain text improvements were done 

➤ V298 - The warning column in the food list can now be hidden or 

shown automatically 

DEMO_ML 180 / 183

KUNDSERVICE 

Kundservice 

Har du har frågor eller kommentarer? 

Vår kundservice står till förfogande för dig angående frågor och ärenden av olika slag. Du kan ta kontakt 

med vår kundservicegrupp på olika sätt. Medicinska frågor rörande dina analysresultat kan bara 

besvaras av våra experter och nedan finner du hur du bäst kan nå oss 

➤ info@your-dna.se 

➤ www.your-dna.se 

➤ tele. 0703321720 

Vårt team ser fram emot ditt samtal. Kundtillfredsställelse är vår första prioritet. Om du inte är helt nöjd 

med vår service, var snäll och kontakta oss. Vi kommer att göra vårt bästa för att hitta en 

tillfredsställande lösning på ditt problem. 

Kontakt / Forum 

Your-Dna AB 

Fritiof Anderssons Gata 2 

41767 Göteborg 

Sweden 

DEMO_ML 181 / 183

TEKNISKA DETALJER 

Tekniska detaljer 

Adress 

Musterstrasse 1 

1234 Musterstadt 

GERMANY 

Beställningsnummer 

DEMO_ML 

Födelsedatum 

01/01/1990 

Beställande företag 

Your-Dna AB 

Fritiof Anderssons Gata 2 

41767 Göteborg 

Sweden 

Analysera företaget 

DNA Plus - Zentrum für Humangenetik 

Georg Wrede Strasse 13 

83395 Freilassing 

Deutschland 

Analysmetod 

Automatisk DNA-extraktion, ggf. HRM analys, 

Mass-spektrometri och TaqMAN 

realtids PCR 

Upptäcktsfrekvens 

~>99% 

Provtyp 

Salivprov ur munhålan 

Rapport framställd 

07/02/2018 

Version 

V473 

HOME 

Laboratoriechef 

Dr. Daniel Wallerstorfer Bsc. 

DEMO_ML 182 / 183

ANTECKNINGAR

0000000000000

DNA analys 

Elitidrott 

Maria Musterfrau 

DEMO_ML 

0000000000000

Elitidrott

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?