Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
EN KULTURTIDSKRIFT SKAPAD AV ES20MEDIA • SCHILLERSKA GYMNASIET • HÖSTEN 2021
Kaos och konst i våra kvarter
- vad är det som händer egentligen?
TEATERTREANS
slutproduktion
Bästa musikalerna
Ruben Östlund
en regissör som väcker känslor
FIGHT CLUB
en klassiker som står sig
Schillerskas historia
Så lyckas du med 3D-foto:
STEREOSKOPI
Kafka på stranden
Howard Brookes
& Rino Bozajic
om att vara bildkonstnär
Böcker med spänning
Favoriten Håkan
Hur hippt är Lidl?
Max Edstam om
att arbeta med film
Kulturtips från elever och
personal på Schillerska
Nära till hamn och
långt över havet
Kultur kan skilja sig en hel del. Den skiljer sig mellan
olika länder men även inom Sveriges olika områden.
I vårt första nummer av Semikolon har flera av oss
bestämt sig för att skriva om den kultur som finns runt
omkring oss, nämligen Göteborgs kultur. Vilka är det
som bor här? Vad finns det att se? Och vilka hemligheter
gömmer sig bakom målarduken?
Fast det är inte bara Göteborgs kultur ni finner här.
Göteborg är ingen inlandsstad; från våra hamnar
kan vi ta oss ut över haven, upptäcka nya platser,
kulturer, idéer och traditioner som vi annars aldrig hade
fått ta del av. Vi kan växa och lära oss något nytt och
spännande genom att ta del av andras kultur och låta
den berika vår egen!
I Semikolon kommer ni att få ta del av bl.a intervjuer,
recensioner, tips och trix, lite om Schillerskas historia,
kulturbråk, fotoreportage och mycket mer! Här finns
det något för alla! Så stig på vår kryssning genom ett
hav fyllt av konst och kultur!
Marina radovic
Chefredaktör
Redaktion:
Marina Radovic
Ledare/Musikalskribent
Alice Jotun
Schillerskas Historia/Grafisk Form
Love W Svensby
Litteraturskribent/Annons
Jakob Norling
Filmredaktör/Annons
Majken S Willems & Elias Rågholm
Repor tage: Teater treans slutproduktion
Amanda Rehnlund
Intervju: Howard Brookes
Emmy Paulsson
Fotoreportage
Aisha Kamzol
Skräcklitteratur/Intervju
Ella Lundskog
Kultur; om Ruben Östlund
Leonie S Öberg
Stereoskopi: 3D-foto
Clara Yates & Ada Larsson
Kulturtips/Reportage: Lidl
Isabel Björkman
Intervju: Rino Bozajic
Klara Gustavsson
Porträtt: Håkan Hellström
Rebecka Widell
Ansvarig Utgivare/Support
2
Ledare och redaktion ____________________________________ 2
Teatertreornas slutproduktion
_____________________________ 4
Schillerskas historia
____________________________________ 8
Ruben Östlund; en regissör som väcker känslor
______________ 10
Musikaltips
__________________________________________ 12
Porträtt; Håkan Hellström
_______________________________ 14
Howard Brookes; från dröm till verklighet
__________________ 16
Fotoreportage; från kaos till konst
________________________ 18
Lidl; från hopplöst till hippt
_____________________________ 22
Fight Club; Finchers filmklassiker
Rino Bozajic; det stora i det lilla
Max Edstam; att arbeta med film
________________________ 24
_________________________ 27
_________________________ 30
Stereoskopi; så gör du
__________________________________ 32
Tips; spänningsromaner
________________________________ 34
Murakamis surrealistiska ”Kafka på stranden”
_______________ 36
Schillerska kulturtips
__________________________________ 38
Omslagsfoto: Emmy Paulsson
4
”DEn här föreställningen innehåller
våld, gluten och låglaktosgrädde
men ingen måste äta!”
Schillerskas teatertreor påbörjar ett spännande arbete inför deras slutproduktion.
De är med i Länk projektet 2022 med en egen produktion av
pjäsen ”Att dela en kaka”; sex olika stora delar om rättvisa;
Christoffer Mellgrens mycket omtyckta pjäs.
TEXT & BILD: MAJKEN S. WILLEMS & ELIAS RÅGHOLM
Länkprojektet är en tävling mellan olika teatergrupper i
Sverige, där de tävlar om att få framföra sin pjäs på
Riksteatern i Stockholm. Alla pjäser är förutbestämda och
grupperna arbetar med att göra den så unik som möjligt med
ett existerande manus.
Föreställningen är en lekfull, komisk och unik undersökning
om rättvisa, och ställer svåra frågot till publiken som;
Vad är rättvisa? Pjäsen är deras bidrag till Länkprojektet
och tar oss på en färd där man möter flera olika karaktärer
som ger oss olika syner och tankeställare om vad som är
rättvist och orättvist. Man får se treorna spela personer som
filosofer från antiken, viktorianska sjömän och vetenskapsmän
i scener som på roliga sätt utforskar olika vinklar av ämnet.
Pjäsen når inga riktiga svar på alla frågor och tankeställare
utan diskuterar ämnet för att sedan låta en fundera själv
och dra egna slutsatser. Pjäsen må vara en nyproduktion av
en redan existerande föreställning men scenografin är helt
ny och unik. Dessa faktorer (tillsammans med teatertreornas
grymma skådespel) är det som gör uppsättningen så speciell.
Under en av teatertreornas lektion fick vi nöjet att prata
med två från gruppen, Joanna och Nicco som har rollerna
”publikvärd” och ”karaktär C”. Hittills har processen med
deras slutproduktion mest bestått teorilektioner, bearbetat
konceptet av pjäsen, diskussioner om hur dom vill att pjäsen
ska kunna bli och hur dom behöver påbörja sitt arbete för
att nå dit. De har diskuterat vilken ton och känsla som de
vill förmedlas.
5
Teatereleverna berättar om hur det finns olika delar i
teaterarbete. Du har själva framträdandet, där fokuset är på
scen och publiken, en färdig föreställning som ska visas
upp. Medan du sedan har en annan del av teater som ingår
mer i den processen innan, där fokuset ligger på övningar
och ännu mer övningar. Teatereleverna förklarar att det
finns såklart en stor del som lockar med att det finns en
möjlighet för dem på scen att förmedla viss kunskap.
Att kunna framföra olika frågor och tankeställare till
publiken. Känna att dem kan ha en chans att påverka en
grupps känslor och tankar genom deras framträdande. Men
förutom det så tycker de det bara är väldigt kul med teater!
Processen med alla övningar, genomgångar och repetition har
även det sina drag inom teaterlektioner. Där är det roligt att
kunna få se sitt arbete byggas fram med hjälp av varandra,
med alla grupparbeten och samarbeten som denna process
utgår från. Processen är ett ständigt växande av projektet,
som för denna klass kommer att pågå under en längre period.
Denna längre process med endast fokus på ett projekt
skapar en stark gemenskap med varandra.
Eleverna har själva inte skrivit manuset
utan får istället arbeta med att tolka
och bearbeta en redan skriven pjäs.
Därför har teaterklassen fokuserat
mycket på scenografin, vilket dom
själva är väldigt nöjda med.På så
sätt lyckas de få till en unik tolkning
av deras utvalda pjäs.
Teatertreorna har fått ta väldigt minimalistiska karaktärer, som
har gjort att dom fått chansen att på egen hand hitta sina roller.
Men dom har jobbat för att dramatisera deras roller på ett intressant
sätt medan de fokuserar på pjäsens större koncept och budskap.
6
Vi fick berättat om en av scenerna i pjäsen, där handlade
En av scenerna handlar om fyra seglare som är skeppsbrutna
halvvägs genom deras resa över vattnet. Där kommer
diskussionen upp om det är rätt att någon av dem fyra ska dö för
att de andra tre ska överleva. Vem skulle det i så fall behöva
vara, är det rättvist? “Det som blir intressant är att se hur de
olika resonemangen byggs upp” säger Joanna.
Vi ser fram emot att se den färdiga pjäsen som har premiär
i början av mars 2022!
”Varsågoda: Att dela en kaka
– en föreställning om rättvisa”
7
SCHILLERSKAS
HISTORIA
Schillerska gymnasiet har varit med om bränder, hot och
en pandemi, men står stadigt än idag.
Vilka bortglömda historier lever kvar inuti skolans byggnad?
Och hur har idén om “ett nytt treklassigt elementarläroverk i Göteborg”
utvecklats från 1886 till vad det är idag?
TEXT & BILD: ALICE JOTUN
8
Göteborgs stads fullmäktige anslår
medel till lokaler då kung Karl XV
förordnar upprättandet av “ett nytt treklassigt
elementarläroverk i Göteborg”
år 1866. Verksamheten tar fart 3 år
senare i olika lokaler runt om i staden.
År 1882 ändrade Oscar II skolan
till ”ett högre å reallinjen fullständigt
läroverk” genom ett kungligt brev.
Skolan blev det första elementarläroverket
med reallinje i landet.
Den 6 juni 1887 invigdes Göteborgs
högre realläroverk som pojkskola, det
var inte förrän 1964 som skolan öppnades
för flickor. Realläroverket fick
däremot flytta in i lokalerna redan 1
september 1886, då Schillerska från
början hade byggts med 3 våningar.
Kostnaden för den nya byggnaden
blev totalt 540 000 kr i slutändan,
trots att Göteborg stads fullmäktige
beviljade skolan 394 000 kr för den
nya byggnaden 1883.
Byggnaden fick sin fjärde våning och
elektricitet år 1910, och skolan byter
namn ännu en gång till “Vasa Högre
Allmänna Läroverk”. Schillerskas
nuvarande namn gick igenom år 1966.
Namnet togs från Axel Lewton Schiller
som var skolans första föreståndare.
Samtidigt övergick de allmänna
statliga läroverken till kommunala
gymnasier, och en renovering skedde
1995. Renoveringen förändrade inte
skolans typiska drag, utan man ville
bevara direktiven från 1880-talet
som löd: ”Stora ljusa lokaler, högt i
tak, gymnastiksal samt en stor aula”.
Detta har än idag sett till att bevara
vid ommålningar och renovering.
Sedan 2015 har skolan haft samma
inriktningar och program som den har
idag.
Det finns en sal som är väl omtalad,
där man aldrig vet vad som komma
skall. Sal 305. Andreas Nilvik, lärare
på Schillerska gymnasiet berättar:
- Det finns ju en dörr bredvid tavlan
och denna skall alltid ha varit låst.
Någon gång under tidigt 1900-tal
skall en lärare ha kommit in en
måndag morgon och funnit dörren
öppen.
Bakom den hittar hon sin kollega
hängd. Andreas fortsätter att berätta
om att projektorduken ramlat ner på
både honom och hans kollega, handtag
från fönster har lossnat och ramlat
ner på gatan, fönster har gått sönder
och skurit lärare. Elen krånglar och
salen är den enda som kräver ett eget
proppskåp.
Han har dessutom ett annat, lite
seriösare ämne som han ville ta upp.
Han nämner “en av de mest
uppmärksammade händelserna i
nyare tid”, händelserna kring kravallerna
2001. Schillerska gymnasiet blev
mycket omskrivet när aktivister och
demonstranter fick låna byggnaden
som övernattningslokal av kommunen
“EN AV DE MEST UPPMÄRKSAMMADE
HÄNDELSERNA I NYARE TID”
då en polisrazzia inträffade mot skolan,
och med det, en mängd övergrepp
mot människorna. Elever blev hotade,
nedtryckta mot skolgårdens asfalt och
förnedrade rasistiskt och sexsistiskt.
Schillerska gymnasiet har varit med
om bränder, hot och en pandemi men
byggnaden står fortfarande stadigt
idag.
Andreas nämner ett par saker som han
tycker glömts bort kring skolan under
årens gång, bland annat hur många
kända personer som gått på skolan.
En annan bortglömd sak är att den
första röntgenbilden i Sverige togs på
Schillerska. Det är ju också märkligt
att det rinner en bäck under skolan,
den leddes ner i rör när man byggde
och rinner där än.
Vinden och takterrassen är också
dolda men häftiga, det sitter en
spännande lapp på en vägg på vinden
som en gammal vaktmästare satt upp.
Apropå vaktmästare så skall ett av
skolans skelett på naturinstitutionen
vara ett äkta skelett som tillhör en
före detta vaktmästare som donerade
det till skolan som testamente.
9
En regissör
som väcker
känslor
Ruben Östlund är möjligen en av Sveriges mest
prisbelönta verksamma regissörer, och kanske är
hans framgång lite extra rolig för oss, då han är en
före detta Schillerskaelev. Med flera filmer som har
blivit hyllade, så väl som kritiserade, är han en
filmskapare vars filmer drar igång heta debatter.
BILD: FRANKIE FOUGANTHIN, WIKIMEDIA COMMONS
TEXT: ELLA LUNDSKOG
Rörlig bild håller på att ersätta text;
ja iallafall om man frågar regissören
Ruben Östlund. Visst finns det
något bakom det påståendet; aldrig
tidigare har en sådan stor och bred
mängd film konsumerats. Det har
blivit ett kraftfullt verktyg för att
berätta historier, och någon som
verkligen lyckats slå igenom i
filmbranschen är just Ruben Östlund.
Hans långfilmsdebut kom 2004
med “Gitarrmongot”, en film som
delade kritikerna och blev omnämnd
som både årets bästa, och årets
sämsta svenska film. Det är inte den
sista av hans filmer som väckt mycket
blandade åsikter. Hans tredje
långfilm “Play” (2011) skapade en
lång och intensiv mediedebatt om
klass och rasism efter den svenska
premiären. Trots en hel del kritik går
det inte att undvika att Östlund är
en väl hyllad regissör.
Med tre av hans filmer framröstade
som Sveriges årliga Oscarsbidrag i
den internationella kategorin, är
bevisligen hans filmskapande,
enligt många, Sveriges bästa.
I podcasten Varvet (avsnitt 137),
pratar Östlund om hur han halkade
in på det kreativa spåret och om sin
gymnasietid på Schillerska. Varför
han idag arbetar konstnärligt hänvisar
han till sin mamma som målade.
“Tidigt väckte hon mitt förtroende
för mitt eget tyckande och kreativt
tänkande.” Östlund berättar vidare
om hur han fick upp ögonen för
grafik och var fast besluten att gå
grafisk tryckmedia på Schillerska
gymnasiet. Han fick vänta två år
innan han kom in för hans betyg
var för låga. Det var då han började
jobba med Photoshop och grafisk
design; något som öppnade upp
hans intresse för filmteknik.
“Schillerska var en ganska intressant
skola, jag kommer ihåg första dagen
när rektorn höll ett tal om hur
viktigt det vara att alla skulle få vara
som de ville vara.” Östlund berättar
vidare om lite udda karaktärer han
mötte under sin skolgång.”
”Jag minns en tjej som alltid gick
runt barfota i skolan. Det fanns den
typen av lite unika personer och
attityden man målade upp var att
alla skulle vara välkomna.”
Det är inte svårt att säga vad som
är bra med Ruben Östlunds filmer.
Packade till bredden med
ångestfyllda situationer lämnar det
en med huvudet fullt med tankar.
Hans kanske mest framgångsrika
film “Turist” (2014) avbildar en
familj i sönderfall under en
skidsemester. Pappan överger sin
fru och barn för att rädda sig själv
från en lavin, som visar sig vara
ofarlig. Turist gräver i könsrollerna
inom kärnfamiljen. När krisen hotar
sviker pappan sin mansroll vilket
skapar en spricka som bara blir
djupare och djupare under filmens
gång.
Ruben Östlunds film “Play” gräver
även den bland samhällsroller.
Fast här är det istället klasskillnader
och segregation som står i fokus.
10
I Östlunds försök att skildra
gruppkultur följer filmen några
barn som blir förföljda av fem
äldre invandrarpojkar som försöker
att pressa dem på pengar. Innan
dagen är slut har de äldre pojkarna
lurat till sig de yngres värdesaker
helt utan våld. Trots att det utspelar
sig i ett hektiskt Göteborg känns
karaktärerna helt övergivna av sin
omgivning.
I avståndet mellan människorna
och de utsatta pojkarnas vädjanden
som möts av likgiltighet, känns deras
hjälplöshet extra tung. Det är en
pessimistisk bild av samtiden, men
den framstår som äkta.
Det är en kraftfull bild som Östlund
målar upp, men man måste också
ifrågasätta vems bild det är.
Mediastormen som blåste upp efter
premiären pekade på hur filmen
gav en falsk förklaring på ett komplicerat
problem. Stefan Jonsson
skriver en debattartikel i DN (2011-
12/05) som sammanfattar kritiken
mot filmen. “Allt det intressanta
som filmen på en djupare nivå säger
om den uppväxande generationens
liv, fuskar Östlund bort genom att
antyda att vad vi ser handlar om
invandring och afrikaner.” Han
fortsätter med att skriva om hur ett
kriterium för god konst är ge sin
publik möjlighet att ta in
“de andras” perspektiv.
Jag ville tvinga publiken att
konfronteras med sin egen reaktion
på rånarnas hudfärg” säger han.
Ruben berättar om en reaktion från
en upprörd lärare efter en visning
”I min klass går svarta pojkar som
är jättegoa, varför porträtterar du
dem såhär? Där fanns ju själva kärnan:
hur kommer det sig att du gör
rånarna till representanter för dina
elever? pojkarna förblev individer.”
Med över 17 år av karriär inom
filmbranschen och flera
Oscarsnomineringar är det ingen
tvekan att Ruben Östlund är en
av Sveriges mest etablerade och
framgångsrika regissörer. Med
filmer som är lika gripande som
roliga och intressanta, är det inte
förvånande att han har den status
han har. Både uppmärksammad
och kritiserad är han tveklöst en
person som väcker känslor.
Namn: Ruben Östlund
Född: den 13 april 1974
(46 år)
Uppvuxen: på Styrsö,
Göteborg
Yrke: Filmregissör,
manusförfattare.
Tidigare filmer: ”Gitarrmongot”,
”De ofrivilliga”,
”Play”, ”Turist” och
”The Square”.
Priser: Bland annat
Guldpalmen i Cannes
2017 för ”The Square”.
Östlund skriver om vad han vet,
och det är klart att den synvinkeln
ska få en plats i media. Men vi måste
också ifrågasätta vem bild det är,
speciellt i filmer som “Play” som
gör ett försök att fånga så stora
samhällsproblem.
Vad ville regissören egentligen säga
med filmen? Ruben Östlund har
kommenterat kritiken i ett flertal
intervjuer som Sanna Torén Björling
sammanställt i DN (2021-08/07).
“Vad jag ville sätta fingret på är vår
impuls att placera människor i fack på
grund av vissa attribut, som hudfärg,
och därmed beröva dem möjligheten
att bli sedda som individer.
Ljuvligt Musikal-
KAOS!
Livet är ingen musikal! Man kan inte bara
sjunga en dum liten sång och wips! Så är alla
ens problem borta. Men, vad man kan göra,
är att lyssna och framför allt SE på musikaler.
För en stund så för de bort dig till en annan
värld, och när du kommit tillbaka så har vår
värld som vi känner, blivit lite ljusare och en
underbar energi fyller atmosfären! Här är
några musikaler som du nog kommer att älska!
Hamilton
Vem hade kunnat ana att en del av vårt skolämnet kunde
förvandlas till en sensationell broadwayshow och fått bl.a. unga
världen över att veta exakt vad det var som hände i Amerika
1776. Showen, skapad av Lin-Manuel-Miranda, utspelar sig under
sent 1700-tal till tidigt 1800-tal och följer Alexander Hamiltons
liv. “The ten dollar, founding father without a father...” spelad av
Lin-Manuel själv, i en musikal där man aldrig slutar sjunga. Glöm
operan! Hamilton tar fram det moderna på scen med heta raplyrics,
streetdance och en dramafylld historia som alltid håller en på
tårna! Lin kombinerar element av en klassisk musikal med dagens
moderna konstformer.
Historien börjar med det unga litterära geniet Alexander
Hamilton, som efter en svår uppväxt lyckas spara ihop en slant för
att kunna ta sig till New York City, där han kan bli en ny man. I
New York stöter Hamilton på fyra livsomvälvande figurer: Aaron
Burr, Hercules Mulligan, Marquis de Lafayette och John Laurens.
SIX
Från att göra narr av tinder och skönhetsfilter till en historia om
sexuella övergrepp och kvinnosynen på 1500-talet, SIX har allt
från sorliga seriösa ballader till roliga “upbeat” pop-sånger. Alla
sånger är inspirerade av moderna låtskrivare och är uppbyggda på
ett sätt som inte skriker “MUSIKAL!” utan något modernt och
inspirerande som man skulle kunna höra på radion eller ha på
repeat i sin spotifylista.
“Divorced, beheaded, died. Divorced, beheaded, survived!”
Ja, det är exakt så det går till. Showen handlar om Henry den
åttondes sex fruar och deras relation med honom. De sex döda
fruarna möter varandra i efterlivet och bestämmer sig för att hålla
i en tävling, vinnaren är frun vars liv blivit mest förstört på grund
av Henry.
Hela showen är uppdelad i 7 delar, varje del är en sång där en av
fruarna presenterar sitt liv och klagar på hur Henry kom in och
förstör det.
Den sjunde är en helt GALEN disco/rave inspirerad låt “Haus of
Holbein” som på ett roligt sätt speglar förväntningarna på de rika
och kungliga kvinnorna i samhället under denna tid.
Tillsammans går de med i kampen om ett fritt Amerika,
samt kampen om slavars frihet och rättigheter. Under tiden,
Möter Hamilton sin fru Eliza Skyler. Segern går till Amerika
och Hamilton. Tillsammans med sina vänner, bygger han upp den
amerikanska kongressen. Men Hamiltons framgång kommer med
ett högt pris. Dag och natt arbetar han vilolöst. Trött och utarbetad
begår han sitt livs misstag. Han har en ”affär” med Maria Reynolds.
Vad kommer att hända när hans fiender i kongressen får reda på
detta? Vad kommer hans fru att säga? Och vad kommer att hända,
när hans bäste väns svartsjuka gör honnom till en dödlig fiende?
Hamilton är en nybörjarvänlig musikal och oftast den som fångar
in en. Den är så pass bra för nybörjare eftersom man behöver inte
se showen för att förstå vad det är som händer. Eftersom Hamilton
är en show där de aldrig slutar sjunga så finns hela föreställningen
som ett musikalbum som man enkelt kan lyssna på t.ex. på bussen
eller medan man pluggar. Man förstår hela föreställningens kontext
utan att behöva spendera tid med att se den.
Vad är grejen med Hamilton? Varför tar du inte och ser för dig
själv? Här är några varierade urval av låtar:
•Alexander Hamilton (Introlåten)
•You’ll Be Back
•Satisfied (Dramat mellan Hamilton och Elizas syster)
•Wait For It (En mysigare låt)
Här är en lista på låtar som du nog kommer att ofta lyssna på i en
snar framtid.
•Get Down (Girl boss)
•All You Wanna Do (!WARNING! Tema: Sexuella övergrepp!)
•Don’t Lose Ur Head
•Haus of Holbein
Cell Block Tango
Cell Block Tango är ett väldigt kort och komiskt musikalnummer
på 2 min. Showen består av fantastiska och fenomenala koreografier
som på direkten fångar publikens uppmärksamhet och lämnar en
helt och hållet fylld med energi! Hela showen är en enda låt!
12
Det utspelar sig i ett fängelse där ett gäng kriminella kvinnor
berättar för publiken sin historia om hur, och särskilt varför de
mördade sina män.
The Greatest Showman
“Ladies and gents! This is the moment you waited for!” Välkomna
till vår spektakulära show! Jag hoppas att ni känner er redo, för nu
börjar en föreställning inte likt något som ni förut skådat. Mina
damer och herrar låt mig få presentera: The Greatest Showman och
hans märkliga trupp!
The Greatest Showman handlar om en väldigt fattig man som
alltid haft en dröm om att få bli något större än vad han är. Han har
hela sitt liv startat upp olika affärer i hopp om att bli rik, men de
har alltid gått åt pipan, och han lyckas aldrig riktigt åstadkomma
något. Men en dag får han en snilleblixt! Folk har ju alltid varit
intresserade av att få se något exotiskt! Så han samlar allt underligt
folk runtomkring staden och startar en cirkus. Han får även med sig
Phillip Carlyle, en rik ung man som har tröttnat på sina föräldrars
höga krav. Kan folk acceptera människor med ett underligt utseende
och talanger, eller kommer detta också gå åt skogen?
The Greatest Showman är en sensationell filmmusikal med
välkända sångare och skådespelare i rollerna, såsom ex. Hugh
Jackman, också känd som Wolverine från X-men, Zac Efron, känd
från High School Musical, Zendaya och många fler!
Starta upp showen med några av dessa låtar:
•The Greatest Show (Panic at the disco har gjort en cover på den!)
•This Is Me
•Never enough
•Tightrope
Moulin Rouge
Moulin Rouge eller “Röda kvarnen” har alltid sina dörrar öppna
för den som är villig att betala. Diamanter är en tjejs bästa vän, och
Satine är inget annat än en oslipad diamant själv! Det är åtminstone
vad Toulouse, men framför allt Christian ser i henne.
Moulin Rouge är en dramafylld historia om otillåten kärlek
mellan en Satine, en prostituerad showdansare i Moulin Rouge och
Christian, en bohemisk författare med en stark tro på kärleken.
Christian är nyinflyttad i Paris. När han för första gången möter
sina kaotiskt konstnärliga grannar drar grannen Toulouse in honom
i sin plan om att få den sköna Satine att spela huvudrollen i en av
hans pjäser. Samma kväll som Christian och Toulouse sätter planen
i verk, kommer det en rik herting till Moulin Rouge som har för
avsikt att gifta sig med Satine. Satin som aldrig förr sett hertigen,
misstar honom för Christian och de båda faller genast för varandra.
Moulin Rouge är överdramatisk på ett sånt sätt att man inte kan
låta bli att gapskratta åt dess humor, samt så förstärker dramatiken
filmens mer mörka, intensiva stunder. Även fast filmen har inslag av
sexuella skämt, så är det tillräckligt gömt för att ett barn på under
13 år inte hade förstått. Detta gör Moulin Rouge till en rätt så bra
familjefilm!
Att bara lyssna på låtarna är helt okej, men du får en ÅH så mycket
BÄTTRE kontext om du ser på filmen!
•Sparkling Diamonds
•Your Song
•El Tango de Roxanne (Allas favorit!)
•Complainte de la Butte (På Franska)
Beetlejuice
Säg hans namn tre gånger på raken och han dyker upp för att
skapa totalt kaos! Beetlejuice är en mörk komedi på temat liv
och död, där man tar upp mörka teman på ett komiskt sätt med
galna dansnummer, radikala och utomjordiska scenändringar. Med
ett välskrivet manus som aldrig riktigt tappar vikten av dessa tunga
ämnen, utan gör de mer hanterbara genom att få oss tittare
att skratta åt dem.
Musikalen handlar om paret Maitlands som dör i sitt egna hem
och blir till spöken, En dag flyttar det in en ny familj i deras hem.
Familjen Deetz, bestående av en stressad pappa och hans överpositiva,
excentriska flickvän Dylia, samt hans självmordsbenägna
dotter Lydia, som underligt nog kan se det som ingen annan
ser. Paret Maitlands vill inte ha familjen i sitt hem men vet inte
vad de kan göra? Då dyker demonen Betelgeuse upp och erbjuder
sin hjälp med att lära paret hur man skräms. Men paret är alldeles
för tama och Lydia upptäcker dem. Lydia som ser spöken fångar
Betelgeuse’s intresse och han försöker utnyttja henne för att få sitt
liv tillbaka. Allt hon behöver göra är att säga hans namn tre gånger
på raken.
Beetlejuice, älskad av alla just för sin speciella humor. Det finns
något för alla att gapskratta åt! De tar exempelvis upp “I’m your
father” klichén, men även låtarna är fullspäckade med komedi! Ett
bra exempel på musikalens stämning finner vi i låten “The whole
being dead thing”. Bara den låten räcker för att beskriva showens
fortsatta humor och en bit utav de kommande handlingarna.
Nyfiken över Beetlejuice? Ge några av dessa låtar en chans och se
vad du tycker?
•The Whole “Being Dead” Thing
•Dead Mom
•Say My Name (Fansens favorit!)
•No Reason (En gladare låt!)
Uppiggande musikalcitat:
“Depression is like a kale salad. nobody likes it, throw it away”
“Success,Everything starts with SUKS! But ends with a Yes,
SUCKSYES!” - Delia Deetz. //MARINA RADOVIC ES20MBS
13
håkan hellström,
Mångas favorit
Håkan Hellström, en folkkär artist i hela Sverige men kanske speciellt i Göteborg. Han
startade i ett litet band med sina gymnasiekompisar och nu spelar han för fullsatta
arenor. Många anser att han sjunger väldigt falskt medans andra bara lyssnar på texterna
och inte tänker på tonerna som ibland blir fel.
Håkan är född 1974, den 2 April i
Göteborg. Han växte upp i
Ekebäck i Västra Frölunda med sin
mamma Christina, pappa Björn
och hans tre år äldre bror Tomas.
Håkan gick på Dalaskolan upp till
årskurs 6 och sedan efter det gick
han på Samskolan och där gick
han ända tills han tog studenten.
Året 1989 bildade Håkan
tillsammans med Henrik Berggren
och Daniel Gilbert bandet Broder
Daniel, under den tiden gick alla
tre på Göteborgs högre
Samskola och det var där dom
startade. Håkan spelade trummor
i bandet fram till 1995 då han fick
sparken från bandet och Lars
Malmros tog över på trummor.
När en bandmedlem 1998
hoppade av och en annan tog över
dennes plats,
TEXT: KLARA GUSTAFSSON
BILD: TILDA SJÖÖ
fanns det inte längre någon som
spelade bas. Håkan tog då
tillbaka sin plats i bandet och
började spela bas. Under tiden
Håkan inte spelade i Broder Daniel
spelade han i ett annat band,
Honey is cool. Där spelade han
trummor och hann spela in två
skivor. Håkan sjöng också lite i
bandet Påvels.
År 2000 släppte han sitt första
egna album, albumet
“Känn ingen sorg för mig
Göteborg”. Detta albumett blev
början på en lång karriär.
Efter det har han bara släppt
fler och fler album och
blivit mer och mer populär.
Han har vunnit många priser för
sin musik, till exempel olika
kategorier på Grammisgalan och
Rockbjörnen,
även Lisebergsapplåden, Årets
Göteborgare och många fler. Idag
har han ungefär 683 000 lyssnare
per månad på Spotify enligt
Spotify själva och spelar för
fullsatta arenor.
MINA TOPP 5 HÅKAN-LÅTAR
1. En midsommarnattsdröm
(Ett kolikbarns bekännelser)
2. Hurricane Gilbert
(Ett kolikbarns bekännelser)
3. En vän med en bil
(Känn ingen sorg för mig
Göteborg)
4. Jag vet vilken dy hon varit i
(2 steg från Paradise)
5. Aprilhimlen
(Det är så jag säger det)
14
15
Howard
Brookes
Fran drom
till
verklighet
TEXT: AMANDA REHNLUND
FOTO: PRIVAT
Howard Brookes är konstnär, född i
New Brighton den 15 maj 1947. Han
har alltid känt en kallelse till konst
och att måla, och han hade en dröm
om att en dag kunna arbeta med
konsten.
“En enkel resa” 2003 - Oljefärg på duk 130 x 100 cm
“Jag började måla när jag var liten. Min pappa lärde
mig måla och idén att jag skulle bli konstnär
växte och växte. Mina lärare i skolan uppmuntrade
min talang. Jag besökte muséer och tittade på
böcker om konst. Det blev mitt största intresse”
1970 flyttade han till Göteborg i Sverige efter att han
hade gått ut från Wallasey College of Art och sedan
tagit examen från Gloucestershire College of Art
med en kandidatexamen i konst. Då besökte han
Marstrand, och 1976 grundade sin ateljé och galleri
på ön i Bohuslän.
Howard är en bildkonstnär och målar med oljefärg
och han arbetar i realism, ofta med någon rolig tvist
eller referenser till sitt eget liv i tavlan.
Han säger att han har testat på olika konstnärliga
tekniker såsom teckning, tryck och att göra mindre
skulpturer men hans nisch ligger i oljefärgen.
Howards verk är väldigt unika och eftersom de är
målade på stora dukar så ger det möjligheten att
arbeta med en sådan skarp och detaljerad realism
som de har.
“Jag ägnar mycket tid åt varje målning, mellan en
månad och upp till sex månader”
Hans målningar är ofta även kopplade till, eller
inspirerade av, platser och personer som betyder
mycket för honom, som Marstrand eller hans barn
till exempel. I vissa av hans målningar har han
också små självporträtt med -en väldigt rolig och
unik detalj som han ofta arbetar med.
16
Hemma hos Howard Brookes när han arbetar med ”The Pink Lady” 2020 - Olja på duk 85 x 110 cm
“Jag inspireras av händelser i mitt liv, människor jag
känner, saker och ting jag ser och platser jag
besöker. Jag kan även inspireras av andra konstnärer
och av musik som jag hör”
Han upptäckte konsten tidigt och det har kommit
att betyda en stor del för honom i hans liv. Från att
han var ung till nu idag, när han kan leva på sitt
allra största intresse.
“Det bästa med att måla är att
folk uppskattar det jag gör och
sedan betalar för det. Jag gör
det jag har alltid velat göra,
men det är inte lätt och det har
alltid varit en kamp för
överlevnad”.
”Of Ghosts and Angels” 2000 - Olja och
bladguld på pannå 86 x 122 cm
17
FRÅN Kaos
TILL KONST
och NYA Mötesplatser
Vid en höstpromenad mellan Järntorget och Hagakyrkan möts jag av träplank
som omringar byggarbetsplatser och avstängda vägar. En ganska tråkig väg men
som ändå blir en form av konstpromenad med kreativa konstverk.
Varför ser det ut såhär?
Göteborg är en stad som utvecklas
ständigt. Det finns många människor
som väntar på ett boende och att flytta
till Göteborg. Detta innebär att det
behövs fler bostäder, fler kontorsytor
och utökad kollektivtrafik. Men för
att få igenom stora förändringar som
dessa behövs en översiktlig planering
för att få ett så hållbart samhälle som
möjligt. Därefter krävs det en detaljerad
planering med bygglovstillstånd.
Jag har haft kontakt med Göteborgs
kommuns stadsbyggnadskontor som
intygar att det runt om i Göteborg
kommer att ske mycket byggnationer
de närmaste åren. Västlänken är en
stor del av förändringen och är en
bana som ska gå under stora delar av
Göteborgs stad. Det har varit väldigt
mycket diskussioner om Västlänken
för att det är ett stort byggprojekt
som sker under en längre period. När
projektet är klart kommer det att finnas
tillgång till pendel- och regionaltåg
under marken. Till följd av dessa
byggen har kommunen låtit konstnärer
måla olika typer av verk på träplank som
sträcker sig runt byggarbetsplatserna.
Kring Järntorget byggs höga skyskrapor
vid Olof Palmes plats och det ska
bli hotell, nya lokaler för kontor och
lägenheter. Vid Pustervik som också
ligger nära Järntorget kommer en av
de tre uppgångarna till Västlänken
att byggas. De andra två uppgångarna
för Haga station kommer att ligga vid
Handelshögskolan, Vasagatan
respektive Hagakyrkan. Själva
stationen kommer att ligga någonstans
mellan Rosenlundsgatan och
Handelshögskolan. Eftersom bygget
av stationen är 27 meter under marken
behöver man förstärka marken runt
kanalen, vilket är ett arbete som pågår
nu.
Uppgången vid Hagakyrkan, Haga
station, beräknas att vara klart år 2026
och där byggs det dessutom ett
parkeringsgarage för cyklar. Vid
Hagakyrkan har man behövt flytta bort
många träd för att kunna genomföra
arbetet. Flera av dessa träd står nu på en
annan plats tills de kommer att flyttas
tillbaka för att öka den biologiska
mångfalden. Spårvagnsspåren kommer
att flyttas norrut så att busshållplatser
och cykelbanor också ska få plats.
Denna förändring gör det inte bara finare
utan mycket lättare för både cyklister,
kollektivtrafik och gångtrafikanter att ta
sig fram.Vilket innebär att det
antagligen bli en trevlig och enkel
plats att mötas på.
TEXT & FOTO: EMMY PAULSSON
18
XX
Översikt över Järntorget och Folkets Hus.
Här byggs ett 33 våningar högt hotell.
“Future Gothenburg” är målat av Dola 1. Med
det här verket vill konstnären spegla det framtida
Göteborg XXi serietidningsformat.
Konstverket heter “Glassigt” och är gjort av Ludvig Lindholm
Persson. Konstnären, som själv tycker att glass alltid har varit
något positivt, har hållit på med gatukonst sedan 1996.
Konstverket “Glow” är gjort av Victoria Sundqvist
och är placerad vid Hagakyrkans spårvagnshållplats.
Ungefär här kommer den nya cykelparkeringen vid
uppgången att XXbyggas.
lidl från hopplöst
till hippt
Glöm Chanel och Calvin Klein. Om du vill sticka ut i modevärlden är det senaste
att visa upp fynd från Lidl. Tofflor eller strumpor med Lidl-loggan på är den nya
trenden, och gulblå sneakers såldes på Facebook market för 2000 kr. Hur kommer
det sig att en budgetmataffär från Tyskland har blivit en het modetrend?
TEXT: CLARA YATES & ADA LARSSON
BILD: CLARA YATES
Det är fullt ös inne i Lidl butiken
på Kungshöjd. Från varje kassa
hör man varor skannas och
bredvid dem är det långa köer. Jag
sneglar ner i kundernas korgar för
att försöka se vad de plockat på
sig. Det är allt ifrån mat till kläder
och köksredskap. Jag går vidare till
kläd- och skosektionen. Där står en
medelålders kvinna som kollar på ett
par strumpor. Jag går fram till henne
och frågar om hon ofta brukar köpa
annat än livsmedel på Lidl.
– Ja ganska ofta faktiskt. Jag köper
lite allt möjligt. Det kan vara kläder,
saker till mina barn, hushållsgrejer
och presenter som till exempel spel.
Självlysande pussel
Kvinnan fortsätter att berätta att de
tre bästa sakerna hon någonsin har
hittat på Lidl är ett par linnebyxor för
170 kr, ett självlysande pussel och
mason jars, alltså dricksglas med
sugrör.
– Mest är det priset som gör de
sakerna till de bästa fynden men
det är också kul att handla på Lidl
för man blir så överraskad. Jag
visste inte ens att det fanns
självlysande pussel innan jag köpte
det här, säger kvinnan med ett
skratt. Hon lägger ifrån sig
strumporna men går vidare till en
hylla med ritmaterial och
bestämmer sig för att köpa
ritpapper till sina barn.
De gul, blå, röda skorna
Det är svårt att missa Lidls
popularitet, inte bara som en billig
livsmedelsbutik men även inom
22
modebranschen. Allt började med
ett april skämt som snabbt blev
verklighet. Responsen på Lidls
sko-skämt blev enorm och de
bestämde sig för att sälja skorna på
riktigt. Deras sko-launch november
2020 blev en riktig succé världen
över och alla exemplar såldes
på bara några minuter. De gul-,
blå- och rödfärgade skorna som
kostade 149 kr blev snabbt den nya
“hypen”. Jag frågade en anställd
på Lidl om även deras butik sålde
skorna.
– Ja, oj, de sålde slut på två
minuter. Det var flest unga som
köpte dem, men det var väldigt
blandat, berättar han.
De populära skorna gjorde även
en comeback nu i augusti 2021
med ny modell och priset höjt till
199 kr. Skorna blev så populära att
de till och med har sålts för över
2000 kr på Facebook market i
efterhand.
Marknadsföringen
Hyllorna på Lidl innehåller just nu
halloweendekorationer och julpyntet
börjar sakta men säkert komma in.
Det är tydligt att de följer årstider
och högtider, men jag undrar
vem som ligger bakom urvalen av
varor. Säljs det samma saker i alla
Lidl-butiker?
– Alla varor vi får in har speciella
datum då de ska skickas in till
butikerna och säljas. Alltså får
alla butiker in samma produkter.
De har även datum för när de ska
marknadsföras och då måste vi se
till att produkterna kommer i tid till
att reklamen har kommit ut, säger
butiksbiträde Benjamin.
Han fortsätter att förklara vad som
händer med de varor som inte
säljs.
– Dessa datum gäller även för hur
länge varorna ska vara i butiken
och säljas. Om vi fått in ett par
strumpor vecka 44 och vi vet att
en ny kampanj kommer vecka 46,
kommer vi få skicka tillbaka
alla de exemplar av strumporna
som inte såldes när den nya
kampanjen anlänt.
Inte bara för modeintresserade
I kassan upptäcker en äldre
pensionär att hon får betala fullpris
för youghurt, fastän hon hade
trott att hon skulle få rabatt.
Kassörskan förklarar tålmodigt att
hon måste ha Lidl Plus.
Pensionären har ingen mobil så
hon kan inte ladda ner appen.
Hon lämnar tillbaka yoghurten.
Jag blir påmind om att kunderna
på Lidl är väldigt olika, och långt
ifrån alla ser shoppingen som
underhållning.
Fun facts om Lidl
Det finns över 200 Lidlbutiker i
Sverige
Grundades i Tyskland
Har blivit utnämnda som den mest
hållbara och miljövänliga butiken
i Sverige
2016 utsåg Lidl-sverige till årets
butikskedja på Retail Awards
23
Finchers klassiker
fortfarande unik
i sitt slag
När Fincher släppte Fight club 1999 tog filmen världen med storm både
för sin extrema dramaturgi, dess häpnadsväckande twist och sist men
inte minst Brad Pitts häpnandsväckande gestaltning av Tyler Durden.
Mer än 20 år senare känns filmen fortfarande aktuell och även om man
känner till twisten blir man slagen av filmens kameraarbete och det
högklassiska skådespeleriet.
TEXT: JAKOB NORLING
Filmen som är baserad på Chuck
Palahniuks roman från 1996. David
Fincher, som redan var välkänd
inom filmindustrin pga hans flera
mästerverk bl.a Seven, visste vad
han gjorde när han valde filmens
skådespelare Brad Pitt, Edward
Norton, Jared Leto och Helena
Bonham Carter. Skådespelarna är
inte bara geniala utan är även väldigt
speciella karaktärer som passar
rollerna perfekt och ger liv till dem.
Regisören
Davids Fincher som regissör kan
sägas påverka tittarna på ett sätt
olikt andra regissörer, får inte bara
tittarna att tänka på den djupa
meningen med filmen men får
också tittarna att reflektera över
den riktiga världen och i vissa fall
ger dem en förändrad syn på den.
Fight Club är ett perfekt exempel
på hur David Finchers jobbar som
regissör. Filmen blev känd för
ett flertal olika anledningar, t.ex
hur handlingen utspelas och hur
grafiskt våldsam den är. Man skulle
kunna säga att filmen startade
en ny genre genom sättet den är
berättad, filmad och med det totalt
oväntade slutet. Fight Club handlar
även om hur konsumtion har påverkat
den “moderna människan”
och visar hur berättaren frigör sig
från det företagskontrollerade samhället
- en tema som fortfarande är
aktuellt och som också växer inom
vissa subkulturer.
Stereotyper och karaktärer
Huvudpersonen (Edward Norton),
som också är berättaren och “jag”
i filmen, är en vanlig människa, så
anonym att han inte ens har ett
namn. Han har ett vanligt jobb och
lever ett helt vanligt liv. Han är en
stereotyp på det sättet att han är
en everyman. Han är samtidigt
överväldigad av det moderna samhällets
press att älska konsumtion
och han lider av sömnlöshet. För
att dämpa sin ångest går han till
flera olika stödgrupper för sjukdomar
som han inte har. Att gå till
stödgrupperna hjälper honom att
sova igen men allt förändras när
en tjej som heter Marla Singer
kommer dit.
Berättarrösten som följer oss genom
filmen är en av de saker som
gör filmen speciell. Det är genom
berättarrösten som huvudpersonen
presenteras. Han säger saker
som “Every evening I died, and
every evening I was born again,
resurrected.” Detta visar hur vilsen
han känner sig och att han går till
stödgrupperna för att träffa folk
som kände riktig smärta så att han
skulle kunna känna något själv.
Filmen inleds med meningen “With
a gun barrel between your teeth,
24
you speak only in vowels” och
detta kommer tillbaka i filmens slut
och då förstår man vad det handlar
om. Citatet sätter stämningen
redan i början av filmen och man
förstår att något dåligt kommer
att hända. Genom filmens gång
säger berättaren meningen “I know
this, because Tyler knows this”, ett
citat som upprepas, nästan som
ett mantra. Även detta bidrar till
filmens stämning och som tittare
förstår man hur lite man inser.
Berättarens vardagliga liv ändras
när han träffar Tyler Durden, som
är filmens sekondära huvudperson.
Tyler och berättaren är totalt
motsatta, men samtidigt är Tyler
exakt som berättaren vill vara. Han
är muskulös, orädd och hänsynslös
men samtidigt väldigt intelligent.
Genom hans utseende och karaktär
är han en slags stereotyp skurk
och hans roll i filmen mer “ond” än
god - i alla fall ur ett samhällsperspektiv.
Tyler Durdens idé, som
också gett namnet åt filmen, är inte
bara Fight Club - en mötesplats
för män som vill “släppa ut känslor
med varandra” utan Durden har en
mycket större och mörkare plan;
Project Mayhem.
Ett av Tylers kända citat är “The
things you used to own, now they
own you.” Detta kan refereras till
början då berättaren säger att han
är en slav under konsumtionen.
Ett annat Tyler citat med liknande
betydelse är “chasing cars and
clothes, working jobs we hate so
we can buy shit we don’t need”.
En tredje viktig person i filmen är
Marla Singer och hon är filmens
enda kvinnliga karaktär. Hennes
roll är lite svår att tolka men hon
känner ju båda karaktärerna och
har väldigt olika relation till dem
båda. I berättarens liv kommer
Marla in och förstör hans lugn i
stödgrupperna, kanske för att
Marla också “poserar” under mötena
och inte heller är sjuk egentligen.
Till Tyler har Marla en mer
passionerad och sexuell relation.
Tempo
Filmens tempo börjar relativt
långsamt men eskalerar snabbare
och snabbare tills det stora slutet.
Mitten och slutet av filmen har
ett avancerat kameraarbete med
snabba klipp mellan scener och
personer. Det är också en snabb
dialog mellan personer som gör
det spännande och underhållande.
Kamera
David Fincher är känd för sitt avancerade
men subtila kamera arbete
och i denna film ser vi en hel del
exempel på detta.
En scen som sticker ut, men inte
egentligen har en stor betydelse
i filmen är en POV scen (point of
view) som förekommer när Tyler
och hans “armé” hotar poliskommissarien
när han går till toaletten
under en presskonferens. Med
Tyler lutad över kameran och hans
armé bakom sig får tittarna känslan
av att Tyler har mycket makt och
att han är någon att vara rädd för.
Detta förstärks när Tyler avslutar
konversationen med “Do not fuck
with us”.
Filmen inleds med en avancerad
och väl animerad scen som övergår
till riktig filmning. Kameran
åker igenom berättarens kropp och
åker ut ur hans mun och längs
25
pistolspipan till siktet av pistolen.
Från det klipper kameran till en
annan kameravinkel där man
ser någon som håller en pistol i
berättarens mun med en närbild
av berättarens panikslagna ögon,
här förekommer både det kända
citatet “With a gun stuck in your
mouth and the barrel of the gun
between your teeth, you can only
talk in vowels” och citatet “I know
this because Tyler knows this”. I
bakgrunden ser man skyskrapor
vilket får tittarna att förstå att de är
högt upp i en skyskrapa. Efter detta
glider kameran ut ur fönstret, ner
längs skyskrapans väg och genom
marken till en tunnel, den fortsätter
genom marken till ett garage
och sedan tillbaka till berättaren.
Scenen som är filmad i en enda
tagning är väldigt annorlunda och
ger även en föraning om vad som
ska hända senare i filmer.
Redigeringen av åkningarna genom
berättarens kropp och staden är
välanimerade och var väldigt ny för
den tiden. Idag är vi mer vana vid
den här typen av filmningar men
när Fight Club kom var det nytt, i
alla fall på detta sätt.
Scenen slutar med en inzoomning
av berättarens ansikte som snabbt
växlar över till att han blir tryckt
mot Bob’s bröst på Testikelcancerstödgruppen.
Liknande inzoomningar
och närbilder förekommer
ett flertal gånger under filmens
gång. Dessa typer av scener ger
tittarna mer inlevelse, man kan se
i ögonen av personen om de har
panik och det blir även lättare att
se om personen t.ex svettas.
Majoriteten av filmen är kronologiskt
filmad men den första och
sista scenen är vid samma tidpunkt
av filmen. När tvisten avslöjas
får man även tillbakablickar över
filmen och får se scenerna återigen
men denna gången från ett annat
perspektiv.
Fighting och actionscener är ibland
filmade i slow motion och vissa är
även kända för användningen av
metoden.
Fortfarande aktuell
Fight Club hade kunnat släppas
idag - trots att ingredienserna i
filmen är så speciella och klassiska
känns de nya varje gång man ser
filmen. Tyler Durden i Brad Pitts
tolkning är också en karaktär som
lätt kan idoliseras med sin än idag
coola stil, smarta uttryck, mäktiga
aura och sin bossiga attityd.
Bildmaterial från Wikipedia
Filmen Fight Club har blivit
nominerad till tiotal priser
och vunnit 8 stycken i totalt.
Medan detta verkar som
många priser för en film att
vinna, är det knappt något
i jämförelse med priserna
David Fincher och hans
filmer har vunnit. Fight Club
är nämligen inte hans enda
succéfilm utan han var även
regissör för världskända
filmen som Seven, Zodiac,
Social Network, The Girl
with the Dragon Tattoo och
många, många fler. David
Fincher är utan tvekan en av
de mest välkända regisörerna
i filmindustrin. Varenda film
han släpper blir hyllad av
filmkritiker över hela världen
pga hans unika
sinatur kameraarbete, teman,
utvalda skådespelare samt
hur berättelserna utspelas
samt utvecklas genom
filmens gång.
26
”I de små grejerna
finns stora saker”
TEXT OCH BILD AV ISABEL BJÖRKMAN
Vägen att gå för att bli konstnär är
lång och tuff. Få vet detta bättre
än konstnären Rino Bozajic
som är här för att prata om
sitt liv som konstnär och
sina åsikter om dagens
konst.
Rino Bozajic föddes 1942 i
dåvarande Jugoslavien och kom senare
till Sverige. Han är konstnär och mest
känd för sina statyer som man kan
hitta uppställda runt om i Göteborg
och Kungälv.
Redan innan Rino kom till Sverige visste
han att han skulle vilja bli konstnär.
-Den första gången jag ställde ut på en
riktig utställning var när jag var 14 år.
Jag hade då en viss aning att jag
skulle vilja bli konstnär. Då som
fjortonåring gick jag hos en professor
i Kroatien som var målare. Vi var en
grupp elever mellan kanske 14 och 30
år som gick hos denna professor. Jag
lärde mig väldigt mycket där, vi ställde
också ut efter kanske ett år. Och det
var rätt intressant faktiskt, vi fick
jättebra kritik.
Rino fortsätter med att berätta varför
han tror att han var så intresserad av
konst som barn. Han nämner sin
barndomsby och sina observationer av
kreativ arkitektur.
-Det var i före detta Jugoslavien,
Kroatien idag. Men det beror väldigt
mycket på själva kulturen. Om du
tänker dig Kungälv och staden som jag
kommer ifrån, som är väldigt gammal
med byggnader från 400-talet och
700-talet och konst och skulpturer som
är väldigt gamla och sådär. Man lever i
en helt annan miljö.
Om man tänker att på den gamla tiden,
så var det Venedig som dominerade i
de trakterna. Och Venedig har ett
otroligt kapital när det kommer till
konst och arkitektur.
-Länderna runt omkring Medelhavet
har en helt annan kultur än länderna
här uppe. Och det har de behållit.
I Split, till exempel, finns det ett palats
som heter Oklyptianus som en romersk
kejsare har byggt och då har de hållit
den arkitekturen. Det finns folk som
bor i själva palatset så det är egentligen
som en stadsdel och om man lever
i en sån miljö där kulturen är väldigt
påtaglig, så lär man sig automatiskt.
Efter att ha flytt till Sverige började
han att studera på Valands
konsthögskola.
-Jag tror att jag kan ha varit den första
invandraren som har kommit in på
Valand. Sen har det kommit andra
grupper från Island. Det är nämligen
så att Island skickar ibland studenter
till Sverige och Sverige kanske skickar
några studenter till Island. Som ett
slags utbyte. Och sedan kom också
folk från Japan och från England och
sådär.
Han börjar förklara hur det var att
plugga inom konst på denna tiden. Hur
det politiska klimatet påverkade
stämningen på skolan och hur man
kunde försörja sig som student.
-Eftersom att under den tiden var
Valand väldigt fri och lite politisk
också, så det var väldigt svårt att
komma in i något slags sammanhang.
Men jag var först och främst
intresserad av att lära mig. Som sätt
som man kan jobba inom skulptur och
hur man jobbar inom grafik och
måleri. Man skall tänka sig att det
fanns studier i alla tekniker. I till
exempel grafik, så fanns det en
professor och en viktig tryckare som
kom utifrån, så var det kanske en
assistent och kanske en eller två
studenter som jobbade med grafik.
Under denna tiden var det väldigt få
som jobbade inom grafik, och då
passade jag på att lära mig själv såna
här grejer. Då var jag ensam med
kanske 3, 4 lärare och det var inte så
dumt. I skulptursavdeliningen, det var
likadant där.
Först och främst var jag intresserad av
själva yrket. Typ när man skulle forma
en skulptur då tränar man egentligen
med modell eller kanske med nåt
annat. Varje år under utbildningen
ställde man ut i Konsthallen i
Göteborg, nära Konstmuseet. Alla
elever, från alla årskurser, ställde ut
tillsammans kan man säga. Det var
ingen skillnad mellan ettor och
femteklassare, hela skolan betraktades
som en grupp. På så sätt kom man i ett
sammanhang så att förstaklassare kan
vara lika bra som femteklassare.
Utbildningen var på många sätt
teoretisk och praktisk och på så sätt
bildas en uppfattning om hur man
skulle vilja göra i framtiden. Som
konstnär ställer man ut på
konstgallerier eller så kanske man får
offentliga uppdrag. På så sätt så kan
man försörja sig själv.
Som konstnär jobbar Rino i sin
personliga atelje i sitt hem. Den är
full av konstverk. Skulturer av olika
storlekar och material, målningar och
skisser hängande på väggarna och
på bord. Han berättar om konstverk
han har skapat, målningar som han
planerar att skapa och en massa motiv
från naturen.
28
-Man blir så förvånad över att det finns
så mycket i naturen som är så
skulpturalt och fint. Jag har hittat
en magnolia i min trädgård som har
mycket speciella frön. För det första
finns det någon slags form och i den
finns det frön som är lite rödaktiga.
Men alla de här formerna är så olika.
Man skulle kunna tänka sig en nöt,
alla nötter är likadana men med
magnolian är alla fröna olika. Då
undrar man då “varför blir det på det
här viset?”.
- Jag tycker att naturen har en otroligt
stark konstnärlig intuition. Så det
måste finnas något otroligt tankesätt,
att man har en träbit som ser ut på ett
speciellt sätt och varför det skapades på
just det sättet det undrar man ibland.
Jag tänker att, speciellt för en
människa som bor i naturen, att väldigt
få människor upptäcker saker och ting
som finns i naturen. Man bara går och
går och ser väldigt lite.
Man ser inte de små grejerna?
-Just det! Man ser inte att i de små
grejerna finns stora saker.
Han skapar även mycket konst med
politiska syften. Såsom målningar
som kritiserar våldtäkt, korruption och
miljöförstöring.
-Jag var väldigt engagerad i
miljöfrågor redan, jag tror det var 1967
eller 68. Då samarbetade vi med
Naturhistoriska muséet och skulle vi
göra en utställning om hur vi
betraktade miljöförstöring. På den
tiden var det inte så mycket snack om
hur miljön fungerar, men vi var
medvetna att det var väldigt många
giftmedel som slängdes i naturen;
Diskmedel och tvättmedel och allt
möjligt som var farligt för naturen.
Vi som konstnärer skulle se det där
kritiska, vi skulle vara kritiker mot
fabrikörer och de som
producerade sådana varor. Och jag
tycker att när man ser på den där tiden
så var vi väldigt framåt kan man säga.
Och jag saknar väldigt mycket av den
där konsten idag.
Den kritiska konsten?
-Njae, inte den kritiska konsten. I
litteratur kan man beskriva hur
samhället ser ut på vissa sätt, i konsten
så skulle man kunna göra nåt liknande.
Jag uppfattar konsten idag som väldigt
individualistisk, att man bara utgår
från sig själv.
29
TEXT: AISHA KAMZOL
BILD: MALIN GABRE
Vad är just din ”roll” när du
filmar, hur många brukar ni vara?
- Jag brukar ha övergripande ansvar
på plats. Ser till att alla inställningar är
korrekta då vi filmar med flera
kameror samtidigt. Sen brukar jag
rotera bland de olika rollerna, antingen
genom att filma med en av
kamerorna eller med att ta upp ljud.
Vårt filmcrew består av 4 personer
men vi brukar oftast vara 3 personer
på plats. Sen tillkommer skådespelare
och statister baserat på behov.
När började du skapa filmer, och
varför?
- Jag började för ungefär 11 år sedan
med att göra kortfilmer. Sen gick jag
över till att även göra musikvideos.
Jag har älskat film sedan jag var ett
barn så när jag lånade en kamera av
min pappa började jag filma lite på
fester och tillslut provade jag även på
att göra en kortfilm. Efter det var jag fast.
Hur lång tid brukar det ta för er att
filma?
- Vanligtvis brukar vi fokusera på att
köra högst 7-8 timmar på en dag fast
med rejäla pauser och en ordentlig
lunch på flera timmar. Att filma tar
väldigt mycket tid så vi försöker hitta
en balans där vi inte behöver stressa
men samtidigt är produktiva.
Var det svårt att komma igång?
-Den första kortfilmen jag gjorde var
så dålig så min kompis som skådespelade
bad mig ta bort den från
YouTube. Han var rädd att någon av
hans kollegor skulle se den. Nästa
film var också dålig, men inte lika
dålig! Det är en liten tröskel rent
tekniskt, speciellt med redigeringen.
Men jag tyckte att den delen var så
rolig så jag kan inte påstå att det var
svårt. Däremot tycker jag att det är
svårare att göra något bra!
Hur ser en vanlig filmningsdag ut?
Vad är det bästa samt det värsta
som kan hända?
- Innan en filmdag är det en hel del
förberedelser. Men mitt koncept
innebär mycket improvisation och
att hitta vinklarna i stunden. Därför
förbereder jag bara scener men inte
exakt hur det ska filmas, det hittar jag
på plats.
Det bästa som kan hända är att det
blir finare än vad jag kunde föreställa
mig. Det värsta är att allt material
som man filmat en hel dag är förstört.
Det har hänt, till exempel när vi
filmade en musikvideo till en låt som
heter Paint av Marti West. Det hade
blivit något fel med minneskorten
så en del av materialet hackade. Jag
försökte rädda det materialet i
redigeringsprogrammet genom att
lägga på effekter. Detta resulterade
faktiskt i en helt unik stil på delar av
fotot och jag tycker att det blev bättre
än vad jag förväntade mig.
30
”Det är bara
att köra!”
Film är väldigt populärt bland ungdomar i dessa
tider, vare sig de gillar att titta på filmer eller skapa
sina egna filmer och arbeta med film i framtiden. Max
Edstam har skapat både kortfilmer och filmat
musicvideor i snart 11 år. Han och hans filmteam
är inte många men de har bra teamwork och klarar
av att skapa väldigt fina musicvideor och roliga
kortfilmer.
Vad ger dig inspiration?
- Folk som är ärliga och vågar leva
med sina känslor utanpå. Det är
främst för att jag vill vara sådan som
person själv. Så det inspirerar mig
att bli bättre!
Vart tror du att du är om 10 år?
Fortsätter du med att filma?
- Har verkligen ingen aning, men det
ska bli spännande att se!
Om någon skulle vilja börja med
att skapa filmer, vad är det för tips
du kan dela med dig?
- Det är bara att köra! Ta en kamera
eller din telefon och börja filma bara.
Lägg in materialet i datorn och börja
testa att redigera. Min erfarenhet
är att för att lära sig något nytt så
behöver man kasta sig in i det och få
en känsla för det. Sen kan man öva på
att bli bra.
Har du något drömmål? Något
som inte har med film att göra?
- Inte med filmandet. Tänker att jag
fortsätter så länge jag har kul och får
utlopp för min kreativitet.
Jag har faktiskt inte så många mål
för tillfället.Just nu fokuserar jag
bara på en grej och det är att lära
mig dansa, så jag tar en kurs i Dancehall.
Men jag kommer säkert på
nya mål med tiden.
Namn = Max Edstam
Född = 9 december 1985
Uppvuxen i: Lerum
Intressen: Film, musik och
Träning
Roliga fakta: Har tyvärr inga
31
Stereoskopi -
FOTA I 3D
Genom stereoskopi kan två bilder kombineras till en enda bild med en illusion av djup.
Metoden ligger till grund för VR och 3D-filmer, men är idag ovanlig inom fotografin.
Stereoskopi använder sig av enkla metoder men kan ändå ge så mycket liv till ett fotografi.
Utforska en annan dimension av fotografi och lär dig hur du enkelt kan göra dina foton mer
levande genom stereoskopin.
OM STEREOSKOPI
Stereoskopi är ett sätt att fotografera
som gör det möjligt att se bilder
tredimensionellt, eftersom metoden
imiterar sättet vi människor ser på.
Vi har två ögon som sitter nära varandra
och är riktade åt samma håll. För
att se, tar vardera öga in varsin bild
av omgivningen, som hjärnan sedan
omvandlar till en gemensam bild.
Ögonens synfält överlappar, så de ser
vanligtvis exakt samma sak, men från
varsin vinkel. Det är detta som gör det
möjligt för oss att se vår omgivning
med ett djup; tredimensionellt.
Även om du kanske aldrig stött på
begreppet stereoskopi så har du
troligtvis upplevt det tidigare.
Exempelvis om du sett en film i 3D
på bio, eller testat ett VR-headset -
Båda använder sig av stereoskopi för
att skapa en 3D-effekt. Om du provat
något av detta vet du också vilken
skillnad tredimensionaliteten kan
göra för att du ska kunna leva dig in
i det du ser. Stereofotografi gör exakt
samma sak, fast för fotografier.
Vanliga kameror och mobilkameror
har antingen en lins eller flera linser
tätt intill varandra. De ser bara det du
fotar från en vinkel och ger dig därför
en platt bild.
Inom stereofotografi tar man två bilder
på sitt motiv, en bild lite lätt från
vänster och en lätt från höger, likt hur
vi ser. Bilderna sätter man därefter
bredvid varandra. Genom att lära sig
olika tekniker kan man sedan se de
två platta bilderna som en enda bild
med djup.
TA STEREOFOTOGRAFIER
Stereofotografi är mångsidigt och
fungerar bra för att fota det mesta.
Även om det finns avancerade kameror
så är det både enklast och smidigast
att fota med mobilen.
För att ta ett stereofotografi bör du
först hitta ett passande motiv. Det
kan vara vad som helst, men motivet
får gärna ha ett stort djup med saker
både mycket nära och långt bort från
kameran.
När du ska ta fotot står du upp med
fötterna höftbrett isär. Börja med att
lägga din vikt på din vänstra fot och
ta det första fotot, luta sedan över på
din högra fot för att ta det andra fotot.
Det spelar ingen större roll om fotona
är i stående eller liggande format, men
stående foton kan vara lite lättare att
se senare.
Nästa steg är att sätta de två
fotografierna bredvid varandra. Det
finns flera appar som kan hjälpa till
med detta. Exempelvis “Crosscam”
är gratis och har alla nödvändiga
funktioner.
Du kan utforma ditt foto på två olika
sätt, eftersom det huvudsakligen finns
två sätt att titta på ett stereofotografi
- vilket sätt du väljer beror på vilken
metod för att se stereofoton som du
föredrar. Det ena sättet är parallellt,
då är den bilden du tog när du lutade
dig åt vänster på vänster sida och
tvärtom. Det andra sättet är
”crosseye” (korsat), då gör du precis
tvärtom så att bilden från vänster
sitter till höger.
ATT SE BILDERNA
Stereofotografier går lika bra att se
digitalt på mobil eller dator som på
papper. Enklast är kanske digitalt,
då är färgerna och kvalitén bättre.
För att kunna se ett stereofotografi
kan du använda dig av hjälpmedel
som t.ex. speciella glasögon likt de
du behöver för att se film i 3D på
bio, men hjälpmedel är absolut inte
nödvändigt. Istället kan du lära dig en
teknik för att enkelt se bilderna med
enbart dina ögon. Genom lite träning
kommer du sedan kunna se
stereofotografier hur lätt som helst.
Det finns två tekniker för att se
stereofotografier utan hjälpmedel:
med parallell eller korsad blick.
Hur nära ansiktet du behöver hålla
bilden beror helt på hur stor bilden är.
Du håller mindre bilder närmare och
större bilder längre ifrån dig. Om du
tittar på en mobil blir ungefär 20-40
cm från ditt ansikte lagom, men testa
gärna att flytta bilden fram och tillbaka
tills du hittar ett bra läge.
ETT TIPS NÄR DU FOTAR
Slutresultatet blir lätt konstigt om
saker hinner röra sig mellan det
första och andra fotot, exempelvis om
blad blåser i vinden eller människor
rör sig. Försök därför att endast fota
saker som står stilla.
Om du däremot skulle vilja ta ett
stereofotografi av något som rör sig
kan du använda två kameror. På så
sätt kan du ta fotot från varsin vinkel
exakt samtidigt, och då få ett
perfekt och ganska imponerande
stereofotografi.
32
PARALLELL BLICK
För att se ett foto med parallell blick
måste du först och främst se till att
välja ett foto som är menat att ses med
parallell blick. Titta på bilden och
anpassa ögonens fokus som om du
tittade på något långt bort - tänk dig
att du ser “igenom” fotot. Justera ditt
fokus och avståndet till bilden tills du
ser tre bilder.
Den mellersta bilden är en illusion
dina ögon skapat, det är denna som
kommer framstå som tredimensionell.
Om du har svårt att få fram den tredje
bilden kan du testa att hålla bilden
mycket nära ansiktet tills du får fram
den, och sedan långsamt flytta den
längre ifrån dig. När du har tre bilder
försöker du fokusera på den mellersta
bilden; om du lyckas fokusera borde
bilden framstå som tredimensionell!
Viktigt att tänka på med att titta
parallellt är att det inte fungerar med
foton som är större än ca 5 cm vardera.
Bilderna till höger är anpassade för
parallell blick.
KORSAD BLICK
Korsad blick är något smidigare och
fungerar också med större bilder. För
att se ett foto med korsad blick håller
du bilden lite längre ifrån från dig
(hur långt beror på fotots storlek).
Med blicken riktad mot bilderna
skelar du (titta i kors) tills du får fram
fyra bilder. Justera sedan din blick
tills du får fram tre bilder. Efter det
fungerar det på samma sätt som med
parallell blick: försök fokusera på
den mellersta bilden. När du lyckas få
till ditt fokus borde den framstå som
tredimensionell.
Bilderna till höger är anpassade för
korsad blick.
Båda de här metoderna kan ta ett litet
tag att lära sig, så ge inte upp om du
inte lyckas på första försöket!
Bilderna föreställer Schillerskas
framsida och en av
Schillerskas bakgårdar.
TEXT OCH BILD: LEONIE SCHAAD ÖBERG
3 Spännande &
Fascinerande
Romaner
TEXT: AISHA KAMZOL
Har du hamnat i en läslump och vet inte vad du vill
läsa? Eller vill du sätta igång med att läsa men vet inte
vart du ska börja? Här finns tre tips på spännande
böcker som du kan njuta av.
Titel: Miss Peregrines hem för
besynnerliga barn
Författare: Ransom Riggs
Genre: Skräcklitteratur,
Fantasy, Deckare, Ungdomslitteratur
(Bok 1 av 6)
Boken handlar om en kille vid namn
Jacob Portman som lever i Florida,
USA. Jacob har sedan han var barnbarn
haft en väldigt bra relation med
sin farfar, Abraham “Abe” Portman,
som alltid berättade för honom om sin
barndom, som han tillbringade i ett
barnhem i Carinholm, Storbritannien.
Men barnhemmet var inget vanligt
barnhem, utan ett barnhem för
besynnerliga barn. En dag när Jakob
hittar sin farfar döende i skogen
bakom hans hus, så säger hans farfar
34
till honom att “hitta fågeln i loopen
på andra sidan av den gamle mannens
grav 3 september 1940, och berätta för
dem vad som hände.”
Jacob övertygar sin pappa att ta
honom till Carinholm för att hitta
fågeln. Jacob vandrar runt på ön till
han hittar barnhemmet som han har
sett många gånger på bild, men han
märker att byggnaden är helt förstörd.
Den hade blivit nersprängd för flera
år sedan, 3 September 1940. Han vill
inte ge upp, så han åter
vänder till huset, men stöter på en
massa figurer, barn. En tjejs röst ropar
ut ett namn, men det är inte Jacobs,
utan hans farfars. Barnen märker att
Jakob inte är hans farfar och lämnar
honom i det nedsprängda huset. Han
försöker få tag på dem, men han
tappar bort dem. Han återvänder till
värdshuset där han och hans pappa
hade hyrt ett rum, men ägaren säger
att ingen har hyrt rummet på andra
våningen, att dem inte ens går att hyra.
Men Jacob insisterar, men det gör
bara ägaren arg och Jacob springer
iväg därifrån, ägaren och hans vänner
springandes efter honom. Som tur är
så räddades han av tjejen han träffade
innan och en osynlig pojke, Emma
Bloom och Millard Cullings. De tar
honom tillbaka till det nersprängda
huset, men vad som gör Jacob mer
förvirrad är att huset är helt igen.
En anledning till varför så många
tyckte om den här boken är för att den
är väldigt unik. Den är inte läskig utan
mer kuslig och mystisk. Den är rolig
och spännande, och författarens
användning av gamla bilder ger en
känsla av att man faktiskt är där och
väcker berättelsen till liv. De gör också
boken mer intressant.
Författaren har tagit tidsresande och
omvandlat det lite på ett unikt sätt,
Det finns inte bara en tidsmaskin utan
flera små tidsmakiner som leder till
olika tider beroende på vart i världen
du är.
”Jag hade just börjat
acceptera att mitt liv
skulle bli helt vanligt,
när högst ovanliga
saker började hända.” -
Jacob Portman
Titel: Flickan med gåvorna
Författare: M.R Carey
Genre: Science Fiction, Thriller,
Dystopisk fiktion, Spänning
Den här boken handlar om en liten
flicka vid namn Melanie som lever i
ett ödelagt England efter en
zombieapokalyps. 20 år tidigare spred
sig ett virus, Ophiocordyceps
unilateralis, vilket ledde till
Kollapsen. Alla infekterade, vilka
kallades “hungries”, förlorade snabbt
kontrollen över sitt medvetande.
Personen de var innan försvinner helt
och hållet, och allt som är kvar är ett
människoätande monster, täckta i gråa
svampar. Om de lägger märke till dig
så börjar de springa, och slutar inte
tills de har fått tag på dig.
Melanie är bara en ur en grupp av
barn som lever i en militärbas där dem
blir studerade och testade. Dem är inte
vanliga barn, utan ett nytt fenomen,
hungries som har kunnat behålla
sitt medvetande, och förlorar bara
kontrollen när de känner lukten av
människokött. Hälften hungries,
hälften människa.
I militärbasen får barnen en utbildning
med lärare. Alla ser barnen som varelser,
monster, förutom en lärarinna som
Melanie älskar, Helen Justineau. Melanie
ser Helen som en mamma, och
Helen tycker också väldigt mycket om
Melanie. En dag bestämmer sig
huvud forskaren Dr. Caldwell
att dissekera Melanie, eftersom hon
tror att hon närmar sig till botemedlet.
Precis innan Dr. Caldwell börjar så
hinner Helen komma i tid för att rädda
Melanie, men just då blir militärbasen
attackerad.
Anledningen till varför ’Flickan med
Gåvorna’ var en populär bok är för att
även om den har den mycket vanliga
”zombies mot människan”-
tropen, ger författaren den fortfarande
en liten twist. De kallas hungries och
jagar med sitt doftsinne och infraröda
syn. Den faktiska biologiska
vetenskapen bakom deras
manifestationer är mycket originell.
Boken är kuslig och oväntad, det är
verkligen inte din traditionella zombie
bok.
”Melanie är en mycket
speciell flicka. Dr
Caldwell kallar henne
för »vårt lilla geni«”
Titel: Divergent
Författare: Veronica Roth
Genre: Dystopisk fiktion,
ungdomslitteratur, Science
Fiction, Kärleksroman
(Bok 1 av 3)
Boken utspelar sig i ett postapokalyptisk
Chicago där samhället är uppdelat
i fem falanger, De ärliga,
De osjälviska, De tappra, De fridfulla
och De lärda. Alla sextonåringar är
testade för att se vilket falang som
passar dem bäst, men det är deras val i
vilket falang de vill gå till i slutändan.
Beatrice Prior, den sextonåriga
huvudkaraktären, är från De
osjälviska med sina föräldrar och bror.
När hon tar testet får hon ett ofullständigt
resultat, alltså hon får inte bara en
falang som slutresultat utan tre; De
osjälviska, De tappra och De lärda,
vilket markerar henne som “Divergent”.
Hennes test administratör, Tori, varnar
henne att hon inte får berätta det för
någon.
På Valceremonin väljer Beatrice att
inte stanna med De osjälviska, utan
väljer De tappra, ett val som
överraskar alla och henne själv. Efter
Valceremonin börjar initieringsfasen,
vilket inte alla klarar. Beatrice, nu
känd som Tris, kämpar bokstavligen
för sitt liv för att passera initieringsfasen,
vilket inte är så lätt som man tror.
Bara de 10 bästa kan passera, alla
andra blir falanglösa. Genom dessa
fysiska och psykiska prövningar måste
Tris även avgöra vilka som är hennes
riktiga vänner och vilka som är emot
henne. Tris inser också att hemligheten
hon bär på skulle kunna rädda de
människor hon älskar när samhället
hotas av våldsamma konflikter, om de
inte förstör henne först.
Anledningen till varför Divergent var
rätt populär är för att Boken visar att
vi inte definieras av vem vi föddes
som, utan vad vi gör. Det handlar om
splittringarna i samhället, vilket är
något vi alla har sett i våra liv någon
gång. Det är actionfyllt, gripande,
intensivt, fängslande och har en väldigt
söt och överraskande romans.
”Jag är inte osjälvisk.
Jag är inte tapper. Jag är
divergent” - Tris Prior
35
KAFKA PÅ STRANDEN
”Egentligen
borde du
ge upp
sökandet efter
andra katter
och istället
leta ordentligt
efter den
andra halvan av
din skugga”
BOKRECENSION Så berättar katten
Otsuka för Herr Nakata i Haruki
Murakamis surrealistiska roman
“Kafka på Stranden”, först utgiven
2002 i Japan och sedan utmärkt översatt
till svenska av Yukiko Duke 2006.
“Kafka på Stranden” är en metafor för
livet. Det är en spirituell utforskning
av vad det betyder att leva, vilka vi
älskar och valen vi gör. I den
spännande värld Murakami bygger
upp följer vi två huvudkaraktärer, den
unge Kafka Tamura och den äldre
Herr Nakata. Dessa karaktärer följer vi
i vartannat kapitel och under romanens
gång ser vi deras öden sakta sammanflätas
i det stora pussel som boken
“Kafka på Stranden” är.
Kafka Tamuras berättelse börjar när
han under sin 15-årsdag flyr sitt hem
i Tokyo bärandes på den Oidipus-liknande
förbannelsen hans pappa har
lagt över honom; att hans ska döda sin
far, åtrå sin mamma och ligga med sin
syster. Utan karta eller mål ger han
sig ut i Japan, och under resan ser vi
honom handskas med sitt öde.
Samtidigt, fast i en helt annan del av
livet, träffar vi den åldrade Nakata,
som efter en incident han genomled
som skolbarn under andra världskrigets
Japan, kan tala med katter. Han lever
ett bekymmersfritt liv på bidrag från
guvernören och hittelön från familjer
vars katter han leder hem, men snart
vänds hans liv upp och ner då han
träffar på den galne kattfångaren
Johnnie Walker - och ja, det är
whiskey-maskoten.
Allt detta händer de under de första
100 sidorna av den nästan 600 sidor
långa boken, och detta är den långsammaste
delen av boken. Snart inträffar
mystiska saker till höger och vänster
och man blir som läsare helt förtrollad
av världen Murakami skapat. Det
regnar makrill från himmelen, portaler
till andra världar öppnas och andar tar
form som snabbmatsmaskotar. Under
romanens gång träffar vi några av de
bästa, mest intressanta och älskvärda
karaktärerna jag läst om; alla med sina
egna berättelser.
Ingen bok är helt felfri, och enligt
mig har även “Kafka på Stranden”
sina problem. Dessa härrörs från den
oidipus liknande förbannelsen som
huvudkaraktären Kafka bär på, och
om du känner till Sofokles pjäs kan du
tänka dig vilka obekväma scener detta
leder till… Å andra sidan är “Kafka
på Stranden” inte alls lika bokstavlig
som den grekiska mytologin, utan att
avslöja för mycket så är det inte helt
klart om vissa karaktärers relation med
Kafka är metaforiska eller äkta.
Hur som helst är “Kafka på Straden”
en mycket vacker och välskriven bok,
men det hade varit Murakami en
stor otjänst att kalla den lättförstådd.
Bokens stora metafor är ingen som
förklaras på sista sidan, och den slutar
aningen öppet. Genom hela boken
ställs frågor om existens, minne, kärlek
och öde, och för de allra flesta av
dessa frågor blir det upp till dig själv
att finna svaren i boken, eller i ditt eget
liv. På slutet kan det kännas som att
man spenderat över 500 sidor på en
bok som man inte fullt förstår, och det
är självklart att den inte kommer att
lämna alla läsare nöjda. Slutet må vara
ett mysterium, men för mig är det del
av dess charm.
Text och illustration: Love
Wickelgren Svensby
36
recension & Analys
BOKANALYS I recensionen nämner
jag hur “Kafka på Stranden” är
en väldigt öppen bok, då de flesta av
romanens frågor inte besvaras vid
slutet. Därför har jag bestämt mig för
att skriva min egna tolkning, delvis
baserad på internetteorier och delvis
på mina egna tankar. Om du inte läst
boken än så rekommenderar jag dig att
bläddra vidare, men ärligt talat tror jag
också att det kan bli roligt att läsa och
granska boken om du läst detta först.
Det är upp till dig.
VARNING: SPOILERS!
I kapitel fyra av boken intervjuas
psykiatern Dr. Nakazawa om händelsen
vid Risskålsberget, där en hel klass
dagisbarn svimmat och blivit medvetslösa
under andra världskriget. I
denna grupp fanns den unge pojken
Nakata, som blev det enda barnet att
inte vakna. Ingen vet vad som hände
med Nakata, men under sitt veckor
långa koma blev han delvis besökt av
en katt. Och när han väl vaknade igen
fanns inte det smarta och välpresterande
barnet kvar - bara en dum pojke
som kunde tala med katter.
I intervjun nämner Dr Nakazawa
teorin om att själar kan separera sig
från sina kroppar för att utföra ett visst
uppdrag. Detta kapitel går inte ner i
detalj om ämnet, men boken anspelar
på det flera gånger om under dess
gång, och i ett senare kapitel berättar
bibliotekarien Oshima för Kafka om
den antika berättelsen om Genji, som
ger en grundligare bas för teorin.
Berättelsen om Genji är en verklig
skrift som sägs ha skrivits runt år
1000 under Japans Heian period av
Murasaki Shikibu, och handlar om
hur människors själar som lämnar sina
kroppar när de sover och i vad som
verkar som drömmar utför undermedvetna
uppdrag.
Teorin om att själar kan lämna sina
kroppar kan förklara en massa frågor
om “Kafka på Stranden”. Det är
anledningen till att både fröken
Saeki och herr Nakata bara har halva
skuggor, det är hur fröken Saeki både
kan existera som en deprimerad kropp
i den verkliga världen och en ung,
optimistisk 15 åring i den andliga. Det
förklarar ingångs stenen, dess syfte
och vart Kafka tar vägen mot slutet av
boken. Ja, jag hade kunnat fortsätta…
Men den mest intressanta slutsatsen
man kan dra av denna teori är anslutningen
mellan Kafka Tamura och herr
Nakata.
Efter händelsen vid Risskålsberget
tappade Nakata all intelligens som
han en gång hade, och lever nu helt
obekymrat. Han är naiv och omogen,
känner ingen lust och är väldigt optimistisk.
Fram till slutet av boken är allt
han ser fram emot här i livet att prata
med katter och att käka ål. I jämförelse
är 15-åriga Kafka Tamura rena
motsatsen. Han är väldigt intelligent,
väldigt mogen och väldigt pessimistisk
för sin ålder. Vad som förenar dessa
karaktärer är deras öde, som båda
för dem till biblioteket i Takamatsu.
Varken Kafka eller Nakata vet vart
de är påväg när de känner sina ödens
kallelser, men ändå hamnar de på
samma plats.
Att Kafka och Nakata är varandras
motsatser leder mig till slutsatsen att
de förmodligen är del av samma person,
och att Kafka kan vara den delen
av Nakata som fastnade i den andliga
världen efter Risskålsbergs incidenten.
En massa delar av boken stödjer också
denna teorin. Kafkas förbannelse säger
att han ska döda sin pappa, men i boken
gör han det aldrig. Den som dödar
Kafkas pappa är nämligen Nakata när
han dödar Johnny Walker (Johnny
Walker är Kafkas pappa - jag har en
förklaring för detta men den är lång
och komplicerad… Har att göra med
när Kafkas pappa blev träffad av
blixten). Efter kapitlet där Nakata
dödar Johnny Walker vaknar både han
och Kafka upp på märkliga platser
utan minne av hur de kom dit. Nakata,
som tidigare haft blodiga kläder
vaknar med rena, och Kafka, som inte
var med när Nakata dödade Johnny
Walker (Kafkas pappa) har blod på
skjortan. Jag tror att Kafkas och Nakatas
halva själar återförenades för att
mörda Kafkas pappa, och precis som
i berättelsen om Genji lämnade själen
kroppen för att utföra ett undermedvetet
uppdrag - att uppfylla ödet.
Nakata och Kafka träffas aldrig
fysiskt. När Nakata kommer fram till
Takamatsu och öppnar ingångnsstenen
så är Kafka inte kvar i staden, och när
Nakata till slut dör efter att ha träffat
Fröken Saeki är Kafka redan i andevärlden.
Mötet mellan Nakata och
Saeki är ännu mer bevis på kopplingen
mellan Nakata och Kafka, men det
behöver jag inte gå in på nu. Hur som
helst är det efter Nakatas död som
de två halvorna återförenats. Nakata
har uppfyllt sitt uppdrag (att öppna
ingångsstenen) och hans själ återförenas
med Kafka. Nakatas kropp kan vila,
och Kafka får äntligen tillbaka den
naiva och optimistiska delen av sig
själv när han kommer tillbaka till den
verkliga världen. Det sägs inte rakt
ut i texten, men i bokens sista kapitel
verkar Kafka som en ny person då han
bestämmer sig för att sluta rymma och
återvända till skolan med låtsaskompisen
Kråkan vid sin sida.
“Du borde sova
lite”, säger pojken
som kallas Kråkan.
“När du vaknar
kommer du att vara
del av en helt ny
värld”
- Haruki Murakami
37
SCHILLERSKAS ELEVER OCH
TEXT & BILD: CLARA YA
Wilmer Almgren ES20MBS
”Det är underbart att läsa en bok för
det skapar din egna film i huvudet och
utvecklar din egna estetik från djupet”
Karin berg, Lärare
“Vill man känna sig med i matchen
behöver man ha koll på den koreanska
kulturen. Kpop, BTS, Squid Game
och Parasite är bara få av många
stora namn från Sydkorea, som slagit
igenom världen över.”
Lo Grönstedt ES20MBS
”Mitt bästa kulturtips är att gå å titta
på live teater. Det har varit några av
de mest dramatiska upplevelser jag
har varit med om i livet och det är
oftast väldigt kul.”
Björn Eriksson SA20B
“Jag skulle tipsa om att ha i åtanke
hur och när en låt spelades in när man
lyssnar på den.”
38
LÄRARE TIPSAR OM KULTUR
TES OCH ADA LARSSON
Måns Larsson, lärare
”Jag tycker att alla borde skaffa HBO Max.
Om skriver upp sig innan 1 november får
man ett livstidsabobemang för ett riktigt
bra pris. Kanonerbjudande!”
Telma Trollby ES20BFA
“Mitt kulturtips är att gå till Kimonoutställningen
på världskulturmuseet.
Väldigt fin och intressant utställning.”
Agnes Eloff ES20MBS
”Jag rekommenderar Feel free av Zadie
Smiths novellsamling. Hon pratar
mycket om samtida problem men
även litteratur som hon gillar. Boken
är varierad och samhällskritisk.”
Naemi Zetterquist ES20TES
”Jag var på folkteatern och såg en bra
teaterföreställning som heter
Misantroperna. Den var väldigt lärorik
och gav en djup mening. Den sa
mycket om oss som människor.”
39
EN GAMMAL SKOLA
FÖR NYA IDÉER