Ladda hem - Länsstyrelserna

Regionalt serviceprogram 

Norrbottens län 2010‐2013

Titel Regionalt serviceprogram Norrbottens län 2010-2013 

Författare: Carola Medelid 

Kontaktperson: Erika Pettersson, Länsstyrelsen i Norrbottens län, 

971 86 Luleå. 

Telefon: 0920-960 00, fax: 0920-22 84 11, 

E-post: norrbotten@lansstyrelsen.se, 

Internet: www.lansstyrelsen.se/norrbotten

Innehållsförteckning 

Sammanfattning ......................................................................................................................... 4 

Inledning..................................................................................................................................... 5 

Norrbotten – en spännande del av Europa ............................................................................. 6 

Bakgrund .................................................................................................................................... 7 

Definitioner ............................................................................................................................ 7 

Koppling till andra program och strategier ................................................................................ 9 

Hållbar utveckling................................................................................................................ 11 

Genomförande.......................................................................................................................... 12 

Analys - Nuläge och framtid i Norrbotten ............................................................................... 13 

Befolkning och åldersstruktur .............................................................................................. 13 

Dagligvaror........................................................................................................................... 16 

Drivmedel............................................................................................................................. 19 

Infrastruktur.......................................................................................................................... 21 

Grundläggande betaltjänster................................................................................................. 23 

Förändringar inom offentlig service..................................................................................... 25 

Brister i tillgången till kommersiell och offentlig service.................................................... 27 

Länets geografi skapar skillnader......................................................................................... 27 

Möjligheter i länet ................................................................................................................ 28 

Övergripande mål..................................................................................................................... 30 

Insatsområden och kvantitativa mål......................................................................................... 30 

Finansiering.............................................................................................................................. 35 

Uppföljning och utvärdering .................................................................................................... 36

Sammanfattning 

Det regionala serviceprogrammet för Norrbottens län beskriver prioriterade insatsområden 

och aktiviteter som är viktiga för att uppnå det övergripande målet att skapa förutsättningar 

för människor och företag att bo och verka var de vill i länet och erbjudas god servicenivå 

utifrån realistiska förutsättningar och inom rimliga avstånd. Programmet bidrar även till att 

uppnå målet i den övergripande länsstrategin – Regionalt utvecklingsprogram för hållbar 

framtid i Norrbotten (februari 2007). Det regionala serviceprogrammet antogs den 17 

november 2009 av länets regionala partnerskap. 

I det regionala serviceprogrammet finns sex utpekade insatsområden som ska bidra till att det 

övergripande målet med programmet uppnås: 

� Ökad samordning av serviceslag inom offentlig och kommersiell service 

� Stödja lokala initiativ 

� Tillgänglighetsanpassning för personer med funktionsnedsättning 

� Säkra tillgången till drivmedel 

� Säkra tillgången till livsmedel 

� Stärka det lokala näringslivet 

Tillgång till offentlig och kommersiell service är av stor vikt för att såväl invånare som 

näringsliv ska kunna bo och verka i alla delar av länet. De demografiska förändringarna i 

förhållande till länets storlek gör att höga krav ställs på en fungerande offentlig och 

kommersiell service för en fortsatt tillväxt och utveckling i gles- och landsbygden. 

Fungerande service vad gäller postgång, transporter (person/gods), mobiltelefontäckning, 

bredbandsuppkoppling samt tillgång till drivmedel, dagligvaror och grundläggande 

betaltjänster är viktiga faktorer för att invånare ska kunna bo och näringslivet ska kunna 

fortsätta utvecklas i alla delar av länet. Utvecklingen har dock på de flesta områden under 

lång tid visat på en försämrad tillgång och tillgänglighet till de flesta serviceformer. 

Trenden visar på att mer av den offentliga servicen i framtiden kommer att övergå till 

kommersiella grunder. I samband med dessa förändringar finns inte längre samma 

förutsättningar för invånare i gles- och landsbygd att ta del av det serviceutbud som berörs av 

dessa förändringar då etablering av kommersiell verksamhet förutsätter att verksamheten går 

med vinst. 

Parterna som har deltagit i framtagandet av programmet har tillsammans med övriga 

offentliga, privata och ideella aktörer ett gemensamt ansvar att genomföra det regionala 

serviceprogrammet och bidra till att målen uppfylls inom ramen för sina respektive 

verksamheter. Det regionala serviceprogrammet ska samordna användningen av de resurser 

som finns i länet. Programmet ska ligga till grund för prioriteringar i länet för samtliga parter 

samt vara det styrande dokumentet vid hanteringen av stöd till kommersiell service. 

4

Inledning 

Fungerande kommersiell och offentlig service är viktiga förutsättningar för utveckling i 

Norrbottens gles- och landsbygdsområden. För att uppnå målet om en god servicenivå i alla 

delar av landet har regeringen beslutat om en ny programperiod för att stödja och stimulera 

arbetet med att främja tillgången till kommersiell och offentlig service. Utgångspunkten för 

det regionala serviceprogrammet är service som tillväxtfaktor i gles- och landsbygden. 

Det regionala serviceprogrammet för Norrbottens län syftar till att lokala, regionala och 

nationella aktörer tillsammans långsiktigt ska utveckla och främja tillgången till kommersiell 

och offentlig service i gles- och landsbygden. Programmet ska bidra till att uppfylla visionen 

med det regionala utvecklingsprogrammet (RUP) – Det nya Norrbotten – en förutsättning för 

välfärd och tillväxt i Sverige och Europa. 

Det övergripande målet med det regionala serviceprogrammet är att skapa förutsättningar för 

människor och företag att bo och verka var de vill i länet och erbjudas god servicenivå utifrån 

realistiska förutsättningar och inom rimliga avstånd. Programmet tar sitt avstamp utifrån sex 

utpekade insatsområden som samtliga innehåller särskilt prioriterade aktiviteter och som 

tillsammans bildar en helhet av insatser som är viktiga för den framtida utvecklingen i länets 

gles- och landsbygd. 

Det regionala serviceprogrammet har tagits fram i ett brett partnerskap med länets aktörer och 

ska vara ett styrande dokument vid hanteringen av stöd till kommersiell service. 

5

Norrbotten – en spännande del av Europa 

Norrbottens län har ett fördelaktigt geografiskt läge och har kommuner med olika 

egenskaper och förutsättningar. Länet utgör en fjärdedel av Sveriges hela yta och består av 

inlands-, fjäll- och kustkommuner. Några är relativt stora räknat till folkmängden, medan 

andra har bland de lägsta befolkningstalen i hela landet. I länet finns expansiva tätorter, stads- 

och universitetsliv, utbud av kultur och idrott, obefolkade fjällområden och mer glesbygd och 

landsbygd än i de flesta andra regioner i Europa. 

Norrbotten är det enda län i Sverige som har landgräns mot två andra nationer – Finland 

och Norge. Länet har därmed ett strategiskt geografiskt läge. Det svenska välståndet byggs 

med stor hjälp av Norrbottens rika råvarutillgångar. Skog, mineraler och vattenkraft från länet 

ger betydande bidrag till Sveriges exportinkomster. 

Länet måste tillvarata de styrkor och möjligheter som stärker konkurrenskraften och 

utvecklingspotentialen. Näringslivet i länet har starka konkurrensfördelar och stora 

möjligheter att bygga vidare på redan etablerade produkter. Basindustrin har en viktig roll att 

leda utvecklingen och sprida marknadskunnande till och göra beställningar hos små- och 

medelstora företag i regionen. Det är nödvändigt med kompetent arbetskraft och nya 

företagare för att näringslivet ska fortsätta att växa. Gles- och landsbygdskommunerna i länet 

är i hög grad specialiserade inom primärproduktion medan tätortskommunerna i stor 

utsträckning är specialiserade inom högteknologisk tillverkning och kunskapsintensiv 

tjänsteproduktion. Åtgärder som underlättar spridning av kunskap och innovationer kan 

motverka ökad koncentration och underlätta för gles- och landsbygdens utveckling. 

Ett flertal framgångsrika satsningar har genomförts i länet. Det gäller bland annat utveckling 

av biltestverksamheten, gruv- och mineralnäringen samt turism- och upplevelsenäringarna. 

Dessa satsningar har byggt på länets styrkor och naturliga förutsättningar i kombination med 

ett högt kunskaps- eller forskningsinnehåll och nära samverkan mellan olika aktörer. 

Norrbottningarnas arbete och liv ger länet en spännande historia, ett värdefullt kulturarv och 

en omväxlande kulturmiljö. Länet har ett brett utbud av kultur i form av musik, dans, film, 

teater, konst och hantverk. Samerna, Europas enda urbefolkning, utgör med sitt kultur- och 

näringsliv en viktig del av länets historia och utveckling. Ett samiskt månghundraårigt 

kulturlandskap – från fjäll, genom skog till kust – blandas med mer moderna 

bebyggelsemiljöer. Länet har dessutom flerspråkiga områden och tre minoritetsspråk, 

meänkieli, finska och samiska. 

Gleshet ger möjligheter och styrkor. Norrbottens inland erbjuder rika och unika möjligheter. 

Tillgången till vidsträckta områden, kyla, is, snö och mörker gör glesheten till en 

konkurrensfördel och tillväxtfaktor. På samma sätt är sommarens långa ljusa nätter och 

midnattssol en uppskattad upplevelse för både norrbottningar och besökare. 

Unga kvinnor och män är viktiga för den framtida tillväxten och välfärden i Norrbotten. Unga 

människors framgångar och framsteg samt vilja att verka och bo i länet är avgörande 

nyckelfaktorer för utvecklingen i Norrbotten. 

6

Bakgrund 

Fungerande kommersiell och offentlig service är viktiga förutsättningar för utveckling i gles- 

och landsbygdsområden. Som ett led i att uppnå målet om en god servicenivå i alla delar av 

landet har regeringen beslutat om en ny programperiod för att stödja och stimulera arbetet 

med att främja tillgången till kommersiell och offentlig service i Sveriges gles- och 

landsbygder. Den 9 december 2008 fick Konsumentverket i uppdrag av Näringsdepartementet 

att i samverkan med Glesbygdsverket utarbeta riktlinjer för arbetet med att ta fram regionala 

serviceprogram samt ta fram förslag till metoder för uppföljning och utvärdering av 

programmen. Den 1 april 2009 tog Tillväxtverket över ansvaret för riktlinjer och uppföljning. 

Programmen ska utarbetas under 2009 och genomföras under perioden 2010-2013. De 

regionala serviceprogrammen ersätter de tidigare lokala utvecklingsprogrammen för 

kommersiell service som fanns under perioden 2002-2007. 

Enligt riktlinjerna ska innehållet i programmen förankras i breda regionala partnerskap. 

Programmen ska bidra till god tillgänglighet till kommersiell och offentlig service för såväl 

medborgare som företag och ska därigenom också bidra till goda levnads- och 

tillväxtförutsättningar i gles- och landsbygder. Genom programmen ska dagligvarubutiker och 

drivmedelsstationer med strategisk betydelse för varu- och drivmedelsförsörjningen stärkas. 

Förutsättningar för samordnade och lokalt anpassade servicelösningar ska beaktas och en 

geografisk analys ska visa på de områden som har brister och vilka som riskerar ytterligare 

försämringar. 

Det är viktigt att hitta samband med andra program inom den regionala tillväxtpolitiken och 

politiken för landsbygdsutveckling samt att uppmärksamma vikten av att öka tillgängligheten 

till service för personer med funktionsnedsättningar. Metoder och kunskaper från tidigare 

genomförda projekt ska tas tillvara och spridas till nya användare. 

Programmet ska ligga till grund för hanteringen av stöd till kommersiell service. 

Förhoppningen är att det ska vara ett aktuellt, levande dokument och vara till nytta för 

politiker, tjänstemän, servicegivare, konsumenter, näringslivet och övriga intresserade. 

Definitioner 

Det finns i dagsläget ingen allmänt vedertagen definition av offentlig och kommersiell 

service. Begreppen anses dock fylla en central roll för programmet och därför har de aktörer 

som medverkat vid framarbetandet enats om nedanstående definitioner. De är därmed inte 

allmänt vedertagna utan ett försök att definiera begreppen utifrån den innebörd de har i detta 

program. 

Service - åtgärd som utförs i syfte att betjäna invånare. 

Offentlig service – verksamhet som genomförs eller finansieras med offentliga medel och som 

erbjuds och är tillgänglig för allmänheten. 

Kommersiell service – affärsinriktad verksamhet som tillhandahålls av privata aktörer. 

Det finns idag ingen enhetlig definition av vad som räknas som gles- och landsbygd. 

Glesbygdsverkets definition, som tillämpas i detta program, utgår från medborgarnas tillgång 

till service, arbete, utbildning, infrastruktur, samhälls- och kommersiella tjänster. Definitionen 

7

har existerat sedan 1996 och syftar till att särskilja olika typer av geografiska områden för att 

synliggöra deras skilda förutsättningar. Sedan 1 april 2009 ansvarar Tillväxtanalys för 

Glesbygdsverkets tidigare analysuppdrag. En översyn av definitioner pågår för närvarande. 

Glesbygd har mer än 45 minuters bilresa till närmaste tätort större än 3 000 invånare samt öar 

utan fast landsförbindelse. Definitionen kan inkludera både landsbygd och tätorter med upp 

till 3 000 invånare. 

Tätortsnära landsbygd finns inom 5 till 45 minuters bilresa från tätorter större än 3 000 

invånare. 

Tätorter har mer än 3 000 invånare. Till tätorter räknas även området inom 5 minuters bilresa 

från tätorten. 1 

Enligt definitionerna ovan bor 21,6 procent av landets befolkning i tätortsnära landsbygd och 

2 procent bor i glesbygd (2007). I Norrbotten är motsvarande andelar 20,9 respektive 11 

procent. Länet har därmed en högre andel av befolkningen än riket i genomsnitt bosatta i 

glesbygd. 

Under programarbetet har det uppstått behov att definiera begreppen ”god servicenivå”, 

”realistiska förutsättningar” och ”rimliga avstånd”. De lokala förutsättningarna för länets 

kommuner är mycket olika och det är därför svårt att skapa enhetliga begrepp för hela länet. 

Begreppen är vida och föränderliga och att skriva fast en definition är därför svårt i detta 

program. Vikten och betydelsen av att det istället förs levande diskussioner om vad dessa 

begrepp innebär vid hanteringen av programmet är därför av stor vikt. 

1 Sedan den 1 april 2009 ansvarar Tillväxtanalys för Glesbygdsverket tidigare analysuppdrag. I programmet 

används dock den senast tillgängliga statistiken från Glesbygdsverket. 

8

Koppling till andra program och strategier 

Som grund för det regionala utvecklingsarbetet ligger den Nationella strategin för regional 

konkurrenskraft, entreprenörskap och sysselsättning. En hållbar utveckling ska genomsyra allt 

regionalt utvecklingsarbete. De prioriteringar som finns i strategin (innovation och förnyelse, 

kompetensförsörjning och ökat arbetskraftsutbud, tillgänglighet och strategiskt 

gränsöverskridande samarbete) ska anpassas till regionala och lokala förutsättningar. 

Det regionala utvecklingsprogrammet för hållbar framtid i Norrbotten (RUP) är 

utgångspunkten för allt utvecklingsarbete i länet. Strävan efter en hållbar utveckling är även 

grunden för hur Norrbotten ska verka och agera. Allt vi gör ska hålla i längden. För att nå 

framgång måste hållbarhetsperspektivet beaktas i alla sammanhang när vi formar vår framtid. 

Det regionala serviceprogrammet ska bidra till att uppfylla visionen med det Regionala 

utvecklingsprogrammet – Det nya Norrbotten – en förutsättning för välfärd och tillväxt i 

Sverige och Europa. Arbetet med det regionala serviceprogrammet utgår främst från 

utmaningarna attraktiva livsmiljöer och stark ekonomisk tillväxt (se figur 1). 

Våra attraktiva livsmiljöer ska utvecklas och att bygga samhället hållbart innebär att 

vidareutveckla goda livsvillkor och välfärd för alla människor. Bland de faktorer som bidrar 

till en god livsmiljö för barn, ungdomar och vuxna är berikande fritid, trygghet och service. 

Glesheten är en konkurrensfördel och en styrka för Norrbotten. Våra boendemiljöer erbjuder 

ett säkert, tryggt och förmånligt boende. Allt fler äldre i befolkningen ställer krav på en väl 

fungerande välfärd med god tillgång till samhällsservice vilket i sin tur ställer krav på 

innovativa lösningar i glesa områden. Norrbottens geografiska läge i förhållande till de stora 

marknaderna samt långa inomregionala avstånd ställer krav på transportinfrastrukturen och 

bredbandsutbyggnaden. Detta är viktigt både för länets näringsliv och invånare men särskilt 

betydelsefullt för unga. 

9

Vision 

Tre övergripande 

mål 

Regionalt 

Service- 

program 

Det nya Norrbotten 

En förutsättning för välfärd och tillväxt i Sverige och Europa 

Stark ekonomisk tillväxt 

En fråga om 

konkurrenskraft 

God folkhälsa 

Mår vi bra går det 

bra 

Attraktiva livsmiljöer 

En plats att vilja 

vara på 

Skapa förutsättningar för människor och företag att bo och verka var 

de vill i länet och erbjudas god servicenivå utifrån realistiska 

förutsättningar och inom rimliga avstånd. 

Värdegrund för allt utvecklingsarbete 

Norrbottens utvecklingsarbete vilar på allas lika värde oavsett 

ålder, kön, etnisk tillhörighet, social eller kulturell bakgrund, 

sexuell läggning eller funktionshinder. Arbetet med 

jämställdhet, integration och mångfald är fortsatt prioriterat och 

ska genomgående beaktas i beslut, genomförande och 

uppföljning. 

Figur 1: Schematisk bild som visar sambandet mellan de prioriteringar som är gjorda i Regionalt 

utvecklingsprogram för Hållbar framtid i Norrbotten (RUP) och det Regionala serviceprogrammet. 

Länets regionala tillväxtprogram (RTP) utgör en grund för utveckling av näringslivet. 

Programmet fokuserar på en stark och hållbar ekonomisk tillväxt och är grunden för länets 

satsningar på olika aktiviteter och projekt. För att skapa möjligheter för en långsiktigt hållbar 

tillväxt och utveckling har Norrbotten gjort ett vägval och prioriterat fem tillväxtområden och 

fem tillväxtfrämjande förutsättningar: 

Tillväxtområden: 

� Kunskapsintensiva tjänstenäringar 

� Upplevelsenäring 

� Test- och övningsverksamhet 

� Energi- och miljöteknik 

� Basindustri – förädling 

Tillväxtfrämjande förutsättningar: 

� Gränsöverskridande samarbete 

� Forskning, utveckling och innovationer 

� Kompetens- och arbetskraftsförsörjning 

� Företagande och entreprenörskap 

� Tillgänglighet – transporter och informations- och kommunikationsteknik 

Det regionala serviceprogrammets syfte och innehåll passar in i de tillväxtfrämjande 

förutsättningarna företagande och entreprenörskap samt tillgänglighet. Programmet bidrar 

även till uppfyllande av de programspecifika urvalskriterierna näringslivets utveckling, fler 

och växande företag, bidra till branschöverskridande insatser som utvecklar nya möjligheter 

kopplade till länets särart samt samverkansinsatser mellan olika samhällsaktörer. 

10

Några av de insatsområden som lyfts fram i det regionala serviceprogrammet överensstämmer 

med den regionala genomförandestrategin för landsbygdsprogrammet 2007-2013 och 

delmålet ett diversifierat landsbygdsföretagande och en förbättrad livskvalitet. 

Hållbar utveckling 

Hållbar utveckling ska genomsyra allt regionalt utvecklingsarbete i länet. En hållbar 

utveckling innebär att vi tillgodoser våra behov idag utan att äventyra kommande 

generationers möjligheter att tillgodose sina. Det betyder ett samspel mellan tre ömsesidigt 

beroende dimensioner – social, ekonomisk och miljömässigt hållbar dimension. 

Det regionala serviceprogrammet berör samtliga tre dimensioner. Det sociala genom att 

programmet är en del av arbetet att säkra goda livsvillkor för samtliga kvinnor och män, 

flickor och pojkar. Det ska möjliggöra för människor att bo och verka var de vill i länet med 

en god servicenivå, vilket ställer krav på tillgång till bland annat service, kommunikationer 

och infrastruktur utifrån realistiska förutsättningar och inom rimliga avstånd. Programmet 

berör den ekonomiska dimensionen genom att verka för service som tillväxtfaktor i länets 

gles- och landsbygd. Den miljömässiga dimensionen finns genomgående med i programmet 

eftersom länets avstånd, gleshet och åldersstruktur ställer krav på bland annat energieffektiva 

och kostnadseffektiva transportlösningar för att säkra tillgången till offentlig och kommersiell 

service i länets gles- och landsbygd. 

11

Genomförande 

Enligt riktlinjerna till det regionala serviceprogrammet ska innehållet i programmet förankras 

i breda regionala partnerskap. Partnerskapen ska företrädas av kommuner, det lokala 

näringslivet – detaljhandeln, drivmedelshandeln och övriga näringar, serviceinrättningar, 

lokala utvecklingsgrupper samt organisationer som företräder grupper med 

funktionsnedsättningar. Programmen ska utarbetas under 2009 och genomföras under åren 

2010 till 2013. 

Länsstyrelsen i Norrbottens län har samordnat arbetet med att ta fram det regionala 

serviceprogrammet. Arbetet har förankrats i ett brett partnerskap där aktörer från hela länet 

haft möjlighet att bidra med textinnehåll och faktauppgifter till programmet. Flera 

arbetsversioner har publicerats på Länsstyrelsens hemsida, www.lansstyrelsen.se/norrbotten. 

En arbetsgrupp, sammansatt av representanter från Länsstyrelsen, länets kommuner, lokala 

näringslivet, Coompanion och Synskadades Riksförbund, har arbetat löpande med 

frågeställningar omkring mål, insatsområden och aktiviteter. De flesta av länets kommuner 

har bidragit med underlag till programmets analys. 

Arbetet har förankrats genom dels möten och dels utskick till länets kommuner, 

representanter inom näringslivet, LAG-grupper inom leader, Swedish Lapland samt övriga 

berörda organisationer inom den ideella sektorn. I länets regionala partnerskap har strategiska 

frågor diskuterats och förankring av programmet skett. I det Regionala partnerskapet ingår 

representanter från följande organisationer/myndigheter: 

� Länsstyrelsen i Norrbottens län 

� Norrbottens läns landsting 

� Kommunförbundet Norrbotten 

� Luleå tekniska universitet 

� Arbetsförmedlingen 

� Banverket 

� Vägverket region Norr 

� Sametinget 

� TCO 

� LO 

� Företagarna i Norrbotten 

� Norrbottens Handelskammare 

� SACO 

Det regionala serviceprogrammet för Norrbottens län är en gemensam överenskommelse 

mellan länets aktörer om en bild och vision för länet. Programmet ska samordna 

användningen av de resurser som finns i länet och ligga till grund för de prioriteringar som 

görs av respektive part för att skapa effektivitet i arbetet kring servicefrågor. Alla parter har 

ansvar för att genomföra de prioriterade insatserna i programmet och tillse att 

samordningsvinster kring servicefrågor uppnås. Ett särskilt ansvar för detta har länets 

kommuner. Länsstyrelsen har ansvar att tillse att samordningsvinster åstadkoms vid 

användningen av de regionala medlen samt för uppföljning och utvärdering av programmet. 

Programmet fastställdes av det Regionala Partnerskapet den 17 november 2009. 

12

Analys - Nuläge och framtid i Norrbotten 

De neddragningar som skett av offentlig service de senaste åren samt centraliseringen av 

statlig service har påverkat länet. Dessa förändringar påverkar de naturliga förutsättningarna 

för gles- och landsbygdsområdena att utvecklas. 

Befolkning och åldersstruktur 

Norrbottens län är ett glest befolkat område. Länet har under de senaste åren haft en 

minskande befolkning som främst beror på låga födelsetal och negativt flyttningsnetto i 

kombination med länets åldersstruktur. Det är främst länets fjäll- och inlandskommuner som 

befolkningsutvecklingen har varit negativ, medan kustkommunerna har haft en något 

positivare utveckling. 

Karta 1: Befolkningsutveckling 2002-2007 

Befolkningsutvecklingen i kartan avser den totala befolkningsförändringen för vart och ett av åren dividerat med 

antalet år. Kartan är ett försök att förmedla en mer nyanserad bild av trender och mönster i ett datamaterial än 

vad presentationer bundna till administrativa områden medger. Generaliseringar gjorda i syfte att synliggöra 

mönster i materialet gör att kartorna lämpar sig bäst för översiktliga presentationer och sämre för analyser av 

enskilda områden. 

Källa: Glesbygdsverket 

Befolkningen blir äldre i Norrbotten. Orsakerna till den åldrande befolkningen är främst låga 

födelsetal och ökad livslängd. Alla tecken pekar mot en högre andel äldre i framtiden. Den 

mest dramatiska förändringen kommer att ske i åldrarna 80 och äldre, där antalet personer 

kommer att öka med 50 procent över de närmaste åren. Samtidigt har länet en relativt hög 

andel unga som är födda omkring 1990. De unga kommer under de närmaste åren att fatta 

avgörande beslut om sin framtid, exempelvis om utbildning, arbete och boende. Att kunna 

erbjuda attraktiva livsmiljöer i samtliga delar av länet är viktigt för framtiden då de ungas 

beslut påverkar länets utveckling inom flera områden, exempelvis avseende 

befolkningsstorlek, tillväxt, näringsliv och arbetskraftstillgång. 

13

Strukturen med ökad andel äldre och minskad andel unga är särskilt uttalad i länets inlands- 

och fjällkommuner. Norrbotten har en mindre andel befolkning än i riket i åldersgrupperna 

upp till 44 år och en större andel än riket i åldersgrupperna 45-84 år. I gles- och landsbygden 

bor det förhållandevis få personer i åldersgruppen 20-29 år samtidigt som den största 

utflyttningen i dessa områden sker av personer i åldersgruppen 16-29 år. 

Diagram 1: Åldersstruktur kvinnor och män i Norrbottens län och riket 2008. 

Källa: Statistiska Centralbyrån, SCB 

En åldrande befolkning i förhållande till länets storlek medför att höga krav ställs på en 

fungerande offentlig och kommersiell service till medborgare och näringsliv för en fortsatt 

tillväxt och utveckling i gles- och landsbygden. Utvecklingen har emellertid på de flesta 

områden under lång tid visat på en försämrad tillgång och tillgänglighet till de flesta 

serviceformer. 

De blå fälten i kartan nedan visar att det främst är några kommuner vid kusten och 

centralorter i några fjäll- och inlandskommuner som har lägre andel än 25 procent av 

befolkningen som är äldre än 65 år. 

14

Karta 2: Åldersfördelning 2007 andel äldre än 65 år 


Det minskande befolkningsunderlaget tillsammans med åldersstrukturen utgör det största 

enskilda hotet mot upprätthållandet av god offentlig och kommersiell service i länet. Den 

utveckling som sker leder till att underlaget minskar för butiker och annan service, vilket i allt 

större utsträckning leder till nedläggningar. Omfattningen av såväl offentlig och kommersiell 

service i ett givet område baseras i allt väsentligt på hur många personer och hushåll som 

finns i området. 

En god tillgång till kommersiell och offentlig service i gles- och landsbygden är av stor vikt 

för att möjliggöra för länets åldrande befolkning att bo kvar på sina hemorter och inte tvingas 

flytta in till centralorter. Samtidigt som levande byar med tillgång till service och bofasta 

invånare ökar attraktiviteten för nya invånare. 

15

Dagligvaror 

Den strukturomvandling av dagligvarubutiker som skett under de senaste decennierna har 

bland annat inneburit att butiksnätet kraftigt förändrats. Antalet stormarknader utanför 

stadskärnorna har ökat med över 50 procent i landet samtidigt som den största minskningen 

av antalet butiker i gles- och landsbygdsområden har skett under de senaste åren. 

De blå fälten i kartan nedan visar var i länet det i restid är god tillgång till närmaste 

dagligvarubutik. De områden som är markerade med rött har över 30 minuter i resväg till 

närmast dagligvarubutik. De områden i länet som har längst resväg ligger till största delen i 

inlands- och fjällkommunerna. 

Karta 3: Tillgänglighet i minuter till närmast dagligvarubutik 2008 

Tillgängligheten i den här presentationen beräknas som den tid det tar att åka snabbast farbara väg med bil från 

en befolkad ruta till närmaste dagligvarubutik. 


Sedan 2002 är det endast ett fåtal områden i länet som fått kortare resväg till närmaste 

dagligvarubutik. Det handlar främst om orter i anslutning till läns- och landsgränser. De blå 

fälten i kartan nedan visar var det skett en minskning av restiden med minst fem minuter. De 

orangea fälten visar områden där det skett en förlängning av restiden med minst fem minuter. 

Under perioden efter 2002 finns flera större områden i länet som fått förlängd restid, vilket till 

viss del kan kopplas till att butiker i byarna kring centralorterna lagt ner sin verksamhet. 

16

Karta 4: Ökad respektive minskad tillgänglighet i restid till närmast dagligvarubutik 2003- 

2008 

Tillgängligheten i den här presentationen beräknas som den tid det teoretiskt sett tar att åka snabbast farbara väg 

med bil från en befolkad ruta till närmaste dagligvarubutik. 


I Norrbottens gles- och landsbygd finns idag 43 dagligvarubutiker. Flertalet byar i länet har 

inte längre tillgång till någon dagligvarubutik. Orsakerna till butiksnedläggningar i länet är 

flera, bland annat att människor har flyttat in till tätorter, önskemål om bredare sortiment och 

en ökad arbetspendling. Den ökade arbetspendlingen har resulterat i att inköp oftast sker i 

anslutning till arbetet och att underlaget för lokala butiker därigenom minskat. Vid 

överlåtelser av butiker med låg lönsamhet i gles- och landsbygd kan det dessutom vara svårt 

att hitta finansiering. Förutom detta, påverkas butikerna i gles- och landsbygden av det 

geografiska läget genom höga fraktkostnader vilket medför att lönsamheten minskar. 

I länet finns samebyar med sommarvisten belägna i väglöst land. Under perioden juni till 

augusti varje år är dessa beroende av flygtransporter av bland annat mat och post. Dessa 

transporter finansieras delvis av berörd kommun. Hemsändningsbidrag erhålls inte för dessa 

varutransporter. 

Stöd till kommersiell service administreras av Länsstyrelsen och syftar till att upprätthålla 

dagligvaruförsörjningen på landsbygden och styrs av Förordningen (2000:284) om stöd till 

kommersiell service. De butiker som är den sista butiken på orten med dagligvaror och/eller 

drivmedel kan söka stöd via denna förordning. Stöd kan lämnas i form av servicebidrag, 

investeringslån, investeringsstöd och hemsändningsbidrag. Hemsändningsbidraget betalas ut 

till kommuner som helt eller delvis bekostar hemsändning av dagligvaror. Bidraget utgör 

maximalt 50 procent av kommunens nettoutgift dock högst 120 kronor. För många butiker är 

stödformen viktig då det hjälper till att behålla köptroheten hos kunderna i området. Stöd till 

kommersiell service har också betydelse för de investeringar som butiker och 

drivmedelsanläggningar tvingas till utifrån nya lagar och krav. 

17

Sverige har fått en ny kassalag Lag (2007:592) om kassaregister och en därtill hörande 

Förordning (2007:597) om kassaregister som reglerar hur detaljhandelns kassaapparater och 

system ska fungera. Lagen är godkänd av EU. Regeringen har gett Skatteverket i uppdrag att 

ta fram regler för hur lagen skall tillämpas. För länets dagligvarubutiker innebär lagen att de 

måste investera i en ny kassaapparat som uppfyller dessa krav. Många mindre företag drabbas 

hårt på kort sikt när de med anledning av för hög omsättning blir tvingade att investera i nya 

kassasystem. Detta kan innebära ett vägval där företagaren måste välja om de ska satsa framåt 

eller minska på verksamheten. Det kan i sin tur leda till minskad attraktivitet för området samt 

minskat kundunderlag för dagligvarubutiken och kringliggande verksamheter. 

18

Drivmedel 

Under de senaste åren har det skett stora förändringar vad gäller drivmedelsstationer. Nya 

lagar och bestämmelser, oljebolagens nedläggningar av stationer och uppsägning av avtal med 

återförsäljare har inneburit att hela marknaden är under omstrukturering. Förändringarna har 

haft ekonomiska konsekvenser för drivmedelsstationer bland annat genom nya 

investeringskostnader, högre kostnader för ej anslutna återförsäljare, högre frakttillägg eller 

högre varupris med anledning av små volymer och långa transportsträckor. Detta har medfört 

att återförsäljarmarginalen har minskat och att ett flertal återförsäljare har lagt ner sin 

verksamhet. 

Den begränsade geografiska tillgången till fordonsbränsle är ett växande problem som 

sannolikt kommer att förvärras ytterligare på grund av framtida bestämmelser och 

prishöjningar. Saneringskostnaderna för drivmedelsstationer är mycket höga. Vid 

nedläggningar och övertagande av stationer ger dessa omständigheter ofta problem och 

försvårar möjligheterna till en god tillgång på drivmedel i länet. 

I länets gles- och landsbygder finns 45 drivmedelsstationer. Mycket tyder på att flera av dessa 

drivmedelsstationer kommer att försvinna under de närmsta åren med anledning av 

ovanstående. En god tillgång till drivmedel är viktig både för länets invånare och för dess 

näringsliv dels för att kunna verka och bo var man vill i länet och dels för att länet ska vara 

attraktivt för besökare. Länets turismföretag och rennäringsföretag i bland annat 

fjällområdena är beroende av tillgången på drivmedel för att kunna bedriva sin verksamhet. 

En försämrad tillgång på drivmedel kan leda till att dessa företag inte kan fortsätta bedriva sin 

verksamhet på den ort de verkar vilket i sin tur påverkar andra branscher i anslutning till dessa 

företag eftersom kundunderlaget då minskar. 

Enligt Lagen (2005:1248) om skyldighet att tillhandahålla förnybara drivmedel är de 

drivmedelsställen som under de två senaste åren sålt mer än 1000 kubikmeter motorbensin 

eller diesel skyldiga att erbjuda minst ett förnybart drivmedel från och med 1 januari 2010. 

Transportstyrelsen utövar den centrala tillsynen över efterlevnaden av denna lag. Den eller de 

nämnder som fullgör uppgifter inom miljöområdet utövar den lokala tillsynen inom 

respektive kommun. Ofta saknas drivmedelsstationer med förnybara bränslen i gles- och 

landsbygden och investeringskostnaderna för de mindre drivmedelsstationerna, för att 

uppfylla denna lag, är ofta höga samtidigt som efterfrågan på förnybara bränslen är låg. Detta 

leder till att många istället väljer att lägga ner sin verksamhet. 

De grå områdena i kartan nedan visar områden som har kortare än 10 kilometers resväg till 

närmaste drivmedelsstation och under 2006 fanns i länet endast ett fåtal sådana områden. De 

största delarna av länet har dock år 2006 mellan 10 till 30 kilometers resväg till närmaste 

drivmedelsstation vilket symboliseras av de gröna och lila områdena på kartan nedan. 

19

Karta 5: Tillgänglighet i kilometer till närmaste drivmedelsstation 2006 

Tillgänglighet beskriver i den här presentationen kortaste avståndet via farbar väg med bil från en befolkad ruta 

till närmaste drivmedelsstation. 


20

Infrastruktur 

Norrbotten och norra Sverige är starkt beroende av vägburna transporter, både för gods- och 

persontrafik. Befolkningens gleshet ställer krav på kortare restider. En bra regional trafik 

bidrar till att tillgängligheten till service, kultur och nöjen förbättras över ett större geografiskt 

område och ett grundläggande kollektivtrafikutbud är viktigt för en aktiv och levande gles- 

och landsbygd. Kollektivtrafiken har stor betydelse för hur samhället i övrigt fungerar. Den 

bidrar även till att göra länet lite rundare och mindre vilket bidrar till en regionförstoring. 

Regionförstoringen ökar i sin tur möjligheten för människor att söka arbete utanför 

boendeorten samtidigt som arbetsgivarna får ett större rekryteringsunderlag. Det innebär att 

arbetsmarknaden växer geografiskt. En av förutsättningarna för en fungerande och större 

arbetsmarknadsregion är en fungerande kollektivtrafik. 

I länets glesare områden är kollektivtrafiken mycket viktig för näringslivets post- och 

godstransporter samt för turismen. Kollektivtrafiken i länet är i dagsläget inte tillräckligt 

utbyggd för att människor ska ha möjlighet att nyttja den för att exempelvis åka in till banken 

eller läkaren tur och retur under en och samma dag. Detta är en verklighet för många byar i 

länet. Dessutom saknas möjligheter för stora delar av befolkningen i gles- och landsbygden att 

åka kollektivt till centralorter under kvällar och helger. Det innebär att befolkningen i dessa 

delar av länet inte har samma förutsättningar som den övriga befolkningen i centralorterna att 

ta del av kultur- och nöjesutbud. I dagsläget är det i ett flertal områden i länet svårt om inte 

omöjligt att arbetspendla från byar till centralort eller vidare med de busslinjer som finns. 

Därmed är personbilen en förutsättning för arbetspendling och även för tillgången till service, 

kultur- och nöjesutbud. Samtidigt som arbetspendlingen är en viktig faktor för de byar som 

inte kan tillhandahålla arbetstillfällen så innebär det även att underlaget för en egen butik på 

orten försämras då konsumtionen oftast sker i centralorten i samband med arbetet. 

Fraktsituationen för dagligvarubutiker och övriga entreprenörer på landsbygden blir allt mer 

ansträngd. Ett upprätthållande av nuvarande bussförbindelser i kombination med exempelvis 

ökad tillgänglighet vid befintliga och nya bytespunkter är åtgärder som kan få stor betydelse 

för servicen i gles- och landsbygden. I dagsläget är transporterna i gles- och landsbygden 

sällan samordnade varför insatser för ökad samordning borde ge bättre lönsamhet för samtliga 

aktörer. 

Huvuddelen av Norrbotten och norra Sveriges allmänna vägnät består av lokala statliga vägar. 

Det finmaskiga vägnätet har mycket stor betydelse för befolkningens möjlighet att bo kvar i 

inlandet, eftersom det är en förutsättning för persontransporter, näringslivets 

råvarutransporter, turism- och rekreationsresor. Det enskilda vägnätet i Norrbotten omfattar 

cirka 3400 mil väg, varav endast drygt 400 mil underhålls med hjälp av statsbidrag. Det 

enskilda vägnätet är drygt tre gånger längre än det statliga, varav större delen är skogsbilvägar 

utan statsbidrag. 

Idag tillgodoser stora delar av vägnätet inte de behov som näringslivet och befolkningen har. 

Den bristfälliga standarden leder till högre transportkostnader och konkurrensnackdelar för 

länets företag, vilket är hämmande för länets utveckling. Den bristfälliga standarden försämrar 

också möjligheterna till att utveckla framtida näringsgrenar. 

Vägverket beslutade under 2009 om hastighetsändringar längs en stor del av de statliga 

vägarna i Sverige. Det är problematiskt att beslutet slår mycket olika över landet. 

Hastighetssänkningar sker längs de mindre trafikintensiva vägarna i norra Sverige, där 

avstånden är stora och restiderna sedan tidigare är alltför långa för en god regionfunktion. 

21

En utökad IT infrastruktur och ett ökat IT användande möjliggör att invånare på landsbygden 

får tillgång till ett större utbud hemma när det gäller tillgång till service och 

konsumtionsvaror. Det krävs dock en viss teknisk standard för att webbtjänsterna ska vara 

tillgängliga för alla. En stor andel av länets medborgare och företag har fått tillgång till snabb 

dataförbindelse, vilket bland annat effektiviserat näringslivets kommunikationsmöjligheter, 

delvis gynnat landsbygdsföretagares konkurrenssituation samt utvecklat offentlig verksamhet 

inom sjukvård, skola och omsorg. Även om resultatet av utbyggnaden har positiv effekt på 

samhället finns ändå en del kvar att göra i områden i länet som saknar bredbandsuppkoppling 

och för de områden som har för låg kapacitet. De skillnader som finns ger inte lika bra 

förutsättningar för tillväxt i hela länet, exempelvis för småskalig handel, webbhandel, 

möjligheter till nyetableringar eller för att locka till inflyttning. IT-infrastrukturen utgör en av 

de avgörande faktorerna för att Norrbottens län, gentemot andra delar av landet, ska upplevas 

som attraktivt att bosätta sig i eller bedriva näringsverksamhet i. 

De planerade avvecklingarna av olönsamma kopparnät för telefontrafiken kan i framtiden 

medföra stora påverkningar för invånare och näringsliv i gles- och landsbygden. I Sverige 

finns uppskattningsvis cirka 500 000 abonnentledningar i gles- och landsbygd varav minst 

200 000 av dessa idag är olönsamma. Dessa riskerar att bli utan fast förbindelse för bredband 

och telefoni då flertalet kommuner hittills har satsat på att bygga ut bredbandsnät som baseras 

på kopparnätet. 

I länet bedrivs idag bland annat skolundervisning, universitetsutbildningar och sjukvård via 

bredband och video som är baserat på kopparnätet. En avveckling skulle innebära att bland 

annat dessa tjänster skulle försvinna. Krav har kommit från kommuner, Post- och telestyrelsen 

med flera att berörda abonnenter ska erbjudas en ny tjänst där telefoni, SOS Alarm, 

trygghetslarm och bredband ska fungera och att samtliga aktörer ska få en acceptabel 

förberedelsetid för avvecklingen av den gamla tekniken. 

Infrastruktur i form av kommunala vatten-, avlopps- och värmeverk blir dyrare att driva sett 

till kostnaden per person som nyttjar denna infrastruktur då befolkningen i gles- och 

landsbygden minskar samtidigt som driftskostnaderna förblir oförändrade. Dessa problem kan 

till exempel ge framtida problem i form av anläggningar som inte fungerar som de ska då 

nyttjandegraden blir för låg. Samverkanslösningar mellan offentliga, privata och ideella 

organisationer samt över läns- och landsgränser kommer framöver att vara viktiga för att lösa 

denna typ av problem. 

22

Grundläggande betaltjänster 

Under 2008 avvecklades Svensk kassaservice som tidigare via lantbrevbärare gav gles- och 

landsbygdens invånare och företag möjlighet att utföra bankärenden. Lantbrevbärartjänsterna 

innebar en viktig service till allmänheten och näringslivet och var även en viktig personlig 

service för äldre och personer med funktionsnedsättning. 

Det politiska målet med grundläggande betaltjänster är att alla i samhället ska ha tillgång till 

grundläggande betaltjänster till rimliga priser (Prop. 2006/07:55). På orter och områden där 

marknaden inte förväntas ta över efter nedläggningen av Svensk kassaservice har Post- och 

telestyrelsen (PTS) upphandlat grundläggande betaltjänster. Målet vid upphandlingen var att 

ingen skulle behöva ha mer än cirka 3 mil till närmaste betalalternativ (oftast bank). 

Tjänsterna förmedlas av Kuponginlösen och ICA Banken och innebär service av 

betalningsförmedling och kontanthantering. Servicen kan ske på två sätt, genom betalservice 

och brevgirot och omfattar betalningsförmedling och kontanthantering. Hanteringen av 

dagskassor för näringsidkare och ideella föreningar omfattas inte av upphandlingen. 

Betalservice finns på 25 orter i landet varav sex i Norrbotten och innebär att man vid butiker 

kan ordna med en del allmänna ekonomiska transaktioner. I denna service finns brister främst 

vad gäller inlösen av avier från Bankgirot, kontantuttag med bankkort från andra svenska 

banker än Nordea, Swedbank, Länsförsäkringar Bank och ICA-Banken, kontantuttag med 

bankkort från utländska banker och kontantinsättningar till person- och bankkonton. När det 

gäller företagares dagskassor finns en ytterst begränsad möjlighet till tömning av dessa. 

Betalservicesstationerna är inte byggda för ändamålet och tömningar blir därmed förenade 

med tidskrävande kapacitets- och funktionsproblem. 

Brevgirot finns efter 73 lantbrevbärarlinjer i landet varav 25 i Norrbotten. Tjänsten innebär att 

uppdrag kan förmedlas av lantbrevbäraren genom rekommenderade brev till/från ICA Banken 

och Kuponginlösen. För äldre personer (80+) och personer med funktionsnedsättning har 

servicen utökats så att den kan ske vid tomtgränsen. Varje typ av transaktion och förmedling 

är förenad med avgifter från 6 kronor till 72 kronor. Nedläggningen av den service som 

lantbrevbärarna tidigare stod för har gett negativa konsekvenser för såväl privatpersoner som 

företag. Möjligheter till kontantuttag inom rimlig tid och inom rimliga avstånd har därmed 

blivit ett stort problem i länets gles- och landsbygd. Viss service bland annat vad gäller 

inlösen av bankgiroavier klarar brevgirot ännu inte av. Service av det slaget kräver fortfarande 

resor till närmaste bank. 

De mörklila områdena på kartan nedan visar de områden i länet som har längre än 40 

kilometer till närmaste bankkontor och de ljusare lila områdena visar de områden som har 

mellan 30-40 kilometer. Områden som nu omfattas av grundläggande betaltjänster är därmed 

ganska stora i länet. 

23

Karta 6: Tillgänglighet till närmaste bankkontor år 2007 

Kartan beskriver kortaste avståndet via farbar väg med bil från en befolkad ruta till närmaste bankkontor. 


Av länets invånare är det främst äldre och personer med funktionsnedsättning som drabbats 

negativt av förändringarna. Individer med funktionshinder som nedsatt synförmåga kan inte 

alls nyttja brevgirot trots den utökade servicen vid tomtgränsen. De invånare som bor avsides 

utan tillgång till bil, har blivit helt avskurna från betaltjänstservicen. En del har inte tillgång 

till lantbrevbärare över huvudtaget och mycket långa resvägar till bank. De måste därför ofta 

förlita sig på hjälp av andra personer i sin närhet för sina ekonomiska transaktioner. 

Beträffande servicen för företagares dagskassehantering har den servicen försvunnit inom 

lantbrevbärarservicen. För företagare i fjällvärld och glesbygd innebär det problem med 

kontanthanteringar samt osäkerheter med värdetransporter i egen regi. En fungerande 

betaltjänst är en förutsättning för en fortsatt utveckling av länets gles- och landsbygd för såväl 

individer som företag. 

Post- och paketservicen har under en tid ingått i butikernas serviceutbud. Nedläggningen av 

dagligvarubutiker innebär att tillgången också till denna service försämras eller försvinner 

helt från orter. Flertalet områden i länet berörs dessutom av indragningen av postutdelning 

under helger som innebär att flertalet tidningsabbonnenter inte får sin dagstidning på lördagar. 

24

Förändringar inom offentlig service 

Mer av den offentliga servicen är på väg att övergå till kommersiell verksamhet i samband 

med avvecklande av monopol för exempelvis Apoteket, Svenska Spel och ATG-ombud. 

I spelutredningens uppdrag ingår att föreslå en uppstramning och modernisering av 

spelregleringen i syfte att kommersiella intressen ska kunna få tillstånd att anordna viss 

vadhållning. Tillstånden ska ge rätt att anordna vadhållningen såväl över Internet som hos 

spelombud. Kommersiella intressen har tidigare endast tillåtits verka i mycket begränsad 

omfattning. Utredningen föreslår att det statsägda spelbolaget Svenska Spel AB inte längre 

anordnar denna spelform. 

Idag har Svenska Spel totalt cirka 6 800 ombud varav 615 är ensamma på orten och 253 är 

glesbygdsombud. 2 Dessa två kategorier är till största delen olönsamma. Att de ändå finns kvar 

beror på att Svenska Spel sedan mitten av 1990-talet har en överenskommelse med tidigare 

Glesbygdverket. Sedan ett antal år finns även ett egenpåtaget ansvar för ombud som är 

ensamma på orten men inte glesbygdsombud. Spelet är viktigt för de flesta ombud, inte endast 

för den inkomst det ger verksamheten utan även det mervärde och den påverkan 

spelverksamheten har på den övriga omsättningen i dagligvarubutiken. 

Våren 2009 beslutade regeringen att Apotekets monopol ska ersättas av ett system där den 

som får tillstånd av Läkemedelsverket får driva apotek. Syftet är att öka företagandet och ge 

konsumenterna ökad tillgänglighet till läkemedel i hela landet. Reformen innebär att det 

skapas fler apotek, Apoteket AB ska dock under en övergångsperiod på tre år behålla sina 

apoteksombud för att säkra tillgängligheten till läkemedel i glesbygd. Enligt karta 7 nedan ser 

man att stora delar av länet har fått förbättrad tillgänglighet till läkemedel genom 

apoteksombud, flertalet av dessa kommer att få behålla denna tjänst med anledning av 

ovanstående, dock endast under tre år framåt. Det finns idag ingen lösning på hur tillgången 

till läkemedel ska säkras i de områden där det inte finns kommersiella krafter att starta upp 

apoteksverksamhet efter denna period. 

2 www.regeringen.se 

25

Karta 7: Tillgänglighet till läkemedel 2007 med hjälp av apoteksombud. 


Tillgänglighet beskriver i den här presentationen den tid det teoretiskt tar att åka snabbast farbara väg med bil 

från en befolkad ruta till närmaste apotek eller apoteksombud. 

Trenden visar på att mer av den offentliga servicen i framtiden kommer att övergå till 

kommersiella grunder. I samband med dessa förändringar finns inte längre samma 

förutsättningar för invånare i gles- och landsbygd att ta del av denna service då etablering av 

kommersiell verksamhet förutsätter att verksamheten går med vinst. En förutsättning att 

möjliggöra för gles- och landsbygden att ta del av denna service är att skapa 

samverkanslösningar med ekonomiska förutsättningar som möjliggör för aktörerna att bedriva 

sådan service även i dessa områden. 

Hösten 2007 påbörjades utredningen Utveckling av lokal service i samverkan. Lars Högdahl 

är särskild utredare med uppdrag att stödja de statliga myndigheterna i deras arbete med att 

inrätta lokala servicekontor men även att stödja andra samverkansinitiativ. Utredningen ska 

driva på utvecklingen av en effektivare offentlig service och tjänsteproduktion som utnyttjar 

den moderna informations- och kommunikationsteknikens möjligheter. Målet med arbetet är 

att förbättra tillgängligheten till offentlig service i hela landet och att möjliggöra en fortsatt 

effektivisering av den offentliga tjänsteproduktionen. I uppdraget ingår även att utreda om det 

finns behov av förändringar i Lagen (2004:543) om samtjänst vid medborgarkontor. 

Slutbetänkandet ska lämnas in hösten 2009 och förslag där kan komma att påverka 

insatsområdena i detta program. 

26

Brister i tillgången till kommersiell och offentlig service 

De geografiska delar av länet som har störst brister i tillgången till kommersiell och offentlig 

service är byar som ligger längst ifrån centralorterna. Den kommersiella servicen har i många 

fall redan passerat en kritisk gräns, främst med anledning av en minskad befolkning och en 

högre andel äldre medborgare. För länets kommuner innebär de demografiska förändringarna 

ett minskat skatteunderlag samt minskade statsbidrag vilket leder till hårda prioriteringar av 

den egna verksamheten som i många fall kan drabba gles- och landsbygden hårt. Trots en 

minskande befolkning kvarstår dock behovet av service i ett lika stort geografiskt område som 

tidigare. 

Vad gäller näringslivet så är det näringslivet i de mest perifera delarna av länet som drabbas 

hårdast av höjda frakter på leveranser av varor. I länets inlands- och fjällkommuner finns 

uttalade problem inom offentlig och kommersiell service för de människor som arbetar på 

fjällanläggningar samt företag som bedriver sin verksamhet inom dessa områden. 

Turismnäringen är särskilt drabbad av dessa problem då de anställda inte kan bosätta sig i 

anslutning till arbetet då grundläggande service som exempelvis bostäder, barnomsorg, skola, 

dagligvarubutiker och drivmedel saknas. För turistföretagen blir det svårare att bedriva 

verksamhet med anledning av nedläggningar av dagligvarubutiker och drivmedelsstationer. 

För att näringslivet ska kunna fortsätta utvecklas i alla delar av länet krävs fungerande service 

vad gäller postgång, transporter (person/gods), mobiltelefontäckning, bredbandsuppkoppling 

samt tillgång till drivmedel, dagligvaror och grundläggande betaltjänster. 

Länets geografi skapar skillnader 

De neddragningar och försämringar som sker i länet inom såväl den kommersiella som 

offentliga servicen drabbar i störst utsträckning gles- och landsbygden i länet. Den utveckling 

som skett och sker under de närmaste åren har inom flera områden inneburit en centralisering 

av kommersiell och offentlig service till centralorterna. Tillgängligheten till kommersiell 

service som dagligvarubutik, drivmedel, Apotek, betaltjänster, Svenska Spel och ATGombud, 

kollektivtrafik samt till offentlig service som skola, barnomsorg, sjukvård i gles- och 

landsbygden är viktiga för att kunna erbjuda attraktiva livsmiljöer där människor har 

möjlighet att bosätta sig och för näringslivet att kunna bedriva sin verksamhet. Med den 

befolkningsstruktur som länet har är en fungerande offentlig och kommersiell service särskilt 

viktig för de äldre men även för de med funktionshinder för att möjliggöra för dessa personer 

att bosätta sig i samtliga delar av länet. Förutom tillgången till offentlig och kommersiell 

service är även möjligheterna att ta del av och tillgången till kultur- och nöjesutbud av stor 

vikt. 

Länets geografi med gleshet, långa avstånd och närheten till nationsgränser innebär både 

nackdelar och möjligheter. Kraven på fungerande kollektivtrafik och frakter är viktiga 

förutsättningar. När dessa förutsättningar inte kan uppfyllas ställs istället krav på individen att 

ha tillgång till egen bil eller att genom hjälp av andra tillgodose sina behov av service. För 

näringslivet innebär höga fraktkostnader och minskat underlag dålig lönsamhet. Länets 

geografi ger dock vissa möjligheter för befolkningen att nyttja angränsande länders utbud av 

offentlig och kommersiell service eller skapa samverkanslösningar. 

27

Möjligheter i länet 

För att landsbygden ska kunna leva behövs lokala initiativ, nya okonventionella kreativa 

lösningar och mod att pröva dem för att enskilda invånare ska kunna erbjudas god servicenivå 

utifrån realistiska förutsättningar. Detta kräver en större samverkan från berörda parter, 

offentliga, privata och ideella. 

Näringslivet och därmed sysselsättningen i länet har ofta en stark koncentration till 

centralorterna. I kommunernas glesbygdsområden är tillgång till en icke alltför avlägsen 

dagligvarubutik och drivmedelsstation av stor betydelse för möjligheterna till utveckling och 

överlevnad liksom möjligheterna till arbetspendling. Med den befolkningsstruktur som finns i 

länets gles- och landsbygd är det viktigt att genom olika insatser stärka kundunderlaget till de 

butiker som finns i dessa områden. Samverkanslösningar, vad gäller exempelvis 

varutransporter och viljan hos människor att få bo kvar i landsbygden, är en stark drivkraft för 

nya lösningar. Även lösningar vad gäller frakt och kommunikationer är viktiga för att 

möjliggöra för näringslivet att bedriva verksamhet. 

Länet har många unga som är födda under 1990-talet och för att dessa ska vilja och ha 

möjlighet att stanna kvar eller kunna återvända till sin uppväxtort krävs en god tillgång till 

offentlig och kommersiell service, nöjes- och kulturutbud samt möjligheter till arbete. 

I länet finns idag flertalet goda exempel på samverkanslösningar mellan aktörer. Ett 

genomgående problem är dock att få lönsamhet i verksamheterna. 

På flertalet orter i länet finns s.k. servicekontor som bland annat tillhandahåller dagligvaror, 

drivmedel och som är ombud för Apoteket, Svenska Spel, ATG och Systembolaget. Genom 

att få ekonomisk lönsamhet i sådana lösningar kan dessa verksamheter utvecklas och ge 

samordningsvinster för både kommun och andra aktörer som kan använda sig av kontoren. 

För att kunna bibehålla en acceptabel servicenivå spelar dagligvarubutiken ofta en viktig roll 

och verkar som central punkt för närområdets överlevnad och utveckling. När mer av den 

offentliga servicen kommersialiseras är det av stor vikt att såväl offentliga, privata och ideella 

aktörer har beredskap för att säkerställa att servicenivån bibehålls i gles- och landsbygd. 

Kalix Övre Bygd består av 20 byar som har samlat sina krafter i en ekonomisk förening. 

Föreningen bedriver ett servicecentrum med lanthandel och offentlig service i 

samverkansformer som bryter både by-, kommun- och normgränser. Enligt Råne älvdalsrådet 

ekonomisk förening, Råek, är kooperativa lösningar goda kompletterande alternativ till 

centraliserade verksamheter. Föreningen har övertagit ett industrihus, har upprättat ett 

samhällsservicekontor och planerar att driva ett lokalt äldreboende i Gunnarsbyn. 

Den sociala ekonomin 3 har i länet i många fall bidragit till goda lösningar för att säkra 

tillgången till offentlig och kommersiell service. Lösningarna har bland annat medverkat till 

att ersätta välfärdstjänster som försvunnit, skapat arbetstillfällen, bevarat verksamheter lokalt 

och utvecklat entreprenörskap på nya områden. Den sociala ekonomin kan tillsammans med 

den kommersiella servicen vara en avgörande faktor för att kunna behålla service och skapa 

3 Med social ekonomi avses organiserad verksamhet som primärt har samhälleliga ändamål, bygger på 

demokratiska värderingar och är fristående från den offentliga sektorn. Dessa sociala och ekonomiska 

verksamheter bedrivs huvudsakligen i föreningar, kooperativ, stiftelser och liknande sammanslutningar. 

Verksamheter inom den sociala ekonomin har allmännytta eller medlemsnytta, inte vinstintresse som främsta 

drivkraft. 

28

en attraktiv livsmiljö som möjliggör för befolkningen att bo kvar i gles- och landsbygden i 

Norrbotten. De sociala företagen 4 som växer fram i länet kan också betyda mycket för att 

bibehålla servicen på landsbygden genom att hitta samarbetsvinster med den kommersiella 

servicen eller genom att denna service bedrivs som ett socialt företag. 

En del kommuner i länet har gett invånarna i byar där kommersiell service ej finns tillgänglig 

tillgång till s.k. serviceturer. Problem med finansiering och att få lönsamhet i denna service 

samt länets geografi med stora avstånd har dock medfört att serviceformen fått läggas ner på 

flertalet orter. 

Inom länet finns goda exempel på hur samverkan löst delar av den offentliga servicen. Ett 

exempel på gränsöverskridande lösning är ett gemensamt reningsverk i Karesuando som 

byggts tillsammans med Finland. Detta var ett EU-finansierat projekt som möjliggjorde att en 

del av den offentliga servicen kan upprätthållas även med ett minskande befolkningsunderlag. 

Ytterligare ett exempel på en lösning som kan leda till bättre service i byarna är 

omstrukturering av återvinningscentraler som håller på att genomföras i bland annat 

Karesuando och Vittangi. Borttransport av grovt avfall kommer att ske genom mobila 

återvinningsstationer som kommer att besöka fler byar än vad som tidigare haft 

återvinningscentraler. Med en besöksfrekvens på fyra gånger per år bör detta leda till att 

hushållen i genomsnitt får en förbättrad service. 

Detta är bara några av de goda exempel för samordnad service i gles- och landsbygden som 

finns i länet men även goda lösningar utanför länets gränser bör tas tillvara. Genom utökade 

insatser inom detta område kan vinster för fler parter utökas. Förutsättningarna bedöms goda 

för att samordna offentlig service och att hitta lokalt anpassade servicelösningar. Det finns ett 

växande intresse från både givar- och mottagarhåll för samordnad service. Länets geografi gör 

att möjligheter finns till samarbete mellan ländernas offentliga serviceinstanser. En tydlig 

tendens är att dessa möjligheter börjar tas tillvara i allt större utsträckning. 

4 Sociala företag har som ändamål att integrera människor som står långt från arbetsmarknaden i samhälle och 

arbetsliv, skapa delaktighet för medarbetarna genom ägande, avtal eller på annat väl dokumenterat sätt, 

återinvesterar sina vinster i den egna eller liknande verksamheter och är fristående från offentlig verksamhet 

29

Övergripande mål 

Det övergripande målet med programmet är att skapa förutsättningar för människor och 

företag att bo och verka var de vill i länet och erbjudas god servicenivå utifrån realistiska 

förutsättningar och inom rimliga avstånd. 

Genom satsningar på prioriterade aktiviteter i utpekade insatsområden ska i ett antal mätbara 

delmål uppfyllas. Uppföljning av dessa delmål genomförs en gång per år. Det ger vägledning 

om det övergripande målet uppnås och ger även en övergripande bild av utvecklingen i länet 

samt om det sker förändringar av servicen i gles- och landsbygden. Parterna som har deltagit i 

framtagandet av programmet har tillsammans med övriga offentliga, privata och ideella 

aktörer, ett gemensamt ansvar att genomföra det regionala serviceprogrammet och bidra till 

att målen uppfylls inom ramen för sina respektive verksamheter. Det regionala 

serviceprogrammet ska ligga till grund för prioriteringar i länet för samtliga parter samt vara 

ett styrande dokument vid hanteringen av stöd till kommersiell service. 

Insatsområden och kvantitativa mål 

När det gäller insatsområden har programmet avgränsats till att främst omfatta insatser inom 

den kommersiella servicen samt service som kan stärka dessa serviceslag som exempelvis 

apoteksvaror, post, systembolag och grundläggande betaltjänster. Stora förändringar håller 

dock på att ske där en större del av den offentliga servicen är på väg att övergå till 

kommersiell service. Samverkansinsatser mellan den offentliga och kommersiella servicen är 

därför av stor vikt för länets utveckling. Parterna som deltagit i framtagandet av programmet 

har alla ansvar att tillse att samordningsvinster kring servicefrågor uppnås, ett särskilt ansvar 

för detta har länets kommuner. Länsstyrelsen har ansvar att tillse att samordningsvinster 

skapas vid användningen av de regionala medlen. 

Ökad samordning av serviceslag inom offentlig och kommersiell service 

Tillgången till service är av stor betydelse för invånarnas och näringslivets förutsättningar att 

bo och bedriva verksamhet i gles- och landsbygden. Myndigheters centraliseringar samt 

försämrade villkor och höga fraktkostnader för dagligvaror och drivmedel är exempel på 

förändringar som påverkar dessa förutsättningar. Trenden är att mer av den offentliga servicen 

i framtiden kommer att övergå till kommersiella grunder. I samband med sådana förändringar 

finns inte längre samma förutsättningar för invånare på gles- och landsbygd att ta del av sådan 

service, då etablering av kommersiell verksamhet förutsätter att verksamheten går med vinst. 

För att länets gles- och landsbygder ska ha möjlighet att ta del av service som övergår till 

kommersiella grunder ställs därför krav på ökad samordning och samverkanslösningar mellan 

offentliga, privata och ideella aktörer som möjliggör att bedriva sådan service även i dessa 

områden. 

Prioriterade aktiviteter: 

� samverkansinsatser för samordnade transporter. 

� insatser för att säkerställa tillgång till olika serviceslag 

� informationsinsatser i syfte att sprida kunskap och erfarenhet av goda 

samverkansexempel mellan offentlig och kommersiell service 

30

Aktivitetsmål: 

� 4 samverkansinsatser för samordnade transporter 

� 5 servicepunkter för säkerställande av tillgång till olika serviceslag 

� 4 informationsinsatser i syfte att sprida kunskap och erfarenhet av goda 

samverkansexempel mellan offentlig och kommersiell service 

Resultatmål: 

� servicegivare och kommuner upplever bättre samordnade transporter 

� 3 servicepunkter som blir varaktiga under programmets genomförande 

� 50 procent av deltagarna vid informationsinsatser upplever att de har fått mer kunskap 

och erfarenhet om hur goda samverkanslösningar skapas 

Effektmål: 

� berörda aktörer upplever en ökad samordning inom offentlig och kommersiell service 

Stödja lokala initiativ 

För att länets gles- och landsbygd ska kunna fortsätta att utvecklas behövs lokala initiativ, nya 

okonventionella kreativa lösningar och mod att pröva dem. På flertalet orter i länet finns goda 

exempel på lokala lösningar för att säkerställa en god servicenivå. Insatser för att stödja dessa 

initiativ och främja tillkomsten av fler lokalt anpassade lösningar är av stor betydelse för 

länets fortsatta utveckling. För detta krävs större samverkan mellan offentliga, privata och 

ideella aktörer. 


� informationsinsatser för att förmedla erfarenhet och kunskap om de goda exempel som 

finns på lokala initiativ för att säkerställa en god servicenivå 

� insatser där offentliga, privata och ideella aktörer i samverkan arbetar fram och 

tillämpar lokalt anpassade lösningar kring tillgången av olika serviceslag 


� 4 informationsinsatser för att förmedla erfarenhet och kunskap om lokala initiativ 

� 8 samverkansprojekt där offentliga, privata och ideella aktörer arbetar fram och 

tillämpar lokalt anpassade lösningar kring tillgången av olika serviceslag 

Resultatmål: 

� 50 procent av deltagarna vid informationsinsatser upplever att de har fått ökad 

kunskap lokalt anpassade lösningar för att säkerställa en god servicenivå 

� 5 lokalt anpassade lösningar i drift under programmets genomförande för att bevara 

eller stärka tillgången till service 

Effektmål 

� Invånare och näringsliv i länet upplever att tillgången till service har förbättrats 

31

Tillgänglighetsanpassning för personer med funktionsnedsättning 

Tillgången till offentlig och kommersiell service har under en längre period försämrats i 

länets gles- och landsbygder. Den minskade tillgången till service har i många fall inneburit 

att äldre och personer med funktionsnedsättning har blivit beroende av anhöriga och grannar 

för att kunna ta del av serviceutbudet. Det regionala serviceprogrammet ska bidra till en bra 

tillgänglighet till kommersiell och offentlig service för såväl medborgare som företag och 

därigenom bidra till goda levnads- och tillväxtförutsättningar i gles- och landsbygd. Särskilt 

ska personer med funktionshinder och deras behov lyftas fram. Insatser för att främja 

tillgänglighet till service för personer med funktionsnedsättning är därför en prioriterad insats 

i programmet. 


� informationsinsatser och mentorsstöd för att förmedla kunskap om 

tillgänglighetslösningar av dagligvarubutiker och drivmedelsstationer 

� investeringsstöd för tillgänglighetsanpassning av dagligvarubutiker och 

drivmedelsstationer 


� 25 informations- och mentorsinsatser avseende tillgänglighetslösningar av 

dagligvarubutiker och drivmedelsstationer 

� 15 beviljade investeringsstöd för tillgänglighetsanpassning av dagligvarubutiker och 


Resultatmål: 

� 75 procent av deltagarna vid informations- och mentorsinsatser anser att de har fått 

värdefull kunskap om tillgänglighetslösningar 

� 20 procent av länets dagligvarubutiker och drivmedelsstationer har genom 

investeringsstöd blivit mer tillgänglighetsanpassade 

Effektmål: 

� Ökad upplevelse av en förbättrad tillgänglighet till dagligvarubutiker och 


Säkra tillgången till drivmedel 

Tillgång till drivmedel är en viktig faktor för såväl invånares möjligheter att bosätta sig i alla 

delar av länet som för näringslivet att bedriva verksamhet. Nya lagar och bestämmelser, 

oljebolagens nedläggningar av stationer, uppsägning av avtal med återförsäljare och höga 

saneringskostnader innebär att hela marknaden är under omstrukturering. Mycket tyder på att 

fler drivmedelsstationer kommer att försvinna de närmaste åren med anledning av 

ovanstående. En försämrad tillgång till drivmedel kan leda till att länets näringsliv, främst 

turismföretag i fjällområdena och rennäringsföretag, inte kan fortsätta bedriva sin verksamhet 

om de själva inte kan lösa tillgången till drivmedel. Kundunderlaget för övrig service i 

anslutning till dessa näringar riskerar även därmed att påverkas negativt. 

Forskningsutvecklingen inom branschen sker kontinuerligt och gör det svårt att förutspå 

framtida efterfrågan och utbud av drivmedel. Drivmedelsfrågorna berör många aktörer och 

omges av osäkerhet med anledning av omstruktureringen inom branschen vilket gör att 

insatsområdet bör lyftas fram och uppmärksammas. 

32


� insatser för att främja lokalt anpassade lösningar för att säkerställa 

drivmedelsförsörjningen 

� investeringsstöd, investeringslån och servicebidrag enligt förordning (2000:284) om 

stöd till kommersiell service 


� 5 lokalt anpassade lösningar för att säkerställa drivmedelsförsörjningen 

� 20 beviljade investeringsstöd/investeringslån för drivmedel 

Resultatmål: 

� Minst 45 drivmedelsstationer i gles- och landsbygd 

Effektmål: 

� Tillgängligheten i kilometer till närmaste drivmedelsstation har inte försämrats i 

förhållande till tillgängligheten år 2009 

Säkra tillgången till livsmedel 

En möjlighet för att säkra tillgången till livsmedel i länets gles- och landsbygder är att samla 

flera serviceslag i dagligvarubutiken. Landsbygdsbutiken är ofta en central punkt i bygden 

och genom att samla flera serviceslag i dem skapas ett mervärde. Butikens attraktionskraft 

och förutsättningarna för att den ska finnas kvar på orten ökar då det medför en ökad 

omsättning. För att säkerställa tillgången till dagligvarubutiker i gles- och landsbygden är 

insatser som stärker förutsättningarna för en attraktiv butik prioriterade. 


� mentorsstöd för främja skapandet av attraktiva butiker 

� insatser för att främja förutsättningar för dagligvarubutiker att tillhandahålla 

ytterligare serviceslag 

� investeringsstöd, investeringslån, servicebidrag och hemsändningsbidrag enligt 

förordning (2000:284) om stöd till kommersiell service 


� 20 mentorsinsatser för främja skapandet av attraktiva butiker 

� 10 insatser för att främja förutsättningar för dagligvarubutiker att tillhandahålla 

ytterligare serviceslag 

� 40 beviljade investeringsstöd/investeringslån 

� 25 beviljade servicebidrag 

Resultatmål: 

� 75 procent av servicegivarna som erhållit mentorsstöd upplever en attraktivare butik 

� minst 50 procent av dagligvarubutikerna tillhandahåller ett flertal serviceslag 

� minst 43 dagligvarubutiker i gles- och landsbygd 

Effektmål: 

� 35 procent av dagligvarubutikerna som erhållit mentorsstöd har bibehållit eller ökat 

sin omsättning 

� Tillgängligheten i minuter/kilometer till närmaste dagligvarubutik har inte försämrats i 

förhållande till tillgängligheten år 2009 

33

Stärka det lokala näringslivet 

Länet har ett diversifierat näringsliv med starka konkurrensfördelar och stora möjligheter att 

bygga vidare på redan etablerade produkter. En fortsatt utveckling av näringslivet och dess 

möjligheter att fortsätta verka på gles- och landsbygden är därför prioriterat. Genom att nyttja 

de resurser och kunskaper som finns i länet samt insatser för att säkerställa att näringslivet 

kan bedriva sin verksamhet kan de som verkar i gles- och landsbygden stärkas ytterligare. För 

att näringslivet ska kunna fortsätta utvecklas i alla delar av länet krävs fungerande service vad 

gäller postgång, gods- och persontransporter, mobiltelefontäckning, bredbandsuppkoppling 

samt tillgång till drivmedel, dagligvaror och grundläggande betaltjänster. 

Att nyttja det lokala näringslivet är en förutsättning för att företag i gles- och landsbygden ska 

kunna fortsätta bedriva sin verksamhet samtidigt som det krävs att de har tillgång till samma 

tjänster som näringsidkare i övriga delar av länet. Det finns flera exempel på goda lösningar 

för att säkra tillgången till service i länet. Företag med koppling till den sociala ekonomin är 

exempel på en god lösning som bidragit till att ersätta välfärdstjänster som försvunnit, skapat 

arbetstillfällen, bevarat verksamheter lokalt och utvecklat entreprenörskap på nya områden. 


� kompetensutvecklings- och informationsinsatser inom lokal upphandling 

� insatser för att främja lokala initiativ inom social ekonomi 

� samverkansinsatser för att främja näringslivets tillgång till service 


� 14 kompetensutvecklings- och informationsinsatser inom lokal upphandling 

� 4 insatser för att främja lokala initiativ inom social ekonomi 

� 4 samverkansinsatser för att främja näringslivets tillgång till service 

Resultatmål: 

� 75 procent av dem som deltagit i kompetensutvecklings- och informationsinsatser 

inom lokal upphandling upplever att de har fått ökad kompetens inom området 

� 4 nystartade företag med koppling till den sociala ekonomin 

� det lokala näringslivet anser att tillgången till service har ökat 

Effektmål: 

� det lokala näringslivet upplever att möjligheterna till företagande på gles- och 

landsbygden har förbättrats 

34

Finansiering 

Länets parter har tillsammans enats om prioriterade insatsområden och aktiviteter för att 

uppnå målet med programmet. De huvudsakliga medlen för programmet förutsätts komma 

från länets kommuners, övriga organisationers och företags ordinarie budget. Varje part 

beslutar för sig över hur de egna resurserna ska användas för att finansiera serviceinsatser i 

länet med det regionala serviceprogrammet som grund. Utgångspunkten vid framarbetandet 

av programmet har varit att det ska bidra till en effektivare och mer samordnad användning av 

de medel som redan finns för serviceåtgärder i länet. Särskilt stöd för insatser inom 

programmet kan även utgå genom Förordningen (2000:284) om stöd till kommersiell service. 

För hanteringen av ansökningar enligt förordningen tilldelas länet årsvis medel och för år 

2009 uppgår dessa till 5 miljoner kronor. Utöver dessa medel har Länsstyrelsen tilldelats 4,9 

miljoner kronor i särskilda medel 5 för att öka tillgängligheten till service i gles- och 

landsbygder. Finansiering via regionala projektbidrag är möjlig i den mån insatserna 

överensstämmer med prioriterade tillväxtområden och tillväxtfrämjande förutsättningar i det 

regionala tillväxtprogrammet (RTP). 

Några av de insatsområden som lyfts fram i det regionala serviceprogrammet överensstämmer 

med den regionala genomförandestrategin för landsbygdsprogrammet 2007-2013 och 

delmålet ett diversifierat landsbygdsföretagande och en förbättrad livskvalitet. Det är främst 

inom åtgärden Grundläggande tjänster för ekonomin och befolkningen på landsbygden som 

finansiering från landsbygdsprogrammet till aktiviteter i regionala serviceprogrammet kan bli 

möjlig. Tillgängliga medel i Norrbotten i denna åtgärd uppgår till 2,8 miljoner kr för perioden 

2007-2013. I den mån prioriterade insatser överensstämmer med den lokala 

utvecklingsstrategin inom respektive leaderområde kan aktiviteter finansieras genom de 

budgetmedel som har fördelats till LAG (den lokala föreningen som ansvarar för 

verksamheten) inom varje leaderområde. 

Tillväxtverket har av regeringen tilldelats 17 miljoner kronor för lokalt anpassade lösningar 

för perioden 2009-2011. En utgångspunkt ska vara att öka samordningen mellan kommersiell 

och offentlig service. Samarbete med lokala utvecklingsgrupper, ideella organisationer och 

lokalt näringsliv ska eftersträvas. Medlen kan även användas för att förstärka serviceinriktade 

åtgärder inom landsbygdsprogrammet. Insatserna ska så långt som möjligt komplettera 

varandra och samordnas. För vissa insatser och aktiviteter inom det regionala 

serviceprogrammet kan därmed möjligheter finnas för finansiering inom ramen för dessa 

medel. 

5 Regeringsbeslut (N2008/6732/RT) 

Bidragen ska användas till utökade insatser i länen för att öka tillgängligheten till service i gles- och 

landsbygder. Insatserna ska i första hand riktas mot att stärka tillgången till drivmedel. Bidragen ska även 

användas till insatser som samordnar olika typer av service för att stärka dagligvarubutiker och 

drivmedelsstationer med strategisk betydelse för varuförsörjningen. Bidragen kan också användas för att stärka 

serviceinriktade åtgärder inom landsbygdsprogrammet. 

35

Uppföljning och utvärdering 

Uppföljning och utvärdering av programmet kommer under programperioden att ske 

kontinuerligt av Länsstyrelsen för att säkerställa en kunskapsuppbyggnad genom 

gemensamma läroprocesser. Arbetet med att följa upp det regionala serviceprogrammet 

kommer att ske årligen genom bland annat enkätundersökningar, möten med kommuner och 

övriga berörda organisationer i länet. Uppföljningarna kommer att sammanställas och 

rapporteras till det Regionala partnerskapet samt skickas till Tillväxtverket som är ansvarig 

myndighet på nationell nivå. 

Tabell 1. Organisation av uppföljnings- och utvärderingsarbete 

Moment Aktivitet Tidpunkt Ansvarig 

Planering - Formulering av mål 2009 Länsstyrelsen i 

- Definition av 

samverkan med 

insatsområden, 

kommuner och 

aktiviteter och 

övriga berörda 

indikatorer 

- Upprätta 

uppföljnings- och 

utvärderingsplan 

organisationer i länet 

Uppföljning En gång per år Länsstyrelsen 

(november - Rapporteras till 

december) 

Tillväxtverket som 

gör nationell 

uppföljning 

Utvärdering Vid halva 

Länsstyrelsen samt 

programperioden eventuellt externt 

(2011) samt efter upphandlad konsult. 

avslut (2013) På nationell nivå, 

Tillväxtanalys 

Indikatorer är variabler som används för att mäta målen och visa programmets och insatsernas 

verkan. Målet är att beskriva vilka resultat och effekter genomförda insatser har haft på 

utvecklingen på tillgång till kommersiell och offentlig service för invånare och företag. I 

tabell 2 nedan redovisas aktivitets- och resultatindikatorer utifrån prioriterade insatsområden 

samt källa varifrån information om och mätning av indikatorn sker. 

36

Tabell 2. Mål och indikatorer 

Aktivitetsmål Aktivitetsindikator Källa 

4 samverkansinsatser för samordnade 

transporter 

Antal samverkansinsatser 

Enkät till 

kommuner 

5 servicepunkter för säkerställande av 

tillgång till olika serviceslag 

Antal servicepunkter 

Enkät till 

kommuner/statistik 

4 informationsinsatser i syfte att sprida 

kunskap och erfarenhet av goda 

samverkansexempel mellan offentlig 

och kommersiell service 

Antal informationsinsatser 

(seminarier, möten, 

nyhetsbrev etc.) 

Enkät till berörda 

aktörer 

Resultatmål Resultatindikator Källa 

Servicegivare och kommuner upplever 

bättre samordnade transporter 

Andel av servicegivare 

och kommuner som 

upplever att samordnade 

transporter har ökat 

Enkät till 

servicegivare och 

kommuner 

3 servicepunkter som blir varaktiga Antal varaktiga 

Enkät till 

under programmets genomförande servicepunkter 

kommuner 

50 procent av deltagarna vid 

Andel av deltagare vid 

informationsinsatser upplever att de 

har fått mer kunskap och erfarenhet om 

informationsinsatser som 

anser att de ökad kunskap 

Enkät till deltagare 

hur goda samverkanslösningar skapas och erfarenhet 

Effektmål Effektindikator Källa 

Berörda aktörer upplever en ökad 

samordning inom offentlig och 

kommersiell service 


aktörer 


4 informationsinsatser för att förmedla 

erfarenhet och kunskap om lokala 

initiativ 

8 projekt för att stötta offentliga, 





aktörer 

privata och ideella aktörer att i 

samverkan arbeta fram och tillämpa 

lokalt anpassade lösningar kring 

tillgången av olika serviceslag 

Antal projekt 

Enkät till 

kommuner/statistik 



informationsinsatser upplever att de 

har fått ökad kunskap lokalt anpassade 

lösningar för att säkerställa en god 

servicenivå 

Andel av deltagare som 

anser att informationsinsatserna 

bidragit till 

ökad kunskap 


5 lokalt anpassade lösningar i drift 

under programmets genomförande för 

att bevara eller stärka tillgången till 

service 

Antal lokala lösningar i 

drift 

Enkät till 

kommuner och 

berörda aktörer 


Invånare och näringsliv i länet 

upplever att tillgången till service har 

förbättrats 


aktörer 

Ökad samordning av serviceslag inom offentlig och 

kommersiell service 

Stödja lokala initiativ 

37

Tillgänglighetsanpassning för personer med 

funktionsnedsättning 

Säkra tillgången till drivmedel 


25 informations- och mentorsinsatser 

avseende tillgänglighetslösningar av 

dagligvarubutiker och 


15 beviljade investeringsstöd för 

tillgänglighetsanpassning av 

dagligvarubutiker och 





Antal butiker/stationer 

som erhållit mentorsstöd 

Antal beviljade 

investeringsstöd 

Enkät till 

kommuner och 


NYPS 



informations- och mentorsinsatser 

anser att de har fått värdefull kunskap 

om tillgänglighetslösningar 

20 procent av länets dagligvarubutiker 

och drivmedelsstationer är 

tillgänglighetsanpassade 

Andel av deltagarna som 

upplever att 

mentorsinsatserna har 

bidragit till värdefull 

kunskap 

Ökat antal 

butiker/stationer är 

tillgänglighetsanpassade 


Ökad upplevelse av en förbättrad 

tillgänglighet till dagligvarubutiker och 



5 lokalt anpassade lösningar för att 

säkerställa drivmedelsförsörjningen 


drivmedel 

Antal lokala lösningar 





aktörer 


aktörer 

Enkät till 

kommuner 

NYPS 


Minst 45 drivmedelsstationer i gles- 

och landsbygd 

Antal drivmedelsstationer i 

gles- och landsbygd 

jämfört med utgångsläget 


Tillgängligheten i kilometer till 

närmaste drivmedelsstation har inte 

försämrats i förhållande till 

tillgängligheten år 2009 

38 


aktörer 

Statistik 

Tillväxtanalys

Säkra tillgången till livsmedel 


20 mentorsinsatser för främja 

skapandet av attraktiva butiker 

10 insatser för att främja 

förutsättningar för dagligvarubutiker 

att tillhandahålla ytterligare serviceslag 

Antal butiker som erhållit 

mentorsstöd för 

attraktivare butik 

Antal 

samarbetsprojekt/insatser 


aktörer 

Enkät till 

kommuner och 



dagligvarubutiker 



NYPS 


75 procent av servicegivarna som 

erhållit mentorsstöd upplever en 


Andel av servicegivare 

som erhållit mentorsstöd 

som upplever en 


Enkät till servicegivare 

Minst 50 % av dagligvarubutikerna 

tillhandahåller ett flertal serviceslag 

Minst 43 dagligvarubutiker i gles- och 

landsbygd 

Effektmål 

35 procent av dagligvarubutikerna som 

erhållit mentorsstöd har bibehållit eller 

ökat sin omsättning 

Tillgängligheten i minuter/kilometer 

till närmaste dagligvarubutik har inte 

försämrats i förhållande till 

tillgängligheten år 2009 

39 

Andel dagligvarubutiker 

som tillhandahåller ett 

flertal serviceslag 

Antal dagligvarubutiker i 

gles- och landsbygd 

jämfört med utgångsläget 

Effektindikator Källa 

Andel dagligvarubutiker 

Enkät till 

kommuner och 



aktörer 


aktörer 

Statistik 

Tillväxtanalys

Stärka det lokala näringslivet 


14 kompetensutvecklings- och 

informationsinsatser inom lokal 

upphandling 

4 insatser för att främja lokala initiativ 

inom social ekonomi 

4 samverkansinsatser för att främja 

näringslivets tillgång till service 

40 

Antal utbildningstillfällen 




Antal 


mellan offentlig och 

privat/ideell sektor 

Antal 



75 procent av dem som deltagit i 

kompetensutvecklings- och 

informationsinsatser inom lokal 

upphandling upplever att de har fått 

ökad kompetens inom området 

4 nystartade företag med koppling till 

den sociala ekonomin 

Det lokala näringslivet anser att 

tillgången till service har ökat 

Andel av deltagare som 

upplever att de har fått 

ökad kunskap i lokal 

upphandling 

Antal företag som bedriver 

verksamhet inom 

kommersiell/offentlig 

service 

Andel av lokala 

näringslivet som anser att 

tillgången till service har 

ökat 


Det lokala näringslivet upplever att 

möjligheterna till företagande på gles- 

och landsbygden har förbättrats 


aktörer 


aktörer 


aktörer 


Enkät till 

kommuner och 

berörda 

aktörer/statistik 

Enkät till lokala 

näringslivet via 

kommuner 


aktörer

Ladda hem - Länsstyrelserna

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?