24.12.2012 Views

Ladda hem - Länsstyrelserna

Ladda hem - Länsstyrelserna

Ladda hem - Länsstyrelserna

SHOW MORE
SHOW LESS

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.

Regionalt serviceprogram<br />

Norrbottens län 2010‐2013


Titel Regionalt serviceprogram Norrbottens län 2010-2013<br />

Författare: Carola Medelid<br />

Kontaktperson: Erika Pettersson, Länsstyrelsen i Norrbottens län,<br />

971 86 Luleå.<br />

Telefon: 0920-960 00, fax: 0920-22 84 11,<br />

E-post: norrbotten@lansstyrelsen.se,<br />

Internet: www.lansstyrelsen.se/norrbotten


Innehållsförteckning<br />

Sammanfattning ......................................................................................................................... 4<br />

Inledning..................................................................................................................................... 5<br />

Norrbotten – en spännande del av Europa ............................................................................. 6<br />

Bakgrund .................................................................................................................................... 7<br />

Definitioner ............................................................................................................................ 7<br />

Koppling till andra program och strategier ................................................................................ 9<br />

Hållbar utveckling................................................................................................................ 11<br />

Genomförande.......................................................................................................................... 12<br />

Analys - Nuläge och framtid i Norrbotten ............................................................................... 13<br />

Befolkning och åldersstruktur .............................................................................................. 13<br />

Dagligvaror........................................................................................................................... 16<br />

Drivmedel............................................................................................................................. 19<br />

Infrastruktur.......................................................................................................................... 21<br />

Grundläggande betaltjänster................................................................................................. 23<br />

Förändringar inom offentlig service..................................................................................... 25<br />

Brister i tillgången till kommersiell och offentlig service.................................................... 27<br />

Länets geografi skapar skillnader......................................................................................... 27<br />

Möjligheter i länet ................................................................................................................ 28<br />

Övergripande mål..................................................................................................................... 30<br />

Insatsområden och kvantitativa mål......................................................................................... 30<br />

Finansiering.............................................................................................................................. 35<br />

Uppföljning och utvärdering .................................................................................................... 36


Sammanfattning<br />

Det regionala serviceprogrammet för Norrbottens län beskriver prioriterade insatsområden<br />

och aktiviteter som är viktiga för att uppnå det övergripande målet att skapa förutsättningar<br />

för människor och företag att bo och verka var de vill i länet och erbjudas god servicenivå<br />

utifrån realistiska förutsättningar och inom rimliga avstånd. Programmet bidrar även till att<br />

uppnå målet i den övergripande länsstrategin – Regionalt utvecklingsprogram för hållbar<br />

framtid i Norrbotten (februari 2007). Det regionala serviceprogrammet antogs den 17<br />

november 2009 av länets regionala partnerskap.<br />

I det regionala serviceprogrammet finns sex utpekade insatsområden som ska bidra till att det<br />

övergripande målet med programmet uppnås:<br />

� Ökad samordning av serviceslag inom offentlig och kommersiell service<br />

� Stödja lokala initiativ<br />

� Tillgänglighetsanpassning för personer med funktionsnedsättning<br />

� Säkra tillgången till drivmedel<br />

� Säkra tillgången till livsmedel<br />

� Stärka det lokala näringslivet<br />

Tillgång till offentlig och kommersiell service är av stor vikt för att såväl invånare som<br />

näringsliv ska kunna bo och verka i alla delar av länet. De demografiska förändringarna i<br />

förhållande till länets storlek gör att höga krav ställs på en fungerande offentlig och<br />

kommersiell service för en fortsatt tillväxt och utveckling i gles- och landsbygden.<br />

Fungerande service vad gäller postgång, transporter (person/gods), mobiltelefontäckning,<br />

bredbandsuppkoppling samt tillgång till drivmedel, dagligvaror och grundläggande<br />

betaltjänster är viktiga faktorer för att invånare ska kunna bo och näringslivet ska kunna<br />

fortsätta utvecklas i alla delar av länet. Utvecklingen har dock på de flesta områden under<br />

lång tid visat på en försämrad tillgång och tillgänglighet till de flesta serviceformer.<br />

Trenden visar på att mer av den offentliga servicen i framtiden kommer att övergå till<br />

kommersiella grunder. I samband med dessa förändringar finns inte längre samma<br />

förutsättningar för invånare i gles- och landsbygd att ta del av det serviceutbud som berörs av<br />

dessa förändringar då etablering av kommersiell verksamhet förutsätter att verksamheten går<br />

med vinst.<br />

Parterna som har deltagit i framtagandet av programmet har tillsammans med övriga<br />

offentliga, privata och ideella aktörer ett gemensamt ansvar att genomföra det regionala<br />

serviceprogrammet och bidra till att målen uppfylls inom ramen för sina respektive<br />

verksamheter. Det regionala serviceprogrammet ska samordna användningen av de resurser<br />

som finns i länet. Programmet ska ligga till grund för prioriteringar i länet för samtliga parter<br />

samt vara det styrande dokumentet vid hanteringen av stöd till kommersiell service.<br />

4


Inledning<br />

Fungerande kommersiell och offentlig service är viktiga förutsättningar för utveckling i<br />

Norrbottens gles- och landsbygdsområden. För att uppnå målet om en god servicenivå i alla<br />

delar av landet har regeringen beslutat om en ny programperiod för att stödja och stimulera<br />

arbetet med att främja tillgången till kommersiell och offentlig service. Utgångspunkten för<br />

det regionala serviceprogrammet är service som tillväxtfaktor i gles- och landsbygden.<br />

Det regionala serviceprogrammet för Norrbottens län syftar till att lokala, regionala och<br />

nationella aktörer tillsammans långsiktigt ska utveckla och främja tillgången till kommersiell<br />

och offentlig service i gles- och landsbygden. Programmet ska bidra till att uppfylla visionen<br />

med det regionala utvecklingsprogrammet (RUP) – Det nya Norrbotten – en förutsättning för<br />

välfärd och tillväxt i Sverige och Europa.<br />

Det övergripande målet med det regionala serviceprogrammet är att skapa förutsättningar för<br />

människor och företag att bo och verka var de vill i länet och erbjudas god servicenivå utifrån<br />

realistiska förutsättningar och inom rimliga avstånd. Programmet tar sitt avstamp utifrån sex<br />

utpekade insatsområden som samtliga innehåller särskilt prioriterade aktiviteter och som<br />

tillsammans bildar en helhet av insatser som är viktiga för den framtida utvecklingen i länets<br />

gles- och landsbygd.<br />

Det regionala serviceprogrammet har tagits fram i ett brett partnerskap med länets aktörer och<br />

ska vara ett styrande dokument vid hanteringen av stöd till kommersiell service.<br />

5


Norrbotten – en spännande del av Europa<br />

Norrbottens län har ett fördelaktigt geografiskt läge och har kommuner med olika<br />

egenskaper och förutsättningar. Länet utgör en fjärdedel av Sveriges hela yta och består av<br />

inlands-, fjäll- och kustkommuner. Några är relativt stora räknat till folkmängden, medan<br />

andra har bland de lägsta befolkningstalen i hela landet. I länet finns expansiva tätorter, stads-<br />

och universitetsliv, utbud av kultur och idrott, obefolkade fjällområden och mer glesbygd och<br />

landsbygd än i de flesta andra regioner i Europa.<br />

Norrbotten är det enda län i Sverige som har landgräns mot två andra nationer – Finland<br />

och Norge. Länet har därmed ett strategiskt geografiskt läge. Det svenska välståndet byggs<br />

med stor hjälp av Norrbottens rika råvarutillgångar. Skog, mineraler och vattenkraft från länet<br />

ger betydande bidrag till Sveriges exportinkomster.<br />

Länet måste tillvarata de styrkor och möjligheter som stärker konkurrenskraften och<br />

utvecklingspotentialen. Näringslivet i länet har starka konkurrensfördelar och stora<br />

möjligheter att bygga vidare på redan etablerade produkter. Basindustrin har en viktig roll att<br />

leda utvecklingen och sprida marknadskunnande till och göra beställningar hos små- och<br />

medelstora företag i regionen. Det är nödvändigt med kompetent arbetskraft och nya<br />

företagare för att näringslivet ska fortsätta att växa. Gles- och landsbygdskommunerna i länet<br />

är i hög grad specialiserade inom primärproduktion medan tätortskommunerna i stor<br />

utsträckning är specialiserade inom högteknologisk tillverkning och kunskapsintensiv<br />

tjänsteproduktion. Åtgärder som underlättar spridning av kunskap och innovationer kan<br />

motverka ökad koncentration och underlätta för gles- och landsbygdens utveckling.<br />

Ett flertal framgångsrika satsningar har genomförts i länet. Det gäller bland annat utveckling<br />

av biltestverksamheten, gruv- och mineralnäringen samt turism- och upplevelsenäringarna.<br />

Dessa satsningar har byggt på länets styrkor och naturliga förutsättningar i kombination med<br />

ett högt kunskaps- eller forskningsinnehåll och nära samverkan mellan olika aktörer.<br />

Norrbottningarnas arbete och liv ger länet en spännande historia, ett värdefullt kulturarv och<br />

en omväxlande kulturmiljö. Länet har ett brett utbud av kultur i form av musik, dans, film,<br />

teater, konst och hantverk. Samerna, Europas enda urbefolkning, utgör med sitt kultur- och<br />

näringsliv en viktig del av länets historia och utveckling. Ett samiskt månghundraårigt<br />

kulturlandskap – från fjäll, genom skog till kust – blandas med mer moderna<br />

bebyggelsemiljöer. Länet har dessutom flerspråkiga områden och tre minoritetsspråk,<br />

meänkieli, finska och samiska.<br />

Gleshet ger möjligheter och styrkor. Norrbottens inland erbjuder rika och unika möjligheter.<br />

Tillgången till vidsträckta områden, kyla, is, snö och mörker gör glesheten till en<br />

konkurrensfördel och tillväxtfaktor. På samma sätt är sommarens långa ljusa nätter och<br />

midnattssol en uppskattad upplevelse för både norrbottningar och besökare.<br />

Unga kvinnor och män är viktiga för den framtida tillväxten och välfärden i Norrbotten. Unga<br />

människors framgångar och framsteg samt vilja att verka och bo i länet är avgörande<br />

nyckelfaktorer för utvecklingen i Norrbotten.<br />

6


Bakgrund<br />

Fungerande kommersiell och offentlig service är viktiga förutsättningar för utveckling i gles-<br />

och landsbygdsområden. Som ett led i att uppnå målet om en god servicenivå i alla delar av<br />

landet har regeringen beslutat om en ny programperiod för att stödja och stimulera arbetet<br />

med att främja tillgången till kommersiell och offentlig service i Sveriges gles- och<br />

landsbygder. Den 9 december 2008 fick Konsumentverket i uppdrag av Näringsdepartementet<br />

att i samverkan med Glesbygdsverket utarbeta riktlinjer för arbetet med att ta fram regionala<br />

serviceprogram samt ta fram förslag till metoder för uppföljning och utvärdering av<br />

programmen. Den 1 april 2009 tog Tillväxtverket över ansvaret för riktlinjer och uppföljning.<br />

Programmen ska utarbetas under 2009 och genomföras under perioden 2010-2013. De<br />

regionala serviceprogrammen ersätter de tidigare lokala utvecklingsprogrammen för<br />

kommersiell service som fanns under perioden 2002-2007.<br />

Enligt riktlinjerna ska innehållet i programmen förankras i breda regionala partnerskap.<br />

Programmen ska bidra till god tillgänglighet till kommersiell och offentlig service för såväl<br />

medborgare som företag och ska därigenom också bidra till goda levnads- och<br />

tillväxtförutsättningar i gles- och landsbygder. Genom programmen ska dagligvarubutiker och<br />

drivmedelsstationer med strategisk betydelse för varu- och drivmedelsförsörjningen stärkas.<br />

Förutsättningar för samordnade och lokalt anpassade servicelösningar ska beaktas och en<br />

geografisk analys ska visa på de områden som har brister och vilka som riskerar ytterligare<br />

försämringar.<br />

Det är viktigt att hitta samband med andra program inom den regionala tillväxtpolitiken och<br />

politiken för landsbygdsutveckling samt att uppmärksamma vikten av att öka tillgängligheten<br />

till service för personer med funktionsnedsättningar. Metoder och kunskaper från tidigare<br />

genomförda projekt ska tas tillvara och spridas till nya användare.<br />

Programmet ska ligga till grund för hanteringen av stöd till kommersiell service.<br />

Förhoppningen är att det ska vara ett aktuellt, levande dokument och vara till nytta för<br />

politiker, tjänstemän, servicegivare, konsumenter, näringslivet och övriga intresserade.<br />

Definitioner<br />

Det finns i dagsläget ingen allmänt vedertagen definition av offentlig och kommersiell<br />

service. Begreppen anses dock fylla en central roll för programmet och därför har de aktörer<br />

som medverkat vid framarbetandet enats om nedanstående definitioner. De är därmed inte<br />

allmänt vedertagna utan ett försök att definiera begreppen utifrån den innebörd de har i detta<br />

program.<br />

Service - åtgärd som utförs i syfte att betjäna invånare.<br />

Offentlig service – verksamhet som genomförs eller finansieras med offentliga medel och som<br />

erbjuds och är tillgänglig för allmänheten.<br />

Kommersiell service – affärsinriktad verksamhet som tillhandahålls av privata aktörer.<br />

Det finns idag ingen enhetlig definition av vad som räknas som gles- och landsbygd.<br />

Glesbygdsverkets definition, som tillämpas i detta program, utgår från medborgarnas tillgång<br />

till service, arbete, utbildning, infrastruktur, samhälls- och kommersiella tjänster. Definitionen<br />

7


har existerat sedan 1996 och syftar till att särskilja olika typer av geografiska områden för att<br />

synliggöra deras skilda förutsättningar. Sedan 1 april 2009 ansvarar Tillväxtanalys för<br />

Glesbygdsverkets tidigare analysuppdrag. En översyn av definitioner pågår för närvarande.<br />

Glesbygd har mer än 45 minuters bilresa till närmaste tätort större än 3 000 invånare samt öar<br />

utan fast landsförbindelse. Definitionen kan inkludera både landsbygd och tätorter med upp<br />

till 3 000 invånare.<br />

Tätortsnära landsbygd finns inom 5 till 45 minuters bilresa från tätorter större än 3 000<br />

invånare.<br />

Tätorter har mer än 3 000 invånare. Till tätorter räknas även området inom 5 minuters bilresa<br />

från tätorten. 1<br />

Enligt definitionerna ovan bor 21,6 procent av landets befolkning i tätortsnära landsbygd och<br />

2 procent bor i glesbygd (2007). I Norrbotten är motsvarande andelar 20,9 respektive 11<br />

procent. Länet har därmed en högre andel av befolkningen än riket i genomsnitt bosatta i<br />

glesbygd.<br />

Under programarbetet har det uppstått behov att definiera begreppen ”god servicenivå”,<br />

”realistiska förutsättningar” och ”rimliga avstånd”. De lokala förutsättningarna för länets<br />

kommuner är mycket olika och det är därför svårt att skapa enhetliga begrepp för hela länet.<br />

Begreppen är vida och föränderliga och att skriva fast en definition är därför svårt i detta<br />

program. Vikten och betydelsen av att det istället förs levande diskussioner om vad dessa<br />

begrepp innebär vid hanteringen av programmet är därför av stor vikt.<br />

1 Sedan den 1 april 2009 ansvarar Tillväxtanalys för Glesbygdsverket tidigare analysuppdrag. I programmet<br />

används dock den senast tillgängliga statistiken från Glesbygdsverket.<br />

8


Koppling till andra program och strategier<br />

Som grund för det regionala utvecklingsarbetet ligger den Nationella strategin för regional<br />

konkurrenskraft, entreprenörskap och sysselsättning. En hållbar utveckling ska genomsyra allt<br />

regionalt utvecklingsarbete. De prioriteringar som finns i strategin (innovation och förnyelse,<br />

kompetensförsörjning och ökat arbetskraftsutbud, tillgänglighet och strategiskt<br />

gränsöverskridande samarbete) ska anpassas till regionala och lokala förutsättningar.<br />

Det regionala utvecklingsprogrammet för hållbar framtid i Norrbotten (RUP) är<br />

utgångspunkten för allt utvecklingsarbete i länet. Strävan efter en hållbar utveckling är även<br />

grunden för hur Norrbotten ska verka och agera. Allt vi gör ska hålla i längden. För att nå<br />

framgång måste hållbarhetsperspektivet beaktas i alla sammanhang när vi formar vår framtid.<br />

Det regionala serviceprogrammet ska bidra till att uppfylla visionen med det Regionala<br />

utvecklingsprogrammet – Det nya Norrbotten – en förutsättning för välfärd och tillväxt i<br />

Sverige och Europa. Arbetet med det regionala serviceprogrammet utgår främst från<br />

utmaningarna attraktiva livsmiljöer och stark ekonomisk tillväxt (se figur 1).<br />

Våra attraktiva livsmiljöer ska utvecklas och att bygga samhället hållbart innebär att<br />

vidareutveckla goda livsvillkor och välfärd för alla människor. Bland de faktorer som bidrar<br />

till en god livsmiljö för barn, ungdomar och vuxna är berikande fritid, trygghet och service.<br />

Glesheten är en konkurrensfördel och en styrka för Norrbotten. Våra boendemiljöer erbjuder<br />

ett säkert, tryggt och förmånligt boende. Allt fler äldre i befolkningen ställer krav på en väl<br />

fungerande välfärd med god tillgång till samhällsservice vilket i sin tur ställer krav på<br />

innovativa lösningar i glesa områden. Norrbottens geografiska läge i förhållande till de stora<br />

marknaderna samt långa inomregionala avstånd ställer krav på transportinfrastrukturen och<br />

bredbandsutbyggnaden. Detta är viktigt både för länets näringsliv och invånare men särskilt<br />

betydelsefullt för unga.<br />

9


Vision<br />

Tre övergripande<br />

mål<br />

Regionalt<br />

Service-<br />

program<br />

Det nya Norrbotten<br />

En förutsättning för välfärd och tillväxt i Sverige och Europa<br />

Stark ekonomisk tillväxt<br />

En fråga om<br />

konkurrenskraft<br />

God folkhälsa<br />

Mår vi bra går det<br />

bra<br />

Attraktiva livsmiljöer<br />

En plats att vilja<br />

vara på<br />

Skapa förutsättningar för människor och företag att bo och verka var<br />

de vill i länet och erbjudas god servicenivå utifrån realistiska<br />

förutsättningar och inom rimliga avstånd.<br />

Värdegrund för allt utvecklingsarbete<br />

Norrbottens utvecklingsarbete vilar på allas lika värde oavsett<br />

ålder, kön, etnisk tillhörighet, social eller kulturell bakgrund,<br />

sexuell läggning eller funktionshinder. Arbetet med<br />

jämställdhet, integration och mångfald är fortsatt prioriterat och<br />

ska genomgående beaktas i beslut, genomförande och<br />

uppföljning.<br />

Figur 1: Sc<strong>hem</strong>atisk bild som visar sambandet mellan de prioriteringar som är gjorda i Regionalt<br />

utvecklingsprogram för Hållbar framtid i Norrbotten (RUP) och det Regionala serviceprogrammet.<br />

Länets regionala tillväxtprogram (RTP) utgör en grund för utveckling av näringslivet.<br />

Programmet fokuserar på en stark och hållbar ekonomisk tillväxt och är grunden för länets<br />

satsningar på olika aktiviteter och projekt. För att skapa möjligheter för en långsiktigt hållbar<br />

tillväxt och utveckling har Norrbotten gjort ett vägval och prioriterat fem tillväxtområden och<br />

fem tillväxtfrämjande förutsättningar:<br />

Tillväxtområden:<br />

� Kunskapsintensiva tjänstenäringar<br />

� Upplevelsenäring<br />

� Test- och övningsverksamhet<br />

� Energi- och miljöteknik<br />

� Basindustri – förädling<br />

Tillväxtfrämjande förutsättningar:<br />

� Gränsöverskridande samarbete<br />

� Forskning, utveckling och innovationer<br />

� Kompetens- och arbetskraftsförsörjning<br />

� Företagande och entreprenörskap<br />

� Tillgänglighet – transporter och informations- och kommunikationsteknik<br />

Det regionala serviceprogrammets syfte och innehåll passar in i de tillväxtfrämjande<br />

förutsättningarna företagande och entreprenörskap samt tillgänglighet. Programmet bidrar<br />

även till uppfyllande av de programspecifika urvalskriterierna näringslivets utveckling, fler<br />

och växande företag, bidra till branschöverskridande insatser som utvecklar nya möjligheter<br />

kopplade till länets särart samt samverkansinsatser mellan olika samhällsaktörer.<br />

10


Några av de insatsområden som lyfts fram i det regionala serviceprogrammet överensstämmer<br />

med den regionala genomförandestrategin för landsbygdsprogrammet 2007-2013 och<br />

delmålet ett diversifierat landsbygdsföretagande och en förbättrad livskvalitet.<br />

Hållbar utveckling<br />

Hållbar utveckling ska genomsyra allt regionalt utvecklingsarbete i länet. En hållbar<br />

utveckling innebär att vi tillgodoser våra behov idag utan att äventyra kommande<br />

generationers möjligheter att tillgodose sina. Det betyder ett samspel mellan tre ömsesidigt<br />

beroende dimensioner – social, ekonomisk och miljömässigt hållbar dimension.<br />

Det regionala serviceprogrammet berör samtliga tre dimensioner. Det sociala genom att<br />

programmet är en del av arbetet att säkra goda livsvillkor för samtliga kvinnor och män,<br />

flickor och pojkar. Det ska möjliggöra för människor att bo och verka var de vill i länet med<br />

en god servicenivå, vilket ställer krav på tillgång till bland annat service, kommunikationer<br />

och infrastruktur utifrån realistiska förutsättningar och inom rimliga avstånd. Programmet<br />

berör den ekonomiska dimensionen genom att verka för service som tillväxtfaktor i länets<br />

gles- och landsbygd. Den miljömässiga dimensionen finns genomgående med i programmet<br />

eftersom länets avstånd, gleshet och åldersstruktur ställer krav på bland annat energieffektiva<br />

och kostnadseffektiva transportlösningar för att säkra tillgången till offentlig och kommersiell<br />

service i länets gles- och landsbygd.<br />

11


Genomförande<br />

Enligt riktlinjerna till det regionala serviceprogrammet ska innehållet i programmet förankras<br />

i breda regionala partnerskap. Partnerskapen ska företrädas av kommuner, det lokala<br />

näringslivet – detaljhandeln, drivmedelshandeln och övriga näringar, serviceinrättningar,<br />

lokala utvecklingsgrupper samt organisationer som företräder grupper med<br />

funktionsnedsättningar. Programmen ska utarbetas under 2009 och genomföras under åren<br />

2010 till 2013.<br />

Länsstyrelsen i Norrbottens län har samordnat arbetet med att ta fram det regionala<br />

serviceprogrammet. Arbetet har förankrats i ett brett partnerskap där aktörer från hela länet<br />

haft möjlighet att bidra med textinnehåll och faktauppgifter till programmet. Flera<br />

arbetsversioner har publicerats på Länsstyrelsens <strong>hem</strong>sida, www.lansstyrelsen.se/norrbotten.<br />

En arbetsgrupp, sammansatt av representanter från Länsstyrelsen, länets kommuner, lokala<br />

näringslivet, Coompanion och Synskadades Riksförbund, har arbetat löpande med<br />

frågeställningar omkring mål, insatsområden och aktiviteter. De flesta av länets kommuner<br />

har bidragit med underlag till programmets analys.<br />

Arbetet har förankrats genom dels möten och dels utskick till länets kommuner,<br />

representanter inom näringslivet, LAG-grupper inom leader, Swedish Lapland samt övriga<br />

berörda organisationer inom den ideella sektorn. I länets regionala partnerskap har strategiska<br />

frågor diskuterats och förankring av programmet skett. I det Regionala partnerskapet ingår<br />

representanter från följande organisationer/myndigheter:<br />

� Länsstyrelsen i Norrbottens län<br />

� Norrbottens läns landsting<br />

� Kommunförbundet Norrbotten<br />

� Luleå tekniska universitet<br />

� Arbetsförmedlingen<br />

� Banverket<br />

� Vägverket region Norr<br />

� Sametinget<br />

� TCO<br />

� LO<br />

� Företagarna i Norrbotten<br />

� Norrbottens Handelskammare<br />

� SACO<br />

Det regionala serviceprogrammet för Norrbottens län är en gemensam överenskommelse<br />

mellan länets aktörer om en bild och vision för länet. Programmet ska samordna<br />

användningen av de resurser som finns i länet och ligga till grund för de prioriteringar som<br />

görs av respektive part för att skapa effektivitet i arbetet kring servicefrågor. Alla parter har<br />

ansvar för att genomföra de prioriterade insatserna i programmet och tillse att<br />

samordningsvinster kring servicefrågor uppnås. Ett särskilt ansvar för detta har länets<br />

kommuner. Länsstyrelsen har ansvar att tillse att samordningsvinster åstadkoms vid<br />

användningen av de regionala medlen samt för uppföljning och utvärdering av programmet.<br />

Programmet fastställdes av det Regionala Partnerskapet den 17 november 2009.<br />

12


Analys - Nuläge och framtid i Norrbotten<br />

De neddragningar som skett av offentlig service de senaste åren samt centraliseringen av<br />

statlig service har påverkat länet. Dessa förändringar påverkar de naturliga förutsättningarna<br />

för gles- och landsbygdsområdena att utvecklas.<br />

Befolkning och åldersstruktur<br />

Norrbottens län är ett glest befolkat område. Länet har under de senaste åren haft en<br />

minskande befolkning som främst beror på låga födelsetal och negativt flyttningsnetto i<br />

kombination med länets åldersstruktur. Det är främst länets fjäll- och inlandskommuner som<br />

befolkningsutvecklingen har varit negativ, medan kustkommunerna har haft en något<br />

positivare utveckling.<br />

Karta 1: Befolkningsutveckling 2002-2007<br />

Befolkningsutvecklingen i kartan avser den totala befolkningsförändringen för vart och ett av åren dividerat med<br />

antalet år. Kartan är ett försök att förmedla en mer nyanserad bild av trender och mönster i ett datamaterial än<br />

vad presentationer bundna till administrativa områden medger. Generaliseringar gjorda i syfte att synliggöra<br />

mönster i materialet gör att kartorna lämpar sig bäst för översiktliga presentationer och sämre för analyser av<br />

enskilda områden.<br />

Källa: Glesbygdsverket<br />

Befolkningen blir äldre i Norrbotten. Orsakerna till den åldrande befolkningen är främst låga<br />

födelsetal och ökad livslängd. Alla tecken pekar mot en högre andel äldre i framtiden. Den<br />

mest dramatiska förändringen kommer att ske i åldrarna 80 och äldre, där antalet personer<br />

kommer att öka med 50 procent över de närmaste åren. Samtidigt har länet en relativt hög<br />

andel unga som är födda omkring 1990. De unga kommer under de närmaste åren att fatta<br />

avgörande beslut om sin framtid, exempelvis om utbildning, arbete och boende. Att kunna<br />

erbjuda attraktiva livsmiljöer i samtliga delar av länet är viktigt för framtiden då de ungas<br />

beslut påverkar länets utveckling inom flera områden, exempelvis avseende<br />

befolkningsstorlek, tillväxt, näringsliv och arbetskraftstillgång.<br />

13


Strukturen med ökad andel äldre och minskad andel unga är särskilt uttalad i länets inlands-<br />

och fjällkommuner. Norrbotten har en mindre andel befolkning än i riket i åldersgrupperna<br />

upp till 44 år och en större andel än riket i åldersgrupperna 45-84 år. I gles- och landsbygden<br />

bor det förhållandevis få personer i åldersgruppen 20-29 år samtidigt som den största<br />

utflyttningen i dessa områden sker av personer i åldersgruppen 16-29 år.<br />

Diagram 1: Åldersstruktur kvinnor och män i Norrbottens län och riket 2008.<br />

Källa: Statistiska Centralbyrån, SCB<br />

En åldrande befolkning i förhållande till länets storlek medför att höga krav ställs på en<br />

fungerande offentlig och kommersiell service till medborgare och näringsliv för en fortsatt<br />

tillväxt och utveckling i gles- och landsbygden. Utvecklingen har emellertid på de flesta<br />

områden under lång tid visat på en försämrad tillgång och tillgänglighet till de flesta<br />

serviceformer.<br />

De blå fälten i kartan nedan visar att det främst är några kommuner vid kusten och<br />

centralorter i några fjäll- och inlandskommuner som har lägre andel än 25 procent av<br />

befolkningen som är äldre än 65 år.<br />

14


Karta 2: Åldersfördelning 2007 andel äldre än 65 år<br />

Källa: Glesbygdsverket<br />

Det minskande befolkningsunderlaget tillsammans med åldersstrukturen utgör det största<br />

enskilda hotet mot upprätthållandet av god offentlig och kommersiell service i länet. Den<br />

utveckling som sker leder till att underlaget minskar för butiker och annan service, vilket i allt<br />

större utsträckning leder till nedläggningar. Omfattningen av såväl offentlig och kommersiell<br />

service i ett givet område baseras i allt väsentligt på hur många personer och hushåll som<br />

finns i området.<br />

En god tillgång till kommersiell och offentlig service i gles- och landsbygden är av stor vikt<br />

för att möjliggöra för länets åldrande befolkning att bo kvar på sina <strong>hem</strong>orter och inte tvingas<br />

flytta in till centralorter. Samtidigt som levande byar med tillgång till service och bofasta<br />

invånare ökar attraktiviteten för nya invånare.<br />

15


Dagligvaror<br />

Den strukturomvandling av dagligvarubutiker som skett under de senaste decennierna har<br />

bland annat inneburit att butiksnätet kraftigt förändrats. Antalet stormarknader utanför<br />

stadskärnorna har ökat med över 50 procent i landet samtidigt som den största minskningen<br />

av antalet butiker i gles- och landsbygdsområden har skett under de senaste åren.<br />

De blå fälten i kartan nedan visar var i länet det i restid är god tillgång till närmaste<br />

dagligvarubutik. De områden som är markerade med rött har över 30 minuter i resväg till<br />

närmast dagligvarubutik. De områden i länet som har längst resväg ligger till största delen i<br />

inlands- och fjällkommunerna.<br />

Karta 3: Tillgänglighet i minuter till närmast dagligvarubutik 2008<br />

Tillgängligheten i den här presentationen beräknas som den tid det tar att åka snabbast farbara väg med bil från<br />

en befolkad ruta till närmaste dagligvarubutik.<br />

Källa: Glesbygdsverket<br />

Sedan 2002 är det endast ett fåtal områden i länet som fått kortare resväg till närmaste<br />

dagligvarubutik. Det handlar främst om orter i anslutning till läns- och landsgränser. De blå<br />

fälten i kartan nedan visar var det skett en minskning av restiden med minst fem minuter. De<br />

orangea fälten visar områden där det skett en förlängning av restiden med minst fem minuter.<br />

Under perioden efter 2002 finns flera större områden i länet som fått förlängd restid, vilket till<br />

viss del kan kopplas till att butiker i byarna kring centralorterna lagt ner sin verksamhet.<br />

16


Karta 4: Ökad respektive minskad tillgänglighet i restid till närmast dagligvarubutik 2003-<br />

2008<br />

Tillgängligheten i den här presentationen beräknas som den tid det teoretiskt sett tar att åka snabbast farbara väg<br />

med bil från en befolkad ruta till närmaste dagligvarubutik.<br />

Källa: Glesbygdsverket<br />

I Norrbottens gles- och landsbygd finns idag 43 dagligvarubutiker. Flertalet byar i länet har<br />

inte längre tillgång till någon dagligvarubutik. Orsakerna till butiksnedläggningar i länet är<br />

flera, bland annat att människor har flyttat in till tätorter, önskemål om bredare sortiment och<br />

en ökad arbetspendling. Den ökade arbetspendlingen har resulterat i att inköp oftast sker i<br />

anslutning till arbetet och att underlaget för lokala butiker därigenom minskat. Vid<br />

överlåtelser av butiker med låg lönsamhet i gles- och landsbygd kan det dessutom vara svårt<br />

att hitta finansiering. Förutom detta, påverkas butikerna i gles- och landsbygden av det<br />

geografiska läget genom höga fraktkostnader vilket medför att lönsamheten minskar.<br />

I länet finns samebyar med sommarvisten belägna i väglöst land. Under perioden juni till<br />

augusti varje år är dessa beroende av flygtransporter av bland annat mat och post. Dessa<br />

transporter finansieras delvis av berörd kommun. Hemsändningsbidrag erhålls inte för dessa<br />

varutransporter.<br />

Stöd till kommersiell service administreras av Länsstyrelsen och syftar till att upprätthålla<br />

dagligvaruförsörjningen på landsbygden och styrs av Förordningen (2000:284) om stöd till<br />

kommersiell service. De butiker som är den sista butiken på orten med dagligvaror och/eller<br />

drivmedel kan söka stöd via denna förordning. Stöd kan lämnas i form av servicebidrag,<br />

investeringslån, investeringsstöd och <strong>hem</strong>sändningsbidrag. Hemsändningsbidraget betalas ut<br />

till kommuner som helt eller delvis bekostar <strong>hem</strong>sändning av dagligvaror. Bidraget utgör<br />

maximalt 50 procent av kommunens nettoutgift dock högst 120 kronor. För många butiker är<br />

stödformen viktig då det hjälper till att behålla köptroheten hos kunderna i området. Stöd till<br />

kommersiell service har också betydelse för de investeringar som butiker och<br />

drivmedelsanläggningar tvingas till utifrån nya lagar och krav.<br />

17


Sverige har fått en ny kassalag Lag (2007:592) om kassaregister och en därtill hörande<br />

Förordning (2007:597) om kassaregister som reglerar hur detaljhandelns kassaapparater och<br />

system ska fungera. Lagen är godkänd av EU. Regeringen har gett Skatteverket i uppdrag att<br />

ta fram regler för hur lagen skall tillämpas. För länets dagligvarubutiker innebär lagen att de<br />

måste investera i en ny kassaapparat som uppfyller dessa krav. Många mindre företag drabbas<br />

hårt på kort sikt när de med anledning av för hög omsättning blir tvingade att investera i nya<br />

kassasystem. Detta kan innebära ett vägval där företagaren måste välja om de ska satsa framåt<br />

eller minska på verksamheten. Det kan i sin tur leda till minskad attraktivitet för området samt<br />

minskat kundunderlag för dagligvarubutiken och kringliggande verksamheter.<br />

18


Drivmedel<br />

Under de senaste åren har det skett stora förändringar vad gäller drivmedelsstationer. Nya<br />

lagar och bestämmelser, oljebolagens nedläggningar av stationer och uppsägning av avtal med<br />

återförsäljare har inneburit att hela marknaden är under omstrukturering. Förändringarna har<br />

haft ekonomiska konsekvenser för drivmedelsstationer bland annat genom nya<br />

investeringskostnader, högre kostnader för ej anslutna återförsäljare, högre frakttillägg eller<br />

högre varupris med anledning av små volymer och långa transportsträckor. Detta har medfört<br />

att återförsäljarmarginalen har minskat och att ett flertal återförsäljare har lagt ner sin<br />

verksamhet.<br />

Den begränsade geografiska tillgången till fordonsbränsle är ett växande problem som<br />

sannolikt kommer att förvärras ytterligare på grund av framtida bestämmelser och<br />

prishöjningar. Saneringskostnaderna för drivmedelsstationer är mycket höga. Vid<br />

nedläggningar och övertagande av stationer ger dessa omständigheter ofta problem och<br />

försvårar möjligheterna till en god tillgång på drivmedel i länet.<br />

I länets gles- och landsbygder finns 45 drivmedelsstationer. Mycket tyder på att flera av dessa<br />

drivmedelsstationer kommer att försvinna under de närmsta åren med anledning av<br />

ovanstående. En god tillgång till drivmedel är viktig både för länets invånare och för dess<br />

näringsliv dels för att kunna verka och bo var man vill i länet och dels för att länet ska vara<br />

attraktivt för besökare. Länets turismföretag och rennäringsföretag i bland annat<br />

fjällområdena är beroende av tillgången på drivmedel för att kunna bedriva sin verksamhet.<br />

En försämrad tillgång på drivmedel kan leda till att dessa företag inte kan fortsätta bedriva sin<br />

verksamhet på den ort de verkar vilket i sin tur påverkar andra branscher i anslutning till dessa<br />

företag eftersom kundunderlaget då minskar.<br />

Enligt Lagen (2005:1248) om skyldighet att tillhandahålla förnybara drivmedel är de<br />

drivmedelsställen som under de två senaste åren sålt mer än 1000 kubikmeter motorbensin<br />

eller diesel skyldiga att erbjuda minst ett förnybart drivmedel från och med 1 januari 2010.<br />

Transportstyrelsen utövar den centrala tillsynen över efterlevnaden av denna lag. Den eller de<br />

nämnder som fullgör uppgifter inom miljöområdet utövar den lokala tillsynen inom<br />

respektive kommun. Ofta saknas drivmedelsstationer med förnybara bränslen i gles- och<br />

landsbygden och investeringskostnaderna för de mindre drivmedelsstationerna, för att<br />

uppfylla denna lag, är ofta höga samtidigt som efterfrågan på förnybara bränslen är låg. Detta<br />

leder till att många istället väljer att lägga ner sin verksamhet.<br />

De grå områdena i kartan nedan visar områden som har kortare än 10 kilometers resväg till<br />

närmaste drivmedelsstation och under 2006 fanns i länet endast ett fåtal sådana områden. De<br />

största delarna av länet har dock år 2006 mellan 10 till 30 kilometers resväg till närmaste<br />

drivmedelsstation vilket symboliseras av de gröna och lila områdena på kartan nedan.<br />

19


Karta 5: Tillgänglighet i kilometer till närmaste drivmedelsstation 2006<br />

Tillgänglighet beskriver i den här presentationen kortaste avståndet via farbar väg med bil från en befolkad ruta<br />

till närmaste drivmedelsstation.<br />

Källa: Glesbygdsverket<br />

20


Infrastruktur<br />

Norrbotten och norra Sverige är starkt beroende av vägburna transporter, både för gods- och<br />

persontrafik. Befolkningens gleshet ställer krav på kortare restider. En bra regional trafik<br />

bidrar till att tillgängligheten till service, kultur och nöjen förbättras över ett större geografiskt<br />

område och ett grundläggande kollektivtrafikutbud är viktigt för en aktiv och levande gles-<br />

och landsbygd. Kollektivtrafiken har stor betydelse för hur samhället i övrigt fungerar. Den<br />

bidrar även till att göra länet lite rundare och mindre vilket bidrar till en regionförstoring.<br />

Regionförstoringen ökar i sin tur möjligheten för människor att söka arbete utanför<br />

boendeorten samtidigt som arbetsgivarna får ett större rekryteringsunderlag. Det innebär att<br />

arbetsmarknaden växer geografiskt. En av förutsättningarna för en fungerande och större<br />

arbetsmarknadsregion är en fungerande kollektivtrafik.<br />

I länets glesare områden är kollektivtrafiken mycket viktig för näringslivets post- och<br />

godstransporter samt för turismen. Kollektivtrafiken i länet är i dagsläget inte tillräckligt<br />

utbyggd för att människor ska ha möjlighet att nyttja den för att exempelvis åka in till banken<br />

eller läkaren tur och retur under en och samma dag. Detta är en verklighet för många byar i<br />

länet. Dessutom saknas möjligheter för stora delar av befolkningen i gles- och landsbygden att<br />

åka kollektivt till centralorter under kvällar och helger. Det innebär att befolkningen i dessa<br />

delar av länet inte har samma förutsättningar som den övriga befolkningen i centralorterna att<br />

ta del av kultur- och nöjesutbud. I dagsläget är det i ett flertal områden i länet svårt om inte<br />

omöjligt att arbetspendla från byar till centralort eller vidare med de busslinjer som finns.<br />

Därmed är personbilen en förutsättning för arbetspendling och även för tillgången till service,<br />

kultur- och nöjesutbud. Samtidigt som arbetspendlingen är en viktig faktor för de byar som<br />

inte kan tillhandahålla arbetstillfällen så innebär det även att underlaget för en egen butik på<br />

orten försämras då konsumtionen oftast sker i centralorten i samband med arbetet.<br />

Fraktsituationen för dagligvarubutiker och övriga entreprenörer på landsbygden blir allt mer<br />

ansträngd. Ett upprätthållande av nuvarande bussförbindelser i kombination med exempelvis<br />

ökad tillgänglighet vid befintliga och nya bytespunkter är åtgärder som kan få stor betydelse<br />

för servicen i gles- och landsbygden. I dagsläget är transporterna i gles- och landsbygden<br />

sällan samordnade varför insatser för ökad samordning borde ge bättre lönsamhet för samtliga<br />

aktörer.<br />

Huvuddelen av Norrbotten och norra Sveriges allmänna vägnät består av lokala statliga vägar.<br />

Det finmaskiga vägnätet har mycket stor betydelse för befolkningens möjlighet att bo kvar i<br />

inlandet, eftersom det är en förutsättning för persontransporter, näringslivets<br />

råvarutransporter, turism- och rekreationsresor. Det enskilda vägnätet i Norrbotten omfattar<br />

cirka 3400 mil väg, varav endast drygt 400 mil underhålls med hjälp av statsbidrag. Det<br />

enskilda vägnätet är drygt tre gånger längre än det statliga, varav större delen är skogsbilvägar<br />

utan statsbidrag.<br />

Idag tillgodoser stora delar av vägnätet inte de behov som näringslivet och befolkningen har.<br />

Den bristfälliga standarden leder till högre transportkostnader och konkurrensnackdelar för<br />

länets företag, vilket är hämmande för länets utveckling. Den bristfälliga standarden försämrar<br />

också möjligheterna till att utveckla framtida näringsgrenar.<br />

Vägverket beslutade under 2009 om hastighetsändringar längs en stor del av de statliga<br />

vägarna i Sverige. Det är problematiskt att beslutet slår mycket olika över landet.<br />

Hastighetssänkningar sker längs de mindre trafikintensiva vägarna i norra Sverige, där<br />

avstånden är stora och restiderna sedan tidigare är alltför långa för en god regionfunktion.<br />

21


En utökad IT infrastruktur och ett ökat IT användande möjliggör att invånare på landsbygden<br />

får tillgång till ett större utbud <strong>hem</strong>ma när det gäller tillgång till service och<br />

konsumtionsvaror. Det krävs dock en viss teknisk standard för att webbtjänsterna ska vara<br />

tillgängliga för alla. En stor andel av länets medborgare och företag har fått tillgång till snabb<br />

dataförbindelse, vilket bland annat effektiviserat näringslivets kommunikationsmöjligheter,<br />

delvis gynnat landsbygdsföretagares konkurrenssituation samt utvecklat offentlig verksamhet<br />

inom sjukvård, skola och omsorg. Även om resultatet av utbyggnaden har positiv effekt på<br />

samhället finns ändå en del kvar att göra i områden i länet som saknar bredbandsuppkoppling<br />

och för de områden som har för låg kapacitet. De skillnader som finns ger inte lika bra<br />

förutsättningar för tillväxt i hela länet, exempelvis för småskalig handel, webbhandel,<br />

möjligheter till nyetableringar eller för att locka till inflyttning. IT-infrastrukturen utgör en av<br />

de avgörande faktorerna för att Norrbottens län, gentemot andra delar av landet, ska upplevas<br />

som attraktivt att bosätta sig i eller bedriva näringsverksamhet i.<br />

De planerade avvecklingarna av olönsamma kopparnät för telefontrafiken kan i framtiden<br />

medföra stora påverkningar för invånare och näringsliv i gles- och landsbygden. I Sverige<br />

finns uppskattningsvis cirka 500 000 abonnentledningar i gles- och landsbygd varav minst<br />

200 000 av dessa idag är olönsamma. Dessa riskerar att bli utan fast förbindelse för bredband<br />

och telefoni då flertalet kommuner hittills har satsat på att bygga ut bredbandsnät som baseras<br />

på kopparnätet.<br />

I länet bedrivs idag bland annat skolundervisning, universitetsutbildningar och sjukvård via<br />

bredband och video som är baserat på kopparnätet. En avveckling skulle innebära att bland<br />

annat dessa tjänster skulle försvinna. Krav har kommit från kommuner, Post- och telestyrelsen<br />

med flera att berörda abonnenter ska erbjudas en ny tjänst där telefoni, SOS Alarm,<br />

trygghetslarm och bredband ska fungera och att samtliga aktörer ska få en acceptabel<br />

förberedelsetid för avvecklingen av den gamla tekniken.<br />

Infrastruktur i form av kommunala vatten-, avlopps- och värmeverk blir dyrare att driva sett<br />

till kostnaden per person som nyttjar denna infrastruktur då befolkningen i gles- och<br />

landsbygden minskar samtidigt som driftskostnaderna förblir oförändrade. Dessa problem kan<br />

till exempel ge framtida problem i form av anläggningar som inte fungerar som de ska då<br />

nyttjandegraden blir för låg. Samverkanslösningar mellan offentliga, privata och ideella<br />

organisationer samt över läns- och landsgränser kommer framöver att vara viktiga för att lösa<br />

denna typ av problem.<br />

22


Grundläggande betaltjänster<br />

Under 2008 avvecklades Svensk kassaservice som tidigare via lantbrevbärare gav gles- och<br />

landsbygdens invånare och företag möjlighet att utföra bankärenden. Lantbrevbärartjänsterna<br />

innebar en viktig service till allmänheten och näringslivet och var även en viktig personlig<br />

service för äldre och personer med funktionsnedsättning.<br />

Det politiska målet med grundläggande betaltjänster är att alla i samhället ska ha tillgång till<br />

grundläggande betaltjänster till rimliga priser (Prop. 2006/07:55). På orter och områden där<br />

marknaden inte förväntas ta över efter nedläggningen av Svensk kassaservice har Post- och<br />

telestyrelsen (PTS) upphandlat grundläggande betaltjänster. Målet vid upphandlingen var att<br />

ingen skulle behöva ha mer än cirka 3 mil till närmaste betalalternativ (oftast bank).<br />

Tjänsterna förmedlas av Kuponginlösen och ICA Banken och innebär service av<br />

betalningsförmedling och kontanthantering. Servicen kan ske på två sätt, genom betalservice<br />

och brevgirot och omfattar betalningsförmedling och kontanthantering. Hanteringen av<br />

dagskassor för näringsidkare och ideella föreningar omfattas inte av upphandlingen.<br />

Betalservice finns på 25 orter i landet varav sex i Norrbotten och innebär att man vid butiker<br />

kan ordna med en del allmänna ekonomiska transaktioner. I denna service finns brister främst<br />

vad gäller inlösen av avier från Bankgirot, kontantuttag med bankkort från andra svenska<br />

banker än Nordea, Swedbank, Länsförsäkringar Bank och ICA-Banken, kontantuttag med<br />

bankkort från utländska banker och kontantinsättningar till person- och bankkonton. När det<br />

gäller företagares dagskassor finns en ytterst begränsad möjlighet till tömning av dessa.<br />

Betalservicesstationerna är inte byggda för ändamålet och tömningar blir därmed förenade<br />

med tidskrävande kapacitets- och funktionsproblem.<br />

Brevgirot finns efter 73 lantbrevbärarlinjer i landet varav 25 i Norrbotten. Tjänsten innebär att<br />

uppdrag kan förmedlas av lantbrevbäraren genom rekommenderade brev till/från ICA Banken<br />

och Kuponginlösen. För äldre personer (80+) och personer med funktionsnedsättning har<br />

servicen utökats så att den kan ske vid tomtgränsen. Varje typ av transaktion och förmedling<br />

är förenad med avgifter från 6 kronor till 72 kronor. Nedläggningen av den service som<br />

lantbrevbärarna tidigare stod för har gett negativa konsekvenser för såväl privatpersoner som<br />

företag. Möjligheter till kontantuttag inom rimlig tid och inom rimliga avstånd har därmed<br />

blivit ett stort problem i länets gles- och landsbygd. Viss service bland annat vad gäller<br />

inlösen av bankgiroavier klarar brevgirot ännu inte av. Service av det slaget kräver fortfarande<br />

resor till närmaste bank.<br />

De mörklila områdena på kartan nedan visar de områden i länet som har längre än 40<br />

kilometer till närmaste bankkontor och de ljusare lila områdena visar de områden som har<br />

mellan 30-40 kilometer. Områden som nu omfattas av grundläggande betaltjänster är därmed<br />

ganska stora i länet.<br />

23


Karta 6: Tillgänglighet till närmaste bankkontor år 2007<br />

Kartan beskriver kortaste avståndet via farbar väg med bil från en befolkad ruta till närmaste bankkontor.<br />

Källa: Glesbygdsverket<br />

Av länets invånare är det främst äldre och personer med funktionsnedsättning som drabbats<br />

negativt av förändringarna. Individer med funktionshinder som nedsatt synförmåga kan inte<br />

alls nyttja brevgirot trots den utökade servicen vid tomtgränsen. De invånare som bor avsides<br />

utan tillgång till bil, har blivit helt avskurna från betaltjänstservicen. En del har inte tillgång<br />

till lantbrevbärare över huvudtaget och mycket långa resvägar till bank. De måste därför ofta<br />

förlita sig på hjälp av andra personer i sin närhet för sina ekonomiska transaktioner.<br />

Beträffande servicen för företagares dagskassehantering har den servicen försvunnit inom<br />

lantbrevbärarservicen. För företagare i fjällvärld och glesbygd innebär det problem med<br />

kontanthanteringar samt osäkerheter med värdetransporter i egen regi. En fungerande<br />

betaltjänst är en förutsättning för en fortsatt utveckling av länets gles- och landsbygd för såväl<br />

individer som företag.<br />

Post- och paketservicen har under en tid ingått i butikernas serviceutbud. Nedläggningen av<br />

dagligvarubutiker innebär att tillgången också till denna service försämras eller försvinner<br />

helt från orter. Flertalet områden i länet berörs dessutom av indragningen av postutdelning<br />

under helger som innebär att flertalet tidningsabbonnenter inte får sin dagstidning på lördagar.<br />

24


Förändringar inom offentlig service<br />

Mer av den offentliga servicen är på väg att övergå till kommersiell verksamhet i samband<br />

med avvecklande av monopol för exempelvis Apoteket, Svenska Spel och ATG-ombud.<br />

I spelutredningens uppdrag ingår att föreslå en uppstramning och modernisering av<br />

spelregleringen i syfte att kommersiella intressen ska kunna få tillstånd att anordna viss<br />

vadhållning. Tillstånden ska ge rätt att anordna vadhållningen såväl över Internet som hos<br />

spelombud. Kommersiella intressen har tidigare endast tillåtits verka i mycket begränsad<br />

omfattning. Utredningen föreslår att det statsägda spelbolaget Svenska Spel AB inte längre<br />

anordnar denna spelform.<br />

Idag har Svenska Spel totalt cirka 6 800 ombud varav 615 är ensamma på orten och 253 är<br />

glesbygdsombud. 2 Dessa två kategorier är till största delen olönsamma. Att de ändå finns kvar<br />

beror på att Svenska Spel sedan mitten av 1990-talet har en överenskommelse med tidigare<br />

Glesbygdverket. Sedan ett antal år finns även ett egenpåtaget ansvar för ombud som är<br />

ensamma på orten men inte glesbygdsombud. Spelet är viktigt för de flesta ombud, inte endast<br />

för den inkomst det ger verksamheten utan även det mervärde och den påverkan<br />

spelverksamheten har på den övriga omsättningen i dagligvarubutiken.<br />

Våren 2009 beslutade regeringen att Apotekets monopol ska ersättas av ett system där den<br />

som får tillstånd av Läkemedelsverket får driva apotek. Syftet är att öka företagandet och ge<br />

konsumenterna ökad tillgänglighet till läkemedel i hela landet. Reformen innebär att det<br />

skapas fler apotek, Apoteket AB ska dock under en övergångsperiod på tre år behålla sina<br />

apoteksombud för att säkra tillgängligheten till läkemedel i glesbygd. Enligt karta 7 nedan ser<br />

man att stora delar av länet har fått förbättrad tillgänglighet till läkemedel genom<br />

apoteksombud, flertalet av dessa kommer att få behålla denna tjänst med anledning av<br />

ovanstående, dock endast under tre år framåt. Det finns idag ingen lösning på hur tillgången<br />

till läkemedel ska säkras i de områden där det inte finns kommersiella krafter att starta upp<br />

apoteksverksamhet efter denna period.<br />

2 www.regeringen.se<br />

25


Karta 7: Tillgänglighet till läkemedel 2007 med hjälp av apoteksombud.<br />

Källa: Glesbygdsverket<br />

Tillgänglighet beskriver i den här presentationen den tid det teoretiskt tar att åka snabbast farbara väg med bil<br />

från en befolkad ruta till närmaste apotek eller apoteksombud.<br />

Trenden visar på att mer av den offentliga servicen i framtiden kommer att övergå till<br />

kommersiella grunder. I samband med dessa förändringar finns inte längre samma<br />

förutsättningar för invånare i gles- och landsbygd att ta del av denna service då etablering av<br />

kommersiell verksamhet förutsätter att verksamheten går med vinst. En förutsättning att<br />

möjliggöra för gles- och landsbygden att ta del av denna service är att skapa<br />

samverkanslösningar med ekonomiska förutsättningar som möjliggör för aktörerna att bedriva<br />

sådan service även i dessa områden.<br />

Hösten 2007 påbörjades utredningen Utveckling av lokal service i samverkan. Lars Högdahl<br />

är särskild utredare med uppdrag att stödja de statliga myndigheterna i deras arbete med att<br />

inrätta lokala servicekontor men även att stödja andra samverkansinitiativ. Utredningen ska<br />

driva på utvecklingen av en effektivare offentlig service och tjänsteproduktion som utnyttjar<br />

den moderna informations- och kommunikationsteknikens möjligheter. Målet med arbetet är<br />

att förbättra tillgängligheten till offentlig service i hela landet och att möjliggöra en fortsatt<br />

effektivisering av den offentliga tjänsteproduktionen. I uppdraget ingår även att utreda om det<br />

finns behov av förändringar i Lagen (2004:543) om samtjänst vid medborgarkontor.<br />

Slutbetänkandet ska lämnas in hösten 2009 och förslag där kan komma att påverka<br />

insatsområdena i detta program.<br />

26


Brister i tillgången till kommersiell och offentlig service<br />

De geografiska delar av länet som har störst brister i tillgången till kommersiell och offentlig<br />

service är byar som ligger längst ifrån centralorterna. Den kommersiella servicen har i många<br />

fall redan passerat en kritisk gräns, främst med anledning av en minskad befolkning och en<br />

högre andel äldre medborgare. För länets kommuner innebär de demografiska förändringarna<br />

ett minskat skatteunderlag samt minskade statsbidrag vilket leder till hårda prioriteringar av<br />

den egna verksamheten som i många fall kan drabba gles- och landsbygden hårt. Trots en<br />

minskande befolkning kvarstår dock behovet av service i ett lika stort geografiskt område som<br />

tidigare.<br />

Vad gäller näringslivet så är det näringslivet i de mest perifera delarna av länet som drabbas<br />

hårdast av höjda frakter på leveranser av varor. I länets inlands- och fjällkommuner finns<br />

uttalade problem inom offentlig och kommersiell service för de människor som arbetar på<br />

fjällanläggningar samt företag som bedriver sin verksamhet inom dessa områden.<br />

Turismnäringen är särskilt drabbad av dessa problem då de anställda inte kan bosätta sig i<br />

anslutning till arbetet då grundläggande service som exempelvis bostäder, barnomsorg, skola,<br />

dagligvarubutiker och drivmedel saknas. För turistföretagen blir det svårare att bedriva<br />

verksamhet med anledning av nedläggningar av dagligvarubutiker och drivmedelsstationer.<br />

För att näringslivet ska kunna fortsätta utvecklas i alla delar av länet krävs fungerande service<br />

vad gäller postgång, transporter (person/gods), mobiltelefontäckning, bredbandsuppkoppling<br />

samt tillgång till drivmedel, dagligvaror och grundläggande betaltjänster.<br />

Länets geografi skapar skillnader<br />

De neddragningar och försämringar som sker i länet inom såväl den kommersiella som<br />

offentliga servicen drabbar i störst utsträckning gles- och landsbygden i länet. Den utveckling<br />

som skett och sker under de närmaste åren har inom flera områden inneburit en centralisering<br />

av kommersiell och offentlig service till centralorterna. Tillgängligheten till kommersiell<br />

service som dagligvarubutik, drivmedel, Apotek, betaltjänster, Svenska Spel och ATGombud,<br />

kollektivtrafik samt till offentlig service som skola, barnomsorg, sjukvård i gles- och<br />

landsbygden är viktiga för att kunna erbjuda attraktiva livsmiljöer där människor har<br />

möjlighet att bosätta sig och för näringslivet att kunna bedriva sin verksamhet. Med den<br />

befolkningsstruktur som länet har är en fungerande offentlig och kommersiell service särskilt<br />

viktig för de äldre men även för de med funktionshinder för att möjliggöra för dessa personer<br />

att bosätta sig i samtliga delar av länet. Förutom tillgången till offentlig och kommersiell<br />

service är även möjligheterna att ta del av och tillgången till kultur- och nöjesutbud av stor<br />

vikt.<br />

Länets geografi med gleshet, långa avstånd och närheten till nationsgränser innebär både<br />

nackdelar och möjligheter. Kraven på fungerande kollektivtrafik och frakter är viktiga<br />

förutsättningar. När dessa förutsättningar inte kan uppfyllas ställs istället krav på individen att<br />

ha tillgång till egen bil eller att genom hjälp av andra tillgodose sina behov av service. För<br />

näringslivet innebär höga fraktkostnader och minskat underlag dålig lönsamhet. Länets<br />

geografi ger dock vissa möjligheter för befolkningen att nyttja angränsande länders utbud av<br />

offentlig och kommersiell service eller skapa samverkanslösningar.<br />

27


Möjligheter i länet<br />

För att landsbygden ska kunna leva behövs lokala initiativ, nya okonventionella kreativa<br />

lösningar och mod att pröva dem för att enskilda invånare ska kunna erbjudas god servicenivå<br />

utifrån realistiska förutsättningar. Detta kräver en större samverkan från berörda parter,<br />

offentliga, privata och ideella.<br />

Näringslivet och därmed sysselsättningen i länet har ofta en stark koncentration till<br />

centralorterna. I kommunernas glesbygdsområden är tillgång till en icke alltför avlägsen<br />

dagligvarubutik och drivmedelsstation av stor betydelse för möjligheterna till utveckling och<br />

överlevnad liksom möjligheterna till arbetspendling. Med den befolkningsstruktur som finns i<br />

länets gles- och landsbygd är det viktigt att genom olika insatser stärka kundunderlaget till de<br />

butiker som finns i dessa områden. Samverkanslösningar, vad gäller exempelvis<br />

varutransporter och viljan hos människor att få bo kvar i landsbygden, är en stark drivkraft för<br />

nya lösningar. Även lösningar vad gäller frakt och kommunikationer är viktiga för att<br />

möjliggöra för näringslivet att bedriva verksamhet.<br />

Länet har många unga som är födda under 1990-talet och för att dessa ska vilja och ha<br />

möjlighet att stanna kvar eller kunna återvända till sin uppväxtort krävs en god tillgång till<br />

offentlig och kommersiell service, nöjes- och kulturutbud samt möjligheter till arbete.<br />

I länet finns idag flertalet goda exempel på samverkanslösningar mellan aktörer. Ett<br />

genomgående problem är dock att få lönsamhet i verksamheterna.<br />

På flertalet orter i länet finns s.k. servicekontor som bland annat tillhandahåller dagligvaror,<br />

drivmedel och som är ombud för Apoteket, Svenska Spel, ATG och Systembolaget. Genom<br />

att få ekonomisk lönsamhet i sådana lösningar kan dessa verksamheter utvecklas och ge<br />

samordningsvinster för både kommun och andra aktörer som kan använda sig av kontoren.<br />

För att kunna bibehålla en acceptabel servicenivå spelar dagligvarubutiken ofta en viktig roll<br />

och verkar som central punkt för närområdets överlevnad och utveckling. När mer av den<br />

offentliga servicen kommersialiseras är det av stor vikt att såväl offentliga, privata och ideella<br />

aktörer har beredskap för att säkerställa att servicenivån bibehålls i gles- och landsbygd.<br />

Kalix Övre Bygd består av 20 byar som har samlat sina krafter i en ekonomisk förening.<br />

Föreningen bedriver ett servicecentrum med lanthandel och offentlig service i<br />

samverkansformer som bryter både by-, kommun- och normgränser. Enligt Råne älvdalsrådet<br />

ekonomisk förening, Råek, är kooperativa lösningar goda kompletterande alternativ till<br />

centraliserade verksamheter. Föreningen har övertagit ett industrihus, har upprättat ett<br />

samhällsservicekontor och planerar att driva ett lokalt äldreboende i Gunnarsbyn.<br />

Den sociala ekonomin 3 har i länet i många fall bidragit till goda lösningar för att säkra<br />

tillgången till offentlig och kommersiell service. Lösningarna har bland annat medverkat till<br />

att ersätta välfärdstjänster som försvunnit, skapat arbetstillfällen, bevarat verksamheter lokalt<br />

och utvecklat entreprenörskap på nya områden. Den sociala ekonomin kan tillsammans med<br />

den kommersiella servicen vara en avgörande faktor för att kunna behålla service och skapa<br />

3 Med social ekonomi avses organiserad verksamhet som primärt har samhälleliga ändamål, bygger på<br />

demokratiska värderingar och är fristående från den offentliga sektorn. Dessa sociala och ekonomiska<br />

verksamheter bedrivs huvudsakligen i föreningar, kooperativ, stiftelser och liknande sammanslutningar.<br />

Verksamheter inom den sociala ekonomin har allmännytta eller medlemsnytta, inte vinstintresse som främsta<br />

drivkraft.<br />

28


en attraktiv livsmiljö som möjliggör för befolkningen att bo kvar i gles- och landsbygden i<br />

Norrbotten. De sociala företagen 4 som växer fram i länet kan också betyda mycket för att<br />

bibehålla servicen på landsbygden genom att hitta samarbetsvinster med den kommersiella<br />

servicen eller genom att denna service bedrivs som ett socialt företag.<br />

En del kommuner i länet har gett invånarna i byar där kommersiell service ej finns tillgänglig<br />

tillgång till s.k. serviceturer. Problem med finansiering och att få lönsamhet i denna service<br />

samt länets geografi med stora avstånd har dock medfört att serviceformen fått läggas ner på<br />

flertalet orter.<br />

Inom länet finns goda exempel på hur samverkan löst delar av den offentliga servicen. Ett<br />

exempel på gränsöverskridande lösning är ett gemensamt reningsverk i Karesuando som<br />

byggts tillsammans med Finland. Detta var ett EU-finansierat projekt som möjliggjorde att en<br />

del av den offentliga servicen kan upprätthållas även med ett minskande befolkningsunderlag.<br />

Ytterligare ett exempel på en lösning som kan leda till bättre service i byarna är<br />

omstrukturering av återvinningscentraler som håller på att genomföras i bland annat<br />

Karesuando och Vittangi. Borttransport av grovt avfall kommer att ske genom mobila<br />

återvinningsstationer som kommer att besöka fler byar än vad som tidigare haft<br />

återvinningscentraler. Med en besöksfrekvens på fyra gånger per år bör detta leda till att<br />

hushållen i genomsnitt får en förbättrad service.<br />

Detta är bara några av de goda exempel för samordnad service i gles- och landsbygden som<br />

finns i länet men även goda lösningar utanför länets gränser bör tas tillvara. Genom utökade<br />

insatser inom detta område kan vinster för fler parter utökas. Förutsättningarna bedöms goda<br />

för att samordna offentlig service och att hitta lokalt anpassade servicelösningar. Det finns ett<br />

växande intresse från både givar- och mottagarhåll för samordnad service. Länets geografi gör<br />

att möjligheter finns till samarbete mellan ländernas offentliga serviceinstanser. En tydlig<br />

tendens är att dessa möjligheter börjar tas tillvara i allt större utsträckning.<br />

4 Sociala företag har som ändamål att integrera människor som står långt från arbetsmarknaden i samhälle och<br />

arbetsliv, skapa delaktighet för medarbetarna genom ägande, avtal eller på annat väl dokumenterat sätt,<br />

återinvesterar sina vinster i den egna eller liknande verksamheter och är fristående från offentlig verksamhet<br />

29


Övergripande mål<br />

Det övergripande målet med programmet är att skapa förutsättningar för människor och<br />

företag att bo och verka var de vill i länet och erbjudas god servicenivå utifrån realistiska<br />

förutsättningar och inom rimliga avstånd.<br />

Genom satsningar på prioriterade aktiviteter i utpekade insatsområden ska i ett antal mätbara<br />

delmål uppfyllas. Uppföljning av dessa delmål genomförs en gång per år. Det ger vägledning<br />

om det övergripande målet uppnås och ger även en övergripande bild av utvecklingen i länet<br />

samt om det sker förändringar av servicen i gles- och landsbygden. Parterna som har deltagit i<br />

framtagandet av programmet har tillsammans med övriga offentliga, privata och ideella<br />

aktörer, ett gemensamt ansvar att genomföra det regionala serviceprogrammet och bidra till<br />

att målen uppfylls inom ramen för sina respektive verksamheter. Det regionala<br />

serviceprogrammet ska ligga till grund för prioriteringar i länet för samtliga parter samt vara<br />

ett styrande dokument vid hanteringen av stöd till kommersiell service.<br />

Insatsområden och kvantitativa mål<br />

När det gäller insatsområden har programmet avgränsats till att främst omfatta insatser inom<br />

den kommersiella servicen samt service som kan stärka dessa serviceslag som exempelvis<br />

apoteksvaror, post, systembolag och grundläggande betaltjänster. Stora förändringar håller<br />

dock på att ske där en större del av den offentliga servicen är på väg att övergå till<br />

kommersiell service. Samverkansinsatser mellan den offentliga och kommersiella servicen är<br />

därför av stor vikt för länets utveckling. Parterna som deltagit i framtagandet av programmet<br />

har alla ansvar att tillse att samordningsvinster kring servicefrågor uppnås, ett särskilt ansvar<br />

för detta har länets kommuner. Länsstyrelsen har ansvar att tillse att samordningsvinster<br />

skapas vid användningen av de regionala medlen.<br />

Ökad samordning av serviceslag inom offentlig och kommersiell service<br />

Tillgången till service är av stor betydelse för invånarnas och näringslivets förutsättningar att<br />

bo och bedriva verksamhet i gles- och landsbygden. Myndigheters centraliseringar samt<br />

försämrade villkor och höga fraktkostnader för dagligvaror och drivmedel är exempel på<br />

förändringar som påverkar dessa förutsättningar. Trenden är att mer av den offentliga servicen<br />

i framtiden kommer att övergå till kommersiella grunder. I samband med sådana förändringar<br />

finns inte längre samma förutsättningar för invånare på gles- och landsbygd att ta del av sådan<br />

service, då etablering av kommersiell verksamhet förutsätter att verksamheten går med vinst.<br />

För att länets gles- och landsbygder ska ha möjlighet att ta del av service som övergår till<br />

kommersiella grunder ställs därför krav på ökad samordning och samverkanslösningar mellan<br />

offentliga, privata och ideella aktörer som möjliggör att bedriva sådan service även i dessa<br />

områden.<br />

Prioriterade aktiviteter:<br />

� samverkansinsatser för samordnade transporter.<br />

� insatser för att säkerställa tillgång till olika serviceslag<br />

� informationsinsatser i syfte att sprida kunskap och erfarenhet av goda<br />

samverkansexempel mellan offentlig och kommersiell service<br />

30


Aktivitetsmål:<br />

� 4 samverkansinsatser för samordnade transporter<br />

� 5 servicepunkter för säkerställande av tillgång till olika serviceslag<br />

� 4 informationsinsatser i syfte att sprida kunskap och erfarenhet av goda<br />

samverkansexempel mellan offentlig och kommersiell service<br />

Resultatmål:<br />

� servicegivare och kommuner upplever bättre samordnade transporter<br />

� 3 servicepunkter som blir varaktiga under programmets genomförande<br />

� 50 procent av deltagarna vid informationsinsatser upplever att de har fått mer kunskap<br />

och erfarenhet om hur goda samverkanslösningar skapas<br />

Effektmål:<br />

� berörda aktörer upplever en ökad samordning inom offentlig och kommersiell service<br />

Stödja lokala initiativ<br />

För att länets gles- och landsbygd ska kunna fortsätta att utvecklas behövs lokala initiativ, nya<br />

okonventionella kreativa lösningar och mod att pröva dem. På flertalet orter i länet finns goda<br />

exempel på lokala lösningar för att säkerställa en god servicenivå. Insatser för att stödja dessa<br />

initiativ och främja tillkomsten av fler lokalt anpassade lösningar är av stor betydelse för<br />

länets fortsatta utveckling. För detta krävs större samverkan mellan offentliga, privata och<br />

ideella aktörer.<br />

Prioriterade aktiviteter:<br />

� informationsinsatser för att förmedla erfarenhet och kunskap om de goda exempel som<br />

finns på lokala initiativ för att säkerställa en god servicenivå<br />

� insatser där offentliga, privata och ideella aktörer i samverkan arbetar fram och<br />

tillämpar lokalt anpassade lösningar kring tillgången av olika serviceslag<br />

Aktivitetsmål:<br />

� 4 informationsinsatser för att förmedla erfarenhet och kunskap om lokala initiativ<br />

� 8 samverkansprojekt där offentliga, privata och ideella aktörer arbetar fram och<br />

tillämpar lokalt anpassade lösningar kring tillgången av olika serviceslag<br />

Resultatmål:<br />

� 50 procent av deltagarna vid informationsinsatser upplever att de har fått ökad<br />

kunskap lokalt anpassade lösningar för att säkerställa en god servicenivå<br />

� 5 lokalt anpassade lösningar i drift under programmets genomförande för att bevara<br />

eller stärka tillgången till service<br />

Effektmål<br />

� Invånare och näringsliv i länet upplever att tillgången till service har förbättrats<br />

31


Tillgänglighetsanpassning för personer med funktionsnedsättning<br />

Tillgången till offentlig och kommersiell service har under en längre period försämrats i<br />

länets gles- och landsbygder. Den minskade tillgången till service har i många fall inneburit<br />

att äldre och personer med funktionsnedsättning har blivit beroende av anhöriga och grannar<br />

för att kunna ta del av serviceutbudet. Det regionala serviceprogrammet ska bidra till en bra<br />

tillgänglighet till kommersiell och offentlig service för såväl medborgare som företag och<br />

därigenom bidra till goda levnads- och tillväxtförutsättningar i gles- och landsbygd. Särskilt<br />

ska personer med funktionshinder och deras behov lyftas fram. Insatser för att främja<br />

tillgänglighet till service för personer med funktionsnedsättning är därför en prioriterad insats<br />

i programmet.<br />

Prioriterade aktiviteter:<br />

� informationsinsatser och mentorsstöd för att förmedla kunskap om<br />

tillgänglighetslösningar av dagligvarubutiker och drivmedelsstationer<br />

� investeringsstöd för tillgänglighetsanpassning av dagligvarubutiker och<br />

drivmedelsstationer<br />

Aktivitetsmål:<br />

� 25 informations- och mentorsinsatser avseende tillgänglighetslösningar av<br />

dagligvarubutiker och drivmedelsstationer<br />

� 15 beviljade investeringsstöd för tillgänglighetsanpassning av dagligvarubutiker och<br />

drivmedelsstationer<br />

Resultatmål:<br />

� 75 procent av deltagarna vid informations- och mentorsinsatser anser att de har fått<br />

värdefull kunskap om tillgänglighetslösningar<br />

� 20 procent av länets dagligvarubutiker och drivmedelsstationer har genom<br />

investeringsstöd blivit mer tillgänglighetsanpassade<br />

Effektmål:<br />

� Ökad upplevelse av en förbättrad tillgänglighet till dagligvarubutiker och<br />

drivmedelsstationer<br />

Säkra tillgången till drivmedel<br />

Tillgång till drivmedel är en viktig faktor för såväl invånares möjligheter att bosätta sig i alla<br />

delar av länet som för näringslivet att bedriva verksamhet. Nya lagar och bestämmelser,<br />

oljebolagens nedläggningar av stationer, uppsägning av avtal med återförsäljare och höga<br />

saneringskostnader innebär att hela marknaden är under omstrukturering. Mycket tyder på att<br />

fler drivmedelsstationer kommer att försvinna de närmaste åren med anledning av<br />

ovanstående. En försämrad tillgång till drivmedel kan leda till att länets näringsliv, främst<br />

turismföretag i fjällområdena och rennäringsföretag, inte kan fortsätta bedriva sin verksamhet<br />

om de själva inte kan lösa tillgången till drivmedel. Kundunderlaget för övrig service i<br />

anslutning till dessa näringar riskerar även därmed att påverkas negativt.<br />

Forskningsutvecklingen inom branschen sker kontinuerligt och gör det svårt att förutspå<br />

framtida efterfrågan och utbud av drivmedel. Drivmedelsfrågorna berör många aktörer och<br />

omges av osäkerhet med anledning av omstruktureringen inom branschen vilket gör att<br />

insatsområdet bör lyftas fram och uppmärksammas.<br />

32


Prioriterade aktiviteter:<br />

� insatser för att främja lokalt anpassade lösningar för att säkerställa<br />

drivmedelsförsörjningen<br />

� investeringsstöd, investeringslån och servicebidrag enligt förordning (2000:284) om<br />

stöd till kommersiell service<br />

Aktivitetsmål:<br />

� 5 lokalt anpassade lösningar för att säkerställa drivmedelsförsörjningen<br />

� 20 beviljade investeringsstöd/investeringslån för drivmedel<br />

Resultatmål:<br />

� Minst 45 drivmedelsstationer i gles- och landsbygd<br />

Effektmål:<br />

� Tillgängligheten i kilometer till närmaste drivmedelsstation har inte försämrats i<br />

förhållande till tillgängligheten år 2009<br />

Säkra tillgången till livsmedel<br />

En möjlighet för att säkra tillgången till livsmedel i länets gles- och landsbygder är att samla<br />

flera serviceslag i dagligvarubutiken. Landsbygdsbutiken är ofta en central punkt i bygden<br />

och genom att samla flera serviceslag i dem skapas ett mervärde. Butikens attraktionskraft<br />

och förutsättningarna för att den ska finnas kvar på orten ökar då det medför en ökad<br />

omsättning. För att säkerställa tillgången till dagligvarubutiker i gles- och landsbygden är<br />

insatser som stärker förutsättningarna för en attraktiv butik prioriterade.<br />

Prioriterade aktiviteter:<br />

� mentorsstöd för främja skapandet av attraktiva butiker<br />

� insatser för att främja förutsättningar för dagligvarubutiker att tillhandahålla<br />

ytterligare serviceslag<br />

� investeringsstöd, investeringslån, servicebidrag och <strong>hem</strong>sändningsbidrag enligt<br />

förordning (2000:284) om stöd till kommersiell service<br />

Aktivitetsmål:<br />

� 20 mentorsinsatser för främja skapandet av attraktiva butiker<br />

� 10 insatser för att främja förutsättningar för dagligvarubutiker att tillhandahålla<br />

ytterligare serviceslag<br />

� 40 beviljade investeringsstöd/investeringslån<br />

� 25 beviljade servicebidrag<br />

Resultatmål:<br />

� 75 procent av servicegivarna som erhållit mentorsstöd upplever en attraktivare butik<br />

� minst 50 procent av dagligvarubutikerna tillhandahåller ett flertal serviceslag<br />

� minst 43 dagligvarubutiker i gles- och landsbygd<br />

Effektmål:<br />

� 35 procent av dagligvarubutikerna som erhållit mentorsstöd har bibehållit eller ökat<br />

sin omsättning<br />

� Tillgängligheten i minuter/kilometer till närmaste dagligvarubutik har inte försämrats i<br />

förhållande till tillgängligheten år 2009<br />

33


Stärka det lokala näringslivet<br />

Länet har ett diversifierat näringsliv med starka konkurrensfördelar och stora möjligheter att<br />

bygga vidare på redan etablerade produkter. En fortsatt utveckling av näringslivet och dess<br />

möjligheter att fortsätta verka på gles- och landsbygden är därför prioriterat. Genom att nyttja<br />

de resurser och kunskaper som finns i länet samt insatser för att säkerställa att näringslivet<br />

kan bedriva sin verksamhet kan de som verkar i gles- och landsbygden stärkas ytterligare. För<br />

att näringslivet ska kunna fortsätta utvecklas i alla delar av länet krävs fungerande service vad<br />

gäller postgång, gods- och persontransporter, mobiltelefontäckning, bredbandsuppkoppling<br />

samt tillgång till drivmedel, dagligvaror och grundläggande betaltjänster.<br />

Att nyttja det lokala näringslivet är en förutsättning för att företag i gles- och landsbygden ska<br />

kunna fortsätta bedriva sin verksamhet samtidigt som det krävs att de har tillgång till samma<br />

tjänster som näringsidkare i övriga delar av länet. Det finns flera exempel på goda lösningar<br />

för att säkra tillgången till service i länet. Företag med koppling till den sociala ekonomin är<br />

exempel på en god lösning som bidragit till att ersätta välfärdstjänster som försvunnit, skapat<br />

arbetstillfällen, bevarat verksamheter lokalt och utvecklat entreprenörskap på nya områden.<br />

Prioriterade aktiviteter:<br />

� kompetensutvecklings- och informationsinsatser inom lokal upphandling<br />

� insatser för att främja lokala initiativ inom social ekonomi<br />

� samverkansinsatser för att främja näringslivets tillgång till service<br />

Aktivitetsmål:<br />

� 14 kompetensutvecklings- och informationsinsatser inom lokal upphandling<br />

� 4 insatser för att främja lokala initiativ inom social ekonomi<br />

� 4 samverkansinsatser för att främja näringslivets tillgång till service<br />

Resultatmål:<br />

� 75 procent av dem som deltagit i kompetensutvecklings- och informationsinsatser<br />

inom lokal upphandling upplever att de har fått ökad kompetens inom området<br />

� 4 nystartade företag med koppling till den sociala ekonomin<br />

� det lokala näringslivet anser att tillgången till service har ökat<br />

Effektmål:<br />

� det lokala näringslivet upplever att möjligheterna till företagande på gles- och<br />

landsbygden har förbättrats<br />

34


Finansiering<br />

Länets parter har tillsammans enats om prioriterade insatsområden och aktiviteter för att<br />

uppnå målet med programmet. De huvudsakliga medlen för programmet förutsätts komma<br />

från länets kommuners, övriga organisationers och företags ordinarie budget. Varje part<br />

beslutar för sig över hur de egna resurserna ska användas för att finansiera serviceinsatser i<br />

länet med det regionala serviceprogrammet som grund. Utgångspunkten vid framarbetandet<br />

av programmet har varit att det ska bidra till en effektivare och mer samordnad användning av<br />

de medel som redan finns för serviceåtgärder i länet. Särskilt stöd för insatser inom<br />

programmet kan även utgå genom Förordningen (2000:284) om stöd till kommersiell service.<br />

För hanteringen av ansökningar enligt förordningen tilldelas länet årsvis medel och för år<br />

2009 uppgår dessa till 5 miljoner kronor. Utöver dessa medel har Länsstyrelsen tilldelats 4,9<br />

miljoner kronor i särskilda medel 5 för att öka tillgängligheten till service i gles- och<br />

landsbygder. Finansiering via regionala projektbidrag är möjlig i den mån insatserna<br />

överensstämmer med prioriterade tillväxtområden och tillväxtfrämjande förutsättningar i det<br />

regionala tillväxtprogrammet (RTP).<br />

Några av de insatsområden som lyfts fram i det regionala serviceprogrammet överensstämmer<br />

med den regionala genomförandestrategin för landsbygdsprogrammet 2007-2013 och<br />

delmålet ett diversifierat landsbygdsföretagande och en förbättrad livskvalitet. Det är främst<br />

inom åtgärden Grundläggande tjänster för ekonomin och befolkningen på landsbygden som<br />

finansiering från landsbygdsprogrammet till aktiviteter i regionala serviceprogrammet kan bli<br />

möjlig. Tillgängliga medel i Norrbotten i denna åtgärd uppgår till 2,8 miljoner kr för perioden<br />

2007-2013. I den mån prioriterade insatser överensstämmer med den lokala<br />

utvecklingsstrategin inom respektive leaderområde kan aktiviteter finansieras genom de<br />

budgetmedel som har fördelats till LAG (den lokala föreningen som ansvarar för<br />

verksamheten) inom varje leaderområde.<br />

Tillväxtverket har av regeringen tilldelats 17 miljoner kronor för lokalt anpassade lösningar<br />

för perioden 2009-2011. En utgångspunkt ska vara att öka samordningen mellan kommersiell<br />

och offentlig service. Samarbete med lokala utvecklingsgrupper, ideella organisationer och<br />

lokalt näringsliv ska eftersträvas. Medlen kan även användas för att förstärka serviceinriktade<br />

åtgärder inom landsbygdsprogrammet. Insatserna ska så långt som möjligt komplettera<br />

varandra och samordnas. För vissa insatser och aktiviteter inom det regionala<br />

serviceprogrammet kan därmed möjligheter finnas för finansiering inom ramen för dessa<br />

medel.<br />

5 Regeringsbeslut (N2008/6732/RT)<br />

Bidragen ska användas till utökade insatser i länen för att öka tillgängligheten till service i gles- och<br />

landsbygder. Insatserna ska i första hand riktas mot att stärka tillgången till drivmedel. Bidragen ska även<br />

användas till insatser som samordnar olika typer av service för att stärka dagligvarubutiker och<br />

drivmedelsstationer med strategisk betydelse för varuförsörjningen. Bidragen kan också användas för att stärka<br />

serviceinriktade åtgärder inom landsbygdsprogrammet.<br />

35


Uppföljning och utvärdering<br />

Uppföljning och utvärdering av programmet kommer under programperioden att ske<br />

kontinuerligt av Länsstyrelsen för att säkerställa en kunskapsuppbyggnad genom<br />

gemensamma läroprocesser. Arbetet med att följa upp det regionala serviceprogrammet<br />

kommer att ske årligen genom bland annat enkätundersökningar, möten med kommuner och<br />

övriga berörda organisationer i länet. Uppföljningarna kommer att sammanställas och<br />

rapporteras till det Regionala partnerskapet samt skickas till Tillväxtverket som är ansvarig<br />

myndighet på nationell nivå.<br />

Tabell 1. Organisation av uppföljnings- och utvärderingsarbete<br />

Moment Aktivitet Tidpunkt Ansvarig<br />

Planering - Formulering av mål 2009 Länsstyrelsen i<br />

- Definition av<br />

samverkan med<br />

insatsområden,<br />

kommuner och<br />

aktiviteter och<br />

övriga berörda<br />

indikatorer<br />

- Upprätta<br />

uppföljnings- och<br />

utvärderingsplan<br />

organisationer i länet<br />

Uppföljning En gång per år Länsstyrelsen<br />

(november - Rapporteras till<br />

december)<br />

Tillväxtverket som<br />

gör nationell<br />

uppföljning<br />

Utvärdering Vid halva<br />

Länsstyrelsen samt<br />

programperioden eventuellt externt<br />

(2011) samt efter upphandlad konsult.<br />

avslut (2013) På nationell nivå,<br />

Tillväxtanalys<br />

Indikatorer är variabler som används för att mäta målen och visa programmets och insatsernas<br />

verkan. Målet är att beskriva vilka resultat och effekter genomförda insatser har haft på<br />

utvecklingen på tillgång till kommersiell och offentlig service för invånare och företag. I<br />

tabell 2 nedan redovisas aktivitets- och resultatindikatorer utifrån prioriterade insatsområden<br />

samt källa varifrån information om och mätning av indikatorn sker.<br />

36


Tabell 2. Mål och indikatorer<br />

Aktivitetsmål Aktivitetsindikator Källa<br />

4 samverkansinsatser för samordnade<br />

transporter<br />

Antal samverkansinsatser<br />

Enkät till<br />

kommuner<br />

5 servicepunkter för säkerställande av<br />

tillgång till olika serviceslag<br />

Antal servicepunkter<br />

Enkät till<br />

kommuner/statistik<br />

4 informationsinsatser i syfte att sprida<br />

kunskap och erfarenhet av goda<br />

samverkansexempel mellan offentlig<br />

och kommersiell service<br />

Antal informationsinsatser<br />

(seminarier, möten,<br />

nyhetsbrev etc.)<br />

Enkät till berörda<br />

aktörer<br />

Resultatmål Resultatindikator Källa<br />

Servicegivare och kommuner upplever<br />

bättre samordnade transporter<br />

Andel av servicegivare<br />

och kommuner som<br />

upplever att samordnade<br />

transporter har ökat<br />

Enkät till<br />

servicegivare och<br />

kommuner<br />

3 servicepunkter som blir varaktiga Antal varaktiga<br />

Enkät till<br />

under programmets genomförande servicepunkter<br />

kommuner<br />

50 procent av deltagarna vid<br />

Andel av deltagare vid<br />

informationsinsatser upplever att de<br />

har fått mer kunskap och erfarenhet om<br />

informationsinsatser som<br />

anser att de ökad kunskap<br />

Enkät till deltagare<br />

hur goda samverkanslösningar skapas och erfarenhet<br />

Effektmål Effektindikator Källa<br />

Berörda aktörer upplever en ökad<br />

samordning inom offentlig och<br />

kommersiell service<br />

Enkät till berörda<br />

aktörer<br />

Aktivitetsmål Aktivitetsindikator Källa<br />

4 informationsinsatser för att förmedla<br />

erfarenhet och kunskap om lokala<br />

initiativ<br />

8 projekt för att stötta offentliga,<br />

Antal informationsinsatser<br />

(seminarier, möten,<br />

nyhetsbrev etc.)<br />

Enkät till berörda<br />

aktörer<br />

privata och ideella aktörer att i<br />

samverkan arbeta fram och tillämpa<br />

lokalt anpassade lösningar kring<br />

tillgången av olika serviceslag<br />

Antal projekt<br />

Enkät till<br />

kommuner/statistik<br />

Resultatmål Resultatindikator Källa<br />

50 procent av deltagarna vid<br />

informationsinsatser upplever att de<br />

har fått ökad kunskap lokalt anpassade<br />

lösningar för att säkerställa en god<br />

servicenivå<br />

Andel av deltagare som<br />

anser att informationsinsatserna<br />

bidragit till<br />

ökad kunskap<br />

Enkät till deltagare<br />

5 lokalt anpassade lösningar i drift<br />

under programmets genomförande för<br />

att bevara eller stärka tillgången till<br />

service<br />

Antal lokala lösningar i<br />

drift<br />

Enkät till<br />

kommuner och<br />

berörda aktörer<br />

Effektmål Effektindikator Källa<br />

Invånare och näringsliv i länet<br />

upplever att tillgången till service har<br />

förbättrats<br />

Enkät till berörda<br />

aktörer<br />

Ökad samordning av serviceslag inom offentlig och<br />

kommersiell service<br />

Stödja lokala initiativ<br />

37


Tillgänglighetsanpassning för personer med<br />

funktionsnedsättning<br />

Säkra tillgången till drivmedel<br />

Aktivitetsmål Aktivitetsindikator Källa<br />

25 informations- och mentorsinsatser<br />

avseende tillgänglighetslösningar av<br />

dagligvarubutiker och<br />

drivmedelsstationer<br />

15 beviljade investeringsstöd för<br />

tillgänglighetsanpassning av<br />

dagligvarubutiker och<br />

drivmedelsstationer<br />

Antal informationsinsatser<br />

(seminarier, möten,<br />

nyhetsbrev etc.)<br />

Antal butiker/stationer<br />

som erhållit mentorsstöd<br />

Antal beviljade<br />

investeringsstöd<br />

Enkät till<br />

kommuner och<br />

berörda aktörer<br />

NYPS<br />

Resultatmål Resultatindikator Källa<br />

75 procent av deltagarna vid<br />

informations- och mentorsinsatser<br />

anser att de har fått värdefull kunskap<br />

om tillgänglighetslösningar<br />

20 procent av länets dagligvarubutiker<br />

och drivmedelsstationer är<br />

tillgänglighetsanpassade<br />

Andel av deltagarna som<br />

upplever att<br />

mentorsinsatserna har<br />

bidragit till värdefull<br />

kunskap<br />

Ökat antal<br />

butiker/stationer är<br />

tillgänglighetsanpassade<br />

Effektmål Effektindikator Källa<br />

Ökad upplevelse av en förbättrad<br />

tillgänglighet till dagligvarubutiker och<br />

drivmedelsstationer<br />

Aktivitetsmål Aktivitetsindikator Källa<br />

5 lokalt anpassade lösningar för att<br />

säkerställa drivmedelsförsörjningen<br />

5 beviljade investeringsstöd för<br />

drivmedel<br />

Antal lokala lösningar<br />

Antal beviljade<br />

investeringsstöd<br />

Enkät till deltagare<br />

Enkät till berörda<br />

aktörer<br />

Enkät till berörda<br />

aktörer<br />

Enkät till<br />

kommuner<br />

NYPS<br />

Resultatmål Resultatindikator Källa<br />

Minst 45 drivmedelsstationer i gles-<br />

och landsbygd<br />

Antal drivmedelsstationer i<br />

gles- och landsbygd<br />

jämfört med utgångsläget<br />

Effektmål Effektindikator Källa<br />

Tillgängligheten i kilometer till<br />

närmaste drivmedelsstation har inte<br />

försämrats i förhållande till<br />

tillgängligheten år 2009<br />

38<br />

Enkät till berörda<br />

aktörer<br />

Statistik<br />

Tillväxtanalys


Säkra tillgången till livsmedel<br />

Aktivitetsmål Aktivitetsindikator Källa<br />

20 mentorsinsatser för främja<br />

skapandet av attraktiva butiker<br />

10 insatser för att främja<br />

förutsättningar för dagligvarubutiker<br />

att tillhandahålla ytterligare serviceslag<br />

Antal butiker som erhållit<br />

mentorsstöd för<br />

attraktivare butik<br />

Antal<br />

samarbetsprojekt/insatser<br />

Enkät till berörda<br />

aktörer<br />

Enkät till<br />

kommuner och<br />

berörda aktörer<br />

40 beviljade investeringsstöd för<br />

dagligvarubutiker<br />

Antal beviljade<br />

investeringsstöd<br />

NYPS<br />

Resultatmål Resultatindikator Källa<br />

75 procent av servicegivarna som<br />

erhållit mentorsstöd upplever en<br />

attraktivare butik<br />

Andel av servicegivare<br />

som erhållit mentorsstöd<br />

som upplever en<br />

attraktivare butik<br />

Enkät till servicegivare<br />

Minst 50 % av dagligvarubutikerna<br />

tillhandahåller ett flertal serviceslag<br />

Minst 43 dagligvarubutiker i gles- och<br />

landsbygd<br />

Effektmål<br />

35 procent av dagligvarubutikerna som<br />

erhållit mentorsstöd har bibehållit eller<br />

ökat sin omsättning<br />

Tillgängligheten i minuter/kilometer<br />

till närmaste dagligvarubutik har inte<br />

försämrats i förhållande till<br />

tillgängligheten år 2009<br />

39<br />

Andel dagligvarubutiker<br />

som tillhandahåller ett<br />

flertal serviceslag<br />

Antal dagligvarubutiker i<br />

gles- och landsbygd<br />

jämfört med utgångsläget<br />

Effektindikator Källa<br />

Andel dagligvarubutiker<br />

Enkät till<br />

kommuner och<br />

berörda aktörer<br />

Enkät till berörda<br />

aktörer<br />

Enkät till berörda<br />

aktörer<br />

Statistik<br />

Tillväxtanalys


Stärka det lokala näringslivet<br />

Aktivitetsmål Aktivitetsindikator Källa<br />

14 kompetensutvecklings- och<br />

informationsinsatser inom lokal<br />

upphandling<br />

4 insatser för att främja lokala initiativ<br />

inom social ekonomi<br />

4 samverkansinsatser för att främja<br />

näringslivets tillgång till service<br />

40<br />

Antal utbildningstillfällen<br />

Antal informationsinsatser<br />

(seminarier, möten,<br />

nyhetsbrev etc.)<br />

Antal<br />

samarbetsprojekt/insatser<br />

mellan offentlig och<br />

privat/ideell sektor<br />

Antal<br />

samarbetsprojekt/insatser<br />

Resultatmål Resultatindikator Källa<br />

75 procent av dem som deltagit i<br />

kompetensutvecklings- och<br />

informationsinsatser inom lokal<br />

upphandling upplever att de har fått<br />

ökad kompetens inom området<br />

4 nystartade företag med koppling till<br />

den sociala ekonomin<br />

Det lokala näringslivet anser att<br />

tillgången till service har ökat<br />

Andel av deltagare som<br />

upplever att de har fått<br />

ökad kunskap i lokal<br />

upphandling<br />

Antal företag som bedriver<br />

verksamhet inom<br />

kommersiell/offentlig<br />

service<br />

Andel av lokala<br />

näringslivet som anser att<br />

tillgången till service har<br />

ökat<br />

Effektmål Effektindikator Källa<br />

Det lokala näringslivet upplever att<br />

möjligheterna till företagande på gles-<br />

och landsbygden har förbättrats<br />

Enkät till berörda<br />

aktörer<br />

Enkät till berörda<br />

aktörer<br />

Enkät till berörda<br />

aktörer<br />

Enkät till deltagare<br />

Enkät till<br />

kommuner och<br />

berörda<br />

aktörer/statistik<br />

Enkät till lokala<br />

näringslivet via<br />

kommuner<br />

Enkät till berörda<br />

aktörer

Hooray! Your file is uploaded and ready to be published.

Saved successfully!

Ooh no, something went wrong!