Garpenbergsbladet nr 3 - 2022

JULSPECIAL 2022
på
Svunna Tider
LOPPIS, ANTIKT & BYGGNADSVÅRD
Första advent
26-27/11
10:00-15:00
JULPYNT, JULKLAPPAR,
JULINSPIRATION
OCH
MASSA FYND FÖR HELA HUSET
KLÄ ER VARMT!!!!
Byn Herrgården/Länganvägen
0763401459
Bästa läsare
Hösten 2016 genomförde Dalarna Museum en kulturhistorisk inventering av
Garpenbergs kyrkogård på uppdrag av Hedemora Garpenbergs församling. Några
äldre bybor ombads att medverka för sin personkännedom av äldre garpenbergsbor.
Hedersmannen Ivar Kronberg ingick i gruppen. Med ett glasklart minne men nedsatt
hörsel tyckte han inte att han bidrog mycket. Det löste han på nedanstående sätt.
”En vandring genom Finnhytte by på 30-talet.
För en tid sedan kallade Kristoffer Ärnbeck (byggnadsantikvarie) med Linnea
Kärvemo (anställd på kyrkogårdsförvaltningen) till möte i församlingshemmet, syftet
var att inventera Garpenbergs kyrkogård på dels värdefulla gravvårdar dels personer
som bott och betytt mycket för bygden.
I egenskap av nestor gällande ålder tyckte Inga Gustafson att jag borde vara med, det
visade sig vara ganska misslyckat på grund av min dåliga hörsel hörde jag knappt ett
ord som sades, därför sitter jag tyst, med en känsla att det blir ungefär som god dag -
yxskaft om jag yttrar mig.
Vid ett senare tillfälle nämner jag detta för Inga att trots jag kände nästan varje gård i
byn på 30-talet ej får fram något om detta, hon säjer, skriv ned det, du kan läsa upp
det på någon träff för daglediga sedan. Jag tar Inga på orden och börjar skriva ner
några minnesbilder.
Jag föddes och växte upp i Bensåsen en skogsby utan el utan telefon, ibland på vintern
helt isolerad från omvärlden. Därför såg man som barn Finnhyttan som rena
sagolandet. Mitt första minne av Finnhyttan härrör sig från tidigt 30-tal. Far och jag
åkte med häst och släde dit. Far stallade in hästen i Kvarnstallet, för att sen uträtta de
ärenden som skulle utföras.
Vi gick till första gården efter järnvägen, den kallades Stenhuset, där huserade några
körare som far kände. Jag vill minnas att det bara var ett rum i stugan med britsar efter
väggarna.
Senare rustades Stenhuset upp till bostadshus, dit flyttade från Bensåsen Albin
Salomonsson m. familj. En dotterdotter Mary gifte sig med Helge E (gropa) och
bodde i gården mitt mot konsum till sin ålderdom.
Om vi så gör en avstickare från stora vägen genom byn utför backen vid Stenhuset till
en röd länga där Oskar Valberg bodde. Om han hade några kor vet jag ej men han
hade en jättestor häst, som han körde fora med från konsum till Jälken och Bensåsen
var 14-de dag. En sonson till honom, Hans, bor nu på Backgårdsvägen. I samma
länga bodde även en skomakare Sundberg. Senare flyttade Otto Karlsson från
Bensåsen dit, han var farfar till Barbro Jansson, hon med garpenbergsbladet.
Nu har vi kommit ner till Sjöbergs där vår fjärsman Bernhard Visèn bodde. En tid var
jag med häst och stenvagn vid pensionärshemmen uppe i byn och körde och hade
hästen i Visèns stall, något som han tyckte var bra, han fick på så sätt lite gödsel till
sina blomland.