Publik i perspektiv - Teaterdialog Øresund

Öresundsregionen som skådespel
ensidiga tradition som svenskarnas alkoholresor utgjort till ett alltmer sammansatt
och ömsesidigt inköpsmönster. Lönade det sig att besöka en optiker, en tandläkare,
en halal-slaktare eller bilreparatör på andra sidan? Detta var ett landskap och ett resemönster
som formades av de oberäkneliga valutasvängningarna, där den svenska kronan
som en gång var Nordens hårdvaluta blev allt svagare, men även av ändrad lagstiftning,
skatteregler och nya EU-direktiv.
Regionauter med olika konsumtionsprofiler skapade system av alltmer upptrampade
inköpsstigar. Medan det tidigare fanns en lång tradition av svenska inköpsresor
till Danmark och framförallt metropolen Köpenhamn, tog det betydligt längre tid för
ett danskt inköpsmönster att utvecklas. Verklig fart tog det först under åren 2007 och
2008, då danska medier med full kraft lanserade Sverige som Discountland. Nästan allt
var billigare på svenska sidan, hävdades det.
Man kan diskutera i hur hög grad inköpsresor är en integrerande kraft. En mer
avgörande form för konsumtion har handlat om bostadsval. I takt med att priserna
på lägenheter och hus i Öresundsregionen förändrades, inte minst genom de starka
prisökningarna i Köpenhamnsområdet, skapades en transnationell bostadsmarknad i
en omfattning som överraskade många, inte minst genom att flyttlassen 2000–2008 i
så hög grad kom att gå från Själland till Skåne.
Pendlarnas region formas av asymmetrier både i arbets- och bostadsmarknad. Var är
det möjligt att bo – som ung ensamstående, som barnfamilj eller som sommarstuge ägare?
Här skapas en växlande kartbild formad av huspriser, kommunikationsmöjlig heter och
eftertraktade element i närmiljön. Danska sommartorpare sökte sig till ensamheten
i skogarnas Örkelljunga, unga barnfamiljer till villaförorter runt Malmö, pendlande
singlar till lägenheter nära Öresundståget. Arbetsmarknaden formas av skillnader i
arbetslöshetssiffror, löne- och anställningsvillkor, och på längre sikt av den demografiska
obalansen, där Skåne har en betydligt yngre befolkning än Köpenhamnsområdet.
Men valutakurserna fortsatte att svänga och i takt med att bostadspriserna förändrades
och den svenska kronan blev starkare flyttade en del danska regionauter hem igen
och svenskarna började åter handla flitigare i Danmark.
Även i företagandets region kunde man utnyttja asymmetrier av olika slag. För det
första såg näringslivet mycket olika ut på de två sidorna av sundet. För det andra var
kostnads- och löneläget annorlunda. Här handlade det dock inte bara om att försöka
utnyttja stordriftsfördelar eller kostnadsläge utan även att skapa en ny marknad, vilket
inte alltid visade sig så lätt. Det nya dansk-svenska mejeriföretaget Arla fick till exempel
uppleva i vilken hög utsträckning en produkt som mjölk har en nationell infärgning –
konsumenterna visade ett markant motstånd mot mjölk från grannlandet. Här fanns
25