Berättelser om handel och sjöfart år 1880 från de förenade rikenas ...

Berättelser om handel och sjöfart [år 1880] från de förenade rikenas 

konsuler. [Årg.] 1881. 

Digitaliserad av Statistiska centralbyrån (SCB) 2011. 

urn:nbn:se:scb-konsul-80 

INLEDNING 

TILL 

Berättelser om handel och sjöfart år ... utdrag ur 

årsberättelser från de förenade rikenas konsuler. – 

Stockholm : Samson & Wallin, 1878-1894. 

Täckningsår: 1877-1893, årg. 1878-1894. 

1877-1890 (årg. 1878-1891) med titeln: Berättelser om 

handel och sjöfart år ... från de förenade rikenas 

konsuler. 

Föregångare: 

Generalsammandrag öfver Rikets import och export / 

Generaltullstyrelsen. – Stockholm, 1820-1833. 

Täckningsår: 1819-1831. 

Commerce-Collegii underdåniga berättelse om Sveriges utrikes handel 

och sjöfart. – Stockholm, 1829-1858. 


Bidrag till Sveriges officiella statistik. F, Utrikes handel och sjöfart. 

Kommerskollegii underdåniga berättelse för år ... – Stockholm : Ivar 

Hæggström, 1859-1912. 


Efterföljare: 

Svensk export : tidskrift för utrikes handel och sjöfart / utgifven af 

Sveriges allmänna exportförening. – Stockholm, 1895-1995. 

Årg. 1 (1895)-årg. 101 (1995). 

Översiktspublikation: 

Historisk statistik för Sverige. D. 3, Utrikeshandel 1732-1970. – 

Örebro ; Stockholm :Statistiska centralbyrån (SCB), 1972.

BERÄTTELSER 

OM 

HANDEL OCH SJÖFART 

FRÅN 

DE FÖRENADE RIKENAS KONSULER. 

STOCKHOLM 

SAMSON & WALLIN. 

1881. 

CHRISTIANIA 

ALB. CAMMERMEYER.

STOCKHOLM, TRYCKT I CENTRAL-TRYCKERIET, 1882.

Berättelser från: 

Amerikas Förenta stater: 

INNEHÅLL. 

Washington 139 

Newyork 10, 60 

San Fransisco 184 

Belgien: 

Antwerpen 16, 187 

Bryssel 15 

Brasilien: 

Rio de Janeiro 193 

Bahia 284 

Pernambuco 283 

Britiska riket: 

London 289 

Leith 233 

Aden 198 

Akyab 114 

Belize 351 

Bridgetown 351 

Calcutta 114 

Christchurch 407 

Colombo 107 

Georgetown 409 

Gibraltar 12 

Hamilton 288 

Jamestown (S:t Helena) 12 

Kapstaden 258 

Larnaca 408 

La Valetta 197 

Madras 115 

Melbourne 349 

Port Adelaide 349 

Port Louis (Mauritius) 115 

Port of Spain 288 

Sid.

Sid. 

Quebec 3, 97 

Rangoon 261 

Singapore 263 

Stanley (Falklandsöarna) 409 

Sydney 350 

Victoria (Britiska Columbia, Canada) 409 

Victoria (Hongkong) 455 

Wellington 455 

Chile och Bolivia: 

Valparaiso 95 

Danmark : 

Köpenhamn 199, 211 

S:t Thomas 53 

Ecuador : 

Guayaquil 409 

Frankrike : 

Bordeaux 28 

Hâvre 219 

Marseille 33 

Nantes 27 

Alger 385 

Grekland: 

Haiti: 

Havai: 

Pireus 257 

Port au Prince 410 

Honolulu 361 

Italien : 

Cagliari 9 

Genua 8 

Livorno 59 

Messina 359 

Neapel 357 

Rom 352 

Venedig 359

Japan: 

Yokohama 361 

La Plataländerna: 

Buenos Ayres 285 

Sid. 

Montevideo 111 

Liberia: 

Monrovia 454 

Marocko : 

Tanger 257 

Mexiko : 

Vera Cruz 54 

Nederländerna : 

Peru: 

Amsterdam 30 

Batavia 411 

Wilhelmstad (Curaçao) 455 

Lima 415 

Portugal : 

Lissabon 395 

Rumänien: 

Galatz 456 

Ryska riket: 

S:t Petersburg 108, 400 

Archangel 121 

Helsingfors 76 

Odessa 218 

Riga 213 

Schweiz : 

Siam: 

Genève 416 

Bangkok 416 

Spanien : 

Barcelona 264

Sid. 

Bilbao 190 

Cadiz 37 

Madrid 264 

Havanna 75 

Manila 282 

San Juan 456 

Turkiska riket: 

Konstantinopel 254 

Alexandria 43, 390 

Djeddah 43 

Smyrna 11 

Tripoli 11 

Tunis 10 

Tyska riket: 

Bremen 425 

Breslau 421 

Danzig 419 

Dresden 430 

Düsseldorf 14 

Hamburg 151, 381 

Kiel 149 

Königsberg 370 

Leipzig 439 

Lübeck 13, 54 

Nürnberg 378 

Stettin 15, 362, 432 

Österrike-Ungern : 

Wien 1 

Budapest 422 

Triest 116

Wien den 2 januari 1881. 

1 

Österrike-Ungern. 

(Årsberättelse för 1880 till Kommerskollegium). 

Om ock förhållandena i orienten gäfvo anledning till mångahanda bekymmer, 

gick dock året 1880 till ända utan att Europa? fred stördes, så att jemväl 

Österrike fick njuta af fullständigt lugn i sina yttre förhållanden. Beklagligtvis 

kau ej detsamma sägas i fråga om Österrikes inre förhållanden. Här 

sta de olika nationaliteterna alltjemnt skarpt mot hvarandra, utan att någon af 

dem visar sig benägen att offra sina särskilda intressen för det allmänna bästa. 

Detta oaktadt och trots statsfinansernas alljemnt föga gynsamma ställning, se 

vi. tack vare den europeiska fredens fruktbringande inflytande, ett nytt lif utveckla 

sig på det ekonomiska området. Visserligen kan man ännu ej spåra en 

allmän förbättring, de undre lagren äro ännu oberörda, och den gynsamma förändringen 

märkes änuu blott pa ytan. Obestridligt är dock att landets ekonomiska 

pånyttfödelse gör framsteg. Företagsamhetsandau har vaknat till lif och 

finner näring af billigt kapital, börsen befinner sig i en gynsam stämning, de 

flesta papper, hafva att uppvisa en betydlig stegring, och de beklagligtvis fortfarande 

oundvikliga statslånen finna lätt afnämare. 

I fråga om statsfinanserna är emellertid ingenting glädjande att förmäla. 

Hvilken färg en ministère än tillhörde, hade den alltid ett deficit att dragas 

med liksom med en skugga, och ingen lyckades frigöra sig derifnin. Fa samma 

sätt är det äfven nu. Budgeten upptager inkomsterna till 407.125,207 floriner 

och utgifterna till 441,537.53 fl., utvisande saledes en brist för år 1881 af 

34,412,440 fl. Jemfördt med foregående ar visar sig en stegring i utgifterna, 

af 18.0!) millioner och i inkomsterna af 8.s millioner. Tillväxten i utgifterna 

beror pà ökade anslag till försvarsväseudet och till byggandet af statsjernvägar. 

Tillväxten i inkomsterna härflyter hufvudsakligen från socker- och petroleumskatterna. 

Bristen skall fyllas dels genom förhöjning af bränvinsskattcn. en 

ny börsskatt och en beskattning på lysgas. dels ock genom nya lan. 

I och för fyllandet af behofvet af förbättrade kommunikationsanstalter i 

Bosnien och Ilerzegowina har redan åtskilligt blifvit ätgjordt. Ktt ytterligare 

steg i samma riktning är byggandet af Bosnadaljernvägen. som är afsedd att 

sammanbinda Sienica med Sarajewo. Bosniens hufvudstad: kostnaden för denna 

bana är beräknad till 3.831.000 fl. 

Med hänsyn till det allmänna intresse, bergoljeproduktionen i Österrike 

är egnad att uppväcka, sysselsätter regeringen sig med frågan om hvilka tulloch 

skattesatser som böra ifrågakomma för att ä ena sidan tillgodose statskassans 

behof af ökade inkomster samt a andra sidan skydda den inhemska produktionen 

mot införseln från Amerika. 

Beträffande den österrikiska jernindustriens ställning maste konstateras, att 

de fördelaktiga verkniugar af det ökade behofvet i Amerika, som mot slutet 

af år 1879 förmärktes i afsättnings- och prisförhållandena, icke voro af någon 

varaktighet. Om ock denna industrigrens ställning nu icke är på långt när så 

tröstlös som under åtskilliga foregående fir. eger dock ännu ej det förhållandet 

rum mellan produktion och konsumtion som Sir nödvändigt för att dylika företag 

Ber. om Hitlhlel d. Fjafait. 1

2 

skola hafva någon framgång. Såsom ett glädjande tecken till en förbättring 

på detta område må nämnas, att helt nyligen från Frankrike dels inköpts dels 

bestälts ett stort antal lokomotiv. Besinnar man att flera österrikiska banor 

behöfva ny materiel samt att många nya jernvägar dels hålla på att byggas, 

dels äro föreslagna, torde man med sannolikhet kunna förutse bättre tider för 

den inhemska jernindustrien. 

Ur »Jahrbuch des k. k. Ackerbauministeriums» är nedanstående öfversigt 

fifver medelprisen åren 1860—1879 å tackjern, stenkol och brunkol hemtad: 

Medelpris pr metr.-centner å produktionsplatsen: 

Tackjern 

Gulden 

Stenkol 

Krenzer 

Brunkol 

Kreuzer. 

1860 _... 6.68 — 29.55 22.27 

1861- 6.55 - 31.87 - 21.53 

1862 6.65 32.83 23-81 

1863 -.. 6.54 34.48 23.74 

1864 6.15 35.51 22.87 

1865.-- --. -. 5.66 33.70 22.40 

1866 -.- 5.37 34.58 22.21 

1867 5.85 33.99 21.41 

1868 6.42 33-55 .- 20.69 

1869 -. 6.66 34.25 20.51 

1870 6.96 39.28 22.57 

1871 6.95 45.39 2o.ll 

1872 .-- 8.14 50.86 25.23 

1873- 8.50 51.26 26.52 

1874 6.43 - 46.57 25.29 

1875 5.91 40.82 22.55 

1876 5.55 37.38 21.21 

1877 5.30 35.88 - 20.35 

1878 4.95 34.82 19.10 

1879 4.77 33.92 18.08 

Det förflutna årets skörd var ej så rik som man väntat, men likväl ganska 

god och mycket bättre än året derförut. En betydlig qvantitet fanns öfver 

för export, dervid dock täflan med Amerika är mycket svår. Rörelsen på 

spanmålsmarknadcn under 1880 års tre första fjerdedelar inhemtas af följande 

siffror: 

Införsel 

metr. centner 

1880 jemfördt med 1879. 

Utförsel 

metr. centner 

1880 jemfördt med 1879. 

Hvete 1,496,869 + 92,542 1.162,529 — 2,339.334 

Råg—.. ..— 889,191 + 274,928 416,534 — 220,067 

Korn 237,673 + 33.717 1,510,520 — 355,032 

Malt _ 9,476 — 6,726 501,006 + 14,170 

Hafre 123,817 — 21,659 326,571 — 390,560 

Majs 2,178,628 + 1,013.056 418,019 — 514,677 

Mjöl 701,770 + 239.284 - 944,511 — 992,273 

Af denua sammanställning finner man, att verkningarne af det dåliga året 

1879 ännu under den ifrågavarande perioden icke hunnit öfvervinnas och att 

den goda skörden år 1880 vid slutet af september månad icke' hunnit-utjemna 

dom. Bet ligger för öfrigt i sakens natur att årets skörd icke kan utöfva

3 

något inflytande pä den internationela spanmälsmarknaden genast efter att den 

inbergats. 

Österrike-Ungerns viuexport stäldo sig mycket liflig under är 1880. 

Frankrikes och vestra Tysklands dåliga vinskörd är 1879 gjorde att, oaktadt 

de hinder som genom höga tullar förefinnas för vår vinexport, denna export 

likväl kunde taga en icke väntad utveckling. Under de fem första månaderna 

af är 1880 utfördes 464,620 metr. centner, d. v. s. 247,471 metr. centner 

mer än under motsvarande tid året förut och 29,005 metr. centner mer än 

under hela året 1879. 

Under österrikiska regeringens beskydd och med franska penningar liar 

bildats en ny bank i Wien (k. k. priv. oesterreich. Länderbank) ; man antager 

att deasamma kommer att användas vid regeringens finansoperationer, bland 

hvilka förr eller senare torde kunna motses en inlösning af jernvägarne. Bankens 

kapital är 100 millioner fränes, och man kan således ej neka att den 

har kapitalstyrka. 

På det handelspolitiska området synes allt ännu befinna sig pä ett förberedande 

stadium ; snarast torde man kunna vänta ett resultat af underhandlingarne 

mellan Österrike och Serbien. Sedan Ristics kabinett trädt tillbaka, 

visade Serbien, större benägenhet att komma till ett slut, men det har dock 

ännu ej lyckats fullkomligt. Den förnämsta svårigheten ligger i ordnandet af 

gränstrafiken. 

Quebec den 15 december 1880. 

Britiska riket. 

(Skrifvelse till Kommerskollegrium.) 

Alfred von Kendler. 

Vinteren er nu indtraadt i al sin Strænghed med Kulde, Sne og Is og Skibsfarten 

maa ansccs som ophört for denne Sæson. Fyrskibene ved Flodens nedre 

Löb ere indtagne og Boierne ligesaa eller ödelagte ved Isgang. Det sidste 

svenske Skib afgik herfra den 30 October og det sidste norske 9 Nov. og tor 

antages at være komne lykkelig i rum Sö. Derimod er en haard Skjsebne 

rammet flere senere afgaaede Skibe, hvoraf eukelte ere totalt forliste og andre 

have maattet söge Nödhavn stærkt beskadigede og med Besætningerne forfrosne. 

Et Skib der afgik herfra den 18 er strandet paa Anticosti og totalt Vrag 

med 4 af Besætningen frosset til döde og de övrige stærkt forfrosne. Et 

Seilskib og et nyt stort og prægtigt Dampskib ere blevne ödelagte underveis 

fra Montreal og hertil, og Post Dampskibet »Peruvian» tilhörende Allan Line 

tiligemed et andet större Passager og Vare Dampskib har maattet söge Havn 

i Sorel med overveiende Udsigt for at maatte overvintre. 

Stedet har under Sæsonen været besögt af tilsammen 9 Skibe (svenske) 

drægtige 6,112 Tons mod 4 Skibe og 2,915 Tons i 1879, altsaa en Tilvæxt 

af 5 Skibe og 3,197 Tons. Af disse har et Skibe havt indgaaende Last, hvoraf 

endel er losset her og Restladningen fört til Montreal og 2 Skibe have lastet 

ved Udhavnen S:t Thomas.

Af alle Handels Skibe har Stedet under Sæsonen varet besögt af 

4 

Seilskibe 895 drægtige 706,846 Tons 

mod i 1879 666 » 492,676 » 

Altsaa 229 » 213,670 » mere i 1880. 

Dampskibe 261 » 409.737 Tons 

mod i 1879 215 » 327,647 » 

Altsaa 46 » 82,090 » mere i 1880. 

Kystfarere _. 252 » 72,920 Tons 

mod i 1879 225 » 51,907 » 

Altsaa 27 » 21.013 » mere i 1880. 

Det vil herfra sees at Skibsfarten i den forlöbne Sæson har været ret 

livelig og viser en Tilvæxt i alle Brancher. Imedlertid er herved at bemærke. 

at en meget stor Del af denne Trafik falder paa Montrealfarten og navnlig 

gjælder dette Dampskibstonnagen som hvad Hoved Exporten fra Quebec angaar 

endnu kuns er af ganske liden Betydning. 

Betræffende svenske Skibes Deltagelse i Skibsfarten paa andre Steder i 

Distriktet, kan efter foreliggende Beretninger fra Vice Consulerne anföres 

folgende: 

Skibe. Tons. Skibe. Tons. 

Montreal har været besögt af 3 1.333 mod i 1879 I...... 269 

Metis & Rimouski.... 6 3,700 » » 1. 1.137 

Sault au Cochon 1 356 )> r< 2 1.973 

Pictou 1 507 » )> — — 

Miramichi ...21 11.297 » » 14 8,578 

Tilsammen 32 17.193 » » 18 11,957 

Sveriges Deltagelse i Skibsfarten paa ovennævnte Steder viser saab'des en 

Tilvæxt af 14 Skibe og 5.236 Tons eller henved 78 % i Antal og,44 % i 

Drægtighed. 

Expeditionerne i Havn har overhovedet været mindre gode end i næst 

foregaaeude Aar. hvorom kan anföres Quebec 2.58 Dage per 100 Ton« mod 

2..">4 i 1879 og for Miramichi henholdsvis 4.46 mod 4.3 1. hvilket dels skriver 

sig fra de exceptionelle Isforholde under Udreiserne i Vaares som foranledigede, 

at Skibene ankom i Havn i den grad samlede, at Havnene bleve overfyldte. 

Lastepladsene optagne og Afskiberne ogsaa af andre Aarsager satte ud af Stand 

til at levere Lasten hurtigt nok. Exempelsvis kan anföres at der ifölge Avisberetninger 

til Miramichi ankom fra 20 Mai til 1 Juni 82 Skibe. Og dels 

foranledigede Nedbrænding af en af de störste Saugniöller ved Miramichi netop 

som Vaarflooden indtraf endel Ophold. I denne Forbindelse tror jeg det rigtigt 

at bemærke, at der oftere höres Klage over arbitrær Opfatning af Oertepartier 

og uberettigede Fordringer af Afskiberne, hvorved Ubehageligheder og jevnlige 

Tab opstaar for Skibene. Navnlig gjælder disse Klagemaal enkelte Afskibere 

i Miramichi. Jeg skal dog anföre. at en Del af disse Vanskeligheder og Tab 

er at söge i en blandt Skibsförerne herskende formentlig feilagtig Opfatning 

af det ved Befraktningscontrakterne nu sædvanligvis etablerede Forhold hvorunder 

Lasten hefter for Krav paa Liggedagspenge opstaaet under en forsinket 

Indladning og at dette Krav ingenlunde fortabes ved at tegne som det heder 

»rene Connossementer». naar det blot paasees at disse henviser till Certepartirt 

for »Fragt og alle andre Betingelser». Jeg tor herom henvise til en i et saadant 

Tilfælde under 12 Marts 1878 af en i deslige Sager kyndig Advokat i

5 

London paa Foranstaltning af do forenede Rigers Ueneralconsulat i London afgivet 

Betænkning og hvorat' Copier er oversendt Consulatet ved den Kongl. 

norske Regjerings Departement for det Indre og hvoraf hidsættes fblgende: 

Question n:o 3. »Is anyouo and whoon undef the terms of the charterparty 

and the bill of lading liable for the demurrage incurred at the port of 

loading and if the receiver of the cargo is liable has the delivery to him of 

the cargo and acceptance from him of the freight without the demurrage raised 

the captain s right as against him — assuming of course that the captain has 

not given a receipt in full of all demands?» 

Question n:o 4. »What is the most effectual and practical way for a 

captain to retain his lien for demurrage incurred at the port of loading and 

given him a claim for such demurrage on the receiver of the cargo upon the 

receiver taking delivery?» 

Opinion to n:o 3. I am of opinion that the charterers liability for 

everything under the charterparty including demurrage at the port of loading 

ceased upon the shipment of the cargo. I am however of opinion that the 

receivers of the cargo were on receipt of the goods liable for this demurrage 

and assuming that the captain has not by receipt in full of all demands or 

in any other way discharged the consignee. I think he is still liable». 

Opinion to n:o 4. »I am of opinion that the introduction of words such 

as those in the present bill of lading — i. e. all other conditions as per charterparty 

— are enough to preserve the claims for demurrage, but I think 

masters in cases like this would do well to exercise the right given them by 

the 66 section of 25 & 26 Viet. C. by landing the cargo subject to lien for 

freight and demurrage». 

Det synes heraf at maatte fremgaa. at ifolge denne Lovkyndiges Formening 

skulde Protest for Notarius publicus i disse Tilfælder va^re en ganske överflödig 

Handling og at Anforsel paa Connossomentet af formentlig tilgodehavende 

Liggedage skulde være ganske unödvandig og saaledes ogsaa paa urette Sted, 

hvorfor Afskiberne bestemt modsætter sig saadan Anförsel. 

Foranlediget ved en fra en norsk Skibsreder igjennem Departementet foldet 

Indre til Consulatet indkommet Forestilling, om at hans Skibsforet' i et 

saadant Tilfælde var nægtet Toldklarering ved Hjælp af, af ham selv udfærdigede 

Connossementer, skal jeg her anfore at Toldkiarering ingenlunde kan 

nægtes, forsaavidt Skibsforeren sætter Toldvæsenet i Besiddelse af samtlige de 

Oplysninger og Documentor Lovgivningen fordrer som Betingelse for et Skibsog 

Laduingsudexpedition. Herom indeholder Toldiovgivningen fblgende: 

1. »And before such vessel departs the master shall bring and deliver 

to the collector or other proper officer a content in writing under his hand 

of the goods laden and the names of the respective shippers and consignees of 

the goods with the marks and numbers of the packages and parcels of the 

same and shall make and subscribe a declaration to the truth of such content 

as far as any of such particulars can be known to him», og 

2. »And the master of every such vessel whether in ballast or laden 

shall before departure come before the collector or other proper officer and 

answer all such questions concerning the vessel and the cargo if any and the 

crew and the voyage as may be demanded of him by such officer and if required 

shall make his answers or any part of them part of the declaration 

made under his hand as aforesaid.» 

Hvorvidt den her omhandlede Skibsforer bar sect sig istand til at afgive 

do saaledes foreskrevne Forklaringer er jeg for Tilfældet ei sat istand til at 

afgive nogen Formening, da de Documenter, hvorpaa han har bygget sit Krav

6 

paa Klarering ei er Consulatet oversendt; og han synes ganske at have undladt 

at soge eller begjære Vice Consulens Bistand for Tilfældet, en Bistand som i 

et andet ganske lignende Tilfælde sammesteds har været ydet en anden Skibsforer 

med Virksomhed og Nidkjærhed, hvorom denne har udtalt sin fulde 

Anerkjendelse. 

Arbeiderforholdene har alene for Quebecs Vedkommende undergaaet nogen 

Forandring hvorom Beretning afgaves ved min Skrivelse af 6 August sidsti., 

en ForandriDg som dog kuns forsaavidt över Indflydelse paa vore Skibe, at den 

tidligere Fordel der tilstedes britiske Skibe at kunne benytte sine Besætninger 

til Hjælp ved Indladning er bortfaldt. Hermed er ogsaa bortfaldt det Moment. 

der af Ladningscontraktörerne med saaineget Held var benyttet som Agitations 

middel til at skrue Arbcidspriserne for vore Skibe op til en enorm Höide og 

Nødvendigheden af nogen særlig Assistance fra Consulatets Side er derfor ei 

længere tilstede. Vore Skibe staa nu ganske paa samme Fod, hvad Betingelserne 

for Arbeide angaar, som britiske Fartöier og vore Skibsredere og Skibsfôrere 

ere dermed i Besiddelse af alle opnaaelige Midler til at skaffe sig det 

billigste og bedste Arbeide. Jeg skal alene til Bedömmelse af paaregnelige 

Ladningsudgifter og til Stötte for mine tidligere Opgaver angaaende disse anfiire, 

at, en af de Mænd der tidligere har nydt stor Anseelse blandt isærdelshed 

norske Skibe, men som nu har trukket sig tilbage fra Stuerforretningerne, for 

mig har forklaret at sædvanlig Indlastning med 16 Mands Besætning i 10 Timers 

Dag kan passende ansættes til fra 5,000 til 8,000 Quebec Std ("0 til 

1 10 Petg. Std) alt efter Lastens Beskaffenhed og Bekvemmelighederne forövrigt. 

hvilket giver en Arbeidsudgift af fra 47 til 70 c. pr Std, hvortil Stuerion 

der kan ansættes til 20 à 25 e. pr Petg. Std. I alle övrige Havne fluktuerer 

Arbeidspriserne efter Kravet paa Arbeide og det vil derfor altid öve en stor 

Indflydelse og foranledige stærk Stigning naar Omstændigheder indtræffe som 

under Vaarflaaden, da Kravet paa Arbeide i den Grad var stærkt, at det ei 

kunde tilfredsstilles. Arbeidsudgifterne lob derfor ogsaa stærkt op, og navnlig 

gjælder dette for Miramichi, som besöges af et saa stort Antal Skibe og hvor 

der ifolge Beretninger betaltes indtil doll. 1,80 pr Std Planker og doll. 2.2 0 

pr Std Bord. 

Fragterne holdt sig under hele Sæsonen paa et moderat for ei at sige lavt 

Standpunkt og har fra Hovedstationen til ledende Havne soin London. Liverpool 

etc. bevæget sig om 65 sh. til 67 sh. p. Std indtil den allersidste Del 

af Sæsonen da nogle Befragtninger afsluttedes til 70 sh. Fra Saguenay og 

Miramichi gjælder almindelig 2 sh. 6 d. pr Std mindre. 

Ligesom i foregaaende Aar har de svenske Skibe ogsaa i Aar været saa 

god som forskaanet fra Römning. i det kun en Sömand (Udlænding) er anmelt 

desterteret ved Udhavnen St. Thomas. 

Ligesom, hvad angaar Trælastexporten, saaledes har der ogsaa under de 

forbedrede Conjunkturer vist sig mere Liv i Distriktets övrige Næringsvcie end 

i næstforegaaende Aar. som vil sees af nedenstaaende Tabel over Exportværdierne 

for Aarets tre förste Kvartal uddraget af officielle Opgaver: 

Bjergværksprodukter - doll. 1,191,081 mod i 1879 doll. 625,392 

Produkter af Fiskerierne » 4,857,017 » » » 4,360,298 

D:o » Skovbrug » 17,052.110 » » » 10,496,152 

D:o » Dyreriget » 14,582^252 » » 10,724,060 

D:o » Jordbrug » 10.200,781 » » » 9,712,004 

Manufacturvarer 2,520,584 » 1,774,748 

Diverse Artikler » 555,991 » » » 307,342 

Tilsammen » 50,959,816 » » » 37,999,996

7 

I samme Tidsrum er af Importen fra fremmede Lande angivet til Consumption 

Varer til Værdi doll. 61.324.888 mod i 1879 doll. 50.693,168. 

De forbedrede eommercielle Forholde og en bedre Tilgang paa Penge har 

ogsaa udövet en stærk Indflydelse paa Eiendoiusværdier overhovedet og navnlig 

paa Coursen paa Værdipapirer, der overhovedet gjennem hele Sæsonen og navnlig 

i dens sidste Del har været stadig stigende, som nedenstaaende Opgaver 

for nogle af de vigtigste Bankinstituter ete. vil udvise: 

Ved Aarets 

Begvndelse. 

1 Augusti. 

Midtsommers. 

1 December 

Montreal Bank 137 3/4 % 144 % 163 3/4 

Merchants Bank 86 1/4 » 100 1/4 » 117 3/4 

Toronto Bank 125 )> 135 » 145 >. 

Molsons Bank 80 » 90 » 107 » 

Montreal Telegr. C:o.... 93 » 112 1/2 » 133 1/2 » 

» Gas » 111 3/4 » -- - 130 » 157 » 

Richelieu & Ont. Nav. C:o 41 » 45 » 61 1/4 » 

Alt tyder derfor paa at den commercielle Stilling inden Distriktet under 

Sæsonen er bleven betydelig forbedret. Det fortjener ogsaa her at bemærkes 

at Regjeringen i Provindsen Quebec navnlig i Betragtning af de forbedrede 

Udsigter i Trælastmarkedet har benyttet sig af Tidsforholdene til Salg af betydlige 

Strækninger af Regjeringsland til Udhugst (er 3.600 FJ miles) dels 

beliggende ved Ottawaflodens övre Löb dels i Distrikterne Saguenay og Rimouski 

og som opnaaede gode Priser. 

Arbeidet med den under sidste Parlaments Sæson besluttede Foranstaltning 

ved Hjælp af undersøiske Ledninger at forbinde Oerne Anticosti. Magdalen 

Island. Bird Rocks og St Pauls med Telegraphnettet er skredet sin. Fuldendelse 

nær ved Nedlægning af Cabler til de tre förstnævnte Oer. Ledningen 

til Oen Anticosti er ilandbragt ved South West point Fyr, der eftcrhaanden 

ved Landlinier langs Kysten vil blive sat i Forbindelse med samtlige Punkter 

paa Oens Sydkyst indtil Fyrene paa East og West-point. 

Hvad Udsigterne for næste Aars Forretninger angaar, da er det selvfölgelig 

fortidlig til derom nu at kunne opgjöre nogen bestemt Formening, men Alt 

tyder paa, at man forbereder sig paa en stærk Export af Trævarer. Der berettes 

saaledes fra alle Kanter om at udstrakt Tommerhugst vil finde Sted i 

Vinterens Löb og et Par herværende Firmaer skal allerede have bortkontraheret 

hele sin Produktion for næste Aar der angives at ville andrage en Værdi 

af er doll. 500,000. Jeg maa imedlertid bestemt advare mod sangvinske Forhaabninger 

om forhöiede Fragter for Vaarskibningen og navnlig mod Speculutioner 

med fragtsögende Fartöier hertil eller nogen anden Del af Distriktet. 

da Beholdningerne, efter hvad derom foreligger og kan antages, overalt i höi 

Grad ere medtagne saaledes at kuns et inskrænket Kvantum Last staar til Disposition 

til tidlig Vaarskibning eller forinden Tilförsel kan finde Sted fra de 

indre Distrikter. Det er imedlertid at antage at en under Forhandling værende 

Overdragelse af Stillehavnsbanens Bygning, dette Foretagende herefter vil blive 

drevet fremad med större Kraft, hvorved antagelig et större Skibsrum vil blive 

optaget til Jernbaneskinner fra Flngland og hvorpaa jeg ei undlader at henlede 

Opmærksomheden, en Overdragelse som kuns venter paa Parlamentets Sammentræde 

for at finde sin Afslutning ved dettes Ratification af den mellem Regjeringen 

og et Syndikat bestaaende af engelske, franske og amerikanske Capitalister 

allerede istandbragte Overenskomst. 

W. A. Schwartz.

Genua den 15 januari 1881. 

8 

Italien. 

(Årsberättelse för 1880.) 

De Förenade rikenas sjöfart på konsulsdistriktet år 1880 framgår af följande 

siffror: 

Till distriktet ankommo från Sverige med last 2 svenska fartyg om 561.5 tons, 

» » » » utrikes ort » 5 » » » 1,546 » 

Från » afgingo till » » 2 » » » 670 » 

» » » » » i barlast 5 » » » 1,487.5 » 

Till » ankommo frän Norge med last 14 norska » » 5,082 » 

» » » » utrikes ort » 33 » » » 13,040 » 

Från » afgingo till » » 13 » » » 5,006.5 » 

» » » » » i barlast 31 » » » 11,659 » 

Hela antalet med last ankomna fartyg utgjorde således 54 om 20,229.5 

tons, deraf 7 svenska om 2,107.5 tons och 47 norska om 18,122 tons; antalet 

med last afgångna fartyg utgjorde 15 om 5,676.5 tons, deraf 2 svenska 

om 670 tons och 13 norska om 5,006.5 tons. 

Bruttobeloppet af inseglade frakter utgjorde för svenska fartyg 163,100 

lire och för norska 980,700 lire, allt för ankommande fartyg. Frakterna för 

de utgående fartygen utgjorde 20,500 lire för de svenska och 95,500 för 

de norska. 

Införseln från Sverige med 2 svenska och 1 norskt fartyg, om tillsammans 

947 tons, bestod af 1,986 tolfter plankor och 725 stycken bjelkar. Dessutom 

anlände diverse poster jernmalm, sömjern och stangjern med ångare via 

Hamburg, uppgående tillsammans till 14 à 15,000 tons. Priset på 3 X 9 

furuplankor är för närvarande 54 à 55 francs pr tolft 14 fots maskinsågade 

och 47 à 50 francs för handsågade. Tjära noteras 26 à 27 francs guld för 

hela laster, 32 à 33 lire i détail, allt pr tunna; för närvarande saknas denna 

artikel. Ingen import deraf egde under året rum från Sverige, deremot kommo 

två laster från Finland, hvardera på omkring 1,200 tunnor. 

Från Norge infördes med 14 norska och 2 främmande fartyg om tillsammans 

5,362 tons samt med ångare, via Hamburg, 138,747 vog stockfisk, 

21,585 vog klippfisk och 1,856 tunnor tran. Priset på torrfisk höll sig lågt, 

d. v. s. mellan 70 och 75 lire pr 100 kil. prima vara och 55 à 65 lire för 

sämre sorter; klippfisk betalas med 58 à 60 lire pr 100 kil. 

Skörden utföll i allmänhet gynsamt inom distriktet. Sundhetstillståndet 

är godt. 

Agio på guld har gått ned till omkring 2 1/2 % till följd af den framlagda 

planen att genom ett större statslån åter upptaga betalning i klingande 

mynt i stället för tvångskursen. Önskligt vore att denna vigtiga sak ju förr 

desto hellre ordnades till handelns och industriens båtnad. 

Mowinckel.

Cagliari den 19 januari 1881. 

9 



siffror : 

Till distriktet ankom från ntrikes ort med last 1 svenskt fartyg om 317 tons, 

» » » » » i barlast 13 » » » 3,667 »> 

Från » afgingo till Sverige ined last 9 » » » 2,464 » 

» » » » utrikes ort » 4 » » » 1,150 » 

Till » ankom från Norge » 1 norskt » » 367 » 

» » » » utrikes ort » 3 » » » 1,107 » 

» » » » « i barlast 9 » » » 3,091 » 

Frän » afgingo till Norge med last 4 » » » 1,236 » 

i> » » » ntrikes ort » 10 » » » 3,613 » 

Hela antalet med last ankomna fartyg utgjorde således 5 om 1,791 tons, 

deraf 1 svenskt om 317 tons och 4 norska om 1,474 tons: antalet med last 

afgångna fartyg utgjorde 23 om 7,313 tons, deraf 9 svenska om 2.464 och 

14 norska om 4,849 tons. 

Ingen direkt import från de Förenade rikena har egt rum under året, 

med undantag af två islaster oeh mindre partier öl från Norge. 

Införseln af svenskt timmer här på platsen är obetydlig, hvartill orsaken 

utan tvifvel är att söka uti det jemförelsevis billigare träslag som kan erhållas 

från Corsika, Österrike oeh Amerika, och har importen betydligt aftagit till 

följd af den stagnation som råder i grufdriften och andra industriella företag. 

Införseln af svenskt jern har på de senare åren också minskats, och användes 

i stället jern af italiensk tillverkning. 

Införseln 

ländsk fisk. 

af fisk är obetydlig, varande denna plats väl försedd med in 

Saltskörden var ganska tillfredsställande och uppskattas till omkring 116,000 

tons. 

Saltutförseln har varit följande: 

Med svensk flagg... kilogr. 4,311,396 

» norsk » » 7,957,494 

> rysk » T) 7,431,885 

» italiensk » till utrikes » 29,207,966 

» österrikisk» » 5,890,404 

» tysk » B 895,155 

» fransk » » 226,114 

B engelsk » B 5,221,018 

B italiensk » till Italien B 63,127,761 

kilogr. 124,269,193 

Saltpriset har under året noterats till 12 lire 50 cent och vid slutet tilt 

11 lire per metrisk ton längs fartyget. Inskeppningskostnaderna uppgå till 

55 cent pr ton. 

Skilnaden mellan papper och guldmynt var vid början af året 10 till 12 % 

men vid slutet endast 1 à 2 % me d utsigt att framdeles komina att försvinna.

10 

Frakterna höllo sig låga under hela året. För salt till Botniska viken 

betaltes 25 à 28 öre pr kub.-fot, för malm till Belgien 18 à 20 fr., for 

malm till England 16 sh., för kol frän Shields 14 sh., för kol från Cardiff 

] 1 sh., för salt till Boston 8 sh., allt pr ton. 

Malm oeh annat fraktgods sändes nästan uteslutande med ångbåtar. Dessa 

hafva också i ej ringa mån bidragit att nedtrycka frakterna oeh bafva undanträngt 

skeppsfarten, hvilken numera inskränker sig mest till saltexporten. 

Vinskörden har varit god och exporten tilltagit tillföljd af att vinstocksjukan 

(Phylloxeran) utbredt sig öfver hela Europa. 

Amerikas Förenta stater. 

Newyork den 1 januari 1881. 

(Årsberättelse för år 1880.) 

P. Pernis. 


siffror: 

Till distriktet ank. från Sverige i barlast 1 svenskt fartyg om 624 tons, 

» » » » utrikes ort med last 66 » » » 30,946 » 

» » » » » i barlast 29 » » » 17,627 » 

Frän » »fgingo till Sverige med last 7 » » » 3,398 » 

» » » » utrikes ort » 91 » » »> 47,536 » 

» » » » » i barlast 1 » » » 362 » 

Till » ank. frän Norge med last 25 norska » » 12,443 » 

» » » » » i barlast 28 » » » 13,402 » 579 läster, 

» ntrikes ort med last 466' » » > 188,981 » 22,653 » 

» » » » » i barlast 307 » » » 142,590 » 15,246 » 

Fran » afgingo till Norge med last 12 » » » 3,080 » 462 » 

» utrikes ort » 879 » » » 383,176 » 42,949 » 

» .. i barlast 44 » » » 17,306 » 2,049 » 

Hela antalet med last ankomna fartyg utgjorde således 557 om 232,370 

tons och 22,653 läster, deraf 66 svenska om 30,946 tons och 491 norska 

om 201,424 tons och 22,653 läster: antalet med last afgångna fartyg utgjorde 

989 om 437,190 tons och 43,411 läster, deraf 98 svenska om 50,934 tons 

och 891 norska om 386,256 tons och 43,411 läster. 

Tunis den 31 december 1880. 

Turkiska riket. 


Christian Börs. 

Under år 1880 besöktes distriktet af 3 norska segelfartyg om tillsammans 

1,396 tons. Tvä af dessa fartyg införde 31,062 plankor till ett sammanlagdt

11 

värde af 78,182 francs, deraf 19,928 plankor från Canada till värde af 33,800 

francs mot en frakt af 25,000 fr. och 11,134 plankor frän Hernösand till 

värde af 44,382 fr. och mot en frakt af 13,565 fr. Ett fartyg kom i barlast 

frän Marseille och fick i Sousa lasta 236 tons sparto eller alpha till Burnt 

Island mot frakt af 24 shill. pr ton eller tillsammans 7,080 francs; lastens 

värde utgjorde 20,000 fr. 

Det förflutna året har varit mindre gynsamt för handeln och sjöfarten an 

året 1879, men man kan hoppas pä bättre tider när arbetena skola börja på de 

båda jernvägslinierna Tunis—Sousa samt Tunis—Biserte och Portofarina äfvensom 

på hamnen i Bahirasjön. Dessa arbeten, som öfverlemnats åt ett fransyskt 

bolag, torde fordra införseln af en betydlig mängd byggnadstimmer. 

Tulin de la Tunisie. 

Tripoli (regentskapet Tripoli) den 5 januari 1881. 


Ingen direkt handelsförbindelse egde under året rum mellan de Förenade 

rikena och distriktet. Af fartyg tillhörande de Förenade rikena ankom under 

året endast 1 norskt om 792 tons i barlast. 

Smyrna den 18 januari 1881. 


Drummond Hay. 

Det blir mer och mer tydligt att, ångfartygen snart skola helt och hållet 

uttränga segelfartygen såsom transportmedel för den regelbundna handeln. Till 

och med för varor af föga värde, hvilka ej tåla någon dyr transport, se vi 

dagligen ångare af betydlig drägtighet täfla med segelfartygen på ett för dessa 

senare olyckligt sätt. Köpmannen finner sin räkning deruti att risken för 

haveri, försäkringspremierna och räntorna minskas vid försändning med ångare, 

hvarjemte handelns naturliga tendens är till affärer som ej behöfva alltför lång 

tid. Det händer sålunda att flera af landets produkter, som ännu för icke 

länge sedan erbjödo riklig sysselsättning för seglare, nu tagas af ångbåtar pä 

för afsändaren gynsamma vilkor, ty förutom de reguliera linierna finnas ständigt 

andra ångbåtar som utbjudas. Under år 1880 besöktes distriktet endast 

af ett svenskt segelfartyg om 177 tons och af en norsk ångare om 324 tons. 

För denna del af Levanten kunna rederierna icke annat än undantagsvis påräkna 

varaktig sysselsättning för segelfartyg. Skrufångare af betydande drägtighet 

samt på ekonomiskt sätt bygda och förda kunna deremot nog inlåta sig 

i täflan. 

Utförsel har visserligen under året egt rum härifrån till Sverige och Norge, 

men indirekt och utan att det är mig möjligt att lemna någon upplysning derom.

12 

Trots gräshoppornas härjningar har skörden gifvit ett ganska godt resultat. 

Om landets inre styrelse är ingenting godt att säga, allmänna säkerheten 

är så godt som ingen, såväl i städerna som på landsbygden. 

Den vigtiga utsträckningen af jernvägen från Smyrna till Aidin torde 

komma att leda till en anslutning af denna linie till den föreslagna linien mellan 

Konstantinopel och Bagdad. 

Kreaturspesten finnes ännu på några ställen, men tyckes hafva förlorat 

sin elakartade natur. 


Jamestown (S:t Helena) den 1 januari 1881. 


Ch. D. van Lennep. 

Ingen direkt handel egde under fbrlidet år rum mellan denna ö och de 

Förenade rikena. Ön anlöpes af alla nationers fartyg pä vägen mellan Europa 

och Goda Hoppsudden samt hamnar österut. Under året anlöptes ön af 9 

svenska fartyg om 4,817 tons med last och 4 om 1,300 tons i barlast samt 

af 5 norska fartyg om 2,014 tons med last och 1 om 300 tons i barlast. 

Gibraltar den 13 januari 1881. 

(Årsberättelse för 1880). 

C. A. Carrol. 

De 

siffror: 

Förenade rikenas sjöfart på distriktet år 1880 inhemtas af följande 

Till distriktet ankommo från Sverige med last 11 svenska fartyg om 3,604 tons, 

Från 

» 

» 

Till 

» 

» 

» 

» 

.. » utrikes ort » 43 » 

afgingo till Sverige » 7 

» » utrikes ort >» 46 » 

» » » i barlast 1 » 

nnkomrao från Xorge med last 26 norska 

» 

» 

» 

» 

» 

» 17,238 » 382 läster, 

» 1,926 » 70 » 

» 18,732 » 312 » 

» 184 » 

» 8,725 » 

» 

» 

Från 

» 

» 

» 

» » utrikes ort » 109 » 

» » » i barlast 13 » 

afgingo till Norge med last 12 » 

» 

» 

» 

» 52,131 » 

» 4,885 » 

» 7,395 » 

» 

» 

» 

» 

» 

» 

» utrikes ort » 120 » 

» » i barlast 17 » 

» 

» 

» 51,988 » 

» 6,912 » 


tons och 382 läster, hvaraf 54 svenska om 20,842 tons och 382 läster samt 

135 norska om 60,856 tons; antalet med last afgångna fartyg utgjorde 185 

om 80,041 tons och 382 läster, hvaraf 53 svenska om 20,658 tons och 382 

läster samt 132 norska om 59,383 tons.

13 

Från svenska hamnar ankommo med svenska produkter 15 fartyg, deraf 

11 svenska, o norska och 1 utländskt. Af dessa lossade endast 1 svenskt här, 

de öfriga fortsatte till Medelhafvet. Det svenska fartyget medförde 357 tolfter 

14 fots 3X9 tums plankor, 81 tolfter 6 à 8 fots 3X9 tums plankstump 

samt 25 spiror om 50 à 60 fot. Priset för plankorna vexlade mellan 12 1/2 

och 13 doll, pr tolft, för plankstump betaltes 1/3 mindre, spirorna betaltes med 

9 doll, stycket. 

Införseln af plankor från Sverige var mindre än vanligt, och säkerligen 

skulle två eller tre laster ytterligare kunnat finna afsättning här. För öfriga 

svenska varor är ingen efterfrågan. 

Från Kanada ankom ett norskt fartyg med en last af 13,600 stycken 

plankor af olika dimensioner: priset har vid detaljhandel varit efter 13 doll, 

pr tolft. 

Värdet af den enda här lossade lasten svenska produkter utgjorde 759 t. 

För fyra hit ankomna svenska fartyg utgjorde sammanlagda fraktbeloppet 9,290 

koppar-realer. Intet svenskt fartyg erhöll last härifrån. 

Från norska hamnar ankommo med norska produkter 32 fartyg, deraf 6 

svenska och 26 norska, hvilka alla fortsattte till Medelhafvet. med undantag 

af 3 svenska och 8 norska, som här utlossade en del af sina fisklaster, tillsammans 

4,316 ewt. stoekfisk. Priset för fisk vexlade mellan 4..10 och 5.23 doll. 

Lübeck den 15 januari 1881. 

Tyska riket. 


I. 

B. Culatto. 


öfversigt: 


» » » » i barlast 1 » » » 162 » 


» » » » » i barlast 1 » » 171 » 

Från » afgingo till .Sveritre ined last 430 » » 72,256 » 

» » » » » i barlast 310 » » 30,374 » 

» » » » ntrikes ort med last 10 » » » 2,275 » 

" » » » » i barlast 28 » » » 5,142 » 

Till » ankommo från Norge med last 18 norska » » 1.572 » 

» » » > ntrikes ort » 36 » » » 7,486 » 

» " » » » i barlast 1 » » » 278 » 

Från » afgingo till Norge » 12 » » » 1,431 » 

» » » >' ntrikes ort med last i) » » » 1,182 » 

» » » » i barlast 36 » » » 7,830 » 

Hela antalet med last ankomna fartyg utgjorde således 828 om 124.077 

tons, deraf 774 svenska om 115,019 tons och 54 norska om 9,058 tons: antalet 

med last afgångna fartyg utgjorde 449 om 75,713 tons, deraf 440 svenska 

om 74.531 och 9 norska om 1.182 tons.

14 

Enligt hvad förutses kunde, var till följd af den nya tullagstiftningen antalet 

af till distriktet ankomna fartyg under 1880 mindre än under närmast 

föregående år. 1879 ankommo till Lübeck 1,505 segelfartyg och 1,000 ångare, 

tillsammans 2,505; 1880 endast 1,303 segelfartyg och 908 ångare. Följaktligen 

var antalet under sistnämnde år 284 fartyg mindre. 

Sjöfarten till Lübeck hålles ännu öppen genom isbrytare, för hvilkas arbete 

alla inkommande fartyg erlägga 10 pf. och alla utgående 5 pf. pr kub.-meter. 

Düsseldorf den 28 januari 1881. 

(Årsberättelse för 1880 ) 

Leonard Åkerblom. 

Handeln och industrien inom Rhenlandet och Westphalen, som under de 

senare åren legat nere, fick med slutet af år 1879 och början af 1880 åter 

ett lifligare utseende. Uti Nordamerikas Förenta stater har förbrukningen af 

jernbansskenor betydligt tilltagit; 882,695 tons användes år 1878, 1,069,000 

tons 1879, och anslås förbrukningen-till ungefär 1 1/2 million tons för år 1880. 

Egna och engelska fabrikat täckte blott till en del behofvet, och har Tyskland, 

hufvudsakligen Rhenlandet och Westphalen, lemnat det öfriga. Härigenom 

åstadkomnas äfven stegring af kolprisen, och har dessa industrigrenars uppblonistring 

verkat gynsamt på handel och näringar i allmänhet. 

Inom området för jerntillverkningstekniken gjorde ett nytt förfaringssätt 

att rena phosphorhaltigt råjern uppseende. Redan 1879 skedde i England de 

första försöken med framgång och erhölls sedermera patent af ett tyskt jernverksbolag. 

Huruvida den nya metoden låter använda sig i stort får framtiden 

utvisa. 

Den stora tullreformen, som genomfördes under är 1879 (i juli och oktober) 

och med början af 1880 trädde i verksamhet, har inom Tyska riket 

åstadkommit betydliga förändringar. Specielt för införsel af trä och granit från 

Sverige och Norge har den verkat menligt. 

Af ej ringa vigt för trafiken anser man att flera af de största privatjernbanorna 

blifvit öfvertagna af staten. 

I maj 1880 öppnades här i Diisseldorf utställningen för industri och konst, 

som, utom hufvudprovinserna Rhenlandet och Westphalen, äfven omfattade regeringsdistriktet 

Wiesbaden, fursteudömena Schaumburg-Lippe, Lippe-Detmold, 

Waldeck, Birkenfeld (Oldenburg) samt det förra furstendömet Hohenzollerns 

område. Till företagets betryggande bildades två garantifonder, den ena, bestämd 

att i första rummet täcka möjliga förluster, bildades hufvudsakligen genom 

bidrag af staten, provinsrepresentationerna, jernvägsbolag m. m., och uppgick 

densamma till öfver 100,000 riksmark. Den andra fonden tecknades af 

privatpersoner och uppgick till 391,700 mark. Slutligen medgaf regeringen anordnandet 

af ett lotteri med 300,000 lotter à 1 mark. 

Ett fullständigt resultat af utställningen kan först nästa år ernås. Alla 

äro eniga om att, hvad berg- och jernindustrien angår, DttsseldorferutstäUningea 

hittills ej af någon föregående utställning blifvit öfverträffad. 

S. V. Helander.

Stettin den 31 december 1880. 

15 


I. 

De Förenade rikenas sjöfart pä konsulsdistriktet framgår af följande siffror: 

Till distriktet ankomma från Sverige med last 121 svenska fartyg om 20,599 tons 

deraf till Stettin 30 » »" » 2,734 » 

Till distriktet ankommo frän Sverige i barlast 8 » » 486 

deraf till Stettin 7 » » » 212 » 

Till distriktet ankommo från utrikes ort med last 207 >» » » 47,474 » 

deraf till Stettin 168 » » » 40,050 » 

Till distriktet ankommo från utrikes ort i barlast 6 » » 1,087 » 

deraf till Stettin 1 » » » 151 » 

Från distriktet afgingo till Sverige med last 60 » » » 8,062 » 

deraf från Stettin 50 » » » 6,044 » 

Från distriktet afgingo till Sverige i barlast 128 » » » 26,196 » 


Från distriktet afgingo till utrikes ort med iast 65 » » » 12,674 » 


Från distriktet afgingo till utrikes ort i barlast 89 » » » 23,437 » 


Till distriktet ankommo från Norge ined iast 65 norska » » 10,853 » 


Till distriktet ankommo från utrikes ort med last 204 » » » 64,528 » 


Från distriktet afgingo till Norge med last 8 » » » 1,409 


Från distriktet afgingo till Norge i barlast 51 » » » 13,455 » 


Från distriktet afgingo till utrikes ort med last 107 » » » 31,504 » 


Från distriktet afgingo till utrikes ort i barlast 103 » » » 28,422 » 


Hela antalet af med last ankomna fartyg utgjorde således 597 om 143,454 

tons, deraf 328 svenska om 68,073 ocb 269 norska om 75,381 tons; antalet 

med last afgângna fartyg utgjorde 240 om 53,649 tons, deraf 125 svenska 

om 20,736 tons och 115 norska om 32,913 tons. 

Värdet af inseglade bruttofrakter utgjorde för de ankomna svenska fartygen 

848,097 riksmark, för afgående 193,558 riksmark; för ankomna norska fartyg 

1,985,547 riksmark och för afgående 292,102 riksmark. 

Bryssel den 10 januari 1881. 

Belgien. 


F. L. P. Ivers. 

Till distriktet ankommo under året 2 svenska fartyg om 228 tons från 

Sverige med last, och afgingo dessa fartyg i barlast till utrikes ort ; af norska

16 

fartyg ankommo 7 om 909 tons från Norge med last och afgingo i barlast 

till utrikes ort. 

Aret 1880 är anmärkningsvärdt genom en viss uppblomstring i industrien; 

fabriker för tillverkning af maskiner och jernvägsmateriel hafva mycket att 

göra, isynnerhet är liflig efterfrågan för stålskenor; kolgrufVorna hafva god afsättning, 

zinkverken likaledes, om än ej i lika hög grad. Man klagar dock i 

allmänhet öfver att prisen ej äro mycket lönande. 

Jernvägarne hafva haft liflig trafik och stora inkomster. Åkerbrukarne 

hafva fått en liten hjelp i sin nöd genom den senaste skörden, hvilken ej var 

sä dålig som de föregående. Den talrika jordbrukande klassen lider dock ännu 

af ett ganska känbart tryck. 

Ur financiel synpunkt har året utmärkt sig genom uppkomsten af en stor 

mängd aktiebolag för hvarjehanda ändamål; de som göra detta slag af affärer 

begagna sig i rikt mätt af den frihet, den nya lagen gifver dem. 

Antwerpen den 24 januari 1881. 


G. Brugmann. 

De Förenade rikenas sjöfart på distriktet framgår af följande siffror: 

Till distriktet ankommo med last från Sverige 205 svenska fartyg om 71,953 tons, 

» » » > » utrikes ort 75 » » » 25,502 » 

» » » i barlast » » 8 » » » 1,861 » 

Frän » afgingo med last till Sverige 68 » » » 27,554 » 

» » » i barlast » » 76 » » » 22,977 » 

» » » med last » ntrikes ort 23 » » » 6,053 » 

» » » i barlast » » 125 » » » 43,932 » 

Till » ankommo med last från Norge 153 norska » » 44,367 » 

» » » i barlast » » 3 » » » 775 » 


» » » i barlast » » 16 » » » 2,542 » 

Från » afgingo med last till Norge 29 " » » 8,510 » 

» » i barlast » » 132 » » » 37.627 » 

» » » med laät » utrikes ort 72 » » » 30,418 » 

» » » i barlast » » 236 » » » 88,928 » 


tons, deraf 280 svenska om 97,455 tons och 440 norska om 158,171 tons; 

antalet med last afgångna fartyg utgjorde 192 om 72,535 tons, deraf 91 

svenska om 33,607 tons och 101 norska om 38,928 tons. 

Total-Trafiken mellem Belgien og andre Lande Aar 1879 opföres til en 

Sum af Fr. 4,600,500,000, 

nemlig ved Import Fr. 2,461,800,000, eller Fr. 77,500,000 mere end Aar 1878 

og ved Export » 2,139,200,000, » » 129,500,000 » » » » 

overstigende nästforegaaende Aars Omsätning med Francs 207,000,000.

17 

I Sammenligning med Aar 1878 var 

Indförselen fra Frankrig ringere med Fr. 14,100,000 

og Udförselen til » större » 42,800.000 

Tilförselen fra England » » 5,500,000 

og Exporten til » mindre » 19,300,000 

Importen fra Nederlandene betydeligere » 14,800,000 

og Exporten til » » » 10,000,000 

Tilförselen fra de forenede Nordamerikanske Stater » 53,800,000 

og Exporten til » » » » 10,300,000 

Indforselen fra det Tydske Toldforbund mindre » 17,300,000 

og Udförselen til » » större » 30,400,000 

Importen fra Rusland större » 15,600,000 

og Udförselen til » ringere » 6,000,000 

Tilförselen fra Sverig og Norge betydeligere .. » 4,400,000 

og Exporten til » » mindre , » 200,000 

Importen fra det Engelske Indien og Singapore större... » 4,600,000 

og Exporten til >. « » » ... » 3,800,000 

Tilförselen fra Uruguay större » 2,600,000 

og Udförselen til > ringere » 400,000 

Indförselen fra Cuba og Porto-Rico öget » 800,000 

og Exporten til » » ringere 5> 400,000 

Tilförselen fra Italien större » 2,300,000 

og Exporten til » » - » 15,700,000 

Tilförselen fra Guinea og Senegambia större. » 2,300,000 

og Udförselen til » » mindsket » 400,000 

Importen fra Egypten större y> 1.400,000 

Indförselen fra Bremen » y> 1.000,000 

og Exporten til » mindre » 200,000 

Importen fra Österrig större J> 600,000 

og Udförselen til » ringere » 1.100,000 

Importen fra Tyrkiet betydeligere t> 400,000 

og Exporten til » » » 2,300,000 

Tilförselen fra Rio de la Plata mindsket » 14,100,000 

« » Spanien mindsket )> 1,300,000 

» Danmark > j> 400,000 

og Udförselen til » öget » 400,000 

Indförselen fra Chili og Peru ringere » 5,300,000 

og Udförselen til > » » « 6.400,000 

Importen fra Haiti og Venezuela ringere — » 2,900,000 

> > Brasilien ringere >> 2,600,000 

og Exporten til » > » 2,900^000 

Indförselen fra de Engelske Amerikanske Besiddelser ringere > 300,000 

og Udförselen til » » » » » 300,000 

Importen af andre Landes Produkter til Forbrug i Belgien anföres til en 

Värdi af Fr. 1,525,500,000. d. e. Fr. 52,700,000 mere end Aar 1878 og 

Exporten af Belgiske Produkter for Fr. 1,190,400,000 var med Fr. 78,100.000 

större end Aar 1878. 

Forholdsvis var Varetransporten overland eller ad Flodveie 59.5 % og 

Höveis 40.5 %. 

Transitrörelsen opgik til Fr. 948.800,000 hvilket er Fr. 51.500,000 mer 

end nttstforegaaende Aar. 

Ber: om Handel o. Sjöforn. 2

18 

Transitvarerde ankom hovedsagelig fra det Tydske Toldforbund, Frankrig, 

Rio de la Plata, England, Nederlandene, Oceaniet og Australien, Brasilien, 

Schweitz, Rusland, de Nordamerikanske Stater, Sverig og Norge, Hamburg, 

Uruguay, Gräkenland, Österrig, Portugal, Italien; og afgik væsentlig til det 

Tydske Toldforbund, Frankrig, England, Nederlandene, Schweiti, Rusland, Brasilien, 

de Nordamerikanske Stater, Spanien, Hamburg, Portugal, Österrig, Rio 

de la Plata, Sverig og Norge, Italien, Tyrkiet, Cuba og Porto Rico. 

De paa Entrepôt nedlagte Varer anslaas til Fr. 109,000,000 eller Fr. 

14,900,000 mindre end nastforegaaende Aar. 

Toldafgifterne udgjorde Aar 1879 Fr. 22,864,373 eller Fr. 1,384,306 

mere end Aar 1878. 

Til de belgiske Havne ankom 6,142 Fartöier drägtig 3,276,720 Tonneaux, 

hvoraf 3,109,116 Tons Varer, og med en Bemandning af 101,643 Söfolk, 

eller i Sammenligning med Aaret 1878 eu Mindskelse af 6 % i Skibsantallet, 

men Ögelse af 3 % i Drägtigheden. Af de 6,142 Skibe vare 5,260 lastede 

og 882 ballastede. Blandt disse Fartöier vare 4,057 Dampskibe drägtig 

2,550,933 Tonneaux med 2,398,996 Tons Varer og 82,516 Mands Besätning. 

De udklarerede Skibes Antal var 6,095 dr. 3,293,693 Tons hvoraf 1,643,640 

Tons Varer, med 100,968 Sömänd, eller mod Aar 1878-en Mindskelse af 

4 ,%' i Skibsantallet, 8 % i Lastningen og 2 % i Mandskaberne ; men Ogélse 

af 5 % i Tonnagen. 

I denne Söfart havde det Belgiske Flag en Andel af 15 % og det Engelske 

52 %. 

Med Dampfartöierne ankom 25,549 Passagerer samt afgik fra de Belgiske 

Havne 32,383 Passagerer og 9,828 Emigranter. 

Der konstateres i Landets Handelsrörelse en stadig periodisk Fremadskriden 

saadan: 

Aarene 1831-1840 Indförsel 204,416,849 Fr. og Udförsel 152,141,304 Fr. aarlig 

med Transit— 23,952,264 « » Toldafgifter 8,144,743 

1841 —1850 Indförsel 336,072,827 » » Udförsel 283,706,786 

med Transit... 116,631,119 » » Toldafgifter 11,175,257 

1851 —1860 Indförsel 737,393,542 » » Udförsel 709,018,646 

med Transit - 358,361,241 » » Toldafgifter 13,645,896 

1861 — 1870 Indförsel 1,368,249,739 » » Udförsel 1,219,819,045 

med Transit..- 623,147,549 » » Toldafgifter 17,775,740 

1871 —1879 Indförsel 2,380,433,334 » » Udförsel 2,082,769,363 

med Transit... 997,969,903 « « Toldafgifter 22,059,60") 

Den officielle Toldstatistik opforer Importen til Belgien af diverse Bygningsträ 

Aar 1878 440,854 Kub. met., Aar 1879 462,940 Kub. met. 

Jern ocb Malm Aar 1878 833,622,000 Kilogr. Aar 1879 614,386,000 Kilogr. 

diverse Kornvarer » 10,211,000 » » 8,370.000 > 

Fiskevarer ikke 

olicagtige (alle Slags) » 31,516,000 » > 35,042,000 » 

Saadan som tidligere fra Konsulatet bemärket, har ogsaa i de Belgiske 

lovgivende Kamres närvärende Session været bragt paa Bane Kravet om visse 

Toldmindskelser og navnlig reducerede Afgifter paa Trävarer, under Paaberaabelse 

af Behovet at hæve det Tryk som de sidste Aars Krise har paafort Handelsforetagenderne 

; men Finants-Ministeniet, hentydende til Budgettets ekonomiske 

Forfatning, har til saadanne Fordringers Indrömmelse ikke endun givet 

Tilsagn. De her i Landet gjeldende Toldsatser ere fölgelig forblevne uforandret 

som i den, Konsulatets Meddelelse af 26 Januari forrige Aar, vedföiedo 

Tarif anfört.

19 

De forenede Rigers Söfart Aar 1880 paa Konsuls-Distriktet for Belgien 

fandt Sted med: 

288 hidkomme Svenske Fartöier drägtig 99,318 Tons 

459 » Norske B » 161,490 » 

fordelt som foiger på Distriktets Havne: 

Ankomne til Löven 

26 Svenske Fartöier = 3,219 Tons med Last fra Sverig 

18 » » = 2,184 » D » » andre Lande 

Afgaaede fra Löven 

3 Svenske Fartöier = 280 » > » til fremmede Lande 

41 s » = 5,123 » » Ballast 

Ankomne til Nieuport 

3 Svenske Fartöier =• 529 » » Last fra fremmede Lande 

Afgaaede fra Nieuport 

3 Svenske Fartöier = 529 » » Ballast. 

Ankomne til Ostende 

4 Svenske Fartöier = 1,069 » » Varer fra Sverig 

3 » » = 632 » » » » andre Lande. 

Afgaaede fra Ostende 

1 Svensk Fartöi = 149 » » » til fremmed Havn 

6 » » = 1,550 » » Ballast. 

Ankomne til Gent 

19 Svenske Fartöier = 3,994 » » Last fra Sverig 

1 » » = 198 » » » » andet Land. 

Afgaaede fra Gent 

20 Svenske Fartöier = 4,192 » » Ballast. 

Ankomne til Antverpen 

156 Svenske Fartöier = 63,671 « > Last fra Sverig 

50 » = 21,959 » » > » andet Lande 

8 » « = 1,861 » > Ballast 

og 6 » » =1,655 overblevne i Antverpen fra Aar 1879. 

Afgaaede fra Antverpen 

68 Svenske Fartöier = 27,554 med Varer til Sverig 

19 » » = 5,623 » » » » andre Lande. 

41 » = 5,123 » » Ballast 

1 » » = 87 solgt i Antverpen 

1 » = 367 » henliggende i Antverpen ved Slutningen 

af 1880. 

Af foranförte ankomne Svenske Fartöier vare 

106 Danipfartöier = 47,454 Tons komne fra Sverig og 

16 » = 9,443 J> » » andre Lande. 

De angivne fornemste Varer som med de fra Sverig overkomne 205 Svensko 

Fartöier = 71,953 Tons hidförtes vare: diverse Bygningstommer og Snedkerarbeider, 

Trämasse, Jern, Mineral, Zink, Zinkmalm og Zinkblende, Blymalm og 

Blyglans, Byg, Havre, Hvede, Papir, Tjfire, Tandstikker. Rör o. s. v. 

og de angivne hovedsagelige Varer som med 

68 Svenske Fartöier = 27,554 Tons herfra bortförtes til Sverig vare: 

Jern og' diverse Jerninaterialier, Rails og Jern-Poutreller, Zink, Uld og Uldgarn. 

Kul, Glas, Tagsten, Skind, torre og saltede Huder, Sukker, Soda, Papir, Lys,

20 

Svovl, Talg, Kaffe, Potaske, Alun, Olie, Petroleum, Guano, Humle, Manufaktur 

varer m. m. 

De fremmede Lande hvorfra 75 Svenske Fartdier — 25,502 Tons til 

Belgien importerede Produkter vare fornemmelig: de Nordamerikanske Engelske 

Besiddelser, de Nordamerikanske forenede Stater, Mexiko, Haiti, Kuba, Brasilien, 

La Plata-Staterne, det sorte Havs Havne, England, Frankrig, Norge, de 

Tydske og Russiske Östersö-Havne; og de hovedsagelige fremmede Lande hvortil 

23 Svenske Fartöier = 6,053 Tons fra Belgien erholdt Udfragter vare: Nord- 

Amerika, Rio-Grande, England, Frankrig, Norge, Rusland og Finland, Danmark, 

Holland, Bremen. 

Ankomne til Löven 

12 Norske Skibe = 1,214 Tons med Last fra Norge. 

18 » » = 1,789 » » » » andre Lande. 

Afgaaede fra Löven 

2 Norske Skibe = 217» » B » fremmede Steder. 

23 » = 2,786 » i Ballast. 

Ankommet til Termonde 

1 Norsk Skib = 188 » B Varer fra udenr. Sted. 

Afgaaet fra Termonde 

1 Norsk Skib = 138 » i Ballast. 

Ankommet til Nieuport 

1 Norsk Skib = 239 B med Varer fra udenrigske Sted. 

Afgaaet fra Nieuport 

1 Norsk Skib = 239 » i Ballast. 

Ankomne til Ostende 

33 Norske Skibe = 6,452 » med Varer fra Norge. 

27 f> B = 7,388 B » » » andre Havne. 

Afgaaede fra Ostende 

1 Norsk Skib = 101 » » »til fremmed Havn. 

59 » » = 13,733 » i Ballast. 

Ankomne til Gent 

8 Norske Skibe = 1,612 » med Last fra Norge. 

48 » » = 11,692 B » » » andre Lande. 

Afgaaede fra Gent 

1 Norsk Skib = 61 » » s B fremmed Havn. 

55 » » = 12.243 » i Ballast. 

Ankomne till Antverpen 

100 Norske Skibe = 35,087 med Last fra Norge. 

197 = 92,561 » » » » andre Lande. 

19 » = 3,318 i Ballast. 

3 » = 1,818 kjöbte i Antverpen. 

14 » = 6,254 » overblevne i Antverpen fra Aar 1879. 

Afgaaede fra Antverpen 

29 Norske Skibe = 8,510 » med Varer til Norge. 

68 = 30,038 » » » B andre Lande. 

229 = 96,413 » i Ballast. 

7 » » = 4,077 » henliggende i Antverpen ved Slutningen 

af 1880. 

Bland fornavnte ankomne Norske Skibe vare 

47 Dampskibe = 19,379 Tons komne fra Norge og 

7 » = 4,336 » » andre Lande.

21 

De angivne hovedsagelige Varer som med de fra Norge hidkomne 15:! 

Norske Skibe = 44,867 Tons overfortes vare: Mineral, Svovlkis, Kobbererts, 

Feldspath, diverse Slags Trävarer, Snedkerarbejder, Tramasse, Havre, Oliekager, 

Stokfisk, Tran, Ol, Papir, Sten, Fyrstikker, o. s. v., og de fornemste 

Varer som med 29 Norske Skibe = 8,510 Tons herfra bortforles til Norge 

vare: Jern, Mur- og Tagsten, Cement, Zinkfade, Petroleum, Kaffe, F!esk, 

Sukker, Sirup, Genever, Soda, Huder, Töndebaand m. m. 

De fremmede Lande hvorfra 287 Norske Skibe = 113,804 Tons til 

Belgien importerede Produkter vare hovedsagelig: de Nordamerikanske Stater, 

Nordamerikanske Engelske Besiddelser, San Francisco, Peru, Indien, La Plata- 

Staterne, Mexiko, Haiti, Kuba, det Sorte Hav, Italien, SpanieD, Portugal, 

Afrika, England, Frankrig, Sverig, Finske, Russiske og Tydske Östersöhavne, 

Holland. 

De fornemste fremmede Lande hvortil 72 Norske Skibe = 30,418 Tons 

herfra fandt Udfragter vare: de Nordamerikanske Engelske Besiddelser, de forenede 

Nordamerikanske Stater, Brasilien, Mexiko, Kuba, La Plata-Staterne, 

Bolivia, Italien, Spanien, Portugal, England, Sverig, Finland, Rusland, Preussen. 

Danmark. 

Skibsmandskaberne paa de i Aaret 1880 til Distriktet komne Fartöier 

angaves: 

under Svensk Flag, under Norsk Flag. 

ved Vicekonsuls-Stationerne til 500 og 1,133 Söfolk 

» Hovedstationen 2,713 Î> 3,664 » 

og de blandt Besætningerne stedfundne Forandringer bested i: 

for Svenske Fartöier Afmönstringer, Römninger, Paamönstringer. 

ved Vicekonsuls-Stationerne — — — 

» Hovedstationen 

for Norske Skibe 

102 29 96 

» Vicekonsuls-Stationerne 13 7 12 

» Hovedstationen 558 69 428 

Skibsförerne angav som optjente Fragtbelöb under de i Aarets Löb paa 

Distriktets Havne gjorte Reiser. 

Ved Svenske Fartöier 

komne til og afgaaede fra Louvàin Francs 162,515 

» » » » » Nieuport » 16,400 

» » » » » Ostende » 38,100 

» » » » » Uent » 123,039 

» » » » » Antverpen » 3,333,060 

Summa Francs 3,673,114 

ved Norske Skibe 

komne til og afgaaede fra Louvain Francs 84,090 

» » » » » Termonde » 4,730 

» » » » » Nieuport » 6,800 

» » » » » Ostende » 323,990 

» » » » » Oent - » 363,405 

Ï> » j> » » Antverpen » 4,484,355 

Summa Francs 5,26ï,370

22 

De Remisser af Hyrebelöb som de forenede Rigers Söfarende forledet Aar 

(1880) gjennem Konsulatet hjemsendte 

opgik til Francs 7,545 for Svenske Söfolk 

og » » 8,247 Norske » ogdesaadan 

hjemsendte Hyresummer vare i det Hele taget 

hidtil Francs 122,041 for Svenske Sömänd 

og » 83,695 » Norske » 

Svenske og Norske Skibsförere have fremdeles sidste Aar i Konsulat- 

Kancelliet ydet Bidrag til den Skandinaviske Sømandskirke i Antverpen for 

en Sam af Francs 1,306, der bringer det saadan samlede Total-Bidrag til 

Francs 24,190. 

Allerede i Aaret 1858 gjordes fra dette Konsulat Forsög som fornyedes 

i Aarene 1863, 1870 og 1878 for att vinde Interesse til Oprettelsen af et 

»Sömandshjem» (Sailors home) i Antverpen, hvor en saadan Indretning, naar vel 

forvaltet, unSgtelig vilde vare saare önskelig for Sömandstanden der i saa mange 

Henseender er paa det Sörgeligste exploiteret af daarlige egennyttige Mennesker 

der besnäre dem. 

At vaare Skibsförere, der allerede have bidraget saa stor Sum til den 

nationale Sömandskirke paa Stedet uden at dennes paahvilende Skyld endnu 

er liqvideret, hesitere at dertil föie Udgift for et nyt Anlag kan neppe klandres, 

og medens Lokal-Forvaltningen hidtil ikke har kunnet formaaes til at 

gribe ind i et for Söfarts-Interessen saa gavnligt Foretagende, har de fremmede 

Nationers Konsuler heller ikke fundet at kunne indstille Sagen hos deres respektive 

Regjeringer. 

Istedetfor 4,111 Fartöier med en Drägtighed af 2,859,440 Tonneaux 

komne til Antverpen i Aaret 1879 angives de ved denne Told-Station i Aaret 

1880 indklarerede Skibe til 4,482 = 3,063,227 Tonneaux, og de sidste Aar 

fra Antverpen udklarerede Fartöier til 4,547 hvoraf 2,881 Skibe med Varelog 

1,666 ballastede. 

Blandt de indklarerede Fartöier vare: 439 Tydske, 

33 Amerikanske, 2,292 Engelske, 8 Österrigske, 

288 Belgiske, 267 Danske,. 98 Spanske, 

184 Franske, 4 Gråske 111 Hollandske, 

72 Italienske, 

1 Argentinsk. 

20 Portugisiske, 73 Russiske, 

Heraf kom: 178 fra Frankrig, 

1,403 fra England, 510 fra Amerika ... 1,011 » Norden, 

498 » Holland,.... 82 5> Brasilien 108 » Middelhavet, 

252 Spanien, 38 » Indien 7 » Kuba, 

14 » S:t Domingo, ... 138 » Rio de la Plata, 158 » Mexiko, 

5 » Panama Bugten, 49 » Afrika 34 )> Australien, 

1 » Venezuela, 1 » Java, 3 » Ny-Zeeland, 

1 » Philippinerna, 128 » de höiere Flodbredder. 

Indhöstningens Udbytte i de forskjellige Belgiske Provindser anföres for 

Aaret 1880 med fölgende Resultater i Middeltal for hele Landet: 

Hvede god med Produktion af 24 Hektoliter pr Hektare 

Rug » » s> » 23 » » 

Byg » » >i » 31 » » » 

Boghvede middelmaadig med Produktion af. 17 » » » 

Havre meget god » » 40 » » »

23 

Li osad temmelig god med Produktion af 24 Hektoliter pr Hektare 

Potetes god r> » » 13,777 Kilogram 

Hö temmelig god » » » 20,931 » » » 

Ligesom Aaret forud liar i sidstafvigte Aar Tilförseln af Kornvarer og 

fornemmelig Hvede fra Nordamerika varet af stor Betydning for Skibsfarten 

tned väsentlig Indflydelse paa Markedsforretningerne. 

Tilforselen til Antverpen af de hovedsagelige fremmede Kornsorter opföres 

med: 

7.647,012 Hektoliter Hvede, 1,107,615 Hektoliter Rug, 

1,570.839 Byg 1,445,552 J> Havre, 

1,083,900 Mais, 184,084 » Meel. 

Af andre fremmede hidförte Produkter opgives: 

7.347,000 Kil:s diverse Farveträ, 747,830 Baller Kaffe. 

123,946 Baller Bomuld 41,214 Hamp. 

1.141,475 Huder,.... 31,410 Fade Terpentinspiritus. 

2,725 Fade Olivenolie, 2,511 T:r Levertran. 

215,404 Baller Uld 752,803 Fade Petroleum. 

34,979 Fade Harpix 606,724 Baller Ris, 

176,547 Tiercons Fedt, 163,943 Colis Fiesk. 

74,926 Baller Soda, 38,163 Boucauts og Colis Tobak. 

5,7.25 Tons Svovl,... 155,009 Colis raat Sukker. 

Udförselen fra Antverpen af Sukker i de förste 11 Maaneder af 1880 

angives til 4,039,309 Kilos Topsukker. 

456,189 » Pudersukker, 3.101.722 Kil:s Kandis og 

17,106,268 » raat Runkelsukker. 

I den officielle Toldstatistik er optaget blandt importerede Produkter under 

de 11 Maaneder af Aar 1880 til Forbrug i Landet. 

76,109 Kubikmeter usaget Bygningsträ med Toldafgift 224,655 Fr. og 

deraf hidfort fra Sverig og Norge 17,245 Kubikmeter: 308.702 Kubikmeter 

saget Bygningsträ med Toldafgift 1,802,678 Fr., hvoraf hidfört fra Sverig og 

Norge 242,563 Kubikmeter; 187.964,749 Kilogr. Jern og nstöbt Malm med 

Toldafgift 606,431 Fr. og deraf tilfort fra Sverig og Norge 2.768,738 Kilogr.: 

1.055,477,320 Kilogr. Kornvarer (icke olieagtige) med div. Mel-Födemidler. 

toldfrit, hvoraf hidfört fra Sverig og Norge 19,637.154 Kilogr.; 3,938,884 

Kilogr. Papir og Cartong med Toldafgift 141,320 Fr., hvoraf hidfört fra 

Sverig og Norge 546.189 Kilogr.: 36,362,788 Kilogr. Skind, hvoraf hidfört 

fra Sverig og Norge 378,227 Kilogr.; 16,853,880 Kilogr. Fiskevarer (med 

Undtagelse af Coquiller). hvoraf hidfört fra Sverig og Norge 745,298 Kilogr. 

Specielt for Antverpen er sidste Aars Trävare-Import angiven til: 

135,007 Stykker Ege Planker fra tie Russiske og Prenssiske Östersö-Havne samt Amerika; 

34,109 » Fyr og Gran Bjelker 

545,333 Planker, Bord og 

Battens 

410,000 » Eg og Fyr .Ternbane-Billes fra 

samt fra Sverig, Norge og Finland: 

33,437 Stykker Fyr og Gran Bjelker og Poutreller tilligemed 

11,024,380 » T> Planker, Bord og Planchetter af 

forskjellige Dimensioner: 

6,880 St:r 4 x 3 /13 

28,800 » 3 x 8": 

1,088,000 » 2 1/2 7"; 

27,300 St:r 3 x 10/12 387,400 St:r 3 x 8 1/2 a 9"; 

75,000 » 5 x 3/7 7,000 » 2 1/2,x 8/11 » "; 

292,000 » 2 1/2 x 6 1/2; 256,000 » 2 1/2 x 5/6 "; 

95,000 

1,124,000 

» 

» 

2 x 5/13; 3,937,000 

hovlede Bord; 3,700,000 

» 6/4 3/4 4/4" uhövlede og 

» Planchetter.

24 

Medens det Belgiske Trämarked ikke giver Adgang til at näruiere konstatere 

enten Salgpriser eller Varebeholdninger, kan blot efter udtalt Mening 

anföres at Priserne omtrent ere forblevne lige de fra Konsulatet i Begyndelse« 

af October sidstleden fremsendte Notiser, og at paa de forskjellige Oplagssteder 

i Landet ligesom i Antverpen endnu cxisterer Forrad for flere Maaneder. Faldende 

Priser synes saa meget mindre være at imödese, som der ikke regnes paa 

större ny Tilförsel og i Produktion«-Landene holdes paa stigende PriBer. 

Ihvorvel der ved Siden af den ved Belgiens egen Fiskefangst tilveiebragte 

Produktion ogsaa indfores adskillige Fiskevarer navnlig fra Holland, Bogland 

og Skotland samt conserveret indlagt fra Frankrig og Amerika, har dog saadan 

Produkt fra Sverig eller Norge ikke hidtil haft synderlig Afsatning paa det Belgiske 

Marked, med Undtagelse af Stokfisk fra Norge som i visse Partier aarlig 

har väret afhändet, men i den senere Tid snarere tilsidesat for lettere Adgang 

til fersk Fisk. — Saadan anföres den alene i Ostende aarligen solgte Fisk af 

egen og fremmed Produktion til en Värdi af tre Millioner Francs idet den 

officielle Statistik opförte de Aar 1879 importerede Fiskevarer med 34,042,000 

Kilogr., hvoraf störste Delen forbrugt i selve Landet hvis overalt krydsende 

Jernveie stadig forsyne hver folkerig Lokalitet med Sdfisk. Om vore Fiskeprodukter 

skulde kunne finde Afsätning i Belgien, turde formentlig Ansatteisen 

af en intelligent virksom Agent i Antverpen vare kravet for at gjöre narmere 

bekjendt med Varens recommandable Conditioner. 

Overordentlige vedvarende Regnfald i de sidste Maaneder af Aaret som 

medförte betydelige Oversvömmelser overalt i Landet og voldte mangehaande 

Skade har ogsaa foraarsaget en vis Stagnation i adskillige Bygniogsforetagender. 

— Derimod er Vinteren hidtil forbleven uden stärk Frost, saa der er Udsigt 

for at Sötransporten paa Antwerpen ikke skal lide Afbrud. 

De Belgiske lovgivende Kamre have, i den i sidstledne November aabnede 

Session, hidtil kun delvis voteret indevärende Aars Stats-Budget som i Projektet 

anslaaes til Indtagt Francs 279,177,719 

med saadan fordelte Udgiftsposter: 

Dotationer 4,657,475 Francs 

Statsgjelden 85,786,115 » 

Justits Ministeriet ... 15,801,859 » 

Udenrigs » 2,133,435 » 

Indre » 9,509,205 » 

Undervisnings» 16,517,422 » 

Finants 15,432,010 » 

Offentlige-Arbeiders Ministeriet 86,250,593 » 

Arme » 44,254,500 » 

Remboursementer.... 1,322,000 » 

Gensdarmeriet 3,420,600 » 

285,085,214 Francs 

De forenede Rigers Konsulat har väret placeret i en forskjellig Stilling 

fra andre Nationers Konsulater i Antverpen der ikke have fra deres respektive 

nationale Undersaatter erholdt meddelelse eller Opfordring til Reklamationer 

paa deres Vegne, naar derimod Svenske og Norske Skibsförere fra Tid til 

Anden have fundet sig foranlediget at paakalde de forenede Rigers Konsulats 

Intervention formedelst langvarigere Ophold paalagt Fartöiernes Last-Operationer 

i Havnen, da man hver Gang har lagt for Dagen skyldig Redebonhed til passende 

Forestillinger hos vedkommende Administrationer for at afhjelpe de paaklagede 

Ulemper; — ligesom de Belgiske Autoriteter i al Fald ved de for-

25 

skjellige forekomne Paakaldelser bevidnede fyldestgjörende Appréciation af deu 

fra Konsulatets Side praktiserede Convenance ved de stedfundne Henvendelser. 

For saadanne Reklamationer har ogsaa fra dette Konsulat varet redegjort 

under: 29 Januar 1868, 31 Janaar 1870, 24 Mai 1871, 30 Jannar 1872, 

28 Januar og 30 Septemb. 1874, 30 Januar 1875, 1 October 1877, 30 Januar 

1878, 12 Juli 1879, 26 Januar og 31 Juli 1880, og fandt paa Opfordring 

som anfört atter Sted ved Skrivelse som fölger: 

Anvers le 24 Juillet 1880. 

»Monseiur le Bourgmestre 

Hier soir m a été remis une réclamation de la part d un certain nombre 

de commandants de navires marchands des deux Royaumes Unis, savoir: des 

navires suédois — — et des navires norvégiens — — se plaignant du long 

séjour auquel ils ont été obligés pour pouvoir décharger à Anvers les cargaisons 

de bois transportées en ce port dans leurs navires respectifs, et ils considèrent 

les retards qui leur ont ainsi été imposés pour leurs expéditions essentiellement 

aux arrangements établis qui laissent les bois déchargés demeurer en place sur 

les quais pendant un mois, empêchant durant tout ce temps les nouveaux-arrivants 

d'obtenir place pour décharger, circonstances que les dits capitaines ont encore 

trouvé aggravées par ce qu'on aurait enlevé au déchargement des bois une partie 

de bassin en usage autrement a cette marchandise. 

Il se comprend facilement qu un séjour au port si prolongé est doublement 

préjudiciable a ces navires qui perdent ainsi l'occasion du fret d'un voyage 

entier sur la mer Baltique pendant la saison favorable. 

Quand c est de mon devoir do vous transmettre, Monsieur le Bourgmestre, 

ces observations a 1 égard de ce qui touche 1 affrètement des navires suédois et 

norvégiens sur le port d Anvers, il me serait par contre très-agréable de posséder 

de votre part quelque communication pouvant tranquiliser les armateurs 

des deux Royaumes. — Unis à 1 égard de mesures à prendre par 1 Administration 

de nature à sauvegarder d'une manière équitable leurs intérêts au port 

d Anvers, ce qui semblera sans doute aussi conciliable avec les justes avantages 

commerciaux et maritimes de la place. 

J'ai dans cette attente 1 honneur, Monsieur le Bourgmestre, de vous offrir 

le témoignage de ma considération distinguée. 

Le Consul R:l de Suède et de Norvège en Belgique.» 

Ogsaa Kommuualväsenets Svarskrivelse dat. 29 Juli f. a. er herfra indberettet 

tilligemed hossluttet Skrivelse fra den lokale Havnemester som erkjeuder 

de gjennem Konsulatet fremforte Observationer begrundede og anser navnlig 

Fartoiemes langsomme Losnings-Operationer foraarsaget ved den LadniDgsmodtagerne 

indrömmede Facultet for de udlossede Varers langvarige Beroen 

paa Quaierne, der saadan ikke erc tilgangelige for ankommende Varers Udlosning, 

samt slutter med at for det anerkjendte Behov tilraade Anlägget af ny 

speciel Dok for Trävarerne; med Hensyn hvortil Kommune-Administrationen 

tilföier at have dette Spörgsmaal under Behandling med Hensigt at saavidt 

mueligt paaskynde Sammes Solution. — Herefter skjönnes dels at saadant nyt 

Anlägs Fuldendelse vil medtage en vis Tid, og at ihvor billige og legitime 

vor.e Forestillinger i og for sig end maattc vare, den fremmede Myndighed 

ikke kan paanödes andre Mesurer end den selv finder sig foranlediget at realisere, 

medens det er Skibsrederne forbeholdt at söge at bringe Fragtslutningerne 

i Concordance med de existerende Forhold. 

Antverpens Havne-Reglements modificerede Art. 3 bestemmer fra 1 August

26 

1880 den Tid som en losset Trälast kan henligge paa Quaien i Forhold til 

det importerende Fartöis Drägtighed, saadan: 

Med Seilfartöi af 100 Tonneaux belgisk Jaugering og derunder 24 Dage, 

101 til 200 » » » » » 26 » 

201 300 . » » 29 » 

301 350 » » 31 » 

351 400 » » » » » 36 » 

401 » 500 » » » » » 38 » 

501 600 » » » 40 

601 » » » derover 55 » 

Dampskib 100 » » derunder 22 

» 101 B 200 )> » » 23 

» 201 » 300 B » » 24 » 

» 301 350 » 25 

» 351 400 )) 30 

401 » 500 31 

501 600 » 34 

601 » » derover 37 » 

Da forledet Aar en Svensk Skibsförer paaberaabende sig flere af sine Kolleger, 

yttrede Mening om Utilsträkkeligheden af de paa Kysten existerende 

Poranstaltinger til Direktion for Seiladsen mod Scheldefloden, undlod man ikke 

at fra Konsulatet i den Henseende rette Forespörgsel til Provincial-Gouvernören 

forsaavidt den Belgiske Styrelse derpaa kunde öve nogen Indflydelse, hvorpaa 

erholdtes 2 Svarskrivelser, den Sidste saalydende: 

Anvers le 5 Mars 1880. 

Monsieur le Conlus 

Par depeche du 18 février dernier, jai eu l'honneur de vous exposer — 

Mr le Ministre des Travaux publics m informe qu un projet de loi ayant 

pour objet un complement d éclairage dans les parages dont il s'agit vient précisement 

d'etre déposé aux Etats-Généraux. 

Ce projet est relatif à l'acquisition de trois bateaux-phare, dont deux à 

«tablir dés maintenant. L un de ces bateaux-phare sera mouillé' pres des banes 

de Zélande; il pourvoira h la securité de la navigation vers le Rotterdamsche 

Waterweg et le Brouwershavensche G-at. pour les navires venant du Nord. 

L'établissement de ce feu-flottant était mentionné dans les reclamations 

des capitàines dont vous vous étes fait 1 interpréte par votre Iettre du 7 février 

dernier.» 

Heller ikke i denne Henseende havde nogen af mine hervärende Kolleger 

varet i Tilfalde at fra deres respektive Nationers Undersaatter modtage Anmodninger. 

Efteråt vore Skibsförere have bemärkt at navnlig Placeringen af det i 

fornävnte Depeche bebudede Fyrskib fremdeles har väret forsinket, — bör her 

tilföies at de Belgiske Kamre, i Henhold til den med Holland existerende Convention, 

nu har voteret en Subsid af 567,700 Francs til Forbedring af de for 

Seiladsen paa Scheldefloden krävede Lodsmärker med Belysningsmidler. 

O. L. Berg.

Nantes den 20 januari 1881. 

27 

Frankrike. 


De Förenade rikenas sjöfart på konsulsdidtriktet år 1880 framgår af följande 

siffror: 

Till distriktet ankommo från Sverige med läst 17 svenska fartyg om 4,440 tons, 

-> » » » utrikes ort » » 14 » » » 5,203 » 

» » » » » i barlast 1 » 323 » 

Frän afgick till Sverige med last 1 » » » 323 » 

» » » » » i barlast 7 » » » 2,100 » 

» » » » utrikes ort med last 5 » » » 929 » 

» » » » » i barlast 22 » » » 7,886 » 

Till » ankommo från Norge med last 79 norska » » 15,746 " 

» » » » utrikes ort » » 98 » » » 42,343 » 

» » » » » i barlast I » » » 407 » 

Från » afgingo till Norge - » 43 » » » 13,934 » 

» » » »> utrikes ort med last 6 » » » 993 

135 » » » 46,187 » 


tons, hvaraf 31 svenska om 9,648 och 177 norska om 58,089 tons: antalet 

med last afgångna fartyg utgjorde 12 om 2,245 tons, hvaraf 6 evenska om 

1,252 och 6 norska om 993 tons. 

Sveriges export till distriktets hamnar år 1880 bestod af jern, trävaror 

och hafre. 

Till följd af de höga jernprisen, som under första halfåret voro rådande 

i Sverige, har importen deraf till Nantes varit mindre betydlig, eirca 4.500 

tons, mot 6,000 tons under de två föregående åren. 

Nu gällande pris i Nantes på svenskt jern äro: 

27 francs per 100 kil. valsadt Lancashire stång-jern, 

28 » » » > ham rad t stång-jern, 

29 » > » « Lancashire stång-jern, 

33 > )> » » (Vergettes) spikskaft: allt oförtulladt. 

Äfven svenska trävaror infördes förra året till distriktet i mindre skala 

än de föregående åren, orsaken torde få tillskrifvas samma skäl. 

Under de Förenade rikenas flaggor importerades från Sverige irca 4,500c 

Petersb.-Stand. sågade trävaror, mot 9,100 år 1879 och 6,260 år 1878. 

Prisen i Nantes för svenska och norska trävaror Uro: 

3 x 9-tums furu-plankor, 3:n (den mest begärda) 1 fr. till 1.05 fr. per löpande meter 

1x6 » planchettes brutes l:a, 2:a & 3:a blandade 17 cent. 

1x5 » 4:a 15 cent. » 

22 m.m. x 10 — 13 cm.» planchettes travaillées 1.60 fr. per qv.-meter, 

28/30 m.m. x 10—13 cm. » » 2.10 » » » 

Af svensk hafre infördes för första gången till distriktet ett något betydligare 

qvautum circa 2,400,000 kilog. — Prisen noteras här 18 fr. per 100 kilog. 

Någon egentlig export från distriktet till Sverige har ej egt rum år 1880, 

blott en lastångare, kommande från Bordeaux med last, har i S:t Nazaire intagit 

lastfyllnad af 100 tons raffineradt socker till Stockholm. 

socker är 78 francs per 100 kilog. fritt ombord. 

Priset på export

28 

Norges export till distriktet 1880, under de Förenade rikenas flaggor, bestod 

af: 9,933 tons sågade och till en del arbetade trävaror, 32,996 tunnor 

fiskrom (rogue de morue), 230 tunnor fiskolja och 623 tons is. 

Förrådet af svenska och norska trävaror i Nantes är det vanliga vid denna 

årstid, och prisen fasta till de redan uppgifna kurser. 

Förrådet af fiskrom i Lorient, Concarneau och Douarnenez kan anslås till 

circa 8 till 10,000 tunnor. Nuvarande pris är 43 fr. per tunna, Bergens 

prima vara. 

Ingen utförsel frän distriktet har förekommit till Norge, vare sig under 

svensk eller norsk flagg. 

Lönande utfrakter från distriktet hafva sedan några års tid icke kunnat 

erbjudas våra fartyg, då den vigtigasie exportartikeln, »spanmål», nu blifvit en 

importvara af stor betydelse, till följd af flera års dåliga skördar i Frankrike. 

Saltproduktionen i Le Croisic år 1880 har varit högst obetydlig, så att 

prisen icke tillåtit' någon export. 

Ingen rymning från svenska eller norska fartyg har anmälts på konsulaten 

i distriktet. 

Helsotillståndet är fortfarande högst tillfredsställande. 

Bordeaux den 22 januari 1881. 


A. Backman. 


siffror: 

Till distriktet ankomrao frän Sverige ined last 36 svenska fartyg om 13,089 tona, 

» » » » utrikes ort » » 49 » » » 21,011 

» » » » i barlast 9 » » » 3,542 » 

Fran » afgingo till Sverige med last 15 » » » 7,202 

» » » » » i barlast 15 » » » 6,131 

» » » " utrikes ort med last 33 » » » 11,112 » 

» » » i barlast 37 » » » 15,728 » 

» » aukommo " Norge med last 71 norska » » 20,627 » 

» o » » ntrikes ort » » 277 » » » 124,661 » 

» » » » i barlast 1 » » » 194 » 

Fran » afgick till Norge med last 1 » » » 140 » 

» » » » » i barlast 63 » » >' 21,202 » 

» » » » ntrikes ort med last 63 » » » 26,619 » 

» .. ., » » i barlast 229 » » » 100,278 » 


tons, hvaraf 85 svenska om 34,100 och 348 norska om 145,288 tons; antalet 

med last afgångna fartyg utgjorde 112 om 45,073 tons, hvaraf 48 svenska 

om 18,314 och 64 norska om 26,759 tons. 

En jemförelse med närmast föregående år utvisar att: 

år 1880 ankommo 94 svenska fartyg om 37,644 tons, 

» 1879 » 81 » » » 31,995 » 

» 1878 » 77 » » » 28,683 » 

» 1877 » 66 » » » 26,720 » 

»1876 » 64 » » » 22,639 » samt att

29 

âr 1880 ankommo 349 norska fartyg om 145,483 tons, 

» 1879 » 313 » » » 134,610 » 

» 1878 » 303 » » > 122,875 » 

> 1877 > 255 » > » 94,454 » 

» 1876 » 247 » » » 42,437 k.l. 

Häraf framgår att antalet af till distriktet ankomna fartyg ständigt varit 

i tilltagande, isynnerhet af de norska. 

Till Bordeaux' hamn ankommo Sr 1880: 2,220 fartyg om 977,317 tona 

drägtighet. utom »petit cabotage» (mindre kustfart). Häraf voro: 679 engelska 

om 360,702 tons, 65 holländska om 21,766 tons, 928 franska om 

339,352 tons, 31 danska om 16,329 tons, 183 norska om 87,255 tons. 23 

ryska om 12,515 tons, 60 svenska om 23,736 tons, 11 amerikanska om 11,432 

tons, 71 italienska om 39,742 tons, 17 belgiska om 7,598 tons, 73 tyska om 

26,288 tons, 26 spanska om 4,745 tons, 52 österrikiska om 25,479 tons, 1 

grekiskt om 378 tons. 

16 svenska fartyg, om 7,744 tons och 92 norska om 48,422 tons ankommo 

till distriktet från Amerika med spanmål, mot frakter af 4 sh. 3 d. 

à 6 sh. 9 d. pr quarter, men denna fraktfart kommer säkerligen att betydligt 

inskränkas är 1881, dels derför, att skörden i Frankrike, uppskattad till 120 

millioner hektoliter, är fullt tillräcklig för landets behof, och dels derför, att 

med detta Sr direkt ångbåtsfart med franska fartyg öppnats mellan Bordeaux 

och New-York, till en början en gång i månaden, men snart hvar fjortonde dag. 

Vicekonsuls-stationerna Rochefort och isynnerhet Bayonne besöktes år 1880 

af ett större antal fartyg 8n någonsin, hufvudsakligen till följd af spanmålsimporten. 

Hela fraktförtjensten i distriktet för de Förenade rikenas fartyg var Sr 1880 

för svenska 1,780,081 fr., mot 1,392,420 fr. år 1879. 

» norska 5,477,721 » » 5,148,287 » » » 

Till följd af något förhöjda pris var importen till Bordeaux af jern betydligt 

mindre eller 1,920,960 kil. år 1880, mot 3,481,930 kil. år 1879. 

Med 6 svenska fartyg infördes 306,000 kil. trämassa, mot 65.000 kil. är 

1879. Ingen hafre infördes under året från Sverige. 

Frakterna från Nedre Botten voro på våren 68 à 70 fr., men stego pä 

hösten till 72 à 75 fr., allt pr Petersb. stand. 

Trävaruprisen noteras f. o. b. Bordeaux pr Petersb. stand.: 

«X9 tums furuplankor, 2:a 225 fr.; 3:a 180 à 187 1 /., fr.: 4:a 162 à 170 fr.: 

3X7 » » » 188 1/2 » » 162 à 170 "» » 150 à 156 

9 tums bräder, 3:a 180 à 185 fr. 

Behållningen är tämligen stor. och hittills lära högst få köp af trävaror 

afslutats. 

Vinskörden år 1880 anses i allmänhet vara medelmåttig till qvaliteten. 

Qvantiteten i departement Gironde uppskattas till 1,660,000 hektoliter, eller något 

större än 1879 års, men dock ej stort mera än hälften af en god skörd. 

I hela Frankrike uppgick skörden till 29,677,000 hektoliter, mot 25,500,000 

hektoliter år 1879, men dock ej mycket öfver hälften af en god skörd. Vinstocksjukan 

(Phylloxéra) antages hafva under år 1880 angripit ytterligare 36,000 

hektarer i hela Frankrike; men i departementen Gironde och Charente-InféYieure 

anses den hafva visat sig mindre svär. 

N. Sandblad.

30 

Nederländerna. 

Amsterdam den 31 december 1880. 



: 

Till distriktet ankommo fråu Sverige med last 40 svenska fartyg om 16,316 tons, 

» » » utrikes ort » » 67 » » ' » 26,828 » 

» - » » » i barlast 15 » » » 5,985 » 

Från » afgingo till Sverige med last 30 » » » 18,352 » 

» » » » » i barlast 31 » » » 11,399 » 


» » » » i barlast 34 » » » 16,523 » 

Till " ankommo från Norge med last 168 norska » » 39,289 » 

» » » » ntrikes ort » » 479 » » » 182,282 » 

Fran » afgingo till Norge » » 37 » » » 10,729 » 

» » » » i barlast 305 » » » 91,999 » 

i> » » » utrikes ort med last 86 » » » 36,247 » 

» » » » i barlast 224 » » » 84,419 » 


tons, hvaraf 107 svenska om 43,144 och 647 norska om 221,571 tons; sammanlagda 

antalet med last afgångna fartyg utgjorde 180 om 68,182 tons, hvaraf 

57 svenska om 21,206 och 123 norska om 46,976 tons. 

Sveriges Skibsfart paa Holland var i 1880 större end det foregaaende Aar, 

der ankom i 1880 122 Fartöier, drægtige 49,129.64 Tons 

1879 107 » » 38,922.36 » 

1878 124 » » 50,254.33 » & 156.50 Ny-Læster, 

1877 123 » » 46,305.59 » & 1,417.50 » 

Norges Skibsfart paa Holland var dette Aar ogsaa större end det foregaaende 

Aar, 

der ankom i 1880 653 Fartöier, drägtige 224,041.20 Tons 

1879 618 » > 187,181.39 » & 10,165 Comm.-Læster, 

1878 654 » » 178,759.19 » & 19,436 » 

1877 797 » » 130,721.16 » &60,057.50 > 

Optjent Brutto Fragt for Svenske Skibe var i 1880 Fl. 568,033. 

» » » » Norske » » » » 3,473,500. 

Sveriges og Norges Skibsfart paa Holland var i 1880 större än end det 

foregaaende Aar. 

Fornemmelig har Fragtfarten med Dampskibe tiltaget, trods de lave Fragter, 

som desværre ogsaa dette Aar kun gav lidet Udbytte for Rederierna og 

med Undtagelse af Kornfragterne fra America, som saa at sige holdt Liv i 

Fragtfarten, vare Fragterne lave overalt. 

Sveriges og Norges Handel paa Holland var hvad Trælasten angaar mere 

lönnende end det foregaaende Aar, Priserne stege ud over Vinteren, og som 

stedse naar Tilbudet ei overstiger Behovet, kan Sælgeren nogenlunde dictere 

Prisen.

31 

Behovet for Bjelker, hugne paa Norsk Maade aftager aarlig her i Landet, 

til samme Tid som Indforselen af skaaren og hövlet Last stadig tiltager. Da 

Forraadet er betydelig mindre end ved forrige Aars Udgang, ere Udsigterne 

ei ugunstige, og naar Sælgerne i Norden vil være tilbageholdne vil man nok 

faa en antagelig Pris her, dog det Engelske Marked angiver nu Tonen i de Europæiske 

Trælastmarkeder, og det afhænger derfor fornemmelig af dette Markeds 

Retning hvorledes Markedet her vil stille sig til Vaaren. 

Af Jern, 

liden. 

Tjære, Beg, Fisk og Tran var ogsaa i dette Aar Tilforselen 

I al Handel synes Tilliden successive at vende tilbage, man er vel forsigtigere 

end vanlig men Lysten til at gjöre Forretninger viser sig overalt. 

Java-Kaffe. Priserne for dette vigtige Colonial Product fulgte en ganske 

anden Retning, end man ved Aarets Begyndelse havde ventet, vel viste man 

at et stort Quantum Java-Kaffe vilde komme i Markedet, men saa stadig nedadgaaende 

Priser havde ingen ventet. 

Handel Maatschappys Veiling: 

Priserne löb som fölge i Nederlandene. 

Januari 27 47 cent. pr 1/2 K:o August 4 407, cent. pr 7, K:o 

Marts 2 47 1/2 » » » Septemb. 8 397, » » » 

April 7 40 1/2 » » » October 13 38 » » » 

Mai 12 39 1/2 » » » Novbc. 17 39 1/2 » » > 

Juni 16 417, » » » Decemb. 13 37 » » 

Aarsagen til dette stærke Fald i Priserne var fornemmelig den store Höst 

ei alene af Java, men fornemmelig af Rio og Santös Kaffe, hvorved Forraadene 

stege til en Höide der afskrækkede Kjöberue, dertil kom i November Faliseuienter 

i America af store Kaffe-Speculanter og forcerede Salg af disse store 

Forraad, alt dette sammen virkede at Priserne stadig gik nedad; man noterer 

nu ved Aarets Slut 387, Cent., men det er vanskeligt at udtale en Mening 

om Prisernes sandsynlige Gang uden at kjende hvad Rio og Santos kan yde. 

Sukker var i 1881 en billig Vare. Det Opsving Markedet tog mod Slutningen 

af forrige Aar, grundet paa eu mindre Höst, saavel af Colonial, son» 

af Beteravsukker holdt ikke længe Stand. Fra Januar til April 1880 faldt 

Priserne 4 à 5 Gulden, og selv til disse Priser var Omsætningen slebende. 

Denne Tilstand varede til heuiinod Slutningen af Aaret da det viste sig at Beteravsukkerhösten 

blev mindre end paaregnet, og som Fölge deraf forbedredes Priserne. 

Da Colonial Sukkerhandelen stadig aftager paa de Hollandske Markeder, 

og Java Sukker for störste Delen gaar til England, inaa Raffinadeurerno her 

for en större Del bruge Beteravsukker. 

Værdiforholdet af Java-Sukker var 31 December 1880: 

№ 5 Fl. 22 1/2 № 13...- Fl. 30 1/2. 

» 6 » 23 1/2 » 14 31- 

» 7. » 24 1/2. » 15 31 1/4. 

» 8 » 25 1/2. » 16.. » 31 1/2. 

» 9 » 26 1/2 » 17.- » 32. 

»10 » 27 1/2. » 18 » 32 1/2. 

»11 » 29." » 19 » 33. 

»12... » 30. » 20 » 33 1/2. 

I raffineret Sukker var Haudelen slebende og Priserne gik stadig nedad 

i de förste 7 Maaneder af Aaret, senere blef Markedet livligt, og saavel for 

Inlandet som for Export var der livlig Omsætning. En hidtil ukjendt Export 

af raffineret Sukker til Syd-America bidrog ogsaa sit til at give Raffinadeurerne 

livlig Beskjeftigclse.

32 

Java- og Sumatra-Tobak fortjener særlig Opmærksomhed, for Cigarfabrication 

er det en meget stigt Være. Omendskjöndt Productionen i 1879 var 

betydelig mindre end i 1878, vare Priserne lavere, for en stor Del en Pölge 

af Tarif Forhöielsen i Tydskland, der hidtil var et Hovedmarked for denne Tobak. 

Bauca og Billiton-Tin ere Speculations-Metaller som ogsaa i dette Aar undergik 

betydelige Prisfluctuationer. Udover Vaaren steg Priserne successive 

til 60 fl., men derefter fulgte en meget flau Periode. I Juni vare Priserne 

mede i 41 fl. Disse fremlokkede Speculanter, og mod Slutten af Juli 

vare Prisserno atter oppe i 57 for Banea, og 55 for Billiton: i September 

var Prisen atter 47: man noterer nu 55 Gulden. 

Pengemarkedet var rigelig forsynet. Den Nederlandske Banks Disconto hulingen 

Forandring 

den Tid 

undergaaet siden 20 Januar 1880. den disconterede siden 

Vexler à 3 %. 

Indenlandske Vexler » 3 1/2 % 

Laan paa Holl. Statspapirer ... » 3 %. 

d:o Udenlandske d:o 4 %. 

d:o alleslags Varer 3 %. 

Handelen i Statspapirer har i dette Aar været meget levende, næsten alle 

Værdipapirer ere stegne betydelig, og denne Handel har givet et rigt Udbytte 

i det henrundne Aar. 

Amsterdams nye Vandvei til Nordsoen via Ymuiden fyldestgjiir i alle Dele. 

Den ydere Havn i Nordsoen vil endnu fordre flere Aars Arbeide inden Udgravningen 

er fuldendt. 

Rotterdams nye Vandvei (Hoek van Holland) fyldestgjör derimod ikke. 

Dybden er endnu omtrent den samme som forrige Aar. og der synes endnu 

lang Tid og stor Capital nödig inden dette Foretagende vil lykkes. 

Det er et glædeligt Tidens Tegn at Rönining blandt vore Siifolk bliver 

mindre Aar for Aar. 

Sundhedstilstanden var god hele Aaret. 

Paa forsk.iellige Steder i Landet hersker fremdeles Lungesyge blandt Hnrnejvreg, 

Droes blandt Heste, og Sygdom blandt Svinene. 

Toldsatserne 

landene ere : 

paa de vigtigste Svenske og Norske Export-Artikler i Neder 

Kornvarer Fl. 1.50 eent. pr Læst (21 1/2, Tönde). 

Trælast, uskaaren Last frit. 

d:o skaaren » 

d:o hövlet 

Jern » 

Kobber. Kager & Stænger > 

d:o vårset i Plader & Spiger ... Fl. 1 pr 100 K:o. 

Tjære og Beg frit. 

Sild og Fisk » 

Tran » 

Is - » 

Th. Egidius.

Marseille dec 31 januari 1881. 

Frankrike. 


De Förenade rikenas sjöfart 

siffror: 

på distriktet år 1880 framgår af följande 


» » » med last » utrikes ort 22 » » » 7,794 » 

» » » i barlast » » 5 2,359 » 

Från » afgingo med last till Sverige 5 » » » 1,921 » 

» » » med last » utrikes ort 12 » > » 3,422 » 

» » » i barlast » » 18 » » « 7,573 » 

Till » ankommo med last från ntrikes ort 125 norska » » 52,854 » 

.. » i barlast » » 12 » » . 3,980 » 

Från » afgingo med last till Norge 4 » » » 1,165 » 

» » » i barlast » » 1 » » » 465 » 


» » » i barlast » » 83 » » » 37,251 » 


tons, hvaraf 35 svenska om 13,065 och 125 norska om 52,854 tons; antalet 

med last afgångna fartyg utgjorde 71 om 23,683 tons, deraf 17 svenska om 

5,343 och 54 norska om 18,340 tons. 

Distriktet besöktes år 1878 af: 

58 svenska fartyg om tillsammans 18,673 tons, 

och 125 norska » » » 47,557 » 

tills. 183 fartyg och 

År 1879 af: 

66,230 tons. 


137 norska » » » 53,197 » 


År 1880 deremot af: 

66.209 tons. 


150 norska » » » 61,892 » 

tills. 193 fartyg och 78,352 tons, 

utvisande sålunda en tillökning af 15 fartj-g och 12,123 tons. 

Tillökningen Ur i synnerhet anmärkningsvärd i Marseille, hvartill ankom 

mit år 1880: 


och 96 norska » » » 40,626 » 


emot år 1879: 

50,332 tons, 

20 svenska om tillsammans 6,438 tons, 

och 80 norska » » 34,168 » 

tills. 100 fartyg och 40,606 tons. 

Af ofvannämnda 193 fartyg qvarlågo i hamnarne vid årets början: 

3 svenska om 1,035 tons, 

12 norska » 4,865 » 

Ber. om Uandtl o. Sjöfart. 8

Af de öfriga ankommo: 

34 

13 svenska frän Sverige om 5,271 tons, 

18 norska » » 6,997 » 

2 svenska » Östersjön o. Hvita hafvet 708 

27 norska » » 10,650 » 

9 svenska andra europeiska hamnar 3,103 

19 norska 9,136 

11 svenska aflägsnare farvatten 3,982 

61 norska 26,069 

5 svenska i barlast » 2,359 

12 norska 3,980 » 

1 för norsk räkning inköpt 190 

Pen förtjenta brattofrakten belöper sig under året för svenska fartyg till 

429,330 fr., motsvarande omkring 33 francs pr registerton, mot 

31 fr. pr ton år 1879 och 

25 fr. 1878. 

För norska fartyg deremot år 1880 2,119,745 fr., motsvarande omkring 

40 francs pr ton, mot 

42 1 /2 fr. fir 1879 och 

25 1 /2 fr. 1878. 

Af från distriktet utklarerade fartyg under år 1880 afgingo: 

5 svenska med last till Sverige om tillsammans 1,921.53 tons, 

4 norska » Norge » » 1,165.8 1 » 

4 svenska andra europ. hamnar » 960.40 » 

7 norska 1,785.29 » 

8 svenska » aflägsnare farvatten » 2,262.55 » 

43 norska » » 15,390.6 2 » 

18 svenska i barlast » » 7,573.03 B 

83 norska » J> 37,251.04 » 

1 norskt till Norge » » 465.81 » 

1 svenskt, såldt i Cette » » 898.40 » 

Drägtigheten af svenska till distriktet ankomna fartyg har under året i 

imedeltal vart: 

omkring 386 tons, emot 

328 år 1879 

och 312 1878. 

För de norska deremot: 

omkring 415 tons år 1880 

391 1879 

och 392 » 1878. 

I dessa dagar sammanträder departementets generalråd (conseil-général), i 

anledning af den emellan Marseille och Khönefloden vid Arles projekterade kanalen; 

kostnaden anslås till 75 millioner francs, hvaraf 1 /4 skulle af departementet, 

handelskammaren och staden Marseille betalas och 3/4 af staten. Blifver 

projektet, såsom troligt är, antaget, kommer det att hafva ett högst fördelaktigt 

inflytande för sjöfarten i allmänhet, ty derigenom förenas Marseille, genom 

en oafbruten vattenkommunikation, med landets rika gruffält, och en betydlig 

export af stenkol, hydraulisk kalk, byggnadsmaterialier m. m. kan emotses 

till stor fördel för våra fartyg, som i brist på passande utfrakter vanligtvis 

härifrån afgå i barlast. Allenast små fartyg finna härstädes sysselsättningar

35 

med oljekakor till norra Europa, eller med styckegods till Brasilien och La Plataländerna. 

För snabbgående 2 à 300 tons fartyg finnas dock i allmänhet förmänliga 

frakter till och från östra kusten af Afrika, och hafva under året 2 

svenska och 11 norska fartyg derifrån hit ankommit, hvaraf en del återigen 

dit afgått. 

Importen till Marseille af trävaror har under året varit betydlig och belöper 

sig till omkring 17,320 stand., emot allenast 10,960 året förut och 18,500 

år 1879. 

Denna import fördelas sålunda: 

5,724 st. från Sverige, mot 4,162 år 1879, 

3,310 > » Finland » 2,333 » » 

2,812 » » Hvita hafvet » 2,318 > » 

5,474 » » Kanada » 2,148 B » 

Af hela under året importerade qvantiteten har Sverige hitexporterat omkring 

33 X, mot 38 % år 1879. 

Dessa qvantiteter infördes af: 

45 norska fartyg med 8,492 stand., 

15 svenska » » 2,701 » 

10 franska » »1,851 » 

7 tyska » » 1,044 » 

6 engelska » » 1,104 > 

12 diverse nationers » » 2,127 » 

Den norska flottan har deltagit i denna sjöfart med mer än hälften, näst 

efter kommer den svenska; den tyska har, såsom fallet varit år 1879, betydligt 

minskats. 

Med hvarje år ökas importen af trävaror från Kanada; men då dessa sorter 

egentligen ersätta de ordinära qvaliteterna, som förr infördes från Vasa 

och andra nordliga hamnar i Finland, är denna konkurrens ej farlig för våra 

goda finsågade bräder; de användas i synnerhet till byggnadsvirke, och har priset 

under året varit något högre än under år 1879, nemligen omkring 20O 

francs pr stand. Af hyflade och bearbetade bräder har allenast en last från 

Sverige blifvit införd. 

I min föregående årsberättelse anmärkte jag, att ställningen för trävaruhandeln 

var god och att man under året kunde emotse en lifligare skeppning 

och förmånliga pris; detta har besannats, och Marseilles trähandlare syna» 

hafva gjort goda affärer, oaktadt den ökade importen. Om den tillämnade nya 

hamnanläggningen på södra sidan af staden ej ännu påbörjats hafva dock hvarken 

allmänna eller enskilda arbeten afstannat, tvertom. Man kan således antaga, 

att, om ej oförutsedda händelser inträffa, importen äfven i år blifver betydlig 

och afsättningen jemngod med förlidet års, såvida ej prisen i norden allt 

för mycket stegras. 

Af jern har importerats 1,200 tons; men inga andra artiklar från Sverige 

eller Norge. 

Två produkter finnas, hvilka jag anser kunna med fordel hit importeras, 

nemligen sprit från Sverige och öl från Norge. Hittills har Marseille för egna 

behof försett sig i synnerhet med viosprit från Languedoc för finare tillverkningar, 

såsom likör- och vinberedningar, och med sprit från norra Frankrike, 

Tyskland och andra länder. 

Prof på svensk sprit hafva af diverse importörer införskrifvits och varan 

befunnits vida bättre än den amerikanska. Emellertid fäster man härstädes

36 

mindre afseende på qvaliteten, di största delen af den importerade spriten förvandlas 

till mycket ordinär kognak eller rhum, afsedd för negrerna i Afrika. 

Om sålunda Sverige vill konkurrera med amerikanska exportörer, hvilka öfversvämma 

marknaden med sämre men billigare vara, måste de rätta sig derefter 

och ej begära högre pris ; för närvarande t. ex. 63 V, à 64 francs pr hektoliter, 

levererad i Marseille på säljarens risk. Dessutom har anmärkts, att de svenska 

tunnonia ej äro af den form som här allmänt brakas, och borde svenska exportörer 

Ufven i detta hänseende rätta sig efter coutumen. 

Angående import af öl frän Norge har jag förlidet ftr till K. Departementet 

för det indre redogjort, och tog jag mig dä friheten inberätta följande: 

»I min tanke finnes det en artikel, som uti en möjligen ej aflägsen fram- 

»tid torde härstädes finna en betydlig och förmånlig marknad: det är norskt 

»öl ; då förbrukningen af denna dryck ökas med hvarje år i södra Frankrike. 

»Vid ett besök för några månader sedan hos Sveriges och Norges mini- 

»ster i Paris, tog jag mig friheten fästa hans synnerliga uppmärksamhet på 

sen sådan artikel, ifall en ny handelstraktat skulle vara ifrågasatt. 

»Enligt de upplysningar, som jag hos kompetenta personer förskaffat mig, 

»anses allmänt Norge för att vara ett af de förmånligaste länder för ölproduk- 

»tionen, dels i följd af klimatförhållanden, dels i följd af dess friska och klara 

»vatten m. m. 

»Nu gällande traktat fastställer tullen på öl till : 

2.— fr. pr hektoliter, dertill kommer 

3.7 5 » » » både för inhemskt och för utländskt öl, 

för såkallad »Droit de régie», samt 

15-.— » » » för stadstullen (octroi) i Marseille, 

tillsammans 20.75 » » » 

»Yid behandlingen af den generella tulltariffen har franska depnteradek&m- 

»kammaren, under sista sessionen, fastställt tullen till 4 francs pr hektoliter; 

»minoriteten röstade för 5 och 6 fr. Den nya tariffen är dock ännu ej anta- 

»gen af senaten, och är dessutom denna taxa af 4 fr. ett maximum, som vid 

»handelstraktaters afslutande kan nedsättas». 

Oaktadt saltskörden både i Bouc och i Hyères varit betydligt större än 

år 1879, har dock priset, i följd af stark efterfrågan från det inre af landet, 

hållit sig mycket högt, nemligen 15 francs pr ton, fritt ombord, hvaremot det 

i Cagliari ej stigit öfver 11 lire; också hafva ovanligt många af våra fartyg 

dit afgått äfvensom till Trapani. 

Konsulatet har under året i embetsärenden mottagit 291 och skrifvit 306 

bref samt för sjöfolk mottagit öfver 4,300, hvaraf 325 ofrankerade bref. 

Af förtjenta hyror har insändte till Sverige 7,432 fr., mot 7,539:5 5 år 

1879 och 5,025 år 1878, samt till Norge 5,670 fr., mot 5,086:75 år 1879 

och 3,351 år 1878. 

Besättningarne å till Marseille ankomna fartyg bestodo af 278 man på 

svenska och 1,069 man på norska fartyg, samt vid afseglingen 226 man på 

svenska och 1,111 man på norska. 

Slutligen har antalet af på- och afmönstrade, på hospital skickade, rymda 

och arresterade sjömän m. m. varit 578, mot 570 året förut. 

Helsotillståndet har under året varit särdeles godt. 

Fölsch.

Cadiz den 5 februari 1881. 

37 

Spanien. 


De Förenade rikenas sjöfart på konsulsdistriktet inhemtas af följande öfversigt: 

Till distriktet ankommo frän Sverige med Isst 8 svenska fartyg om 2,427 tons, 

» » » » utrikes ort med last 19 » » » 5,855 " 

« » » » » i barlast 7 » » » 1,872 » 

Från » afgingo till Sverige med last 2 » » » 761 » 


» o » » » i barlast 8 » » » 1,919 » 

Till » ankommo frän Norge med last 9 norska » » 2,464 » 

» » » » utrikes ort » 65 » » » 18,557 » 

» » » » i barlast 40 » » » 11,128 » 

Från » afgingo till Norge med last 31 » » » 6,575 » 


» » » » » i barlast 32 » » » 10,310 » 


tons, hvaraf 27 svenska om 8,282 tons och 74 norska om 21,219 tons; antalet 

med last afgångna fartyg utgjorde 107 om 30,235 tons, hvaraf 28 svenska 


Ehuru den politiska horisonten ej är utan moln, sä har emellertid den 

allmänna ordningen, som under senaste åren rådt, ej rubbats. 

Detta förhållande har tillika med de två sista årens rika skördar inom detta 

distrikt i väsentlig mån bidragit till att affärerna börjat återtaga sin forna 

liflighet och betydenhet. Tvenne vigtiga faktorer härtill äro den förökade vinoch 

saltexporten. 

Som statistiken i Spanien utkommer mycket sent, är det svårt att med 

tillförlitlighet lemna några uppgifter om handeln och industrien. Denna brist 

kommer nu antagligen att blifva afhjelpt af Gencralstyrelsen för landtbruket, 

åtminstone hvad beträffar Spaniens 5 stora hufvudalster, vin, olja, spanmål, 

apelsiner och socker. 

Som åkerbruk i dessa provinser är hufvudnäring, så har dess resultat ett 

stort inflytande på den allmänna rörelsen. Skulle derföre skördarne äfven i år 

utfalla gynsamt, så är all anledning hoppas på en fortfarande utveckling af 

handeln och sjöfarten. 

Skulle vidare de föreslagna storartade hamnbyggnader, som till en del börjat 

utföras här, komma till stånd, återtager Cadiz otvifvelaktigt i en framtid 

sin förra betydenhet. 

Distriktets hufvudstation har i år besökts af 22 svenska fartyg om 6,701 

och 59 norska om 16,850 tons. 

De under årets lopp inseglade bruttofrakterna uppgå för svenska fartyg: 

ankommande £ 3,102, afgående 8,248; norska fartyg: ankommande 6,777, afgående 

12,680.

Vke-konsultstationerna. 

38 

Sevilla har besökts af 4 svenska fartyg om 892 och 22 norska om 5,942 

tons; och uppgä bruttofrakterna till för svenska fartyg: ankommande £ 945, 

afgäende 200; norska fartyg: ankommande 7,331, afgäende 2,054. 

Sanlucar har besökts af 4 svenska fartyg om 939 och 22 norska om 6,035 

tons; inseglade bruttofrakterna uppgå för norska fartyg: ankommande £ 380, 

afgäende 178. 

Huelva har besökts af 3 svenska fartyg om 1,448 och 10 norska om 3,144 

tons; inseglade bruttofrakterna uppå till för svenska fartyg: ankommande £ 666, 

afgående 481; norska fartyg: ankommande 3,163, afgående 475. 

Algeciras har besökts af 1 svenskt fartyg om 173 och 1 norskt om 377 

tons ; båda i transite 

Träfrakterna frän Sverige hafva varit till Cadiz 72 à 75 fres., till Sevilla 

77 à 82 pr Pet. Stand.; från Finland under sommaren till Cadiz 80 à 85 fres., 

och under vintern till Cadiz 73 à 75 och till Sevilla 78 à 85. 

Vinfrakterna till Sverige med ångbåt £ 1—5 med 10 % pr .pipa. Norge, 

Köpenhamn och ryska östersjöprovinserna med segelfartyg £ 1 med 10 % pr 

pipa. Newyork 20 sh. strlg. pr ton. 

Saltfrakterna på Norge kr. 1 à 1:32 öre pr norsk tuuna, Brasilien: Para 

20 sh. strlg., Bahia 16, Rio Janeiro 19, Santos 21, Rio Grande 30 à 38, 

Montevideo 16, Buenos Ayres 18, Parana & Uraguay 24; allt pr ton. Newyork 

4 cent., Boston 7 och Portland 7; allt pr bushel. 

Trävaror. Under förflutna året har importerats till: 

Cadiz 3,834.94 Pet. stand, 

Sevilla 2,757.37 » 

Huelva 1.268 » 

hvaraf Sverige bidragit med till 

Cadiz 685.23 » 

Sevilla 737.57 » 

Huelva 823 » 

och Norge med till 

Huelva 152 » 

Återstoden har kommit från Finland, hvarjemte något pitch pine från 

Amerika. 

Marknaden har varit ganska liflig, och nästan alla laster som anländt hafva 

funnit afn&mare, så att för närvarande endast mindre förråder finnas qvar i 

importörernas händer. Behofven äro nu fylda ej allenast för ögonblicket utan 

äfven för våren. 

Då alla trävaror, som från Finland hit importeras, fortfarande komma i konsignation, 

är det omöjligt att bestSmdt uppgifva några gängbara pris, dä dessa 

alltid fluktuera för hvarje last och äro beroende dels på qvaliteten och dess 

större eller mindre lämplighet för marknaden här, och dels af andra omständigheter, 

såsom tiden för ankomsten m. m. 

Som här på platsen ej råder någon spekulationsanda, utan endast kan afsättas 

hvad som för konsumtionen är nödvändigt, händer att när flera laster 

samtidigt anlända, köparne draga sig tillbaka och importörerna blifra nödsakade 

upplägga sina varor i afVaktan på gynsammare konjunkturer. 

Alla trävaror som komma från Sverige, äro på förhand sålda och prisen 

variera efter de olika skeppningsorterna.

39 

Från Amerika komma ansenliga qvantiteter ekstäf för tunnbinderiarbeten. 

Importen häraf var under år 1879 1,063,410 och år 1880 2,832,924 stycken. 

Jern importeras från England, hvarjemte jernverken i Norra Spanien bidraga 

hufvudsakligast att fylla behofven här. 

Af a. k. bandjern konsumeras betydliga qvantiteter för förfärdigande af 

vinoch oljefat. Jernmanufakturvaror hafva börjat importeras från Nordamerikas 

Förenta stater, dit äfven härifrån sändas ansenliga qvantiter gammalt jernskrot. 

Importen af bandjern var 1879 591,644 kil. och 1880 1,001,433. Af 

annat jern 1879 1,081,484 kil. och 1880 690,345. 

Qvantiteten af förbrukadt spanskt jern är omöjlig att bestämma. 

Salt fisk. Förbrukningen af denna vara är i provinserna Cadiz, Huelva 

och Canarie-öarne så obetydlig att någon direkt import ej lönar mödan, utan 

förse de sig från andra hamnar, förnämligast Santander och Bilbao. 

Några exakta uppgifter på förbrukningen 

tillförseln sker med kustfarare. 

kunna ej heller åstadkommas, då 

I Sevilla, hvarest konsumtionen är större, bar importerats från 

Norge kilogr. 150,000, och från 

Newfoundland » 955,504. 

» 1,105,504. 

Priset har varit 65 à 70 realer för norsk och 85 realer för Newfoundlands 

vara, levererad i Sevilla: allt pr quintal. 

Vid jemförelse mellan senaste och föregående års import, visar sig således 

en betydlig ökning. 

Af tonfisk har sistlidet år härifrån exporterats 767,674 kilogram. 

Sprit. Förbrukningen häraf är ganska betydlig inom Cadiz, Sevilla och 

Huelva provinser. Behofven fyllas dels från egna fabriker som tillverka vinsprit, 

hvarjemte en mindre del tages från spanska medelhafsfabriker, men de 

höga pris, som de senaste åren betingats för vin, hafva haft till följd att endast 

hvad som var af för dålig beskaffenhet att exportoras härtill användes. 

När derföre behofven ökades, tog man sin tillflykt till tysk sprit, distillerad 

på potatis, hvarjemte man på sista tiden äfven börjat använda amerikansk 

distillerad hufvudsakligen på majs. 

Af tysk sprit finnas 2 klasser, en l:ma som vanligtvis kommer från Berlin 

och en 2:a från Hamburg. 

Af amerikansk sprit skiljer man likaledes mellan l:a sprit och 2:a alcohol. 

Den förra klassen eller potatissprit foredrages dock här mycket. 

Det är ej många år sedan potatissprit för första gången infördes här i 

landet och rönte då mycket motstånd, man föredrog nemligen vinsprit, som ock 

i sjelfva verket är den bästa, alldenstund syftemålet med dess användning endast 

är att stärka vissa vinsorter som, ämnade till export, annars ej skulle uthärda 

transporten. 

Från utlandet har under de 2 sista åren importerats till 

1,189,774 med spanska fartyg och 

Cadiz 1879 2,611,058 hter, deraf 1,421,284 med utländska 

966,887 med spanska fartyg och 

1880 2,571,524 » » 1,604,637 med utlandska. 

Sevilla 1879 1,542,257 » 

1880 1,765,875 » 

Huelva 1879 263,469 » 

1880 507.791 »

40 

De uppköp som tyskar i och för sina skeppningar pä Spanien senast gjort 

af svensk sprit, under en tid då prisskilnad egde rum mellan båda länderna, 

hafva gifvit anledning till ideen om en direkt import från Sverige, hvarföre det 

ej vore omöjligt, att en ny marknad snart kommer att öppnas för detta alster 

af den svenska industrien. 

Emellertid för att lyckas häruti måste pro primo spriten vara bättre eller 

åtminstone jemngod med l:a Berlinersprit och priset lägre, ty tyskarne hafva 

nu redan arbetat in sin vara, som dertill är omtyckt, och folket här i landet 

är ej mycket fallet för förändringar, utan lyckas man först efter mycket arbete 

att fä dem afvika från sin en gåDg utstakade väg. 

Is. Tvä laster hafva förut hvarje år importerats, men under det senaste 

året har ej någon import egt rum, till följd af att inhemska fabriker nu på 

kemisk väg åstadkomma hvad som behöfves. 

Af andra hufvudartiklar har till Cadiz importerats: 

rom och genever 529,350 liter, 

socker 4,036,400 kil., 

stenkol 57,429,355 » 

mahogny 55,260 » 

kaffe 842,466 » 

läder 147,567 » 

cement 889,533 » 

tvål 179,702 » 

majs 1,528,998 » 

jernvägsmateriel 5,857,313 )J 

petroleum 501,562 » 

Vin. Skörden har varit ganska rik, men qvaliteten är, jemförd med föregående 

årets, ej så god. 

Produktionen är i dessa provinser mycket stor, men så delad att det är 

omöjligt med bestämdhet angifva några siffror. 

Genom Phylloxerans fortfarande härjningar på de franska vinfälten med 

flera andra orsaker, visar detta lands senaste likasom föregående års skördar en 

ofantlig skilnad mellan produktion och komsumtion. Denna abnormitet har haft 

till följd en betydlig förökning af vår export, då icke allenast Frankrike fortfarande 

måste anlita oss för fyllande af sina behof, utan äfven andra Jänder 

som förut försågo sig hos sistnämnde land, nu söka våra marknader. 

Den rika tillgången på hvita och söta viner har gjort att exportörerna ej 

höjt priserna, som för närvarande äro fritt ombord i Cadiz pr pipa 

från £ 14 till £ 120 för Jerez, 

» » 25 » » 120 » Moscatel & Pedro Ximenez, 

» » 25 » » 80 » Madeira, Malaga, Tintilla de Rota, Paxarete, Malvaira 

och Lagrimas, 

» » 16 » » 30 » Marsala och Alicante, 

» » 16 Malaga för farmaceutiska behof. 

De röda vinerna äro deremot mera sällsynta och priserna hafva stigit mera 

på de billigare mera kuranta sorterna, som exporterats under namn af spanskt 

portvin från £ 13 till £ 14 pr pipa. 

Oförändrade i pris äro högre klasser af portvin, hvaraf finnes ända upp 

till £ 30. Billigaste portvin som finnes kostar £ 11. 

Exporten under det förflutna året härifrån Cadiz var 23,984,000 liter. 

Salt. Skörden har oj varit god och vädret föga gynsamt för fabrikationen.

41 

Detta i förening med årets förökade export har gifvit anledning til en prisförhöjning 

af 5 realer pr list. Från den 1 november noteras således samma pris 

som i mars 1879 eller 100 realer pr läst. 

Från Cadiz har exporterats: 

1880 104,221 läster till utlandet med 648 fartyg, 

» 14,761 » » förbrukning inom landet med 577 fartyg, 

tillsammans 118,982 B hvilket efter beräkning af 2 1/8 engelsk ton pr 

läst utgör 255,337 engelska tons, mot 

1879 90,257 läster till utlandet, 

B 10,288 » » förbrukning inom landet, 

tillsammans 100,545 l /2 

En förökning af 18,436 1/2 läster visar sig följaktligen i 1880 års export. 

Till Norge exporterades: 

1880 3,920 läster, 

1879 3,141 » 

779 lästers ökning. 

Genom kemiska undersökningar är bevisadt, att färskt salt innehåller skadliga 

ämnen, i följd hvaraf Cadiz saltbolag i sina regler bestämt, att ej skeppa 

salt som ej legat öfver vintern, då den egentliga reningsprocessen sker under 

regntiden. 

Sanlucar de Barrameda skördar årligen 3 à 4,000 läster och har börjat 

exportera, men qvaliteten anses vara sämre än Cadiz och lastas vanligen färskt. 

Olja. Med denna artikel är det samma förhållande som med vin. Produktionen 

är mycket stor, men så delad, att när statistiska uppgifter helt och 

hållet saknas det blir omöjligt gifva några uppgifter härom. 

1879 års skörd var under medelmåttan, och priserna fluktuerade mellan 

39 1/2 och 44 1/2 realer pr arroba, och kan medelpriset anses hafva varit U. 43 

pr engelsk ton om 252 gallons. Exporten var till följd af omöjligheten att 

konkurrera med Italien nästan ingen. 

1880 års skörd har deremot varit rik öfverallt i Spanien, och priserna 

äro nu 33 1/2 à 35 1/2 realer pr arroba i magasin, hvilket ungefär gör £ 36—15 

f. o. b. i Sevilla pr engelsk ton, hvilket gifver anledning tro det exporten i år 

skall blifva betydlig. 

Från Cadiz exporterades af oliveolja år 1879 646,690 kil. och 1880 

957,149; och af oliver 1879 714,722 kil. och 1880 1,085,883. 

Af andra artiklar exporterades från Cadiz : 

spanmâl 2,823,163 kil. 

lök 48,076 B 

socker 191,662 » 

kastanjer 128,953 B 

korkbark 275,765 » 

kork till buteljer 11,832,000 styck. 

makaroni- 906,925 kil. 

fikon 633,885 » 

spelkort . 55.088 » 

apelsiner 2,338,445 » 

tvål 36,440 » 

russin 550,957 B

42 

spansk peppar 42,983 kil. 

bly 1,497,620 » 

vinsten 123,134 » 

lump 186,795 » 

ättika 38,615 » 

Medelkurserne hafva under firet varit 

i Cadiz pä London 3 månader 48.05 d. 20 realer 

» Paris 8 dagar 5.05 fr. » 

Sevilla » London 3 månader 48.50 d. » 

» Paris 8 dagar 5.08 fr. » 

Huelva » London 3 månader 48.85 d. » 

» Paris 8 dagar 5,10 1/2 fr. » 

Karantänsförhållanden. Partyg som hit anlända frän någon af nedannämnde 

orter äro underkastade karantän: Senegal (Afrika) från den 23 sistl. 

december; Cayo Hueso (Cuba) från den 3 sistl. oktober; Rio Janeiro från den 

1 november; Vera Cruz (Mexico) från den 10 november. 

Kommunikationer. Cadiz torde i detta afseende vara en af de bäst lottade 

städer. 

Genom ett jcrnvägsnät står den i förbindelse med kontinenten, och dess 

öppna fördelaktiga läge vid hafvet bidrager till att gynna sjökommunikationerna 

med snart sagdt alla verldens länder. 

Härtill bidraga icke blott de stora spanska ångfartygsbolagen utan äfren 

franska, engelska, italienska, holländska, tyska och svenska båtar som anlöpa 

platsen. 

Bland de förstnämnde märkes A. Lopez & C:o, hvars präktiga båtar, 14 

stycken till antalet om tillsammans 31,700 tons, 3 gånger i månaden underhålla 

förbindelsen med Havanna och andra platser i Vestindien. Detta bolag 

åtnjuter ett understöd af regeringen belöpande sig till 100,000 francs för 

hvarje resa fram och tillbaka. 

Bolaget »Marqués de Campos» underhåller med 6 båtar kommunikation 

med Singapor, Philippinerna och China och har i understöd 48,000 francs 

för hvarje resa. 

Olano Larringa & C:o har 14 båtar på samma linie. 

Det tredje spanska bolag som åtnjuter statsanslag är »Sociedad de Navegacion 

é Industria de Barcelona». Dess båtar underhålla förbindelse mellan 

Cadiz och Canarieöarne och hafva 200,000 francs om året. Alla båtar med 

understöd föra post. 

Mellan kuststäderna är nästan daglig förbindelse; med norra och södra 

Amerika, England, Frankrike, Tyskland, Holland och Belgien råder lifliga kommunikationer. 

Till Sverige och Danmark afgår hvarannan månad en af Svenska Lloyds 

båtar, hvarjemte till Norge och ryska östersjöprovinserna ofta lägenhet finnes 

med segelfartyg. 

En sak af mycken vigt för Cadiz hamn är den storartade dockanläggning 

som bolaget A. Lopez & C:o här eger. 

C. Segerdahl.

Djeddah den 13 januari 1881. 

43 



Intet svenskt eller norskt fartyg har under det tilländagångna aret besökt 

distriktet, ej heller har någon direkt handelsförbindelse egt rum, och om någon 

indirekt förekommit är omöjligt att afgöra. 

Hvarken åkerbruk eller industri befinner sig i något blomstrande tillstånd i 

Hedjaz. Regeringen bryr sig ej om att tillgodogöra de resurser som otvifvelaktigt 

finnas, och befolkningen egnar allt sitt intresse åt den vinst som kan 

skördas af pilgrimerna. 

Djeddah's handel är emellertid icke utan betydenhet. Värdet af införseln 

uppgick till omkring 3,987,000 Maria Theresia thaier och af utförseln till 

2,435,000. 

Under året besöktes Djeddahs hamn af 328 ångfartyg om 295,302 tons 

mot 241 ångfartyg om 213,295 tons år 1879 och 218 ångfartyg om 194,473 

tons är 1878; af segelfartyg ankommo 1,072 om 51,035 tons mot 1,156 om 

55,932 år 1879 och 1,018 om 45,070 år 1878. Tillökningen i antal och 

lästetal beror icke på någon ökad liflighet i handeln utan på de strängare åtgärder 

som vidtagas med afseende å transporten af pilgrimer och det stora antalet 

af dessa under året. 

Hela antalet ankomna pilgrimer uppgick till 59,659. Ingen smittosam 

sjukdom visade sig bland dem. De som sysselsatt sig med pilgrimstransporter 

hafva i allmänhet skördat ganska god vinst. De nya bestämmelserna hafva 

emellertid visat sig vara ofullständiga och otillfredsställande. 

Alexandria den 21 februari 1881. 

J. A. Kruyt. 

De 

versigt: 


Förenade rikenas sjöfart på konsulsdistriktet framgår af följande öf- 


» » » » » ntrikes ort 1 » » 308 " 

Från » afgingo » till » 3 » » 1,059 » 

Till » ankommo » från » 11 norska » 9,854 » 

1'rSn » afgingo » till » 5 » » 3,330 » 

» » » i barlast » » 5 » » 6,048 » 


tons; sammanlagda antalet med last afgångna fartyg utgjorde 8 om 4,389 

tons. Dessutom passerades Suezkanalen af ett svenskt fartyg om 200 tons ocli 

af 7 norska om 8,192 tons. 

Ingen Kömning fra Svenske og Norske Skibe anmeldt paa General Consulatet 

i Löbet af 1880. 

Den samlede Skibsfart paa Alexandria opgik i forrige Aar (Tabel N:o 1) 

til 2,333 Skibe med 1,220,751 Tons. 

Antallet af Skibe, der i Löbet af 1880 passerede Suez-Canalen paa Gjennemgang 

(Tabel N:o 2) opgik til 2,026 med 3,057,488 Tons.

44 

Af Svenske Dampskibe var der kun 1, »Vega», og af Norske kun de tre 

Bergenske Dampskibe, »August», »Hakon Adelsten» og »Harald Haarfager», der 

i Löbet af 1880 passerede Suez-Canalen. — (Tabel N:o 3.) 

Som vedlagte Tabel N:o 4 udviser, vare Fragterne i Alexandria i Löbet 

af forrige Aar temmelig lave. I Gjennemsnit omkring 13 sh. pr Ton Bomuldsfrö 

herfra til England. 

I de förste Maaneder af Aaret var Udskibningen, fornemlig af Bomuld 

og Bomuldsfrö, meget betydelig. 

Paa Grund af den slette Kornhöst og det ringe Quantum Bönner og Hvede, 

der var at udskibe, var Efterspörgselen efter Skibe ringe i Löbet af Sommer 

Maanedcrne. 

Ud paa Efteraaret og i Januar Maaned dette Aar, (1881), den Tid af 

Aaret, da Exporten af Landets fornemste Udförsels Artikler, Bomuld og Bomuldsfrö, 

ellers er meget livlig, var Efterspörgselen efter Skibe forholdsvis ringe, 

hvilket havde sin Grund i de herværende höje Priser paa de vigtigste Export 

Artikler, der vanskeliggjorde deres Afskibning til de Europæiske Markeder. 

Store Quanta Varer findes nu magasinerede i Alexandria. Og der er saaledes 

Grund til at tro, at der vil blive större Brug for Skibe senere ud paa 

Foraaret og Sommeren, da Varerne nödvendigvis maa afskibes. 

I Löbet af forrige Sommer bleve de i Aaret 1870 paabegynte Havne 

Arbejder i Alexandria fuldente. — Foruden at Havnen nu yder god Beskyttelse 

for Skibene, er der tillige gjennetu de store Quai Anlag forskaffet Fartöierne 

stor Lettelse ved deres Losning og Ladning. 

Spörgsmaalet om at lette Indseilingen till Alexandrias Havn ved at sprænge 

de i Indlöbet værende Undervands Klibber er under alvorlig Overlægning. 

Om Dampskibsfarten paa Alexandria. 

Af Fortegnelsen over Skibsfarten paa Alexandria vil det fremgaa, at omtrent 

85 % af Samme falder paa Dampskibene. 

Seilskibsfarten aftager her Aar for Aar, og man bliver vel snart fuldkommen 

berettiget til at sige, at den store Fragtfart paa Alexandria udelukkende 

besörges af Dampskibe. Seilskibenes Rolle her indskrænker sig til 

Kystfarten, der besörges af egyptiske, græske og tyrkiske Smaafartöier og til 

Transport af enkelte Varer som Petroleum fra Amerika, nogle faa Ladninger 

Kul fra England og Marseille samt af Trævarer fra Sverige, Österrige, Italien, 

Roumänien og Tyrkiet. Dog begynde ogsaa her Dampskibene at fortrænge 

Selskibene af Trælastfarten. Et Dansk Dampskib ankom saaledes hid 

forrige Efteraar med Tömmer fra Sverige. Og de Dampskibe, der ere employerede 

i faste Router imellem Alexandria og Trieste, Venedig og Odessa, medbringe 

stadigen Tömmer til Alexandria. 

Den store Import af Kul fra England foregaar saa godt som udelukkende 

med Dampskibe. 

Af de 614 i Löbet af forrige Aar fra Alexandria afgaaede Engelske 

Skibe, var der kun 4 Seilskibe. 

Gjennemsnits Störreisen af de i Fragtfarten paa Alexandria ankomne Laste 

Damjskibe er omtrent 1,000 Tons (Netto). Dog ere Dampskibe fra 6 til 

800 Tons (Netto) de, der her lettest finde Employ. 

Naar der af de anförte Tal fremgaar, hvilken underordnet Stilling vor 

Handelsfiaade paa Grund af vor Mangel paa Dampskibe indtager saavel i Farten 

paa Alexandria som i den store Verdens Route via Suez-Canalen, (fra hvilken 

Fart Seilskibene gjennem de ugunstige Vindforholde i det Rode Hav ere saa

45 

godt som udelukkede), saa fremgaar samtidiges af nævnte Chiffre, hvilket storartet 

Felt disse Farvande tilbyde for Sysselsættelse af Dampskibe. — Jeg har 

derfor troet det at være min Skyldighed stedse i mine Rapporter nærmere at 

omhandle de herværende Forholde, vedrörende Dampskibsfarten, og at paavise 

dette Distrikts fremtidige store Betydning for vor Dampskibsfart. 

Uden at ville bedömme, hverken til hvilken Grad Dampskibene ville 

komme til at fortrenge Seilskibene, eller hvorvidt Seilskibsbcdriften altid vil 

vedblive at være en naturlig og fördelaktig Bedrift for vore Lande, saa vover 

jeg dog at paastaa, at det vil blive umuligt for os, paa Grund af Seilskibenes 

fortfarende Fortrængelse fra det ene Farvand efter det andet, at kunne opretholde 

den fremragende Stilling, som vi hidtil til vore Landes Ære og Fordel 

har indtaget iblandt de söfarende Nationer, med mindre vi anskaffe större 

Dampskibe, passende til Fragtfart paa fjernere Farvande. 

For med Held og Fremgang at kunne udvide vor Dampskibsflaade, gjælder 

det först og fremst at skaffe os Indsigt og Erfaring i Alt, hvad Dampskibsfart 

og Dampskibs Rhederi angaar. Naar engang denne er vunden, saa ville 

Capitalerne ad Associationens Vej sikkerligen komme til at flyde ligesaa rigeligen 

til Anskaffelse af Dampskibe, som de i sin Tid tilveiebragtes, da det gjaldt 

at anskaffe Seilskibe. — Den store Udvikling, som den Norske Seilflaade fik i 

Löbet af nogle Aar, viser, at der neppe vil mangle paa Capitaler, naar det 

handler sig om en Bedrift, som er naturlig for vore Lande, og som man har 

Indsigt i og Tillid til. 

Ihvorvel det er nödvendigt, at enhver, der vil kaste sig paa en Forretning 

selv erhverver sig de til denne Forretning nödvendige Kundskaber og 

Indsigter, saa hindrer dette dog ikke, at i et Tilfælde som dette, hvor der 

handler sig om en for os forholdsvis ny Bedrjft, nemlig om en udvidet Dampskibsfart, 

at det bliver af Vigtighed og nödvendigt, at alle de Spörgsmaal, som 

staa i nær Forbindelse med denne Bedrift, blive almindeligt dröftede og belyste. 

Meget er udrettet gjennem den Tilslutning, som har fundet Sted imellem 

vore Rhederier indbyrdes og imellem vore Rhederier og Assurandeurers Samvirken 

i at arbejde for vor Skibsfarts Fremme. 

Skulde det derfor ikke være ligesaa önskeligt som gavneligt, om nogle af 

vore indsigtsfulde og indflydelsesrige Rhedere vilde tage Dampskibs Spörgsmaalet 

alvorligt undtr Overveielse, saa at Betingelserne for vor Dampskibsflaade« 

Udvikling under en kyndig Ledning kunde blive undergivne en grundig og indsigstfuld 

Dröftning. 

I Anledning af Betingelserne for Anvendelse af Dampskibe, tillod jeg mig 

i min siste Aars Rapport at paavise, hvor meget Seilskibenes Remplacering af 

Dampskibe paa de forskjellige Router afhang af Vindforholdene. — Jeg anfbrte 

saaledes, at medens Gjennemsnitsburtigheden af Seilskibene paa Nordsoen. 

Östersöen og Middelhavet opgik til 3 à 5 Kilometer i Timen, opgik Gjennemsnitshurtigheden 

af de i Ocean Farten anbragte Seilskibe til 6 à 7 Kilometer 

i Timen.* — Heraf skulde altsaa fremgaa, at Dampskibene fremfor alt 

burde remplacere Seilskibene i Farten paa de mere lukkede Farvande, hvor 

Vindforholdene specielt ere ugunstige for Seilskibene. 

Der er selvfölgelig mange andre Forholde, der maa tages i Betragtning, 

for at man maa kunne bedömme, hvorvidt Dampskibene paa visse Farvande og 

Router ere at foretrække for Seilskibe. 

For at Dampskibe, sysselsatte i Farten paa fjernere Farvande, skulde kunne 

lönne sig, maa de være större Skibe. Men disse have paa mange Handels- 

Kjærs »Belysninger af Skibafartens iikonomiske Forhold.»

46 

pladse större Vanskelighed for st faa Ladning end mindre Skibe. Videre 

kommer Farvandets Beskaffenhed, Havnene« Dybde, og om der gives en hurtig 

Expedition for de kostbare större Dampskibe, i Betragtning. 

En af de förste Betingelser, for at en Danpskibsbedrift skal kunne lönne 

sig, er vel den, at der er Anledning til Sysselsættelse for Dampskibene hele 

Aaret rundt. 

I denne Anledning har jeg i mine Rapporter stadigen paavist, at Dampskibsfarten 

paa Alexandria er livligst fra October til Marts, og at Farten via 

Sues-Canalen ligeledes er livligst under Vinteren, der er den mindst stormfulde 

Aarstid paa de Ost Indiske Farvande. Hvorimod det er netop denne Tid af 

Aaret, da Farten paa vore nærmeste Farvande og paa det Sorte Hav for en 

Del eller ganske er lukket paa Grund af Is, og hvor Farten paa de Nord 

Amerikanske Farvande er yderst besværlig. 

Ved at sysselsætte Skibene i Löbet af Vaar, Sommer og Höst paa de 

Europæiske og Amerikanske Farvande og om Vinteren paa Alexandria eller 

gjennem Suez-Canalen paa de Ost Indiske Farvande, har man saaledes Anledning 

til at sysselsætte Fartöierne hele Aaret rundt. 

Af störste Vigtighed bliver det derfor at give Dampskibene saadanne Dimensioner 

og saadan Indredning, at de kunne passe for forskjellige Farvande 

og for forskjellige Sorter Ladninger. 

Störreisen af det Penge Udbytte, som man under almindelige Forhold kan 

have af et Dampskib, sysselsat i en bestemt Route, forekommer mig at være 

den bedste Maalestok for at kunne bedömme, om Dampskibsfarten paa et bestemt 

Farvand er Iönnende og til hvilken Grad. 

Jeg tillader mig her at anföre, at da jeg i sin Tid var ansat ved det 

Kongl. Gesandtskab i Congtanfinopel, indtog jeg i mine Rapporter om vor 

Skibsfart dersteds flere Opgjör over Udbyttet af Bergenske Skibe, sysselsatte 

i Korn Farten paa det Sorte Hav. Offentliggjörelsen af disse Opgjör havde 

til Fölge, at mange Svenske og Norske Rhederier fandt, at Farten paa det Sorte 

Hav var Iönnende. Og imedens at det för næsten udelukkende var Skibe fra 

Bergen og Stavanger, som fra vore Lande havde taget Del i denne Fart, begyndte 

nu mange andre Svenske og Norske Byer at sætte deres Skibe i Fragtfart 

paa det Sorte Hav. Denne Fart er nu næsten ganske gaaet over til Dampskibe. 

Jag tillader mig derfor her at indtage nogle Opgjör, som en i Dampskibs 

Rhederi meget kyndig Mand godhedsfuldt har tilstillet mig over Udbyttet af 

tvende Dampskibe, sysselsatte i Farten paa de herværende Farvande og paa 

Ost-Indien via Suez-Canalen. 

Det omtrentlige Udbytte af et Dampskibs Reise fra Newcastle til Alexandria 

med Kul, Afgang derfra i Ballast til Soulina, hvor det indtog en Ladning 

Byg til Antwerpen. Fartöiets Netto Drægtigbed er 1,487 Tons og dets 

Maskine paa 250 Hestes Kraft, Reisen begyndte den 15 August 1880 ved 

Fartöiets Ankomst til North Shields og endte den 1 November, da det ankom 

til Cardiff fra Antwerpen. 

Newcastle. Debet Crédit 

Skibsudgifter £ 178. 18. 3 

Bunkerkul 606 Tons à 

8 sh » 242. 8. 0 

Requisiter til Maskinen » 64. 17,. 8 

d:o til Dækket » 47. 13. 7 £ 533, 17. 6 

Alexandria. 

Skibsudgifter » 108. 10. 7

47 

Soulina. 

Skibsudgifter F:s 6,461,98 

Maskine og Dæksrequisiter » 157,50 

F:s 6,619,48 » 264. 15. 7 

Constantinople. 

Skibsudgifter Piast. 5,957 54. 0, 0 

Gibraltar. 


160 Tons Kul » 164. 0. 0 » 168. 12. 7 

Antwerpen. 

Skibsudgifter P:s 5,292,84 

Kul » 1,292,85 

Requisiter til Dæk & Maskinen 

» 250— 

F:s 6,835,69 » 273. 8. 7 

Commissioner. 

5 % Mæglereourtage af 

Fragten til Alexandria 

(1/3 Part godtgjort Kederiet) 

£ 56. 13. 1 

2 % Adressecommission » 30. 14. 5 

3/4 % Coursdifference i 

Alexandria imellem 3 

Maaneders Vexler og à 

vista » 11. 8. 0 

1 % Assurance af Fragt 

Forskud i Soulina » 2. 14. 0 

5 % Mæglereourtage af 

Fragten fra Soulina til 

Antwerpen (1/3 Part 

godtgjort Rederiet) ... » 58. 9. 5 » 159. 18. 11 

Kost og Maanedspenge for Mandskabet 

fra 15 August til 1 Novbr (2 Maaneder 

17 Dage) à £ 5. 16. 7 pr Dag » 448. 16. 11 

Fragt fra Newcastle £2,012. 0. 8 

til Alexandria af 

118 Kurve Stentoi 

à 19 sh £ 112. 2. 0 

55 Tons 12. 8 Cement 

à 18 sh. 6 d. » 51. 10. 9 

1,900 Tons 2. 1 Kul 

à 16 sh » 1,520. 1. 10 £ 1,683. 14. 7 

Fragt fra Soulina till Antwerpen af 

39,898 Hectoliter Byg efter Fragt 3 

sh. pr quarter Hvede » 1,754. 2. 8 

Brutto Gevinst » 1,425. 16. 7 

£ sterl. 3,437. 17. 3 £ 3,437. 17. 3

48 

Debet Credit 

Assurance i 77 Dage af 

30,000 £ à 6 % ... £ 379. 14. 6 £ 1,425. 16. 7 

Værdiforringelse à 4 % » 253. 3. 4 » 632. 17. 10 

Gevinst Netto £ sterl. 792. 18. 9 

Sysselsat hele Aaret rundt til ovennævnte lave Fragter og paa ovennævnte 

Farvande, vilde Kenten, om icke noget Uheld indtræffer, af den i Fartöiet anbragte 

Capital være omkring 12 % pr anno. 

Det ovennævnte Dampskib ankom hid til Alexandria paa en Tid af Aaret, 

hvor der, paa Grund af Landets slette Kornhöst, var ringe Efterspdrgsel efter 

Skibe, og hvorfor Fartöiet nödsagedes at afgaa i Ballast til Soulina. 

Under almindelige Forholde vilde en Fragt af 3 sh. pr quarter Hvede, 

som Fartöiet opnaaede i Soulina, ikke have været vanskelig at erholde her. 

Og til en saadan Fragt fra Alexandria til Antwerpen vilde Udbyttet af Reisen 

være bleven foröget med henved 630 £ og i alt have udgjort omtrent 1,420 

£ sterling. 

Udgifterna i Alexandria ved Lastens Indtagning m. m. vilde nemlig neppe 

have oversteget 60 £, hvorimod Udgifterne i Soulina ved Lastens Indladning 

tilligemed andre Udgifter der og i Constantinople opgik til omtrent £ 319. 

Fölgelig en Forskjel i Udgifterne af omtrent 

Desuden foraarsagedes ved Forseilingen til Soulina og Opholdet 

der en Forlængelse af Reisen med mindst 15 Dage., 

£ 259. 0. 0 

Udgifterne ved Kost og Maanedspenge, Assurance og 

Værdiforringelse af Fartöiet for denne Tid opgaar vel 

omtrent til » 213. 0. 0 

Större Kulforbrug paa den længere Reise til og fra Soulina » 160. 0. 0 

£ sterl. 632. 0. 0 

Det omtrentlige Udbytte af et Dampskibs Reise fra Cardiff til Port-Saïd 

med Kul, Afgang derfra i Ballast till Nicolajeff, hvor det indtog en Ladning 

Hvede til Dublin. Fartöiets Netto Drægtighed er 1,232 Tons og dets Maskine 

paa 160 Hestes Kraft. Reisen begyndte 27 April 1880 og endte 5 Juli 1880, 

da Fartöiet atter retournerede til Cardiff. 

Cardiff. Debet Crédit 

Requisiter till Dækket... £ 4L 11. 0 

» » Maskinen » 58. 1. 9 

Skibsudgifter » 134. 14. 9 

Bunkerkul 312 10 Tons 

à 9 sh. 6 d » 148. 8. 9 £ 382. 16. 3 

Port-Saïd. 


Nicolajeff. 


Gonstantinopel. 

Skibsudgifter Piast. 5,191 

Maskin & Dæksrequisiter 

500 

Piast. 5,691 £ 51. 14. 9 

29 7a0 Tons Bunkerkul 

à 20 sh » 35. 2. 0 » 86. 16. 9

Malta. Debet Credit 


Dæks & Maskinrequisiter » 20. 0. 0 

169 Tons Kul à 25 sh. » 211. 5. 0 £ 238. 8. 8 

49 

Dublin. 



73 Part af 5 % Mæg- 

Iereourtage af Kulfragten 

(£ 1,692. 5. 0), 

£ 84. 12. 3, (V, 

Part godtgjort Rederiet) 

£ 56. 8. 2 

Assurance & Renten af 

Fragt Forskud 3 '/, % » 19. 14. 10 

2 %' Adressecommission » 33. 16. 11 

2 % Afdrag for ikke at 

veie Lasten i Port- 

Said » 33. 16. 11 

Vs Parten af 5 X Mæglercourtage 

af Fragten 

(£ 2,002. 8. 10) £ 

100. 2. 5 (V, Parten 

godtgjort Rederiet) ... » 50. 1. 3 

Charter » 0. 10. 6 

Assurance af Fragt Forskud 

i Nicolajeff » 2. 4. 9 196, 13, 4 

Kost & Maanedspenge for Mandskabet 

i 68 Dage à £ 5. 6. 7 pr Dag » 

£ 1,759. 14. 1 

Fragt till Port-Said af 

1,934 Tons Kul à 

17 sh. 6 d £ 1,692. 5. 0 

Fragt till Dublin af 

9,866 quarter Hvede 

à 4 sh. 711/100 pr quarter » 2,002. 8. 10 £ 3,694. 13. 10 

Brutto Gevinst £ 1,934. 19. 9 

£ sterl. 3,694. 13. 10 £ 3,694. 13. 10 

Assurance i 68 Dage af £ 1,934. 19. 9 

£ 25,000 h 6 % prm £ 279. 10. 0 

Værdiforringelse i d:o d:o 

à 4 % prm » 186. 7. 0 » 465. 17. 9 

Netto £ sterl. 1,469. 2. 9 

Detta Netto Udbytte svarer til en aarlig Rente af circa 31 % af Capitalen. 

Ber. om Handel o. Sjöfart. 4

50 

Udbytte af det foregaaende Dampskibs Reise fra Grimsby til Akyab med 

Kul og Retour til Bremerhaven med Ris. Reisen begyndte 3 Januar 1880 og 

endte 27 April 1880 (Ankomst til Cardiff.) 

Grimsby. Debet Credit 


Bunkerkul 233 9/20 Tons 

i 9 sh. 9 d » 113. 16. 1 

Requisiter til Maskinen £ 85. 0. 0 

» » Dækket » 75. 0. 0 £ 398. 7. 11 

Malta. 


Bunkerkul 192 Tons à 

23 sh 

Port-Said. 

Kanaludgifter og diverse 

» 220. 16. 0 » 227. 11. 6 

Smaaudgifter £ 646. 14. 10 

15 7 Tons Bunkerkul à 

28 sh » 219. 16. 0 866. 10. 10 

Akyab. 

Skibsudgifter, Losnings- 

& Lastningsudgifter £ 230. 0. 0 

Requisiter til Maskinen B 17. 10. 0 

63 Tons Bunkerkul ... » 138. 

1 % Afdrag for ikke 

0. 0 

at veie B 

Point de Galle. 

25. 7. 0 407. 10. 1 

Skibsudgifter £ 12. O. 0 

160 Tons Bunkerkul à 

40 sh. 6 d B 324. 0. 0 » 336. 0. 0 

Aden. 



43 sh » 107. 10. 0 » 113. 0. 0 

Port-Said. 

Kanaludgifter i Suez og 

diverse Smaaudgifter £ 656. 0. 0 


30 sh » 132. 0. 0 » 788. 0. 0 

Malta. 


175 Tons Bunkerkul... » 201. 5. 0 

Requisiter til Maskiuen B 13. 12. 5 » 222. 6. 5 

Bremen. 

Skibsudgifter Rm 4,479.44 

Requisiter til Maskinen B 150.75 

B » Dækket » 322.05 

4,952.24 j, 247. 10. 0

51 

Debet Credit 


2 1/2 % af Fragt Forskud 

i Akyab £ 11. 7. 6 

Adressecommission af 

Kulfragten 

Assurance 1 1/2 % af 

B 193. 1. 0 

Fragt Forskud 

Mæglercourtage af Frag 

» 10. 1. 3 

ten ud & bjem, (£ 

7,550.14.7)5 % = 

£ 377. 10. 9 (hvoraf 

Vj Parten godtgjort 

Rederiet » 188. 15. 5 £ 403. 5. 2 

Kost & Maanedspenge for Mandskabet 

fra Ankomst til Grimsby 3 Januar 

til Ankomst Cardiff 27 April (114 

Dage) à £ 5. 6. 7 pr Dag » 607. 10. 6 

£ 4,620. 19. 4 

.... 1,928.750 Tons Kul) 

tragten ud & hjem 1939750 » RIIS 7, 550. 14. 7 

Brutto Gevinst » 2,929. 15. 3 

£ sterl. 7,550. 14. 7 £ 7.550. 14. 7 

Gevinst, £.2,929. 15. 3 

Assurance i 114 Dage 

af £ 25,000 à 6 % 

pm £ 4o8. 10. 0 

Værdiforringelse af £ 

25,000 à 4 % pm » 312. 10. 0 » 781. 0. 0 

Gevinst Netto £ 2,148. 15. 3 

Et Netto Udbytte, der svarer til henved 27 h 28 % af Capitalen, under 

Forudsætning af, at Skibet hele Aaret igjennem var sysselsat paa ovennævnte 

Farvande og til ovennævnte Fragter samt intet Uheld indtraf. 

Ihvorvel jeg tror, at Offentliggjörelsen af disse Opgjor er af Vigtighed, 

saa tillader jeg mig dog at bemærke, at jeg ingenlunde har til Hensigt med 

deres Indsendelse at vilde opfordre til nogen bestemt Dambskibs Foretagende 

eller Spéculation. Jeg önsker kun, at de skulde tjene til at belyse Sagen. 

Udbyttet af disse tvende Skibes Reiser kan ingenlunde siges at have været 

ualmindelig heldigt; thi Ingen af dem havde höje Fragter. Det förste Skib 

havde endog en meget lav Fragt. Selv om man af Netto Udbyttet af de tre 

Reiser vilde fradrage et Belöb til Dækning af uforudseede Udgifter, saa vilde 

det endelige Resultat alligevel levne en ikke ringe Gevinst. Disse Opgjor synes 

mig i ethvert Tilfælde at være af den Natur, at de burde formaa vore Skibs 

Rhedere til alvorligen at undersöge, om det ikke skulde være i deres Interesse 

i stor Maalestok at udvide vor Darupskibsflaade. 

Anker Bödtker.

52 

Bilagor. 

Tabel Nr 1. Antal af Fartöier afgaaede fra Alexandria i Löbet af 1880. 

Heraf falder 1,037,061 Tons paa Dampskibene og 

183,690 » » Seilskibene. 

Tabel Nr 2. Antal af Fartöier, der passerede Suez-Kanalen i Löbet af 1880. 

1,054 Skibe kommende fra Middelhavet 

972 » » »det Rode Har.

53 

Tabel Nr 3. Passerede Suez-Kanalen paa Gjennemgang 1880. 

Tabel Nr 4. Fragtnoteringer i Alexandria til England i Löbet af 1880. 

Kulfragterne fra Newcastle fra 13 à 16 sh. pr Ton. 

Trælast Fragterne fra den Botniske Bugt omkring 96 Francs pr Petersburger Standard. 

Danmark. 

S:t Thomas (Danska Vestindien) den 24 januari 1881. 


Konsulatet har icke någonting af vigt att meddela rörande handeln härstädes, 

utom att 52 svenska och 105 norska fartyg besökt hamnen under år 

1880. Deraf medförde endast 4 svenska och 27 norska last, de öfriga gingo alla 

härifrån i barlast, för att enligt ordres hemta frakt i andra hamnar. Skördin 

ser lofvande ut pâ S:t Croix, men med det der anlagda sockerfaktoriet går det 

smått. Helsotillståndet är godt. Handeln här på ön går alltjemt tillbaka, och 

den förnämsta orsaken dertill är att de många paketångfartygen medföra varor 

direkt till de olika platser de aniöpa och köparne således icke behöfva komma hit. 

Otto Marstrand.

Vera Cruz den 31 januari 1881. 

54 

Mexiko. 


Under året ankommo 2 svenska fartyg om 677 tons samt 17 norska om 

5,640 tons; af svenska fartyg afgingo 2 om 562 tons och af norska 12 om 

0,722 tons. 

Mänga skeppsbrott hafva egt rum under är 1880, och enligt min tanke 

borde icke några fartyg afgå med last till Frontera, Tonalà, Santa-Anna, Chiltepec, 

Alvarado, Tuxpan oeh Tampico från september till mars då nordliga vindar 

äro rådande och så litet vatten finnes öfver »baren» att fartygen måste 

lasta utanför i öppna sjön utan något skydd. Vera Cruz, Minatitlan oeh Laguna 

äro de enda platser som äro säkra hela året om. 

Lübeck den 2 mars 1881. 

Tyska riket. 


II.* 

F. M. Petersen. 

Följande siffror gifva en öfversigt af den svenska sjöfarten på distriktet 

under åren 1877—1880. 

Ankomna fartyg. Drägtighet. Bruttofrakt. 

1880 776 115,353 tons Kr. 1,401,861. 

1879 835 121,443 » » 1,418,077. 

1878 810 118,521 » » 1,243,089. 

1877 820 121,343 » » 1,368,797. 

Ehuru antalet af till hela distriktet ankomna fartyg med 59 st. och 6,089 

tons understeg det föregående årets, visade de inseglade frakterna endast en 

minskning af Kr. 16,216. Detta förhållande får tillskrifvas den under senare 

delen af sommaren och på hösten särdeles lifliga exporten till Sverige, för hvilken 

de regelmässigt trafikerande ångarne till och med befunnos otillräckliga. 

Den norska sjöfarten på distriktet är mindre betydlig. 

Ankomna fartyg. Drägtighet. Bruttofrakt. 

1880 55 st, 9,337 tons Kr. 143,634. 

1879 82 » 14,878 » » 262,339. 

1878 80 » 14,597 » » 264,817. 

1877 70 » 13,149 » » 313,155. 

Under år 1880 ankommo således till distriktet 27 fartyg om 5,541 tons 

mindre än under nästföregående år, och visade de inseglade frakterna en minskning 

af Kr. 118,705. Grunden till detta ogynsamma förhållande måste närmast 

sökas i den inskränkta importen af trävaror, hvilka numera äro nästan 

den enda artikel, som med segelfartyg från Östersjöhamnarne hitkomma. 

* Afdeln. I, se sid. 13.

55 

Intet svenskt eller norskt fartyg försåldes, deremot inköptes i Bostock för 

svenska rederier ett fartyg om 233 tons samt i Wismar trenne d:o om tillsammans 

557 tons. Köpesumman för de tre senare var Km. 19,500. I Wismar 

utbjudas för närvarande flere fartyg till billiga priser, äfvensom här i Lttbeck en 

ny tremasts.konert om 370 tons; hvilket möjligen kan vara af intresse för svenska 

och norska skeppsredare. 

Totalimporten af trävaror från Sverige och Finland uppgifves för de sex 

senaste åren som följer: 

Från Sverige. 

Bräder och plankor. Bjelkar och sparrar. 

1880 190,000 tolfter 84,000 st. 

1879 260,000 B 96,900 B 

1878 199,000 » 77,500 B 

1877 168,000 » 121,000 » 

1876 270,000 » 128,000 B 

1875 158,000 » 98,000 » 

Från Finland. 

Bräder och plankor. Bjelkar och sparrar. Latter. 

1880 228,000 tolfter 76,000 st. 88.000 st. 

1879 231,000 » 46,500 » 147,000 B 

1878 185,000 » 86,500 B 110,500 » 

1877 182,000 » 107,000 » 69,000 » 

1876 273,000 » 135,000 » 200,000 » 

1875 128,000 » 116,000 B 124,000 » 

Ända till i augnsti var trävaruimporten ringa hvarigeriom på hand varande 

lager kunde till förmånliga priser realiseras; men på grund af prisfall i Sverige 

och Finland blef tillförseln på hösten lifligare. Vid årets slut var behållningen 

af bräder och plankor 20 % mindre än vid dess början. Kanthuggna 

furusparrar om 4 /4—6/6 tum i qvadrat voro äfvenledes under förra hälften af 

året föremål för efterfrågan, starkare dimensioner deremot, 7/7 tums och derutöfver. 

mindre begärliga. Under senare hälften af året förspordes föga efterfrågan 

och var förrådet af spärrar och bjelkar vid årets slut långt betydligare 

än vid dess början. 

Då trävaruprisen på grund af den isynnerhet på våren rådande starka spekulationsifvern 

voro utomordentligt fluktuerande, är det svårt att uppgifva medelprisen. 

Fyrskurna furubräder och plankor från Gefle och Söderhamns distrikt 

omsattes pr standard fritt ombord till följande priser: 

Qualitet. 

I. II. III. IV. 

9 tums 230—250. 190—210. 150—160. 110—120 mark. 

8 » 210—230. 110—190. 110—130. 80—100 

7 » 190—200. 140—150. 110—120. 95—100 » 

5 à 6 » 170—180. 130—140. 110—120. 90—100 » 

För bräder från Sundsvalls och Hudiksvalls distrikt betaltes 10 it 20 

mark mindre pr standard. 

Från de nordligare belägna hamnarne i Bottniska Viken importerades under 

året för det mesta osorterade furubräder och plankor, hvilka betaltes med 

följande priser pr standard fritt om bord. 

9 tums och derutöfver 150—165 mark 

8 » » » 115—130 » 

7 » » 110—120 B 

5 à 6 » » » 100—110 B

56 

Osorterad gran från Gefle och Hernösand omsattes till följande priser pr 

standard fritt om bord. 

9 tums och derutöfver 120—140 mark 

8 » » 110—120 » 

7 100—110 » 

5 à 6 » 90—100 » 

Då marknaden för valbrädcr från södra Sverige är inskränkt och denna 

qvalitet ej är föremål för spekulation af engelska och och fransyska hus, så 

äro prisen mindre föränderliga. Medelprisen pr tolft om 12 fots längd och 

l 1 /4 tums tjocklek, fritt i Lttbeck, voro under året. 

Osorterade. För I med 3—4 marks afdrag för II. 

6 à 7 t. 8 tums 9 tums 10 tums. 11 tums 12 tums 13 à 14 t. 

6 à 7 m. 8 1/2, à 9 1/2 m. 13 à 14 m. 15 à 16 m. 17 à 18 m. 19 à 20 m. 21 à 23 m. 

För 14 fots l 1/4 tums regulerade följande priser: 

Osorterade. För I med 3—4 marks afdrag för II. 

6 tums 7 à 8 tums 9 à 10 tums 11 à 12 tums 13 à 16 tums 

6 à 7 m. 9 à 10 m. 14 à 15 m. 18 à 19 m. 23 à 24 mark. 

För kanthuggna furusparrar från Skellefteå och Piteå betaltes: 

30—35 pf. för 74—7, tums 

35—40 Y„ 

40—50 » bjelkar 

för kft fritt om bord och med 15 X rabatt 

för gran. 

Den under hösten 18(9 trän b ören ta »täterna utgångna starka efterfrågan 

för jern föranledde en stegring i priset på svenskt ståDgjern, som i januari gick 

upp till 24 mark pr 100 kg., i februari till 25 ni., i mars till 27 m. och i 

april till 28 m. Vid denna tid inträffade småningom en förändring och prisen 

nedgingo under sommaren till 26 m. Mot årets slut fölio de ytterligare 

till 247, m. Importen af denna artikel var under året inskränkt och förbrukningen 

ovanligt ringa. Då det svenska jernet på grund af sin beskaffenhet 

alldeles icke konkurrerade med det tyska, så tyckes den höga importtullen 

af 2 m. 50 pf. pr 100 kg., hvilken hämmande inverkar på affärerna, vara 

helt och hållet oberättigad. De närvarande priserna på svenskt jern anses ännu 

alltför höga i förhållande till de utomordentligt låga noteringarne för tysk vara 

för att kunna tillåta någon lifligare affärsverksamhet. Westfaliskt jern, hvilket 

helt och hållet utträngt det engelska, betalas med endast 12 m. pr 100 kg 

ab verk, och är en förbättring i prisen först att vänta, när de tyska jernverken 

i utlandet lyckas finna afsättning för sin öfverproduktion. 

Vid nästlidne års början uppgick behållningen af svenskt stangjern och 

»Hufnageleisen» till omkring 15,000 ctr. 

Importen under de fyra sista åren uppgifves till 

1880 omkring 68,500 ctr. 

1879 107,000 B 

1878 75,000 » 

1877 63,000 B 

Vid årets slut ansågs behållningen af svenskt jern uppgå till omkring 

15,000 ctr. 

Enligt å konsulatet gjorda anteckningar importerades eller transiterade 

från Sverige: tackjern 11,500 ctr. stång- och plattjern 64,895 ctr. och 13,746 

stänger, smältstycken 9,921 ctr., knippjern 9,731 ctr. och 7,761 bundtar, 

jerntråd 19,521 ctr. och 574 ringar, spik 586 lådor, jern för hästskosöm 

8,500 ctr., jernbleck 198 ctr. och 30 lådor, skrotjern 608 ctr. samt dessutom 

470 lådor och 1,090 kollis diverse manufakturjern. Enligt samma förteckningar 

ankommo 1,350 ctr., 100 kolli och 225 lådor stål samt 460 ctr. ståltråd.

57 

Af andra svenska varor infördes eller transiterade i större partier följande: 

takspån 5,000 st. och 1,540 bundtar, lister af trä 39 lador och 589 bundtar, 

tratråd till tändstickor 128 lådor, 2,840 bundtar och 400 ctr., trämassa 4,948 

packor, anjovis 205 lådor och 10 tunnor, ben 460 ctr., benkol 20 fat, hornoch 

hornaffall 384 balar och 265 ctr., skinn 776 ctr., 3,348 packor och G 

fastager, hudar 1,466 ctr., 1,715 packor och bundtar, krita 465 fat, kinirök 

48 lådor och 30 fat, koppar 472 ctr., kummin 529 säckar, 761 ctr. och 10 

lådor, osläckt kalk 1,788 kft. och 11 tunnor, öl 412 lådor, lax 1,248 lådor 

och 111 kolli, punsch 21 fat och 414 lådor, granit 750 ctr. och 482 st., 

slipstenar 1,019 st., råg 2,600 ctr., ärter 3,000 ctr., lingon 300 korgar och 

58 lådor, tändstickor 31,207 kistor, beck 157 hela och 57 halfva tunnor, 

tjära 3,695 hela och 119 halfva tunnor, träkol 384 lådor och 122 fat, lump 

1,116 ctr. och 2,483 packor. 

Från Karlshamn, Ahus, Sölvesborg och Malmö transiterade öfver Lubeck 

med bestämmelse till Hamburg 6,970 fat bränvin, vägande omkring 3,648,800 

kg. brutto. 

Från Norge direkt ankommo till Lubeck endast tvenne fartyg; det ena 

med sill från Haugesund lossade här 367 tunnor och afgick med resten till 

Köpenhamn; med det andra importerades från Christiania 100 kolli trämassa. 

100 kistor tändstickor, 87 balar hornaffall, 10 lådor lax och 3 fat kimrök. 

För öfrigt fann ingen direkt handelsförbindelse mellan Lubeck och Norge rum. 

utan skedde importen af sill och tran öfver Hamburg. 

Till Bostock importerades under 1880 297,219 kft. bräder och plankor 

samt 200,728 d:o spärrar och bjelkar. Af de förra ankommo 33,937 kit 

och af de senare 94,528 kft, mer än 1879. Dessutom infördes 1,740 kft 

ved, 2,436 Q-meter granit, 26,148 kft Gotlandskalk etc. Med svenskt jern 

försåg man sig i Lubeck; direkt ankom endast ett parti af 899 ctr stangjern. 

Importen till Wismar bestod af 205,781 kft bräder och plankor, 96,624 

kft bjelkar och spärrar, 2,130 kft ved, 32,787 kft kalk, 1,400 ctr kalksten. 

885 ctr stangjern, 25 ctr tjära, 8 tunnor beck etc, allt tillsammans värdcradt 

till c:a Rm 385,000. 

Mellan Wismar och Norge egcie under året ingen handelsförbindelse rum : 

deremot importerades till Rostock följande norska artiklar 13,280 t:r sill, 1.232 

t:r tran och 122 t:r brissling. Under 1879 importerades 1,597 t:r sill mer. 

men 285 t:r tran mindre än under 1880. Som anjovis till följe af den höga 

tullen, 60 Rm pr 100 kg. ej importerades, kom i stället brissling, hvaraf 

ett slags anjovis beredes, som dock ej kan jemföras med den svenska och norska. 

Medelprise'n för norsk fetsill uppgifves som följer: 

Vid säsongens början. I midten. Mot slutet. 

KKK 39 Rm. 42 Rm. 28 Rm. 

KK 34 » 40 » 32 » 

K - 30 » 33 » 26 » 

M 15 » 23 » 20 » 

allt. pr tunna oförtullad. 

Följande tranpris rc-gulerade under hela året: 

60—78 Rm. för medicinaltran pr tunna oförtullad. 

57—64 Rm. för blanktran 

pr. tunna oförtullad. 

45—50 » brun tran 

Med undantag af trävaror skedde nästan hela importen från Östersjöhamnarne 

till distriktet med ångare. För trävaror voro frakterna nästan lika laga 

som nästföregående år. Spanmålsfrakterna från de ryska hamnarne voro sä 

ofördelaktiga, att de endast undantagsvis antogos af segelfartyg och af ångare

58 

ofta blott accepterades i brist på annan returlast för att undgå att betala 

barlast. 

Medelfrakterna frän de engelska kolharanarne hölio sig deremot circa 10 

sh. pr. keel högre än näst föregående år. 

Frakterna för segelfartyg regulerade som följer: 

från Gefle, Hudiksvall och Söderhamn för bräder och plankor 25—27 Em.; 

från Hernösand för bräder och plankor 27—30 Rm.; 

allt in full pr. standard om 165 kft. 

från Skellefteå för spärrar och bjelkar 5 1 /,—6 1 /, kr. in full pr. 31 1 /, kft. 

från Vestervik och Valdemarsvik för valbräder kr. 2:25 in full pr. 15 kft.; 

från Björneborg 25—26 Rm.; 

från Kotka och Viborg 26—29 Rm.; 

allt in full pr standard bräder och plankor. 

För tjära ab Skellefteå och andra hamnar i norra Bottnen regulerade frakterna 

från kr. 1:50 till kr. 1:75 pr. tunna. 

Prån de engelska kolhamnarne var medelfragten £ 7. 10 sh. pr keel om 

21 75 tons. 

Petroleumfrakterna ab New-York och Philadelphia flukterade mellan 2 sh. 

9 d. och 4 sh. 9 d. pr. 40 gallons. 

Ångarne erhöllo följande frakter: för fyrskurna bräder och plankor från 

Norrköping 4 kr.; från Stockholm 4 1/4 kr. in full pr. 31 '/, kft.; tändstickor 

från Göteborg l 1 /i à l 1 /, kr., från Malmö 1 kr. pr. kista; från Kalmar, 

Norrköping och Stockholm 2 à 3 kr. pr. d:o, eller 50 à 60 öre pr. ctr.; för 

stangjern från Stockholm och Norrköping 40—60 öre pr. ctr.; från Göteborg 

30—40 öre pr. d:o; för bränvin från Sölvesborg, Åhus och Malmö 2—4 öre 

pr. kanna; för hornboskap från Lttbeck till Malmö och Landskrona 10 à 12 

kr. pr. stycke; till Stockholm 15 kr. pr d:o. 

Prakterna för råg ab S:t Petersburg, Reval, Riga och Libau varierade 

under våren och sommaren mellan 13—24 Rm. in full pr. läst om 2,000 kg; 

för hvete och gryn i proportion. Till följd af den dåliga skörden i Ryssland 

kunde pä hösten inga spanniålsfrakter här afslutas och var hvad som i de ryska 

Östcrsjöhamnarne betaltes ej ens tillräckligt att betäcka kostnaderna vid 

inlastning och lossning. I ett par fall medtogo ångbåtsbefälhafvare till och 

med råg franco frakt i stället för barlast. 

liiibecks hamn besöktes under året af 2,314 fartyg om tillsammans 890,549 

kubikmeter, hvaraf 1,014 ångare och 1,300 segelfartyg. Under 1879 var antalet 

af ankomne fartyg 2,505 om 974,222 kubikmeter, hvaraf 1,000 ångare 

och 1,505 segelfartyg. Under nästlidne år ankommo således 14 ångare mer. 

men 205 segelfartyg mindre än under det nästföregående. 

Staden Liibeck besitter för närvarande 22 ångare om tillsammans 6,811,70 

registertons och 12 segelfartyg om tillsammans 2,362 registertons förutom 8 

smärre flod- och bogsersångbåtar. De större ångarne äro nästan uteslutande 

sysselsatte i fart på Ryssland och Finland; de få segelfartygen deremot mest 

pä aflägsnare farvatten. På stadens förr så lifliga skeppsvarf står nu iptet 

fartyg under byggnad. 

Lubecks handelskammare och Nautiska Förening hafva, liksom de flesta 

andra institutioner af detta slag inom tyska riket, på det bestämdaste uttalat 

sig ej allenast mot utestängandet af främmande fartyg från idkandet af kustfart 

mellan tyska hamnar, utan äfven mot alla lagstiftningsåtgärder, syftande 

på att införa »droits de pavillon» eller »droits d'entrepôt» enligt fransyskt 

mönster. 

Travekorrektionen, genom hvilket arbete floden ända upp till Lttbeck blif-

59 

ver segelbar för fartyg om till och med 5 meters djupgâng, torde hufvudsakligen 

hinna fulländas innan slutet af 1881. 

Pä det att öfver Östersjön med angbåtarne ankommande passagerare inåtd; 

kunna skyndsammare befordras öfver Lübeck, hafva senat och borgerskap beslutit 

att bygga en jornväg mellan staden och Travemunde. Af större vigt f 

Till 

» 

Från 

» 

» 

» 

» 

» 

ankomnio frän 

» » 

afgingo till 

» » 

» 

» 

» 

» 

med last 

i barlast 

med last 

i barlast" 

7 norska 

5 » 

13 » 

4 » 

» 

» 

» 

» 

» 

» 

» 

» 

3,269 

2,285 

0,329 

1,955 

» 

» 

» 

Sammanlagda antalet af med last ankomna fartyg utgjorde således 8 om 

3.444 tons; antalet med last afgångna fartyg utgjorde 14 om 6,C33 tons. 

Af plankor infördes från Sverige under förlidet år endast en last. Förrådet 

är nu icke stort men omsättningen är jemväl mycket inskränkt. Priset 

i detalj 

huggna. 

är G6 à 70 lire pr. tolft 3 X 9 X 14 för sägade och 63 h 65 för 

Bjelkar betalas med 72 à 75 lire pr kubikmeter. Såsom redan förut 

anmärkts föredrager man här bjelkar från Corsika och Triest emedan de hafva 

större dimensioner och proportionsvis äro billigare. 

Endast 200 tunnor tjära infördes direkt från Sverige, men deremot ankommo 

flera partier öfver Hamburg. Detaljpriset är 36 à 38 lire pr. full 

tunna, fin vara. 

Beck, jern och alun äro utan efterfrågan. 

Af norsk fisk har icke någon direkt införsel egt rum. men marknaden liar 

alltid varit försedd med denna vara från Genua och Hamburg. 

betalas i detalj allt efter qvaliteten 50 à 70 lire. 

För »Rundfisk» 

Ett svenskt och flera norska fartyg hafva här funnit frakt på lönande 

vilkor till Nordamerikas Förenta stater. 

andra hamnar föga användning. 

Segelfartyg finna här liksom i de flesta

60 

För öfrigt har handeln mellan de Förenade rikena och detta distrikt beklagligtvis 

under de senare åren allt mera aftagit. 

Vexelkursen har fallit betydligt sedan oktober månad. Pà Hamburg är 

den 125 1 /2 lire för 100 Rm., på Paris 102 1/2 lire för 100 francs och pä 

London 25 lire 60 cent. pr pund sterl. 

Harald Stub. 


Newyork den 23 mars 1881. 


II* 

Af den tidligere meddelte Oversigt over De Forenede Rigers Söfart paa 

Konsulsdistriktet for Aaret 1880 vil sees, at der i nævnte Tidsrum ankom hertil 

96 svenske Fartöier, hvoraf fra Sverige direct 1 i Ballast, og fra udenlandske 

Steder 66 med Ladning og 29 i Ballast, tilsammen 96 Fartöier, drægtig 

49,197 Tons mod 77, drægtig tikammen 40,119 Tons og 2(59 Ny-Læster 

i 1879. 

Den optjente Bruttofragfc belöb sig til £ 26,506. 

1 Fartöi afgik i Ballast og 98 med Ladning, hvoraf 7 directe til Sverige — 

med Last af 1,306 Kasser Flesk, 7,603 Fade Petroleum og 12,712 Quarters 

Maia — og 91 til udenlandske Steder — ialt 99 Fartöier drægtig 51,296 

Tons mod 74 Fartöier drægtig 256 Ny-Læster og 37,593 Tons i det næst 

foregaaende Aar. 

Den udgaaende Bruttofragt udgjorde £ 83,115. 

Af de her indklarerede norske Fartöier ankom med Ladning 25 fra Norge 

direct — 19 med Is, 5 uied Jern og 1 med 900 Voger Klipfisk — og 466 

fra udenlandske Havne. 

I Ballast ankom 28 Fartöier fra Norge direct og 307 fra udenlandske 

Steder, — udgjörende ialt 826 Fartöier, drægtig tilsammen 357,416 Tons og 

38,478 Læster, imod 1,128 Fartöier drægtig 459,291 Tons og 68,717 Læster 

i 1879. 

Den samlede Bruttofragt udgjorde £ 152,950. 

Antallet af de herfra udklarerede Fartöier belöb sig til 935, — hvoraf 

44 afgik i Ballast og 891 med Ladning, deraf: 

7 Fartöier med 13,766 Fade Petroleum, 

1 » » 2,310 Quarters Mais, 

2 » » 366 Quarters Hvede og 43,505 Quart. Rug, 

1 » » 2,500 Quarters Rug, 100 Tdr Hvedemel og 65 Tdr Kjöd, 

1 » » 1,200 Kasser Flesk, 540 Quarters Rug og 400 Tdr Harpix, 

ialt 12 Fartöier direct til Norge og 879 til udenlandske Havne, — udgjörende 

tilsammen 935 Skibe drægtig 403,562 Tons og 45,460 Læster mod 1,042 

Fartöier drægtig 421,472 Tons og 63,343 Læster i 1879. 

Den udgaaende Bruttofragt belöb sig till £ 774,218. 

For svensk Regning indkjöbtes 1 Fartöi, drægtig 921 Tons for doll. 9,500 — 

og for norsk Regning 2 Fartöiei drægtig tilsammen 2,478 Tons for en samlet 

Kjöbesum af doll. 22,000. 1 norsk Fartöi drægtig 757 Tons solgtes og indkjöbtes 

igjen for norsk Regning for doll. 4,500. 

* Afd. I se sid. 10.

61 

Bomningerne fra vore Skibe har i afvigte Aar været större end nogensinde 

för, grundet hovedsagelig paa de i Hjemlandene herskende smaa Hyrer, 

der i visse Tilfælde vare blot en Fjerdedel af hvad der til enkelte Tider betaltes 

her. Et Forslag till Forandring af Lovene vedkommende Sömænds Boardinghuse 

og disses Agenter, hvilke sidste væsentlig ere Aarsag i Römningsvæsenet 

— blev forrige Aar forelagt Statens lovgivende Forsamling i Albany, men 

vedtoges ikke, — grundet, som man siger, paa Opofrelse af store Summer fra 

Boardinghusmestrenes Side. Et lignende Forslag paatænkes fremfort ogsaa i 

Aar, og dersom det skulde lykkes at faa samme vedtaget, ville de saa réviserede 

Love, om strengt overholdte, uden Tvivl tjene til at for en stor Del raade 

Bod paa dette Uvæsen. 

Fra svenske Fartöier römte 191 Mand; 57 afmönstredes og 1 döde paa 

Overreisen hertil, hvorimod 268 paamönstredes. 

Fra norske Fartöier römte 1,389 Mand, 355 afmönstredes og 14 Mand 

forulykkedes fra forskjellige Fartöier paa Reise hertil; 2,205 Mand paamönstredes. 

Paa Hospitalet indlagdes fra svenske Skibe 56 Mand, der alle udskreves 

som helbredede, — og fra norske Skibe 657 Mand, hvoraf 11 döde, 3 hjemsendtes 

og 4 vare gjenliggende ved Aarets Udgang. 

118 forliste Söfolk ankom hertil i Aarets Löb, hvoraf 27 fra Mexico og 

Havanna tilhörende 3 svenske Fartöier; af disse forhyredes 20 Mand till Europa, — 

1 Styrmand forblev i Landet, og Skipperne samt 3 Styrmænd hjemsendtes. 

Fra norske Fartöier ankom 91 Mand; disse vare forsendte fra Konsulaterne 

i Jamaica, Havana, Aux Cayes, Galveston, Norfolk og Halifax, og forhyredes 

till Europa med Undtagelse af 4 Styrmænd, der hjemsendtes pr Dampskib, 

og 8 Mand der forbleve her. 

Til New-Yorks Havn ankom i Aaret 1880 — 6 Krigsskibe, tilhörende 

fremmede Nationer, deriblandt den svenske Korvet »Balder» og 19,247 Koffardi- 

Skibe, hvoraf fra indenrigske Havne 11,457 — og fra udenrigske Steder 7,817, 

hvilke sidste vare fordelte paa de forskjellige Nationer, som följer:

62 

Ved at kaste Blikket paa foranstaaende Tabel kan man ikke undgaa at 

bemærke hvorledes Dampskibene aarlig spille en vigtigere Rolle i Fragtfarten 

paa Seilskibenes Bekostning. Det forlöbne Aar har været et for de Forenede 

Stater i alle Henseender særdeles gunstigt Aar, og aldrig tilforn har Udforselen 

fra New-York antaget saa storartede Dimensioner. Dette gjör sig især gjældende 

for Exporten af Kornvarer, hvoraf der i Aar udförtes circa 13,500,000 

Bushels mere end i noget foregaacnde Aar. Skjöndt den större Del af Seilfartöierne 

ere afhængige af denne Artikkel for Last, fandt — trods den forögede 

Qaantitet, der udförtes — et betydelig mindre Antal Fartöier Beskjæftigelse 

her end i det foregaaende Aar, hvilket tydelig fremgaar af ovenstaaende 

Tabel — og uagtet der til enkelte Tider var et ubetydelig Antal Fartöier i 

Havn var der dog i hele Aareta Löb ingen fölelig Mangel paa Skibe i Fragtmarkedet, 

der helo Aaret igjennem vedligeholdt dets jevne Rater, idet fragtsögende 

Dampskibe strax kom hertil fra England, saa snart Efterspörgsel fot- 

Tonnage var i Tiltagende. Næsten ethvert Dampskib, der afgaar herfra til 

Europa, medtager nu Kornvarer, i det mindste som en Del af Lasten, idet de 

regelmæssige Liniers Skibe ere forsynede med Jernbinger specielt indrettede 

for Korntrafikken. I 1880 utförtes 113,343,163 Bushels Kornvarer i 1,789 

Seil- og 1,292 Dampskibe, hvilke sidste indtoge Dæsten Halvparten af den indskibede 

Kvantitet. 

Det er saaledes klart at se, at Dampskibene mere og mere tiltvinge sig 

Herredömmet j Fragtfarten, som de allerede forlængst har gjort det i Passagerfragten, 

og synes det som om lönnende Conjuncturer for Seilskibe neppe mere 

ere at vente. 

Skibe af circa 600 Tons Störrelse vilde nok altid kunne finde Beskjæftigelse 

ved Export af Kornvarer til de mindre Havne i England og paa Kontinentet 

— og Skibe for Petroleum-Export vilde jo ogsaa næsten til alle Tider 

kunne finde Fragt, skjöndt Petroleumfragterne i Almindelighed ere lidet lönnende. 

Om de Forenede Rigers Söfart skal opretholdes som hidintil, vil dette 

nödvændigvis maatte ske ved at vore Skibsrhedere, hvis Erfaring i de senere 

Aar uden Tvivl har bragt dem til den samme Overbevisning, benytte enhver 

Anledning til at ersætte deres Seil med Dampkraft. 

Foruden det store Antal Dampfartöier, der allerede har Route paa New- 

York er der en stadig Tilvæxt, dels af nye Dampskibe for de allerede bestaaende 

Linier (deribland for den danske Linie, der antagelig vil have 6 Dampskibe 

i Fart paa New-York i Sommer) — og dels af nye Linier; saaledes er et 

Aktie-Selskab dannet i Bordeaux med en Capital af 3 mill. Francs, der har afsluttet 

Contract for 4 Dampskibe store nok til at indtage 3,000 Tons Fragtgods 

foruden et betydelig Antal Passagerer, og hvilke skulle have fjortendaglig 

Route paa New-York ; — en Linie til Marseille er ogsaa sat i Gang, og 

en ny hollandsk Linie paatænkes imellem Amsterdam og New-York. 

Fragterne for Seilskibe vare — sammenlignede med 1879 — gjennemsnitlig 

omtrent de samme for Petroleum, men noget lavere for Kornvarer, 

grundet paa det store Antal Skibe i Havn og Mangelen paa Fragtgods i Aarets 

förste 3 Maaneder, — som Fölge af de höie Kornpriser, der standsede Exporten 

— vare Fragterne for Kornvarer i samme Tidsrum altfor lave till at Resultatet 

kunde være andet end tabbringende for Rhederieme, men Foraarets 

Frembrud medförte en Forandring i denne Sagernes Tilstand, idet Speculanterne, 

paa Grund af den da begyndende Tilförsel fra det Indre saa sig nödte 

til at afskibe deres store Forraad af Korn, hvilket havde en Stigning till 

Fölge. Fragterne naaede Höidepunktet i August med noget over 6 sh. pr 

quarter, og varierede senere mellem denne Rate og 4 sh. 9 d.

63 

Skjöndt et ualmindelig lidet antal Fartöier fandtes i Havn i Novembe rog 

December, havde dette ingen Indflydelse paa Markedet i det billig Lejlighed 

altid var at erholde pr Dampskib — og Fragten for Seilskib oversteg i disse 

Maaneder icke 5 sh. 7 1 /2 d. P r quarter. 

Fragtnoteringerne vare i 1880 som folger: 

Handelsrörelsen har i det forlöbne Aar, som oven omtalt, været særdeles 

livlig, og skjöndt der i enkelte Retninger ytrede sig en noget stærk Tilböiclighed 

til farlige Speeulationer, have de legitime Forretninger dog været særdeles 

tilfredsstillende. 

Staten New-Yorks Rentefod reduceredes den l:ste Januar 1880 ifölge Lov 

fra 7 % til 6 %. Det i 1879 dannede Konsortium af Speculanter til Opkjöb 

af Kornvarer vedvarede til i Mai, og havde en nedtrykkende Indflydelse 

paa Pengemarkedet paa Grund af de store Kapitaler der udkrævedes derti!, 

hvilket havde en kortvarig Pengeknaphed tilfölge, saa at der foruden de legitime 

6 % Rente pr annum betaltes en Commission af 1 /16 h 1/4 % pr 

Dag. Afskibning af store Kvantiteter Kornvarer i April og Mai medt'orte imidlertid 

en Forbedring i Markedet — og Penge vare i Liibet af Sommeren og 

Hösten at faa tillaans paa billige Vilkaar, til enkelte Tider endog til 2 à 3 % 

pr annum. I November og December lagde Speculanter i Varer og Actier igjen 

Beslag paa alle disponible Midler, saa at der ved Aarets Slutning igjen betaltes 

en höi Commission for daglige Laan. De mange nye Jernbanearbeider og 

de store nye Fabrikanlæg, ligesom de ogsaa nu overdrevne Börsspeculationer i 

Aktier og Varer tage saa store Kapitaler i Beslag at et aktivt Pengemarked 

er at vente. 

Værdien af de til New-York indjorte Artikler — derunder indbefattet doll. 

75,210,096 i Specie og Guld- & Solv Barrer — belöb sig til doll. 539,386,770, 

eller doll. 115,197,653 mere end i det næstforegaaende Aar; — medens der 

udfortes Varer til en Værdi af doll. 425,193,099 — inclusive Dollars 9,370,272 

i Specie og Guld- & Sölv-Barrer — mod et Total-Belöb af doll. 371,046,609 

i 1879. 

Dette udgjör omtrent To-Trediedele af Total-Indförselen til de Forenede 

Stater og 40 % af Udforselen, hvilket i de sidste Aar har været den sædvanlige 

Proportion af New-Yorks Andel i De Forenede Staters Handel med fremmede 

Lande. 

De aarligen forögede Faciliteter for Skibes hurtige Losning og Ladning, — 

for Videre-Befordring af Landets Producter til alle Verdens Dele, og dets fuldkomne 

Forbindelse med alle Dele af Indlandet bidrage til stadig at foiöge New-

64 

Yorks Velstand, og dets Indflydelse som Nordamerikas commcrcielle Centrum — 

og isaer maa dets Forbindelse med Vesten gjennem Hudson-Floden, Erie- og 

Oswego-Kanalerne og de store Indsoer betragtes som Hovedkilden for samme, — 

6,462,290 TODS Fragtgods (hvoraf over 72 Millioner Bushels Kornvarer) imod 

1,745,320 Tons i 1876 — en större Quantitet end nogensinde för — transporteredes 

ad denne Vei i 1880, grundet paa den stedfundne Réduction i Kanal-Tolden, 

hvorved Gjennemsnitsfragten fra Buffalo til New-York kun var 6'/, 

cent. pr Bushel, — 1 cent. pr Bushel Kanal-Told indbefattet. 

Foruden Kanalernes Nytte i og for sig selv som Befordringsmiddel tjene 

de ogsaa til at bevirke billigere Jernbane-transport og til at forhindre de forskjellige 

Jernbanelinier fra at danne Combinationer til Forhöielse af Fragterne, 

hvilket disse ere saa tilböielige til at gjöre. En Udbedring af Kanalerne er 

nu under Arbeide ; det paatænkes ogsaa at forhöie Erie-Kanalernes Bredder nok 

til at holde 1 Fod mere Vand, hvorved den kan befares af Kanalbaade af 50 

Tons (eller 20 %) större Drægtighed, hvilket vil endvidere reducere Transport- 

Omkogtningerne. 

For videre Lettelse af Færdselen mellem Hudsonfloden og Long Island Sound 

ere 3 Mill. Dollars bevilget for Fordybning af Haarlem-Floden, der forbinder 

Hudson Floden — North Biver — med East River. 

New-Yorks commercielle Udvikling vil bedst kunde sees af nedenstaaende 

Tabel over dets Ind- og Udfbrsel for de sidste 25 Aar: 

New Yorks Indförsel. 

New-Yorks Udförsel. 

Toldintraderne belöb sig i 1880 til: 

Doll. 140,632,065.96 mod 

» 107,448,002.60 i 1879 

» 92,394,088.34 i 1878 

» 138,215,802.69 i 1872.

65 

De vigtigste Indförselsartikler vare: 

Kaffe til en Værdi af Doll. 4,891,965. 

Gummi Elasticum » » 9,395,458. 

Saltede Huder ... » » 22,740,632. 

Stang-Jern » 11,493,802. 

Raa-Jern » 6,992,574. 

Jernbaneskinner » 5,669,201. 

Staal » 3,314,680. 

Tin » 15,128,957. 

Papirmasse 5,215,322. 

Pelsværk » 4.765,930. 

Uld og Uldaffald » » 8.716,274. 

The » 12,934.270. 

Sukker » » 59,348,432. 

Manafacturvarer 

fabr. af Uld Doll. 28,176,532. 

Bomuld B 26,211,471. 

Silke » 35,342,349. 

Lin B 18,823,968. 

Diverse B 11,289,800. » 119 844.120. 

De vigtigste Udforselsartikler vare: 

Bomuld 655,861 Baller. 

Hvedemel 4,164,741 Tönder. 

Rugmel 4,162 » 

Maismel 69,000 Sække og... 203,159 » 

Hvede 61,444,518 Bushels. 

Rug 2,306,110 » 

Havre 272,614 » 

Byg 267,291 » 

Mais _ 49,070,947 » 

Levende Dyr 138,617 Stykker. 

Saltet Flesk 240,014 Tönder. 

Flesk i Kasser 563,488,694 Puud. 

Saltet Kjod 58,315 Kasser og 58,920 Tönder. 

Svinefedt 298,239,387 Pund. 

Fersk Kjöd 75,876,081 

Smör 28,404,201 » 

Ost 124,131,361 

Talg 80,417,273 » 

Vox 87,080 

Hvalben 218,936 

Tobak, raa 144,932Foustager 

d:o fabrikeret 6,598,336 Pund. 

Petroleum, raffineret 214,374,213 Galloner. 

d:o raa 36,377,391 » 

Naphta 13,315,515 » 

Harpix 239,772 Fade. 

hvoraf til: 

Storbritanien og Irland, til en Værdi af Doll. 222,484,499. 

Britiske Kolonier » » 18,883,114. 

Frankrig » » 39,859,989. 

Etr. om I/andel o. Sjiifait. 5

66 

Tyskland til en Værdi af Doll. 37,487,554. 

Belgien » 22,012,509. 

Holland » » 15,164,137. 

Spanien » 5,671,244. 

Colombias For. Stater » » 5,178,927. 

Brazilien » » 5,046,341. 

Danmark » 4,888,380. 

Dansk Vestindien » » 583,168- 

Italien » » 4,471,223. 

Hayti » » 4,336,652. 

Portugal » » 3,135,310. 

Rusland » » 2,107,770. 

Argentinske Republik » » 1,969,175. 

China » » 1,952,167. 

österrigo » » 1,539,214. 

Sverige » » 1,266,053. 

Japan » » 808,062. 

Norge » » 552,330. 

Tyrkiet » » 340,652. 

Arabien » » 155,663. 

Diverse Steder » » 15,928,694. 

Doll. 415,822,827. 

Af ovenstaaende Tabel over Indførselsartikler vil det bemærkes, at der indfortes 

Manufacturvarer til en Værdi af Doll. 119,844,120, hvilket var Doll. 

28,294,520 mere end i 1879 og Doll. 44,429,011 mere end i 1878 — og 

uagtet Landets egne Fabrikker vare i fuldeste Virksomhed var Vare-Beholdningen 

ved Aarets Slutning dog ikke större end sædvanlig, hvilket taler vel for 

en tilbagevendende Velstand i Landet. De amerikanske Bomuldsvarer, især 

ublegede og couleurte, stige aarlig i Faveur saavel her som i fremmede Markeder, 

og Fabrikkernes Antal foröges stadig. I 1880 consumerede de indenlandske 

Fabrikker af Bomuld 31 % af Landets Production eller 863,753,140 ll. 

mod 651,725,708 ll. i 1878. Udfdrselen der paa Grund af Landets eget store 

Forbrug var noget mindre end i 1879 stiller sig sammenlignelsevis som fölger: 

i 1880 111,713 Stykker (værd Doll. 7,119,737), 

i 1879 112,917 » 

i 1876 74,456 » 

i 1874 21,253 » 

i 1872 13,045 » 

i 1870 14,432 » 

Af de i 1880 udskibede 111,713 Stykker forsendtes til: 

China 12,318. 

England 36,779. 

Scotland 6,355. 

Britisk Afrika 1,298. 

» Ostindien 1,953. 

» Australia 455. 

Andre Britiske Kolonier 5,430. 

Hamburg 1,279. 

Andre Steder, hovedsagelig Sydamerika ... 45,846.

67 

Kornvarer. Det i Hösten 1879 dannede Konsortium til Opkjöb af Kornvarer 

for hvilke Europa da var i stort Behov vedvarede til i Begyndelsen af 

April. Grundet paa Kanalernes Aabning og den deraf fölgende Tilförsel fra 

det Indre af Landet, saa Speculanterne sig da nodte til at begynde at tomme 

deres Magasiner til reducerede Priser — og da i Mai den Dye Forsyning begyndte 

at ankomme faldt Priserne dl det sædvanlige Standpunkt. Denne Speculation 

skal have kostet Konsortiet et Tab af henved 7 Millioner Dollars. 

Udsigterne til en gunstig Höst foraarsagede i Juli en videre Reduction 

i Priserne, og derved store Udskibninger som vedvarede til i Oktober, da ifölge 

Rygter om en feilslaget Rughöst i Europa Afskibningen indskrænkedes, idet 

Speculanterne begyndte at gjöre större Indkjöb for at ersætte den manglende 

Rug i det europæiske Marked. 

Indflydelse paa Markedet. 

Denne Speculation havde dog ingen udpræget 

Kvaliteten saavel af Vinter- som Vaar-hveden og Mais var meget god; 

Western-Rye var af mindre god Kvalitet, hvorimod State-Rye var upaaklagelig. 

Hösten for 1880 ansloges til: 

1,537,535,900 Bushels Mais. 

480,849,723 » Hvede. 

22.272,703 » Rug. 

355,553,684 » Havre. 

2,396,212,010 Bushels, 

hvilket sammenlignet med det næstforegaaende Aar viser en Formindskelse af 

7,000,000 Bushels Mais og en Forögelse i Hvede-Hösten af 37,000,000 

Bushels, medens der ogsaa af Rug og Havre indhostedes en noget mindre 

Kvantitet end i 1879. 

Herfra udskibedes 113,343,163 Bushels Kornvarer til en Værdi af 

109,110,616 Dollars, som fölger: 

og 267,291 Bushels Byg til Værdi af Doll. 209,394, — hovedsagelig til England 

og Irland.

68 

Udförselen fordeltes paa de förskjellige Nationers Skibe, som fölger: 

Gjennemsnitspriserne vare som fölger: 

Ved Aarets Slutning fandtes paa Lager: 

5,511,366 Bushels Hvede. 

2,155,050 » Mais. 

811,716 » Havre. 

208,224 » Byg. 

221,218 » Bug. 

ialt 8,907,574 Bushels, 

hvilket er cirka 1,961,500 Bushels mindre end den 31:te December 1879; 

dog er der i Transit hertil omtrent 1,445,000 Bushels Hvede og 4,504,000 

Bushels Mais indfrossen paa Kanalerne. 

Udförselen of Mel har i de senere Aar taget et betydelig Opsving, og synes 

at skulle gaa en betydelig Fremtid imöde, i det Vesterns större Möller paa 

Grund af forbedrede Maskinerier — der sætter enkelte af dem istand til at 

male og levere 4,000 Tönder pr Dag — kan effectuere Kornets Maling betydelig 

billigere end de europæiske Möller, af hvilke de störste kun skal kunne 

producere 2,800 Tönder daglig.

I 1880 udförtes herfra til: 

69 

Udforselen i 1878 belöb sig til: 

2,811,836 Tönder Hvedemel og 

216,493 » 

237,217 Sækker Maismel. 

Petroleum. Skjöndt Productionen af raa Olie i 1879 var större end i 

noget i'oregaaende Aar produceredes der ikke desto mindre i 1880 endnu 

5,637,160 Fade, eller circa 20 % mere, udgjörende en Total Production for 

alle PennsylvaDiens Districter af 23,377,160 Fade raa Olie, — modsvarende 

cirea 66,800 Fade pr Dögn. 

Udförselen fra de Forenede Stater oversteg i det förste Halvaar 1880 

Udforselen for den tilsvarende Periode af det næstforegaaende Aar, men formindskedes 

betydelig i Aarets sidste 6 Maaneder, saa at Total-Udskibningen for 

det hele Aar, — uagtet den extra store Production — var 1,759,427 Fade 

mindre end i 1879, hvoraf dog kun 635,000 Fade mindre fra New-York, der 

controllerer omtrent vtre Fjerdedele af den hele Udfiirsel. 

Kvaliteten har været aldeles upaaklagelig. Da den af den tyske Regjerning 

nedsatte Committe, til Behandling af Spörgsmaalet angaaende den Test, som burde 

anses mest hensigtsmæssig for den i Tyskland brugelige Petroleum, har erklæret 

sig for Olie af 115° Test, ville Fabrikörerne nu blive nödte til at producere 

saadan Olie for det tyske Marked, med mindre Regjeringen antager Minoritetens 

Forslag af .120° Test; det formodes her at Österrige, Italien og andre 

europæiske Lande ville fölge Tysklands Exempel i denne Retning, hvilket naturligtvis 

vilde være til stor Lettelse for HandeleD. 

Priserne stillede sig lave med Undtagelse af i September, October og November, 

da »The Standard Oil C:o», der regulerer Markedet, satte Priserne op 

i Forventning af större Salg til Exportörerne for Dækkelse af tidligere Kontrakter 

for Höst-Leverance. 

Af i 1880 udförte 340,233.773 Galloner, afskibedes fra New-York 

264,067,219 Galloner, hvoraf 

214,374,313 Gall, raffineret Petroleum, værd Doll. 19.293.680. 

36,377,391 » raa Olie » 2,786,508. 

13,315,515 » Naphta B 1,185.080.

Heraf forsendtes til: 

70 

876,500 Fade og 273,781 Kasser — modsvarende cirka 44,800,000 Galloner— 

udfortes i 291 norske Skibe, og 128,471 Fade og 110,000 Kasser — 

eller omtrent 7,300,000 Galloner — i 40 svenske Skibe: 

Gennemsnitspriserne vare: 

Levende Kvæg. Udforselen af levende Kvæg var i det forlöbne Aar dobbel 

saa stor som i 1879 og i det hele taget særdeles tilfredsstillende. Kun 

liden Sygdom har ytret sig, og ingen Epidemier eller smitsomme S3 - gdomme at' 

nogensomhelst Beskaffenhed. Tabet foraarsaget ved Ocean Transporten var circa 

5 % og mindre end det næstforegaaende Aar. 

Der udförtes: 

81,410 st. Hornkvæg værd Doll. 7,587,996. 

43,655 » Faar » » 380,657. 

9,824 » Svin » » 98,629. 

1,026 » Heste » » 290,605. 

2,702 » Mulæsler » » 320,795. 

Markedspriserne vare for: 

Hornkvæg for Export gjennemsnitlig 10 cent. pr ll. 

Faar » 5 à 6 l /2 » » 

Lam » » 9 l /2 à 6 1/2 » » 

Svin » » 5 5 /8 à 4 3/4 » »

71 

Ferskt Kjöd. Större Omhu ved Tilberedelsen af Kjödet for Refrigeratorerne 

har formindsket Tab paa Grund af fordærvet Kjöd medens Dyrtiden paa 

Is forögede Omkostningerne ved Transporten circa 1/2 cent - P r ll. Fire af 

Anchor-Liniens Dampskibe ere blevne indrettede med Patent Kold-Luft Kefrigeratorer 

for Transport af ferskt Kjöd, der synes at give almindelig Tilfredshed 

blandt Afskiberne. 

Patentet eies imidlertid i Glasgow, og har man ikke herstedes været istand 

til at indhente nogen omstændelig Beretning angaaende samme. 

Der udfortea: 

70,069,520 ll ferskt Oxekjöd værd Doll. 6,356,389. 

2,685,191 » Faarekjöd » » 189,339. 

3,121,370 » Svinekjöd » » 202,900. 

Markedspriserne vare for: 

Oxekjöd 8 3/4 à 10 cent. pr ll. 

Faarekjöd gjennemsnitlig 5 1/2 » » 

Svinekjöd 5 7/8 à 7 » 

Af Flesk i Kasser udförtes 1,101,500 Kasser til en Værdi af Doll. 

40,912,073 — hvoraf 15,450 Kasser værd Doll. 514,290 til Sverige og Norge, 

Gjennemsnetspriserne for 7, long og 1/2 short middels vare i: 

Januar 7 3/8 cent. pr % Juli 7 3/4 cent. pr 1, 

Februar 7 1/8 » » August 8 1/2 » » 

Marts 7 1 /4 » » September 8 5 /8 » » 

April 6 7/8 » » Oktober 8 » » 

Mai » » » November 7 3/4 » » 

Juni 7 1/8 B B December 7 1/4 » » 

Af Svinefedt udförtes: 

fra New-York 912,021 Tierces, 

» andre Havne 315,948 » 

Total fra de For. Stater 1,227,969 Tierces. 

Gjennemsnitspriserne for denne Artikel vare i: 

Januar 8 3 /8 cent. pr 

Februar 8 » » 

Marts 8 » » 

ll., Juli 7 3/4 cent. pr ll. 

August 8 1/2 » » 

September 8 3 /4 » » 

April 7 3/4 » » Oktober 9 » » 

Mai 

Juni 

7 1/2 » 

7 1/2 » 

» 

» 

November 9 1/8 » 

December 9 1/4 » 

» 

» 

For 3fess Pork betaltes gjennemsnitlig i: 

Januar Doll. 12 3/4 pr Tönde, Juli Doll. 14 pr Tönde, 

Februar 

Marts 

» 

» 

12 1/8 

11 

» August » 15 » 

3 /« » September » 157, » 

April s 11 » Oktober » 167« » 

Mai 

Juni 

» 

» 

11 

12 

B 

» 

November 

December 

» 

» 

14 

13 

7/8 » 

1/4 

Jern. Af svensk Jern indförtes i Aaret 1880 til: 

Boston 40,900 Tons Stangjern; 8,200 Tons Raajern. 

New-York 12,954 1,930 » 

Philadelphia 4,500 2,066 » 

58,354 Tons Stangjern & 12,196 Tons Raajern. 

Omsætningen af svensk Jern var i 1880 betydelig större end i de foregaaende 

6 à 7 Aar grundet paa Stigningen i Priserne for amerikansk Jern —

72 

For svensk Stangjern betaltes i Mai, da Prisen var höiest 90 à 100 Dollars 

pr Ton i Fölge Kvalitet — og for Baajern circa 45 Doll. pr Ton. Senere faldt 

Friserne stadig i Fölge med Priserne paa amerikansk Jern indtil der i December 

betaltes kun Doll. 75 à 80 pr Ton for Stangiern og circa Doll. 30 pr Ton for 

Baajern. 

Ved Aarets Slutning fandtes en samlet Kvantitet af circa 20,000 Tons paa 

Lager, og Udsigterne for en större Indförsel i indeværende Aar ere saaledes 

ikke meget lovende. 

Is. Af denne Artikkel indfortes hertil i Hösten og Vinteren 1880 circa 

11,500 Tons fra Norge — hvilket alene muliggjordes ved en Stigning i Prisen 

af indtil 300 % over den under almindelige Forholde herskende höieste Markedspris, 

— begrundet paa den i Vinteren 1879—1880 forholdsvis lille Indhöstning 

af Is og forrige Aars ualmindelig langvarige Saison. 

I New-York, Brooklyn og Jersey city med omliggende Smaasteder, der forsynes 

fra New-Yorks Marked forbruges aarlig circa 1,700,000 Tons Is, der 

hovedsagelig indsamles paa Hudsonfloden, og koster indlagt paa Lager circa 50 

cent. pr Ton. 

En mindre Kvantitet forsendes fra Maine, og koster leveret her circa Doll. 

2 pr Ton. Den almindelige Markedspris er Doll. 1.60 à 2.50 pr Ton af 

2,000

73 

Læder. Udförselen af Læder er i Tiltagende, og syne« at gaa en lovende 

Fremtid imiide, da det amerikansko Product er vel anseet i de europæiske Markeder 

især i England og Hamburg. 

Der udförtes ialt 1,221,069 Sider imod 1.108,599 i 1879, — hvoraf til: 

Liverpool til Værdi Doll. 2,922,931. 

Hamburg » » 896,393. 

Hull » » 786,1.06. 

Bristol » » 138,256. 

Antwerpen » » 86,475. 

London » » 129,752. 

Rotterdam » » 60,538. 

Glasgow » » 67,569. 

Bremen » » 20,133. 

Havre » » 300. 

Triest » » 10,831. 

Total Doll. 5,118,884. 

imod Doll. 3,999,108 i 1879. 

Ved Aarets Slutning vare Priserne for Hemlock Læder: 

California 28 cent. pr &, 

Com. Hide 30 » » 

Æbler. I de sidste Aar er der udfort en betydelig Quantitet Æbler til 

europæiske Markeder, især til England, hvorfra berettes at Qualiten af den 

amerikanske Frugt er saa udmærket, at den aldeles fortrænger den Franske og 

Tyske fra Markedet. 

De bedste Sorter ere Newton Pippins der betales med Doll. 4 à 9 pr 

Tönde, og Baldwins, Greenings og Golden Russets, der sælges for Doll. 1 à 2 

pr Tönde. 

Udförselen fra New-York har til enkelte Tider oversteget 90,000 Tönder 

pr Uge og Total-Udforselen fra de Forenede Stater for 1880 anslaaes til eirea 

2 mill. Tönder. 

Emigrationen. Af de i New-York i. Aarets Löb landede 372,880 Passagerer 

fra fremmede Lande var 327,371 Emigranter, hvilket er mere end dobbelt 

saa mange som i 1879, og et större Antal end nogensinde för i Korigrationens 

Historie, idet det næstforegaaende störste Aar var 1854 med 319,223 

Emigranter. 

De forskjellige Nationer var representerede som fölger : 

Tyskland 104.264. 

Irland 66.399. 

England 35,768. 

Sverige 35.217. 

Italien 11.190. 

Norge 9,937. 

Skotland 9,625. 

Schweitz 8.223. 

Rusland 7,693. 

Böhmen 7,606. 

Ungarn 6,672. 

Danmark 5,577. 

Osterige 4,461. 

Frankrig 4,087. 

Wales 3.588.

74 

Holland 3,259. 

Belgien 1,309. 

Westindien 1,298. 

Spanien 931. 

Andre Lande 2,267. 

Total 327,371. 

Heraf afreiste til: 

Ohio 13,869. 

Illinois 32,641. 

Michigan 11,303. 

Minnesota 12,640. 

Wisconsin 9,847. 

Iowa 7,649. 

Nebraska 4,237. 

Kansas 3,546. 

Andre vestlige Stater _ . 16,387. 

eller ialt 112,119 til de vestlige Stater; — og 63,368 vare bestemte for New- 

England Staterne, 6,497 for de sydlige Stater, og 1,627 for Canada — medens 

137,561 forbleve i New-York Stat og störste Parten af disse i Stederne 

New-York og Brooklyn, hvilket er beklageligt, da Arbeidsmarkedet her altid 

er overfyldt, hvad Daglönnere og Haandværkere angaar, og den lille Sum Penge 

Emigranterne medbringe ville være mere fordelagtig anvendte paa videre 

Keise til Vesten, hvor Arbeide altid lettere kan erholdes, end paa Sögen efter 

Beskjæftigelse her, der kun sjelden leder til et tilfredsstillende Resultat. 

Lön for Farmarbeidere varierede imellem Doll. 6 for Maaned i Januar og 

Doll. 11 i Juni. 

Tjenestepiger erholdt Doll. 8 à 10.60 pr Maaned. 

Paa Foranledning af New-Yorks Fattig-Commission vil der iaar blive forelagt 

Congressen i Washington et Forslag til Lov-Paabud til Forhindring af 

Indforselen hertil af Kröblinger og Fattiglemmcr, — idet man gjentagende skal 

have hävt Exempel paa, at saadanna Personer afsendes hertil fra Central-Europa 

paa det offentliges Bekostning. 

Ifölge Folketællingen i 1880 har Staten New-York ialt 5,083,173 Indvaanere. 

Heraf har New-York City 1,206,590 och Brooklyn 566,689 Indbyggere. 

Den paa den anden Side af Hudsonfloden i Staten New-Jersey liggende 

By Jersey City har 120,728 Indbyggere, og skjöndt disse tre Stæder have deres 

særskilte Stadsstyrelser kunne de med Föie betragtes som Et, da Störsteparten 

af Brooklyn og Jersey Citys Indbyggere drive deres Næringsvei i New-York. 

Det Statens lovgivede Forsamling i Albany forelagde Forslag om en 

Forandring i Lodsvæsenet, hvorved Lodstaxten skulde reduceres 50 % blev 

ikke vedtaget, og vil der iaar blive gjort et Forslag om Ophævelse — hvad 

Seiladsen gjennem Hell-Gate Sundet angaar — af den nu bestaaende Lov, der 

tvinger ethvert Skib til at have Lods ombord ved Ind- og Udseilingen til og 

fra New-York, samt om en Réduction i Taxten af 3373 %• 

Til Höitideligholdelse af det i Aaret 1883 indtræffende Hundredeaars-Jubilæum 

for Fredstraktaten med England og Anerkjendelse af de Forenede Staters 

Uafhængighed paatænkes Afholdels af en Verdensudstilling i New-York. 

En Committe med Ex-President Grant som dens President er sammentraadt, 

og har udstedt eg Indbydelse til Subscription for Dækkelse af de store Udgifter 

— 1 Million Dollars er allerede tegnet — og, skjöndt man ikke med Bestemthed 

kan sige, om Planen vil blive realiseret, er det dog at formode.

75 

Ved Consulatets Forsorg indcasseredes i 1880 Arvemidler til Belöb af 

Kroner 5,212.74, hvoraf Kr. 3,222.50 for svensk Regning og Kr. 1,990.64 

for Dorsk Regning. 

For Den norske Sömandskirke modtoges Bidrag til Belöb af Doll. 1,073.2 3, 

hvoraf udbetaltes for Reparationer og diverse löbende Udgifter Doll. 298.4 9, 

og i Afdrag paa Gjælden Doll. 500. Cassabeholdningen var den l:ste Januar 

1881 Doll. 274.74, og hviler der en Gjæld paa Kirken af Doll. 6,000. 

Sundhedstilstanden har været god. 

Christian Börs. 

Spanien. 

Havana (Cuba) den 29 januari 1881. 


De Förenade rikenas sjöfart på konsulsdistriktet under år 1880 inhemtas 

af följande siffror: 

Till distriktet ankom med last från utrikes ort 1 svenskt fartyg om 182 tons, 

Från » afgick » » till Sverige 1 » » » 182 » 

» » » » » utrikes ort 1 " n " 552 » 

» » » i barlast » » 1 » » 361 » 

Till » ankommo med last från Norge 4 norska » » l,08f> » 

» » » » » » utrikes ort 43 » » » 17,114 » 

» » » i barlast » » 6 » » » 2,406 » 

Från » afgingo med last till » 35 » » » 13,111 » 

» « » i barlast » » 22 » " » 8,673 » 


tons, deraf 1 svenskt om 182 oeh 47 norska om 18,199 tons; hela antalet 


734 och 35 norska om 13,111 tons. Ofvanstående uppgifter gälla dock endast 

hufvudstationen och vice konsulsstationerna Matanzas och Sagua la Grande, från 

öfriga stationer hafva inga uppgifter inkommit. 

Det ogynsamma väder, som var rådande under den senaste skörden, förorsakade 

on minskning af mer än 100,000 tons socker i jemförelse med året 

derförul; af enahanda orsak synes ett lika dåligt resultat vara att vänta af den 

skörd som nu skall börja. Förutom det beklagliga inflytande detta utöfvar på 

det allmänna välståndet, är det att beklaga med hänsyn till de Förenade rikenas 

intresse i skeppsfarten. 

Ångfartygens tendens att uttränga segelfartygen märkes äfven här, oeh 

man har beräknat att hälften af såväl export som import sker med ångare. 

Införseln från Förenta staterna och Brittiska kolonierna i Amerika af kabiljo 

och annan torkad fisk befinner sig fortfarande i tillväxt; härigenom minskas emellertid 

införseln af fisk från Norge, ty ehuru den norska fisken är bättre ställer 

den sig så mycket dyrare att de fattigare klasserna ej kunna köpa den. 

Slafveriets upphäfvande förkunnades officielt sistlidne maj, och är det allmänna 

tanken att denna stora sociala förändring skall hafva till följd en minskad 

produktion. I den mån bildningen stiger, erfarenhet vinpes och och öfvertygelsen 

om det fria arbetets fördelar sprides, torde dock produktionen åter 

komma att stiga. För att detta skall kunna ske, har styrelsen funnit det nödvändigt 

att vidtaga liberala åtgärder i fråga om tulloch handelsförhållanden 

iifvensom att lindra de tryckande bördor som kriget nödgat att pålägga.

76 

Flera olyckshändelser hafva drabbat svenska och norska fartyg inom detta 

distrikt, isynnerhet på öns vostra sida, hvarest finnas åtskilliga mycket farliga 

ref, de s. k. »Colorados», hvilka framkalla förrädiska hvirflar och strömdrag. 

Jag finner mig häraf föranledd att framhålla vigten af att de Förenade rikenas 

fartygsbefälhafvare studera dessa kusters maritima topografi. 

Ryska riket. 

Helsingfors (Finland) den 26 mars 1881. 


J. Nenninger. 

De Förenade rikenas sjöfart på konsulsdistriktet år 1880 framgår af nedanstående 

öfversigt: 


» » » » » i barlast 73 » » » 17,652 » 


» » » » » » i barlast 170 » » » 37,334 » 

Frän » afgingo till Sverige med last 80 » » » 13,803 » 

» » » » » i barlast 24 » » » 3,639 » 


» » » » » i barlast 16 » » » 2,889 » 

Till » ankommo från Norge med last 5 norska » » 732 » 

» » » » » i barlast 77 » » » 26,985 » 


» » » » » i barlast 509 » » » 174,536 » 

Från » afgingo till Norge med last 3 » » » 460 » 

» » » » » i barlast 1 » » » 490 » 


» » » » » i barlast 16 » » » 4,296 » 


tons, hvaraf 161 svenska om 27,354 och 78 norska om 22,917 tons, antalet 

med last afgångna fartyg utgjorde 1,005 om 293,651 tons, hvaraf 362 svenska 

om 75,339 och. 643 norska om 218,312 tons. 

Härvid erhållna bruttofrakt *) uppgick till : 

För svenska ankommande fartyg: mark 288,025 

» » afgående » » 1,612,020 mark 1,900,045 

För norska ankommande fartyg: mark 398,999 

» » afgående » » 5,726,186 j> 6.125,185 

eller tillsammans mark 8,025,230 

Jemföres förhållandet i nu anförda hänseenden under åren 1879 och 1880, 

framstår följande: 

*) Uti mig tillhandakonma rapporter förekomma, hvad angår uppgifterna å influtna frakter, 

dels åtskilliga luckor, dels åter efter all sannolikhet, på ett ställe för bög beräkning. 

Vid en jemförelse mellan dessa, uppväga de dock i det närmaste bvarandra, hvadan de ej i 

nämnvärd mån inverka på slutsumman.

77 

Briätofrakterna äter uppgingo under: 

År 1879. År 1880. Tillökning. 

För svenska fartyg mark 999,680 1,900,045 900,365 

» norska » » 3,257,316 6,125,185 2,867,869 

Summa tillökning mark 3,768,234 

Af nu anförda siffror synes att en mycket betydlig tillökning i de Förenade 

rikenas skeppsfart pä Finland egt rum under sistförlidet år, uppgående 

densamma för hvad angår 

antalet af svenska fartyg till 53 % 

» B norska » x> 83 » 

drägtigheten » svenska » » 62 » 

» » norska » » 78 » 

bruttofrakten » svenska » » 90 » 

» » norska » » 88 » 

Härvid företer sig, att under det att den relativa stegringen af fartygens 

antal och drägtighet är ej obetydligt större för Norge än för Sverige, eger 

deremot ett motsatt förhållande rum för hvad angår intjenade frakter; hvaraf 

närmast den slutsats torde kunna dragas, dels att af de svenska fartygen jetnförelsevis 

flere befraktats för mera långväga resor, dels ock måhända, att då de 

norska fartygen företrädesvis funnit sysselsättning vid exporten af trävaror, 

frakten för sådane per ton af fartygens drägtighet varit lägre än den för styckegods, 

stenkol, spanniål och andra landtmannaalster, hvilka jenite trävaror, till 

-ej obetydligt belopp ingått i de af svenska fartyg förda laster.

78 

Af till Finlands hamnar under år 1880 ankomna, de Förenade rikena tillhöriga 

fartyg voro enligt ingångna uppgifter 

Svenska. Norska. 

Fregattskepp — 2 

Skepp 45 119 

Barkskepp 23 284 

Briggar 39 192 

Galeaser 1 4 

Skonert skepp 13 7 

Skonert-bark — 1 

Skonert-briggar — 2 

Skonertar 166 51 

Jakter 5 — 

Slupar - 1 2 

Sump 1 - — 

Ångfartyg 108 — 

Af ej angifvet slag 2 — 

Summa 404 664 

Om från antalet af ankomna svenska ångfartyg afräknas 3, hvilka medelst 

77 resor underhållet regelbunden förbindelse mellan svenska och finska hamnar, 

äfvensom 4 andra, små ångare, hvilka i och för bogsering besökt sist anförda 

lands hamnar, eller tillsammans 81 resor af ångbåtar med en drilgtighet af 

13,623,83 tons, så återstå 323 svenska fartyg med en drägtighet af 68,717,42 toos, 

motsvarande i medeltal för hvarje fartyg 212,7 4 tons. 

Fördelas åter antalet af ankomna norska fartyg, — 664 st. —, mellan 

deras tlrägtighet, — 224,439,43 tons, erhålles ett medeltal för hvarje fartyg 

af 338 tons, hvadan följaktligen, medeldrägtigheten af de med denna fraktfart 

sysselsatta norska fartyg med 62 % öfverstiger den af de svenska. 

Fördelningen af nu anförda skeppsfart mellan de särskilda hamnarne inom 

distriktet, jemförd med den under närmast föregående år, har med hänseende 

till af gångna fartyg varit följande: bråktal af ton dervid utelemnade.

79 

Såsom af ofvanstâende tabell synes intager Fredrikshamn, eller rättare dess 

uthamn Kotka, under år 1880 sä till fartygens antal som drägtighet främsta 

rummet, under det att detta under närmast föregående är tillkom Viborg. Likaledes 

framstår deraf att vida mer än hälften af de Förenade rikenas sjöfart 

på Finland, — neml. 585 fartyg af 177,846 tons drägtighet, — utgått från 

de 6 vid Finska viken belägna hamnarne; och af dessa fartyg hafva ej mindre 

än 101 ankommit i barlast från Cronstadt, dit, såsom mig meddelats, flertalet 

varit befraktade med last af stenkol. 

Af till Finland med last ankomna fartyg hafva 

64 svenska och 1 norskt hitfört styckegods, 

16 » » 2 6 » » stenkol, 

4 » » 5 » » fisk varor, 

8 » » — » » spanmål, 

15 » » 3 » » tegel, cement, 

19 » » — » » kalk och slipstenar, 

— » » 1 » » flinta, 

9 » » 30 » » salt, 

8 » » — » » jernmalm, 

2 » » 2 » » jern, 

1 » » — » » maskiner, 

6 » » 2 » » jernvägsmateriel, 

1 » » — » » snickeriarbeten, 

6 » » 4 » » kolonialvaror, 

2 » » 4 » » petroleum. 

Summa 161 svenska och 78 norska fartyg. 

Från finska hamnar afgående laster hafva åter utgjorts af: 

med 258 svenska och 636 norska fartyg trävaror, 

» 1 1 » » 4 » » spanmål, 

» 9 » » 3 » » tjära, 

» 3 » » — » » träkol, 

» 3 » » — » » styckegods, 

» 7 5 » » — » » landtmannavaror 

» 1 » » — » » kaffe, 

» 1 » » — » » jern samt 

» 1 » » — » » tegel. 

Summa 362 svenska och 643 norska fartyg. 

Såsom häraf synes utgöra trävaror det ojcmförligt vigtigaste föremålet för 

de Förenade rikenas fraktfart å Finland. Rörande de frakter, som under året 

varit gällande å storfurstendömets vigtigaste exportorter, hafva följande meddelanden 

erhållits. 

Från Viborg 

För Petersburger standard eller 165 kubikfot engelskt mått: 

Under våren. Under sommaren. Under hösten. 

Westhartlepool £ 1 15 0 ... £ 1 12 6 ... £ 1 15 0 

Grimsby » 1 16 3 à £ 1 15 0 ...» 1 14 0 ... » 2 0 O 

Hull » 2 0 0 » » 1 18 0 ... » 1 15 0 ... — —

80 

Under våren. Under sommaren. Under hösten. 

London £2 2 6 à £ 2 0 0 £ 2 1 0 £ 2 2 0 

Liverpool » 2 15 0 » 2 10 0 » 2 15 0 

Havre 55 francs & 5 X ... 55 francs & 5 X — — 

Bordeaux 70 » » 5 »... 70 » » 5 » 75 francs & 5 % 

Marseille & Cette 80 » » 5 »... 85 » » 5 » 87 » » 5 » 

Sevilla 70 » » 5 »... 70 » » 5 » — — 

Livorno dito ... dito — — 

Amsterdam 25 floriner 26 floriner 27 floriner 

Antwerpen 54 francs & 5 % ... 50 francs k h % — — 

Lybeck & Kiel... 28 Rin 27 Em 25 à 26 Km. 

Köpenhamn 25 dito 25 dito 26 dito 

Från Kotka. 

Till Amsterdam Floriner 26 in full, 

» Antwerpen Francs. 52 à 53 & 5 X à 57, 

» Berwick £ 1 17 6, 

» Bordeaux Francs 70 à 75 & 5 X, 

» Brake Rm 40 à 43: 50, 

» Cardiff £ 2 70, 

» Dieppe Francs 54 & 5 %, 

» Emden Rm 45, 

» Diinkirchen Francs 55 & 5 %. 

» Faaborg Rm 30 & 5 X, 

» Flensburg » 29, 

» Gloucester £ 2 10 0 à £ 2 15 0, 

» Goole » 2 0 0, 

» Granton » 2 14 0, 

» Greenhithe » 2 2 6 à £ 2 6 0. 

» Griinsby » 2 0 0, 

» Groeningen Floriner 28, 

» Havre Francs 55 & 5 %; à 56 & 5 %, 

» Hull £ 1 13 6 à £ 2 0 0, 

» Kiel : Rm 28, 

» Köpenhamn » 28, 

» Leith £ 1 13 0 à £ 1 16 0, 

» London för 216 kbft... £ 2 5 0 à £ 2 7 6 för 165 kbft £ll9 6à£200 

» Louvain Francs 65 & 5 % à Frcs 67, 

» Lybeck Rm 26 à 28: 25, 

» Marseille Francs 83 & 5 X\ 

» Nakskov Rm 30, 

» Nantes Francs 70 & 5 %, 

» Paimboeuf. » 65 & 5 » 

» Papenburg Rm 22: 50, 

» Santander Frans 69 & 5 X, 

» Stockton £ 1 18 6 à £ 1 19 0, 

» S:t Nazaire Francs 63 à 65, 

» S:t Valéry sur Somme » 70 & 5 %, 

» Southampton £ 2 5 0, 

» Trouville sur mer Francs 53 & 5 % à Fres 56 & 5 %,

81 

Till West Hartlepool £ 1 12 6 à t 1 17 0. 

» Whitby » 2 0 0. 

» Wivenhne » 2 5 0. 

s Yarmouth » 2 1 3 . 

Frän Borgå. 

Till Nordfranska kusten Franes 52 à 53. 

» Antwerpen - » 52. 

>' Englands ostkust ind. London... £ 1 14 6 à £ 1 18 6. 

» Cadix och Sevilla Francs 80 à 85. 

» Malaga » 85 & 5 

allt för Petersburger standard af sågade trävaror. 

För s. k. holländska bjelkar v^ro frakterna 

Till Amsterdam Floriner 28. 

» Etnden och Harlingen » 26 à 27. 

för beräknad tolft h 12 st. 18 fots, 10 à 11 tums bjelkar. 

Frun Helsigfors. 

Varen. Sommaren. Hösten. 

Till West Hartlepool ... £ 1 12 G £ 1 10 0 £ 1 15 0 

» Hull » 1 15 0 » 1 12 G T> 1 15 0 

» London » 2 0 0 )> 1 17 G » 2 2 G 

» Newcastle » 1 12 0 » 1 10 0 » 1 12 G 

» Havre Fres 5:1 k 5 ', Frcs 53 & 5 % Frcs 55 k 5 ", 

r> Bordeaux » 70 » » 70 » » 72 )> 

» Marseille och Sevilla » 82 » 82 » » 82 » 

» Oporto — — — — £ •'> 2 G 

» Bilbao — — — — Frcs 75 & 5 % 

» Barcelona Frcs 85 & 5 % Frcs 80 & 5%' » 85 » 

» Amsterdam Floriner 2(i Floriner 26 Floriner 28 

» Antwerpen Frcs 53 À 5 % Frcs 52 k 5 % Frcs 53 & 5 '• 27 

Från Björneborg. 

Varen. Sommaren. Ho.sten. 

Till Antwerpen, Plankor Fres 55 in full Fres 52 in full Frcs 55 : 5 % 

» Havre » — — — — — — » u6 in full 

» Honfteur »> — — — Frcs 55 in full — — — 

» Lybeek, Bräder Rm 27 à 27 1/2 Rm 23 1/2 à 25 3/4 Km 25 à 25'. 

« Bowness £ 113 0 — — — — — — 

» Berwick £ 1160 à £ 1 17 6 £ 1 176 k £ 1 18 0 £ 1 176 à £ 2 0 0 

» Bristol — — — — — — »289 

» Cardiff — — — — — — » 276 

» Dundee — — — — — — » 1 176 

» Firth of Forth — — — » l130 » 1140 » 1126 » 1176 

» Grangemouth » 1130 " 1180 » 1150 » 1180 » 1110 .. 1180 

» Grimsby, Plankor » 1150 » 1 17 B » 1 17 B 1 166 ,, 200 

dito,' Bräder 

Btr. ria-..lt: o. a:r,'„i-l. 

— — — _ _ _ »213

82 

Våren. Sommaren. Hösten. 

Yarmouth, Plankor £ 2 0 0 £117 6 £ — £ — 

Hnll » 1176à^2 00 » 1136à;£ll76 » 1170 » 2 00 

Leith » 1130 » 115 0 » 114 0 » 114 0 

London — — — »116 3 - » 118 0 » 2 00 

dito Bräder — — — »117 6 » 2 13 

dito Firevvood — — — » 2 90 » 2 50 » 2 10 0 

Tyne-River Staves » 117 6 » 1176 » 1 60 » 1180 

West Hartlcpool Plankor »1130à£ll50 »1110à£ll30 »115 0 

För plankor, bräder och stäfver Petersburger standard 

» firewood 1 kubikfamn à 216 kubikfot. 

Frän Uleåborg 

För trä. För tjära. 

Till danska och tyska Östersjöhamnar Rm 80 à 32 Em l 1 /, à l 3 /4 

» Ostkusten af Storbritannien £ 2 0 0 à £ 2 2 6 2 sh. à 2 sh. 3 

> London » 2 5 0 2 » 3 » 2 » 6 

» Engelska kanalharunar »2 7 6 à £ 2 10 0 2 » 6 » 2 » 9 

» Vestkusten af England och ostkusten 

af Irland J 2 10 0 a £2 12 0 2 s 9 » 3 » 

» Belgien och Holland Fr. 55 .à 58 Fr. 3 

» Nordfrankrike .! » 60 » 65 B 3 1 /, à 3 s /4 

» Vestfrankrike B 70 » 72 » 4 à 4 1 /« 

» Medelhafvet, Spansk hamn » 85 » 90 B 5 D 5 V, 

» dito hamn vester om Livorno B 90 B 95 B 6 B 6 1 /, 

Pä hösten med 5 % förhöjning. 

Persontrafiken, mellan Finland och Sverige har förmedlats genom 9 ångfartyg 

med reguliera turer. Af dessa fartyg hafva endast 3 tillhört svenska 

rederier, nemligen ångfartygen Linné från Stockholm samt Sundsvall och J. L. 

Runeberg frän Sundsvall. En ej oväsentlig del af varuutbytet mellan de båda 

länderna torde likaledes hafva cgt rum medelst samma ångfartyg. Rörande antalet 

af passagerare och beloppet af fraktgods, som befordrats med desamma, 

har jag sökt förskaffa tillförlitliga uppgifter, men är ännu, dä detta nedskrifves, 

i saknad af dem. 

Den med understöd af hufvudsakligast finska statsverket anordnade vintersamfärdsehi 

emellan Hangö och Stockholm, eller eventuelt annan svensk hamn, 

har under sistlidet års vinter nått en utveckling, som tydligen ådagalägger den 

vigt, denna förbindelse mellan de båda länderna redan eger och genom ytterligare 

utveckling i ännu vida högre grad kan under normala isförhållanden 

komma att intaga. Rörande den erfarenhet, som härvid vunnits under de trenne 

vintrar, dä trafiken omhänderhafts af de nuvarande egarne af den för denna 

farled bygda ångbåten Express, har mig benäget meddelats följande : 

Då Express den 19 december 1878 åter började sina turer på Sverige,

83 

hade allmänheten, ovisa om denna trafiks återupprättande, icke forberedt sig 

pä att begagna densamma, med anledning hvaraf ock årets seglationsintrader 

blefvo obetydliga, medförande för rederiet, oaktadt statens subvention, betydlig 

förlust. Under vintern 1878—1879 fortgick trafiken med endast tvenne veckors 

af ishinder orsakadt uppehåll, och under vintern 1879—1880 inträffade 

dylikt uppehåll blott under en enda vecka af de 26, under hvilka post. passagerare 

oeh gods kontraktsenligt böra befordras genom ifrågavarande ångbåt. 

Under Törst anförda vinter måste dock under februari, mars och hälften af 

april Oxelösund anlöpas i stället för Stockholm, hvars inre skärgård under 

nämnda tid var belagd med is af den tjocklek, att till segelrännnans öppenhållande 

för ändamålet bygd isbrytare erfordrats, hvaraf Sveriges hufvudstads hamn 

fortfarande är i saknad. Under innevarande års vinter åter fortgick denna 

trafik blott från den 15 november till den 13 januari, då i Hangö hamn 

packad drifts lade oöfvervinneliga hinder för densamma. 

De under nu anförda trenne vintrar medelst ångfartyget Express befordrade 

passagerare och gods hafva utgjort. 

Från Hangö till Stockholm.

84 

Från Stockholm till Hangö. 

Fördelas summan af passagerare och centnergods, som under de 3 ofvan 

anförda vintrarne fraktats medelst ifrågavarande ångbåt, — utan allt aFseende 

på styckegodset, — mellan antalet veckor, under hvilka trafiken hvardera året 

upprätthållits, 

vecka 

så visar sig att under vintern 1878—79 uppgick för hvarje 

antalet passagerare till 31 samt centner gods till 543 

under 1879—80 » 45 » » 1,888 

» 1880—81 » » 85 » » 3,349 

Sist anförda siffror innehålla en den vältaligaste antydan om tidsenligheten 

af vinterförbindelsen mellan de båda grannländerna, iifvensom af den vidare

85 

utveckling, af hvilken densamma är uiägtig. Utan öfvordrift torde ock kunna 

påstås att Finlands jordbruks framtida förkofran i väsentlig män Ur beroende 

af möjligheten af att året om, och framfor allt under vintermånaderna, ega en 

lätt tillgänglig och derigenom billig utfartsväg till Kngland. Lokala och klimatiska 

förhållanden betinga nemligen att idkarue af nyss anförda yrke inom 

detta nordligt belägna land företrädesvis böra egna all uppmärksamhet ät produktionen 

af ladugårdens alster, och bland dessa, framför andra, åt tillverkningen 

af smör ; — en redan af ålder i stor utsträckning bedrifven näringsgren, 

som genom styrelsens och enskildes kraftfulla bemödanden under sista 

quinquenniuui nått en till såväl dervid producerade varas mängd som beskaffenhet 

utöfver all förväntan storartad utveckling. Det finska smöret har. såsom 

välbekant är, ända intill sednaste tider med anledning af dess oj em na och oftast 

äfven i andra hänseenden underhaltiga beskaffenhet betingat ett lågt pris 

och hufvudsakligen exporterats under sommarmånaderna, d. v. s. under den tid 

af året, då priset å denna vara å verldsmarknaden noteras lägst. En ej obetydlig 

del af Finlands smörproduktion är dock numera s. k. mejerismör, fullt 

jemförligt med det bättre af dylik vara, som de skandinaviska länderna kunna 

erbjuda och med full visshet kan antagas, att qvantitetcn häraf år för år kommer 

att vinna en i snabb progression fortgående tillökning. Skall emellertid 

ett mot beskaffenheten svarande pris för detsamma kunna betingas måste en, 

så vidt möjligt året om tillgänglig möjligast snabb utfartsväg för detsamma 

beredas till den marknad, — Englands — der äunu den lättaste och bäst lönande 

afsättning finnes. Sant är visserligen att äfven i S:t Petersburg under 

vintern mycket höga pris hittills kunnat betingas; men om hela, eller äfven 

blott en större del af, Finlands smörproduktion af l:ma beskaffenhet skulle söka 

denna marknad, komme, utan tvifvel, dess konsumtionsförmåga snart att visa 

sig otillräcklig, hvartill för öfrigt den ifver, med hvilken mejerihandteringen 

äfven inom Ryssland numera omfattas, i väsentlig mån torde bidraga. En vill 

ordnad transitofart öfver Sverige torde derfbre för Finland oeh norra Ryssland 

erbjuda den på samma gäng kortaste och billigaste utfartsväg till England, och 

detta ej blott för smör, utan ock för åtskilliga andra varor; följaktligen ock 

vara den, för hvars tidsenliga utveckling de största ansträngningar böra egnas 

af alla rlerviil intresserade parter. 

De visserligen mycket betydliga uppoffringar finska statsverket iklädt sig 

lör såväl den s. k. Hangöbanan oeh dermed sammanhang egande hamnanläggning 

vid dennas vestligaste ändpunkt, som ock för underhållandet af ångbåtsförbindelse 

med Sverige äfven under vintermånaderna, * måste dock betraktas 

såsom blott halfgjordt arbete, intilldess ytterligare åtgärder vidtagas för att 

göra denna samfärdsled trafikabel äfven då svårare ishinder inträffa, intilldess 

dessa antaga, såsom under innevarande vinter, den omfattning, att deras besegrande 

ligger utom möjlighetens gräns. Till dylika åtgärder torde i främsta 

rummet höra anskaffandet af en kraftig isbrytare, som intill dess drifts omöjliggör 

sådant, hvilket ytterst sällan torde inträffa, oafbrutet håller en ränna 

öppen från Hangö hamn till öppet haf; och hvad ett dylikt fartyg förmår i 

denna väg åstadkomma, derom har förhållandet å Elbcfloden under innevarande 

vinter lemnat talande bevis. 

Att det äfven ligger i Sveriges sanna intresse — och detta ej blott ur 

merkantil synpunkt, — att å sin sida bidraga till underlättandet af denna satufards- 

och transitoled torde ej tarfva bevis. Alltför litet, eller rättare sagdt, 

* De uppoffringar finska statsverket för ofvananförda ändamål ikliidt sig äro en årlig 

subvention af 00,000 mark, betydlig fraktnedsättning å statsbanorna för transitugods samt lindring 

i fyr- och Iotsafgifter.

86 

så godt som intet, har hittills härför blifvit gjordt. * Anskaffandet af en kraftig, 

för ändamålet särskildt bygd isbrytare, lindringar i fyr- och lotsafgifter 

samt hamnumgälder, möjligast låga frakter för transitogods å statens jernbanor, 

m. m. utgöra härvid i främsta rummet önskningsmal. 

Den andel i häraf orsakade utgifter, som kunna komma att drabba Stockholms 

stad, torde för öfrigt i ej ringa mån ersättas genom det ej oväsentliga 

bidrag till detta samhälles förseende med lifsmedel, som genom vinterförbindelsen 

med Finland erhålles. 

De förhoppningar om möjligheten af en obehindrad vintertrafik mellan 

Hangö och Sverige, till hvilka härom under senaste trenne vintrar vunnen erfarenhet 

gifvit anledning, hafva föranledt att man ansett hvarje åtgärd till unlättaudc 

af förbindelsen öfver de Åländska öarne vidare obehöflig. Innevarande 

vinters ovanligt svåra isförhållanden hafva dock ådagalagt, att förhållanden 

kunna inträffa, då sistanförda af ålder begagnade samfärdsled åter måste i och 

för persontrafiken tillgripas. De med förlust af helsa eller till och med lif 

förenade svårigheter, som dervid ej sällan förekomma, äro väl bekanta. En 

svensk resande, som deltog i öfverfärden från Åland till Grisslehamn den 15 

sistförflutna januari, hvarvid en man af postförarlaget dog till följd af köld 

och ansträngning, en annan förfrös sina fötter, har i bref till mig fästat uppmärksamheten 

på åtskilliga åtgärder, hvilka, enligt hans åsigt, skulle i ej oväsentlig 

mån bidraga till att minska faran af denna öfverfart och derigenom 

trygga resandes och postförares helsa och lif. hvaribland främst att den 

å Åland befintliga telegrafledning utsträckes från dess nuvarande ändstation 

Mariehamn till Eckerö poststation, hvarigenom telegrafisk förbindelse 

mellan nämnde station och Grrisslehamn erhölles, medelst hvilken man från ena 

sidan af Ålands haf kunde rådfråga sig hos den motsatta rörande isens beskaffenhet 

m. fl. andra vid dessa färder synnerligen vigtiga upplysningar; äfvensom 

dernäst att en hydda uppföres å vestligaste klippan i Ålands skärgård, försedd 

med spisel samt förråd af bränsle ooh något matförråd, för att då så erfordras, 

tjena till hvilostation. Slutligen framhålles önskvärdheten af förbättringar 

med hänseende till postbdtarues utredning, förvaringsplatsen för posten m. m. d. 

Dessa på en dyrköpt erfarenhet grundade önskningsmål har jag tillåtit 

mig frambära till Chefen för Kejserliga Senatens Civil-expedition, som välvilligt 

lofvat att egna desamma sin uppmärksamhet och gifvit förhoppning derom att 

desamma redan under innevarande år skulle komma att befordras till verkställighet. 

Finlands varuutbyte med främmande länder under det år denna redogörelse 

omfattar framstår af nedananförda öfversigt, i hvilken, till beredande af en 

jemförelse med förhållandet under de båda närmast föregående åren, omsättningen 

äfven under dessa intagits. 

* Såsom bevis å det ringa tillmötesgående, som kommit honom till godo, meddelar 

redaren af Eipress, bland annat, att han, då fartyget anlöpte Oxelösund ålades anskaffa olja 

och ersätta tandning af en för inlöpandet vid hamnen behöflig lampa.

87 

Jag hade hoppats att i denna berättelse afven kunna meddela en redogörelse 

för den andel de Förenade rikena egt i nu anförda in- och utförsel, men 

dä. det ej lyckats mig att erhålla härför nödiga luaterialier inom den tid, som 

för denna berättelses afgifvande finnes föreskrifven, föranledes jag deraf till 

vördsam anhållan att sednare få insända ifrågavarande redogörelse. 

Säsoni framstår af ofvan upptagna jemforelser dels mellan de Förenade rikenas 

sjöfart pä Finland under de båda sednaste åren, dels ock mellan detta 

lands handelsrörelse undor åren 1878—1880 liar sistanförda år medfört en väsentlig 

förbättring i Finlands affärsförhållanden. Spåren af den ekonomiska kris, 

om under några af de närmast föregående åren varit rådande, hafva till stor

88 

del utplanats genom en god skörd, som till och med medgifvit en nämnvärd 

export af säd, samt genom en lönande afsättning af landets förnämsta exportvaror, 

af hvilka utförseln delvis uppnätt högre siffror än under något föregåede 

år. Till följd häraf har ock penningetillgången blifvit allt rikligare, insättningarne 

i bankerna ökats och de solida inhemska värdepappren uppnått förut 

okända noteringar. Den ymniga penningetillgången har dock icke lika hastigt 

åtföljts af en stegrad företagsamhet, för hvilken ännu det förut rubbade förtroendet 

synes saknas. 

Nu anförda förhållande torde fullständigast åskådliggöras genom nedan anförda 

redogörelse för ställningen vid årets slut inom de trenne banker, som förnämligast 

förmedla penningerörelsen inom Finland. 

I. Finlands Bank. 

Aktiva. 

Metallisk valuta för sedelutgifning: 

Metallisk kassa: 

Mark. pi. 

finskt guldmynt ., 14,019,530. 

ryskt och utländskt guldmynt 2,615,221.02. 

omyntadt guld 1,522,680.82. 

guld hos myntverket innest. 54,135.65. 

omyntadt silfver 1,897,068.07. 20,108,635.56. 

Finskt silfvermynt 6,659,002.25. 

Ryskt » fullhahigt 4.922. —. 0,663,924.2 5. 

Statspapper och obligationer å 

utländskt mynt 8,690,232.40. 

Kontokuranter i utlandet ... 27.454,540.19. 62.917 332.4 0, 

Utestående fordringar: 

Vcxlar å finskt mynt i portfölj 9,096,703.85. 

Hypotekslän 5,507,296.10. 

Primitiva lån 2,328,589.56. 

På kassakreditiv utestående 1.968,230.7 0. 

Vexlarå utländskt lnyntiportf. 1,387,034.28. 

Vcxlar å ryskt mynt i portfölj 127,492.25. 1.514.526.53. 

Koutokurantfordr. i ryskt mynt 31,743.34. 

Banksedlar och kuponger å 

ryskt- och utländskt mynt 

Öfriga tillgångar: 

419,704.96. 20.866,795.04 

Kopparmynt 

Statspapper och obligationer å 

168,140.08. 

finskt mynt 93,005.— 

Förskotter 25,151.97. 

Bankhusbyggnaden 702,432.66. 

Diverse räkningar 372,215.37. 

» » osäkra ... 174,741.45. 

Protesterade utr. vexlar 697,064.95. 

» B » osäkra 372,185.85. 

» inr. B 849,895.46. 2,907,905.49. 

B » B osäkra 262,710. 

Summa 86,692,032.93.

89 

Passiva. 

Sedelstock: Mark. pi. 

utelöpande sedlar 48,61 1.194.— 

postremissvexlar 1,029,484.77 

» invisningar på kontoret, i S:t 

Petersburg 121,407.42 

innestSende â upp- och afskrifningsräkning 9,492,379.33 

» å depositionsräkning.. 118,621,31 

â deponerade vexlar inkasseradt 10,744,70 

af annuiteterna å 1874 års jernvfigsl. innest. 72,729.7:! 

för utelöpande interimsiivittens till jernvägslân 

innestâende jetnte ränta 355.20 59,450 916.45 

Låneförskott af finska statsv. på 50 års amortering 3,600.000.— 

Grundfond ..." 6,000.000.— 

Reservfond 9,000,000.— 

Qisponerade vinstmedel 8.635,116.47 23.635.116.4 7 

2. Föreningsbanken i Finland. 

Aktiva. 

Summa 86,692.032.93 

Diskonterade vexlar: Mark. pi. 

» lokala Mark. 9.063,188.09. 

» remitterade inrikes » 506,683.DO. 

» » utrikes » 799,608.02. 10.969.480.61. 

Diverse utrikes kupongers räkning 10,882.54. 

Låneräkuing 6.104.005.—. 

Kassakreditiv-räkning 2.426,393.58 

Obligationsräkniugarne 5.664.653.45. 

Akticräkning 11,825.30, 

Kontokuranter 4,797,879.90. 

Upplupne räntor 288.727.29. 

Tantieme-räkning 20,000.—. 

Inven tarie-räkning 8.200.—. 

Bankkontorens allmänna räkning 27,874.'.>2. 

Upp- & afskrifningsräkn. med Finlauds Bank Mark 900,000. —. 

Kassa i Statsb. sedlar och metalliskt mynt » 4,231,388.45. 5,131.388.4.7. 

Summa 35.411,311.24. 

Passiva. 

Mark. pi. 

Depositionsräkning 22,539.199. —. 

Löpande räkning.. 3.669,672.49. 

Föreningsbankens i Finland sedlar 1.145.185.—. 

Postremissvexlar till innehafvaren 700.—. 

» » order 453.424.38. 454,124.38. 

Kontokuranter 211,384.51. 

Deponerade vexlar betalda 53,341.44.

90 

Mark. pi. 

Upplupna räntor 485,536.—. 

Reservfonderna 3.085,204.49. 

Aktiekapital-räkning 3,000,000.—. 

Outtagna dividender 

Vinst- och Förlusträkning för 1880: 

13,295.50. 

Nettovinst 665,037.7 5. 

Föreslagen afskrifning 89,330.68. 754 368.43. 

Summa 35,411,311.24. 

Tablå 

utvisande resultatet af Föreningsbankens i Finland rörelse för 1873—1880. 

3. Nordiska Aktiebanken för Handel och Industri. 

Aktiva. 

Mark. pi. 

Kassa 3,320,995.59. 

Inrikes vexlar 7,041,503.28. 

Utrikes vexlar 1,755,908.23. 

Låneräkning 3,684,964.04. 

Kassakreditiv-räkning 1,835,851.07. 

Obligationer 4,588,648.02. 

Reservfondens obligationer — 352,855.87. 

Kuponger 7,219.70. 

Diverse myntsorter 71,616.04. 

Korrespondenter i utlandet.. 657,413.10. 

Korrespondenter i inlandet 01,339.63. 


Bankhusets räkning 143,179.09. 

Mobiliar-räkning 28,716.69. 

Organisationskostnader 12,019.16. 

Summa 23,567,239.40.

91 

Passivet. 

Mark. pi. 

Aktiekapitalet 8,000,000.—. 

Depositionsräkning 9,609,601.89. 

Löpande räkning 3,982,327.4 8. 

Bank-post-vexlar 262,873.43. 

Korrespondenter i utlandet 58,602.62. 

Korrespondenter i inlandet 263,726.49. 

Intressen och provisioner pro 1881 151,104.80. 


Certificat-räkning 19.826.—. 

Reservfond 428,184.72. 

Special reservkonto 45,000.—. 

Outtagna dividender 13,206.10. 

Dividend-räkning 1880 664,000 . 

Tantiéme-räkning 37,790.2.5. 

Öfverföring till 1881 års vinst och förlustr. 4.942.1«. 

Summa 23,567,239.46. 

Totalomsättningen 

utgjorde år 1880 i debet och credit tillsammans mark 628.293,597.56. 

» » 1879 >> » » » 498,123,722.5 2. 

» 1878 » » 476.323,210.80. 

» 1877 » » » 511,885,334.18. 

» » 1876 » » » 549,747,226.40. 

» 1875 5> » » » 441,578,853.56. 

» » 1874 » » » 273.572.369.64. 

Rörande utsigterna för åi-ets skeppnivg hafva från v. konsulerne i distriktets 

vigtigaste exporthamnar följande meddelanden ingått. 

Från v. konsuln i Viborg. 

Utsigterna för trävaruexporten för denna hauin under innevarande år äro 

allt annat än lysande. Behållningen af plankor och bräder på lastageplatsen i 

Trångsund är betydligt mindre, eller knappast hälften af den vanliga, och produktionen 

af ny vara, som under nästlidne sommar genom vattenbrist betydligt 

förminskades, har ock under loppet af innevarande vinter vid de flesta sågverk 

varit vida mindre än tillförne emedan den till försågniDg afsedda stocken genom 

den ovanligt tidigt inträffade frosten hindrades att uppnå sågarne. Sålunda äro 

förråden för afskeppning vid första öppet vatten — Juni och Juli — mycket 

små, hvaremot under eftersommaren den vanliga qvantiteten torde komma till 

afskeppning. Priserna på trävaror hafva hållit sig fasta for de dimensioner, 

hufvudsakligast bräder, hvilka exporteras till Frankrike, Holland, Danmark och 

äfven till Tyskland; hvaremot hitintills högst obetydligt blifvit försåldt till 

England, hvarest köparne, på grund af stora förråder i London, som auktioneras 

bort till hvad pris som helst, hållit sig tillbaka, och äro priserna ännu alldeles 

obestämda, medan å andra sidan härvarande säljare icke brådska med försäljningen 

af sina små förråder. Frakterne äro till följd af nu anförda förhål-

92 

landen mycket laga : några fartyg hafva afslutat sådana till 33 sli. till ostkusten 

af England. 

Från v. konsuln i Fredrikshamn och Kotka. 

Rörande utsigterna för innevarande års skeppning kan med säkerhet antagas, 

att densamma icke skall blifva sä liflig som undor fir ,1880, dels till 

följd deraf, att flottningen under sistförflutna Sr pä grund af vattenbrist gick 

sä otillfredsställande, att de flesta sågar under en stor del af vintern i brist 

pi stockar förblifvit overksamma, dels till följd deraf att de frän senaste år 

qvarblifnu lagren äro betydligt mindre än tillförne varit händelsen. 

Från v. konsuln i Borgå. 

Trävarurörelsen, som för denna ort är den vigtigaste och under åren 1878 

och 1879 i betydlig mån nedgått, har deremot under år 1880 vunnit en betydlig 

tillökning, förnämligast livad sågade trävaror angår, af hvilka 9,150 standard 

afskeppats, eller det högsta qvantum, som under något år torde härifrån exporterats. 

Exporten af rundt virke till Holland, som under 1876 och 1877 uppgick 

till omkring 100,000 bjelkar årligen, har deremot under år 1880 endast 

utgjort 47,416 stycken, en följd deraf att den gröfre skogen i denna trakt betydligt 

medtagits. För instundande skeppningstid är icke någon ökning att 

motse, helst de för första öppet vatten färdiga lagren ej uppgå ens till hälften 

af sistlidet års vid samma tid. 

Detta, i sammanhang dermed att några försäljningar till England för vårskeppning 

ännu icke kommit till stånd, föranleder att fartyg för åtminstone 

förra delen af nu instundande skeppningstid icke blifvit synnerligen efterfrågade. 

Timmerutforslingen från skogarne har under innevarande vinter, till följd 

af för mycket snö, synnerligen försvårats, hvadan ock antagas kan att det qvantum 

timmer, som kan utfås, med 20 à 30 °i understiger årets behof. 

Af spanniål finnes obetydligt på exportörernes händer, och torde exporten 

af hafra vid första öppet vatten på sin höjd kunna anslås till 10,000 tunnor, 

till ett pris af 1.40 à 1.50 mark pr IM. 

Förbindelsen med Norge, som förr var liflig, i det 5,000 à 6,000 tunnor 

sill årligen importerades, blef på sin tid hämmad genom en mängd flytande laster, 

som förstörde marknaden för härvarande fasta importörer, hvilka med anledning 

häraf dragit sig från denna affärsgren. Samma förhållande gäller med 

hänseende till tonfisk. 

Från v. konsuln i Åbo. 

För hvad trävarurörelsen angår kan Åbo endast anses såsom en afskeppningsort 

för det inre af landet, hvarifrån varorna efterhand nedföras på jernväg. 

Nuvarande förrådet af trävaror ä stadens lastageplats utgtfr säkerligen icke 

öfver ett par tusen standard. Af spanmàl antager jag att 10,000 till 15,000 

quarters hafre och 5,000 till 8,000 quarters råg finnas till afskeppning, derest 

prisen å den utländska marknaden dertill föranleda. 

Från v. konsuln i Bjönieboig. 

Afverkning och utdrifning af timmer har under innevarande vinters ytterst 

svåra naturförhållanden i hög grad förhindrats, så att de först med Mars månads 

ingång kunnat bedrifvas med större framgång. Enär sugningen är beroende af 

afverkningen kan af samma orsak den förras blifvande omfattning ännu ej beräknas. 

Hittills äro blott obetydliga försäljningar gjorda. Tillförsel och ut-

93 

skeppning af bandsâgad vara. som sistlidet är uppgick till 1.877.041 kubikfot. 

torde af enahanda anledning i är ej stiga till hälften deraf. 

Frän v. konsuln i Uleàborg. 

Utsigterna för innevarande ars skeppningsförhållanden äro ännu temligon 

ovissa, till följd af den i England rådande felaktiga âsigten, att mycket större 

qvantitet trävaror finnes i Ostersjöhamnarne för export, än hvad i verkligheten 

är förhållandet. Köparne hälla sig passiva och söka så mycket som möjligt 

nedtrycka prisen. Några tusen standards äro dock tills dato — 17 Mars — 

sålda, varierande efter dimensioner och qvalitet. till pris emellan t 7. 5. 0. och 

£. 3. 10. 0. per standard fritt ombord härstädes. Enligt härvarande exportötörers 

uppgift torde den blifvande exporten för instundande sommar kunna beräknas 

till omkring 12,000 standards plankor, battens och bräder. Sägstockar, 

liggande delvis vid sägarne, delvis i floderna, samt afverkade. men ännu qvarliggande 

i skogen, utgöra omkring .160,000 stycken, af hvilka sednare dock en 

stor del först om 2 till 3 är hinna nedkomma till sågverken. 

Exporten af tjära torde antagas komma att blifva den vanliga, eller 50,0o0 

à 60,000 tunnor. 

Frakterna anses likaledes komma att blifva desamma, som under sistlidet àr. 

Under årets lopp hafva ett svenskt och trenne norska fartyg totalt förlist 

invid Finska vikens kuster, nemligcn: 

deu 10 November svenska skonerten Agir. Kapten A. Person. 

» 8 Maj norska skonerten Expcetance. !> A. Jonasen. 

» 25 Oktober > galeasen Liberal, » Thorstensen. 

» 15 November » barken Tellus )> J. Jansson. 

Vid samtlige dessa olycksfall hafva besätlningarne blifvit bergade. 

Då öfverstyrelsens för Lots- och Fyrinrättningar i Finland årsberättelse för 

åren 1879 och 1880 ännu icke blifvit i tryck offentliggjord, saknar jag tillfälle 

att här lemna redogörelse för af denna styrelse till sjöfartens gagn under nämnda 

år vidtagna åtgärder. Såsom en bland de vigtigaste bland dessa torde dock 

böra anföras att i och för uppförandet af en tidsenlig fyr å Bogskärs klippa i 

Ålands sydligaste skärgård förberedande åtgärder blifvit vidtagna. 

Bland de handel och sjöfart berörande latjar och författniuqar, hvilka under 

är 1880 promulgerats i Storfurstendömets författningssamling, tillåter jag 

mig fästa uppmärksamheten vid följande, såsom varande af äfven internationel 

betydelse. 

l:o. Förordning af den 15 Mars 1,880, angående författares och konstnärs 

rätt till alster af sin verksamhet; 

Jenilikt § 32 af nämnde författning, som trädt i verksamhet den 1 

Januari 1881 gälla deruti gjorda bestämmelser äfven för arbete af utländsk 

författare och konstnär, som uppehåller sig i Finland och sitt 

arbete der utgifver, likasom äfven ifrågavarande stadganden kunna delvis 

eller i deras helhet, under vilkor af ömsesidighet, af Kejsaren och Storfursten 

förklaras tillämpliga på alster af författare och konstnärer i 

andra stater, med hvilka fördrag i sådant ämne afslutas. 

2:o. Kungörelse, af don 11 Juni 1880 angående hvad iakttagas bör till 

förekommande af fartygs sammanstötande i sjön.

94 

3:o. Kungörelse af den 15 Juli 1880 angående uppskof intill den l 

September 1881 med tillämpningen af 10 § i de genom näst ofvan anförda 

kungörelse faststälda reglor till förekommande af fartygs sammanstötande i sjön. 

4:o. Kungörelse af den 21 Juli 1880, rörande ändringar i förordningen 

den 9 Maj 1870 angående lots- och fyrinrättningen i Finland. 

5:o. Kungörelse af den 23 December 1880 angående sågningsafgifts erläggande 

i Finland under ytterligare tre är. 

Härigenom bestämmes att intill utgången af år 1883, enhvar, som 

land- eller sjöväg från Finland utför eller utföra låter försågade trävaror, 

skall erlägga sågningsafgift med 2 penni för hvarje finsk kubikfot 

deraf, eller 34 penni för hvarje reducerad tolft om 17 kubikfot och 

3 mark 40 peuni för hvarje standard om 10 reducerade tolfter eller 

170 kubikfot, hvarvid dock följande undantag medgifvits: 

l:o. Nedsättning till hälften eller 1 penni för kubikfot af sådane Bågtillverkningar, 

hvilka icke i längd uppgå till 6 fot; — hvilken afgift 

beräknas efter varans verkliga kubikinnehåll. 

2:o. Fullkomlig befrielse för: 

a) ved och andra med såg blott afskurna skogsprodukter, 

b) spint eller bakar samt ribbor af högst tre tums bredd och tvä 

tums tjocklek, 

c) plank- och brädändar af högst tvä fots längd. 

6:o. Kungörelse af den 23 December 1S80, angående debitering, uppbörd 

och redovisning af sågningsafgiften i Finland. 

2:a § af nu anförda kungörelse eger följande lydelse: 

»I afseende å beräknandet af sågningsafgiften för i fartyg intagen 

»last af Bågtillverkningar, är hvarje skeppare skyldig att till den tullskammare 

eller tullstation, der utklarering sker, inlemna å lasten en, 

»enligt nu gällande formulär författad angifningsinlaga i två exemplar, 

»upptagande alla de olika dimensioner, hvaraf lasten består, med utsatt 

»förvandling i kubikmått och antecknad uppgift efter hvilket lands mått 

»dimensionerna angifvits.» 

Med anledning af nu anförda bestämmelser har v. konsuln i Fredrikshamn 

fästat min uppmärksamhet dera, att densamma torde medföra ej så obetydlig 

tunga för de Förenade rikenas skeppsfart, ty genom densamma vore hvarje 

skeppare ålagdt att, oafsedt att aflastaren dessutom inlemnar fullständigt uträknade 

förteckningar öfver lasten, äfven för sin del, innan fartyget utklareras, till 

tullkammaren aflemna i 2:ne exemplar fullständig specifikation öfver lasten, uträknad 

i kubikfot. Då högst fà skeppare torde vara i tillfälle att verkställa 

detta arbete, så blifva de i nödvändighet, för att fartyget icke onödigtvis måtte 

uppehållas, att genom mäklare eller annat biträde låta utföra detsamma; och 

om man beräknade ersättningen härför till i medeltal 50 mark för hvarje fartyg, 

komma de Förenade rikenas sjöfart att, endast för hvad anginge hamnen 

vid Kotka, tillskyndas efl årlig förlust af minst 10,000 mark. 

För att erhålla visshet rörande befogenheten af nu meddelade anmärkning 

har jag hos härvarande myndigheter sökt erhålla förklaring rörande rätta tolkningen 

af ifrågavarande föreskrift, och har dervid dels den försäkran lemnats, 

att afsigten ingalunda vore att på något sätt inverka hämmande på sjöfarten, 

dels ock att ett förtydligande af det anmärkta stadgandet torde vara att med 

snaraste motse.

95 

Rörande den för svenska och norska arbetare i Finland stifiacle kassa för sjukoch 

begrafningshjelp tillåter jag mig slutligen anföra följande: 

Denna förening, som stiftades under hösten 1873 och i hvilken dâ 47 

inom Helsingfors bosatte svenske arbetare ingingo såsom delegare. — någon 

norrman har icke varit medlem af densamma, — eger för närvarande en fond 

af mark 3,005.51 pi. Denna har dock till väsentlig del tillkommit genom föreningens 

18 hedersledamöter, hvilka ärligen bidraga till densamma med ett sammanlagdt 

belopp af mark 364 ; hvaremot ledamöterne, hvilkas antal numera nedgått 

till 17, erhålla eu afgift af mark l'/ä i månaden, förutom en inträdesafgift 

af mark o. Under den tid föreningen egt bestånd har i sjukhjelp utbetalts 

till 65 personer 1,698 samt i begrafningshjelpt till 9 sterbhus 630 mark 

eller tillsammans 2,328 mark. 

Den likgiltighet för föreningens vackra ändamål, som ofvananförda väsentliga 

minskning i antalet af ledamöter anger, torde vara beroende af flere orsaker, 

bland hvilka väl i främsta rummet att det stora flertalet af härvarande 

svenska arbetare, till antalet — qvinnor och barn deruti inberäknade — uppgående 

till omkring 900 personer, lefver sä att säga för dagen utan afsigt att 

bosätta sig härstädes för längre tid och äfven i många fall onekligen äfven utan 

förmåga att af sin arbetsförtjenst kunna undvara de inbetalningar, som för vinnande 

af delaktighet i föreningen erfordras. 

Föreningens tillgångar omhänderhafvas af v. konsuln, Kommerserådet Sundman 

; samtlige med förvaltningen af föreningens angelägenheter förenade bestyr 

utföras deremot af v. Häradshöfdingen J. Osberg, som sä väl härigenom som 

i andra hänseenden ådagalagt mycken välvilja mot härvarande svenska arbetarekoloni. 

Åtgärder att fà föreningens välgörande verksamhet utsträckt till äfven andra 

samhällen inom Finland, der ett större antal af landsmän vistas, hafva af 

mig blifvit vidtagne. 

Juhlin-Dannfelt. 

Chile och Bolivia. 

Valparaiso den 17 januari 1881. 


De Förenade rikenas sjöfart pä konsulsdistriktet år 1880 framgår af följande: 

Till distriktet ankommo med last från utrikes ort 4 svenska fartyg om 3,223 tons. 

» » » i barlast » » 6 » »' » 3,839 » 

Från »> afgingo med last till » 8 » » » 5,727 » 

Till » ankomnio » från » 3 norska » » 1,374 » 

Frän » afgingo » till » 3 » » » 1,374 » 

Chiles handel har lidit af kriget mot Peru och Bolivia. Fastän till följd 

af de segrar Chile vunnit utförseln icke afbröts, föllo papperspengarne och kurserna 

pä Europa vexiade allt efter utsigterna för kriget. Varuomsättningen har 

dock varit betydlig. Till följd af penningevärdets fall stcgo varupriserna, under 

det att konsumenternas inkomster icke ökades.

96 

Den stora styrka som hölls pä krigsfot gjorde att det blef ondt om arbetskrafter, 

hvilken omständighet isynnerhet blef märkbar i grufdistrikten och 

för landtbrukarne. Grufvorna kund« likväl bearbetas med de förhöjda arbetslönerna 

emedan priset pä koppar steg i samma proportion som penningevärdet 

sjönk. 

De chilenska trupperna ligga nu i närheten af Lima, och man tviflar ej 

pä att Peru, efter Lirua's intagande, skall tvingas till fred. Alla förhållanden 

inom landet skulle dä helt säkert undergå en gyusam förändring. 

Trots den regniga vintern äro utsigterna för spanniålsskörden de bästa, att 

dömma af de frän alla distrikt nu inlöpande underrättelser. 

För skeppsfarten hafva de senaste månaderna varit gynsamma, frakterna 

hafva stigit betydligt och regeringen har sysselsatt ett antal fartyg med transport 

af trupper, krigsförnödenheter m. m. Några svenska och norska fartyg 

hafva fatt lönande frakter under den senaste tiden. 

Chiles handel led under år 1879 ett betydligt afbräck af kriget; enligt 

97 


Quebec (Canada) den 29 januari 1880. 


Fortegnelsen over de til Distriktet i Aaret 1880 ankomne svenske Fartöier 

udviser, i Modsætning til foregaaende Aar, et Besög af 

1880. 1879. 

Quebec 9 6,112 Tons 4 2,915 Tons 

Montreal 3 1,333 » 1 269 » 

Saguenay 7 5,203 » 6 4,124 » 

Sault au Cochon 1 356 » 2 1,973 » 

Rimouski — — » 1 1,137 » 

Metis 6 3,700 » — — 

Matane — — » 2 1,280 » 

Richibucto — — » 1 340 » 

Miramichi 21 11,297 » 14 8,578 » 

Buctouche — — » 1 362 » 

Shediae 1 571 » 1 474 » 

Pugwash — — » 2 1,123 » 

Pictou 1 507 » — — » 

Halifax 6 3,405 » 1 574 » 

St John 3 1,467 » 1 526 » 

Summa 58 33,951 Tons 37 23,675 Tons. 

Opseilede Fragter udgjör: 

For Indgaaende £ 2,300 mod i 1879 £ 800 

» Udgaaende » 43,090 » » » » 30,380 

Summa » 45,390 » » » 31,180 

Videre er inden Distriktet solgt som Vrag 2 svenske Skibe. 

Paa samme Tid har Distriktet været besögt af 655 norske Skibe med 

Drægtighed af 358,528 Tons mod i Aaret 1879 489 Skibe af 265,004 Tons. 

Det vil af det ovenstaaende sees at de forenede Rigers Skibsfart paa 

Distriktet i det forlöbne Aar har været i stærk og glædelig Tilvæxt, en Tilvæxt 

som rimeligvis ei hellere vil blive blot forbigaaende men tör forventes at ville 

skride videre fremad, eftersom Seilskibene mere og mere fortrænges i anden Fart 

af Dampskibe, og vore stærkeste Concurenter paa Söen (de britiske), hvorom tidligere 

Beretning angivet, efter den i Aarets Lob foregaaede Forandring i Quebec's Arbeiderforenings 

Regler, ei længere nyder nogen Fordel overfor fremmede Skib 

og som efterhaanden skiller sig ved Seil- og overgaar til Dampskibe. Ved en 

opmærksom Betragtning af Forholdene kan man formentlig ei værge sig for 

Opfatningen af at denne Seilskibones Fortrængsel stedse hurtigere og hurtigere 

vil skride fremad og at Trælastfarten og navnlig Trælastfarten paa dette Consulatdistrikt 

vil blive Seilskibenes sidste Tilflugt. Men det tör ogsaa antages at 

denne Fart endnu i mange Aar vil staa til disses Disposition. Distriktets 

Bfr. om Handel o. Sjö/art. 7

98 

mange tildels smaa og grunde Havne og navnlig Umuligheden af at skaffe den 

for Dampskibene saa nödvendige hurtige Expedition i Forbindelse med Betingelser 

som Seilskibene ogsaa paa Lassestederne byder fremfor Dampskibe, vil formentlig 

være afgjörende til disses Fordel end nu i en lang Fremtid hvilket sidste ogsaa tildels 

gjælder for Kornfarten men væsentlig indskrænket til kun at gjælde for mindre 

Skibe og Ordreladninger. Og det vilde navnlig for Norges Vedkommende og i 

Betragtning af de store Capitaler der af norske Skibsrederier er anbragt i Seilskibe 

vistnok være ønskeligt om Consulatet kunde afse al sin Evne og Tid til 

at erhverve og bringe til offentlig Kundskab de for Skibsredere og Förere saa 

önskelige Detailoplysninger og gaa disse tilhande naar Omstændighederne maatte 

paakræve saadant hvilket under Consulatets ekonomiske Forholde ei altid kan 

ske i önskelig Udstrækning. Dels foles ogsaa ofte Savnet af en Détail- og 

Localkundskab betræffende de Forholde og Betingelser vor Skibsfart er underkastet 

paa de forskjellige Steder og som kun kan erhverves ved Reiser og 

personlige Underaögelser og Forhandlinger. Jeg maa dog herved forbeholde mig 

ei at ville eller kunne före nogen Klage over den gjennem Vice Consulerne, 

Consulatet tilforordnede Assistance, hvilke saavidt jeg har kunnet erfare i Almindelighed 

og uden Undtagelse rögter sin Gjerning med al den Iver og Nidkjærhed 

som med Berettigelse kan kræves. Men det maa erindres at disse i 

endnu höiere grad end Consulatet er henvist til en privat Bedrift for borgerlig 

Existance, at deres stærkeste Interesse maa være concentreret ved denne, 

at de ei altid vil kunne frigjöre sig for Sær- og Localinteresserne og endelig 

at de samtlige ere Mænd vidt fremmede for og ubekjendte med de forenede 

Rigers nationale Forholde og Intereesser og fraset Vice Consulen i Montreal 

der er danskfödt aldeles fremmede for vort Sprog. Jeg skal ogsaa i denne 

Forbindelse anföre at det ei hellere vilde være uden Betydning for disse Interesser 

om Consulatet blev givet sideordnet Rang med andre Landes herværende 

Representanter som Frankrig, Spanien och Belgien der repræsenteres ved aflønnede 

Generalconsuler med tilforordnet Contorbetjening og som samtlige ingenlunde 

repræsenterer af samme Betydning og Omfang for de respective Lande 

som de der for de forenede Riger repræsenteres ved og skal betjenes ved 

Consulatet. 

Hvad angaar de Forholde hvorunder de forenede Rigers Skibsfart paa Distriktet 

forövrigt har været undergivet i det forlöbne Aar saa er det att beklage 

att disse ingenlunde har været af de heldigste. Fragterne holdt sig 

paa et lavt og kun lidet lonnende Standpunkt. Og om det end maa medgives 

at der i denne Henseende var lidt Fremgang til det bedre mod de nærmest 

foregaaende Aar saa har andre Omstændigheder igjen bidraget til at forringe 

Skibsrederiets Udbytte. Dels foranledigede de ved Sæsonens Begyndelse saa 

ganske exceptionelle Isforholde saavel enkelte Forlis som andre Söskader med 

disses Fölger Tab og voxende Assurancepræmier som betydelig forsinkede Reiser. 

Dels synes ogsaa Vind- og Veirforholdene under Sæsonen forövrigt at 

maatte have været mindre gunstige for hurtige Reiser og dels har Skibsfarten 

ogsaa lidt under en overhovedet mere sendrægtig Expedition i Havn. Tabel 

A 1 vil nærmere belyse dette Forhold og supplere de med min Beretning for 

1879 afgivne Tabeller.

99 

Reisevarighed. Tabel A 1. 

Naar som af ovenstaaende Tabel A 1 vil sees den gjennemsnitlige Reisevarighed 

for Skibe bestemte til Steder ved St Lawrencefloden nedenfor Quebec 

ei har lidt en saa stærk Tilbagegang som for Fartöier bestemte til andre 

Dele af Distriktet da skriver dette sig fra den Omstændighed at ganske faa 

Skibe var under Vaarsæsonen bestemte til de nedre Lastepladse ved Saguenay 

og St Lawrencefloden, som derfor ogsaa kun i liden Grad led under de exceptionelle 

Isforholde. Ankomstlisterne viser saaledes til ultimo Mai 5 Skibe 

som ankomne til disse Steder mod 46 Ankomster til Quebec og 121 til Steder 

ved St Lawrencekusten. 

Reisevarighed til nedennævnte Steder stiller sig som fölger: Tab. A 3.

100 

og viser saaledes alene med Undtagelse af Atlanterhavshavnene overhovedet 

en Tilbagegang der hovedsagelig skyldes Vaarsæsonens Isforholde. 

Gjennemsnitsvarighed af Eeiser fra Quebec til England. 

Og viser saaledes ogsaa overhovedet fölbar Tilbagegang. 

Tabel A 4. 

Tur- og Beturreiser indbefattet en Ballastlosning og Indladning af Trælast 

i nedennævnte Havne. Tabel A 5. 

Ovenstaaende viser saavel for Quebec- som for Miramichifarten en 6 à 7 

Dages længere Reise Tur og Retur paa samme Tid som Skibenes gjennemsnitlige 

Störrelse i Quebecfarten ikke er saa ubetydeligt större end Miramichifarernes. 

De saa forlængede Reiser skyldes dels mindre gunstige Vindforholde 

under Reiserne og dels forsinkede Expeditioner i Havn saavel paa Lade- som 

paa Lossestederne. 

De paa næste Side opfdrte Opgaver angiver Expeditionshurtighed i Havn 

samt Lasteintagenderne for Aaret 1880 og vil supplere de ved Tabel B til 

min Beretning for Aaret 1879 givne Oplysninger.

Tabel B. 

101 

Betræffende Optegnelse angaaende Expeditionshastighed bemærkes at medens 

for alle ovrige Steders Vedkommende, at den Tid der medgaar til Losning 

af indehavende Ballast er med indbefattet gjælder dette kun i indskrænket 

Grad for Three Rivers. Betræfl'ende Saguenay savnes bestemte Opgaver 

om dette Forhold, men efter hvad mig er forklaret antages det at Beregningen 

kuns omfatter den til Lastning benyttede Tid. Af samtlige Steder giver Pugwash 

for de to Aar hvorfor Opgaver haves derfra det bedste Indtagende men 

ogsaa en sen Expedition. 

Hvad angaar de til Tabellen givne oplysende Bemærkninger angaaende 

Forholdene forövrigt i de respektive Havne og Udskibningssteder anföres at saavidt 

kommet til Consulatets Kundskab er deri ingen anden Forandring foregaaet 

end hvad oplyst ved tidligere Indberetninger angaaende Arbeiderforholdene ved 

Hovedstationen. Videre skal jeg till min Bemærkning angaaende Bersimis forklare 

at det ei længre gjælder at der intet Uheld er indtruffet, at jeg ved under 

en Reise har erhvervet mig som jeg tror paalidelig Localkundskap om Ankerpladsens 

Beskaffenhed maa fraraade Befaren af dette Sted til enhver anden 

Tid end den aller beste Aarstid Maanederne Mai, Juni, Juli og den förste 

Halvdel af August. 

Arbeiderforholdene. Herom henvises til, hvad anfört i min Skrivelse af 

15 December sidstleden**. 

Matrosers Römning. Ved Hovedstationen har den svenske Skibsfart som 

i tidligere Aar i forholdsvis liden Grad lidt under dette Onde. Derimod har 

ved Vice Consulaterne forskjellige Tilfælde af Desertioner indtruffet tilsammen 

* Blandet Last uskikket til Calculation og Sammenligning med Indlastning andetsteds. 

** Se sida 3.

102 

26, hvoraf 7 af svensk Nationalitet og 19 Fremmede. Ved Hovedstationen er 

kun en Udlænding deserteret fra svenske Skibe. 

Den paa denne Side opförte Tabel C 1 og 2 vil viae hvorledes dette Forhold 

for begge Nationers Skibe stiller sig for Aaret 1880 og foregaaende 

Aar siden min Tiltrædelse af Embedet. Da Opgaver over Besætningernes Antal 

mangler fra Viee Consulaterne er disse beregnet med 2 l /10 Mand pr 100 

Tons, hvilket antages tilstrækkelig at træffe det Rigtige. 

Desertioner fra svenske og norske Skibe. 

Tabel C i. Ved Hovedstationen 

Tabel C 2. Ved Vice-Consulsstationerne. 

Telegraphnettet. Den i fiere tidligere Beretninger omhandlede paà Dagsordenen 

staaende Foranstaltning ved Hjælp af undersöiske Telegraphledninger 

at indrage Oerne i St Lawrencebugten i Telegraphnettet er skredet sin Fuldendelse 

nær ved Istandbringelse af Ledningen til Oerne Anticosti og Magdalen 

samt til Bird Rocks. Derimod gjenstaar endnu som ufuldendt Ledningen til 

St Pauls Ö. Paa Oen Anticosti er Ledningen ilandbragt ved Sydvestpyntens 

Fyrtaarn fra hvilket Sted nu daglige Bulletiner indlöber om Vind og 

Veirforholdene. Den har allerede vist sin Nytte til Redning af forskjellige 

i Slutningen af November Maaned forliste Skibsbesætninger fra i allefald Overvintring 

paa Oen, hvor de vilde blevet udsatte for Lidelser og Savn, hvoraf 

mange i tidligere Aar har bukket under. Landlinier er endnu under Anlæg 

langs Oens Sydkyst og er besluttet at skulde udstrækkes hele Strækningerne 

til Ost- og Vestpynterne med etablerede Telegraph- og Semaphorstationer paa 

forskjellige Punkter. Der er ogaaa under Overveielse et System hvorunder 

samtlige Stationer paa Kysterne af Oerne skulde sættes i Besiddelse af daglige

103 

Bulletiner betræfFende Vind, Veir, Is og andre Forholde af Vigtighed for de 

Sofarende til Signaliseren til forbiseilende Skibe. Det tör haabes at Beslutning 

vil blive fattet i betimelig Tid til Publication forinden Vaarflaadens Afseiling 

fra Europa. Allerede i den endnu ufuldendte Stand vil der gjennem 

den kunne hentes Oplysninger betræfFende Is, Vind og Veirforholde i de forskjellige 

Dele af St Lawrencebugten. Og allerede ved Öen St Pierre vil der 

ved den franske Regjerings Imødekommenhed igjennem det under Overveielse 

værende System for Signalisering blive givet Anledning til at indhente ovenomhandlede 

Oplysninger betræfFende Isforholdene. 

Fyre og Sömærker. Under Henvisning til de regulært oversendte Bekjendtgjörelser 

fra Marine-Departementet skal blot anföres, at Virksomheden i 

denne Branche hovedsagelig har omfattet Havne og Ledfyre. Blandt ny oprettede 

Kystfyre for vore Skibes betryggende Navigeren kan nævnes: 

1. Omdreiende Fyr paa Öen Grand Manau i Fundybugten der tændes den 

1 Februar og viser 3 hvide og 3 rode Blus med Mellemtid af 20" Varighed, 

Synsvidde 20 Kvartmile. 

2. Lavt Fyr anbragt paa den sydlige Ende af Öen Belle Isle i Stræ j 

det af samme Navn omtrent 300 Fod lavere end det ældre Fyr, der ved dets 

Höide oftere fordunkles af Taage. Lysevidde 17 Kvartmile. 

3. Fast Fyr paa Fame Point ved St Lawrencebugten og Indlobet til 

Floden af samme Navn med Lysevidde 20 Kvartmile og hvorved et vigtigt 

Hul i Fyrrækken er udfyldt. 

4. Blink Fyr paa Öen St. Esprit ved Östkysten af Cap Breton Ö. 

Lysevidde 14 Kvartmile og endelig kan nævnes et Taagehorn anbragt paa Öen 

Campa bella sydlig i Fundy Bugten. 

Lodsvæsen. 

ere foregaaede. 

Folgende Forandringer af nogen Betydenhed for vore Skibe 

Miramichi. Ved Benyttelse af Slæbebaad til udenfor det ydre Bar reduceres 

Lodsbetalingen med 25 cent. pr Fod. 

Wallace. 

saaledes: 

Nyt Lodsreglement og Taxt, hvorved Lodsbetalingen fastsættes 

Skibe af Drægtighed fra 80 til 160 Tons 6 doll. ind. og 4 doll. ud. 

» » » » 160 » 230 » 9 » » » 6 » » 

» » » » 230 » 400 » 12 » » » 8 » » 

» » » » 400 » og over 14 » » » 10 » » 

3. Talamagouche og Bruce. Nyt Lodsreglement og Taxt, hvorved Lodsbetalingen 

fastsættes saaledes: 

Skibe af Drægtighed fra 80 til 150 Tons 6 doll. ind og 4 doll. ud. 

» » » » 150 » 250 » 8 » » » 5 » » 

» » » » 250 » 400 » 1 0 » » » 7 » » 

» » » over 500 Tons 2'/j cent pr Tons ind og 2 cent pr 

Tons ud. 

Havnevæsen. 

Bathurst. Den tidligere tagne Havneafgift af 4 cent. pr Ton er ophævet. 

Cow Bay. Skibe der anlöbe denne Havn fragtsögende og igjen afgaa 

i Ballast ere fritagne for Havneafgift forsaavidt ikke Havnedæmningen benyttes 

til Skibets Beskyttelse. 

Fiskerierne. Som i tidligere Aar gjælder fremdeles at ingen for de canadiske 

Fiskerier Beretning endnu foreligger, der har Krav paa Paa-

104 

lideliglied til Oversigt over denne Bedrifts Resultater; dog antages Torskfisket 

at ville saavel hvad angaar Fangst som Tilberedning være som et Middelaars. 

Og paa Newfoundland angives som i tidligere Beretninger forklaret at Sælfangsten 

afgav er. 250,000 Sæl og at saavel Bank- som Kyst- og Labradorfiskeriet 

overhovedet har givet mere end et Middelaar, men at Tilberedelsen er foregaaet 

under uheldige Climatforholde og lader meget tilbage at önske. 

Handel. Af de til Consulatet indkomne Beretninger erfares at en Ladning 

bestaaende af Ammoniac og Phosfat tilsammen er 390 Tons er afskibet 

fra Montreal til Helsingborg. Resultatet deraf er dog Consulatet ubekjendt 

og det anses tvivlsomt om Forretningen indehaver de fornödne Betingelser for 

nogen Fremtid. 

Nedenstaaende Opgaver vil give Oversigt over Distriktets Export af dets 

forskjellige Industriartikler til alle Lande og viser næsten i alle Brancher stærke 

og glædelige Fremskridt. Navnlig gjælder dette hvad Skov- og Agerbrug angaar. 

Exportforretningen omfatter saaledes en foröget Værdi af Distriktets egne 

Produkter af er. 16 2/10 Millioner Dollars og af fremmed Produkt er. 3 3 /10 

Millioner tilsammen er. 19'/2 Millioner, hvoraf alene paa Fiskerierne af eget 

Produkt henved 1/2 Million, paa Trævarer er. 10 4 /10 Millioner, Fædrift 4'/10 

Millioner, Bjergværksdrift af eget Produkt er 6/10 Manufacturer cr. '/io 

Millioner og forskjellige Artikler cr. 3 /10 Millioner. Derimod har Agerbruget 

givet en mindre Export af cr. 4/10 Millioner. 

Angaaende Importen savnes endnu for Aaret afsluttede Opgaver, men det 

erfares dog af hvad foreligger at denne Branche af Forretningerne vil med et 

betydeligt Tal overstige Indförselsværdierne i foregaaende Aar og ikke i den 

i tidligere Aar almindelige Grad afvige fra Værdien af Distriktets Udfbrsel af 

egne Produkter, at den enorme Deficit i Handelsbalancen, der har vist sig 

gjennem mange tilbagegaaende Aar, ei længere vil være tilstede og en sundere 

Tilstand dermed indtraadt. 

Toldintraderne til 30 November androg 14,728,851 doll, mod i samm 

Tidsrum i 1879 11,955,019 doll, og Angivelser til Hjemmeforbrug 74,685,270 

doll, mod 61,809,783 doll. 

Under Henvisning til hvad derom forövrigt er forklaret i min ovenberörte

105 

Skrivelse af 15 f. M. anföres videre at Stigningen af Eiendoms Værdien og 

Værdipapire var fremdeles vedvarende indtil Aarets Udgang, som nedenstaaende 

Opgaver over forskjellige Værdipapirers Cours ved Aarets Begyndelse og 

Ende vil vise, hvorhos videre angives den hoieste og laveste Cours i Aarets 

sidste 6 Maaneder. 

1 Januar. 31 Dec. Höiest. Lavest. 

Montreal Bank 137 3/4 % 168 1 Merchants » 

/4 % 168 3/4 % 30 Dec. 138 1/2 % 6 Juli 

86 1 /4 » 116 1/2 120 » 24 Nov. 95 » 6 » 

Toronto » 125 » 141 » 144'/, » 2 Dec. 128 »17 » 

Malsons » 80 » 104'/, » 108 » 23 Nov. 85 » 6 » 

Montreal Telegr. Co. 93 » 133 » 139 » 25 » 98 » 6 » 

do Gas Co lll 3 /4 » 116 B 121 3 /4 » 25 » 103 » 8 » 

Richilieu Ont.Nav.Co. 41 » 6l 1/4» 67 3/4 » 24 » 39 » 6 » 

Det bemærkes hertil at de for Montreal Telegraph Co. og Richilieu Ont. 

Nav. Co. pr 31 December noterede Courser er ex Dividende som da var forfalden. 

Hvad den for de forenede Rigers Skibsfart saa vigtige Trælastexport angaar 

skal bemærkes, at denne har for det hele Distrikts vedkommende været 

i raskt Opsving og vistnok givet Exportörerne et lönnende Udbytte. Fra det 

ved min Skrivelse af 21 Dec. f. A. oversendte Handelscirculære anföres derom 

fölgende : 

Export af Tömmer af alle slag 17,196,760 Fod mod i 1879 8,708,240 Fod. 

» »Stav 1,313 Milles » » 1,503 Milles. 

» »Planker 9,023,393 Q. Std. » » 7,054,719 Q. Std. 

» » Lathwood 628 Cords » » 595 Cords. 

og viser saaledes en Forögelse i Export af Tömmer af er. 8,500,000 Fod og 

af Planker henved 2 Millioner Quebec Standards. 

Production og Tilförsel har ogsaa atter været i betydeligt Tiltagende og 

viser af Tömmer af alle Slags en 

Tilförsel af 11,114,154 Fod mod i 1879 6,169,297 Fod. 

Planker 8,820,000 Q. Std. » » 5,482,438 Q. Std. 

Stav 695 Milles » » 349 Milles. 

Lathwood 106 Cords » » 104 Cords 

og viser saaledes en foröget Tilförsel af er. 5 Millioner Fod Tömmer og er. 

3 3 /I0 Millioner Quebec Std. Planker. 

Beholdningerne angives som fölgende. 

Tömmer af alle Slag ... 9,686,873 Fod mod i 1879 17,890,738 Fod. 

Stav 489 Milles » » 1,176 Milles. 

Planker 2,141,268 Q. Std. » » 2,916.040 Q. Std. 

Lathwood 90 Cords » » 174 Cords. 

og er saaledes aftaget med er. 8 2/10 Millioner Fod Tommer og 770,000 Quebec 

Std. Planker. 

Ved Sæsonens SlutniDg noteredes ifölge samme Circulære Priserne saaledes: 


Tömmer, White Pine 14 à 39 cent. 9 à 31 cent. 

Red » 16 » 27 » 12 » 24 » 

Eg 43 » 52 » 32 » 42 » 

Alm 23 » 30 » 22 » 30 » 

Ask 28 » 32 » 27 » 28 » 

Birk 18 » 19 » 18 » 19 » 

Tamarac 10 » 14 » 9 » 12 »

106 


Planker, Pine 1 Sort 108 doll, à 112 doll. 96 doll, à 100 doll. 

» 2 B 70 B 72 B 64 B 66 » 

» 3 » 37 » 39 » 28 » 30 » 

Spruce 1 B 40 B 44 B 34 B 36 » 

B 2 B 26 B 28 B 24 » 25 » 

» 3 » 20 B 23 » 18 B 20 B 

Dry floated 1 » 102 B 104 

» 2 » 68 B 69 

» 3 B 34 » 35 

Floated 1 » 92 » 96 » 88 B 

B 2 » 61 B 64 B 58 » 

B 3 B 30 B 32 » 26 » 

Michigan 1 B 120 B 104 B 110 » 

B 2 » 75 B 70 B 72 » 

Priserne pr Tömmer er pr Quebec Fod og for Planker pr Quebec Std. 

Den ved Indgangen af 1879 allerede indtraadte Stigning i Priser paa Stedets 

Stapelartikkel har saaledes ei allene været ved daværende men endog med 

Undtagelse af den mindre væsentlige artikkel Birk nydt Fremgang. 

Efter samme Circulære har Stedets Trælastexport sysselsat et Skibsrum 

af 555,451 Tons mod i 1879 364,628 Tons altsaa en Tilvæxt af mere end 

1/3 Del. 

Fra Provindsen Néw-Brunswick angiver et andet Handelscirculære Exporten 

saaledes: 

hvilket ligeledes viser en Tilvæxt af mere end 1 /3 Del. 

Exporten angives videre som neden er anfört.

107 

Overvintrende Beholdninger angives ved samtlige Vice Consulsstationer til 

er. 64,000 Petg. Std. Planker, tilligemed en del Skur-Last og Tommer hvorom 

nærmere henvises til mine Skrivelser af 17:de dennes. 

Damp- contra Seilskibene. 

Til Belysning for dette Distrikts vedkommende i dette navnlig for Norges 

Handelsflaade saa betydningsfulde Spörgsmaal indtoges i Beretning afgivet under 

October 1879 endel efter officielle Tabeller udarbeidede Opgaver for Aarene 

1876, 1877 og 1878. Disse angav et Middeltal for Ankomster og Afseilinger 

og gjentages her men specielt for ind og ud og suppleres for 1879. 

Af ovenstaaende fremgaar at medens Seilskibenes Fortrængsel af Dampskibene 

i Kyst- samt Flod- og Indsofart er skredet raskt fremad gjælder dette kuns i en 

meget mindre Grad om overhovedet i nogen hvad angaar den oversöiske Fart. 

Thi om ens Stillingen synes at være lidt mindre god i Aaret 1879 end tidligere 

skriver dette sig rimeligvis alene fra de uheldige Trælastconjunkturer, hvorunder 

Exporten af Trælast var indskrænket til langt under det sædvanlige. Og 

det er ei uantageligt at Aaaret 1880 atter vil vise Fremskridt i Favör af 

Seilskibene. Og naar disses Fremtid skildres med saa mörke Farver fra snart 

sagt alle Kanter er det behageligt for dette Distrikts Vedkommende at turde 

give lysere Forhaabninger. Men det gjælder ogsaa at skaffe sig de nöieste Bekjendtskaber 

til Fartens Betingelser og udnytte disse til det yderste for ei at 

ligge under i Concurrencen med de Britiske Skibe. Det tör siges og vil vistnok 

af alle erkjendes, at vore Skibsforere overhovedet altid paa en prisværdig 

Maade rögter sit Hverv, men der sees ogsaa mange Tilfælder, der vidner om 

manglende Kundskab om Betingelser og Forholde og andre hvori vore Skibe 

ligge under ene og alene af Mangel paa Stötte af, af Rederierne beskikkede 

Agenter, en Foranstaltning som i temmelig udstrækt Grad er optaget af de 

britiske Skibsrederier enten gjennem her bosatte Mænd eller ved Befuldmægtigede 

udsendte fra England og som opholde sig her under Farttiden. Selv Rederier 

der kuns disponerer over et indskrænket Antal Skibe sees Aar efter 

Aar at sende en Mand hertil, der udelukkende har at varetage deres Interesser. 

Og det er ingen Tvivel om, at hvis nogle af vore Rederier slog sig sam-

108 

men og sendte hertil under Sommertiden som Befuldmægtiget en erfaren og 

med Forholdene bekjendt Skibsforer vilde i Aarenes Löb store Summer kunne 

spares eller indvindes. 

Medens nærværende er under Nedskrifning er under Forhandling i det 

for Tiden i Ottawa forsamlede Confederationsparlament Ratification af en af 

Kegjeringen med et Syndicat bestaaende af engelske, franske, tyske og amerikanske 

Capitalister afslutted Overenskomst betræffende Bygning af den allerede 

i en Aarrække besluttede Canadiske Stillehavsbane. Resultatet er ei længere 

tvivlsomt og vil blive i Regjeringens Favör om end Oppositionen fremdeles 

kjæmper haardnakket. Spörgsmaalet er selvfølgeligt af den störste Betydning 

for Landets Fremtid men hvad enten til Skade eller Gavn for dette, er det 

indlysende at Arbeidet vil fremkalde en livlig Import af Jernbanemateriel fra 

England og være af Betydenhed for de forenede Rigers Skibsfart. 

A. W. Schwartz. 

Ryska riket. 

S:t Petersburg den 15 mars 1881. 

(Skrifvelse till Ministern för utrikes ärendena.) 

Om Ruslands Handelsforholde i det hele taget under de seneste Aar, væsentlig 

formedelst den raadende Misvæxt samt ogsaa paa Grund af Fölgerne af 

Krigsaarets Begivenheder, ikke have gaaet frem i samme Proportion som andre 

Landes, saa udgjöre dog de Russiske Östersöhavnes Fremskridt i denne Henseende 

en saa bemærkelsesværd Undtagelse at det ikke turde være uden Interesse 

at nærmere omtale disse Söstæders Opblomstren. 

De 4 Havne foruden S:t Petersburg paa Östersökysten, hvorigjennem nu 

Ruslands Söhandelsforbindelser med Udlandet i saa overordentlig Grad foregaa, 

ere Reval, Riga, Libau og Windau. Alle disse 4 Havne have i mere 

eller mindre Grad vundet i Betydning paa Bekostning af S:t Petersburg, hvor 

Farvandets Vanskeligheder lægge de störste Hindringer i Veien for en större 

Udvikling af Söfarten. Af de statistiske Handelsberetninger fremgaar, at under 

de 4 Aar 1876—1879 Forögelsen af Handelen saavel hvad Ud- som Indforsel 

angaaer, har vist sig for Revals Vedkommende med 113 %, for Rigas 

med 36 % og for Libaus med 191 %. 

Alle disse Havne staa ved private Jernbaner væsentlig over Moskow i 

Forbindelse med det Indre af Rusland. At Rivalitet og Concurrence i höi 

Grad finder Sted mellem Havnene, er en Selvfölge. De forskjellige Jernbaneselskaber 

forsöge ved Formindskelse af Trafikomkostningerne og ved Overenskomster 

med de udenlandske Dampskibscompagnier, at drage Færdselen og Handelen 

hver og en til den Havn, hvortil deres Interesser knytte sig. 

Den vigtigste Havn paa Östersökysten er Reval, hvis Handel under de seneste 

Aar har foröget sig i en overordentlig Grad. Udförselen har saaledes 

fra 1875 til 1879 steget fra 51 til 126 Millioner, uden at deri medregnes 

Transiten, som endnu foröger dette Belöb med en Trediedel. Indforselen er 

i samme Tidsrum foröget fra 9 til 25 Millioner. Reval er den Söstad paa Östersökysten, 

som mest har trukket Handelen fra S:t Petersburg, hvis Udförsel un-

109 

der Aar 1879 kun opgik til 22 Millioner og Indförsel til 80 Millioner. Reval 

er ved en Jernbane forbunden med Udhavnen Baltischport. 

Den ældste af de baltiske Havne Riga, hvis Handel allerede under den 

hanseatiske Periode havde sin store Betydning, ligger 12 Werst fra Diluas 

Munding, og er der desaarsag bygget tvende Havne nærmere ved Havet, nemlig 

Mtlhlgraben paa höire Side af Floden og Bolderaa paa venstre, hvilke begge 

ved Jernbane ere forenede med Riga. De Magasiner og andre Bygninger tjenende 

til Varers Opbevarelse etc., som i seneste Aar der ere opforte, overgaa 

i Störrelse alt hvad i lignende Oiemed er bygget i Rusland. De nylig byggede 

Jernreservoirer, hvilke kunue rumme 1,200,000 Kilogram Petroleum, ere opforte 

for Ingénieur Nobels Regning, som ligeledes ved Rigas Waggonfabrik lader forarbeide 

en Slags Cisternewaggoner efter amerikansk Mönster for Transport af Petroleum. 

Den storartede Scala, i hvilken dette sidstnævnte Industriforetagende 

drives, fremlyser exempelvis af den Omstændighed, at, til de allerede forhandenværende 

600 Cisternewaggoner, end yderligere 600 saadane ere bestilte og 

under Arbeide. Höist betydelige Omkostninger ere i Bolderaa nedlagte paa 

Magasiner og Maskiner, som staa i Forbindelse med Komudförselstrafiken. 

Begge Sider af Dunas Munding helt fra Riga til Udhavnene ere bebyggede 

med Fabriker til et Antal af over 200, hvis aarlige Udbytte overstiger 20 

Millioner Rubel. Rigas Handel har i Femaaret 1875—79 steget, hvad Udforselen 

angaaer, fra 34 til 57 Millioner, og hvad Indforselen betræffer, fra 

45 til 60 Millioner. For at raade Bod paa den Standsning i Söfartsforbindeleen, 

som er en Fölge af at Rigas Havn i Almindelighed er stængt af Isen 

under 5 Maaneder (Oktober—April), er der Spörgsmaal om at forbinde Riga 

ved en Jernbane med den 106 Werst derfra beliggende Stad Windau, hvis 

Havn aldrig fryser. 

Den paa modsatte Siden af den Curlandske Kyst ved Havet beliggende 

Stad Libau befinder sig endnu i Begyndelsen af sin Tilværelse som Handelsstad, 

men, helt siden Kornudförselen fra det Indre har begyndt at tage Veien 

over de Russiske Havne istedetfor over Königsberg og Memel, ere ogsaa her 

ganske betydelige Arbeider foretagne for at tilfredsstille de til Fölge af den 

voxende Handel opstaaede Behov. En Börs er allerede indrettet, og har man 

under seneste Aar med Iver arbeidet paa at fordybe og forstörre Havnen, et 

Arbeide, for hvilket Regjeringen har bevilget en Subvention af 7 Millioner 

Rubel. Byens Folkemængde har i Löbet af 6 Aar firedoblets og er det synderlig 

Jöder, som fra alle Kanter ere ditflyttede for strax fra Begyndelsen at 

kunne monopolisere den der fremspirende Handelsrörelse. Ogsaa fra Königsberg 

og Memel have nu adskillige Handelshuse der etableret Filialafdelinger. Da 

Libaus Havn almindeligvis kun er stængt af Isen under et Par Uger, have 

Handels- og Skibsfartsforholdene ogsaa kunnet udvikle sig der med overordentlig 

Hurtighed. Saaledes udförtes 1875 for 6 Millioner Rubel Varer, og indfortes 

for 2 Millioner. Allerede 1879 var Udförselen voxet til 28 Millioner og 

Indforselen til 5 Millioner. Ifjor ved August Maaneds Udgang var Udförselen 

angiven til 17 Millioner og Indforselen til 5'/a Millioner, ef Resultat som udviser 

en Forögelse for Udförselen af 250 %. og for Indforselen af 450 %. 

Den fra Naturens Side mest begunstigede Havn ved Östersöen er uden 

Tvivl Windau, som paa Grund af den ved Floden Windaus Munding dannede 

Bugt, byder den bedste og sikreste Ankerplads for en heel Flaade. 

Nævnte Flod har paa en Længde af 25 Werst en Dybde af 40 Fod og breder 

sig 6 Werst fra dens Udlob i Havet til et Bassin, som kan rumme en Mængde 

Skibe. Stadens smaa lokale Forholde have dog ikke tilladt, at en Foretagsom-

110 

hed, lignende den som har vist sig i de tre andre rigere Stæder, endnu har 

kunnet gjöre sig gjældende i nogen betydligere Grad. 

I Östersöhavnene raader en Virksomhed og et Handelsliv, som staar i 

stark Modsætning til Forholdene i de rent Russiske Stæder. Concurreneen 

fremtvinger der til Lettelse for Omsætningen i kort Tid Forholdsregler, som 

paa andre Steder maa skrues frem gjennem de forskjellige Instanser af Myndigheder 

og Intresserede, og som, naar de engang staae paa Papiret i Form 

af Reglementer etc., ikke længere svare til Oieblikkets Behov. Det tysktalende 

Element i disse Stæder, stimuleret af Jöderne, er langt mere vaagent 

end den reent Russiske Racej som ofte mangler den Foretagsomhed og den 

Elasticitet, der gjör Kræmmeren til en spekulerende Handelsmand. Den mere 

umiddelbare Berörelse med Udlandet, som er en Fölge saavel af den paa Östersökysten 

raadende livlige Skibsfart som af den Lethed i Affärsvei. som det 

brugelige Tyske Forretningssprog medfbrer, har ogsaa væsentlig virket til at 

der bringe Handelsforholdene ind i de Former som ere gjængse i det övrige 

Europa. 

Væsentlig paa Grund af disse Omstændigheder har jeg stedse anseet det 

tilraadeligt at vore Handelsmænd snarere vende sig for at knytte Forbindelser 

med Rusland til de forenævnte östersöhavne end til S:t Petersburg og Moscow, 

hvor de ofte hidtiis kun have samlet Skuffelser. I en tidligere Rapport fæstede 

jeg saaledes Opmærksomheden paa Nytten af at Svenske Handelsmænd, i 

det Oieblik da Kornhandelen begyndte at tage Veien over de Russiske Havne, 

burde anstille Agenter paa disse Pladse for at knytte Forbindelser. Dels er 

Opholdet der billigere end i S:t Petersburg og Moscow, dels, hvad der er vigtigere, 

lægger Sproget ei de store Vanskeligheder i Veien for den Fremmede 

der som her. 

Sluttelig vil jeg ikke tilbageholde den Bemærkning, som jeg forresten ogsaa 

för ved andre Leiligheder har udtalt, at hvis Svenske Industridrivende 

ville skaffe sig Handelsforbindelser i S:t Petersburg og Moscow, maa de forst 

og fremst paa Pladsen have faste Agenter, som tale Russisk, samt ikke frygte 

de pécuniaire Ofre, som Begyndelsen altid kræver, saa meget mere som det 

handler om at vinde Indtræde der hvor allerede andre Fremmede have fast Fod. 

I nærværende Oieblik er lidet eller intet her for vor Industri at gjöre, 

da Pengetilstanden paa Grund af det daarlige Körnaar er altfor mislig til at 

tilstede nogen större Udvikling i industriel Henseende, og dessuden den Russiske 

Regjering nu mere end nogensinde söger at ophjælpe de indenlandske Fabriker 

med Udelukkelse af de fremmede; men Tiderne ville vel ogsaa her forbedre 

sig, og hvilke Forholdsregler der end af Regjeringen i sidstnævnte Retning 

tages, ville de dog ikke kunne hindre, at den udenlandske Industrie benyttes 

i de Grene, hvor den Russiske umulig kan fyldestgjöre Behovet. 

F. Due.

111 

Uruguay. 

Montevideo den 31 januari 1881. 


De Förenade rikenas sjöfart på konsulsdistriktet är 1880 framgår af följande 

siffror: 

Till distriktet ankommo från utrikes ort med last 28 svenska fartyg om 9,394 tons, 

» » » » » i barlast 10 » » » 2,520 » 

Från » afgingo till » med last 26 » » » 7,299 » 

» » » » » i barlast 11 » » » 5,506 »> 

Till » ankommo från » med last 21 norska » » 7,834 » 

» » » » » i barlast 7 » » » 1,982 » 

Från » afgingo till » med last 22 » » » 6,215 » 

» » » » » i barlast 4 » » » 1,848 » 

Till distriktet anlände således 66 fartyg om 21,730 tons, hvaraf 38 svenska 

om 11,914 tons, eller 21 fartyg och 4,814 tons mer än föregående är; och 

28 norska om 9,816 tons, eller 10 fartyg och 717 tons mindre än 1879. 

Hela antalet med last ankomna fartyg utgjorde 49 om 17/228 tons, hvaraf 

28 svenska om 9,394 och 21 norska om 7,834 tons. Sammanlagda antalet 

med last afgångna fartyg utgjorde 48 om 13,514 tons, hvaraf 26 svenska om 

7,299 och 22 norska om 6,215. 

Af ofvan anförde fartyg hafva dock 11 svenska om 3,221 och 5 norska 

om 1,830 tons härifrån afgâtt med hitförda laster. 

Med de Förenade rikena har ingen direkt sjöfartsförbindelse under året 

egt rum. 

Hela antalet af till stationen ankomna fartyg var: 

1879 3,634 om 1,355,089 tons, kustfarten inberäknad, 

& 1880 3,982 » 1,348,319 » » » 

hvaraf 985 ångfartyg om 967,181 tons, 

& 2,997 segelfartyg » 381,138 » 

Starkast representerade voro: 

Ångfartyg. Tons. Segelfartyg. Tons. 

England med 169 om 280,787 & 90 om 45,607. 

Frankrike » 114 » 207,647 » 30 » 13,543. 

Italien » 50 » 63,595 » 175 » 82,329. 

Tyskland » 79 » 112,789 :» 56 » 20,106. 

Brasilien » 78 » 69,412 » 30 » 6,683. 

Spanien » — 215 » 41,933. 

Förenta Staterna > — 46 » 22,258 

Besättningarne på de Förenade rikenas fartyg uppgingo till : 

1879. 1880. 

på svenska 194 368 man, 

» norska 353 283 » 

Från svenska fartyg afmönstrades 2 och från norska 19 man, och påmönstrades 

å svenska 9 och å norska 15 man. 

och frän norska 2 man. 

Från svenskt fartyg rymde 1

112 

Summan af beräknad bruttofrakt för införda laster belöpte sig till: 

och för utförda 


med svenska fartyg £ 8,480. £ 10,670. 

» norska » » 9,425. » 11080. 

> svenska » » 3,265. » 6,250. 

» norska » > 7,260. » 5,420. 

Fraktkonjunkturerna för segelfartyg försämras i La Plata år från år, allteftersom 

ångbåtstrafiken tilltager. Redan nu kunna seglare sällan erhålla laster 

till hamnar, med hvilka direkt ångbåtsförbindelse finnes, och då endast af varor, 

som ännu ej gerna skeppas med ångbåt. Skeppslistorna utvisa, att alla 

vid stationen lastade svenska fartyg och nära halfva tontalet af de norska hafva 

afgått till New-York för ytterst låga frakter. Då emellertid ett bolag för direkt 

ångbåtsförbindelse emellan Förenta staterna och La Plata redan är bildadt, 

så kommer äfven denna om ock ringa förtjenst snart att upphöra. Utsigterna 

till lönande fraktförtjenst för de Förenade rikenas handelsflottor, så länge ingen 

fördelaktig konkurrens medelst passande ångfartyg kan åstadkommas, äro alltså 

i La Plata serdeles ogynsamma, och är det derföre att önska, att våra rederier 

äfven i dessa farvatten medelst tidsenliga fartyg söka häfda våra länders inom 

handelsverlden vunna anseende på hafvet. 

Noteringarne voro: 

Importhandeln upplifvades ej obetydligt efter regeringsombytet i sistlidne 

mars, då en del af de tusentals i frivillig landsflykt lefvande uruguayer återvände 

till fäderneslandet; men återföll mot slutet af året i sin förra apati, på 

grund af rykten om förestående inre oroligheter, i följd af hvilka krigsstyrkan 

förökades och skatterna förhöjdes. Ett förslag till ny tull-lag, hvars bas är 

25 % på från utlandet införda varor, diskuteras nu af den lagstiftande makten. 

De förnämsta undantagen från denna tullsats äro: 

Artiklar, hvaraf inhemsk industri finnes, skola betala 37 %. 

Trä- och andra råmaterial 15 » 

Åkerbruksredskap, utsädesfrön m. m .- 5 » 

Stenkol och salt 2 » 

Denna tullförhöjning, som utan tvifvel blifver sanktionerad, kommer att 

försvåra handeln med grannländerna. 

Ingen direkt import från eller export till de Förenade rikena egde under 

året rum. Från Hamburg hitfördes betydliga partier norsk klippfisk, hvars 

pris nedgick från doll. 9 à doll. 6 1 /, pr qvintal, svenska säkerhetständstickor 

i blecklådor, anjovis i kaggar och norsk fisklefvertran voro dessförutan de enda 

artiklar, som på indirekt väg importerades från de Förenade rikena, dock endast 

i smärre partier.

113 

Det tilländalupna året var deremot ganska gynsarut för exporten. De redan 

i början af detsamma fördelaktiga priserna pä landets förnämsta produkter 

stego vidare och noteringarne voro : 

Salta ox- och kohudar pr 75 S doll. 7.50 à doll. 8.50 

Torra ox- och kohudar » 40 » » 6 » r> 7.7 5 

Ull, otvättad mestizo » 25 » » 3.30 » J> 4.40 

Talg i pipor » » » 1.55 » » l.60 

Fårfällar 1 » » 0.105 » » 0.15 

Horn »1000 st, » 20 » » 35 

Strutsfjädrar » 1 "H? » 2.50 » » 3.50 

Varuomsättningen med utlandet belöpte sig till : 

Import. Export. 

1878 doll. 15,927,974 doll. 17,492,159 

1879 » 15,379,126 » 15,887,160 

1880 » 18,328,225 » 17,999,150 

Den ännu pågående skörden af hvete utfaller endast medelmåttig, och kommer 

föga öfverskott för utskeppning att erhållas. Utförseln af majs kommer 

deremot att blifva betydligare än under de föregående åren. 

Industrien är stadd i framåtskridande. Åtskilliga nya fabriker hafva etablerats, 

och om äfven den inhemska tillverkningen ännu ej kan täfla med den 

europeiska i qvalitet, kunna dess alster säljas betydligt billigare i följd af de 

höga skyddstullarne. Hittills tillverkas dock endast få andra än de i min förra 

årsrapport uppgifna artiklar. 

I norra delen af departementet Taeuarembo har befolkningen sedan långa 

tider såsom binäring idkat vaskning af guldförande sand och äfven bearbetat 

några smärre grufvor. Ett bolag af franska kapitalister har nu inköpt den rikaste 

delen af guld-distriktet för att bedrifva grufarbete i stor skala. Skulle 

resultatet motsvara af bolagets ingenieurer uppgjorda beräkningar, så kommer 

detta företag att hafva stort inflytande på landets framåtskridande, och att hitlocka 

en immigration, hvilken, om ock slutligen ej i guldgrufvorna, dock alltid 

i odling af landets rika jord skall finna sin utkomst. Koppar och marmor finnas 

i ymnighet i flera af republikens departement, dock ligga dessa skatter i 

brist på arbetskraft, kommunikationer och kapitaler ännu så godt som orörda. 

Statens tullar inbragte: 

1878 doll. 4,246,679 

1879 » 4,919,306 

1880 » 4,338,419 

Den konsoliderade 4 % statsskulden har varierat mellan 25 a 30 %. 

Kurserna noterades: 

på England 511/4 a 52 3 /4 d. pr doll. 

» Frankrike 5.38 à 5.58 d. pr fr. 

Invandringen är ännu obetydlig och öfversteg utvandringen med endast 

3,319 personer. 

På stadens barmhertighets-hospital vårdades under året kostnadsfritt 31 

svenskar och 18 uorrmän. 

Sam. Blixen. 

Ber. om Handel o. Sjöfart.

Calcutta den 8 februari 1881. 

114 



Från och med årets början är »East India Railway Line» en statens tillhörighet, 

och är såväl denna jernvägslinie som äfven »Eastern Bengal Railway» 

af stor betydelse för handeln. 

Medelpriset för hela året stälde sig pä följande sätt för de olika slagen 

af ostindisk bomull: 

fair Bengal Rup. 15.13 à 16.I 

fully fair » » 17. 1 à 17.5 

good fair » » 17.15 à 18.4 

fine » » 17.— à 19.1, allt pr bazar-mahnd. 

Shellack var i början af året mycket eftersökt för Europa, men gick sedan 

ned något. Såsom medelpris angifvas för 

prima europeiska märken Rup. 66. 7 à 68.10 

sekunda » » _... » 52. 4 7, à 57. 3 1/2 

mörk » » » 40.12 à 41. 7, pr bazar-mahnd. 

Jute betingade pr bal prima qvalitet Rup. 29.5 à 29.14 1/2, sekunda Rup. 

26.15 à 27.8. 

I början af året var liflig efterfrågan för ris passande för Vestindien, under 

det att de sorter som exporterats till Europa och Kapkolonierna ej voro 

lika begärliga. Marknaden förblef stilla och overksam till i oktober, dä prisen 

började gä ned. Table rice betaltes i medeltal med Rup. 4.9 à 4.10 1/2 pr 

bazar-mahnd. 

Hveteprisen varierade mellan Rup. 3.2 1/2 à 3.6, 2.l4 1/2 à 3.4 1/2 och 

2.157, à 3.3. 

Frakterna hafva under hela aret förblifvit låga, och kunna som medelfrakter 

angifvas: för bomull, tobak och jute £ 3.1 sh. pr ton om 5 balar, för 

shellack och té £ 3 — sh. 6 d. pr 50 kubikfot, för hvete £ 2.17 sh. 6 d. 

pr 20 cwt., för ris £ 2.12 sh. 4 d. pr 20 cwt. o. s. v. 

Medelkursen för 6 månaders bankvexlar har varit 1 sh. 8 u /,„ d. pr Rupee. 

Medelpriset för Stockholmstjära kan anses hafva varit Rup. 13.13 1/2 à 

14.9 samt för Stockholmsbeck Rup. 13.13 1/2 à 14.14, allt pr barrel. 

Af svenska fartyg ankom 1 om 267 tons i barlast från utrikes ort, och 

afseglade 2 om 496 tons till utrikes ort. Intet norskt fartyg ankom under året. 

S. E. Voigt. 

Akyab (provinsen Aracan) den 28 februari 1881. 


Intet svenskt fartyg ankom under året till distriktet. Af norska fartyg 

afgingo 5 med last af 5,133 tons ris. Platsens förnämsta handelsartikel är

115 

ris, hvaraf utfördes till Europa 167,464 tons och till OBtindiska hamnar 23,022 

tons. Priset på ris stälde sig 5 sh. 4 1 /» d. pr cwt. fritt ombord. Medelfrakten 

var 3 £ pr ton för ångfartyg och 2 £ 10 sh. för seglande fartyg. 

Ingen direkt handelsförbindelse egde under året rum mellan de Förenade 

rikena och distriktet. 

G. Ruckert. 

Madras den 20 januari 1881. 


Distriktet har under året besökts af ett norskt fartyg, som kom från Mauritius 

i barlast och afgick till Batavia likaledes i barlast. 

Port Louis (Mauritius) den 2 januari 1881. 


Af svenska fartyg ankommo under år 1880 1 om 195 tons med last och 

2 om 395 tons i barlast; samtliga dessa fartyg afgingo med last till utrikes 

ort. Af norska fartyg ankom 1 om 251 tons med last från Norge, 3 om 2,545 

tons med last och 1 om 286 tons i barlast från utrikes ort. Samtliga norska 

fartyg afgingo till utrikes orter, deraf 3 om 1,408 tons med last och 2 om 

1,674 tons i barlast. 

Det norska fartyget, som hade last från Norge, medförde plankor, hvilka 

såldes efter 20 cents (af rupee'n) pr löpande fot. Triits beskaffenhet var ej 

den bästa, eljest skulle den kunnat betinga 24 à 26 cents. 

W. H. B. Wilson.

Triest den 17 mars 1881. 

116 



Till distriktet aukomrao med last frän utrikes ort 6 svenska fartyg om 3,888 tons, 

» » » i barlast » » » 2 » » » 634 » 

Frän « afgingo med last till » » 5 » » » 1,724 » 

» » >» i barlast « » » 1 » » » 696 » 


» » utrikes ort 28 » » » 16,417 

» «> » i barlast » » 6 » » » 2,036 » 

Från » afgingo med last till » » 41 » » » 20,903 » 

» » i barlast » » 2 » » 1,049 » 

Hela antalet med last ankomna fartyg utgjorde 38 om 21,523, deraf 6 

svenska om 3.888 och 32 norska om 17,6.35 tons; antalet med last afgângna 

fartyg utgjorde 46 om 22,627 tons, deraf 5 svenska om 1,724 och 41 norska 

om 20,903 tons. 

Handelen og Skibsfarten have, ligesom de her neden opgivne Detaljer 

udvise, ikke havt store Forandringer, og medens Omsætningen af nogle Artikler 

var aftagende, saa var den af andre tiltagende; de hidkomne og afgaaede 

Fartöiers Antal var mindre end Aaret forud, dog var Tonnagen omtrent lige. 

Fiumes Handel og Skibsfart ere derimod aarlig tiltagende. 

Det herværende Municipium har forenet sig med Handelskammeret for 

at udfinde Midler at modarbeide Triests aftagende Handelsrörelse; ligesaa har 

den herværende Statholder udnævnt en Comité af flere Medlemmer af Municipium, 

Handelskammere og andre for at forhandle om samme Gjenstand, og for 

at soge at modarbeide at Fiume af den ungerske Regjering nyder större Privilegier 

end Triest af den österrigske; der underhandles om Fragtnedsættelse 

med de bestaaende Jernbaner, men uden nye kortere Jernbanelinier til Syd- 

Tydskland, vil Oiemedet neppe opnaas. 

Sundhedstilstanden var ogsaa i det afvigte Aar saavel i Byen som i Omegnen 

tilfredsstillende. 

I fölge den sidste December 1880 stedfunden Folketælling havde Triest 

141,333 Indvaanere, deraf 72,005 i selve Byen, 61,378 i Forstæderne og 

7,950 i Omegnen. 

Det österrigske Handelsministerium har udfærdet under 1 December 1880 

en Forordning som træder i Kraft den 1 Januar d. A. hvorved bekjendtgjöres 

Skyldigheden for alle Skibsförere at paa Söen yde Hjelp til de behovende, 

ifölge derved opgivne Foreskrifter. 

De österrigisk-ungerske Jernbanelinier, som 1879 havde en Længde af 

18,204 Kilometer, ere i 1880 forögede med 112 Kilm. Saavel Passagerbevægelse 

og Varebefordring, som ogsaa Bruttoindtægterne var i det afvigte Aar 

gunstige for disse Jernbaner. — Forskjellen i Plus tilkommer de österrigske 

Jernbaner, derimod de ungerske udviser et Minus. Aar 1880 befordredes

117 

36,877,000 Passagerer imod 36,307.000 Aar 1879. — Indtægter for Passagerer 

og Bagage opgik 1880 til fl. 46,170,000 imod fl. 44,972,000 i 1879. 

— Indtægter for Transport af Varer som opgik til 48,171,000 Tons var i 

1880 fl. 159,767,000 — imod fl. 157,090,000 i 1879. 

Fra Sverige hidfortes i Begyndelsen af det afvigte Aar, 1063 Fade Tjære, 

hvilken Vare ei har havt en livlig Afsætning, og detaljeres fra 16 til 19 fl. 

pr Heltönde. 

Fra Norge importeredes i Aarets Löb, direkt med 11 Fartöier, deraf 4 

norske, 64,377 voger Rundfisk, og fra Venedig circa 10,740 voger Rundfisk, 

eller tilsammen circa voger 75,117, mod voger 101.300 Aaret forud. 

serne varierede fra 22 til 34 fl. pr Qvintal, alt efter Qvaliteten. 

Pri 

Direkt till Sverige var ingen Udforsel, derimod via Hull, Holland og 

Antwerpen udförtes fölgende Varer: 

til Stockholm: 

Olivolie Kilo 12,706 

Torrede Frugter ._ » 5.651 

Makaroni-, » 3.074 

Mandler og Nödder » 2,403 

Krydder og Specerivarer » 2,598 

Fenkol » 11,449 

Gummi » 16,743 

Laurbærblade » 10,014 

Kastorolie >' 1,114 

Viner og Likör » 1,190 

Diverse Varer » 2,967 Kilog. 69,909 

Til Göteborg: 

Olivolie Kilo 13,137 

Törrede Frugter » 20,922 

Mandler og Nödder » 959 

Fenkol » 6,420 

Gummi » 59,105 

Laurbærblad » 6,714 

Johannesbröd » 6,078 

Specerivaror » 990 

Diverse Varer » 605 Kilog. 114,930 

Tilsammen til Sverige: Kil. 184,839 

Direkt 

Antwerpen : 

til Norge udförtes herfra intet, derimod via Hull. Holland og 

til Christiania diverse Varer tilsammen Kilo 36,610 

» Bergen » d:o » » 25,999 

Tilsammen til Norge Kilog. 62,609 

Hovedinförselen var fölgende: 

Aar 1880. Aar 1879. 

Kornvarer Kvintal 1,182,830 mod Kvintal 1,545,742 

Kaffe » 111,910 » » 127,880 

Sukker » 429,620 » » 444.620

118 

Törrcd Frugt Kvintal 158,510 mod Kvintal 187,825 

Ris » 125,933 » » 113,315 

Olivolie » 51,760 » » 132,200 

Kryder - » 53,003 » » 43,988 

Gummi, fra Egypten Färder 20,637 » Färder 17,833 

Sild röget Fade 4,048 » Fade — 

Spiritus indenlandsk » 18,720 » » — 

d:o udenlandsk » 3,641 » » — 

Petroleum » 265,160 » » 290,213 

d:o Kasser 33,195 » Kasser 56,707 

Bomuld Baler 182^887 » Baler 152,772 

Uld » 18,169 » » 8,620 

Hamp og Jute » 29,335 » » 29,745 

Huder Styk. 746,895 » Styk. 966,990 

Farvetræ Kvintal 23,640 » Kvintal — 

Svovl » 35,853 » » — 

Jern, svensk, russisk og engelsk » 2,250 » » 4,300 

Staal Kasser 28,300 mod Kasser 37,500 

Raajern Tons 2,210 » Tons 1,988 

Stenkul indenlandsk » 60,072 » » 66,860 

d:o udenlandsk » 51,266 » » 55,902 

Indforselen til Lands var: 1880 Kvintal. 6,974,813, og i 1879 Kvintal 

6.388,440, 

2,804,099. 

og Udforselen 1880 Kvintal 2,910,198, og i 1879 Kvintal 

Hovcdudforselen Söveis var folgende: 

Brasilien Meel Tönder 85,778 

England d:o » 19,134 

d:o d:o Baler 182,961 

d:o Egestav Styk 1,313,646 

Frankrig d:o » 39,704,401 

d:o Bonner Kilo 1,403,300 

d:o Bræder Styk 61,063 

Algerie d:o » 480,825 

Spanient Egestav » 148,817 

d:o Staal Kasser 3,334 

Nordamerika Svedsker Fade 20,897 

d:o Jern . Tons 19,528 

d:o tomme Fade Styk 184,231 

Hollland Bönner Kilo 1,307,752 

Italien d:o » 1,317,800 

d:o Kli y 1,894,700 

d:o Spiritus Fade 11,207 

d:o Halvbord, Bord og Planker, Styk 1,983,939 

d:o d:o til Frugtkasser » 2,603,795 

Malta d:o Bord og Planker » 132,292 

Grækland d:o d:o » d:o » 1,633,903 

d:o Bogstav » 796,975 

Tyrkiet og Egypten Halvbord, Bord og Planker » 704,241 

d:o » d:o Fnrebjelker » 185,989 

d:o » d.o Lægter _ » 1,313,121 

d:o » d:o 01 Kolli 64,533 

Port Said, Suez, Aden og Bombay, Öl » 4,630 

d:o d:o d:o » d:o, Halvbord Bord og Planker, Styk 67,996

119 

Til forestaaende Udförsel deltog: — til Brasilien 2 svenske og 9 norske 

Fartöier; — til England 1 norsk Fartöi med Egestav; — til Frankrig, 1 

svensk og 8 norske Fartöier; — til Alger, 1 norsk Fartöi; — til Nordamerika, 

2 svenske og 14 norske Fartöier, med Jern og Tomfade; — til Italien, 

1 norsk Fartöi;— til Grækland, 2 norske Fartöier. 

I Löbet af Aar 1880 hidkom fölgende Fartöier: 

med Last, Seilfartöier 4,834 af tilsammen 246,577 Reg. Tons 

» » Dampskibe 1,530 » » 728,614 » » 

i Ballast » 128 » » 61,452 » » 

» Seilfartöier 716 » » 75,288 » » 

Fartöier 

og afgaaede: 

7,208 » » 1,111,931 Beg. Tons 

med Last, Seilfartöier 4,291 af tilsammen 295,472 Reg. Tons 

» » Dampskibe 1.582 » » 744,323 » » 

i Ballast » 113 » » 46,492 » » 

» Seilfartöier 1,214 » » 35,355 » » 

Fartöier 7,200 » » 1,121,642 Reg. Tons. 

Aar 1879 hidkom 7,824 Fartöier af 1,102,070 Reg. Tons 

og afgik 7,827 » » 1,109,880 » » 

Den österr. ung. Handelsflaades Bestand var i 1880 fölgende: 

Antal. Reg. Tons. Mandaltab. Hestkraft. 

Seilfartöier til hengre Fart 461 221,363 4,614 

Dampskibe )) » » 75 62,101 2,341 16,655 

Seilfartöier » » Kystfart 65 6,865 313 

Dampskibe » » » 5 642 56 333 

Seilfartöier » limiteret » 1,759 24,659 4,926 

Dampskibe » » » 33 1,227 189 880 

tilsammen Fartöier 2,398 316,857 12,439 17,86!? 

endvidere: Fiskerbaader 2,052 5,755 7,448 

tilsammen 4,450 322,612 19,887 17,868 

heraf hörer til det österrigske Kystland fölgende: 

Antal. Reg. Tons. Mandskab. Hestkraft. 

Dampskibe 107 63,789 2,555 17,683 

Fuldriggede 10 10,314 145 

Barks 107 113,900 2,205 

Brigs 60 20,451 518 

Skonert og Skonertskib 88 16,101 519 

Lystkutter 6 88 15 

Kystfarer 1,587 22,587 4,462 

Fiskerbaader 1,988 5,619 7.306 

tilsammen Fartöier 3,953 252,849 17,725 F7.683 

Til det ungerske Riget hörer fölgende Fartöier: 

Antal. Reg. Tons. Mandskab. Hestkraft. 

Dampskibe 6 181 31 185 

Fuldriggede 2 1.415 32 

Barks 92 47,010 996 

Brigs 41 14.216 369

120 

Antal. Reg. Tona. Mandskab. Hestkraft. 

Skonert og Skon.- Skib 15 4,506 112 

Lystkutter 3 25 8 

Kystfarer 274 2,274 472 

Fiskerbaader 64 136 142 

tilsammen Fartöier 497 69,763 2,162 185 

I Löbet af Aar 1880 byggedes paa de österrigisk-ungerske Værfter fölgende 

Fartöier: 

i Triest 11 Seilfartöier, 7 Dampsk., 18 Kystf. af tils Reg. Tons 6,603 

paa de andre Ssterr. Værfter 33 » — 134 » » » » » 3,620 

» » nngerske » — — — 2 » » » » » 72 

Tilsammen 44 Seilfartöier, 7 Dampsk., 154 Kystf., af tils Reg. Tons 10,295 

Værdi af de i Triest byggede Fartöier opgik tilsammen til fl. 2,290,945 

» » » paa de andre österr. Værf. byg. » » » » » 483,139 

» » » » » ungerske » B » B B B » 9,300 

tilsammen fl. 2,783,384 

De nybyggede större Seilfartöier kom derefter at koste per international 

Registerton, byggede af Egetræ, kobberfaste og kobrede fl. 155 

» » og B 140 

» » jernfaste og zinkforhydede » 135 

» » og jernfaste B 125 

De her nybyggede Jerndampskibe kom at koste pr international Registerton: 

fra 100 til 500 Registertons fl. 250, og fra 500 til 2000 Registertons 

fl. 220; — Maskinen efter Compounds System med alt Tilbehör fra 600 til 

650 fl. pr nominel Hestekraft. 

Fragtforholdene var i Aarets Löb, med enkelte Undtagelser, meget flaue, 

og nu noteres s. f. 

Dampskibe: — til Sverige og Norge, 45 à 55 Riksmark pr Ton af 1000 

Kilog. — England, 16 sh. à 22 sh. stg. pr Ton. — Holland og Antverpen 

25 ih. à 35 sh. stg. pr Ton. — Bordeaux 20 francs pr 42 Kubikfod. — 

Newyork 25 sh. à 30 sh. stg. pr Ton. — Alexandria 25 francs pr 100 Bræder. 

Seilskibe: — Brasilien 32 sh. 6 d. à 37 sh. 6 d. stg. pr Ton med 5%. — 

Newyork eller Philadelphia 10 sh. à 12 sh. stg pr Ton, og 15 à 18 pence 

pr Tomfad. — England 5 sh. stg. pr 100 Stav 37". 5 1/4. 1 1/4". — Bordeaux 

5'/, francs pr 100 Stav 37". 5 1 /,". l'A"- — Algeriet 24 francs pr 

100 Bræder, med 5 %. — Oporto 20 à 22 francs pr 42 Kubikfod. — 

Marseille og Cette 15 og 16 francs pr 42 Kubikfod, med 5 %• — Palermo, 

Messina, Trapani, Cagliari 24 à 26 Lire pr 100 Bræder, med 5 %. 

Kursen paa London noteres nu paa Sigt for 10 £ fl. 117.55, og paa 

burg for 100 Riksmark fl. 57.15. 

Fra Vardö hidkom for nogle Dage siden, 8,528 voger Rundfisk; Priserne 

holde sig uforandrede fra 24 til 31 fl. pr 100 Kilo., alt efter Qvaliteten. 

J. Konow.

121 

Ryska riket. 

Archangel den 19 februari 1881. 


De Förenade rikenas sjöfart på distriktet år 1880 framgår af följande: 

Till distriktet ankom i barlast från Sverige 1 svenskt fartyg om 460 tons, 

» » » utrikes ort 21 0,908 

Frän » afgingo med last till » 22 7,368 

Till » ankommo i barlast från Norge 101 norska » 28,118 och 

180 läster, 

» » » med last » utrikes ort 4 » » 1,008 tons, 

» » i barlast » » 89 » » 24,216 » och 

812 läster, 

Frän » afgingo med last till » 192 » » » 53,343 tons och 

964 läster. 

Af de svenske Fartöier vare 8 Dampskibe, hver Reise regnet som et Fartöi. 

To af Dampskibene gjorde to Reiser. De norske Fartöier, hvoraf 1 gjorde to 

Reiser, vare Seilskibe med Undtagelse af 2 smaa her i Archangel solgte Dampbaade. 

Alle, saavel svenske som norske Fartöier, de to nævnte, solgte Dampbaade 

undtagne, afgik med Last til Udlandet. 

De tre foregaaende Aar ankom til Distriktet: 

Svenske Fartöier. 

1877, 46 dr. 15,252.3 1 Tons. 196 

1878, 61 » 21,508.07 » 148 

1879, 21 » 8,364.32 » 197 

Norske Fartöier. 

11.071 C. L. 

32,164.0« Tons 

918 C. L. 

B 40.673.33 Tons 

469 1/2 C. L 

B 53,109.31 Tons. 

Den svenske Skibsfart paa Distrietet, sammenlignet med 1879, 

tiltog med 1 Fartöi, aftog 990,51 Tons. 

Den norske, aftog med 3 Fartöier, tiltog 1,332,4 5 » 

Optjent Bruttofragt var: 

1880 for 22 svenske Fartöier 209,483 Kr. 

» indgaaende 4 norske » 5,630 

udgaaende » 190 1.426,897 

» 194 1,432,527 

1879 21 svenske 214,722 » 

» 197 norske 1,345,997 » 

1878 » 61 svenske 691,290 » 

148 norske 1,271,455 

1877 46 svenske 495,450 

196 norske » 1,751,945 » 

Fragterne stode i det Hele taget bedre end foregaaende Aars. 

Trælastfragterne fra Archangel vare saaledes i 1880 med faa Undtagelser: 

paa London fra 57 sh. 6 d., — 60 sh. 

Östkysten (Kulhavn) 53 9 og 55 sh. — 57 sh. 6 d. og 60 sh.

122 

paa Östkysten andre Havne fra 57 sh. 6 d., — 60 sh., almindeligst 60 sh. 

» Vestkysten (Kulhavn) » 60 » 

» » andre Havne ... » 60 » 65 d., enk. Fragter 67 sh. 6 d.. 70 sh. 

» Canalhavnene » 60 sh. — 65 sh. 

Bordeaux » 90 fr. in full til 90 fr. 5 %. 

» Marseille, Cette » 103 » 5 X til 105 fr. 5 X, enkelte Fragter 

102 og 106 5 %. 

Havrefragterne vare: 

paa Ostkysten fra 3 sh.—3 sh. 6 d., almindeligst 3 sh. 3 

d. pr Quarter, 320 ffi. 

Linsædfragterne vare: 

paa Östkysten fra 3 sh. 6 d. — 3 sh. 9 d. pr Quarter, 424 % 

» Holland » 25—26 fl. pr Kuglast à 15 Tschetvert. 

Tjærefragterne vare: 

paa London og Ostkysten ... fra 3 sh. 6 d. — 3 sh. 9 d., almindeligst 3 sh. 6. d. 

Begfragterne som almindeligt i Regelen 3 d. höiere end for Tjære, hvilket, 

Hensyn taget til Begfadenes Störrelse og Vægt, er uforholdsmæssig liden Forhöielse. 

I Aaret 1879 var den almindeligste Fragt for Trælast til London fra 55 

sh. til 57 sh. 6 d., til Kulhavnene paa Östkysten 50—52 sh. 6 d., til andre 

Havne 55 sh.; til Canalen 57 sh. 6 d.—60 sh. ; til Vestkysten 60 sh. ; til 

Bordeaux 80—85 fr. 5 % og til Marseille og Cette 100 fr. 5 %. 

For Havre til Östkysten betaltes i 1879 3 sh.; for Linsæd, ligeledes til 

Ostkysten 3 sh. 6 d.—3 sh. 9 d., til Vestkysten 4 sh. og til Holland 26— 

28 fl. For Tjære var Gjennemsnitsfragten til Östkysten 3 sh. 4'/2 d. 

Fragterne paa Onega og Soroka, hvor Skibsafgifterne ere forholdsvis smaa, 

stode ogsaa i fjor, som almindeligt, 10—15 %, under Archangelsfragterne. Fra 

Mesen derimod, hvor Afgifterne, efter sidste Aar etableret ny Tarif, endog ere 

höiere end i Archangel, betaltes ifjor Fragt til London med 62 sh. 6 d. pr 

Standard. Da Havnen desuden er mindre bekvem, torde höiere Fragter fra 

Mesen end fra andre Udskibningssteder ved Hvidesoen vare fuldkommen berettigede. 

Fra Onega, Soroka og Mesen skibes blot Trælast. 

Af her fblgende Opgave over Bruttofragter for fra Archangel de sidste 

syv Aar expederede norske Seilskibe fremgaaer, i hvilken Grad Fragterne ifjor 

stode over foregaaende Aars. 

Antal Optjent Bruttofragt 

Aar. Skibe. Tons. Bruttofragt. pr Ton. 

1874 157 40,531 Kr. 1,493,688 Kr. 36.85 

1875 173 48,475 » 1,491,520 » 30.77 

1876 177 46,775 » 1,449,420 » 30.99 

1877 167 43,191 » 1,406,345 » 32.56 

1878 122 31,649 » 960,050 » 30.33 

1879 168 42,716 » 1,086,181 » 25.43 

1880 159 40,660 » 1,112,560 » 27.61 

Isgangen i Dvinafloden begyndte ifjor ved Archangel den 12:te Maj, to 

Dage tidligere end den i en Række af Aar observerede midlere Tid for Islösningen 

her ved Stedet. Förste Skib, den norske Brig Bgersund, ankom den 

2:de Juni, altsaa tre Uger efter Isgangen, hvilket netop er det Tidsrum, som 

ansees at burde forlöbe efter Dvinas Aabning, inden Skibe antages at kunne 

komme herop uden at löbe altfor stor Risiko af Isen. Selv de först ankomne 

Skibe synes ikke i synderlig Grad at have været generede af Is, som ogsaa 

snart forsvandt af Hvidesoen. Skibsfarten aabnedes saaledes ifjor ligesom foregaaende 

Aar under særdeles heldige Omstendigheder, uden Söskader. Til Onega,

123 

Soroka og Mesen sees de förste Skibe at være ankomne noget senere end til 

Archangel, hvilket ogsaa især for de to förste Steders Vedkommende er det 

Almindelige. 

Skibene havde ifjor, især de med Vaarflaaden ankomne, med faa Undtagelser 

hurtige Reiser. To til tre Uger fra Nordsohavnene var det Almindelige. 

Udpaa Sommeren bleve flere Fartöier paa Hidreisen i væsentlig Grad forsinkede, 

hovedsagelig ved stille Veir, ligesom der ogsaa under hele Fartstiden blandt 

Fartöier fra fjernere Havne fandtes enkelte, som havde havt temmelig lange 

Reiser. De mange forskjellige Courser, som Reisen hertil medförer, gjör det, 

som i en tidligere Beretning paaviist, umuligt til Rettesnor at opstille nogen 

midlere Tid for Reisernes Varighed til disse Egne. Ved at beregne Gjennemsnit 

af Dagantal af svenske og norske Skibes Reiser til Archangel ifjor, 

faaes fra Nordsohavnene 21 5 /6 Dag, og fra Havne ved Canalen, fra Vestkysten 

af Storbritanien samt fra Irland 2372 Dag, hvilket maa ansees som meget heldigt. 

Intet af de forenede Rigers Skibe led saavidt bekjendt under Aarets Skibsfart 

större Söskade i dette Farvand. Et engelsk Dampskib sank paa Hidreisen 

i Hvidesöen efter Grundstödning i tykt Veir. Et fransk Seilskib blev condemneret 

efter at være kommen paa Grunde udenfor Dvinabarret, men iövrigt 

vides ingen större Havarier at være skeede. Under Hösten forsinkedes mange 

Fartöiers Afreise fra Archangel ved contrairt Veir, ligesom Overreiserne for 

en heel Deel Skibe synes at have været ualmindelig lange. Sidste norske Skib 

udklareredes fra Archangel den 30:e September; den 18:e August forlod sidste 

svenske Skib Havnen. Sidste Afseiling til Udlandet fandt Sted den 1 l:te October. 

Et Skib, der afgik herfra Dagen efter, frös inde i Floden, som paa 

Grund af ualmindelig tidlig Frost lagde sig tre Uger för vanlig Tid. 

Fyr-, Havne- og Lodsvæsen. Det i sidste Aarsberetning omtalte Fyrskib, 

bestemt for Udlægning paa Dvinabarret, er for Nærværende under Bygning, 

men vil ikke blive færdigt for Bestemmelsen för i Aaret 1882. Som det blev 

oplyst, er det Meningen, at det samtidigt skal tjene som Lods- og- Redningsstation, 

forhaabentlig til adskillig Lettelse for Skibene. Vandhöiden paa Dvinabarret 

er fremdeles under normale Omstændigheder 14 Fod 2 engelsk Maal. 

Hvad Gouvernementets Communiéationsvæsen betræffer ere ingen Forbedringer 

indförte. Terrainundersögelser foregaar for Jernbaneproject fra Kadnikoff i 

Nærheden af A r ologda, det nordligste Punkt i Ruslands Jernbanenet östenfor 

St. Petersburg, til Beresnik, 280 Verst fra Archangel. I Consulatets sidste 

Aarsberetning bleve fremhævede Fordelene ved et saadant Anlæg, for hvis Realisation 

dog endnu ingen Sikkerhed haves. Nogen Udvidelse af Telegrafnettet 

har heller ikke fundet Sted, saa Exporthavnene Onega, Soroka og Mesen fremdeles 

ere uden Telegrafforbindelse. 

Skibsafgifterne i Archangel betaltes ifjor uforandrede efter i Aarsberetningen 

for 1878 indtagne Regulativ. Kapteinernes hyppige Klager i tidligere 

Aar over, at Certepartiernes Bestemmelser, navnlig med Hensyn til Adresse- 

Commissionen, ikke bleve respecterede af Afskiberne, ere for en Deel forstummede. 

Fartöier, der ganske undtagelsesvis have været befragtede under Certepartier 

med Bestemmelsen »frce of address commission» have i Regelen været 

befriede for denne Afgift. 

Under Fjoraarets Skibsfart udbetaltes Fragtforskud til Skibene her i Archangel 

efter fölgende Beregning for Sölvrubel: 

London 2 Md 27 d. 

Amsterdam ... 2 » 137 cent. 

Hamburg 2 » 130 pfennige. 

Paris 2 » 285 cent..

124 

hvilket sammenlignet med tidligere Forhold heroppe maa kaldes billigt, da Petersburg-Coursen 

paa Rubel en stor Deel af Sommeren stod i 25 1/2 d. og 25 3 /4 

d., og först udpaa Hösten gik ned, dog ikke under 25 d. Ligesom i foregaaende 

Aar forsynede adskillige Rederier sine Skibe med Penge ved at 

accreditere Kapteinerne hos en Bank i St. Petersburg, som besörgcr Pengene 

indbetalte til Kapteinerne gjennem Statsbankens Filialkontor her i Archangel. 

Paagrund af Afskibernes lave Cours paa Forskuddene medförte Forsændelse af 

Penge paa denne Maade formentlig ikke stor Besparelse ifjor, men har desuagtet 

den Fordeel at holde Exporteurernes Beregning af Avance paa Fragtforskuddene 

nede. 

For Onegas og Sorokas Vedkommende henvises til den i Consulatets sidste 

Aarsberetning givne Opgave over Skibsafgifterne, blot med Bemærkning, at Lodspengene 

i Onega ifjor opkrævedes med 7 Kopek pr Ton istedetfor som tidligere 

med Rub. 25 pr Skib. 

I Mesen, hvor Skibningen ifjor efter en Sagbruget overgaaet Ildebrand 

igjen blev optagen, beregnedes Skibsafgifterne efter fölgende for endeel modificerede 

Regulativ. 

Lastepenge til Staten pr Ton 5 Kopek 

Adressepenge » Stand. £ 0.2. 9. 

For Lods, om saadan önskes: 

fra Flodmundingen til Lastepladsen pr Stand. £ 2.0. 0, 

» Lastepladsen tilsöes - B » £ 3.0. 0, 

For Bugseerbaad fra Söen » » £ 0.0.10, 

» Bugseerbaad tilsöes - » » £ 0.1. 0, 

Ballastpram medregnet. 

» Bugseerbaad til samme _. pr Ton £ 0.2. 0. 

Vid Sammenligning med tidligere gjældende Tarif fremgaaer, at Lastepengene, 

der foruden Berettigelse opkrævedes med 1 sh., nu er nedsat til det Lovmæssige, 

10 Kop. pr Last, lig 2 Tons. Adressepengene, der för, sammenlagt 

med en egen Post for Dpctor og Medicin, var 2 sh. 6 d., ere derimod opsatte 

med 3 d. pr Standard. For Ballastlosningen betaltes för 1 sh. 6 d. pr Ton. 

beregnet af en Trediedeel af Skibets Drægtighed, uanseet det udlossede Kvantum, 

nu derimod 2 sh. pr Ton udlosset Ballast. Lodspenge og andre Udgifter 

ere derimod uforandrede. For Fragtforskud til Skibene, hvarpaa tidligere i 

Mesen toges ublu Avance, indtil 40 % var Beregningen ifjor meget moderat, 

26 d. pr Rubel, altsaa 1 Pence mindre end i Archangel. Desuagtet maa Skibsafgifterne 

i Mesen ansees for uforholdsmæssig höie. især naar, som allerede bemærket, 

Hensyn tages til Stedets Ubekvemhed i det Hele taget. De i Afsnittet 

om Fragtsatserne paaviste höie Fragter paa Mesen, sammenlignet med Fragterne 

paa de andre Hvidesöhavne, ere formentlig hovedsagelig bevirkede ved 

Stedets höie Afgifter. Ifjor indförtes i Rusland det internationale System for 

Maaling af Skibene, hvilket samtidigt med ikke ubetydelig Tidsbesparelse ved 

Expeditionen ogsaa i nogen Grad bidrager til at formindske Afgifterne for Skibene 

især i Archangel, hvor samtlige Udgifter med Undtagelse af Lodspengene 

beregnes efter Tonnagen. En russisk Last skulde nemlig være 2 Register 

Tons, men Drægtigheds-Beregningen udförtes med saa ufuldstændige Data, at 

Lasten sem oftest blev mindre end 2 Tons, og Drægtigheden saaledes, især for 

Skibe af nyere Construction, större end den skulde være. Exempelviis kan anföres, 

at Drægtigheden af 168 norske Seilskibe, efter norske Maalebreve 42,716 

Tons, var 46,157 Tons efter russisk Maaling. Det hendte imidlertid ogsaa, at 

enkelte Skibe bleve mindre. De faste Udgifter i Archangel, nemlig Lastepenge, 

Adressepenge og Afgifter til Byen, belöbe sig til 79 Kop. pr Ton.

125 

Sundhedstilstanden under Fjoraaret var uagtet Koppesygdom i nogle Landcommuner 

i det Hele taget tilfredsstillende i hele Districtet. 

Ingen Desertioner fandt Sted fra svenske Skibe under Aarets Skibsfart. 

Fra norsk Fartoi deserterede en svensk Sömand. 

Det hænder ikke saa skjelden. at Skibe ankomme med paslöse finske Söfolk, 

tilhörende Skibsbesætningen. De sidste Aars politiske Uroligheder her i 

Landet have medfört, at Autoriteterne strengt paasee, at russiske Undersaater, 

forhyrede med udenlandske Skibe, kunne legitimere deres Ret til Söfart i l'dkndet, 

idet det de i modsat Fald blive Skibene fratagne og hjemtransporterede 

som Fanger. Ifjor havdes saadanne Tilfælde, og da det her paa Stedet som 

oftest er vanskeligt at skaffe duelige Söfolk til Remplacering, kan det ikke noksom 

anbefales, at det ved Forhyring af russiske Tndersaater passées, at de ere 

forsynede med gyldige Pas. 

Import. 

Fra norsk Finmarken införtes i russiske Kystfartöier: 

1, til Archangel i 249 Fartöier, hvoraf 8 Dampskibe, tilsammen drægtige 

15,451 -Tons. 

Pud. Rubel. 

Saltet og törret Fisk 736,437 til Værdi 648,064 

» Sild ._ 5,867 » » 3,563 

Salt 5,751 » » 1,815 

Vildtskind 39 » » 6,724 

Mölle- og Slibestene 1.838 > » 1.793 

Kaffe 109 » 1,480 

Vine 76 » » 500 

Manufactur- og forskjellige andre Varer » » 3,395 

667.331 

2, til Onega, Surna, Soroka, Kem og Mesen i 46 Fartöier, dr. 2,514 Tons. 

Pud. Rubel. 

Saltet og törret Fisk 121,145 til Værdi 132,816 

» Sild 38 » » 35 

Salt - 5.191 » » 1.751 

Vildtskind, 868 Stykker og 15 » >. 5,917 

Mölle- og Slibestene 2,042 » » 2.144 

Forskjellige andre Varer > > 107 

142,770 

Import fra norsk Finmarken Aaret 1880 Rub. 810,104. 

Fra andre udenrigske Steder, hovedsagelig England og Hamburg införtes: 

1, til Archangel: 

Pud. Rubel. 

Salt (Liverpool) 255,476 til Værdi 28,937 

Stenkul 220,292 > » 12.385 

Vin, Brændevin 4,223 > » 34,780 

Porter, Ol 235 » » 863 

Frugter, friske og törrede 1.033 » » 4,488 

Kaffe 1,380 » » 15,455

126 

Pud. Rubel. 

The 113 til Værdi 2,150 

Vildtskind 7 » » 2,345 

Petroleum 948 » » 2,720 

Andre Olier, Maling 4,878 > » 33,450 

Soda _ 3,038 » » 3,400 

Metaller 2,430 » 5,566 

Maskiner, Verktöi .. 2,395 » » 21,197 

Slibestene 2,270 » » 2,605 

Mamifactur- og forskjellige andre Varer » » 29,404 

199,745 

2, til Onega, Soroka og Mesen: 

Maskindel», Verktöi, Stenkul, Petroleum, Colonial og andre 

Varer » 7,004 

206,749 

Districtets samlede Import i Aaret 1880 1,016,853 

» » » 1879 973,217 

hvoraf fra norsk Finmarken 710,679 

Export. 

Til norsk Finmarken udförtes i russiske Kystfartöier: 

1, fra Archangel i 211 Fartöier, hvoraf 9 Dampskibe, tilsammen drægtige 

14,205 Tons. 

Rubel. 

Meel, Gryn, hovedsagelig Rugmeel Pud. 418,583 til Værdi 460,100 

Rug, Havre Tschetvert 40 » » 425 

Spiritus Vedro 456 » » 3,700 

Kjöd Pud. 3,428 » » 14,050 

Smör » 1,359 » 11,419 

Tougverk » 2,267» B 17,299 

Tjære, Beeg Tdr. 90 » » 484 

Forakj. Træmaterialer, hvoraf 26,591 Planker og Bord — » » 14,502 

Hö, Halm Pud. 2,816 » » 929 

Gröntsager, Potetes 840 » » 545 

Lys, Sæbe, Muursteen og andre Varer 745 

524,198 

2 fra Onega, Suma, Soroka, Kem og Mesen i 76 Fartöier, dr. 3,917 Tons. 

Pod. Rubel. 

Rugmeel, Gryn 11,503 til Værdi 13,039 

Smör, Kjöd, Talg 1,120 » » 4,436 

Forskj. Træmaterialer, Tjære » 12,455 

Fjær 108 » » 431 

Gröntsager, Potetes 2,500 » » 885 

Huder, Tougverk, Tran, Sæbe og andre Varer » 710 

31,956 

Export til norsk Finmarken Aaret 1880 Rub. 556,154.

127 

Til andre Steder udförtes: 

1, fra Archangel: Rubel. 

LIN, Stry Pud. 952,039 til Værdi 4,960,331 

Linsæd Tschetvert 74,962 » » 1,017,984 

Rug » 19,328 » » 168,734 

Havre » 443,231 » » 1,934,703 

Kjöd Pad. 7,062 » » 20,551 

Tjære, Beeg Tdr. 102,655 » » 338,305 

Tran af Sæl Pud. 21,503 » » 46,930 

Sælskind Stykker 6,190 » » 9,470- 

Fjær Pud. 2,470 » » 35,939 

Trælast Ptsb. Stand. 41,725 » » 1,520,550 

Matter Stykker 195,710 » » 53,155 

Forskj. andre Varer 

2, fra Onega: 

» s 500 

10,107,152 

Trælast Ptsb. Stand. 7,585 » » 303,400 

3, fra Soroka » » 5,277 » » 211,080 

4, » Mesen » 2,800 » » 126.000 

640,480 

Export til andre udenrigske Steder 10,747,632 

Districtets samlede Export i Aaret 1880 11.303,786 

» » » » 1879 10.443,902 

hvoraf fra norsk Finmarken 489,836 

Foranstaaende Exportliste udviser, at Fjoraarets Skibning fra Archangel 

til Udlandet udenfor norsk Finmarken gik op til 10,107,152 Rub., hvilket 

er 611,557 Rubel mere end det foregaaende Aars. Belobet, der repræsenterer 

den officielle Localpris paa Varerne med Tillæg af de for Skibningen paa 

samme faldende Udgifter, kan dog ikke strengt betragtes som den virkelige Værdi, 

da Toldkammerets Beregninger, der hovedsagelig ere benyttede, tildeels ere baserede 

paa Taxtpriser, der flere Aar uforandrede have tjent som Grundlag. 

Uagtet de ifjor i Udlandet herskende daarlige Conjuncturer for Flaxvarer, 

de værdifuldeste af Archangels Exportartikler, oversteg dog Udforselen af disse 

Varer det foregaaende Aars med 71,735 Pud, medens det her efterliggende, 

usolgte Kvantum skal belöbe sig til c:a 160,000 Pud. Naar medtages Linsæd, 

hvoraf ifjor udförtes c:a 25,500 Tschetvert mindre end i 1879, var Exporten 

af de övrige mere betydende Varer ligeledes större i 1880 end det foregaaende 

Aar. Saaledes mere af Havre 87,886 Tschetvert, af Tjære og Beeg 20,245 

Barreis og af Trælast 3,879 Ptsb. Stand. Af Tjære ligger usolgt paa Pladsen 

14,800 Barreis. Af Rug, som de sidste Aar skjelden er bleven skibet fra 

Archangel, udförtes ifjor 19,328 Tschetvert til Holland. Exporten af denne 

Kornsort, för en betydelig Udfbrselsartikkel fra Stedet, kan mere betragtes som 

en Tilfældighed, som neppe i Aar vil gjentage sig. Hvad i Indlandet ikke 

medgaaer til Formaling af Mel og til Brændevinsbrænderierne bliver i Regelen 

opkjöbt fra Ostersöhavnene. I det Hele taget synes det med hvert Aar at 

blive vanskeligere for ArchaDgel paa Productionsstederne at eoncurrere i Flaxog 

Kornvarer med disse Havne, hvorhen Varerne paagrund af lettere Communicationer 

ofte kunne afsættes med större Fordeel. Antallet af Archangels 

Exporthuse have derfor ogsaa de sidste Aar været i Aftagende. Et af de större 

Huse, som allerede forlængst havde flyttet sin Hovedforretning til St. Petersburg, 

har fra Nyaaret aldeles sluttet i Archangel, hvor for Nærværende blot

128 

findes to större Exportforretninger for nævnte Varer. Naar Handelen desuagtet 

har kunnet drives endog i större Omfang end tidligere og til sine Tider med 

stor Fordeel, ligger det for en stor Deel i Udlandets lave Cours paa Rubel de 

sidste Aar. Da Stedet saagodt som ingen Import har, ville Fragterne herfra 

altid holde sig forholdsvis höie, og kan heri ikke ventes nogen Forandring, saalænge 

det nordlige Rusland forbliver uden Jernbaner og forbedrede Communicationsmidler 

i det Hele taget. Som ovenfor anfört ere Udsigterne for saadanne 

Anlæg ikke lyse. Districtets Export giek ifjor som tidligere i ganske overveiende 

Grad til britiske Havne, en mindre Deel Trælast og Flaxvarer til Frankrig, 

Linsæd, Tjære og Beeg tildeels til Holland. 

Den ineest naturlige Exportvare fra Hvidesoens Havne vil altid blive 

Trævarer, Tjære, Beeg og andre Skovproducter. Tilgangen af Skov er ganske 

overordentlig stor, Flödningen let, og Varen, af udmærked Kvalitet, staaer i höi 

Pris paa Udlandets Markeder. Tömmerpriserne ere vistnok de sidste Aar, sammenlignet 

med tidligere Tider, i betydelig Grad stegne, formentlig hovedsagelig 

paagrund af, at Skoveieren, næsten udelukkende Staten, forst nu synes at have 

faaet Oinene op for sin Eiendoms Værdi, men maa sikkerlig Priserne mindst 

kaldes meget moderate. Man horer ogsaa her blandt Exporteurerne Tale om, 

at Skovene begynde at mindske, og det er vistnok saa, at det ikke mere er saa 

let som tidligere i 5 Versts Afstand fra Flödningselv at finde de bedst passende 

Dimensioner af Tömmer for Export, men desuagtet kan det vistnok siges, 

at Skovene i Dvinaflodens Omraade endnu for en Række af Aar ere uudlönimelige. 

Det er fra Archangels, Vologdas og for en mindre Deel fra Olonets s 

Gouvernement, at Tommeret drives ned til Hvidesöhavnene. Man regner i det 

förste 30 og i Vologdas Gouvernement 33 1/2 Million Dessjatin Skov (1 Dessjatin 

= 1.09 25 Hektar). Perms Gouvernement med circa 23 Millioner Dessjatin, 

næst Vologdas og Archangels det skovrigste i Rusland, har vistnok naturligst 

Aflöb til det sorte og det Kaspiske Hav, men kan ogsaa sættes i let 

Vandforbindelse med Floderne til Hvidesoen. (Nord-Katharina-Kanalen, der 

forener Kama- og Vytschegdafloderne, skal for Nærværende for endeel være tilsandet). 

Regner man videre Vjatkas Gouvernement med circa 9 Millioner Dessjatin 

Skov, som staaer i Vandfoibindelse med Perms Gouvernement, saa vil det 

sees, at der i det nordlige og nordostlige Rusland fiudes et samlet Skovgebet 

af optil 100 Millioner Dessjatin, hvorfra Tömmer kan drives til Hvidesöhavnene. 

* Taget Hensyn til denne uhyre Skovrigdom og Districtets lidet udviklede 

Trælastexport maa man næsten være berettiget til at sige, at Skovene endnu 

staar saa godt som urörte. Da Skovene i det sydlige og vestlige Rusland allerede 

synes at være temmelig medtagne, kan det vel med Sikkerhed antages, at 

Udförsel af Trælast fra Archangels Gouvernement i en ikke fjern Fremtid vil 

tage et ganske andet Opsving end hidtil. 

Nedenstaaende Tabel viser Districtets Udförsel af Trælast de sidste 8 Aar. 

Aar. Archangel. Onega. Soroka. Mesen. Tilsammen. 

1873 20,339 6,506 3.167 1,756 31,768 

1874 26.394 8.590 4,295 2,550 41,829 

1875 28,731 10,354 1,126 2,109 42,320 

1876 32,428 6,656 1,001 2,937 43,022 

1877 31,682 10,262 4,009 2,468 48,421 

1878 26,234 8,228 6,410 2,684 43,556 

1879 37,846 8,990 3,876 50^712 

1880 39,025 7,585 5,277 2,824 54,711 

Summa 242,679 67,171 29,161 17,328 356,339 

* Holtzhandel und Holtzindustrie der Ostsee-Liinder von Dr Gustav Mardiet und Reitierungsrath 

Dr W. K. Esner. Weimar l876.

129 

Tommeret flödes til Archangel paa Floderne Dvina, Pinega, Jemtsa, Sukbona, 

Vytschegda, Vaga. Ing og deres Bifloder, hvilke omfatte et Skovgebet, 

rækkende fra Sibiriens Grændser til Volgas Kilder. Det fældte Tommer bliver 

om Vinteren bragt til Lunnepladsene ved Smaafloderne, om Vaaren flödet ned 

til Mundingerne af disse, enten stokkeviis eller i Smaaflaader paa 40—60 

Stokke. Her samles alt Tommeret i saadanne, som igjen forbindes for Flödningen 

paa Hovedfloderne, saa Tommeret udover Sommeren og Hösten kommer 

til Sagbrugene i Flaader paa 800—1,000 Stokke. Det nedflödede Partie kommer 

saaledes i Regelen först til Udskibning næste Aar. Hugningen skeer paa 

Accord, og er det tildeels Huggerne, der ogsaa besörge Flödningen heelt ned 

til Brugene. Skovene ere altefter Beskaffenheden og Afstanden fra Flödnings- 

«lv inddeelte i Revierer af 4 Klasser, Priserne afpassede efter Tommerets Godhed 

og Omkostningerne ved Driften af samme. Træerne forsælges paa Roden, 

enten efter Tarif med Angivelse af Længde og Tykkelse eller efter Anbud paa 

offentlige Auctioner. Denne sidste Maade, ved hvilken Priserne ikke maa understige 

et af Forststyrelsen opstillet Minimum, har hidtil været den almindeligste 

ved Salg af större Partier for Udskibning. Kjöbecontracterne gjaldt i 

Regelen Hugning i tre Aar. I Contracterne tages intet Hensyn til det cubiske 

Indhold af Træet, kun Længderne, indtil 12 Arschins, ere angivne. Ingen Udvisning 

finder Sted, saa KjSberen vælger selv sit Træ efter Behag, uanseet Tykkelsen, 

i det Revier, som Handelen omfatter. De af Trælastexporteurerne meest 

sagte Dimensioner ere 10—12 Arschins Længde med 7—9 Verschoks Topende. 

{1 Arschin = 0,7112 Meter, 1 Verschok = 4,445 Centimeter, 16 Verschok lig 1 

Arschin). Topperne af de fældte Træer efterligge i Skovene for Statens Regning 

og medfölge saaledes ikke i Handelen. Skovauctkmerne for den fra Archangel 

skibede Last afholdes af Forststyrelsen i Archangel baade for Archangels 

og Vologdas Gouvernementer. De have hidtil udelukkende omfattet Furutömmer. 

Ved den Hösten 1876 afholdte Auction for Leverance i tre Aar vare 

Priserne fölgende : 

for l:e Klasses Revier, Archangels Gouvernement pr Stok 

Rubel. 

1.17 

» 2:e >i » » » » » 0.95 

» 3:e » » » » 

Intet solgt. 

» 4:e » » » 

» l:e » » Vologdas » pr Stok 1.06 2/10 

» 2:e » » » » » » 0.92 V, 

» 3:e » » » » » 0,82 

» 4:e » » » » » 

Til disse Priser lægges 12 % for Flödningsmaterial, for ved Roden efterlagt 

ubrugeligt Tömmer, for fældet Skov ved Rydning af Veie m. m. I Archangels 

Gouvernement kjöbtes næsten udelukkende i l:e Klasses Revierer, for 

Vologdas derimod, hvorfra i Regelen kommer noget mere end Halvparten af 

det Hele Kvantum, i alle Klasser, dog kun ubetydeligt i l:e Klasse. 

Den af Forststyrelsen ved 1879 Aars Auction opstillede Minimumspris 

1.17 Rub. pr Stok for l:e Klasses Tömmer i Archangels Gouvernement, lavere 

Klasser i Forhold, accepteredes ikke af Exporteurerne, og blev saaledes ingen 

Handel afsluttet. Heller ikke Fjoraarets Auction förte til noget Resultat, uagtet 

Anbudene gik op til 1.4 8 Rub. pr Stok, 1 Kopek mere end den opstillede 

Minimumspris. De bleve navnlig ikke godkjendte af Forst-Departementet, 

som det hed, paa grund af Formfeil. Trælastexporteurerne have derfor været 

nödte til for nærværende Aars Skibniog at kjöbe Tömmer efter Tariftaxterne, 

hvilket. ogsaa skeer for kommende Aars Skibning. Da dette falder noget dy- 


130 

rere, og da megen Tid gik tabt, især ivinter ved de opstaaede Vanskeligheder 

med Auctionen, ere Indkjbbene blevne adskilligt reducerede, især for 1882 Aars 

Skibning, da intet Tömmer ivinter er bleven solgt i Vologdas Gouvernement, 

hvor Styrelsen skal have en ny Tarif under Udarbeidelse. I Vologda kjöbes 

dog adskilligt Tömmer i private Skove. 

At opstille Beregning over Drifts- og Sagningsomkostningerne samt Lastens 

Kostende, færdig til Udskibning, bliver naturligvis vanskeligt. Archangel har 

5 Dainpsage paa Lastepladsen Maimax, omtrent 3/4 Mil fra Byen, og et Par 

mindre Vandsage oppe i Floden. I alt arbeides med 10 dobbelte og 22 enkelte 

Rammer samt 6 Cirkelsage foruden Kant- og Kapsage. Samtlige Sagbrug 

ere, hvad Maskiner betræffer, neppe tidsmæssige. Naar man lægger Mærke til, 

at Arbeidet i Regelen gaar Aaret rundt, turde den ubetydelige Production formentlig 

tilstrækkelig bevise dette. 20—25 Stokke per Ramme i 8 Timer skal 

være det Almindelige, som sages. Desuden svarer Arrangementet paa Tomterne 

neppe heller til Tidens Fordringer. Jernbaner og bekvemme Arbeidsredskaber 

fattes, og benyttes til Driften en Mængde Heste, ikke alene til at slæbe Tommeret 

paa Land, men ogsaa til Transport af Stokken til Sagen, af den skaarne 

Last m. m. Naar hertil kommer, at der af Tommeret i Regelen kun udvindes 

Planker og Bord, fra 1—3 Tommers Tykkelse, 7—11 Tommers Bredde, (de 

sidste Aar har man dog begyndt at skibe Plankeender), at Affaldet indtil den 

allersidste Tid har været anseet som aldeles værdilöst og fremdeles omtrent er 

det, at Administrations-Omkostningerne ere overordentlig höie, saa kommer den 

færdige Last, uagtet billigt Indkjöb paa Tömmer og lave Arbeidspriser formentlig 

i langt höiere Pris end rimeligt. Det paastaas almindeligt, at Sagning, Vedligeholdelse, 

Skibning, Renter, Amortisation m. m. gaaer op til 1 Rubel pr 

Stok. Hugning, Drift i Skoven og Flödning kan formeentlig höit beregnet ansættes 

til 80 Kopek pr Stok. Lægger man hertil 20 Kopek for nforudseede 

og andre Udgifter, udkommer ligeledes 1 Rubel pr Stock. Som allerede anfört, 

have Tommerpriserne de sidste Aar været i Stigende, ifjor og iaar tildeels 

fordi Exporteurerne have været nödte til at kjöbe efter Tarifpriser for mindre 

Salg istedetfor som tidligere efter Tilslag paa offentlige Auktioner for större 

Leveringer. Tarifprisen for störste Dimension af det almindelige Exporttömmer 

(12 Arschin, 9 Verschok), som paa den i Aaret 1876 afholdte Auction 

betaltes med 1.17 Rub-, vil af vedlagte Uddrag af Tariffen* sees at koste 

2.55 Rub. i l:e Klasse af Archangels Gouvernements Skove. Desuagtet kommer 

man formeentlig det Rigtige temmelig nær ved at antage 1.50 Rub. som Middelpris 

for det til Skibning iaar og næste Aar kommende Tömmer. Lægges 

hertil det antagne Udlæg for Hugning, Drift i Skoven og Flödning, i alt 1.00 

Rub., skulde altsaa Stokken, nedbragt til Sagbruget koste 2.50 Rub. Naar 

hertil kommer 1.00 Rub. for Tilvirkningsudgifter ved Sagen, Skibning m. m., 

bliver Kostendet af en saget Stok ialt 3.5 0 Rub. Regnes endelig som almindeligt 

her 15 Stokke pr Standard, hvilket dog med Archangelstömmerets Dimensioner 

(Middeltykkelse i Toppen formentlig 7'/j Verschok) turde være altfor 

meget, skulde Prisen paa 1 Ptsbg Standard skaaren Furulast ved Skibssiden, 

færdig til Indskibning, blive 52.50 Rub. Med en Middelpris pr Granstok 

paa Roden af 75 Kopek og de samme Udgifter som for Furu iövrigt skulde 

1 Ptsbg. Standard skibningsfærdig, skaaren Granlast komme i 41.25 Rub. Driftsomkostningerne 

i Skoven kunne dog formeentlig for Gran reduceres med mindst 

10 Kopek. Som ovenfor bemærket skibes for Nærværende ingen Granltst fra 

Archangel. 

* Bilaga N.r 1. Sid. 137

131 

Fritombord-Priserne for skaaren Furulast fra Archangel vare i Aarene: 

l:e Sort. 2:e Sort. 3-.e Sort. 

1874 £ 12 —12.10 £ 9 —10 £ 8 — 9 

1875 » 10 —11 » 7.10— 8.5 » 6 — 7 

1876 » 11 —12 »8 — 9.10 » 7 — 8 

1877 » 12.10—13.10 » 9.10—10.10 » 8 —9.10 

1878 » 11.10—12 » 8.10— 9.10 » 7 — 8 

1879 » 9.10—10.10 » 5.15— 7 » 2.15—5 

1880 » 12 —12.10 » 8 —10.10 » 4.10—5 

For nærværende Aars Skibning er endnu lidet solgt, især til England, 

men til meget gode Priser. Saaledes skal være obtineret for l:e Sort £ 13, 

for 2:e Sort £ 9.10 og for 3:e Sort £ 6.10 sh. à £ 6. 

Af Tommeret antages ved Sagningen at udkomme 15 à 20 % 

45 à 50 % 2:e Sort og 35 % 3:e Sort Planker og Bord. 

l:e Sort, 

Onega, Soroka og Mesen, hvoraf de to förste faa en stor Deel af Tommeret 

fra Olonets Gouvernement, have for Nærværende billigere Indkjöb af 

Tömmer end Archangel, da man paa disse Steder endnu arbeider paa ældre 

Contraeter med Staten. For Onegas Vedkommende skal saaledes Prisen pr Stok 

paa Roden være 1.12 Rub., for Sorokas og Mesens betydelig billigere; men 

paastaaes det i alle Fald, at Omkostningerne ved Driften ere större. Naar 

Lasten fra Onega og maaskee ogsaa fra Soroka til sine Tider staaer i noget 

höiere Pris paa Udlandets Markeder end Arehangelslasten, turde dette hovedsagelig 

ligge i de lavere Fragter paa Grund af lavere Skibsafgifter paa disse 

Skibningssteder. Onega, der tilhorer et engelsk Compagnie, er den Lasteplads 

ved Hvidesoen, hvorfra Trælastexport længst har fundet Sted, Soroka derimod 

et nyt Anlæg. Det sidste skal være ganske tidsmæssigt indrettet. Sidste Aar 

forsögtes fra Soroka Skibning af Töndestav. Stedet har saavelsom Onega den 

Fordeel fremfor Archangel og Mesen, at de kunne besöges af store Skibe, men 

cre Ankerpladsene 6—10 Kvartmil fra Sagbrugene, saa al Lastning maa ske fra 

Lægter. Mesen har iövrigt liden Betydning. 

Markederne for Districtets Trælast ere Storbritanien, Irland og Frankrig, 

England i ganske overveiende Grad. 

skibes for det Meste Bord. 

Til Frankrig (Bordeaux, Marseille og Cette) 

Fra Byen Kern, omtrent 6 Mile nordenfor Soroka, i hvis District findes 

store Statsskove af god Kvalitet, og hvorfra Trælastexport endnu ikke har fundet 

Sted, vil saadan med det Förste blive sat igang, idet Staten netop har solgt 

1,000,000 Træer, at hugges i 10 Aar for Skibning fra Kem. Med Handelen 

fulgte et for omtrent lignende Tid siden en Mils Vei fra Byen opfort Sagbrag, 

som dog aldrig har leveret Last, da Etablissementet siden Opförelsen har været 

seqvestreret af Staten. Stedet har en udmærket Havn for store Skibe, som 

skulle kunne lægge til Kai ligeved Bruget, og vil blive af ganske stor Betydning 

for Skibsfarten paa Hvidesoen. Uagtet Sagbruget med fuld Indretning 

staaer færdigt, er det dog ikke sandsynligt, at nogen Skibning iaar vil finde Sted. 

Fra Archangel afgik ifjor til Udlandet udenfor norsk Finmarken 507 

Skibe, drægtige 159,806 Tons, hvoraf 98 Dampskibe. 

Stedet 479 Skibe, deraf 77 Dampskibe. 

I Aaret 1879 afgik fra 

Afgik fra Onega i 1880 39 Skibe, drægtige 16,636 Tons 

» » » » 1879 41 » » 20,820 » 

» » Soroka »1880 26 » » 11,721 » 

» » » » 1879 23 » » 8,908 » 

» » Mesen » 1880 14 » » 6,157 » 

» » » » 1879 — » »

132 

Til Oversigt af Districtets Skibsfart paa Udlandet i det Hele taget tjener 

fölgende Tabel* over de i de sidste 5 Aar fra Districtet afgaaede Fartöier, 

russiske Kystfartöier til norsk Finmarken ikke medregnede. 

Af Tabellen fremgaar, at Dampskibenes Antal er i temmelig rask Stigende. 

Naar Aaret 1878 heri synes at gjöre en Undtagelse, maa lægges Mærke til, at 

Districtets ligesom russiske Havne i det Hele taget besögtes af faa britiske 

Skibe nævnte Aar. Det er især Flaxvarer, Korn og Sæd, der skibes i Dampskibene; 

imidlertid have disse de sidste Aar ogsaa begyndt at före Trælast. I 

fjor blev saaledes fra Distriktet skibet Træ i 16 Dampskibe. Middeltal for 

Indtag af Trælast i Seilskibe har for Archangels og Mesens Vedkommende 

været omtrent 130 Ptsbg Standards, for Onega og Soroka omtrent 200. For 

Dampskibe kan formeentlig regnes mindst 350 Standards, og repræsenterer saaledes 

16 Dampskibe omkring 40 Seilskibe, hvilket allerede er ganske betydeligt 

til en Begyndelse. Antallet af Trælastfartöier, (Seil og Damp) fra Districtet 

var ifjor 371, hvoraf 13 svenske og 159 norske, alle Seilskibe, i hvilke 

mere end 4/10 af Districtets Trælast udförtes. 

Uagtet man vistnok har seet, at Dampskibene i Trælastfarten fra andre 

Havne tildeels tage meget virksom Deel, synes det dog paa Grund af den korte 

Skibningstid vanskeligt at tænke sig, at det her i Districtet have Udsigt til at 

dominere, med mindre at de nedstemme Fordringerne paa hurtig Expedition, 

hvilket maaskee vanskeligt kan gjöres med de for Nærværende betingede Fragter, 

der aldeles ikke have været höiere for Dampskibene. Det for Lastning af Seilskibe 

i Certepartierne stipulerede Indtag er for det Meste 10 Standards pr 

Dag, for Dampskibene omtrent det Sexdobbelte, og har det hidtil viist sig, 

med mange Seilskibe paa engang under Lastning, hvilket her er det Almindelige, 

at Brugene have havt stor Vanskelighed ved at levere Ladningerne i den 

bestemte Tid. 

Districtets Import fra Udlandet udenfor norsk Finmarken var ifjor end 

ubetydligere end almindeligt og understeg i Værdie foregaaende Aars med Rub. 

55,789. 

Ved Keiserlig TJkas af 23:e November 1880 er AcciseD paa indenlandsk 

Salt ophævet for bele Riget; ved Ukas af 16:e December 1880 er Indförselstold 

paa udenlandsk Salt betydelig reducert, Indförselstold paa andre Varer foröget 

med 10 %. Afgiften for Oplægning af Varer i Toldkammernes Pakhuse 

fordoblet, og Afgifterne paa Handelspatenter betydeligt förögede; samtlige disse 

Bestemmelser traadte i Kraft den l:e Januar dette Aar. 

Naar Hensyn tages til Landets store Befolkning og den höie Told paa 

udenlandsk Salt, kan den indenlandske Tilvirkning af denne Vare neppe siges 

at have været meget betydelig. Det er især den sydöstlige Deel af Riget, der 

er riig paa Salt. I Aaret 1879 blev saaledes paa Krim tilvirket 10 l /2 Million 

Pud, i Astrachans Gouvernement 13 og i Perms Gouvernement 12 1/2 

Million Pud Salt. I andre Dele af Landet forholdsvis ubetydeligt, i Archangels 

Gouvernement saaledes blot 103,290 Pud. For hele Riget skal Salttilvirkningen 

nævnte Aar have belöbet sig til omtrent 42 '/2 Million Pud. Statens Indtægt 

af Saltaccisen, der for de forskjellige Landsdele varierede fra 10 til 30 

Kopek pr Pud, (i Archangels Gouvernement 10 Kopek) udgjorde i 1879 

12,447.116 Rubel og tillagt andre Indtægter af Salt, idet Staten tildeels har 

de egne Oplag, i alt 13,392,851 Rubel. 

Ukasen af 16:e December f. A. har i Udtog fölgende Lydelse: 

I. Fra l:ste Januar 1881 bliver istedetfor den i Toldtarifens § 49 bestemte 

at opkræve Told: 

* Bilagan N;o 3 sid. 138.

133 

I. af Salt, indfort söveis og over Land, undtagen til nedenfor anförte Steder, 

med 20 Kopek pr Pud. (Var tidligere 38 1/2 Kopek). 

Pud. 

2 af Salt, indfort til Havnene i Archangels Gouvernement 10 Kopek pr 

(Var 22 Kopek). 

II. De for Saltindförsel til den Murrnanske Kyst existerende Privilegier 

(al Indförsel til Murmanskysteu er toldfri) saavelsom Forbudet mod Indförsel 

af Salt gjennem Havnene i det Sorte og det Kaspiske Hav forblive fremdeles 

gjældende. 

III. Indeholder specielle Bestemmelser. 

IV. Fra l:ste Januar 1881 bliver at opkræve Tillægstold af 10 Kopek 

pr Rubel for Varer, importerede over de europeiske og asiatiske Grændser med 

Undtagelse af: a) Salt, b) tyrkiske og persiske Varer, indförte over de tyrkiske 

og persiske Landgrændser til de transkaukasiske Havne i det Kaspiske 

Hav og til Astrachan. 

V. Denne Tillægstold bliver som al anden Told at erlægge i Guld. 

VI. Af udenlandske Varer, i Oplag paa Rigets Toldkammere efter l:ste 

Januar 1881. betales i Afgift for Magasinering det Dobbelte af det i Toldreglementets 

§ 393 bestemte Belöb. 

Denne Afgift varierede efter Varernes Beskaffenhed og Oplægningsmaaden 

fra 1/2 til 4 Kopek pr Bruttopud pr 3 Maaneder. 

sen omhandle Paalæg paa Handelspatenter. 

De övrige Artikler i Uka- 

Man gjor sig her i Landet de störste Forhaabninger om Fordelene af de 

indförte Forandringer Salt vedkommende. Den betydelige Réduction af Prisen 

vil naturligviis bevirke foröget Forbrug, og især have Betydning for de lavere 

Klasser af Folket, som ikke forbruge udenlandske Varer, og saaledes ikke 

komme til at fole Trykket af den forhöiede Told paa disse. At den lettere 

Adgang til Salt vil være af den störste Betydning for Udvikling af Landets 

Fædrift og Agerbrug, for Fiskerierne samt for forskjellige andre Industrigrene 

er indlysende. 

Med den ubetydelige Salttilvirkning her i Gouverncmentet, omtrent 1,600 

Tons, tör man vel med foröget Forbrug gjöre Regning paa större Indförsel. 

nogle flere Saltfragter for Skibene, saa meget mere som det vil være seet, at 

Salttolden for dette District er bleven reduceret med 2 Kopek mere pr Pud, 

end Accisen belöb sig til. 

Efter officielle Opgaver, der dog kun gjöre Fordring paa tilnærmelsesvis at 

angive rigtige Talstörrelser, skal Samhandelen mellem Archangels Gouvernement 

og norsk Finmarken ifjor have været betydeligere end nogensinde. Sammenlignet 

med Aaret 1879, hvis Handelsomsætning, som vedfölgende Tabel* udviser, 

i höi Grad overgik de foregaaende Aars, var sammenlagt Værdi af Import og 

Export ifjor 165.743 Rubel större end i 1879. Dette Belöb fremkommer dog 

nærmest ved höiere Værdiangivelser paa Hovedartiklerne, Fisk- og Kornvarer, 

idet de ind- og udförte Varemængder ikke i væsentlig Grad oversteg foregaaende 

Aars. Saltet og torret Fisk beregnedes ifjor til 90 3/4 Kopek og Meel til 

1:10 Rubel pr Pud, medens Priserne i 1879 opgaves til respective 81 1/2 

Kopek og 1:03 Rubel. Af de övrige Varer, der ere Gjenstand for Export fra 

Districtet, var Forskjellen for sidste og foregaaende Aar heller ikke stor. De 

vigtigste vare som almindelig Trælast, Tougverk, Kjöd og andre Fedevarer, af 

hvilke Smör de sidste Aar synes at have faaet större Betydning. 

lerne ere med Undtagelse af Fisk af mindre Vigtighed. 

Importartik 

De statistiske Opgaver over Gouvernementets Fiskerier ere temmelig mangelfnlde 

; for de vigtigste. Torskefiskerierne, fattes saaledes Angivelser over Fang- 

* Bilagan N:o 2, sid. 137.

134 

stens Mængde. Paa Toldkammerne föres vistnok Optegnelser over Indforselen 

ogsaa af indenlanske Fiskeprodukter, men da de ligesom for toldfrie norske 

Fiskevarer stötte sig til löse og höist upaalidelige Opgaver af Skipperne, have 

de liden "Værdi. Fra Murmanskysten opgives saaledes ifjor at være indfort til 

Archangel 154,682 Pud saltet og törret Fisk, formentlig hovedsagelig Torsk; 

til Værdie 155,143 Kubel, altsaa nærmest 1 Rubel pr Pud. Toldkammeret 

har ledsaget denne Opgave med Bemærkning om, att nævnte Kvantum er indfort 

i Fartöier, ankomne directe fra Murman, og at Fangst, gjort paa denne 

Kyst, og indfort i Fartöier paa Reise fra Norge er opfort som norsk Vare. 

Heraf fremgaar allerede, at Opgaverne over Fiskeindförsel fra Norge ikke kunne 

skjænkes fuld Tillid. Saltet og törret Fisk (Sei, Torsk og andre Arter uden 

Forskjel) föres desuden, uagtet den store Forskjel i Vægt og Priis, under eet, 

og er man saaledes aldeles udelukket fra Muligheden af at bedömme den indförte 

Fiskemængde. Da saagodtsom al Törfisk indföres fra Norge, medens saadan 

skjelden virkes pa Murmanskysten, skulde det synes, at den opgivne Værdie 

paa norsk sammenlignet med russisk Fisk maa være for lavt ansat, uagtet 

vistnok en stor Del af den förste bestaar af Sei, og russisk Saltfisk i Regeln 

staar i höiere Priis paa Archangels Fiskemarked end norsk Vare. Russerne 

salte paa Fiskevarerne directe i Fartöierne med forholdsviis lidet Salt. Fisken 

bliver derfor lidet udlaget og beholder et rödligt Udseende, der netop falder 

î Russernes Smag. Den af Handelsmændene i Norge under Vinteren for Russehandel 

virkede Vare er stærkere saltet, mere udlaget og har hvidere Farve, 

men staaer som sagt oftest i lavere Priis. Den hos den norske Almue indkjöbte 

Fisk, som Russerne selv indsalte, antages ogsaa ofte at give mindre værdifuld 

Vare, da den tildeels skal være flere Dage gammel, inden den sælges og 

kommer i Salt. 

Om saaledes Toldkammernes Opgaver over Fiskeindförselen fra Norge end 

ikke kunne ansees for ganske paalidelige, synes de dog at paavise, at Importen 

fra Finmarken de sidste Aar har taget et stort Opsving. Dette kan formentlig 

hovedsagelig tilskrives den stadige Tiltagen af directe Udförsel af Fiskevarer 

fra Murman til St. Petersburg. Denne forögede Udförsel til Ostersöen maa 

naturligviis bevirke mindre Indförsel af russisk og mere af norsk til dette Distrikt. 

Det har endnu ikke været muligt at erholde officielle Opgaver over 

nævnte Udförsel söveis til Ostersöen,, som ifjor siges at have belöbet sig til 

circa 200,000 Pud. En vigtig Omstændighed ved denne Trafik er, at en 

stor Deel af den til Ostersöen som russisk Product udförte og saaledes der 

toldfrit indförte Fisk er af norsk Fangst, indkjöbt af Russerne i Finmarken, 

idet Toldlov og Tarif; som i tidligere Beretning oplyst, fortolkes saaledes, at 

Fisk af norsk Fangst betragtes som russisk Product, naar den er indsaltet af 

Russere. En anden Omstændighed, som lader haabe at Fiskeindförselen fra 

Norge fremdeles vil tiltage, er, at Markedet for Ishavets Fiskeproducter stadig 

udvides syd i Rusland. 

Fiskehandelen i Archangel foregaaer under Stedets Höstmarked, som fra 

gammel Tid har været Kystbeboernes (Pomorernes) fornemste Forretningsplads, ikke 

alene for Afsætning af deres Fiskeproducter og andre hovedsagelig i Norge indkjöbte 

Varer, men ogsaa for Indkjöb af allehaande for deres Bedrift og Livsophold 

fornödne Gjenstande, hvorhos de ogsaa under Markedet gjöre Afregning 

med Stedets Handlende for om A r aaren paa Crédit optagne Varer, saasom Meel, 

Tougverk og lignende, der ere Gjenstand for deres Handel om Sommeren. Til 

Markedet indfinder sig Almuen fra de omliggende Districter, Fiskeopkj obère og 

andre Handlende fra fjernere Steder. Officielt aabnes Markedet l:ste September 

gammel Stiil og varer under hele denne Maaned, men i Virkeligheden af-

135 

hænger Aabning og Varighed af Pomorernes Ankomst. God Fangst paa Murmanskysten 

under Juli og August Maaneder i Forbindelse med billig og riig 

Tilgang paa Fisk i Norge, bevirkede, at Pomorerne ifjor ualmindelig tidlig sluttede 

deres Indkjöb paa Fiskevarerne, saa at Störsteparten af dem efter hurtige 

Hidreiser allerede vare ankomne til Archangel medio August gammel Stiil, fra 

hvilken Tid Markedet saaledes kan anses at være begyndt. Videre Forsendelse 

af paa Markedet opkjöbte Fiskevare« sker for en stor Deel i Barker, bugserede 

af Dampskibe op Dvinaen. Frygt for, at den under Hösten herskende ualmindelig 

lave Vandstand i Floden skulde umuliggjöre denne Transport, foraarsagede, 

at Fisken afsattes hurtigt og til gode Priser. Disse afhænge iövrigt 

meget af Fiskens Störrelse, og solgtes ifjor paa Markedet: 

stor saltet Kveite Kub. 2.00 à Rub. 2.30 pr Pud 

middels saltet » » 1.90 à » 2.10 » 

stor » Torsk » 1.20 à » 1.40 » 

middels » » » 0.80 à » 1.10 » 

törret » » 2.90 à » 3.20 » 

saltet Sei » 0.55—0.62 à » 0.70—0.80 » 

törret » » 1.20 à 5> 1.50 » 

Uagtet Pomorernes Melindkjöb ifjor vistnok skeede til höie Priser, antages 

dog Udbyttet af Aarets Handel for dem at have været meget godt. 

Höstens Udfald i Archangels Oplands Districter Aaret 1880. 

Rug. Avlingen var ganske tilfredsstillende i Wjatkas Gouvernement, i 

Wologdas derimod mislig. 

fra Archangel iaar. 

Det antages ikke, at Rug vil komme til Udförsel 

Havre. Sammenlignet med foregaaende Aars var Udbyttet af Hösten i 

Wjatkas Gouvernement afgjort mindre godt, baade hvad Kvantitet og Kvalitet 

betræffer, i Wologdas derimod ganske tilfredsstillende, uagtet Varen vistnok er 

noget lettere. De höie Priser paa alle Brödstoffe have ogsaa bevirket höie 

Havrepriser. Rub. 4.80 pr Tschetvert af 5 Pud 33 18 er allerede bleven betalt. 

Linsæd. Det forlyder, at Kvaliteten skal være foregaaende Aars betydelig 

overlegen. Dersom tilfredsstillende Priser opnaaes i Udlandet, kan man 

gjöre Regning paa stor Tilförsel. 

Flaxvarer. Aarets Udbytte kan med Hensyn till Kvantitet ansees ligt 

foregaaende Aars. Kvaliteten skal i Wjatkas Gouvernement ikke være særdeles 

god, i Wologdas derimod bedre. Man synes i det Hele taget ikke at gjöre 

Regning paa höiere Mærker i samme Forhold som forrige Aar. 

Tjære og Beeg. Udlandets Priser vare ifjor saalidet lönnende for Tilvirkerne, 

at Tilforselen formeentlig bliver mindre iaar. 

Trælast. Det ifjor nedflödede Kvantum Tömmer var af Grunde, som allerede 

omtalte, adskilligt mindre end foregaaende Aars. Den til Skibning iaar 

kommende Last vil neppe naae op til tre Fjerdedele af Fjoraarets for Archangels 

Vedkommende; fra de andre Lastepladse derimod som almindeligt. 

Sandsynlige Fritombord-Priser for nærværende Aars Skibning: 

Kavre 16 sh. pr 304 ll. 

Liinsæd med 5 % Blanding 44 » » 424 » 

Flax Crown N:o 1 £ 46 » Ton 

» » 2 ... » 44 » »

136 

Flax Crown N:o 3 ,.... £ 41 pr To» 

» » 4 » 39 » » 

Flax Zabrack» 1 »31 — 32» » 

» » 2 »27 » » 

Flax Tow 1/2 1 

, 1/2 2 »26 pr Ton 

Flax Codilla 2 - »27 » 

» 3 »21 » 

Tjære, almindelig 8 sh. 6 d.—9 sh. Barrel 

» tyk 8 » 6 d.—8 » » 

Beeg 3 sh. 9 d.—3 sh. 6 d. Cwt 

Trælastpriserne, allerede omtalte, synes i den sidste Tid at være noget 

svagere i England. 

Conjunciurerne for Rugnieel. 

Fra Wologdas Gouvemement kan ingen Tilförsel ventes; derimod antager 

man at /kunne paaregne omkring 4—500,000 Pud fra Wjatka. Heraf vil dog 

formeentlig mindst 200,000 Pud blive indkjöbt for Archangels offentlige Meelmagasiner, 

og skulde saaledes af nævnte Kvantum blot 2—300,000 blive disponibel 

for Handelen. Fra Egnene ved Dvina- og Ingfloderne gjör man Regning 

paa omtrent lignende Partie, altsaa med Wjatkameelet circa-500,000 Pud. 

Som i tidligere Beretninger oplyst, har det været fra Volgacgnene, at Archangel 

de sidste Aar har faaet sin Hovedforsyning af Meel. Paagrund af mislig 

Rughöst i de til Wolgaflodens Gebet horende Gouvernementer Saratoff, Samara 

og Simbirsk antages det imedlertid ikke, at större Indkjöb der iaar ville kunne 

blive gjorte. Til Dato er intet Wolgameel kjöbt for Archangel. Nogen bestemt 

Mening herom kan dog endnu ikke opgjöres, da Beretningerne fra disse 

Egne ere hoist modsigende, og paalidelige statistiske Opgaver om Landets Höst 

fattes. Erfaring har ofte viist, at der ved Flodskibsfartens Aabning dog fandtes 

tilstrækkelig Meel i Districter, som efter Vinterberetningerne maatte antages 

ganske blottede. Naar man imidlertid lægger Mærke til Lokalpriserne paa Meel 

i de forskjellige Dele af Landet, t. Ex. i St. Petersburg, hvor ivinter har været 

betalt indtil 2.2 2 Rubel pr Pud, saa kan ikke nægtes, at Tilstrækkeligheden af 

Landets Meelforraad synes tvivlsom. At afgive nogen Formening om Prisforholdene, 

selv i den nærmeste Fren.tid, er under saadanne Omstændigheder saagodtsom 

umuligt. Af en Beretning i et af de sidste St. Petersburg Blade sees 

senest at være solgt 3,000 Matter, d. e. 27,000 Pud Wolgameel, Mai-Levering 

i Rybinsk, til 11.50 Rub. pr Matte. Man regner Transport-Omkostningerne 

fra Rybinsk til Archangel til 1.70 Rub. pr Matte. Her leveret vilde dette 

Meel altsaa komme i 13.20 Rub. pr Matte eller 1.47 Rub. pr Pud. Wolgameel, 

leveret i Archangel, betaltes i fjor i Begyndelsen af Aaret 1.02 Rubel, 

senere gik det op til 1.17 à 1.18 Rub., hvilket ansaaes for uhört dyrt. Nylig 

er for Archangels Meelmagasin i Wjatka bleven indkjöbt 100,000 Pud til 1.4 a 

—1.44 Rubel. 

Det synes saaledes, at man endog med væsentlig forbedrede Conjuncturer 

neppe her kan gjöre Regning paa Meelpriser under 1.40 Rubel pr Pud, og at 

der er liden Sandsynlighed for, at Finmarken iaar fra Archangel kan paaregne 

den almindelige Meeltilförsel af cirea 4 à 500,000 Pud.

Bilaga N:o 1. 

137 

Tarifpriser paa l:ste Klasses Tömmer i Archangels Gouvernements Statsskove. 

Bilaga N:o 2. 

Consulatdistridets Import. 

Consitlatdisiridets Export.

Bilaga N:o 3. 

138

139 


Washington den 9 mars 1881. 

Ch. Bodom. 


De Förenade rikenas sjöfart pä konsulsdistriktet år 1880 framgår af följande: 


» " » » » » utrikes ort 52 » » » 22,968 » 

» » » i barlast » » 104 » » » 53,136 » 

och 195 läster. 

Från » afgingo med last till Sverige 4 » » » 1,937 tons, 

" " » » » » utrikes ort 164 » » » 80,772 » 

» » » i barlast » » 6 » » » 3,093 »

140 


» » » i barlast » » 27 » » » 15,546 » 

» » » med last » utrikes ort 404 » » » 160,803 »och 

11,089 läster. 

» » » i barlast » » 564 » » » 249,093 tons och 


Frän » afgingo med last till Norge 10 » » » 2,555 tons och 

502 läster. 

» » » » » » utrikes ort 1,015 » » » 434,577 tons och 


» » » i barlast » a 34 » » » 10,553 tonsoch 


Sammanlagda antalet af med last ankomna fartyg utgjorde således 468 om 

190,172 tons och 11,089 läster, deraf 61 svenska om 28,213 tons och 407 

norska om 161,959 tons och 11,089 läster; hela antalet med last afgångna 

fartyg utgjorde 1,193 om 519,841 tons och 33,959 läster, deraf 168 svenska 

om 82,709 tons och 1,025 norska om 437,132 tons och 33,959 laster. 

År 1880 utmärkte sig för utomordentlig liflighet inom alla affärsgrenar, 

men förnämligast för ökade jernvägsbyggnader. Antalet nybyggda mil uppgick 

till 6,500 mot 4,721 är 1879. 

Handel. Den officiela statistiken för 1880 innehåller följande uppgifter 

rörande utrikes-handeln : 

Utförsel 835,638,912 doll. 

Införsel 667,954,746 » 

ÖfVerskott af utförsel 767,683,912 doll. 

Jemförd med föregående år ökades utförseln med 125 millioner dollar. 

Värdet af införseln, som årligen minskades från 1873 till 1878 och år 1879 

ökades med 9 millioner, ökades sistlidet år med 222 millioner. Värdet af utförseln 

af inhemska varor ökades från 698 millioner år 1879 till 824 millioner. 

Följande tabell utvisar värdet af de artiklar som utgjorde föremål för den 

största afsättningen eller tillsamman 83,9 % af hela utförseln: 

Spanmål 288,036,835 doll. 

Bomull 221,517,323 » 

Lifsmedel 127,043,242 » 

Petroleum 36,218,625 » 

Spanmål. Af hvete och majs utfördes: 

Hvete 183,309,880 bushels 225,879,502 doll. 

Majs 98,169,877 » 53,298,247 » 

Jemförd med föregående år var utförseln af hvete 32,807,374 bushels 

större, och värdet ökades med 65,610,710 doll. Utförseln af majs ökades med 

11,873,625 "bushels och värdet med 12,643,127 doll. 

Hela skörden af dessa sädesslag beräknas sålunda: 


Hvete 448,755,000 480,849,700 bushels. 

Majs 1,588,000,000 1,537,535,900 » 

Dessa för handeln vigtiga uppgifter hopsamlas numera pr telegraf i England 

från alla länder, och blifva der föremål för särskild bearbetning i tidskrift 

ter och handelscirkulär. Den bekanta Beehrbohms Corn Trade List innehöll 

nyligen följande beräkning rörande olika länders sannolika behof och öfverskoti 

fråga om hvete under innevarande år.

141 

Behof. Öfverskott. 

quarters*. quarters*. 

Förenade Staterna och Canada 24,5000,000 

Storbritanien och Irland 15,500,000 

Frankrike 5,500,000 

Belgien 1,500,000 

Tyskland 2,000,000 

Holland 750,000 

Österrike—Ungern 1,000,000 

Kyssland och Rumänien m. m - 2,500,000 

Schweiz 1,500,000 

Italien 1,000,000 

Spanien och Portugal 750,000 

Algeriet ....'. 250,000 

Egypten 500,000 

Australien, Chile, Indien och diverse 3,000,000 

Vestindien m. m — 2,000,000 

Summa 30,500,000 31,750,000 

Den ekonomiska tidskrift, som här âtergifvit denna beräkning, gör sig den 

frågan, hur länge Amerika skall fortfara att i sä hög grad bidraga till att föda 

Europa, men anser sig ej kunna gifva annat svar än att det ej kommer att 

fortfara alltid. Detta svar innebär emellertid att Amerikas förmåga att göra 

det för den närmaste framtiden icke drages i tvifvelsmål, och derom finnes ej 

heller mer än en åsigt, ehuru tvifvel börjat uppstå rörande jordens förmåga, 

äfven i den bördiga vestern, att bära ständiga hveteskördar. Afkastningen pr 

acre i södra Minnesota var sistlidet år så märkbart mindre, att statens guvernör 

i sitt årliga budskap ansåg sig böra fästa innevånarnes uppmärksamhet vid nödvändigheten 

att införa circulationsbruk. 

Exportpriset 1880 beräknas för hvete till 1 doll. 24 cent. och för majs 

till 54 cent. pr bushels, mot 1 doll. 6 cent. för hvete och 47 cent. för majs 

år 1879. 

Bomull. Värdet af hela utförseln var 48 millioner högre än föregående 

år till följd af ökad utförsel af rå bomull. Utförseln af bomullsvaror var deremot 

något mindre förnämligast till följd af minskad utförsel till Cannda. Priset 

å midling upland, som den 1 Januari 1879 var 9 1/2 cent., noterades den 1 

Januari innevarande år i New-York 12'/s cent. pr ffi. Skörden, som år 1879 

enligt officiela uppgifter uppgick till 5,760,000 balar, beräknas för 1880 till 

ungefär samma belopp. 

Petroleum. Utförsel 1880: rå petroleum 28,297,997 ; naphta 18,411,044; 

lysolja 367,325,823; paraffin 31,783,575; residuum 113,500 gallons. Utför 

seln af lysolja var omkring 35 millioner gallons större än föregående år. Den 

öfriga utförseln var äfven större, men priset under året var i allmänhet lägre, 

oeh värdet af hela utförseln minskades med 4 millioner doll. 

Pris i New-York för renad olja : 

1 Januari 1878 13 cent. pr gallon. 

1879... 8 l /4 » B » 

1880 8 l /a » » B 

1881 97, » » » 

* 1 quarter = 8 bushels = 480 ll..

142 

Fläsk. Värdet af hela utförseln var ungefär detsamma som föregående är 

eller omkring 78 millioner do]]. Af rökt fläsk utfördes något mindre, men till 

följd af högre pris ökades värdet med 86,810 doll. Utförseln af ister ökades 

med 5,063,694 doll. Exportpriset för ister âr 1880 var i medeltal 7.4 cent. 

pr « mot 7 cent, är 1879. 

Pris i New-York 1 Januari 1880. 1881. 

Saltadt fläsk.. pr barrel 12 doll. 62 1 /, cent. 12 doll. 50 cent. 

Rökta sidor » « 574 » 5'/4 » 

Skinkor » » 87, » 7 3/4 » 

Ister » » 7 s /4 » 9 » 

Försök gjordes under året af större affärsmän att »corner» hvete, kaffe och 

fläsk. De tvenne första försöken misslyckades med stor förlust, men det sista 

lyckades, och priserna bestämdes under flera månader af spekulanterna. 

Timmer. Utförseln af timber och lumber eller huggna och sågade trävaror 

uppgick till 16,365,346 kubikfot om 2,219,320 doll. eller 470,795 doll. 

mera än 1879. 

Pensacola 9,905,052 kubikfot — 1,296,586 doll. 

Brunswick och Darien 4,017,465 » 553,112 » 

Pearl River 296,697 » 38,915 » 

Mobile "687,364 » 80,281 » 

Charleston 

Savannah 214,270 » 21,973 » 

Den ökade utförseln egde förnämligast rum från Pensacola och Darien. 

Lefvande djur. Utförseln af nötkreatur ökades oaktadt de af engelska regeringen 

till följd af den här rådande boskapssjukan utfärdade föreskrifter om 

nedslagtning vid ankomsten till England. Den uppgick till 182,756 stycken om 

13,344,195 doll. 

Införseln, som sistlidet år var större än under något föregående år, utgjordes 

förnämligast af följande artiklar: 

Socker 88,771,165 doll. 

Kaffe 60,360,769 » 

Ull —- 57,638,743 » 

Jern 53,714,008 » 

I sammanhang med större liflighet inom alla affärsgrenar uppkom mot slu? 

tet af 1879 äfven stor efterfrågan å jern, och som bebofvet ansågs betydigt, 

större än tillgången, började stor spekulation. Tillverkningen ökades visserlligen 

men tillgången i den allmänna marknaden ökades icke i samma förhållande, i 

synnerhet derföre att mellanmannen, som gjort kontrakter om leveranser, när priset 

var lägre, ansågo sig tryggt kunna afvakta ännu bättre vilkor, och som en 

följd deraf stego priserna fortfarande ända till medlet af Februari. Priset började 

då småningom falla och, under påverkan såväl af en stigande tillverkning 

i alla jernproducerande länder som särskildt af de stora lager som mellanmannen 

nu började afyttra, inträffade slutligen i Maj ett betydligare prisfall, men 

derefter bibehöllo sig priserna i det närmaste oförändrade till slutet af året.

143 

Priser: Janauri 1879. Februari 1880. Maj 1880. 

Antracit tackjern N:o 1 17 1/4 doll, pr ton. 43 doll pr ton. 25 doll pr ton. 

Träkol d:o med kall 

blaster i Cincinnati... 28 » » 6 0 » » 50 » 

Amerik. stangjern, prima 40.3 2 85.12 » » 56 » 

Stälräls 41 » 85 » B 62 » 

Gamla räls 20 41 » » 28 » 

Priset å svenskt stangjern i Boston var under början af året 90 à 100, 

men föll mot slutet till 75 à 80 pr ton. 

Följande tabell utvisar hela införseln till Förenta staterna af tackjern och 

stangjern. 

Qvantitet. Värde. 

1880. 1879. 1880. 1879. 

Tackjern 1,690,432,637 ll.. 196,171,339 ll.. 14,654,227 doll. 1,829,008 doll. 

Stangjern 251,902,056 B 53,967,822 » 5,197,510 » 1,224,035 B 

Denna införsel var naturligtvis förnämligast föranledd deraf att den amerikanska 

jerntillverkningen ej kunde nog hastigt utvecklas för att tillfredsställa 

en oväntadt stor efterfrågan, ett förhållande som förut inträffat år 1871. Ökad 

affärsrörelse och ökada jernvägsbyggnader föranledde dä stor efterfrågan å jern, 

och som en följd deraf ökades införseln af tackjern från 178,139 tons om 2,240 

"8 år 1871 till 247,529 tons år 1872. Den inhemska tillverkningen kunde 

ej genast fylla behofvet, men åtgärder vidtogos, och tillverkningen ökades från 

1,706,793 år 1872 till 2,548,713 år 1873 och 2,560,963 tons år 1874. 

Denna qvantitet var tillräcklig för behofvet så mycket mer som samtidigt till 

följd af en för hastig utveckling en allmän kris inträffat, och den inhemska 

tillverkningen nedgick år 1875 till 2,401,262 tons samtidigt med att införseln 

minskades till 53,437 tons. Införseln af stålräls uppgick å 1872 till 531,537 

tons, men den inhemska tillverkningen ökades, och införseln minskades till 11 

tons år 1878. Den amerikanska tillverkningen af tackjern med träkol, som år 

1871 uppgick till 385,000 tons om 2,000 ll. var likaledes otillräcklig för behofvet, 

och införseln af stangjern ökades samma år till 100,000 tons. Den 

inhemska tillverkningen af träkoljern ökades åren 1872 och 1873 till öfver 

500,000 tons, och införseln af stangjern minskades år 1873 till 83,000 tons 

och år 1874 till 37,000. Den inhemska tillverkningen år 1874 uppgick till 

577,000 tons, och om det endast varit fråga om att tillverka ett visst antal tons 

stangjern, hade denna tillverkningsförmåga varit mer än tillräcklig, emedan behofvet 

samtidigt minskades, men det gälde äfven att för vissa ändamål tillverka 

en mindre qvantitet af viss utmärkt beskaffenhet till samma pris för hvilket 

sådant jern kunde införas från utlandet, och till följd deraf inträffade, att införseln 

af utländskt stangjern år 1875 uppgick till 27,000 tons, ehuru do inhemska 

träkolverken samma år till följd af minskad efterfrågan nödgades inskränka 

sin tillverkning till 411,000 tons. Mellan 1875 och 1879 har med 

obetydliga vexlingar ungefär samma qvantitet stangjern årligen införts; och hvad 

det var för slags jern som de amerikanska träkolverken ej kunde tillverka nog 

billigt, synes tillräckligt utvisas deraf att under dessa år införseln af svenskt 

stangjern hvarje år uppgått till omkring 80 % af hela införseln. År 1880 

började under samma förhållanden som 1871. Tillverkningen af tackjern ökades 

från 2,741,853 tons om 2,240 ll. år 1879 till 3,300,000 tons och dessutom infördes 

från utlandet 700,000 tons. Tillverkningen af räls ökades från 993,000 tons 

år 1879 till 1,200,000 tons, och införseln uppgick till 257,000 tons. Stårigjernsinförseln 

ökades från 27,000 tons till 126,000 tons om 2,000 % hvaraf

144 

frän Sverige öfver 57,000 tons eller mera än under något föregående år. Denna 

införsel kan naturligtvis icke komma att fortfara, emedan dels behofvet var 

utomordentligt stort, dels ock den inhemska tillverkningsförmågan kommer att 

ökas, men erfarenheten har redan visat att införseln af svenskt jern till en viss 

grad är oberoende af den inhemska träkolstillverkningen i allmänhet, och det 

finnes för närvarande ingen anledning att förmoda annat, än att detta förhållande 

kommer att fortfara. Att afsättningen af svenskt jern på Förenta staterna 

under vanliga år uppgår till omkring 20 % af hela stångjernsutförseln 

från Sverige, synes vara ett för allmänheten obekant förhållande. Tidningarne 

innehålla tid efter annan ledande artiklar om jernhandteringen, affattade 

både med omsorg och skicklighet, men innehållande fullkomligt vilseledande 

uppgifter rörande afsättningen på Amerika, emedan författarne förbise, 

att största delen af denna afsättning numera gär indirekt öfver tredje land, och 

att densamma derföre i Kongl. Kommers-kollegii berättelser befinnes inbegripen i 

den utförsel, som uppgifves hafva egt ram till England. Den direkta stångjernsinförseln 

från Sverige uppgick, på sätt tabellbilagan sida 149 närmare utvisar, 

år 1871 till 91 % af hela qvantiteten, men minskades derefter till följd af 

ökad ångbåtsfart till 13 % år 1877 och 16 % år 1880. Frakten för med 

jern ankomna fartyg från Sverige var sistlidet år 17 sh. 6 d. à 20 sh. pr ton 

för segelfartyg och 22 sh. 6 d. pr ton för ångfartyg. Det osålda lagret af 

svenskt jern i Boston uppgick mot slutet af året till den ovanligt höga qvantiteten 

af 16,000 tons. De mest efterfrågade sorterna voro fortfarande 3/4 a 2 

tums fyrkant och 3 à 5 3/4 X 5/8 tum. 

Införseln från Sverige och Norge under finansåret 1880: 

Direkt. Indirekt. Summa. 

Doll. Doll. Doll. 

Tackjern 7,267,148 ll. 89,462 16,469,846 ll. 201,327 23,736,994 ll. 290,789 

Stangjern 17,911,454 » 410,210 96,982,885 » 2,157,559 114,894,339 » 2,567,769 

Jernakrot 8,690 tons 154,817 103 tons 4,124 8,793 tons 158,941 

Stil 1,052 1 1 7 , 4 2 2 1 1 8 , 4 7 4 

Jernplât 9.678 ll 242 9,678 ffi 242 

Knifrar 767 767 

Andra »lag 320 60,962 61,282 

S n m m a 6 5 5 , 8 6 1 2,642,403 3,198,264 

Direkt. Indirekt. Snmma. 

Böcker 1,662 doll. 1,662 doll. 

Hudar och skinn ... 3,462 doll. 2,949 » 6,411 » 

Hampa, arbetad 9,928 » 236 » 10,164 » 

Juvelerarearbeten ... 234 » 234 » 

Kemikalier 1,051 » 1,051 » 

Konstverk 734 » 734 » 

Lumpor 254 » 254 » 

Pappersmassa 2,003 » 2,003 » 

Porslin och lergods 46 46 » 

Sill 563 » 563 » 

Annan fisk 480 » 3,846 » 4,326 » 

Fiskolja 5,654 » 13,202 » 18,856 » 

Spritdrycker 299 » 299 » 

Öl 575 » 575 » 

Hela denna införsel, som, om återinförda amerikanska tillverkningar ej medräknas, 

uppgick till 2,576,663 doll., var 1,518,355 doll. större än nästföregående

145 

är. Bland nya införselsartiklar förekom arbetad hampa. Införseln af fiskolja 

minskades med 8,453 doll. Priset â denna artikel, som den 1 Januari 1880 

var 57 cent., noterades den 1 Januari 1881 till 48 cent. pr gallon. 

Värdet af den direkta utförseln till Sverige och Norge, som uppgick till 

".',365.678 doll. var 227,217 doll. större än näst föregående är, hvilket förnämligast, 

föranleddes af ökad direkt utförsel af bomull och majs. 

Sjöfart. Drägtigheten af den amerikanska handelsflottan var den 30 Juni 1880 

segelfartyg, pråmar och kanalbåtar inberäknade 2,856,476 tons. 

ångfartyg 1,211,558 » 

I jemförelse med föregående 

Summa 4,068,034 tons. 

är minskades segelfartygens drägtighet med 

136,953, men som ångfartygens ökades 35,386, kan den sammanlagda drägtigheten 

i sjelfva verket anses hafva något ökats, om, pä sätt är vanligt vid jemförelse 

mellan segel- och ångfartyg, ett ångfartyg antages lika verksamt soui 

fyra segelfartyg af samma drägtighet. Den i sjöfart pä utlandet använda handelsflottan 

uppgick till 1,314,402 tons. I jemförelse med föregående år minskades 

drägtigheten med 137,103 tons. Statistiken angifver icke särskildt drägtigheten 

af de i utländsk sjöfart använda ångfartyg, men det finnes ingen anledning 

att förmoda att denna drägtighet ökats i tillräcklig grad för att motväga 

den nämnda minskningen i totaldrägtigheten. Den utländska ångbåtsfarten, 

förnämligast den engelska, ökades deremot fortfarande. Drägtigheten af 

frän utrikes ort ankomna ängfartyg ökades till 6,391,126 tons mot 5,362,944 

föregående år, under det att segelfartygens drägtighet endast ökades från 5,355,450 

till 5,721.034 tons. Denna ökning var förnämligast en följd af nya reguliera 

àngbåtslinier pä England. Antalet ankomna ångfartyg ökades i Boston från 

310 till 442 och i Baltimore från 290 till 313. Till Savannah ankomma årligen 

ängfartyg i barlast för att på hösten utföra bomull till Kuropa. och 7 

engelska ängfartyg afgingo sistlidet år derifrån till ryska östersjöhamnar. Till 

följd af minskad kolätgång i förhållande till drägtigheten kunna ångfartygen 

fiir livarje är i högre grad deltaga i fraktfarten. Af utförseln frän New-York 

verkstäldes, hvad värdet beträffar, sistlidet år tre fjerdedelar med ängfartyg. 

Den norska flaggan intog äfven sistlidet år ett framstående rum i fraktfarten 

med segelfartyg. En amerikansk tidskrift »Atlantic Monthly» yttrar härom 

följande: »Födda i ett land som utmärker sig för rättskaffenhet och arbetsamhet 

och utrustade med den för nordbon egna viljekraft, hafva norrmännen genom 

sin företagsamhet förstått tillegna sig lika stor andel i vår utländska sjöfart 

som vi sjelfva ega på grund af arf. De billigaste segelfartyg byggas i Norge, 

och, sedan till följd af minskad spanmälsutförsel från Ryssland och större konkurrens 

med ångfartyg fraktförtjensten minskats i Europa, hafva de under de 

senare åren kryssat öfver hela verlden, sökande efter frakt, och för vinnande 

af detta fredliga mål hafva de utvecklat samma kraft som deras förfäder under 

vikingatågen. De finna vägen till alla amerikanska hamnar, deltaga i vår utländska 

sjöfart med lika stort antal fartyg som vi sjelfva, och det är norrmännen 

som bestämma fraktpriserna». 

Antal och drägtighet af med last afgångna svenska och norska fartyg utgjorde 

sistlidet år: 


Frän Washingtons distrikt: 168 om 82,709 tons. 1,025 om 505,390 tons. 

» New-York 98 » 50,934 » 891 » 473,512 » 

» San Francisco — —— 1 » 1,309 » 

Summa 266 om 133,643 tons. 1,917 om 980,211 tons. 

Ber. om Handel v. Sjv/arl. 1 0

146 

Om denna sjöfart jemföres med 1879 års, faefinnes det att den svenska sjöfarten 

ökats med 66 fartyg om 32,173 tons, och att den norska minskats med 

211 fartyg om 107,610 tons. 


1879. 1880. 1879. 1880. 

Frän Baltimore 15 30 258 208 

» Boston 6 9 22 38 

» Charleston 3 8 71 61 

» Darien 15 14 18 35 

» Galveston 10 7 86 46 

» 3Iofaile 2 1 13 10 

» New-Orleans 18 23 65 68 

» Norfolk — — 7 7 

» Pensacola 11 15 59 67 

» Philadelphia 23 35 288 281 

» Richmond 2 6 31 34 

» Savannah 6 11 55 69 

» Wilmington 16 9 115 101 

» Washingtons distrikt 127 168 1,087 1,025 

» New-York 72 98 1,035 891 

» San Francisco 1 — 6 1 

Denna minskning i den norska sjöfarten, till ungefär samma antal som 1878, 

föranleddes utan tvifvel af flere olika omständigheter. Inom Washingtons distrikt 

inträffade den förnämsta minskningen i Baltimore med 50 fartyg. Hela 

antalet från denna hamn till utrikes ort afgångna segelfartyg var 1,331, mot 

1,538 är 1879, och det är derföre möjligt att minskningen till en del var en 

följd af den i allmänhet minskade sjöfarten, men enligt vice konsulus åsigt, 

som äfven jag delar, var den förnämsta orsaken helt och hållet tillfällig, nemligen 

den att ett stort antal norska fartyg, som mot slutet af 1879 och i början 

af 1880 besökte Baltimore, afskräckts frän att återkomma till följd af de 

dåliga frakter som dä erhöllos, och denna åsigt bekräftas deraf att antalet i 

Baltimore qvarliggande norska fartyg frän 1879 var 36, under det att den 1 

Januari 1881 intet norskt fartyg fanns i hamnen. Att tillfälle till fraktförtjenst 

fanns, bevisas deraf att den italienska sjöfarten på Baltimore under sistlidet 

år ökades med ungefär samma antal, hvarmed den norska minskades, ehuru 

äfven de italienska fartygen alla voro segelfartyg, och jemförelsevis samma antal 

ankom i barlast. 

Af fremmande fartyg afgingo från Baltimore år 1880: 

Ångfartyg. Segelfartyg. 

Amerikanska — 231 

Engelska 243 452 

Tyska 26 78 

Italienska — 255 

Kyska — 46 

Spanska 27 12 

Andra länder 1 29 

I Galveston, hvars utförsel förnämligast utgöres af bomull, var minskningen 

i den norska sjöfarten sannolikt föranledd deraf att, ehuru inga reguliera 

àngbåtsförbindelser finnas med Europa, likväl under början af hösten stor utförsel 

egde rum med fraktångfartyg. 

Frakterna voro i allmänhet låga i början af 1880, emedan en förening 

af spekulanter, som uppköpt större delen af det för handen varande spanmåls-

147 

lagret, vägrade sälja under afvaktan å högre priser. Frän Baltimore till Liverpool 

med ångfartyg 1 Januari — 3 Juli 5 à 7 l /4 d., 3 Juli — 21 Augusti 

9 V, à 7'/,, 4 September — 16 Oktober 6 1 /, à 6, och från 6 November till 

årets slut 8 à 8'/2 d. pr bushel om 60 "8 och 5 % kaplake. Segelfartyg 

erhöllo från Baltimore till Cork för order 1 Januari — 3 April 4 sh. 3 d. 

à 4 sh. 6 d., 3 April — 1 Maj 5 sh. 9 d. à 5 sh., 15 Maj — 17 Juli 4 sh., 3 d. 

à 6 sh., 17 Juli — 4 September 6 sh .10 d. à 5 sh., och mot slutet af året till 

följd af brist på fartyg ånyo 6 sh. 3 d. pr quarter om 8 bushels. Från Boi 

ston till Liverpool med ångfartyg, Januari—April 3 1 /., à 4 d., April—August 

5 1 /, à 6'/,, Augusti—December 5 à 5 V» d. pr bushel, med segelfartyg Januari—Mars 

4 sh. 3 d., ingen utförsel under April och Maj, Juni-—-September 

5 sh. 3 d. à 5 sh. 9 d., Oktober—December 4 sh. 3 d. pr quarter. Från 

Boston till kontinenten med lifsmedel 25 sh. à 27 sh. 6 d. pr ton, med diverse 

till Port Natal Afrika, 32 sh. 6 d. à 37 sh. 6 d. pr ton, till Melbourn eller 

Nya Zeland 30 à 32 sh. 6 d. pr ton om 40 kubikfot. Från Philadelphia i 

allmänhet 3 sh. 6 d. à 3 sh. 3 d., men i Juli och November 3 sh. 9 d. pr 

barrel petroleum om 40 gallons och 5 % kaplake. Från Wilmington till Eng 

land och kontinenten 3 sh. 6 d. à 4 sh. 6 d. pr barrel harts om 310 S, 4 

sh. 6 d. à 6 sh. 3 d. pr cask terpentin om 40 gallons. Från Savannah 3 sh. 

9 d. à 4 sh. pr barrel harts och 5 sh. 9 d. à 6 sh. pr cask terpertin. — 

Timmer, hugget, från Darien till England 36 à 37 sh., frän Savannah 33 sh., 

från Pensacola 38 sh. pr load om 50 kubikfot; sågadf. från Darien till England 

£ 5. 12. 6 à 5. 15. 0., från Pensacola £ 5. 15. 0. à 6. 5. 0. pr standard, 

lägre mot slutet af året; från Savannah till spanska hamnar 15 doll. och 

till Rio och La Platå 19 à 21 doll. pr M.-fot. Bruttofrakternas sammanlagda 

belopp för 

uppgifter 

fartyg, som besökt Washingtons distrikt 1880, var enligt lemnadc 

för svenska fartyg: ankomna. 

j till Sverige... 

£ 20,456 

atgangnaj andra landcr » 158304 158.304 

för norska fartyg: ankomna » 107,524 

afgångna » 948,669 

I förhållande till fartygens drägtighet var den af de afgångna fartygen intjenade 

bruttofrakten ungefär densamma som år 1879. 

Rymningar inom distriktet, som år 1879 uppgingo till 1,048, ökades sistlidet 

år till 1,232, hvaraf 226 från sveuska och 1,006 från norska fartyg. Af 

de förre voro 131 svenskar och af de senare 588 norrmän. Do föranleddes 

som vanligt förnämligast af s. k. »runners», som utlofva högre hyror och lemna 

sjömännen kredit, till dess att deras skuld uppgår till det vid hyrors antagande 

vanliga förskottet. Hyrorna för matros å segelfartyg voro i medeltal i Philadelphia 

23 doll. 33 cent. pr månad med 25 doll. förskott för resa till Storbritanien 

eller kontinenten och 19 doll. 33 eent. pr månad med 18 à 25 doll. 

förskott för resa söder om Kap Finisterre. Hyran för matros var 1879 i 

Philadelphia i medeltal 25 doll. pr månad. Enligt uppgift af norske fartygsbefälhafvare 

voro hyrorna i Norge 9 doll. 6 cent. och i England omkring 13 

doll. 38 cent. pr månad. 

Kursen på England var hög under början af året till följd af den stora 

införseln och steg i Maj så högt att utskeppning af guld syntes förestå, men, 

sedan priserna här i landet fallit och införseln aftagit, föll kursen i Juli, och 

införseln af guld uppgick mellan 1 Augusti och 31 December till 69 mill. doll. 

Följande tabell utvisar kursen på England för à vista vexlar i New York 

under olika månader:

148 

Lägst. Högst. 

Januari—Mars 4.84 4.89 

April—Juni 4.87 1 /« 4.90 

Juli—September 4.84 4.85 

Oktober—December.-- 4.8l'/2 4.85 

Invandringen till Förenta Staterna uppgick under finansåret 1880 till 

457,257 personer, hvilket antal var endast obetydligt mindre än 1873, då invandringen 

var störst eller 459,803. Från de Förenade rikena ankommo flera, 

än under något foregående år. Den största invandring som förut förekommit 

var från Sverige 1869, då antalet uppgick till 24,115, och från Norge 1873då 

antalet var 18,107. 

Följande tabell utvisar invandringen från de Förenade rikena, Danmark 

och Tyskland under nedanstående år samt längden af nybygda jernvägar i engelska 

mil. 

Sverige. Norge. Danmark. Tyskland. Eng. mil. 

Medeltal under 

1869—1873 14,755 13,987 3,704 122,500 5,610 

1873 11,351 18,107 5,095 133,141 4,107 

1874 5,712 10,384 3,082 87,291 2,105 

Medeltal under 

1874—1878 5,454 6,200 2,217 45,121 2,312 

1879 11.001 7,345 3,474 34,602 4,721 

1880 39,186 19,895 6,576 84,638 6,500 

Denna tabell utvisar, att den stora invandringen sistlidet år till en del var 

föranledd deraf att densamma under en följd af år varit jemförelsevis obetydlig, 

och att antalet hufvudsakligen är beroende af härvarande jernvägsbyggnader 

oeh de tillfällen till nybyggens anläggande som derigenom uppkomma. Under 

1869—1873, då efter fullbordandet af den första stilJahafsbanan koloniseringen 

i vestern fortgick med ofantlig hastighet, var invandringen betydlig, men 

krisen 1873 föranledde en anmärkningsvärd minskning i jernvägsbyggnaderna, 

och denna minskning verkade genast på invandringen, ehuru i något olika grad. 

Antalet frän de Förenade rikena och Danmark minskades mera än det från 

Tyskland. Anledningen härtill var till en del att den tyska invandringen, 

som enligt statistiken bland sig räknar ett jemförelsevis större antal handtverkarc, 

ä andra sidan i mindre grad utgöres af jordbrukare, och detta förhållande 

kan i samma mån anses förklara, hvarföre. när efter 1879 tiderna blefvo bättre, 

invandringen från Tyskland icke ökades lika hastigt som från de öfriga länderna. 

Vice konsuln i Boston har inberättat att af de sistlidet år ankomne svenskar 

och norrmän hundratals funnos i Boston i nödstäld belägenhet, emedan de ej 

kunde erhålla arbete och saknade medel att fortsätta resan till vestern. 

Arf. Från generalkonsulatet och konsulaten i New-York och San Francisco 

hemsändes under 1880 följande för enskilda personers räkning uppburna 

penningebelopp. 

Till Srerige. Till Norge 

Kronor. Kronor. 

Washington till Utrikes Departementet... 23,544 

» » Kommers-Kollegium 1,922 25 466 20,802 

New-York 3^222 1,990 

San Francisco 6,505 4,802 

Summa kronor 35,193 27,594 

C. Lewenhaupt.

149 

Bilaga. 

Tabell utvisande hela införseln af stangjern till Förenta staterna under 

åren 1871—1880 och införseln deraf frän Sverige fördelad i direkt och indirekt: 

Hela införseln. Från Sverige. 

1871 Direkt 82,181,267 

203,503,170 ll.. Indirekt 7,918,442 90,099,709 ll.. 

1872 » Direkt 74,967,323 

236,454,061 » Indirekt * 74,967,323 » 

1873 » Direkt 63,568,810 

166,016,035 » Indirekt* 63,568,810 » 

1874 » Direkt 41,076,806 

77,031,538 » Indirekt 15,204.559 56.281,365 » 

1875 » Direkt 13,825,411 

53,104,467 » Indirekt 28,021,915 41,847,326 » 

1876 » Direkt 9,990,709 

51,662,726 » Indirekt 33,034,226 43,024,935 » 

1877 » Direkt 5,913,968 

56,419,708 » Indirekt 39,411,881 45,325,849 » 

1878 » Direkt 6,114,537 

66,337,457 » Indirekt 48,018,840 54,133,377 » 

1879 » Direkt 9,016,859 

53,967,822 » Indirekt 34,529,598 43.546,457 » 

1880 » Direkt 17,911,454 

251,902,056 » Indirekt 96,982.885 114,894,339 » 

* Den officiela statistiken innehåller ingen tabell öfver den indirekta införseln under 

detta ar. 

Kiel den 1 mars 1881. 

Tyska riket. 


De Förenade rikenas sjöfart pä konsulsdistriktet år 1880 framgår af följande 

: 

Till distriktet ankommo med iast frän Sverige 343 svenska fartyg om 31,598 tons, 

» »> » » » » utrikes ort 85 » » » 12,208 » 

» » » i barlast » » 11 » " " 631 » 

Från •> afgingo med last till Sverige 11 » » " 531 » 

» » » i barlast » » 109 » » > 41,115 » 

» » » » » utrikes ort 14 » » » 2,027 »

150 

Bruttofrakterna år 1880 utgjorde: för svenska fartyg 480,000 samt för 

norska 272,000 kronor. 

I konsulatafgift erlades : 

af svenska fartyg vid hufvudstationen Kr. 980 

vid vice konsulsstationerne 1,800 

af norska fartyg vid hufvudstationen » 600 

vid vice konsulsstationerne » 700 

Under förra året betaltes 4, 5, 6 och 7-tums spärrar med 28 öre, 8-tums 

med 35 öre pr kub.-fot f. o. b., och stälde frakterna sig efter 5 kr. 25 öre 

in full och under höstmånaderna efter 5 kr. 50 öre med 5 % pr 31 1/2 kub.fot 

engelskt mått ab Piteå och Skellefteå till Kiel oeh öfriga distriktets hamnar. 

Ab Norrland betaltes i frakt 25 à 26 mark pr 165 engelska kub.-fot = 1 

S:t Petersburger-staud. I början var frågan efter Q-trä endast svag, ökades 

emellertid senare, då inga större förråder funnos, så att ingångne ordres endast 

delvis kunde utföras. Kalmarvara var obetydligt efterfrågad och blefvo endast 

l:ma-laster betaide med 20 mark pr tolft 12 fots l 1/4 X 12-tums bräder, 

andra dimensioner i förhållande. Plankor såldes till 1 mark 30 pf. à 1 mark 

40 pf. pr kub.-fot. Sorterade laster, Gotlandsvara, såldes mot 15 % rabatt 

för bräder och plankor samt mot 22'/, till 25 % rabatt för bjelkar och sparrar 

; konsignerade laster köptes mot rabatt af 30 %. 

Ehuru omsättningarne under förra året voro något större än under år 1879, 

gingo affärerne i allmänhet trögt; emellertid synes det som om det ingångna 

året skulle deruti medföra mera lif, och förefinnes isynnerhet efterfrågan efter 

Q-spärrar ab Norrbotten och Gotlands vara. Kalmar och Oskarhamns bräder 

äro ännu föga begärliga. 

Från Sverige hitfördes under 1880 36,000 kub.-meter trävaror, 87 kub.famnar 

kalksten samt 800 centner jern i stänger. Från Norge 2,000 kub.meter 

trävaror, hvaremot ingen export härifrån till de Förenade rikena egde rum. 

I anseende till det under skördetiden rådande gynsamma vädret, utföll 

skörden i denna provins, hvad angick qvaliteten, bättre än fallet varit under 

flera år, men priserna fortfara dock att hålla sig höga. 

Jernbanan Kiel—Eekernförde kommer att den 1 instundande Juli öppnas 

för trafiken och vid årets slut antages fortsättningen Eekernförde—Flonsburg 

blifva färdig. 

Den ovanligt stränga vintren fortfar och samtliga distriktets hamnar äro 

tillfrusne. 

F. Rooth.

Hamburg den 31 mars 1881. 

151 


De Förenade rikenas sjöfart på konsulsdistriktet under ar 1880 framgår 

af följande: 


» » » » utrikes ort » » 22 » » » 9,790 » 

» » H » i barlast 8 » »> » 2,591 >- 

Fråu » afgingo till Sverige med last 87 >' » » 16,721 » 

» » » » i barlast 4 » >- » 1,527 » 

» » » ) utrikes ort med last 16 » » » 7,781 » 

» » » » » i barlast 1 " » H 4,145 »> 

Till » ankommo fråu Norge med last 130 norska » » 56,735 » 

» » » utrikes ort » » 158 » » » 67,166 » och 

165 k. I. 

» » » » i barlast 20 » » 7.884 tons, 

Från » afgingo till Norge med last 117 » » » 55.620 » 

» » » » » i barlast 36 » < » 9.974 » 

» » » » utrikes ort med last 124 > > 51,934 » 

» .. » » » » i barlast 34 » » » 14,848 » och 

165 k. 1. 

Hela antalet med last ankomna fartyg utgjorde således 392 om 149.059 

tons och 165 k. 1., deraf 104 svenska om 25.158 och 288 norska om 123,901 

tons och 165 k. 1.: antalet med last afgångna fartyg utgjorde 344 om 132.056 

tons, deraf 103 svenska om 24,502 och 241 norska om 107.554 tons. 

Til Hamburg ankom i Aaret 1880 105 svenske Skibe, drægtige 25,276 

llegistertons, deraf 83 Dampskibe drægtige 15,878 Tons og 22 Seilskibe drægtige 

9,398 Tons. 

Af disse 105 Fartöier kom fra Sverige 80. af Drægtighed 14,951 Tons, 

nemlig 78 Dampskibe, drægtige 14,652 Tons, og to Seilskibe af Drægtighed 299 

Tons. 

De fra Sverige ludkomne svenske Dampskibe vare næsten alle i regelbunden 

Fart och gik alle herfra til Sverige med Stykgods. Af de to Seilskibe 

kom eet med Steen og eet med Planker; det ene af dem gik herfra tilbage 

til Sverige med Salt, det andet uden Last til Harburg. 

Af de fra ikke svenske Havne eller Farvande komne svenske F'artoier var

152 

Uruguay samt eet Spiritus fra Reval. Fire kom ballastede, nemlig to fra Danmark 

og to fra tyske Pladse. Af disse 20 Fartöier gik herfra 5 til Sverige 

med Last, nemlig 4 med Salt og eet med Guano; 8 til de Forenede Stater, deraf 

5 med Salt, to med tomme Petroleumfade og eet med Stykgods; to til Riga 

og eet til Aniurgebetet, alle med Stykgods. 

Sverige og eet til Norge. 

Med Ballast afgik 4, deraf to til 

Til Altona kom to svenske Skibe, eet (Dampskib) med Steen fra Norge 

og eet fra New-York med Petroleum; begge afgik med Ballast til andre udenlandske 

Havne, deriblandt Dampskibet til Hamburg. 

Til Harburg kom kun eet svensk Fartöi, eet Seilskib fra Charleston med 

Harpix, hvilket siden gik ballastet til Hamburg. 

Til Cuxhaven kom to svenske Seilfartöier fra Sverige og to fra andre Lande, 

alle kun paa Grund af Havari. Eet af dem gik siden til Hamburg og eet til 

England. To bleve overliggende ved Aarets Udgang. Til Gluckstadt kom intet 

svensk Fartöi. 

I Aaret 1879 ankom till Hamburg 98 svenske Fartöier, drægtige 25.900 

Tons: deriblandt 32 Seilskibe af 11,674 Tons Drægtighed. Af disse 98 Fartöier 

kom 62 fra Sverige, deriblandt 3 Seilskibe, medens der blandt de 36 fra 

andre Lande var 29 Seilfartöier. — I 1878 og 1877 kom til Hamburg resp. 

87 og 117 svenske Fartöier, deraf resp. 29 og 35 Seilskibe. 

Antallet af ikke svenske Skibe, som kom til Hamburg og Altona fra Sverige 

med Last i 1880, skal have været 84, nemlig 33 med Planker og Bord, 

iblandt disse 13 fra Carlshamn, 41 med Steen, deraf 31 fra Halmstad, 0 med 

Kridt m. m., 3 med Apatit og eet med Tjære. De vare alle tyske med Undtagelse 

af tre. eet hollandsk, eet engelsk og eet dansk. I 1879 skal Antallet af 

ikke svenske Skibe have været 76; deraf 66 tyske, Resten danske, hollandske 

og norske. 

Her indkjöbtes i 1880 for svensk Regning fire fremmede Skibe; tro af 

disse gik herfra til Sverige, de to med Salt og det tredie ballastet. Eet gik 

til Charleston med Salt. I 1879 indkjöbtes her kun eet saadant Fartöi. 

I Aaret 1880 ankom til Hamburg 268 norske Fartöier, drægtige 118.637 

Registertons, deraf 123 Dampskibe, drægtige 58,559 Tons, og 145 Seilskibe, 

drægtige 60,078 Tons. Af disse 268 Skibe kom fra Norge 126, drægtige 

56,228 Tons, nemlig 113 Dampskibe og 13 Seilfartöier af resp. 55.227 og 

1,001 Tons Drægtighed. 

De fra Norge hidkomne norske Dampskibe, næsten alle gaaende i regelbunden 

Fart, indehavde blandet Last og vendte herfra tilbage til Norge med 

Stykgods med Undtagelse af eet, som gik til Newcastle i Ballast. 

Af de fra Norge hidkomne norske Seilskibe kom fire med Fiskeguano, 

fem med Sild, tre med Planker og eet med Tran; fire gik tilbage til Norge 

ballastede; fire, ligeledes ballastede, gik til udenlandske Havne. Af de övrige 

afgik to med Stykgodslast, det ene til Rusland, det andet til Spanien : og tre 

af Sildefartöierne maatte, da Lasten ikke kunde faaes solgt til antagelig Priis, 

igjen afgaa herfra med samme, idet to af dem gik tilbage til Hjemlandet og 

et til Holland. 

Af de fra udenlandske Havne eller Farvande komne 142 norske Fartöier, 

drægtige 62,409 Tons, vare ti Dampskibe af Drægtighed 3,332 Tons. Sex af 

disse kom fra Grönlandshavet med Sælspæk og gik derpaa til Norge med Ballast; 

tre kom fra England, det ene med Stykgods, det andet med Cokes, samt 

det tredie med Ballast. To af diäse gik herfra til Norge med Stykgods, og 

eet til Hongkong med Stykgods og Passagerer. Endelig kom eet fra Wilhelmshaven 

ballastet og gik herfra med Stykgods til Sverige.

153 

Af de 132 Seilfartöier, drægtige 59.077 Tons. kom 121 med Last for 

Hamburg, deraf fra de nordamerikanske forenede Stater 31 med Petroleum. 18 

med Harpix eller Terpentin, 14 med Mais. 12 med Stykgods, 3 med Bomuld, 

eet med Pitch Pine og eet med Valnödtræ; fra Mexiko og Vestindien 22. 

hvoriblandt 16 med Farvetræ, 4 med .Mahogni og eet med Stykgods samt eet 

med Asphalt; 6 fra Brasilien, hvoraf 5 med salte Huder og eet med Sukker: 

fra andre Dele af Sydamerika 5, nemlig to med Kaffe og de ovrige respektive 

med Uld, Kjödaffald og Stykgods; to fra britisk Nordamerika, nemlig eet med 

Mais og eet med Harpix; eet fra Lagos med Palmenodder; to fra Skotland og 

eet fra Island, alle med Sild; eet fra Frankrig med Harpix og eet fra Spanien 

med Viin. Derhos kom 8 ballastede, deraf to fra Holland og Resten fra tyske 

Havne; hvorhos to herfra udgaaende Fartöier igjen kom herind i Havari. Ket 

kom fra Sverige i Havari med Trælast og bestemt for Holland. 

Af de nævnte 132 Seilfartöier gik igjen herfra 52 med Last til de forenede 

Stater, nemlig 32 med Salt eller Salt og tomme Petroleumfade, 5 med 

Jern och tomme Fade eller Jern og Salt; Resten med Stykgods. Til Sydamerika 

gik 14, til Hayti to og eet til Mexiko; tre til Vestafrika, to til de kapoverdiske 

og eet til de kanariske Oer, eet til Java, eet til Sverige, to til Rusland 

og eet til Portugal, alle med Stykgods; eet til Storbritanien med Salt og 

eet sammestedshen med Kobbererts, samt eet til Holland med Indbragt Ladning. 

Med Ballast gik 22 til Norge och 15 til andre Lande; 12 vare her 

overliggende ved Aarets Udgang. 

Til Altona kom fra Norge kuu eet norsk Skib. nemlig et Seilfartöi med 

Fiskeguano, som gik derfra ballastet till Finland. Fra udenlandske Steder kom 

5 Fartoier, nemlig et Dampskib med Rug fra Odessa och 4 Seilskibe. deraf to 

fra Nordamerika, det ene med Mais og det andet med Hvede; de andre ballastede. 

To af disse Fartöier udgik derpaa til Vestindien med Stykgods, eet 

til Nordamerika med Jern og tomme Petroleumfade ; de övrige to, hvoriblandt 

Dampskibet, gik ballastede til udenlandske Steder. 

Til Harburg kom intet norsk Fartoi fra Norge: men fra udenlandske 

Havne 4, alle Seilfartöier, nemlig to fra Lagos med Palmenodder, eet fra New- 

York med Harpix ; det fjerde kom ballastet. De afgik alle ballastede til andre 

udenlandske Pladse undtagen eet, som gik til Petersburg med Cement. 

Til Gliiekstadt kom en norsk Bark fra Pensacola med Pitch Pine og gik 

derpaa til andet udenlandsk Sted ballastet. 

Til Cuxhaven ankom to norske Fartöier fra Norge og 20 fra andre Lande, 

dog alle kun paa Grund af lisforholde eller Havari. Af disse gik 12 siden 

op Klben og to til Norge: Resten til andre Lande, undtagen P>, som vare overliggende 

ved Aarets Udgang. 

I Aaret 1879 ankom til Hamburg 274 norske Fartoier drægtige 112.80(1 

Tons; deriblandt 131 Seilskibe. drægtige 51,230 Tons. Af hine 274 Fartoier 

kom 138 fra Norge, deriblandt 13 Seilskibe; medens der blandt de 136 fra 

andre Lande hidkomne var 118 Seilfartöier. — I 1878 og 1877 kom til 

Hamburg resp. 284 og 244 norske Skibe, deriblandt resp. 151 og 116 Seilskibe. 

Antallet af de ikke norske Skibe, som kom til Hamburg og Altona fra 

Norge med Last i 1880, skal have været 54; deriblandt 49 tyske, nemlig 20 

med Planker og Bord, alle undtagen 5 fra Drammen, og 23 med nordlandske 

og tinmarkske Produkter, derhos to med Steen, eet med Apatit og Resten med 

Fiskeguano m. m. Videre kom to svenske Fartöier (Dampskibe) fra Norge 

med Steen og Tran ni. in., eet engelsk med Apatit, eet dansk og eet hollandsk 

med vestlandske og nordlandske Produkter. — Antallet af ikke norske Skibe,

154 

som kom her lastede fra Norge i 1879, skal have været 51, deriblandt 41 

tyske ; Besten hollandske, engelske og eet dansk. 

Her indkjöbtes i 1880 for norsk Regning syv fremmede Skibe; i 1879 

kjöbtes her blot eet saadant Fartöi. Der sees saaledes igjen at være nedlagt 

Kapital i Erhvervelser af dette Slags; hvilket vistnok begunstiges meget ved 

den Lyst, som viser sig hos Eiere af gamle Træskibe baade her og især i 

England til at skille sig ved dem. Og hvad der end fra et almindeligt Standpunkt 

er at sige mod Saadant, bör det dog erkjendes, at de, som saaledes ofte 

for ret billig Priis komme i Besiddelse af deslige Fartöier, ikke sjelden ere 

heldige nok til at optjene Kjobesummen paa en kort Tid, saa at Spekulationen 

for dem falder godt ud. Af ovennævnte 7 Fartöier gik tre til Nordamerika, 

eet med Salt, eet med Salt og tomme Petroleamfade samt eet med Stykgods: 

4 afgik herfra ballastede, deriblandt to til Norge. Det skal forövrigt her bemærkes, 

at af disse 7 fremmede Skibe havde eet været norsk og var solgt her 

ved Auktion til en tysk Kjöber, for næsten umiddelbart derefter igjen at overgaa 

i norsk Eie. 

I Aaret 1880 udmönstrede ved dette Konsulat for svenske Skibe 62 Svensko, 

13 Norske og 21 Udlændinge, hvorhos derfra afmønstredes 18 Svenske, 

10 Norske og 13 Fremmede. For norske Skibe paamönstredes 83 Svenske og 

214 Norske, samt 43 Fremmede, medens der afmönstredes 89 Svenske, 1 354 

Normænd og 57 Fremmede. I Aaret 1879 udmönstredes her for svenske Skibe 

76 Svenske, 8 Nonnænd og 18 Udlændinge, og afmönstredes fra dem 40 Svenske, 

7 Norske og 8 Udlændinge. For norske Skibe udmönstredes da 111 Svenske. 

139 Norske og 83 Udlændinge, medens der afmönstredes 77 Svenske, 402 Normænd 

og 95 Fremmede. 

Ovenstaaende viser, at der paa dette Konsulatkontor i 1880 i det Hele udmönstredes 

145 Svenske og 227 Norske: i 1879 137 Svenske og 147 Norske: 

i 1878 117 Svenske og 128 Norske. I det Hele synes Tilböieligheden til 

at reise ud og lade sig forhyre her, istedetfor at monstro hjemme, at være i 

Stigende især blandt de Norske. Matroshyren for dem, som her udmönstrede. 

var i Middeltal omtr. 40 Kroner, eller 45 à 45'/2 M., omtrent som i 1879, 

og saaledes fremdeles adskilligt lavere end i tidligere Aar: endnu i 1877 var 

den, efter betydelig Synkning, 51 1/2 Mark. 

Hvormange Svenske og Norske her paamönstredes tyske Skibe, kan som 

sædvanligt ikke erfares; kun vides, at af 17,359, som her paamönstredes disse 

Fartöier, vare 2,056 Ikke-tyske. I 1879 vare disse Tal 14,941 og 1,7:57. — 

Paa britiske Fartöier mönstredes her i 1880 250 Svenske og 210 Normænd. 

I 1879 vare disse Tal resp. 239 og 178, i 1878 146 og 81; Antalet af de 

her i engelsk Tjeneste indtrædende svenske og norske Sömænd sees saaledes 

at være i stærk Stigen. — Paa danske Fartöier udmönstredes her i 1880 kun 

60 Svenske og 17 Normænd; i 1879 var Tallet resp. 31 og 24, i 1878 41 

og 22. 

Som deserterede anmeldtes 2 Svenske og 5 Norske ; hine fra svenske og 

disse fra norske Fartöier. Antallet af ikke anmeldte Deserteurer var ligeledes 

ikke betydeligt; derimod sögtes her. ligesom i de foregaaende Aar, Hyre af 

temmelig mange Kömlinge andetstedsfra. 

De af Konsulatet med Penge eller frit Ophold og tildeels fri Hjemreise 

understöttede Sömænds Antal var 145; de saaledes havte Udgifter bleve mig 

for 46 Svenskes, to Tyskes og een Dansks Vedkommende godtgjort fra svensk 

samt for 86 Norske, 9 Svenske og een Dansk fra norsk Side. Tallet var 

usædvanlig stort paa Grund af at her navnligen i den sidste Deel af Aaret 

Indkom Söfolk fra ret mange forulykkede norske Skibe. — Af svenske og nor-

155 

ske ikke til Sömandsklassen horende Trængende understottedes resp. 9 og 4. — 

I 1879 understottedes kun 24 svenske, 44 norske og to udenlandske Sömænd. 

men 21 svenske og 3 norske i anden Stilling. 

I Löbet af 1880 udstedte jeg 177 Nationalitetsattester til svenske Sömænd 

og 263 til andre Svenske; til norske Sömænd 130 og til andre Norske 93. 

Por 166 af disse Attester udrededes Gebyhr. I 1879 udstedtes resp. 109 osr 

234 saadanne Attester til svenske Sömænd og andre Svenske, samt till Norske 

78 og 42. 

Efter 17 Svenske og 8 Norske Döde hjemsendtes Hyrebelöb og andre Efterladenskaber. 

Ifölge modtagne Opgaver over de svenske i 1880 till Hamburg ankomne 

•og herfra afgaaede Skibes Fragter (brutto) utgjorde disses Belöb for de fra 

Sverige ankomnes Vedkommende omtr. M. 127,800 og for de herfra til Sverige 

afgaaedes M. 219,300. Indgaaende Fragt fra andre Lande M. 253,400 og 

udgaaende herfra til andre Lande M. 88,600. I Aaret 1879 vare disse Tal 

resp. M. 109,500, 129,600, 508.000 og 54,000; i 1878 99,000, 88.00U. 

583,000 og 69,500. — Bruttofragterne for de til Vieekonsulstationerne komne 

svenske Fartöier var i 1880 kun M. 43,500, alt for indgaaende Fragt fra 

Sverige og fra ikke svenske Steder, nemlig resp. M. 3,000 og 40.500. 

For de norske Skibe, som besögte Hamburg, udgjorde Fragternes Bruttobelöb 

for de fra Norge ankomnes Vedkommende omtr. M. 564.800, og for de 

herfra til Norge afgaaedes M. 665,500. Indgaaende Fragt hertil fra andre 

Lande var omtr. M. 1,946,400 og udgaaende herfra til andre Lande M. 683,500. 

I 1879 vare disse Tal resp. 602,500, 578,000, 1.835,000 og 314.000; i 

1878 699,000 570,000, 1,967,000 og 264,000. Forövrigt var det i 1880 

ligesom tidligere Tilfældet, at for enkelte Skibes, navnlig de med Spæk og Sild 

hidkomnes Vedkommende, ingen Fragt blev angivet, idet Hederne selv eiede 

Lasten. 

Bruttofragterne ogsaa for de til Vieekonsulstationerne komne norske Fartöier 

vare i 1880 ret ubetydelige, nemlig omtr. M. 5,800 indgaaende Fragt fra 

Norge; den indgaaende Fragt fra andre Lande M. 120,800 og udgaaende til 

andre Lande 10,100 ; alt mindre end i 1879. 

Et ret betydeligt Antal af de hidkomne svenske og norske Skibe sees. 

forsaavidtsom de ikke hörte til de regulære Dampskibslinier. at være gaaede 

herfra ballastede, medens en stor Deel af de andre maatte. som i de senere 

Aar sædvanligt, lade sig nöie med at före tomme Petroleumfade og især.Salt; 

Fragterne herfor hævede sig for de förstnævntes Vedkommende lidet eller intet 

over hvad man havde faaet i 1879. Tidligt paa Aaret gaves kun 8 d. pr 

Fad til New-York, udpaa Sommeren og i Begyndelsen af Hösten naaedes 9 d.. 

men i November endog kun 7 d. Saltfragterne vare tildeels bedre; til Charleston 

erholdtes i Februar og Marts 7 1/4 til 8 1/2 sh. pr Ton, i Mai 9, i September 

kun 7 1/2 — senere dog stigende, i Oktober og November indtil 12 

sh. og endog 12 1/2, derefter igjen lavere indtil 7 sh. Til andre amerikanske 

Pladse gjaldt tildeels adskilligt lavere Kater, saaledes til Savannah i September 

6 og til Wilmington i Oktober 5 sh. : til Baltimore i Juni og Juli fra 7 til 

9 sh., til New-York i August kun 6 sh. — Fragterne hid for Petroleum fra 

New-York vare for de i Aarets Begyndelse hidkomne Fartöier 4 sh. 6 d. og 

4 sh. pr Fad, men snart indtraadte Synkning; allerede i Marts modtoges af 

Skibe fra Filadelfia og Baltimore kun omtr. 3 sh.. i Mai af Fartöier fra Filadelfia 

og New-York endog kun 2 sh. 6 d. til 2 sh. 9 d. I de fölgende Maaneder 

vaklede Raterne mellem 2 sh. 4 d. og 3 sh. 4 1 /., d- ; i September og 

Oktober modtoges 4 sh. og 4 sh. li d., i Begyndelsen af November 4 sh. 6

156 

d. ; men strax derpaa tildeels igjen kun 3 sh. 3 d. og 3 sh. 6 d.: og indtil 

Aarets Ende var derpaa det Höieste baade fra New-York, Filadelfia og Baltimore 

4 sh. — For Harpix fra Wilmington bevægede Fragterne sig i de förste 

Maaneder imellem 4 sh. og 3 sh. ; udpaa Hösten naaedes 4 sh. 6 d., i December 

igjen kun 4 sh.; ogsaa eet, Fartöi med Harpix fra Charleston fik i November 

4 sh. 6 d. — For Mais fra New-York betaltes pr Qvarter i Februar en 

Fragt af 6 sh. 3 d. ; senere 5 sh. og derunder ned til 4 sh. 3 d.; i Juli dog 

enkeltviis 5 sh. 6 d. I September erholdtes 6 sh. 6 d., i November og December 

5 sh. 6 d. -- For Kjödaffald (Kjödguano) fra Fray Bentos gaves i 

Januar 22 sh. 6 d., i Mai 25 sh. pr Ton. — For salte Huder fra Rio Grande 

i August 30 sh., i November 38 sh. og senere igjen kun 30 sh.; fra Rio Janeiro 

i September 37 sh. 6 d. — For, Farvetræ fra Yukatan i Januar 40 sh. 

pr Ton, i Februar 37 sh. 6 d., i Marts 35, i April 42 sh. 6 d., fra Mai til 

August 37 sh. 6 d. — 40 sh., i November 36 sh., i December 40; fra Aux 

Cayes i Marts 42 sh. 6 d., i April 47 sh. 6 d., i Juli 45 og i November 

36 sh., fra Cap Hayti i September 42 sh. 6 d. — For mexikansk Mahogny: 

fra Tonala i Aug. 60 sh. pr Ton og i Oktober 65; fra St. Ana i September 

62 sh. 6 d., fra Tupileo i Oktober 67 sh. 6 d. — For Kaffe fra Maracaibci 

Mai 45 sh. pr Ton og fra Porto Cabello i Juli 40 M. — Fragter fra Riis-, 

Guano- og Salpeterhavne havdes ikke hertil i 1880 af svenske eller norske 

Skibe. Pensaeolafragt ogsaa kun enkeltviis (42 sh. pr Ton i Mai). Alle de 

her anförte Fragtrater vare for Seilskibe. 

De Tegn til Forbedring i de Hamburgske Skibsfartsforholde, som allerede 

havde viist sig i 1879 og fornemmelig fremtraadte i de store herværende 

Dampskibsselskabers Virksomhed, vedbleve ogsaa i 1880; en ikke ringe 

Energi udvikledes her i Retning af Udvidelse og Benyttelse af alle Chancer. 

Ogsaa nye Selskaber opstode og Liniernes Antaf forogedes. Saaledes indrettedes 

en regelmæssig Dampskibsforbindelse med Petersburg og en anden med Reval 

samt regelbundne Seilskibsforbindelser med Kap og Australien, og tillige 

bleve Forberedelser trufne til i den indeværende Maaned at sætte en regulær 

Dampskibslinie igang imellem Hamburg og disse Lande — hvilket nu ogsaa er 

skeet. Der var ogsaa en Plan at faa istand en Dampskibslinie imellem Hamburg 

og Odessa; dog bortfaldt denne eller dens Udforelse udsattes, deels paa 

Urund af at der paa sidstnævnte Sted ikke viste sig tilstrækkelig Tillid til 

samme, dels vel ogsaa fordi Udfragterne derhen stode lavt og Hjemfragt frygtedes 

at ville mangle paa Grund af den mislige Höst i Sydrusland. — Under 

den saaledes stedfundne Stræben efter Udvidelse er der ogsaa sat igang med 

Bygning af et ikke ringe Antal Dampskibe for Hamburgsk Regning saavel paa 

tyske, især Hamburgske, Værfter som ogsaa paa engelske, for at kunne snarligen 

imödekomme de forskjellige nye Krav. Antallet af saadanne under Bygning 

vætende Dampskibe skal i Januar d. A. have været 22. Der har, tildeels 

som Fölge heraf, i den seneste Tid udviklet sig en höist betydelig Virksomhed 

paa de tyske Værksteder for Skibsbygning, paa nogle af dem vistnok 

först efteråt de for en ringe Prås' vare gaaede over fra de tidligere Eiere i 

nye Hænder. 

Den Hamburgske Handelsflaade, som saaledes snart vil faae en betydelig 

Udvidelse af Dampskibstonnage, bestod ved Udgangen af 1880 af 366 Seilskibe, 

drægtige 146,965 Tons. og 126 Dampskibe — deri indbefattet Flod- og Bugseerdampfartöier 

— af Drægtighed 98,000 Tons, omtrent ligesom ved Udgangen 

af 1879. 

Dampskibsfarten paa Hamburg har idethele i de senere Aar vundet eet temmelig 

stærkt Overtag over Seilskibsfarten i de nærmere Router. Medens saaledes 

Antallet af de hertil fra ikke europæiske Havne komne Seilfartöier, hvil-

157 

ket i Tidsrummet 1871 —1875 var gjennemsnitlig 077, i 1870 befaudtes at 

være steget til 725, fra Drægtighed 268,708 Tons til 371.577, sank Tallet 

af de fra europæiske Havne hidkomne Seilfartöier fra 2,116, drægtige 237,600 

Tons til 1,778, drægtige 162,600. Til samme Tid var Tallet af hidkomne 

Dampskibe fra ikke europæiske Havne, hvilket i det nævnte Femaar var gjennemsnitlig 

115, af Drægtighed 194,400 Tons, voxet til 154 af Drægtighed 251,300 

Tons, hvorhos Antallet af hidkomne Dampskibe fra europæiske Havne var i 

forstnævnte Tidsrum 2,513, drægtige 1,312,800 Tons, men i 1879 2.994. 

drægtige 1,680,800 Tons. I 1880 ankom her 2.636 Seilskibe, drægtige 585,550 

Tons og 3,388 Dampskibe af Drægtighed 2,181,250 Tons. — I Kulfarten 

benyttes Dampskibene allerede forlængst meer end Seilskibene. I 1878 kom 

her med Kul 34 Seilfartöier og 710 Dampskibe, i 1879 resp. 25 og 748: 

for 1880 opgives 52 Seilskibe og 807 Dampskibe, af disse sidste 616 engelske 

og 186 tyske, ligesom ogsaa disse Seilskibe vare næsten alle tyske eller engelske, 

intet svensk eller norsk : af Dampskibene var derimod eet norsk. Af de 

Dampskibe, som hidfore Kul, gaa de to Trediedele eller lidt mere tilbage til 

England med Ballast; maaskee bliver dog herefter nogen Forandring deri. Thi 

Kulskibe vare hidtil, naar de igjen vilde afgaa ballastede, fri for at erlægge 

Tonnageafgift baade ved Ankomsten og Afreisen, men dette Privilegium er 

bortfaldet ved en i denne Maaned afgiven Bestemmelse. 

Ligesom i Kulfarten, har ogsaa idethele endnu den britiske Dampskibsfart 

her en betydelig Overvægt over den tyske: dog er den i en Række af 

Aar tiltaget i mindre Grad end Tyskernes egen. Saaledes er fra 1876 til 1879 

de her ankommende Hamburgske Dampskibes Antal og Drægtighed voxet fra 

resp. 551 og 451,000 Tons til 70G og 595,000 Tons; hvorimod Antal og 

Drægtighed af fremmede Dampskibe kun er steget fra 2,365 og 1,272.00(1 

Tons til 2,462 og 1,364.000 Tons. Forholdet har saaledes ret betydeligen 

her forandret sig til Fordeel for den tyske Fart, medens Forholdet i denne 

Henseende er eet ganske andet t. Ex. i den störste Havn inden Toldgebetet, 

nemlig Stettiu. Og dertil kommer, at det egentlig kim er i den direkte Forbindelse 

med Storbritanien selv, at den betydelige britiske Overvægt endnu bestaar; 

medens derimod Farten paa de fjernere Farvande er for en meget stor 

Deel overgaaet til de Hamburgske Dampskibe. — Paa de nærmest liggende 

Lande, som Sverige og Norge, har som bekendt den Hamburgske Konkurrence 

i Dampskibsfart kun lidet forsögt sig; hvorimod Seifskibsfarten fra de forenede 

Riger til Hamburg fornemmelig besörges af Tyskerne. 

Paa det herværende Seemannsamt, hvor Paa- og Afmöustringer af Söfolk 

for de tyske Fartöier foregaa, udmönstrcdes i 1880 Mandskab for 857 Skibe. 

hvoraf 679 vare hjemmehörende i Hamburg: af disse 857 Fartöier vare 6o 

bestemte til Vestkysten af Amerika, 34 til China, Japan eller Russisk Asien. 

37 til Ostindien, 11 til Australien, 4 til Sydsöen, 33 til Afrikas Vestkyst 

«g 6 til dess Ostkyst. I 1879 var Antallet af tyske Skibe, for hvilke Paamönstringer 

her fandt Sted, 733. Til Ostasien gik da meget færre, men forresten 

var Antallet af dem, som gik til fjerne Steder, omtrent lige stort i 

begge Aar, dog i 1880 nogle flere til Afrikas Vestkyst og færre til dets Ostkyst 

end i 1879. 

De med Sydamerika bestaaende livlige Forbindelser, stöttede som de enved 

en velorganiseret, exakt og energisk Dampskibsfart, gave i 1880 ligesom 

tidligere gode Resultater; saaledes er vedkommende det Hamburg-Sydamerikanske 

Dampskibsselskabs Fartöier, som befare Brasilien og La Plata, oplyst, at 

de næsten altid gik med fuld Ladning baade frem og tilbage, og at de ved 

sine billige Fragter meer og meer trænge Seilskibene ud af sine Router. Da

158 

Fortjenesten var god, er man, for at kunne i fuldstændigcre Maal end hidtil 

overtage de meer og nieer anvoxende Varemasser, som söge denne gode Befordring, 

betænkt paa at udvide sit Materiel med tre Skibe og foröge Reisernes 

Antal. Fragtindtægten af Gods og Personer var 5 l /10 Millioner Mark; 

og Aktionærernes Dividende blev 12 %. For 1879 var den 10, for 1878 8 

Procent. 

Selskabet Kosmos, hvis Skibe gaa til det vestlige Sydamerika, havde vistnok 

ligesom i 1879 at kjæmpe med mange Vanskeligheder paa Grund af den 

der herskende Krigstilstand, som endog foranledigede, at man aldeles indstillede 

Farten paa Peru, da dette Lands vigtigste Havne vare afstængte ved Blokade. 

Ikke destomindre fandtes saavidt god og lönnende Beskjæftigelse, at man for 

1880 saa sig istand til at uddele en Dividende af ll ä /3 %\ i 1879 var den 

11, i 1878 12 Procent. Der næres de bedste Forhaabninger for Fremtiden 

i Anledning af det Opsving, som vil fölge med den nu forventede Fred. Man 

har allerede siden Juli Maaned sidstleden foröget Antallet af Reiserne, saa at 

herfra hver 3:die Uge expederes et Fartöi; og til yderligere Udvidelse bygges 

et nyt Skib, som antages med det Förste at blive færdigt. Den britiske Regering 

har tilstaaet Selskabet en Sub'sidie for at befordre Post fra det amerikanske 

Fastland til Falklandsøerne ; hvilke saaledes nu regelmæssig anlöbes :if 

dets Skibe. 

Det Hamburg-amerikanske Paketfartaktieselskab, som efter i nogle Aar at 

have gjennemgaaet store Vanskeligheder igjen siden 1877 har været i Fremgang 

og i 1879 gav en Dividende af 6§ %. var i 1880 endog meget heldigt, 

vistnok fornemmelig paa Grund af det store Opsving i Udvandringsforretningen, 

hvilken har fundet sted siden Forholdene forbedrede sig i Nordamerika, saa at 

Livligheden i denne Henseende blev större end nogensinde siden Aaret 1872. 

Af de 149,800 Udvandrede, deraf 55,000 ikke Tyskere, som i 1880 udgik 

fra tyske Havne, befordredes 68,890 fra Hamburg til oversöiske Pladse nemlig 

49,000 direkte og Resten over England. Af bemeldte 49,000 Udvandrede 

förtes omtr. eller henved 47,000 herfra til New-York af det heromhandlede 

Selskab. Rigskommissaren for Udvandringsvæsenet bemærker i sin Indberetning 

for 1880, at ikke mindre end 16 % af de til Nordamerika Udvandrede befordredes 

for Billetter, der vare löste af deres Slægtninge derovre. — Medens 

denne stærke Udvandringslyst, hvilken forövrigt i indeværende Aar synes end 

yderligere at være voxet, bragte de tyske Dampskibe gode Indtægter, blev paa 

den anden Side ved den særdeles Tilstrommen af Passagerer foranlediget Fare 

for at komme i Kollision med de nordamerikanske Love mod Overfylding, og 

der reistes i Virkeligheden Klager derover i New-York mod Fartöier baade af 

den Hamburgske og den Bremenske Linie, uden at dog nogen af dem blev 

domfældt. Ikke heller antages, at et utilladt Antal har været indtaget ialfald 

i Tyskland; men disse Fartöier anlöb tildeels ogsaa andre europæiske Havne 

paa Udfarten. Christiania er saaledes exempelviis blevet nævnt. Den Hamburgske 

Lov har indrettet sine Regler om det for hver Person udforderlige 

Rum overeensstemmende med hvad der gjælder i de forenede Stater; medens 

derimod den Bremenske Lov opstiller mindre stærke K,rav. 

Efter at have bragt Udvandrerne till New-York havde Selskabets Fartöier 

altid fuld Ladning tilbage hertil. 

Foruden Linien paa New-York gav ogsaa den vestindiske Linie eet tilfredsstillende 

Resultat, hvad forhen ikke har været Tilfældet. I Forbindelse 

med denne har man ogsaa indrettet regulære direkte Farter til Venezuela og 

Columbia samt til Mexiko. 

Selskabets Indtægt af Driften i 1880 var omtrent 4 °/,0 Millioner Mark: 

Dividenden ansattes til 10 Pet.

159 

Det var i Aaret 1847, at her först fattedes Ideen til en regelmæssig 

Paketskibsfart til Nordamerika; og denne Fart begyndte med tre Seilskibe: 

deraf har senere i Aarenes Lob udviklet sig det store Selskab med dets Flaade 

af 22 Dampskibe, drægtige omtrent 60,000 Tons. Denne vil med det Förste 

yderligere foröges; blandt andre har man nys bestilt eet, som antages at blive 

af Staal og af betydeligere Drægtighed end noget af dem, som nu haves. 

Ogsaa »det tyske Dampskibsrederi», ved hvilket Selskabs Fartöier Hamburg 

staar i jevnlig direkte Forbindelse med Ostasien, medens dets mindre 

Dampskibe drive Kystfart sammesteds, har havt Grund til at være fornöiet med 

Aarets Udbytte, da dets Fartöier idethele opnaaede bedre Fragter og mere fordeelagtig 

Beskjæftigelse end tidligere; de forlode næsten altid Hamburgs Havn 

med fuld Ladning. Dividenden, som i det allerede ret gunstige Aar 1879 var 

8, blev for 1880 11 Pet. Det har gode Udsigter ogsaa for Fremtiden og 

lader for at udnytte disse og udvide sin Virkombed bygge et nyt större Dampskib. 

Dets Fartöier passere paa sine Reiser Suezkanalen; og det geraader 

samme saaledes til Fordel at Kanalagiften fra l:ste Januar d. A. er yderligere 

forminsket 50 Centimes pr netto Ton, saa at den nu kun udgjöre 11 Va Frank 

pr netto Registerton. 

De herværende Dampskibsselskaber trues forresten fornærværende af en 

fælles Fare, idet nemlig deu betydelige Subvention, som nylig i Frankrig er 

bleven tilstaaet for Bygning og for Fart af Dampskibe, fremkalder Oprettelsen 

af franske Linier, hvis Fartöier sandsynligviis ville trænge ind i de af Tyskerne 

oparbeidede Router. Man haaber dog her att ville kunne seirrig bestaa Konkurrencen. 

Den tyske Skibsfarts og Handels Interesser i de fjernere Have og paa 

oversöiske Pladse ere vel beskyttede af Krigsmarinen. I det sidsforlöbne Aar 

ere alle i Planen for Söetatens Udvikling paatænkte Flaadestationer, nemlig 

de östasiatiske Farvande, det sydlige stille Hav, Sydamerikas Vestkyst, det 

vestlige Atlanterhav og Middelhafvet, blevne besatte med Fartöier. 

Uagtet det ovenfor Anförte om deelviis tilbagevendt Prosperitet ialfald 

for Dampskibsfarten og om den travle Skibsbygningsvirksomhed paa Værfterne 

ere dog efter Manges Anskuelse Udsigterne for det tyske Rederi idethele mindre 

gode, og det ikke alene for Seilskibenes, men ogsaa for Dampfartöiernes 

Vedkommende, forsaavidtsom ikke disse höre til godt funderede regulære Linier. 

Saaledes vare t. Ex. de af Præsidenten for de tyske nautiske Foreningers 

Kongres i Berlin i Slutningen af forrige Maaned, Kommereeraad (libsone, fremsatte 

Udtalelser angaaende denne Materie ret trösteslöse; disse Ytringers Karakteer 

betegnedes allerede tilstrækkeligen ved de Ord, hvormed hans Tale begyndte 

: »Det tyske Rederi er meget sygt!» Han erkjender vistnok, at billigt 

indkjöbte store Seilskibe, især naar de ere byggede af Jern, endnu kunde 

gjöre gode Forretninger og at hurtige Seilere nu og da kunde give tilfredsstillende 

Resultater ved Benyttelsen af en öieblikkelig Konjunktur; men idethele er det 

efter hans Overbeviisning Tilfældet, at i det sidste Aar, ligesom i de næstforegaaende 

sex Aar, den i Rederi anlagte Formue, selv med de beskedneste Afskrivninger,dog 

gav enten slet ingen eller kun den allertarveligste Rente. Denne 

Mislighed foles ikke saa særdeles meget i de större Havnesteder, men ret stærkt 

i de smaa Kystpladse, hvor Sömandens ringe Besparelser for en saa væsentlig 

Deel findes nedlagt i Skibe. Han finder, at Nödvendigheden af at overgaa fra 

Seil til Damp er bleven for seent erkjendt i Tyskland; men tillige anser han 

det, medens de for Rederivirksomheden forhaandenværende Vanskeligheder for 

endeel have sin grund i Overproduktion af Skibe, betænkeligt, at der nu gjöres 

alt for at faa Handelsflaaderne forögede. Den stærke Overvægt, sôm saaledes

160 

Befragterne have faaet over liederne, finder efter hans Mening sit Udtryk ikke 

aliène i trykkede Fragter, men ogsaa i de mange ubillige Betingelser, som de 

Sidste maa finde sig i ligeoverfor hine. 

Mange Forhaabninger ere blevne knyttede til det her under den nordtyske 

Banks Auspicier og Bestyrelse oprettede Institut for Belaaning af tyske Skibe, 

hvilket ogsaa af mig har været omtalt i Skrivelse til det kongelige Commerce- 

Collegium af 3:die Januar d. A.; denne Indretning antages at blive til Stötte 

især for de mindre Redere og at lette dem Anskaffelsen af Jernskibe. Dens 

Forretning er nemlig at yde Laan paa Skibe, saavelsom ti] Kjijb og Nybygning 

af Skibe, mod deres Pantsætning; Belöbene kunne for godt klassificerede Jernfartöier 

gaa op til Halvdelen af Taxationsværdien eller, naar Nybygning finder 

Sted, af Bygningssummen, og for Træskibe af förste Klasse indtil en Trediedeel 

af Taxationsværdien. Paa de sidstnævnte laanes dog kun temporært og 

med korte Tilbagebetalningsterminer. Den havte Erfaring har imidlertid allerede 

hos mange vakt den Formening, at Oiemedet ikke vel i tilstrækkelig Grad kan 

opnaaes, saalænge ikke her, saaledes som i Preussen, Laanene kunne hypothekarisk 

indförcs i Skibsregister eller Pantebog; og her arbeides derfor nu paa at 

tilveiebringe Forandring i denne Retning af de bestaaende Bestemmelser i den 

Hamburgske Lovgivning, — hvilken ellers behandler Skibe i væsentlige Henseender 

som fast Eiendom. 

Handel. 

Jeg skal tillude mig her, saaledes som i tidligere Aarsberetniuger, at nævne 

nogle af de betydeligste Brancher, og begynde med en Artikel, med Hensyn 

til hvilken Hamburg indtager en særdeles vigtig og ledende Stilling paa det 

europæiske Marked, nemlig 

Kaffe. Som i min Beretning for 1879 bemærket, var da Indförselen af 

denne Vare, nemlig 168 Millioner Pund. saa stor, at intet foregaaende Aar 

havde opviist et större Kvantum og kun eet stod ved Siden af samme. I 1880 

fandt imidlertid igjen en anseelig Forögelse Sted. idet Importen udgjorde ikke 

mindre end 175 1/2 Millioner Pund. Men da der ved Aarets Begyndelse havdes 

paa Lager kun 15 Millouer og ved dets Udgang 26, saa medgik til Forbruget 

her og til Gjenudförsel blot 164 1/2 Millioner; hvorimod der i 1879 var forbrugt 

eller udfort ikke mindre end 175 Millioner Pund. Idethele var man 

ikke heller ret tilfreds med Kaffehandelens Gang i 1880. Vistnok sank Priserne 

ingensinde saa dybt som i 1879, da de en Tidlang endog vare nede i 

53 pf. pr Pund for reel ordinær Rio; men de havde dog en temmelig jevnt 

vigende Tendens, nemlig fra 69 pf., hvortil de under Paavirkning af Forholdene 

i Nordamerika havde hævet sig i den seneste Deel af 1879, indtil 57 

pf. i Slutningen af December. Ved Siden af de Amsterdamske Auktioner udövede 

Stillingen i New-York en mægtig Indflydelse paa de herværende Omsætninger. 

Da saaledes i Midten af Februar et pludseligt Opsving fandt Sted dersteds, 

blev det Samme Tilfældet her, og Priserne hævede sig omtrent 3 pf. 

Ligesaa foregik nogen Stigning i August i Forbindelse med bedre Noteringer 

fra Nordamerika; og da i Begyndelsen af December, efter at det herværende 

Marked havde været en Tidlang foruroliget af slemme Rygter, Efterretningen 

indtraf om at fire store i Kaffe spekulerende Firmaer i New-York og Boston, 

som sad inde med betydelige Beholdninger, havde standset sine Betalinger, 

bleve Forholdene her i den Grad rystede, at Priserne i nogen Tid bleve blot nominelle, 

medens der i Virkeligheden solgtes langt under Noteringerne. I Midten 

af Maaneden blev dog Stemningen igjen bedre, idet man fandt Grund til at an-

161 

tage, at det Indtrufne ikke nödvendiggjorde en forceret Realisation af de omhandlede 

Kaffemasser. Den betydeligste i Hamburgske lokale Forholde begrundede 

Bevægelse opad i Prisen her indtraf i Oktober, da her var en momentan 

Knaphed i de kurantere midlere Sorter, især af Santos, paa Grund af usædvanlig 

smaa Tilförsler; dette forandrede sig dog allerede i November. 

Man har i 1880 troet at finde Stadfæstelse paa en Bemærkning, som allerede 

var gjort snart efter Toldforhöielsen i 1879, nemlig at Befolkningen inden 

Rigets Toldgebet ikke synderligen vilde indskrænke sit Forbrug af Kaffe, men 

at den derimod hellere vilde söge at indvinde den red Paalægget bevirkede 

Meerudgift ved at lade sig nöie med de billigere Sorter. Saaledes vare disse 

gjennem hele Aaret 1880 stærkt efterspurgte, medens alle bedre Qvaliteter kun 

ved betydelig Priisnedsættelse kunde opnaa en Afsætning i Forhold til hvad 

tidligere deraf konsumeredes. 

Indforselen af Rio (samt af Bahia og Ceara) var omtr. 49 Millioner Pund, 

i 1878 32 og i 1879 39 Millioner; af Santos 37 3/4, i 1878 og 1879 resp! 

47 og 40 1/2. Af La Guayra og Curacao hidförtes 21 1/2, Millioner, omtrent 

samme Kvantum som i 1878 og to Millioner mindre end i 1879; af Domingo 

8 4/5, omtrent en halv Million meer end i hvert af de nysnævnte Aar; af Costarica 

og Guatemala 9 3 /, Millioner, lidt mindre end i 1879, men 3 1 /, Millioner 

meer end i 1878; af Java og ostindisk Kaffe 10 3 /4 Millioner, endeel 

meer end i de foregaaende Aar. De her anförte Tal betegne kun de fra de 

oversöiske Produktionslande direkte hidförte Kvantiteter; for henved 34 Millioner 

Punds Vedkommende, hvilke bragtes indirekte, er ikke angivet hvor de 

produceredes; blandt disse var Ceylonkaffe, hvoraf endeel hidkom over England. 

Den her modtagne Riokaffe var, ligesom i de nærmest foregaaende Aar, 

gjennemsnitlig af god Beskaffenhed og vel behandlet; dette gjaldt ogsaa om den 

vaskede Kaffe, uagtet den viste sig mindre holdbar i Farven end i det næstforegaaende 

Aar. Ogsaa Santos var meget tilfredsstillende baade med Hensyn 

til Smag og Farve, saa at den erkjendes som en farlig Konkurrent af Java. 

Derimod fandtes La Guayra ialmindclighed ingenlunde at svare til sit tidligere 

Renommé; og det Samme kan siges om Portorico og Ceylon; ogsaa Domingo 

var fordetmeste ikke synderlig, saameget mindre som det bedste deraf væsentligen 

gik til Frankrig. Adskillige gode Partier kom fra Maracaibo, Guatemala 

og Mexiko. Ogsaa af den direkte hidkomne Java var meget af god Kvalitet, 

medens derimod adskilligt af hvad der solgtes ved Auktionerne i Amsterdam 

skal have været ringe Vare og stod i lav Priis. 

Det her Anförte om Riokaffen gjælder forresten ikke om Bahia, hvoraf 

her kom omtr. 6 1/s Millioner Pund, ialmindelighed af mindre god Beskaffenhed : 

ikke heller om Ceara, hvoraf dog kun meget lidet förtes hid. Bahia ligesom 

andre ringe Kvaliteter fik alligevel, ialfald i Aarets förste Halvdeel, ret god 

Afsætning efter at være her sorterede. Kaffesortering er overhovedet en vigtig 

Forretning i Hamburg; den brages ogsaa som nyttigbriDgende Beskjæ^tigelse af 

Fanger i Strafanstalterne. 

Kaffehösten i Brasilien var idethele ret betydelig, idet den ansloges til 

4 à 5 Millioner Sække Rio og l 1/6 Million Santos; men paa den anden Side 

leverede Java og Ceylon meget mindre end sædvanligt. 

Fra Hamburg udvikles en nidkjær Virksomhed for at naa det stedse voxende 

Antal af Produktionssteder, saavelsom for at opmuntre til Dyrkningen af 

Kaffe i Lande som egne sig dertil. Saaledes opsöges hyppigen nye Havne især 

i Syd- og Mellemamerika ; medens intilligente og driftige Mænd udgaa for at 

indrette og opelske Plantager i forskjellige oversöiske Egne. Af et herværende 

Handelshuus er t. Ex. en ung Botaniker sendt til Vestafrika for i eller nær 

Ber. om Handel o. Sjöfart. i i

162 

den franske Koloni Gabun at forsöge Dyrkningen af Kaffetræet fra Liberia. EN 

betydelig Kapital er sat i dette Foretagende; og man venter i Begyndelsen af 

1882 den förste större Höst der. 

Den ovenfor gjorte Bemærkning om det nordamerikanske Markeds store 

Indflydelse paa det herværende vil findes let forklarlig, naar erindres, at medens 

der af Biokaffe i Aaret l:ste Juli 1879—30:de Juni 1880 förtes til 

Nordeuropa 29,500 Tons, kom til de forenede Stater over 110,000 Tons, og 

at de amerikanske Spekulationer ogsaa i andre Kaffesorter vare saa enorme, at 

der endnu ved Begyndelsen af indeværende Aar, kort efter den ovenberörte 

Katastrofe i New-York, skal have henligget der omtr. 21'/» Millioner Pund af 

Java og ostindisk Kaffe. 

Bomuld. De ret gode Konjunkturer, hvormed Aaret begyndte, vedbleve 

og endog forbedredes strax derefter, væsentligen i Anledning af den i de engelske 

Spinderier og Væverier opstaaede större Virksomhed; men allerede i 

Februar opstod Standsning i denne opadgaaende Bevægelse, og under Tryk af 

det vigende Manchester Marked var Tendensen især fra April nedadgaaende, 

saameget mere som der fra New-York meldtes stor Baisse samt modtoges Beretninger 

om overordentlig gode Hostudsigter. ED Tidlang viste sig ikke ubetydelig 

Fors kj el mellem Priserne paa den disponible Bomuld og den Yare, der 

skulde leveres efter den nye Höst. I Slutningen af August opstod vistnok idetbele 

igjen större Efterspørgsel, men uden at dette havde synderlig Indflydelse 

paa Priserne, og disse bleve snart igjen vigende; hvilket varede til ud i November, 

da de mange Klager fra de amerikanske Bomuldsdistrikter over Regn og 

daarligt Yeir i Forbindelse med voxende Opkjöb fra Spinderierne bevirkede en 

bestemt Forbedring i Stemningen, saa at Prisen ved Aarets Udgang kun stod 

omtrent tre Pfennig pr Pund lavere end ved dets Begyndelse; idet den nemlig 

noteredes 65 à 66 pf. for »midling»; hvilket endda var 13 pf. roeer end ved 

Udgangen af 1878. Hidförselen af Bomuld var i Aarets Löb omtrent 140,000 

Baller, næsten 21,000 meer end i 1879 og 46,000 meer end, i 1878; det 

Meste deraf var dog som sædvanligt Transit. Ogsaa skede Indföreelen ligesom 

tidligere for den störste Deel indirekte og navnlig fra England ; dog forholdsviis 

meget mindre end i de foregaaende Aar. Omtrent Femtedelen af den hele 

Indförsel kom direkte fra Nordamerika; i 1879 derimod kun en Niendedel og 

i 1877 ikke meget mere end 5 Pet. Forraadet her ved Aarets Udgang var 

henved 3,000 Baller. 

Riis. Ogsaa for denne Artikel fandtes her, ialfald i den tidligere Deel 

af Aaret, et ret fördelaktigt Marked; og Indforselen, som i 1879 efter fleraarig 

Stigen var naaet op til omtrent 510,000 Sække, udgjorde i 1880 over 

656,000 Sække, deraf Rangoon ikke mindre end omtrent 322,000, af Bassein 

137,000; den förste var ligesom i 1879 for en stor Deel — man mener idetmindste 

Halvdelen — mangelak tig, medens Bassein fordetmeste var af bedre 

saavel Beskaffenhed som Udseende. Af Aracan kom ligeledes ganske betydeligt, 

nemlig 71,000 Sække, adskilligt deraf meget smuk Yare; af Saigon og Siam 

(Bangkok) 60,000, som fordetmeste kun nöd ringe Anseelse. Det övrige, som 

kom her, var meest bengalsk, japansk og fra Java; de förstnævnte kom dog ikke 

direkte, men over London eller Bremen. Fra Japan skal overhovedet ingen 

Riis være udfort til Europa i 1880. Af Moulmain hidkom intet. 

Priserne fluktuerede ikke meget stærkt i Aarets Löb ; dog gik de i -den 

sidste Deel af samme ikke ubetydeligt ned; og det samme var Tilfældet med 

den afskallede Yare, af hvilken i de förste Maaneder endeel förtes herfra til 

andre europæiske Havne. Til transatlantiske Pladse var som sædvanligt Afsætningen 

betydelig; og Forsendelsen til Afrika af meest ringere Sorter var i

163 

Stigende. Man regner, at ialmindelighed over Halvdelen af de Hamburgske 

Riismöllers Produkter forsendes til ikke tyske Steder. 

Ved Aarets Begyndelse betaltes Rangoon og Bassein med M. 9,75 til 

10,25 pr 100 Pund; ved dets Udgang M. 9 til 9'/,. Afskallet Rangoon og 

Bassein noteredes i Begyndelsen M. 13 til 17'/4, i Slutningen 11,60 til 16. 

Brudsortcrne gik tildeels end stærkere ned. — Den 31:te December havdes her 

paa Lager ikke mindre end omtr. 270,000 Sække mod 171,000 den l:»te Januar. 

I Konsumen er saaledes overgaaet 112 Millioner Pund, lidt mipdre end i 1879. 

Tobak er som bekjendt en af de Artikler, der rammedes haardest ved den 

nye Toldtarif samt dermed i Forbindelse staaende indenlandske Beskatning; og 

derhos herskede gjennem hele Aaret en Frygt, som endnu er snarere i Stigen 

end Aftagende, for Indforselen af end sværere Belastning eller endog Monopol. 

Fabrikationen af Cigarer indskrænkedes i betydelig Grad; og Cigararbeidere i 

«tort Antal, deribland mange fra Hamburg og omliggende Stæder, udvandrede 

til Amerika. 

Under disse Omstændigheder solgtes af den her væsentligst forekommende 

Tobaksort, Brasil, kun omtr. 31,600 Pakker, meget mindre end i en Række af 

foregaaende Aar. Indforselen var vistnok ikke ubetydelig, nemlig omtrent 

104,000 Pakker, ikke langt fra hvad der hidbragtes i det næstforegaaende Aar, 

men det meste transiterede. 

Af Domingo kom her kun 36,000 Colli eller med Fradrag af det Transiterende 

33,000, meget mindre end i de tidligere Aar; og hvad deraf solgtes, 

nemlig omtr. 28,400 Colli, var overmaaede lidet i Sammenligning med det 

forhen Sædvanlige. — Hvad her indförtes af Brasil blef forövrigt vel optaget, 

og det Samme var Tilfældet med Domingo, forsaavidt angik det, der var Produkt 

af 1879 Aars Höst; mindre var det Tilfældet med Hösten af 1880, skjönt 

ogsaa Meningen derom siden forbedrede sig. 

Af Havana kom her som sædvanlig kun lidet, dog meer end i noget af de 

to foregaaende Aar, nemlig, efter Fradrag af det transiterende Kvantum, 4,890 

Seroner, og solgtes her 2,450. Varen fra 1879 var tildeels mindre god og 

Priserne i Produktionslandet derhos meget höit ansatte. Hvad der hostedes i 

1880, var af kraftig Beskaffenhed, men fandtes tildeels at mangle den finere 

Aroma. Cuba derimod blev, saaledes som sædvanligt, modtaget med meget Bifald; 

og deraf solgtes henved 5,800 Seroner. Af Portoriko kom more end i 

de sidste Par Aar havde været Tilfældet og den fandtes meget brugbar. Af 

Cumana hidbragtes usædvanlig meget; og Priserne sank som Fölge deraf, uagtet 

det stærke Bifald, som blev den tildeel. Betydelige Partier af Seedleaf 

bragtes i den herværende Konsum; ligesaa mexikansk Vare, som dog fordetmeste 

var af underordnet Kvalitet. Varinas af 1880 fandtes ikke ret tilfredsstillende, 

ialfald ikke at svare til de höie Priser, der fordredes. — Betydelige 

Forretninger gjordes af Hamburgerkjöbmænd i Ukraine, i ungarske Tobakker 

og i Rio Grande, dog uden at synderligt deraf kom paa det herværende Marked. 

Sukker. Den allerede i de sidste Maaneder af 1879 indtraadte Reaktion 

efter den tidligere i samme Aar stedfundne Stigning af Priserne paa Raasukker 

vedblev langt ud i 1880, da det viste sig, at den sidste Roehöst icke havde 

været saa daarlig som man havde forudsat, medens man tillige gjorde opmærksom 

paa den nys stedfundne yderligere Udvidelse af det til Roedyrkningen udlagte 

Areal. Veirfbrholdene viste sig dog temmelig ugunstige; og en bedre 

Mening for Artiklen udviklede sig derfor igjen ud paa Sommeren. Rigtignok 

blev Stemningen igjen flau, da Hösten begyndte og denne ansloges paa det 

europæiske Kontinent at yde omtrent 300,000 Tons Sukker mere end i 1879; 

men den vigende Tendens standsede snart ifölge indtrædende stærk EfterspSrgsel, 

tildeels foranlediget ved den i Frankrig fra l:ste Oktober stedfundne Told-

164 

nedsættelse; og dertil kom. senere Meddelelser om, at Udbyttet af Roerne ogsaa 

da blev mindre end man havde tænkt, samt maadelige Efterretninger om Hasten 

paa Cnba. Samledes begyndte igjen i December en Stigning i Priserne; 

og disse stode ved Aarets Udgang kan een à halvanden Mark pr 100 Pund 

lavere end i dets Begyndelse. 

Fra det Indre af Tyskland og fra österrig kom her i 1880 ganske usædvanlig 

store Kvantiteter; saaledes ikke mindre end 2,022,000 Sække (i 1879 

1,027,000), desforuden en Mængde i Kister, Fade osv. Derimod var Hidförselen 

af Kolonialsukker meget mindre end i det næstforegaaende Aar. Af Brasilsukker 

kom saaledes i 1879 omtrent 16,000, i 1880 kun 5,900 Sække; 

fra Ostindien og China i förstnævnte Aar 83,000 Sække, i sidstnævnte 35,700-. 

Indforselen idethele af Baasukker var i 1880 445 Millioner Pund, deraf söværts 

13; i 1879 vare disse Tal 238 og 16, i 1878 227 og 17. 

Ogsaa i raffineret Sukker, i Farin og Kandis, viste sig nogen Synken i 

Priserne ved Udgangen af 1880 sammenlignet med Aarets Begyndelse; og det 

Samme var Tilfældet med Hamburgsk Sirop, ialfald med Hensyn til den simple 

brune. 

Raffinering af Sukker og navnligen Kolonialsukker er som bekjendt en af 

de Industrier, som trives bedst i Hamburg, medens Raffinaderierne i Toldgebetet 

væsentlig kun arbeide med Roesukker. Dens Produkter udfores i store 

Kvantiteter til andre Lande, især sydeuropæiske og sydamerikanske. I fölge 

Hamburgsk Statistik udfortes til Sverige 14,800 og 16,400 Centner Raffinade 

resp. i Aarene 1878 og 1879, til Norge omtr. 9,600 og 9,900; til Spanien 

ikke mindre end resp. 16,400 og 41,400, til Chile 26,600 og 19,800. 

Træ, Træmasse, Fyrstikker i« J». Fra Sverige ankom til Hamburg og 

Altona 34 Trælastladninger, alle med Undtagelse af en i udenlandske Fartöier; 

saaledes opgives at være hidbragt omtr. 470,000 Planker og Bord, hvortil kommer 

omtr. 25,000 Kubikfod med de regulære Dampskibe. Fra Norge kom 23 

Trælastladninger, deraf 20 i tyske og 3 i norske Fartöier; hvortil maa föies 

hvad der bidfbrtea i de regulære Dampskibe. Indforselen skal have været 

idethele omtr. 800,000 Stykker Planker og Bord, den al lers tors te Deel uhovlede 

Bord, Schalbretter og Krinoliner. — Det herværende Huus, som formeent- 

Iig bar de betydeligste Forretninger i skandinavisk, ialfald i norsk Trælast, har 

i 1880 ifölge egen Opgave infort 1, fra Sverige omtr. 21,000 ubearbeidede 

Bord, 9,500 hovlede ditto og 5,000 3" Planker, idethele 39,000 Kubikfod, 

deraf de hovlede Bord 10,500 Kubikfod; 2, fra Norge omtr. 275,000 ubearbeidede 

og 17,000 hovlede Bord, samt 6,500 3" Planker, det Hele 179,000 

Kubikfod, deraf de hovlede Bord 24,000 Kubikfod. 

Priserne antages i Gjennemsnit at have været 12 1 /, à 15 Pot. höiere end 

i Aaret 1879. Overeensstemmende med det Sædvanlige stode de noget höiere 

paa saadanne Tider, hvori Kommunikationerne med Sverige og Norge vare vanskeligere, 

saaledes navnlig i Aarets Begyndelse og Slutning. 

Den allerede forhen kun ubetydelige Indførsel af hö vi et Last er som Fölge 

af den nye Toldtarif med dens svære Paalæg af 3 M. pr, 100 Kilo bleven end 

yderligere formindsket. Overhovedet er Indforselen hertil af svensk og norsk 

Trælast kun ringe. Saaledes havde ifölge den Hamburgske Statistik for 1878 

og 1879 det da fra Sverige tilsöes indförte »Bauholz» kun en omtrentlig Værdi 

af resp. M. 147,000 og 175,000 og fra Norge 257,000 og 203,000 ; medens 

Totalindförselen, væsentlig fra det tyske Indland, havde en Værdi af M, 8,344,000 

og 6,382,000; vistnok var en liden Deel heraf ogsaa af svensk Oprindelse og 

kommende over Lubeck og Kiel; Störreisen af dette Kvantum kan dog ikke

165 

angives. Foruden ovennævnte Bygningsvirke kom ogsaa i bemeldte Aar noget 

Stav fra Sverige; dog kun for resp. 39,000 og 28,000 Mark. 

Det allerede i 1879 stedfindende Tryk paa Bygningsvirksomheden efter 

det fleeraarige forcerede Arbeide i denne Branche vedbliver endnu ; megen Svindel 

og Usoliditet har i samme viist sig. 

Indforselen fra Sverige af Vinduesindfatninger, Lister og andet Snedkerarbejde 

var kun ringe; ikke heller har den tidligere været meget betydelig; i 

1878 repræsenterede den en Værdi af 40,000, i 1879 af 30,000 Mark i 

Hamburg, hvortil kom noget for Altona. 

Af Træmasse indförtes ad Söveien fra Sverige 1,585 Centner samt 100 

Baller og 25 Colli; endeel meer end i de nærmest foregaaende Aar. Fra Norge 

skal kun ubetydeligt være hidfört. — Ifölge ovennævnte Hamburgske Statistik 

kom her af »Træmasse, Papir- og Papmasse» i Aarene 1878 og 1879 fra 

Sverige for Værdier 15,300 og 9,400 Mark, fra Norge 17,650 og 12,700. 

Indforselen af simplere Papir fra Sverige opgik i de samme Aar til 

Værdier 37,000 og 51,000 M., fra Norge 160,500 og 207,000. Don tyske 

Papirfabrikation vedblev at klage over sin Stilling, som trykkedes ved de ialfald 

i en Deel af Aaret höie Priser paa Klude og af Tolden paa Træmasse, samt 

af den udenlandske, især österrigske. Konkurrence. Bestræbelserne for at bevirke 

Gjenindförelsen af det i 1873 ophævede Toldpaalæg paa udgaaende Klude 

have været frugteslöse. 

Af Fyrstikker kom fra Sverige omtrent 9,400 Kasser med 17,800 Centner 

söveis; men desforuden kom med Lubeekerbanen 29,300 Kasser, af hvilke 

ligeledes de allerfleste indeholdt svenske Stikker. Fra Norge opgives at være 

kommet omrr. 2,200 Kasser. I Aarene 1878 og 1879 hidförtes fra Sverige 

ad Söveien 25,240 og 14,650 Centner, anslaaede til Værdier 1,043,500 og 

596,700 M.;. hvorhos skal være kommet med Lubeekerbanen 19,000 og 21,000 

Kasser. Fra Norge indförtes da 2,714 og 5,690 Centner af Værdi 115,240 

og 210,760 M. — Indforselen sees saaledes ikke at være bleven umulig ved 

den paalagte Told; det viser sig endog, at den for Sveriges Vedkommende har 

hævet sig, naar sammenlignes med det næstforegaaende Aar. — Den hele Fyrstikindförsel 

i Hamburg i 1880, fra tyske saavelsom udenlandske Pladse, skal 

have været 64,300 Kasser. 

De finere Træsorter fandt, ligesom i de nærmest foregaaende Aar og i 

end höiere Grad, et fordeelagtigt Marked her, idet Priserne for de fleste vigtigere 

Sorter vare i tildeels stærk Stigning. Indforselen var i Almindelighed 

ikke meget betydelig, tildeels endog mindre end i 1879. Dette var saaledes 

Tilfældet med det i de senere Aar saameget yndede Nöddetræ, navnligen det 

amerikanske, paa hvilket Priserne gjentagne Gange stege formedelst stærk Efterspörgael 

samt knapt Forraad, uagtet man fandt, at Kvaliteten var gjennemsnitlig 

ringere end forhen. Ogsaa italiensk Nöddetræ £%adt villig Afsætning. 

Foruden Nöddetræ blev ogsaa andre amerikanske Træsorter som Hickory, Poppel 

og Whitewood solgt med Fordeel. 

Ogsaa i Jakaranda var stærk Omsætning, idet vedkommende Industriers 

forbedrede Stilling bevirkede megen Sögning. 

Af Mahogni indförtes mindre end i mange Aar havde været Tilfældet ; 

men dette havde ingen synderlig Magt til at drive Priserne iveiret, da der havdes 

et temmelig betydeligt Lager fra 1879 og desuden det amerikanske Nöddetræ 

har for en stor Deel optaget dets tidligere Plads i Konsumen. 

Af afrikausk Ibenholdt hidbragtes betydelige Partier; det holdt sig desuagtet 

i god Priis. Ogsaa kom endeel vestindisk Buxbom, tildeels god Vare, som

166 

fandt villig Afsætning. Persisk Buxbom hidførtes ligeledes, men dettes Priser 

fandtes for höie; en Qvantitet tyrkisk Vare, som var overliggende her fra det 

foregaaende Aar, nöd ikke synderligt Bifald. 

Den henimod Slntningen af 1879 temmelig livlige Forretning i Ceder fortsattes 

ikke langt ind i Aaret 1880, men gav paa Grund af den i Cigarfabrikationen 

stedfindende Flauhed Plads for en stor Stilhed, ifolge hvilken Priserne 

gik ned. Tilforselen var betydeligere end i flere foregaaende Aar; men ogsaa 

Lageret ved Aarets Udgang meget större end da sædvanligt. 

Hvad ovenfor er sagt i Almindelighed om de finere Træsorter, gjælder 

ogsaa tildeels om Farvetræ. Der var en livlig Forretning og gode Priser; dog 

stillede disse sidste sig mod Aarets Slutning noget lavere, især for Guultræ, 

som hidförtes i usædvanlig store Kvantiteter, nemlig 15 Millioner Pund. Af 

Laguna Campeche Blaatræ kom direkte 36 Ladninger med omtrent 23 Millioner 

Pund, hvorhos omtrent fem Millioner hidförtes indirekte; af andet Campeche 

(og Yukatan) Blaatræ kom omtrent 4 Millioner Pund. Denne Indförsel 

var omtrent som i 1879; derimod hidkom af Domingo temmelig meget mere 

end i det foregaaende Aar, nemlig omtr. 26 Millioner Pund. — Af Jamaica 

Blaatræ hidkom intet; — Lima og Japan Rödtræ var efterspurgt og indførtes 

i smukke Kvaliteter. — Af Farvetræextrakter var Indforselen ikke betydelig; 

foruden Sanford kom adskillige Sorter amerikansk Vare, som anbefalede sig 

ved god Kvalitet og billige Priser. 

Metaller. Medens de store Forventninger, som vare opstaaede ved det 

fra Amerika i 1879 givne Stöd til nyt Opsving i Industrien, allerede ret tidligt 

i Aaret 1880 undergik stærk Afsvækning med Hensyn til Metaller idethele, 

saaledes var dette i en fremtrædende Grad Tilfældet med Raajern, idet 

navnligen det höieste Standpunkt i hele Aaret af Priserne paa skotske warrants, 

nemlig 73 sh. 3 d. pr Ton, allerede naaedes i Januar, efteråt denne Maaned 

var begyndt med en Notering af 64. Allerede i Juni naaede Priserne efter 

en længere Vigen sit laveste Punkt 44 sh. 6 d., for dog i den foigende Maaned 

at forbedres indtil 25 % ; senere vare de forskjellige Forandringer undergivne 

indtil de sidst i December noteredes 51 sh. 7 7, d. 

For fabrikeret Jern, som nu paa den ene Side stöttedes af Beskyttelsestold, 

men paa den anden Side havde at bære Raamaterialets ved den derpaa 

hvilende Told bevirkede Fordyrelse, bleve de bedre Priser staaende noget længere 

end for Raajern; dog indtraadte ogsaa for saadant, og navnligen for det 

tyske Fabrikat, efter nogle Maaneder Nedslag og det saa betydeligt, at Priserne 

ved Aarets Slutning ikke stillede sig meget bedre end i den meest trykkede 

Periode i 1879; og ved Siden deraf hörtes Klager over at man ikke havde 

Beskjæftigelse nok samt Forsikringer at man ikke saa sig istand til at lade nogen 

eller ialfald nogen væsentlig Forbedring indtræde i Arbeidslönnen. Til 

samme Tid saaes de »engelske Værker at være godt sysselsatte; og Afsætningen) 

af Britiske Fabrikater, hvilken rigtignok allerede i de seneste Aar för Toldbeskyttelsens 

Indforelse ved den tyske Konkurrence var reduceret til forholdsviis 

Ubetydelighed, syntes ikke at være synderlig besværet ved den tyske Told. 

Thi i de enkelte Brancher, hvori det engelske Produkt forhen indfbrtes til 

Tyskland havde det saadan Overlegenhed, at det ikke kunde undværes. Ved! 

Siden deraf ere den tyske Jernindustris overordentlige Fremskridt i flere Retninger 

som i Maskinfabrikation og Produktion af Staal og Staalskinner öiensynlige; 

dens Konkurrencedygtighed, ogsaa udenfor Tyskland, viste sig ved forskjellige 

Leiligheder i 1880 t. Ex. ved Overtagelse af en betydelig Staalleverance 

endog i Skotland. Ifölge Opgaver, som tör ansees paalidelige, har i

167 

samme Aar den tyske Produktion af Raajern tiltaget med 23 Procent og af 

Smedejern deels med 11 og deels med 33 Procent ; Exporten af Jern og Jernvarer, 

deri ikke indbefattet hvad der transiterede, og ikke heller Raajern, skal 

have været 669,000 Tons; hvorimod den for 1879, det Transiterede medberegnet, 

blot angives til 542,000 Tons. 

Indforselen til Hamburg—Altona af svensk Jern i 1880, deri indbefattet 

hvad der transiterede, er opgivet til omtr. 192,400 Stænger, 65,800 Bundter 

og 174 Plader — imod resp. 236,000, 64,500 og 588 i 1879. Med de svenske 

Dampskibe hidkom fra Sverige omtr. 66,000 Centner Stangjern, 7,200 

Centner Knipjern, 750 Centner Raajern og af andet Jorn 16,500 Centner; 

derhos kom 680 Centner Spiger og 124 Centner Hesteskosöm, samt 2,000 Centner 

Staal. Fra Norge opgives at være kommet omtr. ljOOO Stænger, 433 

Bundter og Stykker Jern; derhos 2,200 Kister, 80 Fade og 50 Baller Hesteskosihn, 

110 Kister og 160 Dunke Spiger, 90 Kister Hestesko og 200 

Kasser, 300 Bundter, henved 1,100 Blokke og Stykker samt 90 Stænger Staal. 

Det formeentlig betydeligste herværende Huus, som beskjæftiger sig med 

svensk. Jern, har den 9:de dennes, efter Anmodning fra mig om at udtale sig 

angaaende den nordiske Jernforretnings Gang hersteds, ytret Folgende: »Allerede 

i vor Beretning ifjor gjorde vi opmærksom paa den livlige Hausse, som 

var begyndt i det sidste Fjerdingaar 1879. Den gjorde i de förste Maaneder 

af Aaret 1880 rapide Fremskridt. Vi frygtede allerede da, at en stor Deel 

af denne Hausse grundede sig i Spéculation og at derfor meget snart ec Reaktion 

var at vente. Desværre gik denne Forudsigelse kun altfor snart i Opfyldelse. 

Den for en Deel ved Spekulation forstörrede Efterspörgsel fra Nordamerika 

ophörte pludselig. Produktionen i de forenede Stater, hvilken ved de 

höie Priser var bleven anspændt til det Yderste, var istand til at dække det 

indenlandske Behov. Den forventede Reaktion indtraadte enda meget heftigere 

end man havde ventet; der opstod en fuldstændig Deroute, da Enhver sögte 

at blive sine Forraad kvit, saa at Priserne paa Raajern næsten naaede det tidligere 

laveste Standpunkt. Fabrikeret Jern sank ligeledes rivende i Priis. I 

Juni gjordes dog Stans i Nedgangen; al Verden ventede Gjenoplivelse af den 

nordamerikanske Efterspörgsel — om ogsaa forgjæves. Da den i alle Lande 

enormt stegne Produktion ikke blev indskrænket, maatte Priserne yderligere 

vige. Imod Aarets Slutning havde de næsten naaet det laveste Standpunkt. 

Konsumen af svensk Jern i Tyskland er i det forlöhne Aar aftaget betydeligt; 

ogsaa have mange Handlende taget store Lagere med over i det nye Aar. Udsigterne 

for den forestaaende Saison ère derfor, saavidt Exporten til Tyskland 

angaar, ikke meget opmuntrende». 

Svensk Stangjern noteredes den 30:de December M. Il à H 1 /»» sædvanligt 

engelsk Stangjern 7 og prima westphalsk Stangjern 7 7, M.; ved Udgangen 

af 1879 vare disse Tal 127,, 8.40 til 9 og 9 til 9.60. 

Bestræbelserne for at bevirke en foröget Indförsel i Tyskland af svenske 

Jernmalme og for at lede en væsentlig Deel af denne over Hamburg istedetfor 

over Rotterdam og Antwerpen have været fortsatte i det forlöbne Aar; og 

adskilligt i denne Retning tör ogsaa ansees sikret. En betydelig Hindring, hvilken 

man dog ikke er uden Haab om at se hævet, ligger i Mangelen her af en 

for Losningen af denne tunge og volumineuse Artikel passende Kai. 

Værdien af Kobber, som i Slutningen af 1879 havde hævet sig endeel 

fra det lave Standpunkt, hvortil det siden tidligt i 1878 var sunket, holdt sig 

ogsaa nogenlunde i 1880, men veg dog saavidt, at det ved Aarets Udgang var 

lidt billigere end i dets Begyndelse. Röraas Rosetter solgtes saaledes for 73 

M. pr 50 Kilo; svensk Kobber noteredes 70; engelsk rafF. i Ingöts 68 à 69.

168 

Indforselen fra Norge var ikke betydelig. Nyt yellow metal, som ligeledes i 

den seneste Deel af 1879 var steget noget fra sit lave Niveau i samme Åars 

Sommer, nemlig til 60 M. pr 50 Kilo, vedblev sin fastere Tendens i Begyndelsen 

af 1880, men veg allerede noget i Marts og gik i Foraaret ned til 56 

M., hvilket senere omtrent blev staaende. Gammelt yellow metal saaes, ligesom 

i det foregaaende Aar, at kolde Big forholdsviis bedre i Friis, da det nye 

sank, og Priisforskjellen blev saaledes kun 18 til 19 Mark. 

Af Nikkel skal være indfort fra Norge 460 Kasser (i 1879 260) og 

100 Kasser Nikkelmalm; fra Sverige kun ubetydeligt, ialtfald söværts. Prisen, 

som i 1879 var steget fra 6 til 6'/, M- for Nikkel af 99 % og fra M. 3.60 

til M. 3.85 af 50 %, beregnedes i December 1880 resp. M. 8 à 8 1 /, og 5 

à 5.60 pr Kilo reen Nikkel. For 5 % Nikkelmalm M. 2 1 /, à 3 pr Kilo 

reen Nikkel. 

Ogsaa Zink var steget noget i Slutningen af 1879, men gik snart tilbage, 

saa at der, efteråt være betalt i Februar 211/4 M. pr Centner, ved Aarets 

Slutning neppe kunde erholdes den lave Priis 15 M. Her indförtes lidet mere 

end Halvdelen af hvad den rigtignok usædvanlig store Indførsel i 1879 udgjorde; 

og Lageret rommedes. 

Bly gik efter sin betydelige ved Spekulation bevirkede Stigning i 1879 

tidligt igjen tilbage og sank indtil Juni omtrent 25 Pet., steg derpaa, men veg 

paany, indtil det slutteligen igjen havde næsten samme lave Stilling som i 

Juni. Tildeels paa samme Maade gik det med Tin, som, efteråt have staaet i 

£ 104 pr Ton, noteredes 75 i Juni; det hævede sig derhos igjen inden Aarets 

Slutning til omtr. 96 £. — Fortinnet Blik, som ligeledes var steget, sank 

for visse Sorters Vedkommende over 30 Pet. ; og dets Indfbrsel i det tyske 

Indland, som forhen havde været betydelig, fandtes meget vanskelig paa Grund 

af Tolden. 

Skind, Suder, Læder. Den allerede siden Aaret 1878 stedfundne Forbedring 

i Skindforretningen vedblev ogsaa, tildeels endog med stigende Priser, 

i 1880, ialfald i dets Begyndelse, men trykkedes senere i flere Brancher ved 

en ganske betydelig Indførsel fra andre Lande, deriblandt fra Sverige og Norge, 

saameget mere som man fandt at de af det raa Produkt forfærdigede Artikler 

ikke vare stegne i et passende Forhold. Saaledes gik navnligen Kalveskind 

ned udpaa Vaaren ; og efter nogen ny Stigning blev Tendensen igjen synkende. 

De smaa Sorter fra det vestlige Norge holdt sig forholdsviis godt og fandt 

temmelig Afsætning. Nordiske Kalveskind noteredes ved Aarets Udgang 23 

til 28 M. pr 10 Styk, omtrent det Samme som i Slutningen af 1879. Ogsaa 

for Faareskind holdt Priserne sig ret godt. 

I norske Bukkeskind var ligesom i det foregaaende Aar Forretningen ubetydelig; 

mod Aarets Slutning fik de dog en stigende Betning. — Lammeskind 

og andre til Glacélæder passende Sorter vare Gjenstand for levende Omsætning; 

og Priserne stode temmelig höit undtagen i kort Tid, da de tyngedes 

af stærk Indførsel. — Gjedeskind, som ved Aarets Begyndelse stode temmelig 

höit, gik snart ned betydeligen, forsaavidt de större og sværere Sorter angik, 

stege igjen ud paa Hösten, men lede snart paany under tiltagende Flauhed. 

Lette Gjedeskind havde dog hele Aaret igjennem lönnende Afsætning; og det 

Samme kan siges om Kidskind, som endog mod Aarets Slutning stege ikke 

ubetydeligt, medens Lageret rommedes. 

For Reensdyrskind var Aaret idethele nogenlunde heldigt; temmelig betydelige 

Partier ankom, fornemmeligen fra Sverige, i mindre Partier ogsaa fra

169 

Norge, og bleve ret godt betalte; kun med Hensyn til hvad her kom i den 

sidste Deel af Aaret var der nogen Vanskelighed. — Sælskind, som allorede 

i længere Tid havde været kun lidet efterspurgte, gik bedre frahaanden i 1880; 

det fra tidligere bestaaende Lager af denne Vare fra Spitzbergen og det hvide 

Hav rommedes, og endeel frisk Tilförsel, fra Norge og andetstedsfra, blev ligeledes 

solgt til antagelige Priser. — Hvidfiskehuder h id bragtes kun i ringe 

Kvantiteter, men solgtes med god Fordeel. Hvalroshuder kom ikke og bleve 

ikke heller synderligen efterspurgte. 

Indforselen af oversöiske Huder, hvilken allerede i 1879 var betydeligere 

end i mange foregaaende Aar, forögedes endvidere stærkt i 1880, nemlig til 

omtr. 864,000 Styk og 13,000 Baller; dog havdes ved Aarets Slutning et Förråad 

af 12,000, hvorimod Lagerne havde været ryddede ved dets Begyndelse. 

Forögelsen beroede tildeels paa at en overordentlig Mængde saltede Hestebuder 

hidfortes; af saltede saavelsom af tørsaltede Huder kom mindre end sædvanligt. 

Med Markedets Bevægelser idethele var man mindre tilfreds undtagen for de 

lettere Sorters Vedkommende. Sværere salte Huder fandt vel i Aarets Begyndelse 

villig Afsætning her med stigende Priser; men dette forandredes tidligt 

baade for River Plata og Rio Grande. Efter megen Vaklen op og ned indtraadte 

ud paa Hösten, da betydelige Forraad havde samlet sig i Antwerpen 

og andre europæiske Havne, en decideret flau Stemning; blandt Grundene til 

at Forretningen gik mindre heldigt anförtes, at den ialmindelighed betydelige 

Forsendelse til Rusland for en stor Deel var gaaet istaa. Ogsaa lette salte 

Huder gik endeel ned. — Törsaltede, saavelsom lettere torre Huder stege til 

ud paa Hösten, men gik derpaa ligeledes ned. Sværere torre Huder kom næsten 

hele Aaret igjennem kun lidet i Betragtning. — Hestehuderne stode i 

den förste Deel af Aaret i höi Priis, vege siden noget, men stege igjen og fandt 

stærk Afsætning. 

Hemlock- og Valdivialæder havde i 1879 af Grunde, som i sin Tid anförtes, 

været Gjensland for stærk Sögning; og denne vedblev i 1880 for det 

Sidstnævntes Vedkommende. Efteråt ret betydelige Partier deraf vare hidförte, 

aftog rigtignok Afsætningen henimod Aarets Udgang og Priserne gik noget 

ned, men derpaa blev Omsætningen igjen livlig. Af Hemlock indfortes mindre ; 

og Afsætningen var ligeledes ikke betydelig, idet man fandt, at Priserne stilledes 

for huit i Sammenligning med Valdivia. 

Den tyske Læderindustri er overniaade betydelig; den er ogsaa en af de 

Industrier, fra hvilke man hört meest Klage selv efter Paalægget af den stærke 

Beskyttelsestold: idet den finder Konsumen inden Tyskland at være for svag 

for dens for en stor Deel paa Raaprodukt fra andre Lande henviste Produktion; 

det er dog at bemærke, at Udforselcn, som allerede forhen var anseelig, 

navnlig til Nordamerika, ogsaa i deu sidste Tid har hævet sig end yderligere. 

Betydningen af Beskyttelsestolden bliver noget indskrænket ved at ogsaa 

Egebarkproducenternc nu blive beskyttede ved Told. Uheldigviis har-disses 

Produkt i 1880 været for en stor Deel beskadiget af Regn; ligesom det ogsaa 

paastaacs, at den böhmiske og ungarske Egebark idethele er af bedre Kvalitet 

og bedre behandlet end den tyske, saa at man har maattet indföre den i 

store Kvantiteter. 

Sild, Fisk, Tran m. m. Aaret begyndte med en Beholdning af henimod 

8,000 Tönder norsk Sild, omtrent samme Störrelse som Forraadet i Begyndelsen 

af 1879; derimod blev Tilförselcn, som da havde været 48,000 Tönder, nu 

kun omtr. 33,000 (Fedsild og Christianiasild). Beholdningen var ved Aarets 

Udgang omtr. 8,500. Forretningen i norsk Sild stillede sig idethele mindre 

gunstig; og som Grund hertil auföres, at Tilforsierne i den Tid, da de mcest

170 

tiltrængtes, vare utilstrækkelige og tildeels af mindre god Kvalitet. Hovedtrykket 

kom dog fra Underretningen om den overordentlig store skotske og ligeledes 

usædvanlig betydelige hollandske Fiskefangst, hvis Produkter ogsaa bragtes 

hid i stor Masse, samt ud paa Høsten Efterretningerne om Fisket i Eidsfjorden. 

Tilførselen i de förste Par Maanedor var ringe, og Beholdningen fra 

1879 blev da efterhaanden placeret, saaledes at Lageret omtrent rommedes i Marts 

til ret gode Priser; for Kjøbmandssild betaltes indtil 44 Mark og for Christianiasild 

12 1/2 til 14. Den förste nye Vare af nogen Betydenhed kom i 

Juni, men fandt ikke synderlig Bifald; i Juli bragtes bedre Sild, og Priserne 

stege indtil M. 46 for Kjöbmands, 43 for stor Middel, 34 for reel Middel og 

16 l /j til 29 for Christiania. Dette holdt sig dog kun til Midten af August; 

hvorefter Priserne gik tilbage. De hævede sig vel igjen noget udpaa Hösten; 

men i November, da store Tilførsler især af Kjöbmandssild fandt Sted, var der 

paany stærk Synkning. Fra de ovennævnte Priser gik man ned indtil resp. 

30, 31, 26 à 28 og 19. Et Par norske Fartöier med Sild fandt sig endog 

i November og December nödte til at gaa herfra med sine Ladninger usolgte. 

Smaamærker fandt liden Paaagtning indtil ud i August; hvorefter her en 

Tidlang var stærk Søgning for nogle af dem. Tilforselen af de mindste Mærker 

var ringe; derimod kom her ret megen Brisling, og Priserne derpaa gik 

efterhaanden stærkt tilbage, til 8 à 9 M. pr Tönde. Beholdningerne deraf bleve 

dog næsten rommede. 

Af Smaasild og Brisling fabrikeres her Sardiner, som vel ikke indgaa i 

det tyske Toldgebet, men udfores navnligen til Rusland, Rumænien og Österrig. 

Denne Virksomhed har været inddraget i de i den senere Tid her paagaaende 

Diskussioner om hvorvidt Hamburg bör lade sig optage i bemeldte Toldgebet, 

idet man nemlig paastaar, at hvis Saadant skeer og som Følge deraf Silden 

og Krydderiet skal fortoldes efter den tyske Tarif, vil Bedriften ikke længer 

kunne holde sig her, men rimeligviis blive overflyttet til Norge — hvor 

den jo ogsaa vistnok kan synes ganske naturligen at burde finde sit Hjem. 

Ogsaa af svensk Sild blev noget indfort her, ligesom vel især i Kiel og 

Lttbeck, fornemmeligen til Røgning. Idetheîe have Røgerierne her og i de omliggende 

Byer og Distrikter taget adskilligt Opsving; endeel norsk, saavelsom 

tysk, hollandsk og islandsk, blev ligeledes af dem taget under Behandling. 

Af den Sidstnævnte — Islandssild — hidførtes omtrent 3,000 Tønder af 

stor o« fordetmeste god Kvalitet; og den betaltes i Begyndelsen temmelig höit; 

men Konkurrencen drev ogsaa den ned, hvartil kom, at Røgerierne, som först 

havde benyttet den meget, for en stor Deel ophørte dermed. Endeel af denne 

Sild fandtes ogsaa grov og mindre velsmagende. 

Det skotske Sildefiske skal have indbragt omtr. 820,000 Tønder, 300,000 

Tönder meer énd Aaret forud; og Indforselen her deraf, hvilken i 1879 havde 

været 99,000 Tönder, opgik nu til 130,000. Tilførselen af Matjes begyndte 

i April; og Kvaliteterne deraf vare saa forskjellige, at endeel deraf betaltes 

meget höit, medens man paa den anden Side gik ned lige til 13 M. pr Tønde. 

I Begyndelsen af Juli ankom' nyfisket ustemplet Fullherring og Matjes; de første 

betaltes M. 48 til 50, de sidste M. 28; medens der for nye Crownfulls paa 

Levering i September betaltes M. 38. Allerede henimod Midten af Maaneden 

gik dog Priserne tilbage; hvorefter en meget betydelig Afsætning fandt Sted. 

Som Produkt af det hollandske Sildefiske i 1880 opgives 206,000 Tönder, 

samt derhos omtr. 59 Millioner »Steuerhering» (d. e. Sild som strax efter at 

være fangede kastes i Skibsrummet og dækkes med løst Salt, for senere efter 

Landbringelsen at røges og sælges som »Bukling»). Dette hollandske Höisöfiskeri, 

som fornemmelig foregaar ved Loggere, iagttages her ialmindelighed med

171 

megen Interesse, idet samme tjener til Mönster for det Sildefiske, som foregaar 

fra Einden under Ledelse af et derværende af den preussiske Stat stöttet Selskab. 

Medens de hollandske Loggere bringe betydeligt Overskud, og i 1880 

fangede næsten det Dobbelte af Udbyttet i de nærmest foregaaende Aar, var 

Saadant langtfra at være Tilfældet med den Emdenske Entreprise, skjöndt ogsaa 

denne nu var noget heldigere end forhen. 

Ligesom Tysklands Indland i 1880 har konsumeret særdeles store Kvantiteter 

af Sild, saaledes ventes ogsaa for Fremtiden yderligere Forögelse af Forbruget; 

som en af Grundene for saadant Haab anföres, at det paa de uformuende 

Klasser ifölge stegne Priser paa mange Livsfornödenheder og andre Forholde 

hvilende ekonomiske Tryk noder dem til med Omhyggelighed at söge 

efter saadan Föde, som endnu er nogenlunde billig og derhos nærende. 

Af Dorsk fersk Lax hidkom adskilligt paa lis; og endeel deraf blev derpaa 

röget, idet man ikke her skal finde Smag i den norske Rögningsmaade. 

Nogle paastaa ogsaa, at den overhovedet ikke egner sig til Rögning, fordi den 

ikke findes feed nok og ialfald ikke i den Henseende kan stilles ved Siden af 

Rhinlaxen, under hvis Navn den forresten nok ikke saa sjelden gaar i Handelen 

i fersk Tilstand saavel her som i Paris, hvorhen den hyppigen sendes herfra 

til de Auktioner, som afholdes i de derværende Fiskehaller. — Foruden Lax 

og levende Hummer hidförtes kun lidet af norske Fiskeprodukter i fersk Tilstand 

; dog undertiden Örret, Makrel, Kabeljau og Sild. Ifölge Hamburgsk 

Statistik indförtes i 1878 fra Norge 1,968 Centner »fersk Fisk og Hummer», 

samt i 1879 1,380 Centner »fersk Fisk» (deri neppe meent at indbefatte 

Hummer.) 

Af Ansjos skal være indfort fra Norge omtr. 1,060 Tönder og Foustager 

samt 280 Kasser og endvidere 104 Colli; fra Sverige söværts henved 300 

Centner. I 1878 og 1879 var Indforselen fra Sverige söværts resp. 552 og 

72 Centner; fra Norge 4,770 og 5,230. Det her Anförte viser, at Indførselen 

ogsaa i 1880 ikke var ganske ubetydelig trods den i Toldgebetet paa samme 

lagte svære Told 60 M. pr 100 Kilo. Vistnok blev i en stor Deel af Aaret 

en saadan Fortolkning af Toldtariffen mangesteds gjort gjældende, at kun en 

mindre Afgift erlagdes; men som i min Skrivelse til det kongelige Commerce- 

Collegium af 14 Oktober f. A. anfört var da ifölge Ordre fra Berlin ikke 

alene den strengere Forstaaelse gjort gjældende, men de, som havde erlagt deni 

sin Tid affordrede mindre Told, bleve endogsaa afkrævede Differentsen. Konsumtionen 

af den hidförte svenske og norske Ansjos er saaledes vistnok paa 

det Nærmeste indskrænket inden Grændserne af Frihavnsterrainet; inden Toldgebetet 

hjælper man sig for en stor Deel med svagt saltet Brisling nedlagt 

som Ansjos. 

Prisen her paa norsk Ansjos gik i Aarets Löb ned fra 20 til 8 à 9 M. 

pr Halvtönde. 

Endeel Klipfisk og Törfisk (Stokfisk) hidförtes, saaledes som sædvanligt, 

fornemmelig bestemt til Gjenudförsel tilsöes, medens dog ogsaa endeel, især 

Klipfisk, konsumeres her eller sælges som Skibsproviant. Endeel Törfisk gaar 

ogsaa ind i Landet, fornemmelig til Rhinegrene og til Osterrig, hvor den 

modes med den norske Vare, som kommer resp. over Holland (eller Belgien) 

og Triest. Den Fisk, som kommer hid fra Norge i Kasser, er i Regelen Klipfisk, 

medens Törfisken kommer i Bundter og Baller; dog modtages ogsaa ofte 

Klipfisken i Baller og Bundter, navnligen den som er bestemt til at konsumeres 

her. Klipfisk hidförtes i 1880 i omtr. 68,000 Kasser; hvorhos her kom 

14,300 Bundter, 521 Colli og 600 Ruller — foruden nogle Smaapartier i 

Baller, Tubber etc., deels Klipfisk og deels samt fbrnemmeligen Törfisk.

172 

I Begyndelsen af nærværende Aar noteredes her norsk Klipfisk: 

l:ste Sort paa 100 Pund spansk Netto 45 Kilo M. 19,50 

» » » 50 » » » 22'/, » M. 10,50 

2:den Sort resp. M. 18,5 0 og M. 10. 

l:ste Sort i Baller paa 50 Kilo. pr 100 Kilo M. 33,34 

Törfisk i Baller paa 180 Pund: 

I italiensk Sortering pr 50 » M. 17,50 

I hollandsk » pr 50 » M. 19,— 

Hvor forholdsviis betydelig Indforselen af törret Fisk her er fra Norge, 

kan slattes af, at ifölge den Hamburgske Statistik kom her idethele i A arene 

1878 og 1879 resp. 78,427 og 84,024 Centner, medens her i de samme Aar 

hidbragtes fra Norge 71,948 og 72,866 Centner. 

Ben norske Klipfisk og Törfisk udsendes herfra ofte for en ret billig 

Fragt, idet de benyttes til at komplettere udgaaende Ladninger og fylde det 

Rum, som ikke indtages af de mere kostbare Artikler. 

I Tran var Forretningen en Tidlang ikke god ; og först ud paa Sommeren 

gik Priserne noget op, for udover Hösten at bedres yderligere; og til disse 

höiere Noteringer fandt temmelig betydelige Omsætninger Sted. I Aarets sidste 

Uger var Stemningen igjen mattere, og Priserne gik et Par Mark pr Tönde 

tilbage. I Slutningen af December noteredes for bruun norsk Tran 40 à 

44 M. pr Tönde og for blank Tran 48 til 51; for Medicintran 52 til 54. 

Damptran, som i Aarets Begyndelse stod höit, sank i Priis udpaa Sommeren, 

og med Undtagelse af et kort Tidsrum om Hösten fortsattes den vigende Tendens, 

vistnok paa Grund af en altfor stærk Tilförsel : Afsætningen var især i 

December meget træg. For Damptran i Blik kunde tjlsidst ncppe erholdes 90 

M. pr Tönde. 

I 1880 hidförtes 24,000 Tönder bruun samt 54,000 bruunblank og blank 

Tran (deri indbefattet Medicin- og Damptran); hvilket var næsten som i det 

næstforegaaende Aar. Ved Aarets Begyndelse lagrede her resp. 6,000 og 13,000, 

ved dets Slutning 8,000 og 12,000 Tönder. Konsumen optog saaledes 77,000 

eller 9,000 mindre end i 1879. Indforselen skede som sædvanligt i aldeles 

overveiende Grad fra Norge; fra Newfoundland kom intet, og af grönländsk 

mindre end i 1879, paa det Hamburgske Marked. Den Spæk, som hidförtes 

fra Grönlandshavet i flere norske og eet svensk Dampskib, solgtes her for 43 

indtil 54 M. pr Tönde Tran ; Smeltningen foregik her og betaltes af Sælgerne 

med 80 à 90 pf. pr Tönde. 

Af Fiskeguano hidbragtes fra Norge omtr. 42,000 Sække, endeel mere 

end i de næstforegaaende Aar. — Priisen paa fiinmalet Fiskeguano med en 

Gehaltsgaranti af 8 % Kvælstof og 12 % Fosforsyre var ved Aarets Udgang 

17 3/4 til 18 1 /2 M. pr Sæk à 101 Kilo brutto levereret her. 

Edderduun, som lige siden Auret 1876 havde staaet lavt, hævede sig og 

var Gjenstand for megen Efterspörgsel. Indforselen fra Norge var dog, ligesom 

ogsaa fra Island, kun ringe. 

I 1880 var her, ligesom i 1879, paa Grund af den forudgaaede strenge 

Vinter ingen Trang til Indförsel af Is. Her leveredes ogsaa ret billigt fabrikeret 

Is. Den nuværende Vinter har ligeledes givet god Anledning til her 

paa Stedet at opsamle Isforraad. 

Korn, Spiritus, Öl, Provisioner. Den Hamburgske Kornforretning, som i 

de senere Aar idethele har været mere importereode end exportercnde, maatte 

i 1880 i end höiere Grad end sædvanligt lade sig nöie med Indförsel. Hvad 

der havdes tilsalg navnlig af Hvede fra de kornrige Egne heromkring, gik nem-

173 

lig ikke længer, saaledes som selv i 1879 for en stor Deel var Tilfældet, tit 

Frankrig og England, men optoges af det indre Marked. Selv den tilvante 

Udförsel over Hamburg af Maltbyg for de engelske Ölbryggerier led betydelig 

Afbræk i den sidste Deel af Aaret paa Grund af den i England fra l:ste 

Oktober ind traadte Forandring, at Maltskatten ophörte og Skat paa det bryggede 

Produkt traadte istedet. Denne har nemlig tilfoige, at man i England mindre 

interesserer sig for de extrafine Sorter, som man fik herover fra Saaleegnen, 

og nu lader sig nöie med ringere Kvaliteter, som ogsaa erholdes andetstedsfra; 

Maltskatten opkrævedes efter saadan Regel, at det lönnede sig bedst at benytte 

prima Vare, hvorimod dette nu ikke længer skal være Tilfældet. Dertil kom, 

at Hösten i 1880 i Saaleegnen ikke var god og at meget saaledes blev uskikket 

for Maltning, medens det Samme vistnok var Tilfældet i England selv; 

derved blev det saameget lettere for andre Lande, deriblandt Sverige, at konkurrere 

med det nordtyske Produkt. 

Medens Kornudförselen herfra saaledes kun var ringe og tildeels kun be~ 

skjæftigede sig med Hvede og Meel fra Ungarn bestemt for England, stillede 

Forholdet sig derimod gunstigt med Hensyn til Indforselen, idet Hösten af den 

for Folkets Ernæring i Tyskland vigtigste Kornsort Rugen var falden usædvanlig 

knap ud. Da der ikke heller i Rusland havdes de fornödne Forraad tit 

i nogen synderlig Grad at supplere det Manglende og Indforselen derfra saaledes 

i det væsentlige indskrænkede sig til nogle faa Ladninger fra det sorte 

Hav, forsynede man Big forövrigt især fra Amerika, Frankrig og Danmark, 

medens som bekjendt Priserne endog en Tid naaede op til hvad der betaltes 

for Hvede, hvilken Kornsort for en stor Deel tilligemed Mais traadte i Rugens 

Sted. De rige Hvede- og Maisforraad i Amerika gave saaledes Stof til en meget 

betydelig Indförsel her, hvorved en altfor voldsom Stigen af Priserne, ogsaa 

paa Rugen, blev hindret. I amerikansk Mais fandt saa meget större Omsætning 

Sted, som Poteterne af Hösten 1879 vare herfra i store Masser sendte 

til England, og den billige Mais saaledes i deres Sted for de tyske Brænderier 

afgav et velkomment Materiale. I den seneste Deel af 1880 havde disse forresten 

igjen Adgang til Benyttelse af tyske Poteter af Aarets Höst, hvilke for 

en stor Deel vare af for daarlig Beskaffenhed til at være anvendelige for Export 

til England, som derhos selv dennegang havde en nogenlunde god Poteteshöst; 

ogsaa maatte da den amerikanske Mais konkurrere med den nye ungarske 

Maishöst, som var falden bedre ud end i 1879. Saaledes opstod mod Aarets 

Slutning en temmelig Flauhed i det herværende Maismarked. 

Af Havre kom her som sædvanligt nogle mindre Partier med de svenske 

Dampskibe; idethele omtr. 30,000 Kubikfod. 

I Slutningen af 1880 noteredes her finere Sorter Hvede pr 1,000 Kilo 

netto M. 215—225, finere Sorter Rug M. 210—222, fineste Saale Chevalierbyg 

M. 195—205, god tysk Havre M. 150—170. I Slutningen af 1879 var 

höieste Notering for Hvede 252 og sidst i 1878 195, for Rug resp. 192 og 

148, for fineste Saale Chevalier 240 og 255, for Havre 160 og 145. Mais, 

som sidst i 1879 noteredes 140—142, betaltes her i December 1880 med 

kun 126—128. 

Af Spiritus og Sprit bragtes i 1880 til Hamburg ikke mindre end 123,000 

Fade, hvoraf noget over Trediedelen transiterede; i 1879 kom kun 91,000, 

hvilket dog var meer end i de foregaaende Aar. Af ovennævnte 123,000 

Fade kom omtrent Halvdelen tillands; og blandt det, der saaledes bragtes paa 

Lttbeckerbanen, skal omtrent 7,000 Fade have været fra Sverige, medens derfra 

söværts blot kom 274 (i 1879 302): fra Norge kom tilsöes 820 Fade (i 

1879 3,210). Fra Rusland og Polen kom tilsöes næsten 17,000 Fade; og

174 

Nordamerika, om hvilket i min forrige Aarsberetning anförtes at det ogsaa med 

denne Artikel havde viist sig paa det herværende Marked, optraadte i 1880 

allerede med henved 9,000 Fade. 

Priserne paa raa Kartoffelspiritus holdt sig i störste Delen af Aaret uden 

store Forandringer imellen M. 50 og 58 5 /4, hvilken sidste höieste Notering fandt 

Sted en kort Tid i Marts. I den senere Deel af Aaret var Tendensen langsomt 

vigende; og mod dets Slutning noteredes endog kun 47'/,- I September 

skulle Afslutningen om svensk Vare for Levering November og December have 

fundet Sted til 43 M. uden Fad og endog derunder; senere afsluttedes for 

Vinter- og Foraarsterminer til hoiere Priser, fra 47'/, indtil 51. Den russiske 

Potetes- og Kornspiritus viste sig næsten ikke paa Markedet i den senere Deel 

af Aaret. 

For rektificeret Kartoffelspiritus varierede Prisen imellem 60 og 50 M. 

«fter Kvalitet og Priser paa Raaprodukt, de lavere Noteringer ved Aarets 

Slutning. 

Spritfabrikationen er som bekjendt en af Hamburgs allervigtigste Industrier; 

den ernærer direkte og indirekte en Mængde Mennesker, deriblandt ogsaa 

mange Haandtværkere, som Bödkere, Snedkere, Glasværksarbeidere in. fl.', 

ligesom den afgiver et meget betydeligt Fragtobjekt for de Hamburgske Dampskibe 

og den tyske Handel. Sit Raastof henter den vistnok for den störste 

Deel fraa det tyske Indland; men presset, som denne Fabrikation er, af Konkurrencen 

med Amerika, England, Holland og andre Lande paa de fremmede 

Markeder ikke aliene i Frankrig, Spanien, Portugal og Italien, men i den 

sidste Tid tillige i Sydamerika og Vestafrika, har den for visse af sine Artikler 

og navnligen for G-enever og andre saakaldte faconerede Spirituser tyet til den 

billigere udenlandske Raaspiritus, som den russiske og nu ogsaa den svenske, 

norske, danske og amerikanske; disse sidste vare især i 1880 paa Grund af 

Misvæxten i Rusland af fremragende Vigtighed. I Hamburg næres megen 

Frygt for at denne Industri vil gaa tabt for Byen, hvis dennes Frihavnstilling 

ophorer, idet den inden Toldgebetet gjældende Skattelovgivning i höi Grad 

vanskeliggjör Forarbeidelsen af udenlandske Spirituser sammesteds. Naar den 

saaledes, ligesom de nu i Indlandet værende Spritfabriker, maatte benytte den 

kostbare indenlandske Raaspiritus, vilde den nemlig neppe kunne undgaa at 

stille Priser, hvorved den udelukkedes fra de fremmede Markeder. Det Fortrin, 

som Hamburg ifölge det her Anförte besidder fremfor Indlandet, har sat 

meget ondt Blod og kommer hyppigen paa Bane under den paagaaende Diskussion 

om Frihandelstillingens Nytte eller Skade. Paa den ene Side paastaaes, 

at Hamburg, hvis det kommer ind i Toldforeuingen, vist vil bruge tysk istedetfor 

udenlandsk Spiritus i sine Spritfabriker; hvorimod Hamburgerne mene, 

at hvis ikke det udenlandske Raaprodukt havdes til billig Priis, maatte navnligen 

Geneverfabrikationen, hvortil det fornemmeligen benyttes, ophore hersteds 

og flytte over til ikke-tysk Sted t. Ex. Kjöbenhavn; hvorved da Benyttelsen 

af den tyske Spritus her vilde blive lidet eller slet ikke större end den nu er, 

medens derhos de tyske Skibsfartsinteresser vilde lide höist betydelig Skade. 

Hvilken Vigtighed Spirituosa have for den Hamburgske Skibsfart, kan 

allerede sluttes af at de i Aaret 1879 optoge et Ruminhold af 4 1 /2 Millioner 

Kubikfod; man har beregnet, at i samme Aar Spirituosa og Edike tilsammen 

afgav hvad der vilde være tilstrækkelig Ladning for henved 250 middelstore 

Skibe. I Virkeligheden kommer denne Fragt selvfölgeligen mange flere tilgode, 

idet den særdeles meget bruges til at komplettere Ladningerne i herfra udgaaende 

Fartöier og forsaavidt benyttes for samme Öiemed, som efter det forhen 

Anförte opnaaes ved Indladning af den norske torrede Fisk, og vistnok i me-

175 

get höiere Grad blandt andet fordi Spiritus er en Artikel som kan anbringes 

paa næsten alle Markeder. 

Om en af de herværende Spritfabrikker er oplyst, at der i Aaret 

1880 af dets Produkt udskibedes omtrent 133,700 Hektoliter Genever, Rum 

og Brandy, 108,000 Hektoliter rektificeret Spiritus, 2,922 Hektoliter Viin, 

samt 2,792 Hektoliter Likör og Edike. Den forarbeider daglig omtr. 600 Kubikfod 

Trä til Kister og Foustager og har eu egen Glasfabrik til Forarbejdelse 

af Flasker. 

Slutteligen bemærkes, at det foles som en stor Ulempe ved Spiritusforretningen, 

at Varen er bleven en temmelig yndet Gjenstand for Börsspil; dette 

har dog ikke sit Sæde i Hamburg, men i Berlin og andre Indlandets Byer. 

Af 0/ hidförtes söværts fra Sverige 4,850 Kasser og 40 Foustager og fra 

Norge omtrent 43,250 Kasser, 470 Foustager og 25 Ankere, — som sædvanligt 

næsten alene, for at föres herfra til oversöiske Havne. I 1879 opgaves 

Indforselen til 7,700 Kasser (foruden 2 Foustager), i 1878 9,000 Kasser fra 

Sverige; til 63,700 Kasser samt 207 Foustager, og 75,000 Kasser samt 224 

Foustager i de samme Aar fra Norge. Grunden til den stedfundne Nedgang 

i Udforselen herfra af svensk og norsk Ol er vel at söge deels i at der i hine 

fjerne Egne efterhaanden oprettes gode Bryggerier, deels ogsaa i at Bryggeribedriften 

i Tyskland og navnligen i de Hamburg nærmeste Distrikter selv beskjæftiger 

sig stærkt med at producere Exportöl. Her har været vakt megen 

Interesse derfor, hvilken ogsaa har viist sig i at man har ladet denne Deel af 

den tyske Industri godt representeres paa de australiske Udstillinger; et Hannoversk 

Bryggeri skal saaledes nyligen i Melbourne have vundet Guldmedaille. 

Hvor ivrigt man herfra söger at forsyne de andre Verdensdele med Ol kan anskueliggjöres 

ved den Bemærkning, at der neppe findes en Havn af nogenlunde 

Betydning i Amerika udenfor de nordligste, hvor det ikke indföres; ogsaa Indien, 

Siam, Singapore, China, Japan, russisk Asien og Öer i det stille Hav, 

saavelsom Australien og det vestlige Afrika forsynes herfra med ret betydelige 

Kvantiteter. Brazilien, Venezuela, Chili, Peru og Argentina modtoge i 1878 

tilsammen omtr. 200,000 og i 1879 166,000 Centner; den hele Udförsel herfra 

i de nævnte Aar var resp. 380,000 og 352,000 Centner. 

I det herværende Smörmarked havde, som i sin Tid indberettet, i den 

senere Deel af 1879 stedfundet en betydelig Stigning; og de bedre Priser holdt 

sig ligeledes fordetmeste i 1880, idet Hovedgrunden til Stigningen, nemlig höiere 

Noteringer i Nordamerika og mindre Indforsel derfra, vedblev at gjöre sig gjældende. 

De laveste Priser viste sig i Mai, da der til visse Tider kunde erholdes 

fineste holsteensk Vare for 110 M. pr. 50 Kilo, og i Juni da endog dette 

var Gjennemsnitsprisen ; fineste mecklenburgsk Smör kunde endog i Juni gjentiemsnitlig 

erholdes for 102 M. Höiest vare Priserne i Marts, da Gjennemsnitprisen 

for de nævnte Sorter var resp. 144 og 141, samt i Oktober 141 og 

136. Ved Aarets Udgang havdes paa Lager temmelig betydelige Kvantiteter 

af baade tyske og udenlandske Sorter, dog kun lidet af det simple galiziske. 

Udforselen til England var ringe paa Grund af at der kun kan anbringes det 

fineste og friskeste Produkt og den tyske Vare forsaavidt har vanskeligt for at 

bestaa Konkurrencen med det danske og det over Danmark komne svenske. 

Der arbeides imidlertid som bekjendt med Ihærdighed paa at have Smörproduktionen 

op til at blive sideordnet med den danske, saavelsom paa at finde 

nye Markeder for samme. I sidstnævnte Öiemed er det projekteret at deeltage 

i den iaar afholdendes tysk-amerikanske Udstilling i Porto Allègre. 

Ogsaa Smörforretningen her er en af de Handelsgrene, som befrygtes at 

ville tage Skade, hvis Hamburg blifver Deel af Toldgebetet. Det meste af

176 

det finske saavolsom russiske og galiziske, tildeels ogsaa det amerikanske Smör, 

er af ringere Beskaffenhed, det bliver da her ompakket og bearbejdet for at 

tilfredsstille Behovet paa de forskjellige Markeder, hvoriblandt det norske, hvorhen 

det herfra forsendes. Næsten alt det hid eller til Altona bestemte simplere 

finske Smör kommer over Labeck, hvor det paa Gfrund af Toldforskrifterne 

ikke vel kan uderkastes den omhandlede Manipulation. Det ansees 

som vist, att de hidtil i Altona værende Firmaer, som beskjæftige sig med 

denne Forretning, ville flytte over til Hamburg, hvis bemeldte By ophorer at 

være Frihavn uden at det Samme ligetidig bliver Tilfældet med Hamburg; 

i Forventning deraf er Saadant tildeels endog allerede skeet. 

I amerikansk Smult var Omsætningen her temmelig livlig; det synes, at 

denne Vare blandt de fattigere Klasser i Indlandet meer og meer fortrænger 

Smörret efter samme Regel, som ovenfor er berört med Hensyn til Silden, at 

de ringere Næringsmidler træde istedet for de bedre, naar Priserne paa Livsfornödenheder 

stige. Den her omhandlede Vares Priis havde forövrigt indtil 

over Midten af Aaret Tendens til at vige, men tog pludselig Opsving i August, 

hvorefter den höiere Priis holdt sig i Resten af Aaret. — Omtrent samme 

Forhold fandt Sted med Hensyn til amerikansk Flæsk, hvis Priser gik ned 

til udpaa Sommeren, men senere paa Grund af Stigning i Amerika gik temmelig 

op; i September noteredes for short dear M. 47 til 47 1/4 og derpaa naaedes 

efter nogen Vaklen igjen dette Standpunkt ved Aarets Slutning. 

Som i min Skrivelse til det kongelige Commerce-Collegium af 3 Juli anfört, 

blev ved en keiserlig Forordning af 25 Juni forbudt at indföre i det 

tyske Rige hakket Svinekjöd og Pölser fra Amerika; og det skal i den sidste 

Tid have været under Overveielse, om der ikke bör gaaes videre i denne Retning 

til Beskyttelse for den offentlige Sundhed. I 1880 blev blandt de i 

Hamburg undersögte 55,008 amerikanske Skinker og 23,589 do. Flæskesider 

(og Skuldre) fundet resp. 566 og 270 befængte med Trichiner, medens 39,846 

Skinker og 14 Flæskesider af europeisk Oprindelse undersögtes uden at Trichiner 

fandtes i nogen af dem. Af den amerikanske Vare var saaledes 1.05 

% trichinös. Undersögelser i 1878 og 1879 havde det Resultat, at resp. 0.79 

og 1.16 Procent havde Triehiner. Af de i Altona i 1880 undersögte amerikanske 

Skinker samt Flæskesider (og Roulader) fandtes resp. 1.7 og 1 Pet. 

trichinose. 

Petroleum, Steenkul. Hidförseln af Petroleum, som i 1878 havde udgjort 

omtr. 294.000, men i 1879 var gaaet op til 409,000 Barreis, steg i 1880 

endvidere til 5?6,000 Barreis; det sees saaledes, at Hensigten med at istandbringe 

den nye Petroleumhavn og de dermed i Forbindelse staaende Lagerindretninger 

er bleven opnaaet. Til samme Tid har Bremen, der i Petroleumsforretningen 

har erhvervet sig en saa særdeles fremragende Stilling, indfort lidt 

mindre end i 1879, hvorimod de övrige Konkurrencehavne ved Nordsoen ligesom 

Hamburg forögede sin Indförsel, dog i mindre Grad. Imidlertid er Förselen 

herfra ind i Toldgebetet ikke voxet i samme Forhold; hvilket for en 

Deel foranledigedes ved at Importeurerne dersteds lade Varen henligge udenfor 

Toldgrændsen saalænge som muligt for ikke at tabe, foruden hvad der udlækker, 

billige Tolden paa dette. I den sidste Tid var HidfSrselen fra Amerika 

noget hæmmet i Anledning af at man venter paa Emanering i Berlin af nye 

under Forberedelse værende Testbestemmelser. 

Prisen, som i en Deel af 1879 havde været lige nede i 6 1 /, M. pr. 50 

Kilo og ved dets Udgang var 8 (for standard white), holdt sig en Tidlang i 

1880 nogenlunde paa dette Standpunkt, dog meest med vigende Tendens, indtil 

Mai, hvorefter Prisen fra 7 M. gik opad og i Juli naaede 9 M. samt först

177 

i Oktober 11 1/4 M. ; disse Stigninger havde sin Grund i spekulative Maueuvrer 

i Amerika, hvor, the Standard Oil Company beherskede Markedet. Senere 

opstod dog Konkurrencer, som trykkede Artikelen, og ved Aarets Slutning 

Tar Prisen igjen omtr. 9 M. 

Af Steenkul indfortes fra Storbritanien næsten 13 7 /10 Millioner Hektoliter, 

over en Million meer end i 1879, hvilket Aar ligeledes oversteg hvert af de 

to næstforegaaende med meer end en Million. Af westphalske Steenkul hidkom 

omtr. 3,271,000 Centner, noget meer end i 1879, men mindre end i 

1878. Medens saaledes disse Kul i sin Konkurrence med de engelske ikke i 

den seneste Tid have gjort videre Fremskridt her, selv ikke efteråt den förste 

Juni en betydelig Moderation i Jernbanefragten for dem var indtraadt, synes 

derimod denne Omstændighed at have virket betydeligt til Forögelse af Forsendingen 

herover til andre Steder. Som bekjendt blive de westphalske Kul 

stærkt benyttede af herfra udgaaende Dampskibslinier og Jernbaner, saavelsom 

i herværende offentlige Indretninger, Fabriker osv., og Exportforretningen i 

denne Artikel er ligeledes i Tiltagende; medens den derimod ikke synes at 

vinde stærk Udbredelse i de private Huusholdninger. 

Den i Slutningen af 1879 indtraadte Priisstigning vedblev til udpaa Vaaren, 

da en Afsvækning fandt Sted; hvilken i det Væsentlige fortsattes indtil 

Aarets Slutning. 

Salpeter. Man havde ventet, at Salpeterpriserne vilde stige, i det man 

forudsatte, at Krigsforholdene i det vestlige Sydamerika og Ödelæggelsen af 

flere af Perus Exporthavne vilde lægge Hindringer iveien for de europæiske 

allerede ved Aarets Begyndelse ret knappe Lageres Forsyning. I Hamburg, 

som er blevet et af de vigtigeste Importsteder for denne Vare, havdes et 

Forraad af kun 306,000 Centner; og Prisen, som tidligt i 1879 havde været 

nede i 13 M. pr. 50 Kilo, var da naaet op til 19 à 20. Imidlertid bleve 

dog ganske betydelige Kvantiteter udskibede fra Produktionslandene ; og hid 

kom omtrent 398,000 Sække, vistnok meget mindre end i 1879, da her kom 

det overordentlige Kvantum 554,000 Sække, men ingenlunde ubetydeligt i 

Forhold til tideligere Aar. Prisen sank lige til 13 l /4, hævede sig siden noget; 

men Aaret sluttede med 14 3 /4- 

Uld. Den Forbedring, som var intraadt i denne Forretning i den senere 

Deel af 1879, vedblev at gjöre Fremskridt indtil ud i Mai, da en större Flauhed 

indtraadte som Fölge af Forholdene i England og den stedfundne Prisforhöielse 

igjen for en Deel gik tabt. Först ud paa Hösten kom der igjen 

noget Liv, saa at Priserne paany stege noget; de bleve saaledes ved Aarets 

Slutning lidt höiere end ved dets Begyndelse. Her indförtes idethele 130,000 

Baller, hvoraf 101,000 Transit; disse Tal vare i 1879 resp. 122,000 og 

98,000, — Cap snow white extra superior, som ultimo 1878 noteredes M. 2 à 

2.15 og sidst i 1879 2,10 à 2,20 pr. Pund, betaltes i Slutningen af 1830 

2.16 à 2,25. 

Cacao. Forretningen heri, som i 1878 havde taget betydeligt Opsving 

her, har ogsaa senere været af Vigtighed, om der end ikke i de sidste Par 

Aar er opnaaet saa anseelige Priser, som man i det nævnte Aar havde Exempel 

paa. I 1880 hidbragtes næsten 67,000 Sække, omtr. 20,000 meer 

end i 1879 oe 30,000 meer end i 1878; her indkom flere hele Ladninger, 

navnligen i Seilskibe, idet man har iagttaget, at denne Vare falder bedre naar 

den kommer i saadanne end naar den föres i Dampfartöier. Hovedsorten var 

som sædvanlig Guayaqvil, nemlig ikke mindre end omtr. 44,000 Sække. Den 

stærke Tilförsel foraarsagede, at de i Aarets Begyndelse endnu nogenlunde 

Ber. om Bandet o. Sjö/art. 12

178 

höie Priser gik ned, saa at de, fornemmelig i de seneste Maaneder, stode temmelig 

lavt. 

En i Handelen temmelig ny Artikel, med Hensyn til hvilken Hamburg 

indtager en ledende Stilling, er Steennodder (Steinntlsse), som komme fra forskjellige 

Steder i Syd- och Mellemamerika og benyttes til Knapfabrikation. 

Fra Hovedexportlandet, Ecuador, udfbrtes i 1880 34 Ladninger; og disse solgtes 

alle til Hamburg; i 1879 udgik fra det nævnte Land 22 Ladninger, deraf 

14 til Hamburg. Foruden de 34 Ladninger, hvilke alle vare i Seilskibe, hidförtes 

nogle mindre der kjöbte Partier pr. Dampskib. Fra Tumaco, Sabanilla, 

Cartagena osv. kom ogsaa adskilligt, tildeels over England. 

Priis paa Penge, Kredit- og Finanfsforholde. Diskontoen, som i de sidste 

Par Maaneder af 1879 var gaaet noget tilbage fra sit temmelig hffie Standpunkt 

i Slutningen af Oktober samme Aar, holdt sig meget rolig i Aaret 1880 

med 3—4 % indtil ud i August, da man i Anledning af de middelmaadige 

Hostudsigter ventede betydelig Kornimport og som Fölge deraf Udströmning af 

Guld til Amerika. Rigsbanken forhöiede da sin Diskonto 1 % uden at dog 

dette hindrede at i Virkeligheden betydelige Guldforsendelser over Hamburg 

foregik til New York; fra 4 August til 15 September bortförtes med det 

Hamburg-amerikanske Paketfartselskabs Dampskibe meer end 41 Millioner Mark. 

Först efter en yderligere Forhöielse af Bankens Diskonto til 5 1 /2 % ophörte 

dette. I Oktober gik Diskontoen igjen noget ned; den sank siden yderligere 

og sluttede med 3 1/2— 4 %. Gjennemsnitlig var Rigsbankens Diskonto omtr. 

4 1 /4 paa det Nærmeste som i 1878; i 1879 var den 3 7/l0 %• Den herværende 

Börsdiskonto var gjennemsnitlig 2 8 /10 %, i 1878 3 og i 1879 2 4 /10 % 

Medens Handelsforholdenes Udvikling gjennem den senere Deel af det 

forlöbne Aar ikke fuldtud svarede til de Forventninger, som vare blevne vakte 

ved Forretningernes Gjenöplivelse i 1879 og i Begyndelsen af 1880, var det 

fornemmeligen visse Brancher af den her saa særdeles vigtige Kolonialvarehandel, 

som havde Grund til at beklage sig over Priisnedgang og ringe Fortjenste; 

medens derimod andre Grene af Importen som Kornhandelen og tillige, i det 

Store taget, Exporten var livlig og viste sig lönnende; at det Samme var, 

ialfald for en Deel, Tilfældet med Skibsfarten, er ovenfor bemærket. Ogsaa 

tydede idethele Resultatet af de herværende söörre Bankinstituters Virksomhed 

hen paa en stærkere Pulseren af Affærslivet. Den rige Tilgang af Penge, 

som fordetmeste gjorde sig gjældende, stillede sig vistnok imod Vindingen af 

höie Procenter paa endeel af Virksomheden; men paa den anden Side befordredes 

derved Konverteringer og andre finantsielle Operationer. 

Nordtyske Bank har for 1880 ikke givet sine Aktionærer höiere Dividende 

end for 1879; men denne var dog 10 Pet, og saa stor havde den ikke 

været i flere foregaaende Aar, nemlig ikke siden 1874. I 1875—1878 var 

den resp. 6 3 /4, 8, 8 1/2 og 8 4 /5- Banken overtog et stort Antal Laan, deriblandt 

nye Emissioner af Pantebrevlaan, optaget af den svenske Rigshypotekbank, 

og et 5 % Bergensk Bylaan, samt ligeledes en Mængde Konverteringer, 

tildeels i Konsortium med andre, saaledes af et svensk 5 % Statslaan 

af 1866, et svensk-engelsk 472 % Statslaan af 1864, af endeel svenske 

5 % Rigshypotekbank Pantebreve af 1864, 1869 og 1871, af to 4 1 /, % 

norske Statslaan af 1858 og 1863 etc. I sin Vexelforretning led denne Bank 

i 1880 ikke et eneste Tab. En storartet Finantsoperation udfores af den, idet 

et af den ledet Konsortium har overtaget det i min forrige Aarsberetning omtalte 

Brandkasselaans Forrentning og Amortisation inden Aaret 1892 imod Erholdelsen 

af Hamburgsk Statsrente. — Om det af nordtyske Bank oprettede 

Institut for Belaaning af Skibe er ovenfor talt.

179 

Commerce- og Diskontobank gav en Dividende af 7 %, ligeledes som for 

1879 og mere end i de foregaaende Aar lige siden 1872; i Aarene 1875 

til 1878 var den 4 3 /4, 6, 6 og 6'/3 %• Den nævnte Dividende falder ogsaa 

paa en meget större Kapital end tidligere paa Grund af den i Slutningen af 

1879 tagne Beslutning om dens Forögelse. Denne Banks 20,050 Aktier i 

London & Hanseatic Bank i London gave et godt Udbytte, og dens chemiske 

Fabriker ydede 9 % Dividende, hvorimod Peruvian Guano Company, hvori 

den ligeledes har indsat Kapital, vedblev at staa mindre heldigt og antages at 

ville likvidere. Blandt de af Commerce- och Diskontobank med Fordeel overtagne 

Finantsoperationer kan regnes et Brasiliansk Laan af 1879; den konkurrerede 

til det Stockholmske Kommune- og det norske Statskan, men uden at det kom 

til Afslutning. 

Wechslerbank ydede större Dividende end nogensinde siden 1872, nemlig 

11 Xi °g det, ligesom nys bemærket om Commerce- og Diskontobank, paa en 

betydelig foröget Kapital. 

Maklerbanks Dividende havde den extraordinære Höide af 13 l /3 X, meer 

end den nogensinde eller ialdfald gjennem en lang Bække af Aar har været. — 

Vereinsbank derimod, som allerede i flere Aar synes at være gaaet noget tilbage, 

var ligeledes i 1880 mindre heldig, tildeels paa Grund af at den blev 

Offer for to Forbrydelser, en betydelig Vexelforfalskning og et grovt Bedrageri, 

det Sidste begaaet af en af dens Embedsmænd. Denne Bank gav saaledes 

kun en Dividende af 6 2 /3 %", efter at den i 1879 havde givet 7 % og tidligere 

mere. — Waarenkreditanstalt har, efter i flere Aar at have arbeidet under 

Tryk og navnligen for 1878 og 1879 kun optjent resp. 4 og 5 Xi for 1880 

givet en Dividende af 87, %'; dog fandt dens Bestyrelse Foranledning til i 

sin Aarsberetning at bemærke, at efter dens Mening det stedfundne Opsving i 

Forretningerne ikke havde viist sig at have Bestand og at mange af de i Aarets 

Begyndelse nærede Forhaabninger vare forblevne uopfyldte. — Den anglodeutsche 

Bank, som for nogle Aar siden var kommen i en meget mislig Stilling 

ved at indlade sig paa forskjeiligartet Virksomhed udenfor egentlige Bankforretninger, 

men senere igjen nogenlunde har arbeidet sig op, gav for 1879 

en Dividende af 2 og for 1880, trods nogle Uheld, af 27, %. Den indlod 

sig i sidstnævnte Aar i flere Finants- og Konverteringsforretninger, som antages 

at ville bringe den Fordeel. Der har i den sidste Tid været Rygter om 

at denne Bank tænkte paa at likvidere med det förste, men disse Rygter ere 

blevne dementerede. — Den »deutsche Bank» i Berlin har en Filial her, som 

arbeidede heldigt; Dividenden for 1880 var 10 %, een Pet. meer end for 1879. 

Den stærke Stigning af Bankaktiers Værdi, hvilken allerede havde fundet 

Sted i den seneste Deel af 1879, fortsattes gjennem 1880. Saaledes noteredes 

nordtyske Banks i Begyndelsen af sidstnævnte Aar 1537, og ved dets Slutning 

1697,, Commerce- og Diskontobanks (l:ste og 2:den Emission) i dets 

Begyndelse 117 og 113, i dets Slutning 1237s og 1227,; Wechslerbanks 

resp. 112 og 1357s, Maklerbanks 110 og 117 1 /2, Waarcnkreditanstalts 97 og 

1067Si anglo-deutsche Banks 54 og 75 à 76. Kun Vereinsbanks Aktier 

forbleve i en Kurs af omtrent 120; den tyske Rigsbanks Aktier derimod, 

hvilke i Begyndelsen af 1879 noteredes 154 og i dets Slutning 1537a, 

stode ved Udgangen af 1880 i 147 ; Dividenden er bestemt til 6 % for 1880. 

Denne Banks Stilling og Forholde ere forövrigt selvfölgeligen forskjellige fra de 

andres, idet Hensynet til Aktionærernes Fortjeneste ikke er et Formaal af förste 

Rang for dens Virksomhed. 

Foruden Bankerne skulle ogsaa de andre herværende Aktieselskaber fordetmeste 

have været ret heldige. Om Dampskibsselskaberne er allerede talt

180 

ovenfor. Det særegne Aktieforetagende »die Zollvereins-Niederlage», som i 

1878 havde havt omtrent 247s Millioner Kilo til Befordring og i 1879 endog 

næsten 37 Millioner, behandlede i 1880 omtrent 35 1/2 Millioner; hvilket 

maa ansees ret betydeligt, naar erindres, at den extrastore Frekvens i 1879 

havde en særegen Foranledning i Toldforandringen. Dividenden var 7 1/2 % 

meer end nogensinde forhen, da den endog i 1879 var lidt mindre. Bestræbelserne 

for igjennem dette storartede Anlæg til en vis Grad at afhjælpe den 

Vanskelighed, som Toldlinien stiller iveien for at holde Lager i Hamburg af 

Fabrikater fra Toldgebetet, kunne saaledes vistnok siges at være idethele ret 

vel lykkede, ialdfald over de Forventninger, som næredes ved Foretagendets 

Begyndelse; men fuldstændigen kunde naturligviis ikke derved Knuden löses. 

Ialdfald maa endnu de herværende Lagere af tyske Industriprodukter betegnes 

som ringe i Forhold til den overordentlige Omsætning; idet nemlig Hovedmassen 

af disse Varer forhandles kun efter Prover. Dette Forhold vækker 

mange Klager hos Indlandets Fabrikanter, som hyppigen udtale den Mening, 

at det vilde virke befordrende og oplivende paa Exporten, hvis her fandtes 

store velassorterede Lagere. 

Der har i den senere Tid under den livlige Agitation for og imod Ophævelsen 

af Hamburgs Frihavnstilling været megen Dröftelse af Spörgsmaalet om 

hvorvidt den herværende Befolknings ekonomiske Forfatning er i Frem- eller 

Tilbagegang; og det har under disse Diskussioner som Argument for Tilslutning 

til Toldgebetet været paaberaabt, at Næringsveiene og navnligen Detailhandelen 

og den mindre Industri ligge nede her ifölge den ved Toldskrankerne 

bevirkede Afspærring fra Byens naturlige Opland. Ligesaalidt som, imidlertid 

ialdfald Skibsfartens og Groshandelens Stilling kunne med Föie anföres som 

Beviser mod den Hamburgske Stads og Stats fortvarende Blomstring — videre 

end at den almindelige fleeraarige Krise siden 1873 ogsaa her har været föl t 

i nogen Grad, — ligesaalidet synes man af Finants- og Skatteforholdene at 

kunne drage nogen velbegrundet Slutning i den modsatte Retning. Vistnok 

har der i det Hamburgske Budget, saaledes som af mig ved tidligere Anledninger 

anfört, i de seneste Aar været en bet3'delig Deficit, og den ovenfor omtalte 

Finantsoperation, gaaende ud paa at ombytte det store Brandkasselaan af 

1842, som krævede overordeutlig stærke aarlige Afbetalinger, med et nyt Laan, 

som fordeler Byrden paa længre Tid, har, uagtet derved opnaaedes en aarlig 

Besparing af over l 3/10, Million, dog ikke været tilstrækkelig til at bevirke 

Ligevægt. Budgetforslaget for 1881 — hvilket forresten endnu ikke er afgjort 

inden den Hamburgske Legislatur — viste nemlig alligevel, med en Udgift 

af over 33 Millioner Mark, en Underbalance af meer end 2 1/2, Millioner, 

blandt andet fordi Belöbet af det til Rigskassen i Berlin erlæggendes Aversum, 

som endnu i Budgettet for 1880 ansloges til 3 6/10 Millioner, iaar antages 

at ville belöbe omkring 4 8 /10 Millioner. Men de Skatter, hvis Udbytte idethele 

eller for en Deel beroer paa Befolkningens Velvære, have vedblevet at 

vise stor Spænstighed, saa at man öiensynligen har kunnet tilveiebringe Balance 

uden at anstrænge sine Kræfter videre end — eller endog kun i samme Grad 

som — mange andre tyske Stæder have maattet gjöre. Man fæstede sig i 

bemeldte Henseende fornemmelig ved Indkomstskatten, hvilken i den allersidste 

Tid var steget ret betydeligt, saaledes at den, efter at være opfort i Budgettet 

for 1880 med omtr. 3 9/10 Millioner, samme Aar i Virkeligheden indbragte 

4 3/I0 Millioner, — 380,000 M. meer end i 1879 og 130,000 M. meer end i 

Aaret 1871, som efter et Tidsrum af overordentlig ekonomisk Fremgang afgav 

det höiestc för 1880 naaede Udbytte. Vistnok er ogsaa de fleste andre Skatters 

Udbytte steget, men ikke i samme Grad. Konsnmtionsafgiften udgjorde

181 

nemlig i 1879 ointr. M. 1,940,000, i 1880 2,025,000; Deklarationsafgiftcn, 

den Kontrollafgift som hæves af indforte Varers Værdi, resp. 517,000 og 562,000 

Tonnageafgiften 529,000 og 590,000; Stempelafgiften 1,280,000 og 1,315,000; 

hvorimod ritignok Grundskatten forblev stationær, omkring 6,350,000 M. 

Idet man saaledes til Forbedring af Finantsstillingen ansaa det hensigtsmessigt 

at foretage Forandringer med Hensyn til Indkomstskatten, kom denne 

Reform til væsentlig at bestaa i Forhöielser for de bedre Stillede. Det blev 

saaledes nyligen af Hamburgs Lovgivningsmagt beslutet, at det hidtilværende 

Skattemaxinum 3 % skal indtræde allerede ved en Indtægt af 8,600 Mark aarlig, 

istedet for som forhen 10,000 ; hvorimod naar denne sidste Indtægt eller 

mere haves, Skatten bliver 3 1 /2 % Videre bestemtes, at Aktieselskaber og 

lignende Foreninger ligeledes skulle rammes af denne Skat; de have 

nemlig hidtil værit fri derfor. Adskillig Meningsforskjel har vist sig om hvorvidt 

Progressionen burde fortsættes höiere op, saa at de betydeligste Indtægter 

blive at skatlægge med endog meer end 3 1/2 Pet; saaledes foresloges 

3 s /4 for Indtægter paa 20 til 30,000, og endog 5 % for Indtægter paa 

35,000 eller mere. Saadant paastodes vistnok at ville være stridende mod det 

hidtil gjældende System, hvilket ikke anerkjendtes som egentlig progressivt, 

men blot proportionelt, da det kun gik ud paa at de, som have en aarlig 

Indtægt af 10,000 M. eller mere og derfor betragtedes som besiddende fuld 

Skatteevne, skulde udrede den som passende anseede Proportion af sin Indkomst, 

medens de lavere Procenttal, hvormed de ringere Indtægter rammes, 

blot vare at ansee som Lettelser foranledigede af Vedkommendes Ikkebesiddelse 

af den fulstændige Skatteevne. Da nu imidlertid disse Sidstes Antal i den 

Hamburgske Stat danner den overvældende store Majoritet, — omtrent 90,000 

Individer, medens den hele Masse af Indkoiustskatydere er omtrent 93,000 —, 

og der for denne Fleerhed gjælder en glidende Skala af Procenttal nedad til 

Indtægter lavere end 600 Mark, hvilke gaa ganske fri, saa viser Progressionen 

sig i Virkeligheden og praktisk at være ikke Undtagelse, men Regel. Ifolge 

nogle Meningsytringer var det ikke rimeligt, at Progressionen netop standser, 

hvor man befinder sig foran de rundelige Indtægter, og det saa meget mindre, 

som disse i de fleste Tilfælde idethele eller for endeel bestaa i Renter af Formue, 

medens Formuen selv ikke er beskattet. Imidlertid har man som anfört 

anseet de Hensyn overveiende, som tilraade en vis Skaansel imod de herværende 

Kapitalister; man erindrede ogsaa i denne Forbindelse om, at en stor Deel af 

dem i Egenskab af Aktiehavere tillige bliver skadet ved den nysnævnte Bestemmelse 

om Aktieselskabers Inddragning under Skatten, idet nemlig et Forslag 

om, at Aktieeiere skulle kunne undlade Optagelsen af sine Dividender i 

Beregningen af den Inkomst, de angive til Indtægtsskat, blev forkastet. De 

ovenomhandlede 3,000 Personer ydede forövrigt allerede i 1880 meer end dobbelt 

saameget i Indtægtskat som de 90,000. Antalet af dem, hvis aarlige 

Indtægt er anslaaet til 30,000 Mark eller mere, var 707, deriblandt 69 med 

större Indtægter end 120,000 Mark. Disse 707 Personer betalte for det 

nævnte Aar efter en Indtægt af tilsammen omtr. 53 Millioner Mark, de 69 

efter en Indtægt af 19 1 /l Millioner. Den beskattede Indtægt idethele udgjorde 

213 Millioner; hvorved forövrigt bör bemærkes, at uagtet Skattelisterne i den 

sidste Tid ere blevne meget mere fuldstændige end for, antages dog endnu ret 

mange, navnligen i den laveste Skatteklasse med Indtægt fra 600 til 800 

Mark, at have undgaaet Skatten. 

Det ved den her omhandlede Beslutning af Legislatur og Senat forögede 

Provenu af Indkomstskatten for 1881 er blevet, rigtignok kun löseligen, anslaaet 

til 1,600,000 Mark, hvorved man har tænkt sig at der paa Aktiesel-

182 

skaberne vil falde omtrent 650,000 M. Saaledes vil Stärstedelen af Deficiten 

blive dækket; og man haaber, ialdfald for det Förste, at undgaa yderligere 

nye Skatter. Nogle saadanne, som af Senatet have været paatænkte, nemlig 

Konsumtionsafgift af Petroleum og höiere Betalning for Gas, vilde ogsaa som 

det synes være meget upopulære. Medens der fra hiinsides Toldgrændsen 

lyder Klager over den der stedfundne Fordyrelse af Livsfornödenheder, er man 

her altfor vel tilfreds med det om ikke udelukkende saa dog i aldeles overveiende 

Grad herskende direkte Skattesystem til at ville antage hvad der skulde 

kunne betragtes som Tegn paa TilbSielighed til at frafalde samme. 

Efter de foregaaende Ytringer om herværende Velstand og rige Midler 

skal det dog tilföies, at Fattigudgifterne ogsaa i det sidste Aar ere stegne betydeligen. 

Meget höiere Tal figurere i vedkommende Deel af Budgettet, og 

som en af Grundene derfor paaberaabes vedvarende Arbeidslöshed. 

Den offentlige Interesse var som bekjendt i det forlöbne Aar her i overmaade 

stærk Grad optaget af Preussens Andragende til det tyske Bundesrath 

af 19 April om, at Altona og tillige en stor Deel af den Hamburgske Forstad 

St. Pauli skulde optages i det tyske Riges Toldgebeet, og senere ved Bundesraths 

Beslutning om at vel ikke nogen Deel af Hamburg, men dog Altona samt 

Elben fra Altona til Harburg og ned til Cuxhaven skal indlemmes i bemeldte 

Gebeet; hvortil nyligen er kommet Forslag till Bundesrath om at ogsaa det 

övrige preussiske Grændsedistrikt, som hidtil har hört til Frihavnsterritoriet, 

skal dele samme Skjebne. Yderligere forberedende Foranstaltninger til Iværksættelsen 

af ovennævnte Beslutning have ogsaa i den seneste Tid fundet 

Sted, uden at det dog synes, at selve Indforlivningen er endnu ganske nær 

forestaaende. Ialdfald er der öiensynligt mange Vanskeligheder, og den vil 

medfbre betydelige Bekostninger, blandt andet i Anledning af forskjellige Altona 

givne Lofter om lettede Kommunikationer m. m. Hvorledes Bekostningerne 

skulle dækkes, er ikke heller endnu klart; og der er nu som bekjendt 

fremtraadt Meningsforskjel om, hvorvidt overhovedet Udgifter af saadan Art 

henhöre under Rigsdagens Bevillingsmyndighed eller ikke. 

At Inddragningen af Altona m. m. og nedre Elbe under Toldlovgivningen 

kan skee paa saadan Maade, at ikke derved for Hamburg opstaar nogen tvingende 

Anledning til ligeledes at underkaste sig samme, er vistnok Tildfældet; 

ikke heller vil den umiddelbare Fölge deraf være ubetinget skadelig for Hamburg. 

Men at der i Forbindelse dermed vil kunne træffes Forholdsregler vel 

skikkede til at udöve et stærkt Pres her, synes at være klart; man har ogsaa 

allerede gjort Bekjendtskab med Forskjelligt, som med meer eller mindre 

Grund er blevet anseet for bestemt til at udöve saadant Tryk i den forönskede 

Retning. 

Under alt dette kan neppe den offentlige Mening her siges at være naaet 

frem til nogen Klarhed angaaende Spörsmaalet, om idethele Hamburgs Velfærd 

vilde lide Afbræk ved dets Tilslutning til Toldgebetet. Dog er det store 

Fleertal ialdfald af de Toneangivende af den Mening, at de for nogle Erhvervsgrene 

deraf flydende Fordele vilde meer end opveies ved den for andre opstaaende 

Skade. Og vist er det med Hensyn til flere her drevne Industrier saavelsom 

nogle Brancher af Hamburgs Mellemhandel, at Byen vilde komme i 

stor Fare for deres Overflyttelse til Konkurrencehavnene, hvis den nuværende

183 

frie Bevægelse for Skibe og Varer ophorer gjennem Anbringelsen af Toldkontrol 

og Toldreglements. 

Som bekjendt har det herværende Senat nyligen foretaget et Skridt, 

som beviser dets Önske om at der maa findes en Vei forende til Forsoning 

mellem de her og de inden indflydelsesrige Kredse i Riget herskende Anskuelser; 

ligesom det med stor Loyalitet har været udtalt, at man her er villig at 

stille Rigets Interesser over Hamburgs særskilte Fordeel ; medens man kun ikke 

vil Forandring med mindre det gjennem grundig Undersögelse godtgjöres, at 

Rigets Vel og Trivsel derved virkeligen vilde befordres. Det er vist ikke usandsynligt, 

at Meniugerne slutteligen forene sig i at Frihavnen vedbliver at bestaa, 

men dens Territorium indskrænkes til et snevert begrändset Areal i Elbens 

umiddelbare Nærhed, saa at den egentlige By eller ialdfald det allermeste 

af denne tilligemed Landdistriktet bliver Deel af Toldgebetet. 

Med Hensyn til Altonas Tilslutning er Byens Befolknings egen Mening 

vistnok af mindre Betydning, da den ikke saaledes som Hamburgerne er ved 

Grundlovsbestemmelse beskyttet mod at inddrages uden dens Samtykke. Imidlertid 

kan bemærkes, at der blandt de der Boende synes at være temmelig 

mange, som önske Tilslutning; nogle af disse nære dog Betænkeligheder med 

mindre Forholdsreglen ogsaa kommer til at omfatte Hamburg; andre derimod 

mene, at det just for deres By vil være heldigst, at Hamburg forbliver udenfor. 

— Maaskee vil forovrigt det ovenantydede Skridt af det Hamburgske Senat 

bidrage til Forsinkelse eller Opsættelse for Altonas Vedkommende. 

Medens disse Spörgsmaale beskjæftigede den offentlige Opmærksomhed, har 

der med Kraft igjennem det forlobne Aar været drevet fremad et Arbeide, 

som ligeledes vil udöve stor Indflydelse paa Hamburgs Fremtid, nemlig Jernbanen 

mellem Harburg og Cuxhaven. Stykket imellem den førstnævnte med 

Hamburg ved Jernbanebro forbundne By og Stade er just blevet færdigt i 

disse Dage: og man venter, at det Hele vil være istand om nogle Maaneder. 

Ifölge den i sin Tid afsluttede Kontrakt skal Jernbanen paa den hele 

-Strækning kunne tages i Brug ved Nytaarstid 1882. 

Munch Hæder.

184 


San Francisco den 15 mars 1881. 


Någon direkt skeppsfart mellan de Förenade rikena och distriktet har under 

arets lopp ej egt rum. Af svenska och norska fartyg hafva till konsulatdistriktet 

ankommit 2, med en sammanlagd drägtighet af 2,376 register tons, 

nemligen : 

Ankom 1 svenskt fartyg i barlast om 1,067 tons 

Afgick 1 » B B B 1,067 » 

Ankom 1 norskt » » B 1,309 » 

Afgick 1 » » med last » 1,309 » 

Frän det svenska fartyget rymde i denna hamn fyra män- och påmönstrades 

fyra. 

Genom konsulatets försorg inkasserades och öfversändes 

till Sverige kr. 6,504,61 

» Norge » 4.801,57 

Tillsammans B 11,306,18. 

Af svenska och norska varor hafva i marknaden varit synliga mindre partier 

af tändstickor, jern, stal, tjära och öl. 

Frakterna för segelfartyg hafva varit pr ton till Liverpool under: 

Januari månad högst £ 3,05 sh. lägst £ 2,05 sh. 

Februari 2,09 » 2 

Mars » » 1,17, 6 d. B » 1,14, 6 d. 

April 2,5, — » 1,14, 6 d. 

Maj » 2,12, — » 2,7, — 

Juni » 2,15, — » » 2,13, — 

Juli » » 2,18, — » » 2,13, — 

Augusti. » » 3,—, — » » 2,16, — 

September» » 3,15, — » 3,5, — 

Oktober » » 3,17, 6 d. » 2,18, — 

November B » 3,17, 6 d. » 3,12, 6 d. 

December B 3,16, 3 d. 3.12, 6 d. 

Sjöfarten på San Fransisco synes enligt följande tabell: 

Fartyg Tons. 

Hit ankommo från Atlantiska hafvets hamnar:... 57 92,552 

» B B Stilla hafskusten 2,729 834,634 

» B » Storbritannien 74 95,560 

B B B Australien 59 92,564 

B B B Kina 47 112,996 

B B B Manilla 5 4,251 

» B » Panama 28 66,697 

B B B Britiska Columbia 149 187,898 

B B B Mexico 46 26,812

185 

Fartyg Ton». 

Hit ankommo frän Hawaiiska öarne 88 26,842 

» » » Sällskapsöarne 21 4,843 

» » » Frankrike 7 4,948 

» » » Chili 12 9,370 

» » » Tyskland 4 2,262 

» » » Peru 27 20,915 

» B » Nya Zeland 9 9,168 

B » » Brasilien 8 10,386 

» B B Syd-Afrika 4 6,296 

» B » Buenos Ayres 4 2,573 

B B B Byska Asien 3 488 

B B B Stilla Hafsöarne 9 1,917 

» B B Ceylon 2 904 

B B B Sicilien 1 693 

B B » Uraguay 6 6,471 

» B B Ost Indien 14 14,489 

B B Hvalfiskfângare 22 5,712 

» B Jagt- och fiskfartyg 19 2,262 

Summa 3,454 1,644,503 

Fartyg Tons. 

Härifrån afgingo till Atlantiska hamnar 16 18,682 

B B » Stilla hafskusten 2,758 845,384 

B B » Storbritannien 235 306,232 

» B B Australien - 17 39,265 

B » B Kina 23 78,599 

B B B Hawaiiska öarne 79 23,696 

B B » Sällskapsöarne 24 3,784 

B » B Mexico 55 22,328 

B B » Panama 25 61,228 

» » » Central-Amerika 17 4,197 

B B » Britiska Columbia..... 154 186,886 

» » B Peru 3 1,822 

B » » Ryska Asien 5 1,942 

» » B Stilla hafsöarne 10 2,748 

» B B Belgien 4 7,510 

» » ï Frankrike 6 8,167 

B » » Tyskland 1 517 

» B » Chili 2 640 

B B B Ecuador 1 96 

» » B Bolivia 2 365 

» B » Japan 2 438 

» » Hvalfiskfângstfartyg 22 5,199 

B » Jagt- och fiskfartyg 39 2,844 

Främmande fartyg pä kusten 9 8,117 

Summa 3,509 1,630,686 

Af guld, silfver, bly och koppar producerades i stater och territorier 

vester om Missourifloden under året ett värde af 80,167,936 dollars mot 

71,551,201 dollars i 1879.

186 

Fördeladt pâ Californien 18,276,166 dollars. 

» B Nevada 15,031,621 B 

» » Oregon 1,059,641 » 

» Washington Terr. 105,164 » 

» » Idaho 1,894,747 » 

» » Montana.... 3,822,379 » 

» B Utah .6,450,953 » 

» » Colorado 21,284,989 » 

» » Dakota 4,123,081 B 

» » Nya Mexico 711,300 » 

B » Arizona 4,472,471 B 

» » Mexico 2,000,557 B 

» » Britiska Columbia 844,867 » 

80,167,936 dollars. 

Uti härvarande mynt preglades under året 37,427,000 doll. emot 38,065,750 

i 1879. 

Dollars. 

Härifrån exporterades under är 1880 till New-York 6,343,775 

» B » » » » England ... 165,015 

» » » » » » Kina 3,674,142 

» » » » » » Panama 10,000 

» » B » » » Japan 1,397,500 

» » » » B » Tyskland 311,898 

B B B B » B Hawaiiska öarne 567,795 

B B B » B » andra länder 469,409 

Summa utförsel 12,937,534 

mot 26,167,994 dollars år 1879. 

Hveteskörden i Californien uppskattas till 28,000,000 centals för år 1880. 

Vid årets slut qvarlågo efter de säkraste beräkningar 18,000,000 centals. Till 

denna hamn ankommo under året 12,096,316 centals, och utskeppades under 

året 9,452,099 centals, till ett värde af 15,243,378 dollars mot 10,540,197 

centals, till ett värde af 19,258,457 dollars år 1879; en minskning från 1879 

af 1,088,098 centals och ett värde af 4,015,079 dollars. 

Här utskeppades af mjöl 560,770 barrels till ett värde af 2,754,267 

dollars, en ökning af 49,170 barrels och ett värde af 167,781 dollars för år 

1880 i jemförelse med år 1879. 

Vinodlingen i Californien afkastade under 1880 3,759,743 gallons mot 

3,336,413 gallons år 1879, utvisande en ökning af 423,330 gallons. 

Härifrån utskeppades år 1880 1,434,001 gallons, värderade till 774,297 

dollars mot 1,388,769 gallons, värderade till 755,444 dollars år 1879. Med 

jernväg afsändes till åtskilliga platser 1,007,489 gallons vin. Under året tillverkades 

i Californien 133,764 gallons cognac mot 93,380 gallons år 1879. 

Härifrån utskeppades under år 1880 97,568 gallons till ett värde af 196,609 

dollars; med jernväg afsändes under året till åtskilliga platser 97,065 gallons. 

Ullproduktionen i Californien uppgick till 46,074,154 Ibs. Från staten 

Oregon anlände 7,022,500 Ibs och från främmande länder ankommo 275,000 

Ibs. Härifrån utfördes 42,616,283 Ibs till ett värde af 9,500,000 dollars. 

Af timmer mottogos härstädes under året 214,385,166 fot, och exporterades 

under samma tid 14,370,796 fot. 

Qvicksilfvertillverkningen uppgick under året till 58,203 flaskor mot 70,901 

flaskor år 1879, en minskning af 12,698 flaskor för år 1880. Med fartyg 

exporterades under året 34,305 flaskor och med jernväg 11,862 flaskor.

187 

Af preserverad lax inpackades pä Stilla hafskusten under året 679,495 

lådor; af dessa hitsände Oregon 500,000 lådor, värderade till omkring 2,400,000 

dollars. Flertalet fiskare anställde vid fiskerierna utgöres af svenskar och 

norrmän. 

Intet svenskt eller norskt fartyg ankom till eller afgick från vice konsulernes 

distrikt under år 1880. 

Staten Oregon och territoriet Washington fortfara att tillväxa i rikedom 

och folkmängd. Oregon utskeppade 2,562,331 centals hvete (större delen till 

England) till värde af 4,457,810 dollars. Af ull exporterades 8,000,000 lbs 

till ett värde af 2,363,276 dollars. Hela utförseln frän Oregon säges uppgå 

är 1880 till 14,000,000 dollars. 

Omkring 20 engelska mil söder om Columbiaflodens mynning, der de två 

fyrarne »Point Adams» Och »Cap Disappointment» äro belägna, har en ny fyr 

»Tellamok Rock» blifvit byggd med tillgodogörande af alla de nyaste uppfinningar 

och med ett signalhorn, hvilket kan höras på ett afstand af 15 till 25 mil. 

Folkmängden på Stilla hafskusten uppskattas till 1,700,000 och innevånarnes 

antal i San Francisco till 250,000. 

Utsigterna för en god skörd äro mycket lofvande i är, ty vi hafva haft 

ett ymnigt regn denna vinter. 

Aug. Berggren. 

Belgien. 

Antwerpen den 9 april 1881. 

(Skrifvelse till Ministern för utrikes ärendena). 

Nedenstaaende giver jeg mig den Are at indsende en Oversigt vedkommende 

Antwerpens Skibsfart, hvori de hidkomne Fartöier opföres: 

Aar 1870 med 4,122 Skibe drægtig 1,386,883 Tonneaux 

» 1871 » 5,164 » » 1,824,115 » 

» 1872 » 4,193 » » 1,641,653 » 

» 1873 » 4,797 » » 2,062,236 » 

» 1874 » 4,547 » » 2,134,162 » 

» 1875 » 4,351 » » 2,185,416 » 

» 1876 » 4,550 » » 2,527,697 » 

» 1877 » 4.457 » » 2,499,482 » 

» 1878 » 4,583 » » 2,779,956 » 

» 1879 » 4,248 » » 2,908,011 » 

» 1880 » 4,626 » » 3,117,754 » 

Denne aarlig fremadskridende Söfartsrörelse har altsaa i en Periode af ti 

Aar mere end fordoblet sig, idet bemærkes at Seilskibe-Drxgtigheden er omtrent 

forbleven stationär nemlig Aar 1870 611,979 Tonneaux 

og » 1880 612,991; hvorimod 

Dampfartöiernes Drægtighed som Aar 1870 var 774,904 Tonneaux 

opgik » 1880 til 2,504,763 » 

medens Fartöiernes Middels-Drægtighed udgjorde 

Aar 1870 336 Tonneaux 

og » 1880 674 » 

Lignende successive Ögelse har ogsaa fundet Sted i Flod- og Kanalfarten 

nemlig: 

Aar 1870 med 24,920 Fartöier drægtig 1,030,785 Tonneaux 

» 1871 » 31.943 » » 1,144,519 »

188 

Aar 1872 med 33,413 Fartöier drægtig 1,297,776 Tonneaux 

» 1873 » 31,959 » 1,235,996 » 

» 1874 » 31,547 » » 1,286,151 » 

» 1875 » 31,389 » » 1,451,490 » 

1876 » 32,260 » 1,468,686 » 

» 1877 » 36,131 » » 1,472,475 » 

» 1878 » 32,181 » » 1,512,039 » 

» 1879 » 31,877 » » 1,569,741 

1880 » 30,450 » » 1,345,639 » 

saa at Havnens maritime Borelse t. Ex. for 

Aaret 1880 resumeres i 3,117,754 Tonneaux for Sötransporten 

og 1,345,639 6 for Kanaltransporten 

hvorhos sammenlignelsevis Tonnage-Drægtigheden for Londons, Liverpools og 

Marseilles Havne Aar 1878 saadan opföres: 

London 5,250,814 Tonneaux 

Liverpool 4,360,938 » 

Marseille 2,538,400 » 

De ved Antwerpens Toldstation indklarerede Skibe under de forlöbne tre 

Maaneder af Aar 1881 opgaves til: 

676 Damp- og Seilfartbier bestaaende af: 

75 Belgiske, 27 Franske, 5 Amerikanske, 63 Tydske, 414 Engelske, 13 

Danske, 16 Spanske, 4 Österrigske, 3 Gråske, 9 Hollandske, 8 Italienske, 2 

Portugisiske, 3 Russiske o. s. v. 

hvorhos 570 Skibe udklareredes med Varer og 139 med Ballast. 

Under det förste Trimester af Aar 1880 angaves ved Antwerpen indklareret 

889 Fartöier. 

Idet nysforlöbne Trimester bestod de forenede Rigers Skibsfart paa Districtets 

Havne i: 

4 Svenske Fartöier 1,692 T. hvoraf 3 Dampskibe 1,023 T. komne fra Sverige 

_7 B B 2,594 B » 3 » 1,429 » fra frem:de Havne 

11 Svenske Fartöier 4,286 T. hvoraf 6 Dampskibe 2,452 Tons 

9 Norske Fartöier 3,346 T. hvoraf 6 Dampskibe 2,722 T. komne fra Norge 

24 B B 10,255 » B 2 » 530 B fra frem:de Havne 

33 Norske Fartöier 13,601 T. hvoraf~8 Dampskibe 3,262 Tons. 

Antallet af de forenede Rigers i de tre förste Maaneder af Aar 1880 

til Districtet komne Skibe var: 

27 Svenske Skibe drægtig 11.708 Tons og 

57 Norske B » 26,056 Tons. 

Sidste Vinter har kun medfört kortvarig Frost her saa at Bygningsarbeiderne 

neppe har lidt Afbrud og en vis Del af det existerede Tömmerforraad 

vist har fundet Anvendelse. Men den endnu usolgte Beholdning formenes alligevel 

större end forledet Aar paa samme Tid, medens Indehaverne som ikke 

synes at vente stor Tilförsel söge at opretholde Vare-Priserne der for Närvärende 

angives med 

3 X9 rouge _ fra Sverige couronne 45 à 48 cts. 

» 2:me 36 

» 3:me 29 à 30 

» » 4:me 26 à 28 

5:me 20 à 25 

27.X7 » » l:re 19 à 21 

B » » 2:me 18 1/2

189 

2 1 /2X7 rouge fra Sverige 3:me |l; à lg ctg 

» » » » 4:me | 

B » B » 5:me 15 

» blanc » » 1, 2, 3 et 4:me 16 à 16'/, » 

3 X9 » » » couronne 32 » 

» » » 2:me 27 à 28 » 

» » » » 3:me |2fi » 

» B » » 4:tne j » 

» » » » 5:me 20 à 24 » 

21/2 X 6 1 /, rouge » » l:re 18 à 19 » 

» » » » 2:me 17 » 

» » » » 3:me et 4:me ... 15 à 16 » 

» blanc _. » » 1, 2, 3 et 4:me 15 à 16 B 

» rouge et blanc B » 5:me 14 » 

2 l /sX6 rouge » » couronne 16 B 

B B » B 2:me 14 1 /, à 15 B 

» » » » 3 et 4:me 137j à 14 » 

» B » » 5:me 13 B 

» blanc » » 1 et 2:me 13 1 /, à 14 B 

» » » » 3 et 4:me 13 à 13 1 /, » 

2 X9 rouge B B couronne 37 » 

» » » B 2:me 27 B 

y> » B 3:me 20 à 21 B 

74X9 » B B mixed 20 5> 

» » » » 3:me 14 à 16 B 

4/4 X9 » B » couronne 18 » 

» » » B 2:me 14 à 16 » 

» » » » mixed 12 » 

B » B B 3:me 10 B 

B B B » 4:nie 9 B 

» » B B 5:me 8 » 

» blanc B B couronne 14 » 

B B » » 2:me 10 à 12 » 

» B » B 3:me 9 » 

B B » » 4:me 8 à 872 B 

1 X6 rouge » » couronne 9 à 10 » 

» B » B 2:me 7'/s à 8 » 

B » B B 3 et 4:me 5 1 /, à 6 1 , » 

» j) » B 5:me 5 B 

j> blanc » l , 2, 3 et 4:me 6 » 

Alt pr löbende Antwerper Fod fortoldet. 

Hovlede Bräder rouge fra Sverige couronne Frcs 2:30 à 2:60 

» » » B 2:me » 1:80 à 2:00 

» » » B 3 et 4:me » 1:55 à 1:65 

» » B » ordinaires B 1:50 à 1:55 

» B blanc B 1, 2, 3 et 4:me » 1:60 

s B B B ordinaires » 1:50 

Alt pr Qvadrat-Meter fortoldet. 

Men ligesom Söfarten disseMaaneder har været indskränket, spores her 

overhovedet hidtil ingen synderlig Animation i Handelsforetagenderne. 

O. L. Berg.

Bilbao den 24 januari 1881. 

190 

Spanien. 


De Förenade rikenas sjöfart på konsulsdistriktet år 1880 inhemtas af följande 

öfversigt: 

Till distriktet ankommo med last från Sverige 13 svenska fartyg om 3,662 tons 

" » » » » strikes ort 15 » » » 5,123 » 

» » » i barlast » » 3 » » » 905 » 

Från « afgingo » till Sverige 1 » » » 243 » 


» » » i barlast » » 10 » » » 2,930 » 

Till » ankommo med last » Norge 103 norska » » 21,115 » 

» » » » frän utrikes ort 139 » » » 42,163 » 

» » » i barlast » » 10 » » » 3,557 » 

Från » afgingo med last till Norge 7 » » » 1,114» 

» »> » i barlast » » 21 » »> » 5,431 » 


» » » i barlast » » 73 » » » 18,531 » 


tons, hvaraf 28 svenska om 8,785 och 242 norska om 63,278 tons; sammanlagda 


19 svenska om 6,286 och 156 norska om 41,563 tons. 

Ind- og udgaaende Fragt for de svenske Fartöier belöb sig tilsammen til 

256,423 Kr. mod 120,269 Kr. i 1879. 

Den optjente ind- og udgaaende Fragt for de norske Fartöier belöb sig tilsammen 

til 1,653,761 Kr. mod 1,106,329 Kr. i 1879. 

Forögelsen af de forenede Rigers Skibsfart paa dette Distrikt i 1880 har 

ogsaa gjort sig gjældende for andre Nationer, som har sin Grund i den stedse 

tiltagende Export fra dette Sted af Jernmineral, der i 1880 löber op til det 

enorme Qvantum af 2,400,000 Tons. Saaledes ankom alene til Bilbao: 3,164 

Dampskibe, dr. 1,634,097 B. T., og Seilskibe 1,303, dr. 165,082 R. T., hvoraf 

alene falder paa England 1,961 Dampskibe dr. 1,174,566 R. T. og kun 264 

Seilskibe dr. 42,295 R. T. — De övrige vare spanske, franske, tydske, hollandske, 

belgiske, norske, svenske, danske, italienske, österrigske, mssiske og 

nordamerikanske Damp- og Seilfartöier. Af de svenske vare 6 Dampskibe dr. 

2,397 R. T. og 9 Seilfartöier dr. 3,125 R. T. og norske 20 Dampskibe dr. 

5,652 samt 73 Seilskibe dr. 18,090 R. T. Naar man seer hen til Stedets 

Ubetydelighed i Antal af Tndvaanere, knappe 40,000, er upaatvivelig denne Skibsfart 

i Störrelse enestaaende og indtager vistnok den fjerde eller femte Rang 

blandt Europas Havne. 

Fragter. Trælastfragterne paa Distriktet (Nordspanien) fra den botniske 

Bugt stode i 1880 höiere end i 1879. Gjennemsnitlig blev der tilstaaet 75 

francs med 5 "4 mod 65 med 5 % i 1879 pr Petbgr. Stand. For Klipfisk 

fra Norge med Dampskibe betaltes i Fragt fra 7 til 10 Realer velion og med 

Seilskibe 6 Realer velion pr Qvintal af 3 Voger. Fragterne fra Nordamerika

191 

holdt sig i 4 sh. 6 d. à 5 sh. Sterling for Spiritus og Petroleum og for Kornvarer 

i 6 à 7 sh. Sterling pr Qaarter. I Aarets Löb gaves Udfragter herfra 

med Jernerts for Havne paa Englands Ostkyst til 10 sh. og til Bristolkanalen 

til 8 sh. Sterling pr Ton. Til New-York og Philadelphia tilstodes der for Jernmineral 

13 og 14 sh. Sterling pr Ton. 

erholde. 

Alle disse Udfragter ere fremdeles at 

Import. Fra Sverige indförtes i svenske Fartöier 1,712 '/, Petbg. Stand. 

Trælast, 700 C:r Træmasse og 40 T. Stangjern til Netto-Værdi af Kr. 

og i norske Fartöier 3,912 '/, Petbgr. Sandard Trælast till Netto- 

344,675 

Værdi af » 743,375 

tilsammen for Kr. 1,088,050 

Fra Norge indförtes i norske Fartöier 

791,746 Voger Klipfisk, 940 Petb. Stand. Trælast, 

197 Tönder Tran, 8,990 Tönder Fiskerogn, 

438 Tons Is og 9,900 Flasker Ol, til Netto- 

Værdi af 

og i svenske og fremmede Fartöier 141,032 Voger 

Klipfisk, 100 Petb. Stand. Trælast og 12 Tön 

Kr. 3,405,507 

der Tran til Netto-Værdi af » 537,101 

og altsaa ialt fra de forenede Riger for 

Kr. 3,942,608 

Kr. 5,030,658 

mod i 1879 fra Sverige for Kr. 1,229,270 

og » » Norge » » 4,304,561 

eller for 503,173 

tilsammen Kr. 5,533,831 

Kroner mindre end i Aaret 1879, som for Sveriges Vedkommende 

har sin Grund i en formindsket Trælastindförsel derfra og for Norges 

som Fölge af en Forringelse i Prisen paa Klipfisk af 20 Realer vellon, uagtet 

at det indfbrte Quantum deraf var langt större i 1880 end i 1879. 

Export. Til Sverige fandt ingen Export Sted, imedens til Norge udförtes 

fra Distriktet 2,215,760 Kilog. Rug til Værdi af Kr. 343,350. 

Trælast. Deraf indförtes til Distriktet fra: 

Sverige 5,825 Petb. Stand. 

Norge 1,040 » » 

Russiand 1 „„,, 

„. , j 2,011 » •» 

Finland j ' 

Nordamerika 667 » » 

tilsammen 9,543 Petb. Stand, mod i 1879 fra 

Sverige 7,231 Petb. Stand. 

Norge 522 » » 

Russiand 1 , „. 

Finland... | 1 ' 264 » » 

Nordamerika 430 » » 

Tyskland 236 » » 

tilsammen 9,683 Petb. Stand. 

Forbruget af Trælast i 1880 var ligesaa stort om ikke större end i 1879 

uagtet at Prisen ud paa Foraaret steg eirca 10 ,%" °g vedligeholdes senere i 

Löbet af Aaret i 1 Real vellon 45 cts pr löbende Fod 3"X9" Furuplanker 

og i 5 '/a à 6 Realer vellon pr Kubikfod Bjælker. Da en större Deel af Til-

192 

förselen först indtraf i Aarets sidste 3 Maaneder ere Beholdningerne tilstrækkelig 

til Behovet i dette Aars förste 7 à 8 Maaneder saa at nogen Stigning i 

Priserne ikke er sandsynlig. 

Træmasse og Stangjern. Af disse Artikler indfortes til Distriktet for förste 

Gang respective 700 Centner og 40 Tons fra Sverige; men da de importeredes 

til Modtagernes eget Forbrug ere de ikke komne i Handelen. 

Klipfisk. Fra Norge indfdrtes deraf til Distriktet i 1880 932,778 mod 

815,641 Voger i 1879 og fra övrige Lande 278,270 mod 197,260 Voger i 1879. 

Den hele Klipfiskiroport belöb sig altsaa i 1880 til 1,211,048 mod 1,012,901 

Voger i 1879, som indtil da var den störste Import man havde kjendt af Klipfisk. 

De nordspanske Markeder bleve derfor aldeles overfyldte af denne Vare 

og naar dertil kom at Qvaliteten af det norske Produkt var endnu slettere end 

i 1879, kan man ikke undres over at ikke en höiere Gjenemsnitspris end 130 

Realer velion er opnaaet og hvis Nettoproveny ikke overstiger 3V3 Krone pr. 

Vog norsk Klipfisk. I Norge stod Prisen for selv middelmaadige Varer hele 

Aaret igjenem i 4 Kroner og nogle örer derover, saa at ogsaa i 1880 led man 

fölelige Tab paa Afskibningerne af Klipfisk derfra til Nordspanien, som bestan 

dig vil blive Tilfældet al den Stund man ikke vil forbedre Tilvirkningen og 

opnaae en smuk og holdbar Vare. Den islandske Klipfisk, hvoraf Tilforselen 

i 1880 var större end nogensinde og löb op til 168,593 Voger, var udmærket 

og uagtet det store Qvantum, gik Salget, af den Grund, alligevel raskt for sig 

deraf hele diaret igjennem til en Gjennemsnitspris af 160 Realer velion pr 

Qvintal af 3 Voger. 

Fiskerogn. Deraf indfortes fra Norge 8,990 Tönder som omsattes til en 

Pris fra 10 til 12 doll. eller 60 francs pr Tönde. 

Tran. Fra Norge importeredes 197 Tönder Medicintran, som detaljeres 

fra Drogerier og Apotheker. 

Is. Deraf kom fra Norge to Ladninger, paa tilsammen 438 Tons for Regning 

af et spansk Dampskibsselskab til eget Forbrug. 

Af norsk Öl indförtes 9,900 Flasker, som udsælges flaskevis til 5 à 6 

Realer velion ; men baade det tydske og hollandske 01 prefereres da det er billigere 

og ikke saa stærkt som det norske. 

Kornhösten gav i 1880 et tilfredsstillende Udbytte. God Hvede koster 

her 32 francs og Rug 22 francs pr 100 Kilogr. 

Vin og OlieMsterne vare ogsaa tilfredsstillende. God Rödvin til Udförsel 

gjælder her 35 francs og Olie (Oliven) 80 francs pr Hectolitre. 

Jernerts. Deraf var Udforselen herfra (Bilbao) dobbel saa stor som i 

1879 og belöb sig som sagt til 2,400,000 Tons. Prisen staaer i 8 sh. Sterling 

pr Ton. 

Cours paa London 47 80 /,C0 pence og paa Paris 5.06 francs for 20 Realer 

velion kort Sigt. 

Bilbao Bar. Arbeidet til Forbedringen deraf og i Stedets Flod gaaer raskt 

fremad, saa at det er at fonnode al det Hele vil være tilendebragt i 1886. 

Sundhedstilstanden i Distriktet i 1880 var og vedbliver at være tilfredsstillende. 

E. Lund.

193 

Brasilien. 

Rio de Janeiro den 22 mars 1881. 


De Förenade rikenas skeppsfart på generalkonsulsdistriktet* under år 

1880 inhemtas af följande öfversigt: 

till distriktet ankommo 

med last från Sverige 18 svenska fartyg om 4,777 ton 

med last från utrikes ort 69 » » » 22,368 » 

87 svenska fartyg 27,145 tou 

med last från Sverige 2 norska fartyg om 161 C. Läster... 245 » 

med last från utrikes ort 110 » » » 581 » 29,096 » 

i barlast » » I » » » — » 166 » 

113 norska fartyg 742 C. Läster... 29,507 ton 

och från distriktet afgingo 

med last till utrikes ort 45 svenska fartyg om 11,544 ton 

i barlast » » 42 » » » 14,736 « 

87 svenska fartyg 26,280 ton 

med last till utrikes ort 63 norska fartyg om 464 C. Läster... 14,141 » 

i barlast » » 49 » » » 278 » 14,266 » 

112 norska fartyg om 742 C. Läster ... 28,407 ton. 

Således utgjordes de Förenade rikenas skeppsfart under år 1880 af 200 

ankomna fartyg om 742 C. Läster och 56,652 tons mot 155 ankomna fartyg 

om 2,783 C. Läster och 34,890 tons år 1879, hvilket visar en ökning af 45 

fartyg och 21,762 tons och en minskning af 2,041 C. Läster. 

Ett lika fördelaktigt förhållande visar fraktförtjensten, hvarå jag dock endast 

med afseende å förhållandet vid hufvudstationen är i tillfälle att lemna 

fullt tillförlitliga uppgifter. 

Då nemligen totalbeloppet af förtjenta frakter under år 1879 utgjorde för: 

102 med laddning ankomna fartyg £ 59,744 

67 » J> afgångna » » 20,001 

£ 79,745 

utgjorde det under år 1880 för 

129 med laddning ankomna fartyg £ 72,858 

66 » afgångna » 19,547 

£ 92,405 

hvilket är £ 12,660 mer än år 1879. 

Fraktmarknadens i Rio de Janeiro tillstånd under år 1880 ses af följande 

tabell. 

* Med undantag af vice konsulsstationen i Porto Alegre, derifrån ej heller i år några 

skeppslistor intill denna dag inkommit. 

Jag har dock skaffat mig npplysning om att intet svenskt fartyg och blott 3 norska dit 

ankommit, hvilka alla 3 innehaft last af jernvägsmateriel, hvaraf dock tvenne färst anlnpit 

Rio Grande do Snl och der lossat halfva lasten. 

Ber. om Handel o. Sjö/art. 13

194

195 

Till jemförelse bifogar jag här en öfversigt öfver skeppsfarten på Rio de 

Janeiro i allmänhet under år 1880. 

Af de Förenade rikenas fartygsbesättningar hafva under sistförflutna år 

här aflidit 66, efterlemnats sjuke 49 och rymt 57 man. 

Lästafgifterna vid hufvudstationen hafva år 1880 uppgått till reis 1,546,000 

och hälften af de vid vice konsulsstationerna influtne lästafgifter från och med 

den 15 maj 1880 till reis 113,390. 

Inga förändringar hafva under år 1880 förekommit i gällande dock- eller 

fyrafgifter. 

Vid tolkningen af certepärtier hafva ofta skiljaktig» åsigter gjort sig gällande 

mellan skeppare och lastemottagare, hvilka det väl ibland lyckats generalkonsulatet 

att utjemna, men hvarvid dock äfven ofta skepparen kommit till 

korta, då de omtvistade beloppen varit för obetydliga att bära härvarande dryga 

rättegångsomkostnader. 

Sä har det i certepartierna vanligen förekommande uttryeket »the freight 

to be paid at current rate of exchange» ofta gitvit anledning till tvist, då skepparen 

fordrat sin betalning för frakten efter den här senast noterade kurs för 

bankpapper, hvaremot lastemottagarne blott velat bevilja den för enskilda papper 

gällande kurs, hvilken här vanligen är '/4 d. lägre per milreis. Saken har varit 

föremål för härvarande börskoimmités pröfning, hvilken förklarat att med 

uttrycket »current rate of exchange» bör förstås den på härvarande börs noterade 

kurs på bankpapper. Detta börskommiténs uttalande har dock ingen bindande 

kraft, utom försåvidt båda parterna förklarat sig villiga att underkasta 

sig dennes beslut. För att förekomma denna förlust, torde alltså vara nödvändigt 

att skeppare akta uppå att i certepartiet finnes uttryckt att frakten skall 

betalas i Pund Sterling. Francs eller Riksmark »at current rate of exchange 

for bankpapers». 

Ett annat förhållande, hvarpå jag anser niig böra fästa de skeppares uppmärksamhet, 

som hitkomma med trälast, är den här gällande coutumen att af 

den betingade frakten afdrages 1 milreis per dussin plankor 168' 3"X9" 

för laddningar från Östersjön, och 1,200 à 1,400 reis per dussin dylika plan-

196 

kor för laddningar från Nordamerika i kommission eller 8. k. pråmhyra, vare sig 

att pråmar vid lossningen begagnas eller ej. För att förekomma denna utgift 

är nödvändigt att i certepartiet intaga uttrycket »the vessel to be discharged 

at charterers risk and expense» eller ännu bättre »the cargo to be taken from 

alongside free of expense to the ship». 

Äfven får jag påpeka att under senare är skeppare ofta blifvit för högt 

debiterade af sina konsignatärer för öfversättning af manifesten, hvilken verkställes 

af här anstälde offentliga öfversättare, hvilka hafva en bestämd taxa, 

som de dock ofta med konsigoatärens goda minne egenmäktigt ej obetydligt höjt. 

Importen till Rio de Janeiro har år 1880 uppgått till ett värde af 

33,319,825 milreis mot 31,954,997 milreis år 1879. 

Deraf hafva från Sverige införts 12,751 7» dussin furuplankor till ett 

värde af omkring 646,285 milreis, 1,832 tunnor tjära till ett värde af omkring 

37,000 milreis och 290 tons jern, hvaraf hälften direkt från Sverige och hälften 

från London. Priserna på jern hafva vexlat mellan £ 9.10—£ 12 per tons. 

Svenska tändstickor införas fortfarande till ej obetydligt belopp, men är 

det mig ej möjligt att uppgifva huru mycket, då inga direkt från Sverige hit 

införas utan i allmänhet komma öfver Hamburg. 

Från Norge infördes 16,487 kistor klippfisk till ett värde af omkring 

247,500 milreis, Fisken var i allmänhet af god beskaffenhet; dock voro de 

partier som hitkommo i mars, april och maj månader och som härrörde från 

1879 års fiske af mindre tillfredsställande beskaffenhet och betingade också till 

följd häraf lägre priser än under öfrige månader. Äfven af norskt öl infördes 

ej obetydligt, men af samma orsak som med afseende å svenska tändstickor är 

det mig omöjligt att uppgifva huru mycket. 

En artikel, som möjligen kunde från Sverige hit införas med vinst, är 

smör, hvaraf 1880 hit infördes 10,251 fastager och 26,496 bleckdosor. Priserna 

för smör i dosor varierade mellan 1,700 och 2,500 reis per kilogr. 

Hvad exporten från Rio de Janeiro beträffar utgöres den, såsom bekant, 

nästan uteslutande af kaffe och representerade dess värde förflutne år 99,271,196 

milreis under det att hela den öfriga utförseln uppskattas till blott 2,407,069 

milreis hufvudsakligen bestående af socker, tobak, hudar, jacarandaträ och tapioca. 

Utförseln af kaffe från Rio de Janeiro var fördelad å följande vis: 

Till Kanalen och Norra Europa 1,138,235 säckar 

till Medelhafvet 196,344 » 

till Amerikas Förenta Stater 1,886,857 » 

till andra orter 341,618 » 

3,563,054 säckar 

(om 60 kilogr. vigt hvardera) mot 3,536,974 säckar år 1879. 

Vexelkursen under sistförflutna år inhcmtas af följande tabell.

197 

Helsotillstândet som i början af förflutna är var ganska dåligt, haru nder 

dess lopp förbättrats ehuru den gula febern, som i årets början här var epidemisk, 

aldrig helt och hållit upphört. Äfven nu fordrar den ej obetydligt med 

offer bland fartygsbesättningar, ehuru i sjelfva staden blott enstaka fall förekomma. 

Nu likasom förra året är karantän anordnad i Montevideo och Buenos 

Ayres mot densamma. 

Med afseende på invandringen har den brasilianska regeringen i slutet af 

sistlidet år vigtagit en åtgärd, som, ehuru deu i någon mån inkräktar på den 

personliga friheten, dock allmänt gillas på grund af dess nytta för att ej säga 

nödvändighet ur sanitär synpunkt. 

Det har nämligen blifvit föreskrifvet att alla emigranter, hvarunder innefattas 

alla 3:dje klassens passagerare, som hit anlända, ej få fritt landstiga utan 

särskild autorisation af sitt lands konsul härstädes, men afsändas på brasilianska 

regeringens bekostnad till S. Paulo. 

E. Cederstråhle. 


La Valetta (Malta) den 12 mars 1881. 

(Årsberättelse för 1880) 

Af svenska fartyg ankommo 2 om 1,465 tons, det ena af dessa lossade 

här sin af 744 tons stenkol bestående last och afgick i barlast, det andra fortsatte 

resan med samma last. Af norska fartyg anlöpte 20 om 16,880 tons. 

ÖNS förbindelse med fastlandet medelst postångfartyg har ytterligare utvecklats 

och är nu nästan daglig. 

Handelsförhållandena hafva icke undergått någon förbättring, utan det 

stillastående som har rådt redan i flera år verkar fortfarande hinderligt på hela 

befolkningen och i synnerhet på detaljhandeln och arbetsklassen. Skörden af 

de olika växtslagen har i allmänhet varit god, men man hyser stora farhågor 

för den kommande skörden, såvida ej regn snart inträffar. 

Skörden af oranger var riklig, men utförseln var ej af samma omfattning 

som föregående år. Priset föll nämligen betydligt i Frankrike, till följd af 

stor införsel från Algeriet och Spanien. 

Af potatis var både sommar- och vinterskörden god, men den senare rönte 

icke lika liflig efterfrågan från Frankrike, der man sjelf hade en utmärkt skörd. 

Hela skörden beräknas till 14,000 tons, deraf 11,000 hade exporterats den 31 

sistlidne december. Priset har i medeltal ställt sig £6 à £7.10 sh. pr ton. 

Utsädespotatis har importerats från Belfast. 

Skörden af anis och kummin har varit medelmåttig; dessa båda artiklar 

exporteras till Frankrike, der de användas i distillerierna. 

Bomullsskörden har varit ganska god, men odlingen af bomull är ej mycket 

utbredd, och det mesta som skördas konsumeras här på ön.

198 

Af industrigrenar förtjenar tillverkningen af cigarrer utaf Virginiatobak 

samt af halmhattar att uppmärksammas, men handels- och arbetsklassernas ställning 

skulle vara ganska svår, om man ej hade den omsättning, som framkallas af de 

många fartyg som anlöpa ön, af den till 8,000 man uppgående garnisonen och 

af eskadern, som vanligen består af 8 à 10 fartyg med 4 à 5,000 mans besättning. 

Införseln af stenkol uppgick år 1880 till 374,036 tons mot 343,803 tons 

år 1879, 350,042 tons år 1878 och 246,766 tons år 1877. Stenkolsfrakterna 

från England till Malta hafva varierat mellan 12 och 14 shilling pr ton. 

Priset på Cardiffstenkol har hållit sig kring 25 sh. pr ton fritt ombord; för 

öfriga sorter har priset varit 1 shilling mindre pr ton. 

Malta anlöptes under året af 4,774 fartyg om tillsammans 3,073,232 tons, 

hvaraf 3,105 ångfartyg om 2,924,807 tons. År 1879 anlöptes ön af 4,877 

fartyg om 3,022,736 tons, hvaraf 3,012 voro ångfartyg om 2,805,568 tons. 

Aden den 31 januari 1881. 

O. F. Gollcher. 


Aden anlöptes under år 1880 af 3 norska fartyg om tillsammans 2,834 

tons; samtliga dessa fartyg anlöpte endast för att taga kol. 

Handeln har icke varit mycket liflig i dessa trakter under sistlidet år, till 

följd af den dåliga skörden. I Ostindien var skörden tillfredsställande, om 

ock ej mycket riklig. Utförseln egde rum hufvudsakligen med de ångfartyg, 

som underhålla régulier förbindelse mellan orienten och Europa, för öfriga fartyg 

fanns ej mycket sysselsättning. 

Utsigterna för framtiden äro icke mycket lofvande; sädesgrödan har lidit 

mycket, och man befarar hungersnöd i södra Arabien. Stora qvantiteter säd 

och ris komma hvarje vecka från Indien till Aden och skickas genast in åt 

landet. 

Äfven skörden af kaffe har lidit mycket, så att man räknar blott på ganska 

måttliga qvantiteter af mocka. 

Af de produkter, som pläga komma hit från afrikanska kuststräckan, räknar 

man på att sådana artiklar som gummi, niyrrha och droger skola komma i betydlig 

mängd. Hudar och skinn deremot, som nu komma i stora qvantiteter, 

antager man framdeles skola betydligt minskas. Bristen på grönfoder och vatten 

har nämligen föranledt nedslagtande af kreatur i större skala än eljest plägar 

ske, hvilket emellertid kommer att hafva till följd att framdeles ej så stor 

mängd hudar kunna exporteras.

Köpenhamn i april 1881. 

199 

Danmark. 


Antalet och drägtigheten af svenska och norska fartyg, som, enligt inkomna 

uppgifter, är 1880 lossat eller intagit laddning i hamnar af detta generalkonsulsdistrikt, 

har varit följande: 

I. Svenska fartyg: 

a) Segelfartyg: 

Antal. Reg.-Tons, 

Ankomna: från Sverige, med last 1,899 105,448 

» » i barlast 23 583 

» utrikes orter, med last 286 40,791 

» » » i barlast 12 756 

» hamnar i distriktet, med last 25 965 

i barlast 38 1,897 

Vid årets början qvarlågo frän förra året 48 7,042 

hvarjemte för svensk räkning inköpts 8 1.116 

Summa 2,339 158,598. 

Och afgångna: till Sverige, med last 245 8,975 

» » i barlast 1,883 129J09 

utrikes orter, med last 33 2,420 

» » » i barlast 56 7,433 

hamnar i distriktet, med last... 18 739 

» i barlast... 38 1,806 

Qvarliggande vid årets slut 65 8,083 

Sildt 1 33 

Summa 2,339 158,598. 

b) Ångfartyg: 

Ankomna: frän Sverige, med last 303 43,100 

i barlast 156 21,599 

» utrikes orter, med last 410 78,443 

» i barlast 12 2.353 

» hamnar i distriktet, med last ... 3 881 

» i barlast ... 6 1,352 

Qvarliggande från föregående året 1 296 

Summa 891 148,024.

200 

Antal. Reg.-tons. 

Och a/gångna: till Sverige, med last 344 54,762 

» » » i barlast 178 33,640 

» » utrikes orter, med last 319 45,392 

» » » i barlast 44 12,649 

» hamnar i distriktet, med last ... 2 407 

» i barlast ... 3 860 

Qvarliggande vid årets utgång 1 314 

Summa 891 148,024. 

Totalsumman af svenska fartyg, som under är 1,880, hafva lossat eller intagit 

laddning i danska hamnar, hvarest svenska och norska konsulatstjenstemän 

äro anstälde, utgör således: 

för segelfartygen 2,339 med 158,598 reg.-tons drägtighet. 

ångfartygen 891 148,024 

tillsammans 3,230, med 306,622 reg.-tons, 

hvilket antal fartyg och drägtighet fördelar sig sålunda: 

Segelfartyg: vid hufvudstationen 1,086 74.330 

vid vice konsulsstationerna å 

Seland och pä öarne 713 44,568 

i Jutland 540 39,700 

Summa 2,339 158,598. 

Ångfartyg: vid hufvudstationen 835 135,792 

vid vice konsulsstationerna å 

Seland och pä öarne 23 5,006 

i Jutland 33 7.226 

Summa 891 148,024, 

utvisande i jemfbrelse med föregående året 1879: 

vid hufvudstationen en tillökning af 264 fartyg och 27,152 reg.-tons, 

vid vice konsulsstationerna â 

Seland och på öarne ... 170 » 10,837 

i Jutland 63 10,989 

eller i det hela en tillökning af 497 fartyg med 48,978 reg.-tons. 

II. Norska fartyg: 

a) Segelfartyg: 

Ankomna: från Norge, med last 973 27,023:61 

i barlast 6 357:34 

utrikes orter med last 567 106,009:57 

i barlast 14 706:28 

hamnar i distriktet, med last 7 715:46 

i barlast 29 1,447:74 

Qvarliggande från föregående året 7 1,271:28 

hvarjemte för norsk räkning blifvit inköpte 2 545:24 

Summa 1,605 138,076:42c

201 

Antal. Reg.-tons. 

Och afgångna: till Norge med last 285 9,680:53 

» » » i barlast 1,102 71,600:09 

» » utrikes orter, med last 17 5,767:16 

i barlast 172 47,650:77 

» hamnar i distriktet, med last 9 1,088:13 

» » i barlast 17 911:35 

Qvarliggande vid årets slut 3 1,378:39 

Summa 1,605 138,076:42 

b) Ångfartyg: 

Ankomna: från Norge, med last _. 118 25,192:59 

» » i barlast — 

» utrikes orter, med last 25 6,606:19 

> » » i barlast 13 2,420:61 

» hamnar i distriktet, med last ... 10 2,657:94 

» i barlast 10 2,227:07 

hvarjemte för norsk räkning inköpts 1 197:92 

Summa 177 39,302:12 

Och afgångna: till Norge med last 115 22,719:35 

» » i barlast 7 2,079:61 

» utrikes orter, med last 34 9,422:45 

» i barlast 9 2,184:72 

» hamnar i distriktet, med last ... 5 1,343:78 

i barlast ... 7 1,552:21 

Summa 177 39,302:12 

Totalsumman af norska fartyg, som under ifrågavarande år besökt de Förenade 

rikenas konsulsstationer i Danmark, utgör således: 

för segelfartygen 1,605, med 138,076:42 reg.-tons 

för ängfartygen 177, B 39,302:12 » 

tillsammans 1,782, med 177,378:54 reg.-tons, 

hvilket antal fartyg och drägtighet fördelar sig på följande sätt: 

Segelfartyg. Ångfartyg. 

Antal. Keg.-tons. Antal. Reg.-tons. 

vid hufvudstationen 211 46,271:5 1 53 13,341:78 

vice konsulsstationerne å 

Seland och på öarna ... 267 27,963:01 21 5,076:25 

i Jutland 1,127 63,841:90 103 20,884:09 

Summa 1,605 138,076:42 177 39,302:12 

utvisande vid jemförelse med föregående året 1879, för segelfartygen: 

vid hufvudstationen, en minskning af 10,735 tons i drägtigheten 

vid vice konsulsstationerna: 

å Seland och på öarne en tillökning af 67 fartyg och 7,558 reg.-tons 

i Jutland 143 » 12,028 B 

och för ångfartygen: 

vid hufvudstationen, en tillökning af 22 fartyg och 5,685 reg.-tons

202 

vid vice konsulsstationerna: 

å Seland och på öarne en tillökning af 6 fartyg och 1,615 reg.-tons 

i Jutland » 7 » 1,621 B 

eller i det hela en tillökning mf 245 fartyg och 17,772 registertons, hvilken 

tillökning i drägtigheten uteslutande faller pa provinshamnarne. 

Tillförseln af de Förenade rikenas vigtigaste produkter, har, enligt erhållna 

uppgifter, utgjort under ifrågavarande år: 

från Sverige: 

jernvaror: 

Stangjern 148,973 centner, hvaraf 141,894 centner till Köpenhamn 

Stål 5,531 » » 5,125 » » 

Spik 2,237 » B 2,197 » » 

Jernplåt och bleck 5,132 » » 5,013 B » 

oberäknadt åtskilliga partier förarbetade jernvaror af andra slag, såsom skeppsankaren, 

kettingar, jernbaneskenor, gjutna rör till vatten- och gasledningar, m. m. 

Tillförseln af stangjern från Sverige, var ungefärligen 10,700 centner mindre, 

hvaremot tillförseln af stål stigit cirka 3,000 centner, emot året förut. 

Partipriset å svenskt smidt stangjern af välkänd tillverkning, noterades enligt 

de af härvarande mäklare utgifna månatliga prislistorna, 

vid årets början 9 à 10 kr. pr centner, men 

steg i april till 9'/, à 10'/, » » hvilket 

pris höll sig oförändradt hela återstående delen af året. 

Priset å svenskt stål noterades 15 l /s à 17'/, kr. pr centner, men 

nedgick i juli till 15 à 16 » » hvilket 

pris höll sig oförändradt till årets slut. 

Spik noterades vid årets början till ett pris af 45 kr. pr par kistor, 3 à 

4", men steg i april till 65 a 70 kr., hvarefter, i jnli månad, någon nedgång 

egde rum, sä att i årets sista månader priset noterades 62 à 65 kr. pr par 

kistor. 

Trävaror: 

Ekvirke 79,686 kubf., hvaraf 73,832 kubf. till Köpenhamn 

Timmer och bräder 7,660,717 » » 2,402,343 » B 

Hustimmer 7,104 » » 1,744 » » 

Ved, af div. träsorter 27,499 famnar, » 19,592 famnar » 

hvarförutan icke obetydliga partier förarbetade trävaror, såsom snickeri- och 

andra grofvare arbeten, stäfver, åror, takspån, trätråd m. m. från Sverige hit 

infördes. Tillförseln af timmer och bräder från Sverige utvisar i jemförelse med 

förutgående året en tillökning af cirka 1,500,000 kubikfot. 

Partipriset å svenska trävaror härstädes har, enligt erhållen uppgift från 

härvarande mäklare, noterats, pr tolft, förtulladt: 

12 fots l 1/4 & 9 à 10 " Kalmar furubräder 9 à 10 kr 

8 ä 9" » » 8 

7 à 8" » » 7 

6 à 7" > » 5 à 6 » 

12 fots 1" & 8 à 9" fyrskurna Piteå furubräder 7 à 8 » 

1" & 7" » 5 à 6 » 

14 fots 2" & 8" » plankor 14 à 15 » 

2" & 9" » » 15 à 16 » 

3" & 9" » » » 22 à 24 »

203 

samt pr löpande dansk aln förtulladt 

Piteå furutimmer, fyrhugget 4" cirka 13 à 14 öre 

» 5" » 20 à 22 

» » » 6" » 28 à 30 » 

» » 7" » 42 à 45 » 

» » 8" » 65 

» » » 9" » 85 » 

hvilka priser äro i allmänhet något högre än under föregående aret. 

Spannmål: 

omålen, hvete 21,910 tnor, hvaraf 20,840 tnor till Köpenhamn 

råg 9,917 » » 9,767 » » 

korn 42,828 » » 38,131 » 

hafre 74,420 » » 72,018 » B 

maleri, hvete 31,940 ll. » 31,720 ll. » 

råg 3,170 » » 800 » B 

varande denna spannmålsinförsel 

året förut. 

frän Sverige icke obetydligt större än under 

Lefvande husdjur: 

hästar 2,631 st., hvaraf 2,322 st. till Köpenhamn 

oxar och kor ... 21,385 » » 20,014 » » 

kalfvar 419 » 308 » » 

får, getter etc. 23,543 » » 22.377 » » 

svin och grisar 14,333 » 13,989 > 

1 jemförelse med föregående år, har införseln af lefvande husdjur från 

Sverige i allmänhet varit något större under år 1880. 

Från Korge 

Trävaror: 

hitfördes: 

timmer och brader ... 2,138,917 kubf., hvaraf 27,392 kubf. till Köpenhamn 

ekvirke 32^289 1,074 

förarb. byggnadstimmer 105,947 » 36,007 » » 

ved 1,938 famnar, » 687 famnar 

oberäknadt mindre qvantiteter förarbetade trävaror, såsom snickeriarbeten, 

och dylikt. 

åror 

Tillförseln af trälast från Norge visar någon, ehuru icke synnerlig stor 

tillökning, mot sistlidet år. 

Partipriset för norska bräder eller s. k. »Rispebord» har, enligt mäklares 

uppgift, noterats, med inberäknad införseltull: 

12 fots l 1 /4' & 7" furu, l:ma sort 10 kr. pr tolft 

2:da » 7 à 7 V, » » 

3:a » 6, 1/2 » » 

hvilket pris visar sig något högre än under föregående året. 

Fiskvaror: 

torrfisk 328,153 ll. hvaraf 307,101 « till Köpenhamn 

anjovis 144,019 118,231 » »

204 

Sill: 

af »höstsill» fans Mn sistl. år en behållning af cirka 9,100 tnor 

hvarjemte under årets lopp hitfördes cirka 59,500 » 

Summa 68,600 tnor 

utaf hvilket qvantum såldes till förbrukning bär i landet cirka... 30,000 tnor 

och utfördes till främmande orter 26,100 » 

således att en behållning af cirka 12,500 tnor 

forefans vid årets slut. 

Under första hälften af året intill medio af juni månad betaltes för 

köpmanssill 37 à 39 kr pr tunna 

stor medelsill ... 31 à 33 » » 

medelsill 28 à 29 » » 

I medlet af juni månad förorsakade framkomsten af den nya sommarsillen 

någon nedgång i priset för köpmans- och stor medelsill, men redan i slutet af 

månaden steg priset ånyo, och noterades: 

köpmanssill 42 kr. 

stor medelsill ... 36 » 

medelsill 34 » 

hvilket pris någorlunda höll sig tills inemot årets sista månader, då åter någon 

prisnedgång egde rum, således att för 

köpmanssill endast betaltes 34 à 37 kr. pr tunna 

stor medelsill med 32 à 34 » » 

medelsill med 27 à 29 » » 

små medelsill med 20 à 23 B » 

Jemförd med sistlidet år, var tillförseln af höstsill ungefär 6,000 tunnor 

större i år, och de anförda priserna hafva äfven varit något högre än under 

1879, hvartill såsom hufvudsaklig orsak angifves det mindre gynnande sommarfisket, 

i förbindelse med uttömda behållningar; och det förmodas att finare märken 

(K K och K)komma att till våren fattas härstädes. 

Af »vårsill» hitfördes endast obetydliga qvantiteter, som såldes dels till 

Sverige dels till Ryssland. 

Från Finmarken hitfördes intet under ifrågavarande år. 

Med afseende på svenska och norska handeln och skeppsfarten på Island under 

berörda år, så har derom ännu inga underrättelser från vice konsuln i 

Reykjavik ingått, enär det isländska postångfartyget »Phönix», som enligt fartplanen 

skulle hitkommit i medio af februari månad, olyckligtvis strandade på 

resan härifrån till Reykjavik den 31 sistlidne januari och blef totalt vrak. 

Ett annat i sista halfdelen af förra månaden till Island härifrån afgånget postångfartyg, 

»Arcturus», torde knappast kunna hitförväntas förr än slutet af innevarande 

eller början af nästa månad. 

Beträffande den af t svenska och norska fartyg i fart på Danmark, under 

året 1880, förtjenta bruttofrakt, har densamma, enligt uppgift, utgjort: 

för svenska segelfartyg: 

ankomna, med last från Sverige 1,035,498 kr. 

» » utrikes orter 468,335 » 

» » hamnar i distriktet 3,404 »

205 

för svenska ångfartyg: 

ankomna, med last från Sverige 103,181 kr. 

» » utrikes orter 507,768 » 

» > hamnar i distriktet 500 » 

Tillsammans 2,118,686 kr. 

För svenska fartyg, som med last afgâtt frân danska hamnar till Sverige, 

uppgifves den betingade bruttofrakten, för 

segelfartyg till 49,467 kr. 

ångfartyg till 237,536 » 

Tillsamman 287,003 kr. 

hvilket belopp, sammanlagdt med ofvanstående för ankomna fartyg, utgör kronor 

2,405,689, utvisande, i jemförelse med föregående året, en tillökning af 

540,587 kronor. 

Den af norska fartyg, under år 1880. i fart på Danmark upptjenta bruttofrakt, 

har enligt uppgift, utgjort: 

för segelfartyg: 

ankomna från Norge med last 283,865 kr. 

» utrikes orter 1,728,369 » 

» hamnar i distriktet 16,146 » 

för ångfartyg: 

ankomna från Norge med last 128,775 » 

» utrikes orter 41,490 » 

» hamnar i distriktet 240 » 

Tillsamman 2,198,885 kr~ 

och den betingade bruttofrakt för till Norge med last afgångna: 

segelfartyg 43,006 kr. 

ångfartyg 31,470 » 

Tillsamman 74,476 kr. 

eller i det hela ett sammanlagdt belopp af 2,273,361 kr. hvilket är ungefär 

95,000 kr. mindre än under föregående året. 

Med afseende på denna minskning i de norska fartygens fraktförtjenst, torde 

dock böra anmärkas, att flera af de småfartyg som segla på danska provinshamnarne, 

tillhöra skeppsförarne sjelfva, hvilka som oftast äfven äro égare af 

laddningen, och för hvilka fartyg ingen fraktförtjenst har kunnat uppgifvas; 

hvartill kommer att flertalet af hitkommande norska fartyg härifrån afsegla i 

barlast. 

Hvad fraktförhållandena i allmänhet angår torde året 1880 icke vara att 

betrakta såsom i sådant afseende synnerligen gynsamt, enär det stora antalet 

af fraktsökande fartyg i betydlig grad bidrog att trycka frakterna. — En 

medverkande orsak torde äfven varit, att exporten af spannmål m. m. från 

ryska och preussiska hamnar nästan helt och hållet upphörde i början af juli 

månad, hvarvid blef disponibel en mängd ångfartyg, hvilka, i brist på annat, 

kastade sig öfver trälasttransporten ; hvarjemte det ovanligt tidiga frostvädret, 

hvarigenom många segelfartyg blefvo infrusna på resp. laddningsorter, äfven i 

sin mån bidrog att inverka hämmande på fraktmarknaden.

206 

Uti ett afseende är året 1880 af stort intresse för skeppsfarten, nämligen 

derigenom, att det, tydligare än något föregående är, visar huru ångfartygen 

mer och mer inkräkta routerna och utestänga segelfartygen. 

I sammanhang härmed torde, enligt officiel uppgift, böra anföras, att under 

ifrågavarande är hafva frän Helsingör blifvit observerade 38,097 handelsfartyg 

passerande Öresund, nemligen : 

Nordifrån. Söderifrån. 

Segelfartyg. Ångfartyg. Segelfartyg. Ångfartyg. 

Danska .... 1.052 775 1,410 824' 

Norska 2,303 106 2,185 141 

Svenska 1,292 275 1,352 320 

Ryska 720 43 829 74 

Nordtyska 1,934 284 2,083 333 

Engelska 896 1,234 740 1,120 

Holländska 572 78 564 96 

Franska 179 12 143 18 

Belgiska 5 3 2 7 

Portugisiska 1 — 1 — 

Spanska 2 — 1 — 

Österrikiska 6 — 5 — 

Italienska 4 — 4 1 

Grekiska 2 — 1 — 

Turkiska 1 — — — 

Amerikanska 10 — 11 1 

Utan att visa flagg... 2,563 

Emellan solens ned- 

433 3,196 532 

och uppgång 2,260 1,649 1,867 1,522 

Tillsamman 13,811 4,902 14,400 4,984 

Under årets lopp hafva i detta generalkonsulat blifvit utförde följande 

af- och påmönstringsexpeditioner, nemligen: 

för svenska fartyg: 

afmönstrade 606 man 

pamönstrade 495 » 

afskrifne såsom rymde... 12 » 1,113 man. 

och för norska fartyg: 

afmönstrade 529 man 

påmönstrade 521 » 

afskrifne såsom rymde... 7 » 1 057 man. 

tillsamman 2,170 sjömän, 

hvilket är några flera dylika expeditioner än under föregående året. 

Det tillfälle, som sjömän hafva att genom konsulatet insända sina uppsparade 

hyresbelopp, har ieke härslädcs blifvit hvarken af svenska eller norska 

sjömän begagnadt. 

Till generalkonsulatet ankommo och blefvo till svenska och norska sjöfarande 

befordrade 3,001 bref, oberäknadt till skeppsförarne ankomna telegram.

207 

Med afseende pâ utvandringen till andra verldsdelar, hafva, genom här 

bosatta utvandrareagenter, blifvit under årets lopp befordrade, dels direkte härifrån, 

dels via Hamburg eller England tillsammans 10,401 personer; utaf dessa 

voro hemmahörande härstädes 609, (resp. 380 män, 157 qvinnor och 72 barn); 

i öfriga delar af Danmark 4,418, (resp. 2,235, 1,153 och 1,030); i Sverige 

4,764 (resp. 2,852, 1,191 och 721) och i utlandet 610. 

Af nämnde antal utvandrare befordrades 10,173 till Nordamerikas Förenta 

ssater, 160 till Kanada, 16 till Buenos Ayres, 9 till Kapstaden, och 43 till 

Australien. 

Dessutom blefvo härifrån befordrade till England för att derifrân afresa 

till Utah 745 mormoner, af hvilka 376 hörde hemma i Danmark, 324 i Sverige 

och 45 i Norge. 

Slutligen torde böra nämnas de under senare månaderna af året rådande 

häftiga stormar, hvilka förorsakade en mängd skeppsbrott, isynnerhet vid Nordsjöns 

kuster, och hvarvid flera af de Förenade rikenas handelsfartyg gingo förlorade. 

Enligt till detta generalkonsulat inkomna underrättelser, hafva i danska 

farvattnet, under ifrågavarande år, af svenska fartyg 25 lidit större eller mindre 

haveri, af hvilket antal 8 blifvit kondenmerade som vrak ; och af norska fartyg 

hafva såsom haverister blifvit anmälde 49, hvaraf 19 blifvit vrak. 

I öfrigt har, såsom förestående redogörelse utvisar, svenska och norska 

handeln och skeppsfarten på Danmark, under år 1880, fortgått någorlunda normalt, 

utan att förete några större fluktuationer ; och man torde kunna hoppas, 

att det ingångna året, när skeppsfarten, som hittills på grund af ishinder alldeles 

upphört, ånyo kommer i gång, framkallar förnyadt lif uti de nu i flera 

månader hvilande handelsomsättningarne. 

Med hänsyn till Danmarks allmänna ekonomiska utveckling under ifrågavarande 

år, tillåter jag mig anföra, att, såsom förut utförligt meddelats, var 

resultatet af årets skörd, på det hela taget, ganska tillfredsställande, och det 

temligen höga priset på alla ladugårdsprodukter har i betydlig mån bidragit till 

att utplåna de, genom de två förutgående mindra goda åren framkallade, för 

landtbrukarne ogynsamma förhållandena. 

Utförseln af landtbruksalster, spannmål, smör, m. m. har alltjemt fortgått, 

synnerligen till England, och antages hafva för säljarne varit ganska fördelaktig. 

Beträffande särskildt utförseln af lefvande husdjur från Danmark, kan anföras, 

att till England utfördes under sagde år: 

Hornboskap. Får. Svin. Hästar. 

från Köpenhamn 21,047 st. 23,464 st. 2,062 st. 21 st. 

» Esbjerg på jutl. vestkusten 17,711 » 33,965 » 283 » 74 » 

oberäknadt den utförsel till England som regelmässigen egt rum från 

danska hamnar, synnerligen Aalborg, Aarhus och Fredrikshamn. 

andra 

Utförseln af ladugårdsprodukter från Danmark till Sverige 

erhållna uppgifter: 

utgjorde enligt

Lefvande kreatur: 

208 

hästar 214 st., deraf 132 från Köpenhamn 

oxar och kor... 163 » » 140 » 

fàr och lamm 17 » » 6 » 

svinkreatur ... 9 » » 9 » 

Spanmål: 

omålen, hvete 34,016 tnor, hvaraf 3,811 tnor från Köpenhamn 

råg 28,651 » i> 8,409 » » 

korn 22,487 » » 3,989 » » 

hafre 109 » » 62 » » 

målen, hvete 43,612,657 ll. » 36,045,680 ll. » 

råg 8,693,320 » » 8,213,231 » » 

till Norge: 

le/vande kreatur: 

hästar 49 st., hvaraf 16 från Köpenhamn 

oxar ooh kor 528 » 61 » 

får och lamm 16 » » — » 

svinkreatur 6,025 » » 323 » 

Spannmål: 

omålen, hvete 45,227 tnor, hvaraf 1,200 tnor från Köpenhamn 

råg 320,081 » 15,498 » » 

korn 126,776 » » 13,530 » » 

hafre 5,010 » » 30 » » 

målen, hvete 13,709,673 ll. 13,134,774 « » 

råg 8,198,405 » » 7,753,407 » » 

korn 2,980,350 » » 2,489,725 » » 

Hvad i öfrigt antalet husdjur här i landet beträffar, funnos, enligt en år 

1871 företagen allmän uppsummering: 

Pä öarne. i Jutland. Summa. 

af hästar och föl 173,496 st 143,074 st 316,570 st. 

» hornboskap 520,355 » 718,543 » 1,238,898 » 

» får och lamm 626,049 » 1,216,432 B 1,842,481 » 

» svin och grisar 253,182 » 189,239 » 442,421 » 

Vid jemförelse af dessa uppgifter med motsvarande summor från kreaturäräkningen 

1866, visar det sig, att antalet af fäkreatur samt svin och grisar 

något ökats, men deremot antalet af hästkreatur samt får och lamm minskats. 

Samlade antalet af landets husdjur, beräknade på vanligt sätt, utgjorde 

år 1871 2,008,606 st. 

» 1866 2,005,649 » 

utvisande i det hela en tillökning af. 2,957 st., under 

loppet af 5 år; utgörande således endast 0,15 %, under det att folkmängden 

.stigit med ungefär 5 (4,97) % under samma tid.

209 

Sundhetstillståndet bland husdjuren har i allmänhet varit normalt. De 2 

gånger under året framträdda symptom af elakartad lungsjuka hos oxar hafva 

genom myndigheternas energiska åtgärder blifvit hämmade, så att, med undantag 

af de besättningar, bland hvilka sjukdomen visat sig, och hvilka besättningar 

blifvit på offentligt föranstaltande dödade, så vidt kändt är, inga fall af 

nämnde farliga sjukdom förekommit å andra orter inom landet. 

Sistlidet års i allmänhet ganska gynsamma skörd här i landet, hvaraf följde 

en betydlig utförsel af landtbruksprodukter till förmånliga pris, har bland annat 

förorsakat, att penningetillgången varit riklig, så att banker och penningeinstitutioner 

lära innehafva betydliga deposita, och att priserna å offentliga obligationer 

och aktier varit i oafbruten stigning, såsom kan ses af härvarande börsnoteringar, 

nämligen : 

4 % svenska statsobligationer, 1872 98 à 98 1 /2 % 

4 1 /, % norska hypoteksobligationer, 1861 101 à 102 1/2 » 

4 % danska statsobligationer, i £ St 100 1/4 à 100 3 /4 » 

4 1/2, % landmansbankens hypoteksobligationer, Ser. I ... 107 à 107 1/2 » 

Danska nationalbankens aktier 175 3/4 à 176 » 

» privatbankens aktier lll 1/2 à 111 3/4 

» landmansbankens aktier 1171/2 à 117 2/4 

» handelsbankens aktier 105 1/2 à 105 3/4 » 

likasom också aktier uti de flesta härvarande industri- och andra bolag, noteras 

mera eller mindre öfver pari. 

Med afseende på de offentliga transportmedlen här i landet, tillåter jag 

mig anföra, att jernvägsnätet här på Seland, numera består af: 

Vest-seländska jernbanan, frän Köpenhamn till Korsör, utgörande 

en väglängd af 14,71 danska mil 

Nord-seländska jernbanan från Köpenhamn till Helsingör ... 7,9 8 » 

Sidobanan tiil Klampenborg 0,75 « 

Syd-seländska banan från Roskilde till Masnedsund 11,98 » 

Nordvestbanan från Roskilde till Kallundborg 10,50 » 

Frederikssundsbanan från Frederiksberg till Frederikssund 4,91 » 

Hamnbanan i Köpenhamn 0,44 » 

hvilken sistnämnda öppnades för allmän trafik den 1 oktober 1880. 

Samtliga dessa banor, hvilka från början egdes af ett aktiebolag, hafva 

från och med den 1 januari 1880. öfvergått till staten, som inlöst hela aktiekapitalet, 

med ett l/4 gånger så stort belopp uti statsobligationer till 4 % 

årlig ränta, amortisabla genom lottdragning med '/»o årligen. 

Utom ofvananförda, staten tillhörande jernbanor, finnas likaledes på Seland, 

följande, tillhörande enskildt aktiebolag, nämligen: 

Den östseländska jernbanan, från Kjöge till Faxe, med en sidobana från 

stationen Haarlev, förbi Storehedinge till staden Rödvig, hvarest den blifvit 

medelst särskildt spår satt i förbindelse med hamnen. Banans sammanlagda 

längd utgör 6.20 mil; och blef för allmän trafik öppnad den 1 juli 1879. I 

förbindelse med denna bana står Faxe jernbanan från kalkbrotten till stranden 

vid Faxe. Öppnades för trafik den 1 augusti 1880. 

Gribskov-banan, som blef öppnad fär trafik den 20 januari 1880. Banans 

längd utgör 2.6 5 mil. 


210 

Jernbanorna i öfriga delar af landet bestå af: 

»De jutsk-fynska statsbanorna», hvilka för närvarande innefatta följandesträckor: 

1. En bana från Nyborg till Strib 

2. > » » landgränsen vid Farris, till Aalborg 

3. » » » Nörresundby till Frederikshavn 

4. » » » Langa till Struer 

5. » » » Struer till Esbjerg 

6. » » » Esbjerg till Lunderskov 

7. » B Skanderborg till Herning 

8. » » » Bramminge till Ribe 

utgörande dessa banor en sammanlagd sträcka af 113,5 mil. 

I sammanhang med banorna drifves'en ångfärjeförbindelse emellan Fredericia 

och Strib, samt ångbåtsförbindelse emellan Frederikshavn och Göteborg. 

Utom ofvananförda redan i drift varande jernbanor, firo för närvarande under 

anläggning i Jutland, en bana frän Struer till Oddesund samt frän Oddesund 

till Thisted; en från Herning till Skjern; och pä Fyen en bana frän Ringestation 

till Faaborg. 

Till »jutsk-fynska statsbanorna» höra följnde sidobanor: 

Randers—Grenaa 8:20 mil 

Aarhus—Ryomgaard ... 5:18 » 

Vemb—Lemvig 3:86 » 

Odense—Svendborg 6:28 » 

hvartill kommer den Lolland—Falsterska banan 11:5 » 

samt banan emellan Maribo och Bandholm, hvilka egas af ett enskildt bolag. 

Enligt officiella uppgifter utgjorde danska handelsflottan, vid utgången af 

året 1880, ett samladt antal af 

3,016 segelfartyg om 203,555 reg.-tons drägtighet 

och 202 ångfartyg om 51,984 » » 

tillsamman 3,218 fartyg om 255,539 reg.-tons drägtighet. 

Af detta antal voro hemmahörande: 


I det egentliga Danmark 2,881 om 197,509 reg.-tons 201 om 51,956 reg.-tons 

»Island., 79 » 2,398 — 

» Färöarne 26 » 1,209 — 

» Vestindiska öarne ... 30 » 2,439 » 1 » 28 » 

Dessutom finnas i konungariket 21 st. ångmuddermaskiner af samlad drägtighet 

1,292 reg.-tons. 

Af anförda antal handelsfartyg voro hemmahörande här i Köpenhamn: 

298 segelfartyg om 35,150 reg.-tons, samt 

129 ångfartyg » 43,705 » 

tillsammans 427 fartyg om 78,856 reg.-tons drägtighet; utgörande 

således ungefär 31,6 % af hela handelsflottans drägtighet.

211 

Pâ lagstiftningens område torde böra anföras, att såsom bekant, den nya 

vexellagen träder i kraft frän och med den 1 januari 1881. Denna lag, i hufvudsak 

öfverensstämmande med svenska och norska vexellagarne, har inom förrättningsverlden 

blifvit helsad med allmänt bifall. 

Ewerlöf. 

Köpenhamn den 3 maj 1881. 

(Skrifvelse till Ministern för utrikes ärendena). 

Sedan danska postångfartyget »Phönix», pä dess sista resa till Island, totalt 

förolyckats på isländska kusten, i slutet af sistlidne januari månad, har ett 

annat postångfartyg, »Arcturus», varit i Reykjavik, samt har i dessa dagar hit 

återkommit, medförande post m. m., jemte det förolyckade »Phönix s» besättning, 

med undantag af 2 man, af hvilka den ene afled under sjelfva strandningen, 

och den andre qvarlemuats såsom ännu icke fullkomligt tillfrisknad 

en för kallbrand företagen amputation. 

efter 

Enligt med bemälde postångare emottagen rapport från svenske och norske 

konsuln i 'Reykjavik, hade under året 1880, såsom vanligt, intet svenskt 

fartyg dit ankommit eller derifrån afgått. 

Af norska fartyg hade deremot ankommit : 

från Norge med last 8 om 210 1/2 kom. 1. och 168 reg.-tons 

» utrikes orter med last 2 » 117 1/2 » 

hamnar i distriktet med last ... 1 » 36 

tillsamman 11 om 364 

Af dessa fartyg afgingo : 

kom. 1. och 168 reg.-tons. 

till Norge med last 

i barlast 

2 om 58'/2 kom. 1. 

3 117 1 /, » och 168.91 reg.-tons 

utrikes brter, i barlast 2 48 1 /, » 

hamnar i distriktet, med last 1 » 23 1 /» 

i barlast 3 » 116 

summa 11 om 364 kom. 1. och 168.9 1 reg.-tons. 

Vintern 1879 —1880 hade på Island varit mycket blid, fiskerierna särdeles 

gifvande och helsotillståndet godt. Sistlidne sommar var varm. med i allmänhet 

vacker väderlek, men mot hösten försvårades höbergningen af regnbyar; 

och redan i början af oktober månad infann sig vinterkölden, ledsagad af starka 

stormar. Sistlidne vinter har varit ovanligt kall ända tills början af april månad, 

då väderleken tycktes antaga en något blidare karakter. — Fisket i Faxebugten, 

som redan för en månad sedan påbörjats, hade hitintills endast gifvit 

en ringa afkastning. 

Från handelsplatserna Reykjavik, Havnefjord och Kjeblevig, blef, med olika 

nationers fartyg, under år 1880, utfördt: 

23,083 Skffi klippfisk à 40 kr. pr Sk ll. 

620 » plattfisk à 80 » 

1,520 tunnor tran à 30 T:na 

1,430 » fiskrom a 16 » 

78,860 ll. sundemagar à 90 öre pr ll. 

256,900 ull à 90 » 

980 eiderduu à 10 kr pr »

212 

Den olycka, som drabbade ångfartyget »Phönix», säges hafva medfört brist 

i många afseenden, i det att nödvändighetsartiklar (hvaribland mjöl), som väntades 

med nämnda fartyg, uteblefvo. 

Ett norskt fartyg, jakten »Viva» från Stavanger, på resa från Stavanger 

till Seydisfjord, hade den 25 sistlidne oktober totalt förolyckats vid Nordfjord 

i Islands Osteramt. 

Vid en allmän folkräkning, som egde rum sistlidne oktober månad, utgjorde 

Islands befolkning ett antal af 72,349 personer, mot 69,763, den 1 oktober 

1870, således en tillväxt af 3.7 %. 

Jag begagnar tillfället meddela, att, enligt nu utkommen officiel kungörelse, 

hafva de ordinarie tullinkomsterna, samt skepps- och bränvinsbränningsafgifterna 

här i landet, under finansåret från 1 april 1880 till 31 mars 1881, utgjort: 

Införselstull, stampelafgift af spelkort, samt produktionsafgift 

af inländskt socker 18,274,765 Kr. 

Packhuslega 60,191 » 

Skeppsafgift och skeppsmätningsafgift 763,980 » 

Bränvinsbränningsafgift 2,460,335 » 

Diverse andra inkomster 119,806 » 

Betraktar man emellertid huru dessa intrader fördelat sig vid de olika 

underafdelningarna af tullområdet, och dervid serskildt Köpenhamn såsom landets 

öfvervägande vigtigaste förtullningsort, framkommer följande förhållande: 

Såsom afgiftsgodtgörelser, eller återbetalning af redan erlagda afgifter, 

hafva nämnda finansår utgifvits sammanlagdt 580,369 kr. mot 223,261 kr. räkenskapsåret 

1879—1880, och har således under 1880 till dessa godtgörelser 

åtgått omkring 357,100 kr. mera än under 1879. 

Uti ofvananförda belopp äro dock endast upptagne de ordinarie tulloch 

skeppsafgifterna, men deremot icke den på varuinförseln och bränvinstillverkningen 

hvilande krigsskatt, hvilken under finansåret 1880—1881, efter afdrag 

af godtgörelser, inbragt tillsamman 3,195,597 kr, mot 3,225,138 kr. år 1879 

—1880. 

Tagas dessa summor med i beräkningen, framkommer för finansåret 1880 

—1881 en sammanlagd tullinkomst af netto 24,294,305 kr., mot 23,605,359 

kr. året förut, utvisande för det nu afslutade finansåret en tillväxt af 688,946 

kr. Jemfördt med finansåret 1878—1879 då ofvananförda intrader utgjorde 

22,483,440 kr., utvisar året 1880—1881 en tillökning af 1,811,100 kr. 

Sistliden lördag afseglade härifrån direkt till New-York danska ångfartyget

213 

»Thingvalla», om 1,583 registertons drägtighet och 225 hästars kraft, tillhörande 

ett enskildt bolag, som dessutom eger ett annat fartyg och har 2 under 

byggning, alla beräknade pä resor mellan Danmark och Norra Amerika. Med 

»Thingvalla» följde på denna resa ett antal af omkring 500 utvandrare, hvaraf 

14 från Sverige och 6 från Norge, de öfrige hemmahörande här i landet. 

Riga den 19 mars 1881. 

Ryska riket. 


Ewerlöf. 


» » » i barlast » » 104 » » » 23,960 » 

» » » med last » otrikes ott 65 » » » 13,611 » 

» » » i barlast » » » 84 » » » 21,099 » 


» » » i barlast » » 72 » » » 3,880 » 


» » » i barlast » » » 10 » » » 2,349 


» » » i barlast » » 59 » » » 13,852 » 

» » » med last » "utrikes ort 215 » » » 42,394 » 

» » » i barlast » » » 185 » » » 48,319 


» » » i barlast » » 7 » » 618 » 


' » » i barlast » » » 28 » » » 4,672 » 

Sammanlagda antalet med last ankomna fartyg utgjorde således 453 om 

75,708 tons, deraf 176 svenska om 26,175 och 277 norska om 49,533 tons; 

hela antalet afgångna fartyg utgjorde 766 om 170,907 tons, deraf 282 svenska 


Distriktet besöktes af 

364 svenska fartyg om tills. 71,237 tons, mot 

481 » » 101,874 » är 1879 

427 » » » » 101,730 » B 1878 

Deraf kommo på hufvudstationen i år endast: 


269 » » 63,822 år 1879 

264 66,685 1878 

Häraf framgår, att trafiken mellan Sverige och hufvudstationen denna gång 

varit betydligt mindre än de föregående åren, och har detta sin grund i Rysslands

214 

olyckligtvis klent utfallna skörd. Redan det föregående året, 1879, lemnade en föga 

rik skörd, men 1880 har i flera af landets provinser i detta afseende varit 

långt ogynsammare, så att nästan ingen spanmål fannits för utförsel. Detta 

hade till följd att frakterna stodo till sådan grad ofördelaktigt, att svenska ångbåtar, 

hvilka eljest i stort antal här funnit sysselsättning, i år ej kommo till 

användning. Att vice konsulsstationen Libau ej deltagit i den starka minskningen 

af svenska fartyg härrör hufvudsakligen af den omständighet, att å 

nämnde plats bygnader allt fortfarande i rätt betydlig skala uppförts och i följd 

deraf en mängd smärre fartyg sysselsatts med tillförande af kalk frän Gotland 

och tegel från Stettin. 

Till Sverige utklarerades med last: 

83 svenska fartyg om tillsammans 16,347 tons, mot 

113 » » 20,479 » år 1879 

172 » » » » 34,906 » » 1878 

Deraf kommo på hufvudstationen blott: 


86 » » » » 16,453 » år 1879 

144 » » » 29,329 » » 1878 

Frånräknar man ångaren Solide, som mellan Riga och Stockholm gjorde 

13 reguliera turer, tills. 3,549 tons, och som mången resa innehade knappt 

half last, så återstå endast 21 laddningar med 3,518 tons. 

blott några få spanmål, mest hampa och lin. 

Till Sverige utklarerades i barlast: 

Bland dem voro 

72 svenska fartyg om tills. 3,880 tons mot 

51 » » » » 3,235 » år 1879; 

deraf 71 från vice konsultationerna, mest kalkskutor, hvilka olastade 

återvände hem. 

Med innehafvande last ankommo från Sverige: 


82 » » » 8,998 » år 1879 

58 » » » » 10,546 » » 1878. 

Som ofvan nämnts bestod hufvudsakliga tillökningen i kalk till en af vice 

konsulstationerne. Den nyaste införselartikeln från Sverige till hufvudstationen, 

nämligen eldfast tegel och lera, dels från Höganäs och dels från Kropps aktiebolag, 

har utvidgat sig och bragte deraf 10 laddningar till hufvudstationen. 

öfrige importartiklar voro ungefär desamma som förut, såsom Malmö cement 

och krita, något spegeljern, åkerbruksredskap, trämassa, tändstickor, superfosfat, 

tuktad och huggen gatsten samt tomfat. 

Från Norge inkorom o till distriktet med last: 


11 » 1945 » år 1879 

8 » » » > 1,278 » » 1878 

Samt i barlast: 

7 svenska fartyg om tillsammans 903 tons, mot 

13 > 2,636 år 1879 

17 » 2,984 » 1878

Till Norge utklarerades med last: 

215 


46 » » » 7,814 » är 1879 

74 » » » » 12,908 » » 1878 

Enligt skeppsförarnes uppgifter utgjorde bruttofrakten för till distriktet 

ankomna fartyg, nämligen: 

frän Sverige ankommande fartyg Kronor 65,300 mot 

» » » » 50,500 år 1879 

och » » 64,900 1878 

frän utlandet » 111,650 mot 

» » 141,700 är 1879 

och » » 114,500 1878 

dito för till Sverige afgångna » » 150,100 mot 

252,300 är 1879 

och » 436,300 1878 

dito till utlandet 652,200 mot 

» 1,000,480 är 1879 

946,700 1878 

Distriktet besöktes af: 

521 norska fartyg om tillsammans 111,705 tons, mot 

485 92,341 » är 1879 

495 » » 93,656 1878 

Deraf kommo pä hufvudstationen : 

342 norska fartyg om tillsammans 82,170 tons, mot 

280 62,237 är 1879 

330 71,727 1878 

Norges skeppsfart pä Riga har sålunda varit större än de föregående åren, 

och är detta att tillskrifva den liflighet som i trähandeln gjorde sig gällande. 

De norska fartyg som i allmänhet trafikera Riga bestå nämligen till hufvudsaklig 

del af för trälaster lämpliga fartyg och äro sä mycket mindre beroende af 

spanmâlsmarknaden som för denna senare tillräckligt antal ångbåtar städse äro 

tillgänglige. 

Importen af sill från Sverige och Norge till hufvudstationen uppgick till 

brutto tunnor 42,630 2 /4 

mot under 1879 60,602 1/2 

och » 1878 91,753 

hvaraf från Sverige 2,705'/, 

mot år 1879 » 1,421 

Sillimportörerne klaga öfver klen afsättning. Vid årets slut utgjordes det 

resterande lagret af omkring 18,000 tunnor, som näppeligen torde hinna realiseras 

tills navigationen åter tar vid. Till mötande af Libaus ej obetydliga konkurrens 

i denna artikel hafva under 1880 instruktionerna angående sillens behandling 

ändrats derhän, att framdeles sillen ej skall efter vrakandet packas, 

utan endast fyllas. 

Till vice konsulsstationen Libau infördes under 1880 från Norge och 

Sverige sill brutto tunnor 9,4577, emot 

under 1879 » 32,172'/, 

och 1878 » » 32,870'/4

216 

Denna betydliga minskning är en följd af den rika fangsten af skotsk sill, 

af hvilken till Libau ej infördes mindre än 67,518 s /8 tunnor. 

Till stationen Pernau infördes från Sverige och Norge i år sill 

brutto tunnor 5,648 mot 

under 1879 » 5,457 

och » 1878 » » 14,347'/, 

till stationen Windau » » 2,258 mot 

under 1879 » » 1,369'/, 

och » 1878 » » 6,303 2/4 

1880 fira skörd måste, med undantag af lin, hampa och hafre, anses såsom 

synnerligt klen. I våra baltiska provinser var resultatet lyckligtvis tämligen 

gynsamt, men i landets öfriga delar slog skörden, i all synnerhet af 

råg, såväl hvad angår beskaffenhet som mängd, nästan alldeles fel, hvarför året, 

i det stora hela, tyvärr måste betecknas som ett missväxtår. 

Kornet samt hafren lemnade med afseende på myckenheten ett proportionsvis 

något fördelaktigare resultat, men qvaliteten är dålig. Lin och hampa 

gaf likaledes ett qvantitativt vackert resultat, men beskaffenheten är underlägsen 

1879 års skörd. Hampfrö och linfrö utföllo i alla afseenden fördelaktigt. 

Enligt tullkammarens uppgift utgjorde 

Rigas export år 1880 silfverrubel 55,520,755 

mot »1879 » 65,682,848 

» » 1878 » 56,836,045 

och dess import enligt dito 46,294,578 

mot under » 1879 » 42,166,757 

och » » 1878 » 37,966,884 

De hufvudsakligaste exportartiklarne från Kiga voro: 

Lin 

d:0 Månor 

Hampa 

pud 

» 

» 

2,479,804 

22,609 

1,638,303 

d:o blånor » 

d:o garn » 

Utsädeslinfrö tunnor 

Linfrö slag-, löst tsch. 

Hampfrö » 

Oljekakor pnd 

Råg tchetw. à 9 » 

Korn » à 8 » 

Hafre » k 6 » 

Hrete » à 10 » 

Bohvete tschetw. 

Smör pnd 

134,242 

113,891 

210,278 

201,870 

109,280 

386,976 

357,035 

165,329 

923,480 

5,219 

15,059 

2,137 

Ull pnd 64,400 

Brända ben » 104,193 

Pitprops stycken 79,894 

Spiror och master » 1,273 

Bjelkar af furu » 93,457 

d:o af gran » 315,360 

Sleepers » 3,057,751 

Spitt- och brännved famn 13,338 

Skepps- och bStm&ster ... stycken 568 

Spärrar » 23,854 

Ekstaf » 253,396 

Furustaf » 1,471,370 

Murläkt » 75,320 

Bjelkar af ek » 6,549 

Plank och bräder » 5,619,662 

Såsom en sällsynthet och en följd af Rysslands klena spannmålsskörd figurerar 

i Rigas införsel hvete- och rågmjöl från Amerika och Tyskland samt från 

förstnämda land äfven majs. 

Grunden till den betydliga importen ligger till stor del i den omständigheten, 

att från och med 1881 års ingång en förhöjning af 10 % inträder i 

tullafgiften för till Ryssland inkommande varor, samt äfven deraf att alla tilt 

textilindustrien erforderliga maskiner belagta med tull. Detta föranledde mången 

innehafvare af dylika fabriker att för inköp begagna sig af den tid son» 

för tullfri införsel ännu återstod. 

Under 1880 års seglationstid anlände till Riga 

tillsammans 2,928 fartyg 

mot under 1879 » 2,764 » 

och » » 1878 » 3,000 »

217 

Deraf voro ångfartyg 1,219 

och » » segelfartyg 1,709 

Af dessa innehade last 1,575 

i barlast 1,353 

Obetydligare haverier anmäldes af åtskilliga svenska ångbåtar. Svenska 

ångfartyget »Norge», kapten J. Roth, som den 26 december 1879 härifrån 

utklarerades, försvann spårlöst. Då emellertid på våren åtskilliga smärre föremål, 

såsom böcker m. m., drefvo i land å Kurlands nordvestra kust, i närheten 

af Irben, så förmodar man att fartyget förlist på Michaelsbanken. 

Enligt hvad jag i förra årsberättelsen hade äran nämna inlemnade jag i 

förening med flere andre härvarande konsuler samt vår handelskammare en petition 

till ryska regeringen om anläggande af en fast fyr å Kurlands nordveBtligaste 

udde emellan Lynod och Domesnäs, vid fiskarebyn Pissen. Denna petition 

har bifallits och är det troligt att man redan under 1881 kommer att 

gå i författning om byggnadens påbörjande. Fyren å Paternosterrefvet skall 

tändas i höst. Det är äfven påtänkt att på Svarverorts yttersta udde utlägga 

en klockboj. 

Till betryggande af farvattnet i vår hamn är beslutadt, att under loppet 

af 1881 å Dynas venstra strand skall börjas med uppförande af en molo, vid 

utloppet, Jik den som för flera år sedan byggdes â flodens högra sida. Den i 

förra berättelsen omnämnde mudderångaren — hopperbagger — är anskaffad 

och skall börja arbeta så snart isförhåUandena sådant medgifva. Vårt lotsvä 

sende skall underkastas en genomgående förändring och förbättring. 

I Libau pågå fortfarande betydliga hamnarbeten. Äfven i Windau verkställas 

kajbyggnader och är äfven föreslaget, att anlägga en jernväg mellan 

Windau och Riga. 

Under 1881 skall för Ryssland införas nya fartygs-mätbref efter Moorsoms 

system; då emellertid denna uppmätning tar mycken tid i anspråk, har 

tullverket bekantgjort, att alla i Bolderaa anländande utländska fartyg, hvilka 

äro med mätebref efter ofvan sagda system försedda och sådant förevisa, skola 

för innevarande år vara befriade från att i ryska hamnar låta mäta. 

Utsigterna för 1881 äro med afseende å sjöfarten hos oss ingalunda lofvande. 

Frakterna stå lågt och af spanmål finnes ej mycket till utförsel. 

Under det tillryggalagda året egde den påtänkta baltiska landtbruksutställningen 

rum. Den var ämnad att omfatta endast landets alster, men som anmälningarne 

om landtmannaprodukter ej voro talrika, tillätos slutligen, ehuru i 

strid med programmet, äfven utlandets åkerbruksredskap. 

Innevarande år, 1881, skall i Moskwa en större utställning ega rum. Här 

på platsen kommer nästa år, 1882, en betydligare handtverks- och industriutställning 

för de baltiska provinserna att öppnas, med hufvudsakligt syfte att 

göra de mindre industriidkarne och handtverkarne bekante med de förbättrade 

"verktyg och mindre maskiner som i utlandet redan äro i användning. 

Oscar T. Sengbusch.

Odessa den 31 januari 1881. 

218 


Distriktet bar under året varit besökt af 1 svenskt ångfartyg om 940 

tons. Till distriktet ankommo 18 norska fartyg om 4,453 läster och 7,389 

tons, deraf voro 16 ångfartyg om 4,453 läster och 7,308 tons. Från distriktet 

afgingo 20 norska fartyg om 4,651 läster och 8,164 tons, deribland de 16 

ofvan nämnda ångarne. Af de 20 afgångna norska fartygen gingo 6 om 4,241 

tons till Norge med last af 35,490 tschetwert råg, 10,396 tschetwert korn 

och 1,093 tschetwert majs till ett ungefärligt värde af 1,000,000 kronor, under 

det att värdet af utförseln till Norge år 1879 var 850,000 kronor och år 

1878 1,050,000 kronor. 

Det förflutna året kan med allt skäl räknas som ett af de olyckligaste landet 

haft att upplefva,. och många års arbete torde fordras för att återställa de 

skador som detta år förorsakat. En felslagen skörd i den ena eller andra delen 

af riket hör icke till sällsyntheterna, men en allmän missväxt öfver hela 

riket har man ej förr än nu uppleft. Redan på våren, efter den stränga och 

långvariga vinterns slut, syntes det att skörden ej lofvade mycket, sedan kom 

den häftiga värmen och torkan samt slutligen vid skördetiden skadedjur i större 

mängd än någonsin förr. 

I många trakter af landet, isynnerhet österut, har skörden varit så usel att 

hela byar öfvergåfvos af invånarne. Regeringen har funnit sig tvungen att 

bispringa befolkningen med penningar och spanmål samt genom utförande af 

offentliga arbeten. 

I de sydliga delarne af riket har eländet väl icke nått samma höjd bland 

landtbefolkningen, men ställningen är dock ganska svår till följd af de höga 

prisen på lifsmedel. För stadsbefolkningen tillkommer bristen på arbete till 

följd af den rådande stiltjen i handeln. Spanmålsutförseln har betydligt inskränkts 

genom de höga prisen, som göra det omöjligt att täfla med Amerika 

på den europeiska marknaden. 

Under der att år 1879 från Odessa och Nicolaieff utfördes 11 1/2, millioner 

tschetwert spanmål, har under år 1880 ej utförts mer än från Odessa 

3,800,000 tschetwert och från Nicolaieff 1,700,000 tschetwert. Den utförsel 

som egt rum år 1880 förskrifver sig dessutom från qvarvarande förråd 

från år 1879. 

Om det förflutna året sålunda varit olycksbringande för land och folk, har 

detta dock varit beroende på en öfvergående orsak, men värre är, att det blir 

mer och mer klart, att landet är allvarsamt hotadt genom den amerikanska 

konkurrensen som hotar att helt och hållet utestänga den ryska spanmålen från 

Europas marknader. 

Robert Wilkins.

Havre den 31 mars 1881. 

219 

Frankrike. 


De forenede Rigers Skibsfart paa Generalkonsulatdistriktet i de tvende 

sidstforlöbne Aar fremgaar af fölgende Tabeller: 

1. Den svenske Skibsfart. 

2. Den norske Skibsfart.

220 

Samlet Drægtighed af de til Generalkonsulatet i de tvende sidste Aar ankomne 

og afgaaede ladede svenske og norske Fartöier: 

Bruttofragter optjente i de tvende sidste Aar af de til Distriktet ankomne 

og afgaaede svenske og norske Fartöier: 

1879 18,182,522 Frcs. 

1880 19,268,085 » 

Mere i 1880 1,085,563 Frcs. 

Den svenske og norske Skibsfart paa Distriktet tiltog i Aaret 1879 med 

335 Fartöier til en Drægtighed af 129,912 Tons, hvilken betydelige Forögelse 

for en Del havde sin Grund i, at tvende nye Havne (Dunkerque og Gravelines) 

fra 1ste Januar 1879 bleve indlemmede i Generalkonsulatets Distrikt. I afvigte 

Aar er vor Skibsfart end yderligere steget med 180 Fartöier til en Drægtighed 

af 58,370 Tons, hvoraf 11,741 Tons falder paa den svenske Skibsfart og 

46,629 Tons paa den norske. Denne Stigning viser sig i næsten alle Havne 

i Distriktet, men navnligen i Dunkerque og Dieppe, og det er hovedsagelig 

alene i en Havn, Caen, at en Tilbagegang har fundet Sted, som fortjener 

at nævnes. 

Den for offentlig Regning i Distriktet opkrævede Konsulatafgift af svenske 

og norske Fartöier udgjorde 

i 1878 24,669 Frcs. 

1879 30,897 » 

1880 33,734 » 

Sammenlignet med de nærmest forudgaaende Aar stillede Trælastfragterne 

sig bedre i 1880. Fra Hernösand og Sundsvall til Havre betaltes ved Fartens 

Aabning 53 à 54 Frcs. med 5 % pr. Pet Stand.; ved anden Reise vare 

Fragterne vel nede i 52 Fros., men senere indtraadte en Stigning, saaledes at 

de mod Sæsonens Slutning hertil ankomne Fartöier havde eu Fragt af 60 

Frcs. I indeværende Aar er i Caiais, efter hvad Vicekonsulen har oplyst, 

nærmest paa Grund af de derværende större Beholdninger af Trælast og langt 

ringere Indkjöb end sædvanligt, bleven sluttet til 49 Frcs. fra nedre Golf. 

De til Havre i f. A. fra Canada ankomne Fartöier havde i Fragt 80 à 82 

Frcs. pr. Stand. Petroleumsfragterne vare i Gjennemsnit kun lidt over 3 sh. 

pr. 40 gallons. Kornfragterne fra de forenede Stater varierede fra 4 sh. 4 d 

til 5 sh. 4 d pr. Quarter Hvede og de almindelige Bomuldsfragter vare fra 

New Orleans 11/16 cent pr. % fra Galveston 12 & 13/16 og fra Charleston 

14/16. Fragterne fra Vestindien hertil med Farvetræ varierede fra 50 til 55 

Frcs. pr. 1,000 Kilos eller i Gjennemsnit 51 1 /,, medens disse Fragter i Aaret 

1879 i Gjennemsnit ansættes til Frcs. 53.

221 

Antallet af forliste og nödlidende svenske og norske Sömænd, som understøttedes 

af Generalkonsulatet i f. A., udgjorde 51, hvorhos 21 syge Sömænd 

efterlodes hersteds til Konsulatets Omsorg. De til samme havte Udlæg belöb 

sig til 7,650 Frcs. I 1879 var Antallet i det Hele 102 og de gjorte Udlæg 

belöb sig til 8,885 Pres. 

Af Paamönstringer og Afmönstringer udfortes ved Generalkonsulatet 

i 1880. i 1879. 

Paamönst. Afmönst. Paamönst. Afmönst. 

for svenske Fartöier 39 35 59 65 

» norske B 481 457 516 505 

Adgangen til at hjemsende Pengebelöb gjennem Generalkonsulatet benyttes 

for hvert Aar i stigende Omfang af hertil ankomne Sömænd. I Aaret 1876 

hjemsendtes herfra af svenske og norske Sömænd ialt 9,749 Kroner, medens 

Belöbet i f. A. udgjorde: 

Hjemsendt af 97 svenske Sömænd 14,473 Kr. 

af 167 norske » 17,823 » 

Tilsammen 32,296 Kr. 

I f. A. blev besörget hjemsendt Efterladenskab efter 11 afdöde svenske 

og norske Sömænd, hvoriblandt Penge til samlet Belöb 1,138 Kroner. I 1879 

hjemsendtes af Generalkonsulatet for 29 Sömaond, der i Penge havde efterladt 

3,237 Kroner. 

I frivillige Bidrag til herværende Sömandskapel indbetaltes paa Generalkonsulatet 

et samlet Belöb af 1,407 Frcs. 

sendtes i samme Öiemed 398 Frcs. 

Fra Vicekonsulen i Honfleur ind 

Römning foregik i f. A. fra svenske og norske Skibe i Havre i det 

Omfang, som fölgende Tabel udviser: 

altsaa tilsammen fra svenske og norske Fartöier 54. Det samlede Antal var 

i 1878 82 og i 1879 51. Tvende fra norske Skibe römte norske Sömænd, 

der forst paagrebes efter vedkommende Fartöiers Afreise, hjemsendtes efter 

Konsulatets Foranstaltning og bleve ilagte den ene Fængsel paa sædvanlig 

Fangekost i 80 Dage og den anden Vand og Bröd i 10 Dage. 

Skibsfarten paa Havre — den franske Kystfart medregnet — udgjorde i 1880 

under fransk Flag 3,809 Fartöier drægtig 680,075 Tons 

under fremmed » 2,614 » » 1,587,408 » 

Tilsammen 6,423 Fartöier drægtig 2,267,483 Tons 

Sammenlignet med Aaret 1879 udviser forrige Aar en Stigning af 208 

Fartöier og 73,586 Tons. Paa det franske Flag falder en Forögelse af 19,832 

og paa fremmede Flag af 53,754 Tons. 

Den i Havre hjemmehørende Handelsflaade udgjorde:

222 

Seilskibe Dampskibe 

i 1871 327 drægtig 115,643 Tons, 65 drægtig 22,080 Tons 

og i 1880 183 i) 47,142 » 103 s 63,415 » 

af hvilke 103 Dampskibe 30 kun benyttes til Bugsering i Havnen, paa Reden 

og i Seinen. 

I Löbet af de sidste 10 Aar er altsaa 

Antal. Tons. 

Seilskibe, aftaget 144 68,501 

Dampskibe, foröget 38 41,335 

Forringelse i det Hele 106 27,166 

Ved at omtale den Hurtighed, med hvilken Havres Handelsflaade er aftaget, 

bemærker et af Stedets, Blade: »Man kan heraf se, at det var paa den 

höie Tid at Forholdsregler toges, for at bevirke Forandring i denne beklagelige 

Tilstand, og det er dette, som den nys udkomne Lov sur la marine marchande 

utvivlsomt vil gjöre.» 

Handelskammeret i Havre har i den for forrige Aar meddelte Oversigt 

over dets Virksomhed, som sædvanligt, navnligen beskjæftiget sig med Stedets 

Havn. Havres Fremtid beror paa de större eller mindre Lettelser, som kan 

ydes Handel og Skibsfart, og ligeoverfor Konkurrencen med fremmede Havne 

samt de Fremskridt, som overalt gjöres, har man aabent Öie for Nödvendigheden 

af at anspænde alle Kræfter. Adskilligt er udrettet i det forlöbne Aar, 

men Meget staar endnu tilbage. Efter flere Aars Rivninger mellem de tvende 

rivaliserende Byer Havre og Rouen, der i mange Punkter have forskjellige 

Interesser, blev ved Lov af 19:de Juli f. A. fattet Beslutning om Anlæg af en 

Kanal fra Havre til Tankarville, et Anlæg, som antages at. komme til at udöve 

en betydelig Indflydelse paa Havres kommercielle og maritime Udvikling. 

Uagtet de store Udgifter, forskjellige Anlæg og Foranstaltninger medföre for 

Handelskammeret, har dog dette i afvigte Aar seet sig istand til fra l:ste 

August af at foretage en Nedsættelse af omkring 30 % i den Afgift, samme 

oppebærer af alle hertil ankommende Fartoier under Navn af droit de péage. 

En anden for Skibsfarten heldig Foranstaltning, der ogsaa skyldes Handelskammerets 

Initiativ, er sat i Verk i afvigte Aar, nemlig en ikke uvæsentlig 

Reduktion i de betydelige Afgifter, som efter Tarifen af 1838 have været 

erlagte til de her ansatte Skibsmæglere. Blandt andre for Havres Udvikling 

nyttige Foranstaltninger, som Handelskammeret energisk har arbeidet for i det 

forlöbne Aar, kan nævnes Udvidelser i Havres Jernbaneforbindelser navnligen 

med det nordlige Frankrige, en Bro over Seinen for at erholde en direkte 

Forbindelse med den nedre Del af Normandie og Bretagne, samt endelig 

Oprettelse af et nyt Departement (Seine Maritime) med Havre som Hovedstad 

— en Sag, som her paa Stedet omfattes med megen Varme og om hvis heldige 

Udfald man nærer de bedste Forhaabninger. 

Til Oplysning om de extraordinære Havnearbeider, der for Statens Regning 

foretages i Konsulatdistriktet, hidsættes en Tabel, der viser hvad heriil 

var anvendt ved Udgangen af 1880. 

Anvendt ved Ud- 

Årbeide: Paabegyndt, gangen af 1880. 

Dunkerque: Nyt Bassin og Uddybning af Indlob m. v. 1876 11,880,000 Frs. 

Caiais: Nyt Bassin og Bassin de chasses 1876 6,958,900 » 

Boulogne: Port en eau profonde 1879 2,674,400 » 

Rouen: Forlængelse af Kaier 1880 1,207,800 » 

Havre: Fuldendelse af tvende Bassins samt... 1874 og _ . 

Paabegyndelsen af et 9:de Bassin 1880 6,076,700 »

223 

Honflcur: Opforelse af 4:de Bassin og Bassin de 1873 og 

chasses 1879 " 5.689,400 Frs. 

Cherbourg: Forbedringer 1880 100,000 » 

Store Havnearbeider ere saaledes satte i Gang og ville i et længere Tidsrum 

komme til at foregaa i de fleste Havne i Distriktet. Under disse Forhold 

har Skibsfartens Stigning i enkelte Havne og specielt Dunkerque og Caiais 

bevirket, at der til visse Tider af Aaret har manglet tilstrækkelig Plads til at 

modtage ankomne Fartöier og anbringe dem ved Kai. Vicekonsulen i Dunkerque 

har herom bemærket, at Skibsfartens betydelige Forögelse i afvigte Aar 

— henved 90,000 Tons, hvoraf omtrent 21,000 falder paa det svenske og 

norske Flag, gav Anledning til endel Vanskeligheder og Reklamationer i Maanederne 

Juni og Juli betræffende Plads ved Kai og Udlosning i Bassinerne, 

som længe have været utilstrækkelige. Da imidlertid Overbestyrelsen af 

Havnearbejderne nu har stillet til Disposition et nyt Bassin, der foier 550 

metres Kai til de allerede existerende 1,650 metres og derhos er forsynet 

med et Slusebassin, som tillader meget dybtgaaende Skibe at gaa ind, tör 

man antage, at disse Vanskeligheder ikke atter gjentage sig eller i ethvert 

Fald betydeligen ville aftage til stor Fordel for Skibsfarten paa Stedet. Det 

nævnte Bassin er forövrigt kun Begyndelsen af de storartede Anlæg, som ville 

gjöre Dunkerque til en Havn, der kan være istand til at maale sig med de 

bedst udstyrede i Udlandet, saaledes som udkræves af Stedets geografiske 

Beliggenhed og den betydelige industrielle Virksomhed, denne Havn er kaldet 

til at betjene. For Caiais Vedkommende meddeler den dersteds ansatte Vicekonsul, 

at Havnearbeiderne skride fremad og at Udvidelsen af det gamle 

Bassin vil være fuldfort i April Maancd. Der vil da, bemærker han, blive 

noget mere Plads at disponere over, saaledes at man for en Del vil kunne 

undgaa Overfyldning i Forhavnen og andre dermed forbundne Ulemper, som 

have fundet Sted i de tvende sidste Aar. 

Den betydelige Skibsfart, de forenede Riger drive paa Frankrige og specielt 

paa Havre, kan ikke andet end henlede Opmærksomheden paa den ovenfor 

nævnte Lov sur la marine marchande. Denne Lov, der har været under 

Behandling i den franske Nationalrepræsentation siden Aaret 1873, mödte i 

længere Tid Modstand fra flere Kanter, idet der blandt andet blev gjort gjældende, 

at det foreslaaede Præmiesystem (prime de l'armement) af fremmede 

Magter kunde blive betragted som en surtaxe de pavillon og udsætte det 

franske Flag for Repressalier. Da jeg ved at afgive Indberetning om Lovens 

Udfærdigelse har havt Anledning til at udtale mig herom, skal jeg indskrænke 

mig til at meddele nogle Oplysninger om den Virkning, Loven viser sig at 

öve til Udvikling af det franske Skibsrederi. »Econotniste Franeais», der 

stadigen har udtalt sig mod det omhandlede Præmiesystem, anförer, at der 

strax efteråt Loven var udkommen blev bestilt flere större Dampskibe til 

Udvidelse af forskjellige Dampskibslinier og Oprettelse af nye paa Amerika, 

Australien, Indien, China og Afrika, hvilke Oplysninger ledsages af fölgende 

Bemærkninger: »Det er med Tilfredsstillelse, at vi gjöre opmærksom paa 

den Udvikling, der allerede finder Sted i den maritime Industri som Fölge af 

den nylig udkomne Lov sur la marine marchande. Naar Statens Penge skulle 

anvendes hertil, er det vel at dette sker paa en fordelagtig Maade. Hidtil 

synes det at være Dampfarten, som mest vil benytte sig af de Fordele, Loven 

tilbyder. Det nye Materiel, der skal benyttes til de nævnte Entrepriser, vil 

næsten alt blive konstrueret i Frankrige, som Fölge af at i Udlandet byggede 

Skibe kun have Ret til Halvdelen af den bestemte Præmie. Det vil saaledes

224 

blive nödvendigt at reorganisere Værfterne og bygge nye. Det er en fuldstændig 

Gjenfödelse af Sofartsindustrien, som foregaar, og det er at onske, at 

den vil blive af lang Varighed og fortsættes, naar Oieblikkets Krav ere tilfreds 

stillede.» — Blandt forskjellige Entrepriser, som ville blive satte i Gang 

i Havre, kan nævnes, at der er dannet et Selskab kaldet »compagnie commerciale 

de transport à vapeur français», som skal anskaffe 7 Dampskibe af henved 

3,000 Tons Drægtighed til en Linie paa Vestindien og New Orleans 

hovedsagelig bestemt for Emigranter og Varetransport. Dersom disse Dampskibe, 

som paatænkt, bygges efter en af Marineministeriet approberet Plan, i 

hvilket Tilfælde Præmien efter Loven forhöies med 15 %, antager man, at 

Stateunderstöttelsen vil komme til at udgjöre 10 % af Skibenes Værdi, i modsat 

Fald ansættes den til 9 %. Selv om Fragtfortjenesten kun dækker Udgifterne, 

vil altsaa Præmierne være fuldt ud tilstrækkelige til at gjöre Foretagendet 

til en meget lönnende Entreprise især i et Land, hvor Rentefoden er 

lavere end andetsteds. Præmieloven vil naturligvis ogsaa foranledige Bygning 

af Seilskibe. En Skibsreder her paa Stedet lader saaledes bygge i Honfleur 

9 Seilskibe af 900 Tons Drægtighed bestemte til Fart mellem Havre, Cochinchina 

og Antillerne; Overenskomst er allerede afsluttet med Marinebestyrelsen 

om Transport af det Materiel, som Regjeringen oftere afsender til den franske 

Koloni. Et her udkommende Blad, der meddeler disse Oplysninger, bemærker, 

at det var kommen derhen i Frankrige, at Penge, som erholdtes med Lethed 

til alleslags industrielle Selskaber, ofte mere eller mindre eventyrlige, ganske 

havde vendt sig fra maritime Anliggender. Men efteråt Loven sur la marine 

marchande er udkommen, vil heri indtræde et Omslag, saa at det nu vil blive 

de maritime Associationer, som komme til at blomstre. 

Trælastindforselen til Distriktet udgjorde i de tvende sidste Aar: 

1879 1880 

Fra Sverige 121,457 124,848 Pet. Stand. 

» Norge 20,929 30,022 » » 

» Rusland 33,427 52,053 » » 

» Amerika 10,379 22,226 » » 

» Preussen 5,991 4,896 » » 

192,183 234,045 Pet. Stand. 

Indforselen er fölgelig i f. A. tiltaget med næsten 42,000 Stand., hvoraf 

falder paa Rusland 18,526 Stand., paa Amerika 11,847 og paa Norge 9,093. 

Det er i Honflenr, Dieppe, Dunkerque og Havre at den betydeligste Stigning 

har fundet Sted. Der indförtes nemlig i f. A. til de forskjellige Havne i 

Distriktet i Pet. Stand.:

225 

Af den hele Trælastindförsel i 1880 foregik: 

140,490 Standards under norsk Flag 

32,433 » svensk » 

61122 > » fremmed» 

Af planchettes brutes indfortes hovedsagelig til Havre, Honfleur og Dieppe 

13,828 Stand. I Aaret 1879 indförtes af frises à parquet til dette Distrikt, 

i hvilket findes mange Sagbrug, hvor disse forarbeides, ialt kun 1,485 Stand. 

Indforselen heraf har i f. A. været noget större, nemlig: 

til Dunkerque 142 Stand. 

» Calais 27 » 

» Boulogne 925 » 

» St. Valery sur Somme 63 » 

» Havre 630 

» Rouen 70 

» Dieppe 382 » 

ialt 2,239 Stand. 

Den væsentlige Prisforhöielse, som fandt Sted i Marts Maaned f. A., har 

i det Hele taget holdt sig, om Priserne end mod Aarets Slutning ikke vare 

saa faste som tidligere. Beholdningerne angives overalt i Frankrige at være 

större end sædvanligt paa denne Tid af Aaret, paa nogle Steder endog en 

Halvpart mere end i tidligere Aar; som Fölge heraf holde Importorerne sig 

tilbage, og Begjæret er ikke saa aktivt, som det pleier at være ved Fartens 

Aabning. Vicekonsulen i Dunkerque udtaler den Mening, at der kan forudsees 

en ringere Indftirsel i indeværende Aar, forsaavidt Beholdningerne ikke maatte 

finde en meget hurtig Afsætning ved at der til Exempel maatte opstaa Spörgsmaal 

om særdeles betydelige Byggearbeider i Forening med noget lavere Priser 

i Norden. I samme Retning har ogsaa Vicekonsulen i Caiais udtalt sig. 

Sidstnævnte Vicekonsul har oplyst, at der i afvigte Aar indförtes til Calais 

737 Stand. Pitch Pine samt for förste Gang 400 Stand. Spruce fra Canada. 

Prisen var lav, men Kvaliteten lod meget at önske, og han tror ikke, at denne 

Slags Last vil blive sögt i Distriktet. Vicekonsulen i Rouen henleder paa sin 

Side Opmærksomheden paa, at der derhen er indfort fra Canada næsten 1,400 

Stand.; han nærer Frygt for, at den kanadiske Last vil blive en farlig Konkurrent 

for den östersöiske. 

Den franske officielle Statistik viser, at Indforselen til Frankrige af bois 

à construire i de sidste 5 Aar har været i hurtigt Stigende. 

være indfort i 

1876 for 130 MUL Frcs. 

Der opgives at 

1877 » 150 » 

1878 165 » 

1879 » 172 » 

1880 » 205 » 

» 

» 

» 

De Indförselsartikler, som for sidstnævnte Aar opföres med höiere Værdi 

end Trælast, ere: Kornvarer (796 Mill.), Vin (285 Mill.), Uld (329 MOL), 

Silke (332 Mill.). Af Bomuld, der stadigen har været opfort med 200 Mill. 

og derover, er i 1880 indfort for 204 Mill., altsaa lidt mindre end Værdien 

af samme Aars Trælastimport. 

Indforselen af Træmasse til Havre udgjorde: 

1879. 1880 

fra Sverige 1,840.000 Kg. 1.983,368 Kg. 

» Norge 496,000 » 1,076,102 » 


226 

Medens Indforselen fra Sverige af denne Artikel ikke udviser synderlig 

Forandring, er den norske Import fra et mindre Belöb i 1879 næsten steget 

til samme Tal som i 1878, da den udgjorde 1,128,000 Kg. Vicekonsulen i 

Dunkerque har oplyst, at der i f. A. förste Gang foregik direkte Indförsel til 

Stedet af Træmasse, idet der under fransk Flag ankom fra Skien 2,114 Sække 

med 165,330 Kg. 

Af Træpap og Papir indförtes i afvigte Aar til Havre 891,303 Kg. 

Heraf kom fra: 

Sverige. Norge. 

Træpap 49,950 Kg. 43,327 Kg. 

Skrivpapir 42,317 » 3,603 » 

Omslagspapir 11,599 » — B 

Fyrstikker. Heraf indförtes i f. A. til Havre for en Værdi af Frs 136,015, 

hvoraf fra Sverige for 5,100 Frs. og fra Norge for 4,200. I 1879 indförtes 

fra Sverige for 3,035 Frcs., hvorimod der ikke fandt nogen Indförsel Sted 

fra Norge. 

Arbeider af Træ. I f. A. indförtes til Havre fra Sverige Döre og andet 

Snedkerarbeide til en Værdi af 103,221 Frcs. Desuden indförtes af Hjulmagerarbeide 

20,000 Kg., af Aarer og Aareemner 6,000 Kg., hvilke sidstnævnte 

Artikler efter Handelstraktaten med Frankrige indgaa toldfrit. 

Beg og Tjære. I Aaret 1879 indförtes under da gjældende lave Pris til 

Dunkerque 4,587 Tönder Tjære fra Sverige samt 2,200 Tönder fra Finland. 

Som Fölge af den större Beholdning samt en Prisstigning i Sverige af 2 à 3 

Frcs. pr. Tönde aftog Indforselen fra Sverige i 1880 til 1,710 Tönder, medens 

Importen fra Finland forögedes til 2,360 Tdr., ligesom der indförtes 50 Tdr. 

fra Archangel. Af Beg Indförtes til Dunkerque 350 Tönder fra Finland og 

500 Tönder fra Archangel. 

Huder og Skind. Heraf Indförtes til Havre i f. A. 238,590 Kg. fra 

Sverige og 1,754 Kg. fra Norge. Den samlede Indförsel her til Stedet steg 

op til 18,531,243 Kg. 

Animalske Olier. Af Hvalolie indförtes i 1880 fra Norge 581,206 Kg., 

medens Indforselen til denne Plads udgjorde 1,279,453 Kg. Med hollandsk 

Dampskib fra Rotterdam förtes hid 468,452 Kg. norsk Tran, hvorimod kun 

nogle mindre Partier indförtes direkte. 

Öl. Heraf indförtes fra Norge i f. A. til Havre 32,725 Litres, af hvilket 

Kvantum dog kun omtrent 5,000 forblev i Landet; det övrige blev dels 

reexporteret til oversöiske Pladse dels anvendt til Skibsproviant. Den samlede 

Ölimport til Havre udgjorde i f. A. 319,878 Litres. 

Havre. Fra Sverige indförtes i f. A. her til Stedet 22,306,900 Kg., 

hvoraf omtrent 18 Mill. med svenske Fartöier. Fra andre Lande kom 

27,141,500 Kg. og deraf 4,000,000 under svensk Flag. Da Havreimporten 

hertil fra Sverige i 1878 udgjorde 36 Mill. 

og i 1879 » 29 » 

har den været i jevnt Aftagende. 

Til andre Havne i Distriktet var Indforselen af svensk Havre i f. A. 

fölgende : 

Rouen 30,632,400 Kg. hvoraf under svensk Flag 

22,700.000 » I 1879 indförtes paa det nærmeste samme Kvantum. 

Honfleur ... 2,330,000 > 

Boulogne ... 205,000 » Under SVensk flag 

Caen 8,856,000 » hvoraf under svensk Flag 6,531,000. 

Paa fremmed Havre noteredes hersteds i forrige Aar fölgende Priser:

227 

Is. Ligesom i Aaret 1879 var Isindförselen til Distriktet i f. A. af ringe 

Betydning. Der indförtes af denne Artikel til 

Havre 1,317 Tons 

Calais 1,577 » 

Boulogne 1,121 » 

4,015 Tons 

Indförselen, der i 1879 udgjorde mellem 5- og 6,000 Tons, er saaledes 

yderligere aftaget i 1880. 

Kobber. Heraf indförtes i 1880 til Havre 11,069,890 Kg., i hvilken 

Indförsel Sverige deltog med 171,886 Kg. 

Til Dunkerque blev fra Vigsnæs i Norge indfort 1,167,000 Kg. Kobbermalm 

samt 16,593 Tons Svovelkis bestemt til de kemiske Fabriker i Departement 

du Nord. Denne Indförsel har, ligesom i 1879, sysselsat flere norske 

Dampskibe. 

Jern og Staal. Importen af Jern og Staal til Havre udgjorde i 1880: 

Den samlede Indförsel til Havre af Jern og Staal udgjorde fölgelig 

9,124,357 Kg., hvoraf 4,743,230 indförtes fra Sverige og 37,306 fra Norge; 

52 % af den hele Import kom saaledes fra Sverige. I 1879 var Jernindlurselen 

til denne Plads 9,265,000 Kg., hvoraf kom fra Sverige 6.685,000 eller 

72 % . Indforselen fra Norge i de tvende sidste Aar er uden Forandring.

228 

Iffolge vedkommende Vicekonsulers Indberetninger indförtes i f. A. af 

svensk Jern: 

til Dunkerque 1,377,519 Kg. 

» Caiais 350,000 » 

» St.ValérysurSomme 40,000 » 

» Rouen 410 ' 021 » 2,177,540 Kg.. 

medens Indforselen i 1879 til Dunkerque, Caiais, Rouen, 

Tréport, Dieppe, Honfleur og Caen opgaves til 4,216,000 » 

Af de meddelte Oplysninger fremgaar, at Indforselen af svensk Jern og 

Staal i f. A. udgjorde til Havre 4,743,230 Kg. 

til Vicekonsulaterne 2,177,540 » 

tilsammen 6,920,869 Kg., hvilket sammenlignet metl 

Indforselen i 1879 udviser en Formindskelse af næsten 4 Mill. Kg., hvoraf 

den ene Halfpart falder paa Havre og den anden paa Vicekonsulaterne. 

Til Havre og Dunkerque indförtes i f. A. mindre Partier Jernmalm fra 

de forenede Riger, nemlig til Havre fra Sverige 52 Kg. og fra Norge 120 

Kg., samt til Dunkerque fra Sverige 25,569 Kg. Der foregik til Dunkerque 

en betydelig Indförsel af Jernmalm fra Algier, Spanien, Belgien og England, 

ialt til Belöb 113,390 Tons. 

Priserne paa svensk Jern, der i afvigte Vaar undergik en væsentlig Forbedring, 

dalede atter i den sidste Halvdel af Aaret, saaledes som fölgende Prisopgaver 

udviser: 

Januar. Februar—Mai. Juni. Juli—Okt. Nov. Decbr. 

Smedet Jern: 27 à 29 30 à 31 29 26 25 25 Frs. 

valset » 25 à 27 30 28 25 23 à 24 23 » 

Jern i Bundter: 34 à 37 35 à 36 30 — 26 à 27 » 

pr. 100 Kg., Fragt og Indførselstold ikke medregnet. 

Hö. Mindre tilfredsstillende Udfald af Hösten i endel af Normandie i 

Aaret 1879 bevirkede nogen Indförsel til Havre af Hö i afvigte Aar. Der 

ankom hid 624,651 Kg., hvoraf fra Sverige 49,382 og fra Norge 528,255. 

Efter den franske Handelsstatistik föies hertil en kort Oversigt over de 

forenede Rigers Udförsel til Frankrige og Indförsel derfra i Aarene 1877, 78 

og 79. 

Udforselen fra Sverige til Frankrige er i nævnte Aar steget ganske betydeligt, 

medens Udforselen fra Norge omtrent har været uforandret. Indforselen 

fra Frankrige saavel til Sverige som Norge er derimod i samme Aar aftaget 

stærkt. Der opgives at være udfort til Frankrige: 

fra Sverige. fra Norge. 

1877 for en Værdi af 56.7 Mill. Frcs., for en Værdi af 26.9 Mill. Frcs. 

1878 » » » » 76.4 > » » » » 28.7 » > 

1879 » » » » 86.2 > » » » » 27.0 » » 

og indfort fra Frankrige: 

til Sverige. til Norge. 

1877 for en Værdi af 13.3 Mill. Frcs., for en Værdi af 13.2 Mill. Frcs. 

1878 » » » » 7.1 » » » » > > 8.5 » » 

1879 » » » » 7.0 » » ,» » » » 5.9 » » 

De vigtigste Artikler, der i 1879 udförtes til Frankrige, vare:

229 

fra Sverige. fra Norge. 

Trælast til en Værdi af 60.7 Mill, Trælast til en Værdi af 19.0 Mill. 

Havre » » » » 16.6 Rogn » » 2.6 

Jern » » » 6.0 » Mineralier » » 1.2 » 

Fisk » » 0.9 

Der indförtes i samme Aar fra Frankrige: 

til Sverige. til Norge. 

Brændevin og Likör for 1.7 Mill., Lin og Hampelærred for 1.0 Mill. 

Vin » 1.1 » Raff. Sukker » 0.9 » 

Kaffe » 0.6 Kaffe » 0.7 

Raff. Sukker » 0,5 » Vin » 0.4 

Brændevin og Likör » 0.3 

Som omhandlet ved tidligere Leiligheder er der, naar det franske Sildefiske 

fra Kanalhavnene har været utilstrækkeligt, Anledning til at indföre nogle 

Ladninger Sild fra Norge. Den seneste Indforsel heraf var i Jannar Maaned 

1879, da der til Boulogne og Fécamp blev afskibet henved 12,000 Tönder. 

Men i de tvende sidste Aar har det franske Sildefiske været saa rigt, at der 

endog har fundet TJdförsel Sted. Der opgives saaledes udfort i f. A. fra Boulogne 

og Fécamp til Sverige 7,800, til Norge 3,410 og til Havne i Östersöen 

3,000 Tönder. 

Foruden at de franske Torskefiskerier ere beskyttede mod enhver Konkurrence 

gjennem excessive Toldsatser, tilstaaes der som bekjendt ogsaa en direkte 

Understöttelse af Statskassen i Henhold til den gjældende Lov om BPrimes 

aux grandes pêches maritimes». Loven gives for et Tidsrum af 10 Aar ad 

Gangen og har gjentagne Gange været fornyet; den nugjældende Lov, der udlober 

den 30te Juni d. A., er allerede ved Lov af 16de Decbr f. A. bleven 

forlænget til 30te Juni 1891. Til Udredelse af Præmierne har man i de 

sidste Aar pleiet at opföre paa Budgettet 1,700,000 Frcs.; hvis dette Belöb 

viser sig utilstrækkeligt til Bestridelse af de lovbestemte Præmier, forlanges en 

Tillægsbevilgning. For Aaret 1880 er nylig hertil begjært et foröget Tilskud 

af V, Million. 

I en nylig offentliggjort Rapport, afgiven af Chefen for de franske Orlogsskibe, 

som have Station under Island i den Tid, det franske Torskefiske foregaar, 

findes endel Bemærkninger om det tilsvarende Fiskeri, der foregaar paa 

Kysten af Norge samt om Umuligheden af paa udenlandske Markeder at konkurrere 

med den i Norge præparerede Fisk,, af hvilke Bemærkninger hidsættes 

fölgende Uddrag: 

»Det er utvivlsomt, at de norske Kyster vilde kunne forskaffe vore Fiskere 

et fördelaktigt Fiske i de förste Maaneder af Aaret, forinden Fiskeriet 

under Island endnu er begyndt, hvilket ogsaa tilstrækkeligen er godtgjort ved 

de gjorte Forsög. De Farer, Seilladsen frembyder i Vintermaanederne, ere 

vistnok en alvorlig Hindring, og der vilde hertil udfordres vel udrustede Fartöier, 

men de væsentligste Vanskeligheder, vore Fiskere vilde have at overvinde, 

hvis de indfandt sig paa den norske Kyst i större Mængde, vilde være af en 

anden Art. De vilde blive nödte til at forandre Fangstredskaberne og optage 

de norske Fiskeres Sædvaner. Disse tilbringe ikke Natten paa Havet, men 

reise ud hver Morgen. Hvorledes kunde det lade sig gjöre for en Flotille af 

Fartöier, selv om de fiske udenfor den noget godtykkeligen bestemte Grændse 

af 11 Km., at drive om de lange Vinternætter i et Farvand, hvor de utsatte 

Garn og Liner optage en Udstrækning af flere Hundrede Km.! Dette er den 

störste Vanskelighed, som Fiske i Norge frembyde for vore Fartöier.

230 

»Derimod vilde det være at önske, at vore Redere vilde optage Nordmændenes 

Maade at fiske paa med Liner og Garn og gjöre Forsög hermed under 

Island. Især vilde dette være fordelagtigt, hvis det forholder sig, som Nordmændene 

paastaa, at de fedeste Torske ikke bide paa Krog. Det anföres, at 

210 Torsk tagne i Garn give en Hektolitre Lever, medens man for at erholde 

samme Kvantitet maa anvende 360 Torsk fanget paa Krog.» 

»I de sidste Aar have Fiskeexpeditionerne kun givet Rederierne ringe 

Udbytte. Det er ikke Fisk, som har manglet, men Afsætningen er aftaget i 

Frankrige, navnligen i den sydlige Del af Landet, der er det fornemste Marked 

for la morue, som Fölge af at Forbrugsevnen er formindsket ved de Ødelæggelser, 

Phylloxéra har foretaget. Og i Udlandet kunne vi ikke udholde den 

norske Konkurrence, hvilket ogsaa gjælder for Tran og Rogn; trods Indförselspræmien 

for de franske Redere af 20 Frcs paa Rogn indföre vi fra Norge omtrent 

alt, hvad der er at erholde.» 

»Det er ikke vanskeligt att fatte Grunden til, at de norske Fiskere kunne 

udfore Torsk præpareret til Klipfisk eller Loberdan til en ringere Pris, end 

de samme Produkter sælges her i Landet. Vi fiske flere hundrede Mil fra vort 

Land og fölgelig paa en langt kostbarere Maade end Nordmændene, som kunne 

fiske paa egne Kyster i smaa Baade med 6 à 8 Mands Besætning, til hvis 

Komando specielle Kundskaber ikke kræves. Den franske Reder har ved Fangstgevinsten 

at dække Renter af den anvendte Kapital, som for et nyt Fiskerartöi 

kan stige til 60- à 70,000 Frcs., Renter af Udrustning, der for et större 

Fartöi kan ansættes til 20,000 Frcs., Assurance 6 à 7 % og endelig den Anpart, 

-der tilfalder Föreren, som maa lönnes godt, da Alt er lagt i hans Hænder. 

Med Hensyn til Fisket have Nordmændene Fordele, som den franske Fisker 

ikke kjender. Hjemkomsten til Havn hver Aften tillader en öieblikkelig 

Tilberedelse af Fisken, og som Fölge heraf er Produktet bedre. Intet gaar 

tabt, selv Fiskehovedernc benyttes til Kvægfoder eller Guano. Tran, der udvindes 

af frisk Lever, er af bedste Kvalitet. Ved det norske Vinterfiske falder 

megen Rogn, medens Kvantiteten kun er ringe paa den Tid, Fisket under 

Island foregaar.» 

»Uagtet de norske Fiskerier ikke understöttes af Staten, men tvertom have 

at erlægge Udförselstold samt enkelte om end lidet betydelige Afgifter, er det 

umuligt for de franske Redere at optage Konkurrencen med de norske Fiskeprodukter 

paa de europeiske Markeder, og det franske Marked kan kun bevares 

for dem ved Hjælp af en höi Beskyttelsestold, der for Klipfisk udgjör 48 Frcs. 

pr. 100 Kg. Denne Toldsats vil, naar den nye Tarif Général kan sættes i 

Kraft, ogsaa bringes i Anvendelse paa Stokfisk, der nu kun har at erlægge 10 

Frcs. Da Stokfisk ikke kan præpareres i Frankrige, men synes at være en Specialitet 

for Lofotöerne, er Grunden til denne Toldforhöielse fornemmeligen, at 

man vil sikre sig mod at Klipfisk indföres under Navn af Stokfisk.» 

Rapporten slutter med at henlede Opmærksomheden paa enkelte Forholdsregler, 

som autages i nogen Grad at ville bunne bidrage til en Forbedring i 

den prekære Tilstand, i.hvilken det franske Klipfiskmarked anföres at befinde 

sig, nemlig: 

1) at söge at formaa Rederierne i Bretagne til at optage den Sædvane, 

som fölges paa Fiskefartöier fra Dunkerque og Boulogne, at præparere Fisken 

i Tönder istedetfor en vrac; 

2) at bevæge Redere, der udruste for Island, til om ikke at begynde 

Fisket paa Kysten af Norge, saa dog idetmindste gjöre Forsög under Island med 

saadanne Liner og Garn, som de norske Fiskere benytte.

231 

Frankrigea Indförsel og Udförsel udgjorde i f. A. sammenlignet med Aaret 

1879: 


Indförsel 4,907 Mill. Frcs 4,595 Mill. Frcs. 

Udförsel 3,400 » » 3,231 » » 

Indförselen er altsaa i 1880 steget over 300 Mill., hvoraf paa NæringsstofFe 

falder for 145 Mill. og paa Raastoffe 111 Mill. Kornindförselen aftog 

betydelig, efteråt det var bleven bekjendt, at forrige Aars Höst vilde give el 

tilfredsstillende Resultat, især hvad Kvalitet betræffer, men Indförselen heraf 

har desuagtet belöbet sig til 796'/2 Mill. Frcs. eller kun 60 Mill. mindre 

end i 1879. Af Vin indförtes i 1879 for 121 Mill. Frcs., men i 1880 for 

285 Mill. I Gjennemsnit for de 10 Aar 1870—79 har Vinhösten i Frankrige 

givet et Udbytte af 52 Mill. Hectolitre. For 1880 anslaaes den til 30 

Mill. Hectolitre eller omtrent 4 Mill. mere end i Aaret 1879, men der er 

fremdeles en Deficit tilstede af 22 Mill. Hectolitre. Grunden til at Vinhösten 

har været bedre i 1880 er, at Produktionen forholdsvis har været meget tilfredsstillende 

i de Departementer, som ikke i nogen synderlig Grad ere angrebne 

af Phylloxéra. I Departementerne Aude, Haute Garonne, Pyrénées Orientales, 

Haute Savoie, Tårne og Tårne et Garonne var saaledes Hösten bedre 

end Gjennemsnittet for Decenniet 1870—79, i hvilket findes flere rige Aar. 

Forrige Aars Höst ansees for at være af god Kvalitet; Gjennemsnitsprisen for 

ordinær Vin indkjöbt hos Producenterne er i Regelen höiere end Priserne for 

Aaret 1879. For at udfylde hvad der har manglet i de tvende sidste Aars 

Höst, har man henvendt sig end mere til Udlandet. För Aaret 1878 pleiede 

Vinindförselen ikke at overstige 1 Mill. Hectol., i 1879 hævede den sig til næsten 

3 Mill., og i f. A. har den oversteget 7 Mill. Störsteparten af denne 

Indförsel er kommen fra Spanien, nemlig 5 Mill. Hectol., medens der fra Italien 

er indfort omtrent 17, Mill. Man har i de senere Aar af törrede Druer, 

indfbrte fra Grækenland og Orienten under Benævnelse raisins à boisson, fabrikeret 

en Vin af ringe Kvalitet. Af 100 Kg. af de nævnte Druer erholdes 3 

Hectolitres Vin af 8 à 10° Styrke; efter at være blandet med Vin fra Sydfrankrige 

eller Spanien gaar dette Fabrikat i Handelen som Bordeaux eller 

Bourgogne. At Fabrikationen af denne Slags Vin er i Tiltagende, ses af den 

stærkt stigende Indfbrsel af Druer. Der indförtes nemlig i 1878 omtrent 30 

Mill. Kg., i 1879 steg Indförselen til 51 Mill. og i f. A. til over 78 Mill. 

Hvad der karakteriserer de tvende Aar 1879 og 1880 er det betydelige 

Belöb, med hvilket Landets Indförsel overstiger Udfbrselen. Denne Difference 

udgjorde i 1879 1,364 Mill. Frcs. og i 1880 1,507 Mill. Det er i Hovedsagen 

de tvende ovennvævnte Artikler Korn og Vin, der have fremkaldt denne 

betydelige Forskjel. Medens der i GjennemsDit for Aarene 1872—77 af Kornvarer 

indförtes for 215 Mill. Frcs. aarlig, steg Indförselen i 1879 til det firedobbelte 

Belöb. Indförselen af Vin er steget fra omkr. 25 Mill. Frcs. aarlig 

til 285 Mill. i 1880. Til samme Tid som man i Frankrige paa Grund af 

slet Höst har maattet anvende saa betydelige Belöb til Indförsel af Korn og 

Vin, have de indirekte Skatter til Staten indbragt 170 Mill. mere end paaregnet 

ved sidste Budgets Opgjör. Forbrugsevnen tiltager stadigen i Landet, og 

den Sum, som ved Siden heraf aarligen kan opspares, anslaaes til det betydelige 

Belöb af 3,000 Mill. Frcs. I et Land med saadanne Ressourcer behöver en 

slet Höst ikke at medföre formindsket Konsumtion; den bevirker kun, at en 

Del, af hvad der ellers vilde være opsparet, bliver anvendt til at dække Deficit 

mellem Indförsel og Udförsel.

232 

Antal og Drægtighed af til Frankrige ankomne ladede Fartöier — derunder 

indbefattet la grande pêche — udgjorde i 1880: 

Franske 10,208 drægtige 3,569,543 Tons 

Fremmede 26,264 » 8,403,414 » 

tilsammen 36,472 drægtige 11,972,957 Tons 

Sammenlignet med Aaret 1879 viser dette en Forögelse i Fartöier af 

3,282 og i Drægtighed 1,048,316 Tons, hvoraf falder 

paa det franske Flag 1,046 drægtige 533,667 Tons 

og paa fremmede 2,236 » 514,649 » 

Over Halfparten af den forögede Drægtighed falder altsaa paa det franske 

Flag. Den franske Statistik for 1879 udviser, at folgende fremmede Flag i 

nævnte Aar være stærkest repræsenterede i franske Havne: 

Ankomne ladede Fartöier. 

Antal. Drægtighed. 

engelske 13,676 4,574,635 Tons 

svenske 574 198,103 » 

norske 1,871 663,997 » 

italienske 3,349 748,426 » 

tydske 984 596,904 » 

spanske 1,511 254,609 » 

österrigske 420 181,177 » 

amerikanske 192 177,023 » 

I Aaret 1878 ankom til franske Havne 2,263 svenske og norske Fartöier 

til en samlet Drægtighed af 757,035 Tons. Medens Skibenes Antal i 1879 

steg til 2,445 eller 8 %, forögedes den samlede Drægtighed til 862,100 Tons 

eller 14 %. 

I det nylig forelagte ordinære Statsbudget for 1882 opföres Indtægterne 

med 2,836 Mill. og Udgifterne med 2,818 Mill. Foruden det ordinære Budget 

fremlægges desuden i Frankrige et Budget »sur ressources extraordinaires», i 

hvilket de fornödne Belöb tilveiebringes ved Udstedelse af 3 % amortisable 

Rentes og hvori hovedsagelig opföres, hvad der skal anvendes til »les grands 

travaux publics», et Budget »sur ressources spéciales», der navnligen omhandler 

visse kommunale og departementale Udgifter samt endelig »les budgets, annexés 

rattachés sur ordre au budget général». Da disse trende sistnævnte Budgetter 

tilsammen omfatte en Sum af 1,036 Mill., stiger det franske Statsbudget i 

Virkeligheden til et Belöb af henved 4,000 Mill. I de nye Skatter, som paalagdes 

efter Krigen i 1870 til et samlet Belöb af omtrent 800 Mill. aarlig, 

er siden den Tid foretaget forskjellige Reduktioner (dégrèvements) til et Belöb 

af 300 Mill. De vigtigste af disse ere: 

1878. Nedsættelse i Post- og Telegrafporto ansat til 19 Mill. 

Ophævelse af Afgift paa Sæbe 6 » 

D:o af Afgift paa Befordring med petite vitesse 22 » 

1879. Nedsættelse i Stempelafgift paa Vexler (fra 1 Frcs 50 til 50 

cts. pr 1,000 Frcs.) — 18 » 

Ophævelse af Afgift paa chicorée 5 » 

Forandring i Afgift paa Olie 2 » 

Ophævelse af Stempelafgift paa Postanvisninger 1 » 

Nedsættelse i Beskatning paa »les patentes» 25 » 

D:o i Afgift paa Heste og Vogne 2 »

233 

1880. Ophævelse af Skibsfartsafgift paa Kanaler 3 Mill. 

Nedættelse i Afgift paa Sukker 82 » 

D:o paa Vin 71 » 

Nedsætelse i Afgift paa Vin, der först er traadt i Kraft den 1ste Januar 

d. A., bestaar blandt andet i Bedaktion af den höie Octroi paa Vin paa 

Flasker, saaledea at denne nu er sat til samme Belöb som for Vin paa Fad. 

Hvad der har givet Anledning til denne Reform er, at man for den franske 

Vinexport önsker at opnaa samme Toldbehandling i Udlandet enten Vinen kommer 

fra Frankrige paa Flasker eller Fad, hvilket man ikke kunde vente at 

opnaa, saalænge man i Frankrige selv vedblev at opkræve en betydelig hoiere 

Afgift af Vin paa Flasker. 

Blandt de siden Krigen endnu bestaaende Afgifter, hvis Ophævelse fortrinsvis 

forlanges, er Skat paa Papir, der indbringer 15 Mill., paa Stearin og 

Lys 8 Mill, samt paa Befordring af saavel Passagerer som Varer med grande 

vitesse, en Beskatning, der kan ansættes til 23 % af hvad der betales og indbringer 

Statskassen 73 Mill, om Aaret. I det nu forelagte Budget er der ikke 

bragt nogen Nedsættelse i bestaaende Skatter i Forslag. Det er opgjort med 

et Overskud af 18 Mill., hvoraf 15 Mill, foreslaaes anvendt til Befordring af 

den kommunale Gratisundervisning. Derimod er, i Overensstemmelse med den 

i November Maaned f. A. i Paris afsluttede internationale Overenskomst om 

Udvexling af collis postaux, ved Lov af 3die Marts d. A. for nævnte Postsagers 

Vedkommende ophævet le droit de grande vitesse samt den i Aaret 1872 

indforte Afgift af 10 centimes, der under Navn af droit de statistique opkræves 

af ethvert Colly, som ind- eller udfores, hvorhos endvidere droit de timbre er 

bleven reduceret. Ophævelse og Nedsættelse af disse Afgifter for Postsagers 

Vedkommende antages i Budgetopgjoret at medfore en formindsket Indtægt af 

2 1/4 Mill. Frcs. 

Leith den 29 april 1881. 



H. Bernhoft. 

De Förenade rikenas skeppsfart på distriktet år 1880 inhemtas af följande 

öfversigt: 

Till distriktet ankommo med last från Sverige 124 svenska fartyg om 27.636 tons 

» » » » » ntr. ort 76 » » » 23,837 » 

» » » i barlast » » 96 » » » 23,261 » 


» » » i barlast » » 6 » » » 1,734 » 

» »' » med last » ntr. ort 111 » » » 29,373 » 

» » » i barlast » » 88 » » » 20,117 » 

Till » ankommo med last från Norge 768 norska » »105,003 » 

» » » i barlast » » 63 > » » 7,970 » 

» » » med last » ntr. ort 638 » » »185,841 » o. 2,079'/, k. 1. 

« » » i barlast » » 605 » » »103,677 »

234 

Från distriktet afgingo med l»»t till Norge 552 norska fartyg om 97,553 tons 

» » » i barlast » » 218 » » » 40,056 » och 389 k. 1. 

» » » med last » ntr. ort 634 » » » 122,820 » » 433 » 

» » » i berlast » » 66T » » » 141,489 » » 1,257'/, » 

Hela antalet med last ankomna fartyg utgjorde således 1,606 om 342,317 

tons och 2,0797a k- läster, deraf 200 svenska om 51,473 tons och 1,406 

norska om 290,844 tons och 2,079 1/2 k. läster. Sammanlagda antalet med 

last afgfingna fartyg utgjorde 1,386 

220,373 tons och 433 k. laster. 

om 272,639 tons och 1,186 norska om 

Sveriges skeppsfart pä Skottland under är 1880, jemförd med den under 

år 1879, framställer sig sålunda: 

Denna öfversigt visar att en icke ringa tillväxt i Sveriges keppsfart pä 

Skottland har egt rum under 1880 i jemforelse med 1879, i det att antalet 

af de svenska fartyg som besökte Skottland under 1880 var 11 % och deras 

tontal 13 % större än deras som lossade och lastade dsrstädes under loppet 

af 1879. Denna tillväxt inskränker sig emellertid icke uteslutande till 1880. 

Såsom påpekats i min förra årsberättelse tilltog ifrågavarande skeppsfart under 

1879, när den jemföres med 1878. Under de sista två åren har sålunda 

Sveriges skeppsfart på Skottland befunnit sig i ett ständigt framåtskridande. 

Hvad 1880 angår, var antalet af de med last ankomna svenska fartygen betydligt 

större än antalet af dem som ankommo med last under 1879; deremot 

var antalet af barlastade fartyg något mindre, ett förhållande, som ej kan anses 

att hafva utöfvat något tryckande inflytande på totalutbytet af skeppsfarten. 

Ofvanstående tablå utvisar att summan af bruttofrakterne under 1880 

uppgick till ett belopp stort £ Stig. 79,608, hvaraf £ 52,140 inseglades af 

»ankomne» fartyg och 27,468 stipulerades för »afgangna».

235 

Den tillväxt i skeppsfarten som inträdde 1880 fördelade sig pä följande 

sätt: 

Häraf synes att det är hamnarne vid Firth of Forth och på ostkusten 

som hafva deltagit i den påpekade tillväxten; deremot försiggick ett aftagande 

i trafiken på hamnarne vid vestkusten, ett förhållande, som har sin grund i 

den omständigheten att de flesta derpå trafikerande fartygen äro engagerade i 

transatlantisk fart, i hvilken ångbåtsconcurrencen gör sig starkt gällande. 

De under 1880 till vestkusten ankomna fartygen voro i medeltal af 452, 

de till ostkusten ankomna af 193 och de till Firth of Forth bestämda af 232 

tons drägtighet. 

Den sammanlagda svenska skeppsrörelsen (ankomna och afgångna fartyg) 

gestaltade sig i de vigtigaste skotska hamnarne på följande sätt: 

Antal. Tons. 

Boness 39 5,779 

Burntisland 56 16,072 

Charlestown 54 7,036 

Dundee 20 5,420 

Glasgow 36 17,292 

Grangemouth 76 11,468 

Granton 96 37,254 

Greenock 27 12,390 

Leith 88 19,098 

Häraf synes att Granton och Leith intogo första platsen med afseende på 

såväl antal som ock tontal. 

Bästa måttstocken för bedömandet af de olika hamnarnes större eller mindre 

betydelse för den svenska skeppsfarten är kanhända beloppet af de bruttofrakter 

som af fartygen inkasserades eller för desamma stipulerades: 

voro: 

Dessa 

Ankomna. Afgångna. Tillsamman. 

Granton t 8,665 £ 8,034 £ 16,699 

Greenock » 12,099 » 2,285 » 14,384 

Leith » 11,502 » 2,409 » 15,911 

Glasgow » 5,630 » 4,563 » 10,193 

Grangemouth ... » 3,712 » 1,635 y> 5,347 

Burntisland » 199 » 3,821 » 4,020 

Aberdeen » 3,114 » 160 » 3,274 

Dundee » 2,741 » 367 » 3,108 

Boness » 1,709 » 153 » 1,862 

Charlestown » 109 » 1,873 » 1,982 

Öfriga hamnar... » 2.660 » 2.238 J> 4,898

236 

Granton som erbjuder nästan lika höga fraktbelopp för in- och utgående 

står också i denna öfversigt öfverst, under det att summan af de bruttofrakter 

som inkasserades och stipulerades i t. ex. Leith eller Burntisland är mindre 

än den som inkasserades i Greenock. Detta förhållande har sin grund i den 

transatlantiska skeppsfart som drives pä Greenock och som inbringar höga fraktbelopp. 

I Charlestown, Burntisland och andra kolhamnar vid Firth of Forth 

hvarest importen är högst obetydlig kunna fartygen påräkna endast utgående 

frakter och till närbelägna hamnar vid Östersjön hvarest endast låga »rates» 

noteras. 

Den i min förra årsberättelse påpekade stora skeppsrörelsen af barlastade 

och tomma fartyg gjorde sig också i fjor starkt gällande, dock i väsentligare 

män med afseende på afgångna fartyg och mindre hvad ankomna beträffar. 

Ett jemförelsevis stort antal svenska fartyg hafva från Charlestown och Grangemouth 

bidragit att underhålla kolexporten på Sverige. Från Burntisland 

utskeppades en blott ringa qvantitet af sagde artikel till Sverige. 

Under det att 90 % af de under 1880 till Skottland ankomna norska 

fartygen ditförde timmer och förde med sig derifrân kol, rådde med afseende 

på de svenska fartygens laster en större olikhet, ehuru också dessa transporterade 

hufvudsakligen timmer och kol. 

Under 1880 ankommo nämligen till Skottland: 

Antal. Tons. 

med timmer 133 32,924 

» andra varor ... 67 18,549 

summa 200 51,473 

66 % af antalet och 64 % af tonnagen af de ankomna svenska fartygen 

transporterade sålunda timmer. 

Under samma tidrymd afgingo : 

Antal. Tons. 

med kol 161 38,165 

» andra artiklar 39 14,101 

summa 200 52,266 

Med andra ord, 80 % af antalet och 73 % af tonnagen förde kol från 

Skottland. 

Följande tabell visar arten af de på detta sätt transporterade »andra varor». 

Till Skottland ankommo: 

Antal. Tons. 

med korn, hampa, lin samt oljekakor 39 . — 9,379 

» socker 10 3,990 

» andra varor (trä undt.) 18 5,230 

67 18,549 

Kornet bragtes hufvudsakligen från hamnar vid Östersjön och i Amerika, 

sockret från Vestindien och linet från Riga. 

De »andra varor» än kol som under 1880 fördes från Skottland voro i 

hufvudsak som följer: 

Antal. Tons. 

Styckegods 24 10,635 

Fisk 7 798 

Jern 3 849 

Andra varor 5 1,819 

summa 39 14,101

237 

Likheten i beskaffenheten af de af svenska segelfartyg transporterade varor 

är emellertid mera påfallande, när man tager hänsyn till att en stor del 

af de ofvanför uppräknade »andra varor» hafva transporteras af ångbätar under 

svensk flagg. 

Såsom tillfället är med norska segelfartyg så är det ock med de svenska. 

De transportera nästan uteslutande kol. Sveriges ångbåtsfart på Skottland, redan 

i och för sig större än Norges, blir detta i ännu högre grad då den jemföres 

med trafiken i sin helhet. Under det att endast 2.5 % af den ankomna 

norska tonnagen voro ångbåtar så upptages icke mindre än 37 % af 

den svenska på Skottland trafikerande tonnagen af ångfartyg. 

fik synes göra framsteg. 

Af svenska ångbåtar ankommo till Skottland: 

Och denna tra 

Med last. I barlast. 

Antal. Tons. Antal. Tons. 

Från Sverige 26 11,809 — — 

» andra länder 7 2,710 5 2,893 

» Storbritanien och Irland 6 2,925 17 7,547 

39 17,444 22 10,440 

och afgingo 

Till Sverige 22 10,596 — — 

» Norge 13 6,480 — — 

» andra länder 17 7,281 1 334 

» Storbritanien och Irland — _ — 9 3,679 

52 24^357 10 4,013 

Angbåtslinien Thule som mellan Göteborg, Christiania och Granton underhöll 

en 14-daglig förbindelse hade största andelen i sagde trafik. Denna liuie 

hitför hufvudsakligen timmer, trämassa och styckegods samt bringar till Sverige 

och Norge paraffin, kol, jern och styckegods. De öfriga ångfartygen hafva i 

allmänhet transporterat korn och hampa från hamnar vid Östersjön, samt, hvad 

ett ringa fåtal beträffar, styckegods från Liverpool. 

Från Sverige har pr ångbåt importerats pitprops och jern och från andra 

länder korn, kis, sälskinn och tran. 

I medeltal hafva ångbåtarne uppehållit sig i Granton 4 dagar, i Glasgow 

2 1/2 dag och i Burntisland 1 1 /, dag. 

De svenska ångbåtar som bidraga att underhålla trafiken på Skottland äro 

samtliga af ringa tonnage: 1880 voro de genomsnittligt af 457 tons. 

Om under 1880 skeppsfarten på Skottland var lifligare än 1879, så böra 

också de förhållanden som rådde kunna anses för gynsammare. Storleken af 

de bruttofrakter som under loppet af sagda 2 år förtjenats, jemfördt med tontalet, 

vittnar redan härom; man betalte nämligen under 1880 i medeltal 10.70 

sh. pr. ton och under 1879 9.4 6 sh. pr. ton. Denna skillnad är emellertid 

icke så stor som man, i betraktande af andra omständigheter, skulle hafva skäl 

att antaga. 

Det tryck, som sedan någon tid utöfvat ett förlamande inflytande på skeppsfarten, 

gaf vid slutet af 1879 efter, och de frakter som under större delen af 

året betaltes i åtskilliga router, i synnerhet på Amerika, Öst- och Vestasien 

samt Australien — voro lönande. 

Detta var emellertid i mycket ringare grad fallet med den trafik som sysselsätter 

största delen af svenska fartyg på Skottland. Kornexporten från Ostersjöhamnarne 

var ej betydlig och antalet af de med korn lastade fartyg följaktligen 

relativt ringa, på samma gång som ångbåtarne uppträdde i stark opposi-

238 

tion mot segelfartygen, såväl med afseende på denna export som ock timmerexporten, 

hvari intill sista tiden ingen concurrence antogs möjlig. Dessa omständigheter 

utöfvade sitt tryck på frakterna på såväl Östersjön som i närliggande 

hamnar, och de svenska skeppsredarnes vinst af farten på Skottland under 

1880, ehuru mera tillfredsställande än under 1879, kan derfor på det hela 

taget ej anses för särdeles stor. Detta gäller, och kanske i ännu högre grad, 

de utgående (kol) frakterna, som, från den förmånligare ståndpunkt, hvarpâ de 

vid årets början stodo, gradvis föllo, så att de under sommarens lopp i flera 

farvatten (isynnerhet på Christianiafjorden) stodo ännu lägre än under den 

lägsta perioden 1879. Den låga punkt, hvarpå kolfrakterna till Sverige och 

Norge i allmänhet befinna sig, har till en del sin orsak i den lätthet fartygen 

hafva att i svenska och norska hamnar åter få utfrakter. Högre frakter betalas 

deremot härifrån till hamnar i Danmark och Tyskland, och mången anser 

det för mera fördelaktigt att gå till dessa och derifrån barlastade till Sverige 

eller Norge. 

I dessa förhållanden gifva nedanstående frakttabeller för segelfartyg en 

närmare inblick. 

Ingående frakter (Firth of Forth).

Utgående frakter (Charlestown). 

239

240 

Den förtröstan, som i vissa hänseenden råder med afseende pä affärerna 

för den närmaste framtiden, gör sig icke obetingadt gällande med hänsyn till 

skeppsfarten. Det ans iga tontal ängbåtar som hvarje månad går af stapeln 

i Skottland och andra länder, måste ovilkorligen förorsaka ett tryck i fraktmarknaden 

och det finnes intet som antyder att omsättningen, må den i sin 

helhet vara än så tillfredsställande, kommer att göra kraf på ett större tontal 

än det öfver hvilket nu kan disponeras. 

Under loppet af 1880 hafva, för svensk räkning, inga fartyg härstädes 

blifvit inköpta. Ett svenskt ångfartyg såldes deremot i Granton för £ 5,000. 

Unger samma period förolyckades på denna kust ett svenskt fartyg: Skonaren 

Augusta från Uddevalla om 28 nyläster. Intet menniskolif gick dervid förloradt. 

Till understöd af sjuka och skeppsbrutna svenska sjömän har konsulatet 

haft följande utlägg. 

Antal. Belopp. 

Sjuka 4 £ 22 15 6 

Skeppsbrutna 4 » 10 15 6 

I fjor försiggingo följande förändringar i besättningarna å svenska fartyg: 

i Leith påmönstrades 8 och afmönstrades 20 samt rymde 6. 

Genom konsulatet hemsändes £ 43. 10. 6 — som af 11 svenska sjömän 

hopsparats. 

Såsom bidrag till svenska kyrkan i London uppburos i fjor i Leith konsulatdistrikt 

af 68 svenska fartyg £ Stig. 31. 5. 8. 

Till konsulatet ankommo 4,785 sjömansbref, hvaraf 4,542 utlemnades till 

adressaterna; de öfrige 243 återställdes postväsendet på grund af adressaternas 

uteblifvande. Af de ankomna brefven voro 410 ofrankerade. 

Från konsulatet expedierades under årets lopp 1,066 skrifvelser. 

Till detsamma ingingo 1,057 officiella skrifvelser.

241 

Handel. År 1880 var i de flesta hänseenden det bästa man sedan 1872 

upplefvat. Redan före utgången af 1879 hade ett ombyte egt rum i den slöhet 

i omsättningen som sedan en längre tid gjort sig gällande. I början af 

1880 gjordes derföre också goda affärer och man hyste i allmänhet stora förhoppningar. 

ÖfVerdrifna spekulationer och en stegring, omöjlig att vidmakthålla, 

i prisen pä råprodukter voro de omedelbara följderna af detta ombyte. 

I den män året framskred medförde det ogynnsamma resultater af de gjorda 

spekulationerna, och priset pä jern och andra råprodukter föll temligen stadigt. 

Denna sakernas ställning fortfor under loppet af sommaren och framemot hösten, 

men efter utgången af september började en ny utveckling af den allmänna 

verksamheten. Under årets sista månader uppstod en afgjord beständighet i 

prisen på mera gångbara artiklar och i synnerhet på jern och andra metaller, 

ehuru noteringarne icke stodo obetydligt lägre än i början af året. 

I trots af denna obeständighet i prisen och detta stigande och fallande 

bör tonen hela året igenom kunna betecknas som god och affärernas omfång 

såsom mycket större än under 1879. Detta har isynnerhet visat sig vara förhållandet 

med jern och bomull. Den förmånliga ställning, dessa tvenne vigtiga 

handelsartiklar intogo, har ännu en gång bidragit att främja omsättningen af 

de flesta andra; dock hafva äfven andra omständigheter härtill kontribuerat 

och framför allt den rika skörd och det ovanligt ymniga fiske som, hvad Skottland 

beträffar, karakteriserade fjoråret. I följd af dessa förhållanden visa förra 

årets listor öfver ex- och importen betydlig tillväxt, då de jemföras med det 

näst föregående årets, på samma gång som intägterna af jernbanornas godstrafik 

och omsättningen i Bankers Clearing House ingalunda kunna benämnas obetydliga. 

Alla de berättelser som i innevarande års början ingått vittna om 

förtröstan och tillförsigt att den nu inträdda förbättringen skall fortfara. 

Det kan dock ej sägas att dessa förhoppningar hittills gått i uppfyllelse. 

Redan i början af 1881 började en viss tryckniDg, hufvudsakligen framkallad 

af en ovanligt ogynsam väderlek, att göra sig gällande och äfven nu (i slutet 

af Mars) visa sig nästan inga tecken till förbättring. Man beklagar sig hög- 

Ijudt öfver en slöhet i jernomsättningen som har sin hufvudsakliga grund i 

242 

afvaktan på bättre priser. Under innevarande år, då man hoppas på en ytterligare 

nedsättning i priserna, har föga köplust röjt sig. Ehuru konsumtionen 

ej varit synnerligen omfattande hafva dock innevarande års sena isförhållandea 

förorsakat en betydlig förminskning i timmerförlaget. Det kan sålunda svårligen, 

antagas att priserna skola fortfara att falla. Då man tager hänsyn till den 

förbättring som onekligen gör sig gällande inom flere brancher af handelsverlden, 

har man desto större skäl att hoppas att en icke ringa verksamhet skall 

vid sommarens inträde utveckla sig i byggnadsföretag och andra näringsgrenar 

som fordra timmer och att följaktligen beställningarna och samtidigt priserna 

skola komma att visa sig ganska tillfredsställande för de svenska exportörerne. 

Priset på 3:a qvalitet Sundsvall, Hernösand White wood battens (7"X3" 

eller 7"X2'/,") var öfverhufvud mellan £ 7. 10 sh. — £ 7. 5 sh. med 

icke ringa efterfrågan. Svenska och finska battens, såsom billigare och bättre 

behandlade än norska, börja, på de sednares bekostnad att finna afyttring L 

Skottland, då deremot förr endast norska voro gängse i den skotska marknaden. 

Nyss afhandlade priser föl lo emellertid i början af vintern, och under innevarande 

år stå de 10 à 15 sh. lägre. Det nominella priset å svenskt White 

wood kan för närvarande sägas vara £ 5 15 sh. à £ 5 5 sh. f. o. b., men 

för upprättandet af större kontrakter må en reduktion äfven i dessa noteringar 

vara nödvändig. 

Timmerprisen i Skottland äro i hög grad beroende af Londonermarknadens 

ställning, isynnerhet med afseende på plankor. En öfversigt öfver prisen 

på denna vara är sålunda endast ett motstycke till prisförhållanderna i London, 

då man undantager den reduktion som i några skotska hamnar är en följd af 

de mindre betydliga fraktutläggen. Noteringarna, som i April stodo £ 12 för 

mixed 9X3 goda längder, Gefle, stego i Maj till £ 12 15 sh. och förblefvo, 

med få förändringar, på deDna punkt hela sommaren igenom och detta i trots 

af den lifliga införseln. I Oktober stego, för några partier mixed 3X9, noteringarna 

undantagsvis ända till £ 14 15 sh., men i November och December började 

de att falla, först småningom men sedan allt hastigare, så att priserna på 

9X3 mixed nu noteras £ 11—£ 12, på samma gång som importörerna visa 

föga fallenhet för större uppköp. Det antages att lagerna, som vid årets början 

voro mycket stora, komma, innan sjöfarten öppnas, att blifva ganska medtagna 

och, såvida ej utomordentliga förhållanden inträda, förefinnes föga skäl att 

befara en ytterligare reduktion i priserna. Då det är fråga om Skottland bör 

man dock taga hänsyn till en factor, som icke spelar alldeles samma rôle i 

England, nämligen importen från Nordamerika. Skottlands vestkust, som säkerligen 

konsumerar en större qvantitet timmer än andra delar af landet, förses 

med denna produkt hufvudsakligen af sagda land. Af de 184,000 tons som 

under 1880 ankommo till hamnar vid Clyde voro 151,000 från Nordamerika 

och endast 5,000 från Sverige och Norge. Det bör dock ej förglömmas att 

Glasgow och närliggande städer importera en betydlig mängd virke från Östcrsjöhamnarne 

öfver Grangemouth, till hvilken plats ett tontal af 91,000 tons 

under 1880 transporterade timmer (hufvudsakligen plankor) från Sverige, Norge 

och Östersjön i allmänhet. Detta timmer, som är det amerikanska underlägset 

med afseende på qvantiteten, faller och stiger i pris med det sednarc. Timmeromsättningen 

pä vestkusten var under förra året icke destomindre liflig och 

lagerna, vid dess slut, jemförelsevis små. Flera affärsgrenar, för hvilkas bedrifvande 

timmer är en hufvudartikel, äro i full verksamhet och då intet antyder 

en öfverdrifven import från Nordamerika kommer, under innevarande år detta 

lands inflytande näppligen att i högre grad göra sig gällande på vestkustens 

timmermarknader.

243 

Mtprops. Priserna på denna produkt hafva under årets lopp gestaltat 

sig på följande sätt: 

Korta props. I April. Maj—Augusti. Septr—December. 

2 1/2" 2 sh.—2 sh. 3d. 2 sh. 6 d. 2 sh.—2 sh. 3 d. 

3" 3 sh. 3d. 3 sh. 6 d. 3 sh. 3 d. 

3 1/2," 4 sh. 4 sh. 3d. 4 sh. 

4" och 4 1/2," 5 sh. 5 sh. 3d. 5 sh. 

5" och 5 1/2," 6 sh. 6 sh. 6 d. 6 sh. 3 d. 

6" 8 sh. 8 sh. 6 d.—9 sh. 8 sh.—8 sh. 6 d. 

Under en del af December stego priserna något och man betalte äDda till 

4 sh. för korta (3") props, men detta stigande var af kort varaktighet. 

Långa Props. I April. Maj—Augusti. Septbr—December. 

3" 4 sh. 6 d. 4 sh. 6 d. 4 sh. 6 d.—4 sh. 9 d. 

4" 5 sh. 3 d.—5 sh. 6 d. 5 sh. 3 d.—5.sh. 6 d. 5 sh. 6 d.—5 sh. 9 d. 

5" 6 sh. 6 d. 6 sh. 6 d. 6 sh. 6 d. 

Med fà undantag af kortare varaktighet hafva, under årets lopp, förrättningarne 

i props varit ganska mycket på upphällningen. Vid årets inträde var 

efterfrågan stark, men importen antog inom kort så betydliga dimensioner, att 

de fördelaktiga priserna måste träda i skuggan, och stodo i April lika lågt 

som i samma månad 1879. I Juni och Juli repade de sig något, men förbättringen 

var af kort varaktighet, delvis i följd af de långvariga »Strikes» som gjordes 

af arbetarne i vestra distriktets kolgrufvor. Vid årets slut förefunnos öfverallt 

betydliga lager, hvilka i Januari d. å. ytterligare vunno tillökning genom den 

oväntade ankomsten af flera laster, och härvid föllo priserna ytterligare. Sedan 

dess har emellertid ingen import försiggått så att lagerna numera äro icke allenast 

betydligt förminskade men börja äfven att lida brist på åtskilliga dimensioner. 

Detta oaktadt äro priserna fortfarande låga, i det att man för korta 

props betalar 3 d. och för långa 6—9 d. pr 100 fot mindre än vid årsskiftet. 

Man beklagar sig icke sällan deröfver att dimensionerna af de props som 

hitföras från Norge ej äro alldeles passande för härvarande marknad. Det finnes 

alltid öfverflöd på 3, 4, 5 och 6 fots längder, men 37,, 47, och 57, 

fots förefinnas sällan. Denna brist åstadkommer att de norska pitpropslasterna 

hafva ett ringare värde än de svenska, i hvilka de rätta förhållandena äro 

strängare påaktade. Ett annat företräde som de svenska pitpropsen åtnjuta är 

det att man, utan svårighet, kan från Sverige få längder öfver 6 fot, hvilka 

särdeles lätt kunna afyttras. 

Props ämnade för härvarande marknad böra skäras i följande dimensioner: 

27,-Tums. 3-Tums. 3 1/2-Tums. 4- och 4 1/2-Tums. 5-Tums. 6-Tums. 

2 Fot 3 Fot. 3 l /2 Fot 4 Fot 4 Fot Hvilka läng- 

2 1/4 » 3 1/4 4 » 474 » 4 1/4 » der som helst 

2 1/2 3 1/2 » 47„ » 47, » 4 1/2» från 2 fot 

2 3/4 » 3 3 /4 » 47, » 4 s /4 » 4 3/4 » och deröfver. 

3 4 4 3 /, 5 » 5 » 

3 1/4 » 4 1/4 5 » 5 1/4 » 57, » 

37, » 47, 5 1/2 » 5 1/2, » 6 

474 » 6 6 » 6 1/2 

5 67, » 6 1/2, » 7 

57, 7 7 » 77, 

6 7 1/2, 8 

8 9 

9

244 

Smör. Som i berättelse af en tidigare datum blifvit päpekadt tager Sverige 

en betydlig del i smörinförseln till Skottland, men det är svårt att gifva en 

ungefar riktig idée om densammas omfång, då nästan hela den skånska produktionen 

uppköpes af köpenhamnska smörhandlare oeh levereras i Köpenhamn, 

hvarifrån den hitsändes med de ångbåtar som hvar åttonde dag hit anlända från 

nämde plats. Hvad smörets finhet och aroma beträffar stå de bästa svenska 

märkena i jembredd med det bästa danska herregårdssmöret; deremot har man 

på sednare tiden blifvit gjord uppmärksam derpå att det är det danska och 

i synnerhet det jutska underlägset i hållbarhet, ett fel som tillskrifves den 

otillräckliga uttvättningen af mjölken och de försök man gör att, på qvalitetens 

bekostnad, öka qvantiteten. I en gren af denna tillverkning har Sverige öfverflyglat 

Danmark, nemligen i produktionen af det såkallade »Factory»-smöret, 

som beredes i mejerier hvilka, från gårdar i den omgifvande nejden, förpakta 

mjölken och producera ett likformigt godt smör, vida öfverlägset den medelmåttiga 

vara som går under benämningen »danskt bondsmör». 

Smörhandeln har under 1880 utmärkt sig för ständiga ehuru ej så betydliga 

fluktuationer som under det nästföregående året. Allt igenom 1880 och 

i synnerhet i Mars och April rådde stor ovisshet med afseende på den riktning 

smöromsättningen skulle taga, en ovisshet som till stor del hade sin grund i 

det inflytande de Amerikanska och Canadiska transaktionerna utöfva på härvarande 

smörmarknad, i det att dessa länder årligen hitskeppa högst betydliga 

qvantiteter, af en år efter år utmärktare beskaffenhet. I början af Januari 

var priset på svenskt herregårdssmör 146 sh. pr. cwt. fritt här, och detta pris 

höll sig till i början af Februari, då en obetydlig förhöjning inträdde som dock 

inom kort följdes af en nedsättning. I början af Mars noterades 150 sh., ett 

pris som med hvarje vecka steg till i slutet af månaden, då det högsta priset 

under årets lopp uppnåddes näml. 162 sh. Derpå inträdde ett tillbakagående 

som fortsattes till inemot midten af Juni, vid hvilken tid priset var 122 sh. 

eller det lägsta som under året betaltes. I Juli noterades 130 sh. och denna 

notering steg snart sagdt hvarje vecka, tills den i slutet af September uppgick 

till 150 sh. I November började nytt smör anlända och denna import utöfvade 

ett tryckande inflytande på försäljningen af det under sommaren inköpta, hvars 

qvalitet hade under magasineringen i någon mån försämrats. 

Medelpriserna på det finaste svenska herregårdssmöret hafva under de sista 

tio åren gestaltat sig sålunda: 

1871 1872 1873 1874 1875 1876 1877 1878 1879 1880 

134 sh. 129 sh. 135 sh. 149 sh. 146 sh. 1S6 sh. 146 sh. 138 sh- 125 sh. 144 sh. 

och på godt svenskt »Factoryj>-smör: 

1871 1872 1873 1874 1875 1876 1877 1878 1879 1880 

120 sh. 114 sh. 120 sh. 134 sh. 132 sh. 142 sh. 132 sh. 124 sh. 112 sh. 130 sh. 

Det inses, då man jemför ofvanstående priser med hvarandra, att 1880 

innehar en god ställning. 

Ha fre. Sveriges export af denna artikel till Skottland var under 1880 

betydligt större än under det nästföregående året. Till Leith, hufvudmarknaden 

för kornomsättningen i Skottland, ankom sålunda under 1880 från Sverige 

28,000 quarters då deremot under 1879 importen af denna artikel från Sverige 

och Norge tillsamman uppgick till endast 11,800 quarters. Prisen hafva under 

årets lopp varit temligen jemna. Under de första månaderna betaltes 23 sh. 

6 d. à 22 sh. pr. 336 ll. 3 månaders kredit, då deremot under sommarens 

lopp till slutet af Augusti 25 sh. var det oföränderligt rådande priset. Då, i 

September, ny hafre torgfördes aföll priset till 21 sh. men steg dock snart

245 

derpå åter till 23 sh. Concurrencen med skotsk hafre, hvaraf skörden var 

rik och af god beskaffenhet, har under innevarande år bragt priset ned till 

21 sh. 6 d., på hvilken punkt det nu, utan synnerlig utsigt till förhöjning, 

befinner sig. 

Exportartiklar till Sverige. Under är 1880 såväl som under år 1879 

intogo stenkolen förnämsta rummet bland de artiklar som ärligen exporteras 

till Sverige. I synnerhet liflig var under fjolåret exporten från Granton, hvarifrån 

14,800 tons utskeppades till Sverige. Deremot har exporten från Burntisland 

något förminskats, kanhända delvis på grund af den i min förra årsberättelse 

påpekade långsamma expeditionen af segelfartyg, ett förhållande öfver 

hvilket man också i fjor, ehuru mindre högljudt, beklagade sig. Från Charlestown 

sändes 5,598 tons af ifrågavarande artikel till Sverige. I kolexporten 

hafva föröfrigt nästan alla de vid Firth of Forth belägna hamnarne tagit en 

mer eller mingre aktif del och i synnnerhet Grangemouth s framsteg i denna 

riktning tyckas vara ansenliga. 

Svenska och norska Viceconsuln i Charlestown har, med afseende på fjorårets 

prisförhållanden, utlåtit sig som följer: 

»Priserna voro i början af året höga, dels i följd af en strejk i vestliga 

distriktet, som från detta håll föranledde efterfrågan, och dels i följd af stora 

beställningar från utlandet. Då man vid strejkens upphörande ej alltid kunde 

förfoga öfver ett tillräckligt tonntal, föllo priserna i loppet af de första månaderna, 

men blefvo åter fastare i den mån vår och sommarmånaderna framskredo. 

Fluktuationerna under sommarens lopp hade sin egentliga grund i en stark concurrence 

kolminorna sinsemellan. I Augusti och September egde äter en strejk 

rum som förorsakade en förhöjning i priserna. DeDDa ovillighet att arbeta upphörde 

dock snart och då samtidigt orderna från utlandet blefvo sällsyntare, 

föllo priserna tillbaka till sin förra ståndpunkt, hvarifrân de sedan dess icke 

höjt sig. 

Om dessa förhållanden gifver å andra sidan stående förteckning på de priser 

som under årets lopp noterades för de skotska kolsorter, som hufvudsakligen 

utskeppades till Sverige och Norge, en klarare idé». 

Man göres uppmärksam på att uppgifterna på sagde priser meddelats af 

interesserade »Collieries» och att de flesta äro föremål för 3 d. disconto pr ton 

mot contant. 

I Glasgow noterades priserna i genomsnitt sålunda: Main 5 sh. 9 d. Splint 

och Eli 6 sh. 6 d. och Navigation Steam 8 sh. 6 d. 

Jern. I Skottland är jern och i synnerhet tackjern en så vigtig artikel 

att hela marknadens ställning i större eller mindre grad är beroende af detsamma. 

Jernet är den thermometer efter hvilken köpmännen bäst bedöma icke 

allenast de ögonblickliga förhållandena men också handelns utveckling i allmänhet. 

Hvad är priset på jern? — är sålunda en af de första frågor man framställer. 

Under förra året voro emellertid få artiklar underkastade större fluktuationer 

än just denna. Marknaden började i Januari med 73 sh. 4 d. föll i Mars 

till 59 sh. och i Juni till 44 sh. 6 d. steg åter i Augusti 10 sh. och afslöts i 

December med 53 sh. pr. ton. Skilnaden mellan det högsta och lägsta pris 

som under året noterades var således icke mindre än 66 %. I år har priset 

fallit till 48 sh. 7 1/2, d. och marknaden fortfar att vara slö. De förenade Staterna, 

hvars stora beställningar kort före och efter ingången af 1880 satte sådant 

lif i omsättningen hafva nu betydligt inskränkt sina ordres. Det nu existerande 

trycket är en följd af denna omständighet. Man har dock föga orsak 

att befara att detsamma skall göra sig starkt gällande. Den sedvanliga konsumtionoD, 

såväl inom landet som bland Storbritanniens öfriga kunder, är liflig

246 

Kolpriser i Charlestown.

247 

och dessutom kräfver den betydliga utveckling af jernvägarna, som nu försiggår, 

äfvensom ångbåtsbyggeriet, som nu drifves i stor skala, ansenliga qvantiteter jern. 

Näringsgrenarne. Näringsidkarnes i Skottland arbete kröntes i fjor med 

ganska god framgång. I min berättelse till Kongl. Collegium af 6:te October 

f. å. hade jag äran påpeka rikedomen af fjorårets skörd af Iandtmannaprodukter 

och jemföra den med de nästföregående årens. Bomullsspinnerierna och gjuterierna 

lemnade en rätt god afkastning och resultaten af vestkustens sockerfabriker 

voro mera än medelmåttiga. Ullindustrien var deremot under sednare 

delen af året något på efterkälken. I synnerhet tvenne vigtiga näringsgrenar 

näml. fiskeriet och skeppsbyggeriet, hafva under det tilländalupna året bedrifvits 

med ovanlig ifver och framgång, och med blicken riktad på det interesse dessa 

näringar i ganska hög grad ega för Sverige, tillåter jag mig att med någon 

omständlighet afhandla desamma. 

Fiskeriet. Denna vigtiga näringsgren bedrefs i fjor med mera än vanlig 

framgång. Detta gäller såväl det dagliga hafsfisket efter torsk och flundror 

som ock det årliga sillfisket på Skottlands öst- och vestkust; och på östkusten 

i all synnerhet var det utomordentligt rikt. 

Resultatet af detsamma var i tidsrummet 

från 1830—1839 435,058 barrels. 

» 1840—1849 614,629 » 

» 1850-1859 611,041 » 

» 1860—1869 670,000 » 

» 1870—1879 822,684 » 

men under 1880 fiskades ett hittills aldrig afhördt qvantum, — eller 1,150,000 

barrels. 

De distrikter som i synnerhet bidrogo till detta öfverskott voro Wick, 

Fraserburgh och Peterhead. Under perioden 1875 —1879 uppfiskades pr. båt 

i genomsnitt i förstnämda distrikt 102, i Fraserburgh's 157 och i Peterhead« 

140 Crans. Under 1880 deremot resp. 173, 231'/, och 247 Crans. Då från 

dessa 3 distrikter 2,315 båtar utgingo och då fiskarebåtarnes antal i hela 

Skottland belöper sig till 6,288, inses lätteligen hvilket inflytande sagde distrikter 

utöfva på det skotska fisket. Sillfisket på Shetlandsöarne var, ehuru 

det bedrefs med ett jemförelsevis ringa antal båtar (216), i fjor likaledes ovanligt 

rikt (eller 176 Crans pr båt mot 36 Crans under hvart och ett af de 

föregående 5 åren). På vestkusten var deremot sillfängsten endast i obetydlig 

grad rikare än under vanliga omständigheter. I Stornoway distrikt t. ex. (1,381 

båtar) fiskades 68 Crans pr båt mot 56 på våren 1879. 

En af de egentliga orsakerna till östkustens rika fiske var det vackra och 

stadiga väder som så att säga utan afbrott herrskade nästan hela saisonen (från 

början af Juli till midten af September). Under hela denna tid uppstodo endast 

tvenne stormar, båda af obetydlig styrka, och ej en enda sjöolycka drabbade 

de 4,500 båtar som på östkusten, Orkney- och Shetlandsöarne voro sysselsatta 

med ifrågavarande bedrift. 

östkustfisket tog i fjor sin början tidigare än vanligt och visade sig redan 

från första standen rikt. Den sill som fångades under de första veckorna var 

dock outvecklad och liten och äfven längre fram fiskades ej obetydliga quanta 

»Maties» och »Spent». Peterhead t. ex. fiskade, äfven under bästa perioden, 

sällan mera än hälften »Fulls» — och från slutet af Augusti, hufvudsakligen 

«Spent». 

Skulden härtill tillskrifves i allmänhet de småmaskiga nät (1" från knut 

till knut) som af Peterhead-fiskarena användas. Man påstår att maskorna äro

248 

för smi för att hålla stor fisk och många stämmor höja sig för användande af 

garn med större maskor. 

På de flesta stationerna försiggick fisket längre från kusten än 1879, 

Bitar från Wick gingo t. ex. 30 à 40 eng. mil i östlig rigtning till de s. k. 

»Off shore fishing gronnds», under det att de förr gjort det rikaste bytet mellan 

Duncansbay Head och Clythness, — 3 à 5 mil till sjös. Peterhead- och 

Fra8erburghbåtarne gingo ännu längre mot öster. Endast Aberdeen utgjorde 

ett undantag från den allmänna regeln. Om fiskarena frän denna station förr 

alltid varit nödsakade att uppsöka sillen långt från land så påträffade de deremot 

i fjor stimmarne på ett afstånd af endast 10 à 12 mil från kusten. 

För dessa var det sålunda möjligt att dagligen ilandbringa sin fångst, hvaremot 

de fiskare, som sågo sig tvingade att aflägsna sig 30 à 40 mil från kusten, sällan 

voro istånd att göra mera än 3 turer i veckan. Det rika bytet af sillfisket 

har naturligtvis varit en ymnig inkomstkälla för de mänga tusen personer 

som äro interesserade i denna bedrift. De kolossala proportioner den antog 

hafva dock på sina håll medfört obehag och förluster. Dessa hafva i synnerhet 

drabbat saltarena (the curers). Enligt gammalt bruk träffas långt före fiskets 

början öfverenskommelse mellan fiskare och saltare, hvarvid de förra förbinda 

sig, att från och med en viss dag (20:de Juli) och till ett visst pris bereda 

till de sednare hela produkten af sillfångsten, till dess ett visst qvantum uppnåtts. 

Detta qvantum (the complément) är 200 Crans och det stipulerade priset 

var i fjor (i Peterhead) i allmänhet 20 sh. pr Cran och dessutom £ 40 

i bounty. Priset ä färsk sill i den öppna marknaden började med 40 sh. pr- 

Cran, men föll redan under de första veckorna till 30 sh.; 25 sh., 20 sh., ock 

10 sh., ja till och med ända ned till 5 sh. och 2 sh. 6 d. Då vid den bestämda 

tider leveransen till saltarena tog sin början var priset 12 sh. och då 

kontrakterna ljödo på 20 sh. voro sålunda stora förluster för dem oundgängliga. 

Dessa förluster stegrades i följd af brist på salt och tunnor och, hvad särskildt 

de sednare beträffar, visade sig snart omöjligheten af att fylla sagda brista 

Följden häraf var att priset på tomtunnor steg till den grad att de i midten 

af saisonen betaltes med 7 sh. à 8 sh. pr. styck, ehuru det vanliga priset är 

endast 3 sh.; och saltet med £ 2 pr ton. 

Också för fiskarena sjelfva hade det rika fisket sina olägenheter. Det 

inträffar t. ex. icke sällan att de öfverfulla gamen bruste- under upphalningen, 

hvarvid såväl fångst som garn gingo förlorade. I de mellan fiskare och saltare 

upprättade kontrakterna är alltid stipuleradt att sillen skall levereras före 

midnatten af den dag på hvilken den blifvit fångad. Under sådana omständigheter 

som i fjor rådde, hade saltarena större skäl än vanligt att tillse att 

denna bestämmelse efterlefdes. Det långa vägstycke båtarne hade att tillryggalägga 

och den ständigt herrskande stiltjen omöjliggjorde ofta fiskarenas försök 

att i rattan tid nå land med sin fångst som i så fall var tillspillogifven och 

måste antingen kastas öfverbord eller användas som gödningsämne. Många tusen 

Crans gingo på detta sätt förlorade. 

Som lätt hade kunnat förutses föllo priserna på saltad sill betydligt lägre 

än under det föregående året. Man betalte i början 34 sh. »Crown branded 

Fulls» och 24 sh. för »Crown branded Maties» f. o. b. skotsk hamn, men 

dessa priser föllo stadigt och stodo vid slutet af saisonen, i medio af September, 

sålunda: 

Crownbranded Fulls 27 sh. 6 d. pr Barrel f. o. b. 

» Spent 20 sh. » » » 

» Mixed 18 sh. » » »

249 

Crownbranded Maties 17 sh. 6 d. pr Barrcl f. o. b. 

Tornbellie 12 sh. » » » 

1879 betaltes deremot vid samma tid 46 sh. 6 d. för »Fulls»; 34 sh. 6 d. 

för »Maties» och 35 sh. 6 d. för »Spent». 

I följd af den brist pä tunnor som uppstod förskrefvos flera laster tomma 

sådana frän Norge. Vid framkomsten visade det sig emellertid att de norska 

tunnorna ej voro öfverensstämmande med gällande föreskrifter och braket af desamma 

förbjöds. I anledning häraf torde några uttalanden om de regler som 

äro i kraft rörande beskaffenheten 

icke vara utan intresse. 

af tunnor afsedda för nedsaltning af sill, 

Hvarje tunna skall rymma 26 2 /3 imperial gallons, — dock må halftunnor, 

rymmande 13'/6 imperial gallons, användas. Sidostäfvernas tjocklek äfvensom 

bottnen och tappen fä icke vara under l /2 tum, under det att hvart och ett af 

de stycken som formera bottnen ej får öfverstiga 8 tum i bredd. I den händelse 

sillen är afsedd för export till någon plats inom Europa, skola tunnorna 

vara fullt bundna (9 band) i nedre ändan, och i allmänhet hafva 3 band omkring 

midten och 4 i toppen ; är sillen deremot bestämd för export till utom 

Europa belägna platser, skola tunnorna vara fullt bundna i båda ändar som 

också skola vara försedda med ett jernband hvardera. 

Om dessa bestämmelser ej iakttagas äro tunnorna underkastade konfiskering. 

I Norge, hvarest fisket är en af de förnämsta näringsgrenarne, tyckes man 

hafva fattat ett allvarligt beslut att, tillegna sig den skotska metoden. Föreningen 

»for de norske Fiskeriers Fremme» i Bergen hitsände nämligen i fjor 

34 norska fiskare i afsigt att gifva dem en praktisk inblick i det skotska sillfisket. 

Man har skäl att förmoda att denna åtgärd kommer att bära rik frukta 

Dessa fiskare voro sålunda iståndsatta att praktiskt tillegna sig bruket af de 

redskap som der användas, att gifva akt på sättet att fånga fisken och att taga 

kännedom om de olika beredningsmetodcrna. De hafva sett att man här uppsöker 

sillen långt till sjös och ej som i Norge, afvaktar dess ankomst i vikar 

och fjordar. De hafva lärt sig inse orsakerna hvarför skotsk sill betalas högre 

än norsk, de hafva med egna ögon sett att man i Skottland begagnar sig icke 

allenast af bättre båtar men också af bättre packning och mera likartade och 

starkare tunnor samt slutligen att den behandling sillen här har att undergå 

såväl före som efter saltningen är mycket omsorgsfullare och renligare än den 

som fisken underkastas i Norge. Att dessa och liknande meddelanden, giina af 

praktiska män, skulle förfela sin verkan på Norges fiskande allmoge, är väl 

knappast troligt. Fastmera böra de bidraga till en omhvälfning i hela det system 

som numera är herrskande och det kan icke nekas att ofvannämnda förening 

med kraft och urskiljning sökt och söker att befordra ifrågavarande vigtiga 

näringsgren. 

Att också i Sverige ett varmt intresse för fiskeriets befrämjande och utveckling 

är rådande bevisar bland annat det besök Professor Smitt här aflade i 

fjor, under den sednare delen af saisonen, för statens räkning. Det vore 

önskvärdt att dessa besök af praktiske fiskare och vetenskapsmän icke inskränkte 

sig till ett enda år eller en enda metod. Det fiske som bedrifves i Nordsjön 

efter torsk och flundror är vigtigare än sillfisket och den mest använda metoden 

(Beam Trawling) är antingen okänd eller har ännu ej blifvit begagnad hvarken 

i Sverige eller Norge. 

Skeppsbyggeriet. Denna gren af härvarande industrier förtjenar från Sveriges 

sida mer än vanlig uppmärksamhet, icke allenast derfor att den antagit 

en utveckling som ställer alla andra nationers verksamhet i detta hänseende i

250 

skuggan, men också och hufvudsakligen derför, att den går i en riktning i hvilken 

många sjöfarande nationer ännu icke hafva egentligen slagit in. Norge t. 

«x. använder årligen stora kapitaler i och för vidmakthållandet och utvidgandet 

af sin segelflotta, då deremot här byggandet af segelfartyg eller åtminstone af 

sådana af trä, har, praktiskt taladt, alldeles upphört och all energi är uteslutande 

riktad på byggandet af ångbåtar, hvaraf årligen ett större och större antal 

går af stapeln af städse stigande tonnage och förbättrad konstruktion. 

I öfverensstämmelse med Annual Statement of Navigation & Shipping gick 

under 1880 i Storbritannien för britisk räkning ett net ton tal, af 403,895 

tons af stapeln. Detta tontal, 47,022 tons eller 12 % större än det som 

byggdes i loppet af 1879, står något lägre än det som 1877 eller 1878 gick 

af stapeln. Clyde, Tyne och Wear voro hufvudpunkterna för ifrågavarande 

verksamhet och det konstruerade tontalet fördelar sig på dessa tre punkter sålunda: 

Clyde 32 % Tyne 20 % och Wear 16 % eller tillsamman 68 %. 

I Skottland voro dessutom Dundee och Leith af någon betydelse. På ett år 

har sålunda för britisk räkning i Storbritannien konstruerats fartyg mätande 

Sveriges hela tonnage. Betydelsen af denna omständighet träder ännu mera i 

dagen då man tager hänsyn till beskaffenheten af de konstruerade fartygen. I 

öfverensstämmelse med Lloyds Register byggdes och registrerades i fjor i Storbritannien: 

89 % af det under 1880 registrerade tontalet voro sålunda ångfartyg; och 

endast 11 % segelfartyg. Då man tager hänsyn till ångbåtarnes fyradubbla effectivitet 

står den beräknade tonnagen af de i fjor i Storbritanien byggda fartygen 

ej långt tillbaka för det sammanlagda tontalet af Sveriges och Norges hela 

handelsflotta. 

Ofvannämnda tontal, i och för sig enormt, är emellertid endast ett bidrag 

till en redan existerande ansenlig ångbåtsflotta. Denna flotta mätte i fjor i 

Juli 2,773,082 net tons, under det att hela den öfriga verlden egde ett ångbåtstontal 

af endast 1,634,660 net tons och allt häntyder på en vidare utveckling 

af ängbätskonstructionen i Storbritanien. Åldrig har skeppsbyggeriet 

bedrifvits med större energi än för närvarande. Härom gifver nedanstående 

tabell en idé. 

Antal och tontal af nya fartyg under byggnad den l:ste Januari i hvart 

och ett af de sista tre åren.

251 

Det tontal som den lrste Januari 1881 i Storbritanien stod på stapeln 

rar sålunda 71 % större än den l:ste Januari 1880 och 123 % större än pä 

samma dag 1879. 

I samma mån som ångbåtstontalet gör ofantliga framsteg, går segeltonnagen 

bakut. 1870 egde Storbritanien 4,506,318 Tons segelfartyg, 1880 deremot 

endast 3,799,221. Endast under 1880 förminskadas segelfartygens antal 

med 576 på 213,966 Tons. Detta tillbakagående visar sig i synnerhet vara fallet 

med segelfartyg af trä, ty under det att ett allt större antal upphugges eller säljes 

till utlandet har konstruktionen af segelfartyg af trä nästan alldelet upphört- 

I Januari var endast 0.97 % af det under byggnad varande tontalet träfartyg- 

Man konstruerar med jemförelsevis större framgång segelfartyg af jern och stål, 

då dessa, ej utan fördel, ännu kunna användas för Australia- och Pacifictraden. 

Konstruktionen af dessa har ändock gjort vissa framsteg som emellertid förlora 

sin betydelse gentemot det under byggnad varande tonntalet eller ångbåtstontalet. 

Nedanstående tabell vill ytterligare visa detta. Antal och tontal af ångoch 

segelfartyg af stal samt af träfartyg, under byggnad den l:ste Januari i 

hvart och ett af de sista 3 åren: 

Under det att trä upphör att begagnas för byggandet af såväl ång- som 

segelfartyg, börjar stål för detta ändamål mer och mer att användas. Enligt 

Lloyds Register gingo 1877 i Storbritannien stålfartyg på tillsamman 1,118 

tons af stapeln, 1878 på tillsamman 9,516 tons och 1879 12,473 tons af stapeln, 

då deremot i fjor, såsom redan blifvit anfördt, 30 stålfartyg mätande 

38,164 tons blefvo registrerade. Icke allenast stålets styrka, lätthet och elasticitet 

i förening med stålfartygens större bärämne, bidraga till denna utveckling, 

men också den under de sednare åren försiggångna nedsättningen i priset 

på denna metall. Stålplåtar, som 1876 kostade £ 18 10 sh. pr ton, levererades 

i fjor för £ 11 14 sh. 5 d. och 1879 för £ 10 6 sh. 3 d. 

Er stark kontrast gör sig gällande icke allenast mellan medeltontalet af de 

af stål eller jern och de af trä konstruerade fartygen, men det röjer sig tillika 

en stor benägenhet, att oupphörligt föröka storleken af de förra och att förminska 

det genomsnittliga tontalet af de sednare. Ofvan uppställda tabell öfver de 

fartyg som den l:sta Januari 1879, 1880 och 1881 befunno sig under byggnad, 

utvisar följande genomsnittliga tontal af hvarje fartyg: 

Stål eller Jern. Stål eller Jern. 

Ångfartyg. Segelfartyg. Träfartyg. 

1879 1,388 Tons 1,095 Tons 148 Tons 

1880 1,416 » 1,295 » 140- » 

1881 1,818 » 1,455 » 115 » 

För en fullständigare öfversigts skull har jag tillåtit mig att afhandla Storbritannien 

i sin helhet; betraktar man skeppsbyggeriet i Skottland och isynnerhet 

vid Clyde, som, — i enlighet med hvad redan blifvit yttradt, — utgör

252 

32 % af det hela, visa sig samma förhållanden som ofvan påpekats, nämligen: 

en stark utveckling, men endast med afseende på ångbåtar, en betydlig förminskning 

hvad konstruktionen af segelfartyg angår och ett fullständigt upphörande 

af byggandet af segelfartyg af trä samt slutligen en ständigt tilltagandestorlek 

af de fartyg som byggas. 

Nedanstående tabell visar tydligen detta. 

Fartyg byggda vid Clyde: 

Värdet af de fartyg som 1880 konstruerades vid Clyde anslås till £ 

6,000,000, deremot under 1879 till £ 4,000,000. 

Den utveckling, skcppsbyggeriet vid Clyde i fjor nådde, har i år antagit 

ännu större proportioner. I början af året stodo 114 fartyg på stapeln, i fjor 

i Januari 96 och i forfjor samma månad 68. De flesta varf äro till den grad 

sysselsatta att de ej kunna emottaga ytterligare beställningar. Öfverallt råder 

den liftigaste verksamhet, och denna utöfvar i sin tur en reaktion på andra 

förhållanden. 

Ingenstädes är tendensen att ständigt bygga större fartyg mera påfallande 

än vid Clyde. Utom den för kejsarens af Rysäland räkning konstruerade Yachten 

Livadia, på 11,800 tons och 12,383 hästkrafter, byggdes derstädes i fjor 

och pä beställning af åtskilliga ångbåtslinier ett stort antal fartyg mätande 

hvardera 3 à 5,000 Tons. 

För ögonblicket stå bland andra på stapeln för Cunard & C:o 3 fartyg 

å resp. 8,500, 7,000 och 5,000 tons; för Peninsular & Oriental C:o rkn. 5 

å 4,000 tons hvardera, för Guion & C:o rkn. 1 å 6,250; för Orient C:o rkn. 

1 å 5,500 tons, för nordtyska Lloyd 1 å 4,500 tons o. s. v. Mera än 50 

fartyg mätande resp. öfver 3,000 tons sägas för närvarande stå på stapeln vid 

Clyde. 

Dessa ofvan påpekade förhållanden förtjena att grundligen tagas i öfvervägande 

af Sveries skeppsredare. De antyda att en genomgripande förändring 

för närvarande försiggår i beskaffenheten af transportmedlen till sjös, att denna 

förändring oafbrutet och energiskt genomföres af den nation som har den hufvudsakliga 

delen af sjöfarten i sin hand och att de förhållanden som blifva on

253 

följd af denna förändring komma att blifva icke allenast de i Storbritanien ensamt 

gällande men också i andra länder den norm hvarefter allt kommer att 

rätta sig, så att det gamla och föråldrade systemet måste ovilkorligen duka under 

i koncurrencen med det nya. 

Häremot kan visserligen invändas, att den tillväxt som för ögonblicket försiggår 

i ångbåtstontalet icke är relatift större än den varit mången gång förut 

utan synnerligt intrång på segelfartygens område, att — i enlighet med hvad af 

Direktör Kjær blifvit upplyst — ångbåtstonnageos tillväxt från 1861 till 1865 

var 12 % och från 1870—1873 14.8 % (mot 8 % under perioden 1878 

—1879), och att icke desto mindre frågan efter segelfartyg var stark; man 

kan med skäl påstå att tontalets (ånga och segel) tillväxt öfver hela verlden 

är i sjelfva verket ringa, (enligt Kjær: från 1870—1879 3.65 %' af den 

beräknade, 1.71 % af den verkliga tonnagen, — enligt engelska uppgifter; 

från l:ste Juli 1877 till l:ste Juli 1880 1.5 %) att, då handeln ständigt utvecklar 

sig, transportmängderna stiga proportionsvis mera än tontalet och att 

följaktligen der tyckes vara en grund för det antagandet att segelfartygen skola 

framdeles komma att behålla sin plats vid sidan af ångbåtarne. 

Denna slutsats var nog ganska riktig så lange de fördelar ångbåtarne besitta 

framför segelfartygen med afseende på större fart, regelmässighet, sjöduglighet 

o. s. v. motvägdes af de större utgifter som voro förbundna med anskaffandet 

och drifvandet af de förra. Sålänge detta var fallet kunde endast kostbarare 

varor uthärda den frakt som var förknippad med ångbåtarne och segelfartygen 

kunde existera vid sidan af dem. I detta hänseende hafva emellertid 

på Sednare tiden väsentliga förändringar inträffat. De förbättringar som blifvit 

införda i framställningen och bearbetningen af materialet hafva till en del förminskat 

priset på ångbåtarne. Dock hafva i synnerhet de i deras konstruktion 

och drifkraft gjorda förbättringarna i så hög grad förökat deras effekt och på 

samma gång så särdeles reducerat de med ångbåtstrafiken förbundna utgifterna, 

att ångbåtarne numera äro i stånd att antaga samma frakter och med fördel 

transportera samma varor som segelfartygen. Med afseende härpå förtjenar att 

påpekas hvad nyligen upplystes i ett af M:r Pearce i Glasgow hållet föredrag : 

att ett 1856 bygdt ångfartyg »Persia» af 3,600 hästars kraft använde 6 '/, 

tons kol för hvarje ton af sin last då deremot ångfartyget »Gallia», konstrueradt 

1879, försedt med »compound engines» och af 5,000 hästars kraft, bränner 

mindre än en half ton, ehuru det gör 2'/s knops hårdare fart pr timma. 

Och dessa framsteg hafva säkerligen ej ännu nått sina yttersta gränser, och de 

vetenskapliga upptäckter som ständigt göras berättiga oss att i detta hänseende 

hysa de djerfvaste förhoppningar. Under sådana omständigheter kan emellertid 

segelfartygens utestängande från alla »routes» endast betraktas som en tidsfråga. 

På lika eller bättre betingelser komma härefter ångbåtarne att föredragas i 

nästan alla farvatten och segelfartyg endast accepteras då de förra ej stå att erhålla. 

Men i betraktande af den riktning i hvilken skeppsbyggeriet nu går, 

tör det knappast dröja länge innan ångbåtarna räcka till i alla transportrouter. 

Det tryck som redan hvilar på segelfartygen kommer då att blifva öfverväldigande. 

Det är af den allra högsta vigt att man icke mera än nödigt är utsätter 

sig för att lida under dessa förhållanden. Detta kan förmodligen endast 

undvikas genom att följa i Storbritaniens fotspår: Omformera tontalet från segel 

till ånga, eller, om detta i tillräcklig utsträckning skulle visa sig ogörligt, — 

hvilket dock knappast är antagligt, — att i hvarje fall anskaffa så få nya segelfartyg 

som möjligt på det att åtminstone en del af de kapitaler som f. n. 

äro nedlagda i dessa må hafva blifvit annorlunda placeradt innan segelfartygens 

sista timme är slagen. W. Christophersen.

254 


Konstantinopel den 31 mars 1881. 


Förutom 6 norska fartyg om tillsammans 4,561 tons drägtighet, som ankommit 

till Konstantinopel med last från utrikes ort, besöktes distriktet under 

året af följande antal fartyg på genomfart till eller från Svarta hafvet: 

Svenska: 

Till Svarta hafvet: 

Med last, ångare 1 om 941 tons, bruttofrakt £ 700 

Från Svarta hafvet: 

Med last, ångare 1 > 941 » » » 1,900 

Tillsamman 2 om 1,882 tons, bruttofrakt £ 2,600 

Norska : 

Till Svarta hafvet: 

Med last, ångare 6 om 5,444 tons, bruttofrakt £ 5,640 

» segelfartyg 1 » 235 » » » 350 

I barlast, ångare 9 > 9,468 1/2 » 

» segelfartyg 5 » 1,943 » 

Till utrikes orter: 

Med last, ångare 13 »13,438 » » »19,000 

» segelfartyg 2 » 640 » » » 360 

Till Norge: 

Med last, ångare , » 5,242j 

segelfartyg 5 1,943) ' 

Tillsamman 47 om 38,354 tona, bruttofrakt £ 38,800 

Af de till Norge afgångna fartyg voro 6 om 2,870 tons bestämda till 

Stavanger samt 5 om 4,315 tons till Bergen. Då en del af dessa laster varit 

inköpt för rederiernas räkning äro de uppgifna fraktbeloppen endast approx i 

mativt beräknade. Totalqvantiteten af de å dessa fartyg till Norge utförda 

spanmålslaster kan beräknas till cirka 125,000 norska Töader. Dessutom afgingo 

härifrån 2 utländska fartyg med spanmål till Norge medtagande omkring 

30,000 Tönder hvete och råg. 

Totalantalet af till Konstantinopel ankomna fartyg af alla slag uppgår till 

17,454 om 4,839,607 tons mot 20,383 fartyg om 6,054,508 tons föregående 

året. Ingen förlisning har under året i distriktet egt rum. Tvenne fartyg 

(norska) hafva deremot inkommit i haveri och fått haveriet härstädes uppgjord t; 

nemligen barkskeppet »Freya», hemmahörande i Stavanger, med jernvägsskenor 

från Odessa till Civita-Vecchia samt skeppet »Vanse» hemma i Farsund, hvilket 

på resa från New-york till Konstantinopel med petroleum kom på grund i 

Dardanellerna.

255 

Ett enda fall af rymning, från norskt fartyg, har pä general konsulatet 

blifvit anmäldt. 

Fraktnoteringarne hafva under hela året, med ringare variationer, varit 

ytterst låga. Spanmalsutförseln, såväl frän Donauprovinserna, som ryska hamnar, 

har till följd af den betydliga införseln från Amerika, varit mindre liflig. 

Med innevarande års början hafva exportförhållandena något förbättrats och 

frakterna, till följd af dessa gynsammare konjunkturer, någorlunda tagit sig. 

Fraktpriserna noteras nu som följer: 

Azoff för England 27 sh. 6 d. pr ton talg 

Odessa _ 21 » s> » 

Nieolajeff 26 » 6 » » » 

Sulina 3 » 3 » » quarter 

Galatz 4 » 6 » » » 

Poti 4 » 2 > » 

Bourgas 3 » 6 » » » 

Galatz till Marseille, tunnstäf, 20 fr. pr 42 kub.-fot, gammalt jern till Genua 

22 fr. pr ton vigt. 

Liverpool-liniernas fraktnoteringar för direkt transport härifrån till Liverpool, 

äro följande: 

Spanmål 3 sh. pr quarter 

d:o i sackar 3 » 3 d. » » 

Ull (pressad) 70 » » ton vigt 

Mohair (angora getull)-.. 75 » » » 

Buxbomträ 15 » » » 

Lumpor 20 » » 

Opium 125 » »låda 

d:o - 145 » till London, transit 

pr jernväg. 

Pestfarsoten har, som bekant, utbrutit uti Bagdad Vilayetcn och sträckt 

sig till en del af Mesopotamien. Lyckligtvis hafva de härvid genast vidtagna 

stränga åtgärder, till isolerande af de angripna trakterna medelst dubbel militärkordong 

hittills hindrat farsotens spridande till omliggande provinser. Förutom 

det för allmänna helsotillståndet tryggande i detta resultat, är det äfven för 

navigationen af särdeles vigt, då de befarade karantänshinderna kunnat, hittills 

åtminstone, undvikas. Vissa försigtighetsmått åläggas visserligen fartyg ankommande 

från turkiska farvatten till Ryssland, Rumänien samt Egypten, men dessa 

inskränka sig tillsvidare, då fartyget är behörigen försedt med sanitets- och 

konsulatsattester från afgångsorten, till inspektion och läkarebesök. 

Fyranstalter i Svarta ha/vet. De uti min föregående årsrapport omförmalda 

påbörjade underhandlingar mellan de främmande makternas representanter 

och Porten beträffande en i skeppsfartens intresse nödigvorden omreglering af

256 

fyr- och lifräddningsanstalternas administration hafva ej nätt något praktiskt 

resultat. Pen i sagda ändamål nedsatta kommissionen har mötts med allehanda 

undflykter frän vederbörande myndigheters sida; kon troll ratten öfver administrationens 

finanser i synnerhet, deri knuten i hela frågan ligger, hvilken ock 

fordras af representanterna såsom vilkor för att skeppsfarten fortfarande skall 

erlägga den för ifrågavarande tjensters upprätthållande bestämda afgiften, har 

under en eller annan förevändning förnekats. 

Inför denna den Höga Portens motvilja att ordna en fråga, som så lifligt 

intresserar skeppsfarten, har engelska ambassadören, såsom den i främsta rummet 

intresserade häri, då den engelska skeppsfarten ingår för mera än hälften 

i Konstantinopels hamnrörelse, vägrat att tillsvidare låta de till Svarta hafvet 

afgående fartyg erlägga hos turkiska hamnmyndigheterna den för fyr- och lifräddningsanstalterna 

författningsenligt bestämda afgiften. Densamma betalas till 

det engelska konsulatet, att der, såsom depot, behållas intill frågans lösning. 

Denna bestämda hållning har nödgat Forten att åter upptaga underhandlingarna 

om reformförslaget och den härför bildade internationela undersökningskommissionen 

har åter trädt i verksamhet. Enligt de redan i fjor af representanterna 

framställda reformvilkoren fordras i främsta rummet tjenstens afskiljande från 

marindepartementet, hvilket hittiis haft hand om densamma, samt dess ställande 

under annan myndighet, vare sig sundhetsadministrationen, der den utländska 

skeppsfartens intressen vårdes af ombud från de utländska legationerna, hvilka 

i sundhetsrådet hafva säte och stämma och hvilkens finansväsende är af Porten 

helt och hållet oberoende, eller ock ett särskildt derför upprättadt embête, lika 

sjelf8tändigt, der det utländska elementet finge del och rätt att utöfva kontroll. 

Detta är hvad Porten af alla krafter motarbetar. 

Kaj kring Gyllne hornet. Mot forpligtelsen att anlägga en strandgata kring 

hela hamnområdet, från Seraglio bugten kring Gyllne hornet till motsidan på 

Bosporen vid Dohna Bagtché, med behörig lastnings- och lossningskaj, packoch 

tullhus samt varumagasiner m. m. har ottomanska regeringen tillerkänt ett 

franskt byggnadsbolag en koncession på 90 år med rättighet att från de vid 

kajen liggande fartyg samt dervid lossade varor uppbära en kajafgift af 20 

cent. pr tons drägtighet samt 4 fr. pr varutonsvigt af 1,000 kilogram. Strandgatan 

bör vara färdig inom 2 år. 

Jernvägari Frågan om en direkt järnvägsförbindelse mellan Turkiet och 

Central Europa har under året gjort betydliga framsteg, så tillvida att en konvention 

afslutats mellan Österrike-Ungern och Serbien, jemlikt Berlinertraktatens 

bestämmelser, hvarigenom Serbien förbinder sig att före den 15 juni 1883 anlägga 

en jernväg från Belgrad till Nisch, samt derifrån till Belova och Mitroyitja, 

i sammanbindning med den bulgariska och de ottomanska jernvägslinierna 

till Sofia, Konstantinopel och Salonik. Det bulgariska furstendömet å sin sida 

har åtagit sig att garantera anläggandet af en bibana mellan Belova och Sofia, 

samt Turkiet att fullborda de projekterade linierna mellan Philippopoli och 

Belova samt Mitrovitja och Uskup. 

Enligt art. 3 i denna konvention förbinder Österrike-Ungern sig att innan 

den 18 Juni 1883 anlägga en jernväg mellan Pesth och Semlin, vare sig medelst 

en ny linie direkt mellan dessa båda stader eller öfver några af de redan

257 

trafikerade banorna genom en sammanbindningsbana till Kikenda eller Szegedin. 

En jernvttgsbro anbringas öfver Savefloden, hvars omkostnader fördelas mellan 

"Ungern oeh Serbien dock med förbehåll för den förra att fä utföra byggnadsarbetet. 

I öfverensstämmelse med denna konvention har serbiska regeringen redan 

afslutat kontrakt med franska bankfirman Boutoux, hvilken äfven fått nationalförsamlingens 

(Skouptchina) stadfästelse. Härvid förbinder sig Mr. Boutoux att 

upptaga ett lån på 71,400,000 frs. hvilken summa skall uteslutande användas 

till anläggande af den projekterade banan Belgrad-Vranja. För lånets betäckande 

utställas 200,000 serbiska statsobligationer à 500 fr., benämnda »Obligations 

hypothécaires des chemins de fer de l'Etat Serbe» samt inbringande 25 

fr.ränta; obligationerna infrias al pari medelst dragningar under 50 år. Mr. 

Boutoux öfvertager hela lånet fixt à 71.40 % d. v. s. till ett nettopris af 

357 fr. pr. obligation, mot en af serbiska regeringen garanterad ränta af 6 

millioner årligen för 50 år, motsvarande ränta och amortering å lånebeloppet 

samt ytterligare ett saldo till liquiderande af oförutsedda konstruktionsomkostnader. 

Lånet inskrifves i första hypothek, för nominela beloppet, på jernvägen 

Belgrad-Vranja. Garantibeloppet betäckes af l:o jernbanans trafikinkomster, 2:o 

furstendömets tullinkomster, samt 3:o allmänna utskylderna. Kontraktvilkoren 

äro visserligen i många hänseenden drakoniska, och hafva ej utan svårighet oeh 

varma debatter genomgått Skouptchina. Önskan att ju för ju hellre bringa 

jernvägen i stånd och få den internationella jern vägsförbindelsen mellan Europa 

och Orienten anlagd genom Serbien har slutligen öfvervunnit alla betänkligheter 

och koncessionen erhållit bekräftelse. 

Under tiden har dock det Österrikiska Staatsbahn-bolaget, som sett sig i 

Serbien slaget ur brädet genom det i Ungern starkt beskyddade franska bolaget, 

framkommit med ett förslag om en direkt jernvägslinie genom Rumänien 

och Bulgarien till Eski-Zaghra i sammanbindning med den turkiska banan Eski- 

Zaghra-Adrianopel-Konstantinopel, genom en prolongation af hufvudbanan Wien- 

Pesth-Orsova, öfver Krajevo till Sistova, en bro öfver Donau och en bibana 

öfver Tirnova till Eski-Zaghra. O. G. von Heidenstam. 

Grekland. 

Pireus den 24 februari 1881. 


Till Grekland ankommo under år 1880 7 norska fartyg om tillsammans 

1,974 tons, samtliga med last från utrikes orter. Alla dessa fartyg afgingo 

åter till utrikes orter, 1 om 208 tons i barlast, de öfriga med last. 

M. N. Rodocanachi. 

Marocko. 

Tanger den 30 mars 1881. 


Marockos hamnar hafva under år 1880 besökts af 1 svenskt fartyg om 

140 tons, hvilket ankom i barlast och erhöll last, samt af 1 norskt fartyg om 

325 tons, hvilket endast anlöpte för att landsätta passagerare. 

E. Daluin. 


258 


Kapstaden (Kapkolonien) den 30 mars 1881. 


Be Förenade rikenas skeppsfart pä distriktet år 1880 framgår af följande 

öfversigt: 

Till distriktet ankommo med last frän Sverige 30 «venska fartyg om 11,066 tons 

» » » » » ntrikes ort 31 » » » 11,173 » 

» » » i barlast » » 3 » » » 608 » 

Frän » afgingo med lut till » 16 » » » 6,097 » 

» » » i barlast » » 56 » » » 20,481 » 

Till » ankommo med last frän Norge S norska » » 1,467 » 

• » » » från ntrikes ort 32 » » » 10,252 » 

Frän » afgingo » till » 14 » » » 3,930 » 

» » » i barlast » » 23 » » » 7,724 » 

Hela antalet med last ankomna fartyg utgjorde således 98 om 33,948 tons, 

hvaraf 61 svenska om 22,229 och 37 norska om 11,719 tons. Hela antalet 



De till konsulatdistriktet ankomna svenska fartygen voro 63 om 22,837 

tons drägtighet eller 19 fartyg om 8,353 tons mindre än föregående år; 29 

fartyg med trälast från Sverige, 6 med samma last frän Norge och 21 med 

olika last frän utrikes orter utlossade i distriktet, och erhöllo af dessa 56 fartyg 

endast 7 frakt härifrån. De hit inseglade bruttofrakterna belöpte sig till 

£ 49,836 eller £ 9,459 mindre än året förut. 

De hitkomna norska fartygen voro 37 om 11,739 tons eller 2 fartyg om 

635 tons mindre än förra året. Antalet i distriktet utlossade var 35, hvaraf 

4 frfin Norge och 4 från Sverige med trälast, och blefvo af dessa 35 icke fler 

än 8 härifrån befraktade. Samman af de hit förtjenta brattofrakterna uppgick 

till £ 23,793 eller £ 5,228 mer än firet förut. 

Följande svenska produkter importerades till Kapkolonien direkt från Sverige 

i 22 svenska och 4 norska fartyg nämligen: 250,173 plankor, 58,922 golfoch 

takbräder, 98 bjelkar, 57 spiror, 300 trädgårdsstaket, 1,766 trälister, 48 

stolar, 210 /1 & 60 /2 tunnor tjära, 229 spisar med tillbehör, 1,063 stänger jern, 

175 knippor jern, 60 lådor tändstickor och 1,200 Polhemslås. 

Från Norge hafva direkt hitkommit i 3 norska och 2 svenska fartyg följande 

produkter: 4,590 plankor, 257,230 golfoch takbräder, 1,975 trälister, 

111 spiror, 180 lådor öl och 40 lådor tändstickor. 

Som alltid varit förhållandet hafva de importerade trävarorna till största 

delen varit svenska, som ankommit i segelfartyg direkt från Sverige. Hela importen 

af icke förädlade trävaror har ej varit obetydlig under år 1880, ehuru 

dock icke så stor som året förut, eller 1,475,077 kbft. mot 1,989,492 kbft. 

Då de svenska trävarorna förnämligast bestått af plankor, hafva deremot de 

norska hufvudsakligen utgjorts af golfoch takbräder. Af de från Norge hit 

importerade trävarorna torde dock en icke obetydlig del kommit från Sverige, 

i hvars gränsprovinser de uppköpts men skeppats öfver Norge. Hvad bräder i 

allmänhet beträffar, skulle jag särskildt vilja fästa herrar aflastares uppmärksamhet 

på att alltid i fakturorna och konnossementen utsätta, huruvida det uppgifna 

måttet är det, de innehade före förädlingen eller hålla efter den samma,

259 

d. v. 8. huruvida det är BactualB eller »nominal measurementB, ty i annat fall 

fordra härvarande köpare godtgörelse, för hvad som brister i måttet. Äfven 

böra herrar sjökaptener icke underskrifva konnossementen,förr än de gjort sig 

underrättade härom för att slippa obehagligheter vid fraktuppgörelsen. 

Priset pä plankor, förtullade och levererade vid köparens upplagsplats â 

lossningsorten, var vid årets början 4 1 /, d. à 4 3/4 d. pr löpande fot 3"X9" 

men steg senare till 5 d. à 5'/4 d., när underrättelser ingingo, att de stigit 

på produktionsorterna till följd af svårigheten att få timret nedflottadt till sågarne. 

Priset kan nu anses vara högst 5 d., beroende på, att flera laster hitkommit, 

än man väntat. Priset på hyflade och späntade golfbräder har hållit 

sig mellan l 3/8 d. och l 5 /8 d. pr löpande fot 1"X6" samt på dylika listade 

takbräder mellan 3/4 d. à 1 d. pr dito 1/2 "X6", hvilka pris kunna anses vara 

de nu gällande. Som vår trävarumarknad nu är väl försedd genom de många 

ankomna lasterna, kan väl icke något större behof väntas, förr än kolonien får 

fred med basuterne. 

Af svenskt jern har helt obetydligt importerats. 

Från tändsticksmarknaden är samma glädjande förhållande att omförmäla, 

nämligen att de svenska stickorna äro de mest efterfrågade och använda. Äfven 

hafva goda norska fabrikat visat sig på marknaden. Som bekant införskrifvas 

de nästan uteslutande från London, der några stora handelshus kontrakterat om 

flera svenska fabrikers hela tillverkning, hvarför de kunna sälja dem mycket 

billigt. Priset har vexlat mellan 1 sh. 10 d. och 2 sh. pr gross af svafveltändstickor 

samt mellan 2 sh. 6 d. och 2 sh. 9 d. pr gross af säkerhetständstickor. 

Af svensk tjära har ej hitkommit någon betydlig mängd, och synes orsaken 

dertill vara, att den under förra året på spekulation hitsända tjäran ej 

lemnat ett resultat, som uppmuntrat till fortsatta skeppningar. Något nämnvärdt 

behof har ej heller yppat sig, och kan som medelpris sättas 25 sh. för 

heltunna och 16 sh. för halftunna. 

Till kolonien ankommo i allt 2,110 fartyg om 2,258,145 tons eller 128 

fartyg mindre men 118,963 tons mer än år 1879. 

Koloniens handel fortfar att visa en stadig tillökning år från år. 

Hela införseln uppgick under året till £ 7,648,863 

mot år 1879 » 7,080,229 

sålunda utvisande en tillökning af £ 568,634 

eller 8 %. 

Utförseln med undantag af diamantexporten värderades till £ 4,268,710 

mot året förut B 3,664,735 

och öfversköt sålunda det senare årets med £ 603,975 

eller 16 %. Beräknar man diamantexporten till £ 3,000,000, uppgår således 

årets hela utförsel till £ 7,268,710. Om detta antagande är riktigt, skulle 

handelsbalansen mot kolonien endast vara £ 380,000 på årets transaktioner. 

De förnämsta exportartiklarnes mängd oeh värde voro följande: 

Ull _ 42,467,962 % värderade till £ 2,429,360 

Strutsfjädrar 163,065 883,632 

Kopparmalm 15,310 tons 306,790 

Skinn, get- och får-, 2,438,268 st, 278,566 

Hår, angora-, 2,590,232 ll. 206,471 

Fisk, saltad, 4,133,134 27,616 

Hudar 59,814 st. 25,725 

Elfenben 56,779 ll. 16,982 

Vin 64,158 gäll. » 13,203

260 

Öfriga exportartiklar af någon betydenhet voro: aloe, horn, hafre och 

vinsten. 

Ullutföreeln uppgiok, såsom synes, till 42,467,962 ll. eller 2,380,369 ll. 

mer än föregående iret. Ateröppnandet af handeln med Morra Amerika har 

förorsakat ett lifligt begär efter otvättad ull, hvaraf öfver 500,000 ll.:s vigt 

skeppades eller 50 % mer än året förut, och är det utan tvifvel denna efterfrågan, 

som gifvit en sådan kraftig impuls åt handeln och åstadkommit en prisstegring 

i denna vigtiga hufvudartikel. Värdet af de exporterade strntsfjädrarne 

har uppgått från £ 653,756 år 1879 till £ 883,632 med en större utförsel 

af 66,483 ®. Utförseln af Angorahår visar en tillfredsställande ökning i vigt 

och värde, uppgående till £ 206,471 mot £ 130,775 året förut. En liknande 

tillökning både i antal och värde har egt rum i exporten af flr- och 

getskinn, som värderades till £ 278,566 mot £ 212,152 föregående året, men 

i artikeln hudar har deremot en minskning inträdt. Kopparmalm skeppades 

till ett värde af £ 306,790 mot £ 283,885 år 1879 och utvisade en mindre 

tillökning i mängd och värde. Elfenben deremot visar en minskad export och 

har nedgått till £ 16,982 från £ 23,769 året förut och blir väl mindre och 

mindre, i den mån Sydafrika blir uppodladt och befolkadt. 

De importerade artiklar som visa den största ökningen, äro hvete och korn, 

öl, socker, kaffe, tobak, sirup och smör. Af- denna sista artikel har året att 

uppvisa en mycket stor införsel, nämligen 1,035,880 ll. mot 765,821 ll. år 

1879. En stor del har varit af dansk tillverkning, hvaraf säkerligen ej obetydligt 

inköpts i Sverige, såsom jag i förra årsberättelsen anmärkte. Priset på 

l:ma preserveradt smör har hållit sig mellan 1 sh. 6 d. à 1 sh. 9 d. pr 8 

samt mellan 1 sh. och 1 sh. 3 d. pr ll. för australiskt och irländskt. — Äfvon 

korta och jernmanufakturvaror, färdiggjorda skodon och landtbruksredskap 

visa en icke obetydlig ökning. En årligen ökad import af den sistnämda artikeln 

måste glädja hvarje kolonist, så länge de ej kunna tillverkas inom kolonien. 

År 1879 var införseln nära dubbelt så stor som år 1878, och år 1880 

visar den en ökning af £ 9,357 å det förstnämda årets eller var £ 57,676. 

Det är att beklaga, att de Förenade rikena ej kunna finna någon större afsättning 

för sina tillverkningar af detta slag, då de ovilkorligen skulle föredragas 

till följd af jernets bättre beskaffenhet, om de endast kunde säljas lika billigt 

som de engelska och amerikanska. Deremot visa trä och ris ett aftagandc, 

hvilket hvad den senare artikeln beträffar, beror derpå, att ett skepp med en 

större last, inköpt för kolonien, gick förloradt på kusten. 

Det allmänna resultatet af 1880 års handel måste anses högligen tillfredsställande 

och skulle hafra blifvit ännu gynsammare, om icke den svåra torkan 

i vestra delen af kolonien till stor del minskat spanmåls- och vinskördarne samt 

oroligheterna på koloniens gränser och i de närliggande staterna hämmat handelns 

naturliga utbredning, och är det all anledning att antaga, att den synbara utvidgningen 

af koloniens inre handel, som visat sig under de tio sista åren, skall 

fortfarande ökas om fred snart återställes i Sydafrika. Kolonien har nämligen, 

som bekant, krig med basuterne, med anledning af att guvernementet ville verkställa 

parlamentets beslut, att de skulle afväpnas på det de ej måtte frestas att 

förena sig med andra stammar, som kunde vilja öppna fiendtligheter med kolonien. 

Som de äro engelske undersåtar, är det att anse som ett upprorskrig. 

De äro ett ganska betydande åkerbruksidkande folk, hvarför detta krig, som 

kolonien ensam måste utkämpa och med egna medel bekosta utan hjelp af engelska 

trupper, väsentligen inverkat på den ganska betydliga handel, som årliden 

var i tillväxande mellan dem och kolonien. Äfven har det ovissa tillstånget 

i Transvaal menligt inverkat på koloniens indirekta handel med detta land

261 

öfver diamantfälten, och, som kändt är, kom det vid årets slut till öppna fiendtligheter 

mellan de transvaalske boers och de der garnisonerade engelska trupperna, 

sedan de förre förklarat sig oberoemje och utropat republiken. De hafva 

varit mycket lycklige i sitt befrielsekrig, i det de flera gånger tillbakaslagit de 

mot dem utskickade trupper, som gjort stor förlust i döda och sårade. Som 

engelska regeringen nu slutit fred med dem och lofvat âtergifva dem deras oberoende, 

sedan en utnämd kunglig kommission afgjort alla invecklade frågor, vore 

det önskligt, att de erhålla en ordnad regering, hvars föreskrifter och skatter 

de vilja underkasta sig att efterkomma och betala, ty stora summor af kolonialt 

kapital äro nedlagde i transvaalska företag, som icke kunde blifva annat än 

förlustbringande, om ej ordnade förhållanden snart der inträda. Likväl synas 

icke dessa beklagliga händelser ännu hafva väsentligen inverkat på importen, 

ehuru afbrytandet af handelsförbindelsen med Besutoland och Transvaal måste 

utöfva ett hämmande tryck på affärsverksamheten, liksom ock bortsändandet 

af flera tusen man från deras dagliga sysselsättningar för aktiv tjenstgöring i 

Basutoland måste högst menligt beröra koloniens kommersiella intressen. En 

gifven följd af, att kolonien sjelf måste betala omkostnaderna för Basutokriget, 

hvilka redan belöpa sig till flera milioner, blir, att fortsättandet af omfattande 

allmänna arbeten, såsom utsträckandet af jernvägarne, måste fördröjas i flera år, 

hvarför hvar och en måste uppriktigt önska, att krigsoroligheterna med det 

första ville upphöra, på det att kolonien måtte återtaga det tillstånd af framåtskridande 

blomstring, hon åtnjöt för 3 år sedan. Ett ämne för uppriktig 

lyckönskan är, att, oaktadt de vidriga omständigheter, hvaremot kolonien haft 

att kämpa under de sista 2 åren, hennes kredit på fondbörsen i London är 

oförminskad. 6 % guvernementsobligationer^ som i början af året noterades 

till £ 107, äro nu £ 117.10.0 och 4'/,, % pr 100 110. Aktier i banker 

och andra koloniala företag med ett eller ett par undantag visa en likadan tillökning 

i värde. 

Som ännu icke några statistiska uppgifter inkommit från vicekonsuln i 

Natal, är jag icke i tillfälle att nu yttra mig öfver denna kolonis handel men 

skall, sä snart de komma mig tillhanda, hafva äran afgifva berättelse deröfver. 

Rangoon (Britiska Birma) den 20 januari 1881. 


C. G. Åkerberg. 

T)e Förenade rikenas skeppsfart på distriktet år 1880 framgår af följande 

öfversigt : 

Till distriktet ankom från utrikes ort med last 1 svenskt fartyg om 699 tons 

» » » » » i barlast 1 » » 772 » 

Kran » afgingo till » med last 2 » » 1,471 » 

Till » ankom frän » » ö norska » » 4,987 » 

» » » » » i barlast 2 » » » 1,712 » 

Frän » afgingo till » med last 7 » » » 6,699 »

262 

Hela antalet med last ankomna fartyg utgjorde således 6 om 5,686 tons: 

antalet med last afgångna 9 om 8,170 tons. 

Provinsens handel har under det förflutna året fortfarit att vara tillfredsställande, 

och inga politiska förvecklingar inverkat störande. Handeln utvecklar 

sig jemnt och gynnas dervid af de ökade trafikmedlen, jernvägar och flodångbåtar. 

Skörden af ris, som är vår förnämsta handelsvara, har varit riklig, och 

landtbrnkarne hafva fått sin säd väl betald, om ock prisen ej varit så höga som 

1879. Sen nya skörden började komma i marknaden mot slutet af januari 

och mötte en liflig efterfrågan för export till Europa, under det att Indien och 

Malakka köpte helt obetydligt till följd af att risskörden varit god i nästan 

hela orienten. Genast i början gick priset upp till 7 sh. för cwt. fritt ombord, 

men, efter det flera ångbåtar fått last och förråden allt jemt ökades hos exportörerna, 

sjönk priset småningom till 6 sh. Bismarknaden i Europa var intill 

slutet af mars i en sådan ställning att skeppning till ofvanoämnda pris kunde 

ske med vinst, enär frakterna för fartyg i allmänhet voro låga. Längre fram 

började prisen i Europa undergå stora vexlingar beroende på spekulation och 

följaktligen måste risprisen äfven här följa priserna uppåt eller nedåt. Under 

årets senare månader gingo prisen nedåt både i Europa och här, de lägsta prisen 

voro rådande vid årets slut. Bisexporten till Europa var är 1880 större 

än någonsin förut. Från Birma utfördes 

till Europa till andra orter. 

1880 1879 1880 1879 

från Bangoon 347,566 tons 340,962 tons 131,709 tons 153,583 tons 

» Akyab 165,040 » 73,298 » 25,456 » 51,568 » 

» Bassein 146,066 » 133,942 » 1,347 » 1,300 » 

» Moulmein ... 18,196 » 50.408 » 22,431 » 30,030 » 

Summa 676,868 tons 598,610 tons 180,943 tons 236,481 tons. 

Bomull. Handeln med denna vara är icke af någon stor betydenhet; hela 

exporten uppgick till 2,326 tons, hvaraf 748 tons utfördes till Europa. Priset 

vexlade mycket, i början af året betaltes ej mer än 4'/9 d. pr Ib. fritt ombord, 

men sedan steg priset till h l jt d. för att derefter gå ned från 4 1 /,—4'/4 d. 

Af kateku utfördes 12,840 tons, hvaraf 5,395 gingo till Europa. Efterfrågan 

var tidtals ganska liflig och prisen vexlade betydligt. Sämre qvaliteter 

betaltes med 15 sh. — 24 sh. cwt, fritt ombord, och bättre qvaliteter 22 sh. 

— 33 sh. 6 d. pr cwt. 

För kohudar var stark efterfrågan och priset höll sig mellan 5 d. och 

6 3/4 « d Pr Ib. Hela utförseln uppgick till 201,040 stycken. 

Teakträ. Den liflighet som rådde i skeppsbyggnadsindustrien i Europa inverkade 

gynsamt på vår marknad för denna artikel, och de höga pris, som 

rådde vid slutet af 1879, hafva ej gått ned så mycket som man väntade. För 

bästa qvalitet betaltes 90 rup. pr ton om 50 kubikfot. Utförseln utgjorde: 

till Europa till andra orter 

från Bangoon 9,766 tons 23,053 tons 

» Moulmein 40,546 » 71,747 » 

Frakter. I medeltal erhöllo de fartyg som befraktades i Europa under 

år 1879 för ristransport föga mera än 40 sh pr ton. Den förbättring i fraksatserna 

som började mot slutet af 1879 räckte under hela år 1880. Det 

fanns icke något öfverflöd på disponibelt lastrum, och första klassens segelfartyg 

erhöllo så höga frakter som 45 sh. — 50 sh. Antalet ångfartyg, som tager 

del i fraktfarten i dessa trakter är alltjemnt i tillväxt. Ångfartyg erhöllo för

263 

risfrakter 45 sh. — 60 sh. pr ton. Utsigterna för fraktmarknaden äro nu 

bättre än de hafva varit pä några år. 

Införseln af europeiska varor rönte ett välgörande inflytande af det lugn 

som inträdt i de politiska förhållandena med Öfre Birma. Infödingarnes förmåga 

att köpa har ökats ganska mycket under de senare åren genom de höga 

pris landtbrukarne erhållit för sina produkter. Marknaden är alltid väl försedd 

och stundom öfverfull af europeiska varor, som säljas med mycket ringa vinst. 

Den enda artikel som införes i större mängd från Sverige är säkerhetständstickor. 

A. Barckhausen. 

Singapore den 28 april 1881. 


Intet svenskt fartyg besökte hamnen under året, och af norska fartyg 

kommo endast 3. Frakterna på London under förlidet år voro i medeltal för 

seglande fartyg (deadweight) £ 1 17 sh. 6 d. eller 2 sh. 6 d. mera än år 

1879 då medeltalet uppskattades till £l 15 sh. Frakterna vexlade mycket 

under året, det lägsta var £ 1 7 sh. 6 d. och det högsta £ 2 7 sh. 6 d. 

För lätt gods är frakten i allmänhet 10 sh. högre. 

Tillgången på ångbåtar till Europa är stor, och taga de bort mycket af 

lasten, men det finnes dock alltid seglande fartyg som intaga laster för Europa, 

synnerligen af billigare varor. På risfrakter från Saigon och Bangkok har varit 

rik tillgång, men till låga pris. 

Kursen på London för 4 månaders vexlar har hållit sig omkring 3 sh. 8 

d. och 3 sh. 4 d. à 3 sh. 10 d. och 3 sh. 8 d. Vexlingarne hafva icke varit 

så stora som under år 1879. Vid början af året höll kursen sig ganska stadigt 

vid 3 sh. 10 d. och gick ned mot slutet af året. 

I svenskt jern har varit rätt liflig omsättning till pris af 3 doll. 50 à 4 

doll. 30 pr picul, hvilket är mera än år 1879. Verkligt svenskt stål kommer 

endast i ringa mängd, för eftergjordt betaltes 3 doll. 25 à 3 doll. 60 pr tub. 

För tändstickor var stor omsättning, men låga pris. Verkliga svenska 

Jönköpings tändstickor såldes för 60 à 62 1 /2 cents pr gross, eftergjorda tyska 

för 50 à 52 1/2 cents, pr gross; nyligen hafva äfven japaneserna börjat införa 

tändstickor, hvilka betalts med 45 à 47 cents. 

För svensk tjära har priset varit mellan 7 och 7 1/2 doll. 

I Atchin har kriget alldeles upphört, och alla hamnarne äro öppna för 

in- och utförsel. 

Risskörden pågår nu och lofvar att blifva god; pepparn lider deremot 

fortfarande. 

På den britisk-malajiska halfön har lugn och ordning rädt, och de platser, 

der britiska residenter finnas anstälda, visa en stigande välmåga. Många kinesiska 

immigranter hafva slagit sig ner i dessa trakter. 

Helsotillståndet inom kolonien har varit godt och inga farsoter yppat sig. 

B. B. Read.

264 

Spanien. 

Madrid (K. Beskickningen) den 14 maj 1881. 


Svenska och norska handelsflottornas fraktförtjenst på Spanien belöpte sig 

år 1880 till kronor 6,033,310 mot 4,714,305 år 1879 och 3,583,500 år 

1875. Det respektiva tontalet för dessa tre år var 282,986, 178,612 och 

141,758. 

Klippfisk-införseln från Norge som 1876 var 19,264,000 kilo och 1879: 

23,592,100 kilo gick upp 1880 till 27,671,250 kilo. 

Träimporten från de Förenade rikena synas deremot stå i ständigt aftagandc. 

År 1879 utvisade densamma en minskning af 11,390 kubikmeter med 

ett totalbelopp af 98,730 kubikmeter, hvarifrån den ånyo under 1880 nedgått 

till 76,410 kubikmeter. Finsk och amerikansk varas lämpligare dimensioner, 

billigare pris och fördelaktigare utseende synas i väsendtlig mån bidraga till den 

svenska artikelns svårafsättlighet. En af Kongl. Beskickningen utverkad nedsättning 

å jernvägsfrakten från Nordhamnarne till Madrid har varit i tillämpning 

från den 1 sistlidne juli. 

Jern har endast indirekt inkommit från de Förenade rikena. Den spanska 

jernhandteringen och framför allt jernmalmsutförseln går med jättesteg framåt. 

Från Bilbaofalten exporterades 2,400,000 tons, eller dubbelt så mycket som 

året förut, och ur Carthagenas, mestadels manganjernfält upptogos förlidet år 

250,000 tons. 

Införseln af fiskrom, tran och öl har nästan fördubblats mot nästföregående 

år eller, respektive: 8,990 tunnor (3,540), 462 tunnor (297) samt 180 

lådor (90). Is-importen nedgick 1880 till 788 tons mot 1,935 året förut. 

1,460 säckar fiskguano samt 21 bundtar kalfskinn utgöra de Förenade rikenas 

öfriga direkta införsel till detta land. 

I föregående rapporter hafva framhållits utsigterna till afsättning i Spanien 

af svenskt smör och sprit. Den fördelaktiga täflan svenskt tryckpapper består 

med t. ex. belgiskt i så väl Frankrike som England torde äfven kunna utsträckas 

till Spanien, dit Belgien år 1877 införde för 1,989.755 fr. af denna vara, 

hvilken sålunda utgör, efter jernvägsmateriel, sistnämnda lands vigtigaste importartikel 

till iberiska halfön. 

H. Åkerman. 

Barcelona den 10 maj 1881. 


De Förenade rikenas sjöfart på konsulsdistriktet år 1880 inhemtas af följande: 

Till distriktet ankommo med last från Sverige 17 sv. fartyg om 5,600 tons 

» » » » utr. ort 52 » » 22,668 > 

» » i barlast » » 47 » » 20,571 »

265 

från distriktet afgingo med last till Sverige 24 sv. fartyg om 8,864 tons 

» i barlast » 2 » 1,337 

» med last utr. ort 28 12,935 

» > i barlast 62 25,460 

till distriktet ankommo med last från Norge 106 » 32,585 

utr. ort 111 » B 49,217 » 

i barlast 65 26,229 » 

från distriktet afgingo med last till Norge 17 7,103 

i barlast 5 » 2,339 

med last utr. ort 68 » 27,488 » 

» » i barlast 193 » » 71,699 

Hela antalet med last ankomna fartyg år 1880 utgjorde således 286 om 

110,070 tons, deraf 69 svenska om 28,268 och 217 norska om 81,802 tons. 

Sammanlagda antalet med last afgångna fartyg utgjorde 137 om 56,390 tons, 

hvaraf 52 svenska om 21,799 och 85 norska om 34,591 tons. 

Sjöfart. 

Hamnarne i detta konsulsdistrikt, hafva under år 1880 besökts af följande 

antal svenska och norska fartyg: 

17 segelfartyg ... af 

Ankomna svenska: 

5,600 tons från Sverige med last 

7 ångare 2,462 » Norge 

10 ångare 3,546 » » hamnar i distriket med restladdningar 

från Norge 

13 ångare 

23 segelfartyg ... 

7,160 

10,195 

utrikes orter med last 

28 ångare 14,103 utrikes orter och spanska hamnar i 

18 segelfartyg ... 5,773 barlast 

116 fartyg af 48,839 tons 

hvilka införtjent en bruttofrakt af kronor 700.930 

mot: 

27 ångare af 11,131 tons 

64 segelfartyg ... 22,852 

91 fartyg af 33,983 tons under år 1879. 


73 segelfartyg ... 22,308 » 

ll7 fartyg af 39,572 tons under år 1878. 


68 segelfartyg ... 21,233 » 


13 ångare af 

11 segelfartyg ... 

Afgångna svenska: 

5,055 tons 

till Sverige med last 

3,809 » 

2 segelfartyg ... 1,337 till Sverige i barlast

266 

1 ångare af 324 tons till Norge med last 

15 ångare » 

12 Begelfartyg ... » 

9,048 

3,563 

» 

» 

till utrikes orter med last 

27 ångare » 11,715 » till utrikes orter och spanska hamnar i 

35 segelfartyg ... » 13,745 » barlast 


hvilka betingat en bruttofrakt af kronor 392,490. 

Summan af beräknad bruttofrakt för de med svenska fartyg till och från 

hamnarne i distriktet in- och utförda laster belöper: 

År 1880 kronor 1,093,420 

» 1879 » 939,300 

» 1878 » 849,020 

» 1877 » 781,710. 

Ankomna norska: 


från Norge med last 

20 segelfartyg ... » 3,976 » 

47 ångare » 15,929 från hamnar i distriktet, med restladdnin- 

9 segelfartyg ... » 1,979 gar från Norge 

5 ångare » 2,258 

34 segelfartyg ... » 13,445 

från hamnar i distriktet i barlast 

15 segelfartyg ...» 6,165 » från Sverige med last 

14 ångare » 5,613 

82 segelfartyg ... » 37,439 

från utrikes orter med last 

9 ångare » 3,517 från utrikes orter och spanska hamnar i 

17 segelfartyg ... » 7,009 barlast 

282 fartyg afl08,031 tons 

hvilka införtjent en bruttofrakt af kronor 1,761,730 

mot: 


167 segelfartyg ... » 58,422 » 

246 fartyg af 83,570 tons under år 1879 


235 segelfartyg ... > 70,267 » 

280 fartyg af 85,501 tons under år 1878 


215 segelfartyg ... » 68,912 » 


17 segelfartyg ... af 

Af gångna norska: 

7,103 tons till Norge med last 

5 segelfartyg ... » 2,339 » till Norge i barlast 

8 segelfartyg ... » 2,900 » till Sverige med last 

17 ångare » 6,842 

43 segelfartyg ... » 17,746 

till utrikes orter med last


104 segelfartyg ... » 40,798 » 

267 


hvilka betingat en bruttofrakt af kronor 427,740. 

till utrikes orter och spanska hamnar i 

barlast 

Summan af beräknad bruttofrakt för de med norska fartyg till och från 

hamnarna i distriktet in- och utförda laster belöper: 


1879 » 1,999,565 

» 1878 » 1,899,350 

» 1877 » 2,247,068 

I följande uppgift på de till alla Spaniens hamnar ankomna svenska och 

norska fartyg, under de senaste sex åren, äro ej inbegripna de som ankommit 

från en annan hamn inom samma konsulsdistrikt. 

Svenska: 

Under år 1880 145 fartyg af 55,498 tons 

» » 1879 127 » » 44,383 » 

» » 1878 156 » » 48,271 » 

» » 1877 124 » » 39,190 » 

» » 1876 167 » » 50,938 » 

» » 1875 104 » » 32,224 » 

hvaraf från Sverige med last: 

År 1880 38 fartyg af 11,689 tons 

» 1879 52 B B 15,117 » 

B 1878 54 B B 15,535 » 

» 1877 35 B » 9,791 B 

» 1876 49 » » 14,743 » 

» 1875 20 » » 6,894 » 

Summan af beräknad bruttofrakt för de med svenska fartyg till och från 

alla Spaniens hamnar in- och utförda laster, belöper: 

Norska: 


» 1879 » 1,238,070 

1878 » 1,273,440 

» 1877 » 1,666,150 

1876 » 1,341,900 

1875 » 879,700 

Under år 1880 478 fartyg af 154,082 tons 

» 1879 458 134,429 » 

» » 1878 474 » 130,650 

» » 1877 432 127,986 

» » 1876 380 » » 116,383 » 

1875 367 » 109,534 » 

hvaraf från Norge med last:

268 

År 1880 162 fartyg af 38,256 tons 

» 1879 141 » » 31,455 » 

1878 173 » 40,512 » 

» 1877 155 » » 35,272 » 

» 1876 104 » » 24,948 » 

» 1875 135 » » 31,376 

Summan af beräknad bruttofrakt för de med norska fartyg till och fr&n 

alla Spaniens hamnar in- och utförda laster, belöper: 


» 1879 3,476,295 

1878 » 3,553,120 

» 1877 3,938,120 

» 1876 2,589,600 

» 1875 2,703,800 

De till detta distrikt hörande hamnar hafva besökts af följande antal utländska 

fartyg under sistlidna år. 

mot: 

Barcelona. 

Svenska 26 af 14,417 tons 

Norska 72 29,939 » 

Britiska 299 200,083 

Franska 337 191,941 

Italienska ... 253 78,512 » 

Tyska 43 29,708 

Ryska 17 » 8,922 

Österrikiska... 12 » 5,013 » 

Grekiska 9 3,794 

Danska 15 3,273 » 

Belgiska 

N. A. Förenta 

2 2,355 

staters 2 1,072 » 

Holländska ... 3 » 870 » 

Mexikanska... 2 529 

Portugisiskt... 1 208 

Summa 1,096 af 570,636 tons 


Norska 80 28,683 » 

Ändra främm:de 

nationers ... 871 472,640 

971 af 510,742 tons är 1879. 


Norska 81 28,826 

Andra främm:de 

nationers ... 786 » 383,583 

900 af 424,237 tons är 1878.

mot: 

Rosas. 

Palamos. 

Tarragona. 

Valencia. 

269 


Norska 84 » 29,905 » 


nationers ... 824 » 384,798 

927 af 422,034 tons âr 1877. 

Franska 37 af 1,620 tons. 

Franska 50 af 6,085 tons 

Italienska 9 » 796 » 

Portugisiska ... 5 » 433 » 

64 af 7,314 tons. 


Norska 39 » 13,280 » 

Britiska 115 » 73,726 » 

Franska 280 » 38,504 » 

Italienska 85 » 14,119 » 

Tyska 10 » 2,869 » 

Danska 4 » 2,842 » 

Ryska 5 » 2,178 l> 


staters 3 » 1,939 » 

Grekiska 5 1,665 » 

Belgiskt 1 » 1,269 » 

Holländska 4 » 475 » 

Österrikiska ... 2 » 422 » 


570 af 160,592 tons. 


Norska 37 » 9,722 » 


nationers ... 371 » 98,256 » 

422 af 112,896 tons år 1879. 


Norska 37 » 14,070 » 

Britiska 457 » 308,104 » 

Franska 280 » 82,218 » 


Tyska - 6 » 4,389 » 

Holländska ... 8 » 4,114 » 

Danska 3 » 1,337 » 

Belgiskt 1 1,715 » 

Ryska 3 » 1,702 » 


staters 1 » 591 » 

Österrikiska 2 » 528 

872 af 446,548 tons

270 

mot: Svenska 11 af 5,008 tons 

Norska 27 10,908 


nationers ... 717 » 384,709 


Denia. 

Svenska 2 af 848 tons 

Norskt 1 373 » 

Britiska 63 42,467 » 

Franska 4 753 » 

Portugisiskt ... 1 105 

71 af 44,546 tons 

mot: 


Norska 2 596 » 


nationers ... 57 » 35,544 » 

61 af 36,817 tons àr 1879. 

mot: 

Alicante. 

Torrevieja. 


Norska 23 » 7,921 

Franska 138 » 44,345 

Britiska 104 » 41,942 » 

Italienska 31 6,002 


staters 9 5,112 » 

Tyska 6 » 2,383 » 

Belgiskt 1 » 1,047 

Ryska 2 999 » 

Österrikiska ... 2 608 » 

Danskt 1 » 352 » 


Holländskt 1 » 118 » 

328 af 114,029 tons 


Norska 22 » 7,061 » 


nationers ... 284 » 125,390 » 



Norska 32 » 12,006 » 

Ryska 13 » 6,240 » 

Britiska 14 » 4,340 » 

Tyska 4 1,440 » 

Grekiskt 1 430 » 

Italienskt I 380 

Franskt 1 » 320 

83 af 30,683 tons.

mot: 

mot: 

Carthagena. 

Almeria. 

Malaga. 

271 


Norska 22 » 7,792 

Britiska 552 » 373,831 

Franska 200 150,562 » 

Italienska 116 » 40,918 

Tyska 6 » 3,746 

Kyska 7 » 2.910 


Staters 4 2,525 

Österrikiska ... 7 2,020 

Holländskt ... 1 454 » 

Grekiska 2 261 

921 af 586,256 tons 


Norska 7 2,308 


nationers ... 635 » 397,944 



Norska 15 » 6,665 

Britiska 146 107,690 



staters 8 4,462 

Franska 23 » 4,016 

Portugisiska ... 13 1,896 

Österrikiska ... 3 1,753 » 

Ryska 3 » 1,197 

Danskt I 720 

Tyskt 1 242 

250 af 142,687 tons 


Norska 13 5,633 


nationers ... 212 118,906 » 



Norska 39 15,104 

Britiska 299 188,204 

Tyska 63 40,923 

Franska 97 35,520 

Holländska — 24 13,547 

Ryska 10 5,176 

Italienska 17 4,715 

Portugisiska ... 28 2,910

mot: 

Palma. 

Màhon. 

272 


staters 6 » 2,905 » 

Danska 6 » 2,619 » 

Belgiskt 1 » 1,120 » 

österrikiska 2 » 733 » 

612 af 320,381 tons 


Norska 30 » 10,136 » 


nationers ... 511 » 267,971 » 



Norska 3 » 881 » 

Britiska 21 » 5,129 » 

Franska 30 » 4,406 » 

Italienska 3 » 875 » 

Tyskt 1 » 752 » 

Österrikiska ... 3 » 405 » 

Ryskt 1 » 295 » 

64 af 13,299 tons. 

Svenskt 1 af 330 tons 

Britiska 5 » 1,700 » 

Franska 10 » 1,200 » 

16 af 3,230 tons. 

Enligt uppgift af General Tulldirektionen, ankommo under år 1880 till 

alla Spaniens hamnar, från transatlantiska och andra utrikes hamnar: 

4,106 spanska fartyg af 1,145,813 eng. tons med last vägande metr. tons 587,943 

5,730 utländska » » 2,004,827 » » » » 1,343,533 

1,221 spanska » 

4,518 utländska » 

» 189,479 

» 1,845,412 

i barlast 

694 spanska » 

794 utländska » 

» 

» 

355,929 

536,590 

pr transit 

samt afgingo till utrikes hamnar: 

5,345 spanska fartyg af 2,387,010 eng. tons med last vägande metr.tons 583,361 

10,222 utländska » » 5,508,616 » » » » 4,106,515 


1,488 utländska » 

» 

» 

70,382 

550,932 

i barlast 


93 utländska » 

» 

» 

33,616 

54,902 

pr transit

Import. 

273 

Importen af plankor, bräder, bjelkar, sparrar etc. var under 1880: 

Till Barcelona. 

Frän Sverige. 

med 7 svenska fartyg Kbm 6,530 

» 8 norska » » 7,460 13990 

Frän Norge. 

med 3 norska fartyg Kbm 1,550 

Frän Finland. 

med 4 svenska fartyg Kbm 5,690 

» 9 norska » » 10,570 

» 15 andra nationers fartyg » 16,770 33 030 

Frän Nord Amerika. 

med 1 svenskt fartyg Kbm 980 

» 2 norska » f 1,670 

» 15 andra nationers fartyg » 8,040 10 690 

Från Österrike. 

med 4 främmande nationers fartyg Kbm 810 

Summa Kbm 60.070 

mot: Kbm 16,900 frän Sverige 

» 4,100 » Norge 

» 26,700 » Finland 

» 12,900 » Nord Amerika 

» 500 » Österrike 

Kbm 61,100 under är 1879 

samt : 

Kbm 72,420 under är 1878 

» 57,510 » » 1877 

» 79,300 » » 1876. 

Till öfriga hamnar i distriktet: 

Frän Sverige.. Kbm 10,490 

> Norge « 7,150 

» Finland » 46,340 

» Nord Amerika... » 17.740 

> Österrike » 630 

> Portugal - » 3,750 

Kbm 86,100 

Således till alla hamnarne i distriktet: 

Frän Sverige Kbm 24,480 

» Norge » 8,700 

» Finland- » 79,370 

» Nord Amerika etc. » 33,620 

Kbm 146,170 

mot: 

Kbm 43,550 frän Sverige 

» 5,050 » Norge 

» 56,310 » Finland 

» 30,940 » N. Amerika etc. 

Kbm 135,850 under 1879 


mot: 

Till hamnarne i Bilbao distrikt: 

Till hamnarne i Cadiz distrikt : 

274 

Kbm 136,810 under 1878 

B 120,100 » 1877. 

Från Sverige Kbm 27,190 

Norge » 4,860 

Finland » 9,390 

» Nord Amerika » 3,120 

Kbm 44,560 

Kbm 33,750 från Sverige 

2,440 » Norge 

» 5,900 Finland 

» 3,110 » Nord Amerika 

Kbm 45,200 under år 1879. 

Från Sverige Kbm 10,480 

» Norge 700 

» Finland och N. 

Amerika... 25,500 

Kbm 36,680. 

Af ordinärt sågadt och hugget virke, importerades till hela Spanien: 

Under år 1880 Kbm 309,130 

» » 1879 » 277,850 

» » 1878 297,570 

» » 1877 286,150 

» 1876 280,990 

> » 1875 203,790 

Importen af trävaror till Spanien utgjorde således endast 20 % från Sverige, 

mot 32.4 % år 1879 och 32 % år 1878. 

Denna förminskning i förbrukningen af det svenska virket har berott på, 

att här i landet föredragas, för hvad som angår plankor, dimensionerna af 3 X 9 

tums 14 fots, hvilka från Finland erhållas till billigare pris; äfvensom derpå 

att de svenska plankorna nästan ständigt inlastas nysågade och framkomma 

således ofta svarta och havarierade; på det billiga pris hvartill »pitch pine» 

från N. A. Förenta stater, och »spruce» från Canada under de sednare åren 

utfallit genom de låga frakterna, och den förminskade förbrukningen af svenska 

bjelkar och spärrar, sedan numera jern börjat mera allmänt användas i deras 

ställe vid husbygnad. 

Priset hvartill de från Sverige reqvirerade laddningar plankor utfallit i 

hamnarne af detta distrikt, har varierat emellan pesetas 275 och 300 pr St. 

Petersb. stand., för furu, enligt qvalitet. 

I konsignation hafva endast få laster, af i allmänhet lägre sorteringar, ankommit, 

hvilka försålts flytande, till pesetas 55 à 50 pr tolft, reducerad till 

3X9 tums 14 fots, furu. 

Oaktadt att till förbrukning här i landet intet parti stangjern ankommit 

direkte från Sverige, hafva dock smärre poster deraf införts från Hamburg och 

London med ångare, uppgående till ett pär hundrade tons i alla hamnarne af

275 

distriktet, hvilken omständighet importörerne förklara, genom det vida högre 

pris, hvartill det skulle utfallit om det reqvirerats direkte frän Sverige. 

En annan svensk produkt som i betydliga qvantiteter förbrukas här i landet, 

men som importeras indirekte, är sprit. 

Nästan allt vin som exporteras måste förstärkas med sprit för att kunna 

motstå transporten, och större delen af de ordinära behöfva likaledes förstärkas, 

för att kunna bevaras. 

Medan priset å vin var billigt funno de sämre slagen ej annan användning 

än att distilleras, men, i den män exporten tilltog och priset stegrades, 

aftog tillverkningen af sprit, och importerades deraf allt större qvantiteter renad 

från Tyskland, tillverkad af råg och potatis, och från N. A. Förenta stater, 

af majs. Detta senare slag bibehåller alltid en bismak, som gör det mindre 

passande för att förstärka annat än de mest ordinära vinerna. Deremot använddas 

tillverkningarne från Berlin, Breslan och Stettin, hvilka alla komma från 

Hamburg, för de bättre sorterna. 

För de finaste hvita vinerna användes ännu uteslutande sprit tillverkad af 

vin, kallad »espiritu de vino». 

All annan, tillverkade af potatis eller säd, kallad »espiritu de industria». 

Den af potatis tillverkad, utmärkt väl renad, som några få fabrikanter i 

Berlin och Stettin producera, kallad »extra fino», användes endast för de hvita 

vinerna. 

Den vanliga, väl renade potatisspriten, som kommer från Hamburg, kallad 

»prima sprit», användes för de bättre röda vinsorterna, och den af råg och 

majs, kallad »segunda sprit», endast för de ordinära slagen. 

Sedan början af förlidet år ankommo från Hamburg, i fat med märken af 

de handelshus som expedierade den, sprit af svensk tillverkning, hvilken, ehuru 

i alla afseenden fullkomligt lika god som den tyska prima spriten, dock till en 

början måste försäljas till lägre pris, än den af kända fabriksmärken. 

Genom Consulatet meddelades importörerne alla nödiga upplysningar, för 

att kunna vända sig direkte till de förnämsta skånska spritförädlingsbolagen, 

men har hittills ej någon direkt införsel kunnat komma tillstånd, genom bristen 

på passande fat, emedan importörerne fordra att de skola vara till alla delar 

lika med de som konsumenterna äro vande vid att emottaga från Tyskland, 

nemligen ekfat, väl konditionerade af omkring 600 liters innehåll; äfvensom 

genom att priset utfaller dyrare än hvartill de kunna erhålla den genom de 

tyska handelshusen. 

Importen af sprit och bränvin af alla slag, var: 

Till Barcelona År 1880 År 1879 

Hektol. Hektol. 

Från Tyskland 70,800 20,200 

» Nord Amerikas Förenta stater 7,500 10,200 

» Andra länder 17,600 16,000 

Summa Hektol. 95,900 46,400 


Från Tyskland 163,200 68,800 

» Nord Amerikas Förenta stater 62,500 46,500 

» Andra länder 14,400 7,100 

Summa Hektol. 240,100 122,400

276 

Till alla Spaniens hamnar importerades af sprit och bränvin af alla slag: 

Under är 1880 Hektol. 554,400 

» » 1879... » 349,900 

Priset i magasin för närvarande gällande, (inklusive tullumgälderna pesetas 

23.75 pr Hektl.) med fatet, är: i Barcelona och Tarragona pr 516 liter, af 

minst 35° Cartier styrka: 

Pesetas 415 för prima tysk 

» 390 » » amerikansk. 

I Valencia, Alicante, Malaga etc. pr 500 liter af 39° Cartier styrka: 

Pesetas 400 för prima tysk 

» 380 » amerikansk 

»Extra fin», som ej brukar komma i marknaden, kostar 5 till 10 % 

högre pris. 

I alla hamnarne finnas betydliga förråder af såväl tysk som amerikansk 

sprit, och, som förbrukningen vid denna årstiden är ringa, har priset sedan årets 

början nedgått 10 % 

Importen af klippfisk var: 

Till Barcelona. 

Frän Norge: 

med norska fartyg: 

21 ångare, 5 segelfartyg 

med svenska fartyg: 

Kg. 3,051,700 

4 ångare 

med spanska fartyg: 

» 558,250 

3 segelfartyg 

med tyska fartyg: 

» 361,400 

1 segelfartyg » 140,000 Kg. 4,111,350 

Frän Island, Shetland, Frankrike etc » 1,285,300 

Kg. 5,396,650 

mot: 

Kg. 3,788,600 från Norge 

» 1,516,800 » Island etc. 

Kg. 5,305,400 under är 1879. 


» 1,695,000 > Island etc. 

Kg. 6,401,400 under är 1878. 

Kg. 4,716,250 frän Norge 

» 915,250 » Island etc. 

Kg, 5,631,500 under är 1877. 


Frän Norge Kg. 7,085,900 

» Newfoundland, 

Labrador etc. » 10,725,100 

Kg. 17,811,000

mot: 

277 

Således inalles till alla hamnarne i distriktet: 

Från Norge Kg. 11,197,250 

» Newfoundland, Island, Labrador etc » 12,010.400 

Kg. 23,207,650 


» 9,863,800 » andra länder 

Kg. 19,129,400 under år 1879. 

Kg. 9,773,600 frän Norge 

B 8,322,300 B andra länder 





Till hamnarne i Bilbao distrikt: 

Från Norge: 

med norska fartyg Kg. 13,856,000 

B svenska och andra nationers » 2,468,000 

från Island, Färöarne,Shetland, Newfoudland etc » 4.870,000 

~Kg. 21,194,000 

mot: 


B 3,452,000 » andra länder 


Till hamnarne i Cadiz distrikt: 




Från Norge Kg. 150,000 

Newfoundland B 955,500 

Kg. 1,105.500 

Från Norge importerades till alla Spaniens hamnar: 

Under år 1880 Kg. 27.671,250 

» 1879 » 23,592,100 

1878 22.322,100 

1877 23,500,600 

1876 » 19,264,000 

1875 23,854,200 

Af stockfisk importerades till Barcelona och Tarragona, de enda spanska 

hamnar hvarest den finner marknad: 

Kg. 140,900 under år 1880 

141.300 1879 

» 160^900 1878 

» 154.000 1877

278 

Enligt uppgift från General Tulldirektionen, förtullades i alla Spaniens 

tullkammare, af klipp- och stockfisk: 

Kg. 44,202,000 under år 1880 

» 40,061,000 » 1879 

» 35,393,000 » 1878 

» 33,057,000 » 1877 

» 31,514,000 » 1876 

» 34,900,000 » 1875 

Från Norge importerades dess utom: 

Till Barcelona distrikt: 

253 tunnor tran, 1,460 säckar fiskguano, 350 tons is, 30 lådor öl och 21 

bundtar kalfskinn. 

Till Bilbao distrikt: 

8,990 tunnor fiskrom, 209 tunnor tran, 438 tons is, och 150 lådor öl. 

Till Cadiz distrikt har af andra produkter ingen import från Sverige eller 

Norge egt rum. 

Importen af klippfisk till Spanien från Norge, utgjorde år 1880 63 %, 

mot 58 % år 1879, 63 % år 1878 och 72 % år 1877. 

Häraf ankommo 78.2 % under norsk flagga, mot 83 % år 1879 och 

73 % år 1878. 

öfriga norska produkter hafva nästan uteslutande införts med norska fartyg. 

Priset i magasin å norsk prima klippfisk bibehöll sig under de tre första 

månaderna af 1880 till omkring 30 pesetas pr 40 Kg., men nedgick sedermera 

till lägst 26 pesetas i början af juni. 

Den första direkta importen af fisk af nya fångsten egde rum den 17 

juni, och öppnades priset till 32 pesetas, men allt efter som nya partier ankommo, 

nedsattes det till 27 pesetas, hvilket med några fluktuationer blef det 

rådande tills i slutet af oktober, då det började taga favör, och efter hand 

stegrades till 32 pesetas som det uppnådde vid årets slut. Efter smärre fluktuationer, 

enligt den större eller mindre tillförseln och afsättningen, har det 

sedermera nedgått till 30 pesetas, som är det för närvarande gällande. 

Under åren 1879—1878 och 1877 ankom det första partiet den 26 maj, 

och öppnades priset till 37 pesetas, för att efter hand nedgå till 30 pesetas, 

hvilken kan anses såsom medelpriset i magasin, inklusive tullumgälderna af pesetas 

23.50 pr 100 Kg. 

Stockfisken, hvaraf förbrukningen är obetydlig, och endast i Catalonien, 

betalas med 34 à 32 pesetas pr 40 Kg. i magasin. 

De norska ångsågade plankorna försäljas till samma pris som de svenska, 

men är importen deraf till Spanien högst obetydlig. 

Hela importen af trävaror från Norge till Spanien, utgjorde under år 1880 

4.6 X, mot 3 % år 1879, och 5 % år 1878. 

De förnämsta artiklar, som under år 1880 importerats till Spanien och 

som gifvit största fraktsysselsättningen, hafva varit: 

metr. tons år 1880 år 1879 år 1878 år 1877 år 1876 

Stenkol 881,860 873,343 761,557 764,461 659,538 

Petroleum, rå 25,349 18,945 — — — 

d:o, raffinerad 10,198 21,015 22,577 35,632 — 

Stål 170 L591 463 2,697 3,414 

Jern i skenor, redskap och 

stänger 85,335 80,797 59,069 57,787 52,891

279 

metr. tons år 1880 âr 1879 âr 1878 âr 1878 âr l77f. 

Bomull 45,512 38,437 37,928 34,162 38,872 

Ull 1,209 1,586 1,729 1,826 2,553 

Papper 4,273 4,817 3,625 4,664 4,952 

Hudar och skinn 6,094 7,527 6,844 6,427 7,866 

Korn, majs och råg 86,885 71,384 21,468 10,490 20,655 

Hvete 29.911 119,328 60,192 9,203 39,677 

Hvetemjöl 4,039 18,117 4,036 4,159 9^351 

Socker 28,474 33,372 29,227 30,903 32,348 

Kakao 7,546 6,001 4,937 6,141 6,020 

Kaffe 3,102 3,655 3,092 2,295 3.203 

Fartyg, st 37 12 11 39 36 

af eng. tons 13,980 1,612 8,224 6,916 11,155 

Införsels tullumgälderna uppburna, under 

är 1880 utgjorde 

mot: 

Pesetas 81,549,837 

är 1879 » 78,243,551 

» 1878 » 67,568,421 

» 1877 >» 63,954,192 

Export. 

Genom de underlättade angbåtsförbindelserna med Sverige och Norge, har 

den direkta exporten af vin och frukter till dessa länder under de sednare åren 

tilltagit, synnerligast från Malaga, Tarragona och Cadiz, ehuru den ännu inskränker 

sig till endast ett par hela laddningar årligen, samt smärre partier 

med hvarje af de svenska ångare, som, kommande från Frankrike och Italien, 

anlöpa omhandlade hamnar för att komplettera lasten. 

Med segelfartyg har endast salt aflastats från detta distrikt med destination 

till de Förenade rikena. 

Från Torrevieja exporterades för utlandet: 

8,088 metr. tons med 17 svenska fartyg 

16,582 > » 32 norska 

6,714 » » 12 ryska » 

4,729 » » 14 britiska » 

1,300 » » 4 tyska » 

450 » » 1 grekiskt » 

415 » » 1 italienskt y> 

339 » » - 1 franskt » 

38,617 metr. tons salt 

mot: 

24,950 metr. tons under år 1879. 

Häraf voro destinerade : 

9,430 metr. tons för Sverige med 11 svenska och 8 norska fartyg 

9,845 » » Norge med 17 norska fartyg 

19,275 metr. tons. 

Priset vid dervarande saltverk, som är statens tillhörighet, bibehålies oförändradt:

280 

Pesetas 9.— för det tvättade, 

» 7.50 för det ordinära, otvättade (rödt och grått) pr 1,000 Kg. å vågskalen 

i saltgården. 

Alla omkostningarne tills ombord, som äro för köparens räkning, belöpa 

omkring pesetas 1.5 0 pr 1,000 Kg. 

Förrådet är tillräckligt for den påräknade exporten till dess den nya insamlingen 

kan verkställas denna sommar, men qvaliteten är ej särdeles vacker, 

synnerligast af det hvita. 

På ön Iviza, och i närheten af Cap Gata, finnas saltverk tillhörande enskilda 

bolag, hvarifrån levereras till export hvitt salt, grofkornigt och af vacker 

qvalitet, till 10 pesetas pr nietr. ton ombord, men, som tillverkningen hittills 

varit inskränkt, kan först efter nya insamlingen med säkerhet kunna påräknas 

att tillräckliga förråder deraf komma att finnas. 

Be förnämnsta artiklar, som exporterats från Spanien till utrikes orter, 

hvilka förskaffat största fraktsysselsättningen, voro: 

metr. tons fir 1880 år 1879 år 1878 år 1877 år 1876 

Bomolja 13,022 13,280 24,612 9,577 4,998 

Korkbark 2,423 2,114 2,748 1,984 1,445 

Gräs (Esparto) 

oarbetadt 37,294 30,326 30,995 32,551 37,013 

d:o, arbetadt ... 1,171 1,269 1,214 1,181 1,267 

Anis och kummin 760 635 279 282 292 

Spansk peppar, 

målen 1,248 668 877 656 664 

Mandel 3,762 6,249 1,681 4,302 3,161 

Hasselnötter ... 6,316 7,465 5,789 7,149 5,270 

Jordpistacier 

(arachides) ... 1,213 6,076 658 1,164 658 

Russin 1 30,765 32,154 33,398 37,903 40,372 

Vindrufvor ....... 14J53 12,480 11,864 7,087 2,096 

Risgryn 1,730 1,543 2,198 2,848 3,182 

Johann isbröd (caroubes) 

338 295 1,929 4,980 3,643 

Garbanser (Pois 

chiches) 4,188 3,163 3,413 3,143 4,903 

Koppar 20,995 20,838 1,377 1,200 324 

Bly 92,400 100,336 90,841 111,952 87,408 

Qvicksilfver ... 1,100 2,100 1,372 1,776 965 

Zinkmalm 32,491 27,6l3 33,533 65,704 40,143 

Kopparmalm ... 501,425 459,576 427,259 510,727 453,781 

Jernmalm 2,932,858 1,064,118 1,315,434 1,244,127 631,690 

Öfriga malmer 49^632 35,576 42,301 25,260 26,386 

Lakritsrot 2,086 1,875 2,486 1,818 1,795 

Salt 312,628 255,847 246,590 300,234 212,992 

Citroner 4,937 4,792 4,297 4,434 3,626 

Apelsiner (tusen) 957,985 3,823,049 796,037 711,961 726,652 

Vin, hektol. ... 6,079,532 4,063,011 2,672,468 2,234.549 1,839,408 

Värdet af exporten af de förnämsta artiklar uppgick till:

281 

Pesetas 546,767,874 under âr 1880 

» 462,125,867 » » 1879 

» 431,326,651 » » 1878 

» 454,378,596 » » 1877 

» 390,673,983 » » 1876 

Fraktfart. 

Den fraktfart, hvari svenska och norska fartyg varit använda under förlidet 

är, utvisas af följande redogörelse: 

Vid importen. 

Frän Sverige har ingen svensk eller norsk ångare bragt någon slags laddning 

till hamnarne i detta distrikt. Med 17 svenska och 15 norska segelfartyg 

hafva transporterats trälaster frän Sverige, och med 9 svenska och 37 norska 

d:o frän finska hamnar, till en medelfrakt af 85 frnncs och 5 ,'v, pr St. 

Petersb. Stand. 

Frän Norge hafva svenska ångarne »Danmark», »Helios», »Skandinavien». 

»Sverige» och »Trafik», och norska ångarne »Baltic», »Caroline,» »Dagmar,» 

»Dido», »Dronning Sophie», »Elgen», »Kong Oscar», »Liberta», »Meta», »Nordkap», 

»Nordlyset», »Odin», »Peter Jebsen», »Sverre», »Sylphide» och »Vöringen» 

bragt klippfisk till åtskilliga hamnar, efter att först hafva utlossat partier i 

Nord Spanien och Portugal, till en medelfrakt af pesetas 2.5 0 pr 3 vog. 

Af segelfartyg hafva 17 dertill användts, till en medelfrakt af 2 pesetas. 

Till transport af trälast från Norge, hafva 5 norska fartyg användts till 

en medelfrakt af 65 francs pr 165 eng. Kub. fot. 

Från Nord Amerika med bomull, petroleum, stäfver, plankor, sprit, majs 

etc, hafva ankommit 5 svenska och 35 norska segelfartyg, till en medelfrakt 

af 4 sh. 6 d. sterlg. pr fat petroleum och sprit af 40 gallons; 15 à 32 d. 

sterlg. pr 'ffi bomull; doll. 90 pr tusende stäfver, och £ 4 — pr St. Petersbg. 

Stand, plankor. 

Från Peru och Chile hafva ankommit till Valencia 4 svenska fartyg med 

guano, till en medelfrakt af 48 sh. sterlg. pr eng. ton. 

Från England med stenkol, 10 svenske ångare och 6 segelfartyg samt 10 

norska ångare och 6 segelfartyg till en medelfrakt af 16 sh. sterlg. pr eng. ton. 

I denna fraktfart uttränga ångarne helt och hållet segelfarlygeu. 

Till Barcelona importerades från England 238,130 tons stenkol med 242 

ångare, och endast 24,250 tons med 42 segelfartyg. 

Vid exporten. 

Till La platå floden 1 svenskt och 4 norska segelfartyg, till medelfrakt af 

francs 22'/a pr pipa. 

Till Nord Amerika med vin, lakritsrot, gamla jernskenor, jernmalm, salt 

etc, 2 svenska och 17 norska segelfartyg, till medelfrakt af 14 sh. sterlg, pr 

ton vin, lakritsrot, och 11 sh. sterlg. pr ton jernskenor, malm och salt. 

Till England med frukt, vin, gräs och malm, 1 svensk samt 6 norska 

ångare och 9 segelfartyg till medelfrakt af 2 sh. sterlg. pr låda apelsiner, 

23 sh. sterl. pr ton gräs i pressade balar, och 10 sh. sterlg. pr ton malm. 

Till Frankrike med vin, frukt och malm, — 11 svenska åDgare oeh 2 

segelfartyg, samt 3 norska ångare och 1 segelfartyg, till medelfrakt af 30 

francs pr 1,000 litres vin, och francs 3.50 pr låda apelsiner. 

Till Östersjön med salt var medelfrakten krona 1.50 pr 6 svenska Kub.-fot. 

Fraktsysselsättningen har under det förflutna året varit föga gynnande, 

oaktadt de Förenade rikenas fartyg finna sådan företrädesvis till lika frakt som 

andra nationers. Utsigterna för det innevarande året äro tyvärr lika dåliga.

282 

Den enda förändring som i tullumgälderna för svenska och norska produkter 

förefallit, sedan Consulatets handelsberättelse för 1879 af gafs, är reduktion 

i införselstullen å trävaror, frän pesetas 2.7 5 till pesetas 2 pr Kub. m., för 

de nationer som hafva handelstraktater med Spanien, enligt dekret af den 24 

sistlidne Mars. 

För att kunna komma i åtnjutande af denna nedsättning, måste importörerne 

af de från Sverige och Norge expedierade laddningar inlemna med förtullningsinlagan 

ett ursprungsintyg utfärdadt af lokalmyndigheten och bestyrkt 

genom spanske Consuln i distriktet. 

Frän svenska fartyg hafva endast 2 och från norska 4 rymningar af sjömän 

förefallit, hvarvid rymmaren ej kunnat ertappas. 

Af sjömans anvisningar utstäldes under 1880. 

10 för Kronor 990 pä Sverige 

15 » » 1,412 på Norge 

Vexelkurserne i Barcelona hafva under år 1880 fluktuerat, emellan 48 

och 48'/, pence för 5 pesetas på London å 3 månaders dato; francs 5.00 och 

5.10 för 5 pesetas på Paris å 8 dagars sigt. 

Uppbörden för lästafgift har belnpit sig till 

Vid hufvudstationen : 

Af svenska fartyg Pesetas 1,205.10 

» norska » » 2,405.70 3 610.80 

Vid vice konsulsstationerna-. 

Af svenska fartyg _ Pesetas 2,872.70 

» norska » » 6,304.00 9,176.70 

Pesetas 12,787.50 

hvaraf godtgjorts konsulsfonden med Kronor 5,784.95 

Sundhetstillståndet har varit och fortfar att vara i alla afseenden fullkomligt 

tillfredsställande, såväl i detta distrikt som i hela Spanien. 

Manila (Filippinska öarne) den 2 januari 1881. 


C. A. Dahlander. 

Under år 1880 ankommo af de Förenade rikenas fartyg endast 2 norska, 

deraf 1 om 599 tons med last och 1 om 581 tons i barlast. Det förstnämnda 

af dessa fartyg qvarlÄg ännu vid årets slut, det senare deremot afgick i barlast. 

R. A. Lane.

Pernambuco den 16 maj 1881. 

283 

Brasilien. 


De Förenade rikenas sjöfart pä konsulsdistriktet är 1880 framgår af följande 

öfversigt: 

Till distriktet ankommo med last fråa utrikes ort 19 svenska fartyg om 4,963 tons 

» » i barlast » » 18 5,344 » 

.Fran afgingo med last till 25 7,110 » 

» i barlast > 12 3,400 » 

Till ankommo med last från 40 norska 10,552 » 

>» i barlast 22 6,172 •> 

Fran afgingo med last till 41 10,476 » 

i barlast 16 4.281 » 

Sammanlagda antalet med last ankomna fartyg utgjorde säledes 59 om 

15,515 tons och med Jäst afgångna 66 om 17,586 tons. 

Frakterna under förlidet är varierade mellan 25 sh. och 5 % —35 sh. 

och 5 % kanalen för ordres och 15 sh. och 5 %—27 sh. 6 d. och 5 % 

for Newyork, allt pr engelsk ton socker i säckar. 

De förnämsta importartiklarne från de Förenade rikena voro jern, plankor, 

tändstickor, tjära, öl och klippfisk, hvilka sändningar kommit dels med BCgelfartyg 

öfver Hamburg eller England och dels med ångbåtar. 

Af Östersjöplankor anlände 2 laster nemligen: 366 tolfter från Helsingfors 

per dansk skonare »Dana» och 633 tolfter från Memel per tysk bark »Medea»). 

Detta års skörd öfverstiger betydligt det föregående årets, och hafva härifrån 

exporterats 48,913 ton socker och 5,284 balar bomull mer än under 

förra året. 

Af detta års sockerskörd utfördos: 

från 1 oktober—30 september 1879 — 1880 131,616 ton 

hvaremot » » - 1878 — 1879 82,703 » 

» » 1877—1878 98,335 » 

» » 1876—1877 112,173 » 

» » - 1875—1876 78,109 » 

och från 1 oktober—31 december 1880 47,934 » 

hvaremot » » 1879 36,831 » 

» » 1878 26,594 » 

» » 1877 24,291 » 

från 

Af bomull förskeppades: 

1 juli—30 juni 1879—1880 60,916 balar 

hvaremot i> » 1878—1879 55,632 » 

» » 1877—1878 60,318 » 

>. » 1876—1877 156,349 » 

» » 1875—1876 126,500 >.

284 

och frän 1 juli—31 december 1880 25,288 balar 

hvaremot » » 1879 19,895 » 

» » 1878 16,'628 » 

» » .... 1877 32,420 » 

Den kommande sockerskörden anses komma att öfverstiga den föregående 

såvida den nu rådande gynsamma väderleken fortfar. 

Kursen på London varierade under årets lopp från 31—22 3 /4 pence per 

milreis. 

Helsotillståndet har varit särdeles godt och hafva ej några epidemiska 

sjukdomar förekommit. 

Bahia den 28 februari 1881. 


Herm. Lundgren. 

De Förenade rikenas sjöfart på distriktet år 1880 framgår af följandet 

Til] distriktet ankommo med last frän utrikes ort 9 svenska fartyg om 2,491 tons 

» » » i barlast » » " 1 » » " 237 » 

Frän » afgingo med last till » » i » " » 1,251 » 

» » » i barlast » » » 5 » » » 1,210 » 

Till » ankommo med last från » » 13 norska » » 3,577 » 

Från » afgingo » till » » 8 » » » 2,077 » 

» » i barlast » » » 8 » » » 2,176 » 

Sammanlagda antalet med last ankomna fartyg utgjorde således 22 om 

6,068 tons och med last afgångna 12 om 3,328. 

Fraktförtjensten var under året för svenska fartyg: 

till Bahia ankomna med last £ 2,870 

från » afgångna » » » 2,155 

för norska fartyg: 

till Bahia ankomna med last - » 5,922 

från » afgångna » B » 3,490 

Tillsamman bruttofrakt £ 14,437; 

fraktbeloppet vid vice konsulatet i Aracaju häruti ej inberäknadt. Fyra 

svenska och fem norska fartyg som här betingade frakt afgingo i barlast för 

att lasta i de nordliga hamnarne. 

Ingen direkt import från de Förenade rikena har försports. Den nordiska 

handeln med Bahia förekommer endast via Hamburg. 

Svenska plankor hafva realiserat 34 doll. à 38 doll. pr tolft 3X9 14 

fots; svenskt stangjern af sorterade dimensioner har sålts till 160 reis pr kilogram, 

beck till 20 à 22 doll. och tjära till 18 à 20 doll. pr tunna.

285 

Den norska klippfisken i lador som med de månatliga Hamburgangbåtarne 

hitföres har under årets lopp reguliert hitförts. På sådant sätt ankommo 6,410 

qvintaler norsk fisk. Af amerikansk fisk ankommo 81,968 qvintaler. För norsk 

vara vexlade prisen mellan 17 à 20 milreis i januari oeh 14 a 16V2 milreis 

i december; för amerikansk vara mellan 10 h 19 milreis i januari oeh 12 à 

15 milreis i december. 

Norsk medicintran som är välkänd här har realiserats till 1 '/» milreis pr 

kilogram, men har trög afsättning, Den har att konkurrera med den från Hamburg 

införda oljan med samma namn som kan säljas billigare. 

Af Cristiania ölbryggeriaktiebolags märke ABC har pä försök hitsändts 

ett mindre parti på buteljer packade i lådor som realiserats till 7 1 /, milreis pr 

dussin, men i anledning af den stora tillförseln af engelskt öl så väl som af 

en mängd olika märken från Tyskland går afsättningen trögt. Svenskt smör 

packadt i bleckdosor utsändes af Köpenhamnsfirmor till Bahia hvarje månad 

med ångbåt via Hamburg. Jönköpings tändstickor sändas äfven i stora partier 

på samma väg. 

Någon direkt aflastning till de Förenade rikena har ej förekommit. 

Priserna å landets förnämsta produkter hafva under året noterats: socker 

1,566 reis (januari) — 1,362 reis (december), kaffe 3,949 reis (januari) — 

3,404 reis (december), kakao 5,447 reis (januari) — 3,302 reis (december), 

torra hudar 6,100 reis (januari) — 6,500 reis (december), saltade hudar 5,100 

reis (januari) — 5.400 reis (december), bomull 6,468 reis (januari) — 6,127 

reis (november), piassava 987 reis (januari) — 800 reis (december), tobak 

1,906 reis (jannuari) — 2,451 reis (november), alla priser beräknade efter 

vigt af 10 kilogram. 

Kursen på milreis var i januari 23 och i december 22 d. samt vexlade 

under året mellan 20 l /a (lägst) och 23'/4 (högst). 

Frakterna hafva under året noterats: till kanalen 30 sh. (januari), 40 sh. 

(april), 25 sh. (juni oeh juli), 32 sh. 6 d. (december); till Förenta staterna 

22 sh. 6 d. (januari), 16 sh. (maj) och 25 sh. (december). 

Helsotillståndet har under året varit godt. Endast några fall af gula febern 

hafva förekommit bland från Europa hitkomna främlingar. 

La Plataländerna. 

Buenos Ayres den 19 mars 1881. 


David Lindgren. 

De forenede Rigers Skibsfart paa Distriktet fremgaar af fölgende Oversigt : 

Til Distriktet ankom fra Udlandet med Ladning 16 svenske Fartöier drægtig 4,388 tons 

Fra » afgik til » » » 4 » „ „ 1,194 „ 

i Ballast 9 » » » 2,179 » 

Til » ankom fra » med Ladning 25 norske » 177 '/2 C. L, 8,293 » 

i Ballast 3 » » 1,388 " 

Kra » » til » med Ladning 17 » » r>,7r>0 » 

i Ballast 14 •> » 177'/, C. L. 4,104 »

286 

Intet Fartöi ankom fra eller afgik til de forenede Riger under det forlöbne 

Aar. 

Den optjente Fragt har for de svenske Fartöiers Vedkommende belöbet 

sig til for Indgaaende £ 8,585 og for Udgaaende £ 1,400 mod tilsvarende £ 

6,900 og £ 1,699 i 1879. 

Fragterne for de norske Fartöier belöbe sig til for Indgaaende £ 16,129 

og for Udgaaende £ 6,715 mod £ 19,016 og 5,530 i 1879. 

De til Distriktet ankomne svenske Fartöier havde en Besætning af 149 

Mand, og de norske 276 Man'd. 

Fra svenske Fartöier har intet Röniningstilfælde indtruffet, derimod er der 

fra 3 norske Fartöier römt 5 Mand, hvoraf 4 fra Fartöier i Rosario. 

Til Hovedstationen ankom: 

Svenske Eartöier: 

1880: 15 dr. 4,166 Tons. 

1879: 13 » 3,970 » 

1878: 18 » 5,983 » 

Fra udenrigske Havne under fremmed Flag ankom: 

Norske Fartöier: 

21 dr. 177 1 /, C. L. og 7,415 Tons 

37 » 167 B B 10,586 » 

23 » 955 1/2 B » 4,552 » 

J880: 242 Dampskibe ir. 358,226 Tons og 442 Seilskibe dr. 184,091 Tons = 542,317 Tons 

1879: 228 » >• 339,368 » 485 » »> 205,612 » = 544,980 » 

1878: 244 » » 362,542 » 422 » » 181,714 » = 544,256 » 

Som fremgaar af nedenstaaende Opgave over Exporten har denne væsentlig 

fundet Sted pr Dampskib. 

Der afskibedes saaledes af: 

Fragtnoteringerne have som nedenstående Tabel udviser været noget gunstigere 

end det foregaaende Aars. Efterspörgselen efter Seilskibe er stadig 

mindre, og mange Fartöier har maattet afgaa i Ballast.

Kurserne noteredes: 

287 

Ute (ivartal. 2

288 

Et Laan af 12 Millioner Dollars er i disse Dage bleven optagen for Afslutningen 

af Jernbanerne til Mendoza og Jujui, der ere blevne paabegyndte. 

Forlængelser af Banerne i Provindsen Buenos Ayres er ogsaa under Arbeide, 

og er et Laan af l 1 /» Million Dollars bleven decreteret for at fuldföre de i 

Boca de Riachuelo foregaaende Havnearbeider. Da Staden Buenos Ayres nu 

definitivt er bleven erklæret Bepublikens Hovedstad, vil större Arbeider komme 

til at foretages hersteds, saasom Fortsættelsen af Kloak- og Vandledningerne, 

Opforeisen af flere offentlige Bygninger og Anlæg til Byens Forskjonnelse. 

Antallet af ankomne Emigranter har været större end under foregaaende 

Aar. For imidlertid at forsöge at rette hertil den Ström af Emigranter, der 

aarlig udvandre fra det nordlige Europa til de forenede Stater saavelsom for 

at benytte den oprorske Tilstand i Irland til at love Udkomme for de Misfornöiede 

der ville udvandre, har Regjeringen afsendt forskjellige Agenter. 

Den i en foregaaende Rapport omtalte kontinental Udstilling kunde grundet 

paa Urolighederne ikke afholdes og er bleven opskudt paa ubestemt Tid. 

Sundhedstilstanden inden Distriktet har været særdeles tilfredslillende. 

S. And. Christophersen. 


Hamilton (Bermudasöarne) den 10 januari 1881. 


Till distriktet ankom 1 svenskt fartyg om 684 tons med last frän utrikes 

ort, och afgick 1 om 404 tons i barlast. Af norska fartyg ankommo 9 om 

3,288 tons frän utrikes ort, och afgingo af dessa 3 om 995 tons med last och 

6 om 2,293 tons i barlast, alla till utrikes ort. 

Port of Spain (Trinidad) den 27 mars 1881. 


J. T. Darrell. 

Till distriktet ankommo 3 svenska fartyg om 812 tons med last från utrikes 

ort, 1 om 364 tons afgick i barlast och 2 om 448 tons med last, samtliga 


Ludwig Schoener.

London den 31 mars 1881. 

289 



Härmed fàr jag äran afgifva den i 32 och 33 §§ konsulsstadgan omförmalda 

årsberättelse. 

Följande siffror utvisa omfattningen af Sveriges skeppsfart på hela Stor- 

Britannien och Irland under nästlidna år i förhållande till år 1879: 

Deraf på London och vicekonsulsstationerna inom distriktet: 


290 

Motsvarande uppgifter för Norge hafva följande utseende: 

Deraf på London och vicekonsulsstationerna inom distriktet: 

och för bada länderna tillsammans:

291 

Deraf på London och vicekonsulsstationerni inom distriktet: 

Anm. Rubriken »ankomna fartyg» inbegriper endast verkligen ankomna, således icke 

»fverliggande från 1879 eller under årets lopp inköpta, liksom »afgångna fartyg» icke innefattar 

öfverliggande till innevarande år eller sålda fartyg. 

Af föregående uppgifter framgår att Sveriges skeppsfart på Stor-Britannien 

och Irland tilltagit betydligt under år 1880 i jemförelse med 1879. Den 

har i verkligbeten haft en omfattning, som är utan exempel i något föregående 

år. Det år som, så till vida, kommer närmast är 1876, då drägtigheten af 

de till Stor-Britannien och Irland ankomna och derifrån afgångna lastade svenska 

fartygen uppgifves till 1,104,535 tons emot 1,299,335 tons år 1880. Drägtigheten 

af Sveriges hela skeppsfart på Stor-Britannien och Irland har under 

år 1880 i jemförelse med det nästföregående året ökats med 23 %, samt på 

detta generalkonsulsdistrikt med 24 %; medan de lastade svenska fartygens 

sammanlagda drägtighet utvisar en tillökning af 28 % såväl på hela landet 

som Londons generalkonsulsdistrikt särskildt. Drägtigheten af Norges hela 

skeppsfart på Stor-Britannien och Irland har under nästlidna år i jemförelse 

med det nästföregående tilltagit med något öfver 18'/, % samt hvad särskildt 

distriktet beträffar med öfver 17 %, under det de lastade norska fartygens 

sammanlagda drägtighet har stigit under nämnda tid med 23 s /4 % på hela 

landet och med 23V4 % på sjelfva distriktet. Båda ländernas skeppsfart i 

det hela taget utvisar en tillökning af nära 20 % på hela landet och något 

öfver 19 % på distriktet, samt de lastade fartygens drägtighet en tillökning 

af omkring 25 % såväl på hela landet som hvad särskildt Londons generalkonsulsdistrikt 

angår.

292 

Trafiken med lastade fartyg fördelar sig på olika trafikleder på sätt utvisas 

af tabell N:o I. Häraf inhemtas, att den betydliga tillväxt, som egt rum 

i tontalet af lastade svenska fartyg, är hufvudsakligen att tillskrifva en lifligare 

varuförsel emellan Sverige och detta land, äfvensom ökad användning af svenska 

fartyg för exporten härifrån till östersjöhamnarne samt i trafiken med Förenta 

Staterna, till hvilka senare ett stort antal fartyg, som förut besökt Vestindien, 

Mexiko och Brasilien, tyckes hafva afgått. Tillökningen i tontalet af lastade 

norska fartyg härrör hufvudsakligen, liksom ökningen i drägtigheten af svenska 

fartygen, från en lifligare varuförsel emellan hemlandet och Stor-Britannien och 

Irland, samt från ökad användning af norska fartyg i trafiken mellan detta 

land och transatlantiska hamnar, Ryssland och Finland samt Danmark. Importen 

från Frankrike och Spanien samt exporten till Ostindien hafva äfvon sysselsatt 

ett betydligt större antal norska fartyg än vanligt. 

Board of Trade angifver följande tal om ångbåtstrafiken, dervid, på sätt 

förut nämnts, endast lastade fartyg men icke kustfarare Sro beräknade: 

Svetiska ångfartyg: 1880 1879 1878 

tons tons tons 

ankomna 271,866 222,007 224,367 

afgängna 321,309 249,661 249,029 

Summa 593,175 471,668 473,396. 

Norska ångfartyg: 1880 1879 1878 

tons tons tons 

ankomna 39,717 36,931 33,930 

afgfingna 98,559 84,394 61,132 

Summa 138,276 121,325 95,062, 

hvaraf inhemtas att Sveriges ångbåtsfart på Stor-Britannien och Irland stigit 

förlidet år i jemförelse med det nästföregående med i det hela 121,507 tons 

eller 25 3/4 %, under det Norges visar en tillökning af 16,951 tons eller 

nära 14 %. 

Skeppsfarten på London stälde sig sålunda (barlastade fartyg oberäknade): 

Svenska fartyg: 1880 1879 1878 

antal tons antal tons antal tons 

ankomna 352 193,987 366 184,817 389 196,031 

afgångna 159 104,114 135 79,603 142 81,359 

Summa 511 298,101 501 264,420 531 277,390 

Norska fartyg: 1880 1879 1878 

antal tons antal tons antal tons 

ankomna 980 438,348 1,018 470,229 1,000 461,920 

afgångna 65 28,552 56 19,223 25 5,313 

Summa 1,045 466,900 1,074 489,452 1,025 467,233 

Af de 73 hamnar inom distriktet, hvares t konsulstjenstemän äro anstäldc, 

besöktes 56 af svenska och 66 af norska, men Aldeburgh, Guernsey och Looe 

icke af någondera nationens fartyg. De fartyg, som besökte Deal och Scilly, 

lossade eller lastade icke derstädes och erlade till följd deraf icke konsulsafgifter.

293 

Angående skeppsfarten på de hamnar inom distriktet, hvarest konsulstjenstemän 

icke äro anstälde, hänvisas till tabell N:o II. 

Inom distriktet hafva inköpts fdr svensk räkning: 

år 1880 9 fartyg om 3,589 tons för £ 7,230, 

mot 1879 5 » » 2,055 » » 5,400, 

och » 1878 8 » » 3,557 » B 35,540, 

och för norsk räkning: 

år 1880 44 fartyg om 21,196 tons för £ 88,635, 

mot » 1879 17 » » 9,613 » 20,375, 

och » 1878 28 » 14,109 58,897. 

Häraf framgår ibland annat att under det medelpriset af det för svensk 

räkning inköpta skeppsrummet endast har varit något öfver £ 2 per ton, har 

medelpriset för norskt inköp varit £ 4: 3 sh. per ton. Grunden till denna 

olikhet ligger deri, att ibland de för norsk räkning inköpta fartyg finnes ett 

större antal ångfartyg (5 stycken med en sammanlagd drägtighet af 1,562 tons, 

till ett värde af £ 35,730 eller circa £ 23 per ton). Tager man endast de 

för norsk räkning inköpta segelfartygen i betraktande, visar sig medelpriset härför 

hafva varit £ 2: 13 sh. per ton. 

De utaf svenska och norska fartyg inom distriktet erlagde konsulatafgifter 

uppgingo till : 

Svenska Norska Tillsammans 

London £ 523: 5. 7 £ 1,513: 8. — £ 2,036: 13. 7 

Newcastle 475: 14. 1 » 568: 10. 9 » 1,044: 4. 10 

Liverpool 133: 8. 2 » 581: 3. — 714: 11. 2 

Cardiff .- 118: 15. 1 » 414: 1. 7 » 532: 16. 8 

Hartlepool 237: — 7 265: 14. — 502: 14. 7 

Hull 120: 18. 1 339: 2. 1 460: — 2 

Grimsby 162: — 2 » 150: 17. 1 » 312: 17. 3 

Sunderland » 162: 17. — » 148: 4. 1 311: 1. 1 

Bristol 42: 19. 6 189: 6. 4 232: 5. 10 

Gloucester » 17: 18. 3 » 174: 5. 6 » 192: 3. 9 

Newport 27: 7. 1 112: 1. 9 » 139: 8. 10 

Plymouth 22: 13. — > 109: 15. 8 132: 8. 8 

Dublin 28: 15. 1 98: 9. 7 » 127: 4. 8 

Middlesbro' 44: 14. 1 » 80: 12. 5 » 125: 6. 6 

£ 2,118: 5. 9 £ 4,745: 11. 10 £ 6,863: 17. 7 

Öfriga vicekonsnlsstationer 

B 213: 15. 4 » 1.305: 9. 5 B 1,519: 4. 9 

Summa £ 2,332: 1. 1 £ 6,051: 1. 3 £ 8,383: 2. 4 

mot år 1879 » 1,902: 7. 4 5,144: 14. 4 » 7,047: 1. 8 

och 1878 2,143: 12. 3 5,653: 17. 4 » 7,797: 9. 7 

Àf dessa afgifter hade vicekonsulerne att räkna sig tillgodo £ 2,651: 1. 11, 

hvtdan 5,732: — 5 

ingingo till konsulskassan, emot år 1879 5,033: 16. 9 

och 1878 » 5,386: 14. —. 

således ett tilltagande år 1880 i jemförelse med det nästföregående året af 

£ 700, eller nära 14 %. En närmare granskning af siffrorna visar att detta

294 

tilltagande härrör hufvudsakligast från ökade intägter i Cardiff, Newcastle, 

Hartlepool, Liverpool, Hull och Sanderland, hvaremot summan af de i London 

uppburna konsulsafgifterna under nästlidna är visar ett obetydligt tillbakagående. 

De inom hela Stor-Britannien och Irland influtna konsulatafgifter under år 

1880 uppgingo till: 

Svenska Norska Tillsammans 

£ 2,557: 14. 11 £ 7,339: 7. 3 £ 9,897: 2. 2 

mot år 1879... » 2,105: 13. 8 » 6,189: 1. 2 » 8,294: 14. 10 

och B 1878... » 2,322: 19. 9 » 6,626: 7. 9 » 8,949: 7. 6 

hvaraf iogingo till konsulskassan år 1880 > 6,595: 2. 5 

mot» 1879 » 5,745: 19. 6 

och » 1878 » 5,962: 13. — 

utvisande således ett tilltagande år 1880 i jemförelse med år 1879 af £ 850, 

eller nära 15 %, och äfven öfverstigande med £ 205 1876 års intägter, 

som intill nu varit de största som influtit till konsulskassan från Stor-Britannien 

och Irland under något år. 

Fraktmarknaden. De förhoppningar man hyst under de två senaste åren 

om, att fraktkonjunkturerna skulle blifva bättre, hafva icke helt och hållet 

gäckats. Då man skärskådar förhållandena i hvarje särskildt slag af fraktfart, 

finner man, att förbättringen å några fraktleder varit obetydlig, å andra större, 

men den torde dock vara genomgående påvislig. I den fart, som hittills varit 

af så stor vigt för våra äldre fartyg, nemligen varuförsel från Östersjön, hafva 

de gunstigare förhållandena visserligen endast i ringa mån betecknats af högre 

fraktnoteringar. Likväl synes det vara allmänt erkändt, att äfven denna fart 

har lenmat större afkastning än föregående året. Grunden sökes deri, att den 

sista Östersjöresan, hvilken ofta blifver så svår och lång, till följd af exceptionellt 

gunstiga väderförhållanden tilländabragtes på ovanligt kort tid. Noteringarne 

från Östersjön till Holland, Belgien, Frankrike och Spanien voro emellertid 

något bättre än året förut, och det kan anses afgjordt, att konkurrensen med 

ångfartygen åstadkom, att frakterna till England icke stego i samma förhållande 

som de andra. Spanmålsfrakterna från Östersjön höllo sig låga under 

hela säsongen, och, då det är fallet, kan man göra sig räkning på en stark 

konkurrens med engelska ångfartyg, hvilka företrädesvis taga spanmål, men 

nödgas taga trälast, då spanmål icke lönar sig. Engelska ångfartyg föredraga 

alltid en engelsk lossningsort, hvilket har sin förklaring jemte annat deri, att 

man här har stält sig särskilt för ångbåtsfart och kan gifva ångfartyg, lastade 

med trä, lika snabb expedition som de, som äro lastade med spanmål. Då ångfartygen 

icke till samma utsträckning tryckte de kontinentala trävarufrakterna 

som de engelska, hade frakterna till fastlandet friare spelrum, och en stigning 

var den naturliga följden. 

De gångbara frakterna från Östersjön stälde sig på följande sätt för segelfartyg: 

från Gejle Sundsvall Öfre Botten 

till London, Hall eller I Plankor 37 sh. 6 d. à 38 sh. 9 d. 40 sh. 42 sh. 6 d. 

Ostknsten | Splittved 47 » 6» 45» à 47 sh. 6 d. 50 à 62 sh. 6 d. 

> Engelsk» Kanalen— Plankor 40 à 42 sh. 6 i. 42 » 6 d. a 45 sh. 47 sh. 6 d. 

> Bristol-Kanalen. • 47 sh. 6 d. à 50 sh. 60 à 52 sh. 6 d. 52 » 6 d. 

• Vestknsten » 47 » 6 » à 50 » 50 à 52 » 6 » 52 »6d.à55sh.

295 

Det må uppmärksammas, att dessa frakter visade större fasthet under årtes 

förra del. Exempelvis må anföras, att splittvedsfrakterna till London frän de 

nedre hamnarna började med 50 sh., men kort efteråt gingo de nägot tillbaka, 

och 47 sh. 6 d. var gångbar vårfrakt; under sommarmånaderna tog man 45 sh., 

men fram på hösten skedde en stigning till 47 sh. 6 d. 

Det torde helt säkert icke vara utan intresse för våra skeppsredare att 

veta, hvilka frakter ångfartyg erhöllo under samma förhållanden. Från våren 

var 35 à 37 sh. 6 d. gångbar frakt från de nedre och 40 à 42 sh. 6 d. från 

de öfre hamnarne; och man kan anföra respektive 37 sh. 6 d. och 42 sh. 6 d. 

såsom medelfraktsatser under hela säsongen. Ett och annat undantag förekommer 

naturligtvis. Det har t. ex. händt, att några ernått 40 till och med 

42 sh. 6 d. från de nedre hamnarna, men dessa undantag äro så få, att de 

icke förändra medelsatsen. Gångbar frakt från Gefle har i medeltal varit 2 sh. 

6 d. lägre. Det torde också vara upplysande att anföra, att en vanlig lastångare 

på 885 reg.tons lastar 480 Petersburger standards och gör en resa på 

Öfre Botten med kol från Newcastle till någon ort på vägen på omkring 30 

dagar från den dag, den afgår från London, och till den dag, den återkommer 

hit. 

Spanmålsfrakterna från Östersjön för åDgfartyg hafva stält sig sålunda 

från 

Jan. Febr. Mars 

Cronstadt 2 sh. 3 d. 2 sh. 1'/, d. 2 sb. I 1 /, d. 

Riga 2 » 2 » 2 » 

östra Sverige 1 » 9 » à 2 sh. 2 » 2 » 

Vestra » 1 » 3 » 1 » 3 d. 

April Maj Juni 

Cronstadt 2 sh. 1 sh. 9 d. à 2 sh. 2 à 2 sh. V, d. 

Riga 1 B 9 d. 1 » 9 » à 2 » lsh. 10 1 /, d. 

Östra Sverige 1 » 9 » 1»9» 1 » 9 d. 

Vestra B 1 sh. 72d.àl sh. 3d. 

Juli Aug. Sept. 

Cronstadt 2 sh. 1 sh. 9 d. lsh. 7 1 /, d. 

Riga 1 » 10'/, d. I8h.7'/,d.àl8h.9d. 1 B 6 d. 

Östra Sverige I B 9d. l»9d. 1»6» à 1 sh. 9 d. 

Vestra B 

Okt. Nov. Dec. 

Cronstadt 2 à 2 sh. 6 d. 

Riga lsh. 9 d. à 2 sh. —— 

Östra Sverige 1 B 9» 1 sh. 9 d. à 2 sh. 1 sh. 9 d. 

Vestra » 1» 3» l»3»àlB6d. 1 » 3 » 

Noteringarna från Cronstadt äro för qvarter hvete, hvaremot noteringarna från 

Riga och Sverige äro för qvarter hafre. 

Hvad frakterna från Norge angår, visar det sig, att de icke hafva undergått 

någon märkbar förändring. De voro för vfirskeppning desamma som året 

förut, både för trä och is. Grunden dertill att ingen förbättring var att spåra 

alltifrån våren, är väl närmast den, att hvar och en gerna ville hafva en utfrakt 

för sina fartyg; och konkurrensen var derföre stor. Den gångbara vårfrakten 

var 21 à 22 sh. för hyflade varor, 27 sh. 6 d. à 30 sh. för splittved

296 

ooh 7 sb. 6 d. till 8 sli. för is till London, men under loppet af sommaren 

betalades ända till 11 sb. 6 d. for ton is. 

Archangel. Hela utförseln från denna stad har belöpt sig till omkring 

10 % mera än det föregående året. Utförseln af hafre och hampa går allt 

mer och mer öfver till ångfartygen, så att segelfartygen med få undantag endast 

finna laddningar af trä, tjära och beck- Trävarufrakterna derifrån började med 

till London och Hull 60 sh., Grimsby 57 sh. 6 d., Kanalen 60 à 62 sh. 6 d.. 

Bristolkanalen 65 à 67 sh. 6 d., Dublin och Irland 60 sh., Bordeaux 90 fr. 

och 5 X, Marseille och Cctte 105 fr. och 5 %. Senare föllo de något tillbaka, 

och i April och Maj noterades till London och Hull 57 sh. 6 d., Grimsby 

55 sh., Kanalen 60 sh., Bristolkanalen 62 sh. 6 d. à 65 sh. I Augusti 

stego de något och stodo i: till London, Hull och Grimsby 60 sh., Cardiff 

60 à 62 sh. 6 d«, Bristolkanalen 65 sh., Bordeaux 100 fr och 5 X, Marseille 

110 fr. och 5 %. Mindre fartyg erhöllo från 2 sh. 9 d. till 3 sh. för 

qvarter hafre till Östkusten och 3 sh. 4'/2 d. till 3 sh. 6 d. för tunna tjära. 

För ångfartyg har medelfrakten varit 3 sh. för hafre till London eller Östkusten. 

Från Mesane har under skeppningstiden betalts 60 à 62 sh. 6 d. till 

London eller Östkusten. 

Onega och Sorolca äro uteslutande träexportorter. De första befraktningarna 

egde rum till följande noteringar: London, Hull 55 sh., Grimsby 52 sh. 

6 d., Kanalen 55 à 57 sh. 6 d., Bristolkanalen 55 à 57 sh. 6 d., Liverpool 

55 sh. I April-Maj delade de öde med Archangelfrakterna. Det var god tillgång 

på fartyg till 2 sh. 6 d. och till oeh med 5 sh. lägre frakt till London 

och Hull. I Juni rättade sig förhållandena något, och man kom något så när 

tillbaka till de noteringar, som voro gångbara vid skeppningstidens början. 

Jemfördt med föregående året kan man derföre påvisa en förbättring af i 

medeltal 2 sh. 6 d. för standard i frakterna från Hvità hafvet. 

från sistnämnda begge orter var betydligt mindre än 1879. 

Arets export 

Uppgift å kolfrakterna till de orter, som mest besökas af våra fartyg, 

finnes i Tab. Ill, och af denna framgår jemte annat, att högsta och lägsta 

noteringarna varit följande: 

från Newcastle från Wales 

Christiania 5 sh. à 7 sh. 5 sh. à 6 sh. 

Bergen 6 » 4 d. » 8 6» » 7 » 6 d. 

Trondhjem 7» 1 » » 9 » 6 d. 

Stockholm 5 » 9 » » 8 » 7 sh. » 8 » 

Halmstad 6 » 6 d. » 7 » 6» 

Malmö 5 sh. »6 sh. 9 d. 

Göteborg 4 » 6 » » 5 » 9 » 6 sh. » 6 » 

Cronstadt 6 » 3 » » 7 » 3 > 7» » 9 » 

Riga 5 » 6 d. » 6 » 

Stettin 6 » 6 » 7 » 

Köpenhamn 5 sh. 9 » 8 sh. 7 » 7 » » 9 

Barcelona 16 » 6 16 » 6 » 16 » 6 17 » 

Genua 13 » 6 » 14 14 » 6 » 15 » 

Livorno 14 » 15 » 14 15 » 

Triest 15 6 » 16 » 14 » 15 » 

Malta (ångfartyg) ... 12 »13 12 » 9 » »14 » 

Constantinopel 14 » 6 > » 15 » 6 » 14 » 15 »

297 

Alexandria 13 sh. à 16 sh. 6 d. 14 sh. 6 d. à 16 sli. 

Aden (ångfartyg) ... 16 » » 20 » 21 » » 25 » 

Ceylon 21 » » 21 » 20 » » 25 » 6 d. 

Singapore 20 » 6 d. » 25 » 20 » »25 » 6 » 

Capkolonien 21 » » 26 » 21 » » 23 » 

Havanna 11 » » 14 » 6 » 10 » 6 » » 16 » 

S:t Thomas 10 » »13 » 6 » 

Bahia 17 sh. » 20 sh. 6 » 17 » » 23 » 

Rio de Janeiro 23 » »26 » 20 » » 24 » 3 » 

Rio Grande 35 » » 36 » 33 » » 38 » 

Montevideo 22 » 6 » » 26 » 21 » 6 » »24 » 6 » 

Buenos Ayres 24 » 6 » » 28 » 23 » » 27 » 

Valparaiso 20 » 6 » » 23 » 21 » 6 » » 23 » 

Callao 22 » 6 » » 26 » 

Canada. I denna fart är nian ännu temligen fri från konkurrensen med 

ångfartyg, och det lider icke något tvifvel att fartygen, i synnerhet de stora, 

liafva gifvit ganska godt utbyte, oaktadt vårresan ditöfver på grund af motiga 

vindar blef väl lång för många. Quebecfrakterna började med 65 sh. till 

London — liksom till Liverpool — för torra plankor och 25 till 27 sh. 6 d. 

för bjelkar. I början af Maj blefvo de något fastare och 67 sh. 6 d. uppnåddes 

i några fall till London, men denna förbättring var af kort varaktighet, 

ty hän mot slutet af månaden veko de tillbaka till 65 sh. I Juli inträffade 

åter någon förbättring. Frakterna till London stego till 67 sh. 6 d., och fortfor 

detta att vara gångbar frakt hit ända till skeppningstidens slut. Från 

Three Rivers stod frakten 2 sh. 6 d. pr standard högre. 

Följande hafva varit de gångbara medelfrakterna. 

Quebec 

Plankor Bjelkar 

Mills Rivers 

St. Lawrence Richibucto 

Miramichi 

och New 

Brunswick 

sh. d. sh. d. sh. d. sh. d. sh. d. 

London 67. 6 25. 60. 67. 6 65. 

à 27. 6 à 65. 

Hull 67.6 27. 60. 

à 65. 

67.6 65. 

Grimsby 65. 

à 67. 6 

— 62. 6 67. 6 65. 

West Hartlepool ... 67. 6 — 62. 6 70. 67. 6 

Liverpool 65. — 65. 65. 62. 6 

Sharpness 65. — 62. 6 65. 62. 6 

Clyde 65. — 60. 65. 62. 6 

à 67. 6 à 62. 6 

Mersey 65. — 65. 67. 6 65. 

Cardiff 60. 26. 60. 62. 6 60. 

à 27. 6 à 63. 9 à 61. 3 

Newport 60. 25. 60. 65. 60. 

à 61. 3 

Swansea 60. — 60. 62. 6 60. 

à 63. 9 à 61. 3 

Bristol 65. 26. 

à 27. 

62. 6 67. 6 65.

298 

sh. d. sh. d. sh. d. sh. d. sh. d. 

Maryport 65. — 65. 66. 3 63. 9 

Barrow 65. — 62. 6 65. 62. 6 

Glasgow 67. 6 — 65. 65. 62. 6 

Belfast 65. — 60. 62. 6 60. 

Dublin 67. 6 27. 6 65. 67. 6 65. 

Direkte hamn, vestkusten 

65. — 65. 66. 3 62. 6 

Spanmålsfrakterna från Montreal för segelfartyg hafva under arets lopp- 

hållit sig på följande sätt: 

Jan. ... 5 sh. 

Febr. ... 4 » 9 d. à 5 sh. 

Mars ... 5 » 

April ... 5 9 à 6 

Maj 5 9 

Juni ... 5 6 à 5 9 d. 

Juli 6 sh. 3 d. à 6 sh. 6 d. 

Aug. ... 6 

Sept. ... 5 6 à 6 

Okt. ... 6 3 à 6 6 

Nov. ... 6 3 à 6 6 

Dec. ... 4 9 

En fart, som år efter år blifver vigtigare för våra skeppsredare, derfor 

att stora fartyg, hvilkas klass icke behöfver vara af bästa karakter, finna sysselsättning 

i densamma, när Canadafarten slutar, är Pitch Pine-farten på Darien 

(Doboy) och Pensacola. Man må erinra sig, att exporten under skeppningstiden 

1878—1879 betydligt öfversteg den föregående och att man väntade, att det 

nu förlidna årets utförsel åter skulle betydligt öfvergå denna, hvilket också har 

inträffat. Sålunda exporterades sista skeppningstiden från Darien: 

Hugget timmer Sågadt timmer Plankor ni. m. 

Fot Fot Fot 

till Storbritannien 29,177,130 17,933,647 2,092,242 

B Fastlandet 6,267,562 6,320,229 1,322,249 

» Sydamerika — 366,928 1,215,258 

B New Brunswick etc. 1,245,034 77,060 223,275 

Tillsammans till främmande 

länder 36,889,726 24,697,864 4,853,024 

Till Amerikanska hamnar 4,132,788 5,458,834 9,099,637 

Hela exporten 40,822,514 30,1,56,698 13,952,661 

i 250 fartyg, af hvilka 36 voro norska och 12 svenska. Vid skeppningstiden» 

början voro frakterna 36 shillings för hugget timmer per load och 112 sh. 6 

d. per standard för sågadt timmer och plankor men föllo (i likhet med Pensacola, 

som kan ses nedan) till 32 sh. 6 d. och 105 sh., hvarefter de rättade 

något på sig mot skeppningens slut, då 35 och 110 erhöllos. 

Pensacola sysselsatte icke mindre än 533 fartyg med sammanlagd dr äg tighet 

af 308,000 tons och utförde till 

Kubikfot Kukikfot Löpande fot 

Hugget timmer Sågadt timmer Plankor m. m. 

Storbritannien i 236 fartyg 3,176,651 5,389,745 17,551,000 

Fastlandet i 75 565,306 590,568 15,898,000 

Afrika, Java och 

Azorerna i 6 3,960 179,056 504,000

299 

Vestindien och Sydamerika 

i 61 fartyg 1,848 — 13,982,000 

Amerikanska hamnar i 155 » — — 38,599,000 

Tillsammans i 533 fartyg 3,747,765 6,159,369 86,534,000 

Vid skeppningens hörjan voro frakterna 37 sh. 6 d. för timmer pr load 

och 115 shillings för sigadt timmer, plankor m. m. per standard och gingo 

efterhand upp till 40 och 120. Det var på hösten som de nädde den högsta 

punkten, men mot årets slut inträffade en panik, åstadkommen derigenom, att 

man på grund af brist på timmer icke kunde tillvägabringa den myckenhet, 

som blifvit såld. Många fartyg lågo i veckotal och väntade på last från afsändarne, 

flera kommo fraktsökande och förvärrade ställningen, hvilket allt verkade, 

att frakterna föllo, och det var några fartyg, som blefvo nödsakade att 

antaga 30 och 100. Då dessa missgynsatnina förhållanden upphörde, gingo 

frakterna efterhand åter upp till 37 sh. 6 d. och 115 sh. 

Förenta Staterna. Den liflöshet i fraktmarknaden, som omtalades i förra 

årets berättelse, fortfor till långt fram på våren. Den bekanta sammanslutningen 

af amerikanska spanmålsspekulanter blef icke sprängd, förrän det blef 

klart, att England och fastlandet kunde få tillförsel från andra länder. Det 

är numera väl bekant, att afsigten icke uppnåddes och att oerhörda summor 

förlorades af de handelshus, som hade slutit sig till denna dristiga spekulation, 

Nedanstående tabell visar frakternas gång för hela året. 

New-York Philadelphia Baltimore Boston 

Shillings per qvarter 

Januari 4. à 4. 9 4. 6 4. 3 4. 3 

Februari 3. 6 à 4. 4. 1'/, 4. à 4. 3 4. 3 

Mars 4. à 5. 4. 6 4. 3 à 4. 6 4. 3 

April 4. 9 à 5. 6 4. 77, 5. 6 à 5. 9 4. 6 

Maj 4. 3 à 5. 4.3 4. 10 1/2, 4.9 

Juni 4. 3 à 5. 3 4. 6 4. 9 à 5. 5. 

Juli 5. 6 à 6. 4 1/2, 5. 3 5. 3 à 6. 5. 3 

Augusti 5.10'/, à 6. 5. 7 1 /, 5. 9 à 6. 1 1/2, 5. 

September ... 5. à 5. 9 4. 9 5. 5. 6 

Oktober 5. 47, à 5. 6 5. 3 5. 3 à 5. 6 5. 6 

November ... 5. 6 à 5. 9 5. 6 5. 9 à 6. 5. 3 

December ... 5. 3 à 5. 47, 5. 6 6. à 6. 3 5. 

Af denna uppgift framgår, att den högsta frakt, som under årets lopp 

under vanliga förhållanden blifvit betald till segelfartyg, icke har öfveretigit 

6 shillings 4 l /ä pence. Medelfrakten för hela året blir 5 sh. 1 d. från New- 

York, 4 sh. 107, d. från Philadelphia, 5 sh l s /4 d. från Baltimore och 4 sh. 

l 1/2 d. från Boston, således lägre än 1879. Exporten af spanmål från dessa 

hamnar var under nästlidna år långt betydligare Bn det föregående. New-York 

ensamt exporterade öfver en och en half million qvarter mera. Såsom bidragande 

att visa, huruledes våra segelfartyg nu äro underkastade en ytterst skarp konkurrens 

från ångfartygens sida, må anföras, att från New-York utklarerade följande 

antal fartyg under årets lopp: 

Januari 143 hvaraf 83 ångfartyg, inbegripet 40 i reguliera turer 

Februari 132 » 44 » » 2 8 » 

Mars „ 232 » 71 » » 4 5 »

300 

April 235 hvaraf 101 ångfartyg, inbfigripet 44 i reguliera turer 

Maj 255 » 119 » » 47 » 

Juni 368 » 95 » » 3 1 » 

Juli 286 » 88 » » 2 3 » 

Augusti 325 » 146 » » 66 » 

September 272 » 116 » » 48 » 

Oktober 311 » 110 » » 4 9 » 

November 198 » 83 » » 3 8 » 

December 141 » 82 » » 4 2 » 

Af dessa segelfartyg voro 32 svenska och 475 notska; af ångfartygen voro 

907 engelska, 105 tyska, 52 belgiska, 24 holländska, 21 fransyska, 16 danska 

och de återstående tillhörande andra nationaliteter, men icke något svenskt 

eller norskt. 

Oljefrakterna ställde sig under årets lopp på följande sätt: 

Januari 2 sh. 10 1/2, d. 

Februari 2 » 6 » 

Mars 2 » 6 » 

April 2 » 7 1 /, » 

Maj 2 » 6 » 

Juni 3 » 

Juli 3 sh. 10 1/2 d. 

Augusti 4 » 3 » 

September 3 » 6 » 

Oktober 3 » 3 » 

November 3 » 3 » 

December 3 » 6 » 

eller i medeltal 3 shillings l'/s pence, allt för 40 gallons med 5 procent. I 

det hela taget hafva derför frakterna från dessa ställen i Amerika hållit sig 

lägre än föregående året, och dock kan det antagas, att denna fart har varit 

gunstigare för våra redare än 1879, isynnerhet på grund deraf, att enligt regeln 

det har varit att tillgå utfrakter af jern och i några fall is. 

Utfraktcrna ställde sig sålunda: 

Jernvsgsskenor Jernskrot 

London till New-York 6, 7, 8 à 10 sh. 12 à 14 sh. 

D:o » Philadelphia 6, 9, 10 

D:o » Baltimore 6, 10 

Grimsby » D:o 10 

Newport » New-York 10 à 12. 6 

D:o » Baltimore 10 à 12. 6 

Bristol » Philadelphia 10 

Cardiff » Galveston 16 à 17 

D:o » Pensacola 10 à 11 

Middlesbrough... » Philadelphia 15 à 16 

Ipswich » D:o 10 

Aberdeen » D:o 10 

Dublin » D:o 11. 6 

Gloucester » D:o 11. 6 

Wales » New-York | 

D:o » Philadelphia 10 à 12. 6 7. 6 

D:o » Baltimore J 

D:o » New Orleans 12 à 15 

D:o » Galveston 16 

D:o » New Bedford 11 à 12 

Southampton — » New-York 10 

Workington » Port Royal, S. C 15 

Swansea » New-York 15

301 

Således har under årets lopp varit tillgång på ganska antagliga utfrakter 

frän ett stort antal orter, och denna omständighet är utan tvifvel orsaken, hvarför 

denna fart isynnerhet har gifvit ett ganska tillfredsställande utbyte. 

I sammanhang med oljefrakterna kan nämnas, att utförseln af denna vara 

(ren och raffinerad) visar en stor tillbakagång jemfördt med föregående året, 

då i det hela 406,416,631 gallons utfördes mot endast 333,152,788 gallons 1880. 

New-York står först med 257,683,285 gallons 

dernäst Philadelphia » 54,159,557 » 

Baltimore » 15,122,418 » 

Boston » 4,885,464 » 

Kiehmond » 1,302,064 » 

och torde väl de lägre oljefrakterna för året delvis kunna förklaras af denna 

omständighet. 

Wilmington har under året icke varit så mycket besökt af våra fartyg 

som året förut. 1879 hade vi 130 svenska och norska fartyg der, tillsammans 

39,974 tons, medan 1880 endast har 107 af 36,175 tons. Frakterna från 

denna ort ställde sig på följande sätt: 

Harts Terpentin Bomull 

Januari 3 sh. 3 d. à 3 sh. 6 d. 

Februari 3 » 6 » 

4 sh. 3 d. à 4 sh. 6 d. 

5 > 6 » 

3/8 Penny 

— 

Mars ... 3 » 6 » 5 » 6 » — 

April 4 » 5 » 6 » — 

Maj 4 » 6 » — 

Juni ... 4 » 5 » 6 d. à 6 sh. — 

Juli 4 » 3 » 6 » 3 » — 

Augusti 4 » 3 » 6 » 3 » — 

Septemb. 4 » 3 » 6 » 3 » — 

Oktober 4 » 3 » 6 » 3 » 13/32 » 

Novemb. 4 » 3 » à 4 » 6 » 

Decemb. 4» à 4 » 3 » 

6 » 3 » 

5 » 6 » à 5 

13/32 

sh. 9 d. 

» 

l3 /32 » 

alltså en medelfrakt af i det närmaste 4 shillings för harts och 5 sh. 9 d. 

för terpentin, allt med 5 procent kaplake. Skilnaden mellan gångbar medelfrakt 

i fjor och året förut är derför nästan omärkbar. 

Bomullsfrakterna. Exporten af bomull var betydligt större än föregående 

året och gick till följande myckenheter från 1 September till årets slut. 


Till Storbritannien 1,090,189 balar. 1,174,176 balar. 

» Frankrike 162,134 » 258,654 » 

» Andra orter 376,585 » 444,140 » 

Tillsammans 1,628,908 balar. 1,876,970 balar.

302 

Frakterna från New-Orleans ställde sig sålunda: 

Frän Galveston äro frakterna enligt regeln 1/16 penny lägre än frän New- 

Orleans. 

Införseln af mahogny från Mexico och Honduvas har varit betydligt mindre 

än året förut. 

Frän Honduras — ankommo 29 segelfartyg om 12,547 tons, 

3 ångfartyg » 2,154 » 

» Mexico » 85 fartyg » 28,060 » 

Tillsammans 117 fartyg om 42,761 tons, 

hvaraf svenska . 9 » » 3,596 » 

» norska 61 » » 21,566 5> 

» frän andra länder 47 » » 17,599 » 

År 1879 ankommo tillsammans... 153 « » 53,428 » 

Medelfrakterna ställde sig på följande sätt : 

Honduras. Britiska 47 sh. 6 d. för mahogny. 

D:o d:o 37 > 6 » » logwood. 

D:o Spanska 52 » 6 » » mahogny. 

Mexico 62 » 6 » » d:0 

Minatitlan 60 » » d:o 

För första gangen ser man exempel pä, att ångfartyg äfven användas i 

mahognyftirseln, och. enligt hvad som berättas, skulle importörerna vara tillfreds 

ined resultatet, dd isynnerhet försäkring ställer sig gunstigarc med ångfartyg 

än med segelfartyg. Det är derför icke osannolikt, att socker och mahognyförseln 

frän Honduras efterhand kommer att öfvergå till ångfartygen och endast 

lemna segelfartygen logwood, som lärer icke gifva så godt utbyte som de 

andra varorna. Särskildt hafva åtskilliga af våra fartyg varit utsatta för haveri 

och strandning på mexikanska kusten, och förljudes det, att flera försäkringsbolag 

antagit förhällningsreglor, som torde komma att inverka på farten 

till denna farliga kust. 

Cuba- Havanna: Af nedanstående tabell kan inhemtas, att skeppsfarten 

på denna hamn förra året har varit betydligt mindre än åren 1879 och 1878. 

Denna hamn besöktes nemligen under de senaste tre åren af följande länders 

fartyg:

303 

1880. 1879. 1878. 

Antal. Tons. Antil. Tönt. Antti. Tons. 

Amerikanska 663 om 493,550 859 om 513,692 740 om 481,752 

Spanska 491 » 291,481 569 » 330,166 582 » 269,836 

Engelska ... 151 » 129,130 181 » 123,891 173 » 109,941 

Fransyska ... 33 » 56,398 35 54,890 32 » 49,537 

Danska 1 » 281 — 1 » 146 

Tyska 35 35,787 89 » 48,384 25 B 41,499 

Norska 39 » 15,212 40 » 19,135 50 » 17,234 

Svenska 1 » 182 13 » 6,004 10 » 4,156 

Italienska ... 5 1,491 4 1,575 7 » 2,949 

Andra länder 7 3,628 12 » 5,701 6 » 2,899 

Tillsammans 1,426 om 1,018,140 1,752 om 1,103,439 1,626 om 979,949 

Yi hafva säledes är 1878 60 fartyg ä tillsammans 21,390 tons, 

1879 53 » » > 25,139 » 

1880 40 » » » 15,394 » 

Det är nu för tiden en sällsynthet, att returfrakter finnas i marknaden 

härstädes, säsom fallet varit tillförene, dä man vanligtvis kunde försäkra sig 

om en sådan pä samma gäng som utfrakt afslutades. Det visar sig, att exporten 

frän Cuba under året varit betydligt mindre än år 1879. 

Under årets sex första månader, hvaraf antagligen endast de första tre 

eller fyra äro af intresse för vår skeppsfart, då våra fartyg af fruktan för febersjukdom 

sällan äro att anträffa pä Cuba efter Maj, hafva frakterna med undantag 

af de till Förenta Staterna icke fluktuerat i någon anmärkningsvärd grad. 

De ställde sig pä följande sätt: 

Januari: Shillings. 

frän Havanna till Kanalen för order 30 à 32.6 för kistor. 

27.6 à 30 säckar. 

32.6 à 35 » hogsheads. 

från hamnar på norra kusten 

Februari : 

2 sh. 6 d. extra. 

från Havanna 32.6 à 35 för kistor. 

30 à 32.6 säckar. 

35 à 37.6 hogsheads. 

från nordkusten 35 à 37.6 kistor. 

30 à 32.6 säckar. 

Mars: 

35 à 37.6 hogsheads. 

från Havanna 

April—Maj : 

» » » såsom föregående månad. 

från Havanna » » 32.6 à 35 för kistor. 

30 à 32.6 säckar. 

35 à 37.6 » hogsheads. 

från nordkusten såsom i Februari. 

Juni : 

från Havanna till Kanalefl för order 32.6 à 35 kistor. 

30 à 32.6 säckar. 

35 a 37.6 » hogsheads.

304 

Portorico. Gångbar frakt frän denna ö har varit 40 shillings per ton 

socker, last fritt vid sidan. 

Jamaica. Frakterna hafva under årets lopp varit frän 32 till 34 shillings 

för färgträ till England, 2 sh. extra till fastlandet, och 40 à 42 sh. 6 d. för 

socker för mindre första klassens fartyg. Frän Trinidad, S:t Vincent, Grenada, 

Barbadoes m. fl. hafva de hållit sig ungefar pä samma Standpunkt som föregående 

året, i ett och annat fall 2 sh. 6 d. lägre. 

En liflig export har under nästlidna är egt rum frän Haity. Frakterna 

derifrån hafva varierat frän 40 shillings till 47 sh. 6 d. pr ton, allt efter 

fartygens storlek, klass och ankomsttid. Dä denna ö besöktes af mänga af vara 

fartyg, och dä det till en del skall hafva visat sig vanskligt att blifva bekant 

med utgifterna derstädes, har det ansetts kunna vara af intresse att tillägga 

följande upplysningar frän rederiet for ett norskt fartyg om 575 tons reg., som 

kom till Fort Liberté i barlast i slutet pä året. 

Tonnage doll. I 1 /, af 565 tons doll. 847.71 

Ombordförande af 664 tons last à 1 doll. pr ton ... » 664.— 

Stufning » » » » »21 cent. » »... » 139.44 

Lotspenningar in och ut » 60.— 

Sundhctskommissionen » 22.50 

Hospitalsafgift och läkaretillsyn » 54.— 

Tullexpedition » 38.70 

Utgift för lossning af barlasten » 30.— 

Droit de Fontaine och droit d'échelle » 70.— 

Consulat och hamnmästare » 12.50- 

Doll. 1,938.88 

Den utlossade vigten var 679 tons. 

Brasilien. Rio de Janeiro. Exporten af kaffe under fjoråret har icke 

varit sä stor som är 1879, dä 3,455,956 säckar utfördes och utgör endast 

3,402,972 säckar. Frakterna hafva ställt sig ungefär sålunda: 

Januari 35 sh. à 37 sh. 6 d. 

Februari 40 » 

Mars 45 » 

April 35 » 

Maj 35 » 

Juni 35 » 

Juli 30 » à 35, och 40 till Östersjön. 

Augusti 30 » à 35 ända till 42 sh. 6 d. efter fartygets storlek. 

September 35 » 

Oktober 35 » och intill 50 för helt små fartyg. 

November 37 » 6 d. à 45. 

December 40 » 

Förenta Staterna hafva varit den bästa kunden pä Rio-marknaden, och till 

följd deraf hafva de flesta fartygen befraktats till amerikanska hamnar. Det är 

emellertid vanskligt att noggrant bestämma de gångbara frakterna dit, dä befraktning 

»en rouge» synes vara den mest brukliga. 

Frän Bahia voro frakterna under årets lopp från 30 till 35 shillings till 

Kanalen för order och den högsta frakten betalades under månaderna Januari, 

Februari, Oktober, November och December.

305 

Aracaju. Mindre fartyg hafva under skeppningstiden funnit användning till 

följande satser för socker till Kanalen för order : 

Jauuari, Februari 40 à 45 sh. och 5 procent. 

Mars 42 sh. 6 d. a 45 » » 5 » 

April 40 » 

Maj 37 » 6d. » 5 » 

Juni, Oktober stilla. 

November, December ... 45 sh. 

Pernambuco. 

voro för 

Frakterna härifrån under de tre sista månaderna af aret 

Socker. Bomnll. 

Oktober: Newyork 17 sh. 6 d. och 5 procent. '/,„ penny. 

Kanalen för order 25« » 5 » 

November: Newyork direkt 20 » » 5 » 

Kanalen för order 25 » i> 5 3/8 » 

December: Newyork 22 » 6 d. » 5 » 

Kanalen för order 25 » » 5 )> 

Dessa noteringar voro med lasten fritt vid sidan. 

Guano fr akterna. På grund af det ihållande kriget mellan Chile och Peru 

har guanofarten varit alldeles liflös och utan intresse för våra fartyg, ty det ar 

endast tvä af dessa, som blifvit befraktade här i landet — det ena till 60 

shillings till Mauritius och det andra till England eller kontinenten till samma 

frakt. Våra redare måste hafva ansett denna fart under de förhållanden, som 

egt rum, för ytterst riskabel, — en uppfattning, som helt visst var berättigad 

— och hoppades samtidigt på ett återkommande af de fördelaktiga konjunkturerna, 

som uppstodo i Australien mot slutet af 1879 och som ocksä inträffade 

förra året. De fartyg, som lemnade Sverige och Norge på våren ocli 

BOmmareu, hafva funnit riklig sysselsättning och retur dels frän Australien med 

gpanmål till ungefär samma frakter som året förut, nemligeu frän 50 till 55 

shillings till England eller kontinenten, dels från San Francisco, likaledes med 

spanmål till frakter, varierande från 60 till 65 shillings. I ett och annat fall 

skall första klassens träfartyg, som pä hösten kommo fraktsökande till denna 

ort, hafva ernått ända till 75 shillings pr ton. Från Oregon hafva spaumålsfrakterna 

också pä hösten varit särdeles lönande, och erhölls 80 till 85 shillings 

per ton. Dä utgifterna på detta ställe äro mindre och fartyg af medelstorlek 

föredragas, böra helt visst våra skeppsredare hafva sin uppmärksamhet 

fästad pä här omhandlade fraktmarkDad. Det är den allmänna uppfattningen 

att guanotrafiken efter krigets slut skall ordna sig pä en bättre och fastare 

grund än fallet lärer hafva varit på flera år. 

Till Capkolonien och Australien betalades följande medelfrakter : 

Sverige (Östersjön). Norge. 

Australien Cap. Algoa Bay. Austral. 

Januari—Mars 110 sh. 105 sh. 107 sh. 6 d. à 110 sh. 100 sh. 

April—Juni... 110 » 112 » 6 d. 115 •> 100 » 

Juli—Septemb. 105 » 115 » 120 » 95 » 

Cap. 

105 sh. 

110 » 

110 » 

Algoa Bay. 

107 sh. 6 d. 

117 » « » 

120 » 

Okt.— Decerab. — 100 » — 110 » 

En ort, som i flera år har varit sä godt som opåaktad af vår skeppsfart, 

är Mauritius. Då hänsyn tages till, att denna ö förra året exporterade 

icke mindre än 65,000 tons socker, är det emellertid icke osannolikt, att de 

redare, hvilkas fartyg gå till Capkolonien med trävaror o. d., ofta skulle kunna 

göra goda affärer med att låta dem anlöpa Port Louis. 


306 

Nedanstående tabell visar exporten för 1879—1880 och för 1880—1881 

jemte exportens rigtning. 

1879—1880. 1880—1881. 

Europa 2,688 tons. 11,047 tons. 

Bombay 17,998 » 28,103 » 

Australien 13,378 » 17,651 » 

Nya Zeeland 2,991 » 4,106 » 

Capkolonien.. 4,935 » 3,087 » 

Andra orter 381 » 1,060 » 

Tillsammans 42,371 tons. 65,054 tons. 

Skeppningstiden börjar i Augusti eller September. Vid denna tid kommer 

det nya sockret i marknaden, och, när skörden har varit god, går skeppningen 

för sig till Februari eller Mars. Mycket kommer naturligtvis an på produktionens 

myckenhet för h varje särskildt år, på priset och på tillgången på skeppsutrymme, 

men benägenheten är, att få produkten afskeppad så tidigt som möjligt. 

Mot slutet af December hade man sålunda afskeppat 30,000 tons. Frakterna 

voro då följande: 

till Cork för order 37 sh. 6 d. à 40 sh. 

» Adelaide » » 27 » 6 » à 30 » 

» Melbourne » » 30 » 

» Sydney » » 25 

och voro mindre fartyg starkt i efterfrågan. 

Birma har år 1880 gifvit fartyg bättre sysselsättning än näst föregående 

året. Utförseln af ris från de fyra hamnarna Akyab, Rangoon, Bassein och 

Moulmein var ungefär densamma (842,500 tons) som 1879, men frakterna 

ställde sig bättre. Den egentliga afskeppningen försiggår från Januari eller Februari 

till Maj, och för denna måste de europeiske importörerna förse sig med 

det ungefärliga antalet segelfartyg redan tidigt, året förut. Af denna anledning 

är det nödvändigt att gå tillbaka till den tidpunkten för att finna, hvilka frakter 

betalades för transport af den ris, som skeppades 1880; och visar det sig 

då, att man i April och Maj började med 45 shillings. Efter hand gingo frakterna 

ned till 40 sh., men kommo sig åter fram på hösten och nådde 50 sh. 

och i några enstaka fall till och med 52 sh. 6 d., så att 45 à 47 sh. 6 d. 

kan anslås såsom medelfrakt, betalt i Europa. På exportorterna ställde de sig 

sålunda: Mars 47 sh. 6 d. à 50 sh., April 52 sh. 6 d. à 55 sh., Maj 52 sh. 

6 d. Efter denna månad äro noteringarne af mindre intresse för våra skeppsredare, 

då det är en sällsynthet, att våra fartyg anträffas i Birmas hamnar efter 

Maj. Ångfartyg voro ifjor liksom året förut mycket talrika i här omhandlade 

fart och hafva i genomskärning haft 2 sh. 6 d. à 5 sh. högre än segelfartyg. 

Det kan dock konstateras med tillfredsställelse, att goda segelfartyg fortfarande 

äro mycket omhuldade i risfarten. 

Java har under det tilländagångna året. varit föremål för tilltagande uppmärksamhet 

från våra skeppsredares sida. Flera svenska och norska fartyg 

hafva varit använda i denna fart än det nästföregående året. Returfrakterna, 

isynnerhet under senare hälften af året, hafva varit ganska fördelaktiga (efter 

omständigheterna och jemfördt med andra ställen) på sätt följande tabell utvisar : 

Januari 47 sh. 6 d. à 50 sh. 

Februari 42 » 6 » à 45 » 

Mars 42 » 6 » à 45

307 

April 45 sh. 

Maj 45 à 50 sh. 

Juni 50 » 

Juli 50 » 

Augusti 45 » à 50 » 

September 45 » à 50 » 

Oktober.. 50 » 

November 50 » à 55 » 

December 55 » à 57 » 6 d. 

Under det att den framställning, som ofvan lemnats, i det stora hela vittnar 

om tillfredsställande resultater af vår fraktfart, synas utsigterna för den 

närmaste framtiden näppeligen vara särdeles ljusa. Isynnerhet torde detta gälla 

de kortare farlederna och den transatlantiska farten, såsom Östersjön, Hvita 

Hafvet, Canada och Förenta Staterna. Deremot antagas de vara något bättre 

för de aflägsnare farvattnen; och väntar man särskildt en liflig trafik frän rishamnarna, 

Java, Australien och San Francisco. 

I sammanhang med det ofvan angående skeppsfartsförhållandena anförda 

må tilläggas följande uppgifter: 

De för svenska fartyg erlagda afgifter till underhåll af svenska kyrkan i 

London utgjorde tillsammans: 

i Londons distrikt £ 382. 10. 10 

i Skottland » 31. 5. 8 

£ 413. 16. 6 år 1880 mot 

» 388. 14. 3 » 1879 och 

» 448. 11. — v 1878. 

För norska fartyg inbetaltes vid generalconsulatet frivilliga bidrag till norska 

sjömanskyrkan härstädes till sammanlagdt belopp af: 

£ 96. 4. 9 

mot » 114. 15. 4 år 1879 

och » 82. 6. år 1878. 

De likaledes frivilliga bidragen till sjömanshospitalet i Greenwich utgjorde 

tillsammans : 

erlagda i London £ 83. 15. 6 

» vid vice-konsulsstationerna » 12. 13. 4 

£ 96. 8. 10 år 1880 mot 

127. 19. 7 » 1879 och 

69. 17. 10 » 1878; 

således ett aftagande år 1880 i jemförelse med det nästföregående året af 25 %. 

Detta aftagande kan emellertid svårligen helt och hållet tillskrifvas det för-

308 

minskade antalet af våra fartyg, som besökte London i Qol, dä denna förminskning 

i det hela endast utgör 50 stycken, och är det att hoppas, att bidragen 

till denna välgörande och för våra sjömän vigtiga anstalt må innevarande år 

inflyta i rikligare mått. 

Antalet skeppsbrutne och nödställde, som åtnjutit understöd från generalkonsulatet, 

utgjorde : 

1880 1879 1878 

svenske undersåtar 87 125 73 

norske » 293 351 347 

För verkställda på- och afmönstringar redogöres genom följande tabell: 

Antalet rymningar utgjorde: 

Under årets lopp herbergerades å »Sailors' Home»: 

1,480 svenske och norske sjömän 

mot 1,500 år 1879 

och 1,450 » 1878. 

Sammanlagda beloppet af de vid generalconsulatet och viceconsulaten i 

Cardiff, Hull, Liverpool och Newcastle utfärdade sjömansinvisningar uppgår till: 

1880 1879 1878 

för Sverige £ 2,316. 3. 1 £ 2,905. 12. 5 £ 2,842. 18. 11 

» Norge » 2,133. 16. 2 » 2,154. 7. 5 » 1,350. 14. — 

Genom generalconsulatets försorg hafva utbekommit« och hemsändts arfsmedel 

efter mestadels i tjenst å britiska fartyg aflidne sjömän till följande belopp : 

1880 1879 1878 

till Sverige £ 456. 7. 6 £ 839. 6. 11 £ 806. 11. 5 

» Norge » 347. 14. 1 » 223. 12. — » 570. 12. 7

309 

Antalet skrifvelser, som aflåtits från generalconsulatet utgjorde: 

1880 1879 

till Kongl. Commerce-Collegium 300 340 

» Kongl. Indredepartementet 627 531 

» Viceconsulerne, andra myndigheter 

samt enskilde 3,058 2,646 

Tillsammans 3,985 3,517 

Antalet ingångna skrifvelser uppgår till: 

1880 3,924 1879 3,465. 

Följande antal, mestadels till svenska och norska sjömän addresserade, bref 

mottogos och ombesörjdes af generalconsulatet: 

1880 -. 21,655 

1879 21,321 

1878 20,937 

börs 

Beträffande ställningen af svenska och norska statsobligationer på Londons 

under nästlidna år lära omsättningar, enligt föreliggande uppgifter, hafva 

skett till följande maximum och minimum priser: 

Svenska statsobligationer: 

lägsta kurs högsta kurs 

1876 års lån, 47, X, 101 — 103 i Januari 105—107 i December 

1878 » » 4 » 94—96 i » 102—104 i' November 

1880 » » 4 » 96—97 i Oktober 977,-987, i Sept. och Nov. 

Norska statsobligationer: 

lägsta kurs högsta kurs 

1876 års lån, 47, X, 101 — 103 i Maj 105—107 i Aug. och Okt. 

1878» » 47, » 102 —104 i Jan.,Marso.Sept. 105—107 i Juli och Novemb. 

1880» » 4 »967,-97 1/2 i Oktober 98—100 i September. 

De fluktuationer, som till följd häraf hafva egt rum, hafva näppeligen i 

någon öfvervägande grad haft sin grund i marknadens ställning för värdepapper 

eller deri att bedömandet af våra obligationer har varierat, utan härröra de 

hufvudsakligen från de skilnader i pris, som, för hvarje tid, äro beroende på 

huruvida ränteterminerna vid försäljningen äro mera eller mindre afiägsna. När 

de sålunda icke till vidare utsträckning hafva deltagit i den allmänna stigningen 

i värdepapper, som, efter hvad nedan skall påvisas, har egt rum på den 

engelska marknaden, vittnar det, hvad beträffar 4 procent-lånen, antagligen 

derom, att emissionspriset varit fördelaktigt och derfor icke lemnat synnerligt 

rum för prisstegring; dels härrör det, för så vidt de svenska 47, procent obligationerna 

angår, från beslutet om dessas förestående indragning. Till någon 

del har det väl också sin grund deri, att såväl svenska som norska statspapper 

ännu äro nya och jemförelsevis okända på Londons börs. Efter nyåret har 

for öfrigt visat sig en tendens till ytterligare förbättring i kursen för desamma.

310 

Rörande varuförseln mellan Sverige och Storbritanien och Irland föreligga 

följande uppgifter: 

Importen från Sverige: Exporten till 

De använda fartygens 

hela tontal 

Importens värde 

i £ sterl. 

De använda fartygens 

hela tontal 

Eiportens värde 

i £ sterl. 

varor utom guld och silfver: 

1880 1,318,864 8,269,921 797,262 1,945,595 

1879 1,143,643 6,483,596 632,399 1,403,863 

1878 1,135,394 6,813,899 645,757 1,684,602 

1877 1,324,690 7,853,902 746,935 2,437,611 

guld och silfver: 

1880 — 850 — 218,735 

1879 — 2,112 — 100,600 

1878 — 5,032 — 275,400 

1877 — 51,700 — 167,500 

Motsvarande uppgifter för Norge: guld och silfver ej medräknade: 

1880 854,028 2,727,528 484,508 1,255,662 

1879 665,034 1,914,370 442,179 1,094,378 

1878 755,235 2,242,888 425,973 1,116,165 

1877 775,806 2,596,923 462,984 1,724,858 

Det visar sig häraf, att tillökningen i Sveriges omsättning på England under 

nästlidna år varit särdeles betydlig. Detta gäller icke blott i förhållande 

till den ogynsamma perioden omedelbart förut, utan också i förhållande till det 

meBt gynnsamma med år 1877 afslutade tidsrummet i förra decennium. Man 

måste gå långt tillbaka för att finna något år, hvarunder varuförselns omfång 

öfverstigit det sistförflutnas. Med hänsyn till exporten från Sverige till England 

har man icke baft någon af liknande betydenhet sedan 1874. I samtliga 

hufvudartiklar, som utgöra föremål för den ömsesidiga handeln mellan Sverige 

och Storbritanien, har ökningen varit ansenlig, och afsättningsvilkoren hafva på 

det hela taget varit fördelaktiga, hvilket; beträffande en del artiklar, närmare 

visas här nedan. 

I tabell n:r IV lemnas uppgift å det förhållande, hvari de särskilda nationernas 

fartyg hafva deltagit i varuförseln. 

Trävaruhandeln. Hela importen af trävaror till Storbritanien och Irland 

utgjorde: 

Sågadt virke (plankor, 

battens m. m.) 1878 1879 1880 

loads £ sterl. loads £ sterl. loads £ sterl. 

från britiska kolonierna— 963,171 — 904,589 — 1,147,040 — 

» främmande länder— 2,655,925 — 2,348,723 — 2,939,864 — 

Tillsammans 3,619,096 9,013,056 3,253,312 7,054,936 4,086,904 10,566,271 

Hugget virke (bjelkar, 

timmer m. m.) 

frän britiska kolonierna— 260,890 — 196,431 — 360,622 — 

» främmande länder— 1,419,915 — 1,181,784 — 1,759,252 — 

Tillsammans 1,680,805 4,106,685 1,378,215 2,896,044 2,119,874 5,191,514 

Stäfver frän kolonierna och 

främmande länder 88,257 429,256 84,970 410,433 103,253 468,736 

Allt tillsammans 5,388,158 13,548,997 4,716,497 10,361,413 6,310,031 16,226,521

311 

Nedanstående siffror utvisa förhållandet pä hufvudplatsen för den engelska 

trävarumarknaden, London. 

Importen till London från : 

Sågadt virke, stycken Hugget virke, loads 

1878 1879 1880 1878 1879 1880 

Sverige 6,814,000 9,341,000 10,627,000 3,100 6,600 1,500 

Norge: golfplankor... 6,275,000 6,837,000 9,066,000 — — — 

» andr» varor... 1,123,000 991,000 1,039,000 12,800 10,200 13,000 

Ryssland och Finland 4,134,000 3,515,000 3,772,000 126,300 56,000 91,900 

Tyskland 90,000 22,000 78,000 103.600 89,800 71,500 

Förenta Staterna 124,000 62,000 122,000 14,800 21,300 12,801- 

Canada 2,803,000 4,435,000 3,821,000 8,200 14,000 21,100 

New Brunswick ocb 

NovaScotia 585,000 980,000 961,000 3,000 1,600 3,700 

Ost- och Vestindien... — — — 15,400 7.200 6,600 

Hela importen 21,948,000 26,183,000 29,486,000 287,200 206,700 222,100 

Beräknadt förbrnk ... 24,959,000 26,784,000 25,887,000 311,700 210,500 235,000 

Lagren i London uppgifvas vid slutet af nedannämnda är hafva bestått af: 

Utländska trävaror: 

1878 1879 1880 Förminskning Tillökuinjr 

Plankor, stycken 4,393,000 3,995.000 4,868,000 — 873,000 

Battens, '» 2,116,000 2,347,000 2,915,000 — 568,000 

Bräder, (boards) stycken 4,107,000 3,897,000 6,054,000 — 2,157,000 

Furutimmer, loads 29,600 26,700 118,600 8,100 — 

Pitchpine » 4,700 8,600 7,800 800 — 

Wainscot logs, stycken ... 13,600 7,000 7,900 — 900 

Stäfver, tusen st 2,133 1,450 897 553 

Trävaror från kolonierna: 

Furuplankor ocb battens 

stycken 1,684,000 1,520,000 1,416,000 104,000 — 

Sprnce d:o, stycken ... 1,373,000 1,613,000 1.718,000 — 105,000 

Red pine d:o, » ... 700 1,400 800 «oO — 

Yellow d:o d:o, loads 3,300 3,000 1,700 1,300 — 

Björk d:o » 1,800 1,800 5,200 — 3,400 

Stäfver, tnsen st 640 756 197 559 — 

Såsom anförda siffror utvisa, tilltog införselu af trävaror till Storbritanien 

ocb Irland ganska betydligt under nästlidna är ocb närmade sig året 1877, på 

samma gång som tillväxten i värde är jemförclsevis ännu större, dock utan att 

medelprisen från 1877 ernåtts. Jemfördt med 1879 visar året 1880 ett

312 

Införseln från Norge ställde sig på följande sätt: 

Sågadt virke, loads 407,638, värderadt till £ 1,078,700 

Hugget T » 346,424 » » » 518,067 

Stäfver » 30,283 » » T> 75,871 

Snickerivaror — » » )) 5,283 

1880 tillsammans loads 784,345, värderadt till £ 1,677,921 eller 30,202,578 kr. 

1879 » » 575,617 » » » 1,060,721 » 19,092,978 » 

1878 » » 671,444 » » » 1,434,896 » 25,828,128 » 

Från båda länderna tillsammans exporterades till England: 

1877 1878 1879 1880 

loads 2,303,002 1,963,967 1,874,848 2,313,035 

£sterl. 5,971,095 4,444,414 3,578,421 5,281,756 

Det framgår af dessa uppgifter, att Storbritannien också förra året häfdat 

sitt namn för att vara den förnämsta marknaden för våra trävaror. 

De lyckliga konjunkturer, hvarunder året började, blefvo under loppet af 

dess första två månader ytterligare förbättrade. Den återväckta spekulationsandan 

visade sig måhända icke på något område starkare än i trävaruhandeln, och på 

några få månader hade prisen genomlupit uppåt den skala, som under den 

nedgående rörelsen hade medtagit en tid af flera år. Det fattades icke röster, 

som franiböllo det betänkliga i den hastighet, hvarmed denna gynsamma förändring 

gick för sig, och det är helt visst icke heller tvifvelaktigt, att det för 

den kommande utvecklingen skulle varit önskligare, om förbättringen inträdt 

mera gradvis. Det skall dock lyckligtvis icke kunna sägas, att den hastiga 

stegringen ännu följts af någon egentlig afgjord reaktion. Deremot är det icke 

tvifvel underkastadt, att redan vid utgången af det första qvartalet den uppåtgående 

rörelsen slutat och ett kännbart stillestånd inträdt. Vid denna tidpunkt 

var emellertid en prisförhöjning ernådd, som visserligen icke pä långt när kom 

upp till hvad som gällde år 1874, men som likväl i förhållande till minimipriserna 

år 1879, lågt beräknadt, kunde anslås till 25 procent (för vissa sorter 

ännu långt mera, intill 75 procent), och till dessa pris voro så stora omsättningar 

kontrakterade, att de voro bestämmande för trä varuhandelns karakter 

nästlidna år. Det trädde dock efter hand i dagen, att de förutsättningar, som 

hade samverkat till den plötsliga prisstegringen, dels hade undergått förändringar, 

dels varit utan tillräcklig grundval i faktiska förhållanden. Först och 

främst gällde detta, för så vidt man hade föreställt sig, att den betydliga inskränkningen 

i tillverkning i de träproducerande länderna, hvarom från alla 

sidor inlupo berättelser, skulle föranleda knapphet i fyllandet af årets behof. 

Denna föreställning fick en stöt redan genom den omständigheten, att ovanliga 

väderförhållanden bragte den första tillförseln från Norge och den sydligare 

delen af Sverige fullt en månad tidigare än vanligt. Detta fann dock till viss 

grad sin motvigt deri, att en icke ringa sammansmältning af behållningarna 

redan egt rum, så att det t. ex. kande konstateras, att under loppet af Februari 

blifvit levereradt från Londons dockor 11,000 standards mera än under motsvarande 

tid år 1879. De ansenliga försäljningar af på platsen varande trävaror, 

som sålunda egt rum, voro också gjorda till förhöjda pris men icke så 

tillräckligt att de noteringar, som voro betingade for årets skeppning, skulle 

kunna betäckas. I det hela taget var under Mars och April ringa lif i trävaruhandeln, 

hvartill som en förbigående orsak, bland anoat, också nämndes 

den genom parlamentsvalen uppkomna spänningen. I Maj och början af Juni 

uppgifves det deremot, att mycket betydliga omsättningar skedde utan afslag

313 

på Februariprisen. Hvad som vid denna tidpunkt utan tvifvel bidrog väsentligt 

att befasta marknaden, var underrättelserna om de ogynsamma flottningsförhållanden, 

som börjat yppa sig i våra vattendrag, då man härifrån drog den 

slutsats, att de tillfbrene försporda förutsägelserna om knapphet i tillförseln 

dock slutligen skulle bekräfta sig. Liksom den ovanligt tidiga vårskeppninget» 

verkat till rubbning, likaså utöfvade den omkring en månad före vanlig tid inträffade 

ankomsten af en stor flotta från Östersjön vid midsommartiden en liknandeinflytelse. 

Det visade sig också tecken i andra grenar af affärsverlden, som 

voro egnade att verka tryckande på trävarukonjunkturerna. Jernprisen hade 

under loppet af våren åter fallit nästan lika plötsligt som de stigit vid årsskiftet, 

och, oaktadt handelsomsättningarna tilltogo i omfång, gjorde sig det» 

uppfattningen mycket allmänt gällande, att vinsten icke höll jemna steg dermed. 

Häremot danade det ingen tillräcklig motvigt, att utbytet på Årsväxten, allt 

som sommaren skred fram, visade sig lofvande, oaktadt det visserligen var en 

omständighet, som icke var utan betydelse. Liksom det emellertid är en känd 

sak, att årets tredje qvartal utmärktes genom stark återhållsamhet hos importörerna, 

likaså försiggingo försäljningar från dockorna till nedsatta pris. Till 

och med under denna tid kunde det dock påpekas såsom tecken till, att det 

icke fattades förbrukning, att leveranserna från dockorna försiggingo till oförminskadt 

omfång. I Oktober antog marknaden för en kort tid en mera liflig 

prägel, och betydliga omsättningar egde rum i London till högre pris än man 

hade kunnat ernå under loppet af det senaste fjerdedelsåret. Detta var emellertid 

den sista gynsamma episoden i det förlidna årets historia inom denua rörelsegren. 

I början af November ankom den andra stora Ostcrsjöflottan och tillintetgjorde 

hvarje föreställning om, att tillförseln slutligen skulle stanna under 

det vanliga, och det återstod icke något tvifvel om, att den i betydlig mån 

öfversteg medeltillförseln. Fnder sådana förhållanden och den häraf framkallade 

stämningen kunde det icke undvikas, att prisen rönte inverkan. De under 

loppet af November och December företagna auktionerna visade ett prisfall af 

5 till 10 procent, hvarifrån de icke sedan höjt sig. 

Oaktadt trävarumarknadens historia alltigenom nästlidna är således ingalunda 

gifver intrycket af bcfästade förhållanden, torde det dock icke dragas i 

tvifvelsmål, att året i det hela måste räknas till de mer än vanligt fördelaktiga. 

Det torde således i någon män hafva bragt en högeligen behöflig ersättning för 

den svåra förlust, som åren 1878 och 1879 medförde. Huruvida detta i större 

eller mindre män ernåddes på framtidens bekostnad, är ett spörjsmål, som det 

för ögonblicket är vanskligt att besvara. Hoppet om, att tilltagande förbrukning 

skulle motväga de naturliga verkningarna af den så betydligt ökade importen, 

stödde sig isynnerhet pä den bättring i landtdistrikternas ekonomiska 

tillstånd, som fjorårets jemförelsevis rika skörd lät förvänta. Man antog netuligen 

att en stor mängd byggnadsföretag, som under en rad af missväxtär blifvit 

uppskjutna, nu skulle komma till utförande. Denna förväntan har emellertid 

icke gått i fullbordan. Det synes, som om missväxtåren hade satt de engelska 

landtbrukarne så allvarsamt tillbaka, att man till och med efter en sä pass god 

skörd som i fjor inskränker sig till sådana arbeten, som icke längre kunna 

uppskjutas. Afven i städernas byggnadsföretag har varit ringa lif, hvilket i 

någon mån kan hafva härrört från den utomordentligt stränga vintern. Under 

sådana omständigheter visar sig fjorårets öfverskott öfver medelimporten till 

väsentlig del i form af ökade upplag. I sådant afseende är ställningen visserligen 

nu åtskilligt bättre än enligt den ofvan anförda uppgiften om förhållandet 

vid nyårstiden. Ännu den 1 Februari angåfvos dock upplagen i Londons 

dockor utgöra:

314 

Plankor stycken 4,189,579 mot 1 Februari 1880 3,438,965 

Battens » 2,653,642 » 2,012.355 

Boards » 899,994 » 927,866 

Hyfladed:o » 4,488,973 » 2,838,792 

Enligt senast föreliggande uppgift skall förhållandet vid slutet af Mars 

hafva ställt sig sålunda: 

1879 1880 1881 

Plankor stycken ... 2,974,000 2,661,000 3,413,000 

Battens « ... 1,261,000 1,390,000 1,797.000 

Boards » ... 3,520,000 3,041,000 3,662^000 

Det visar sig häraf, att upplagen betydligt öfverstiga det vanliga, och man 

har beräknat, att de utan ny införsel skulle vara tillräckliga för den påräkneliga 

förbrukningen intill Juni eller Juli månad. Utsigterna för den närmare 

framtiden äro under sådana omständigheter väsentligen beroende på, huruvida 

en minskning i importen skulle åstadkomma ett mera normalt förhållande mellan 

förbrukningen och förhandenvarande upplag. Enligt de meddelanden, som föreligga 

från Sverige och Finland, är det väl icke heller tvifvelaktigt, att en sällan 

minskning, och det till och med i stor utsträckning, kommer att inträda, 

men det synes, som om erfarenheten från nästlidna år har ledt dertil!, att 

man förhåller sig skeptiskt gentemot dessa meddelanden, så att först vid en 

verkligen inträdd importförminskning dess inflytande på marknaden kommer att 

blifva märkbart. Såsom en känd och erkänd sak anses redan nu, att de trävaror, 

som ligga färdiga till skeppning från Canada, äro särdeles betydligt under 

det vanliga. De gynsamma förhållanden på kontinenten och särskildt på den 

iranska trä varumarknaden, hvarom berättas, komma följaktligen också att bidraga 

till att hålla priserna uppe här i landet. Icke heller torde man taga 

fel, om man antager, att det betryggande af fredliga förhållanden, som de 

senaste händelserna synas lofva, kommer att bidraga till att främja rörelsen på 

de områden, hvaraf trävarumarknaden är beroende. Medan de förefintliga upplagen, 

enligt hvad som upplysts, visserligen hvad London beträffar äro betydliga, 

skulle de på öfriga importplatser vara mycket måttliga. Slutligen måste 

antagas, att den försening af vfirskeppningen från Östersjön, som sannolikt kommer 

att blifva följden af de ovanliga isförhållandena, på förhand skall verka 

såsom en gynsam omständighet, då upplagen emellertid skulle ytterligare inskränkas. 

När alla dessa förhållanden tagas i betraktande, torde det icke finnas 

anledning att misströsta derom, att trävarumarknaden under loppet af innevarande 

år åter kan höja sig frän den brist på rörelse, som helt visst för ögonblicket 

betecknar densamma. Det måste betraktas såsom ett i och för sig gynsamt 

tecken, att förutsägelserna om ett betydligt prisfall ingalunda hafva bekräftat 

sig vid de senaste auktionsförshljningarna i London, om än de då ernådda 

priserna visserligen delvis medfört förlust för de Bpekulanter, som gjorde 

sina inköp under fjorårets dyraste tid. För så vidt våra tillverkare och afskeppare 

kunna förhålla sig afvaktande. tills det i sjelfva verket visar sig, att årets 

tillförsel faller betydligt under det vanliga, är all anledning att antaga, att icke 

heller i importpriserna skulle inträda någon väsentligare tillbakagång. Som inhemtas 

kan, är emellertid sjelfva grundförutsättningen härvid, att från tillverkarnes 

sida iakttages varsamhet och begränsning — hvilket omständigheterna helt 

visst kräfva — samt att de med sammanhållning och fasthet uppträda mot den 

benägenhet att trycka priserna, som är kännbar nog från importörernas sida. Att 

någon nedgång redan egt rum står beklagligtvis icke att förneka, och torde 

nedanstående uppgift någorlunda rigtigt angifva ställningen samt de prisvexlin- 

.gar, som hafva egt rum, sedan trävarukonjunkturerna år 1879 voro som lägst.

Priserna på spiror, props och ved liro till London & Ostkusten 

Vårleverans: per standard, fritt ombord. 

315

316 

Ur ett meddelande från en firma, som uteslutande har sina affärer på 

Nedre Bottens hamnar, tillägges följande: 

»Såsom bekant började år 1880 för den svenska trävaruaffären särdeles 

hoppgifvande och uppmuntrande. Redan under December 1879 gjordes rätt 

betydande försäljningar, isynnerhet af Geflevaror för är 1880 till detta land 

på basis af £ 10. 10. 0 för mixed furuplankor med de vanliga reduktionerna 

för lägre qvaliteter samt för battens. Redan i början af Januari 1880 voro 

försäljningarna för säsongen i full gång, men till ganska varierande pris, enär 

åtskilliga exportörer höllo sina pris betydligt lägre än andra för liknande varor 

från samma distrikt. Priserna kunna sägas hafva varit under Januari månad 

afskeppningsorterna : 

Mixed 3:tia 4:ta 5:ta 

Furu Plankor £ 10. à £ 11 8. 10. 0 à 9 6. 15. 0 à 7 5. 10. 0 à 6 

D:o Battens » 8. 10. 0 à » 9 7. 5. 15. 0 à 6 4. 15. 0 à 5 

Under Januari började en mycket liflig spekulation vid sidan af egentliga 

konsumtionsköp, och en firma isynnerhet gick mycket raskt in i spekulationen 

och köpte bland annat en af de största Gefletillverkningarna till ungefärligen 

ofvanskrifna maximipris. Konsumtionsköpen fortgingo oafbrutet vid sidan af 

nyss antydda firmas och åtskilliga andras högst betydliga spekulationsköp, till 

pris, som ständigt blefvo fastare och högre. 

Februari kunna prisen sägas hafva varit: 

Vid samma månads slut och under 


Furu Plankor £ 11. à 11. 10 9. à 9. 10 7. à 7. 10 6. à 6. Ift 

D:o Battens » 9. à 9. 10 7. à 7. 10 6. à 6. 10 5. à 5. 10 

f. o. b. afskeppningsorterna, och till sådana maximipriser gjordes mycket betydande 

försäljningar. 

Stämningen inom marknaden stadgades och förbättrades fortfarande; försäljningarna 

fortgingo rätt lifligt och mot Februari månads slut samt under Marsuppnåddes 

i enstaka fall lastvis för favorittillverkningar ända till : 


Furu Plankor £ 12 £ 10 £ 8 £ 7 

D:o Battens » 10 » 8 » 7 » 6 

med 5 à 10 shillings reduktion för 6:ta, allt f. o. b. afskeppningsorterna. 

Med Mars månads utgång kunna vårlagren och en betydlig del af sommarlagren 

sägas varit sålda, en stor del dock tyvärr till spekulanter, hvilka måste 

åter bringa sina varor i marknaden. Under April och Maj inträdde stillhet i 

affärerna, hufvudsakligen af skäl att det mesta af de tidiga skeppningarna dä 

var såldt. men måhända ännu mera af det skäl att sjöfarten började ovanligt 

tidigt i Östersjön och gaf både säljare och köpare fullt upp att göra med expeditioner 

af redan kontrakterade varor. Hvad som emellertid kunde vidare 

säljas under 2:dra qvartalet till dess slut såldes på basis af sistnämnda priser 

med omkring 10 àl5 shillings derunder såsom minimipris. Under sommarqvartalet 

Juli-September gjordes inga nämnvärda försäljningar förr än mot och efter 

midten af September, då en och annan exportör visade sig benägen, att beträffande 

priser komma köpare till mötes, och ej obetydliga partier såldes. 

betingades då ännu 

Sålunda 


Furu Plankor £ 11. à 11. 7. 6 9. à 9. 7. 6 7. à 7. 7. 6 6. à 6. 7. t> 

D:o Battens î> 9. à 9. 7. 6 7. à 7. 7. 6 6. à 6. 1.6 5. à 5. 7. f>

317 

med 10 shillings lägre för 6:ta, f. o. b. afskeppuingsorterna. Uoder sista qvartalet 

gjordes snart sagdt inga f. o. b. försäljningar, hvarjenite flytande spekulations- 

(konsignations-) laster (s. k. market cargoes) voro högst få, hvadan kan 

sägas, att hvad fasta leveransförsäljningar angår, trävaruaffären för 1880 var 

öfver med 3:dje qvartalets slut. 

Gran. Priserna kunna sägas hafva varit under de två första qvartalen för 

Plankor 

Battens 

Bräden 

£7. à 7. 10. 0 

öfverhufvud för alla 

»6. à 6. 10. 0 

qvaliteter osorterade. 

» 5. 10. à 6. 5. 0 

vill 

Gran säljes alltid helst tidigt samt då om möjligt för hela säsongen, och 

man deraf ej gerna behålla till ett kommande år mera än som är absolut 

nödvändigt. Under tredje qvartalet nedgingo granpriserna också mera i proportion 

än de å furu och kunna ansättas att hafva varit för: 

Plankor £ 6. à 6. 10. 0 

Battens » 5. 10. à 6. öfverhufvud. 

Bräden » 5. 10. à 6. 

Af Svenska bjelkar voro lagren här smä, men det oaktadt uppgiugo ej 

prisen dera i samma proportion som å sågad vara, enär tillgången å Memeloch 

Danzig-vara var fullt tillräcklig både här och å skeppningsorterna. Genom 

vissa manipulationer af här liggande docklager under sommaren lyckades man 

drifva upp f. o. b. priserna på Memelbjelkar med omkring 10 shillings per 

load, och rönte deraf priserna å såväl Danziger som svenska bjelkar en välgörande 

inverkan. Priserna å l:a Sundsvalls och Hudiksvalls furubjelkar torde 

kunna sägas hafva varit 27 shillings 6 pence à 32 sh. 6 d. per load f. o. b. 

för 27 kubikfot och i förhållande för gröfre. Ofre Bottenbjelkar och spärrar 

såldes såsom vanligt till mycket varierande priser. 

Firewood säljes vanligen tidigt pä året för hela säsongen, och voro priserna 

för goda skeppningar i medeltal 50 och 40 shillings för plank och battenved 

äfvensom brädved respektive pr kubikfamn f. o. b. För de partier, som på högsommaren 

ännu voro disponibla, erhöllos äfven dä i allmänhet samma priser f. o. b.» 

Af- vice Ccnsulernas berättelser frän de orter, som hafva företrädesvis betydelse 

för gruftimnier och pitprops, tillägges följande: 

Cardiff. Införseln af pitprops har àr 1880 varit osedvanligt stor till detta 

ställe och antages 2 till 3 gånger öfvergà nästföregående aret. Värt gruftimmer 

har på detta ställe en jeinn och skarp konkurrens med liknande franska 

artikel. Det klagas öfver att laddningar en och annan gång innehållit större 

partier af skadadt timmer, hvilket verkat nedsättande för våra varor jemfördt 

med de franska. Priserna, som vid årets början noterades till 36 shillings per 

load (50 fot string measure) c. i. f., sjönko i Maj till 30, men förbättrade sig 

åter mot slutet af året, då de kunde noteras till 35 à 36 sh. Derefter hafva 

de åter gått tillbaka med 2 à 3 shillings, och man uttalar fruktan för. att de 

skola falla ytterligare. Upplagen vid nyårstid voro mycket betydliga. Franskt 

gruftimmer angifves hafva betingat i medeltal £ 1 per ton (vigt). 

Newcastle. Priserna pä rundt gruftimmer (medellängd 16 à 17 fot) stodo 

i början af 1880 i 32 sh. 6 d. per load (string measure). I Maj gingo de 

ned till 28. I Augusti noterades samma vara till 30 sh. och härvid blef det 

stående till slutet af året. På nyåret hafva priserna gått ned till 25 sh. 6 d. 

per load, och afsättningen betecknas såsom särdeles trög. Korta pitpros (3-tums)

318 

noterades i Januari till 3 sh. 6 d. à 3 sh. 9 d. per 72 löpande fot (med förhöjning 

för större längder och toppmål efter det i denna handel vanligen gällande 

förhållande), i Maj 2 sh. 7 1/2 d. à 2 sh. 9 d., hvarvid det förblef under 

återstående delen af året, under det att noteringen senare blifvit ännu lägre 

eller ända till 2 sh. 6 d. Upplagen af båda varusorterna voro vid nyåret särdeles 

betydliga och blefvo fram på våren ytterligare ökade genom ny tillförsel, 

isynnerhet med ångfartyg från Gröteborg. Vice Consuln yttrar, att det ofta gifver 

anledning till jemförelsevis dåliga priser, att denna vara icke levereras i de 

dimensioner, särskildt med afseende på längd, som passa för behofvet; och anför 

han i det hänseende, att de rätta dimensionerna skulle vara: för rundt gruftimnier 

16 à 18 fots längd, för vankantiga bjelkar 17 à 20 fot. För sleepers 

(5 1/2, tums, 2'/, fot) angifvas priserna hafva varierat mellan 3 sh. 3 d. och 3 

sh. 9 d. för 72 löpande fot. 

Middlesborough och Sunderland. Upplagen angifvas äfven här vara oproportionerligt 

stora. Med afseende på priserna äro uppgifterna ungefär lika med 

Newcastle. Vice Consuln i Middlesborough anslår prisfallet å pitprops efter nyåret 

till 10 procent. Vice Consuln i Sunderland, som uppgifver importen af 

pitprops nästlidna år till 30,000 standards, yttrar, att efterfrågan för det kringliggande 

distriktet för ögonblicket har så godt som upphört. 

Jern. Enligt mottagna meddelanden har införseln af jern och jernvaror 

från Sverige utgjort: 

I förhållande till föregående året visar denna tabell, hvad qvantiteten angår, 

en stigning af omkring 37 procent och med hänsyn till värdet en tillökning af 

42 1/2 procent, siffror, som genast tyda på den lyckliga karakteren af denna del 

af vår omsättning med England. 

Den enda branche, som ej visar några nämnvärda framsteg, hvarken med 

afseende på qvantitet eller värde, är malmen; och de försök, som, såsom förra 

uret uppgafs, egde rum, måste således hafva varit af ringa omfång och icke 

hafva visat några uppmuntrande resultat. 

Af Englands hela jernimport, hvilken förra året var utomordentligt stor — 

den uppgick nemligen till ett värde af nära 6 1 /2 millioner pund, mot blott omkring 

3,700,000 det nästföregående året — har Sverige bidragit med omkring 

en fjerdedel. 

Den lifliga efterfrågan af jernprodukter af snart sagdt alla slag, som gjorde 

sig gällande under hösten 1879, syntes i Januari 1880 taga ytterligare fort 

och utveckling. Denna efterfrågan förorsakades af flera omständigheter, bland 

hvilka man törhända i första rummet får sätta de goda skördar, särskildt Arne-

319 

rika kommit i åtnjutande af under loppet af flera år, och den var af så stor betydenhet 

att enhvar började med allvar tro på ett stadigvarande bättre tidsskede 

för jernindustrien, som under en följd af år, eller alltsedan den gynsamma 

perioden 1872—73, varit i ett allt annat än blomstrande tillstånd. 

Genom de storartade fabriker och verkstäder af alla slag, som nu finnas 

att tillgå icke allenast uti England och Amerika, utan äfven i de flesta af de 

jernproducerande länderna på kontinenten, kunna dock behof af snart sagdt 

hvilken betydenhet som helst ganska fort tillfredsställas, isynnerhet som nutidens 

kommunikationsmedel hafva tagit en sådan tillväxt, att enorma qvantiteter 

på kort tid kunna förflyttas från den ena verldsdelen till den andra. 

Dä dessa omständigheter tvifvelsutan ej äro gynsamma för utvecklingen af 

en jemn efterfrågan under ett längre tidsrum, så gäller det att begagna sig af 

de ögonblickliga konjunkturerna; och synes det som om våra affärsmän i denna 

branche ingalunda varit utan framgång, ty genom påpasslighet å svenska säljarnes 

sida afslötos under loppet af årets första månad högst betydande jernaffärer, 

ja i många fall så omfattande, att hela det kommande årets tillverkning af den 

ena eller andra stämpeln placerades och i nästan alla instancer till högst förmånliga 

pris åtminstone efter som situationen utvecklade sig. 

Denna sakernas goda ställning nådde sin kulminationspunkt mot slutet af 

Januari månad, vid den tid på året, då den för alla bruksegare och jernköpmän 

vigtiga Hindersmesso-marknad i Örebro inträffar. 

För dem af våra producenter och importörer, som under denna tid icke 

lyckades afsluta kontrakt, eller som grundade sina operationer på förhoppningen 

om en ytterligare stegring, har det förflutna året troligtvis varit bekymmersamt 

nog, ty utom det att priset å alla råmaterial hemma i Sverige stigit till 

en oproportionerlig höjd, började man under de följande månaderna finna köplusten 

förminskad samt en betänklig reaktion i prisväg. Först emot hösten och 

under årets tvenne sista månader togo affärerna mera fart, ehuru alltjemt till. 

jcmförelsevis låga pris. 

Aret har varit ovanligt lyckligt i så måtto, att få finansiella olyckor inträffat. 

Visserligen uppstodo flera förvecklingar med anledning af kontraktsbratt 

och processer mellan svaga spekulanter och svenska afnämare, men öfverhufvud. 

taget voro de förluster, som derigenom drabbade våra landsmän, af mindre bedenhet. 

Med hänsyn till de olika brancherna fästes först uppmärksamheten å 

Sheffield och försäljningen dit af s. k. steeliron. Alla de förnämsta stämplarna, 

deri äfven inbegripet Dannemora-stämplarna, säljas om icke på fleråriga 

kontrakt åtminstone på årskontrakt, och tiden för dessas afslutando är nästan 

utan undantag i början på året. Följaktligen kan man efter ofvan anförda grunddrag 

af jernmarknadens historia öfverhufvud taget säga, att 1880 var ett särdeles 

godt år för fabrikanter af detta slag af jern. Prisen voro från .£ 2 till 

£ 4 öfver dem, som kunde ernås i Januari 1879. Utsigterna för 1881 äro 

mindre goda, och farhågan för en mer eller mindre stark reaktion synes ej vara 

utan grund. 

Nailrods. Denna artikel, som för några år sedan inbragte så god vinst 

för do få verk, som då sysselsatte sig med finvalsning, har år efter år till den 

grad fallit i pris, att detta alltmera börjar närma sig det af vanligt godt hamradt 

jern. Orsaken är dels konkurrensen inom Sverige, dels ock den politiska 

osäkerheten i Levanten, som synes hafva till följd befolkningens fullkomliga oförmåga 

att köpa så mycket och betala så väl som förr för våra nailrods. Levantens 

forsigtige representanter i London och Liverpool betalade vid årets början

320 

£ 12 à £ 13 pr ton f. o. b. Göteborg samt vid dess slut £ 10 à £ 10. 10. 0, 

beroende på stämpeln och dess anseende. 

Wirerods. Hela behofvet deraf per annum är ganska limiteradt (det användes 

hufvudsakligen till kardmaskinerna i bomullsspinnerierna), och få tillverkningar 

tyckas vara så vårdade, att deras produkt kan hålla sig uppe i denna 

affär, hvari kunderna äro särdeles svåra att tillfredsställa. I början af året var 

maximumpriset £ 15 à 15.10 per ton, senare mot slutet £ 12 à 12.10 (prima 

tråd och af bästa stämplar) medan priset på sekunda sorter är lika med bästa 

sort sömjern — ett fall alltså af 2 à 3 pand sterling. 

Assorteradt jern för Indien. Enligt meddelade uppgifter skall utförseln 

-till Indien af svenskt jern hafva utgjort 

1878 1879 1880 

Bombay och Kurachee tons 14,038 4,024 8,685 

Calcutta » 5,642 6,229 1,627 

» 19,680 10,273 10,312 

Af dessa siffror framgår, att antalet tons i viss obetydlig grad öfverstiger 

det föregående årets export, men betydande blifver icke desto mindre skilnaden 

i resultatet af omsättningen under de två åren, då man betänker, att under 1879 

såväl som 1878 minimipriset var £ 7.15 à £ 8 per ton ex ship London, under 

det att det lägsta pris samma vara betingade 1880 var £ 9.10 à £ 10 

samt vissa tider på året gick upp ända till £ 11.10 à £ 12 för vanliga Indiska 

specifikationer med 3 till 6 shillings extra. 

Beträffande marknaden på Indien må såsom en lycklig omständighet nämnas, 

att våra kunder der börja uppgifva en länge närd fördom emot »valsadt» 

jern. Tillförene förmådde intet certifikat öfvertyga vederbörande, att den vara, 

som utbjöds, kunde vara verkligt svenskt jern, med mindre än att man såg och 

kände tydliga märken på stången af hammarslagen; sålunda var endast hamradt 

svenskt jern gång- och säljbart. Allt valsadt måste enligt deras förmenande vara 

tyskt, belgiskt eller engelskt fabrikat. Att man ännu får underkasta sig en prisskilnad 

af några shillings per ton, torde måhända snart Äfverkommas, då köparnc 

efter hand få klart för sig, att beskaffenheten dock på det hela är en och densamma. 

Dä förra årets skeppning så godt som uteslutande gick till Bombay, 

vantør man i år lifligare efterfrågan från Calcutta. 

Tackjern. (Pig iron). Det är nästan uteslutande grått tackjern för bessemerbehof, 

som härvarande fabrikanter köpa. Hvad som möjligen placeras af 

hvitt, halfhvitt och aduceringsjern förblifver en obetydlighet. Åtgången af grått 

tackjern varierar åren emellan högst väsentligt, beroende på priset på hæmatittackjern 

från Cumberland och andra distrikter. Priset på grått tackjern var i 

början af 1880 £ 6 à £ 6. 5. 0 per ton Hull och kolhamnarne for goda 

stämplar samt på hösten £ 4. 10 à £ 5. Då man ihågkommer, att svenskt 

tackjern i början af 1879 stod i £ 4 ex ship i Hull eller kolhamn och senare 

på året nedgick så lågt som till £ 3. 5. 0, måste erkännas, att året 1808 

äfven i denna gren ställer sig gynnsamt vid jemförelse. 

Af den betydliga utförseln af gamla skenor (enligt uppgift 8 à 10,000 

tons) kom så godt som intet till England. Oaktadt transaktionerna derom till 

väsentlig del afslutades genom en här etablerad svensk firma, skedde det så godt 

som uteslutande för försändelse till Förenta Staterna.

321 

Spanmål. Införseln från Sverige uppgick till: 

Året 1880 utvisar en nedgång för alla spanmålsslagen utom korn, der en 

jemn stigning egt rum på de senaste åren. Motsatt är fallet med hvete. Året 

började med temligen höga priser för detta sädesslag, en naturlig följd af det 

föregående årets felslagna skörd i England: god svensk var värd på den engelska 

marknaden 54 till 56 shillings per qvarter à 504 ll., under det amerikanskt 

vinternvete såldes till omkring 54 sh. c. i. f. för 480 ll. Från denna nivå 

sjönko priserna efter hand tills fram i Maj—Juni på grund af de gynsammare 

skördeutsigterna; amerikanskt såldes till omkring 48 shillings, oeh på leverans 

efter den nya skörden till och med 4 till 5 shillings billigare. I början af 

September, då man på grund af den högst gyn3amma väderleken var böjd att 

öfverdrifva förhoppningarna om årsväxten, utbjöds nytt svenskt hvete till 45 

shillings c. i. f. för 504 Ib, hvilket dock ansågs alltför dyrt, oeh ny amerikansk 

såldes till 40 shillings per 480 Ib. Då ihållande regnväder sedermera förmörkade 

utsigterna, i det att mycken säd i de nordliga provinserna ännu stod ute, 

antog marknaden större fasthet; men svenskt hvete var dock endast säljbart 

till 42 à 43 sh. för 504 Ib, medan amerikanskt betingade 41 à 42 shillings 

för 480 Ib. Från dessa låga pris kom det till en fortsatt stigning med föga 

fluktuation, tills mot årets slut svenskt hvete var säljbart till 48 à 49 shillings 

c. i. f. för 504 Ib och amerikanskt till omkring 46 à 47 shillings för 480 Ib. 

Af större betydelse för de skandinaviska länderna är afsättningen på England 

af maltkorn. Denna vara kommer icke i stora massor från Amerika, och 

hvad som införes derifrån är icke af så fin beskaffenhet, att konkurrensen dermed 

är vansklig. S\årare konkurrenter äro Frankrike och Tyskland, hvartill 

på sista tiden synes komma Nya Zeeland; men erfarenheten har dock visat, 

att när endast fina sorter kunna utbjudas, är god afsättning till lönande pris 

nästan alltid att påräkna. I detta hänseende lemnar emellertid, efter hvad 

allmänt påstås, det svenska kornet ännu något att önska, ehuru en fortsatt förbättring 

är märkbar. Kornet säges ofta vara smått i kärnan, delvis blandadt 

med sexradigt och en icke ringa del deraf skördadt, innan det blifvit fullt moget. 

De nya bestämmelserna, som trädde i kraft den 1 Oktober, enligt hvilka 

skatt erlägges för ölet och icke såsom förut för maltet, tyckas hafva ett mindre 

lyckligt inflytande på kornhandeln med de skandinaviska länderna, då simpla, 

billiga varor, både engelska och främmande, som man förut på grund af den 

höga afgiften icke vågade tillgodogöra sig, nu synas blifva använda i större 

utsträckning. Med sådana blir det vanskligt att konkurrera för det ordinära 

svenska kornet, och mer än någonsin blir det derföre nödvändigt att medelst 

förbättrad beskaffenhet försäkra sig om villigare afsättning. 

I början af året betalades' vanligt skånskt korn med 35 à 36 shillings 


322 

per 448 Ib, bättre sorter 38 à 39 och fina varor 40 à 42 shillings. Tillförseln 

af fina varor var emellertid försvinnande ringa, jemfördt med de mera 

medelmåttiga sorterna. Priserna höllo sig utan större fluktuationer våren öfver, 

tills inältningstiden upphörde. Hela tiden var afsättningen god för fina varor, 

under det de simpla icke alltid funno villig afsättning. 

Den nya svenska skörden säges hafva företett god beskaffenhet, men de 

finare partierna skulle icke ha varit öfvervägande. Priserna började med omkring 

33 shillings c. i. f. per 448 Ib för ordinär skånsk, medan för de bättre 

partierna betalades 35 à 36 och för de bästa 38 à 40 shillings. Dessa priser 

höllo sig utan stora fluktuationer till årets slut, men afsättningen var, utom för 

de finaste sorterna, temligen trög, och endast en jemförelsevis ringa mängd 

omsattes på hösten. 

Införseln af hafre från de skandinaviska länderna är af väsentlig betydelse 

för England, såväl på grund af myckenheten som af den i det hela taget goda 

beskaffenheten. Icke destomindre synes det vara sakkunniges mening, att också 

i denna vara någon förbättring i beskaffenheten skulle vara önsklig. Den skånska 

hafren säges vara temligen starkt uppblandad med korn på de senare åren, 

hvilket skadar försäljningen och kunde botas med renare utsäde. Likaså meddela 

affärsmän i denna gren, att från de trakter i Sverige, hvarest svart hafre 

företrädesvis odlas, på många ställen genom blandning med hvit hafre eller på 

grund af mindre väl omvårdadt utsäde varan har fått en gråaktig färg, hvarigenom 

värdet och afsättningen minskas. För öfrigt säges det, — hvad också 

efter de gynsamma skördeförhållandena kunde väntas — att varornas beskaffenhet 

är ovanligt vacker och vigten god. 

Priserna vid årets början voro låga: torkad skånsk betingade 22 shillings 

à 22 sh. 6 d. c. i. f. per 336 Ib, otorkad från Göteborgstrakten 19 à 19 sb. 

6 d. per 320 Ib, svart dito 20 sh. 6 d. per 320 Ib och norsk 19 sh. 6 d. 

per 320 Ib. 

Fram i Mars månad höjde priserna sig något: torkad skånsk gick upp 

till 23 sh. 6 d. à 24 sh. per 336 Ib, otorkad Göteborgs och norsk 20 sh. à 

20 sh. 6 d. per 320 Ib och svart svensk 22 sh. per 320 Ib. 

Under de påföljande 2 à 3 månaderna inträffade än ytterligare förbättring, 

och särskildt var svart svensk eftersökt på grund af fransk efterfrågan; midt 

i Juni betalades för torkad skånsk 25 sh. 6 d. per 336 Ib, otorkad Göteborgs 

och norsk 21 sh. 6 d. per 320 Ib och svart svensk 26 sh. för 336 Ib. 

I Augusti månad, då den engelska skörden visat goda tecken, utbjöds ny 

till 22 sh. per 336 Ib och svart svensk till samma pris utan att finna köpare. 

I September omsattes ny torkad skånsk till 21 sh. à 21 sh. 6 d. per 

336 Ib, otorkad Göteborgs och norsk 18 sh. à 18 sh. 6 d. per 320 Ib, svart 

svensk 20 à 21 per 336 Ib. 

Från denna låga ståndpunkt höjde priserna sig efterhand, och efter någon 

fluktuation betalades vid årets slut för torkad skånsk 22 sh. 6 d. per 336 Ib, 

otorkad Göteborgs 20 sh. 9 d. à 21 sh. per 320 Ib, norskt 21 sh. à 21 sh. 

3 d. per 320 Ib och svart svensk 22 sh. 6d. à 23 sh. per 336 Ib.

323 

Lefvande djur. Importen af lefvande djur till England frän Sverige vann 

en betydligt stor tillökning nästlidna år. 

gjorde den: 

Enligt Board af Trade's tabeller ut 

1880 1879 

värde värde 

stycken £ stycken & 

Oxar 7,044 140,821 mot 6,730 155,790 

Kor och kalfvar ... 3,614 37,917 » 2,089 23,877 

Får 16,318 32,431 » 3,621 10,786 

Svin 3,111 11,206 » 1,789 — 

Tillsammans 30,087 222,375 mot 14,229 190,453 

Af dessa uppgifter framgår, att, under det myckenheten mer an fördubblats, 

stalde sig priserna högst ofördelaktigt, särskildt för oxar. Den städse stigande 

amerikanska konkurrensen har bidragit härtill i väsentlig mån. De svenska 

slagtdjuren. om än af god beskaffenhet, njuta nemligen icke något företräde 

framför de amerikanska, hvilkas beskaffenhet mycket förbättrats, isynnerhet på 

de senaste åren. Årets första sändning från Sverige fördröjdes af stormigt 

väder, och djuren voro till följd häraf vid hitkomsten icke i bästa tillstånd. 

Detta var icke fallet med senare försändelser, med undantag af några, som hitkommo 

på sommaren och på grund af mindre god beskaffenhet såldes till låga 

priser. Större partier kalfvar, som infördes hit från Göteborg under loppet af 

sommaren, vunno deremot bättre afsättning till fullt värde. Fram på hösten 

skedde en ovanligt stor införsel både af lefvande och nedslagtad hornboskap 

från Amerika och Canada. Förbrukningen kunde icke hålla jemna steg med 

tillförseln, och följden blef ett betydligt prisfall — i genomskärning 6 pence 

per stone af 8 Ib lägre än 1879 — hvilket sträckte sin inflytelse till innevarande 

år, oaktadt införseln i December betydligt aftog. Den i sistlidne Januari 

utfärdade Privy Council ordern till förebyggande af mul- och klöfsjukans spridning 

bland husdjuren har i betydlig mån försvårat boskapsförsändelserna till 

Londons marknad. Särskildt må nämnas, att denna order delvis förklarats 

gällande till utgången af April månad, således in på den för oss vigtiga skeppningstiden. 

Hvad London beträffar, är ångfartygens afgangstid från Göteborg icke 

särdeles lämplig, då djuren nà Thameshaven först Söndag förmiddag. På grund 

af gällande bestämmelser måste de först undergå 12 timmars karantän och föras 

derefter på jernväg till »The Metropolitan Cattlemarket» i Islington; och det 

händer som oftast, att de komma för sent till Måndagsmarknadens bästa tid, 

som inträffar mycket tidigt på morgonen. De måste i så fall förblifva derstädes 

till Thorsdagsmarknaden, som enligt regeln icke är så fördelaktig. Förökade 

utgifter och minskning i värdet äro följderna häraf. 

Smör. Importen af svenskt smör, hvilken hufvudsakligast försiggår från 

Malmö och Göteborg direkte till Hull och London, har under sistlidna år icke 

obetydligt tilltagit. Ensamt till Hull infördes öfver 8,000 cwt mera än år 

1879 eller 24,544 cwt mot 16,021 och 1878 11,617. Beskaffenheten har i 

det hela taget varit tillfredsställande, och bästa, nykärnadt herregårdssmör 

(bEstates»), särskildt skånska märken, har funnit ständig och god afsättning till 

samma pris som bästa danskt. För de simplare sorterna (»Factory») har marknaden 

deremot icke alltid varit god, då af sådan vara hitföres så mycket från

324 

fastlandet. Under årets första månader höllo sig prisen mycket låga. Både i 

London och Newcastle betalades i midten af Februari för finaste sorter herregårdssmör 

145 à 156 shillings per cwt, och i slutet af Mars stego prisen till 

och med till 156 à 160. I medlet af April gingo de äter ned från 150 till 

110, höllo sig dervid till början af Juli och stego derpå åter, tills i medlet 

af Oktober betalades 145 à 147 sh. Under årets tre sista månader fluktuerade 

priserna endast 5 à 6 shillings och höllo sig i 150 à 156 ända till årets 

slut. Jemfördt med 1879 noterades ungefär samma priser vid årets början och 

slut, under det 1880 års sommarpriser i det hela taget voro lägre än är 1879, 

då icke så litet under 100 shillings per cwt betalades. 

Priserna för »Factory» kunna i genomskärning anslås till 15 à 25 shillings 

under »Estates». 

Från innevarande års början intill midten af Mars stego priserna så småningom 

till följd af minskad tillförsel från de af is blokerade svenska hamnarne. 

Detta föranledde att betydliga partier svenskt smör exporterades till Hull öfver 

Christiania, med hvilken hamn förbindelsen upprätthölls så godt som hela tiden. 

Tändstickor. Såsom i förra årsberättelsen antyddes, stodo priserna på 

tändstickor vid början af år 1880 något fastare, och noteringarna voro icke 

obetydligt högre vid kontrakternas afslutände, jemfördt med nästföregående året. 

Isynnerhet stälde sig den transmarina marknaden gynsamt, och efterfrågan var 

här under årets första hälft mycket liflig. Denna aftog dock småningom på 

grund af forcerad tillförsel, hvaraf följden blef ett fall i priserna. 

Till London importerades, enligt en enskild uppgift, under är 1880 från 

Sverige omkring 60,000 kistor och från Norge omkring 20,000 eller tillsammans 

omkring 80,000 kistor, hvaraf något öfver 50,000 reexporterades, en 

ganska stor tillväxt jemfördt med år 1879, då importen utgjorde hvar för sig 

30,000 och 10,000 kistor. Priserna på Londons marknad noterades till 1 sh. 

6 d. för säkerhetständstickor och 1 sh. 3 d. för fosforstickor per gross askar 

med 1 penny tillägg per gross för zinkbeslagna kistor, bestämda till export. 

Fosforstickorna, hvilka hufvudsakligen importeras från Norge, utskeppas åter 

till Ostindien och Australien, hvarest de liksom i Sydafrika hafva funnit goda 

marknader. 

Utsigterna för innevarande år äro icke särdeles ljusa. Yår marknad i 

Japan och China har si godt som upphört till följd af den starka utveckling 

fabrikationen tagit i förstnämnda land, hvilket, föratom sig sjelft, också förser 

China för dess behof. Marknaden i Sydafrika och Australien beror i väsentlig 

mån på ullpriserna i London, hvilka på senaste tiden hafva stått mycket lågt. 

Politiska oroligheter i Sydafrika hafva också bidragit till en minskning i efterfrågan 

derifrån. 

Papper. Importen af papper år 1880 från Sverige till England hade 

enligt Board af Trade's uppgift följande omfattning :

325 

myckenhet värde 

cwt £ 

Tryckpapper 64,427 84,828 

Tapetpapper (s. k. Long Eléphant) 

8,691 8,702 

Andra slag (hufvudsakligen kardus- 

och omslagspapper) ... — 43,306 

Papper (s. k. millboards) 12.030 8,560 

Trämassa 96,000 eller tons 4,800 44,143 

Af de olika slagen intager tryckpapper första rummet i importen. Jemfördt 

med 1879 visar sig emellertid ett icke oväsentligt aftagande, särskildt 

för denna vara, utgörande omkring 10,000 cwt i myckenhet och omkring 

£ 23,000 i värde. Svenskt tryckpapper behåller emellertid sitt rykte på härvarande 

marknad, om det än i godhet och styrka icke anses uppgå emot det 

engelska. 

Ur ett meddelande från sakkunnig man angående pappers- och trämassemarknadens 

ställning tillägges följande: 

Vid början af 1880 visade sig en större liflighet i pappersmarknaden. 

Många förfrågningar och stora beställningar ingingo; köpare voro hågade för 

uppgörande af långa leveransaftal ; allt tydde på en förbättring i denna del af 

industrien. Likväl kunde priserna endast å de bättre papperssorterna höjas, 

men order ingingo likvisst så rikligt, att fakrikanterna icke behöfde arbeta något 

för lager. Under årets lopp aftogo så småningom dessa kännetecken på ett 

bättre, och året slutade med mindra goda utsigter. Alla pappersfabrikanter 

tycktes dock vara fullt upptagna med beställningar, hvarför också priserna, 

oaktadt dessa omständigheter, voro fasta nog ocli hafva varit för tryckpapper 

af något bättre beskaffenhet på rullar omkring 3 pence samt både för sistnämda 

slag af lägre beskaffenhet och för tryckpapper i ark från 2'/t till 2'/2 

pence; för tapetpapper, s. k. Long Eléphant, från 2 till 2 5 /8) allt per Ib; för 

omslagspapper £ 14 till £ 27 per ton och i de flesta fall varan lemnad fritt 

vid köparens magasin. De stora lager, som förut funpits vid pappersbruken, 

äro nu realiserade, hvarför en jemnare och säkrare afsättning bör kunna framdeles 

påräknas. 

Slipad trämassa har under året varit starkt efterfrågad. Dess användning 

har ock betydligt ökats. Priserna ha varit högre än under föregående år, och 

en stor mängd af prima qvalitet har betingat omkring £ 10 à £ 12 per ton, 

levererad fritt i engelsk hamn. 

Papp, tillverkadt af trämassa, har äfven rönt stor efterfrågan och betingat 

omkring 15 à 20 procent mer än föregående året. De tvenne sorterna deraf 

hafva varit synnerligen begärliga. Priserna vexla från £ 12 till £ 16 per 

ton för »millboards» och från £ 14 till £ 20 för »middles». 

Kemisk trämassa har äfven åtnjutit god afsättning till pris af omkring £ 

18 à 20 per ton fritt i engelsk hamn. 

Någon större liflighet i pappersmarknaden i allmänhet är ej att förvänta 

under år 1881, utan att priserna å såväl tryck-, tapet- som omslagspapper

326 

komma att hålla sig på ungefär samma ståndpunkt som under 1880, hvilka priser 

dock icke äro otillfredsställande. 

Kemikalier. Såsom i förra årsberättelsen anfördes, inträdde vid årets början 

en ökad efterfrågan efter kemikalier, och priserna stego i samma förhållande. 

För en och annan artikel, såsom klorkalk, gick priset upp från £ 5 

till £ 8 per ton. Stora förväntningar ankoötos till vårskeppningen, men dessa 

blefvo icke uppfyllda, då priserna under loppet af Mars månad och derefter 

betydligt nedgingo. Jemfördt med de närmast föregående åren, höllo de sig 

dock någorlunda fasta tills fram på hösten, då ett starkt prisfall åter inträdde. 

För klorkalk ernåddes sålunda endast £ 3. 15. 0 per ton, hvilket är 15 shillings 

mindre än någonsin förut. En stark efterfrågan efter sodakristaller gjorde 

sig visserligen gällande i December, men en allmän nedsättning och brist på 

förtroende till marknadens stabilitet i det hela var förherskande vid årets slut 

och varar delvis ännu. 

Enligt vice Consulns i Newcastle uppgift stodo priserna under årets lopp 

sålunda: 

Alkali 

Sodakristaller 

per cwt 

per ton 

Januari 

Februari 

Mars 

April 

2 1/4 pence och 5 procent diskonto 

2 1/4 » netto 

2 1/8 

l 

£ 3. 12. 6 netto 

» 3. 15. 0 J> 

3. 7. 6 

7 Maj 

/8 » » 

l 

3. 2. 6 » 

7 Juni 

Juli 

/8 » och 5 procent » 

1 5/8 » » » » 

l 

» 2. 16. 6 

» 2. 19. 0 » 

5 Augusti 

September 

Oktober 1 

/8 » netto 

l 3/4 » och 

l 5/8 » B 27, » » 

3. 5. 0 » 

» 3. 5. 0 » 

» 3. 2. 6 

1 /2 » netto »3. 2. 6 och 

1 1/2 proc. disk. 

November 1 1 /2 » och 5 procent » £ 2. 15. 0 netto 

December 1 1/2 » » » » 2. 16. 0 

Svafvelsyra varierade mellan 35 shillings och 37 sh. 6 d. per ton. 

Om den svenska importen föreligga ännu icke upplysningar. 

Koppar. Priserna på koppar hafva under det förlidna året undergått betydliga 

fluktuationer. Chile-»barsB, hvilka i Februari månad stodo i £ 73. 10. 0 

per ton, föllo efterhand ned, tills de i Juni noterades £ 56, gingo derefter 

Tipp något; och angifvas årets medelpriser att hafva varit omkring £ 62. 15. 0 

eller £ 3 per ton lägre än 1879. 

Beck och Tjära. London och Hull äro de vigtigaste marknaderna för 

beck och tjära; dernäst komma Liverpool och Bristol. För Stockholmstjära 

noterades priserna i Januari till 17 shillings 6 pence à 18 shillings per tunna. 

I Juli gingo de ned till 16 à 17 sh. 6 d., stego i Oktober till 18 sh. 6 d. 

à 19 sh. och höllo sig dervid till årets slut. För Arehangelvara betalades vid 

samma tider hvar för sig 17 sh., 13 sh. 6 d. à 14 sh., 11 sh. 6 d. à 13 

sh. och 13 sh. 6 d. à 14 sh. 6 d. per tunna. Förbrukningen här under första 

tiden har varit starkare än påräknadt, och lagren af begge ofvannämnde sorter 

äro till följd deraf betydligt inskränkta. 

Punsch. Till London infördes från Sverige nästlidna år ett antal partier 

punsch, bestämda för reexport till China och Japan.

327 

Englands kommersiella och ekonomiska förhållanden. 

Allmän öfversigt. Oaktadt slutet af år 1879 var vittne till ett underbart 

hastigt återupplifvande af Storbritaniens handel och industriella verksamhet, blef 

denna i många grenar af kort varaktighet. De förhållanden, som härtill hafva 

samverkat, äro nu i begge afseendena mera öfverskadliga. Pä visst sätt kan 

sägas, att det just var det utomordentliga betrycket under årets förra del som 

bidrog till det ögonskenliga blomstringstillstândet under dess sista tre månader. 

Förenta Staterna hade redan tidigt på året 1879 visat märkbara tecken på 

återvunna krafter och kredit, men först efter den allmänna missväxten öfver 

hela Europa, som förskaffade en så fördelaktig marknad för Amerikas öfverflödigt 

rika skörd, fortplantade sig spekulationen öfver Atlantiska hafvet. Europa 

började sända guld i stora myckenheter till Förenta Staterna, och England ensamt 

afskeppade £ 6,949,000 under loppet af det senare halfåret 1879. Under 

inflytelsen häraf och genom utsigterna till vidhållande afsättning för animaliska 

och vegetabiliska födoämnen af alla slag, stego priserna på alla förbrukningsvaror 

i utomordentlig grad. I September månad hade priserna på jern 

och stål, på ull och ullvaror, på linnevaror och en mängd andra manufaktur- och 

fabrikstillverkningar, som England lemnar billigt, i Newyork stigit så betydligt, 

att tulltaxan, som från 1873 hade verkat nästan prohibitivt, lemnade möjlighet 

till ett öfverskott, först på råmaterial, senare också på förarbetade varor. Det 

är nödvändigt att återkalla i minnet denna utveckling af marknaden under de 

sista månaderna 1879 för att rigtigt kunna uppfatta de företeelser, som följde 

under loppet af 1880. Liksom Englands omsättningar hade blifvit så mägtigt 

påverkade af den transatlantiska marknaden i den rörelse uppåt, som först och 

främst hade sin grund i missväxten i Europa, likaså 'fick det prisfall på Amerikas 

marknad, som snart blef följden af öfverdrifven införsel, sin ögonblickliga 

återverkan på Englands inhemska marknad. Ett exempel kan belysa detta förhållande. 

Medan amerikanskt tackjern ännu i Juni 1879 kunde köpas i Newyork 

för £ 3. 10. 0 per ton och priserna i Glasgow på samma metall var £ 

2. 1.0 per ton, kunde export af skotskt tackjern till Amerika endast 

ega rum med förlust, på grund deraf att vid ankomsten till Newyork måste 

betalas en införseltull af £ 1. 8. 0 per ton; men då i Januari 1880 amerikanskt 

tackjern såldes i Newyork för öfver £ 8. 0. 0 per ton, blefvo amerikanska 

importörer, oaktadt skotskt taekjern då hade stigit till £ 3. 13. 0 härstädes, 

istånd att betala tullen och ändock hafva i behåll ett ansenligt öfverskott 

genom att sälja i Newyork till £ 6 eller något deröfver. Amerikanska 

producenter funno snart ut, att deras priser drefvo mängden af deras kunder 

öfver till Glasgow och Middlesborough, och resultatet var en så allvarsam reaktion 

i noteringarna i Newyork, att den i Mars och April månader emellanåt 

antog karakteren af panik. Under denna tid af prisfall blefvo en mängd order 

på engelskt jern upphäfda med stora uppoffringar för de amerikanska köpmännen, 

och i Maj manad var amerikanskt tackjern värdt blott £ 5. 0. 0 per ton. 

Detta tillät icke längre de skotska köpmännen att exportera till ens något, som 

närmade sig Januari noteringarna, och under ansträngningarna att behålla den 

amerikanska marknaden hade de vid midsommartiden nedsatt sina priser till £ 

2. 6. 0 per ton. Sålunda hade skotskt tackjern under loppet af tolf månader 

dtigit från £ 2. 1, 0 per ton till £ 3. 13. 0 och åter fallit tillbaka till £ 

2. 6. 0, under det att så godt som hela rörelsen åstadkoms af förhållandena på 

den amerikanska marknaden. I det har valda exemplet visar det sig, att mark-

328 

nådens priser i Glasgow under tiden mellan Juni 1879 och Januari 1880 hade 

rönt en höjning af icke mindre än 75 procent, och, innan de följande sex månaderna 

utlupit, hade man äter haft en tillbakagång af 65 procent, således med 

en förbättring af priserna i Juni 1879 af endast 10 procent. Detta är visserligen 

ett exempel pä en af ytterligheterna i prisfluktuationerna under nämnda 

tid, men det har af kompetenta auktoriteter uträknats, att stigningen i priserna 

på förbrukningsvaror (inberäknadt råmaterialier, fabriks- och manufakturvaror 

samt födoämnen af alla slag) under senare halfäret 1879 fullt utgjorde 20 procent 

samt att vid slutet af förra halfäret 1880 12 à 13 procent af denna stigning 

äter hade gått förlorade. Det miste härvid icke heller förglömmas, att noteringarna 

för alla slags varor vid midsommartiden 1879 voro exceptionelt låga 

och att de i Juni 1880, om än 7 à 8 procent högre än tolf månader förut, 

likväl voro långt under det medelmåttiga och hvad man under en tid af flera 

år hade varit van vid här i landet. På mellantiden hade den engelska affärsverlden 

gjort högst fördelaktiga omsättningar och ernått Btora vinster. Den hade 

exporterat oerhörda varumyckenheter till Amerika, Indien och andra orter under 

ytterst fördelaktiga vilkor, och den hade i betydlig mån förminskat sina lager. 

Men på samma gång fans utan tvifvel allt för mycken böjelse att handla, som 

om denna våg af kommersielt välbefinnande skulle blifva ett fortfarande tillstånd. 

Om bomullsindustrien blef i början af 1880 sagdt, att vinsten på de tre sista 

månaderna hade mer än uppvägt förlusten på föregående året; och följden var, 

att fabriker, som hade stått stilla eller arbetat med half tid, sattes i full gång. 

I jernindustrien var antalet påblåsta masugnar i November 1879 i hela konungariket 

458, men påföljande Mars månad hade det stigit till 597, och det blef 

klart, att tillverkningen af tackjern skulle blifva den största som någonsin varit 

känd. På det sättet gick det till, att då vinsten i midten på året visade 

sig högeligen minskad, fortsattes tillverkningen efter samma måttstock, och i 

mänga rigtningar långt öfver behofvet. Icke desto mindre, medan återgången i 

priser helt visst hade varit mycket stor, följde dock icke enligt regeln ytterligare 

fall under årets sista del. Hveteskörden, om än icke särdeles riklig, 

blef väl inbergad; och en öfverflödig skörd i Amerika satte engelsmännen i 

stånd att räkna på billig brödtillgång, så mycket mera som många andra hufvudsakliga 

åkerbruksalster, deri inberäknadt rotfrukter af alla slag så väl som 

korn och hafre, hade gifvit öfver medelmåttig skörd, potatis särskildt bättre än» 

på många år förut. Sommaren 1880 kunde dock icke betraktas som i någon, 

särdeles grad lycklig för Englands landtbruk. En mindre åkervidd var besådd, 

spanmål var billig, och då hela hjordar af hornboskap och fir hade omkommit 

af sjukdom, så var förpaktarnes ställning långt ifrån blomstrande, och arrendeafgiflerna 

måste mycket allmänt efterskänkas till en del. Detta, i förening med 

den långt ringare behållningen på fabriksrörelsen under loppet af senare halfåret, 

ledde till mycket betydlig inskränkning af inköp för inhemsk konsumtion; 

och den forcerade spekulation, man hade varit vittne till i Januari, Februari 

och Mars, var fullkomligt främmande för affärsverlden under årets senare del. 

Likväl kan det sägas med säkerhet, att i en och annan gren priserna stigit 

oafsedt de växande lagren på tillverkarnes händer. Detta gäller t. ex. stenkol, 

vissa sorter jern, stålskenor, tenn och bly. 

Handel. Omfånget af tjtorbritaniens handelsomsättning antog förra året 

utomordentliga dimensioner. Jemfördt med 1878 och 1879 samt med de tvenne 

närmast föregångna maximiåren, nemligen för importen 1877 och för exporten. 

1872, visar sig följande resultat:

329 

Import Export 

Britisk tillverkning Främmande varor Total export 

(1877) £ 394,426,000 (1872) £ 256,257,000 £ 58,331,000 £ 314,588,000 

1878 » 366,060,000 » 192,849,000 » 52,635,000 » 245,484,000 

1879 » 362,128,000 191,532,000 57,251,000 » 298,783,000 

1880 409,990,000 » 222,811,000 » 59,250,000 282,061,000 

Häraf kan ses, att bruttoimporten år 1880 var den högsta man någonsin 

haft. Den öfversteg 1879 med ett värde af £ 47,862,000 eller 13 procent. 

En undersökning af myckenheten och värdet af de hufvudsakliga artiklarna visar, 

att 6 procent af tillväxten härrörde frän de högre medelpriserna, hvarefter 

tillökningen i myckenhet således blifver 7 procent. Keexporten belöpte sig 

till omkring £ 2,000,000 mer än 1879, hvarigenom man får en återstod af 

£ 45,860,000 såsom den summa, hvarmed förbruket af utländska varor förökats. 

Hela detta belopp skulle dock icke tillflyta den utländske producenten, 

dä varuinförseln till en sä öfvervägande del är i britiska skeppredares händer. 

Exporten af britiska varor var £ 31,279,000 eller 16 1/2 procent större än föregående 

året, hvaraf antagligen omkring 10 procent falla pä myckenheten och 

6 1/2 På högre priser. Ofvan anförda uppgifter äro i sjelfva verket lägre än 

sanna förhållandet, derigenom att flera poster af betydenhet äro helt och hållet 

utelemnade derifrån. Byggandet af fartyg och särskildt jernångfartyg för 

utländsk räkning utgör i detta afseende ett i ögonen fallande exempel, som betecknar 

icke mindre än åtskilliga millioner om året. Äfven den utförsel af 

stenkol, som försiggår genom förseende af engelska fartyg i främmande fraktfart, 

är hållen utanför uppgifterna. Det är ytterligare väl kändt, att varor vid 

utförsel ofta angifvas för lågt, i afsigt att åstadkomma en lindring i värdetull 

i vederbörande land. 

I export- och importstatistiken intaga Förenta Staterna första rummet. De 

figurera år 1880 med £ 106,947,000 för import till England och med £ 

30,842,000 för exporten derifrån. 

I uppgifterna å export och import upptagas aldrig bland de andra varorna 

ut- och införsel af ädla metaller. Denna var för öfrigt nästlidna år temligen 

inskränkt, oaktadt åtskilliga af hithörande rörelser tilldrogo sig en del uppmärksamhet, 

isynnerhet den guldförsändelse till Förenta Staterna, som egde rum på 

hösten. Sammanlagda införseln af guld år 1880 utgjorde £ 9,458,996 eller 

mycket mindre än under flera föregående år. Från Australien mottogs 

£ 3,614,200, Mn Frankrike £ 2,218,036, frän Japan £ 1,180,066 och från 

Vestindien £ 679,871. Exporten af guld belöpte sig till £ 11,828,822, hvaraf 

£ 5,511,887 gick till Förenta Staterna, £ 1,749,215 till Sydamerika, £ 1,076,380 

till Egypten, £ 865,821 till Indien och £ 557,925 till Portugal. Införseln 

af silfver utgjorde endast £ 6,828,968, hvaraf £ 2,382,492 kom från Mexico, 

£ 2,066,435 från Frankrike och £ 1,198,567 från Förenta Staterna. Silfverutförseln 

anslogs till ett värde af £ 7,060,681, hvaraf £ 4,321,507 gick till 

Indien och £ 1,125,552 till China. Silfver fluktuerade mindre i pris än under 

flera föregående år och medelnoteringen var 52 1 /i pence per ounze mot 

1879 5l 1/4 pence per ounze 

1878 — 52 9 /I6 » » 

1875 56 7 /8 » » » 

1870 och 1871 60 1/2 » » »

330 

Penningemarknaden. En af orsakerna dertill, att, oaktadt trögheten i omsättningarna, 

dock förefanns en viss fasthet i priserna under senare halfàret 

1880, var otvifvelaktigt den märkliga lifligheten i handeln med värdepapper 

samt penningars billighet. Följande tabell utvisar, hur märkligt stadig penningemarknaden 

var under hela året. 

1871 1872 1873 1874 1875 1876 1877 1878 1879 1880 

Antalet förändring, i bankodiskontot 10 14 24 13 12 5 7 10 5 2 

Högsta diskonto 5 7 9 6 6 6 5 6 5 3 

Lägsta d:o 2 3 3 2 2 2 2 2 2 2'/, 

Medel, bank- d:o 2'/, 4 1 /,, 4 7 /, 3 11 /,« 3'/, 2'/,. 2 7 /, 3'/. 2V, 2'/, 

Bästa tre månaders veslar 2 5 /, 4 4'/2 3'/, 3 l"/„ 2% 3'/4 l 3/4 2 3/16, 

Bank of Englands diskonto vexlade endast V2 procent, och bästa slags 

papper kunde hela året om erhållas på den öppna marknaden under 3 procent. 

Tillgången på vexlar säges för öfrigt ha varit mindre än vanligt ringa, till och 

med under de tider på året, då varuomsättningen var lifligast. Man framhåller 

i det hela taget den nedgång, som under flera år egt rum i beloppet af stämpelafgiften 

på vexlar såsom en märklig företeelse, hvilken icke kan förklaras 

blott från förminskade lif på varumarknaden. Det gamla systemet med 6 månaders 

vexlar skall hafva kommit mycket ur bruk, på grund deraf att de mest 

betydande bankerna förkasta dem; och man antager också, att tillgången på 

vexlar nu för tiden i någon mån begränsas derigenom, att det blir mer och 

mer brukligt att betala varor med efterdaterade anvisningar. Det af engelska 

bankerna begagnade systemet, enligt hvilket de endast mottaga depositioner räntefritt 

eller mot ett ytterst ringa vederlag (1 à 2 procent), åstadkommer, att 

penningar icke insättas i dessa inrättningar såsom placering i egentlig mening. 

På grund af denna och andra omständigheter visade sig förra året en benägenhet 

att undandraga bankerna depositioner; och det har beräknats, att de medel, 

som innestodo i bankerna i medlet af 1880, voro åtskilligt under 500 millioner 

pund sterling eller omkring en tiondedel mindre än tre år förut. Man föredrog 

att placera penningar i värdepapper i stället för att nöja sig med den 

maximiränta af 2 procent, som bjudes af bankerna. En uppenbar följd deraf 

var, att de flesta värdepapperen gingo upp. Efter sakkunniges beräkning stego 

jernvägarnas allmänna aktier omkring 15 procent, deras preferencepapper 4 à 5 

procent, consols (Statens ouppsägbara obligationer) 2 procent, utländska statspapper 

ändatill 7 procent; koloniala och amerikanska jern vägsaktier och obligationer, 

liksom försäkringsbolags och hypoteksinrättningspapper stego delvis i ännu högre 

förhållande. Följden af denna starka och allmänna efterfrågan var, att mot 

årets slut visade sig en mångfald af affärsföretag grundade på aktier, hvaraf 

grufbolag, hypoteksföreningar, försäkringsbolag, koloniala lån och jernvägsföretag 

voro de förherskande — en företeelse, som ingalunda har varit försvinnande 

under de första tre månaderna af det, nya året. Man har beräknat, att nya 

kapitalanvändningar af detta slag i Storbritannien upptagit: 

1874 £ 110,500,000 

1877 » 38,500,000 

1879 » 47,000,000 

1880 » 77,500,000, 

under det att det belopp, som på första qvartalet 1881 nedlagts pä nyskapade 

värdepapper af detta slag, säges vara i ett förhållande af mera än 100 millioner 

per år. På detta område närmar man sig således starkt till den siffra, 

man har känt under föregående tider af öfverspe.kulation ; och följden har bland 

annat varit, att senaste årets öfverraskande prisstegring pä äldre värdepapper 

afstannat. Detta är fullkomligt i öfverensstämmelse med statsekonomiens teori,

331 

men ett sådant förhållande plägar tillika alltid åtföljas af knapphet på penningar, 

som i allt fall icke ännu visat sig. Det kan näppeligen vara tvifvel underkastadt, 

att motsatsen mellan tillståndet inom handelsverlden i början och i 

slutet af 1880 skulle varit mera känbar, om icke den stora lifligheten i denna 

gren af omsättningarna hade liksom danat motvigt mot den herskande miss-stämningen 

inom de kommersiella och industriella klasserna. Till de företag, som 

sålunda blifvit satta i gång, hörer bearbetande af guldhaltiga qvartslager i Indien, 

hvilkas utsträckning oeh riklialtighet skildras såsom mycket betydlig. Öfver 

tjugo olika bolag, med kapital, som angifves uppgå till millioner, skulle 

hafva danats för detta ändamål. 

Betalningsinställelser. Den omstörtning af många osunda affärsföretag, som 

följde på Glasgowbankens minnesvärda fall, rensade utan tvifvel den kommersiella 

atmosferen, så att sistförflutna året har varit exceptionelt fritt från uppmärksamhetsväckande 

händelser af ditta slag. Inga stoppningar af nämnvärd 

storlek inträffade år 1880 i Storbritannien, och medelbeloppet af skulderna i 

de konkurser, som egde rum, måste ha varit betydligt lägre än föregående år. 

Antalet köpuianskonkurser (deri inberäknade aekorder med kreditorerna) under 

loppet af de senaste tre åren angifves till: 

1878 1879 1880 

Grosshandelsaffärer ... 2,643 2,546 1,478 

Minuthandelsaffärer ... 12,416 14,091 11,669 

En och annan betalningsinställelse af något väsentligare betydelse inträffade 

i början af innevarande år, hvilket under de låga varupriserna måste förutses. 

Deribland är en provinsbank med skulder 

några jernbolag. 

till omkring en half million samt 

År 1879 var antalet konkurser bland bomullsspinnerierna 79, 1880 blott 

25; bland ull, silke och andra väfnadsfabrikanter 298, år 1880 — 159; i 

jern och andra metallaffärer 399 mot 209 år 1880 ; bland kolgrufveegarne 125 

mot 71 år 1880; bland trävaruhandlandena hvar för sig 118 och 72; bland 

skeppsredare 64 och 48, och bland skeppsbyggare 20 år 1879 men endast 7 

år 1880. Pà arreudatorernas klass komma 1,223 fall år 1880 mot 1,431; år 

1879. Oaktadt faJIen inom denna klass sålunda äro färre, så är antalet dock 

oproportionerligt stort, t. ex. nära tre gånger större än 1877, då blott 477 

inställde sina betalningar. Det är allmänt erkändt, att konkurslagstiftningen 

tarfvar förbättringar, och ett förslag dertill har innevarande session blifvit Parlamentet 

förelagdt af Regeringen. Dess föremål är hufvudsakligen att förenkla 

konkursprocessen samt att införa större stränghet mot gäldenärerna med verksammare 

tillvaratagande af fordringsegarnes rätt. I sistnämnda hänseende föreslås, 

att öfverinseendet öfver konkursväsendet skulle till väsentlig del läggas under 

Board of Trade samt att åtskilliga embetsmän skulle tillsättas för ändamålet. 

Statsfinanserna. Statsinkomsterna inflöto förra året regelmässigt och rikligt, 

och ett särskildt intresse anknöt sig till den nyligen förelagda budgeten, 

då det var bekant, att man skulle komma att hafva ett betydligt öfverskott att 

disponera öfver, äfven sedan £ 500,000 blifvit afsatta såsom nästlidna års bidrag 

från moderlandet till Indiens finanser i anledning af kriget i Afganistan. 

Regeringen hade under året, kort efter ministerombytet, utverkat ett tillägg af 

en penny per pund sterling på inkomstskatten för att åstadkomma medel till 

förbigående behof. Inkomsterna för det den 31 Mars tilländalupna finansåret 

utgjorde £ 84,041,288, hvilket lemnade ett öfverskott af £ 933,364: men 

tillökningen förskref sig från stämpelafgiften, post och telegraf samt åtskilliga

332 

underordnade källor, deremot icke från tull, accis och inkomstskatten, hvilka 

anses såsom de tre hnfvudsakliga titlarna och såsom de, hvilka bäst beteckna 

samhällets förkofringsförmåga. Det anförande, hvari budgeten framlades, gaf 

icke heller någon egentligen ljus bild af ställningen och gick ut derifrån, att 

inkomstskatten för-1881—1882 snarare skulle gifva mindre för hvarje penny 

på pund sterling än förra året. Öfverskottet föreslogs till användning för afbetalning 

af statsskulden. Denna af betalning hade under de tilländalupna 12 

månaderna uppgått till £ 6,325,000 (hufvudsakligen genom så kallade terminable 

annuities). För det nya finansåret föreslås, på sätt man förutsett, att 

inkomstskatten skulle nedsättas till 5 pence per pund, hvarigenom den bringas 

tillbaka till hvad den var år 1879 eller omkring 2 procent på inkomsten. Arfsafgiften 

höjes med en obetydlighet; tullafgiften och skatten på arbetadt silfver 

nedsattes såsom ett första steg till dess afskaffande. Vissa ändringar i produktionsafgiften 

på öl och spritdrycker komma att obetydligt öka inkomsten deraf. 

Såsom följd af dessa förhållningsreglor anslås inkomsterna till £ 85,100,000 

mot en beräknad utgift af £ 84,805,000, hvilket således skulle lemna ett öfverskott 

af £ 295,000. En plan för en mera omfattande inskränkning af statsskulden 

antyddes under budgetsframläggningcn, åsyftande att £ 60,000,000 af 

den fonderade skulden skulle konverteras till »terminable annuities», hvilka skulle 

utlöpa under tiden 1885—1906. Det utomordenligt stora belopp af sådana 

annuiteter, som förut utgifvits, kräfver för närvarande en årlig utbetalning af 

nära £ 7,000,000. Sista terminen för dessa kommer att inträffa 1885, hvilket 

antages komma att sätta statskassan i stånd till den antydda, mera omfattande 

planen för skuldens afbetalning. Då 3 procents consols nu noteras öfver 

pari, och då en inlösning af sådant omfång skulle framkalla knapphet på dessa 

papper, anses sannolikt, att en konvertering af statsskulden påtänkes med nedsättning 

af räntan från 3 till 2 1/2 procent. 

Skeppsfarten och handelsflottan. Det förlidna året betecknas af framsteg 

såväl i skeppsfartens omfång som i andra rigtningar. Drägtigheten af användt 

skeppsrum (d. ä. in- och utklarerade fartyg, barlastade icke medräknade) angifves 

sålunda: 

I den utländska farten: 1878 18.79 1880 

Britiska fartyg 30,297,176 tons 32,134,725 35,885,868 

Främmande » 12,602,758 » 11,813^976 13,793.082 

Tillsammans 42,899,934 tons 43,948,701 49,678,950 

I kustfarten: 

Britiska fartyg 47,450,383 tons 48,577,820 49,593,263 

Främmande » 195,906 » 197,728 164.598 

Tillsammans 47,646,289 tons 48,775,548 49,757.861 

I den utländska farten och kustfarten 

tillsammans 90,546,223 tons 92,724,249 99,436,811 

Tillökningen har således, jemfördt med 1879, utgjort 6,712,562 tons. 

Häraf faller på inklarerade fartyg 14 procent och på utklarerade 12 procents 

tillväxt. Under det främmande fartygs deltagande i Englands varuförsel i någon 

mån tilltagit i den utländska farten, synes deremot, att de blifvit ytterligare 

tillbakaträngda i kustfarten. 

Handelsflottans nominella drägtighet har icke stigit utan till och med aftagit 

med en obetydlighet (omkring 2,500 tons). Den utgjorde neml. 6,519,272

333 

tons mot 6,521,289 vid utgången af 1879. Denna minskning är dock otvifvelaktigt 

mera ögonskenlig än verklig. Den nybyggnad, hvarigenom ett stort 

antal äldre segelfartyg blifvit ersatt, har nemligen till det allra väsentligaste 

bestått i ångfartyg, hvilkas nominella drägtighet antages böra minst fördubblas 

för att gifva ett rigtigt bestämmande af förhållandet med afseende på befraktningsförmåga. 

Då de till kolonierna hörande fartygen medräknas, visar det sig, 

att Englands handelsflotta i drägtighet är större än alla andra länders tillsam 

mans. Den angifves nemligen till 8,500,000 tons under det verldens öfriga 

flottor skulle utgöra omkring 8,200,000. Dess kapitalvärde anslås till 100 

millioner pund sterling. Den sysselsätter 192,000 sjömän (befälhafvarne deri 

icke medräknade); och skulle de årliga utbetalningarna till aflöningar och hyror 

belöpa sig till omkring 10 millioner pund sterling. 

Den omdaning af handelsflottan, hvarigenom segelfartygen utbytas mot ångfartyg 

och trä mot jern eller stål, har under fjoråret fortsatts med ytterligare 

skyndsamhet. Medan, som anfördt, sammanlagda drägtigheten af skeppsrum gick 

tillbaka med 2 à 3,000 tons, hade ångfartygen en tillväxt af 212,459 tons. 

Denna del af handelsflottan utgjorde vid nyåret 2,720,551 tons, således ganska 

nära en tredjedel. Af 859 nybyggda eller tillköpta fartyg angifvas att vara: 

Ångfartyg: antal Reg. tons 

af jern och stål 406 318,164 

» trä 38 1,249 

Tillsammans 444 319,413 

Segelfartyg : 

af jern 53 43,946 

» trä 362 26,183 

Tillsammanl 4Ï5 70,129 

Det visar sig häraf, att oaktadt segelfartygen i antal närma sig ångfartygen, 

hafva de endast föga mera än 1/5 af dessas drägtighet. Af denna falla 

åter blott 26,000 tons eller mindre än 8 procent på träsegelfartygen. Att 

dessa icke längre byggas för den egentliga fraktfarten, framgår klart af den 

omständigheten, att medeldrägtigheten endast utgör 70 tons. 

Samtidigt har bortgången af äldre fartyg varit : 

antal tons 

Ångfartyg 215 111,037 

Jernsegelfartyg ... 65 55,713 

Träsegelfartyg 977 234,923 

(Här anförda siffror stämma icke med den ofvan meddelade uppgiften öfver 

nettoresultatet af tillkomst och bortgång. Anledningen dertill är, att i brist 

på den utförliga officiella skeppsfartstatistiken, som först längre fram utkommer, 

det har varit nödvändigt att hemta uppgifter från två olika källor, hvilka 

hvar för sig äro ofullständiga och inbördes något skiljaktiga). 

Följande tabell visar gången i här omhandlade utveckling för de senaste 

fem åren: 

Ångfartyg Segelfartyg 

tillkomst bortgång tillkomst bortgång 

1876 tons 138,713 79,372 289,269 238,343 

1877 » 223,971 90,148 269,961 265,392 

1878 » 275,034 98,063 189,477 210,687 

1879 » 310,875 116,105 99,929 265,431 

1880 » 319,413 111,037 70,129 290,636

334 

Häraf framgår, att rörelsen under denna tid oaflåtligen gått i samma rigtning 

och med städse tilltagande skyndsamhet. Medan ett jemnt och starkt aftagande 

eger ruui i drägtigheten af den årliga nybyggnaden af segelfartyg, är 

tillväxten för ångfartygen lika regelbunden. För senaste året visar sig förhållandet 

vara det, att medan bortgången i segelfartyg är fyra gånger så stor som 

tillkomsten, är den senare för ängfartygen nära tre gånger så stor som bortgången. 

Om verksamheten på skeppsvarfven säges, att den icke allenast långt öfvergick 

år 1879 utan att nybyggnaden af fartyg också i det hela försiggick 

till en utsträckning, hvartill icke från något föregående år finnes sidostycke. Härvid 

kommer naturligtvis icke blott det inländska behofvet i betraktande utan också 

utlandets förseende, som sker till stort omfång på engelska skeppsvarf och mekaniska 

verkstäder. Vid Clydeflodens varf ensamt byggdes fartyg till sammanlagd 

drägtighet af 236,000 tons mot 168,000 år 1879; i Leith och Southampton var 

skeppsbyggeriet hvar för sig 96 och 88 procent större än föregående året. Vid 

Wear och Tynefloderna var verksamheten likaledes betydligt öfver 1879. Den 

starka sysselsättningen, hvari skeppsvarfven sålunda befunno sig 1880, lärer innevarande 

år ega rum i ännu högre grad. Det uppgifves nemligen, att kontrakter 

afslutats om byggande af nya fartyg till en sammanlagd drägtighet af 843,000 

reg. tons, en tillväxt, som mången befarar komma att öfverstiga behofvet. De 

låga jernpriserna, billigheten af kol och det herskande öfverflödet på kapital 

hafva utan tvifvel varit samverkande orsaker till denna långt drifna spekulation 

i skeppsbyggen. De i Frankrike nyligen vidtagna protektiva bestämmelserna, 

hvaremot från England gjordes kraftiga föreställningar och som af många förutsägas 

skola komma att verka ytterst skadligt för Storbritanniens skeppsfartsintressen, 

skulle till en början hafva skaflfat engelska varf ökad sysselsättning med kontrakter 

från Frankrike. Såsom en förklaring må icke heller glömmas, att bortgången 

af skeppsrum genom skeppsbrott var ovanligt stor under förra året och 

att byggnad af omkring 300,000 tons kräfdes ensamt till betäckande deraf. En 

väsentlig del i det forcerade skeppsbyggeriet, som således för närvarande eger 

rum, hänger tillsammans med den ständigt växande tillförseln af slagtdjur och 

andra födoämnen från Amerika och det deraf framkallade behofvet af fartyg, 

särskildt inrättade derfbr och isynnerhet fartyg af större drägtighet än man 

hittills haft att tillgå. I den utveckling, som på senare tiden egt rum, är i 

det hela taget — näst ombytet af segel mot ängfartyg — icke något drag mera 

i ögonen fallande än tendensen att öka fartygens storlek och maskinkraft. Medan 

medeldrägtigheten af ångfartyg ännu år 1870 endast gick till 350 tons, 

var den år 1875 465 och 1880 518 tons, och det stora antal jernångfartyg, 

som för närvarande står under byggnad, skall hafva en medeldrägtighet af 1,807 

gross reg. tons. För 20 år sedan voro fartyg af 350 fots längd och 45 fots 

bredd med 3,000 tons drägtighet ansedda såsom sällsyntheter. Nu har den 

engelska ångbåtsflottan icke blott ett mycket betydande antal fartyg af denna 

storlek, utan ock många fartyg som långt öfvergå dessa dimensioner. Skepp 

på 450 fots längd och 45 fots bredd höra icke mera till undantagen, och af 

de fartyg, som äro under byggnad, skall ett och annat hafva en längd af 550 

fot och 50 fots bredd med en drägtighet af 8,000 gross reg. tons. Likaså 

äro fordringarna på drifkraft och hastighet höjda. Medan på 1860-talet 4,000 

hästkrafter hörde till de uppmärksamhetsväckande undantagen, insättas i de 

väldiga fartyg, som byggas för den transatlantiska passagerare- och annan trafik, 

ångmaskiner på ända till 10,000 hästkrafter. Den uppfattning, som ligger 

till grund för detta ökande af dimensioner och drägtighet, stöder sig på den 

erfarenheten, att kostnaderna för bemanning, kolåtgång och administration äro

335 

jemförelsevis större for ett mindre fartyg. Möjligheten att konstruera fartyg 

af sådan storlek ligger i den samtidigt allt mer och mer ailuiän blifna användningen 

af jern och stål, som i sjelfva verket Ur så godt som uteslutande materialet 

för byggnad af ångfartyg. Antagandet har för öfrigt sin begränsning, 

också bortsedt från tekniska hänsyn. Utom de antydda särskilda ändamålen 

synes man vara temligen ense derom, att mindre dimensioner äro att föredraga 

och att det, som i vanlig fraktfart gifver de bästa, resultaterna och är mest 

lönande, är fartyg på 2 à 3,000 tons. Huruledes öfvergången till ångfartyg 

och användandet af större segeldrägtighet verkar till inskränkning af utgifterna, 

får en slående belysning af den omständigheten, att handelsmarinens bemanning 

från 1871 minskats med omkring 10,000 man, oaktadt skeppsrymden på denna 

tid tilltagit med öfver en million tons för hela riket eller omkring 900,000 

tons för Storbritannien och Irland ensamt. Härvid är dock att erinra, att ångfartygen 

kräfva hos' ett större antal bland besättningen en del teknisk utbildning 

och att hyrorna å dessa på grund af strängare tjenst i det hela taget äro 

något högre. 

Vid sidan af de omständigheter, som vanligen åberopas till fördel för ångfartygen 

från kommersiella och ekonomiska synpunkter, framhålles på senare tid 

också den större säkerhet för menniskolif och egendom, som de förmenas erbjuda 

i jemförelse med segelfartygen. I detta hänseende påpekas bland annat, 

att medan undertiden 1866—1870 förlusten af menniskolif genom skeppsbrott 

utgjorde 0,48, visar sig förhållandet för tiden 1875—1878 hafva gått ned till 

0,3 6, således en förbättring af 25 procent, samt att likaledes sjöolyckornas anal 

på de senaste 10 åren aftagit med 50 procent i förhållande till föregående 

tid. De hithörande statistiska siffrorna torde dock vara af tvifvelaktigt eller 

underordnadt värde. 

Stenkol, jem m. m. De tvenne sysselsättningar, som i många afseenden 

gifva den nationella rörelsen sin säregna prägel och med rätta anses såsom hufvudgrundvalen 

för Englands kommersiella storhet — stenkol- och jernproduktionen 

— hafva att uppvisa stora resultat med hänsyn till omfånget. De niyckenheter, 

som uppnåtts i kol och jern, öfverträffa nemligen alla föregående år. 

Uppgifter å utbrytningen ur kolgrufvorna föreligga för öfrigt ännu icke. Man 

har emellertid åtskilliga upplysningar om konsumtionen, hvarifrån slutsatser 

kunna dragas. Sålunda angifves, att man användt: 

1879 1880 Tillökning 

Till export tons 10,442,296 18,702,551 2,260,255 

» forbruk i främmande ångfartyg 

» 4,401,120 4,926,076 524,956 

» tackjernstillverkning 9 13,117,411 16,988,032 3,870,621 

Tillsammans tons 33,960,827 40,616,659 6,755,832 

Då det icke är antagligt, att den myckenhet, som användes till husbehof, 

kommer att utvisa någon minskning och icke heller att förbruket å jernvägarna 

samt i fabrikerna och industriens tjenst aftagit, skulle enligt denna uppgift vara 

sannolikt, att sammanlagda kolproduktionen tilltagit med flera millioner tons 

mot 1879, då den var omkring 132,000,000. 

I motsats till jernet, hvarmed denna industri eljest plägar dela öde, hade 

kol sin bästa tid under årets senare del. Då de gynsamma konjunkturerna 

inträdde mot slutet af 1879, voro upplagen af kol mycket betydande, oaktadt 

man i allmänhet hade inskränkt arbetstiden i grufvorna. Till följd häraf var

336 

tillgången pä bräosleniaterial riklig, och det var först efter att tre fjerdedelar 

af året förlidit som den tilltagande efterfrågan å kol och det växande förbruket 

för ångbåtstrafiken upphann produktionen och priserna stego. Detta faller 

för öfrigt icke synnerligen i ögonen i de officiella uppgifterna. Enligt Board 

of Trades värdering af exporterade kol, skulle medelpriserna ha varit 8 shillings 

11 pence per ton mot 8 sh. 10 d. år 1879. Det antages dock, att stegringen 

i sjelfva verket var större, och kolhandeln slutade året under gynsamma 

förhållanden. 

Hvad jernproduktionen angår föreligga följande uppgifter: 

Af jernmalm har brutits omkring 3 millioner tons mera än 1879 eller 

omkring 17,450,000 tons. Samtidigt har införseln af malm stigit betydligt, 

nemligen till 2,634,000 tons. Masugnarnas hela förbruk af malm belöpte sig 

sålunda till inemot 20,000,000 tons. Produktionen af tackjern angifves till 

7,721,833 tons, hvilket i förhållande till 1879 visar en tillökning af 1,712,399 

tons eller 28,1 procent. Dessa tal representera den största produktionen i engelska 

jernindustriens historia. Det högsta tal man känner från något föregående 

år är 6,741,929 tons år 1872, hvilket således är 979,904 tons mindre 

än år 1880. Antalet masugnar i arbete skall i genomskärning hafva varit 

575. Liksom produktionen förlidet år har nått sitt högsta hittills kända tal, 

likaså hafva också fluktuationerna i priserna varit starkare än något föregående 

tillfälle efter 1871. I Clevelanddistriktet utvisa, enligt olika rapporter, fall 

och stigningar en variation af 75 till 80 procent. 

Efter en föreliggande uppgift hàfva priserna på N:o 3 tackjern f. o. b. 

vid Middlesborough varit: 

maximum minimum 

1878 £ 2. £ 1. 15. 0 

1879 » 2. 16. 6 » 1. 12. 6 

1880 » 3. 3. 0 »1. 15. 9 

Skilnaden i pris mellan stål och jern skall under de förbättrade metoderna 

endast vara 20 shillings per ton. 

I förarbetadt jern var det prisfall, som egde rum under årets lopp, ännu 

större än i tackjern, och det anfbres, att noteringarna vid årets slut endast 

voro 5 sh. à 10 sh. högre än under största depressionsperioden 1879. »I Maj», 

yttras det i en berättelse angående dessa förhållanden — »reducerade de ledande 

fabrikanterna i Staffordshire sina fabrikater med 20 shillings per ton 

och åter i Oktober med 10 shillings, hvilket bringar priserna ned till en nivå, 

hvarpå de icke på många år befunnit sig». Den enda gren, som utvisade någon 

större liflighet, var fabrikationen af plåt i norra England och Skotland. 

Tillverkningen af stålskenor uppgifves fortfarande hafva varit i betydligt 

tilltagande (antagligen 1,250,000 tons), och denna artikel antages mer och 

mer få öfvervigten vid jern vägsbyggnader. Utförseln af skenor angifves till: 

Jernskenor Stålskenor 

Tons Värde £ Tons Värde £ 

1878 107,000 655,000 251,000 1,868,000 

1879 55,000 293,000 328,000 1,950,000 

1880 139,000 908,000 464,000 3,306,000

337 

Dessa uppgifter visa ett medelvärde af hvar för sig £ 6. 10. 0 och £ 

7. 10. 0. Begge artiklarna varierade mycket i pris, isynnerhet stålskenor (£ 

9 till £ 5. 15. 0). 

Sammanlagda exporten af jern utgjorde 3,787,271 tons mot 2,883,000 flr 

1879. Värdet af denna utförsel angifves till: 

1878 £ 18,393,240 

1879 > 19,417,363 

1880 » 28,307,175 

Värdet af 1880 års export visar således i förhållande till 1879 en tillökning 

af 45,7 procent. 

Försöken att framställa bessenierstål af fosforhaltig malm vidhållas fortfarande 

med ifver. För Clevelanddistriktet, der jern kan produceras billigare än 

i någon anuan del af verlden, skulle lösningen af detta problem vara af epokgörande 

betydelse. Det synes för öfrigt, att den metod, hvarigenom man hoppas 

komma derhän, har vunnit mera framgång och haft större praktiska resultat 

på fastlandet än här. Det smältverk i Middlesborough, som förnämligast 

sysselsätter sig härmed, skall kunna leverera 500 à 1,000 tons i veckan. 

De flesta andra metaller ledo samtidigt med jernet ett återfall i priset i 

början på året, men tenn steg betydligt mot slutet af 1880. Förbruket af 

denna metall till bleckplåt ocli talrita andra fabriksanvändningar har på senare 

tid hastigt tilltagit. Under sådana omständigheter måste det anses lyckligt, att 

brytningen och tillförseln deraf från Australien utvidgar sig, ty Englands tenngrufvor 

antagas af många icke längre hafva sin förra riklighet, ehuru produktionen 

icke visar någon särdeles nedgång. Angående koppar och cheniikalier 

hänvisas till hvad som anförts i en föregående afdelning. 

Väfnadsindustrien. Bomulls-, ull- och linnevaror utgöra de tre hufvudartiklarna 

i Englands väfnadsindustri. Silkesfabrikationen har emellertid, efter att 

i en längst förgängen tid hafva gått under i London, på senare firen börjat 

återupplifvas, och i jute är fabrikationen i jemnt tilltagande. 

Bomull är dock det ämne, som utan jemförelse har största anspråket på 

uppmärksamheten. En tid af ofördelaktig verksamhet, som sträckt sig igenom 

flera år, ändades hösten 1878 med åtskilliga stora firmors undergång, och så 

ogynsamt var också det påföljande halfåret af 1879, att en ansedd auktoritet 

på detta fält har trott sig kunna uttala såsom säkert, att Bom en förändring 

till det bättre icke inträdde före årets slut, skulle hälften af Lancashires bomullsspinneriegare 

och fabrikanter blifva ruinerade». Enligt samma auktoritet 

lärer vara beräknadt, att Lancashire på förädlingen af 1,154,700,000 Ib bomull 

år 1879 förlorade £ 6,000,000. Likväl hade fabrikerna under denna tid drifvits 

med mindre än half kraft. I November 1879 inträdde omsider det stora 

omslaget. Bomullsskörden hade varit riklig, råmaterialet derföre billigt, och 

efterfrågan efter bomullsvaror tilltog, isynnerhet för export. Hemförbrukningen 

i England af bomullsvaror betyder jemförelsevis mindre, då man har beräknat, 

att Lancashire exporterar omkring 85 procent af sina bomullsvaror. Verkan 

af den ökade efterfrågan i förening med den växande spekulationen i Amerika 

var mindre på priset för rå bomull än man skulle hafva väntat. Tidigt år 

1880 steg Middling Uplands till 7 1/2, pence för lb men föll snart tillbaka och 

kom före årets utgång ned till 6 5 /8 pence, under det att medelpriset för hela 

året var 6 ,5 /16 di per Ib mot 6 5/16 nästföregående firet. Do höjda priserna 

på garn och tyger satte i hvarje fall fabrikanterna till fullo i stånd att betala 

denna förhöjning i råmaterialet. 

Ktr. om llar.érl o. XJSfait. 22

338 

Samtidigt minskades tillverkningskostnaderna derigenom, att fabrikerna åter 

kunde drifvas med full kraft och utan förkortning i arbetstiden. Det uppgifves, 

att är 1880 blefvo spunna 1,300,573,000 Ib garn mot 1,111,140,000 

år 1879. Det är äter ber&knadt, att häraf 1,116,200,000 Ib exporterades i 

form af garn eller tillverkningar mot 984,900,000 Ib 1879, hvarigenom således 

lemnades för hemförbruk 184,373,000 Ib mot 126,240,000 Ib är 1879. 

Totalvärdet af bomullsvaror, tillverkade i England 1880, anslis till 

£ 92,600,000 mot £ 75,400,000 1879 (dä råmaterialet var något billigare) 

samt mot £ 100,500,000 år 1874, då råmaterialet emellertid var något dyrare 

än nu. I de 250 millionerna menniskor i Indien besitter Englands bomullsvarutillverkare 

en kund af stort värde. År 1880 exporterades dit bomullsvaror 

till ett värde af £ 22,800,000 mot £ 15,800,000 under det mera trycktaåret 

1879. 

I ullindustrien tyda underrättelserna på ett mindre tillfredsställande resul' 

tat. Den hade icke genomgått så hårda pröfningar som bomullsindustrien, men 

ullfabrikerna hade år 1880 att kämpa med högre priser på råmaterial, föranledt 

af konkurrens frän Amerika och Frankrike. Sistnämnda land lärer i det 

hela taget i denna industri hafva gjort väsentliga framsteg på det sätt, att tillverkningar 

från Yorkshires väfverier tillbakasatts för inländska, liksom ock den 

franska smaken i denna rigtning synes hafva beredt franska varor inträde i 

sjelfva England. År 1880 infördes utländska ullvaror till värde af £ 7,747,000 

mot 5,609,000 år 1879, utom ullgarn till ett värde af för hvartdera året 

£ 1,714,000 och £ 1,233,000. Den stora reduktionen i f&rstocken har utöfvat 

ett ofördelaktigt inflytande på tillgången på ull. Den inländska produktionen 

af denna artikel angifves år 1880 till 148,729,000 Ib mot 153,234,000 Ib 

år 1879 Men för att gifva en föreställning om det råmaterial, som förbrukas 

af ullfabrikerna, må följande siffror medtagas: 

1875 1879 1880 

Hemroaproducerad ull Ib 161,783,000 153,234,000 148,729,00» 

Importerad » » 371,864,000 427,183,000 476,088,000 

Tillsammans Ib 533,647,000 580,417,000 624,817,000 

Härifrån afgå exporterade; 

Hemmaproducerad ull Ib 10,537,000 15,704,000 17,177,000 

Utländsk » » 172,075,000 £43,313,000 237,391,000 

Ib 182,612,000 259,017,000 254,568,000 

Återstå Ib 351,035,000 321,400,000 370,249,000 

Detta betecknar en betydlig utvidgning af manufakturrörelsen, och otvifvelaktigt 

har mera arbete blifvit utfördt år 1880 än nästföregående året. Mycket 

af tillverkningen har emellertid förblifvit osåldt, och lagren, som i början 

af 1880 voro mycket obetydliga, växte i betänklig grad före dess utgång. Den 

nya tyska tulltaxan har mycket allvarsamt berört Englands ullindustri, och dä 

den nyss antagna franska tariffen träder i kraft, antager man, att den skall 

ytterligare förvärra ställningen. Yorkshires fabrikanter hafva i sjelfva verket 

kommit fram med kraf på retaliatoriska bestämmelser, hvilka det dock icke 

finnes någon sannolikhet för, att de skola utverka sig. 

Exporten af ullvaror år 1880 anslås till £ 17,270,000 mot £ 15,861,000 

1879, då tillväxten delvis förskref sig från de högre priserna på ull; men i 

väsentlig mån berodde den på den stora exporten till Förenta Staterna i bör-

339 

jan på året. Exporten af ullgarn föll Mn £ 3,714,000 år 1879 till £ 3,344,000 

år 1880, då särskildt utförseln till Tyskland aftog. 

Lin- och linneindustrierna hafva både 1879 och 1880 varit mycket tryckta, 

oaktadt de betydliga och ständiga orderna från Amerika otvifvelaktigt i denna 

gren verkat icke ringa lättnad. Men i motsats mot bomullsfabrikerna afhänger 

denna industri till ganska väsentlig del af det inländska förbruket, och detta 

har i betydlig mån svigtat. Följande uppgifter öfver priserna på råmaterialet 

och tillverkningen synas icke gifva något tillfredsställande resultat för fabrikanterna: 

Dundee-priser: Januari 1879 Jan. 1880 Juni 1880 Dec. 1880 

Lin (Riga K.) per ton £31 £38 £36 £32 

Garn n:o 16 » rulle 1 sh. 10 V, à. » 0. 2. 2. » 0. 2. 0 » 0.1. 10 

Lin stod i December nästan lika lågt som två år förut, men garn var 

rent ut billigare. Man kan säga om linneaifärerna som om ullindustrien och 

såsom det år 1879 också sades om bomullsmanufakturerna, att landets tillverkningsförmåga 

betydligt öfverstiger förbrukningen, och i följd deraf har konkurrensen 

varit så stor, att vinsten blifvit nedbragt till ett minimum. Många linfabriker 

stå stilla, och Dundee lärer i detta afseende vara värre deran än Belfast. 

Exporten af linnetyg år 1880 anslås till £ 5,826,000 och af garn till 

£ 978,000 mot 1879 hvar för sig £ 5,474,000 och £ 1,075,000. 

Hvad silkeindustrien beträffar upplyses, att af densammas råmaterial infördes 

1880 3,680,000 Ib mot 3,886,000 Ib 1879, en nedgång, som hade sin 

grund i dfen misslyckade silkesskörden i åtskilliga länder. Men reexporten af 

silke var blott 947,000 Ib mot 1,369,000 år 1879, så att engelska tillverkare 

för sitt förbruk behöllo 2,733,000 Ib mot 2,517,000 år 1879. Värdet af 

exporterade engelska silkevaror utgjorde år 1880 £ 2,029,000 mot år 1879 

£ 1,695,000. 

Importen af jute var 1880 4,641,000 cwt och reexporten deraf 1,088,000, 

båda delarna en obetydlighet under föregående år. Utförseln af jutegarn anslås 

till ett värde af £ 235,000 mot £ 200,000 1879, af juteväfnad till 

£ 2,251,000 mot £ 1,960,000 år 1879. 

Landtbruket. Den senaste utkomna landtbruksstatistiken visar, att den odlade 

landvidden i Storbritannien och Irland tillsammans utgör 47,587,000 

acres. I Eugland och Skotland, som deraf har 32,229,000, erhöll åkern under 

sistförflutna år en utvidgning af 126,000 acres. Detta synes vara snarare under 

än öfver medeltillökningen. Det upplyses nemligen, att uppodlingarna från 

1870 omfatta 1,694,000 acres, hvilket är lika stort område som ett af Englands 

större grefskaper. Om det än antages, att denna tillökning till någon 

del är nominel, då den i någon mån förskrifver sig från den större noggranhet, 

hvarmed statistiken på senare tider affattas, så är det dock icke tvifvelaktigt, 

att ansenliga sträckor årligen bringas under odling. A andra sidan visar 

det sig, att den del af vidden, som användes till spanmåls- och potatisodling, 

ständigt inskränkes. I förhållande till 1879 var det plöjda området 1880 en 

procent mindre; sedan 1870 har detsamma.aftagit med 7 procent. Hveteutsädet 

utgjorde så till vida ett undantag, som det upptog 19,000 acres mera 

än nästföregående år, men dervid måste erinras, att hveteområdet 1879 var 

det minsta kända. Hveteskörden 1880 aflades på en utsträckning, som var 

591,500 acres mindre än den, som år 1870 var besådd med detta sädesslag. 

Under samma tid har den del af den uppbrutna jorden, som för beständigt 

användes till foderodling och bete, ökats med 2 1/2 millioner acres. Tagna i

340 

forening, bära dessa uppgifter vittne om allmänheten af den uppfattning hos 

Englands landtmän, att spanmålsodling icke läogre är fördelaktig, och om den 

växande benägenheten att ombyta densamma mot boskapsafvel. 

Englands förbruk af hvete kan i genomskärning anslås till 24 millioner 

qvarters. Till mötande af detta stora behof hade man under nämnda år: 

Antagen skörd Tills, förbruk 

Besådda acres i qvarters Införsel i qvarters i qvarters 

1870 3,773,000 14,100,000 (1870—71) 7,950,000 22,050,000 

1878 3,382,000 11,825,000 (1878—79) 14,417,000 26,242,000 

1879 3,056,000 5,990,000 (1879—80) 16,400,000 22,390,000 

1880 3,070,000 9,114,000 (1880—81) ansl.t. 15,000,000 8n«l. t. 24,000,000 

Värdet af införda spanmåls- och till samma afdelning hörande varor uppgifves 

för de tre senaste åren sålnnda: 

1878 1879 1880 

Hvete £ 27,397,500 £ 31,329,500 £ 30,604,300 

Hvetemjöl » 6,790,300 » 8,505.300 » 8,721,300 

Majs » 12,589,400 » 9,802,200 » 11,141,600 

Korn » 5,545,800 » 4,798,900 » 4,998,400 

Hafre » 4,553,900 » 4,500,800 » 4,946,400 

Bönor » 748,600 » 894,900 » 1,049,300 

Ärter » 714,800 » 739,100 » 871,500 

Majsmjöl B 32,200 » 25,600 » 36,800 

Tillsammans £ 58,372,500 £ 60,596,300 £ 62,369,600 

Potates » 2,397,000 » 2,695,800 » 2,761,700 

Att tillökningen i totalimporten icke är ännu större, beror på ett aftagande 

i förbraket af korn. Detta aftagande har sin anledning i den ständigt ökade 

användningen af socker i bryggerierna i stället för malt. 

Af alla landtbrukets alster gaf potates bäst, hvaraf följden också blef ett 

särdeles bet) r dligfc prisfall i denna vara. Medan den i januari hade betalts med 

£ 8 pr ton, såldes den i december för £ 4. 10. 0 och till och med derunder. 

Hö skall också detta år hafva visat sig knappt, tvärtemot hvad som antagits. 

Att spörsmålet om landets förseende med kött blifvit så uppmärksamt och 

ofta afhandladt, har en lätt begriplig förklaring i nedanstående tabells siffror: 

Folkmängd Nötkreatur Får Svin 

1874 32,426,000 10,281,000 34,838,000 3,357,000 

1878 33,799,000 9,761,000 32,571,000 3,768,000 

1879 34,155,000 9,962,000 32,238,000 3,178,000 

1880 34,505,000 9,871,000 30,239,000 2,863,000 

Under det folkmängden sålunda på dessa sex år vuxit nära 6'/s %•> nar 

antalet hornboskap aftagit med 4 X, Ar öfver 13 %, och svin 19 %. Till 

följd häraf hafva köttpriserna stigit, och den summa som måste betalas för 

animalisk föda till utlandet, blifver ständigt större, på sätt följande sammanställning 

utvisar.

341 

Lefvande djur: 

1874 1879 1880 

Oxar £ 2,395,000 £ 4,072,000 £ 7,002,000 

Kor B 730,000 » 377,000 » 611,000 

Kalfvar » 171,000 185,000 185,000 

Får och lamm » 1,610,000 » 2,253,000 2,266,000 

Svin B 358.000 » 183,000 178,000 

£ 5,264,000 £ 7,070,000 £ 10,242,000 

Nedslagtadt kött: 

Nötkreaturskött £ 530,000 £ 1,920,000 £ 2,400,000 

Svinkött (färskt och salt) 705,000 689.000 683,000 

Fläsk ._ 5,385,000 » 6,870,000 8,751,000 

Skinkor » 515,000 1,982,000 2,184,000 

Åtsk.slagpreserveradtkött 1,086,000 1,688,000 1,903,000 

Fogel och annat villebr. 271,000 442,000 422,000 

Andra ladugårdsprodukter: 

£ 13,756,000 £ 21,097,000 £ 27.013,000 

Smör £ 9,053,000 £ 10,366,000 £ 12,122,000 

Ost 4,484,000 3,823,000 5,083,000 

Ägg 2,431,000 » 2,297,000 2,241,000 

Smult 

Hela värdet af importe 

885,000 1.418,000 » 1,854,000 

rade födoämnen £ 30.609,000 £ 39.001,000 £ 48,313,000 

Detta är en uppmärksamhetsväckande tillväxt, då det belopp, som utbetalades 

på detta konto tilltagit med icke mindre än £ 17,704,000 från år 1874. 

Det har blifvit anmärkt, att hufvudtillökningen egt rum i nötboskapskött, då 

värdet af införda oxar på sex år tredubblats, under det importen af nedslagtadt 

kött blifvit 4 1/2 gånger större. Att sluta från prisförhållandena synes det, 

som om de tillgängliga marknaderna för tillförsel af får och fårkött vore mera 

begränsade. Fårkött räknas nu för den dyraste köttmat i England. Häri skulle 

försiggå en förändring, om de försök, som gjorts att föra kött i fruset tillstånd, 

skulle lyckas. En outtömlig tillgång skulle nemligen öppna sig i Australien, 

som redan nu med en befolkning af 2,750,000 har 66,000,000 får och 

8,000,000 nötkreatur. 

Antalet hästar uppgifves för 1880 till 1,929,680 mot 1,955,000 år 1879. 

Den del af hästhållet, som uteslutande har afseende på Jandtbruket, angifves 

vara något minskad på grund af den stora mängd af åkerbruk, som stå utan 

landbor. 

Jernvägarna. Det är ett omisskänneligt tecken till återvändande ekonomiskt 

välbefinnande, då jernvägstrafiken och jernvägsinkomsterna finnas vara i stigande, 

och, oaktadt den officiella statistiken för fjoråret, hvad detta ämne angår, 

icke ännu utkommit, är det fullkomligt säkert, att den skall visa tillfredsställande 

resultater. Ar 1879 voro 17,656 engelska mil jernvägar under trafik 

i Storbritannien, och dessa hade kostat nominelt £ 40,518 pr mil eller tillsammans 

£ 717,003,643. Passageraretrafiken inbragte samma år £ 25,915,585, 

godstrafiken £ 33,479,697, andra inkomstkällor £ 2,381,421. Bruttoinkom-

342 

sten utgjorde följaktligen £ 61,776,703. Driftkostnaderna angifvas till 

£ 32,045,273, hvarigenom således lemnades en behållning af £ 29,731,430. 

Detta gifver i förhållande till anläggningskapitalet 4 1/8 %• Då mycket preference- 

och på annat sätt garanteradt kapital i jernvägarna bär en lagre ränta, 

blir medelutdelningen för de vanliga aktieegarne 4 s /4 %. Efter de redan 

föreliggande redogörelserna för en del af de vigtigaste banorna beräknas, att 

det ökade miltalet, som trafikerats år 1880 — omkring 17,900 engelska mil 

—, kommer att bringa anläggningskapitalet upp till £ 735,000,000, bruttoafkastningen 

till £ 65,000,000 och driftkostnaderna till £ 33,000,000. Detta 

skalle komma att lemna en ren behållning af £ 32,000,000 eller 4'/8 % på 

hela det nominella kapitalet. Sedan offentliggjorda uppgifter visa, att de utdelningar, 

som blifvit betal ta på det ordinära aktiekapitalet i medeltal gå till 5'/„ % 

eller 5/8 % mera än år 1879. Vid bedömandet af den rundliga afkastning, 

som Englands jernvägar således erbjuda aktieegarn a, måste tillika ihågkommas, 

att de äro byggda efter det dyrbaraste system i verlden och. ännu mer, att de ieke 

endast hafva anlagts utan något som helst bidrag från Statens sida utan till 

och med lemna särdeles betydligt till det allmänna medelst passagerareafgifter 

och skatter. Omnibus- och ångfartygstrafik äro i England helt och hållet fria 

från beskattning, men jernvägarna äro starkt betungade både af Staten och de 

lokala beskattningsmyndigheterna. 

Arbetsförhållanden, Pauperismen, Emigrationen, m. m. I förra årets berättelse 

omhandlades den betydliga nedsättning i arbeslöner, som hade egt rum, 

äfvensom det stora antal arbetarstrejker, som inträffat i åtskilliga delar af landet. 

Äfven 1880 organiserades sådana strejker, icke för att demonstrera mot 

nedsättningar utan för att åstadkomma förhöjningar i arbetslönerna, men de slutade 

emellertid till största delen till fördel för arbetsgifvarne. Den betydligaste 

strejken egde rum bland väfvarne i Lancashire i maj, men såsom vanligt 

inträffade också en mängd arbetsnedläggelser bland kol- och jernarbetarne i 

Englands norra grefskaper. 

Efter en lång tid, hvarunder antalet personer, som erhålla offentligt understöd, 

varit i ständigt tilltagande, har man år 1880 upplefvat en afgjord förbättring 

i detta hänseende. De fattige, som mottogo understöd sista dagen i 

januari 1880, räknade i England och Wales 796,000, hvilket i förhållande till 

januari 1879 dock visar en obetydlig tillväxt. Men i mars månad hade denna 

tillväxt försvunnit, och från denna tid hafva de månadtliga uppgifterna ständigt 

utvisat ett gynsammare förhållande. Det antal som mottog understöd vid 

utgången af augusti var i sjelfva verket under 700,000. I början af 1880 

var pauperismen i Irland i hög grad i tilltagande på grund af det föregående 

årets missväxt och i synnerhet den felslagna potatisskörden, men bättre resultater 

hafva sedan visat sig äfven der. 

Det anföres sårom ett glädjande vittnesbörd om förbättringen i folkets seder, 

att förbruket af rusgifvande drycker fortfarande aftagit. Man har härom 

följande sammanställning: 

Förtärdt: 1880 1879 

Öl 906,088,978 galls à 1 sh. 6 d. £ 73,657,609 £ 67,881,673 

Engelsk spirituosa (whisky 

och gin) 28,467,486 » i 20 » » 27,936,650 » 28,457,486 

Utländska brända drycker 8,477,512 » à 24 11,449,021 » 10,173,014 

d:o vin 15,852,335 » à 18 » » 13,450,583 » 14,267,102 

Inländskt vin och likartade 

drycker (antagligen) 

15,000,000 • a 2 » » 1,750,000 1,500,000 

£ 128,143,86S £ 122,279,275

343 

Sålunda visar sig en minskning af £ 5,864,588 eller 4.6 % jemfördt 

med 1879. Tjugo år tillbaka (1860) anslogs förbruket (»the Nations drink 

bill») till £ 86,897,683. Derefter vidhöll siffran ständigt att stiga, tills den 

ir 1876 kom upp till £ 147,288,760. Ir 1877 visade sig en vändning till 

ett bättre, hvilket ined ett obetydligt återfall år 1878 fortgått. 

En särdeles utförlig statistik öfver utvandringsförhållandena har nyligen 

utkommit och visar följande resultater: 

Befolkning Emigration Immigration Nettoemigration 

1870 31,205,444 256,940 49,157 207,783 

1875 32,749,167 173,809 94,228 79,581 

1877 33,446,936 119,971 81,848 38,123 

1878 33,799,386 147,663 77,951 69,712 

1879 34,155,126 217,163 53,973 163,190 

1880 34,505,043 332,294 68,316 263,978 

Den stora tillväxten i emigrationen år 1880 hade delvis sin grund i eländet i 

Irland och delvis i de goda tiderna i Förenta Staterna. Nettoutvandringen gick 

i följande rigtningar: till Förenta Staterna 211,786, Canada 24,256, Australien 

19,148, åtskilliga andra länder 8,788. De penningesummor, som hemsändes af 

britiska invandrare till Förenta Staterna och Canada till slägt och qvarvarande i 

England, utgjorde £ 1,403,000, ett betydligt större belopp än något år alltifrån 

1854. Det på liknande sätt sända beloppet från Australien angifves till 

£ 71,450, också utvisande en tillökning. Oaktadt utvandringen beräknas det, att 

folkmängden tilltagit år 1880 med 613,895 eller omkring l 3/4 %. En allmän 

folkräkning skall för öfrigt ega rum den 3 April detta år. 

Bland anstalter till arbetsklassernas bästa förtjenar att framhållas de lättnader, 

som genom postverket äro dem öppnade att insätta små besparingar. 

Först lemnade tillfälle för dem, som gjorde insättningar i de s. k. »Postoffice 

Savingsbanks» att genom postverkets mellankomst mot en obetydlig afgift förvärfva 

consols med 3 % ränta. Dernäst har tillfälle blifvit beredt att göra 

små insättningar i form af postfrimärken. Detta system, som på försök sattes 

i verket i några grefskaper i september månad nästlidna år men sedermera utsträckts 

till hela landet, synes hafva visat sig särdeles lyckadt. Enligt en af 

Generalpoststyrelsen härstädes till Consulatet lcmnad uppgift har intill utgångan 

af Februari innevarande år gjorts 329,391 sådana insättningar. 

I sammanhang härmed, ehuru icke särskildt rörande de lägre klasserna, 

kan det också nämnas att på sista tiden företagits en ingripande förändring i 

de vilkor och former, hvarunder postanvisningar meddelas. DLttils hade dessa 

anvisningar gjorts betalbara, till bestämd person genom visst postkontor, och 

mottagarne måste underteckna anvisningen och uppgifva afsändarens namn. Nu 

utställas tillika anvisningar till innehafvaren (men kunna också göras betalbara 

till viss person antingen direkt från postkontoret eller genom indossement), och 

betalning kan kräfvas under loppet af 3 månader vid hvilket postkontor eller 

expedition som helst samt efter denna tid efter beviljande. Dessa förändringar 

framkallade en del opposition, derfor att de antogos skola komma att otillbörligt 

ingripa på bankernas affärsområde, men det anses icke tvifvelaktigt, att 

de af allmänheten redan uppskattas såsom verkliga förbättringar. Sådana postanvisningar 

på innehafvaren lyda för öfrigt endast på små belopp, icke öfverstigande 

ett pund sterling. 

O. Richter.

Bilagor. 

344 

Tabell n:r I.

345 

Tabell n:r II. 

De Förenade rikenas skeppsfart på de hamnar inom Londons generalkonsulsdistrikt, 

hvarest vicekonsuler icke finnas anstälde, varande såväl barlastade 

som lastade fartyg men ej kustfarare beräknade.

Tabell n:r III. Kolfrakter. 

346

Tabell n:r III. Kolfrakter. (Forts.) 

347

348 

Tabell n:r IV. 

Drägtigheten af de fartyg, som användts för import och export från och 

till de Förenade konungarikena, fördelad efter de olika nationaliteterna.

349 

Port Adelaide (södra Australien) den 31 januari 1881. 


Af svenska fartyg ankommo 12 om 8,577 tons med last från Sverige 

samt 4 om 1,700 tons med last och 4 om 2,324 tons i barlast från utrikes 

ort; 18 svenska fartyg om 11,575 tons afgingo med last till utrikes ort. Distriktet 

besöktes af 13 norska fartyg om 8,772 tons. 

Melbourne (Victoria) den 1 januari 1881. 

Fred. Wright. 


Af svenska fartyg ankommo 3 om 2,352 tons frän Sverige med last, och 

afgingo 2 om 1,452 tons i barlast till utrikes orter. Af norska fartyg kommo 

2 om 1,535 tons från Norge och 3 om 2,601 tons från utrikes ort, samtliga 

med last; 3 om 2,746 tons afgingo med last och 1 om 625 tons i barlast, 

samtliga till utrikes orter. 

I jemförelse med de 2 à 3 senaste åren har år 1880 varit någorlunda 

gynsamt för kolonien. 

Guldgrufvorna hafva varit ganska gifvande, och hela denna industri befinner 

sig i en mycket bättre ställning än för några år sedan. 

De förnämsta guldfälten — Ballarat och Sandhurst — hafva fortfarande 

häfdat sitt anseende, och dessutom hafva andra gulddistrikt varit mera gifvande 

än vanligt. Mot slutet af året anträffades åtskilliga nya fyndigheter som föranledde 

bildandet af nya grufbolag. 

Koloniens hela guldproduktion år 1880 uppskattas till 812,092 ounces 

mot 718,208 ounces år 1879, utvisade en tillväxt af 93,884 ounces. Antalet 

guldgräfvare anses hafva varit något större år 1880 än året derförut. 

Följande tabell utvisar grufbolagens utdelningar åren 1878 — 1880 med 

skilnad mellan quarts- och alluvialguld : 

Quarts. Alluvial. Summa. 

£ £ £ 

1878 417,098 62,846 479,944 

1879 363,772 99,847 463,619 

1880 484,228 145,343 629,571 

Utdelningarne af andra bolag utvisa äfven en tillfredsställande tillväxt, 

såsom synes af nedanstående tabell: 

1878 1879 1880 

£ £ £ 

Banker 254,439 242,300 240,904 

Gasbolag 50,311 58,049 69,072 

Försäkringsbolag 38,104 40,761 81,882 

Direrse bolag 12,191 14,888 49,368 

Jernvägsbolag 62,845 — — 

Summa 417,870 355,998 441,226

350 

Sedan staten inköpt den enda jernväg som fanns här, synes icke för de 

båda senare åren af ofvanstående någon afkastning för jernvägsbolag, men icke 

desto mindre är summan af bolagens afkastning större för år 1880. 

Koloniens inkomster uppgingo år 1880 till 4,705,544 £ eller 292,391 

£. mera än år 1879. 

De senaste båda skördarne hafva varit gynsamma, och har derigenom den 

del af befolkningen som idkar jordbruk och boskapsskötsel kunnat hemta sig 

något efter de föregåande dåliga åren. Den senaste skördens afkastning är mer 

än tillräcklig för koloniens behof och lemnar mycket öfver till export. 

Äfven afkastningen af ull har motsvarat förväntningarne. 

Af stor betydelse för boskapsskötseln är den lyckade export af ox- och 

fårkött, som under året egt rum från Nya Sydwales till Europa. Den framgång, 

dessa försök haft, har föranledt bildandet af flera bolag i ändamål att förse 

Londons marknad med färskt kött och smör. De pris som betingats i London, 

5 à 7 pence för kött och 1 shilling för smör pr pound, äro mycket tillfredsställande 

och lemna godt utrymme för vinst. 

De svenska och norska fartyg som varit här hafva i allmänhet blifvit fördelaktigt 

befraktade härifrån; lastutrymme är fortfarande efterfrågadt, och det 

betalas 50 à 55 sh. pr ton för hvete till Europa. 

Utställningen här var mycket lyckad och torde säkerligen komma att befordra 

utbytet med många länder som vi ej förut voro i beröring med. Koloniens 

kostnader torde komma att uppgå till omkring 1/4 milion, men utställningsbyggnaden 

kommer att qvarstå och kan i framtiden komma till gagn. 

Mot slutet af året beslöto härvarande banker att sänka depositionsräntan 

från 5 till 4 %', och man talar ytterligare om en sänkning. Detta föranleder 

att det lediga kapitalet mer och mer söker användning i grufföretag eller andra 

riktningar, i hopp att sålunda vinna en större afkastning. 

Sydney (Nya Sydwales) den 1 februari 1881. 


J. B. Were. 

En ny vallag har antagits hvarigenom representanternas antal ökats till 

108, och anser man att resultatet af de nya valen varit mycket godt. Den internationella 

utställningen stängdes under år 1880, den har kostat kolonien mycket 

penningar, utan att man ännu kunnat märka de resultat som förutspåddes af 

dem hvilka bragte utställningen till stånd. 

Under innevarande år skall en folkräkning ega rum. 

Några nya guldfält hafva upptäckts och lofva att gifva god afkastning. 

Jernvägsbyggandet har fortsatts och nu återstå endast tre mil att bygga, hvarefter 

Sydney och Melbourne äro förenade genom jernväg. 

William Wolfen.

351 

Belize (Britiska Honduras) den 2 mars 1881. 


Till distriktet ankommo under aret 5 svenska fartyg om 1,570 tons, 

samtliga i barlast frän utrikes ort; samtliga dessa fartyg afgingo med last till 

utrikes ort. Af norska fartyg ankommo 10 om 3,298 tons, alla i barlast frän 

utrikes ort; 12 norska fartyg om 4,028 tons afgingo med last till utrikes ort. 

En ångbåtslinie har nyligen öppnats pä vår hamn från London, förande 

hit hvarjehanda artiklar och tagande härifrån trä och andra produkter till måttliga 

frakter. Liverpool-ångare anlöpa äfvenledes. Skulle dessa ångbåtar fortfara, 

kommer efterfrågan på segelfartyg säkerligen att minskas. 

Utförseln från kolonien uppgick år 1880 till 

mahogny 2,196,751 fot 

cederträ 241,167 » 

kampeschträ 17,058 tons 

kautschuk 40,000 lbs. 

socker 2,807 tons 

rom 3,249 gäll. 

kokosnötter 1,623,631 st. 

Värdet af hela utförseln beräknas till 1,186,000 doll. och af införseln till 

761,531 doll., 5 doll. = 

britanien och Irland. 

1 £. Mer än hälften af införseln kom från Stor- 

Bridgetown (Barbados) den 25 april 1881. 

(Årsberättelse för I88O). 

Val. H. Mc. Donald. 

Af svenska fartyg ankommo 9 om 3,011 tons i barlast från utrikes ort, 

och afgingo samtliga dessa fartyg till utrikes ort, 1 om 270 tons med last 

och de 8 öfriga om 2,741 tons i barlast. Af norska fartyg ankommo 6 om 

1,683 tons med last och 7 om 1,785 tons i barlast, alla från utrikes ort; 3 

norska fartyg om 814 tons afgingo med last och 11 om 2,914 tons i barlast, 

samtliga till utrikes ort. 

J. Gardiner Austin.

Rom den 24 maj 1881. 

352 

Italien. 


Efter att DU hafva emottagit samtlige konsulernas årsberättelser, får jag 

äran härmed afgifva den föreskrifna öfversigten af de Förenade rikenas handel 

och sjöfart på Italien förlidne år. 

Dessa berättelser utvisa att berörda år till italienska hamnar ankommo 50 

fartyg från Sverige om 17,874 tons och 188 fartyg från Norge om 59,076 

tons drägtighet, tillhopa 238 fartyg om 76,950 tons drägtighet, under del att 

året förut dit ankommo 75 svenska och 189 norska fartyg, tillsammans 264 

fartyg, följaktligen 25 svenska och 1 norskt, tillhopa 26 fartyg, mindre än år 

1879. En ytterligare minskning har förlidet år egt rum uti de Förenade rikenas 

sjöfart på Messina distrikt, till hvilket år 1879 ankommo 26 svenska 

och 68 norska fartyg, tillsammana 94 fartyg, emot resp. 20 och 56, tillhopa 

76 fartyg förlidet år, hvartill orsaken uppgifves vara, dels det af ett minskadt 

sillfiske framkallade ringare behofvet af salt och dels ett minskadt deltagande 

af de Förenade rikenas fartyg i fraktfarten på Amerika. I motsats mot hvad 

förhållandet var är 1879, jemfördt med året förut, har förlidet fir äfven till 

Neapels distrikt ankommit ett mindre antal svenska och norska fartyg än året 

förut eller resp. 7 och 44 emot resp. 16 och 51, hvilket åter förklaras af den 

obetydligare tillförseln af hvete och mais från Amerika och af de dåliga frakterna 

på deDna kust af Medelhafvet. Jemväl förlidet år har blott till Cagliari 

distrikt ankommit flera svenska än norska fartyg eller resp. 14 och 13. 

I likhet med hvad som på sednare åren inträffat, har införseln af norsk 

fisk förlidet år stigit, enär då importerades 623,751 voger emot 596,946 voger 

år 1879, och har denna ökade införsel förnämligast egt rum på Neapels och 

Venedigs distrikter, till hvilka infördes, till det förra resp. 214,500 och 184,048 

voger och till det sednare resp. 180,765 och 151,053 voger. Till Genuadistriktet 

infördes deremot en mindre qvantitet än året förut eller resp. 160,332 

och 213,262 voger. Denna vara har under förlidet år betingat följande priser 

nemligen uti Genua distrikt, torrfisk 70 à 75 Lire pr prima sort och 55 à 

65 Lire, sämre sort, samt klippfisk 58 à 60 Lire, uti Livorno distrikt, rundfisk 

60 à 70 Lire och uti Venedigs distrikt, 65 à 75 Lire, sämre sort, allt 

pr 100 kil. Från Neapels distrikt har uppgift på priset ej lemnats. 

Af trävaror, jern och tran samt tjära infördes sistlidne år, till Genua 

distrikt, 1,986 dussin plankor, 725 st. bjelkar och 1,400 à 1,500 tons jern; 

till Livorno distrikt: 900 dussin plankor, 200 fat tjära; till Neapels distrikt: 

en laddning plankor och 500 tons jern, samt till Venedigs distrikt: 233 qv. 

tran. Uti Genua distrikt betingade 3X9 tums furuplankor ett pris af 54 à 

55 francs pr dussin 14 fots maskinsfigade och 47 à 50 francs pr dussin handsågade 

och i Livorno distrikt betaltes 63 à 66 Lire pr tolft 3X9X14 tums 

plankor. 

Förlidet år utfördes från Cagliari med svenska fartyg 4,311,396 och med 

norska fartyg 7,957,494 kilg. salt, tillsammans 12,268,890 kilg. Salt utfördes 

äfven från Trapani till Sverige med 7 fartyg om 1,542.98 tons och till Norge 

med 8 fartyg om 2,760.22 tons, samt från Augusta till Norge med ett fartyg 

om 356.8 2 tons.

353 

Under förlidet år har uti Italien införsclsvärdet understigit detta varde 

det föregående året med 37,701,900 Lire, enär det uppgick år 1879 till 

1,262,543,048 Lire och förlidet år till endast 1,224,841,148 Lire, hvaremot 

utförselsvärdet, hvilket år 1879 beräknades till 1,106,993,3.18 och förlidet år 

till 1,130,644,512 Lire, följaktligen förlidet år, jemfördt med det föregående 

året, ökats med 23,651,194 Lire. År 1879 hade såväl in- som utförselsvärdet, 

jemfördt med dessa värden det föregående året, ökats med resp. 191,407,438 

och 55,659,807 Lire. Det sammanlagda värdet af in- och utförseln uppgick 

år 1880 till 2,355,485,660 och år 1879 till 2,869,536,366 Lire, utvisande 

en skilnad af 14,050,706 Lire, till förmån för sistnämda år. Införselsvärdet 

öfversteg utförselsvärdet år 1879 med 165,549,730 Lire, men år 1880 med 

endast 94,196,636. 

Såsom vanligt, intager spanmålen ett af de främsta rummen bland de artiklar 

som utgjort föremål för in- och utförsel. Af denna vara infördes år 

1880 för ett värde af 189,132,884 Lire, under det att året förut värdet af 

införseln deraf uppgick ända till 248,753,241 Lire eller till 59,620,352 Lire 

mera. Utförd spanmäl beräknades förlidet år till ett värde af 137,388,251 

Lire, men året förut till 120,925,852 Lire eller till 16,462,399 Lire mindre. 

Värdet af införd spanmål öfversteg värdet af utförd spanmål med 51,744,633 

Lire, under det att året förut den utförda spanmålens värde med 127,827,389 

Lire understeg värdet af den införda. Förlidet år utgjorde värdet af infördt 

vin 2,271,285 Lire eller 308,645 Lire mera än året förut, då det uppgick till 

1,962,640 Lire, hvaremot förlidet år värdet af uttordt vin utgjorde 69,340,930 

Lire, hvilket med ända till 39,800,340 Lire öfverstiger det värde hvartill utförseln 

beräknades år 1879 eller 29,540,590 Lire, till hvilken betydliga ökning 

i utförseln orsaken är densamma som i förlidet drs berättelse uppgafs 

eller den uti Frankrike i anseende till phylloxerans härjningar minskade vinskörden. 

Saltutföfseln, hvilken år 1879 uppgick till 69,013 tons, ökades förlidet 

år till 110,565 tons eller med 41,552 tons. Af rått silke infördes under 

år 1880 för ett värde af 52,996,800 Lire mot 70,200,000 Lire året 

förut, hvadan utförselsvärdet af denna artikel förlidet år understeg värdet året 

förut med 17,203,200 Lire. År 1879 öfversteg deremot värdet af infördt rått 

silke detta värde år 1878 med 12,547,600 Lire. Det utförda rda silkets 

värde utgjorde förlidet år 244,734,000, men året förut 234,395,700 Lire, 

utvisande en skilnad af 10,338,300 Lire till förmån för år 1880. Af sidenväfnader, 

alla slag; deraf förlidet år utfördes för ett värde af 11,442,000 Lire, 

infördes samma år för ett värde af 24,036,000 Lire så att oaktadt den rikliga 

tillgången på råämnet, hela den erforderliga qvantiteten sidenväfnadar ej kan 

inom landet åstadkommas, utan måste till stor del utifrån anskaffas. Emot 

107,789,633 Lire år 1879 infördes förlidet år mineralier, metaller och arbeten 

deraf för ett värde af 154,253,829 Lire, under det att dylika samma år utfördes 

för ett värde af 50,179,820 emot 54,416,113 Lire året förut. Införseln 

af valsadt eller smidt jern uppgick förlidet år till 405,474 qvintaler och 

året förut till 357,076 qvintaler eller förlidet år till 48,398 qvintaler mera 

än det föregående. År 1879 infördes rails af jern och stål till en myckenhet 

af 586,168 qvintaler emot 552,022 qvintaler året förut, hvadan skilnaden utgjorde 

34,146 qvintaler. Emot 396,903 qvintaler till ett värde af 21,326,005 

Lire år 1879 infördes förlidet år 429,628 qvintaler fisk till ett värde af 

23,502,775 Lire, under det att samma år af denna vara utfördes för ett värde 

af endast 3,080,000 Lire. Halmflätor utfördes förlidet år för ett värde af 

14,979,800 Lire eller för 1,357,400 Lire mera än året förut, då värdet 

af utförseln utgjorde 13,622,400 Lire och utfördes halmhattar för ett värde af 

Ber. om ffandel o. Sjö/art. 23

354 

13,489,200 Lire eller 2,690,000 Lire mera än året förut, dà den uppgick till 

10,799,200 Lire, hvadan denna indnstri, som förlidet år var stadd i aftagande, 

nu tyckes komma att höja sig pä nytt. Af virke, sägadt, grofhugget och fyrkantigt 

har införts för ett värde af 29,652,645 Lire, men utförts för ett värde 

af blott 8,792,465 Lire. 

Tullinkomsterna uppgingo förlidet år till 122,626,159.2 8 Lire, emot 

130,911,708.11 Lire året förut, utvisande en skilnad till förman för det sednare 

af 8,285,549.16 Lire. Utförselstullarne inbringade förlidet fir 447,304.72 

Lire mera än under aret förut. 

Enligt en nyligen offentliggjord, till sjöministern afgifven officiel rapport 

angäende den italienska handelsflottans förhållanden sistlidna år, bestod denna 

flotta, nemligen den som användes för långa sjöresor, den längre och kortare 

sjöfarten och för fiskerierna, den 31 December 1879, af 

7,910 segelfartyg om 933,306 tons och 

151 ångfartyg » 72,666 » 

tillsammans 8,061 fartyg om 1,005,972 tons. 

Under årets lopp minskades handelsflottan med 

540 segelfartyg om 35,289 tons och 

10 ångfartyg » 2,754 » 

tillhopa 550 fartyg 

under samma år ökades med 

om 38,043 tons, hvaremot denna flotta 

452 segelfartyg om 24,558 tons och 

17 ängfartyg » 6,962 » 

tillsammans 469 fartyg om 31,520 tons. 

Tager man nu i beräkning ökningen och minskningen, visar det sig att 

den italienska handelsflottan under förlidet år minskats med 81 fartyg om 

6,776 tons och att vid förlidet års slut denna flotta räknade 

7,822 segelfartyg om 922,146 tons och 

158 ångfartyg » 77,050 » 

tillsammans 7,980 fartyg om 999,196 tons. 

Den progressiva minskningen af den italienska handelsflottan, räknadt från 

år 1877, har varit följande: 


År Antal Tontal Antal Tontal 

1876 10,903 1,020,488 142 57,881 

1877 10,742 1,010,130 151 58,319 

1878 8,438 966,327 152 63,020 

1879 7,910 933,306 151 72,666 

1880 7,822 922,146 158 77,050 

hvaraf visar sig att under dessa fem år segelfartygen minskats med 3,081 om 

98,432 tons drägtighet och att ångfartygen ökats med endast 16 om 19,169 

tons drägtighet. 

Det förfall, den italienska handelsflottan, på sätt här synes, iråkat, har 

förlidet år i ännu högre grad än förut tagit allmänna uppmärksamheten i an-

355 

språk och regeringen likasom medlemmar af deputerade kammaren och enskilda 

personer hafva skyndat att föreslå utvägar för att söka rädda den från den undergång, 

hvaraf den förmenas vara hotad. Jag vill här i korthet redogöra för 

hvad som i sådant hänseende förnämligast förekommit. 

På inbjudning af en komité, åt hvilken skeppsredarnc i Camorli uppdragit 

att bevaka sjöfartens interessen, sammanträdde derstädes den 10 Oktober förlidet 

år omkring 400 skeppsredare från Venedig, Neapel, Palermo, Sorrento, 

Ancona, Procida, Viancggio m. fl. italienska sjöstäder, i ändamål att tillse 

hvad som kunde vara att göra för att afvärja den öfverhängaude faran och, 

efter det öfverläggningarne härom fortgått i två dygn, derunder de fleste af dem 

högligen beklagade sig öfver den svära kris, handelsflottan nu genomgick, och på 

hvarjehanda sätt sökte förklara orsaken dertill samt särskildt framhöllo hurusom 

den i Frankrike utaf den deputerade kammaren nyligen antagna lagen om 

premier åt sjöfarten och för byggandet af fartyg otvifvelaktigt skulle komma 

att än ytterligare krossa den italienska marinen, derest kraftiga åtgärder till 

dennas skyddande ej skyndsammast blefve vidtagna, beslöto de tillstädeskomne, 

på hemställan af en nedsatt komite, att föreslå bland annat; 

att, för uppmuntrande af byggandet inom landet af segel- och ångfartyg, 

följande belopp skulle utbetalas, nemligen: 

för fartyg af mera än 50 tons drägtighet pr ton 

a) för fartyg af jern och stål, Lire 60; 

b) för fartyg af trä, Lire 40; 

c) för rörelsemaskiner om bord på fartygen och för alla auxiliär-ångapparater 

af italiensk tillverkning, Lire 10 pr 100 kil.; 

att för fartyg under 50 och öfver 20 tons drägtighet anslagen skulle 

utgå med halfva beloppet; 

att, på det örlogsflottan måtte kunna i krigstid betjena sig af handelsflottan, 

härförutan ett premium af Lire 10 pr 50 tons skulle beviljas ångfartyg; 

att, för att sätta handelsflottan i stånd att icke duka under i striden med 

andra nationers flottor, skulle åt segel- och ångfartyg af mera än 100 tons 

drägtighet under en tidrymd af tio år beviljas ett premium af Lire 250 för 

hvarje månad det är utrustadt, att räknas från afgångsdagen, med en förhöjning 

af 50 cent. pr ton och pr månad, derest fartygen äro försedda med ett 

klassifikationscertifikat, men att för fartyg af från 100 till 50 tons premierna 

skulle minskas med Lire 2 pr ton, samt 

att då konsularfgifterna i utlandet voro utomordentligt betungande och 

ofta flera gånger betalas af samma fartyg, de skulle nedsättas till en fjerdedel. 

För deputerade kammaren framlade derefter finansministern den 15 derpåföljande 

november ett förslag till lag angående reform af de maritima afgifterna, 

enligt hvilket inländska och med dessa genom traktater likaställda utländska 

segel- och ångfartyg, hvilka, kommande från utlandet inlöpa i någon 

italiensk hamn, hädanefter skulle uti hamnpenningar erlägga 1 Lira pr ton, 

derifrån dock undantagne segelfartyg som uteslutande egna sig åt sjöfarten för 

den mindre trafiken, hvilka i hamnpenningar borde erlägga blott 80 cent. pr 

ton. In- och utländska med dessa likastälde ångfartyg, som uteslutande segla 

emellan italienska hamnar, utan att vidröra Dågon utländsk hamn, skulle i hamnpenningar 

betala 50 cent. pr ton. Dylika segelfartyg som segla uteslutande 

emellan italienska hamnar skulle vara fri tagna från hamnpenningar medelst erläggande 

af Lira 1.50 pr ton årligen, om de hafva mera än 100 tons rägtighet, 

af 1 Lira, om de hafva från och med 51 till och med 100 tons drägtighet, 

och 50 cent., om drägtigheten är mindre, huru många hamnar de än anlöpa 

under loppet af året och förutsatt att de icke lägga till i någon utländsk

356 

hamn. Inländska och med dessa likastallda utländska ångfartyg, som komma 

från utlandet eller idka kustfart emellan italienska hamnar skulle betala de föreskrifna 

hamnpenningarne blott en gäng i månaden, huru många hamnar de än 

anlöpa i hvarje manad, räknadt från den dag de först ankommo tillen italiensk 

hamn. Däckade bogseringsbåtar skulle blott en gång om året betala hamnpenningar 

med 3 Lire pr ton, örlogsfartyg äfvensom i vissa uppgifna fall lustjakter, 

fiskarefartyg och andra skulle vara fria från betalning af hamnpenningar, 

och borde dessa erläggas inom åtta dagar efter inlöpandet eller före afresan 

samt beräknas efter nettotontalet af såväl segel- som ångfartygens drägtighet. 

De utländska fartyg som ej genom traktater blifvit likastallda med inländska 

fartyg skulle betala dubbla beloppet af de resp. hamnpenningarne, men 

i öfrigt behandlas lika med inländska fartyg. För expedierandet af sundhetspass 

skulle af in- och utländska fartyg betalas 2 Lire, då drägtigheten ej öfverstiger 

100 tons, och 4 Lire, då tontalet är högre; vid beskattningen af tillståndsbref 

för de smärre farkoster som blött användas inom hamnarne eller 

längs kusterna skulle den föreskrifna afgiften beräknas ej endast efter tontalet, 

utan ock efter farkosternas olika natur och beskaffenhet; för den bok, deruti 

sjöfolk af första kategorien immatrikuleras skulle betalas 50 cent o. s. v. Konsularafgifterna 

skulle nedsättas till hälften samt i följd deraf segel- och ångfartyg 

som utföra handelsoperationer i utlandet och nu betala en afgift af 20 

eent pr ton, hädanefter ej erlägga mer än 10 cent; fartyg som lägga till på 

särskilda ställen för att göra partiella eller totala handelsoperationer och nu 

betala 10 cent pr ton skulle blott betala 5 cent. Kn annan betydande minskning 

i afgifter skulle göras till förmån för ångbåtar som underhålla en reguliär 

periodisk förbindelse emellan särskilda hamnar och hvilka nu på de reap, liniernas 

slutpunkter betala 8 cent och på de mellanliggande stationerna 4 cent 

pr ton, om der finnes en ord. konsul, eller 2 cent om der blott finnes en 

konsularagent, men hädanefter ej borde betala mera än 4 cent på ändpunkterna 

och 2 cent på de mellanliggande stationerna, utan- afseende på konsulartjenstemannens 

rang. Derjemte skulle afskaffas en hop uti kommunaltariffen stadgade 

expeditionsafgifter, såsom för in- och afmönstring af sjöfolk, för sättande 

af annan person i kaptenens eller befälhafvarens ställe, för utfärdande af skeppsjournaler, 

m. m. 

Vidare hafva åtskillige medlemmar af deputerade kammaren uti en der 

väckt motion föreslagit: 

att en undersökning skall anställas rörande den italienska handelsflottans 

nuvarande förhållanden och de lämpligaste och verksammaste medlen för betryggande 

af dess framtid och befrämjande af dess utveckling; 

att denna undersökning skall göras af en komité, sammansatt af 12 ledamöter, 

utaf hvilka fyra borde utses af senaten, fyra af deputerade kammaren 

och fyra genom kongl. dekret, deraf två på förslag af marinministern och två 

på förslag af åkerbruks-, industri- och handelsministern och. efter ministerrådets 

hörande; 

att komitén inom ett år skall fullgöra sitt uppdrag och afgifva en berättelse 

deröfver till de båda kamrarnes presidenter och till konungens regering, 

samt 

att, for bestridande af de med denna undersökning förenade kostnader ett 

utomordentligt anslag af 20,000 Lire skulle beviljas. 

Denna motion öfverlemnades till vederbörlig behandling af ett utskott, 

hvilket uti afgifvet betänkande hemställde att den måtte bifallas, med den förändring 

likväl att ledamöternas i undersökningskommissionen antal skulle bestämmas 

till femton i stället för tolf och att en af desse skulle utses af finans-

357 

ministern samt att en tid af åtta månader skulle bestämmas, inom hvilken 

kommissionen borde hafva fullgjort sitt uppdrag. Och har detta betänkande 

godkänts af kammaren, dock sä att tiden inom hvilken komitén borde med 

sitt utlåtande inkomma bestämts till fyra månader i stället för åtta, hvarefter, 

och sedan ärendet hänskjutits till senaten, densamma, i öfverensstämnielse med 

dess centrala utskotts tillstyrkande, förenat sig med deputerade kammaren uti 

det af den fattade beslut. 

Med anledning häraf kommer med den vidare behandlingen af den utaf 

regeringen väckta frågan om nedsättande af de maritima afgifterna att tills vidare 

anstå, men, oaktadt flera månader förflutit sedan ofvannämnda beslut fattades, 

hafva ännu i dag samtlige ledamöterne i undersökningskommissionen icke 

blifvit utsedda. 

Genom en lag den 25 december förlidet år hafva blifvit förlängda intill 

den 31 december detta år handels- och sjöfartstraktaterne med Belgien och 

England äfvensom handelstraktaten med Schweitz och intill den 30 juni samma 

år handelstraktaten och sjöfartskonventionen med Tyskland. Handelskonventionen 

med Frankrike af den 15 januari 1863 kommer i följd af lagen den 24 

december 1879, att ega gällande kraft intilldess sex månader förflutit efter utfärdandet 

af den nya allmänna franska tulltariffen. Med Serbien har förlidet 

år afslutats en handelstraktat hvarigenotn de båda magt erna tillförsäkrat hvarandra 

samma behandling som tillkommer den mest gynnade nation. 

Uti den italienska tulltaxan hafva år 1880 vidtagits följande förändringar: 

Införselstullen har höjts pä oraffinerad petroleum från 22 till 27 Lire pr 

100 kil. och på raffinerad petroleum från 27 och 28 till 33 Lire, men skola 

dessa tullar utgå med resp. 29 och 36 Lire, om varan införes i flaskor af 

jernbleck eller uti icke inpackade buteljer. 

Enär tillverkningsafgiften på inhemsk alkohol blifvit höjd frän 30 till 60 

Lire pr hektolitre vid en temperatur af 15.5 6 gr. af den hundragradiga termometern, 

skall utöfver utförselstullen en surtaxe till enahanda belopp erläggas 

för alkohol kommande från utlandet. 

Då mäldskatten å hvete blifvit minskad med en fjerdedel, har den surtaxe 

hvarnied införseln af utländskt hvetemjöl är belagd minskats i öfverens 

stämmelse härmed, så att för denna vara på sådan grund, i stället för 2.10 pr 

100 kil., nu icke betalas mera än Lire 1.80. 

Samtliga dessa förändringar hafva vidtagits genom en den 19 juli förlidet 

år utfärdad lag. 

F. T. Lindstrand. 

Neapel. 

(Årsberättelse för år I88O.) 

De Förenade rikenas skeppsfart på distriktet år 1880 inhemtas af följande 

öfversigt: 

Till distriktet ankom med last frän Sverige 1 svenskt fartyg om 248 tons 

» » » » utrikes ort 6 » » »> 2,305 » 

Från » afgingo i barlast till » 7 » » » 2,553 " 

Till » ankomnio med last från Norge 20 norska » » 5,827 » 

» » » » från ntrikes ort 13 » » 5,046 » 

» » » i barlast » » 11 » » » 2,534 » 

Från » afgingo med last till » 14 » » » 3,343 » 

» » » i barlast » » 30 » » » 10,064 »

358 


tons, deraf 7 svenska om 2,553 tons och 33 norska om 10,873; med last afgingo 

endast 14 norska om 3,343 tons. 

Medan ångbåtsfarten här på distriktet är i stadig tillväxt har det under 

årets lopp visat sig en märkbar tillbakagång i afseende på segelfartygen. Detta 

har väl sin grund till stor del uti den minskade tillförseln af hvete och mais 

från Amerika, hvarmed flera af våra större segelskepp under år 1879 funno 

sysselsättning, och uti de högst dåliga utfrakter, som man kan erhålla från 

denna del af Medelhafvet; men det kan icke råda något tvifvel om att ångfartygen 

mer och mer uttränga segelfartygen i dessa farvatten, och att således 

inom kort tid all fisk som hitföres från Norge torde blifva befordrad med ångbåt. 

Den ofantliga qvantitet vin, som under loppet af år 1880 ifrån Syditalien 

utfördes till det nordliga Frankrike har skaffat en stadig sysselsättning åt 

flera af de Förenade rikenas ångfartyg, likasom oljan, som under de sista 

åren till stor del afskeppats till Östersjön med våra ångbåtar, hvilka på grund 

af sitt ringa tonnage särdeles väl egna sig för denna trafik. För de mindre 

segelskepp, som hittills varit sysselsatta i fisktradeu, har det under år 1880 varit 

ytterst svårt att anskaffa returlast och detta alltid till högst dåliga frakter. 

— De höga saltpris som varit rådande på Sicilien och Sardinien hafva omöjliggjort 

utförseln af denna artikel och dermed en annars alltid säker utväg till 

returfrakt, då ingen annan bättre frakt fanns att få. 

Från Sverige utfördes direkt blott en last plankor för härvarande marinarsenals 

räkning. Införseln af trä sker numera mest från Triest och det både 

sjöledes och med jernväg. — Skeppsbyggerierna, hvilka förr alltid använde 

några laster nordisk vara årligen, stå för närvarande stängda i brist på sysselsättning. 

Af jern infördes öfver Hamburg, Holland och England med ångbåt 

circa 500 tons. 

Då införseln icke skedde direkt är det omöjligt att med något så när 

noggrannhet uppgifva qvantiteten. Det svenska jernet användes hufvudsakligen 

till simplare åkerbruksredskap isynnerhet spadar och till en del vid artilleriarsenalen. 

Från Norge infördes till distriktet: 

circa 112,000 vog klippfisk och circa 102,500 vog torrfisk mot 

» 90,900 » » » » 93,000 B » i 1879 

Fastän tillförseln af engelsk (Newfoundlands) klippfisk i år varit betydligare 

än föregående år har dock införseln af norsk klippfisk tilltagit. Den blir allt 

mer och mer efterfrågad, och det tyckes vara den allmänna meningen att densamma 

i en icke mycket aflägsen framtid skulle komma att uttränga den såkallade 

Shore och Gaspé-fisken, medan den i år har börjat blifva en svår konkurrent 

för Labradorfisken, som hittills nästan uteslutande konsumerats i sjelfva 

staden och dess närmaste omnejd. 

Utförseln af vin till de Förenade rikena tilltager årligen, men då denna 

sker indirekt öfver Hamburg, Holland och England är det omöjligt att skaffa 

en något så när pålitlig uppgift öfver qvantiteten. En regulier ängbåtsfart på 

de nordiska rikena, som väl ej låter länge vänta på sig, skulle utan tvifvel 

kraftigt bidraga till att föröka utförseln såväl af vin som af andra Syditalienska 

produkter. 

Arets skörd af korn, vin och olja utföll i det hela taget väl i hela distriktet. 

Af vin utfördes hittills alldeles oerhörda qvantiteter till Frankrike 

och till en del äfven till Tyskland. 

Tvångskursens upphäfvande är en stor fördel för landet: den kommer att 

betydligt främja införseln medan deremot utförseln väl kommer att lida deraf

359 

under den första tiden, och industrien, som i denna del af landet befinner sig 

på en mycket låg ståndpunkt, skall länge känna följderna deraf. 

Sundhetstillståndet har i allmänhet varit godt och ingen smittosam sjuk. 

dom har under årets lopp herskat i distriktet. 

C. Clauson. 

Venedig den 31 maj 1881. 


De Förenade rikenas skeppsfart och handel på distriktet äro nästan uteslutande 

norska. Endast ett svenskt fartyg, om 212 tons, besökte under sistlidet 

år Venedig; det ankom med last af fisk från Tromsö och afgick i barlast 

till Triest. Af norska fartyg ankommo till distriktet 9 om 3,512 tons 

från Norge och 4 om 2,097 tons från utrikes ort, samtliga med last. Till 

utrikes orter afgingo 5 om 1,343 tons med last och 10 om 4,816 tons i 

barlast. 

För Sveriges förnämsta exportvaror är här f. n. ringa efterfrågan. Plankor 

och bräder tagas från närbelägna skogstrakter; tjära införes mest från 

Triest. 

Priserna å sistnämnda artikel noteras Lire 46.50 till Lire 47 pr 100 kilo. 

För svenskt jern och stål, hvilket hvad qvalitet beträffar utan tvifvel kan 

täfla med utlandets bästa produkter, vore kanske icke omöjligt att här finna en 

marknad, om priserna blefve tillräckligt billiga, att uthärda den engelska och 

belgiska konkurrensen. 

Italien sträfvar f. n., och med ganska märkbar framgång, att frigöra sig 

från nödvändigheten, att införa utländska färdiga metallfabrikater. I och omkring 

Venedig finnas ganska betydande mekaniska verkstäder och gjuterier, 

hvilka årligen förbruka råämnen för flera millioner Lire. 

Jag tillåter mig nämna bland jernhandlare en gros i Venedig: Isidoro 

Bachman; Civita & Fano; bland verkstäder och gjuterier: De Marco & Grasparini; 

E. G. Neville & C:o; Federico Schiff; vidare Società veneta di costruzione 

meccaniche & fonderia i Treviso, provinsen Venetien. 

Utom landets språk förstås här det franska bäst, 

Messina den 28 maj 1881. 


C. V. Lexow, 

De Förenade rikenas sjöfart på konsulsdistriktet år 1880 inhemtas af följande 

öfversigt: 

Till distriktet ankommo med last från utrikes ort 6 svenska fartyg om 

» » » i barlast » » » 14 »> » » 

3.154 tons 

5,690 » 

Från » afgingo med last till 

» 

Sverige 9 

utrikes ort 12 

» 

» 

» 

» 

» 

» 

3,283 » 

5,806 » 

Till 

» 

» 

» 

» 

» 

ankommo » från Norge 7 norska 

» » »i ntrikes ort 16 » 

» i barlast » » » 33 » 

» 

» 

» 

» 2,197 » 

» 5,591 » 

» 12,944 •> 

Från 

» 

» 

» 

» 

» 

afgingo 

» 

» i 

med last till 

» » 

barlast » 

Norge 9 

ntrikes ort 37 

» » 7 

" 

» 

» 

» 

» 

» 

» 3,127 » 

•> 13,158 » 

» 1,960 »

360 

Hela antalet med last ankomna fartyg ntgjorde 29 om 10,942 tons, deraf 

6 svenska om 3,154 tons och 23 norska om 7,788; sammanlagda antalet med 

last afgängna var 67 om 25,374 tons, hvaraf 21 svenska om 9,089 tons och 

46 norska om 16,285 tons. 

Antalet ankomna svenska fartyg, som år 1879 utgjorde 26 om 9,660 tons, 

utvisar år 1880 en minskning af 6 fartyg och 817 tons. De ankomna norska 

fartygen utgjorde år 1879 68 om 22,259 tons, och uppgick minskningen år 

1880 till 12 fartyg och 1,526 tons. 

Rörelsen i Messinas hamn utvisar 2,504 fartyg om 89,630 tons i kustfart 

(år 1879: 2,459 om 82,016), 497 segelfartyg om 103,157 tons (år 1879'. 

804 om 181,880), 1,535 ångfartyg om 1,095,756 tons (är 1879: 1,468 om 

1,025,879). Hela antalet ankomna fartyg utgjorde 4,536 om 1,288,543 tons 

mot 4,731 om 1,289,775 år 1879. Bland de olika nationaliterna intager 

svenska handelsflottan nionde rummet, beträffande såväl antal som tontal, och 

den norska sjette rummet i fråga om antal och sjunde i fråga om tODtal. 

Medeldrägtigheten utgjorde för kustfarande 35.08 tons (33.35 tons år 

1879), för segelfartygen 207.56 tons (226.22 tons år 1879) och för ångfartygen 

713.85 tons (698.83 tons år 1879). För samtliga fartygen var medeldrägtigheten 

år 1880 284.72 tons mot 272.68 tons år 1879. 

Handelsförbindelsen mellan de Förenade rikena och konsulsdistriktet har 

under år 1880 varit hufvudsakligen af samma beskaffenhet som förut. Ingen 

förändring har inträdt derigenom att Messina upphört att vara frihamn ej heller 

genom upphäfvandet af tvångskurs på det italienska pappersmyntet, oaktadt 

man kunde hafva befarat någonting dylikt. 

Af svenskt trä egde under år 1880 ingen direkt införsel rum till Messina; 

jern och stål infördes via Hull med engelska ångbåtar. 

Med norsk fisk ankommo 20 fartyg innehafvande 133,159 vog mot 31 

fartyg med vog 193,585 år 1879. Häraf voro endast 11 laster om 68,154 

vog afsedda för Messina; priset höll sig mellan 7.25 —10 francs pr vog. 

Omsättningen af rundfisk var vid höstens början ganska liflig och till goda 

pris; under de första månaderna af innevarande år minskades åtgången till följd 

af de ovanligt billiga pris på andra lefnadsförnödenheter, hvilka åter berodde 

på den ovanligt rika skörden af bönor och spanmål. Härvarande fiskhandlande 

sålde af sina förråd till Neapel och Ancona så att förrådet nu är ganska 

obetydligt. 

Utförseln af hafssalt från Trapani och Augusta var år 1880 mindre än 

året derförut. Till Sverige afgingo 4 svenska fartyg om 1,542 tons, eller 1 

fartyg och 422 tons mindre än år 1879; till Norge 9 norska fartyg om 3,127 

tons, eller 3 fartyg och 946 tons mindre än år 1879. 

Året 1880 var i allmänhet mycket gynsamt för Sicilien, enär de flesta af 

öns produkter gåfvo rika skördar. I synnerhet gäller detta silke, spanmål, mandel, 

vin, och olivolja. Vin utfördes i stora qvantiteter och till höga pris till 

Frankrike. Skörden af apelsiner och citroner var äfven mycket gifvande, men 

qvaliteten ej så god enär frukten ej ville hålla sig. Detta gjorde att de produkter 

som vinnas af affall, såsom flyktiga oljor af skalen, koncentrerad saft o. 

dyl., förekommo i stor mängd och följaktligen föllo i pris. 

Industrien befinner sig fortfarande i ett föga utveckladt skick. 

Jernvägsnätet som skall utbreda sig öfver hela ön, går småningom sin fulländning 

till mötes. Flera af linierna äro redan färdiga, och man skall nu 

börja med den linie, som, gående långs öns nordkust, skall förena Messina och 

Palermo.

361 

Agiot på guld var: januari 12 1 /2 %, februari 12, mars 12'/4, april 9 S /4 

maj 9 2/3 juni 9 2 /3, juli 9 8 /4, augusti 10 9 /10, september 10 1/3, oktober 10 3 /4 

november 8 s /„ den 1 december 3 1 /, och den 31 december 2 l /10 %• 

Den officiella räntefoten var i Banea nazionale och i Banco di Sicilia 4 

%; utom bankerna är räntan snarare högre. 

Julius Klostermann. 

Hawaii. 

Honolulu den 1 april 1881. 

(Årsberättelse för I88O.) 

Till distriktet ankom två gånger under år 1880 1 svenskt fartyg om 137 

läster från Hongkong. Någon direkt handel mellan de Förenade rikena och de 

Hawajiska öarne har icke egt rum under året. 

Värdet af hela utförseln uppgick till 4,968,44-1 dollars mot 3,781,717 

dollars år 1879, utvisande en tillväxt af 30 %. 

Värdet af införseln uppgick till 4,183,429 dollars mot 3,742,978 dollars 

år 1879, utvisande en tillväxt af nära 12 %. 

Af socker utfördes år 1880 63,427,972 pounds mot 49,020,972 pounds 

år 1879, en tillväxt af öfver 29 %. 

Distriktets hamnar besöktes under året af 206 handelsfartyg om 134,616tons, 

mot 251 fartyg om 151,576 tons år 1879, och af 16 hvalfångare om 

4,951 tons mot 25 om 8,195 tons år 1879. 

Tack vare handelstraktaten med Förenta staterna har utförseln af hawajiska 

produkter stadigt tilltagit, oaktadt produktionen af socker, som är vår förnämsta 

handelsvara, år 1880 blef betydligt mindre än man trodde i början af året, 

hvilket berodde dels på svårigheten att få arbetare dels derpå, att några större 

fabriker icke blefvo färdiga i rätt tid. 

För att afhjelpa bristen på arbetare, hafva sedan december månad förlidet 

år åtskilliga fartyg hitfört tillsammans mer än 3,000 kineser, hvilka nästan 

allesammans blifvit anställda som plantagearbetare. Ett norskt fartyg hitförde 

i februari innevarande år 327 norska emigranter med 65 barn. 

Beklagligtvis hafva smittkopporna uppträdt här i staden, och hafva af omkring 

500 sedan februari månad insjuknade personer ungefär 30 % aflidit. 

Sjukdomen förekommer uteslutande på ön Oahu och bland den infödda befolkningen; 

endast några få hvita hafva angripits af sjukdomen. Alla de nyligen 

ankomna norska emigranterna hafva fått anställning pä de andra öarne, Maui 

och Hawaii, hvarest koppepidemien ännu ej uppträdt och dit den troligtvis ej 

heller kommer härifrån, ty inga resande tillåtas att färdas mellan de olika öarne. 

J. T. Hackfeld. 

Japan. 

Yokohama den 8 januari 1881. 


Endast 1 norskt fartyg, om 417 tons, besökte år 1880 hamnen. Det ankom 

i barlast och afgick med last. Intet svenskt fartyg ankom.

Stettin den 15 februari 1881. 

362 

Tyska riket. 


II*. 

De Förenade rikenas flaggor voro äfven sistlidet är starkt representerade 

härstädes; sålunda utgjorde antalet svenska fartyg, som år 1880 besökte distriktet 

: 

349 med en drägtighet af 71,436.43 registertons, mot 

360 » » » 87,583.46 » är 1879, 

och antalet norska fartyg: 

275 med en drägtighet af 77,464.47 registertons, mot 

251 » » B 65,561.53 B år 1879, 

hvilket för det sistförflutna året väl visar en förminskning af 11 svenska fartyg 

om 16,147.03 reg.-tons, men deremot en tillökning af 24 norska fartyg 

om 11,902.94 reg.-tons. 

Grunden till denna olikhet torde hufvudsakligen vara att söka i en förminskad 

spanmålsimport från Byssland, i hvilken den svenska ångbåtsflottan 

plägar starkt deltaga, samt i en i trots af tullförhöjningen tilltagande petroleumoch 

majsimport från Amerika, i hvilken den norska handelsflottan funnit en god 

sysselsättning. 

Den sveDska sjöfarten på distriktet år 1880 utgjordes som vanligt mest 

af ångfartyg. Sålunda ankommo till distriktet 231 svenska ångare med en 

sammanlagd drägtighet af 55,659.5 5 reg.-tons, hvarje resa räknad som ett fartyg; 

derutaf ankommo till Stettin allena från Sverige 5 och från utrikes orter 

131 ångfartyg, tillsammans 136, af hvilka 131 innehade last. Från Stettin 

afgingo till Sverige 24 och till utrikes orter 112, summa 136 ångare, af hvilka 

13 intagit last till Sverige och 36 till utrikes orter. Till Swinemttnde anlände 

78 svenska ångbåtar med huggen gatsten från Sverige. 

Ofvannämnda 231 resor verkstäldes af 54 särskilda ångfartyg om sammanlagdt 

14,328.06 reg.-tons, hvaraf ett gjorde 41 resor, ett 22, ett 16, ett 

11, ett 9, ett 8, två 7, två 6, ett 5, fem 4, tio 3, femton 2 och tretton hvardera 

1 resa. Jemfördt med de trenne föregående åren, besöktes distriktet: 

år 1879 af 288 svenska fartyg om 77,989.7 7 reg.-tons 

» 1878 » 123 » » » 26,461.52 » 

» 1877 » 127 » » » 33,925.84 » 

Den norska ångbåtsfarten på distriktet har, oaktadt vår minskade spanmålsimport 

från Ryssland, dock något tilltagit. 

Sålunda ankommo till distriktet: 

år 1880 77 norska ångfartyg om 18,791.81 reg.-tons 

» 1879 70 » » » 18,305.12 » 

» 1878 57 » » » 12,888.82 

1877 51 » 13,414.80 

* Rörande de Förenade rikenas sjöfart på konsulsdistriktet se öfversigren sid. 15.

363 

Förstnämnda 77 ångbåtsresor utfördes af 20 olika ångfartyg med en sammanräknad 

drägtighet af 5,090.69 reg.-tons. Till Stettin allena ankommo frän 

Norge 35 och från utrikes orter 34 norska ångare, tillsammans 69, som samtliga 

innehade last; till Wolgast anlände samtidigt 7 norska ångfartyg med 

spanmålslast. Från Stettin afgingo till Norge 11 och till utrikes hamnar 53, 

summa 69, derutaf voro 7 lastade till Norge och 29 till utrikes orter. Af 

ofvannämnda 77 resor utförde ett ångfartyg 13, två 11, ett 7, ett 5, tre 4, 

ett 3, fyra 2 resor och sju hvardera 1 resa. 

Deltagandet af de Förenade rikenas fartyg i härvarande import och export 

var, jemlikt konsulatets anteckningar, följande: 

Importen från Sverige till Stettin med 30 svenska fartyg om 2,734.03 

reg.-tons har utgjorts af 4,700 centn. hafre, 3,730 centn. råg, 360 centn. zink, 

6,000 centn. jern, 12,200 centn. jernmalm, 19,200 centn. huggen granit, 1,570 

centn. ek- och björkbark, 130 standard bräder och 11,800 centn. gods. Till 

Colberg ankommo 3 svenska fartyg med 3,260 centn. svensk hafre: till Stralsund 

5 med timmer, 90 tunn. tjära, 250 slipstenar och 246'/, tunna kalk; 

dessutom anlände från Sverige till Swinemiinde med 82 svenska fartyg om 

16,646 reg.-tons, af hvilka 78 voro ångfartygsresor utförda af trenne ångbåtar, 

520,800 centn. huggen granit och gatsten hufvudsakligen bestämd till Berlin, 

500 centn. tackjern, 27,000 kub.-meter bräder, 2,300 st. bjelkar och 18,000 

st. läkter. Den inseglade bruttofrakten utgjorde sammanräknadt härför 148,588 

riksmark. 

Exporten till Sverige från Stettin med 50 svenska fartyg om 6,044.70 

reg.-tons har bestått af 14,000 centn. socker, 37,000 centn. mjöl, 6,900 centn. 

kli, 3,000 centn. malt, 6,975 centn. potatis, 10,210 centn. rapskakor, 4,150 

centn. salt, 2,002 balloner salt- och svafvelsyra samt 36,550 centn. styckegods 

etc. Till Sverige utfördes från Colberg 1,500 centn. potatis, från Stralsund 

1 last hvete och från Wolgast med 8 svenska ångfartyg 49,600 centn. mjöl. 

Bruttofrakten var stipulerad i det hela till 65,739 Rm. 

I importen från Norge till Stettin deltogo 49 norska fartyg om 10,022.40 

reg.-tons; deraf anlände hit 28 fartyg med 29,500 tunn. sill och 4,100 tunn. 

tran, 9 med 60,500 centn. svafvelkis, 9 med 23,000 centn. feltspat och 3 

med 10,000 centn. div. gods. Vidare importerades från Norge: 

till Colberg med 5 norska fartyg 2.320 tunn. sill 

» Rugenwalde » 3 » » 1.931 » » 

» Stralsund » 1 » » 247 » i> 

» Wolgast » 6 » » 2,718 » » 

» StolpmUnde » 1 » » 503 » » 

Den förtjenta bruttofrakten utgjorde 127,105 Rm. 

Exporten till Norge med 7 norska fartyg om 1,348.60 reg.-tons från 

Stettin har bestått af 3,613 centn. korn och 16,800 centn. styckegods. Bruttofrakten 

var 11,541 Rm. 

I importen från utrikes orter till Stettin deltogo 168 svenska fartyg om 

40,050.21 reg.-tons: derutaf ankommo från Ryssland 120 fartyg, af hvilka 

118 voro ångare, och utlossade härstädes 694,910 centn. råg, 194,960 centn. 

hafre; vidare utlossades 2,523 tons kol, 9,062 centn. asfalt, 8,000 ceutn. svafvelkis, 

8,555 tunn. sill, 20,530 centn, fältspat, 10,650 barrels petroleum, 

63,970 centn. majs och 61,850 centn. styckegods; dessutom ankommo 8 fartyg 

med trälast. I Colberg lossade 12 svenska fartyg 2,257 tons kol och 

kokes, 1,600 centn. superfosfat och 3,747 st. sleepers; i Greifswald anlände 

4 med kol och kokes; i StolpmUnde 1 med kol; i Stralsund 9 med kol; i Swi-

364 

nemunde 4 med kol och kokes och i Wolgast 6 med 336 tons kol och 

29,615 centn. råg. Den fbrtjenta bruttofrakten var 699,509 Riksmark. 

Exporten till utrikes orter från Stettin med 60 svenska fartyg om 11,950 

reg. tons har utgjorts af 54,840 centn. potatis, 28,916 centn. spanmàl, 680 

tunn. cement, 85,600 centn. kalk- och gipssten, 887,000 st. murtegel och 

22,300 centn. styckegods; derjemte afgingo 8 svenska fartyg med trälast. 

Bruttofrakten uppgick till 127,819 Rm. 

I importen från utrikes orter till Stettin deltogo 171 norska fartyg om 

56,972.59 reg.-tons: af dessa ankommo från Nordamerika 101 fartyg (mot endast 

58 år 1879), nemligen: 60 med 165,838 fat petroleum, 29 med 376,430 

centn. majs, 7 med 18,868 fat hartz, 2 med 4,635 fat fett och 3 lastade med 

diverse gods; från Ryssland anlände 25 norska fartyg med 169,500 centn. 

råg och 4 med 17,600 centn. hafre samt från Skottland 18 norska fartyg 

med 21,190 tunn. sill; öfriga 23 fartyg innehade merendels styckegods. Till 

Colberg infördes med 3 norska fartyg från Newyork 8,000 centn. majs och 

från Königsberg 3,542 st. sleepers. Till Stralsund importerades med 11 norska 

fartyg cirka 5,000 fat petroleum, 1,900 tons kol och 2 laster linolja. I 

Swinemttnde lossade 2 norska fartyg 360 tons kokes, 110 tons kol och 4,064 

centn. råg samt till Wolgast anlände 17 norska fartyg med 1,576 tons kol, 4 

med 37,550 centn. majs, 7 med 44,320 centn. råg och 1 med 342 tons färgträ 

o. s. v. Bruttofrakten uppgick till 1,857,952 Bm. 

Exporten till utrikes orter med 104 norska fartyg om 30,893.09 reg.tons 

har bestått af 14,400 centn. spanmål, 18,800 centn. potatis, 10,317 

centn. sirup, 35,300 centn. kalk- och gipssten, 1,219,500 st. murtegel och 

54,200 centn. styckegods; 17 norska fartyg afgingo lastade med ungefär 4,350 

läster ek- och furutimmer, dessutom medtogo till Amerika returnerande norska 

fartyg 38,750 st. tomma petroleumfat, 7,920 st. gamla jern vägsskenor och 

73,000 centn. diverse gods. 

Riksmark. 

Bruttofrakten var härför stipulerad till 280,561 

De på distriktet fbrtjenta och stipulerade bruttofrakter utgjorde således: 

år 1880. år 1879. år 1878. 

för svenska fartyg 1,041,055 Rm. 1,202,957 Rm. 555,455 Rm. 

» norska » 2,277.649 » 1,616,084 » 1,430,400 » 

tillsammas 3,319,304 Rm. 2,819,041 Rm. 1,985,855 Rm. 

eller à parikurs 112.50= 2,950,492 Kr. 2,505,814 Kr. 1,765,204 Kr., 

alltså för år 1880 ett öfverskott mot föregående året af 444,678 kronor. 

De särskilda hamnarne vid vice konsulsstationerne inom distriktet besöktes 

år 1880 af följande antal fartyg: 


Colberg 16 om 2,247.85 reg.-tons 8 om 682.11 reg.-tons 

Greifswald 4 » 845.97 » — — 

Rugenwalde — — 3 » 112.36 » 

Stolpmunde 3 » 311.62 » 1 » 170.34 » 

Stralsund 15 » 2,165.91 » 12 » 2,370.69 » 

Swinemttnde 88 » 18,712.00 » 4 » 1,099.00 » 

Wolgast 11 » 2,521.37 » 23 » 4,545.75 » 

Af de fartyg, som sistlidet år besökte Stettin, hade de svenska 1,859 

och de norska 2,204 mans besättning. — Vid generalkonsulatet verkstäldes 

under årets lopp följande mönstringsexpeditioner, nemligen från 37 särskilda 

svenska fartyg:

365 

afmönstrade 62 sjömän 

anmälts rymde 2 » 

påmönstrade 82 » 146 sjömän 

och från 81 olika norska fartyg: 

afmönstrade eller afskrifne 270 sjömän 

anmälts rymde 2 » 

påmönstrade 217 » 489 » 

tillsammans 635 sjömän 

alltså 212 man mer än under år 1879. 

De mönstrade sjömännens nationalitet var: 

Med svenska fartyg. Med norska fartyg. 

Afmönstr. Påmönstr. Afmönstr. Påmönstr. 

Svenskar 223 man 48 man 4.8 man 52 man 75 man 

Norrmän 268 » 2 » 1 » 174 » 91 » 

Danskar 39 B 2 » 2 » 13 » 22 » 

Finnar 33 » 1 » 11 » 12 » 9 » 

Tyskar 57 » 6 » 20 B 15 » 16 » 

Div. landsmän 15» 5 » — » 6 » 4 » 

Summa 635 man 64 man 82 man 272 man 217 man 

Således hafva i det hela afmönstrats 336 man och påmönstrats 299. I 

månadshyra med segelfartyg betingades härstädes för styrmän 42 à 60 kr., timmermän 

44 à 56, kockar 45 à 52, matroser 36 à 42 och lättmatroser 28 

à 35 kronor. Enligt skeppares anmälan hafva under resa hit 1 sjöman från 

svenskt fartyg aflidit och 2 från norska fartyg fallit öfver bord och drunknat. 

På sjukhus härstädes hafva 3 svenskar och 12 norrmän enligt anmälan varit 

upptagne, af hvilka senare 1 aflidit, 1 ännu qvarligger och alla de öfrige tillfrisknat. 

Under fartygs uppehåll här i hamnen hafva 3 svenskar och 2 norrmän 

anmälts arresterade för förseelser i land, af hvilka förstnämnda 2 qvarhöllos 

vid fartj'gs afgang. Antalet uödstälde, som anhöllo om generalkonsulatets 

hjelp, utgjordes af 22 svenska och 15 norska undersåter, hvilka dels hemsändes 

dels erhöllo mindre understöd. 

Ett svenskt och 3 norska fartyg hafva härstädes ombytt befàlhafvare. I 

Swineniunde kondemnerades och försåldes 5 svenska fartyg om 790 reg.-tons 

och å ön Riigeus nordkust 1 svensk skonert om 88 reg.-tons. 

Enligt dagboksanteckningarne ingingo till konsulatet under sistlidet är 283 

bref och postförsändelser och expedierades 353 skrifvelser och korsband i embetsväg. 

Af sjögående fartyg besöktes Stettins hamn i det sistlidna året, som följer: 

1,603 ångare om 535,816 reg.-tons 

2,117 segelfartyg » 231,518 B 

summa 3,720 fartyg om 767,334 reg.-tons, deremot 

år 1879 3,125 » » 675,265 » 

alltså 595 fartyg och 92,069 reg.-tons mer än 

är 1879, då vår sjöfart äfven uppvisade en tillökning af 348 fartyg och 132,545 

reg.-tons mot år 1878. 

Ordnade efter nationaliteten befunno sig sistlidet år bland de sjögående fartygen 

:

366 

2,217 tyska, 635 engelska, 347 danska, 208 svenska, 196 norska, 84 

holländska, 22 ryska, 4 franska, 4 amerikanska, 1 belgiskt, 1 österrikiskt och 

1 grekiskt. Vår sjöfart öppnades för ångare den 7 och för segelfartyg den 

10 mars och slutades först efter årets utgång, den. 10 januari 1881. 

Det förflutna, året var för härvarande sjöfart i allmänhet mindre gyns&mt 

än året 1879. Frakterna fb'rblefvo alltjemt mycket tryckta, spanmålsimporten 

förminskades, äfven potatisexporten aftog betydligt; men deremot hade vi en 

utomordentligt stor införsel af majs och petroleum från Amerika. Kolfrakterna 

till Swinemönde och Stettin stälde sig i det förgångna i medeltal à 6 resp. 7 

£ per keel. För segelfartyg förefans härifrån något jemnare sysselsättning än 

förut; likväl måste många af här ankomna främmande fartyg afsegla i barlast 

till svenska östersjöhamnar. 

Härifrån afslötos följande frakter: 

I. Före den 1 maj. 

A. För ångare till: 

Hull 1 sh. 7 1/2 d. à 2 sh. 3 d. pr qtr hvete, 9 à 13 sh. 6 d. pr ton potatis. 

Leith 1 sh. 7 1/2 d. à 2 sh. 6 d. pr qtr hvete. 

London 2 sh. 1 1/2 d. à 2 sh. 6 d. pr qtr hvete, 10 sh. pr ton mjöl, 8 à 13 

sh. pr ton potatis. 

Cardiff, Newport 12 à 18 sh. pr ton potatis. 

Bristol 14 à 20 sh. pr ton potatis. 

Goale 10 à 15 sh. pr ton potatis. 

Amsterdam 16 fl. pr läst mjöl. 

Rotterdam 9 sh. pr ton mjöl. 

Honfleur 3 sh. pr qtr hvete. 

Till Stettin från: 

Libau 10 à 12, Reval 12 à 13, Riga 13 à 15 rm. pr 2,000 kil. råg. 

B. För segelfartyg till: 

Gloucester 17 à 18 sh. pr load ekplankstockar, 15 sh. pr load furu. 

Bristol 16 à 17 sh. pr load ekplankstockar, 14 sh. pr load furubjelkar. 

Grimsby 13 sh. pr load ekplankstockar, 10 sh. pr load furubjelkar. 

Tayport 10 sh. pr load ekplankstockar, 9 sh. pr load furubjelkar. 

Aberdeen 10 sh. 3 d. pr load furu. 

Montrose 10 sh. pr load furu. 

Wisbeach 15 sh. 6 d. pr load ekplankstockar, 12 sh. pr load furubjelkar. 

Chatam 10 sh. 3 d. pr load furubjelkar. 

Löwen 13 sh. pr load furuläkter. 

BrUgge 11 sh. pr load furubjelkar. 

Honfleur 30 frcs och 15 % pr läst ekstamändar. 

Cherbourg 14 frcs och 15 % pr läst ekbräder. 

Bordeaux 25 frcs och 15 % pr läst furuträ och läkter, 30 frcs in full pr 

1,000 kilo sirup. 

Diinkirchen 25 frcs in full pr 2,000 kilo sirup. 

Antwerpen 26 frcs in full pr 2,000 kilo sirup. 

Hull 13 sh. 6 d. à 14 sh. pr load ek, 10 à 10 sh. 6 d. pr load furu. 

West Hartlepool 11 à 11 sh. 6 d. pr load ek, 9 sh. pr load furu. 

London 16 sh, pr load ek, 12 sh. pr ton potatis. 

Barrow in Furness 13 sh. 6 d. pr load furu.

367 

Liverpool 16 sh. 6 d. pr load ek, 18 sh. pr ton olja, 

Newport 15 sh. pr load ek, 11 sh. pr load furu och 15 sh. pr ton olja. 

Cardiff 15 sh. pr ton potatis i säckar. 

Exeter, Plymouth 13 sh. pr ton potatis löst. 

Kolhamnar, Pirth of Forth 1 sh. 9 d. pr qtr hvete, 9 sh. pr load furu, 12 

sh. pr load ek. 

Stockton 1 sh. 9 d., Ipswich 2 sh. 2 d. pr qtr hvete. 

Berwich 2 sh. pr qtr hvete, Grangemouth 12 sh. pr ton olja. 

Mackduff 12 sh., Dundee 10 sh. 6 d. pr load furu. 

Franska kanalhamnarne 2 sh. 6 d. pr qtr hvete. 

Brttssel 2 sh. 9 d. pr qtr, Leer 8 rm. pr 1,000 kil. hvete.. 

Königsberg 20 pfg pr centn. kalksten. 

Libau 13 l /t nn. pr 1,000 st. murtegel. 

Petersburg 13'/j à 14 kop. pr centn. gipssten. 

Wasa 40 pfg pr centn. socker i kakor. 

Sundsvall 35 pfg pr centn. socker i fat och 20 pfg pr centn. salt. 

Gefle 30 pfg pr centn. socker i fat och 20 pfg pr centn. salt. 

Landskrona 75 pfg pr tunna cement. 

Odessa 21 sh. pr ton chamottsten. 

Newyork, Philadelphia 7 sh. 6 d. à 14 sh. pr ton jern och 9 d. pr tomt petroleumfat. 

II. Under sommaren till den 1 September. 

A. För ångfartyg till: 

Hull 1 sh. 6 d. à 2 sh. 3 d. pr qtr hvete, 8 à 10 sh. pr ton potatis. 

Leith 1 sh. 6 d. à 1 sh. 7 72 d. pr qtr hvete, 10 sh. pr ton potatis. 

London 6 d. à 1 sh. pr qtr hvete, 4 à 10 sh pr ton potatis, 6 à 10 sh. 

pr ton socker. 

Holland 2 sb. pr qtr hvete, 12 à 14 fl. pr läst mjöl. 

Cronstadt 8, Petersburg 13 kop. pr centn. gipssten. 

Libau 10 à 15 rm. pr 1,000 murtegel. 

Stockholm 25 pfg pr centn. mjöl, 35 pfg pr centn. socker. 

Till Stettin ab: 

Cronstadt 12 à 21 rm., Reval 10 à 18, Riga 12 à 16, Libau 7 à 15 rm. 

pr 2,000 kilo rag. 


Liverpool 16 à 16 sh. 6 d. pr load ek, 14 sh. pr load furu och 16 à 17 sh. 

pr ton olja. 

Bristol 16 sh. 6 d. pr load ek. 

Sunderland 10 à 11 sh. pr load ek. 

Grangemouth 8 à 9 sh. pr load ek, 9 à 10 sh. pr ton olja. 

Murray Firth 12 sh. pr load furu. 

Firth kolhamnar 1 sh. 6 d. à 1 sh. 7'/» d. pr qtr hvete. 

Bordeaux 25 à 30 fres, Vannes 32, Eu 26, allt med 15 % pr läst läkter. 

Brttssel 14 frcs pr load furubjelkar. 

St. Nazaire 25 frcs och 15 % pr last läkter. 

Rouen 13 à 14 frcs pr ton plankstockar. 

Duukirchen 24 à 26 frcs pr 2,000 kilo sirup.

368 

Leer 16 rni. pr 2 000 kilo hvete. 

Danska öhamnar 20 à 25 pfg pr kubf. stockar. 

Sydsvenska hamnar 22 1 /» a 25 pfg pr centn. salt. 

Gefle, Sundsvall, Hudiksvall 35 à 40 pfg pr centn. socker, 20 à 25 pfg pr 

centn. salt. 

Cronstadt 8, Petersburg 10 à 12 kop. pr centn. gipssten. 

Libau 12 à 14 rm. pr 1,000 st. murtegel. 

Gloucester 17 sh. 6 d. pr load ek, 14 sh. 6 d. pr load furu. 

Newport 14 sh. 6 d. à 15 sh. 6 d. pr load ek, 11 sh. 6 d. à 12 sh. 6 d. 

pr load furu. 

Grimsby 14 sh. pr load ek, 8 sh. pr load furu. 

Dundee 9 sh., Hull 9 sh. 6 d. pr load furu. 

Aberdeen 9 sh. 6 d. pr ton ben. 

Lianelly 12 sh. pr load furu. 

Bridgewater 11 sh. 9 d. pr load furu. 

Harlingen 6 1 /,» Your 7 1/2 rm P r kubf. ektimmer. 

West Hartlepool 10 à 11 sh. pr load ek. 

Karlskrona 27'/, pfg pr kubf. ek. 

Gent 15 frcs pr 1,016 kilo ek. 

Malmö 42 1 /, pfg pr centn. kli. 

Ahus 25 pfg pr centn. salt. 

Newyork 10 sh. à 12 sh. 6 d. pr ton jern, 9 d. pr tomt petroleumfat. 

Philadelphia 8 h 14 sh. pr ton jern, 9 d. pr tomt petroleumfat. 

Under hösten från den 1 September till sjöfartens slut. 

A. För ångare till: 

Hull 1 sh. 6 d. à 2 sh. pr qtr hvete, 8 à 10 sh. pr ton potatis. 

Leith 1 sh. I 1 /, d. à 1 sh. 9 d. pr qtr hvete. 

London 3 sh. 3 d. St 12 sh. 6 d, pr ton socker, 8 à 15 sh. pr ton potatis. 

Holland 9 à 11 sh. pr ton mjöl, 12 à 15 fl. pr läst mjöl. 

Stockholm 30 à 50 pfg pr centn. mjöl. 

Petersburg 30 à 55 pfg, Reval 40 à 55 pfg pr centn. korn. 

Köpenhamn 30 à 40 pfg pr centn. kli. 


Gloucester 17 sh. à 20 sh. 6 d. pr load ek, 13 sh. 6 d. pr ton olja. 

Newport 16 sh. b d. à 17 sh. pr load ek. 

Southampton 12 sh. 6 d. pr load furu. 

Grangemouth 9 sh. pr load furu, 8 sh. pr ton olja. 

West Hartlepool 11 à 12 sh., Sunderland 11 à 14 sh. pr load ek. 

Liverpool 12 à 14 sh. pr ton olja. 

Bordeaux 27 à 28, Rochefort 27 à 28, St. Nazaire 27 à 28 och Paimboeuf 

26 frcs, allt med 15 % pr läst läkter. 

Caen 27 1 /, frcs och 15 % pr läst stamändar. 

Löwen 13 sh. pr load furubjelkar. 

Leer 15, Bremen 15 rm. pr 2,000 kilo korn resp. mjöl. 

Libau 9 à 10 rm. pr 1,000 st. murtegel. 

Antwerpen 26 frcs pr 2,000 kilo sirup. 

Bristol 12 sh., Belfast 13 sh. pr ton olja. 

Exeter 9, London 8 à 9, Hull och Goole 8 sh. pr ton potatis. 

Hull 11 sh. pr load furu, 13 sh. pr load ek, aflast, våren.

369 

Kolhaumar 11 sh. 6 d., Grimsby 12 sh. 6 d. pr load ek, afsegling på våren. 

Kanalhamnar 10 sh. à 10 sh. 6 d. pr ton potatis. 

Rouen 15 à 16, Ostende 15 frcs pr ton stamändar. 

Ystad, Malmö 35 à 40 pfg pr centn. kli, 25 à 30 pfg pr centn. rapskakor. 

Danska öhamnar 37'/, à 75 pfg pr centn. kli, 25 à 40 pfg pr centn. rapskakor. 

Landskrona 55 pfg pr centn. kli. 

Helsingborg 40 pfg pr centn rapskakor. 

Slesvig-Holstein 35 à 45 pfg pr centn. kli, 40 pfg pr centn. potatis. 

Galveston 10 d. Newyork 8 à 9 d. pr tomt petroleumsfat. 

Philadelphia 7 sh. 6 d. à 8 sh. pr ton gamla jeruvägsskeuor, 6 à 7 d. pr 

tomt petroleumfat. 

Till Stettin från: 

Cronstadt 12 à 18 rm., Reval 16, Riga 15 à 16, Libau 10 à 18 rm. pr läst 

af 2,000 kilo råg. 

Burntislaud £ 7 à 9 pr keel kol. 

Af redare såväl som befälhafvare å de från Amerika med petroleum hit 

kommande fartyg fördes med rätta allmänt klagomål icke allenast öfver brist på 

lossningsplats, i det att dessa på hösten i större antal hit anländande fartyg merendels 

måste ligga ooh vänta i veckotal innan de komma i tur att förhala till 

lossningsplatsen för att lossa, utan äfven öfver de, till följd af i Kongl. Förordningen 

föreskrifna öppna luckor, petroleqmfartyg åliggande tullbevakningsonikostnader 

af dagligen 6 rm. från den dag fartyget anländer i Swinemunde 

ända tills det blir fullständigt utlossadt i Stettin. Då dessa bevakningsumgäl- 

Königsberg den 9 maj 1881. 

370 


De forenede Rigers Skibsfart pâ dette Distrikt i Året 1880 fremgår af 

fölgende Opstilling: 

Der ankom til Distriktet 

Svenske Fartöier: 

fra Sverige med Ladning 16 Fart. dr. 840 R. T. Fragt 5,570 Kr. 

» » » Ballast 18 » » 2,969 » 

» ndenr. Steder» Ladning 52 » » 9,126 » » 110,775 » 

» » » Ballast 28 > » 5,104 » 

114 Fart. dr. 18,039 R. T. Fragt 116,345 Kr. 

imod i 1879 158 » » 25,856 » » 125,810 » 

og i 1878 244 » » 40,998 » B 154,380 » 

deraf 

til Hovedstationen 33 Dampskibe dr. 7,129 Reg.-Tons 

» Vicekonsulsstationerne 11 » » 3,088 » 

imod i 1879 

44 Dampskibe dr. 10,217 Reg.-Tons 


og i 1878 131 » » 32,011 B 


fra Norge med Ladning 25 Fart. dr. 4,981 R. T. Fragt 44,740 Kr. 

» » Ballast 9 » » 2,870 » 

ndenr. Steder » Ladning 144 » » 29,036 » B 366,540 B 

» » » Ballast 38 » 9,653 » 

imod i 1879 



og i 


1878 311 » » 54,303 » » 620,055 B 

til Hovedstationen 31 Dampskibe dr. 9,624 Reg.-Tons 

» Vicekonsulsstationerne 6 » » 1,439 » 

imod i 1879 



og i 1878 77 » 21,722 » 

Der afgik fra Distriktet 

Svenske Fartöier: 

til Sverige med Ladning 21 Fart. dr. 2,266 R. T. Fragt 25,785 Kr. 

» B Ballast 12 2,912 » 

ndenr. Steder » Ladning 72 » 10,714 » 

> » » Ballast 7 1,673 

112 Fart. dr. 17,565 R. Tons

371 

imod i 1879 158 Fart. dr. 25.856 Reg.-ToDS 

og i 1878 246 » » 42,001 


fra Hovedstationen 33 Dampskibe dr. 7,129 Reg.-Tons 

» Vicekonsulsstationerne 9 » » 2,614 


imod i 1879 46 Dampskibe dr. 13,486 Reg.-Tons 

og i 1878 133 » » 33,014 


til Norge med Ladning 46 Fart. dr. 6,763 R. T. Fragt 79,605 Kr 

» » Ballast 12 » 3,693 » 

udenr. Steder Ladning 135 » » 31,716 » » 430,110 » 

» » » Ballast 22 » 4,300 » 

imod i 1879 



og i 


1878 309 » » 53,463 » B 595,680 » 

fra Hovedstationen 31 Dampskibe dr. 9,624 Reg.-Tons 

Vicekonsulsstationerne 7 » 1,571 » 

imod i 1879 



og i 1878 77 » 21,622 » 

i 

Der ankom til Pillau: 

1880 1,829 Fart. dr. 391,093 Reg.-Tons 

imod i 1879 

deraf var 

2,139 » 432,079 

i 1880 668 Dampskibe dr. 268,719 Reg.Tons 

imod i 1879 730 317,055 

Af de ankomne Fartöier var 

under Svensk Flag 102 Fartöier 

Norsk 153 

Tysk » 905 » 

Engelsk 340 

Dansk 223 » 

Hollandsk 99 

Belgisk 3 » 

Russisk 3 » 

» Amerikansk l » 

Af de ankomne Fartöier har 1,566 väret i Königsberg. 

i 

Der afgik fra Pillau: 

1880 1,788 Fart. dr. 394,279 Reg.-Tons 

imod i 1879 2,029 429,503 »

372 

deraf var 

i 1880 671 Dampskibe dr. 271,298 Reg.-Tons 

imod i 1879 727 » » 316,231 » 

Fragtberetning. Pragterne var hele Året igjennem såvel for Dampskibe 

som Seilskibe gjennemgående lave. För Skibsfartens Åbning mellem Pillau og 

Hull 

Königsberg betaltes ab Pillau for Dampskibe: 

1 sh. 6 d.—1 sh. 9 d. pr 500 ll. Hvede 

London 1 sh. 6 d.—2 sh. » » » 

Antwerpen 2 sh. 3 d.—2 sh. 6 d. » » » 

Rotterdam 2 sh. 3 d.—2 sh. 6 d. » » » 

Diinkirchen 2 sh. 9 d.—3 sh. » » » 

Havre, Rouen 3 sh. —3 sh. 3 d. » » » 

Trondhjem Rm 35—36 » 2,500 Kil. Rug 

östl. Norge s 30—32 » » » 

Fra Königsberg betaltes der i Löbet af Året for Dampskibe: 

London 

Hull ... 

Leith ... 

1 sh. 6 d.—2 sh. pr 500

373 

Kornberetning. I mine tvende sidste Årsberetninger har jeg påvist den 

Tilbagegang, som havde fundet Sted i den hervärende Kornhandel, og nu er 

jeg desvärre tvungen til at udtale mig endnu ugunstigere om det forlöbne Års 

Forretning. Kornhandelen har stillet sig så ugunstigt, at den vilde give Foranledning 

til de störste Bekymringer, hvis Årsagen ikke var at söge i Omstændigheder, 

som atter igjen lade sig forandre. Imedlertid er Fölgerne af denne 

Stilstand i Kornforretningen fölelig nok; her på Stedet handler det sig nemlig 

ikke blot om deres Interesser, som er direkte delaktige i denne Branche: 

Virkningerne går langt videre. Kornhandelen danner her Hovedstötten for det 

husholderiske Liv; den störste Del af Arbeiderne finder derved Beskjäftigelse 

og Underhold, og enhver beröres mere eller mindre deraf, når der i denne 

Branche indträder en så länge vedvarende og intensiv Tilbagegang, således som 

nu er Tilfaldet. Den, der har iagttaget denne Bys hurtige Opblomstring i 

de År, Kornhandelen tog et så rapid Opsving, vil også kunne indse de Fölger, 

som en pludselig Tilbagegang må forårsage på de hervarende kommercielle og 

husholderiske Forholde. 

Den hervärende Kornexport belöb sig i det sidste År til circa 4,456,000 

Cnt imod circa 8,186,000 Cnt i 1879 og circa 12,156,000 Cnt i 1878. En 

Sammenligning af disse Tal giver et frappant Billede over det Tilbageskridt, 

som den hervärende Kornhandel har gjort, og som man vistnok neppe havde 

anseet for mulig. En Beroligelse er det vistnok, at det hovedsagelig er den 

i de sidste to År dårlige Höst i Busland, som har virket så dårligt på den 

hervärende Handel. En bedre Höst vil også bringe bedre Tider. 

Hvad dea sidste Höst angår, er den i enkelte Dele af Provindsen faldt 

meget dårlig, i andre temmelig godt ud. Allerede om Hösten 1879 havde 

Vintersäden at lide under alleslags Gjenvordigheder; på Grund af stärk Törke 

blev den forhindret i Udviklingen, så at den ved Vinterens Indträdelse befandt 

sig i en svag Tilstand. Foråret og Sommeren 1880 var gunstige, og 

man havde Håb om, at den forårsagede Skade ved de indtrådte gunstige Forholde 

atter igjen vilde udlignes. Men nu indtrådte der fra Midten af Juli til 

Midten af August et nästen uafbrudt Rengveir med trykkende Luft, som bragte 

hele Hösten i Fare. Den netop i denne Periode stedfindende Rughöst er da 

også bleven meget beskadiget, i de sydlige Distrikter, hvor der blev hostet 

tidligere, nästen tilintetgjort. Også Hveden har der lidt meget betydeligt, 

medens den i de nordlige Egne af Provindsen kunde indbringes uden stor 

Skade. Byg, Havre, Vikker og Bönner gav et tilfredsstillende Resultat, men 

Erter, som også led meget ved Utöi, gav et mindre godt Udbytte. Potetes 

blev også hostet rigelig, men har denne Rodfrugt senere lidt meget ved Sygdom. 

Hö og Klöver gav et så stort Udbytte, som i mange År ikke har varet Tilfaldet. 

Kvaliteten af alle Kornsorter har lidt mere eller mindre ved Regnen. 

Rugen er for en stor Del udvoxet, Hveden også tildels og for det meste let i 

Vagten. Sommerkornet lader i Farve og Vägt meget tilovers at önske. 

I Almindelighed kan man betragte Hösten her i Provindsen som nogenlunde 

god, i flere begunstigede Egne er man sogar meget tilfreds med den. 

Derimod overstiger det ringe Udfald af Hösten i Rusland og Polen alle tidligere 

Befrygtninger, Misväxt forekommer jo hyppig i disse Lande, dog sjelden 

så vidt udbredt som i det forlöbne År. Et Land, som ifblge sin store Udsträkning 

underligger så forskjellige klimatiske Indflydelser, har naturligvis 

hvert År med Hensyn til Hösten at registrere forskjellige Resultater, men så 

langt tilbage man kan erindre, blev der dog altid indhostet et betydelig större 

Kvantum Korn til Export end Tilfaldet var i det forlöbne År. Vistnok var 

Forholdene tidligere anderledes. Gamle Forråd blev opbevarede årevis, og ved

374 

rentable Priser kom de da med en Gang for Dagen. Resultaterne af de forskjellige 

Års Höst lod sig derfor vanskelig feststille. Efteråt Jernbanerne har 

lettet Transporten, gjort den billigere og til enhver Tid forer Kornvarerne til 

Söstäderne, vinder man i denne Henseende et klarere Billede; nutildags medvirker 

også den Oinständighed, at der også i det forløbne År var Misväxt, og at 

der således ikke var gamle Forråd forhånden. Således lader det sig forklare, at 

der siden den sidste Höst kun er bragt meget lidet Korn fra det Indre til 

Afladningshavnene. Det Kvantum Hvede og Rug, som er bragt til de Russiske 

og Preussiske Ostersöhavne, er overordentlig lidet og vil heller ikke blive 

större indti! näste Höst. 

Pölgende Tal giver en Fremstilling af Omfanget af den hervärende Kornhandel 

i det forlöbne År. 

Fra Provindsen 

gaver: 

og fra Rusland-Polen ankom der ifölge Veieamtets Op 

fra Provindsen fra Rusland-Polen 

Hvede 28,288 Tonnen 11,391 Tonnen à 1,000 Kil. 

Rug 23,314 » 20,452 » » 

Byg 8,890 » 4,209 » » 

Havre 4,360 » 10,916 » » 

Boghvede 24 » 1,883 » » 

Erter 6,550 » 6,483 » » 

Bönner 2,632 » 888 » » 

Vikker 6,052 » 178 » » 

Linsäd 3,381 » 32,274 » » 

Hampsäd 14 » 1,369 » » 

Bips og Raps 2,857 » 7,300 » » 

Diverse 1,393 » 4,223 » » 

87,755 Tonnen 101,566 Tonnen à 1,000 Kil. 

189,321 Tonnen à 1,000 Kil. 

imod i 1879 122,589 Tonnen 276,878 Tonnen à 1,000 Kil. 

399,467 Tonnen à 1,000 Kil. 

Der blev afsendt: 

landvärts sövärts 

Hvede 3,733 Tonnen 48,837 Tonnen à 1,000 Kil. 

Rug 7,645 » 50,057 » » 

Byg 6,070 » 10,469 » » 

Havre 4,162 » 6,149 » » 

Boghvede 17 » 2,232 » » 

Erter 416 » 13,587 » » 

Bönner 54 ï> 3,795 » » 

Vikker 78 » 9,482 » » 

Linsäd 2,236 » 22,223 » » 

Hampsäd 1 » 454 » » 

Rips og Raps 1,898 » 12,752 » » 

Diverse 1,853 » 1,720 » » 

28,163 Tonnen 181,757 Tonnen à 1,000 Kil. 

209,920 Tonnen à 1,000 Kil. 

imod i 1879 23,769 Tonnen 342,182 Tonnen à 1,000 Kil. 

365,951 Tonnen à 1,000 Kil.

375 

Ifölge Kornmesternes Register afsendtes der 

i 1880 222,812 Tonnen à 1,000 Kil. 

imod i 1879 409,312 » » 

Ifölge Toldlisterne fordeler Exporten sig på de forskjellige Lande således: 

Amerika 20 Tonnen à 1,000 Kil. 

Belgien 14,709 » » 

Bremen 881 » » 

Danmark 2,438 » » 

Frankrig 22,926 » » 

Storbritanien 36,792 » » 

Hamburg 136 » » 

Holland 19,106 » » 

Lybeek 3,814 » » 

Tyske Toldforening (exkl. Lybeek) „ 49,589 » » 

Norge 19,315 » » 

Sverige 4,983 » » 

174,709 Tonnen à 1,000 Kil. 

Exporten af Kornvarer har således efter Indforeisen af den nye Toldtarif 

antaget en meget forandret Retning. Ved Tolden fordyres Kornvarerne, står således 

for det meste over den af Verdensmarkedet bestemte Pris og finder af denne 

Grund langt mindre Afsätning til Udlandet. En Sammenligning af Exporten i 

det forlöbne År med tidligere Ar beviser, i hvilken höi Grad Exporten har 

tiltaget til de Tyske Havne. Ved det uophörlig stigende Konsum i Tyskland 

mä man antage, at Tolden i Värdien af det indenlandske Korn alltid kommer 

more til Gjäldning, og at. således Afsätningen deraf til Udlandet i en tilsvarende 

Grad forringes. Por den hervärende Handel er dette ikke noget gunstigt 

Resultat, da man derved taber Konkurrencen med de udenlandske Markeder. 

Som det ved Indforeisen af Tolden også var at befrygte, går nu meget Korn 

fra Provindsen direkte til Tyskland og unddrages således den hervärende Handel. 

Da der i det forlöbne Ar kun kom lidet Korn fra Nabolandet, og det indenlandske 

hovedsagelig sendtes til Tyskland, kunde Omsätningen til Udlandet 

kun vare meget indskranket. Påfaldende liden var Exporten til England, med 

hvilket Land denne Plads i så lang Tid har stået i en så livlig Handelsforbindelse. 

I den förste Halvdel af Aret sendtes der endel Hvede, Rug og Havre 

til Frankrig; efter Hösten indskränkede Omsätningen derhen sig til Oljefrugter 

cg Vikker. Hvad Belgien og Holland angår, reducerer Afskibningen til disse 

Lande sig til et Minimum, når man tager Hensyn til, at en stor Del af det 

Kvantum, som står opfort i Toldlisterne, var bestemt for Tyskland. Ligeledes 

kunde Forretningen med de Skandinaviske Lande kun nå ett ringe Omfang, 

overalt måtte man her se, at de gamle Forbindelser forsynede sig andetsteds 

og således som altid er Tilfaldet vendte sig derhen, hvor rigelige Forråd var 

forhånden, fornemlig kom Amerika i Betragtning, som atter igjen kunde stille 

de Europäiske Markeder en så stor Höst til Forföining. 

Angående Prisbevägelserne for de forskjellige Kornsorter er fölgende at 

bemärke: 

Hvede. I Begyndelsen af Året betaltes Rm. 225—230 pr 1,000 Kil. for 

höibuntet og fin röd og Rm. 205 — 220 for buntet og röd; Priserne gik lidt 

^fter lidt ned til Rm. 195—212 for de förste og til Rm. 188—205 for de 

aidste Sorter. På dette Standpunkt holdt Priserne sig med små Forandringer

376 

indtil Slutningen af Oktober; fra dette Tidspunkt af fandt der atter igjen en 

Tilbagegang Sted af cirka 10 Km. 

Sug. På Grund af Mangel på Russiske Tilforseler fandt den störste Del 

af Omsätningen Sted i Preussiske Varer. I Vintermånederne stod Priserne i 

Bm. 165—168 for 120.26 ffi indenlandsk Bug, men gik de om Foråret ned. 

til Km. 160—163. Under den almindelige Forretningsflauhed i Sommermånederne 

gjorde Rugen den eneste Undtagelse, idet der fornemlig på Börserne i 

Berlin og Stettin på Grund af de nästen aldeles rommede Forjåd i Begyndelsen 

af Juni udviklede sig en livlig Efterspörgsel til rapid stigende Priser. 

Bugen steg da cirka 25 Bm. pr 1,000 Kil. Med Udlöbet af Juni ophörte 

Kjöbelysten og en väsentlig Tilbagegang i Priserna på den hervärende 

Börs vilde have varet en uundgåelig Fölge, hvis Forrådene ikke havde varet 

så ubetydelige. Den derpå under Indhöstningen 4 Uger vedholdende Begn, son 

tilfbiede den nye Växt stor Skade, gav Forretningen et nyt Opsving. Den nye- 

Bug var for det meste af en fugtig Beskaffenhed, Vagten var hovedsagelig 

112.18 "8, kun undtagelsesvis 120 ll. og derover. Da Hösten i de andre 

Provinser på Grund af Begnveiret tildels var dårligere end her, og fornemlig 

da de Bussiske Kjöbmänd ifölge den egne slette Höst ikke kunde efterkomme 

gine Forpligtelser på de forskjellige Börspladse, indtrådte der en, fornemlig fra. 

Terminborserne udgående betydelig Stigning i Priserne. De her på Stedet afsluttede 

Handeler til Rm.150—155 pr 1,000 Kil. for 120 S Bussisk Bug pr 

September—Oktober måtte nästen alle reguleres tilbage til stigende Priser indtil 

Bm. 190; loco Vare blev forbigående betalt med Em. 200, men holdt sig^ 

til Slutning i Bm. 190—195 for 119.20 18 Vare. Da Haussen i Berlin bröd 

sammen i November, indtrådte der her også en Tilbagegang i Priserne; de gik 

lidt ned til Bm. 175—185 for 114.20 % Bm. 186.90 for 124.26 ll. indenlandsk 

og Bm. 170—183 for Bussisk. Den störste Del af den hervärenda 

Export, som på Grund af de små Tilforseler kun kunde beväge sig inden beskedene 

Grändser, gik til Stettin. 

Byg. I den förste Halvdel af Året fandt der en vigende Tendens Sted 

for Maltvare, idet Priserne gik ned fra Bm. 140—155 til Bm. 135—148. 

Foderbyg holdt sig temmelig stationär på Bm. 125—135. Den nye Höst 

bragte heller intet nyt Liv i Forretningen; også denne Kornsort havde under 

Indhöstningen lidt ved Begn. De små Tilforseler var for det meste af fugtig 

Beskaffenhed og blev betalt med Bm. 140; de få Partier af fin Kvalitet 

opnåede Bm. 155—160 pr 1,000 Kil. 

Havre taber altid mere af Interesse for denne Plads, da de Bussiske Jernbaner, 

som i tidligere År bragte så betydlige Kvantiteter hertil, nu for störste 

Delen har länket Tilforselerne til Libau. De förste Tilförseler af den nye- 

Växt, hvis Udbytte stod langt tilbage for Forventningerne, blev betalte med 

Bm. 105; senere gik Priserne op til Bm. 125—145 pr 1000 Kil. 

Erter. Forretningen med Erter var atter igjen kun ubetydelig. Priserne 

for hvide Kogeerter holdt sig temmelig stationär i Bm. 155—160, for Fodererter 

i Bm. 145—150. 

Sild. 

indfort: 

Importen var större, end den har väret i mange År. Der blev 

1880. 1879. 1878. 1877. 1876. 

211,013 Tr. 159,590 Tr. 191,717 Tr. 161,182 Tr. 155,533 Tr. 

deraf Norsk Sild: 

1880. 1879. 1878. 1877. 1876. 

38,373 Tr. 90,045 Tr. 105,617 Tr. 100,288 Tr. 113,959 Tr.

377 

Medens således Importen af Norsk Sild i det forlöbne År var over 50,000 

Tr. mindre end i 1879, stiller Forholdet sig med den Skotske ganske anderledes, 

idet Importen af denne var eirca 95,000 Tr. större end Året forud. Af 

Hollandsk Sild ankom der ogsä circa 3,500 Tr. Til Rusland-Polen afsendtes 

der circa 96,000 Tr. imod circa 89,000 Tr. i 1879. Da Forrådene overalt 

var yderst reducerede og Tilforselerne vedholdende små, var Sildeforretningen 

i det förste Halvår meget indskränket. Man trådte ind i den nye Saison med 

fuldständig rommede Lagere. Tilföreelerne i Hostmånederne var meget store, 

for det meste af Skotsk Sild, men på Grund af den tilbagegående Konjunktur 

i Priserne har Fortjenesten vistnok varet meget beskeden. 

Norsk Fedsild. Beholdningerne i Begyndelsen af Aret belöb sig til circa 

19,500 Tr. Tilforselerne udeblev i den förste Tid nästen ganske, så at Priserne 

holdt sig på et höit Standpunkt. Da Tilforselerne også om Foråret efter 

Skibsfartens Åbning var meget små, blev Forrådene i Mai og Juni ganske 

rommede. Pä Grund af den ugunstige Sommerfangst var Tilforselerne af den 

nye Fedsild også meget små. De förste Partier indtraf i Juli, og uagtet den 

underordnede Kvalitet, blev de dog höit betalte. Også hele Hösten igjennem 

holdt Priserne sig uforholdsmässig höit, og var det derfor kun liden Efterspörgsel 

efter Fedsild. Först da den uventede Fangst fandt Sted i Eidsfjorden i 

Månederne November og December gik Priserne betydelig ned og stillede sig 

mere i Forhold til de billige Noteringer for Skotsk Sild. 

den mådelige Beholdning af 11,543 Tr. 

Året sluttede med 

Skotsk Vestkyst Matjes Sild. De förste Tilforseler indtraf allerede i Midten 

af Mai, men Kvaliteten var som sädvanlig på denne Årstid ikke tilfredsstillende, 

derimod var der blandt Juni—Juli Tilforselerne sjelden smukke Partier 

af udmärket Kvalitet. De fineste Varer opnåede höie Priser, men affaldende 

eller små, stärkt saltet Fisk måtte sälges betydelig billigere. På Grund af den 

store Mangel på Sild fandt selv denne Sort bedre Afsätning end ellers. 

Skotsk Östkystsild. I Begyndelsen af Året lagrede her circa 16,600 Tr., 

hvilke for störste Delen blev solgte indtil Foråret til uforandrede höie Priser. 

De förste Tilforseler af den nye ustemplede Vare indtraf i Juli. Da Lagrene 

var aldeles rommede, var der i Månederne August, September og Oktober en 

meget stor Omsätning. Til Provindsen fandt ligeledes Skotsk Sild stor Afsätning, 

da den var billig i Forhold til den Norske Sild. De förste Tilforseler 

af crownbranded Sild indtraf allerede i Begyndelsen af August. Over Kvaliteten 

af den med Regjeringsstempel forsynede Sild blev der klaget meget. Beholdningerne 

ved Årets Slutning udgjorde 54,215 Tr., et for denne Plads stort 

Kvantum; på Grund af de billige Priser er det dog Udsigt forhånden til at 

Lageret vil römmes i Löbet af Vinteren. 

Hollandsk Sild, hvoraf der allerede om Foråret blev importeret nogle Partier, 

blev kjöbt som Ersats for den dyrere Fedsild. Ved Årets Slutning lagrede 

her 799 Tr. — Fra Emden indtraf om Sommeren 300 Tr. Tysk Sild, 

som på Grund af den herskende Knaphed opnåede uforholdsmässig höie Priser. 

— Af Islandsk Sild indtraf der nogle få Prövetönder; denne Sild egner sig 

dog ikke for dette Marked. 

Prisbevägelserne for de forskjellige Sorter Sild var fblgende: 

Norsk Fedsild. I Begyndelsen af Året betaltes der for stor Kjöbmandssild 

Rm. 38--39, små Kjöbmandssild Rm. 30—32, stor Middelssild Rm. 28 

—30, små Middelssild Rm. 12 — 17. Om Foråret var Noteringerne for stor 

Kjöbmandssild Rm. 38—40, små Kjöbmandssild Rm. 33 — 34, stor Middelssild 

Rm. 31—32, små Middelssild Rm. 12—14. De förste Tilforseler i Juli af 

den nye Fedsild opnåede Rm. 37—42 for Kjöbmandssild, Rm. 27 — 32 for

378 

Middelssild og Km. 18 for Kristianiasild. Om Hosten betaltes der for stor 

Kjöbmandssild Rm. 36—39, små Kjöbmandssild Rm. 30—36, stor Middelssild 

Rm. 24—30, Middelssild Rm. 18—26, Kristianiasild Rm. 13—16, disse Prirer 

gik i Slutningen af Aret ned til Rm. 24—30 for stor Kjöbmandssild, Rm. 

21—26 for små Kjöbmandssild, Rm. 18—20 for Middelssild, Rm. 14—18 

for små Middelssild, Rm. 8—12 for Brisling. Alt pr ufortoldet Tönde for 

hele Skibsladninger. 

Skotsk Vestkyst Matjes Sild. Priserne varierede efter Kvaliteten mellem 

Rm. 25—80 pr. Tönde fortoldet. 

Skotsk Östkystsild. Salgspriserne var i Bsgyndelsen af Året Rm. 54 for 

crownbranded full, Rm. 38 crownbranded matties og mixed, Rm. 39 crownbranded 

spent, Rm. 24 tornbellies pr ufortd Tönde. Om Foråret blev Resten af 

crownbranded full solgt for Rm. 42—48. De förste Tilforseler af den friske 

ustemplede Sild opnåede i Juli Rm. 30—36 for full, 22—28 for matties og 

Rm. 17—18 for ringere matties. Stemplet Sild betaltes i August med Rm. 

39—40 for crownbranded full, Rm. 29 for matties. I Löbet af September 

sank Priserne, og betaltes der Rm. 30—33 for crownbranded full, Rm. 22— 

24 for matties, Rm. 24 for mixed, Rm. 26—27 for spent, Rm. 10—15 for tornbellies, 

Rm. 30—32 for gode ustemplede full, Rm. 20 for gode ustemplede 

matties, ringere Kvalitet betydlig billigere. Forbigående steg Priserne i Slutningen 

af Oktober 1—2 Rm., og sluttede Aret med fölgende Priser: crownbranded 

full Rm. 30—33, matties Rm. 21—25, mixed Rm. 23—25, spent 

Rm. 25—27, tornbellies Rm. 12—16, ustemplet full Rm. 18—28, matties 

Rm. 15—20 pr ufortd Tönde. 

Hollandsk Sild. Om Foråret opnåede fullsild Rm. 39—42; om Hösten 

veg Priserne for denne Sort fra Rm. 32—36 ned til Rm. 30—35, små full 

og spent fra Rm. 25 — 27 ned til Rm. 23—24 pr ufortd Tönde. 

Nünberg den 19 mars 1881. 


J.O.Arntzen. 

Handeln och industrien inom konsulsdistriktet hafva under det förflutna året 

i allmänhet ej undergått några vigtiga förändringar, och får jag derfor i det 

följande endast i korthet omnämna de grenar, hvilka mer eller mindre gynsamt 

utvecklat sig. 

Niirnberger kram. Affärerna gingo under de 3 senaste månaderna ganska 

bra. Exporten till Nordamerikas Förenta Stater från härvarande amerikanska 

konsulatets distrikt var fråu 1 okt. 1879 till 30 sept. 1880 lika stor, som 

begge föregående åren tillsammans. 

För Mexiko, Södra Amerika och Vestindien voro våra fabriker mycket 

sysselsatta, hvaremot handeln på Levanten genom de ogynsamma politiska och 

financiella förhållandena haft mycket att lida. Ostindien, annars en betydande 

afsättningsort för vår industris alster, har ännu icke hemtat sig från de mångåriga 

dåliga skördarne, och i China var den goda afsättningen endast öfvergående; 

i Japan afstannade densamma helt och hållet till följd af de dåliga förhållandena 

med dervarande papperspengar. Öfriga länder hålla sig inom de

379 

vanliga gränserna, men förminskas vinsten betydligt genom den mångsidiga konkurrensen. 

Leksaksfabrikerna hade mycket arbete och har den forna klagan öfver försent 

ankomna beställningar mindre ofta upprepats, hvarför det synes som beställarne 

genom lidna skador blifvit klokare. 

Blyertspennsfabrikationen häller sig pä sin forna ståndpunkt. 

Metachromatypiebilder. Denna artikel har oaktadt stark konkurrens att 

glädja sig ät en god afsättning och är en lönande näringsgren för ett stort antal 

arbetare. 

Fabrikationen af metalltråd går fortfarande tillbaka och har den nya tulltarifen 

ej förskaffat denna för Nurnberg och omgifning sä vigtiga industrigren 

några fördelar. 

Densamma skulle icke allenast vara skyddad utan äfven gä betydligt framåt, 

om utlandet höll jemna steg med sina tullsatser, nu deremot äro de senare i t. ex. 

Frankrike, Österrike och Ryssland så höga att en utförsel till dessa länder är 

omöjlig under det att desamma till följd af den för dem gyusamma tyska tulltarifen 

kunna konkurrera med oss i Tyskland. 

I betraktande häraf synes vara önskligt att, då Tyskland och Frankrike 

hvad råmateriel beträffar stå på lika ståndpunkt, t. ex. tullen för införseln af 

pläterad tråd till Frankrike, som nu utgör 100 Frcs pr 100 kil. nedsattes på 

en liknande sats med den i Tyskland varande, nämligen 28 Mark pr 100 kil. 

Brons-, 

selsatta. 

bladmetall-, färg- och kemiska fabrikerna hafva varit väl sys 

Tillverkningen 

minskade behofvet. 

af jernvägsvagnar är fortfarande obetydlig, till följd af det 

Pà spegelglasfabrikationen har den nya tulltarifen ej utöfvat något inflytande. 

Exporten till Amerika var med tryckta noteringar ganska liflig, hvareniot 

en afsättning inom landet till följd af stark konkurrens endast kunde 

åstadkommas med priser, hvilka knappast lemnade fabrikanterna den ringaste 

vinst. 

Handeln med kolonialvaror var temligen flau; konsumtionen är i allmänhet 

i aftagande och den städse växande konkurrensen förminskar betydligt detaljisternas 

vinst. Ett undantag gör behofvet för pepparkaksfabrikerna, hvilket 

oupphörligt är i tilltagande så att en del sådana etablissement till och med måste 

utvidgas. 

Tillverkningen af mousserande viner har till följd af de nya tullsatserna 

gått betydligt framåt och försändes numera häraf till platser, hvilka förr uteslutande 

betjenade sig af de franska vinerna. 

Genom tullens höjning och ansenlig beskattning har tobaks och cigarrfabrikationen 

synbarligen lidit, då konsumen aftagit och konsumenten föredrager, 

att till fordna priser söka en dålig tobak eller sämre cigarrer, framför att betala 

sina förra sorter dyrare. Fabrikanterna klaga redan nu öfver försvårad afsättning, 

huru mycket mera då de komma i det läge, att de måste låta sina 

afnämare helt och hållet känna tyngden, så väl af tullen, som förhöjningen å 

skatterna, hvartill de ännu icke varit nödsakade, i anseende till större inköp 

til] fordna satser. 

Svårigheten vid försäljningen af produkten i förening med de nya tullsatserna 

och skatterna betinga äfven ett större kapital och kunna för många fabrikanter, 

hvilka endast hafva att förfoga öfver mindre tillgångar, till och med 

ifrågasätta deras affärers fortbestående. 

Humlehandeln har under den senaste saisonen gestaltat sig helt och hållet 

olika mot föregående år.

380 

Då man i anseende till den rikliga skörden, såväl kontinentens som Englands 

och Amerikas, väntade låga priser och en obetydlig export, var i början 

efterfrågan ringa och noteringarne låga. På en gång inträdde likväl ett omslag, 

exportörerna begynte inköpa stora qvantiteter och blefvo isynnerhet de 

finare qvaliteterna allt sällsyntare. 

Medel- och underordnade sorter stego äfven i pris och stora qvantiteter inköptes 

häraf, så att nu mera obetydliga förråder återstå. 

Man kan i allmänhet antaga att noteringarne sedan i höstas stigit 60 à 

70 Mark pr 50 kil. och stälde priserna sig på 50 till 180 Mark pr 50 kil. 

Exporten från 1 sept, till 1 mars kan beräknas till 7,984,700 kil. 

Maltförbrukningen och den härmed sammanhängande öltillverkningen visa 

en ständig stigning. 

Den kommunala maltafgiften ej att förvexla med maltskatten, som 1879 

höjdes till 6 Mark pr hektoliter, utgjorde 

år 1879 för 213,347.1 hektoliter 268,751.06 mark 

» 1880 » 215,260.8 » 277,648.84 » 

Häraf återbetaltes likväl till bryggarne för exporteradt öl : 

år 1879 för 186,954.6 hektoliter 84,129.59 mark 

» 1880 » 208,539.4 » 93,842.74 » 

Afgiften för infördt öl utgjorde: 

är 1879 för 56,034.9 hektoliter 38,285.94 mark 

» 1880 » 56,640.8 » 38,554.14 » 

Förbrukningen af malt har sedan 1867, således under 14 år, stigit med 63 

% och ölexporten under samma tid 174 %. 

Om man antager att af 100 liter malt 210 liter öl vinnas, så utgjorde 

ölproduktionen under förra året 452,048 hektoliter och consumtionen 300,149 

hektoliter eller 300.8 liter pr hufvud. 

Att staden Nurnberg fortfarande går framåt torde den omständigheten bäst 

utvisa att staden mer och mer utvidgas och folkmängden hvarje år tilltager. 

År 1875 utgjorde den senare 91,019 själar och vid den 1 dec. 1880 gjorda 

folkräkningen 99,789 själar. 

Om öfriga delar af konungariket Bayern är det mig ej möjligt denna gång 

lemna några upplysningar, dä statistiska berättelser häröfver tills dato fela, men 

skall jag ej underläta, så snart sådana kunna erhållas, meddela hvad som är af 

vigt. 

Skörden utföll förra året inom Bayern mycket riklig med undantag af hö 

och vin och visade isynnerhet de olika sädesslagen en glädjande tillökning. 

Medelskörden pr hektar var för Hvete 1,365 kil., Råg 1,170 kil., Korn 

1,410 kil., Hafre 1,250 kil., Potatis 9,650 kil. 

Humleskörden var äfven vida gynsammare än föregående år och gaf pr 

hektar 470 kil. mot 345 kil. pro 1879. 

Producenterna hade likväl ringa nytta häraf då priserna i början voro ytterst 

låga; dessa senare hafva först sedan större delen af skörden redan var i 

handlarnes händer, dä man erfor att den kontinentala afkastningen blifvit för 

högt uppskattad och att exporten från Amerika till England ej tagit den utsträckning 

man väntat, betydligt stigit, hvarigenom den ansenliga vinsten menadels 

stannade hos handlarne. 

Den tobak som skördats var af mycket god beskaffenhet och erhöll man 

pr hektar 1,495 kil. således 140 kil. mer än 1879.

381 

Vinskörden var 1880 icke alls tillfredsställande. Visserligen var qvaliteten 

i förhållande till det mycket dåliga förra ârel något bättre, men qvantiteten 

sjönk till 5.7 hektoliter pr hektar således 4 hektoliter mindre än 1879 och 

i medeltal 14 mindre än åren 1871 till 1879. 

Till följd af den starka kölden under vintern 1879—80 blefvo många 

vinstockar förstörda och torde man derföre äfven för detta år ej kunna påräkna 

någon god afkastning, hvarfore vinodlingarnes läge kan betecknas såsom 

temligen tröstlös. 

Foderskörden var mindre gynsam än år 1879 i anseende till de oupphörliga 

hagelskurarne, hvilka anstälde stor förödelse på ängarne. 

Bernhard Lang. 

Hamburg den 17 juni 1881. 

(Skrifvelse till Kommepskollegium). 

Det siden en Bække af Aar svævende Spörgsmaal om hvorvidt Hamburg 

bör opgive sin Særstilling udenfor det tyske Toldgebeet er nu besvaret med 

den Hamburgske Legislaturs (»BiirgerBchafts») i Natten imellem den 15 och 

16 denDes fattede Beslutning, hvorved en imellem Rigskantslerens af ham befuldmægtigede 

Stedfortrædere og Senatets Kommissærer den 25de f. M. afsluttet 

Overenskomst aDgaaende Modaliteterne for Tilslutningen til bemeldte 

öebeet blev antaget med en Majoritet af 106 mod 46 Stemmer. Saasnart som 

Senatet og Rigskantsleren have givet sit formelle Samtyke — vil den blive 

forelagt Forbundsraadet i Berlin ; og naar saa dette har fra sin Side bifaldt 

samme, vil Senatet henvende sig til denne Rigsautoritet med et i Overensstemmelse 

med Rigsforfatningens \ 34 affattet Andragende. I denne Grundlovbestemmelse 

blev det nemlig som bekjendt lovet Hansestæderne Hamburg og Bremen, 

at de med til Oiemedet passende Distrikter skulde som Frihavne forblive 

udenfor Toldgrændsen, indtil de selv begjære at blive indsluttede inden samme. 

Ifölge den saaledes trufne Aftale er Hamburg beredt til efter den 1ste 

October 1888, paa en af Forbundsraadet nærmere bestemmendes Dag med sit 

Territorium at indgaa under Rigets Toldlove, dog saaledes at der — overensstemmende 

med hvad der i min Aarsberetning for 1880 betegnedes som det 

sandsynlige Resultat af den stedfindende Meningsbrydning — undtages en umiddelbart 

til Staden grændsende Deel af Elben med Havne- og Kaiandlæggene 

ved samme samt en Deel af de til dem stödende Gader og Huuskomplexer saavelsom 

af de ligeover for Staden liggende Elböer, indbefattet Steinwärder. Indenfor 

dette saaledes fremdeles vedblivende Frihavndistrikt — hvis Udstrækning 

for endeel bliver afhængig af nærmere afgivendes Bestemmelse fra Hamburgs 

Side — skulle Skibe og Varer kunne bevæge sig fri for enhver Toldkontrol; 

ligesom det der skal være uden Indskrænkning tilladt at anlægge Etablissementer 

for den större Industri. Desuden er det bestemt, at uagtet de for Export arbeidende 

Etablissementer, som ville toldfrit bearbeide udenlandske Stoffe, for 

Fremtiden ville være anviste paa det Dye Frihavnsgebeet, skal dog, for saavidt 

som de paa Grund af sine Bygningers Omfang ikke vel kunne forlægges inden 

Frihavnsgebetet, forskjellige Lettelser blive dem tilstaaede, for at Fortsættelsen 

af deres Fabrikation og deres Evne til at konkurrere i Udlandet kan blive dem 

forbeholdt for et længere Tidsrum (navnlig 12 Aar efter Tilslutningen), Som 

saadanne Indretninger inden det fremtidige Toldgebeet nævnes tre Spritrektifikationsanstalter 

og to Kornbrænderier, samt nogle Riismöller, Smultrafinerier, Ex-

382 

pprtslagterier, Rörsukkerraffinadcrier og Skibsværfter; dog opnaaedes ikke bestemte 

Tilsagen om hvori Lettelserne skulle komme til at bestaa, medens det vil henhöre 

under Fprbundsraadets forfatningsmæssige Ret nærmere at give Regler desangaaende. 

Det er ogsaa lovet, at der vil blive givet særegne Bestemmelser til Lettelse 

og Simplificering af Toldbehandlingen overhovedet, saalcdes at kun de i 

fiskaHsk Interesse absolut fornödne Indskrænkninger og Formaliteter komme til 

at finde Sted, og det muligst« Hensyn bliver at tage til de lokale Forholde; forsaavidt 

som Toldlovgivningen skulde befindes at være til Hinder derfor, vil der 

blive forelagt vedkommende Myndighed Forslag til Forandring af samme. Toldforvaltningen 

selv inden det Hamburgske Stadsgebeet skal — med visse Undtagelser 

— overdrages til Hamburgsk Ovrighed og Hamburgske Embetsmænd. 

Senatet skal med muligste Hurtighed lade udfore de talrige for Tilslutningens 

Istandbringelse fornödne Bygningsforetagender og Indretninger; og det tyske 

Rige vil til Omkostningerne ved Anlæggene, saavelsom ved de fornödne Expropriationer 

bidrage Halvdelen, dog ikke udover et Maximum af 40 Millioner 

Mark at betales gjennem et Tidsrum af 10 Aar i ligestore aarlige Rater. Blandt 

disse Arbeider an föres Anbringelsen af en Vandvei af tilstrækkelig Bredde og 

Dybde igjennem Staden, inden det nye Toldgebeet, til Forbindelse, ogsaa ved 

Ebbetid, imellem Oberelbe og Nederelbe, Omforming af de bestaaende Havneanlæg 

ved den höire Elbstrand, deri indbefattet Istandbringelsen af nye Kaier 

og Pakhuse, ligeledes Tilveiebringelse af nye Havnanlæg med Jernbanespor ved 

den venstre Elbstrand til Erstatning for de paa forskjellige Punkter, bortfaldende 

Liggepladse for Skibe. Noget Bestemt om hvad det hele vil koste veed 

man ikke; at 80 Millioner Mark langt fra ikke vil strække til er almindelig 

antaget, ogsaa af Senatet; og dertil kommer den voldsomme Forrykkelse i 

mange Grundeieres Forholde, fornemmelig deres som eie Pakhuse udenfor det 

fremtidige Frihavnsgebeet, samt de uberegnelige Udgifter og det store Næringstab, 

som kan ventes at ville opstaa af at en tæt bebygget om end liden Del 

af Byen maa evakueres og raseres for at kunne höre til den nye Frihavn. 

Aliene den nysnævnte Vandvei igjennem Byen er, uagtet endeel af de allerede 

forhaanden værende Kanaler (Fieeter) skulle benyttes til dens Istandbringelse, 

i det ene af de opgjorte forelöbige Projekter anslaaet at ville med tilhörende 

Broer samt Expropriationer koste omtrent- 34 Millioner Mark. Det omhandlede 

Tilskud) fra Riget vil selvfölgelig blive at forelægge den tyske Riksdag 

til Bevilgelse; denne Forsamling blev just oplöst samme Aften, som den Hamburgske 

Legislatur fattede sin Beslutning, og dette Punkt kan saaledcs ikke 

ventes afgjort forend til Vinteren eller næste Foraar, altsaa efter de forestaaende 

nye Riksdagsvalg. Det er forövrigt bestemt, at hvis Riksdagens Samtykke 

först erhverves et Aar senere — altsaa i 1883 — vil ligeledes Tidspunkten 

for Tilslutningen udsættes et Aar. 

Det blev ogsaa överenskommet, at Rigsforfatningcns § 34 skal beholde sin 

Gyldighed for det fremtidige Frihavnterrains Vedkommende, saaledes at Berettigelsen 

til dette hverken maa indskrænkes eller ophæves uden Hamburgs Samtykke. 

Det er vistnok kommet mange overraskende, at en Overenskomst som den 

her skitserede har kunnet blive antaget med en saa betydelig Majoritet som 

oven anfört, da man dog i Almindelighed var tilfreds med det hidtil Bestaaende, 

medens man derhos meente i Riggforfatningens § 34 at have tilstrækkelig Garanti 

for at kunne beholde det. Det blev ogsaa antaget, at Hansestædernes 

Særstilling, langt fra at være til Skade for Landet i det hele, tvertimod gavnede 

samme, idet den holdt forskjellige Forretningsgrene inden Tyskland, hvilke, 

naar disse Stæder kom ind under Toldlovgivningens indskrænkende Bestemmelser, 

vilde kunne blive nödte til at udvandre og söge hen til de konkurrerende

383 

Havne i Nederlandene, Belgien og andre Lande. Inden Riget havde imidlertid 

med stedse voxende Styrke den Tanke uddannet sig, at den politiske Eenhed 

bör före til Enhed ogsaa i Toldvæsen, og dertil kom, at forskjellige store Interessekredse 

troede sig berörte af Spörgsmaalet. Saaledes var man inden den 

mægtige Spiritus producerende Godseierklasse — saaledes som ogsaa i min seneste 

Aarsberetning forklaret — meget almindeligen kommet til den Anskuelse, 

at de Hamburgske Spritfabrikers Toldfrihed i nogen Grad spærrede Veien for 

Udforselen af den indenlandske Vare; medens der hos en Mængde Storindustrielle, 

Uldfabrikanter og andre, formente, at Hamburgs Exportörer ikke toge tilstrækkeligt 

Hensyn til deres Produkter, samt at Forbedring i denne Henseende 

kunde ventes naar det kom ind i Toldforeningen. Ligeledes klagedes hyppigen 

over at man her i Toldfriheden havde alt for stor Opmuntring til at forbruge 

fremmede istedetfor tyske Stoffe. 

I Rigsforfatningens § 34, og navnlig i selve den til Hansestædernes Beskyttelse 

givne Bestemmelses Ordlyd, har man fundet et Argument imod dem, 

idet man nemlig paastaar, at deri ligger en Forudsætning om, at de efter nogen 

Tid til at omraade og forberede sig skulde indmælde sig i Toldforbundet. 

Som bekjendt har Rigskantsleren, som ikke fandt det Bestaaende vel stemmende 

med det antagne Beskyttelsesystem og med forskjellige dermed sammenhængende 

Planer, taget Parti mod Særstillingen og grebet Sagen an med den 

ham ejendommelige Energie, idet han vistnok anseer Hansestædernes Optagelse 

i Toldforbundet som horende til hans historiske Opgave, Tysklands Eenhed og 

Storhed. Med- denne eminente Kraft har man ikke antaget at kunne kjæmpe 

med Haab om Held; allerede den af Forbundsraadet afgivne Beslutning om at 

Nedre Elben skulde indlemmes i Toldgebetet erindrede tilstrækkelig om den 

grundlige Forskjel imellem Fortid og Nutid, som indtraadte siden begge Elbkysterne 

nedenfor Hamburg, ikke mindre end alt Land hvoraf den Hamburgske 

Stat selv omsluttes, ophörte at være i forskjellige Magters Besiddelse, for at 

overgaa i Preussens alene. Man indsaa, hvad Fölgen kunde blive, naar Fartöierne 

paa Veien herop have at passere en Flodstrækning der ikke længer er 

fri men danner en Deel af Toldgebetet. I Virkeligheden blev Spörgsmaalet 

hvad der vilde være tungest at bære, enten Tilslutningen eller de mangeartede 

Pressioner, imod hvilke man ikke kunde forsvare sig. Hvad det Ene vilde 

medföre, kunde til nogen Grad oversees, det andet slet ikke, uden forsaavidt 

at man dog tilslut vilde maatte give tabt og da vistnok tage til Takke med 

daarligere Kaar end der nu bödes. Det Förste vilde ialfald lade til Fred med 

Riget; og dette Hensyn saaes at veie tungt hos Senatets Medlemmer saavel som 

hos en Flerhed af Hamburgs andre ledende Mænd. Under Trykket deraf bragtes 

de til at opgive sin tidligere afværgende Stilling, saasnart som man fra den 

anden Side fandtes villig at tilstaa, hvad der syntes dem absolut fornödent til 

Sikrelse af de egentlige Livsinteresser, og navnligen hvad der haabedes at ville 

være tilstrækkelig til at holde Hamburgs internationale Handel i det Store og 

Hele oppe i dens nærværende Höide. Denne Tanke traadte saaledes ogsaa naturligen 

stærkt frem under Sagens Behandling i Legislatures »Nu have vi i 

vor Haand at kunne slutte en ærefuld Fred. Vi ville have at bringe Offere; 

men det sker i Bevistheden om at en sikker och god Fremtid forestaar. Naar 

vi afslaa Freden, staa vi paa ny ligeover for Kampen, og det en saa meget 

mere haardnakket, ikke aliene med Rigskantsleren men med det hele store 

Fædreland, hvilket vi tilhore, hvilket vi elske» o. s. v. — saaledes ytrede sig 

det Senatsmedlem, en i sine Medborgeres Agtelse og Tillid meget höitstaaende 

Mand, som aabnede Diskussionen; og i lignende Aand talte Handelskammerets 

Præses, som optog Ordet efter ham, samt flere andre af det Hamburgske Sam-

384 

fand8 bedste Mænd. Dr Wolfsohn, en af Hamburgs Deputerede i Rigsdagen, 

erklærede som Resultat af Erfaring erhvervet i de 10 Aar, hvori han har levet 

i Brændpunktet for det nationale Liv, at Nationens Strömning var imod Hamburgerne, 

samt at de Pressioner som hidtil forsøgtes imod dem vare Børnespil 

imod det som de vilde have at opleve, hvis de ikke antoge Overeenskomsten. 

Visserligen er der meget i denne sidste, som ikke giver absolut Betryggelse; 

medens Hamburg er bnndet, forbliver Rigsregjeringen for en stor Deel fri til 

at handle efter Omstændighederne. Men paa den anden Side tør det antages, 

hvad ogsaa en Senator udhævede, at denne Regjering, naar Hamburg ikke 

længer som Toldudland betragtes som staaende fremmed eller fientlig ligeover 

for Riget, vil anskue dets Interesser venligt og ikke anderledes end som Rigets 

Interesser. Vistnok bliver derhos Udgifterne enorme, blandt andet ogsaa derved, 

at Hamburg selv overtager Toldforvaltningen; og dertil kommer endvidere 

den Fordyrelse af Livsfornødenheder, som Toldfrihedens Ophør vil medføre; 

men paa den anden Side bortfalder selvfølgeligen det Aversum der nu betales 

til Riget som Grodtgjørelse for samme Toldfrihed. Og for mange Forretningsgrene, 

især inden den mindre Industri og Detailhandelen, vil det være en unægtelig 

Fordel at see Toldskrankerne falde, »om nu skille Hamburg fra dets naturlige 

Opland til Fordeel for Handelsmænd og Haandtværkere i Lttbeck og 

Berlin saavel som Nabobyerne. Desuden ville adskillige af de Indretninger, 

som nu skulle istandbringes, passe meget bedre til Handelens nuværende Krav 

end de som nu haves, idet t. Ex. Skibene og Pakhusene ville for en stor Deel 

bringes nærmere til hverandre end fortiden er Tilfældet; det vilde saaledes i 

et hvert Fald være blevet nødvendigt snart at istandbringe endeel af det Nye, 

naar man ikke vilde riskere at blive stærkt tilbage i Konkurrensen navnligen 

med Antwerpen. 

En af de maaskee væsentligste Indvendinger, der bleve fremsatte, hentedes 

fra den Forstaaelse af Rigsforfatningens § 34, som er gjort gjældende mod 

Hamburg; da det nemligen ikke kan ventes, at Spiritusbrænderne og andre 

Fabrikanter i det Indre af Tyskland ville i Længden være fornøiede med hvad 

der nu tilstaaes den Hamburgsko Industri, og det saaledes vel kan skee, at de 

om nogle Aar fremkomme med Paastand om at bemeldte Paragraf ikke igjennem 

Overeenskomst kunde gives en mere permanent Charakteer end den oprindelig 

havde, og det med Hensyn til et Forhold som egentlig er et andet end 

det, som Grundloven havde for Oie. En anden noget betænkelig Usikkerhed er 

den som følger af at ingen udtrykkelig Bestemmelse er givet om hvorledes skal 

forholdes, hvis Rigsdagen ikke aliene i 1882 og 1883 men ogsaa i det derpaa 

følgende Aar undlader at bifalde Forslaget om Bevilling af de 40 Millioner. 

Om den Hamburgske Befolkning idethele tror jeg, at den store Flerhed 

er ret vel fornøiet med den fattede skjæbnesvangre Beslutning. Selvfølgelig 

bliver her rig Anledning til Spekulationer i Anledning af de store Kapitaler, 

som skulle reises, og de betydelige Bygningsforetagender som forestaa. Det 

Hanseatiske Baugesellschafts Aktier t. Ex. stege allerede betydeligt i de næst 

foregaaende Dage i Paaventning af hvad der antoges at ville blive Debattens 

Resultat. Den gode Udsigt til Arbeidsfortjeneste i Overgangsperioden virker Opmuntrende 

i mange Kredse; medens Toldpaalæggene først vil indtræde flere 

Aar fra nu af, og Forhöielsnn af direkte Skatter vel ikke heller er umiddelbar 

forestaaende. Medens en hel Deel Pakhuuseiere rammes haardt, ere mange 

som have leiet hos dem, tilfredse i Udsigten til Leieprisernes Synken m. ni. 

Munch Ræder.

385 

Frankrike. 

Alger (Algeriet) den 29 juni 1881. 


De Förenade rikenas sjöfart på konsulsdistriktet var som följer: 

Till distriktet ankommo med last från Sverige 9 svenska fartyg om 3,619 tons 

» » » » » utr. ort 5 » » » 2,407 » 

» » » i barlast » » 1 » » » 483 » 

Från » afgingo ined last till » 6 » » » 3,570 » 

» » » i barlast » » 9 » • » 3,077 » 

Till » ankommo med last från Sverige 29 norska » » 12,143 » 

» » » » » ntr. ort 13 » » 5,207 > 

» » » i barlast » » 18 » » » 7,406 » 

Från > afgingo med last till Norge 11» » » 4,525 » 

» » » » » ntr. ort 23 » » » 9,124 » 

» » » i barlast » » 25 » » » 10,827 » 

Trenne norska fartyg om tillsammans 1,316 tons uppgifvas dessutom hafva 

besökt Arzcw, och skulle derigenora de Förenade rikenas fartyg uppgå till 81. 

hvilket då är det högsta antal, som någonsin besökt distriktet, mot 72 

och 57 1879. 

1878 

Sammanlagda antalet af med last ankomna fartyg utgjorde 56 om 23,376 

tons, hvaraf 14 svenska om 6,026 tons och 42 norska om 17,350 tons: antalet 

med last afgångna utgjorde 40 om 17,219 tons, hvaraf 6 svenska om 

3,570 tons. 

Af de 9 i barlast afgångna svenska fartygen utklarerade 8 till saltplats 

och af 25 d:o norska afgingo 15 till Amerika. 

Med trälaster ankommo 48 fartyg, hvaraf 9 svenska och 39 norska, alla 

från Sverige utom 7 norska från Amerika, 2 d:o från Finland och 1 d:o från 

Triest. 

Endast 7 norska men 8 svenska fartyg afgingo flera än som ankommo 

barlastade. 

Af de norska med last afseglade innehade: 

säd till Norge... 9 ångf. om 3,783 tons ro. frakt 81,600 frs. 

» » » ... 2 segelf. 742 » » 13,400 B 

» andra länder 5 » » 1,983 » » 39,300 » 

alfa > > 15 » 6,016 » » 90,500 > 

crin » > 2 r> » 820 » » 6,700 » 

kork o. mineralier » I » 305 » » 3,000 » 

S:a 34 fartyg med tillsammans i frakt 234,500 » 

Med tillägg af iDgående frakter 608,600 » 

utgör således fraktförtjensten för norska fartyg 843,100 » 

(deruti icke inbegripet — af brist på uppgifter — frakterna för de tre fartygen 

på Arzew). 


386 

Af de svenska afgångna lastade innehade till utrikes orter: 

diverse varor 1 ängf. 727 tons, frakt frs. 3,600 

korn 1 727 » » » 11,500 

1 segelf. 367 » » » 7,800 

crin 1 » 597 » » » 3,500 

jernmalm 2 » 1,152 » » » 17,400 

Summa 6 fartyg med tills, i frakt frs. 43,800 

Ingående frakterna utgjorde » » 155,200 

och summa frakter för svenska fartyg » » 199,000 

Motsvarande fraktförtjenster för 1879 voro resp. 572,100 frs. och 48,100 

frs., eller en tillökning för de norska af 271,000 frs. oeh för de svenska 

150,900 frs. 

Hvarje ton löpande med frakt lemnade öfver hufvud för: 

norska fartyg 1880 frs. 27.20 

1879 » 27.32 

svenska » 1880 » 20.73 

1879 » 36.33 

Frakterna till distriktet voro för trä från Sundsvalls och Hernösands distrikt 

mellan frs. 78 + 5 % och 80 + 5 % med eller utan '/3 frakt för däckslast, 

från Canada frs. 85 à 88 x /, in full allt pr S:t Pet. Stand., från Triest 

med ett norskt ångfartyg 24'/2 frs. +5 % pr. 100 st. bräder. 

För stenkol från England betaltes 15 frs. pr ton. 

Utfrakterna voro för alfa till Leith 17 sh. och till Newcastle 14 sh. pr 

ton öfver hufvud samt för säd till Dunkerque 14 à 16 frs. pr ton. 

Bland de olika nationers fartyg som idka sjöfart på Algeriet intogo i förhållande 

till hela tontalet de: 

svenska norska 

1877 9:de rummet med 0.32 % 8:de rummet med 1.03 % 

1878 10:de » » 0.33 » 5:te » i> 1.68 » 

1879 14:de » » 0.15 » 5:te » » 1.30 » 

Frankrike innehade första rummet med i medeltal 65.6 %, derefter komma 

England, Spanien och Italien med resp. 22.22, 6.31, och 3.44 

Till Algeriet ankommo under 1880: 

% 

1,240 franska ångfartyg om 943,230 tons 

436 andra » » 247,199 » 

274 franska segelfartyg » 78,786 » 

1,168 andra » » 127,083 v> 

Summa 3,118 ång- och segelfartyg om 1,396,298 tons 

Vid jemförelse med 1879 får franska flaggan en tillökning af 63 ångfartyg 

och 45 segelfartyg med tillsammans 226,784 tons och andra nationer vinna 81 

ångfartyg men förlora 101 segelfartyg, dock med 45,667 tons öfverskott. 

I allmänhet visar sig: att franska flaggan vinner på öfriga nationers bekostnad, 

att segelfartyg mer och mer undanträngas af ångfartyg, af hvilka åter 

de mindra sträfva att ersättas af större. 

För trävarutransporten hafva ångfartyg visserligen utbjudits, men segelfartygs 

användande dervid är dock betryggadt, så länge bristande kajutrymme hindrar 

lossnings verkställande på så kort tid som för ångfartyg fordras.

387 

Algeriets handel under Frankrikes ledning har nu tillryggalagt sitt första 

halfsekel. 

En återblick på denna verksamhet i sin utveckling från så ringa början 

genom så många svårigheter till sin nuvarande betydenhet skulle onekligen erbjuda 

rätt mycket intressant och kanske bidraga att mer än hittills vända uppmärksamheten 

på denna koloni såsom afnämare i framtiden till äfven något mer 

än vårt trä och jern samt våra frakter. 

Sådan undersökning, om för öfrigt dertill erforderliga uppgifter kunna erhållas, 

förtjenar blifva föremål för särskild behandling men vi böra dock icke 

försumma tillfället att redan nu få antyda, att allmänna karaktären af koloniseringsarbetet 

är ett jemt och säkert framåtskridande, hänsyn emellertid tagen 

till de fluktuationer, som missväxt och arabuppror förorsaka. För detta omdöme 

tala tydligt följande uppgifter på värdet i millioner frs. af koloniens import och 

export under hvarje tioårsperiod: 

Import. Eiport. Samma 

1830—1840 150.6 20.8 171.4 

1840—1850 719.0 36.8 755.8 

1850—1860 1,255.3 292.7 1,548.0 

1860—1870 1,726.3 816.3 2,542.6 

1870—1880 2,098.4 1.429.4 3,527.8 

Summa 5,949.6 2,596.0 8,545.6 

Algeriets handelsverksamhet under 1880 företedde en särdeles stor liflighet. 

Skörden hade också utfallit mycket god och förskaffade kolonister och araber 

medel till betydliga inköp af för åkerbruket m. m. nödvändiga artiklar. 

Samtliga tullinkomster öfverstego med 1,244,587 frs. 1879 års, som uppgingo 

till frs 10,931,118. 

Exporten visade endast en minskning af mindre betydenhet för några få 

varor såsom olja, hvaraf 1879 års skörd utföll mindre riklig, crin végétal, kork, 

samt kreatur. Deremot steg exporten: 

af alfa till 80,896,132 kg. mot 62,585,983 år 1879 

» vin » 104,255 hl. 6,181 » » 

» jernmalm » 5,991,174 qvintal » 4,390,323 » » 

» koppar och bly » 200,520 » » 53,935 » 

Af säd utfördes 2,829,300 hl. eller 823,323 d:o mer än 1879. 

Till Norge utfördes af sistnämnde vara: 

från Oran 13,852 qvintal med norska fartyg 

26,531 » » främmande » 

Summa 40,383 » i värde upptagne med 

807.660 frs.; dessutom 6,000 kg. crin végétal samt något vin. 

Till Sverige exporterades 154,193 kg. crin végétal om frs. 38,548 samt 

ett mindre parti vin med, som det uppgifvits, godt resultat. 

Bland de länder, på hvilka Algeriet exporterar, intogo de Förenade rikena: 

1877 14:de rummet med 0.06 % af hela exportvärdet 

1878 17:de » » 0.03 % 

För 1879 var exporten för obetydlig att upptagas och för 1880 saknas 

officiela uppgifter.

388 

Importen, som också endast minskades för några få artiklar, ökades dereuiot 

betydligt af de flesta och öfversteg 1879 års med bland annat: 13 1 /, 

millioner frs. väfnader, hvaraf ensamt bomullstyger med nära 10 millioner, 

105,000 qvintal stenkol; 3,680 hl. bränvin, 602,700 frs. metalJarbeten; jernoch 

gjutgods med 3,653,033 kg.; slutligen diverse byggnadsmateriel undantagandes 

trä med öfver 4 millioner frs. 

Af trävaror infördes ungefär lika mycket »bois brut,» men af »bois scié» 

ej mindre än 9,499,812 meter eller mer än dubbelt mot år 1879. 

Att införseln af bjelkar och spärrar icke ökades har sin orsak deruti, att 

man numera börjat vid husbyggnader använda billigt T-jern till golfoch takåsar 

och är detta i synnerhet fallet inom provinsen Constantine. 

Den ovanliga tillökningen af sågad vara omfattar hufvudsakligen amerikansk 

spruce och österrikiska bräder, hvilka såsom billiga till förfång för vår visserligen 

dyrare men vida varaktigare furu börjar mer och mer efterfrågas för de 

första provisoriska byggnader vid inrättande af nya koloniseringscentra. 

Så vidt kändt är, har icke varit någon efterfrågan på vår gran, hvilken 

också icke tyckes kunna inlåta sig i täflan om billighet med österrikisk vara, 

som dock här anses till qvaiiteten stå ungefär midt emellan furu och gran. 

Amerikansk spruce kostade 190 frs. pr S:t Pet. Stand., fritt i hamn här, 

samt Triest- och Piumebräder 175 frs. öfver hufvud d:o hundradet, hvarje 

bräda hållande städse 4 meter i längd och i bredd mellan 23 à 35 centimeter 

med från 27 till 29 millimeters tjocklek. Försäljningspriset här på platsen 

var: för amerikansk spruce 1.10 frs. för 3"X9" och 0.80 frs. för 2 1/2"X7" 

pr meter secunda medelqvalitet samt för österrikiska bräder 1.75 à 2.76 frs. 

pr styck allt efter bredden. 

Sveriges andel uti importen till Algeriet bestod hufvudsakligast af trävaror 

nämligen: 

till Alger 14 laster med norska fartyg om tillsammans 6,300 tons 

2 » » svenska » » » 584 » 

» Oran .10 » » norska » » » 4,061 » 

2 » » svenska » » » 766 » 

1 » » franskt » » » 395 » 

» Philippeville 1 » » norskt » » » 467 » 

3 » » svenska » » » 1,233 » 

» Bone 4 » » norska » » » 1,315 » 

2 » » svenska » » » 1,036 » 

Summa 39 laster om tillsammans 16,157 tons 

mot 1879 24 » » » 11,167 » 

eller tillökning af 15 laster om ungefär 2,250 stand, och således nära 50 % 

mer än 1879. Dessa laster bestodo merendels af 3"X9" och 272"X7" secunda 

och tertia, samt bjelkar och något spärrar. Af hyflade bräder ankommo 

till Alger 1,220 tolfter. 

Försäljningspriserna här på platsen för vårt trä voro: 1.30 frs. à 1.3 5 

pr meter för 3X9, secunda medelqvalitet, samt 66 à 70 frs pr stére för furubjelkar. 

Af jern infördes såsom barlast under trät: 

till Oran direkt 11,624 kg. och 

» Philippeville » 23,390 » 

Från Norge infördes endast ett mindre parti fiskolja.

389 

De Förenade rikenas export pà kolonien består således nästan uteslutande 

af trä samt något jern; men af de många införselartiklar, hvarpå efterfrågan 

bland kolonister och araber år för år tilltager, såsom bland annat af åkerbruksoch 

andra redskaper, borde doek åtminstone några af vår tillverkning kunna bana 

sig väg till Algeriet. Förbrukningen af öl tilltager icke så obetydligt och ofta 

klagas öfver dess mindre goda beskaffenhet. 

Af brist på lämplig direkt förbindelse med Algeriet hafva våra smärre industriprodukter 

svårt att täfla med andra länders. 

Bästa sättet att emellertid söka introducera ett och annat fabrikat vore-, 

synes det, att med de träförande segelfartyg, hvilka ofta erbjuda lägenhet från 

Arendal, Göteborg och Norrländska städer, till konsulatet öfversända profver för 

att genom dess försorg dels exponeras vid de nästan årligen i något af departementen 

inträffande landtbruksutställningar eller eljest på lämpligt sätt göras 

kända. 

Också hafva härvarande träköpmän, hvilka derom tillfrågats, icke anfört något 

hinder deremot likasom ej mot att, om partiet blefve af någon betydenhet, 

ett så mycket större fartyg befraktades, dock med deras särskilda tillåtelse för 

hvarje fall. 

Bland de på Algeriet exporterande länder intogo de Förenade rikena: 

1877— 8:de rummet med 0.54 % af hela importvärdet 

1878 10:de » » 0.69 » » » » 

1879 _ 12:te » » 0-30 » » » 

Frankrike intager första rummet med omkring 75 %, dernäst följde 1877 

England, Spanien, Italien, Turkiet etc; 1878 inträdde före de Förenade rikena 

Ryssland och Nordamerika; 1879 ytterligare Belgien, Österrike och Tyskland. 

Bland förändringar uti Algeriets lagstiftning under året äro att omnämna 

tvenne, som beröra våra intressen, nemligen dekreten: 

Om en afgift f. o. m. 5 Augusti 1880 tills vidare af 35 centimer 

pr tonneau de jauge för alla till eller från Oran med last 

ankommande eller afgående fartyg; samt om revision af >>tarif de 

1 octroi de mer». 

Frän tolag voro förut befriade trä och jern, men från 10 Oktober 1880 

till den 1 Januari 1884 äro nu nämde varor underkastade följande afgifter: 

platt-, rund-, fyrkant- och T-jern, med undantag af jernvägsskenor, 

25 centim. pr 100 kg.; arbetadt gjutgods och smide, med undantag 

af redskap för jordbrukets behof samt maskiner af alla slag, 50 

centim. pr 100 kg.; samt oarbetadt äfvensom sågadt trävirke 1 

frs. pr stére. 

Om och i hvad mån denna afgift kommer att inverka menligt för vår trävaruexport, 

är ännu för tidigt att med någon sannolikhet kunna beräkna. 

Under 1880 hunno högst få laster komma under dekretets tillämpning och 

försäljningspriset höjdes derför icke. 

I allmänhet ställer sig priset på vår furu här så högt, att kolonister och 

araber med möda hafva råd att för dess större varaktighet göra sina uppköp 

deraf och, blir priset ännu högre, är det fara att användning af billigare träslag 

blir mera allmän eller att åtminstone vår export icke kommer att hålla 

jemna steg med den i mån af koloniseringens fortgång ökade trävaruimporten. 

I Bougie t. ex. har efterfrågan på vår furu, enligt vice konsulns derstädes utsago, 

nästan upphört och dit infördes under 1880 heller ingen last.

390 

Efter fullbordandet af några smärre jernvägslinier, afsedda för alfaberedniDgen, 

har exporten deraf betydligt tilltagit, men synes under 1881 komma 

att något inskränkas till följd af senast i departementet Oran utbrutet arabuppror. 

Särdeles lämpliga utfrakter hafva genom nämnda export erhållits på England. 

Fartyg deremot, som voro destinerade till Amerika, måste afgå i barlast; 

men torde numera äfven dit utfrakter möjligen kunna beredas, sedan, såsom det 

uppgifves, kontrakt afslutats om 650,000 tons jernmalm, hvaraf under trenne 

år 150,000 tons komma att skeppas från Bone. 

Med färdigbyggandet af jernvägen mellan Arzew och saltgrufvorna torde 

icke dröja länge. 

Utsigterna för 1881 års kampanj äro icke lysande, emedan sädesskörden i 

allmänhet utfallit under medelmåttan och ända till fullkomlig missväxt såsom 

flerestädes inom departementet Oran. 

Regeringen är emellertid betänkt på att till nödens lindrande utföra diverse 

allmänna byggnadsföretag samt påskynda jernvägsarbetena. 

För koloniseringens oafbrutna fortgående begäres af moderlandet en kredit 

af 50 millioner frs. 

Derigenom skall den eljest befarade ringare efterfrågan på trä och fartyg 

för dess hitfraktande möjligen i någon mån motverkas. 

Helsotillståndet inom kolonien har under 1880 varit godt och vid hufvudstationen, 

som mer och mer vinner erkännande såsom angenäm vinteruppehållsort, 

har vistats, för såvidt de varit i konsulatets matrikel antecknade, öfver 30 

svenskar och 10 norrmän. 

J. A. Nordström. 

Alexandria den 2 juni 1881. 



II*. 

Ifölge de af den Egyptiske General Direkteur udfærdigede statistiske Tabeller 

opgik Egyptens udenrigske Handels Omsætning i Aaret 1880 til circa 

20,100,000 £ St., hvoraf circa 13,400,000 £ St. falde paa Exporten og circa 

6,700,000 £ St. paa Importen. 

Om Exporten. Egyptens vigtigste Export Artikler ere Kornvarer, Bomuld, 

Bomuldsfrö og Sukker. 

Iblandt Kornvarerne indtager Hveden den fornemste Plads. — Hvede- 

Exporten, der i forrige Aar opgik til circa 1,100,000 £ St., foregaar hovedsagelig 

til England. 

* Afdelningen I se sid. 43.

391 

Store Quanta af den Egyptiske Hvede benyttes i England, — paa Grund 

af dens rige Indhold paa Stivelse, — til Tilvirkning af Brændevin. 

Ogsaa i de Belgiske Brændevinsbrænderier begynder den Egyptiske Hvede 

at spille en Bolle. Der synes saaledes at være god Grund for ogsaa hos os 

at lade anstille Forsög, om det skulde svare Begning i ovennævnte Ojemed at 

anvende den Egyptiske Hvede. Prisen paa Hvede varierede her i 1880 imellem 

36 sh. à 45 sh. pr Quarter à 480 '8 f. o. b. 

Banner. Exporten, der opgik til cirea 638,000 £ St., sker fornemlig 

til England, hvor de anvændes til Hestefoder. 

I Frankrige og Belgien begynder man nu ogsaa at indföre större Quanta 

deraf. I begge disse Lande tilvirkes Mel af de Egyptiske Bonner, der, blandet 

med Hvedemel, giver et godt Næringsstof. 

Det forekommer mig derfor, at Varen ogsaa fortjener vor Opmærksomhed. 

Priserne paa Egyptiske Bonner varierede i Löbet af forrige Aar fra 30 

sh. til 38 sh. pr Quarter à 480 S f. o. b. 

Med Hensyn til de övrige Kornsorter, Byg og Mais, da er Hösten af 

disse Kornvarer meget variabel, saa at der gives Aar, hvor Exporten er hojst 

betydelig, andre Aar derimod, hvor den er meget ringe. 

Exporten af Byg opgik i 1880 til 74,000 £ St. Prisen varierede fra 

21 sh. til 26 sh. pr Quarter à 400 ll. f. o. b. 

Af Mais udförtes for et Belöb af circa 130,000 £ St. Priserne varierede 

fra 23 sh. til 26 sh. pr Quarter à 480 ll. f. o. b. 

Da Kornhösten indtræffer tidlig i Egypten, begynder ogsaa Udskibningen 

tidlig. Udskibningen af Hvede begynder i Slutningen af Mai, af Bönner i 

Begyndelsen af April, af Mais i Slutningen af Februar og af Byg i Juni. 

Bomuld. Exporten heraf opgik i 1880 til omtrent 379,000 Baller, Vægt 

2,558,461 Qvintal, og til en Værdi af circa 7,600,000 £ St. 

Priserne paa Egyptisk Bomuld noteredes her i Löbet af forrige Aar pr 

Engelsk ll. f. o. b. 

Hvid. Brun. 

Fair 6 1 /4 à 7 Pence 6 3 /8 à 7 1 /8 Pence 

Fully fair 6 3/8 à 7'/8 » 6 1/2 à 7 1/4 » 

Good fair 6 5/8 à 7 1/4 » 6 3 /4 ii 7 3 /9 » 

Fully good fair 7'/4 à 7'/, » 7 3 /8 à 7 3/8 » 

Good 7 3/4 à 8 1/4 » 7 7/8 à 8 1/4 » 

Good fine 8 1/2 à 8 5/8 » 8 1/4 a 8 3 /4 » 

Fine (Galliné) 10 1/2, a 11 1/2, » 

Dyrkningen af den fine Bamia Bomuld tiltager og olassificeres i Liverpool 

lige med den extra fine Ascmuni Bomuld. 

Naar de Forenede Kiger intet Marked er for den Egyptiske Bomuld, er 

Grunden den, at denne Bomuld kun benyttes til Tilvirkning af finere Varer, 

hvoraf Fabrikationen hos os er ubetydelig, og videre fordi vore Spinderier ere 

indrettede til Spinden af den kortere Amerikanske og ikke af den langtraadige 

Egyptiske Bomuld. 

Bomuldsfrö. I talrige Rapporter har jeg fæstet Opmærksomheden paa, 

hvor vigtig denne Artikel bör blive for vor Industri og for vort Landbrug. 

Exporten af Bomuldsfrö opgik til et Belöb af circa 1,600,000 £ St. 

Prisen varierede fra 6 £ 10 sh. à 7 £ 15 sh. pr Ton à 2,240

392 

Naar vort Landbrug udvikles, og Forbruget af Kraftfbder bliver almindeligt, 

vil det Egyptiske Bomuldsfrö sikkerligen blive Gjenstand for en betydelig 

Indförsel til de Forenede Eiger. 

Sukker. Siden Aaret 1866, da den forrige Khedive anlagde de store 

Sukkerplantager og Sukkerraffinaderier i Over Egypten, har Egypten havt en 

betydelig Sukkerexport. 

I Löbet af forrige Aar opgik Exporten til eiroa 750,000 £ St. 

Samtlige Plantager og Raffinaderier, der för vare den forrige Khedivs Privat 

Ejendomme, tilhore nu Staten. De bestyres af en særskildt Administration, 

»Daira Sanieh», og Indkomsterne anvendes fornemlig til Afbetaling af de 

disse Ejendomme paahvilende Laan. 

Jeg tillader mig her at gjentage, hvad jeg i tidligere Kapporter har anfört 

angaaende Exporten og Tilvirkningen af det Egyptiske Sukker. 

Det Egyptiske Sukker nærmer sig i Qualitet Sukkeret fra Java, Maurice 

og Cuba, fölgelig de bedste Categorier af Rorsukker, som tilföres fra Colonieme. 

Grunden til, at det Egyptiske Sukker ikke har kunnet finde Indpas i 

Norden, ligger i dets mangelfulde Classification. 

Sukkeret udfores herfra blot under 3 forskjellige Former. 

Under Classificationen N:o 1 sorterer al den Vare, der fremkommer som 

förste Produkt ved Sukkertilvirkningen, uafhængig af Sukkerrorenes forskjellige 

Qvalitet. 

Aarstiden, paa hvilken Presningen foregaar, og den mere eller mindre omhyggelige 

Forarbeidning i Fabrikkerne kan imidlertid bevirke, at Farvenuancen 

og Qualiteten, hvad Sukkeret N:o 1 angaar, varierer imellem de hollandske N:o 

15—21. 

Det nærmest paafölgende Produkt ved Sukkertilvirkningen, der classificeres 

under N:o 2, varierer endnu mere end N:r 1 i Qvalitet og Törhed. Hvad 

Nuancen angaar blot fra N:o 5—13 hollandsk. 

Dét tredie Produkt ved Sukkertilvirkningen, der classificeres N:o 3, varierer 

imellem N:o 1 —10 hollandsk. 

Efter hvad der her er anfört, angaaende de i Handelen kommende 3 Sorter 

Egyptisk Sukker, vil det saaledes fremgaa, at man med Indkjöb af disse 

tre Nummere ingen Garanti har angaaende Varens Oprindelse, Qualitet og Nuance. 

Sukkeret kjöbes derfor paa • Speculation for senere af Kjöberne at blive 

classificeret saa godt som muligt. Varen seedes til Frankrige, Italien og Tyrkiet, 

men hovedsagelig til England, hvor der ingen Told findes paa Sukker, og 

hvor der saaledes ikke opstaar Vanskeligheder som paa andre Steder angaaende 

Varens Classification ved Fortoldningen. I England classificeres Varen atter, 

bvor den da udskibes i mindre Partier til Holland og Belgien. 

Det Egyptiske Sukker N:o 1 er den Qvalitet, der formodentligen bedst 

skulde egne sig til Indförsel for de Svenske Raffinaderier. 

Prisen i Löbet af 1880 noteredes paa Egyptisk Sukker pr 112 "ffi Engelsk 

f. o. b. 

N:o 1 28 sh. à 29 sh. 6 d. 

» 2 17 sh. 6 d. à 19 sh. 

» 3 - 16 sh. 6 d. à 17 sh. 3 d. 

Om Importen. Af de Egyptiske Import Artikler er Trælasten den, der 

fortrinsvis interesserer de Forenede Riger. 

Den samlede Import af Trælast opgik i forrige Aar til omtrent 210,000 £ St.

393 

Heraf falder den störste Del, omkring 150,000 £ St., paa Österrige. För 

var det udelukkende fra det sydlige Österrige, via Trieste, at Exporten af Trælast 

foregik til Egypten, medens nu ogsaa betydelige Quanta Trælast, især Bord, 

komme fra Galitien, via Galatz og Odessa. 

Fra Sverige indförtes i Löbet af forrige Aar cirda 2,000 Standard. Fra 

Norge indförtes ingen Trælast. 

De her mest gangbare Dimensioner paa Svensk Trælast ere Furuplanker 

af 2X9, 1 1/2 X 9 og 3X9 Tommers Tykkelse og Bredde. Indforselen af de 

3X9 Tommers Planker er mindre, end hvad den var för. 

Priserne fra Lagerne varierede i Löbet af 1880 fra 67 til 70 Paras pr 

Fod 3X9 Tommers Furuplanker. 

1 Piaster = 40 Paras 

9 7 V, Piaster = 1 £ St. 

Tolden paa Trælast som paa alle andre Import Artikler er 8 % af Varens 

Værdi. 

Trælast Fragterne hid fra den Botniske Bugt varierede i Löbet af forrige 

Aar fra 95 til 100 Francs pr Petersb. Standard. 

Den störste Del af den her indförte Svenske Trælast anvendes til Tilvirkning 

af Döre og Vinduer. En Del hövlet Last indföres og benyttes fornemlig 

til Gulvplanker. 

Det er at antage, at samtidigen med, at Egyptens finantsielle Tilstand bliver 

bedre, og Fellahen faar Penge at bygge for, vil ogsaa Importen af Trælast 

tiltage. Bliver Importen betydeligere, saa at en Del af Tilförseln regeluiæssigen 

kunde besörges med Dampskibe, vilde det derigjennem ogsaa blive muligt 

at indföre större Quanta af forarbejdede Trævarer, f. E. af Döre og Vinduer, 

hvilket under nuværende Forholde er forbunden med store Vanskeligheder idet 

Tilforselen af Trælast nu er höjst uregelmæssig, og Transporten hid medtager 

meget lang Tid, hvorimod det er nödvendigt, om Depoter af forarbejdede Trævarer 

her skulde kunne oprettes, at de stadigen og hurtigen kunne forsynes med 

Varer. 

Jern. Importen af Stangjern og af Jernplader, der i forrige Aar opgik 

til circa 120,000 £ St., foregaar næsten udelukkende fra England. Af Svensk 

Jern er Forbruget her meget ringe. 

I tidligere Rapporter har jeg oftere fæstet vore Fabrikanters Opmærksomhed 

paa det betydelige Qvantum Spiger, (»Pointes de Paris»), der forbruges 

saavel her som i Tyrkiet, og som nu indföres fra Frankrige og Belgien, videre 

om Muligheden af her at indföre færdige Hestesko-Söm samt om de ikke ubetydelige 

Quanta Jernbaand. der indföres til Indballering af Bomuld. 

Indforselen af Dampmaskiner, der hovedsagelig sker fra England, er i betydelig 

Tilvæxt, og opgik i Forrige Aar til et Belöb af circa 82,000 £ St. 

De fleste af de her indförte Dampmaskiner ere Locomobiler paa 4 til 16 

Hestes Kraft, der benyttes af de större Landeiendomsbesiddere for at pumpe 

Vandet fra Nilen eller de större Canaler ind i de mindre Canaler for paa denne 

Maade att kunne vande Ager og Eng. 

Priserne paa Locomobiler med Pumper fra de herværende Depoter ere circa: 

Maskinens Hestekraft 4 Pumpens Diametre i Tömmer 5 Pris £ St. 190 

» s 6 » » 6 » 219 

» » 8 » » 8 » 2 7 1 

» » 1 0 » » 10 » 319 

» » 1 2 » » 1 2 » 404 

» » 1 4 » » 1 2 » 428 

» » 16 » » 1 5 » 522

394 

Hidtil har Importen af alle Sorter Agerdyrkningsredskaber været hojst ubetydelig. 

Fellahen bruger endnu den samme Slags Ploug, som anvendtes for Tusinder 

af Aar tilbage. Men det er nok muligt, at gjennem en tiltagende Velstand 

iblandt Befolkningen, og gjennem at flere Europæere kjobe og dyrke Land i 

Egypten, at en Forandring vil indtræde heri, og at Egypten lidt efter lidt kan 

blive et Marked for Europæiske Agerdyrknings Redskaber. 

Manufakturvarer. Af alle Egyptens Importartikler indtager Manufakturvarerne, 

fornemmelig vævede Bomuldstoier, den fornemste Plads. Importen 

heraf opgik i forrige Aar til 1,764,000 £ St. og af Bomuldsgarn til 196,000 

£ St. Hovedimporten sker fra England. 

Fabrikationen af Bomuldstoier og Garn indtager den mest fremragende Plads 

i vor Industri, og gjæller det selvfolgelig at vinde saa stort Marked som muligt 

for nævnte Fabrikata. Man tror derfor at burde fæste vore Fabrikanters Opmærksomhed 

paa den betydelige Afsætning, som findes i Egypten af simplere 

Bomuldstoier, tilvirket af amerikansk Bomuld. 

De mest gangbare Bomuldstoier i Egypten ere de laveste Sorter af »T» 

og »long cloths», og 8 1 /t fS »India shirting» af de bedre Sorter. Afsætning 

af »long cloths» er dog mindre en af »T-cloths». Desuden gives der en Sort kaldet 

»Arabean stripes» som udelukkende sælges i Egypten. 

Bomuldsgarn. De mest gangbare Nummer ere: 10, 12, 14, 16, 18, 20 

af de bedre Qvaliteter »water twist», Varen fra det velbekjendte Firma »Thomas 

Taylor & Brothers» i Wigan er de mest sögte. 

Det her etablerede Firma »Julius Liebmann & C:o», der gjör store Forretninger 

i Manufakturer, har erklæret sig villigt at give de svensk-norske Fabrikanter 

de nærmere Oplysninger, som de eventuelt maatte önske angaaende 

nævnte Handel. 

Öl. Indforselen af 01 paa Fade sker hovedsagelig fra Osterrige og opgik 

i forrige Aar til circa 26,000 £ St. 

Fra England indföres fornemlig 01 paa Flasker. Importen deraf opgik i 

forrige Aar til circa 8,500 £ St. 

For at skaffe det Norske Ol, der kun er lidet kjendt i Egypten, Indpas 

paa det herværende Marked, er det maaske nödvendigt at begynde med at sælge 

Varen billigt, og senere hen, naar Varen er kjendt og efterspurgt, at betinge 

sig en lönnende Pris. 

Papir. Denne Artikel indtager en ikke ubetydelig Plads i den Egyptiske 

Import. Det er især Forbruget af Cigaret Papir, der er betydeligt. Importen 

heraf, der hovedsagelig sker fra österrige, opgik i forrige Aar til circa 39,000 

£ St. 

Da Forbruget af Cigaret Papir tillige er meget betydelig i den övrige 

Del af Orienten, fortjener Artikelen sikkerligen i höj Grad vore Papir Fabrikanters 

Opmærksomhed. 

Skulde det ikke være muligt for os at kunne concurrere med Österrigerne 

i Fabrikationen heraf? 

Importen af Skrivpapir opgik til omtrent 14,000 £ St. Heraf kommer 

den störste Del fra Frankrige og Italien. 

Importen af Pap og Pakpapir opgik til omtrent 7,000 £ St. Varen kommer 

fornemlig fra Italien. Nogle Partier ere ogsaa blevne indfbrte fra Sverige. 

Smör. Den samlede Import af saltet og usaltet Smör opgik til circa 

17,500 £ St. Det usaltede Smör kommer hovedsagelig fra Italien. 

Fra England indföres Smör til en Værdi af circa 3,500 £ St. 

Ogsaa en Del Dansk Smör i Blikdaaser sælges her.

395 

Fyrstikker. Indforselen heraf opgik i forrige Aar til circa 13,000 £ St. 

Hovedimporten sker fra österrige. 

Der kommer ogsaa en Del eftergjorte Svenske Pyrstikker paa det herværende 

Marked. For at vi skulle kunne finde et större Marked for vore Fyrstikker 

og blive i Stand til her at fortrænge de fremmede, bliver det sikkerligt 

nödvendigt, at vore Fabrikanter, ogsaa hvad denne Vare angaar, maa gjöre 

nogle Opoffrelser for her at faa Varen tilstrækkeligt kjendt. 

En af de förste Betingelser, for at de ovennævnte Artikler kunne komme 

til at faa en regelmæssig Afsætning paa det herværende Marked, er, at der 

gives en let og billig Anledning til Varernes Forsendelse hid. 

I Löbet af Sommeren, gives der enkelte Gange Leilighed med de fra 

Havnene i den Botniske Bugt afgaaende Trælast Fartoier at sende Varer fra 

Sverige til Egypten. 

Den hurtigste og billigste Forsendelses Maade hid fra de Forenede Riger 

er vel via Newcastle med de talrige Dampskibe, som derfra afgaa hid med 

Stenkul. Med disse Fartöier vilde Fragten fra Newcastle pr Vægt Tons hid 

komme til at gaa op til circa 17 sh. à 20 sh. 

Om de Egyptiske Finantser. Egyptens Gjeld, iberegnet den, der paahviler 

de Staten tilhörende Domainer, opgaar ialt til circa 103 Millioner £ St. Denne 

Gjeld forrentes og amorteres aarligen med en Sum af circa 4 3 /4 Millioner £ 

St. Til Landets Administration og til Betaling af Tributen til den Höie Port 

medgaar omkring 4'/2 Millioner £ St. Gjelden og Statsutgifterne fordre saaledes 

et Belöb af over 9 Millioner £ St., hvilket for et Land med en Befolkning 

paa kun 5 Millioner Indbyggere er höjst betydelig. 

Befolkningens Tilstand er dog nu langt bedre, end den var för, og Skatterne 

flyde regelmæssigen ind i Statskassen. 

Som Bevis paa, i hvilken Grad Tilliden til de Egyptiske Finantser er 

stegen, kan anföres, at den 4 % »unifierede Gjeld», hvis nominelle Værdi er 

100, og som i Begyndelsen af Aaret 1880 stod i 50, nu noteres 7 7, og at 

den »priviligerede» 5 %' Gjeld, hvis nominelle Værdi ligeledes er 100, og 

som i Begyndelsen af 1880 stod i 70, nu noteres 98. 

Anker Bödtker. 

Lissabon den 28 mars 1881. 

Portugal. 


De Förenade rikenas sjöfart pà distriktet år 1880 inhemtas af följande 

öfversigt:

396 

Till distriktet ankommo ined last från Sverige 36 svenska fartyg om 8,362 tons 

» » » »> » utr. ort 45 » » » 12,683 » 

i) » » i barla.t » » 24 » » » 6,785 » 


» »' » i barlast » » 1 »> » » 323 » 

» >» » med last » ntr. ort 25 »> » •> 6,546 » 

.i i barlast » » 12 » » » 4,432 » 

Till " ankommo med last från Norge 66 norska » >» 14,021 » 

» » » i barlast » » 2 » » 746 » 

med last » ntr. ort 139 » » » 44,260 » 

» » i barlast » » 122 » » » 33,082 » 

Från » afgingo med last till Norge 204 » » » 51,645 • 

» » » i barlast » » 1 » » » 283 » 

» » » med last » ntr. ort 56 » » » 16,294 » 

» » i barlast » » 67 » » » 23,910 » 

Hela autalet med last ankomna fartyg utgjorde 286 om 79,316 tons, hvaraf 

81 svenska om 21,035 och 205 norska om 58,281 tons; sammanlagda antalet 

med last afgående fartyg utgjorde 350 om 90,518 tons, deraf 90 svenska om 

22,579 tons och 260 norska om 67,939 tons. 

Portugals hamnar hafva under 1880 besökts af inalles 105 stycken svenska 

fartyg, drägtiga 27,820 tons, hvaraf 11 stycken ångfartyg, drägtiga 3,727 

tons. 

Fraktförtjensterna för de svenska fartyg som införde last uppgå, efter noggrannaste 

beräkningar, till £ 23,415 och för de med last afgående svenska fartygen 

till £ 15,880, tillsammans £ 39,295. 

I jemförelse med nästföregående årets skeppsrörelse, utvisa nyssanförda siffror 

följande minskningar: 12 i antalet af fartyg, 2,363 i ton, £ 3,458 i 

fraktförtjensterna. 

Distriktets norska skeppsfart sysselsatte under samma tid 329 stycken fartyg, 

drägtiga 92,109 tons, med fraktförtjenster af £ 115,941, och utvisar deremot 

en tillväxt af 41 fartyg, drägtiga 15,107 tons, och en tillökning i fraktförtjensterna 

af £ 20,244. 

Distriktefs import af svenskt jern och stål har under nyssförflatna året 

varit mindre omfattande än på länge varit fallet. Ja, hvad jern beträffar, har 

ej mer än omkring hälften af den normala tillförseln inträffat. 

Härvarande importörer uppgifva att grunden till ett, för de svenska intressena, 

så ogynnsamt förhållande ligger i de på svensk sida under sednaste seglationsperioden 

tid efter annan fallande priserna, hvilka afskräckt portugisiske spekulanter 

från att insända andra än absolut nödvändiga ordres, i afvaktan på ytterligare 

prisfall. Bn stigande begärlighet för skotsk vara har ock i rikets provinser 

fortfarande gifvit sig tillkänna förenad med allt mer och mer facila ångfartskommunikationcr. 

Samtliga portugisiska magasin befinna sig emellertid, denna vår, mer än 

vanligt illa sorterade på allt hvad svensk vara beträffar, visande sig utsigterna 

för den närmaste framtiden i samma förhållande hoppgifvande. 

Konsulatet skulle mycket önska att det kunde förespegla dem som vilja 

spekulera tillfälle till afsättning i Portugal för svenska maskiner, åkerbruksredskap 

m. m. Dess skyldighet är emellertid, att ej bibringa företagsamme landsmän 

skada genom rekommenderandet af utskeppningar, hvilka, efter all sannolikhet, 

skulle illa passa för den Lusitanska landthushållningen. 

Kännbara förluster hafva ej sällan under sednare år drabbat engelska och 

amerikanske spekulanter, och man har af skadan blifvit vis. 

Portugal är ett vida mer vin- än sädesbärande land. 

Maskiner, en gång efter mycken svårighet, oftast på dåliga landsvägar förda

397 

till inre delar af riket, hafva der ej sällan saknat kol eller anuat passande bränsle. 

Komna i olag, hafva dessa maskiner, ofta, endast efter mycket besvär, 

kunnat iståndsättas, för att snart derefter ej mera begagnas. 

Åkerbruksredskap af ny beskaffenhet tarfva erfarne arbetare och möta hinder 

i inrotade vanor och urgamla fördomar. 

Konsulatet tror emellertid, att några verkligen ändamålsenliga, brandfria, 

ej allt för dyra kassaskåp, på försök konsignerade till ett eller annat af de större 

jeraimporterande handelshusen i Oporto och Lissabon, kunde möjligen rödja väg 

för ytterligare några svenska fabrikats införande i detta för öfrigt så exceptionella 

land. 

Eskilstuna rakknifvar hafva dels hållits för dyra (omkring åtta kronor 

stycket), dels ej alltid visat sig så goda att deras för några år sedan började införsel 

ledt till några uppmuntrande följder. 

Den portugisiska importen af svenska 3X9 tums 14 fots plankor kan sägas 

hafva varit den normala, nära 20,000 tolfter. 

Glädjande är att kunna vitsorda, huruledes mera omsorg vid inskeppningar 

iakttagits, så att de flesta laster, ehuru af 2:da och 3:tia qvalitet, åtminstone 

framkommit mera fläckfria än förr. Kommer regn vid lastens intagning beröfvar 

detta artikeln en stor del af dess värde vid lossning efter en lång resa. 

Priserna hafva, i enlighet med årstid och beskaffenhet, varierat från 10 till 

12 milreis pr förtullad tolft. I Lissabon hafva for god vara från 11.200 till 

11,600 reis med lätthet kunnat erhållas. Finska plankor, såsom mindre gouterade 

i den portugisiska marknaden, blifva vanligtvis underkastade ett försäljningspris 

frän 10 % till 15 % lägre än noteringarne för laster från Norrland. 

Omkring 6,000 bjelkar, största delen till följd af reqvisition, inkommo till 

hufvudstaden från Sundsvall, Umeå, Calix och Luleå. 

UtminuteriDfispriserDa, öfver hufvud taget desamma som föregående året, 

föranledde ej någon framstående köplust på senhösten. 

Utsigterna för den instundande seglationsperioden visa sig lofvande, isynnerhet 

för plankor, gentemot de i mindre grad nu. än vid denna tid i fjor, 

belamrade trävaruupplagen. 

Pensacola- och Canadavirke, år efter år i större qvantiteter infördt, hindrar 

realiserandet af allt för höga svenska pretensioner. 

Den direkta införseln från svenska hamnar af tändstickor, tjära och spiror 

har, såsom vanligt, ej varit af nämnvärdt omfång. Ej heller hafva de realiserade 

förtjensterna i allmänhet varit andra än relativt tillfredsställande. 

Norska trävaror möta fortfarande i Portugal ingen efterfrågan. 

I allmänhet hafva certepartier för fartyg, medförande bjelkar från Sverige, 

varit aftattade med allt för kort stipulerad lossningstid i Lissabon. Tajoströmmen 

löper som oftast med ansenlig fart. I brist på dockor, måste samtliga fartyg 

lossa på obeqvämt afstånd från land, och lastemottagarc hafva stundom, äfven 

efter kännbara uppoffringar, ej kunnat lossa större partier svåra bjelkar på 

den allt för korta kontraherade lossningstiden. Obehagliga, tidsödande och penningekräfvande 

stridigheter, intresserade parter emellan, hafva ej sällan deraf 

varit en följd. 

Under svenska flaggan infördes till Lissabon från engelska hamnar omkring 

7,000 tons kol. 

Hvad portugisiska exportartiklar beträffar bör anmärkas, att saltpriserna för 

grof, hvit vara, hålla sig för närvarande vid 1,800 reis i Lissabon och 1,700 

reis i S:t Ybes pr moj af 828 liter långs fartyg. 

Exporten till norden har året igenom varit betydlig hvarför de flesta be-

398 

hållningar frän 1879 togo förra sommaren slut. 1880 ärs skörd utföll till qvantiteten 

oj emu och, i det hela taget, måttligt omfattande. 

Då denna vinter varit särdeles regnig, ställa sig ej utsigterna till nästa 

produktion mycket lofvande. Konsulatet förutser ej, under förhanden varande 

omständigheter, något nära förestående prisfall, helst exporten till Norge fortfarande 

varit liflig, vid ingalunda stora behållningar här eller i S:t Ybes. 

Pastan portugisisk buteljkork i allmänhet ej afskeppats i så stora qvantiteter, 

som för 2 är sedan, hafva noteringarna för de i norden mest 

sorterna i de flesta fall tagit favör. 

efterfrågade 

Märket AB/SS som från 1879 till 1880 betingade 28,800 reis, gäller för 

perioden från 1880 till 1881 31,500 pr quintal af 100 kilog. Märket AB/S har 

stigit från 23,400 till 25,000 reis. Märket V&S/A från 27 till 30 milreis 

och märket V&S/B från 18 till 21 milreis allt pr quintal. 

Konsulatet har ingen anledning att förvänta några prisnedsättningar och 

rekommenderar tidiga reqvisitioner. I korkspekulanters intressen borde hellre 

ackorderas med svenska och norska skeppsredare hemma om frakter, än sättas 

lit till fraktuppgörelser i portugisiska hamnar, der passande fraktsökande fartyg 

på antagliga vilkor ej alltid stå till buds, helst, såsom mångårig erfarenhet 

visat, svenska och norska fartygs befälhafvare i allmänhet mycket föredraga saltförsel 

hem för egen räkning, derest de ej erhållit uttrycklig ordres att sluta 

antaglig frakt. Dessa sednare höra till fåtalet. 

Beträffande den för Portugal vigtiga artikeln vin, bör upplysas, att årets 

skörd utföll i det hela taget gynnande. Visserligen ledo ej få af Oportos dyr 

bara vinfält mycket af den ödeläggande Phylloxeran, men vinafkastningen i 

det öfriga riket, jemförd med de näst föregående årens produktioner, blef både 

ymnig oeh god. 

Till Bordeaux hafva svenska ångbåtarne »Kolga», »Sverige» och »Castor» 

under sednaste månader öfverfört betydliga qvantiteter isynnerhet rödt vin till 

omarbetning i det nordliga Europas smak. 

Priser på vin variera i oändlighet efter qvalitet och ålder. Allt portvin 

håller sig naturligtvis särdeles dyrt. På ön Madera har sockerröret under 

sednare år allt mer och mer planterats i de allt sedan 1851 af Oidium angripna 

vingårdarna. 

ledningar vara förbi. 

Maderaviuets glansperiod synes ock af åtskilliga andra an 

De Förenade skandinaviska rikenas direkta vinimport består för öfrigt fortfarande 

af portvin. Mycket sällan af lättare vara. 

Portugal, aldrig i agronomiskt afseende framstående, har, till fyllande af 

egna och närliggande orters sädesbehof, under 1880 i ännu högre grad än under 

de näst föregående åren, importerat hvete och majs från Amerikas Förenta 

Stater. 

Såsom vanligt hafva många italienska fartyg med denna transport sysselsatts, 

under det att svenska flaggan varit jemförelsevis mera synlig i kaffe farten. 

Det allmänna välståndet i Portugal stiger fortfarande. 

Statsskulden ökar sig visserligen betydligt år efter år. 

hafva dock varit i ungefär samma proportion. 

Statsinkomsterna 

I rikets hamnförordningar, fasta fartygsumgälder och karantänsreglor har 

konsulatet inga förändringar att anmäla. 

att denna gång inrapportera. 

I sanitärt afseende är ej heller något 

Till vägledning för svenska skeppsredare anser konsulatet nyttigt notera följande 

under året i parti afslutade frakter.

399 

Salt. 

Från Lissabon till Wlaardingen 9 sh. 6 d. till 13 sh. sterl. pr ton. 

Maasluiz 12 sh. 

Ostende 13 sh. sterl. » » 

Peterhead 13 sh. sterl. » » 

Stornoway 10 sh. sterl. 

Rio de Janeiro ... 21 à 23 sh. sterl. » » 

Rio Grande 34 sh. sterl. » » 

Newyork 2 doll. » 

Göteborg 120 öre pr 6 kub.-fot. 

Gefle 130 à 135 öre pr 6 » 

S:t Ybes Göteborg 125 öre pr 6 » 

» Norge 110 à 145 öre pr norsk tunna 

» Stornoway 10 sh: sterl. pr ton. 

Hafre. 

Frän Lissabon till Bordeaux 15 till 18 frs. pr ton. 

» » Bayonne 14 frs. 50 cent. till 20 frs. » 

Korn. 

Från Lissabon till Cherbourg 18 frs. pr ton. 

» Dunkerque 16 frs. och 5 .%' » 

» » Antwerpen 15 till 16 frs. 

Kork. 

Från Lissabon till Douglas 40 sh. sterl. pr ton. 

Stockholm 70 sh. sterl. 

S:t Petersburg ... 75 sh. sterl. 

Jernmalm. 

Från Lissabon till Swansea 10 sh. sterl. pr ton. 

Newcastle 7 sh. 6 d. » 

» » Philadelphia från 2 doll, och 5 % till 3 doll, och 5% 

» Newyork 3 doll, och 5 % 

Fhosphat. 

Från Lissabon till Engelska hamnar från 6 sh. till 11 sh. sterl. pr ton. 

Kopparmalm. 

Från Pomaren till England 12 sh. sterl. pr ton. 

Jernskrot. 

Från Lissabon till Philadelphia 5 sh. sterl. pr ton. 

Sockeraffall 

Från Lissabon till Nantes 10 frs. pr ton. 

F. Crusenstolpe.

400 

Ryska riket. 

S:t Petersburg den 31 december 1880. 


De Förenade rikenas skeppsfart på distriktet Sr 1880 framgår af följande 

öfversigt: 


» » » i barlast » » 91 » » 17,817 » 


» » i barlast » 75 » » » 19,123 » 


» » » i barlast » 21 » » " 5,921 » 


» » » i barlast » » » 31 »> » 8,635 

Till » ankommo med last frän Norge 25 norska » » 2,776 » 

» » » i barlast » » 15 » » » 5,656 » 


» » » i barlast » » » 38 » » » 13,421 


.. » i barlast » » 2 » » » 915 » 


» » » i barlast » » 134 » » » 47,199 » 


tons, hvaraf 226 svenska om 56,701 och 454 norska om 185,345 tons (till 

Srt Petersburg och Kronstadt 181 svenska om 42,143 tons och 381 norska om 

111,883 tons; till Narva 1 svenskt om 124 tons och 14 norska om 3,668 

tons; till Reval 44 svenska om 14,434 tons och 50 norska om 15,556 tons; 

till Baltischport 9 norska om 4,238 tons). 

Antalet med last afgångna fartyg utgjorde 679 om 177,919 tons, hvaraf 

333 svenska om 78,812 och 346 norska om 99,107 tons (från S:t Petersburg 

och Kronstadt 271 svenska om 62,698 tons och 286 norska om 83,151 tons; 

från Narva 1 svenskt om 124 tons och 33 norska om 9,389 tons; från Reval 

61 svenska om 15,990 tons och 26 norska om 5,916 tons; från Baltischport 

1 norskt om 651 tons). 

De af dessa fartyg förtjenta bruttofrakter uppgå till följande belopp: 

För svenska fartyg som ankommit till: 

8:t Petersburg och Kronstadt från Sverige R. 45,000 

» Norge » 3,000 

» utrikes orter ... » 204,000 R. 252,000 

Reval » Sverige » 2,100 

» Norge » 2,800 

» utrikes orter ... » 159,100 9 164 000 

Narva » utrikes orter » 665 

R. 416,665 

à 185 % kurs Kr. 760,830

401 

För svenska fartyg, som afgått från: 

S'.t Petersburg och Kronstadt till Sverige Kr. 241,000 

» Norge » 45,000 Kr. 286,000 

Reval » Sverige 36,450 

» Norge 4,000 » 40,450 

Baltischport » 

Narva » 

Sammanlagda bruttofrakter af svenska fartyg Kr. 1,087,280 

För norska fartyg som ankommit till: 

S:t Petersburg och Kronstadt från Norge R. 5,200 

» Sverige » 1,300 

J> utrikes orter..- » 749,500 R, 75g 000 

Reval » Norge » 8,500 

J> utrikes orter... » 217,500 » 226 000 

Baltischport » utrikes orter » 79,000 

Narva » Norge R. 500 

T» utrikes orter... » 28,500 » 29 000 

För norska fartyg som afgått från: 

R. 1,090,1)00 

à 185 ?„ kurs Kr. 2,016,500 

S:t Petersburg och Kronstadt till Norge Kr. 85,500 

» Sverige » 21.500 Kr. 107,000 

Reval » Norge » 14,300 

» Sverige » 3,000 » 17,300 

Baltischport >> 

Narva till Norge » 2,000 

Sammanlagda bruttofrakter af norska fartyg Kr. 2,142,800 

Bruttoinkomsten af de Förenade rikenas fraktfart på distriktet utgör sålunda 

3,230,080 Kronor, mot 3,215,128 Kronor år 1879. 

Till Kronstadt och S:t Petersburg ankommo år 1880 2,889 fartyg af alla 

nationer eller 98 mer än år 1879. 

Från Sverige infördes till S:t Petersburg under loppet af år 1880 ungefär 

följande varor: 

16,150 centner 

4,238 knippor och stänger stangjern 

1,616 centner 

4,809 knippor och ringar 

rundjern 

128,840 centner tackjern 

245 lådor stål 

5,927 knippor 

bandjern 

966 centner 

48,400 centner jernmalm 

8,472 centner 

jernplåt 

2,066 stycken 

2,698 centner hjulringar 

62 kolly hjul och axlar 

601 lådor söm 


402 

178 lådor sprutor 

94 kolly kanoner och lavetter 

331 » åkerbruksredskap 

960 centner . . , 

8 kolly maskingods 

2,475 tunnor rödfärg 

2,100 krita 

23,000 » cement 

1,321,700 stycken tegel 

304 lådor fayance 

71 B tändstickor 

68 » ansjovis 

201 » glas och fönsterglas 

14 B filar 

11 stycken excelsiorqvarnar 

1 » sågverk 

6 lådor sågblad 

227 fat vitriol 

1,283 centner lera 

300 tunnor sill 

39 kolly sodavattensapparater 

17 B spislar och ugnar 

300 tunnor 

25 lådor 

kimrök 

100 kolly trämassa. 

Till distriktet infördes följande norska varor: 

till S:t Petersburg 6,0677« tunnor sill 

1,842 » tran 

360 tons fältspat 

667 » qvartz 

14,900 

10 

stycken 

tons gatsten 

till Reval 5,381 tunnor sill 

7,170 B brissiing 

till Narva 523 s /4 » sill 

Från S:t Petersburg utfördes till Sverige år 1880 med 223 fartyg mot 

284 år 1879 hufvudsakligast följande varor: 

4,629 pud hampa mot - år 1879 

849 tågvirke » 

22,534 oljekakor 94,900 pud 

131,249 benmjöl 128,300 

13,244 tschetv. linfrö 2,700 tschetv 

259,444 råg 290,100 

2,800 korn 

389 ärter 

51,056 kuhl. rågmjöl 97,500 kuhl 

634 kuhl. bohvetegryn 875 kuhl » 

29,766 stycken bastmattor » 48,881 stycken 

Från Reval till Sverige med 19 svenska och 1 norskt fartyg: 

36,600 tschetvert råg 

440 tons linfrökakor

403 

Till Norge utfördes under samma tid från S:t Petersburg med 97 fartyg 

mot 188 år 1879: 

351 pud linblår mot 300 pud år 1879 

1,770 » tågvirke 1,278 » 

161,544 tschetv. råg 163,500 tschetv 

7,108 » linfrö 1,350 » » 

215 kuhl bohvetegryn » ... » » 

16,480 stycken bastmattor 27,100 stycken » 

Från Reval utfördes till Norge med 7 norska och ett svenskt fartyg: 

14,400 tschetvert råg. 

800 linfrö. 

Från Narva med 2 norska fartyg: 

59 tons plankor 

89 » råg. 

Enligt uppgifter öfver totalexporten af spanmål från S:t Petersburg och 

Reval skeppades år 1880: 

6,832,000 tschetvert mot 8,950,000 år 1879 från S:t Petersburg 

1,685,500 » 2,455,700 Reval. 

I enlighet med Finansministeriets berättelse öfver Rysslands utländska handel 

år 1879, utgjorde det sammanräknade beloppet af in- och utförsel öfver europeiska 

och asiatiska gränsen samt till och från Finland 1,215,481,000 Rubel 

Silfver eller: 

exportvaror R. 627,768,000 

importvaror.. 587,713,000 

omsättningen af guld och silver i mynt och tackor icke inberäknad. 

De förnämsta exportartiklarne bestodo af: 

Lifsmedel. 

spanmål för ett värde af R. 363,261,400 

slagtboskap . » » 14,546,700 

spiritus 4,684,900 

smör » 1,872,200 

kaviar 1,876,300 

tobak » 650,400 

Båvaror och halffärdiga varor: 

lin för ett värde af R. 69,669,000 

linblår 4,442,700 

hampa » » 18,078,000 

hampblår 873,400 

trävaror » » » 25,240,700 

metaller, oarbetade » » 1,021,300 

pelsvaror 2,490,900 

spritad fjäder » » » 1,343,500 

talj 1,953,000 

linfrö 48,842,400 

lump 449,100

404 

ull för ett värde af R. 10,937,200 

borst » » » » » 3,349,400 

tjära B » » » » 355,000 

Fabriksprodukter: 

tågvirke för ett värde af R. 800,700 

lärft » » » » 525,200 

De hufvudsakligaste importartiklarne utgjordes af: 

Tullfria varor: 

grönsaker, färska för ett värde af R. 1,226,700 

kalk och cement » » 2,518,500 

stenkol » » » » » 12,855,300 

plantor och frön » » » > 2,208,400 

läder, oarbetadt » » » » » 5,191,500 

tegel » » » » » 1,227,500 

landtbruksredskaper » » » » » 3,999,800 

böcker, kartor och noter » » » 5,113,500 

diverse.. » » » 34,577,700 

Lifsmedel: 

ris för ett värde af R. 2,065,200 

salt » » » 6,554,700 

grönsaker och frukter » » » » 11,137,300 

ost..... » » » 929,300 

fisk » » » » » 6,347,900 

kaffe » » » » 6,840,400 

tobak - » » » » » 4,807,300 

the 40,581,000 

dryckesvaror » » 13,185,700 

Råvaror och halffärdiga varor: 

bomull, rå för ett värde af R. 60,004,000 

läder, bearbetadt » » » » 4,129,900 

pelsvaror » » 4,728,600 

silke - ... » » » » » 14,055,100 

ull 29,694,100 

bomullsgarn » » 30,428,300 

metaller, oarbetade » » 56,595,600 

gummi och guttaperka, oarbetadt » » 3,054,100 

flygtiga oljor » » 4,965,900 

färger _ 17,979,300 

kemikalier » 22,078,700 

bomolja » » »15,109,200 

diverse » » » » » 8,576,900 

fabriks- och yrkesprodukter: 

gips, marmor, sten för ett värde af R. 530,200 

fajans och porslin » » » » 1,285,100 

glasvaror » » » » 3,759,300

405 

metallvaror för ett värde af R. 21,244,600 

maskiner och apparater » » » » » 29,522,500 

snickare- och svarfvarearbeten » » » » » 2,023,300 

skrifpapper » » » » 1,846,900 

läderarbeten » » » » » 764,700 

lin- och hampfabrikater » » 7,814,100 

sidenfabrikater _ » » » » 3,132,300 

yllefabrikater » » » 12,321,200 

bomullsfabrikater » » » » » 5,990,400 

tyll och spetsar » » » » 1,527,400 

färdiga kläder » )) » » 2,134,500 

galanterivaror _ » » » 833,200 

musikaliska instrumenter » » » 1,835,600 

ur » » » 5,765,100 

diverse » » » » 7,822,900 

Rysslands tullinkomster för år 1879 uppgingo 

till 61,113,200 Rubel i guld 

» 1,704,569 » i kreditsedlar 

Handelsomsättningen med Finland uppgick under samma år till ett belopp 

af 20,043,000 Rubel eller: 

export till Finland E. 10,847.920 

import från d:o « 9,195.080 

Frän Ryssland utfördes til Sverige och Norge är 1879 varor för ett s-ammanräknadt 

värde af 12,198,000 Rubel, och frän Sverge och Norge infördes 

till Ryssland varor för 3,519,800 Rubel. Nedanstående sammanställning utvisar 

Rysslands handelsomsättning med de Förenade rikena under femårsperioden 

1875—1879, nämligen: 

export frän Ryssland import frän Sverige och 

till Sverige och Norgo: Norge till Ryssland: 

är 1875 R. 8,763,600 är 1875 R. 3,191.000 

» 1876 » 9,035,400 1876 » 2,791,400 

» 1877 20,010,200 1877 » 2,019,700 

1878 14,082,800 1878 3,037.250 

1879 12,198,000 1879 » 3,519,800 

Till Rysslands europeiska hamnar ankommo är 1879 14,031 fartyg af 

olika nationer, hvaiibland 5,931 ångfartyg. Uti detta antal finnas inbegripna 

2.078 svenska och norska fartyg, hvaribland 827 ångfartyg. 

Öfriga nationaliteter voro: 

ryska 1,666 fartyg, hvaribland 650 ångbåtar 

danska.. 1,007 » » 236 » 

tyska 2,565 » » 957 » 

holländska 528 » » 57 » 

engelska 3,122 » » 2,682 » 

italienska 623 » 54 

österikiska 628 » i> 348 ) 

grekiska 1,205 » » 27 

turkiska 405 » » 1 » 

öfriga länder 206 » » 98 »

406 

Importen af en del svenska och norska varor till Bysslands europeiska 

hamnar 1879, jemförd med totalimporten af samma varor, synes af nedanstående 

sammanställning: 

Import från 

Hela importen Sverige och Norge 

lera för ett värde af R. 1,125,200 R. 8,200 

kalk och cement » » » » 1,435,600 » 70,700 

sten » 767,500 49,000 

tegel 1,131,500 41,200 

landtbruksredskap 4,014,700 23,300 

fisk, marinerad 1,224,900 » 32,400 

d:o torkad 643,200 643,200 

sill 4,264,600 1,356,700 

norsk sill (brissling) 8,200 8,200 

skinn, räf och mård etc. 14,300 14,300 

d:o ren och valross etc. 2,600 2,600 

tackjern » » » 7,185,900 » 85,000 

stangjern » 9,618,200 » 20,600 

jern i plåtar m. m » 5,290,000 19,400 

rails 234,500 163,500 

stål ... » 11,702,000 » 552,500 

koppar 6,465,800 21,300 

bly » » » 3,681,500 » 6,000 

jordfärger » » » 373,800 13,800 

krita _. » » 193,900 29,400 

fajans » 188,400 » 12,700 

fönsterglas 1,256,700 3,900 

stälarbeten » 1^404,100 » 45,100 

smidesarbeten » » » 3,987,700 » 14,200 

maskiner och apparater ... » » » » 15,472,300 105,900 

tändstickor 366,800 7,800 

vitriol 198,800 4,500 

Det torde slutligen tillåtas mig att meddela några upplysningar rörande 

Rysslands bergsbruk hemtade ur ett arbete af sekreteraren vid bergsdepartementets 

lärda komité, C. Skalkowsky, utkommet år 1880. I enlighet med detta 

arbete, producerades år 1878 i Ryssland, Finland inbegripet, 

jernmalm 56,620,000 pud 

tackjern 25,397,200 

stangjern och rails 11,949,400 

plåt m. m 

Af 253 jernverk voro år 1878 199 i verksamhet. 

4,648,200 » 

Stålproduktionen visar en alltjemt fortgående stegring, hvilket framgår af 

nedanstående sammanställning: 

år 1873 producerades 546,000 pud 

» 1874 526,700 » 

1875 789,200 

1876 1,093,700 » 

1877 2,702,800 » 

» 1878 3,878,700 »

407 

Sammanlagdt funnos 1878 i Ryssland 40 stålverk, af hvilka dock endast 

29 voro i verksamhet. 

Af bly producerades år 1878- 85,280 pud 

» koppar » » » 214,700 » 

Denna senare produktion är i af tagande. Af 52 kopparverk voro samma 

år 39 i verksamhet. 

Utbytet af stenkol ur de ryska grufvorna har från år 1873 till 1878 stigit 

med 115.5 % och år 1878 producerades 154,034,300 pud. 

Vexelkurserna å S:t Petersburgs börs den 31 december voro följande: 

London 25V32—25 s /3, d. 

Amsterdam _ 126 c. 

Hamburg 212 s /,—213 1 /,—213 1 /, pf. 

Paris 264 5 /8—265 c. 


Colombo (Ceylon) den 10 augusti 1881. 


G. Sterky. 

Intet svenskt eller norskt fartyg har under förlidet år besökt hamnen. 

Christchurch (Nya Zeeland) den 24 juni 1881. 


H. Cross Buchanan. 

Till distriktet ankom under året 1 svenskt fartyg om 300 tons med last 

från utrikes ort samt afgick likaledes med last till utrikes ort. Af norska 

fartyg ankommo 2 om tillsammans 764 tons från utrikes ort med last, samt 

afgick 1 om 251 tons med last till utrikes ort. 

Wright.

408 


Larnaca (Cypern) den 7 maj 1881. 


Intet svenskt eller norskt fartyg besökte under år 1880 någon af öns hamnar. 

Handeln var under år 1880 föga liflig, beroende på det dåliga utfallet af 

öns förnämsta exportartiklar, spanmål och locustabönor. Af både korn och hvete 

var skörden så liten att stora qvantiteter mjöl måste införas. Locustabönorna 

utföras förnämligast till England, Frankrike och Ryssland samt användas på alla 

ställena till olika ändamål; i England användas de till kreatursfoder, i Frankrike 

till destillering och i Ryssland ätas de af de fattigare klasserna. 

Vinodlingen är mycket lönande, oaktadt de tryckande skatter som hvila på 

densamma. Skörden börjar i slutet af oktober. 

Afven bomull odlas, och har man dervid nu i 15'år användt amerikanskt 

utsäde. Ett godt år kan ön producera ända till 250,000 okas, hvaraf 8 /4 exporteras. 

Värdet af hela införseln uppgick år 1880 till £ 202,023 mot £ 236,705 

år 1879. Införseln består hufvudsakligen af manufaktur- och kolonialvaror från 

Tyskland, England och Frankrike. Äfven jern och trä införas i stora qvantiteter, 

det förra från England, det senare från Österrike. 

Cyperns skogar hafva under de senaste 15 åren varit föremål för mycket 

lagstiftande, men under det turkiska väldet gjordes ingenting för att tillse lagarnes 

efterlefnad, med undantag möjligen àf hvad beträffar förbudet mot utförsel 

af trävaror. Sedan den engelska ockupationen började har detta förhållande 

undergått en väsentlig förändring och kraftiga åtgärder vidtagits till skogens 

skyddande. 

Den nuvarande styrelsen är särdeles angelägen om planterandet af Eucalyptusträd, 

men ännu saknas dock en lag som ålägger hvarje jordegare att årligen 

plantera ett visst antal träd. 

Salthandeln är ett regeringens monopol; saltet erhålles ur flera saltsjöar. 

Den britiska styrelsen har icke vidtagit någon väsentlig förändring i afseende 

å beskattningen, med undantag af att den egnat mycken omsorg deråt 

att uppbörden af skatterna sker ärligt. Den förnämsta af skatterna är tionden 

på all skörd och andra produkter. Öfriga skatter äro: 4 pro mille af fastighetsvärdet, 

4 % af hyra eller arrende för sådan fastighet som icke brukas af 

egaren sjelf, 3 % på inkomst af handel eller aflöning, en skatt af 2 sh. 6 d. 

af hvarje turkisk undersåte som är i åldern 18—60 år i stället för militärtjenst, 

en skatt af 2 1/2 piaster på hvarje får eller get samt slutligen en skatt 

af 6 d. på hvarje svin som är öfver 3 månader gammalt. 

Införselstullen uppgår i medeltal till 8 % af den införda varans värde; 

utförselstullarne hafva afskaffats. Spanmål, mjöl, trävaror, kol och åkerbruksredskap 

äro tullfria. 

Förutom en afgift å allt vin och spirituosa som tillverkas å ön betalas en 

särskild afgift för försäljningsrättigheten så väl af dessa varor som af tobak. 

Vidare erlägges afgift för rättigheten att drifva svampfiske o. s. v.

409 

Cypern togs formligen i besittning i Drottningens af England namn den 

13 juli 1878. On är i administrativt och judicielt afseende indelad i 6 distrikt: 

Nicosia, Larnaca, Limassol, Pamagusta, Kerenicia och Paphos, mod en 

areal af tilisammans omkring 4,000 engelska qy.-mil. Folkmängden beräknas 

till 185,000. 

Charles Watkins. 

Stanley (Falklandsöarna) den 31 december 1880. 


Intet svenskt fartyg ankom under Sr 1880, men 1 norskt. Af andra 

nationers fartyg ankommo 31, deraf 13 engelska. Införseln uppgick till ett 

värde af 35,000 £, hufvudsakligen från England; utförselns värde var omkring 

fi0,000 £ och bestod af hudar, ull, talg in. m. 

George M. Dean. 

Georgetown (Demerara, Britiska Guyana) den 4 februari 1881. 


Af svenska fartyg besökte endast 1 om 332 tons under år 1880 detta 

distrikt. 

J. H. de Jonge. 

Victoria (Britiska Columbia, Canada) den 11 januari 1881. 


Af svenska fartyg besökte endast 1 distriktet år 1880. Fartyg kunna 

nästan alltid erhålla träfrakter här till Australien, Kina, sydvestra kusten af 

Amerika, Godahoppsudden med flera ställen. 

Rob. Ward. 

Guayaquil den 28 februari 1881. 

Ecuador. 


Det senast förflutna året har, i likhet med det föregående, varit mycket 

lyckligt för detta land. Fred har varit rådande så väl i det inre som med republikerna 

i söder. Genom den stränga neutralitet, vår regering iakttagit i kri-

410 

get mellan de andra republikerna, har vår handel haft stora fördelar och emigrationen 

hit från Chile och Peru har ökat befolkningen. Olyckligtvis har gula 

febern skördat många offer bland de nykomna under årets tre sista månader, 

men i och med regntidens början upphörde farsoten. 

Kongressen var samlad två månader, och som alla de deputerade tillhörde 

regeringens parti, fick presidenten bifall till alla de lagar han önskade och derjemte 

två års förlängning af den utomordentliga myndighet, föregående kongress 

beviljat honom. 

Kakaoskörden, som är landets vigtigaste inkomstkälla, var den rikaste i 

mannaminne. Exporten uppgick till 33,727,076 lbs., men höll sig priset i 

Europa likväl ganska bra uppe, så att man kan beräkna ett medelvärde af 17 

doll, pr qvintal för den exporterade kakaon, hvilket ger exporten af denna vara 

ett totalvärde af 5,733,602 doll. 

Hela utförselns värde beräknas till 8,207,067 doll., utvisande vid jemförelse 

med 1879 en minskning af 477,263 dol]., beroende dels på kakaons lägre 

pris, dels på minskningen i utförsel af s. k. elfensbensnötter. 

Hamnen besöktes år 1880 af 120 ångbåtar och 125 seglande fartyg, hvaribland 

icke var något svenskt eller norskt fartyg. 

Elfenbensnötter äro nästan den enda vara som sändes med seglande fartyg, 

alla öfriga gå med ångfartyg; för dylika nötter vexlade frakten mellan £ 2. 9 

sh. och £ 3. 5 sh. pr engelsk ton. 

Till följd af tillväxten i landets välmåga har tillgången på penningar varit 

riklig och omsättningarna lifliga. Af bankinrättningarna har en delat ut 30 % 

och en kommer att gifva 18 %. 

Införseln har varit mycket stor, men närmare uppgifter derom saknas. 

Kursen på Europa har varit hög, 43 à 49 %. 1 £ sterl. räknas lika 

med 5 dollars hårdt mynt, hvartill karsen lägges. 

E. W. Garbe. 

Haiti. 

Port-au-Prince den 23 april 1881. 


De Förenade rikenas sjöfart på distriktet framgår af följande öfversigt: 

Till distriktet ankom från utrikes ort med last 1 svenskt fartyg om 275 tons, 

» » » » » » i barlast 13 » » » 4,502 » 

Från » afgingo till » » med last 14 » » 4,853 » 

Till » ankomrao från Norge i barlast 3 norska » » 981 » och 208 läster, 

» » » » ntr. ort med last 9 » » » 2,018 » » 360 » 

» » » » » i barlast 34 » » » 11,066 » » 899 » 

Frän » afgingo till » med last 38 » » » 11,360 » » 1,250 » 

» » » » " i barlast 1 » » » 355 » 

Handeln har i allmänhet varit bättre under år 1880 än under året derförut. 

Kaffeskörden var god, men olyckligtvis voro prisen mycket ofördelaktiga i 

Europa samt i Förenta staterna, och prisen här måste följa den nedgående tendensen. 

Prisen började med 12 à 10 doll., men föllo sedan till 8 à 7 doll, 

pr 100 S.

411 

För kampeschträ vexlade priset mellan 17 och 15 1 /2 doll, för de bättre 

qvaliteterna samt 15 och 14 doll, för de sämre, allt pr 2,000 ll.. 

Importen eger till största delen rum frän Nordamerikas Förenta stater. 

Statistiska uppgifter saknas för de senaste åren, men man hoppas nu så 

småningom kunna bringa reda härutinnan. 

De politiska oroligheter, som förut varit rådande, äro nu alldeles försvunna. 

Fyrafgiften har höjts till 0.6 4 doll, per ton för ångare och segelfartyg 

under utländsk flagg och till 0.3 4 för haitiska fartyg. Likaledes hafva afgifterna 

på kampeschträ höjts från 1.20 doll, till 1.80 pr 1,000 ll. 

Hugh Tweedy. 


Batavia (Nederländska Ostindien) den 20 maj 1881. 



öfversigt: 

Till distriktet ankonimo ined last från utrikes ort 14 svenska fartyg om 9,281 tons, 

» » » i barlast » » » 2 » » » 1,294 » 

Från » afgingo med last till » »> 1 3 »> » » 9,095 » 

» » » i barlast » » » 1 » » » 705 » 

Till » ankommo med last från » » 15 norska » » 10,797 » 

» » » i barlast » » » 1 » » 1,254 » 

Från » afgingo med last till » » 15 »> 11,486 » 

Hela antalet med last ankomna fartyg utgjorde således 29 om 20,078 tons; 

sammanlagda antalet af med last afgångna fartyg utgjorde 28 om 20,581 tons. 

Ingen direkt införsel egde under år 1880 rum från de Förenade rikena. 

Totalimporten utgjorde ifrågavarande år af nedanstående varor: 

jern 5,329,253 kil. mot 132,459 stänger och knippen år 1879 

stål 2,727 lådor » 4,192 år 1879, 

koppar och gul metall 1,897 kistor 2,483 » 

zink och spelter 11,229 lådor » 20,814 

bly 4,412 » 2,222 

jernspik 8,830 >. » 13,430 

stenkol 136,623 tons » 79,789 

svensk tjära 3,708 casks »> 5,450 »> 

stenkolstjära 245 » » 780 » 

is 1,600 tons 1,613 

petroleum 1,516,260 fat om 10 gallons » 1,171,627 » 

tändstickor 951 kistor » 1,994 > 

Jern. Införseln af svenskt jern kan uppskattas till 98,500 stänger och 

knippen, hvilket alltsammans kom öfver Holland. De små förråden gjorde att 

innehafvarne kunde höja priset från 9 /4 flor., som det var i början af året, 

till il flor., som ännu betaltes vid årets slut. Engelskt jern, som i början af 

året ej gälde mer än 6 1 /, fl-, var en gång uppe till 8'/2 och 8 s /4 fl-, men 

mot slutet af året kunde ej mer än 6 3 /4 fl- erhållas. 

Stål. Uppgifterna utvisa en fortgående minskning i införseln af denna vara 

Det mesta, som infördes, var af tysk tillverkning och såldes för 8 1/2 à 9 fl. 

pr picul; för svenskt stål betaltes 9 à 10 fl.

412 

Koppar och gul metall. Äfven af dessa artiklar utvisar införseln en minskning. 

De högre pris, som voro rådande vid slutet af 1879, kunde endast bibehålla 

sig under årets två första månader. Sedan betaltes 60 à 66 fl. pr picul 

för koppar och 55 à 57 1/2 fl- för gul metall. 

Zink och spelter. Som införseln var liten, höllo prisen sig uppe under 

året i 21 à 22 fl. pr picul för zink och 20 fl. for spelter. 

Bly. För bly i plåtar steg priset från 18 1/2 till 21 fl., men för bly i 

tackor föll det deremot till 13 1 /, fl. 

Jernspik. Införseln var ej särdeles stor, och höll sig priset för hamrad 

spik mellan 10 och 12 1/2 fl. och för trådspik mellan l2 1/2 och 13 1 /, fl. 

Stenkol. Införseln deraf var större än något föregående år och jemväl 

större än behofvet kräfde. Prisen, som i början af året voro 22 1/2 à 23 fl. 

för engelska och 19 à 20 fl. för australiska, gingo derför ned så att man kunde 

ti engelska kol först för 18 fl. och sedan för 12 fl. pr ton, hvilket ej ens betäckte 

fraktkostnaden. Vid årets slut funnos omkring 12,000 tons osålda, och 

utsigterna for denna vara äro icke mycket lysande. 

lätt för fartygsegare att erhålla stenkolsfrakter hit. 

Det torde icke blifva så 

Oaktadt de låga prisen i Australien, der man kunde få stenkol för 6 à 7 

fl. pr ton, var importen derifrån år 1880 mindre än år 1879, hvilket berodde 

derpå att tillgången var stor på goda frakter från Australien till Europa. 

Tjära. Priset höll sig mellan 18 och 22 fl. pr barrel för svensk vara 

och mellan 8 1/2 och 9 fl. för stenkolstjära. 

Is. Endast ett amerikanskt bolag hitsäude is, och, sedan 5 isfabriker finnas 

här, har äfven detta upphört. 

Petroleum. Förbrukningen af denna vara befinner sig i stadig tillväxt, men 

införseln var likväl större än behofvet. De flesta importörerna hade emellertid 

bildat en förening i och för detaljförsäljningcn, och detaljpriset kunde derigenom 

hållas uppe mellan 5 1/2 och 7 fl. pr fat. 

Tändstickor. Jönköpings tändstickor bibehålla fortfarande sitt anseende och 

betinga äfven högsta priset. Man betalte 90 à 95 fl. för kista om 50 gross 

under det att för andra märken icke betaltes mer än 50 à 65 fl. 

Ingen direkt utförsel egde rum härifrån till de Förenade rikena. 

Javas förnämsta exportartiklar utgjordes af: 

socker.... 3,856,571 piculs mot 3,045,003 är 1879 

kaffe 1,312.428 » » 1,157,278 » 

ris 147,963 » » 146,688 » 

kryddor 27,580 » » 52,271 

té 63,247 lådor » 64,437 och 111 piculs år 1879 

tobak 87,792 piculs » 197,384 » 

damargummi ... 20,358 » » 13,663 » 

guttapercha 1,664 » » 588 » 

tenn 147,828 » » 143,917 » 

rotting 37,321 » » 29,859 » 

indigo 950,765 höll. skalp. » 990,550 » 

hudar 453,980 stycken » 374,312 » 

d:o 785 piculs » 3 2 » 

arrack 4,087 leagers » 3,482 »

413 

Socker. Den stora utförseln förklaras till en del deraf att skörden 1879 

—1880 rar mycket sen till följd af mycket regn år 1879; dessutom gaf denna 

skörd mera än man väntat, eller 3,564,000 piculs under det man ej räknat på 

mer än 3,300,000 piculs. Skörden för 1880—1881 torde komma att gifva 

3,650,000 piculs, hvaraf redan äro afskeppade 2,200,769 piculs. Det höga 

priset af 17 1/2 A., som betaltes vid slutet af år 1879, följdes af fullständig 

overkaamhet i marknaden. Först i senare hälften af maj började köp att afslutas 

af den nya skörden till pris af 15 fl. pr picul, i medlet af juli betaltes 

157» fl-, men i augusti och september föll priset till 14 fl. Året slutade 

med ett pris af 14 1/2 à 14 1/4 fl. Skördeutsigterna för 1881—1882 äro mycket 

goda. 

Kaffe. Skörden 1880 — 1881 anses hafva gifvit: 

å regeringens plantager på Java 559,000 piculs, 

» enskilda » » » 180,000 » 

» Sumatra 127,000 » 

» Moluckerna och Timor 70,000 » 

936,000 piculs. 

Detta är 45 % mindre än föregående skörd och mycket mindre än man 

väntade. Dertill kom att de låga prisen i Europa och Amerika äfven inverkade 

på härvarande marknad. För god ordinär vara betaltes 45 à 45.50 fl. pr picul. 

i februari 44 à 44.50, i mars—juni egde inga omsättningar rum, i juli och 

augusti betaltes 41 à 45, i september 42—40, i oktober och november 40 

samt i december 39—38 fl. Lägsta punkten torde ännu icke vara uppnådd. 

För vestindisk vara höllo sig prisen bättre uppe, eller mellan 50 och 56 fl., 

och för några välkända sorter betaltes ända till 58 fl. 

Regeringens försäljningar af Javaplanteringarna gåfvo som resultat: 

22 juli 13,200 piculs Samarang à 43.49 1/2 fl. 

» 11,800 » Kadoe à 44.36 » 

24 augusti 3,000 » Samarang å 43.19 » 

» 3.000 » Kadoe à 43.86 7» » 

r> 4,000 » Soerakaeta à 42.»4 T> 

» 14,000 » Malang à 44.01 » 

» 800 » Sisir, vestind. à 50.477, » 

» 200 » Mixed à 43.8r, » 

21 oktober ... 15,400 » Malang à 41.89 » 

» ... 5,000 » Passoeroean à 41.6 3 » 

» ... 4,600 > Sisir, vestind à 44.38 

1 december... 10,600 » Malang à 41.70 

» ... 3,600 » Passoeroean à 41.777» » 

» ... 800 » Sisir, vestind à 43.81 » 

» ... 10,000 s> Preanger à 47.31 » 

100,000 piculs. 

Vid försäljningarna af Sumatrakaffe erhöllos följande pris: 

23 mars l:a 26,400 piculs à 59.19 fl.; 2:a 600 piculs à 19.17 fl. 

28 juni » 36,000 » à 53.64 » 400 » à 21.05 » 

4 oktober » 38,400 » à 52.35 » 1,200 » à 18.36 » 

28 december... » 29,200 » à 45.49 » » 1,200 » à 17.55 » 

130,000 piculs 3,400 piculs.

414 

Bis. Exporten inskränkte sig som vanligt till de finare sorterna; priset 

vexlade mellan 7 fl. och 10.92 fl. allt efter qvaliteten. Af de sämre sorterna 

var skörden otillräcklig, så att deraf måste införas. 

Kryddor. Minskningen i utförseln beror förnämligast på de små förråden 

af peppar, som ej medgåfvo att mer 8n 14,597 piculs utfördes mot 35,267 piculs 

år 1879. Priset höll sig mellan 20 och 24 piculs. 

Té. Odlingen fortgick ungefär på samma sätt som år 1879 och likaledes 

exporten. Prisen i Europa äro så låga att odlarne icke kunna anses ersatta 

för den möda odlingen kräfver, och torde den derfor ej heller få någon större 

utsträckning. 

Tobak. Tobaksodlingen befinner sig i ett fortgående aftagande, beroende 

till stor del på den ogynsamma väderlek som varit rådande flera år å rad, hvarigenom 

den skördade tobaken blifvit sämre än den brukade vara samt följaktligen 

förlorat sitt stora anseende. 

Damar-gummi. De höga pris som varit gällande under de båda senaste 

åren — 48 à 52 fl. mot 30 à 35 fl. pr picul förr — hafva föranledt den 

stigande exporten, och som prisen tyckas hålla sig, torde den nog komma att 

fortfara. 

Tenn. Af Bankatenn producerades år 1880 72,684 piculs och af Billitontenn 

78,928 piculs. Allt Bankatenn utfördes till Holland för regeringens räkning. 

Af Billitontenn utbjöds på auktion och betingade i medelpris pr picul: 

9 februari 13,046 piculs à 63.13 flor., 

12 april 13,003 » à 56.28 » 

8 juni.. 13,032 » à 47.20 » 

11 augusti 13,039 » à 58.62 » 

12 oktober 13,048 » à 58.20 » 

14 december. 13,029 D à 61.49 » 

Indigo. 

78,197 piculs. 

Priset var ganska högt, isynnerhet för de buttre qvaliteterna, hvilka 

betaltes med 4 1/4 à 4 3/4 fl- pr 1/2 kilo 

Hudar. Den stora tillväxten i exporten torde i viss mån härflyta derifrån, 

att kontrollen öfver att den till hämmande af kreaturspesten dödade boskap 

ordentligt begrafts icke varit bättre än att hudarne af många djur, som varit 

angripna, kommit med i exporten. Priset vexlade mellan 25 och 38 cents 

för oxhudar och 35 à 55 cents för kohudar, allt pr 1/2 kilo. 

Arrack. Tillväxten i exporten beror uteslutande derpå att äldre förråd, 

som varit afsedda för andra ändamål, blifvit exporterade. Destilleringen befinner 

sig i aftagande, beroende bland annat på de låga prisen. 

året kunde man knappast få 70 fl. pr leager. 

Vid slutet af 

Fraktmarknadens ställning var god äfven under år 1880; såsom vanligt 

voro fraktsatserna högst under årets tre sista månader, då sockerutförseln plägar 

ega rum till största delen. Ehuru frakterna aldrig stego öfver 60 sh., 

voro de likväl på det hela taget bättre än 1879 och gingo aldrig ner under 

45 à 50 sh. 

Vid en öfvereigt af de närmast föregående 8 seglationsåren, från den 1 

juli till den 30 juni, visar det sig att vår marknad sysselsatte:

415 

1872—1873 298 segelfartyg och 22 ångfartyg om 236,396 tons, 

1873—1874 300 » » 30 » 248,900 

1874—1875 313 » » 32 » » 285,981 

1875—1876 268 » 36 » 256,946 

1876—1877 342 » 37 » » 304,346 » 

1877—1878 329 37 » » 314,946 

1878—1879 257 34 » » 262,246 » 

1879—1880 310 » 42 » 328,867 » 

1 juli—31 dec. 1880 178 » 26 » 180,622 

Prakterna för segelfartyg till Kanalen för ordres eller till Amerika voro 

under samma år: 

Från 1 juli—31 december. Från 1 januari—30. juni. 

Högst. Lägst. Högst. Lägst. 

1872: 90 sh. 72 sh. 6 d. 1873: 80 sh. 75 sb. 

1873: 85 » 70 1874: 67 6 d. 65 » 

1874: 72 6 d. 57 6 d. 1875: 60 57 6 d, 

1875: 65 50 1876: 50 » 45 » 

1876: 65 » 57 6 d. 1877: 60 » 50 

1877: 62 » 6 d. 47 » 6 » 1878: 47 6 d. 40 

1878: 42 6 27 6 » 1879: 40 25 » 

1879: 67 » 6 42 6 1880: 50 45 » 

1880: 60 50 s 1881: 60 50 

Utsigterna för fraktmarknaden äro mycket gynsamma och flera tecken tyda 

på att man kan vänta stigande fraktsatser. Bland annat dertill bidragande är 

att försäkringsgifvare numera äro mycket noggranna med afseende å fartygens 

ålder och klass. 

Vid slutet af år 1883 kommer Java att hafva en utmärkt hamn i den 

nu under byggnad varande hamnen Taudjong Priok vid Bataviaviken. Denna 

hamn kommer att blifva mycket rymlig och försedd med alla erforderliga beqvämligheter. 

Det har äfvep satts i fråga att den skulle blifva frihamn. Huruvida 

den kan komma att realisera alla de förväntningar som hysas är väl ganska 

tvifvelaktigt. 

Kreaturspesten har rasat äfven under år 1880 samt anstalt stor förödelse 

oaktadt regeringen vidtagit de kraftigaste åtgärder till dess hämmande. 

Lima den 26 januari 1881. 

Peru. 


W. Suermondt. 

Till Callao ankommo under år 1880 2 svenska fartyg om 1,361 tons i 

barlast från utrikes ort; likaledes i barlast till utrikes ort afgingo 3 fartyg om

416 

1,956 tons. Af norska fartyg ankom 1 om 675 tons med last och afgick i 

barlast. Den ringa skeppsfarten är beroende på kriget mellan Peru och Chile 

och blockaden af Callao. Omedelbart efter det Lima och Callao mast kapitulera 

till chilenerna, upphäfdes blockaden. 

Bangkok 

Siam. 


J. F. Lembcke. 

Intet svenskt fartyg besökte under år 1880 denna hamn. 

Genève den 9 maj 1881. 

Schweiz. 


W. Muller. 

Inga statistiska uppgifter finnas, som upplysa om handelsförbindelserna mellan 

de Förenade rikena och Schweiz. 

Hela utförseln uppgick år 1880 till 2,493,433 metr. quint, eller 273,089 

mer Un 1879. Införseln uppgick till 21,285,764 metr. quint, eller 1,692,261 

mer än år 1879. Största tillväxten i införseln visar sig för stenkol och kokes 

samt i utförseln för sågade och huggna trävaror. 

Transithandeln består hufvudsakligen af trävaror kommande från Baiern 

och Österrike samt vin från Österrike-Ungern på väg till Frankrike. Gällande 

taxor underlätta denna transitrörelse, och än mera torde den komma att utvecklas 

när Arlberg-banan öppnas. 

Värdet af införseln till Schweiz från Frankrike uppgick år 1878 till 

229,000,000 frs (deraf sidenvaror för 54 mill., vin för 22 mill.); värdet af 

utförseln till Frankrike uppgick samma år till 110,350,000 frs (deraf trävaror 

22 mill., silke och silkesaffal! 15 l /i mill-, bomullsväfnader 13 mill.). 

Utförseln till Italien består förnämligast af byggnadsvirke, stäfver, hudar, 

sidenväfnader o. s. v., införseln derifrån af silke, kreatur, vin, olja o. s. v. 

Från Schweiz utföres till Österrike-Ungern ost, kreatur, hudar, maskiner 

och maskindelar m. m. Till Schweiz införes från Österrike-Ungern spanmål, 

mjöl, olja, öl m. m. 

In- och utförseln öfver tyska gränsen omfattar alla möjliga varor. 

Värdet af Schweiz' utförsel till Nordamerikas Förenta stater uppgick är 

1880 till 84,400,000 frs mot 69,500,000 frs år 1879. Värdet af utförseln 

år 1880 är 47 % större än medelvärdet af samma utförsel Iren 1864—1879. 

Isynnerhet har utförseln ökats af sidenvaror, broderier, ost och läder.

417 

Priset på spanmål pr metr. quintal vexlade år 1880 mellan 27—34 frs 

för hvete, 20—26 frs för råg, 21—27 frs för korn oeh 16—21 frs förhafre. 

Skörden af så väl spanmål som potatis var god år 1880 och införseln af alla 

spanmilsslag 

Nordamerika. 

mindre än 1879; största delen af införseln förskrifver sig från 

Af kaffe infördes 84,305 metr. quint.; priset var 39—47 frs för 50 kil.; 

förbrukningen af kaffe befinner sig i aftagande. Af socker infördes 256,568 

metr. quint.; priset var mellan 39—44.50 frs för 50 kil. Af fotogen infördes 

225,094 metr. quint.; priset var mellan 25—32 frs. Ister infördes uteslutande 

från Nordamerika; priset var 102—122 frs för 100 kil. 

Af inlagd fisk i kärl om mindre än 5 kil. infördes 1,344 metr. quint., 

af färsk fisk 13,898 metr. quint., torkad, rökt eller saltad fisk i kärl om 5 

kil. och deröfver 1,972 metr. quint., sill 795 oeh annan fisk 938 metr. quint. 

Tullen är för inlagd fisk i kärl om mindre än 5 kil. 16 frs för metr. quint., 

färsk fisk 40 cent., torkad, rökt eller salt fisk i kärl om 5 kil. eller deröfver 

4 frs. 

Beträffande möjligheten att här bereda afsättning för svenska och norska 

fiskvaror torde få anföras: 

Las, flundra och piggvar, omsorgsfullt inpackade i is, torde lätt finna afsättning. 

Annan fisk, som ännu ej är känd i Schweiz, kan nog äfven säljas 

om priset sättes lågt. Rökt sill säljes här redan nu; den kommer från Boulogne, 

och skulle säkerligen svensk och norsk vara uthärda täflan med densamma. 

Salt sill konsumeras företrädesvis i tyska Schweiz. Oaktadt den norska sillens 

utmärkta beskaffenhet torde det vara bäst att till en början försöka med de 

billigaste sorterna. Både kryddsill samt skinn- och benfri ansjovis torde finna 

afsättning om de blifva kända i Schweiz. Den rökta sillen, inlagd i olja, är 

mycket omtyckt, trots det höga priset, men det är af vigt att fabrikanterna se 

om att lådorna väl tillslutas. Den saltade laxen har befunnits vara för mycket 

saltad. Husbloss användes uteslutande till klarning af vin och öl; för att kunna 

täfla med den ryska varan måste det vara mera hvitt. Ryskt husbloss betalas 

med 30 à 33 frs pr kil. De prof på fisklim, l:a à 3 kr., 2:a å 2.50 kr., 

som insändts, liksom mycket gelatin af ben torde kunna finna användning i åtskilliga 

industrigrenar i östra Schweiz. 

Köpmän, som önska börja affärsförbindelser med Schweiz, böra skrifva på 

tyska eller franska samt utsätta prisen i frs. För att undvara mellanhänder i 

Hamburg och Lybeck, borde en agentur upprättas närmare Schweiz, der den 

färska fisken kunde läggas i ny is och inpackningen upphjelpas om så behöfdes. 

För vildt torde Schweiz äfven kunna blifva en god marknad; mycket vildt 

kom förliden vinter hit från Ryssland och var mycket omtyckt. 

Tillverkningen af smycken och nipper, som lidit under den industriela krisen, 

har åter repat sig, oaktadt denna industri mer och mer utvecklat sig i 

Italien och Tyskland. Skall denna förbättring blifva varaktig, är det nödvändigt 

att de ständiga tvisterna mellan arbetsgifvare och arbetstagare upphöra samt 

att fabrikanterna bättre följa med vexlingarna i modet och i handelsförhållandena 

i allmänhet. 

En ny förbundslag förbjuder från och med den 1 januari 1881 tillverkning 

och införsel af tändstickor, i hvilka gul fosfor förekommer^ och blifva endast 

s. k. svenska tändstickor tillåtna. Införseln af säkerhetständstickor uppgick 

år 1880 till 25,217 metr. quint, mot 16,888 år 1879. 

Tobak odlas i 8 af Schweiz" kantoner; skörden år 1880 uppgick till 18,000 

metr. quint. Cigarrfabrikerna göra utmärkt goda affärer oaktadt den höga tullen 

å tobaksblad. 

Ber. om Haadtl o. Sjöfart. 27

418 

Till följd af den goda silkesskörden sa väl i Europa som i Kina och Japan 

föllo prisen pà sidentyg betydligt i augusti månad. Modets vexlingar skada 

silkesindustrien mycket, i det de framkalla en sämre qvalitet till billigt pris. 

För ffirgningen af silket användas anilinfärger i allt större mängd; cochenille 

användes nästan icke alls och derhän går det kanske äfven med indigo om det 

visar sig vara sanning att ett praktiskt sätt uppfunnits att på kemisk väg tillverka 

nämnda färg. 

Maskinindustriens ställning förbättrades något under år 1880, men Schweiz 

är tvunget att söka afsättning i utlandet och att sälja billigt för att bestå i 

täflan. När S:t Gotthardstunneln blir färdig hoppas man kunna täfla med framgång 

i Italien med England. Den nya tulltaxan torde komma att fastställa en 

tull af 10 centimer för tackjern och 60 centimer för stangjern och jernplåt, 

allt pr 100 kil. 

Vid slutet af 1879 hade priset på ull stigit med 10 à 15 % och under 

de första månaderna af 1880 stego prisen med ytterligare 15 à 30 %. Den 

lifliga efterfrågan som framkallade denna stegring var emellertid beroende på 

spekulation och upphörde alldeles i maj månad, hvarefter prisen oafbrutet nedgått 

både på ull och yllevaror. 

Man beräknar den årliga tillverkningen af ur i Schweiz till 1,600,000, 

motsvarande ett värde af 88 millioner. Af stort gagn för denna industri måste 

anses införandet af officiel kontroll och garanti för guld- och silfverhalten. 

Pordom tillverkade en och samma urmakare hela uret och gjorde allt för hand; 

arbetarne blefvo stundom mycket skickliga, men tillverkade få ur. Senare infördes 

bruket att mer och mer fördela arbetet. Schweiz är det land som först 

började använda maskiner för urtillverkningen. Denna tillverkning försiggår 

för närvarande uteslutande i kantonerna Geneve, Neufchatel, Vaud och Bern. 

Tillverkningen af ur för billigt pris, som börjat i Geneve, har afnämare i när 

och fjerran. Man har kommit ända derhän att kunna lemna ur som gå för ett 

pris af 6 à 7 frs. 

Trafikinkomsten af de schweiziska jernvägarne uppgick år 1880 till 54,939,826 

frs eller 1,973,924 frs mera än år 1879. Passageraretrafiken utgjorde 46.6 

% och godstrafiken 45.2 %. År 1876 uppgick trafikinkomsten till 55,424,446 

frs med en sträcka af 2,110.2 kilometer, och som längden år 1880 ökats till 

2,505.8 kilometer, har inkomsten pr kilometer minskats med 18 à 19 %. Af 

S:t Gotthardstunneln, som kommer att hafva en längd af 14,912 meter, voro 

vid slutet af år 1880 9,562 meter fullt färdiga. Värdet af på tunneln nedlagda 

arbeten uppgick till 51,551,660 frs. Frågorna om genombrytning af 

Montblanc och af Simplon äro ännu oafgjorda. 

Längden af Schweiz' telegrafiedningar var vid slutet af år 1880 7,000 

kilometer; den inrikes telegramvexlingen uppvisar för året en tillväxt af 4.23 %, 

den utrikes af 16.85 % och den transiterande af 20.71 % Regeringen beviljar 

ej vidare några koncessioner för anläggning af telefonledningar, utan har 

telegrafstyrelsen fått uppdrag att anlägga dylika der behof förefinnes. 

Aret 1880 har varit mycket gynsamt för bankverksamheten i Schweiz. 

Aktierna i de olika jernvägsbolagen hafva gått i spetsen för den uppåtgående 

rörelsen. Spekulationen har gynnats af den rika kapitaltillgången. För upptagande 

af lån eller konvertering af äldre är Basel den förnämsta platsen. Medelräntan 

för året var 3.05 % mot 3.38 % ar 1879. 

Försäkringsbolagen hafva i allmänhet gjort dåliga affärer, och torde de 

flesta af dem komma att gifva små utdelningar. 

Polytekniska skolan i Ztirich besöktes under läsåret 1879—1880 af 541

419 

ordinarie elever och 250 åhörare; bland 244 elever af främmande nationalitet 

voro 9 svenskar och norrmän. 

Enligt folkräkningen den 1 december 1880 uppgick folkmängden nämnde 

dag till 2,841,118. 

Från Schweiz utvandrade år 1879 4,257 personer mot 2,608 år 1878; 

de flesta fara till Nordamerikas Förenta stater. 

Enskilda personer hafva under år 1880 gifvit till allmännyttiga ändamål 

5,674,000 frs. 

de Schaeck. 

Danzig den 15 juni 1881. 

Tyska riket. 


De Förenade rikenas sjöfart på distriktet inhcmtas af följande öfversigt: 

Till distriktet ankommo från Sverige med last 29 svenska fartyg om 2,923 tons. 

» » » » » i barlast 11 » » » 1,703 » 


» » » » » » i barlast 12 » » » 1,981 » 

Från » afgingo till Sverige med last 18 » » » 1,726 » 

» » » » » i barlast 18 » » » 3,173 » 

» » » » ntrikes » med last 35 » » » 7,170 »> 

» » » » » » i barlast 3 » » » 579 » 

Till » ankommo från Norge med last 8 norska » » 1,216 » 

» »> »> » » i barlast 6 » » » 2,045 » 

» » » » utrikes » med last 50 » » » 16,241 » 

» » >» » » » i barlast 12 » » » 3,047 »> 

Från » afgingo till Norge med last 8 » » » 1,089 » 

» » » » » i barlast 7 » » » 1,277 » 

» » » » utrikes » med last 49 » » » 15,354 » 

» » •» » » » i barlast 7 » » » 1,977 » 


tons, hvaraf 50 svenska om 8,493 tons och 58 norska om 17,457 tons; sammanlagda 


53 svenska om 8,896 tons och 57 norska om 16,443 tons. 

För handeln och sjöfarten på Danzigs konsulsdistrikt var år 1880 ganska 

gynsamt, hufvudsakligen beroende på de goda konjunkturerna för trävaruhandeln. 

Hela antalet ankomna fartyg utgjorde 1,896 (1,740 år 1879), antalet afgångna 

1,877 (1,754 år 1879). Med trävaror afgingo 994 fartyg (1879 755), med 

spanmål 327 (1879 655), med andra varor 366 och i barlast 190. 

Spanmålshandeln var endast liflig under årets första hälft, sedan tog härvarande 

förråd slut. För de flesta sädesslag blef skörden under medelmåttan. 

Hvetet var jemväl till qvaliteten sämre än man i utlandet är van att vänta sig 

af Danzigs hvete. Rågskörden var klen både till qvalitet och qvantitet; af 

korn och hafre var skörden riklig, af ärter deremot otillfredsställande. Största 

minskningen i utförseln fick hvetet vidkännas. 

Utförseln utgjorde: hvete 101,279 tons, råg 13,300, ärter 2,844, korn 

8,601, hafre 27, vicker 610, bönor 167, oljefrö 9,455, hampa 227, klöfverfrö 

242 och linfrö 33 tons, eller tillsammans 136,785 tons spanmål och frö.

420 

För trävaruhandeln var det senast förflutna året vida bättre än flera föregående; 

icke blott exporten var större utan voro äfven prisen högre. 

Utförseln utgjorde: furubjelkar 173,338 kubikmeter (à 33 kubikfot), furuplankor 

16,663, furusplittved 1,265, furusleepers 61,212, eksleepers 111,579, 

ekstammar och bjelkar 24,797, ekplankor och bräder 13,383, ekstäfver 9,681, 

tallträvaror 15,969 och björkträvaror 1,650 kubikmeter, eller tillsammans 429,537 

kubikmeter samt 2,388 skock (à 60 stycken) hjul-ekrar och lötar. 

Danzigs handelsflotta bestod vid början af år 1880 af 85 segel- och 8 

ångfartyg; under året förolyckades 2 segel- och 1 ångfartyg, kondemnerades 2 

och såldes 1 segelfartyg, genom inköp och nybyggnad tillkommo 2 segel- och 

2 ångfartyg, så att vid 1881 års början funnos 82 segel- och 9 ångfartyg med 

en drägtighet af 57,130 tons samt dessutom 27 kustfartyg och Weichselångbåtar. 

De till Danzig sjöledes ankomna fartyg af olika nationaliteter voro till antalet 

1,894, deribland 607 ångfartyg om tillsammans 662,738 tons, således 

29,961 tons mera än år 1879. De afgångna fartygen voro 1,876, deribland 

607 ångfartyg om 653,614 tons, således 21,450 tons mera än år 1879. 

Sveriges skeppsfart på distriktet var icke utan liflighet, men erfor en 

minskning af 13 fartyg om 6,857 tons i jemförelse med år 1879. Summariska 

beloppet af bruttofrakterna utgjorde för resorna från Sverige 4,837 kronor, 

från utrikes ort 84,283 kr. och från distriktet till Sverige 11,828 kronor. 

Med svenska fartyg infördes följande svenska produkter: granit 28,390 

rhenl. kubikfot, kalksten 30,456 rhenl. kubikfot, osläckt Gotlandskalk 2,482 

halftuanor, slip- och brynstenar 4,056 stycken, mursten och eldfasta rör 39,000 

stycken. Med främmande fartyg hitfördes 2 skeppslaster tjära och beck samt 

37 skeppslaster kalksten (omkring 100,000 kubikfot). 

Medelpriset var å följande svenska produkter: 

från fartyg: osläckt Gotlandskalk 18 riksm. pr 12 halftunnor, kalksten 

56 riksm. pr rhenl. kubikfamn; 

från magasin: stangjern 12 riksm. pr centn., skrotjern 1.5 0 riksm. pr 

centn., tjära 20 riksm. och beck 25 riksm. pr tunna, Gotlands slipsten 12 à 

24 tums diameter 1 à 4 riksm. pr stycke. 

Hela utförseln till Sverige bestod af hvete 1,501 tons, råg 280 och ärter 

1,096 tons eller tillsammans 2,877 tons spanmål, roffrö 125 tons, potatis 275, 

benmjöl 124, oljekakor 411, råsocker 759 och stenkol 274 tons samt 3,400 

st. bastmattor. 

Äfven Norges skeppsfart på distriktet erfor en minskning vid jemförelse 

med föregående år; minskningen var dock ej större än 5 fartyg om 3,002 tons. 

Ingen direkt tillförsel af norsk sill egde rum, men deremot var importen af 

norsk granit stor. Summariska beloppet af bruttofrakterna utgjorde för resorna 

från Norge 8,404 kr., från utrikes ort 352,912 kr. och från distriktet till 

Norge 9,078 kr. 

Med norska fartyg infördes följande norska produkter: granit 23,570 rhenl. 

kubikfot, apatitmalm 156 tons och porslinsten 74 tons. Med 1 svenskt fartyg 

infördes 3,900 rhenl. kubikfot granit och med 2 främmande fartyg kemiska 

råvaror. 

Hela utförseln till Norge bestod af: hvete 866 tons, råg 3,921, ärter 377 

och korn 80 tons, eller tillsammans 5,244 tons spanmål, hvete- och rågmjöl 

618 tons, hampa 14 och oljefrö 7 tons, ekbjelkar 137 och stäfver 182 kubikmeter 

(à 33 kubikfot), sleepers 100 tons och bastmattor 11,200 stycken. 

Fraktfarten var under första hälften af året mycket liflig; derefter inträdde 

stor stillhet, fraktsatserna började vika, och det gick trögt att få befraktning

421 

för de många fartyg som funnos tillgängliga. De i barlast afgåcDde fartygen 

voro ovanligt många. Följande under året afslutade frakter visa de i allmänhet 

rådande fraktsatserna: 

till London 2 sh.—3 sh. pr quarter hvete, 

» » 15 sh. pr ton potatis, 

» Hull 2 sh. 6 d. pr quarter hvete, 

» Gloucester 3 sb. pr quarter korn, 

» Westhartlepool 11 sh. pr ton potatis. 

Rotterdam 10 höll. flor. pr läst hvete, 

» Lttbeck, Rendsburg 16 riksm. pr läst hvete, 

» Stockholm, Norrköping 18 riksm. pr läst hvete och ärter, 

» Norrköping 40 pf. pr centner oljekakor, 

Ystad 35 » » » i> 

Christiania 45 » mjöl, 

» ostkusten af Norge 18 riksm. pr läst råg, 

London 16 sh. pr load ekplankor, 

» 10 furusleepers, 

Hull 14 6 d. pr load ekbjelkar, 

Easthartlcpool 9 pr load furu, 

Sunderland 12 sh.—14 sh. pr load ekbjelkar, 

» Boulogne 14 B 6 d. pr load eksleepers, 

Rouen _. 40 frs och 15 % för läst ekbräder, 

Honfleur 19 sh. 9 d. pr load eksleepers, 

Ostende 14 3 

Emden 17 riksm. pr läst furu, 

Antwerpen 13 sh.—17 sh. pr load furu, 

Köpenhamn 1'40 riksm- Pr skock (om 60 stycken) ekstäfver 

à 42 tum, 

Oldenburg 19 riksm. pr läst furuplankor. 

Till Elbing ankommo under år 1880 102 fartyg, deribland 1 svenskt och 

1 norskt, bada från Königsberg i barlast och afseglande till Danmark med trävaror. 

Från Elbing afgingo 89 fartyg med last och 13 i barlast. Till utrikes 

ort utfördes: spanmål 516 tons, oljefrö 126, mjöl och gryn 94, diverse trävaror 

8,394 tons, ekstäfver 970 skock, jernvaror 8,611 centner, tjära och beck 

668 samt diverse varor 5,759 centner. Ingen export egde rum till Sverige och 

Norge, ej heller någon direkt import af svenska eller norska produkter. 

Breslau den 3 februari 1881. 


Aug. af Segerström. 

Större delen af den handelsförbindelse, som eger rum mellan de Förenade 

rikena och Schlesien, går indirekt genom handelshus i Stettin, Hamburg och 

Liibeck. Genom speditörer i nämnda städer verkställas dock äfven några direkta 

varuutbyten, men af mindre betydelse, för hvilka dessutom statistiska 

uppgifter saknas. 

Det förflutna året medförde icke den så länge väntade väckelsen våra 

affärer, men under senare hälften såg det ut som om det värsta vore öfver-

422 

vunnet. Förtroendet ville dock ej återkomma, beroende på de politiska förhållandena 

här i landet och i utlandet. 

Beträffande de varor, som hufvudsakligast utgöra foremål för handeln mellan 

de Förenade rikena och provinsen, gäller hvad i föregående årsberättelser 

anförts. Ullutförseln till Sverige är i aftagande. På det hela taget torde man 

dock kunna säga att förbindelserna tilltaga i liflighet, beroende förnämligast derpå 

att införseln hit af fisk ökas liksom utförseln härifrån af socker. 

Budapest den 18 mars 1881. 



Berthold. 

År 1870 utgjorde Ungerns befolkning 15,417,327 personer, vid slutet af 

år 1880 hade folkmängden stigit till 15,608,723, således på 10 år endast lV4 

% tillväxt. I åtskilliga komitat visar sig folkminskning, uppgående ända till 

9 % i vissa fall. Härtill har utvandringen bidragit, men dessutom äfven den 

genom omättligfc bränvinssupande hos landtbefolkningen framkallade nöd. 

I början af år 1880 rådde stor nöd i de nordöstra delarne af Ungern till 

följd af föregående års missväxt. Ej heller uteblefvo de förstörande öfversväniningar 

som under de senare åren hemsökt landet i allt större och större utsträckning; 

den förfärligaste katastrofen var dock jordbäfningcn i Agram. 

Enligt folkräkningen vid slutet af 1880 hade Budapest 355,296 invånare 

mot 270,476 år 1870, utvisande en tillväxt af 31 %. I Szegedin hafva uppförts 

630 nya boningshus och 210 andra byggnader; äfven vår hamnstad Fiume 

är stadd i tillväxt. 

Regeringen har vidtagit många åtgärder för åkerbrukets och öfriga näringars 

upphjelpande, men dessutom finnas 82 hushållningssällskap, som arbeta i 

samma riktning. Med folkundervisningen på landet står det ännu ganska klent 

till; den är ett kommunernas åliggande, men dessa äro i många fall mycket 

fattiga. 

Den stora fara, som genom Phylloxeran hotade vår vinodling, kan lyckligtvis 

anses vara så godt som afiägsnad, tack vare den energi som användes 

att tillintetgöra den der den började uppträda. Hela den areal, som användes 

till vinodling, blef noga undersökt, och alla planteringar, som befunnos angripna, 

genast utrotade. 

Boskapen har icke lidit några väsentliga förluster genom kreaturssjukdomar. 

Den orientaliska boskapspesten uppträdde visserligen i ett af de vestra komitaten, 

men genom afspärrning lyckades man förhindra dess spridning, och den tog 

snart slut. 

Budgeten uppvisar fortfarande ett deficit, som tvingar till högre skatter 

och nya lån. Jernvägarne gifva ännu icke de beräknade öfverskotten. Vid 

slutet af år 1880 utgjorde jernvägarnes sammanlagda längd 7,119 kilometer, 

hvaraf 2,425 voro egentliga statsbanor, 392 enskilda banor under statens förvaltning, 

4,302 diverse banor till en del garanterade af staten. Under 1881

423 

skola större jernvägsbyggnader sättas i verket, främst den direkta banan från 

Budapest till Semlin—Belgrad med anslutning till det serbiska jernvägsnätet. 

Statsskulden uppgår till 910,000,000 fl. förutom den till Österrike årligen 

utgående summan af 50,000,000 fl., utgörande Ungerns andel i räntan å den gamla 

skulden. 

Skatterna till staten uppgå till 8.9 0 fl. för livarje invånare. 

Den nya strafflagen, som går i en mera human riktning, stadgar ensamhetsfängelsebättring. 

i många fall och bemödar sig om att bidraga till den fångnes för 

Kapital fortfar att tillströmma från utlandet, och bidrager detta att göra 

penningar billigare. Detta spörjes isynnerhet på räntefotens nedgående för hypotekslän. 

På börsen var diskontot i medeltal 4 %. Kurserna på värdepapper 

stego äfven under år 1880; för inhemska statspapper representerar denna 

stegring ett belopp af 95,300,000 fl., för jernvägspapper 21,400,000 fl., för 

andra pappor 5,074,158 fl. 

Skörden var i allmänhet under medelmåttan. Största skada anstälde nattfrosterna 

i eenare delen af maj. Enligt officiella uppgifter var skörden af hvete 

30,617,000 hektoliter, af råg 15,614,000, af korn 19,384,000, af hafre 

25,054,000, af majs 25,000,000, af potatis 20,000,000 hektoliter och af raps 

250,000 metr. centner. Man beräknar landets eget behof af hvete och råg till 

29,450,000 hektol. (utsäde jemväl inbegripet), och återstodo således till försäljning 

16,781,000 hektol. hvete och råg. För omålen spanmål finnes afsättning 

i Österrike, Schweiz och Tyskland, för mjöl är marknaden mera vidsträckt. 

Hvete var till qvaliteten utmärkt godt; i början af året betaltes 14—45 

fl. pr metr. centner, sedan föll priset till 10.50 fl. och gick aldrig, upp till 

högre än 13.25 fl. Högsta priset för råg var 11 fl., men i allmänhet höll 

det sig mellan 9 —10 fl., och tidtals kunde ej mer än 8.25 fl. erhållas. Af 

korn funnos mycket vackra qvaliteter, som såldes till Baiern. För foderkorn 

betaltes 6.50 fl. och senare 6.20—6 fl.; för maltkorn 7.50—8.25 fl., senare 

7.20—8; finaste qvalitet 9.25—10. Hafre betaltes i januari med ända till 

7.7 5 fl., lägst stod priset i september, då ej mer än 5.7 5 betaltes, vid slutet 

af året noterades 6.40 — 6.45 fl.; qvaliteten var i allmänhet underlägsen. Majs 

var det enda sädesslag hvaraf skörden var rik; priset höll sig mellan 7.10— 

8.25 fl. De senaste leveranserna afslutades efter 6.05—6.10 fl. Rapsskörden 

var så dålig att endast helt obetydligt kunde exporteras; priset vexlade mellan 

10.25 — 14.37 fl. 

Tillförseln af spanmål till Budapest utgjorde: hvete 3,915,000 metr. centn., 

råg 163,000, korn 374,000, hafre 314,000, majs 636,000 och raps 130,000 

metr. centner. 

Qvarnarne härstädes äro beroende af utlandets behof; de hade ett dåligt 

år till följd af de höga hveteprisen och den amerikanska konkurrensen. De 

arbetade i allmänhet med half kraft, och hela den i Budapest producerade 

mjölqvantiteten uppgick till 3,580,000 metr. centn., hvaraf 485,000 exporterades 

till Storbritannien och 390,697 metr. centner till andra främmande länder, 

förutom än större qvantiteter till Österrike. De 43 större qvarnarne i 

landsorten torde hafva exporterat ungefär lika mycket; hela mjölexporten kan 

uppskattas till 3 millioner centner. De olika mjölsorterna noterades högst och 

lägst under året: n:r 0, 25.20—20.60; n:r 1, 24.40—20; n:r 2, 23.60— 

19.40; n:r 3, 22.80—19; n:r 4, 22.40 — 18.40; n:r 5, 20.40—17.60; n:r 6, 

19.60 — 16.60; n:r 7, 19—16; n:r 8, 18.40—14.80; n:r 8 1 /,, 17.20—13; 

n:r 8 s /4i 16.20 —10. De högre prisen betaltes under årets första hälft.

424 

För baljväxter var liflig efterfrågan från utlandet. För bönor betaltes 

1074—13 fl., linser 97,-18, ärter 9—13 fl. 

Tobak af 1879 års skörd visade sig vid bearbetningen icke så bra, 1880 

års skörd lofvar ett bättre resultat, till qvantitet var den fullt medclskörd. Till 

utlandet exporterades 50,000 centner. 

mer och mer genom tullar. 

Afsättningen till utlandet försvåras allt 

Af hampa egde ingen export rum, skörden var dålig både till qvantitet 

och qvalitet. 

Serbiens och Bosniens produktion af plommon gick till största delen hit; 

man beräknar qvantiteten till 250,000 centner, under det 100,000 centner gingo 

till Triest och 50,000 centner ännu finnas på ort och ställe. Nästan hälften 

var på förhand försåld på leverans. Till en början betaltes 32 fl. för prima 

vara af 1879 års skörd, men sedan sjönk priset ända till 22 fl. För bosnisk 

vara af den nya skörden betaltes 18—227a fl. och för serbisk 1672—19 fl. 

Exporten gick till största delen till Tyskland och Amerika. 

För vinet voro utsigterna till en början mycket goda, men ihållande regn 

försenade skörden och förstörde ganska mycket. Till qvantiteten blef skörden 

sålunda den sämsta sedan år 1870, och producenterna måste söka sin ersättning 

i höga pris; till qvaliteten var det en god medelskörd. Exporten till Frankrike 

var i början af året mycket liflig, men stannade sedan af, till Schweitz 

deremot tilltog den. Ungern och Österrike lemnade tillsammans 377,711 hektoliter 

år 1880 till Schweitz mot 238,612 hektol år 1879, under det samtidigt 

importen till Schweitz från Frankrike minskades i samma proportion. Ordinärt 

hvitt vin betaltes med 10 fl., bättre qvalitet 15 fl., rödt vin 20 fl. och 

finare sorter ända till 40 fl., allt pr hektoliter. 

Utförseln af vindrufvor har ökats ganska mycket, af äpplen egde en större 

utförsel rum till Rumänien och af äppelvin till Schlesien. 

För sprittillverkningen var året 1880 mycket gynsamt; till följd af de 

höga vinprisen var den inhemska konsumtionen af bränvin större än vanligt och 

äfven i utlandet förefans af olika orsaker större behof än vanligt. Priset, 

som vid slutet af år 1879 var uppe till 367a fl-, föll småningom till 3174, 

men steg i november äter till 35 fl. pr hektoliter, hvilket pris sedan vidmakthölls 

till årets slut. Många hafva börjat sysselsätta sig med tillverkning af 

konjak, men inga betydande qvantiteter hafva ännu kommit i handeln; priset 

var 65—75 fl. pr hektoliter. 

Af ekbark utfördes från Österrike-Ungern 342,700 centner, det mesta deraf 

var ungersk vara och gick till tyska garfverier. 

tinga samma pris som föregående år. 

Endast prima vara kunde be 

De på hösten 1879 inträdda höga prisen för ull höllo sig till fram på 

våren 1880, då de rönte inflytande af auktionerna i London, der priset på kolonialvara 

betydligt nedgick. Det rådde emellertid hela året liflig efterfrågan för 

export; omsättningen i Budapest uppgick till 75,000 centner, och fans vid årets 

slut ett förråd af 8,000 centner. 

Handeln med hudar har fått en stor utveckling sedan afspärrningen mot 

Donaufurstendömcna upphörde; det såldes af olika slag 1,790,000 stycken. Fårskinn 

exporterades mycket till Tyskland och betaltes med 60—70 fl. pr 102 

stycken, lammskinn betaltes med 40—120 fl., beroonde på qvalitet och färg. 

Kreaturshandeln led ett svårt afbräck, derigenom att Tysklandför bjöd allt 

transiterande af nötkreatur, så att exporten deraf till Frankrike helt och hållet 

afstannade. Af hästar skedde betydande inköp för holländska, italienska och 

grekiska regeringarne. Af får utfördes omkring 200,000 till Frankrike. Utförseln 

af svin uppgick till 271,300 stycken till ett värde af 56—627, A. pr styck.

425 

Jernhandteringen var under året något mera lönande till följd af den från Amerika 

utgångna prisstegringen. Tackjern betaltes en tid med 5.2 0 fl. pr 100 

kil., valsadt jern med 12.40 fl. Mycket tackjern utfördes till Österrike, men 

inom landet konsumerades äfven mera till följd af lifligare verksamhet inom 

byggnadsindustrien och maskintillverkningen. Statens jernverk arbeta fortfarande 

med förlust. 

Bearbetningen af stenkolsgrufvorna är ännu föga lönande; de inhemska ångbåtarne 

och större delen af jernvägarne förses dock med ungerska kol, koksen användes 

mycket i Kärnthens och Steiermarks jernverk. Af brunkol har en leverans 

skett till Rumänien. 

S. Altschul. 

Bremen den 4 april 1881. 

Tyska riket. 


De Förenade rikenas sjöfart år 1880 på distriktet inhemtas af följande 

öfversigt: 

Till distriktet ankommo med last från Sveriges svenska fartyg om 1,450 tons, 

» » » » » utrikes ort 29 » » » 13,177 » 

» » » i barlast » » 4 » » » 1,392 » 


» » » i barlast » » 13 » » » 3,918 » 

» » » med last » utrikes ort 7 » »> » 4,057 » 

» » » i barlast » » 12 » » » 5,346 » 


» » » i barlaät » » 4 » » » 1,290 » 


» » » i barlast » » 7 » » » 1,984 » 

Från » afgingo med last till Norge 4 » » » 626 » 

a » » i barlast » » 41 » » » 13,036 » 

» » med last » utrikes ort 61 » » » 23,970 » 

» » i barlast » » 53 » » » 21,072 » 


tons, deraf 38 svenska om 14,627 och 147 norska om 53,915 tons; antalet 



Det förflutna året har att uppvisa gynsammare resultat för såväl handel 

som sjöfart än de närmast föregående åren, och hafva äfven de Förenade rikena 

haft sin andel i tillväxten. 

I den sammanlagda in- och utförseln till och från Bremen deltogo de Förenade 

rikena: 

år 1880 med riksm. 10,476,169 = kronor 9,323.790 

» 1879 » 8,430,486 = » 7,503,133 

» 1878 » 8,785,197 = » 7,818,825 

» 1877 » » 11,181,318 = » 9,951,373 

1876 » 11,847,388 = » 10,544,175

426 

Antalet på Weserfloden uppkomna svenska fartyg utgjorde: 

år 1880 32 fartyg om 13,403 tons, mot 

» 1879 42 » 14,718 » 

» 1878 29 » » 11,454 > 

» 1877 24 B » 7,862 » 

» 1876- 26 » » 8,596 » 

och kommo af de svenska fartygen 28 med last och 4 i barlast. 

Från Sverige ankommo 4 svenska, 8 norska, 56 tyska, 4 danska och 4 

holländska, eller tillsammans: 


» 1879 120 » » 15,470 » 

» 1878 59 » » 6,654 » 

1877 38 » 4,425 

» 1876 50 » 8,258 » 

Värdet af de utaf dessa fartyg medförda laster uppgick till 

år 1880 riksni. 748,394 = kronor 666,071 mot 

» 1879 1,083,014 = 963,882 

» 1878 » 464,829 = » 413,698 

» 1877 343,036 = 305,303 

1876 » 789,070 = 702,272 

Till Sverige utklarerade under det förflutna året 17 svenska, 10 norska, 

10 bremiska, 81 andra tyska, 13 holländska, 3 storbritanniska och.l ryskt fartyg, 

eller tillsammans 


1879 112 17,300 

1878 113 » » 14,714 

» 1877 96 » 15,195 

1876 119 » 17,032 

Värdet af de med dessa fartyg medförda laster uppgick till 

år 1880 riksm. 5,595,506 = kronor 4,980,000 mot 

» 1879 3,795,627 = 3,378,108 

1878 » 4,969,359 = 4,422,730 

1877.. 5,801,992 = 5,163,773 

» 1876 5,396,327 = 4,802,731 

Häraf framgår att införseln från Sverige var mindre än föregående år, 

men att utförseln dit betydligt tilltagit. 

För svensk räkning inköptes förra året härstädes 1 fartyg om 858 tons 

för 17,000 riksm. 

Till Brake ankommo förlidet fir 4 svenska fartyg om 604 tons med last 

från Sverige och 3 svenska fartyg om 551 tons med last från utrikes ort. Derifrån 

afgingo 2 fartyg om 368 tons med last till Sverige, 2 om 417 tons med 

last till utrikes ort, 2 om 316 tons i barlast till Sverige och tre om 471 tons 

i barlast till utrikes ort. 

Till Papenburg kommo 4 svenska fartyg om 647 tons med last från Sverige 

och 1 om 212 tons med last från utrikes ort; derifrån afgingo 5 fartyg 

om 859 tons i barlast till Sverige. 

Emden, Leer och Norden besöktes icke under firet af något svenskt fartyg.

427 

Af norska fartyg uppkommo på Weser: 

år 1880 106 fartyg om 43,818 tons, 

» 1879 106 » » 50,172 » 

» 1878..... 89 » » 42,236 » 

» 1877 85 » B 37,674 » 

» 1876 110 » » 42,754 » 

Af de år 1880 ankomna fartygen koinmo 103 med last och 3 i barlast. 

Från Norge kommo 9 norska, 2 bremiska, 81 andra tyska och 6 holländska, 

eller tillsammans: 

är 1880 98 fartyg om 8,171 tons, mot 

» 1879 114 » » 8,296 » 

» 1878 106 > » 8,817 » 

» 1877 139 » » 15,502 » 

» 1876 164 » » 17,671 » 

Värdet af de med dessa fartyg införda laster uppgick till: 

år 1880 riksm. 524,774 = kronor 467,049 

» 1879- » 542,602 = » 482,916 

» 1878 » 505,478 = » 449,875 

» 1877- » 782,589 = » 696,504 

» 1876 1,243^280 = » 1.106,519 

Från Weserfloden afgingo till Norge 1 svenskt, 34 norska, 9 bremiska, 

80 andra tyska, 14 holländska, 2 storbritanniska, 1 danskt och 1 fransyskt fartyg, 

eller tillsammans: 


» 1879 133 » 19,466 

» 1878 138 » 24,757 » 

» 1877 158 » » 22,675 . 

» 1876. 182 » » 25,991 » 

Värdet af de med dessa fartyg utförda laster uppgick till: 

år 1880 riksm. 3.607.495 = kronor 3,210,670 

» 1879 » 3^009,243 = » 2,678,227 

» 1878- » 2,845,531 = » 2,532,522 

» 1877... » 4,253,701 = » 3,785,794 

» 1876- 4,418,711 = » 3,932,652 

Häraf framgår att införseln från Norge icke varit fullt så stor som året 

förut, men att utförseln till Norge deremot ökats. 

För norsk räkning inköptes här 4 fartyg om 5,154 tons för 127,800 riksm. 

Till Brake ankommo under år 1880 med last från Norge 6 norska fartyg 

om 1,141 tons och från utrikes ort 33 norska fartyg om 10,399 tons: i barlast 

ankom 1 norskt fartyg om 276 tons från Norge och 2 om 552 tons från utrikes 

ort. Derifrån afgingo 16 fartyg om 4,324 tons i barlast till Norge, 14 

om 3,991 tons med last och 13 om 4,276 tons i barlast till utrikes ort. 

Till Emden kom 1 norskt fartyg om 262 tons med last från Norge samt 

5 om 822 tons med last från utrikes ort. Till Norge afgiek 1 fartyg om 61 

tons med last och 2 om 285 tons i barlast, till utrikes ort 1 om 262 tons 

med last och 2 om 475 tons i barlast.

428 

Till Leer kom 1 norskt fartyg om 430 tons i barlast från Norge och 15 

fartyg om 5,229 tons med last samt 1 om 154 tons i barlast från utrikes ort. 

Derifrån afgingo till Norge 1 fartyg om 154 tons med last och 2 om 170 tons 

i barlast samt till utrikes ort 13 om 5,316 med last och 1 om 172 tons i 

barlast. 

Till Papenburg kommo från Norge 2 norska fartyg om 305 tons med last 

samt från utrikes ort 8 om 1,678 tons med last. Derifrån afgingo till utrikes 

ort 1 fartyg om 472 tons med last och 9 om 1,511 tons i barlast. 

Norden besöktes icke under året af något norskt fartyg. 

Bremens hela handelsomsättning under år 1880 framgår af följande siffror: 

införseln uppgick till 558,484,567 riksm., och 

utförseln » » 511,295,970 » 

tillsammans 1,069,780,537 riksm. 

Motsvarande belopp uppgick till: 

år 1879 941,494,153 riksm. 

» 1878 872,624,858 » 

» 1877 874,181,766 » 

» 1876 864,041,710 » 

Hela antalet till Bremen ankomna fartyg utgjorde: 

år 1880 2,937 fartyg om 1,169,466 tons 

» 1879 2,821 » » 1,083,441 » 

» 1878 2,762 » 1,013,238 » 

» 1877 2,694 » » 946,623 » 

» 1876 2,720 » » 920,904 » 

Utvandringen från Bremen uppgick till: 

år 1880 80,330 personer med 142 fartyg 

» 1879 26,654 » » 118 » 

» 1878.... 21,483 » » 111 » 

» 1877 19,179 » » 109 » 

» 1876 21,665 » » 107 > 

Den på Weserfloden hemmahörande handelsflottan utgjordes af: 

år 1880 552 fartyg om 366,629 tons 

» 1879 557 » » 357,250 » 

» 1878 502 » » 325,492 » 

» 1877 519 B 303,787 » 

1876 504 » B 276,979 » 

Om resultatet af handelsrörelsen här på platsen under föregående år kan 

i allmänhet icke yttras annat än fördelaktigt, äfven rederirörelsen var mera lönande 

än under de senaste åren. Den ökade användningen af ångfartyg i stället 

för segelfartyg märkes på alla områden, och de båda härvarande rederibolagen, 

»Norddeutscher Lloyd» och ångfartygsbolaget »NeptunB, hafva deraf dragit 

stor fördel, så att båda bolagens aktier i slutet af 1880 noterades 138 och 134. 

För »Nordd. Lloyd» var den stora utvandringen öfver Bremen af stor betydelse, 

emedan fartygen derigenom erhöllo fulla utfrakter. Också kunde bolaget gifva 

aktieegarne en utdelning af 5 % sedan afskrifoingar blifvit gjorda och den förut 

konsumerade reservfonden blifvit återbragt nästan till sitt förra belopp. »Neptun»

429 

utdelade 12 %. Båda bolagen hafva bestält Dya fartyg till förstorande af deras 

resp. flottor. 

Till förbättring af belysningen vid infarten i Weserfloden har man beslutat 

uppföra ytterligare ett fyrtorn; kontrakt är afslutadt om detsammas uppförande 

inom 2 år för en summa af 450,000 riksm. Under det förflutna året 

hafva arbetena för förbättring och fördjupning af farvattnet i Weserfloden fortgått 

så att allt flera fartyg nu kunna gå upp ända till Bremen för att lossa 

och lasta. 

Utförseln af tyska stenkol till Ostindien har fortgått, företrädesvis till 

rishamnarne, och lemnat goda resultat. 

Helsotillståndet har varit godt i hela distriktet. 

Vice konsuln i Papenburg skrifver om handelsförhållandena derstädes: 

»Ehuru en glädjande liflighet i affärsförhållandena, isynnerhet i kol- och jernaffärerna, 

yppade sig i början af år 1880, dröjde detta dock icke länge, utan 

inträdde snart ånyo återhållsamhet och misstroende i affärslifvet. Icke heller för 

trä, som är den förnämsta handelsartikeln här, var året gynsamt. Inköpsprisen 

för trävaror från Sverige och Norge stego ganska mycket, och det var således 

ej möjligt att hålla prisen här så låga som förut. Köparne från det inre landet 

kunde ej finna sig i de högre prisen, utan inskränkte sitt behof så mycket 

som möjligt. Af årets införsel har en stor del icke blifvit såld, emedan det. 

icke var möjligt att betinga ett lönande pris. Omkring 5,000 standard trä 

hafva införts från Sverige och Norge. 

Frakterna voro mycket tryckta. Medelfrakten hit från Sverige var 43 

riksm. pr standard om 165 engelska kub.-fot och från Norge 12 riksm. pr 

läst om 80 eng. kub.-fot för sågadt virke.» 

Leipzig den 15 juni 1881. 


Herm. S. Gerdes. 

Härvarande universitet besöktes under det förflutna året af 3,188 studenter, 

deribland 1 svensk och 1 norrman. Musikkonservatoriet besöktes af 358 

studerande, deribland 2 män och 5 fruntimmer från de Förenade rikena. 

Det förflutna året var i allmänhet gynsamt, om än vissa affärsgrenar, företrädesvis 

sidenvaror, bomullsgarn och jernindustri, alltjämt kände inverkningar 

af den stora krisen 1874—1879. Den senaste folkräkningen gaf till resultat 

för sjelfva staden Leipzig en folkmängd af 149,950 personer, för hela konungariket 

Sachsen 2,971,000 personer. Till Amerika utvandrade under år 1880 

45,000 personer. 

Omsättningen i kolonialvaror var lifligare än under föregående år. 

Nordamerikas Förenta stater och Kanada importera stora qvantiteter pelsverk 

från Kyssland och mellersta Europa, och samtidigt äro mellersta Europa 

och Ryssland afnämare för Nordamerikanska pelsvaror. Detta ömsesidiga utbyte 

kräfver vissa medelpunkter och såsom sådana äro London oeh Leipzig de 

vigtigaste. Värdet af införda amerikanska pelsvaror utgjorde 11,166,000 riksmark, 

af mellaneuropeiska 5,962,000 och af ryska 5,638,000 riksm. Den tyska

430 

ullproduktionen har icke ökats sedan 1873, men deremot införes mycket kolonialull. 

Härvarande spritfabriker höra till de betydligaste i Tyskland, deras 

export uppgår i medeltal till 12 millioner liter. Omsättningen i färgvaror är 

fortfarande af betydenhet, handeln med droger är stadd i tillväxt. Leipzigs 

betydelse för bokhandeln är välbekant, omsättningen vid påskmessan, då årsuppgörelserna 

ske, uppskattas till 21 millioner riksm. I sammanhang med bokhandeln 

stå äfven boktryckeri och pappershandel och bedrifvas äfven dessa i 

stor omfattning. 

Samtliga bankinrättningar hafva att uppvisa en stor liflighet i affärerna 

under det förflutna året. Utdelningarne utgjorde för Säehsischer Bank 6 1/6 %, 

Allgemeine Deutsche Credit-Anstalt 9 %", Leipziger Bank 7 1/2 %•, Dresdner 

Bank 9 %, Leipziger Cassenverein 5 1/5 % och Leipziger Disconto Gesellschaft 

8 %. Bankdiskontot var i medeltal under året 4.20 %, lombardräntan 5.15 %. 

De direkta skatterna i Sachsen hafva under de senaste sex åren stigit 

med 60 %\ utan att allmänna välståndet på långt när ökats i samma proportion. 

Förräntandet af statsskulden kräfver under löpande finansperiod öfver 30 

millioner mark eller 47 % procent af alla statsbehof. Statsskulden, som nu 

uppgår till 697 millioner, har under de senaste fem åren vuxit med 300 millioner. 

Visserligen har staten tillgångar, bland annat i jernvägarne, men dessa 

inbringa mindre än de kosta. De sachsiska statsbanorna representera för närvarande 

ett kapital af 536 millioner, banornas afkastning uppgår ej till mera 

än 3.87 %, under det att statsskulden, enligt nuvarande förhållanden, löper 

med 4.10 %. 

Förlidet år var här en ylleindustri-utställning, som icke allenast gaf en 

lärorik öfversigt öfver den tyska ylleindustrien och dess binäringar, utan jemväl 

erbjöd tillfälle till ett ingående studium samt framförallt utgjorde en väckelse 

till fortsatt arbete. 

J. W. Schmidt. 

Dresden, januari 1881. 


Visserligen har året 1880 icke motsvarat alla de af affärsverlden hysta 

förhoppningar om en lifligare affärsverksamhet, men på det hela taget utmärktes 

året likväl af ett ökadt förtroende och af större företagsamhet på de flesta 

områden. 

Ett väsentligt lifvande element var den mot slutet af år 1879 i Nordamerika 

påbörjade uppåtgående tendens i prisen på jern och bomull. 

Den stränga vintern ökade högst betydligt afsättningen af stenkol samt 

höjde prisen ganska mycket, men då vädret i februari slog om, inträdde på 

samma gång en reaktion. Den lifliga afsättningen i början af året hade framkallat 

en ofantlig produktion, och befans det när prisen började falla, att förråden 

voro öfverfylda. Stora förluster blefvo en följd af denna omkastning, 

och det var först i augusti som en förbättring började visa sig. Något så när 

likartade förhållanden hafva yppat sig på de flesta industriområden. 

Hvad maskintillverkningen beträffar, lider denna industrigren af de höga 

införseltullarna i Ryssland. Det är blott de större fabrikerna som hafva gifvit 

någon vinst, under det att samtliga smärre fabriker gått med förlust.

431 

Pappersfabrikerna lyckades i början af året att höja priset pä sina produkter 

med 5—10 %', närmast föranledda af den betydliga stegring som egt 

rum med råinaterialerna, förnämligast lumpor, men då sedan en reaktion inträffade 

i fräga om råmaterialerna, måste papperfabrikanterna återgå till de 

förra prisen. Öfverproduktion har emellertid egt rum äfven på detta område 

oeh flera fabriker utvidgat sina anläggningar så att för den närmaste framtiden 

torde nog rentabiliteten komma att minskas. Trots alla försök att få en utförseltull 

på lump har detta ännu icke lyckats. Under det att angränsande 

länder hafva höga utförseltullar på lump, får denna vara utan någon tull föras 

till Amerika, der man genom hög införseltull på papper är i tillfälle att betala 

höga pris för lump. En icke oväsentlig fördel vanns af åtskilliga pappersbruk 

genom användande af Siemensska ugnar för återvinnande af sodan ur den 

eljest bortrinnande sodaluten. Dels är vinsten af soda i och för sig ej obetydlig, 

dels förbrukas derigenom det för helsan skadliga affall som eljest plägar 

orena vattnet i närheten och förorsaka olägenheter. 

Textilindustrien led ända till fram på hösten 1880 af de stora lager engelska 

artiklar som hopats strax innan skyddstullarne började tillämpas, men 

sedan började konjunkturerna något förbättras. Skyddstullarnes välgörande inverkan 

för denna industri hafva redan börjat spörjas och ingifva förhoppning 

om bättre afkastning i framtiden. 

Ölbryggerierna hafva haft att kämpa med råvarans dyrhet och den för en 

större konsumtion ogynsamma väderleken. 

Både person- och godstrafik hafva ökats på jernvägarne under det förflutna 

året, och torde statsbanornas afkastning komma att visa sig större än föregående 

års. 

Skeppsfarten på Elbe uppvisar en betydlig tillväxt för år 1880; samtliga 

bolag som ombesörja person- och godstrafiken hafva haft större inkomster, och 

hafva äfven deras aktier stigit ganska mycket. Huruvida dessa företag komma 

att förblifva lika vinstgifvande är dock osäkert, ty konkurrensen ökas alltjemnt. 

Hvad omsättningen på härvarande börs angår, var densamma under årets 

första hälft mycket liflig och hade en uppåtgående tendens, men derpå följde 

en afmattning som räckte ända tills i oktober. Under årets båda sista månader 

befann sig börsen åter i en gynsam stämning. 

Penningemarknadens ställning förblef under år 1880 temligen normal, och 

det enda som något störde den var den, till följd af betydande spanmålsimport, 

pågående guldutströmningen. Sachsiska banken och tyska riksbanken höllo under 

året samma räntesatser, från 1 jan.—18 aug. 4 ,% diskonto, 5 % lombardränta; 

18 aug.—4 sept. 5 % för begge; 4 sept.—6 okt. 5'/2 % diskonto, 

6 % lombardränta; 6 okt.—18 okt. resp. 5 och 6 %\ 18 okt.—9 nov. 4 1 /2 

och 5'/2 % 9 nov.—årets slut 4 och 5 % Privaträntan höll sig i allmänhet 

något lägre, understundom uppgick skilnadcn ända till l 1 /2 %• 

A. Rosencrantz.

Stettin den 30 augusti 1881. 

432 

Tyska riket. 


III.* 

Med undantag af den icke i kraft trädda lintullens upphäfvande, har den 

tyska tullagstiftningen det förflutna året icke erfarit nägra förändringar. Att 

redan nu undersöka verkningarne i sin helhet af de förhöjda och nyinförda 

tullsatserna, hvilka under hela året 1880 fullständigt tillämpats, är ännu förbundet 

med många svårigheter. Följderna af spantuålstullens införande under 

vilkor af identitetsbevis vid transitering hafva uti spanmålsaffärerna gjort sig 

märkbara genom en förminskad im- och export. Minskningen i införseln beror 

äfven delvis på inskränkning i de inhemska behofven, föranledt genom förhöjning 

i de härvarande priserna. Spanmålshandlanden, som under tullfrihetstiden 

importerade utländskt hvete och utförde inhemskt allena eller blandadt med 

utländskt, finner nu sällan lägenhet till denna operation, ty det inhemska hvetet 

är för utlandet för dyrt; af samma orsak kan nu mjöl af inhemskt eller 

af en blandning utaf tyskt och utländskt hvete högst sällan utföras. 

Öppnandet af vår nya farled till sjös — den s. k. »Kaiserfahrt-kanalen» 

— har för sjöfarten visat sig mycket gynsam, ty fartygen kunna nu, utan att 

behöfva likta i Swinemunde, komma upp till Stettin med ett djupgående af 

ända till 17 engelska fot; dessutom har distansen mellan Stettin och Swinemunde 

derigcnom förkortats med 8 kilometer; äfven kan under den kallare årstiden 

den vanliga ispackningen i den gamla trånga farleden undvikas och vår 

sjöfart således förlängas. Motsvarande vår alltjemt växande skeppstrafik, hafva 

våra kajanläggningar förlidet år betydligt utvidgats. 

Mina i förra berättelsen omnämda upprepade föreställningar hos vederbörande 

myndigheter, angående ventilatorer för petroleumlastade fartyg och deraf 

följande tillåtelse till försegling af luckorna, för att sålunda bespara dessa fartyg 

de dryga tullvaktomkostnaderna, hafva krönts med den framgång, att ifrågavarande 

tullbevakning under vissa vilkor upphäfdes genom en kongl. förordning, 

som utkom den 6 sistl. mars, lydande såsom jag i skrifvelse till Kongl. Kommerskollegium 

under den 1 april meddelat. 

Stettins ångbåtsflötta har under sistlidet år erfarit en icke obetydlig tillökning, 

deribland en 2,000 reg. tons ångare för regulier fart mellan Stettin— 

Newyork med anlöpande af Köpenhamn och Göteborg; dessutom befinna sig 

flera nya ångare under byggnad. Deremot har byggandet af segelfartyg vid 

våra kuster nästan alldeles upphört, oaktadt höststormarne betydligt reducerat 

dessa fartygs antal. 

Våra assuransbolag, som ända in på hösten hade glänsande resultat i utsigt, 

hafva likaledes genom höststormarne lidit svåra förluster, hvilka vid de, 

isynnerhet genom Hamburgs konkurrens, till ett minimum nedtryckta premierna 

voro så mycket mera känbara. 

* Afd. I och II, sid. 15 och 362.

433 

Byggandet af jernvägar i vår provins synes innevarande år åter taga en 

lifligare fortgång, i det att flera sekundärbanor äro projekterade och delvis påbegynta. 

Bland dessa torde böra nämnas: Colberg—Altdamtn, Stargard— 

Pyritz—Ciistrin, Gollnow—Ostswine, Belgard—Biitow, Stralsund—Bergen, Stralsund—Rostock, 

Jatznick—Ueckermunde etc. Rörande sjöpostförbindelsen mellan 

Pommern och Skåne, så torde linien Stralsund—Bergen på Riigen, som redan 

är beslutad att byggas på statens bekostnad, vara af särdeles intresse, 

isynnerhet som en Berliner-firtna äfven redan skall liafva erhållit koncession å 

upprättandet af en ångomnibuslinie från Bergen till Rtigens nordkust. 

Våra industriella etablissementer lemnade i allmänhet aktieegarne tillfredsställande 

dividender; äfven hade aktierna, delvis såsom följd af den låga räntefoten, 

öfver hufvud taget högre kurs än föregående år. 

Den de senare sex åren härstädes lifligt fortsatta husbyggnadsverksamheten 

synes ännu ieke vara stadd i aftagande. 

Handel. Stettins handel uppvisade under sistlidet är en tillväxt, ehuru 

den i allmänhet lemnat mindre gynsamma aflärsresultat. Vår sjöfart, som obehindrad 

af is var öppen från den 10 mars utöfver årets slut, tilltog äfven, 

fastän, i jemförelse med fjolårets, tillväxten i drägtighet icke motsvarar det 

förökade antalet fartyg. 

Räginförseln till sjös nedgick mot år 1879 till nära hälften eller från 

311,078 till 168,215 tons à 1,000 kilogram: deremot har den ovanligt stora 

importen af stenkol, den för första gången i vidsträckt omfång uppträdda efterfrågan 

i inlandet efter amerikansk majs, den rika skotska sillfångsten, i förening 

med låga frakter, åstadkommit att totalimporten till sjös ännu ytterligare 

öfversteg det föregående årets motsvarande höga siffra. Exporten af spanmål 

och potatis har mot det föregående året myckel aftagit: dock uppnådde- vår 

totalexport samma höjd som fjolårets, förnämligast genom en större träutförsel. 

Varuomsättningen sjöledes utgjorde i tons å 1.000 kilogram som följer: 

Import. Export. 

1880. 1879. 1880. 1879. 

i Stettin 863.643 804,818 470,134 477.656 

i Swinemunde .... 299.820 237,750 24,013 18.900 

1,163,463 1,042,568 500,147 496.556 

Hvad särskildt varuutbytet i Stettin angår, så deltogo nedaunämda länder 

med följande antal tons: 

Införsel från: Utförsel till: 

1880 1879 1880 1879 

England.. 379,383 273.679 191.501 180,382 

Ryssland — 210,452 352.139 75.515 78,271 

Tyska hamnar 104,275 54,797 80,795 90,352 

Förenta Staterna 75,888 52^375 8,404 4,353 

Danmark 29,225 16,118 36,025 30.230 

Sverige 18,9S9 13,042 34,029 23,935 

Norge 18,630 20,757 5.G19 3,052 

Holland 9,888 7,492 13.497 17.626 

Frankrike 5,369 5.242 23.079 36,236 

Belgien 3,969 4,502 7,493 12,519 

Italien 3,559 3,390j 

Spanien 1.221 204 128 630 

Portugal 1,013 660) 

Vestindien 795 1,450 45 — 

litr. om f/amltl o. Sjr.fmt. 28

434 

Stettins spanmålstillförsel uppgick under sistlidet år i tons à 1,000 kg.: 

Hvete. Råg. Korn. Hafre. Arter. Majs. 

sjöledea 9,461 168,215 2,163 43,089 2,806 32,502 

med flod-och kustfartyg 11,296 6,467 21,615 1,715 352 — 

» jernvägarne 9,043 6,540 16,000 1,106 1,452 480 

landtillförsel 3,000 4,000 5,000 2,000 1,000 — 

Summa 32,800 185,222 44,778 47,910 5,610 32,982 

mot år 1879 44,755 329,241 66,172 36,280 5,899 2,253 

eller tillsammans 349,302 tons mot 484,600 tons år 1879. Hela värdet af 

spanmålstillförseln år 1880 är uppskattadt till 60 millioner mark. 

Vår spanmålsutförsel till sjös utgjorde deremot endast 10,080 tons hvete, 

461 råg, 266 hafre, 36,908 korn, 2,794 ärter och 599 majs, summa 51,108 

tons samt pr jernväg öfver Swinemiinde 2,500 tons, i allt 53,608 tons. 

Spanmålsförråden utgjorde härstädes vid: 

årets början årets slut 

Hvete 7,560 tons 3,470 tons. 

Råg - 22,381 » 2,556 » 

Korn 811 » 2,210 » 

Hafre 2,704 1,288 » 

Ärter — 421 » 

Majs — 1,831 » 

Summa 33,456 tons. 11,776 tons. 

Härvarande tre ångqvarnar hafva förmalit 69,558 tons säd, mot 68,816 

föregående år och utförde sjöledes ungefär 30,000 tons mjöl, kli och malt. 

Utaf 285,300 tons sjöledes här införd spanmål, ankommo 179,662 tons 

fråu Ryssland, 36,872 från tyska hamnar och 14,464 från Sverige och Danmark. 

Såsom den anmärkningsvärdaste företeelsen i årets spanmålsaffärer torde 

väl förändringen i värdeförhållandet mellan råg och hvete vara, som redan tog 

sin början år 1879, och fortgick derpå så att båda sädesslagen under de senare 

månaderna 1880 noterades lika i pris. Denna rubbning i värdet föranledde 

en så stark förbrukning af hvete i stället för råg i inlandet, att en större 

export af det annars i utlandet mycket omtyckta Stettinerhvetet blifvit omöjlig. 

Hvete. En förening amerikanske spekulanter, som hade bildat sig hösten 

1879, fortsatte sina bemödanden under vintern att genom vidtomfattande uppköp 

af hvete hämma prisernas naturliga gång, mest till fordel för de spanmålsinnehafvare 

i Amerika och Europa, hvilka begagnade de genom denna operation 

stegrade priser till försäljning. Då det oaktadt starka aflastningar från 

Förenta staterna fortforo, blefvo de tonangifvande engelska och franska marknaderna 

så småningom mattare, och äfven här föll priset mot slutet af april 

med nära 30 rmk, då den lägsta noteringen var 206 rnik. För leverans i 

sept.—okt. afslutades ultimo januari till 217 rmk, i april och början af maj 

till 194 rmk. Prisfallet var i förhållande här starkare än på de vestliga marknaderna 

och gaf anledningar till några försäljningar till England, Belgien och 

Frankrike, fastän icke på långt när till det tidigare omfånget. I maj visade 

sig vid dåliga skördeutsigter och aftagande lager något behof för inlandet och 

de måttliga anbuden funno till stigande priser mest efterfrågan i Sachsen. 

Redan i juni kostade löpande termin 225 rmk och för hösten 205; gynsammare 

väderlek tryckte visserligen priserna några rmk, men vid inträffad

435 

väderleksförändring vann den stigande tendensen äter öfverhand, grundadt dels 

på bättre rågpriser, dels på gjorda missräkningar å skörden i England. I följd 

af den rika amerikanska skörden veko priserna mot årets slut och noterades 

i december 203 och för vårterminen 1881 209 rmk. Inlandets stora bebof 

höll fortfarande härvarande hvetepriser för export för höga och föranledde strax 

efter skörden, i förening med några mjölförsäljningar till utlandet, en import 

från Sverige, Danmark, ja till och med från England. 

Håg. I andra halfåret af 1879 hade den med årsskiftet i kraft trädda 

spanmålstullen förorsakat en sä stark rågimport från Ryssland, att behållningarna 

vid nyåret 1880 uppgingo här och i Berlin till nära 50,000 tons (resp. 

22,381 och 27,221). Det vid årets början betalta priset 171 rmk föll visserligen 

något under våren, men ej till den grad som hvetepriset. Emellertid 

voro redan i maj härvarande behållningar fullständigt förbrukade, och då anbuden 

från utlandet fortfarande voro så höga att de med tillagg af tull nästan 

aldrig motsvarade räkning, så måste importen inskränkas till täckande af qvarnarnas 

omedelbara behof. Ett annat moment för prisstegring bragte de delvis 

senare, såsom grundade befunna klagomål öfver nattfrostens skadliga inverkan 

på rågfälten i åtskilliga distrikter. Det löpande terminspriset noterades i juni 

192 rmk; derpå visade det en fallande tendens, men af kort varaktighet, och 

ju mera man öfvertygades att Ryssland hade en ovanligt dålig skörd samt ringa 

utsigt till export, desto säkrare stego priserna, fastän en icke obetydlig införsel 

från Sverige, Danmark och Frankrike egde rum. De uppnådde i okt. en 

notering af 215 rmk for löpande termin; derpå folio priserna så småningom 

mot årets slut, då de vid ringa förråd noterades med 205 rmk pr decemberleverans. 

Utan tvifvel skulle rågen uppnått ett högre värde, om man icke 

dels i de andra relativt billigare sädesslagen och dels i den för export mindre 

efterfrågade potatisen hade funnit ersättning. 

Korn. Förråden från år 1879 voro ringa och affärerna ända in på hösten 

obetydliga. Under våren gälde bryggerivara 165 à 175 rmk. Den nya skörden 

utföll i qvantitativt afseende riklig, men i qvalitativt lemnade den mycket 

öfrigt att önska och följden häraf var en stor olikhet i priserna, som mången 

gång differerade ända till 35 rmk pr ton. Genom inlandets stegrade efterfrågan 

kom endast ett ringa qvantum till export. Maltskattens upphäfvande i 

England gjorde att ringare kornsorter der mera än hittills kunde användas för 

bryggeriändamål; detta inbringade för vår dervarande afsättning dock ingen fördel, 

emedan det ringare Donau-kornet var i förhållande billigare än våra sämsta 

sorter; dertill kom att England och Frankrike fingo en god kornskörd, hvarigenom 

efterfrågan efter främmande vara försvagades. En af våra hufvudafnämare 

var denna gång Ryssland, och under inflytande af dervarande efterfrågan 

å maltkorn betalades i okt. för den finaste qvaliteten ända till 185 rmk. 

Efter ryska sjöfartens slut föll kornet i värde ocb betalades ultimo december 

154 rmk för maltkorn och 135 för fodervara. 

Hafre. Till följd af 1879 års dåliga skörd i inlandet voro vi i behof 

af en betydlig främmande tillförsel, som förnämligast ankom frän Ryssland och 

Sverige. Priserna visade en stigande rigtning,, ända tills att den nya rika skörden 

verkade motsatsen. På terminleverans förhandlades obetydligt; locovara 

kostade i januari 132 à 142 rmk, i juli 145 à 163, i enskilda fall till och 

med 170 rmk, på hösten 135 à 150 samt ultimo december 140 à 152 rmk. 

Arter. Omsättningen i denna artikel, som för vår marknad är af ringa 

betydelse, inskränkte sig nästan uteslutande till anskaffande af platsens behof.

436 

I mar« gälde kokärter 175, foderärter 154 à 158 rmk; priset föll pä sommaren 

några mark, men steg äter igen pä hösten successivt till 192 och 185 samt 

vek åter mot årets slut omkring 15 rmk. 

Majs har förlidet år för första gången till större omfång såsom förbrukningsartikel 

kommit i fråga i inlandet, hufvudsakligen till bränvinsbränning, kreatursfodring 

oeh gödning. En regelmässig affär utvecklade sig först i augusti och 

antog hastigt betydliga dimensioner. Priset stälde sig då å 122—124 rmk, 

steg i oktober till 145 à 147 och stod vid årsslutet 138 à 143 rmk. Tillförseln 

utgjordes nästan uteslutande af amerikansk majs; häraf ankom 3,796 

tons från tyska hamnar, 3,134 från Sverige och Danmark, 2,329 från England 

och 23,005 tons direkt från Förenta staterna. Af sistnämda qvantum hitfördes 

icke mindre än 22,020 tons med de Förenade rikenas fartyg. 

Potatis. Afskeppningen begynte vid stark efterfrågan från England mycket 

tidigt och delvis redan under vintern via Swinemunde. Priserna stego snabbt 

och uppnådde den förut icke kända höjdpunkten af 100 rmk och derutöfver för 

1,200 kg. Emellertid hade man redan öfverskattat Englands behof och våren 

slutade med ett grundligt prisfall och betydliga förluster för de innehafvare, som 

icke i rattan tid hade realiserat sina lager. — Hösten började med ogynsamma 

utsigter. England, Irland och Skotland hade utvidgat sin potatisodling och 

vunno tillika en af sina rikaste skördar: samtidigt hade den tyske landtmannen 

med större ifver än någonsin bedrifvit odlingen af potatis, som nyss visat sig 

vara mera lönande än af säd. Sålunda kunde, till följd af den ringa efterfrågan 

frän England och potatishandlarnes hållande på höga priser, endast en mindre 

potatisexport ega rum, som i fullkomlig brist på efterfrågan upphörde lång tid 

före sjöfartens slut. Priserna här å platsen voro i februari 80 à 90 rmk, mars 

90 à 105, april till i början af maj vikande till 60, oktober 45 à 50 och 

november 50 à 60 rmk per 

öfver 1,000 tons. 

1,200 kg. Till Sverige utfördes härifrån något 

Mjöl oeh kli. Tillförseln af qvarnprodukter utgjorde: sjöledes 880 och 

per jernväg 11,446 tons, summa 12,326 tons mjöl och kli. 

Utaf utförseln afgick: 

sjöledes 17,421 tons mjöl och 7,944 tons kli, 

med jernväg 15,458 » » » kli, dertill 

kommer med flodfartyg en ansenlig obestämd qvantitet. Vid årets början var 

efterfrågan å mjöl obetydande, emedan förbrukarne voro vid tullterminens annalkande 

rikligt försörjde. I februari började ett lifligare begär att göra sig gällande 

och fortfor till i augusti, då afsättningen afstannade. Den dåliga ryska 

rågskörden stegrade sädespriserna betydligt, hvarföre mjölförsäljningen under hösten 

gick långsamt; derjemte undanträngde det franska rågmjölet och amerikanska 

hvetemjölet härvarande qvarnprodukter från deras hittills varande afsättningsorter 

vid Rhen och i Westfalen. Af samma orsak blef afsättningen till Thuringen, 

Hessen oeh Bayern mindre än vanligt. Mjölexporten till utlandet försvårades 

dessutom genom det af förbundsområdet för tullfri införsel af säd fastsatta 

utbytesförhållande af 70 % för råg och 80 % f ör hvete, som är åtminstone 

5 à 8 % för högt. För öfrigt hafva tullföreskrifterna för härvarande 

qvarndrift knappt varit störande, efter som tullmyndigheten utförde dem på det 

mest beqväma sätt. 

Afsättningen af hvetemjöl till inlandet så väl som till Sverige har varit temligen 

tillfredsställande; deremot har England till följd af det amerikanska mjölets 

konkurrens endast reqvirerat en obetydlighet. Såsom ovanligt fall torde 

framhållas, att några partier hvetemjöl försåldes härifrån på hösten till Ryss-

437 

land. Den med detta år i Sverige som ingångstull i kraft trädda inregistreringEafgift 

af 1 öre per kg. för hvetemjöl torde, enligt härvarande exportörers åsigt, 

icke utöfva något inflytande på deras mjölafsättning till Sverige. — Priserna 

vexlade under årets lopp för: 

hvetemjöl 00 mellan 29.50 och 33 rmk, och 

rågmjöl 0/1 » 23.00 » 33 » per 100 kg. 

Kliaffärerna voro under hela året tillfredsställande, isynnerhet under de 

första sommarmånaderna vid liflig efterfrågan och goda priser. Under hösten 

inverkade visserligen den goda potatisskörden något på behofvet, men det oaktadt 

behöllo priserna sin höga ståndpunkt. Sverige och Danmark hafva äfven 

förlidet år hemtat en del af sina behof af hvctekli härifrån; för öfrigt hvilade 

alldeles exportaffärerna i foderämnen till utlandet, mest till följd af billiga anbud 

af majs, som ock i stora qvantiteter fylde de inhemska behofven. 

å kli uppgick under årets lopp från rmk 10.50 till 11.50 per 100 kg. 

Priset 

Sprit. Den officiella statistiken anger sprittillverkningen inom tyska tullområdet 

för budgetåret 1879—1880 till 4,076,246 hl. à 50 % . Denna uppgift 

grundar sig på ett antaget spritutbyte af i medeltal 5 % alkohol per liter 

mäskrymd, ett förhållande, som kejserl. statistiska embetet dock tillstått icke mera 

vara det rigtiga; deremot uppgafs i de senaste riksdagsförhandlingarna från sakkunniges 

sida, att medelutbytet i väl inrättade brännerier utgjorde 11 1 /, à 12 

% . Härefter torde man icke misstaga sig om tillverkningen anslås åtminstone 

till det dubbla, alltså till ungefär 8 millioner hl. à 50 %. — Den officiellt 

faststälda spritutförseln ur rikets tullområde under kalenderåret 1880 uppgick 

till 54,100 tons à 1,000 kg., och var den största hittills bekanta. Orsaken 

till denna starkt tilltagande export var förnämligast det billiga tillverkningsmaterial, 

som stod ångbrännerierna till buds, genom den i stockning råkade exporten 

af potatis och den stora importen af amerikansk majs, hvarigenom brannerierna 

sattes i stånd till att utsträcka sin verksamhet ända in i sommarmånaderna. 

Priserna stälde sig här å platsen i januari 59 rmk per 10,000 procent, 

mars 61.50, maj 63, juli 60, september 61.50, oktober 56 å 58, november 

54 och ultimo december rmk 53.5 0. 

Vår import af amerikanska produkter, i hvilkas fraktfart de Förenade rikenas 

fartyg starkt deltogo, utgjordes förlidet år, förutom majs, förnämligast af 

276,515 barrels petroleum, 10,836 tons svinfett, 1,395 tons fläsk och 5,402 

tons harts. — De ensamt på Stettin sistlidet år af svenska och norska fartyg 

inseglade petroleumfrakter öfverstego tillsammans 1 million rmk. Rörande särskildt 

petroleumhandeln och dess fraktfart, så ådrager sig upptäckten af rika 

petroleumkällor i närheten af Peine och Celle i Hannover allt mera den allmänna 

uppmärksamheten. Spekulationen, lifvad af de hittills framgångsrika borrningarna, 

har bemäktigat sig saken, aktiebolag bildats, raffinaderier anlagts, engelska 

kapitalister för enorma priser förvärfvat sig terräng i närheten af de hittills 

upptäckta oljekällorna och äfven börjat anlägga borrverk; kortligen, på den hittills 

ödevarande Luneburgerheden utvecklas redan en lika så feberaktig verksamhet 

som iakttogs vid upptäckten af de första petroleumkällorna i Amerika. 

Oaktadt borrningarna äro af obetydligt djup, hafva de dock krönts med den 

framgång att veckoproduktionen vid en af de ymnigaste källorna redan stigit till 

1,250 barrels. Den å platsen senast raffinerade oljans qvalitet är förträfflig; 

den lemnade nemligen 56 % brännolja, 36 % maskinolja, 5 % förlust och 

3 % vatten. Petroleum lemnar 5 % nafta. Enligt sakkunniges åsigt, skola 

de å Luneburgerheden redan upptäckta källorna, så snart de uppnått lika borrdjup 

som de amerikanska, fullkomligt kunna täcka Tysklands behof af petroleum.

438 

Sill. Importen utgjorde härstädes: 


skotsk sill 332,166 t:r 207,249 t:r 

norsk » 63,134 J> 98,958 » 

holländsk » 13,583 » 3,663 » 

bornholmsk » 3,953 » 4,818 3> 

fransk » 1,825 » — » 

pommersk » 75 » 269 » 

Summa 414,736 t:r 314,957 t:r, 

mot 343,882 » år 1878 

» 376,221 B » 1877 

» 310,506 x> » 1876 

» 343,901 » » 1875 

och öfverstiger alltså i medeltal de föregående fem åren med 76,843 tunnor. 

Denna ansenliga tillväxt i vår sillimport är en följd af den utomordentligt rika 

skotska fångsten. Vår omsättning i sill framgår ur följande sammanställning: 

Vårt lager af norsk fetsill utgjorde den 1 januari 1880 20,073 t:r, och 

tillfördes efter sjöfartens öppnande af gammal vara endast 4,119 t:r. Afsättningen 

var under årets första månader tillfredsställande; i slutet af mars voro 

behållningarna upprymda intill några få tusen tunnor, hvilka småningom med 

svårighet afsattes. 

Köpmanssill höll sig under hela våren temligen oförändradt till 39 à 41 

rmk. — Af stormedelsill egde större omsättning rum först i februari till 31 à 33 

rmk; i mars bättrade sig priset till 34 à 36 rmk och bibehöll sig å denna 

höjdpunkt. 

Reelmedelsill nedgick i januari och februari till 31—30 rmk, och steg i 

slutet af mars till 31 à 32 rmk. Små Christianiasill betingade vid årets början 

15 à 17 rmk. 

Tillförseln af 1880 års nya fetsill inträffade i följd af ogynsam fångst 

under hösten så sparsamt, att den ända till i början af november direkt försåldes 

utan att behöfva läggas på lager. Men som vid denna tid underrättelse 

om en bättre fångst ingick och då äfven afsättningen till följd af de höga priserna 

varit inskränkt, började en mycket tryckt stämning; oaktadt importen ej 

uppgick till mer än 58,810 t:r, förblef ult. december ett lager af 19,403 tunnor. 

För köpmanssill började priset i juli med 43 à 45 rmk, nedgick under 

månadens lopp till 39 à 41, i augusti till 35 à 37 och i september till 34 à 

35 rmk. I oktober steg priset ännu en gång till 38 à 40 rmk, men höll sig 

derpå endast en kort tid samt föll långsamt mot slutet af december, då endast 

28 à 30 fordrades.

439 

Stormedelsill hade att glädja sig åt god köplust. För den första lilla 

tillförseln betaltes i juli 40 à 43 rmk; i augusti vexlade priset mellan 34 à 

36 och 35 à 37 och nedgick i september till 32 à 34 rmk. Vid liflig efterfrågan 

och ringa tillförsel höjde sig priset i början af oktober å nyo till 35 à 

37 rmk, å hvilken höjdpunkt det höll sig till månadens slut och vek derpå 

vid aftagande behof långsamt till 31 à 34 rmk. 

Äfven reelmedelsill fann efter förhållande en god efterfrågan. Betald i 

juli med 31 à 35 rmk, betingade denna sort i augusti—september 25 à 28, 

visade i okt. en stigande tendens intill 29 à 32, föll derpå långsamt mot årets 

slut till 25 à 27 rmk. 

Medel- och småmedelsill fullföljde ungefär samma prisrigtning och priserna 

stälde sig allt efter storleken för det mesta 6 à 9 rmk lägre än för reelmedelsill. 

Liten Christianiasill, som endast tillfördes i små qvantiteter, lät i allmänhet 

godt placera sig och betaltes i juli och aug. med 15, i sept. och okt. 12 

à 15 rmk; senare upphörde nästan all tillförsel. 

Affärerna i gammal skotsk östkustsill förlöpte under våren lugnt, i det afsättningen 

till det höga priset gick mycket långsamt; endast genom större eftergifvenhet 

å innehafvarnes sida blef en realisation möjlig innan den nya varans 

ankomst. 

GrownfuUbrandsill försåldes i början af året till 53 rmk och nedgick under 

sommaren i värde till 37 à 39 rmk, till hvilket pris lagret upprymdes i 

juli. Bättre bibehöllo sig de mindre sorterna i pris. 

Crownmattiessill betaltes vid årets början med 36 à 36.5 0, vek i febr. 

til! 32 à 33.5 0, bättrade sig likväl något de följande månaderna och utsåldes 

i juni till 36 à 37 rmk. 

De små förråden af Croirnmixed upprymdes under årets första månader 

och betaltes i början 35.5 0 och i febr. 34 rmk. 

Crown-lhlen, betald i början af januari med 36.50 till 37.50, bibehöll 

denna ståndpunkt, med undantag af ett öfvergående prisfall i febr., ända till 

dess upprymning i Maj. 

Skotsk sill af fångsten 1880. Af Mattiessill uppnådde importen, som 

delvis anlände i marknaden mycket tidigt, en ovanlig höjd af 

23,799 tunnor 

mot 16,959 » år 1879. 

Afsättningen var under hela säsongen tillfredsställande; god vara fann merendels 

afnämare från fartyg, äfven ringare qvalitet afsattes till medelmåttiga 

priser utan att en längre tid behöfva lagras. För fin förtullad vara betingades 

50 à 70 rmk, endast undantagsvis derutöfver; ringare förtullad qvalitet uppnådde 

ett minimipris af 15 rmk. 

I ny skotsk östkustsill vunno affärerna en större utsträckning 1880 än 

något föregående år. Afsättningen befordrades först och främst genom prisernas 

låga ståndpunkt, dernäst äfven af den omständighet, att norsk sill så sparsamt 

tillfördes hela hösten, hvarigenom förbrukningen mera än annars var anvisad 

på den skotska sillen. Med den ovanligt stora införseln kunde afsättningen 

dock icke hålla jemna steg, ty vid årsslutet befans här å platsen ett 

förråd, som vid denna tid aldrig förut ens på långt när varit för handen, nemligen 

104,462 t:r mot 59,784 det föregående året. Den första sändningen 

af cstämplad fullsill inträffade i medio af juli och betaltes med 50 rmk; vid 

rikligare tillförsel vek priset mot månadens slut till 30 à 33, i augusti till 

27 à 30 rmk. 

Importen af Crownfullbrandsill utgjorde 130,486 t:r mot 62,376 år 1S79.

440 

Priset började i augusti med 38 rmk och gick till i sept. småningom ned 

till 31 à 32 rmk. 

Då förråden i medio af sagde månad blefvo för vidrig vinds skull knappare, 

steg priset åter till 34.50 à 35.50, å hvilken höjd det med undantag af 

mindre förändringar förblef till ultimo okt.; derpå föll priset långsamt till 30 

à 31 rmk. Behållningarna vid årsslutet voro 58,729 V, t:r. 

Af matties-, mixed- och tornbelliessill infördes tillsammans 134,094 t:r mot 

90,804 år 1879, och utgjorde förrådet häraf vid årsslutet 37,852 tunnor. 

Crownmaitiessill, som betaltes i augusti med rmk 26.50 à 27, uppnådde 

medio sept, sitt lägsta pris 21 à 22; vid liflig efterfrågan steg värdet å nyo 

i okt. till 26 à 27 samt föll mot årets slut igen till 22 à 23 rmk. 

Crownmixeäsill fann under hösten endast ringa uppmärksamhet; försäljningar 

effektuerades endast à 1—2 rmk under mattiespriserna. Tornbelliessill 

obtinerade efter qvalitet 10 à 15 rmk. 

Importen af Crown-lhlen-sill utgjorde 11,936 t:r mot 11,411 år 1879. 

För denna sort betaltes i slutet af sept. och början af okt. rmk 23.50 à 24; derpå 

steg priset till 25.50 à 26 och erfor i nov. en stigning till 26 à 27 rmk. 

En svagare efterfrågan inträdde nu och priset nedgick till 22 à 23 samt i enskilda 

fall till och med 21 rmk. A lager befans vid årets slut 7,105 t:r. 

Metaller. Den stigande tendensen i priserna för jernoch metallvaror, 

hvilken vid slutet af 1879 framkallades genom efterfrågan från Amerika, öfvergick 

till början af år 1880. De sedan flera år hysta förhoppningar om förbättring 

i den tyska jernindustrien synas hafva förverkligats och öfverträffat 

all förväntan, i det samtliga mekaniska verkstäder och fabriker haft full sysselsättning. 

Af stangjern hade vi år 1880 en totalimport af 4,225 tons, hvaraf hufvudpartiet 

3,387 tons ankom från Sverige och 99 tons från Norge. Handeln 

med svenskt stangjern och hästskosbmjern var förlidet år mycket ogynsam, mest 

till följd af de höga vårnoteringarna i Sverige, 9 kr pr svensk centner (= 42,5 

kg.), från hvilka priset nedgick på hösten till 7 kr. 50 öre. 

Härvarande försäljningspris stälde sig for 100 kg.: 

Svenskt stangjern. Svenskt hästskosömjern. 

i början af året rmk 24.00 rmk 26.50 

i april » 29.50 » 33 à 35 

i augusti » 25.00 » 29 à 30 

vid årets slut » 25.00 » 28 à 29 

Af tackjern hade vi en tillförsel af 93 tons från Sverige, 66,247 tons 

från Storbritannien och 4,327 pr jernväg från inlandef. Skotskt tackjern noterades 

i början af januari 1880 ab Glasgow 69 sh., medio febr. 69 sh. 6 d. 

pr ton; engelskt tackjern i början af januari från Middlesbrö 61 sh., i medio 

febr. 70 sh. pr ton; oberschlesiskt stangjern i början af januari 18 rmk, medio 

febr. 20 pr 100 kg., rhenländskt och westfaliskt 1 à 2 rmk pr 100 kg. högre. 

Vid dessa ihållande, utomordentligt gynsamma konjunkturer förfelade icke 

spekulationen att ingripa och äfven industrien lemnade icke tillfället obegagnadt 

för att häraf draga möjliga största fördel; sålunda anlades i England nya 

masugnar och i Tyskland blefvo stillastående valsverk åter satta i gång. Tillverkningen 

steg följaktligen och den småningom sig visande öfverproduktionen 

föranledde, sedan beställningarna från Förenta staterna effektuerats, redan i 

mars så småningom nedgående priser. Skotskt tackjern föll omkring 13 sh., 

engelskt 10 sh. pr ton och inhemskt valsjern ungefär 2 rmk pr 100 kg.

441 

Emellertid hade Amerika täckt sina mest trängande behof från utlandet och 

förhoppningarna om nya beställningar uppfyldes ej. Visserligen bemödade sig 

industrien att genom priskonventioner och inskränkning af tillverkningarna någorlunda 

upprätthålla de höga noteringarna; men dessa tillflyktsmedel förlorade 

snart förtroendet, så att jernaffärerna råkade i stockning och priset för inhemskt 

valsjern sjönk mot slutet af juni ungefär 5 rmk pr 100 kg., skotskt tackjeru 

till 48 sh. 2 d. och engelskt till 43 sh. pr ton. I oktober försåldes valsjern vid 

verken i Oberschlesien åter igen för rmk 9,7 5 à 10 pr 100 kg. Sålunda har 

1880 års jernindustri, trots de i början glänsande utsigterna, så väl för dess 

idkare som handlande varit föga vinstgifvande. 

Af zink 

deraf gingo: 

utfördes från Stettin 7,927 tons och af zinkplåt 1,650 tons; 

till Sverige 102 tons zink och 415 tons zinkplåt, 

» Norge 25» » » 1 7 8 » » 

Zink steg under första halfåret från 42 rmk för 100 kg. till 46, men 

nedgick åter mot årets slut ända till 36 rmk. 

Af koppar tillfördes 1,353 tons och utfördes 1,928 tons, af hvilka senare 

1,807 tons gingo till Ryssland. Priserna noterades pr 100 kg. i januari 

160 à 170 rmk, februari 170 à 176, maj 160 à 170, juli 140 à 150, oktober 

148 à 150, november 130 à 140 och i december 135 à 145 rmk. 

Socker. Mängden af de i Tyskland under kampanjen 1880—81 till sockerberedning 

kommande hvitbetor uppskattades i december till 6,094,529 tons 

à 1,000 kg. 

I Pommern ensamt arbetades under säsongen 1879—80 52,271 tons hvitbetor 

till 4,951 tons socker; alltså ett utbytesförhållande af 9.5 

Stettins export sjöledes utgjorde år 1880: 

%. 

råsocker. raffineradt socker. 

total 8,418 tons. 17.526 tons, deraf gingo 

till Sverige 922 » 7,990 » 

» Norge — 258 » 

» Ryssland 50 » 1,594 » 

» England 6,644 » 893 » 

» Danmark 730 » 336 » 

» tyska hamnar 657 » 6,450 » etc. 

Priset å råsocker noterades: 

för 96 % . för 94 % pr 50 kg. 

januari rmk 33.30 — 35.20 31.30 — 33.20 

april » 31.10—33.30 29.10—31.50 

juli - » 33.30 —34.00 31.30—32.00 

oktober » 29.00—30.00 27.30—28.30 

december » 29.00—31.50 27.10—30.00 

Sockerraffinaderiet »Pommersche Provinzialzuckersiederei» i Stettin förarbetade 

är 1880 i hvitbetsråsocker ungefär 14,875 tons och erhöll betaldt pr ctr 

= 50 kg för sin 

finaste raffinad. fina raffinad. 

januari rmk 48.50 43.50 

februari » 47.00 44.75 

mars » 45.05 43.80

442 

finaste raffinad. fin raffinad. 

april rmk 45.40 42.50 

maj » 44.00 42.50 

juni 44.65 42.05 

juli > 45.80 41.85 

augusti » 45.60 41.75 

september » 44.40 42.30 

oktober » 44.35 40.80 

november » 44.10 39.85 

december » 46.20 39.75 

Detsamma exporterade under 1880 till utlandet 152,520 centner raffineradt 

socker, hufvudsakligen i kakform, af hvilket Sverige var en af de förnämsta 

afnämarne. 

4,248 tons. 

Af sirap och melasse hade Stettin år 1880 en utförsel af 

Trävaror. De mycket låga träpriserna under första halfåret 1879 hade 

förorsakat att ganska litet timmer blifvit afverkadt i skogarne och att öfverallt 

endast minsta möjliga lager voro för handen. Men redan på hösten 1879 visade 

sig en lifligare efterfrågan, dels till följd af ett förökadt behof, dels till 

följd af otillräcklig tillförsel, isynnerhet af ekvirke, och de lager som härvarande 

exportörer, kommissionärer och polska trähandlare innehade, blefvo under 

vårtiden 1880 fullständigt utsålda till priser som sedan föregående höst hade 

stigit 25 à 30 %". Våra trähandlare gjorde mest sina inköp i Polen och Galizien, 

och då lifligt begär derpå förekom i England äfvensom något i Frankrike, 

Belgien och Holland, egde en icke obetydlig export rum, gynnad af billiga 

frakter; det afskeppade bestod mest i skeppsvirke, ekbräder, ekplankor och 

fyrhugget ektimmer. Från tyska hamnar hade vi en ganska betydlig införsel 

af skuret furu- och tallvirke samt läkter, som hufvudsakligen gick till Berlin. 

Sålunda har så väl in- som utförseln till största delen endast i speditionsväg 

berört vår plats. Tullbehandlingen af trävaror har visserligen under årets lopp 

kommit i gång, men de svårigheter den förorsakar träaffärerna äro, oaktadt 

myndigheternas tillmötesgående, utomordentligt stora; äfven torde tullintägten 

knappast täcka utgifterna till den använda trätullpersonalcn. 

Stettins varuomsättning särskildt med de Förenade rikena sistlidet år var 

— excl. trä, kreatur och ädla metaller — följande: 

Från och till Sverige: Från och till Norge: 

införsel. utförsel. införsel. utförsel. 

näringsämnen kg. 5,709,142 25,779,510 6,187,499 3,817,437 

råämnen » 8,718,241 7,041,772 12,292,846 1,270,478 

halffärdiga fabrikat— » 3,452,446 144,938 108,672 5,533 

manufakturer » 132 22,172 — 27,068 

industriprodukter, div. » 424,965 636,542 41,413 367,437 

* Summa kg. 18,304,926 33,624,934 18,630,430 5,487,953 

mot är 1879 kg. 12,668,450 23,790,050 20,681,650 3,052,400 

alltså sistl. år kg. +5,636^476 + 9,834,884 —2,051,220 + 2,435,553 

* Utaf Stettins hela im- och export 1880: 2,16 %. 8,20 %. 2,24 %. 1,32 %.

443

444

445

446

447

448

449 

Öfversigt af de i Stettin under tullkammarens kontroll till sjös in- och 

utförda varornas vigt och värde: 

Införsel. 

År 1880: År 1879: 

kg. rmk. kg. rmk. 

Gods, diverse 575,448,831 161,331,425 443,223,600 120,386,595 

Spanmål 258,304,628 48,581,516 350,704,900 48,375,274 

Trä 29,889,670 917,595 10,889,850 135,928 

Kreatur — 87,410 — 37,692 

Fordon ._ — 14,000 — 239,000 

Summa 863,643,129 210.931,946 804,818,350 169,174,489 

mot är 1878 » 550,788,900 118,171,727 

» » 1877 » 621,374,600 152,687,086 

Utförsel. 

År 1880: År 1879: 

kg. rmk. kg. rmk. 

Gods, diverse 351,153,200 131,416,288 343,209,350 93,699,647 

Spanmål 55,843,469 10,400,143 84,379,650 14,938,437 

Trä.... 69,137,261 2,259,503 50,067,050 1,308,177 

Kreatur — ' 18,000 — 3,222 

Fordon — 14,000 — 160,000 

Summa 476,133,930 144,107,934 477,656,050 110,109,483 

mot år 1778 » 439,308,050 110,228,332 

» 1877 405,371,400 115,298,000. 

Fabriker. Jernartiklarnes vexlande priser under förlidet år förskaffade 

de tyska jernfabrikaten en större mängd kunder på transatlantiska platser, 

hvarigenom den tyska marknaden tillkämpade sig ett märkbart inflytande, som 

icke torde vara att underskatta. Detta kan man väl med så mycket mera skäl 

säga, efter som det tyska jernvägsnätet är i det stora hela taget att anse som 

afslutadt, i det att numera endast jernvägar af andra ordningen komma att 

byggas, till hvilka efter förhållande allenast en ringa mängd jernvägsmateriel 

och lokomotiv är erforderlig. 

Rörande den inhemska skeppsbyggnadsverksamheten hyser den tyska jernindustrien 

bättre hopp för framtiden; ty på detta fält har den eröfringar att 

göra, i det att England ännu täcker så väl sina egna som utländska rederiers 

behof. De tyska skeppsvarfven måste, för att kunna uthärda kampen mot den 

utländska konkurrensen, söka vinna billigare frakttaxor, hvarom de också nu 

icke utan grund bemöda sig. Fraktförhållandena äro för dem nemligen så ogynsamma, 

att de tyska jernverken kunna tillföra de engelska och skotska varfven 

långt billigare skeppsmaterial än sina egna. Sålunda letnnar aktiebolaget »Phönix» 

så väl som firman Krupp i Essen större qvantiteter stål som skeppsbyggnadsmaterial 

till de engelska varfven; frakten från Phönix' verk fritt till 

skeppsvarfven vid Clyde utgör incl. assurans och alla omkostnader 10 rmk pr 

ton, frakten från Oberschlesien till Stettin deremot 15 rmk. I lika ofördelaktigt 

förhållande stå varfven i Bremen, Hamburg och Kiel till de rhenländska 

och westfaliska verken. 

De tre i Stettin med skeppsvarf försedda mekaniska verkstäder hade beständigt 

full sysselsättning, och ingingo hos dem för det nya året omfångsrika 

beställningar. 


450 

Deras verksamhet omfattade i korthet följande: 

1. »Vulcan» arbetade med 24 ångmaskiner om tillsammans 473 hästkrafter, 

8 ånghammare om 131 centner och sysselsatte under året i medeltal 

2,378 arbetare mot 2,174 år 1879. Verkstaden nybyggde och aflemnade 3 

örlogskorvetter, 8 stål- och jernångare, 2 mudderpråmar, 1 flytande jerndocka, 

7 lokomotiv jemte diverse större och mindre arbeten för åtskilliga fabriksgrenar. 

2. »Möller & Holberg» arbetade med i medeltal 415 man och nybyggde 

6 fullständiga jernångfartyg med maskiner om 244 hästkrafter, 1 ångmudderpråm 

och 9 jernpråmar samt reparerade 21 fartyg och 1 ångpråm, förlängde 

1 och försåg med nya ångpannor 5 fartyg. Till fabriksdrift förfärdigades 3 

ångmaskiner om 90 hästkrafter och 4 ångpannor. Gjuteriet Iemnade 627,300 

kg. jerngods samt 13,250 kg. brons- och messingsgods. 

3. »Aron & Gollnow» började året med 320 arbetare och slutade det 

med 438. Verkstaden arbetade med 3 ängmaskiner om 45 hästkrafter och aflemnade 

under årets lopp 7 jernångfartyg, 1 jernångpråm, 1 isbrytare om 50 

hästkrafter och elektrisk lysapparat för Ltibeck, 9 ångpannor, 3 ångfartygsmaskiner 

om 120 hästkr., 1 ångmudderpråm, 5 jeriimudderpråmar, 6 ångmaskiner, 

div. gjutgods för qvarn- och fabriksanläggningar samt diverse fartygsreparationer. 

Stettins 

ligen: 

4 portland-cement-fahriker producerade följande qvantiteter, nem- 

»Stettinér» 550,000 ctr cement; hvaraf 120,000 ctr gingo till utlandet; 

»Stern» 150,000 tons à 1,000 kg.; »Pommersche» 180,000 tons: »Bredow» 

70,000 tons cement, 10,000 tons kalk och 2'/4 millioner murtegel. Stettins 

chamottfabrik exporterade 16,000 tons retorter, murbruk o. s. v. 

Bland våra kemiska fabriker fabricerade »Pommerensdorff» 720,489 ctr 

div. kemikalier; »Union» 5,606 tons superfosfat och utaf 2,221 tons svafvelkis 

4,005 tons 50 % -tig svafvelsyra.- 

Stettius vattenglasfabrik försålde 1,400 tons natron- och kalivattenglas. 

Utaf härvarande àngqvarnar förmalde »Stettinér Walzmlihle» 24,298 tons 

säd och »Stettinér Dampfmuhle» 38,460 tons. — Stettins trenne oljeslagerier 

förarbetade 20,000 tons frö och vunno häraf 170,000 ctr olja samt 285,000 

etr oljekakor, af hvilka senare 130,000 ctr gingo till Sverige och Danmark. 

Industri. Af flere tyska handelskamrars offentliggjorda berättelser framgår, 

att industrien och handeln i sin helhet under det sistförflutna året visa 

tecken till en alltjemt småningom inträdd förbättring. I åtskilliga industrigrenar 

uppträdde en lifligare efterfrågan mot det föregående året, så att verk och 

fabriker, isynnerhet i jernindustrien, textil- och kemiska industrien hade fullkomlig, 

ja till och med delvis mycket liflig sysselsättning hela året igenom. 

Till hvilken grad den nya tullagstiftningen bidragit till denna förbättring är 

ännu tor tidigt att afgöra. Ur industriens hela läge torde man dock åtminstone 

kunna draga den slutsats, att den utländska konkurrensens inflytande genom 

de nya tullsatserna i väsentlig grad försvagats samt, om dessa tullskrankor 

ej upprättats, den tyska industriens ytterligare tillbakagång varit oundviklig. 

Återvändandet af förtröstan på en bättre framtid kan derföre till icke ringa 

del tillskrifvas den af tullpolitiken inslagna rigtningen. Den goda arbetsförtjensten 

och de något förhöjda lönerna hafva hos arbetsklassen gjort ett gynsamt 

intryck; äfven vinner den indirekta tullbeskattningen alltjemt flere anhängare.

451 

Bergshandteringen i Tyskland är 1880. Kejserliga statistiska emnibetet i 

Berlin offentliggör i riksstatistiken resultatet af de bergsstatistiska uppgifterna för 

aret 1880. Till uppgifterna, hvilka omfatta de vunna bergsprodukternas mängd 

och värde, jemfördt med det föregående årets motsvarande produktion, är dock 

fogad den anmärkning, att de eudast hafva en provisorisk karakter, efter som 

ännu berättelser öfver driften vid några verk felas; dock är produktionen vid 

bergverken och salinerna redan temligen fullständigt angifven. Beträffande de 

flesta produkterna visa produktionens mängd och värde äfvensom de för begge 

åren beräknade medelprisen en stegring till förmån för året 1880. De särskilda 

artiklarnes totalproduktion utgjorde: 

Mängd i 1,000 tons Värde i 

Medelpris 

à 1,000 kg. millioner rmk. i rmk pr tou. 

1880. 1879. 1880. 1879. 1880. 1879. 

Stenkol 47,000 42,000 246.0 206.0 5.21 4.89 

Brunkol 12,200 11,400 39.8 35.2 3.0 3 3.08 

Stensalt 271 238 1.8 1.6 6.68 6.GS 

Koksalt 451 429 11.9 11.3 26.32 26.40 

Jernmalm 7,200 5,850 34.3 26.6 4.7« 4.55 

Zinkmalm 633 590 11.9 8.0 18.85 13.65 

Blymalm 159 149 19.0 17.8 119.47 119.71 

Kopparmalm 481 399 12.0 10.1 24.93 25.26 

Tackjern 2,460 2,020 146.0 101.0 59.49 49.94 

Zink 100 97 33.9 29.8 339.89 308.80 

Bly 86 82 25.4 22.8 295.86 277.70 

Koppar 12 10 16.6 11.8 1,333.59 1.215.52 

Hvad särskildt Preussens kolproduktion år 1880 angår, så utgjorde deu 

vid bergsdistrikten: 

Breslau 252,842,443 centner 

Halle 698,002 » 

Dortmund 450,041,477 » 

Bonn 132,563,752 » 

Klausthal 7,166,556 » 

Summa 843,312,230 centner 

mot år 1879 » 753,492,952 » 

alltså år 1880 89,819,278 centner mera. 

Öfver Tysklands jern-import och export år 1880 lemnar den tyska riksstatistiken 

en i många afseenden intressant upplysning. Exporten, hvilken allt 

sedan år 1873 är stadd i starkt tilltagande, har sistlidet år, motsvarande verldsmarknadens 

förhållanden, vunnit ett aldrig förut uppnådt omfång; den uppgår 

för tackjern till 3,188,792 dubbelcentner ( = à 100 kg.), för maskiner till 623,011 

och för grofva jernvaror till 6,637,915 dubbelcentner. I det hela representerar 

denna utförsel, reducerad till tackjern, eu qvantitet af nära 13 millioner 

dubbelcentner. Då den tyska tackjernstillverkningen år 1880, jemlikt de hittills 

för handen varande data, är uppskattad till 24 à 26 millioner dubbelcentner, 

så utgör Tysklands jernexport ungefär hälften af dess hela tackjernsproduktion. 

Importen är deremot för samtliga artiklar långt tillbaka. En större 

införsel än utförsel förekommer endast af tackjern, ankare, kettingar och lokomobiler. 

En jemförelse af dessa tal med motsvarande under föregående år är 

tyvärr genom de förändringar, hvilka den under år 1879 i kraft trädda jern-

452 

tullen och den införda registreringsafgiften hafva förorsakat, alldeles otillförlitlig. 

Anmärkningsvärdt och otvifvelaktigt är det faktum att sedan 1878, det 

sista året för jernets tullfrihet, egde af ofvannämda artiklar en större införsel 

än utförsel rum, under det att af alla andra artiklar redan då en större export 

än import egde rum. 

De nya tullsatserna hafva sålunda icke kunnat förhindra, att Tyskland nu 

liksom förr genom import från utlandet täcker sina behof utaf de artiklar, som 

utgöra specialiteter af engelsk jernoch maskinindustri eller af svensk produkt. 

Antalet skeppsbrott å de tyska kusterna utgjorde år 1880 271 mot endast 

166 det föregående året. Derutaf hade 233 fartyg en känd drägtighct 

af 42,675 reg.-tons och 238 fartyg en besättning incl. passagerare af 1,620 

personer. Af ofvanbemälda 271 fartyg voro 176 af tysk, 94 af främmande 

och 1 af obekant nationalitet. De främmande fartygen utgjordes af 17 svenska, 

7 norska, 13 danska, 7 ryska, 36 engelska, 12 holländska, 1 franskt och 1 

amerikanskt. Olycksfallen bestodo i 126 strandningar, 9 kantringar, 31 sjunkningar, 

72 kollisioner och 33 div. fall. A tyska östersjökusten förolyckades 

154 fartyg och å nordsjökusten 117; deribland totalt af de förra 67 och af 

de senare 45, summa 112 fartyg, nemligen genom strandning 67, kantring 8, 

sjunkning 21, kollision 9 och genom andra tillfälligheter 7. I 22 olycksfall 

gingo menniskolif förlorade, af hvilka i 11 fall hela besättningarne, bestående 

af 35 man, och i 11 fall delvis, d. v. s. af 50 personer omkommo 23. Ur 

lifsfara räddades, så vidt bekant, 502 sjömän och 17 passagerare, summa 519: 

räddningen skedde af 195 personer genom egna skeppsbåtar, 105 genom räddningsstationerna, 

104 genom strandbebyggare, 42 genom passerande eller ankrande 

fartyg, 35 genom egen hjelp, 10 genom lotsar och 28 förblefvo oskadade 

vid ångpanneexplosioner. Efter de förolyckade fartygens slag voro 50 

ångfartyg, 7 fregattskepp, 18 barkskepp, 56 briggar och skonerter, 20 galeaser 

etc. Efter årstiden inträffade 6 olycksfall i hvardera af månaderna juni, 

juli, augusti, 7 i januari, .10 i februari, 11 i maj, 13 i april, 15 i september, 

18 i mars, 41 i november, 47 i december och 55 i oktober. På dagen skedde 

92 och på natten 101 olycksfall; öfver 42 fall felas tidsuppgift. 

Efter sjöembetenas undersökningar tillskrefs orsaken mensklig förskyllan i 

27 fall, högre makt i 80 och outredt i 5 fall. Af de 271 fartygen voro 

139 försäkrade till belopp af 4,362,086 rmk, 43 oförsäkrade och 89 obekant. 

Samtliga år 1880 totalt förolyckade tyska sjögåeude fartyg utgjorde efter 

officiella uppgifter 248 om 52,426 reg.-tons. 

Den tyska handelsflottan bestod den 1 januari 1881 af 4,246 segelfartyg 

om 965,767 reg.-tons med 31,003 man besättning och af 414 ångfartyg om 

215,758 reg.-tons med 8,657 man besättning, tillsammans 4,660 sjögående 

fartyg om 1,181,525 reg.-tons och 39,660 man besättning. Häri äro endast 

upptagna fartyg, hvilkas drägtighet öfverstiger 50 kubikmeter = 17,65 reg.tons. 

Under loppet af 1880 aftog de sjögående fartygens antal med 117, men 

drägtigheten tilltog likväl med 10,239 reg.-tons; segelfartygen förminskades 

med 157 om 9,176 reg.-tons; deremot tillökades ångfartygen med 40 om 

19,415 reg.-tons.

453 

Tysklands in- och utförsel år 1880. 

Den just i dessa dagar af tyska statistiska embetet offentliggjorda värdeberäkning 

öfver 

uppställning: 

Tysklands in- och utförsel år 1880 sammanfattas i följande 

Varuslag. 

Införsel 

i millioner 

rmk. 

Utförsel 

i millioner 

rmk. 

1. Lefvande kreatur 166.5 136.9 

2. Närings- och födoämnen 766.6 513.0 

3. Frösorter och växter 72.2 31.4 

4. Gödningsämnen och affall.. 65.0 22.0 

5. Brännämnen ._ _ 30.5 57.1 

6. Råämnen och fabrikat af kemisk industri 344.3 402.4 

7. D:o af sten, lera och glasindustri 40.1 113.9 

8. D:o af metallindustri 147.9 350.3 

9. D:o af trä-, snideri- och flätindustri 111.3 91.9 

10. Pappersindustri 14.9 57.2 

11. Råämnen och fabrikat af läder- och pelsverkindustri 161.4 183.5 

12. D:o af textil- och flltindustri, kläder 876.4 934.0 

13. D:o af kautschuk- och vaxduksindustri 21.2 17.1 

14. Jernvägsvaggons, vagnar och möbler 0.7 5.5 

15. Maskiner, instrumenter och apparater 32.3 88.7 

16. Korta varor och smycken 9.3 56.8 

17. Föremål af litteratur och skön konst 15.8 37.8 

Summa 2,876.4 3^099.5 

Häraf framgår att utförseln år 1880 öfverstigit införseln med 223.1 millioner 

rmk. En öfverskjutande införsel öfver utförseln liar deremot hufvudsakligen 

egt rum af de grupper, hvilka omfatta näringsämnen och fabrikatiousmaterialier. 

Vigtigare och lärorikare för en framstående industri än denna af statistiska 

embetet företagna gruppering är den för afslutande af import-och exportbalansen 

nödiga sammanställning, hvilken klassificerar alla artiklar efter deras bestämmelse 

och bearbetningsgrad och derigenom låter utrikeshandelns karakter skarpare 

framträda. 

Från denna synpunkt kan man ur de stora in- och utförseltabellerna gruppera 

Tysklands handel med utlandet år 1880 på följande sätt: 

Införsel 

i millioner 

rmk. 

Utförsel 

i millioner 

rmk. 

Närings- och födoämnen, oarbetade. 861.7 402.9 

D:o d:o förarbetade _ 71.5 247.0 

Råämnen 1,309.2 781.4 

Halffärdiga fabrikat..... 407.2 420.1 

Fabrikat 226.8 1,248.1 

tillsammans 2,876.4 3,099.5 

Först vid denna klassifikation framträder tydligen Tysklands betydelse såsom 

en industri-idkande stat. Nära halfva införseln bestod af råämnen, hvilka 

till det väsentliga importerades för vidare förarbetning och förädling; mera än 

en fjerdedel faller på närings- och födoämnen, som Tyskland alls icke eller en-

454 

dast i otillräcklig mängd producerar; en sjundedel utgör halffärdiga fabrikat 

(råmetaller, metallmaterialier, garn, läder), som likaledes tjena såsom råämne 

för ytterligare fabriceringsgrader, och endast litet mera än en tiondedel bilda 

de artiklar, hvilka vi företrädesvis äro randa att anse som hufvudprodukter af 

den moderna storindustrien. 

Omvandt vid utförseln utgöra dessa samma artiklar nästan hälften. Isynnerhet 

anmärkningsvärdt är vidare att, under det vid de icke förarbetade närings- 

och födoämnena (säd, kolonialvaror, kreatur etc.) införseln utgör mer än 

det dubbla af utförseln, omvandt vid de förarbetade näringsämnena (produkter 

af sockerfabriker, brännerier, bryggerier, ångqvarnar etc.) exporten är öfver tre 

gånger så hög som importen. 

Sammanställer man slutligen de artiklar, hvilka ingå i alldeles eller nästan 

oförarbetadt tillstånd, och de, hvilka hafva erfarit en mer eller mindre vidtomfattande 

industriell bearbetning, så erhåller man såsom slutresultat: 

Införsel 

i millioner 

rmk. 

Utförsel 

i millioner 

rmk. 

Näringsmedel och råämnen i oförarbetadt tillstånd ... 2,170.9 1,184,3 

Produkter af industri och handtverk ..._ 705.5 1,915.2 

Sålunda förekommer beträffande näringsmedel och råämnen ett öfverskott 

i införseln af i rundt tal 1,000 millioner rmk och deremot för industriprodukter 

ett öfverskott i utförseln af 1,200 millioner rmk. 

Liberia. 

Monrovia den 22 oktober 1881. 


J. Ringheim. 

Intet svenskt eller norskt fartyg besökte under år 1880 konsulsdistriktet. 

Liberia s handel befinnes fortfarande stadd i utveckling. Republiken besitter 

stora naturliga rikedomar, hvilka ännu icke äro på långt när utvecklade. Af 

stor betydelse är dock kaffehandeln allaredan, och Liberiakaffet är allmänt erkändt 

att vara till qvaliteten bland de bästa kaffesorterna. 

Chn. Ath. Snetter.

455 


Wellington (Nya Zeeland) den 15 juli 1881. 


Till distriktet ankom under året 1 svenskt fartyg om 200 tons med last 

från utrikes ort samt afgick likaledes med last till utrikes ort. Af norska 

fartyg ankommo 3 om tillsammans 1,118 tons från utrikes ort med last; 2 om 

tillsammans 764 tons afgingo med last och 1 om 354 tons i barlast, samtliga 


Edward Pearce. 

Victoria (kol. Hongkong) den 20 juli 1881. 


Till distriktet ankommo under året 2 svenska fartyg om 558 tons med 

last från utrikes ort; båda dessa fartyg afgingo likaledes med last till utrikes 

ort, hvarjemte 1 svenskt fartyg om 279 tons afgick i barlast till utrikes ort. 

Af norska fartyg ankommo 3 om 2,893 tons med last frän utrikes ort; 4 om 

tillsammans 3,896 tons afseglade i barlast till utrikes ort. 


Wilhelmstad (Curaçao) den 12 augusti 1881. 


John M. Forbes. 

Intet svenskt eller norskt fartyg liar under förlidet år besökt distriktet. 

Beklagligtvis äro underrättelserna om handelsförhållandena härstädes icke gynsamma. 

Ett införselförbud, som Venezuelas regering utfärdat mot varor kommande 

från Antillerna, har i väsentlig grad inverkat hämmande på våra affärer. 

Helsotillståndet på ön har varit ganska godt. 

Leon V. Leyba.

456 

Spanien. 

San Juan (Portorico) den 12 september 1881. 


Till distriktet ankommo under förlidet år från utrikes ort med last 15 

norska fartyg om tillsammans 2,875 tons och 15 läster, i barlast 4 svenska 

fartyg om 706 tons och 82 nyläster samt 15 norska om 3,608 tons och 97 

läster. Från distriktet afgingo till utrikes ort med last 4 svenska fartyg om 

706 tons och 82 nyläster samt 20 norska om 3,996 tons och 449 läster, i 

barlast 10 norska fartyg om 2,487 tons och 164 läster. 

Galatz den 8 september 1881. 

Charles A. de Villers Hoard. 

Rumänien. 


Intet svenskt fartyg besökte under förlidet år detta distrikt. Af norska 

fartyg ankom 1 om 937 tons med last och 6 om 2,701 tons i barlast, samtliga 

från utrikes ort. Från distriktet afgingo med last till Norge 5 norska 

fartyg om 1,986 tons och 2 om 1,652 till utrikes ort. De 5 till Norge afgångna 

fartygen voro befraktade till Bergen och Stavanger, det ena hade en 

last af korn till ett värde af 200,000 francs, de andra innehade råg till värde 

af 625,000 francs. 

Den nya skörden lemnar i allmänhet åtskilligt öfrigt att önska. 

S. Mendl.

Berättelser om handel och sjöfart år 1880 från de förenade rikenas ...

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?