Kvalitetsredovisning 2007 och åtagande 2008-2010

Kvalitetsredovisning 2007 

och åtagande 2008-2010 

Skolans namn: Malmaskolan 

Adress till skolan Björkhagsvägen 6, 756 46 Uppsala 

Telefon till skolan 018-727 54 54 

E-post till skolan anders.pettersson@uppsala.se 

Skolledare 

Anders Pettersson (rektor) Bengt Stenberg, Samuel Åhman (bitr. rektorer) 

Telefon till skolledare 018-727 54 92 , 0708- 21 64 64 (rektor), 018-727 54 37 (bitr. rektor) 

E-post till skolledare anders.pettersson@uppsala.se, bengt.stenberg@uppsala.se, samuel.ahman@uppsala.se 

Skolans hemsida www.malmaskolan.uppsala.se

Innehållsförteckning 

Presentation av skolan 

2 

Kvalitetsarbete på skolnivå 

4 

- Malmaskolans fyraårsplan med utvecklingsområden 6 

Skolans värdegrund och uppdrag 

Normer och värden 

Kunskaper 

- Redovisning/uppföljning av skolans resultat på 

elevnivå 

Elevernas ansvar och inflytande 

12 

16 

20 

21 

25 

Skola och hem 26 

Övergång och samverkan 

Skolan och omvärlden 

Bedömning och betyg 

Rektors ansvar 

Fritidshem 

27 

28 

29 

31 

31 

Bilaga 1

15 april 2007 Antal 

F-klass 1-9 Totalt F-9 Fritids Sär 

Elever 53 331 384 170 

Lärare 0 19.5 19.5 0 

Förskollärare 2.24 0.09 2.33 1.07 

Fritidspedagoger 0 2,5 2,5 3 

Övrig personal 0.67 7.6 8,27 1,6 

Antal pedagogisk personal per 100 elever 4.2 6.6 6.3 2.3 

Antal årsarbetare per 100 elever 5.4 8.9 8.4 3.3 

* Med pedagogisk personal avses personal som i huvudsak är sysselsatt i pedagogiskt arbete med barn: 

lärare, förskollärare och fritidspedagoger 

Presentation av skolan 

Malmaskolan är en skola med ungefär 375 elever fördelade från förskoleklass till år 6. 

Skolan är belägen i Norby och ingår i Uppsalas västra skolområde. Ledningen på skolan 

består av rektor Anders Pettersson och biträdande rektorer Bengt Stenberg och Samuel 

Åhman (20% vardera). 

Skolan har ett nära samarbete med Hågadalsskolan som innebär att ledningen för 

Malmaskolan och Hågadalsskolan träffas varje vecka i ledningsgrupp. Där sker ett nära 

samarbete runt de övergripande skolutvecklingsfrågorna. Det finns även ett samarbete mellan 

delar av den pedagogiska personalen. Malmaskolan har också ett samarbete med 

Eriksbergsskolan, dit flertalet av våra elever fortsätter när de börjar i skolår 7. Eleverna i år 5 

undervisas i hem- och konsumentkunskap på Eriksbergsskolan, detsamma gäller språkvalet 

för eleverna i år 6. 

Malmaskolan byggdes i mitten av 60-talet och består av tre huskroppar som omgärdar 

skolgården. Skolan har byggts till i omgångar men någon genomgripande renovering av 

skolan har inte skett. En omfattande renovering/ ombyggnation av expeditionsdel, kök, 

matsal, slöjd och idrott kommer att ske under de närmaste åren beroende på konstaterade 

fuktskador. 

Skolan är organiserad i arbetslag och arbetsenheter. Arbetslagen är uppdelade årskursvis. 

Varje arbetslag i de lägre årskurserna består av två lärare och två fritidspedagoger. I de högre 

årskurserna utgör parallellklassföreståndare och eventuella elevassistenter ett arbetslag. De 

lärare som arbetar med idrott, slöjd och musik utgör ett arbetslag. 

Arbetsenheterna utgör större enheter och är uppdelade enligt följande: 

Ae Förskoleklass 

Ae Fritids 

Ae 1-3 

Ae 4-6 

2

Konferensschemat är upplagt så att man träffas kontinuerligt i både arbetslag och arbetsenhet. 

En gång i månaden träffas hela skolans personal på arbetsplatsträff kvällstid. 

Arbetsplatsträffen består av två delar. Information/dialog sker samt arbete i lärgrupper (se 

nedan) där personalen är organiserade i tvärgrupper. En samarbetsgrupp med representanter 

från fackförbund, olika yrkeskategorier och arbetslag träffas tillsammans med skolledningen 

varannan vecka i syfte att skapa delaktighet, förankra beslut samt sprida information. 

Skolan har ett elevvårdsteam bestående av skolledningen, psykolog, skolsköterska samt 

speciallärare. Elevvårdsteamet träffas varje vecka. Vid dessa möten aktualiseras eventuella 

elevvårdsproblem och beslut om vidare åtgärder fattas. Gången mellan anmälan och beslut i 

elevvårdsärenden är kort. Detta faktum i kombination med en mycket kompetent personal gör 

att elevvårdsarbetet upplevs synnerligen effektivt. 

Malmaskolan arbetar i projektet problembaserad skolutveckling (PBS). Utifrån vad 

personalen upplever som problem i skolans vardag har ett antal lärgrupper bildats för att 

fördjupa förståelsen av de upplevda problemen och finna nya vägar till lösningar. Dessa 

lärgrupper träffas regelbundet och har kommit att bli ett viktigt fundament för 

skolutvecklingen på Malmaskolan. I ett PBS-perspektiv betonas bl.a. förståelsen av uppdraget 

som avgörande för såväl hur man formulerar problem som vilka lösningar man kommer att 

finna. I medarbetarsamtalen arbetar rektor och personal därför med att belysa och fördjupa 

den enskilda och gemensamma förståelsen av uppdraget. 

Förskoleklassen och skolbarnsomsorgen är väl integrerade i skolans verksamhet. 

Förskoleklassen har ett nära samarbete med år 1 och genomför kontinuerligt gemensamma 

aktiviteter. Skolan har en verksamhet upp till år 2 som bygger på en samlad skoldag. 

Arbetslaget förfogar över resurserna så att det blir möjligt att lägga ut halvklasstimmar där 

lärare och fritidspedagog tillsammans ansvarar för måluppfyllelsen. Följaktligen har vi i 

skolår 1-2 hittills arbetat med en grundskollärare och en fritidspedagog knuten till varje klass. 

Vi har alltså prioriterat de yngre barnen med gott resultat. 

Malmaskolan är en skola där många föräldrar vill placera sina barn. Detta gäller inte bara 

föräldrar i upptagningsområdet utan även i angränsande områden. Fler elever önskar gå på 

skolan än det finns platser vilket leder till att det finns ett kösystem. Skolan anses vara en 

trygg, stabil skola med ett gott arbetsklimat för såväl elever som personal. Verksamheten 

präglas av hållbara strukturer och organisationer vilket skapar en tydlighet och förutsägbarhet 

för våra barn. 

Verksamheten bedrivs i åldershomogena grupper med en utvecklad samverkan mellan 

parallellklasser. En av skolans bärande idéer är individens optimala utveckling i grupp. Vilket 

gör att vi strävar efter en organisation med få och goda relationer mellan pedagoger och 

elever. Malmaskolan präglas av en mångfald av arbetssätt vilket bidrar till skolutveckling och 

gör det möjligt att möta varje elev på bästa sätt. 

Skolan har ett starkt stöd från föräldragruppen. Detta visar sig bl.a i ett stöd med hemuppgifter 

samt ett stort engagemang i skolan i övrigt. 

Malmaskolan arbetar inte efter någon särskild profilering utan strävar efter att hålla en hög 

kvalitet i alla olika delar som tillsammans utgör vårt uppdrag. 

3

Kvalitetsarbete på skolnivå 

Redovisning 

Mål/ åtgärder för utveckling/ åtagande 2007 

Större kontinuitet i det fortlöpande utvärderingsarbetet. 

Större delaktighet av elever och föräldrar i det kvalitetsförbättrande arbetet. 

En tidsplan för kvalitetsarbetet ska upprättas. 

Genomförda insatser 

Sedan 2003 arbetar vi i projektet problembaserad skolutveckling (PBS). PBS utgör grunden 

för vår skolutveckling. Den tar sin utgångspunkt i en utvärdering och bedömning av 

verksamhetens vardagsproblem och låter dessa ligga till grund för ett fördjupat lärande och 

förbättringsarbete i lärgrupper. Sedan starten har tio lärgrupper startats på skolan, alla med 

fokus på varsitt problem. Sex av dessa grupper är avslutade. Exempel på inriktning är 

”Värdegrundsarbete”, ”Matematikundervisning” och ”Genusfrågor”. Grupperna har träffats 

kontinuerligt och har förutom lärgruppsarbete även mött kollegor från andra skolor för att 

utbyta erfarenheter och lärdomar. Under året har lärgrupperna redovisat sina slutsatser för 

skolans övriga personal. Kontinuerlig dokumentation av gruppernas verksamhet har gjorts 

tillgänglig via personalens interna webbsida. 

I medarbetarsamtal har rektor och medarbetare utvärderat den egna arbetsinsatsen samt 

arbetat med att belysa och fördjupa den enskilda och gemensamma förståelsen av uppdraget. 

Gemensamma utvärderingar av skolans verksamhet har gjorts på studiedagarna i juni och 

september. Vid dessa har kvalitetsredovisningen bearbetats i arbetsenheter, arbetslag och 

lärgrupper. 

Malmaskolan utvärderar varje år ett självvalt område med hjälp av skolverkets 

utvärderingsinstrument BRUK. I år valde skolan att utvärdera sina fritidshem och deras 

verksamhet (se nedan). I denna utvärdering har förutom personal också deltagit slumpvis 

utvalda föräldrar och elever. Vidare har eleverna i år fyra till sex fått utvärdera ”Elevens val”. 

Resultat av insatser hittills 

Lärgruppernas återkommande återkoppling till skolledning och övrig personal samt de 

förändrade handlingsmönster som deras slutsatser har lett fram till har inneburit att PBSarbetet 

blivit kvalitetsutvecklande. Genom den föräldrautvärdering som gjordes av 

fritidshemmen blev det tydligt att skolan måste bli bättre på att synliggöra de bärande idéerna 

bakom verksamheten. 

Analys av resultatet / Bedömning 

Enligt vår bedömning bedriver Malmaskolan ett kontinuerligt kvalitetsförbättrande arbete. Ett 

kvalitetstänkande finns inbyggt i organisationen i form av lärgruppsarbete och PBSperspektiv. 

Lärgruppsarbetet har inneburit att en fortlöpande utvärdering görs av 

verksamheten utifrån frågeställningarna inom respektive lärområde. När det gäller övrig 

utvärdering har den även i år endast skett på studiedagarna i juni och september. I detta 

avseende har skolan inte kunnat uppfylla alla sina delar i åtagandet. 

Någon tidsplan för kvalitetsarbetet har inte upprättats. Frågan har emellertid processats i 

skolans nya ledningsorganisation. En ny förståelse av kvalitetsarbetet i belysning av PBS har 

resulterat i att de fasta punkterna utgörs dels av lärgruppernas dokumentation och 

lärgruppledarnas uppföljningsmöten med skolledningen, dels av de dagar under året då 

lärgruppsarbete och lärdomar redovisas. 

4

Avslutningsvis: Malmaskolan har över lång tid haft en verksamhet med hög kvalitet. Vi står 

inför nu utmaningen att upprätthålla den samtidigt som vi arbetar med våra nya 

utvecklingsområden. Vår slutsats är att vi bör kvalitetssäkra det som upplevs som bra och som 

vi vill bevara. De utvecklingsområden som anges i vår fyraårsplan (se nedan) måste 

kontinuerligt utvärderas så att även dessa kommer att präglas av motsvarande kvalitet. En 

faktor av betydelse i detta sammanhang är de analyserande processerna i verksamheten. Dessa 

bör för framtiden fortsatt fokuseras samt utvecklas ytterligare på skolan. 

Nya mål, uppdrag och åtaganden 

Uppdrag från barn och ungdomsnämnden: 

Övergripande åtgärder 2008 

Förutom läroplanens mål har Barn- och ungdomsnämnden givit uppdraget att alla skolor ska ha ett 

systematiskt kvalitets- och utvecklingssystem utifrån läroplanens mål och kursplaner senast till 

höstterminen 2008. Skolorna ska redovisa en fyraårig utvecklingsplan. Effekter och resultat i relation 

till planen ska analyseras och redovisas genom beskrivning av: 

- Skapade strukturer för systematiserat kvalitetsarbete på elev och skolnivå och deras 

effekter i verksamheten. 

- Skapade processer för systematiserat kvalitetsarbete på elev och skolnivå och dess 

effekter i verksamheten 

- Elevernas kunskapsnivå i förhållande till det beskrivna utgångsläget och till det förväntade 

resultatet (se vidare under rubriken Bedömning och betyg) 

Grundskolans generella åtagande 2007-2010: 

Grundskolans kriterier för måluppfyllelse för kvalitetsarbete på skolnivå: 

• Samtliga skolor har senast år 2007 ett system för hur den enskilda skolan följer elevernas 

kunskapsutveckling i samtliga ämnen. Systemen på skolorna ger underlag för bedömning av 

verksamhetens måluppfyllelse. (se vidare under rubriken Kunskaper) 

• Samtliga skolor har senast under 2008 ett dokumenterat och systematiskt kvalitetsarbete som 

uppfyller förordningens krav (1997:702) samt följer riktlinjerna i de allmänna råden för 

kvalitetsredovisning 2006. 

• 2009 har samtliga skolor, under rektorsledning, utvecklande processer för analys och 

bedömningar och åtgärder för utveckling. Processerna baseras på underlag från uppföljningar 

och utvärderingar. 

Nuläge i förhållande till resultat av insatser, nya mål, uppdrag och generellt åtagande 

Skolan har i nuläget ett relativt väl strukturerat och systematiskt kvalitetsarbete i sin 

organisation. Grunden i detta utgörs av problembaserad skolutveckling (PBS), vilken bildar 

dels struktur, dels process. Inom ramen för respektive lärgruppsområde analyseras och 

bearbetas verksamheten med inriktning mot utvecklande åtgärder. I lärgrupperna processas 

nya handlingsmönster fram, vilka sedan prövas och utvärderas. 

Elevernas kunskapsutveckling följs upp i klasskonferens där rektor, samtliga undervisande 

lärare och elevvårdsteam deltar. Bedömningar kommuniceras på utvecklingssamtal med elev 

och föräldrar. Under dessa upprättas en individuell utvecklingsplan (IUP) för eleven. Under 

året har skolans undervisande personal gått in i ett fortbildnings- och utvecklingsarbete inom 

området kunskapssyn och bedömning. Syftet är att öka förståelsen för styrdokumentens 

kvalitetsbegrepp och att stärka redskapen för bedömning av elevernas kunskaper. I detta 

ligger bl a att utveckla ett gemensamt professionellt språk och matriser för formativ 

bedömning. Arbetet (som beskrivs nedan under rubriken ”Projekt” ) är tänkt att löpa under 

ytterligare en treårsperiod och ska mynna ut i en höjd kompetens att göra bedömningar i 

samtliga ämnen. 

5

Skolorna i västra området har fortsatt sitt samarbete kring frågorna om kunskapssyn och 

likvärdig bedömning av de nationella proven. I detta deltar de lärare på skolorna som 

genomför proven. På Malmaskolan har en grupp bestående av ledning, speciallärare samt de 

lärare som eleverna har haft på låg- och mellanstadiet analyserat de nationella proven. I 

analysen har särskilt uppmärksammats vilka stödinsatser som har vidtagits och vilket resultat 

dessa har haft. 

Skolchef har gett en återkoppling på kvalitetsredovisning 2006 till både rektor och personal 

på skolan. Detta har varit ett betydelsefullt inslag i utvecklingen av skolans kvalitetsarbete. 

Ledningens bedömning av vårt tidigare kvalitetsarbete är gott. Analysdelarna av vårt 

kvalitetsarbete bör dock utvecklas. Processer för detta pågår och sprider sig alltmer i skolans 

organisation. 

Mål och åtgärder för utveckling/ åtagande 

Skolans utvecklingsplan 2008 – 2010 för Kvalitetsarbete på skolnivå 

Malmaskolans fyraårsplan med utvecklingsområden 

Under huvudrubriken ”Kvalitetsarbete på skolnivå” väljer vi att beskriva Malmaskolans 

fyraårsplan med utvecklingsområden. Vi har i process identifierat fyra områden som vi ser som 

betydelsefulla att utveckla och förbättra för stärkt kvalitet i verksamheten, vilken även 

inkluderar våra fritidshem. Vår bedömning är att dessa är viktiga för framtiden. Områdena är 

• Kunskapssyn och bedömning 

• Individens optimala utveckling i grupp 

• Mångfald 

• Synliggörande av Malmaskolans bärande helhetsidé. 

Verktyget i vårt kvalitetsförbättrande arbete är problembaserad skolutveckling (PBS). Det 

representerar såväl den yttre övergripande strukturen som den inre processen. 

Kunskapssyn och bedömning 

Våra styrdokument anger sju ämnesövergripande kunskapskvaliteter, formulerade som olika 

typer av förmågor. Dessa är förmågan att tolka och analysera, den kommunikativa förmågan, 

förmågan att identifiera och lösa problem, förmågan att reflektera, förmågan att värdera och 

tänka kritiskt, förmågan att jämföra och se skillnader och likheter samt förmågan till 

metakognition. Oavsett ämne skall undervisning och bedömning ha dessa som utgångspunkt. 

För ett genomslag i verksamheten är en gemensam förståelse av kunskapskvaliteternas innebörd 

nödvändig. 

Under år 2007 inledde Malmaskolan och Hågadalskolan under ledning av Torbjörn Hortlund ett 

fortbildnings- och utvecklingsarbete i syfte öka förståelsen för styrdokumentens 

kvalitetsbegrepp samt skapa fungerande redskap för bedömning av elevernas arbete. I detta 

ligger bl a att utveckla ett gemensamt professionellt språk samt matriser för formativ 

bedömning. Arbetet (som beskrivs nedan under rubriken ”Projekt” ) är tänkt att löpa under 

ytterligare en treårsperiod och ska mynna ut i en höjd kompetens att göra bedömningar i 

samtliga ämnen. 

6

Individens optimala utveckling i grupp 

På Malmaskolan bedrivs skolarbetet i ålderhomogena klasser och grupper. Att organisera 

verksamheten i klasser och grupper gör att pedagogerna kan arbeta med gruppen som grogrund. 

Vi strävar efter att eleverna på skolan skall ha få och varaktiga relationer till pedagoger som är 

knutna till varje grupp och klass. Vår bedömning är att detta skapar de bästa betingelserna för 

elevens lärande i ett tryggt och socialt meningsfullt sammanhang. Att arbeta inom samma tema 

eller moment är en stark motivationsfaktor, som också skapar arbetsekonomi. I det 

gemensamma skolarbetet ska finnas stöd och lämpliga utmaningar för alla elever. Vårt sätt att 

organisera oss ställer stora krav på individualisering så att inte gruppen blir en begränsande 

faktor för individen. Vi anser att vi har goda strukturer för att hjälpa barn med behov av särskilt 

stöd men ser samtidigt behovet av att stärka vissa verktyg och strukturer för att ännu bättre 

kunna svara upp mot våra allra duktigaste elever. Ett problemområde som vi identifierat är de 

individuella utvecklingsplanerna (IUP). Av erfarenhet vet vi att det är lätt att beskriva och 

utvärdera de högpresterande elevernas arbete men svårt att formulera tydliga utvecklingsmål 

som stöder fortsatt progression. Denna fråga ska särskilt uppmärksammas i projektet 

”Kunskapssyn och bedömning”. Skolan ska vidare - inom ramen för givna resurser – under 

fyraårsperioden skapa möjligheter till ämnesfördjupning för de elever som behöver extra 

utmaningar. 

Mångfald 

Malmaskolan har under de senaste åren tagit emot fler elever än tidigare med annat modersmål 

än svenska. Som en följd av detta har undervisningen i svenska som andraspråk utökats och 

studiehandledning på modersmål erbjudits. Det förändrade elevunderlaget har ställt oss inför 

nya utmaningar. På studiedagarna i september 2006 gavs därför en föreläsning för personalen 

av en forskare från Stockholms universitet om erfarenheter från skolor i Stockholms innerstad. 

Den resulterade i ett gemensamt beslut om fortsatt arbete med uppkomna frågeställningar. 

Under innevarande läsår har två av studiedagarna ägnats åt mångfaldsfrågor under ledning dels 

av Kenneth Ritzén, dels av Oskar Pripp. 

Vi befinner oss nu i en fas av kunskapsinhämtning och medvetandegörande. Strategin är att 

vidga vår kunskap och skaffa en gemensam kunskapsbas om mångfaldsfrågor. Denna måste 

sedan processas i arbetslag, lärgrupper, arbetsenheter och på arbetsplatsträffar för att utmynna i 

en gemensam förståelse. På grundval därav kan strategier på skolnivå skapas. Vår utgångspunkt 

är att den förståelse som bildas resulterar i nya handlingsmönster i såväl undervisning – det kan 

gälla så enkla saker som vilka texter eleverna möter i skolan – som bemötande av elever och 

föräldrar. 

Som en parallellprocess ska skolan dels fortsätta sitt utvecklingsarbete med att kvalitetssäkra 

undervisningen i svenska som andraspråk, dels utvärdera studiehandledningen på modersmål 

för att kunna bedöma hur den resursen effektivast kan användas för att stödja elevernas 

kunskapsinhämtning. 

Synliggörande av Malmaskolans bärande helhetsidé 

Malmaskolan har över tid kännetecknats av att vara en skola som präglas av trygghet och goda 

resultat. Vår bedömning är att skolans fortsatta utveckling är beroende av att samla oss kring 

helhetsidéer. Detta kan innebära att vi formulerar oss kring sådant som präglar kärnan 

av/grundtankarna i vår verksamhet. 

En lärgrupp påbörjar under året ett arbete utifrån frågeställningen ”Vilka är Malmaskolans 

starka sidor och bärande helhetsidéer”. Arbetet ska resultera dels i ett synliggörande av dessa 

gentemot föräldrar och andra intressenter, dels i ett kartläggande av framtida utvecklingsbehov. 

7

Skolans fyraårsplan med utvecklingsområden utgör basen i vårt kvalitetsarbete. Utöver denna 

sker en fortsatt kontinuerlig verksamhet enligt följande: 

• Arbetsgruppen mot kränkande behandling utvärderar en gång per termin sitt arbete med 

avseende på egen arbetsbelastning, arbete med konflikter resp. faktiska fall av mobbing 

samt hållbara lösningar. En årlig revision av likabehandlingsplanen genomförs i 

samarbete med Hågadalsskolan. 

• Trygghetsenkäten genomförs en gång per år. En utvärdering av läget på skolan i relation 

till barn och ungdomsnämndens trygghetsmål samt skolans ordningsregler genomförs i 

klass- och elevråd varje termin. 

• BRUK används under perioden för utvärdering av verksamheten. Detta sker i 

arbetsenheterna samt i fokusgrupper bestående av elever respektive föräldrar. 

Indikatorerna avser värdegrundsarbete, elevinflytande och elevdemokrati. Fritidsmötet 

utvärderar varje år fritidshemmen med hjälp av BRUK. 

• Personalen genomgår fortbildning inom området kunskapssyn och bedömning. Skolorna 

i västra området samarbetar kring frågor om kunskapssyn och likvärdig bedömning av 

de nationella proven. (De lärare på skolorna som har genomfört proven deltar.) En grupp 

bestående av ledning, speciallärare samt de lärare som eleverna har haft på låg- och 

mellanstadiet genomför årligen en analys av de nationella proven. I analysen 

uppmärksammas särskilt vilka stödinsatser som har vidtagits och vilket resultat dessa 

har haft. 

• En av studiedagarna varje termin används till åtgärder för utveckling på grundval av 

utvärderingar och analyser. 

Vilka effekter/mål ska uppnås i ett fyraårsperspektiv? 

Vi har identifierat fyra områden som vi ser som betydelsefulla att för framtiden utveckla och 

förbättra för stärkt kvalitet. Redskapet i vårt kvalitetsförbättrande arbete är PBS, vilket 

representerar såväl den yttre övergripande strukturen som den inre processen. I arbetet 

bearbetas såväl vilka faktorer inom områdena som måste förbättras som hur detta ska ske. Hur 

formulerar man delmål i ett processinriktat arbete på ett sådant sätt att processen inte hindras? 

Vi har valt att angripa frågan på följande sätt: 


Målen för arbetet med kunskapssyn och bedömning anges nedan. Arbetet är inriktat på 

processer där vi arbetar med målen i ett fyraårsperspektiv. Det är inte möjligt att beskriva dem 

såsom en trappa. 

- utveckla ett gemensamt språk utifrån nationella styrdokument, 

- utveckla kollegiets bedömarkompetens för en ökad likvärdighet, 

- utveckla ett kvalitativt språk kring mål, bedömning och utvärdering för att ge kollegiet ökade 

förutsättningar i arbetet med utvecklingssamtal och IUP, 

- utveckla elevers och föräldrars medverkan och förståelse i processen kring utvecklingssamtal 

och IUP. 

- utveckling av arbetssätt och metoder kommer att bli en följd av ovanstående mål 

8


Skolverkets utvärderingsmaterial BRUK ska användas. BRUK är ett utvecklingsverktyg avsett 

att användas av förskolor och skolor för att bedöma kvaliteten i den egna verksamheten och 

som stöd för ett fortsatt utvecklingsarbete. BRUK är uppdelat i olika indikatorer relaterade till 

styrdokumentens mål. I indikatorerna anges viktiga egenskaper att beakta vid en 

kvalitetsbedömning av en viss aspekt i verksamheten. Egenskaperna bedöms på en skala 1-6, 

där varje skalsteg säger något om hur långt skolan kommit i arbetet mot att uppnå det som 

egenskapen anger: 

1. Egenskapen kännetecknar inte alls skolan 

2. Inledande diskussioner om hur man skall nå detta har inletts 

3. Personalen har enats om hur man ska arbeta för att nå detta 

4. Arbetet har påbörjats och vissa kännetecken finns 

5. Skolan kännetecknas till stor del av detta 

6. Denna egenskap kännetecknar skolan 

I förhållande till utvecklingsområdet ”Individens optimala utveckling i grupp” har vi valt 

indikatorn A 3.2 Individualisering, som visar ”i vilken omfattning lärarna möter och utgår från 

den enskilda elevens behov, förutsättningar, erfarenhet och tänkande” (A representerar 

”Pedagogisk verksamhet” och A.3 ”Det pedagogiska arbetet”). Målet är att skolan senast i slutet 

av år fyra ska befinna sig på skalsteg 6, d v s att ”(d)enna egenskap kännetecknar skolan”. 

Rimliga delmål över en fyraårsperiod är att vi efter år ett befinner oss på nivå 3, efter år två på 

nivå 4, efter år tre på nivå 5 och slutligen efter år fyra på nivå 6. 

Mångfald 

Här kommer vi att använda BRUK-indikatorn A 2.3 Respekt för människors olikheter, vilken 

visar ”i vilken utsträckning skolan bidrar till att utveckla elevernas förståelse och respekt för 

sociala, etniska, kulturella och funktionella olikheter” (A anger ”Pedagogisk verksamhet” och 

A.2 ”Normer och värden”). Målet är att skolan senast i slutet av år fyra ska befinna sig på 

skalsteg 6, d v s att ”(d)enna egenskap kännetecknar skolan”. Rimliga delmål över en 

fyraårsperiod är att vi efter år ett befinner oss på nivå 2-3, efter år två på nivå 3-4, efter år tre på 

nivå 5 och slutligen efter år fyra på nivå 6. 


Arbetet utgår från de lärgrupper som arbetar med detta. Arbetet handlar om att i process komma 

fram till vad som är de bärande helhetsideérna. Nästa steg blir hur dessa skall formuleras och 

hur de skall synliggöras. Viktigt är att påpeka att våra bärande helhetsidéer får betydelse för all 

utveckling på skolan. Den framtida utvecklingen kommer att bestämmas utifrån vilken 

helhetsidé om barn och ungdomars utveckling och lärande skolan antar. 

Delmål och slutmål i ett fyraårsperspektiv är: 

År 2 Att våra bärande helhetsidéer har synliggjorts och formulerats och att en 

kommunikationsstrategi har upprättats. 

År 4 Att skolan kännetecknas av att våra bärande helhetsideér om barn och ungdomars 

utveckling och lärande omfattas av alla som arbetar på skolan, att dessa ideér har synliggjorts 

och att det finns en kontinuitet som bygger på samma helhetsideér i de skolor vi samverkar 

med. 

Vad ska göras för att nå målen i ett fyraårsperspektiv? 


En av förutsättningarna för att utveckla ett gemensamt språk och bedömarkompetens är de 

kollegiala samtalen. Genom att lärare diskuterar och reflekterar över nedanstående frågor i 

den pedagogiska utvecklingen från mål till utvärdering utvecklas successivt redskap som 

9

underlättar kommunikationen mellan samtliga parter vid utvecklingssamtalet och 

utformningen av IUP. 

• Hur arbetar vi aktivt med att utveckla ett gemensamt och samsynt språk i kollegiet 

kring kunskapssynen i läroplanen och kursplanerna? 

• Hur formulerar vi tydliga undervisningsmål utifrån kunskapsmålen? 

• Hur konkretiserar och synliggör vi målen för eleverna? 

• Hur vet våra elever vad de blir bedömda på? 

• Med vilka metoder utvärderar vi elevernas kunskaper? 

• Hur diskuterar vi i kollegiet kring vilka kunskapsformer som utvärderas? 

• Hur arbetar vi i kollegiet för att nå en likvärdig bedömning? 

• Vilka redskap använder vi för att våra elever utifrån bedömningen skall utveckla ett 

språk för sitt lärande? 

• Kan eleverna bedöma sin egen utveckling i förhållande till målen? 

Fortbildningen kommer att bedrivas som konkret utvecklingsarbete där kollegiet 

kontinuerligt återkommer till ovanstående frågor genom att i praktiken planera, utvärdera 

och analysera. 

Varje ”konferens” (tema i utvecklingsområdet) har en tydlig fokus i lärandeprocessen, t ex 

målformulering eller utvärdering. 

I detta sammanhang kan en ”konferens” pågå mellan några veckor upp till flera månader 

beroende av upplägg och arbetsform. Som stöd till de olika konferenserna finns instruktioner 

som handleder lärarnas arbete i planeringen, genomförandet och analysen. 

Arbetet med de olika ”konferenserna” sker 

- i det kontinuerliga arbetet på skolan, dvs arbetslaget avsätter regelbundet tid för 

utvecklingsarbetet. Rektor har det övergripande ansvaret för att förutsättningar skapas. Rektor 

och övrig skolledning deltar aktivt i utvecklingsarbetet. 

- genom regelbunden (ca 3 ggr/termin) extern handledning och fortbildning från Torbjörn 

Hortlund. 

- genom utbildning av processledare i de olika arbetsenheterna 

- via responsarbete (nätet) 

- litteraturstudier och reflektion till den egna verksamheten 


Vårt sätt att organisera oss ställer stora krav på individualisering så att inte gruppen blir en 

begränsande faktor för individen. Vi anser att vi har goda strukturer för att hjälpa barn med 

behov av särskilt stöd men ser samtidigt behovet av att stärka vissa verktyg och strukturer för 

att ännu bättre kunna svara upp mot våra allra duktigaste elever. Ett problemområde som vi 

identifierat är de individuella utvecklingsplanerna (IUP). Av erfarenhet vet vi att det är lätt att 

beskriva och utvärdera de högpresterande elevernas arbete men svårt att formulera tydliga 

utvecklingsmål som stöder fortsatt progression. Denna fråga ska särskilt uppmärksammas i 

projektet ”Kunskapssyn och bedömning”. Skolan ska vidare - inom ramen för givna resurser – 

under fyraårsperioden skapa möjligheter till ämnesfördjupning för de elever som behöver 

extra utmaningar. 

Mångfald 

Vi befinner oss nu i en fas av kunskapsinhämtning och medvetandegörande. Strategin är att 

vidga vår kunskap och skaffa en gemensam kunskapsbas om mångfaldsfrågor. Denna måste 

10

sedan processas i arbetslag, lärgrupper, arbetsenheter och på arbetsplatsträffar för att utmynna 

i en gemensam förståelse. På grundval därav kan strategier på skolnivå skapas. Vår 

utgångspunkt är att den förståelse som bildas resulterar i nya handlingsmönster i såväl 

undervisning – det kan gälla så enkla saker som vilka texter eleverna möter i skolan – som 

bemötande av elever och föräldrar. 

Som en parallellprocess ska skolan dels fortsätta sitt utvecklingsarbete med att kvalitetssäkra 

undervisningen i svenska som andraspråk, dels utvärdera studiehandledningen på modersmål 

för att kunna bedöma hur den resursen effektivast kan användas för att stödja elevernas 

kunskapsinhämtning. 


Vi ska skapa processer i lärgrupper om vad som är våra bärande helhetsideér. I dessa ska vi 

också samarbete med Hågadalskolan och Eriksbergsskolan för skapa kontinuitet för eleverna i 

ett F-9-perspektiv. Helhetsidéerna ska formuleras och synliggöras. En 

kommunikationsstrategi ska upprättas. 

Vidare måste processer skapas i syfte att Malmaskolans utveckling styrs av våra 

helhetshetsidéer om barn och ungdomars utveckling och lärande. 

Planerade åtgärder och ansvarsfördelning 


Ht 07 Kunskapssyn- ett gemensamt språk (v 44) 

Vt 08 Processledare planerar fortsatt arbete - planeringsfas 

Ht 08 Planeringsfas med hela personalgruppen, 25-26 sept 

Ht 08 Respons /reflektion med hela personalgruppen, november 

Vt 09 Genomförandefas 

Vt 09 Analys av elevarbeten och bedömningar Maj 

Ht 09 Respons, reflektion och fortsatt arbete 

Vt 10 Utvärdering 


Planerade åtgärder kring utvecklingsområdet individens optimala utveckling i grupp kommer 

att löpa hand i hand med utvecklingsområdet kunskapssyn och bedömning. Arbetslagen 

kommer parallellt att arbeta med den frågeställningen med stöd av fortbildningen i 

kunskapssyn och bedömning. Utvärdering av utvecklingsområdet kommer att ske årligen med 

hjälp av BRUK. 

Mångfald 

Kunskapsinhämtning 

Process i lärgrupper 

Nya handlingsmönster 

Planeringsmöten mellan klasslärare, speciallärare, lärare i svenska som andraspråk och 

modersmålshandledare ska läggas in i vårt kalendarium. Studiehandledningen på modersmål 

ska årligen utvärderas utifrån perspektivet hur den stödjer elevernas kunskapsinhämtning. 


År 1 Bildande av lärgrupper och start på lärgruppsarbete. Planerad dag tillsammans med 

Eriksberg och Hågadal med fokus på denna fråga. Lärgruppsredovisning i juni. 

År 2 Fortsatt lärgruppsarbete med fokus på formulering och synliggörande. Upprättandet av 

kommunikationsstrategi. Lärgruppsredovisning i juni. 

11

År 3 Process kring, att utvecklingen av skolan styrs av helhetshetsidé om barn och ungdomars 

utveckling och lärande. Vi utvärderar processen och formulerar utveckling av skolan framåt. 

Lärgruppsredovisning i juni. 

År 4 Processen fortsätter med ifrågasättande av våra helhetsideér utifrån vad vi tror att barn 

och ungdomar behöver för verktyg i framtiden. Lärgruppsredovisning i juni. 

1. Skolans värdegrund och uppdrag 

Redovisning 

De mål (åtgärder för utveckling/åtagande) som skolan beskrev i föregående kvalitetsredovisning 

beskrivs nedan. 

Mål och åtgärder för utveckling/ åtagande 2007 

• Ändra arbetssätt och metoder (våra handlingar) utifrån lärdomar och slutsatser i 

lärgruppsarbetet. 

• Tydliggöra de skolutvecklande uppdragen för varje pedagog vid medarbetarsamtal. 

Varje pedagog får ett särskilt sådant formulerat uppdrag. 

• Lärgruppen som arbetar med individualisering fördjupar sin förståelse för hur vi skall 

dokumentera elevernas lärprocess. Redovisning av detta arbete sker i juni. 

• Anordna en kompetensutvecklingsdag för pedagoger i år 5 med utgångspunkt i 

kunskapssyn och bedömning. 

• Lärgruppen värdegrund och konfliktlösning kommer att fördjupa sin förståelse för 

värdegrundsbegreppet såsom det formuleras i läroplanen. Formulera förhållningssätt 

utifrån likabehandlingslagen. Formulera hur vi arbetar förebyggande i vårt 

värdegrundsarbete. 


• Strukturer för förändring av arbetssätt utifrån lärgruppernas lärdomar: Med jämna 

mellanrum hålls ”minilärstämmor” där hela personalen delges alla gruppers lärdomar, 

vilket är en förutsättning. Vi kan konstatera att steget mellan ord och handling ofta är 

en tidskrävande process, vilket innebär en utmaning i vårt PBS-arbete. 

• Individualisering och Dokumentation – Förslag på enhetliga rutiner har tagits fram 

(dokumentskåp är inköpta). Arbetet med IUP har till stor del kommit att sammanfalla 

med inriktningen hos dessa numera avslutade lärgrupper. 

• Matematik – Har lett till ändringar i arbetssätt som bland annat har inneburit att 

begrepp och språk inom matematiken har prioriterats, att automatisering i högre grad 

har eftersträvats, att förståelsen av likhetstecknets innebörd har behandlats som ett 

separat moment och att elevernas arbeten hålls inom samma moment men på olika 

nivåer. 

• Jämställdhet – Långsiktiga attitydförändringsprocesser har startat hos pedagogerna 

liksom en ökad benägenhet att anlägga genusperspektiv. Detta tar dock tid! Vissa 

observationer har genomförts liksom en del gruppövningar. 

12

• Värdegrund – Utgångspunkten för arbetet har varit att värdegrundsfrågor skall bli 

viktiga delar i vardagsarbetet i skolan; att värdegrundsarbete i praktiken handlar om att 

handla utifrån en gemensam värdegrund som bottnar i skolans styrdokument. 

Förebyggande arbete handlar om kontinuerligt återkommande inslag i vardagsarbetet. 

• Kollegiehandledning – I denna grupp formulerades upplevda problem på individ- och 

gruppnivå. I lärande samtal belystes problemen med frågeställningar som ledde till ny 

förståelse och nytt handlande. Det nya handlandet prövades och utvärderades i nya 

samtal. Både ny förståelse och nytt handlande har givit skolan nya angreppssätt i 

problematik både gällande bemötande och pedagogik /metodik. 

• Tydliggörande av skolutvecklande uppdrag och fördelning av sådana vid 

medarbetarsamtal. I samband med medarbetarsamtal har skolutvecklande uppdrag 

förtydligats för varje medarbetare på individnivå. 

• Kompetensutvecklingsdag för pedagoger i år 5 har anordnats. Lärare i åk 5 har 

tillsammans med pedagoger samlats med pedagoger från andra skolor för att 

säkerställa likvärdig bedömning av nationella prov. 

• ”Lärgruppen värdegrund och konfliktlösning kommer att fördjupa sin förståelse för 

värdegrundsbegreppet såsom det formuleras i läroplanen. Formulera förhållningssätt 

utifrån likabehandlingslagen. Formulera hur vi arbetar förebyggande i vårt 

värdegrundsarbete.” - Hela personalen har i enkätform fått lämna synpunkter på hur 

värdegrundsarbetet kan integreras i och genomsyra vardagsverksamheten. 

Enkätundersökningen ligger som grund för ändrade handlingsmönster 

värdegrundsarbetet med tyngdpunkt på förebyggande värdegrundsarbete. Utvärdering 

i arbetsgruppen emot kränkande behandling har visat att alltför många fall som 

arbetsgruppen arbetar med är av konfliktlösningskaraktär. Arbetslagen bör gå djupare i 

sitt arbete med att lösa konflikter innan de lämnar över ärenden till arbetsgruppen 

emot kränkande behandling. 

Synpunktshantering 

Malmaskolan redovisar klagomål som inkommit till skolan två ggr per år 

(klagomålshantering). Vår bedömning är att verksamheten har få klagomål riktade emot sig. 

De synpunkter som kommer in till verksamheten är mestadels muntliga. Dessa synpunkter 

bemöts tidigt av skolans personal i dialog med föräldrar och vi lyckas hitta bra lösningar för 

både verksamheten och brukare. 

Miljöledning 

Skolan genomför årligen ett systematiskt arbetsmiljöarbete. Vi genomför en skyddsrond 

tillsammans med skolans skyddsombud där vi systematiskt dokumenterar risker i 

arbetsmiljön. Vi har system för sophantering och återvinning. Vi har upprättat planer för 

hantering av miljöfarligt avfall och hantering av hälsovådliga produkter (gäller främst slöjd). 

Barn- och ungdomsnämnden tog under våren beslut om ett behovsprogram gällande 

Malmaskolans lokaler. Detta innefattar renovering och ombyggnation av delar av skolan som 

är fuktskadade. Miljökontoret har i tillsyn av skolan slagit ner på ett antal punkter på skolan. 

Dessa punkter kommer att åtgärdas i samband med renovering och ombyggnation. Skolans 

13

lokaler är i behov av underhåll och vår förhoppning är att renoveringen och ombyggnationen 

innebär att även underhållet av skolan möjliggörs. 

Projekt 

- Kunskapssyn och bedömning 

Skolan har i flera år fokuserat på detta område. Vi har fördjupat vår förståelse av 

styrdokumenten och vår gemensamma tolkning av dessa. Synen på vårt uppdrag och 

gemensam förståelse har varit viktiga utgångspunketer i vårt arbete med skolutveckling. Nästa 

steg blir att kvalitetssäkra bedömningsdelen i vårt uppdrag. Här går vi in i ett 

samarbetsprojekt med Torbjörn Hortlund som vi beskiver i vår fyraårsplan. 

- Mångfald 

Med en ökande andel barn med annat modersmål än svenska på skolan, har vi funnit det 

angeläget att fördjupa vår kunskap inom mångfaldsbegreppet. Den tänkta strategin kan kort 

beskrivas i termer av kunskapsinhämtning, gemensam förståelsebas och förändrade 

handlingsmönster i riktning mot en högre måluppfyllelse för alla elever oavsett bakgrund. I 

den inledande kunskapsbildningsfasen har skolan tagit hjälp av Oskar Pripp och Jenny 

Kalsteius (Uppsala universitet, Stockholms universitet) samt Kenneth Ritzén (Uppsala 

universitet och Uppsala kommuns integrationsenhet). Mångfaldsarbetet finns beskrivet i vår 

fyraårsplan. 

- PBS (Problembaserad skolutveckling) 

Sedan 2005 arbetar Malmaskolan med problembaserad skolutveckling (PBS). I samarbete 

med forskare vid Karlstads universitet har man på kommunal nivå skapat förutsättningar för 

denna arbetsform, som i korthet går ut på att låta personalens vardagsproblem ligga till grund 

för ett fördjupat lärande. Samtal, erfarenhetslärande och s.k. tyst kunskap spelar en viktig roll, 

liksom studiebesök, kontakter med forskarvärlden och liknande fortbildningsåtgärder. Det 

övergripande syftet är helt enkelt att skapa förutsättningar för ett framgångsrikt 

skolutvecklingsarbete. Sedan starten har tio s.k. lärgrupper startats på skolan, alla med fokus 

på varsitt problem. Sex av dessa grupper är avslutade. Exempel på inriktning är 

”Värdegrund”, ”Matematik” och ”Genus”. Grupperna har träffats ungefär en gång i månaden, 

och förutom lärprocesser enligt ovan har man vid ett par tillfällen även mött representanter 

från andra skolor för att utbyta erfarenheter och lärdomar. Dessutom har grupperna vid ett 

antal tillfällen redovisat sina slutsatser för skolans övriga personal. Kontinuerlig 

dokumentation av gruppernas verksamhet görs tillgänglig via personalens interna webbsida. 

Dokumentationen visar att personalens förtrogenhet med arbetssättet ökat efterhand, och att 

en rad intressanta frågor väckts i de olika grupperna, liksom ett antal slutsatser och lärdomar. 

Att arbetet utgår från personalens egna frågeställningar och intresseområden tycks utgöra en 

starkt motiverande faktor. Genom att lärgrupperna återkommande återkopplar till skolledning 

och övrig personal, och genom att deras olika slutsatser leder till övergripande förändringar, 

blir PBS-arbetet skolutvecklande. Olika lärgruppers respektive verksamhet beskrivs mer 

ingående på flera ställen i denna kvalitetsredovisning. 

Likabehandlingsplan 

En likabehandlingsplan finns upprättad för Malmaskolan. Likabehandlingsplanen är en del av 

vårt värdegrundsarbete. Den är framtagen i dialog med Elevvårdsteamet och skolans lärgrupp 

(PBS) som arbetar med värdegrunden. Elevrådet är involverat i vårt värdegrundsarbete. 

Likabehandlingsplanen är ett ställningstagande i vår hållning till kränkande behandling och 

14

värden som skall säkerställas. Den innehåller också planer för hur vi förebygger och arbetar 

med företeelsen kränkande behandling. Värdegrundsarbete är en ständigt pågående process 

och är en del av våra bärande idéer om att skolan ständigt måste satsa på både kunskaper och 

omsorg i vårt arbete med eleverna. 

Resultat/ Nuläge 

Skolan präglas av få fall av kränkande behandling. Tryggheten på skolan upplevs som god 

bland eleverna 


Viktigt är att bibehålla den upplevelse av trygghet som präglar Malmaskolan. Vi bör utveckla 

våra former för förebyggande värdegrundsarbete. Centralt därvidlag är att alla arbetslag 

arbetar med konflikter och konfliktlösning och att detta arbete leder till att konflikterna 

upphör. Arbetsgruppen emot kränkande behandling bedöms arbeta för mycket med 

konfliktlösning som bör lösas av arbetslagen. 


Skolans mål och åtgärder för utveckling/åtagande 2008 

• Fortsätta arbeta med PBS som struktur för skolutvecklingen. Behålla former för 

gruppvisa redovisningar inför hela personalen. Stärka samarbetet mellan 

lärgruppsledare och skolledning. Utnyttja externa och interna hemsidan mer i PBSarbetet. 

Bibehålla långsiktigt perspektiv och se lärandet som värdefullt i sig. 

• Fortsätta fördjupa vår förståelse och sträva efter samsyn gällande kunskapssyn och 

bedömning. 

• Fortsatt planering och genomförande gällande beslut om ombyggnation av 

fuktskadade delar av skolan. 

• Fortsätta lägga stor vikt vid värdegrundsfrågor, bl.a. genom lärgruppsarbete. 


• PBS lärgruppsträffar finns inlagt i skolans kalendarium. Samuel Åhman, biträdande 

rektor, har ansvaret för den samlade dokumentationen. Samuel ansvarar för att 

lärledarna träffas kontinuerligt. Lärstämma i syfte att sprida lärdomar från 

lärgruppsarbeten planeras i juni. 

• Fastighetskontoret och skolan planerar för ombyggnation av vissa delar av skolan. 

Nämnden har tagit beslut om ett behovsprogram gällande skolan. Planeringen pågår 

och ombyggnation planeras starta under nästa läsår. 

• Under höstlovet vecka 44 anordnas två hela kompetensutvecklingsdagar gällande 

kunskapssyn och bedömning. Processen och samarbetet med Torbjörn Hortlund 

fortsätter för att nå uppställda mål inom området. 

• Lärgruppen värdegrund ansvarar för att värdegrundsarbetet även fortsättningsvis blir 

en viktig del av vårt vardagsarbete. 

15

2.1 Normer och värden 

Redovisning 



Mål/ åtgärder för utveckling/ åtagande 2007: 

• Vi ska utveckla strategier för att hantera normer och värden i en mångkulturell skola. 

• En allaktivitetsdag ska arrangeras. 

• Bättre schemaplanering för att säkerställa fadderverksamhet. 

• Samarbetet runt fadderverksamheten ska förbättras så att år 5 kan ingå i densamma. 

• Lärgruppen om värdegrund och konfliktlösning ska initiera värdegrundsarbete som 

skall genomföras i varje klass runt strävansmålen i läroplanen under rubriken Normer 

och värden. Eleverna skall få en djupare förståelse för den värdegrund som våra 

styrdokument utgår ifrån. 

• Lärgruppen om genusperspektivet ska fortsätta sitt arbete och de lärdomar och 

slutsatser man kommer fram till skall leda till nya handlingsmönster gentemot 

eleverna. Lärgruppsarbetet skall komma eleverna till del. 

• Strukturer för bättre informationsöverföring runt elever har utarbetats och skall fortsatt 

prövas i verksamheten 

• Fler gemensamma storsamlingar med olika teman 

• Organisera ett bättre rastvaktsschema för att öka tryggheten. 

• Skolan skall under året utvärdera elevernas upplevelse av trygghet. 


Skolan har under året gått in i ett utvecklingsarbete kring mångfaldsfrågorna. Föreläsningar 

har getts av Oskar Pripp och Jenny Kallstenius (Uppsala universitet, Stockholms universitet) 

samt Kenneth Ritzén (Uppsala universitet och Uppsala kommuns integrationsenhet). Personal 

från Malmaskolan har besökt Stordammens skola i syfte att studera läsinlärning i 

förberedelseklass. Studiehandledning på modersmål har erbjudits på arabiska och turkiska till 

de elever som behöver det. 

Under våren arrangerades en för skolan gemensam allaktivetsdag. 

Ledningen har vid planeringen tagit hänsyn till önskemål från de arbetslag som har velat 

samordna sina scheman för att underlätta fadderverksamheten mellan klasserna. 

Arbetsgruppen mot kränkande behandling har under året, i samarbete med Hågadalsskolan, 

reviderat likabehandlingsplanen. Lärgruppen ”Värdegrund och konfliktlösning” redovisade 

sitt arbete på studiedagrna i juni. All personal har i enkätform fått lämna synpunkter på hur 

värdegrundsarbetet ska kunna integreras i och genomsyra verksamheten. 

Genusgruppen har anordnat en temakväll för personalen under ledning av kommunens 

genuspedagog Ulrika Lundqvist. 

Träffar mellan alla överlämnande och mottagande lärare har genomförts för att möjliggöra 

bättre informationsöverföring kring eleverna. 

Ett flertal storsamlingar har genomförts: 

• FN-dag 

• skolteaterföreställningar 

• sångsamlingar 

• vandring till Hågahögen med faddrar 

• julgransplundring 

• skridskodag i fjällnora 

16

• lökplantering på skolan inför Linnéjubileet 

• fotbollscup 

Rastvaktschemat har under året reviderats för att få fler vuxna på skolgården på alla raster. 

Skolan har utvärderat elevernas upplevda trygghet med hjälp av den kommungemensamma 

trygghetsenkäten. 


Resultatet hittills när det gäller ”den mångkulturella skolan” är en upplevd ökad medvetenhet 

hos personalen. Många frågor har väckts och ett stort intresse för problematiken har lett till att 

en lärgrupp har bildats som ska bearbeta spörsmålen. 

De storsamlingar och den fadderverksamhet som genomförts har bidragit till att fler elever 

känner till varandra och lärarna. 

Svaren på personalenkäten rörande värdegrundsarbetet har gett stöd för tanken om att i någon 

form schemalägga detta i klasserna. 

Medvetenheten hos personalen om behovet av ständigt fokus på genusfrågorna upplevs ha 

ökat. 


Malmaskolan har under många år kännetecknats av goda resultat under målområdet ”Normer 

och värden”. Detta har sin grund i en medveten strävan från ledning och personal att ständigt 

hålla värdegrundsfrågorna levande i det dagliga arbetet med eleverna. 

Skolans erfarenhet av mångfaldsfrågorna är begränsad. Den har emellertid de senaste åren i 

högre utsträckning tagit emot barn med annat modersmål än svenska. Det förändrade 

elevunderlaget har ställt oss inför nya utmaningar. Åtagandet för år 2007 var att utveckla 

strategier för att hantera normer och värden i en mångkulturell skola. På grund av 

mångfaldsfrågornas komplexitet har det visat sig omöjligt att på ett års tid processa fram klara 

och tydliga sådana. Vi kan konstatera att vi i nuläget befinner oss i en inledande 

kunskapsinhämtningsfas på området (jfr skolans fyraårsplan ovan). 

Mer kan fortfarande göras för att öka samhörigheten mellan eleverna i olika klasser och 

åldrar. ”Vi-känslan” skulle kunna bli ännu starkare på skolan. Som vi ser det finns det 

möjligheter att utveckla fadderverksamheten ytterligare. Frågan kommer att processas i 

personalgrupp samt klass- och elevråd. 

Skolans strukturer för informationsöverföring runt elever har förbättrats och fungerar väl. 

Detta beror på en ökad medvetenhet om vikten av att mottagande lärare har tillgång till 

fullödig information om eleverna. 


Barn och ungdomsnämndens mål 2007- 2010 för Trygghet 

- Att lärare och elever ska vara trygga i skolmiljön. Detta innebär bland annat att det ska 

råda lugn och ro i klassrummen och att mobbning eller annan kränkande behandling 

inte tolereras. 

BUN s effektmål: 

2.1 Alla elever och vårdnadshavare ska känna till skolans ordningsregler och vad som händer 

om man inte följer dem. Målet ska nås senast höstterminen 2007 och följas upp i skolornas 

kvalitetsredovisning årligen. 

2.2 Elevernas trygghet ska öka så att alla elever upplever att det stämmer ofta eller alltid att det är 

lugn på lektionerna i skolan. Målet ska nås senast vårterminen 2010 och följas upp i skolan 

17

kvalitetsredovisningen årligen. 

2.3 Elevernas trygghet ska öka så att alla elever upplever att det stämmer ofta eller alltid att de 

känner sig trygga i skolan. Målet ska nås senast vårterminen 2010 och följas upp i skolans 

kvalitetsredovisning årligen 

2.4 Elevernas trygghet ska öka successivt så att alla elever upplever att det stämmer ofta eller alltid 

att skolans personal agerar när någon bryter mot skolans ordningsregler. Målet ska nås senast 

vårterminen 2010 och följas upp i skolans kvalitetsredovisning årligen. 

2.5 Alla elever ska uppleva att det stämmer sällan eller aldrig att kränkningar eller mobbing 

förekommer i skolan. Målet ska nås senast vårterminen 2010 och följas upp i skolans 

kvalitetsredovisning årligen 

Grundskolans generella åtagande 2007 – 2010 

Kriterier för att stödja och följa utveckling för att öka måluppfyllelsen: 

– Skolornas system för kvalitetsarbete (mål, uppföljning, bedömning samt åtgärder för 

utveckling) omfattar värdegrundskarbete inklusive likabehandlingsplanen och resultat 

av effektmålen för Barn- och ungdomsnämndens mål för trygghet. 

– Skolornas kvalitetssystem omfattar elevdemokrati och elevinflytande 

– Skolornas kvalitetssystem omfattar fritidshemmens verksamhet 

Redovisning av nuläge 

Elevfrågor för redovisning av måluppfyllelse 

Andel i % 

Ordningsreglerna Ja Nej 

1. Känner du till ordningsreglerna på din skola? 97 3 

2. Känner du till vad som händer om du bryter mot dem? 74 26 

Om hur du har det i skolan aldrig sällan ofta Alltid 

3. Det är lugnt omkring mig när jag arbetar 1 14 59 26 

4. Jag känner mig trygg i skolan 1 3 16 80 

5. Har du blivit mobbad eller utsatt för kränkande 

84 12 3,5 0,5 

behandling i skolan den här terminen? 

6. Vuxna reagerar om man bryter mot ordningsreglerna 2 11 52 35 

Föräldrafrågor för redovisning av måluppfyllelse 

Andel i % 

Ordningsreglerna Ja Nej 

1. Känner du till ordningsreglerna i ditt barns skola? 44 56 

2. Känner du till vad som händer om ditt barn bryter mot dem? 9 91 


Malmaskolans ordningsregler har tillkommit i samarbete med eleverna. Varje år genomförs 

en revidering, där reglerna diskuteras i klassråd och elevråd. Beslut om skolans regler fattas 

av elevråd, föräldraförening, personal och skolledning gemensamt. Det råder stor enighet om 

reglernas innehåll. De uppfattas av elevrådet som både ”viktiga och bra”. 

18

Som en följd av det regelbundna arbetet med ordningsreglerna är kännedomen om deras 

innehåll god bland eleverna. En fråga som i mindre utsträckning har varit aktuell i arbetet 

med reglerna har varit vad som händer om man bryter mot dem. I enkäten kan vi också se att 

elevernas kunskap om detta är lägre. I våra ordningsreglers står skrivet att de följs upp via 

samtal: Samtalen kan ske på olika nivåer t ex elev-klassföreståndare, elev-klassförståndareförälder. 

Vilken typ av samtal vi väljer är helt beroende av situation och sammanhang. 

Ordningsreglerna publiceras i skolans telefon- och informationskatalog samt på 

Malmaskolans hemsida. Vi kan utifrån enkätresultatet konstatera att dessa informationskanaler 

inte har varit tillräckliga. Skolan har heller inte varit tillräckligt tydlig i förhållande 

till föräldrarna när det gäller hur den följer upp brott mot ordningsreglerna. 

På Malmaskolan finns en mångfald i arbetssätt, vilket kommer eleverna till del och även 

berikar den pedagogiska diskussionen. Vår målsättning är inte att arbetet alltid ska präglas av 

absolut tystnad utan att eleverna ska få den arbetsro som krävs för att utföra sitt skolarbete på 

lektionerna. Härvidlag tas givetvis hänsyn till såväl arbetsform - enskilt arbete eller i grupp, 

inlärning genom lekar och spel etc. - som innehåll. 85 % av skolans elever instämmer i 

påståendet att det ofta eller alltid är lugnt på lektionerna. Vår bedömning är att det är ett gott 

betyg. 

Malmaskolan har under många år kännetecknats av goda resultat under målområdet normer 

och värden. Bedömningen vilar bl.a. på resultat från tidigare års trygghetsenkäter, 

utvecklingssamtal med elever och föräldrar och den återkoppling som gavs vid skolverkets 

inspektion 2005/2006. Årets enkätresultat avseende trygghet visar på ett fortsatt högt och 

över tid stabilt värde. Vi tolkar det som att skolans löpande arbete med värdegrundsfrågorna 

fungerar tillfredsställande. Malmaskolan är en trygg skola med en levande och i hög grad 

förankrad värdegrund som tar sig uttryck i handling. Skolan har väl fungerande planer mot 

kränkande behandling, vilka under året har reviderats i samarbete med Hågadalsskolan. 

Skolan har en aktiv arbetsgrupp mot kränkande behandling, som träffas i schemalagda möten 

en gång per vecka. 

Några enstaka elever uppger att de sällan eller aldrig känner sig trygga i skolan. Samma antal 

upplever sig enligt enkäten ofta eller alltid utsatta för mobbning eller kränkande behandling. 

Det ligger nära till hands att anta att det rör sig om samma barn. Viktigt att dessa barn 

uppmärksammas och får stöd via elevvårdsteamets arbete. Att 96 % känner sig trygga är inte 

tillräckligt, men kan samtidigt ses som att Malmaskolan bedriver ett framgångsrikt 

trygghetsarbete och har goda förutsättningar att minska otryggheten ytterligare. 

Inför arbetet med kvalitetsredovisningen för tre år sedan inventerade skolan sitt 

förebyggande arbete mot kränkande behandling. I samband därmed användes skolverkets 

utvärderingsmaterial BRUK. Skolan ansågs då bl a kännetecknas av att ”ingen i personalen 

visar minsta tecken på att stödja eller uppmuntra ovänligt eller nedsättande beteende elever 

emellan” och av att ”(a)ll personal reagerar omedelbart vid varje antydan till oacceptabelt 

beteende hos någon elev”. I enkäten uppger 87 % av eleverna att skolans personal ofta eller 

alltid ingriper när någon bryter mot skolans ordningsregler. I relation till skolans ambition 

och självvärdering samt BUN:s effektmål för 2010 är detta enligt vår bedömning ett mindre 

tillfredsställande resultat. 



Alla elever och föräldrar skall känna till skolans ordningsregler / trivselregler 

Att begreppet arbetsro belyses utifrån allas vårt gemensamma ansvar för en bra arbetsmiljö. 

19


Att skicka hem ordningsreglerna till vårdnadshavarna för påseende och underskrift. 

Att ha lärande samtal med elevgrupper om upplevd arbetsro utifrån ett gemensamt ansvar för 

vår arbetsmiljö. Eleverna måste ha förståelse för att olika moment i skolan har olika krav på 

arbetsro. Arbetsro måste ses i sitt sammanhang där olika situationer har olika krav på arbetsro. 

Frågeställningar i lärande samtal bör vara: 

Hur skall vi förhålla oss till arbetsro då vi har grupparbete? 

Hur skall vi förhålla oss till arbetsro då vi arbetar parvis eller enskilt? 

2.2 Kunskaper 

Redovisning 


• Att undervisningen i svenska som andraspråk utvecklas och kvalitetssäkras. 

• Att erbjuda studiehandledning på modersmålet till de elever som är i behov av detta. 

• Erbjuda specialundervisning till våra nybörjare som genom detta får uppleva att de gör 

framsteg i sin läskunnighet. 

• Skolan skall testa elever i år 1-3 med föreslagna testmaterial. 

• Skolan skall skapa samsyn i dokumentationen kring elevernas lärande och utveckling. 

Samsynen skall leda till enhetliga strukturer i vårt sätt att dokumentera. 

• Skolan skall utveckla sin analys av nationella proven i syfte att bättre förstå vilka 

lärprocesser som leder till bättre resultat. Analysen bör också innefatta vilka lärmiljöer 

vi skall eftersträva för att nå bättre resultat. 


När det gäller undervisningen i svenska som andraspråk (SVA) har alla aktuella elever under 

året diagnostiserats språkbedömts med hjälp av testmaterialet BokUp. Utifrån testresultaten 

har stödbehoven identifierats. Information om språklig status har lämnats till lärare, föräldrar 

och elever. Med hänsyn tagen till den bedömda språkliga nivån och behovet av 

undervisningstid har sedan elevgrupper formerats. 

SVA-läraren har tillsammans med special- och klasslärare inlett ett arbete med att utifrån våra 

styrdokument ta fram lokala studieplaner för svenska som andraspråk. Syftet är att skapa ett 

undervisningsinnehåll som garanterar gemensamma baskunskaper för eleverna i ämnet. 

Studiehandledning har erbjudits på arabiska och turkiska till de elever som är i behov av detta. 

Den har inriktats på begrepp och ord inom matematiken samt på bearbetning av texter i NOoch 

SO-ämnena. 

Under läsårets första veckor träffade specialläraren varje barn i årskurs ett. Eleverna 

diagnostiserades med hjälp av Inger Uhlins test i språklig medvetenhet. Vidare kontrollerades 

bokstavskännedom och läsförmåga i syfte att snabbt få en bild av vilka barn som behövde 

extra starthjälp i sin skriv- och läsinlärning. Dessa elever erbjöds undervisning i liten 

nybörjargrupp med flera inlärningstillfällen per vecka. 

Samtliga barn i årskurs två och tre följdes upp med ett lästest i början av höstterminen. De test 

som användes var H4,H5 alternativt ordkedjetest. För de elever som bedömdes vara i behov 

av stöd utformades lästräningsprogram. 

Vi har inte testat eleverna i år ett till tre med hjälp av föreslagna diagnosmaterial. Vi har valt 

att invänta den nya version av diagnosmaterialet ”Språket lyfter” som kommer under våren 

2008. Istället har vi använt LUS och/eller H4, H5 och ordkedjestest. ”Analysschema i 

matematik” är fortfarande under utarbetande på central nivå. 

20

Under vårterminen arbetade en av skolans lärgrupper med frågan om hur vi ska dokumentera 

våra elever lärande och utveckling. I juni presenterade gruppen ett förslag på hur en 

gemensam dokumentationsstruktur för skolan skulle kunna se ut. Beslut om gemensamma 

strukturer fattades. 

Som en åtgärd för att förbättra och utveckla analysen av de nationella proven, har beslutats att 

förutom rektor, speciallärare och genomförande lärare i år 5 även undervisande lärare under år 

1 – 3 samt elevvårdsteam skall i ingå i den grupp som genomför utvärderingen. Utökningen 

av gruppen förväntas resultera i såväl bredare belysning av materialet som nya lärdomar om 

hur skolan kan utveckla sin undervisning. 


Genom BokUp-testning med avseende på behov av undervisning i svenska som andraspråk 

har informationen om elevernas språkliga status till föräldrar, lärare och elever blivit 

tydligare. Undervisningsinsatserna har med avseende på nivå och tid kunnat göras mer 

adekvata och därmed individ- och målanpassade i högre grad. Vidare har det blivit lättare att 

föra statistik över elevernas utveckling. 

Vi har anordnat studiehandledning på modersmålet i turkiska och arabiska. Resultatet har 

varit varierande. Det har från vissa elever framförts att det känns svårt att lämna den ordinarie 

undervisning i klassen och att skoldagen upplevs som splittrad när man skall gå ifrån till 

studiehandledning och svenska som andraspråk. Samarbetet mellan undervisande lärare i 

studiehandledning på modersmålet och klassföreståndare har inte alltid fungerat. I de fall det 

inte fungerat har elevernas upplevelse varit avsaknad av helhet. 

De barn i årskurs ett som efter diagnostisering bedömdes behöva startstöd i sin läs- och 

skrivinlärning erbjöds specialundervisning. Vid läsårets slut hade alla barn i första klass 

knäckt såväl läs- som skrivkod. 

I början av juni presenterades ett förslag på hur skolan ska skapa en enhetlig dokumentation 

av elevernas lärande och utveckling. Förslaget, som bearbetades i personalgruppen, 

utmynnade i ett gemensamt dokument. Detta innehåller både gamla och nya 

dokumentationsstrukturer. I de nya delarna – vilka bl a inkluderar ”Språket lyfter” och 

”Analysschema i matematik” - innebär det att en del arbete återstår innan förslaget kan 

komma i full tillämpning. Målet om en samsyn kring vilken dokumentation skall användas får 

dock ses som uppnått. 

Genom att inkludera lärarna under de första tre skolåren i analysen av de nationella proven 

har vi, enligt vår bedömning, fått ett bättre redskap än tidigare för att förstå vilka faktorer på 

individ-, grupp- och skolnivå som har varit av betydelse för elevernas resultat; det 

longitudinella perspektivet på den aktuella elevgruppen har varit värdefullt. Ett resultat av 

analysen har blivit att en pedagogisk diskussion initierats om hur vi ska förbättra 

undervisning, lärprocesser och -miljöer inom två områden på skolan: läsförståelse och 

muntlig/talad engelska. För att kunna se tydliga trender och mönster som är giltiga för skolan 

som helhet - och dra slutsatser om vilka faktorer och processer som är relevanta - måste en 

analys med motsvarande inriktning göras på grundval av flera års nationella prov. 

Redovisning/uppföljning av skolans resultat på elevnivå 

Uppföljning 

Antal Andel i % 

2004 2005 2006 2007 2004 2005 2006 2007 

Barn som har färdigheter att påbörja läsinlärning i 

år 1** 47 100 

Elever som är läskunniga efter år 2** 56 50 100 100 

Elever som har åtgärdsprogram 44 44 47 53 11 13 14 14 

21

Elever i behov av svenska som andraspråk 11 23 27 34 3 6 7 9 

Elever som får svenska som andraspråk 11 23 27 34 3 6 7 9 

Elever berättigade till modersmålsundervisning** 60 64 68 16 16 17 

Elever som får modersmålsundervisning 44 43 58 11 11 15 

Elever i behov av studiehandledning på 

modersmålet ? 7 ? 2 

Elever som får studiehandledning på 

modersmålet 1 7 0.25 2 

*Kartläggning enligt Skolverkets diagnosmaterial Språket lyfter. 

**Enligt skolans bedömning 

Nationella prov skolår 5 

De områden delproven omfattar (se förklaring efter tabellen nedan) har ändras år från år. Därför 

redovisas här ingen årsvis jämförelse av delprovsresultaten. 

NP skolår 5 Har kravnivån – andel i % 

Delprov A B C D E 

2007 2007 2007 2007 2007 

Engelska 90 100 100 10 97 

Matematik 97 99 96 96 

Svenska 92 88 93 99 100 

Svenska som 

andraspråk 

Engelska 

Matematik: 

Svenska 

A: Samtala/tala, B: Lyssna/förstå, C: Läsa/förstå, D: Läsa/förstå, E: Skriva 

B: Mäta, C: Geometriska former, D: Tal och mönster, E. Räkning 

A: Läsa, förstå litterär text, B: Läsa, förstå sakprosa, C: Skrivuppgift, 

* Prov i SV, elever som läser Svenska som andra språk 

D: Gruppuppgift svenska - matematik, E: Läsa, samtala, kortskriva 

Analys av resultatet/Bedömning 

Resultaten av de nationella proven blev föremål för en analys i början av innevarande läsår. 

Den genomfördes i schemalagda möten där ledning, speciallärare och de lärare som eleverna 

haft på låg- resp mellanstadiet deltog. Analysen gjordes på såväl grupp- som individnivå. 

Gruppens utveckling och sammansättning över tid, från förskoleklass till år 5, beaktades. Det 

särskilda stöd som elever har fått under åren uppmärksammades. Lärmiljöerna för grupp och 

individ diskuterades. Även val av läromedel redovisades. 

Malmaskolan har under många år haft väldigt goda resultat på de nationella proven. Till 

skolans framgångsfaktorer hör bl a starkt stöd från hemmen i elevernas skolarbete, goda och 

välstrukturerade lärmiljöer, fortbildningsinsatser på matematikområdet, tidiga stödinsatser för 

nybörjarläsare i åk 1 samt årlig diagnostisering och uppföljning av läsförmågan under år ett 

till fem. 

Även i år har resultatet överlag varit gott. I analys ser vi dock att vi bör se över några moment. 

Det gäller dels momentet samtala/tala i engelska (90 %), dels läsförståelsemomenten i 

svenska (92 % och 88 %). I fråga om engelskan kan vi också notera vissa könsskillnader; 

andelen flickor som har uppnått godkänt resultat på samtala/tala i engelska är klart lägre än 

motsvarande andel pojkar (83,3 % resp 95,3 %). 

22

Vad detta beror på – vilka åtgärder på skolan som kan antas ha betydelse för detta – är en 

vansklig fråga att besvara. Är årets resultat en enstaka företeelse eller pekar det på en trend? 

Finns det något – och i så fall vad – som skiljer sig från andra år i fråga om undervisningsoch 

stödinsatser? Är dessa skillnader i så fall relevanta? Vår bedömning är att fortsatt analys 

av framtida undervisningsresultat krävs för att besvara dessa frågor. Oavsett detta anser vi att 

det finns goda skäl att under året påbörja arbetet dels med att förflytta tyngdpunkten i 

läsundervisningen mot högre grad av uppmärksamhet på elevernas läsförståelseutveckling, 

dels med att organisera lärmiljöer som bättre förmår att utveckla den muntliga kompetensen i 

engelska, varvid de tysta flickorna särskilt bör hållas i fokus. 

Resultatet i svenska som andraspråk är inte redovisat separat. Underlaget för bedömning och 

analys är för litet då det rör sig om ett fåtal elever. Analysen av detta resultat sker på 

individnivå där det blir viktigt att fortsatta utveckla svenska som andraspråk samtidigt som 

lärmiljöer och stoff anpassas till elever med annat modersmål än svenska 

En viktig del i analysen har varit att se över om elever som inte uppnått målen i något 

moment har fått stöd i form av specialpedagogiska insatser eller svenska som andraspråk. Vår 

analys pekar på att så är fallet. Elever som inte uppnått målen har i de allra flesta fall fått stöd. 

Det föranleder att även fortsättningsvis utvärdera specialpedagogiska insatser men även hur 

lärmiljön är utformad i varje klass. 

En styrka i Malmaskolans organisation i förhållande till elevernas måluppfyllelse är att vi 

behåller eleverna även under år 6, vilket betyder att väl riktade stödinsatser kan göras för de 

enstaka elever som inte har uppnått målen i år 5. 


Barn och ungdomsnämndens mål 2.3; Kunskaper 

- Elevernas kunskapsinhämtning ska prioriteras. Uppsalas elever ska uppnå minst det 

resultat som förväntas enligt Skolverkets databas SALSA. 

Barn och ungdomsnämndens effektmål för Kunskaper för 2007-2010 

”Målet vänder sig till grundskolans avgångsklasser. För att göra målet verksamhet krävs effektmål 

som rör även tidigare skolår. ” 

1.1 Minst 95 % av barnen i förskoleklass ska ha utvecklat en grund för att påbörja läsning och 

skrivning. Målet ska nås senast höstterminen 2010. Uppföljning för varje barn genomförs 

årligen under vårterminen i förskolklass med hjälp av Skolverkets diagnosmaterial ”Språket 

lyfter”. 

1.2 Minst 98 % av eleverna ska vara läskunniga efter år 2. Målet ska nås senast vårterminen 2010. 

Skolverkets diagnosmaterial ”Språket lyfter” ska användas vid uppföljningen som ska göras för 

varje elev under vårterminen i år 2. 

1.3 Minst 90 % av eleverna, som gått i den svenska grundskolan sedan år 1, ska klara kravnivån i 

samtliga delprov i de nationella proven för år 5 i svenska, engelska och matematik. Målet nås 

senast vårterminen 2010. 

1.4 Elevernas kunskapsnivå i grundskolans år 9 ska minst motsvara det meritmedelvärde som 

Skolverkets databas Salsa anger. Målet ska nås senast vårterminen 2010. 

1.5 Varje elev i särskolans grundsärklasser ska ha en skriftlig dokumentation som visar hur långt 

eleven nått i förhållande till grundsärskollans kursplan för år 5. Denna dokumentation ska vara 

upprättad vid slutet av vårterminen 2007. 

1.6 Varje elev i särskolans grundsärklasser ska ha en skriftlig dokumentation som visar hur långt 

eleven nått i förhållande till grundsärskolans kursplan för år 9. Denna dokumentation ska vara 

upprättad vid slutet av vårterminen 2007. 

23

1.7 Varje elev i särskolans träningsklasser ska ha e skriftlig dokumentation som visar hur långt 

eleven nått i förhållande till träningsskolans kursplan för skolår 9. Denna dokumentation ska 

vara upprättad vid slutet av vårterminen 2007. 

Grundskolans generella åtagande 2007 - 2010 

Kriterier för att stödja och följa utveckling för att öka måluppfyllelsen: 

1. Måluppfyllelsen för eleverna på kommunnivå ökar årligen från 2007 i jämförelse med våren 

2005 avseende: 

- Nationella proven i år 5 och 9 

- Genomsnittligt meritvärde i år 9 

- Andelen elever med betyg i samtliga ämnen 

- Slutbetygen i alla ämnen i förhållande till SALSA 

- Det genomsnittliga meritvärdet i år 0 i förhållande till SALSA 

2. Skolornas system för kvalitetsarbete (mål, uppföljning, bedömning samt åtgärder för 

utveckling) omfattar elevernas måluppfyllelse i förhållande till läroplanen samt Barn 

och ungdomsnämndens effektmål 

3. Alla elever har individuell utvecklingsplan år 2007 

4. Senast år 2008 är de individuella utvecklingsplanerna ett verktyg för elevernas progression i 

förhållande till målen i styrdokumenten 

5. Individuella utvecklingsplaner används från 2009 som verktyg vid övergångar inom 

grundskolan och mellan olika skolformer. 

6. Samtliga skolor använder sig senast 2008 av de nationella diagnosmaterialen ”Språket lyfter” 

( F – år 5), och ”Språkutveckling”(år 6 – år9) och ”Analysschema i matematik” ( F – år 9) som 

utgångspunkt för diagnosticering och metodutveckling. 

7. Samtliga skolor har system för att följa elevernas kunskapsutveckling i samtliga ämnen. 

8. I särskolan är elevernas kunskapsnivå bedömd i förhållande till de nationella kursplanerna och 

ingår i underlagen för deras individuella utvecklingsplan. 

9. Att samtliga elever i behov av särskilt stöd har åtgärdsprogram är säkerställt senast under år 

2007. 

10. Innehåll och utformning av skolornas åtgärdsprogram är kvalitetssäkrade av 

resursteamsledningen senast under år 2008. 

11. Omfattning av modersmålsundervisning, studiehandledning och svenska som andraspråk är 

senast 2008 säkrade i förhållande till grundskoleförordningens krav. 


Skolan har över lång tid erhållit höga värden såväl i fråga om de yngre barnens läskunninghet 

som på de nationella proven. Det läsförberedande arbete som läggs ner i förskoleklasserna, 

liksom det väl utvecklade stödprogrammet för nybörjarläsare i år ett, har regelmässigt 

resulterat i att alla elever i slutet av år två har uppnått en läsförmåga som innebär att de kan 

läsa och förstå en vardagsnära text. Sett över tid uppnår skolan också 90 %-målet på de 

nationella proven i år fem. Vår bedömning är att Malmaskolans nuläge är gott och stabilt i 

dessa avseenden. 

Alla elever på skolan har en individuell utvecklingsplan (IUP), vilken används som ett 

verktyg för elevernas utveckling mot målen. Ett samarbete pågår i dagsläget med 

Eriksbergsskolan om rutiner för hantering av de individuella utvecklingsplanerna vid 

övergång mellan skolorna. De elever som är i behov av särskilt stöd har åtgärdsprogram. 

Personal på skolan genomgår fortbildning om diagnosmaterialen ”Språket lyfter” och 

”analysschema i matematik”. 

Elevernas kunskapsutveckling följs upp i klasskonferens där rektor, samtliga undervisande 

lärare och elevvårdsteam deltar. Bedömningar kommuniceras på utvecklingssamtal med elev 

och föräldrar. Under dessa upprättas en IUP för eleven. Under året har skolans undervisande 

personal gått in i ett fortbildnings- och utvecklingsarbete inom området kunskapssyn och 

24

edömning. Syftet är att öka förståelsen för styrdokumentens kvalitetsbegrepp och att stärka 

redskapen för bedömning av elevernas kunskaper. I detta ligger bl a att utveckla ett 

gemensamt professionelltspråk och matriser för formativ bedömning. Arbetet är tänkt att 

löpa under ytterligare en treårsperiod och ska mynna ut i en höjd kompetens att göra 

bedömningar i samtliga ämnen. 

Vid skolverkets inspektion av skolan påpekades att den ”måste erbjuda studiehandledning på 

modersmål för de elever som behöver detta”. Under året har sådan givits på turkiska och 

arabiska. 


Skolans utvecklingsplan 2008 – 2010 för Kunskaper 

För Malmaskolans del handlar det under målområdet ”Kunskaper” i stor utsträckning om att 

bibehålla den goda resultatnivå som vi har uppnått under tidigare år. Våra 

utvecklingsområden av relevans i detta sammanhang beskriver vi under rubriken 

”Malmaskolans fyraårsplan med utvecklingsområden” som ”Kunskapssyn och bedömning” 

resp ”Individens optimala utveckling i grupp” (se ovan). 

2.3 Elevernas ansvar och inflytande 

Redovisning 




• Vi ska fortsätta med en fördjupning av arbetet med de individuella 

utvecklingsplanerna samt dokumentationen runt eleven. 

• Ge lärgruppen som arbetar med dokumentation goda förutsättningar att lyckas med sitt 

arbete. 

• IUP skall vara ett levande dokument som inte bara synliggörs vid utvecklingssamtal 

• Vid lärgruppsredovisningarna på studiedagar i juni starta diskussionen på skolnivå hur 

vi skall dokumentera elevernas lärande och utveckling. 


Fördjupning av IUP samt dokumentation: 

IUP levande dokument: Lärarna följer kontinuerligt upp och pratar med eleverna om deras 

individuella utvecklingsplaner. Utvecklingsplanen hålls också levande för eleverna genom 

IUP-böcker, särskilda loggböcker eller genom att elevens specifika mål sitter uppklistrade i 

bänklocket. Eleverna får med stigande ålder ett ökat eget ansvar för reflektion kring och 

utvärderingen av sina mål. 

Diskussion på skolnivå om dokumentation: Dokumentationsgruppen har utarbetat ett förslag 

till dokumentation som skolan har enats kring. 

Samarbetet med Torbjörn Hortlund (beskrivet under rubrikerna projekt och Fyraårsplan) har 

varit ett viktigt inslag i arbetet med våra individuella utvecklingsplaner. 

Resultat/Nuläge 

Alla elever har en individuell utvecklingsplan. Skolan har enats om förslag till dokumentation 

som följer eleven. Fortbildningsinsatser har genomförts i syfte att öka vår gemensamma 

förståelse för bedömning. 

25


Skolan måste hålla fokus på frågan om kunskapssyn och bedömning. Vi bör ha en gemensam 

syn på bedömning. Vi behöver skaffa verktyg för formativ bedömning utifrån kvaliteér i 

elevernas kunskapsutveckling. Bedömningar i skolans samtliga ämnen bör fokuseras. Vi bör 

skapa processer runt problemet att formulera utvecklingsmål för våra allra duktigaste elever. 


Skolans mål och åtgärder för utveckling/åtagande 2008. 

Att skolans dokumentationsplan förverkligas. 

Att bedömningsmatriser i skolans samtliga ämnen skapas och blir verktyg för bedömning. 

Att processer och dialoger skapas kring problemet att formulera utvecklingsmål för våra allra 

duktigaste elever. 


Planerade studiedagar under ledning av Torbjörn Hortlund. Att ovanstående mål blir 

återkommande frågeställningar i arbetet i arbetslag och arbetsenheter. 

2.4 Skola och hem 

Redovisning 




• Tillsammans med föräldraföreningen utveckla utemiljön kring Malmaskolan 

• Sträva efter att göra skolan till en samlingsplats för både vuxna och barn efter skoltid i 

syfte att minska klotter och skadegörelse 

Insatser/åtgärder för utveckling 

Månatliga träffar med föräldraföreningen. Diskussioner om Malmaskolans utemiljö 


Malmaskolan har ett mycket gott samarbete med föräldraföreningen. Föräldraföreningen har 

som måtto att ”sätta guldkant på barnens tillvaro i skolan /fritidshemmet”. Ledningen och 

personalrepresentant träffar föräldraföreningen en gång i månaden. Föräldraföreningen stöttar 

skolan i en mängd aktiviteter. 

Exempel på sådana är: 

anordnandet av Malmaskolans dag 

stöd till teaterföreställning som anordnas på skolan 

stöd till skolbiblioteket 

anordnandet av körverksamhet eftermiddagstid. 


De mål som vi satt upp kan aktualiseras nu när delar av skolan skall genomgå viss 

ombyggnation. Då finns möjligheter att stötta processen och påverka frågor rörande skolans 

utemiljö. 

26



• Tillsammans med föräldraföreningen utveckla utemiljön kring Malmaskolan 

• Sträva efter att göra skolan till en samlingsplats för både vuxna och barn efter skoltid i 

syfte att minska klotter och skadegörelse 


• Fortsatt kontinuerligt och gott samarbete med föräldraföreningen. 

2.5 Övergång och samverkan 

Redovisning 




• Ett dokument ska utarbetas för de överlämnande förskolorna att fylla i tillsammans 

med föräldrarna där viktig information runt barnet lämnas. 

• Malmaskolan ska som överlämnande skola skapa rutiner för överlämnandet av 

information till mottagande skola på vårterminen. 

• Vi ska förbättra rutinerna vid bildandet av nya grupperingar i år 7. Detta bör ske 

tillsammans med Eriksbergsskolan och Hågadalsskolan. 

Insatser/åtgärder för utveckling 

Utvärdering av processen för bildandet av nya grupper i åk 7 har gjorts på skolan samt rutiner 

för överlämnande av information till mottagande skolor. Dokument upprättat för 

överlämnande av information från förskolorna. 


Samarbetet med Eriksbergskolan och Hågadalsskolan har varit intensivt under våren i 

samband med bildandet av nya grupperingar i år 7. Detta gäller även rutinerna för 

överlämnande av information till andra skolor där våra elever börjar 


Processen för bildandet av nya grupperingar i år 7 har inte varit särskilt effektiv. Vid 

bildandet av nya grupper måste de som arbetar med frågan få alla förutsättningar för sitt 

uppdrag. Rutinerna för överlämnande av information till andra skolor där våra elever börjar 

måste säkerställas 



Utökat samarbete med Hågadalskolan och Eriksbergskolan för att synliggöra gemensamma 

bärande helhetsideér. Säkerställa processer vid överlämnande. 

27


Planerad studiedag tillsammans med Eriksberg och Hågadal i januari och därefter arbeta fram 

strukturer för fortsatt arbete. Rutiner för överlämnande 

2.6 Skolan och omvärlden 

Redovisning 




• Kontakten med Ekeby dansstudio och Uppsala dansakademi utvecklas 

• Dialogen med föräldraföreningen i visionen ”Malmaskolan mitt i byn” fortsätter och 

leder till aktiviteter som kommer eleverna till del. 


Ekeby Dansstudio har varit engagerade i anordnandet av elevens val under läsåret 06-07. 

Skolledningen och personalrepresentant träffar föräldraföreningen en gång i månaden. En rad 

aktiviteter anordnas i samarbete mellan skolan och föräldraföreningen. 


Skolan anser att vi har ett gott samarbete med föräldrar/föräldraförening och föreningsliv som 

verkar i området. 


Skolan kan bli bättre på att föra ut bärande helhetsideér till föräldrar. 


Barn och ungdomsnämndens uppdrag: 

Barnen/ eleverna skall från förskolan och genom hela skoltiden ha kontinuerlig kontakt med 

arbetslivet och därmed få en allsidig inblick i de möjligheter som finns på arbetsmarknaden 

Åtagande för 2007 – 2010 

Förskolan, grundskolan och gymnasieskolan åtar sig att kontinuerligt arbeta med att de kontakter 

barnen och eleverna har med arbetslivet upprätthålls och utvecklas. 

Förväntat resultat: 

- Varje förskola och grundskola har en genomtänkt idé för kontakterna med arbetslivet och det 

omgivande samhället. Barnens och elevernas kontakter framgår från 2008 av varje förskolas, 

grundskolas och gymnasieskolas åtagande. 

- System för information om och kommunikation mellan arbetslivet och skolorna upprättas 

Åtgärder 

För att uppnå det förväntade resultatet genomförs följande åtgärd på skolenhetsnivå: 

- Nya former för PRAO utvecklas i enlighet med formuleringarna i Lpo 94 kap. 2.6 Skolan och 

omvärlden. 

28


Skolan arbetar ämnesövergripande/tematiskt med arbetslivskunskap. Skolan gör åtskilliga 

studiebesök på arbetsplatser och sätter in detta i sammanhang för att skapa förståelse för hur 

vårt samhälle fungerar och är uppbyggt. 



Att med tematiskt ämnesövergripande arbetssätt skapa förståelse för arbetslivet som en del av 

vårt samhälle/samhällsbyggande. 


Att säkerställa att alla arbetslag arbetar emot uppställt mål. 

2.7 Bedömning och betyg 

Redovisning 




En av skolans lärgrupper fördjupar sin förståelse för dokumentation och bedömning. Den 

gruppen kommer att delge skolan sina lärdomar under studiedagarna i juni. Arbetet med IUP 

kommer att fortsätta under året med fokus på hur vi kan beskriva elevernas utveckling med 

utgångspunkt i de kvaliteter som styrdokumenten anger som strävansmål. 


I maj presenterade dokumentationsgruppen sina lärdomar. Den diskussion som följde i 

personalgruppen utmynnade i ett förslag till ett dokumentationsmaterial som ska följa 

eleverna på Malmaskolan. Till vissa delar innehåller förslaget nyskapelser, vilka till form och 

innehåll behöver preciseras ytterligare. Tid på läsårets arbetsplatsträffar kommer att avsättas 

för detta. 

Arbetet kring de individuella utvecklingsplanerna och de kunskapskvaliteter som kommer till 

uttryck i styrdokumenten har fortsatt. Skolan har, som tidigare nämnts, för detta syfte gått in i 

ett fortbildningsprojekt rörande kunskapssyn och bedömning under ledning av Torbjörn 

Hortlund. 


Generellt har på skolan förekommit en stor mängd dokumentation över elevernas lärande. 

Emellertid har den till form och innehåll sett relativt olika ut och har därför delvis blivit svår 

att använda och tolka i bedömningssyfte. Vi har nu skapat grunden för en mer enhetlig 

dokumentation, även om visst arbete kvarstår. 

När det gäller skolans arbete med elevernas individuella utvecklingsplaner (IUP) har tidigare 

års insatser till stor del inriktats på att öka kunskapen om och förståelsen för styrdokumentens 

strävansmål hos elever och personal. Personalen har i pedagogiska samtal fått fördjupa sig i 

läro- och kursplanernas mål och målstruktur. Eleverna har jobbat med våra strävansmål och 

sin egen målbild inför upprättandet av de individuella utvecklingsplanerna. Vår bedömning är 

att detta arbete har lett till att principen om målstyrning på ett allt tydligare sätt kommer till 

29

uttryck i de individuella utvecklingsplanerna. 

Som en följd i IUP-arbetet med kunskapskvaliteter har behovet av att förstärka vår kompetens 

när det gäller kvalitetsbedömningar av elevernas arbeten blivit tydligt. Det projekt som 

påbörjades under året befinner sig ännu i ett inledningsskede. Vår bedömning är dock det har 

skapat lärsituationer som har lett till att medvetenheten om frågornas betydelse i 

målstyrningssystemet och om möjliga angreppssätt har ökat. 


BUN:s uppdragsbeskrivning; Övergripande åtgärder 2007 - 2010 

- Förutom läroplanens mål har Barn- och ungdomsnämnden givit uppdraget att alla skolor 

ska ha ett systematiskt kvalitets- och utvecklingssystem utifrån läroplanens mål och 

kursplaner senast till höstterminen 2008. 

Skolorna ska redovisa en fyraårig utvecklingsplan. Effekter och resultat i relation till planen ska 

analyseras och redovisas genom beskrivning av: 

- Skapade strukturer för systematiserat kvalitetsarbete på elev och skolnivå och deras 

effekter i verksamheten. 

- Skapade processer för systematiserat kvalitetsarbete på elev och skolnivå och dess 

effekter i verksamheten 

- Elevernas kunskapsnivå i förhållande till det beskrivna utgångsläget och till det förväntade 

resultatet 

Grundskolans generella åtagande 2007-2010: 

Grundskolans kriterier för måluppfyllelse: 

Kvalitetsarbete på skolnivå (avseende elevers kunskaper) 

• Samtliga skolor har senast år 2007 ett system för hur den enskilda skolan följer elevernas 

kunskapsutveckling i samtliga ämnen. Systemen på skolorna ger underlag för bedömning av 

verksamhetens måluppfyllelse. 

Kvalitetsarbete på elevnivå 

• Alla elever har individuella utvecklingsplaner år 2007. 

• Senast år 2008 är de individuella utvecklingsplanerna ett verktyg för elevens 

progression i förhållande till målen i styrdokumenten. 

• Individuella utvecklingsplaner används från 2009 som verktyg vid övergångar inom 

grundskolan och mellan olika skolformer. 


Kvalitetsarbete på skolnivå: Se skolans fyraårsplan under rubriken kvalitetsarbete. 

Kvalitetsarbete på elevnivå: Alla elever på skolan har en individuell utvecklingsplan som är 

ett verktyg för elevernas progression i förhållande till målen i styrdokumenten. 



Skolans utvecklingsplan 2008 – 2010 för Kvalitetsarbete på skolnivå 

Säkerställa att individuella utvecklingsplaner blir ett verktyg vid övergångar inom 

grundskolan. Samverkan med Eriksbergsskolan har påbörjats däremot bör rutiner för detta 

upprättas gentemot andra skolor som elever från Malmaskolan väljer (Gränbyskolan etc) 

30

2.8 Rektors ansvar 

Min uppgift som rektor är att styra och leda verksamheten emot uppsatta mål. Skola och 

fritidshem är mycket komplexa verksamheter med mängder av mål. En verksamhet som är 

beroende av en mängd olika kompetenser och olika yrkeskategorier. Att vara ledare i en 

sådan verksamhet är en utmaning och mycket stimulerande. Några viktiga utgångspunkter i 

mitt ledarskap för att utveckla kvalitén på Malmaskolan är och har varit (se nedanstående). 

Att hålla fokus 

Det gäller att fokusera på det som bäst bidrar till hög måluppfyllelse. Ett exempel på detta 

kan vara den fyraårsplan som vi presenterat i denna redovisning. Ett annat är att ha en för 

verksamheten gemensam syn på hur skolutveckling sker. Fokusera på vad som bäst bidrar till 

barn och ungdomars utveckling. Det handlar om att hålla fokus över tid vilket både 

fyraårsplan och PBS ger upphov till. 

Processer 

För mig handlar utveckling av verksamheten om ständigt pågående processer. 

Kvalitetsredovisningen är en viktig del för att samla verksamhetens och ledningens syn på 

vad som skall fokuseras och utvecklas. Det tvingar till eftertanke, reflektion och analys. Den 

fyller dock ingen funktion utan att processer skapas utifrån planer om utveckling . I en 

komplex verksamhet gäller det som ledare att skapa processer där alla känner sig delaktiga 

och alla kompetenser tas till vara. Utgångspunkten för processkapande handlar för mig om 

att vara väl förtrogen med min verksamhet. Vara medveten och förhålla sig till den kultur 

som råder på skolan. Skaffa sig kunskap om varje medarbetares syn på sitt uppdrag. Då du 

väl är förtrogen bygga upp förtroenden och skapa utmanande möten, utmanande samtal. En 

strävan är att dessa samtal kan leda till en gemensam förståelse för vårt komplexa uppdrag. 

Vi skriver att Malmaskolan präglas av mångfald av arbetssätt vilket vi tycker är en kvalitet. 

Detta innebär inte att vi kan ha diametralt olika syn på vårt uppdrag eller vara i avsaknad av 

bärande helhetsideér. Strävan är, en gemensam syn på vårt uppdrag och gemensamma 

bärande helhetsideér. För att som ledare lyckas kan planer och kvalitetsredovisningar vara ett 

stöd men kvalitet handlar om processer. Från prat till resultat. 

Eleven i centrum 

Rektors uppdrag handlar om att vara pedagogisk ledare och därmed ha det övergripande 

ansvaret för att verksamheten når uppsatta mål. Kvalitet handlar om hur vi bäst kan bidra till 

barn och ungdomars utveckling och lärande. Utifrån detta konstaterande måste alla processer 

ha den utgångspunkten. Rektor har ett personalansvar men har också ansvar för alla elevers 

rätt till utveckling och lärande i en trygg miljö. Det komplexa i detta är enligt mig inget 

problem förutsatt att hela verksamheten har fokus och arbetar för elevers rätt till utveckling 

och lärande i en trygg miljö 

Fritidshem 

Vi väljer detta år att skriva om fritidshemmen under en egen rubrik. Detta med anledning av 

skolverkets nya allmänna råd ”Kvalitet i fridshem” och att vi detta år valt att utvärdera 

fritidshemmen ned hjälp av BRUK. Viktigt att poängtera - vilket också framgår av resultaten i 

vår utvärdering - är att fritidshemmen är en väl inkluderad del av vår verksamhet. Detta 

31

innebär att hela kvalitetsredovisningen och det vi skrivit under redovisningens olika rubriker 

inkluderar även fritidshemmen. 

Malmaskolans verksamhet upp till år 2 bygger på en samlad skoldag. Arbetslaget förfogar 

över resurserna så att det blir möjligt att inom ramen för timplanen lägga ut halvklasstimmar 

där lärare och fritidspedagog tillsammans ansvarar för måluppfyllelsen. Följaktligen har vi i 

skolår 1-2 hittills arbetat med en grundskollärare och en fritidspedagog knuten till varje klass. 

Efter skoldagens slut vidtar fritidsverksamhet som i regel är organiserad klassvis. 

Med hjälp av skolverkets utvärderingsverktyg BRUK har fritidspedagoger, föräldrar och 

elever fått ge sin syn på Malmaskolans fritidsverksamhet. 

Fritidspedagogernas utvärdering 

Malmaskolans fritidspedagoger har utvärderat hur väl integreringen mellan skola och fritids 

fungerar. Personalen på fritidshemmen har med utgångspunkt i BRUK indikator 7.2 först fått 

göra egna bedömningar, och därefter i utvärderande samtal enats om i vilken grad skolan 

kännetecknas av olika påståenden. Indikator 7.2 belyser i vilken grad grundskolan samverkar 

med fritidshemmet för att utveckla en gemensam pedagogisk grundsyn med läroplanen (Lpo 

94) som grund. Den belyser också i vilken grad man strävar efter att samverka med 

fritidshemmet kring elevens allsidiga utveckling och lärande för att berika elevernas tid både i 

grundskolan och i fritidshemmet. 

Resultatet (se bilaga x) är mycket gott. Det framgår att Malmaskolan enligt fritidspedagogerna 

till stor del kännetecknas av bl.a. en helhetssyn på barnen, en strävan att låta skola och 

fritidshem komplettera varandra, en strävan efter kontinuitet och sammanhang, en 

medvetenhet om skolans och fritidshemmens olika roller och uppdrag samt goda 

förutsättningar för fortbildning, planering och reflektion. Den enda fråga där värdet är något 

lägre rör lokalernas anpassning, vilket visar på ett viktigt utvecklingsområde. 

Föräldrarnas utvärdering 

Sju av nio inbjudna och slumpvis utvalda föräldrar har deltagit i ett utvärderingssamtal 

tillsammans med rektor. Utgångspunkt har varit fyra påståenden från BRUK indikator 7.2. 

Resultatet redovisas i sin helhet i bilaga y. 

Sammanfattningsvis är överensstämmelsen med fritidspedagogernas utvärdering stor. 

Föräldrarna delar pedagogernas syn på Malmaskolans resultat vad gäller samverkan, 

helhetssyn, kontinuitet, balans mellan lek och lärande osv. 

Elevernas utvärdering 

18 slumpvis utvalda ålders- och könsmässigt jämnt fördelade elever har i samtal med 

biträdande rektor fått ge sin syn på fritidsverksamheten genom att berätta om bl.a. innehåll, 

kvalitet, grad av variation, miljö, trygghet, förbättringsområden samt skillnader mellan skola 

och fritids. 

Även här pekar utvärderingen på en hög kvalitet. Sammantaget tycker de tillfrågade barnen 

att det är fint, roligt och bra på fritids. Det roliga uppges vara dels de aktiviteter man ägnar sig 

åt, dels det faktum att valfriheten är större än i skolan. Fritidsverksamheten under loven då 

man t.ex. går på utflykt eller går tipspromenad lyfts av en del fram som extra rolig. En del 

tycker bäst om att vara ute, andra föredrar att vara inomhus för att det finns fler saker att göra 

där. 

Verksamheten beskrivs som lagom varierad. 

Någon tycker att ljudvolymen är för hög vilket upplevs som jobbigt. Andra tycker att det är 

lagom lugnt och att en viss ljudnivå på fritids ”hör till”. 

Lokalerna anses av en del vara något för trånga. Särskilt i år 3, där man till skillnad från år 1 

och år 2 låtit två klasser bilda ett ”storfritids”, finns synpunkter på både ljudnivå och trängsel. 

32

Någon påpekar dock fördelen med att leka med barn från andra klasser än den egna. 

Samtliga tillfrågade barn upplever en stark känsla av trygghet i fritidshemmen. 

Som förbättringsområden föreslås fler leksaker och klassvis organisering av fritids även i år 3. 

Eleverna är dock nöjda med fritidshemmens nuvarande tillstånd. 

När det gäller skillnaderna mellan skola och fritids, framhåller eleverna bl.a. att 

-Man kan koppla av 

-I skolan måste man jobba 

-Man jobbar lika mycket men med olika saker 

-Man får sticka handarbeta 

-Man gör andra saker än hemma 

-Allt är bra 

-Man räknar inte matte, sitter inte i bänken 

-Det är friare 

Analys av utvärderingarna 

Malmaskolan har under lång tid arbetat för en optimal samverkan mellan skola och 

fritidshem. Sammantaget kan konstateras att utvärderingen visar på ett mycket positivt 

resultat av denna strävan. En viktig uppgift blir att finna former för att synliggöra detta för 

omvärlden. 

Allmänna råd – Kvalitet i fritidshem 

De nya allmänna råden - Kvalitet i fritidshem ger en styrka åt kvalitetsarbetet i våra 

fritidshem. Vi kommer under året att särskilt aktualisera kvalitén i våra fritidshem med 

utgångspunkt i de allmänna råden. Arbetet har redan påbörjats i och med anordnandet av en 

kompetensutvecklingsdag för fritidspedagoger tillsammans med Hågadalsskolan (071029). 

Syftet med dagen är att fördjupa vår förståelse av de allmänna råden i lärande samtal i 

tvärgrupper. Lärdomar som ger upphov till nya handlingsmönster följs upp i en liknande dag 

under våren -08. Fritidspedagoger är också anmälda till en kompetensutvecklingsdag som 

arrangeras av Lärarförbundet och Uppsala kommun. Ytterliggare fortbildning med 

utgångspunkt i de allmänna råden arrangeras av UVB centralt där fritidspedagoger kommer 

att delta. Sammanfattningsvis kan sägas att vi gör en satsning framledes på 

kompetensutvecklingsinsatser gällande fritidspedagoger. I ett sådant läge är det viktigt att 

poängtera och hålla fast i det som vi är bra på nämligen samverkan mellan skola och 

fritidshem. 

33

Bilaga 1 

Utvärdering av fritidshemmens verksamhet 

Personal 

Fritidspedagoger har utvärderat hur väl integreringen mellan skola och fritids 

fungerar. Utvärderingssamtalet tog sin utgångspunkt ur BRUK indikator 7.2. 

Personalen på fritidshemmen har först själva fått göra sina bedömningar och därefter i 

utvärderande samtal fått ena sig om i vilken grad skolan kännetecknas av olika 

indikatorer. 

Resultat: 

Fritidspedagogers uppfattning är att skolan kännetecknas till stor del av att: 

”Samverkan mellan grundskolan och fritidshemmet bygger på en helhetssyn på barn 

som innebär att olika sidor av elevernas utveckling och lärande hör ihop och påverkar 

varandra. ” 

Skolan kännetecknas till stor del av att: 

Skolan i samarbete med fritidshemmet strävar efter ett arbetssätt där skolan och 

fritidshemmet kompletterar varandra för att skapa största möjliga förutsättningar för 

varje elevs mångsidiga utveckling och lärande. 


Samarbetet mellan skola och fritidshem bygger på en strävan att eleverna skall uppleva 

kontinuitet och sammanhang i tillvaron. 


Man strävar efter att olika verksamheter (förskoleklass,grundskola, fritidshem) ska 

komplettera varandra så att det blir en väl avvägd balans i elevernas dag, mellan 

utmaningar och avkoppling, mellan lek och lärande, mellan aktiviteter i stora och 

mindre grupper etc. 


Strävan efter en samsyn inte innbär att de olika verksamheternas egenart suddas ut. 

Den bygger tvärtom om på en medvetenhet om skolans och fritidshemmets olika roller 

och uppdrag. 


Det finns ett nära samarbete mellan lärare, förskollärare och fritidspedagoger i 

arbetslag och vid andra tillfällen. Samarbetet bygger på att man tar till vara varandras 

erfarenhet och kunskaper. 


Personal i skola och fritidshem ges möjlighet till gemensam planering, uppföljning, 

utvärdering och utveckling av skolans och fritidshemmets verksamhet. De olika 

personalkategorierna deltar på samma villkor.

Arbetet har påbörjats och vissa kännetecken finns i att: 

När skolan och fritidshemmet är lokalmässigt integrerade är lokalerna anpassade både 

till skolans och fritidshemmets verksamhet. 

Skolan kännetecknas tillstor del av att: 

De olika personalkategorierna i ett arbetslag har både egen och gemensam 

kompetensutveckling 


Det finns gott om tid avsatt för planering och reflektion kring hur samverkan mellan 

skolan och fritidshemmet ska utformas, både vad gäller verksamhetens innehåll och 

formerna för samarbetet. 

Analys av resultatet: 

Resultatet av utvärderingssamtalet är mycket gott. Det finns starka skäl för att skolan 

bör bli bättre på att föra ut sådant vi är mycket bra på. Indikatorn belyser i vilken grad 

grundskolan samverkar med fritidshemmet för att utveckla en gemensam pedagogisk 

grundsyn med läroplanen (Lpo 94) som grund. Den belyser också i vilken grad man 

strävar efter att samverka med fritidshemmet kring elevens allsidiga utveckling och 

lärande för att berika elevernas tid både i grundskolan och i fritidshemmet. 

Då skolan under en mycket lång tid försökt arbeta med detta som en av våra bärande 

helhetsideér så bör det synliggöras med all tydlighet. Utvärderingen visar att vi nått 

uppsatta mål.

Kvalitetsredovisning 2007 och åtagande 2008-2010

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?