Innehållsförteckning

Innehållsförteckning
Sid
A. Problembaserad skolutveckling och lärande 2
organisation
B. Sektorsövergripande utvecklingsområden 3
- Skolservice 3
- Hälsofrämjande arbete 4
- Hållbar utveckling 5
- Estetiskt och kulturövergripande utvecklingsarbete 6
C. Sektorernas utvecklingsområden 8
- Gymnasiesärskolan 8
- Riksgymnasiesärskolan för döva/hörselskadade 10
- Riksgymnasiet för döva och hörselskadade 11
- Transport och service 15
- Teknisk sektor 17
- Bygg och hantverk 21
D. Skolledarnas lärdomar 24
E. Statistik 25
1

A. Problembaserad skolutveckling och lärande organisation.
De politiska målen och uppdraget för gymnasieskolan finns i Lgy och kommunens skolplan. I
Tullängsskolans plan för utveckling under perioden 2005-2006 beskrivs hur vi tolkar vårt
uppdrag samt vilka områden vi prioriterat i vårt kvalitetsarbete och som ligger till grund för
det gemensamma lärandet om hur man på bästa sätt kan bidra till elevernas lärande och
utveckling. Vi tror att verksamheten på vår skola utvecklas bäst när vi utgår från de problem
eller framgångar som är direkt vardagsrelaterade och är kopplade till det pedagogiska arbetet
med eleverna. Ett kvalitetsförbättrande arbete, där vi under processens gång lär av de
erfarenheter som vi gör i vår vardag, är också ett viktigt led i utvecklingen av en lärande
organisation.
Elevernas
lärande och
utveckling
Lärande samtal - Lärande org. - Lärgrupper
PBS
Målet
År 2008 ska Tullängsskolan kännetecknas av att ha en lärande organisation – en
organisation som lär genom människor som lär och där det gemensamma lärandet bidrar till
förhöjd kvalitet av verksamheten.
Kvalitetsarbete utifrån ett lärandeperspektiv.
Tullängsskolans kvalitetsförbättrande arbete bygger till stora delar på den ”överenskommelse”
som träffats med gymnasienämnden och som finns beskrivet i Tullängsskolans plan för
utveckling 2005-2006. I planen finns tre övergripande och femton sektorsinriktade områden
för utveckling och lärande. Det pågår nu en konstruktiv utvecklings- och lärprocess inom
dessa områden som förväntas leda fram till en förhöjd kvalité och en högre grad av
måluppfyllelse.
.
Kvalitetsförbättrande arbeten drivs också inom andra konstellationer. Arbetslagen har som
exempel ett viktigt uppdrag att utifrån aktuella vardagsproblem utveckla elevernas lärmiljö
samt försöka nå en högre grad av måluppfyllelse i allt som rör elevernas lärande och
utveckling.
I föreliggande samlade kvalitetsredovisning för Tullängsskolan har vi valt att göra ett urval
från varje sektors egen kvalitetsredovisning. För att få en mer ingående beskrivning av
förbättringsarbetet krävs att läsaren tar del av sektorernas egna redovisningar.
2

De olika förbättringsområdena har ett lärande organisationsperspektiv och beskrivs därför i
de allra flesta fall utifrånföljande frågeställningar
- vilket vardagsproblem ligger till grund lärandet?
- hur har lärprocessen gått till?
- vad har lärprocessen/utvecklingsarbetet lett fram till?
- vilka lärdomar/slutsatser har gjorts i gruppen?
B. Sektorsövergripande utvecklingsområden:
1. Skolservice.
Skolservicegruppen består av
• skolassistenterna vid kansliet (5),
• vaktmästarna (4)
• Datateknikerna som tidigare ingick i gruppen, har centraliserats, och är fr o m 2005-03-01
anställda vid kommunens IT Drift & Teknik.
Skolans administrativa chef är chef för gruppen. Gruppen arbetar för att göra skolans
administration effektivare. Det ska vara tydligt för omvärlden vad skolservicegruppen gör och
vem som har ansvar för vad inom gruppen. Samarbete söks med andra grupper, som t ex
elevhälsoteamet, för att tillsammans med dessa grupper öka skolans totala effektivitet. Vi
arbetar för att förbättra kopplingen mellan pedagogik och teknik i vårt IT-system.
Verksamheten inom gruppen syftar till att stödja skolans lärare och annan personal med
administrativ service, vaktmästarsysslor, underhåll och utbyggnad av vårt datasystem m. m.
Utveckling av elektronisk handel – en kvalitetsförbättring!
Tullängsskolan är ett av tre pilotprojekt i syfte att införa elektronisk handel. Vi har sedan
våren 2005 arbetat med elektroniska fakturor. Erfarenheterna av detta är positiva. Hanteringen
av fakturor har förenklats vilket bör leda till att hanteringstiden förkortas. Ett steg till i
förenklingen tas när vi också i full utsträckning beställer varor elektroniskt.
Effektiviseringen bör utnyttjas för att ytterligare avlasta rektorer, lärare m .fl. administrativt
arbete. Det ger mer tid för kärnverksamheten – att ge eleverna bästa möjliga utbildning.
Centralisering av datatekniker – en kvalitetsförsämring!
Under året har datateknikerna centraliserats till IT Drift & Teknik. Tidigare arbetade tre
datatekniker med skolans IT-utrustning, vilket bedömdes som nödvändig bemanning eftersom
antalet datorer överstiger 900.
Efter centraliseringen finns endast en datatekniker med fast placering vid skolan. Detta har
medfört störningar i verksamheten då en tekniker inte räcker till för alla behov. Konsekvensen
blir t ex att arbetet med att tillsammans med lärarna utveckla installationer inte hinns med i
tillräcklig omfattning. Det leder till att planerad utbildning ibland måste inställas eller
uppskjutas.
Lärdomar/slutsatser inom skolservice
• Vid en förändring av verksamheten, t ex elektroniska fakturor, måste man lita på att andra
tar sitt ansvar och utför sina arbetsuppgifter på ett korrekt sätt.
3

• Vid en förändring av verksamheten som centralisering av datatekniker, är det mycket
viktigt att först vidta rationaliseringsåtgärder innan man minskar personalstyrkan. Att göra
tvärtom skapar problem.
2. Hälsofrämjande arbete
Elevhälsoteamet (EHT)
Örebro Kommun har under det gångna året fattat beslut om nya riktlinjer för elevhälsoteamens
arbete med elever i behov av särskilt stöd. Dessutom har vi (EHT) sett ett behov av
att vidareutveckla vår skolas rutiner för arbetet med dessa elever.
En konkret åtgärd under året har varit att påbörja ett arbete med att utveckla den individuella
studieplanen för alla elever. Syftet med den utvecklade individuella studieplanen är att
återföra ansvaret till och utveckla elevhälsoarbetet i arbetslaget, skapa tydligare rutiner samt
säkerställa dokumentationen kring elever. Detta arbete är ännu för tidigt att utvärdera men
bör, förutom att det ger en bättre struktur i elevvårdsarbetet, också ge en enhetlighet över
skolans sektorer.
En annan konkret åtgärd under det gångna året har varit att revidera skolans handlingsplan för
elever i behov av särskilt stöd. I detta arbete har syftet varit att implementera kommunens
riktlinjer i det vardagliga elevhälsoarbetet, tydliggöra EHT:s olika kompetenser och
ansvarsområden, tydliggöra studiehandledarens och arbetslagets ansvar, utveckla arbetet med
åtgärdsprogram samt skapa rutiner för arbetsgången i elevhälsoarbetet. En annan viktig
målsättning med arbete med handlingsplanen har varit att, i enlighet med riktlinjerna,
förskjuta fokus från förebyggande till ett hälsofrämjande perspektiv i skolans elevhälsoarbete.
En förskjutning från akuta insatser med kortare perspektiv till främjande hälsoinsatser på
längre sikt är inte helt enkelt att åstadkomma, eftersom behovet av insatser av det tidigare
slaget är så stort inom gymnasieskolan.
Som ett led i arbetet med skolans handlingsplan, har EHT haft utbildningsdagar då bl. a.
diskussioner förts gällande samverkan och samsyn mellan EHT:s olika kompetenser i
elevhälsoarbetet. Arbetet med att införliva det hälsofrämjande perspektivet i det vardagliga
4

arbetet har påbörjats, men kommer att fortgå även under nästa verksamhetsår, bl.a. genom
lärgruppsarbete och fortsatta diskussioner inom teamet men också med berörda rektorer.
På skolan finns ett beslut om att det på respektive program skall finnas lärare som i sin tjänst
har ”viss tid” för arbete med elever i behov av särskilt stöd. Dessa ”lärartimmar” för
stödverksamhet har används olika på respektive program och på Bygg- och
Hantverksprogrammet har de används till en verksamhet som går under namnet ”Pluggen”.
”Pluggen” är en öppen verksamhet mellan kl. 08.00 och 08.30 varje morgon. Dit kan elever
komma om de vill ha hjälp med något kärnämne, hjälp utifrån teorin i karaktärsämnen,
behöver mer tid i något ämne eller för att få studietips. Verksamheten vänder sig till alla
elever i alla årkurserna. ”Pluggen” startades detta läsår och kommer att utvärderas för att
utvecklas vidare.
Skolans arbete med att förebygga och upptäcka missbruk av droger har intensifierats de
senaste åren och samarbetet med Ungdomsenheten (ungdoms- och familjeteamet) har gett
mycket goda resultat. Föräldrar känner numera till Tullängsskolans drogpolicy, rutinerna är
förankrade och vi kan ge snabb hjälp till de elever (och ge stöd till deras föräldrar) som
upptäcks missbruka droger.
Många års kritik, inte minst från EHT´s sida, kring bristande system för frånvaroregistrering,
resulterade i att skolan fr.o.m. detta läsår fullt ut satsat på att registrera all frånvaro i ADELAsystemet.
Detta har öppnat nya möjligheter till överblick både för lärare, EHT-personal,
eleverna och deras föräldrar. Vi har också kunnat lämna mer tillförlitliga rapporter till CSN.
Detta innebär också att vi bättre kan fullgöra våra åtaganden gentemot CSN och rapportera
frånvaro i större utsträckning än tidigare.
Vi har också upptäckt en del brister i ADELA-systemet som åtgärdas efterhand. Detta för att
systemet bättre ska anpassas till våra behov.
3. Hållbar utveckling
”Varför har vi gjort det vi gjort?”
Tullängsskolan har en unik möjlighet med sina olika inriktningar av yrkesutbildning att vara
ett kunskaps- och lärocenter där eleverna på ett mycket konkret sätt konfronteras med och har
en chans att få en djup insikt i miljö- och kretsloppstänkande. För att detta ska fungera i
verkligheten krävs en gemensam fördjupad förståelse i frågan Hur utformar vi skolans
verksamhet så att den genomsyras av tänkandet om en Hållbar Utveckling? Den miljögrupp
som funnits på skolan sedan tidigare har nu tillämpat ett mer lärande förhållningssätt till sitt
uppdrag och fokuserat på följande tre områden:
• Hur säkerställer vi att Tullängsskolan uppfyller kraven om en lagstadgad miljöhantering
och effektiv energianvändning i alla sina verksamheter? Hur implementerar vi bra rutiner
bland elever och personal för att på ett smidigt sätt låta miljöhanteringen bli en naturlig
del av skoldagen?
• Hur implementerar vi begreppet hållbar utveckling i all undervisning och verksamhet på
skolan via studiedagar och andra kontaktytor?
• Hur driver vi, i linje med den nya verksamhetsplanen, Tullängsskolan mot Myndigheten
för Skolutvecklings utmärkelse ”Skola för hållbar utveckling”?
5

För att få möjlighet att implementera lärgruppens frågeställningar i skolans vardag tillsattes en
miljösamordnartjänst på 20% av ett heltidsjobb. Miljösamordnaren har sedan varit en kanal
för lärgruppens konkreta implementeringar.
Resultat efter 6 månaders utvecklingsarbete
De resultat som erhållits i samband med de aktiviteter som vidtagits har i första hand visat sig
som ett ökat samarbete på skolan och en positiv känsla av att förutsättningarna för att bedriva
vår verksamhet mot en hållbar utveckling nu finns.
En tydligare struktur på olika ansvarsområden har också synliggjorts samt en ökad förståelse
för komplexiteten bakom t.ex. vaktmästares och städerskornas arbetsområden.
Skolan har också fått ett fantastiskt bra samarbete med branschen inom hållbar utveckling och
även med kommunen, som starkt supportar skolans arbete på alla plan.
Lärgruppen har kommit fram till att de konkreta åtgärderna i första hand varit nödvändiga för
att sedan lättare kunna fokusera på de abstrakta frågorna som handlar om att föra hållbar
utveckling till något naturligt i både personals och elevers vardag.
En annan viktig slutsats lärgruppen har gjort är att lärgruppen måste bestå av olika kategorier
av personal och lärare och inte de som enbart har miljöhänsynen som intresse, för att vi ska få
en bra diskussion runt begreppet hållbar utveckling.
Lärdomar om arbete med hållbar utveckling
Lärdomar som hittills gjorts i samband med de olika aktiviteter som kanaliserats via
lärgruppen är
• att det finns en bra inställning hos de flesta vad det gäller hållbar utveckling som kommer
fram extra starkt när tydligheten, strukturen och stödet för frågan finns.
• att denna fråga inte ska bedrivas utifrån ett konfliktperspektiv där det finns ett vi- och
dom-perspektiv - vi som vill ta hänsyn och de som smutsar ned – utan frågan ska
behandlas som en dynamisk kontaktyta där allas intressen, behov och tankar sätts i fokus
för att sedan utmynna i en hållbar lösning.
Hållbar utveckling är ett levande begrepp som ständigt kan omprövas och förbättras. Det
verkar dessutom finnas en stor potential för detta och en oerhört kreativ anda på
Tullängsskolan. Nästa steg bli att få med eleverna i frågan via informationstillfällen och
diskussioner.
4. Estetiskt och kulturövergripande utvecklingsarbete
Estetiskt arbete och kulturövergripande frågor är sektorsövergripande utvecklings- och
lärområden för Tullängsskolan. Skolan har en kulturgrupp, nya da Vincigruppen, där
intresserade träffas var fjärde vecka och där frågor hur vi integrerar kulturellt arbete och får
estetiska ämnen att genomsyra elevernas vardag är ett ständigt pågående arbete. Visionen är
att elever och personal på skolan dagligen arbetar med estetiskt arbete och kultur som berör
alla sinnen och där kreativitet, fantasi, initiativförmåga och glädje berikar lärandet.
6

Arbetslag och lärgrupp i Kulturens Hus
Arbetslaget upplever att allt fler elever upptäcker Kulturens Hus som en resurs i lärandet,
vilket vi ser som ett kvitto på arbetet med att få eleverna medvetna om möjligheterna att lära
genom att utveckla sitt estetiska skapande. Detta har ju varit målet med vårt arbete i laget.
Försöket att minimera ”rundgången” genom att behålla samma grupp under kursens gång har
givit en bättre undervisningsmiljö.
Den stora tillströmningen av elever har kommit att sätta hård press på både lokalutrymmen
och personal. Biblioteket upplever situationen som mer stökig än tidigare. Undervisningen har
delvis organiserats om för att möta det större antalet elever, vilket slagit väl ut (se nedan).
Platsbristen har dock varit ett stort dilemma och vi har tagit såväl korridorer som städskrubbar
i anspråk.
Arbetslagets lärdomar/slutsatser
Organisation av undervisningen/valfrihet mellan musik och bild. Sedan eleverna fick välja
mellan ämnena så upplever vi en mycket större utveckling och kontinuitet i lärandet, och
närvaron är fantastisk bra, man lär känna eleverna och man har en större koll, eleverna känner
sig tryggare i och med att de lär sig. Detta ser vi som en konsekvens av att eleverna, istället
för att byta lärare, i större utsträckning fått stanna vid en lärare kursens hela längd.
Muntliga enkäter med musikeleverna dec-05. Eleverna trivs mycket bra med upplägget,
tycker det är roliga lektioner, en annorlunda lektion i veckan med stimulans för deras intresse.
Tycker om att få spela mycket, bra med musikarbetet där man lär sig mer om sin favoritgrupp
eller artist. Det märks på den höga närvaron att de trivs.
7

Lärgrupp: Hur lär sig eleverna utnyttja en estetisk dimension i sitt lärande?
Det traditionella sättet att tänka lärande är till stor del fortfarande att läsa text, öva och
repetera för att senare kunna återge. Lärgruppen studerar hur estetiska uttrycksformer kan
vara en annan väg i lärandets tjänst och framför allt hur man gör eleverna medvetna om
alternativa sätt att tillägna sig lärdom. Bild och filmanalys exv. bäddar alltid för diskussioner
om samhällsfenomen av vitt skilda slag. Viktigt att vi låter eleverna uttrycka sina känslor i
samband med diskussionen.
Koppling mellan musik och sociala
samhällsföreteelser är en annan
utgångspunkt. I och med att eleverna får
se film om bl. a. livet bakom artisten,
scenen, skapandet och se verkligheten,
kopplas deras teoretiska arbete till sociala
företeelser och insikt och analys av den
mediala världen. Man skulle kunna
jobba mer ämnesintegrerat med detta.
Arbetet med informationsguiderna för
internet kring olika områden har haft
varierande framgång bland eleverna. Vi
jobbar vidare med dessa för att hitta en mer passande form som är lättare att ta till sig, allt för
att minimera ”sökslump och textflytt” i elevernas arbeten.
C. Sektorernas utvecklingsområden
Gymnasiesärskolan
Lärgrupp: Hur utbildar vi för en meningsfull fritid i vuxenlivet?
Det som inspirerade oss att ta oss an den här uppgiften var en kandidatuppsats med rubriken
”Tema fritid i särskolan”. Uppsatsen handlar om bristen på fritidsutbildning i särskolan trots
att detta ligger som en av tre huvudrubriker för vårt uppdrag; Gymnasiesärskolan skall utifrån
varje elevs förutsättningar fördjupa och utveckla elevens kunskaper som en förberedelse för
ett meningsfullt vuxenliv i arbete, boende och fritid. ( 1 kap. 5§ skollagen) Många föräldrar vi
mött genom åren har påtalat att fritiden är ett stort problem. Uppsatsen bekräftar den
beskrivningen och lyfter också fram vikten av att fritiden får bli ett redskap för utsatta grupper
att öka möjligheten till sociala relationer och ge möjlighet att leva ett självständigt liv.
I arbetet definieras också begreppet hälsa på ett sätt som vi känner oss bekanta med: "Med
hälsa och livskvalitet avses inte enbart om en person är sjuk eller frisk utan kvalitetsbegreppet
innefattar ett psykiskt, fysiskt och socialt välbefinnande.”
En frågeställning som vi snabbt hamnade i var hur man skulle tänka runt vår elevgrupp och
inkludering. Någon i gruppen menade att våra elever ska väl kunna få ta del i det fritidsutbud
som erbjuds alla andra i samhället. Mot det ställdes funderingar om möjligheten att kunna få
en tillhörighet i dessa grupper. Hur bygger man kamratrelationer när man har en utvecklingsstörning?
8

Genom studier av bl.a. Irene Nordströms doktorsavhandling: Samspel på jämlika och
ojämlika villkor. Om lindrigt utvecklingsstörda skolbarns samspel och relationer med
kamrater, har vi fördjupat vår förståelse för hur samspel och relationer fungerar för
gymnasiesärskolans elevgrupp.
Lärdomar/slutsatser/analys
• Samspel och relationer mellan ungdomar med utvecklingsstörning och ungdomar utan
utvecklingsstörning präglas av vertikalitet och utmärks av brist på jämlikhet och
ömsesidighet och ojämlikheter blir tydligare undan för undan, inte minst i lagsporter och
aktiviteter med starka kommunikativa inslag.
• Relationer/samspel jämnåriga utvecklingsstörda ungdomar emellan har ett egenvärde, man
kan kalla det ett existentiellt värde. Relationerna ger ett unikt bidrag till utvecklingen och
karaktäriseras av likhet i funktionella förutsättningar och jämlikhet i makt och inflytande.
• Att tillhöra och vara accepterad i en grupp av jämnåriga, jämlika kamrater, som tänker och
agerar ungefär som man själv och har ungefär liknande intressen, det är en central
dimension av ungdomars psykiska hälsa och livskvalitet.
Med de här insikterna/lärdomarna som utgångspunkt har vi försökt att i ännu större
utsträckning än tidigare skapa förutsättningar för eleverna att bygga och vidmakthålla
kamratkontakter. Vi håller på och utformar ett elevuppehållsrum där eleverna kan ges öjlighet
att träffas och bygga såväl kamratkontakter, vänskapsrelationer som ”mer än
vänskapsrelationer”.
Idrottsundervisningen har förändrats så att det är mindre av prova-på aktiviteter och mer av
innehåll som kan överleva efter skolan. Mer av att inte bara, bada i badhus, utan också arbeta
med hur man tar sig till badhuset, hur man gör med betalning osv.
Vi har inlett samarbete med ”KRAFTEN”, ett aktivitetshus vars mål är att erbjuda
funktionshindrade personer ett mångsidigt och kvalitativt bra utbud av fritidsaktiviteter.
Att vi i vårt arbete fick behovet av stöd, vid etablerande och upprätthållande av
kamratkontakter, så synliggjort kommer att motivera oss att i ännu större utsträckning än
tidigare arbeta med dessa frågor. Särskolans höga personaltäthet gör att eleverna omges av
vuxna på ett sätt som ibland också hindrar elev-elev-möten. Att lära sig se det exklusiva och
värdefulla i mötet mellan elever är viktigt och för vissa elever kan mognaden och förmågan
9

att utveckla kamratkontakter infinna sig först under gymnasiesärskoleåren. Det är vår uppgift
att på alla sätt söka stödja den utvecklingen.
Riksgymnasiesärskolan för döva/hörselskadade
Lärgrupp: Elevaktivt arbetssätt
I överenskommelsen mellan Riksgymnasiesärskolan för döva /hörselskadade och politikerna i
gymnasienämnden är ett av de prioriterade utvecklingsområdena elevaktiva arbetssätt. För att
fördjupa vår förståelse av vad elevaktivt arbetssätt kan innebära för oss och våra elever har vi
bildat en lärgrupp.
Elever som är döva eller hörselskadade och har en utvecklingsstörning och ibland ytterligare
något funktionshinder är ofta fogliga och vana att gör de uppgifter som de blir tillsagda att
utföra. Som pedagog anpassar man och tillrättalägger uppgiften så att eleven ska kunna klara
av den med minsta möjliga stöd och hjälp. Vi har tillsammans i lärgruppen reflekterat och
funderat och kommit fram till följande frågeställningar:
• Hur kan vi bidra att eleven blir mer delaktig i sitt eget lärande?
• Hur kan elevens intressen tas tillvara så att det stimulerar och bidrar till lärande och
utveckling?
Hittills gjorda lärdomar
Lärgruppens arbete fortsätter under våren 2006. De lärdomar vi nu vill lyfta fram - baserat på
våra erfarenheter av pågående utvecklingsarbete - är att
• Betydelsen av att ta till vara alla situationer i vardagen som kan bidra till ett lärande för
eleven
• Vi utgår i undervisningen från frågor och intressen som eleven har
• Vi behöver reflektera mer tillsammans och byta erfarenheter för att kunna lära av varandra
• Vi har fått ökad förståelse för att det pedagogiska arbetet är olika beroende av att eleverna
är så olika och har så olika behov.
En mer ingående analys av de lärdomar vi gjort och på vilket sätt de kan leda till förhöjd
kvalitet på undervisningen liksom elevernas lärande och utveckling kommer att göras under
våren 2006.
10

Utvecklingsarbete inom boendeverksamheten – ett av många!
Arbetslaget Svanen
Vi fick i höstas en elevgrupp med både lite starkare och svagare elever, vilket ledde till att det
uppstod lite anpassningsproblem inom elevgruppen. Elever från specialskolorna hade svårt att
förstå de svagare elevernas handikapp. Det yttrade sig i att de var osäkra hur de skulle bete
sig. De skämdes även över deras handikapp och var rädda att bli jämförda med de andra
eleverna. Personalen förstod att det handlade om okunskap om handikapp och vad det kan
innebära för en elev.
Problem/lärområde: Att ge eleverna kunskap om varandras handikapp och ha
förståelse för det.
Metod/analys
- Samtal och dialog
- Förklarat för eleverna att vara handikappad kan t ex vara att ha en hjärnskada, sitta i
rullstol, vara utvecklingsstörd och vad detta kan innebära.
- Att alla människor är olika men att alla är lika värda.
- Att visa respekt för varandra.
Efter det att eleverna förstått vad handikapp kan innebära, har vi sett en stor attitydskillnad på
elevhemmet. Speciellt en elev tar nu ansvar och hjälper andra om de behöver hjälp.
Alla elever känner sig lugna och trygga och trivs i varandras sällskap.
Lärdomar/slutsatser
• Personalen ska vara goda föredömen för eleverna.
• Ge eleverna mycket beröm när de är duktiga och inte bara ge uppmärksamhet när de gjort
något negativt.
• Att skolan och elevhemmet informerar varandra om något hänt , så att man kan ta upp det
både på skola och elevhem.
• Att personalen är rättvis och jobbar åt samma mål efter elevernas behov.
• Att blir sedda, både elever och personal.
• Förklara vad handikapp innebär för ”duktigare” elever så att de får en annan förståelse och
kan hjälpa till och känna sig ansvarsfulla.
• Att inte ha för bråttom när det uppstår problem utan ta det lugnt.
Riksgymnasiet för döva och hörselskadade
Hur når vi upp till Skolverkets krav på utvecklingsinsatser för RGD-RGH?
Under årets utbildningsinspektion av Tullängsskolan identifierade Skolverket följande behov
av förbättringsinsatser inom områden som gäller den pedagogiska verksamheten:
I första hand ansåg de att undervisningen inom riksrekryterande utbildning för döva och
hörselskadade bör utvecklas så att fler elever lämnar gymnasieskolan med slutbetyg.
11

Man hävdade också att utbildningsnivån hos lärarpersonal bör förbättras så att fler lärare kan
undervisa i och på teckenspråk.
När det gäller att utveckla utbildningen så att fler elever lämnar skolan med slutbetyg så finns
det flera exempel på utvecklingsarbeten inom sektor RGD/RGH som är inriktade mot detta.
Vi bedriver en utveckling mot ämnesintegrerad undervisning i flera arbetslag. Vi har haft ett
större sektorsövergripande utvecklingsarbete när det gäller mentorsrollen i syfte att förstärka
elevernas rättssäkerhet när det gäller utbildningens innehåll. Vårt arbete att i större
utsträckning integrera RGD-RGH:s verksamhet med övrig verksamhet på skolan kommer
sannolikt också att innebära en utveckling av undervisningen.
När det gäller att förbättra utbildningsnivån i teckenspråk hos lärarna så har just detta
framhållits som en mycket viktig indikator för kvalitet när vi själva har analyserat de lärdomar
vi har gjort i vår verksamhet. Inför nästa verksamhetsår planeras en förstärkning av
fortbildningsinsatser på detta område.
Hur uppnår vi Gymnasienämndens prioriterade mål?
När det gäller utvecklingen av ämnesövergripande arbetssätt, elevernas inflytande över det
egna lärandet, utvecklingssamtal med eleverna, frånvarorapporteringen, attityder och
värderingar så sker utvecklingsarbeten kring detta på många olika sätt i sektorn. Som tidigare
beskrivits bedrivs det utveckling av ämnesövergripande arbetssätt på sektorn, inte överallt,
men i ett flertal arbetslag. Detta är också naturligt kopplat till elevernas möjlighet till
inflytande. I vår utveckling av mentorsrollen är förbättrade förutsättningar för
utvecklingssamtalet ett viktigt inslag. Även detta arbete beskrivs i redovisningen. I syfte att
förbättra frånvarorapporteringen, har vi under hösten övergått till att använda ADELA.
Samtliga i personalen fick utbildning i detta under augusti. För att aktualisera arbetet med
attityder och värderingar genomförde skolan en demokratidag för alla skolans elever under
hösten.
När det gäller arbetsplatsförlagd utbildning och arbetet med arbetsmiljö och hälsa, så gör vi
bedömningen att det behöver utvecklas i större utsträckning på sektorn. Det är viktiga
områden som förtjänar vårt fokus under det kommande arbetsåret.
12

Mentorsrollen – ett prioriterat utvecklings- och lärområde inom
RGD/RGH
Varför har vi gjort det vi gjort?
Vi har inom sektorn uppmärksammat brister när det gäller hur lärare uppfattar mentorsrollen.
Detta kan få stora konsekvenser för elevernas studieplanering och för uppföljningen av deras
studieresultat. Det är extra viktigt att detta fungerar väl på RGD-RGH då de flesta av våra
elever bor långt ifrån sina vårdnadshavare. Detta innebär att det är svårare att ha dagliga
kontakter mellan hemmet och eleven. Problematiken kring hur vi hanterar
frånvarorapporteringen, som också är en viktig del av mentorsrollen, har också
uppmärksammats av Riksförbundet Döva och Hörselskadade Barn. De anordnade en
studiedag om detta i början av höstterminen för all personal inom RGD-RGH i såväl skola
som boende.
Kvalitetsindikatorer för mentorsroll
Under våren 2005 kartlades de lärdomar som lärarna gjort när det gäller mentorsrollen. I
arbetet med att skapa kategorier och att försöka se mönster i lärdomarna framträdde följande
bild av vad lärarna ansåg vara viktiga indikatorer för en god kvalitet i mentorsrollen:
• Att handleda eleven
• Att ha regelbundna samtal med eleven
• Att informera andra om elevens situation
• Att vara informerad om elevens situation
• Att dokumentera elevens studiegång
• Att ha det övergripande ansvaret för elevens studiesituation
• Att inspirera och motivera eleven
Under en höstvecka genomförde all personal på sektorn, även elevvård och skolassistenter, en
viktningsmodell utifrån ovanstående kvalitetsindikatorer. Personalen arbetade med detta
under en halv dag i grupper om ca 10 personer.
13

Vilka lärdomar eller slutsatser har vi gjort i samband med detta?
Våra slutsatser utifrån gjorda resultat är att vi behöver fortsätta utvecklingsarbetet och sätta
fokus på följande utvecklingsområden när det gäller mentorsrollen.
1. Vi måste klargöra frågan kring vilket ansvar man har som mentor.
2. Det måste vara klart vem som ska informera, och vem som ska vara informerad om en
elevs studiesituation.
3. Vi måste utveckla rutinerna kring dokumentationen.
Dessa utvecklingsområden är resultatet av att vi fördjupat vår förståelse för varandras
reflektioner kring de indikatorer för kvalitet som använts. De lärdomar vi gjort i samband med
detta finns på flera plan, dels så finns de på organisationsnivån när vi identifierar dessa
områden som vi betraktar som övergripande och dels så finns lärprocessen på ett subjektivt
plan där varje enskild lärare reflekterar och fördjupar sin egen förståelse för de problem som
är förknippande med mentorsrollen.
Rektors analys - ”Hur har vi höjt kvalitén på undervisningen och elevernas lärande
och utveckling utifrån arbetet med att utveckla mentorsrollen?”
Från ett skolledarperspektiv kan jag se att diskussionen kring mentorsrollen tagit fart. De
utvecklingsområden vi identifierat är också det som diskussionerna oftast kretsat kring.
En central slutsats som jag dock gör när jag sammanfattar detta kvalitetsarbete är att
mentorsrollen inom RGD-RGH i mycket liten utsträckning fokuserar på salutogena faktorer.
Jag menar att det finns en tendens att man i första hand riktar in sig på problem, frågan om
mentorsrollens betydelse för elevernas lärande och utveckling riskerar att stå tillbaka för detta.
Vi måste i större utsträckning lägga tonvikten på hälsobringande faktorer, där intresset är mer
fokuserat på så kallade "friskfaktorer" än på "riskfaktorer". Det ska dock inte uppfattas som
att det finns en motsättning mellan de båda synsätten. En stor uppgift inför det kommande
verksamhetsåret blir således att utveckla de områden som tidigare beskrivits och samtidigt
förstärka det salutogena perspektivet på mentorsrollen inom RGD-RGH.
14

Transport och Service
Hur kan motivationen för vardagsarbetet öka – inte bara hos elever utan
också hos lärare?
Inom sektorn finns många elever som har låg motivation för sina studier. För lärare är detta en
utmaning men också en i längden tung uppgift att hantera och som dessvärre ibland även
påverkar lärarens egen motivation. Hur kan man då stärka elevernas motivation så att det får
positiva återverkningar på lärares motivation?
Två lärgrupper har under våren arbetat utifrån detta utvecklingsområde.
Lärgrupp 1
Gruppen har identifierat en spegeleffekt som bör vändas från negativ till positiv, d.v.s. att en
motiverad lärare ger motiverade elever och vice versa. Gruppen inriktade sig på elevernas
motivation och tron på att den i sin tur ger motiverade lärare.
En anledning till att eleverna tappar lusten att lära kan vara att de inte har förmågan att
överblicka vad som ska göras i de olika ämnena och kurserna. Gruppen har därför tagit fram
en modell som ska ge eleven en tydligare bild av sin egen studiegång. Man har också
genomfört en enkätundersökning med eleverna för att se hur de ser på motivation.
Lärdomar och slutsatser
• Alla i gruppen har insett att samtliga medlemmar har brottats med motivationsproblem av
olika slag. Det kan vara för egen del eller hos elever.
• Viktig erfarenhet att ta del av andras problem och känna att man inte är ensam om sina
funderingar.
• Elevundersökningen innebär att man har fått in många intressanta synpunkter från
eleverna gällande motivation. Klasstorleken och schemat är två faktorer som påverkar
menar många elever.
Lärgrupp 2
Gruppen har koncentrerat sig på bristande motivation hos lärare. Många har upplevt att
arbetet känts tungt, upplevt bristande förståelse och att det saknas resurser för att kunna
bedriva en bra verksamhet. Flera av deltagarna i lärgruppen kände att orken börjat ta slut.
Lärgruppsarbetet gick därför ut på att samtala om detta för att försöka orka och våga finna nya
visioner och finna en inre trygghet, inte enbart i sin yrkeskompetens utan också i
arbetsgemenskapen med kollegorna.
Lärdomar och slutsatser
Gruppen upplevde att de gick igenom olika stadier i detta arbete. Till en början bearbetade var
och en sina frustrationer över förändringar och upplevda orättvisor som påverkade de egna
arbetsförhållandena, arbetsuppgifter och arbetstider.
• Det upplevdes som ett lyft att få vädra dessa inför en accepterande och lyhörd gemenskap
som tillät, förstod och gav kraft och förnyad energi.
15

• Gruppen kom också fram till att de själva kanske la ner för mycket energi på saker och
ting som inte går att påverka istället för att göra det bästa av situationen.
Efter hand som gruppens arbete fortskred försvann mycket av frustrationen och deltagarna
kände sig mer motiverade än tidigare, något som eleverna tjänar på i slutändan.
Lärgrupp 3: På vilket sätt har nya pedagogiska arbetssätt betydelse vad gäller
elevers förmåga att ta ansvar, känna motivation och lust till lärande?
Elevernas lärmiljö ger inte rätt förutsättningar för ett lustfyllt lärande. Motivationen upplevs
som låg och frånvaron är periodvis hög hos vissa elever. Det finns inte heller någon tydlig
helhetssyn på lärprocessen och eleverna har inte möjlighet till något aktivt inflytande över
undervisningen.
Gruppen har arbetat utifrån hypotesen att samarbetet kring eleven bidrar till elevens lärande
och förmåga att ta ansvar för sina studier. Ett bra samarbete till mellan elev, föräldrar och
skolan måste därför finns.
Gruppen har provat på olika former av dokumentation och självutvärdering, där eleven aktivt
deltar i planering, upplägg och slutförande av kursmoment och moduler.
Lärdomar och slutsatser
• Genom träffarna i lärgruppen har lärarna fått större insyn i varandras arbete och på det
viset ökad förståelse för varandra. Det underlättar för samarbete och integrering.
Rektors sammanfattning och analys
Året inom Transportsektorn har präglats mycket av omställningsarbetet inför den nya
utbildningen och flytten till en ny skola. Det lärgruppsarbete som inleddes under 2004 har
fortsatt och framför allt bidragit till att mötet med en ny skolkultur, d.v.s. Handelsgymnasiets,
16

har underlättats. Medarbetarna har fått verktyg för att använda i vardagslärandet på ett
konstruktivt sätt.
Skapandet av tid är en mycket viktig nyckel för en framgångsrik utveckling. Mötena är
viktiga i sig. Även om utvecklingsarbetet inte alltid verkar gå framåt eller att den ultimata
lösningen inte finns inom synhåll, så framkommer i gruppernas redovisning vikten av att
diskutera gemensamma mål, styrkan i att samarbeta, att man ställs inför liknande problem och
på så sätt kan bilda en gemenskap kring eleverna. Tid för det kollegiala samtalet.
Tiden behöver inte tas från någonting annat, den finns där. Kraften och viljan finns också där
även om det känns tungt ibland. Ledarskapet utmaning är att hjälpa till att organisera, lyfta
fram, driva på…
Teknisk sektor
Informationsturné på grundskolorna angående det nya
Logistik- och Handelsprogrammet som startar hösten 2006.
”Vad kan vi göra för att våra elever ska ta ett större ansvar för sina studier på
Tullängsskolans teknikprogram?”
Höstterminen för elever i åk.1 upplevs som väldigt rörig av både elever och personal. Många
elever har svårt att anpassa sig till det egna ansvar som Tullängsskolans teknikprogram
erbjuder. Under hösten har det varit ett större slitage än normalt i flera hemklassutrymmen.
Elever har inte tagit ett tillräckligt stort ansvar. I flera klasser har det varit hög frånvaro och
det är många elever under längre perioder som valt att inte komma till skolan.
Följande lärgrupper och utvecklingsgrupper har utvecklat arbetssätt som ska göra att vi blir
bättre på att möte elever så att varje elev tar ett större ansvar för sina studier.
Lärgrupp: Matematik på teknikutbildningen 2004-2006
Vad kan vi göra för att våra ettor ska ta
ett större ansvar för sina matematikstudier?
17

Arbetet har under hösten legat i träda. Det har inte funnits någon tid då vi alla kunnat träffas.
Arbetet kommer att återupptas under våren då vi går kursen "Matematisk problemlösning i
skolan", som ges på distans av Högskolan i Dalarna. Förmodligen kommer gruppen också att
utvidgas till fler lärare.
Lärdom
För att en lärgrupp ska fungera måste gemensam tid planeras in i god tid.
Lärgrupp: ”Total lärar- och kursintegration”
Lärgruppen vill fördjupa sin kunskap om metoden ”Total lärar- och kursintegration” som
används på inriktningen Teknikhumanistisk på Teknikprogrammet. Vi befinner oss i fasen
”vi skaffar ett utökat underlag för lärandet”.
Vad gör lärgruppen?
Vi har ett samarbete med Interactive Institute inom ett projekt som heter ”Reflektion och
Gestaltande i Delade Kunskapsrum”. Projektet går ut på att hitta nya vägar till dialog
mellan teoretiker och praktiker i skolvärlden (i detta fall mellan forskare och lärare). Vi är
med eftersom det ger oss en möjlighet att fördjupa vår förståelse om total lärar- och
kursintegration. Knutna till projektet är lärgruppen, doktorander från Interactive Institute
och forskare från Handelshögskola och Stockholms Universitet. Vi har haft flera
workshops under året där vi fått möjlighet att pröva våra tankar och föreställningar.
Vilka lärdomar har vi dragit under året?
• Vi har lärt oss att vårt arbete med helheter och integration intresserar både forskare
och många andra.
• Vi har, bland annat genom utvärderingar, lärt oss att metoden är mycket uppskattad av
elever och lärare men att den kräver en tydlighet och en utvecklad kommunikation
mellan inblandade lärare.
• Vi har även fått insikter om varandras och andras föreställningar om total lärar- och
kursintegration.
Utvecklingsgrupp – Årskurs ett-lärare
Hur ska vi gemensamt agera så att våra årskurs ett elever tar ett större ansvar
för sina studier och för sin skolgång?
Årskurs 1-lärarna på Teknisk sektor har detta
år försökt att ta ett samlat grepp över
förstaårseleverna. Anledningen till detta är
den erfarenhet, de lärdomar, vi har av
tidigare års brist på gemensamt
förhållningssätt. Detta har inneburit att vi i år
har genomfört våra föräldraträffar och
utvecklingssamtal med samma
grundförutsättningar. Målet har varit att
engagera föräldrarna mer, för att vi som
18

lärare skall kunna ägna åt oss de pedagogiska frågorna i större utsträckning. Vi lärare har
träffats för att diskutera hur vi på bästa sätt skall kunna organisera verksamheten så att vi
får nöjda elever, nöjda föräldrar och nöjda lärare. Under HT 05 har vi haft 4 träffar.
Arbetet kommer att fortsätta under VT 06. Förslag finns att vi bjuder in till öppna
föreläsningar om exv. ungdomskultur, datavärlden, droger m.m.
Utvecklingsgrupp – gemensamt förhållningssätt
Hur ska vi hitta ett gemensamt förhållningssätt för lärare och elever på
teknikprogrammet?
En dag om etik och nödvändigheten av gemensamt förhållningssätt
I början av höstterminen hade vi en studiedag, Etikdag, där kollegiet var på föreläsning om
etik samt hade diskussioner om hur vi skulle ett gemensamt förhållningssätt för lärare och
elever på Teknikprogrammet. Det skapades en grupp där en lärarrepresentant från varje
arbetslag deltog. I gruppen togs det fram förslag till en gemensam miniminorm för
Teknikprogrammet. Det skedde en omröstning i kollegiet där majoriteten röstade ja till
förslaget. Förslaget till miniminorm kom ut i klasserna där eleverna fick säga sitt. Alla förslag
från elever har gått vidare till Lokala Styrelsen där de ska fatta beslut om miniminormen.
Vår målsättning är nu att formulera olika dokument som handlar om etik och moral på teknisk
sektor. Exempel härpå är:
Välkomstbrev
Ett välkomstbrev till samtliga åk.1 elever formuleras gemensamt. Brevet ska genomsyras av
den positiva Tullängsanda som vi vill ska råda på skolan. När eleven läser brevet ska han/hon
se vilka möjligheter som finns på skolan, vilken chans han/hon har som nu börjar här.
Överenskommelser mellan lärare
Dessa överenskommelser är unika för varje arbetslag. Aktuella frågeställningar tas upp till
diskussion i arbetslagen, påföljder och kontroll diskuteras och bestäms lokalt d.v.s. i
arbetslaget. Det här sker löpande under året, det är processen d.v.s. samtalen i lagen som är
det viktiga.
Vilka lärdomar har vi gjort?
♦ Det tar tid att arbeta fram ett dokument som alla tycker är bra och alla kan tänka sig att
jobba efter.
♦ Det är svårt att få eleverna att förstå vikten av ett sådant dokument som miniminormen
innebär.
♦ En viktig lärdom är att det är nödvändigt med ett sådant dokument för det förvirrar lärare
och elever när det inte finns tydliga riktlinjer.
Utvecklingsgrupp Entreprenörskap
Hur ska eleven lära sig ett entreprenöriellt förhållningssätt under sin
utbildning på teknikprogrammet?
19

Entreprenörskap är något som lyfts fram genom hela gymnasieutbildningen på
teknikprogrammet. Det sker genom regelbundna aktiviteter som planeras in i de ordinarie
kurserna. Aktiviteterna har planerats tillsammans med Startcentrum vilka också är synnerligen
delaktiga i genomförandet. En väg in, tre vägar ut, är arbetsnamnet på det gemensamma
projekt som startats under hösten och visar hur den röda entreprenörstråden skall genomsyra
utbildningen hela vägen från åk.1 till åk.3.. Att erbjuda en utbildning som syftar till att
antingen studera vidare eller att gå ut i arbetslivet är det som tidigare presenterats för
eleverna, den tredje vägen ut som beskrivs i entreprenörsprojektet innebär möjligheten att
starta ett eget företag.
Sedan fyra år tillbaka erbjuds eleverna i åk.3 att driva UF-företag. 2004 valde 21% av
eleverna att starta UF-företag. 2005 är det 43% av eleverna som valt att starta UF-företag. En
anledning till denna ökning kan vara de framgångar som tidigare UF elever gjort. I våras vann
Tullängsskolan två första priser samt ett andrapris på den nationella UF-mässan i Älvsjö.
Entreprenörsprojektet - en väg in, tre vägar ut
Nedan visas exempel på olika aktiviteter som drivs tillsammans med Startcentrum
Åk1
FFEF, företagare för en dag. Samtliga ettor ska i början av januari prova på att tillsammans
med sina klasskamrater driva företag under två dagar.
Projekt bilen, är ett tema under hösten där eleverna får träna problemlösning, samarbete och
utveckla sin kreativitet,
Åk2
Företagare för en vecka. Eleverna får prova på att driva företag under en vecka.
Tullängsskolans uppfinnartävling Hjärnkraft och Sverigetävlingen Blixtlåset låter eleverna
utveckla sin uppfinnarförmåga samt presentera en idé på ett säljande sätt.
Åk 3
Företagare för ett år
Eleverna får driva företag ett år inom ramen för Ung Företagsamhets koncept. Kursen är
integrerad med Projektarbete.
Lärdomar som vi gjort
De lärdomar vi gjort från att ha beskrivit den röda entreprenörskapstråden är
♦ att vi även måste beskriva de två andra vägarna som leder mot vidarestudier eller mot
arbete i yrkeslivet.
♦ att arbeta med entreprenörskap är inte något nytt fenomen på skolan.
♦ att utveckla elevernas entreprenöriella egenskaper medför att eleverna lär sig ta ansvar och
egna initiativ,
♦ I GY-07 är entreprenörskap ett övergripande perspektiv. Vi ligger rätt i tiden.
20

Bygg och Hantverk
Utvecklings- och lärområde
Hur kan vi utveckla elevers förmåga att ta ansvar för sina studier?
Under året har sektorn arbetat med att förändra studieplanens utformning så att denna ska
vara ett mer levande dokument än tidigare och alla lärare har gått en utbildning i att föra in
frånvaro i ADELA. Dessutom genomförs klasskonferenser två gånger per termin i årskurs ett
och en gång per termin i årskurs två och tre.
Resultatet är att mentorn nu har en ännu bättre helhetsbild över eleven, vilket bland annat
skapar bra förutsättningar för utvecklingssamtalen , där man också pratar om ansvar och
inställning.
Försöket med flextid för eleverna som pågår på en avdelning har gett positiva effekter
gällande ansvar.
Lärdomar som vi gjort
♦ En lärdom som gjorts är vikten av tydlighet och att eleven ska se konsekvenser av sina
handlingar. Mentorsrollen och att varje mentor har en helhetsbild av eleven gällande
frånvaro och studieresultat är i detta sammanhang av stor betydelse. Eleven måste bli
medveten om sin egen situation och vad som förväntas av denne.
♦ En annan lärdom är att ska eleverna ta ansvar så måste skolan också ge dem möjlighet att
göra detta.
Under 2006 forsätter arbetet med att utveckla studieplanen och frånvaroregistreringen . Ett
annat viktigt område att utveckla är utvecklingssamtalen. Finns det fler områden där vi kan
där vi kan ge eleverna möjlighet att ta eget ansvar liknade flextidsmodellen?
Dessutom har en lärgrupp bildats inom området som under 2006 ska utveckla
kvalitetsindikatorer gällande elevers ansvar .
21

Utvecklings- och lärområde
Hur kan ämnesövergripande arbetssätt öka lusten till lärande och minska
frånvaron?
Den något höga frånvaron på kärnämnena har ställt krav på att sektorn behöver förändra
undervisning och genom nya arbetssätt öka elevens lust till lärande. En väg har varit att
arbeta ämnesövergripande. Detta arbete har skett i olika former på olika avdelningar.
Våra viktigaste lärdomar hittills är att
♦ det är viktigt att eleven får ”betalt” när man läser ett kärnämne ihop med yrkesämnet.
Läser man exempelvis svenska inom yrket så ska dessa timmar räknas av från ordinarie
svenskundervisning.
♦ det ska synas för eleverna att man jobbar ämnesintegrerat genom att yrkeslärare och
kärnlärare är samtidigt i klassrummet eller verkstaden.
♦ det är viktigt att klasserna där man arbetar med infärgning inte bli för stora och att man
inte blandar elever från högskolespåret respektive ordinarie inriktning. Speciellt de svaga
eleverna blir då lidande.
Upplägget med ett blocksystem har under året ändrats från tvåveckorsblock till
fyraveckorsblock. Kärnlärarna upplever en markant förbättring gällande resultat och att
eleverna är mindre stressade. På karaktärssidan märks inte någon större skillnad. Det är alltså
viktigt att inte ha för korta kärnämnesperioder. Detta ger också större möjligheter till
ämnesintegrering.
22

Utvecklings- och lärområde
Kompletterande insatser till elever i behov av särskilt stöd
Trots den relativa höga intagningspoängen hos eleverna på sektorn så finns det ett stort behov
av stöd inom framförallt kärnämnena. För att komplettera de insatser som görs av
specialpedagogen så finns nu varje dag på morgonen möjligheter för elever få hjälp av lärare
innan ordinarie lektioner börjar, i en sal som är iordninggjord för att vara extra trivsam.
Erfarenheterna hittills visar följande:
• Viktigt med en trivsam lokal
• Viktigt att personalen alltid är på plats
• Elever med särskilda behov kan lättare följas upp
• Det är viktigt att passet är tillräckligt långt.
• Många elever har svårt att hinna dit på grund av långa bussresor
• En del elever tycker det är för tidigt.
23

D. Skolledarnas lärdomar
Skolledarna på Tullängsskolan har i många avseenden vitt skilda verksamheter att leda. Det
gäller både omfång, inriktning och elever. Det reella verksamhetsuppdraget är därmed olika
trots att uppdraget som rektor är detsamma. Deras lärdomar baseras på erfarenheterna från
den verksamhet de ansvarat för liksom det utvecklingsarbete de drivit under 2005.
Bilden som växer fram när man tar del av skolledarnas lärdomar har ett tydligt fokus på de
processer som är kopplade till elevernas lärande och utveckling. I mindre omfattning lyfter
skolledarna fram lärdomar som utgår från verksamhetens mål och graden av måluppfyllelse.
De mer processinriktade lärdomarna rör vid arbetet med elevernas lärmiljö, hur man utvecklar
förståelsen av uppdraget, förväntningar på inflytande och delaktighet, långsiktighet i
lärgruppsarbetet, mm. En lärdom är att ”förståelsen av uppdraget blir djupare när jag utmanar
mina medarbetare och vi tillsammans reflekterar över vad som är uppdraget och hur man
utifrån det kan bidra till elevers lärande och utveckling”.
Att lärdomarna i mindre omfattning handlar om resultatet av genomförd verksamhet och på
vilket sätt man kan höja kvalitén på undervisningen får ses mot bakgrunden av att det pågår
ett långsiktigt arbete med utveckling av en lärande organisation på Tullängsskolan. Dialog,
förståelse, processer är viktiga grundbultar i den utvecklingen.
En slutsats man kan dra är ändå att det hos skolledarna och i verksamheten behöver utvecklas
en större förståelse för att de processer som initieras och genomförs har en direkt koppling till
verksamhetens mål och det resultat vi presterar.
Skolledarnas lärdomar
Elevers lärmiljö
Elever i behov av särskilt stöd
Gemensamma lärandet om
elevers lärande och utveckling
PROCESS
RESULTAT
Förståelsen av uppdraget
Att utmana medarbetarnas
föreställningar
Inflytande och delaktighet
Mål och måluppfyllelse
Tillvarata och utveckla
kunskaper och egenskaper
24

E. Statistik
Elevstatistik Tullängsskolan 15 oktober 2005
Sektor Antal elever Flickor
Bygg/Hantverk 418 62 (14,8%)
Teknik 530 91 (17,2%)
Transport 206 19 (9,2%)
RGD/H 119 2 (1,7%)
GySär 82 32 (39,0%)
Gysär D/H 31 15 (48,4%)
IVRH 6 1 (16,7%)
IVIK 18 4 (22,2%)
Summa TU ungdomsutbildning
1410 226 (16,0%)
Vuxenutbildning 125 47 (37,6%)
Totalt TU 1535 273 (17,8%)
Lärarstatistik Tullängsskolan 15 oktober 2005
(2004 års siffror inom parentes)
Heltidstjänster
Lärartäthet
Antal lärare/100 elever
Gy-skolan (exkl RGD/H) 119,41 (103,15) 10,1 (9,6)
RGD/H 30,44 (32,7) 25,6 (26,2)
KomVux 8,40 (8,4) 7,4 (7,8)
GySär 25,35 (15,1) 30,9 (21,0)
GySär D/H 13,00 (11,5) 41,9 (60,5)
Analys av elev- och lärarstatistik.
Tullängsskolan har ökat sitt elevantal med nästan 100 elever till läsåret 2005/2006. Vi har på
den reguljära utbildningen (exkl. RGD/H) tagit in 111 elever på Bygg- och Hantverksprogrammet,
23 på El, 14 på VVS, 71 på FP, 6 på Teknikprogrammet, 118 på NOT, 100 på T
och 48 på IV, totalt 491 elever, att jämföra med de totalt 310 elever som tog studenten i juni
2005.
Teknikprogrammet har fått flest nya elever, 228 st, att jämföra med de 114 som tog studenten
i våras. Detta har skett trots den ökade konkurrensen från friskolor med liknande inriktningar.
Satsningen på att ändra upplägget på gymnasieinformationen till att mer rikta in sig på att
förmedla hur det är att gå på Tullängsskolans Teknikprogram, snarare än att hamra in
faktauppgifter, verkar ha gett god effekt. Ett uppfräschat informationsmaterial (film, bilder,
rekvisita etc.) och ett gott samspel mellan SYV:arna och den skolinformatör (f.d.) som
25

anställts för att informera om teknikutbildningarna har verksamt bidragit till att intresset för
Teknikprogrammet ökat, inte minst bland flickorna. I år var 25,3% av dem som togs in på
NOT flickor.
Bygg- och Hantverksprogrammet tog i år in 112 elever (16 elever fler än förra året). El och
VVS har också tagit in fler elever än tidigare, om än marginellt. Fordonsprogrammet håller
också sina ställningar och tog i år in 71 elever. RGD/H har tappat elever jämfört med förra
året, främst beroende på att Naturbrukseleverna nu helt förts över till Kvinnerstaskolan.
Gymnasiesärskolan har ökat kraftigt jämfört med förra året, från 72 till 82 när det gäller
hörande elever och från 19 till 31 när det gäller döva/hörselskadade elever. Detta har fått
konsekvenser på lärarsidan, där lärartätheten på hörandesidan ökat, från 21,0 till 30,9. Att
lärartätheten minskat på GySär D/H beror på att personalökningen främst skett bland
elevassistenter och boendepersonal.
Ökningen i lärartäthet på den reguljära utbildningen, från 9,6 till 10,1, beror på den stora
elevökningen, samt att vi nu erbjuder fler inriktningar på Teknikprogrammet, vilket gör att
studiegrupperna inom några inriktningar blivit mindre.
Antal avgångselever resp. antal utfärdade slutbetyg per
program (ej RGD/H/S)
2005
Program Elever Slutbetyg % Samlat %
bet.dok.
EC 16 16 100% 0 0%
EN 12 10 83% 2 17%
FP 66 64 97% 2 3%
SMBP 102 78 77% 24 23%
SMT 48 47 98% 1 2%
SMNOT 66 58 88% 8 12%
Totalt: 310 283 91% 54 9%
Antal avgångselever respektive antal utfärdade slutbetyg
per program (ej RGD/H/S)
350
300
250
Antal elever
200
150
100
Elever
Slutbetyg
50
0
EC
EN
FP
SMBP
SMT
SMNOT
Totalt:
Program
26

Antal avgångselever resp. antal slutbetyg
RGD/H/S 2005
Elever Slutbetyg % Samlat %
bet.dok.
EC 2 1 50% 1 50%
FP 4 3 75% 1 25%
SMTE 13 10 77% 3 23%
NP 15 12 80% 3 20%
BoH 10 8 80% 2 20%
IPIN 1 1 100% 0 0%
Totalt 45 35 78% 10 22%
Antal avgångselever resp. antal slutbetyg RGD/H/S
50
45
40
35
Antal
30
25
20
Elever
Slutbetyg
15
10
5
0
Kommentar:
EC FP SMTE NP BoH IPIN Totalt
Program inkl. PRIV
Andelen elever som tar studenten med slutbetyg ökar både när det gäller elever på de
nationella/specialutformade programmen och de individuella programmen. Av 310
avgångselever (exkl. RGD/H) 2005 tog 283 st. ut slutbetyg, vilket motsvarar 91%. År 2004
var motsvarande siffra 86,9%. En orsak till att fler nu går ut med slutbetyg kan vara att vi
blivit bättre på att följa upp elevernas frånvaro (genom ADELA-systemet), vilket gör att vi
tidigare kan uppmärksamma elever som ligger i riskzonen för att inte få betyg i några kurser
och vidta åtgärder för att hjälpa dessa elever.
Av RGD/H:s avgångselever gick 35 av 45 ut med slutbetyg, vilket motsvarar 78%. År 2004
var motsvarande siffra 56%. Här är det främst satsningen på mentorsutbildning, som gett
resultat.
27