13_FN150928

Tjänsteutlåtande 

till fastighetsnämnden 

2015-09-28 

diarienummer 4680/15 

Boendeavdelningen 

Mikael Chrona 

telefon 368 10 44 

e-post: mikael.chrona@fastighet.goteborg.se 

Utredning om genomgångsbostäder för nyanlända flyktingar samt framställan om 

utökad investeringsbudget för genomförande av vissa åtgärder enligt utredningen 

Förslag till beslut 

• Fastighetsnämnden godkänner utredningen om genomgångsbostäder för 

nyanlända flyktingar. 

• Fastighetsnämnden framställer till kommunstyrelsen att utse ansvariga 

organisationer för punkterna 2-4 i detta tjänsteutlåtande. 

• Fastighetsnämnden översänder utredningen till kommunstyrelsen och föreslår att 

uppdraget (Dnr 0788/14) om att utreda konsekvenserna av införande av 

genomgångsbostäder förklaras fullgjort. 

• Fastighetsnämnden framställer till kommunstyrelsen att utöka nämndens 

investeringsram för 2016 med 100 Mkr avseende medel för förvärv och 

anpassning av bostäder (punkt 2c). Om behovet av åtgärder kvarstår efter 2016 

och medel finns kvar, framställs att dessa medel överförs till 2017. 

Sammanfattning 

Fastighetsnämnden fick i uppdrag att utreda konsekvenserna av införande av 

genomgångsbostäder (KS Dnr 0788/14). Utredningen föreslår införande av 

genomgångsbostäder för barnfamiljer med uppehållstillstånd i syfte att temporärt 

förbättra boendesituationen och underlätta bostadskarriären. 

I utredningen föreslås bland annat följande aktiviteter för att genomföra idén med 

genomgångsbostäder: 

1) Tillskapa 1 000 temporära bostäder. 

2) Utse en organisation för anskaffning av genomgångsbostäder. 

a) Inventera lämpliga platser för modulhus och utse aktörer för byggnation av 

modulhus. 

b) Inventera lokaler lämpliga för ombyggnad till genomgångsbostäder. 

c) Förvärva bostadsrätter och successivt använda kommunens befintliga 

bostadsrätter till genomgångsbostäder. 

Göteborgs Stad Fastighetskontoret, tjänsteutlåtande dnr 4680/15 1 (5)

d) Utreda möjligheten att avsätta andel av Förvaltning AB Framtidens 

nybyggnation/befintliga bostadsbestånd till genomgångsbostäder. 

3) Utse organisation för förmedling av genomgångsbostäder samt organisation för 

stöd i bostaden. 

4) Utse organisationer för förvaltning av genomgångsbostäder. 

5) Fastställa hur genomgångsbostäder skall finansieras. 

Fastighetskontoret föreslår att åtgärder enligt utredningen om genomgångsbostäder 

genomförs, vilket bland annat kan innebära ombyggnation av lokaler och förvärv av 

bostäder (exempelvis bostadsrätter, storhus och småhus) samt nybyggnation av 

hyresrätter i form av modulhus. 

Ekonomiska konsekvenser 

Det är svårt att beräkna de ekonomiska konsekvenserna i detta skede, när inte objekt för 

förvärv och ombyggnad är identifierade. Detsamma gäller för uppförande och drift av 

modulhus. Erfarenheterna hittills i staden av byggnation av tillfälliga bostäder visar 

dock på en hög produktionskostnad även för modullösningar. Kortare avskrivningstid 

och eventuella ometableringskostnader ger ytterligare sämre ekonomiska förutsättningar 

än byggnation av permanenta bostäder. Kostnaden för investering såväl som hyran 

varierar bland annat med önskad kvalitet i de bostäder som byggs utifrån utformning, 

förväntad livslängd mm samt med platsens förutsättningar för byggnation. 

Kostnadsbilden får följas noga i samband med upphandling av modulbostäder och när 

mark anvisas till extern part för byggnation av moduler med tillfälligt bygglov. Enligt 

strategin för bostadsförsörjning för nyanlända flyktingar har lokalsekretariatet i uppdrag 

att beskriva de följdinvesteringar i utbildningslokaler som krävs vid ett 

iordningställande av tillfälliga modulbostäder. 

Grundperspektivet är att hyresintäkterna skall motsvara kostnaderna för förvaltningen 

av genomgångsbostäderna, precis som i den reguljära bostadsmarknaden. Dock kan det 

inte bortses ifrån att genomgångsbostäderna i praktiken kan bli dyrare än hyresgästernas 

betalningsförmåga. Därför finns det ett fortsatt behov att ta fram en modell för 

finansiering och hyressättning. Även om det blir en mellanskillnad mellan hyresintäkter 

och faktiska kostnader så ska dessa ställas mot alternativkostnaderna för boende på 

jourbostad, hotell, vandrarhem etcetera och framtida sociala kostnader på grund av 

begränsad etablering i samhället. 

I Stockholm, Malmö och Mölndal täcker inte hyrorna kostnaderna för boendena. För 

Stockholm består intäkterna i huvudsak av hyror (64 %), avgifter för utförda tjänster 

(20 %) och anslag från staden (15 %). I Mölndal skall marknadshyror tas ut och de 

kostnader som inte täcks belastas kontot för köpta boenden. 

För att möjliggöra förvärv av cirka 50 bostäder på öppna marknaden begär 

fastighetskontoret en utökad investeringsram om 100 Mkr. Dessa medel beräknas täcka 

förvärv och eventuell erforderlig anpassning av bostäderna. Den dag då det inte längre 


finns något kommunalt behov av bostäderna kan de säljas på den öppna marknaden och 

generera en försäljningsintäkt. 

Fastighetskontoret föreslår att nämnden framställer till kommunstyrelsen att utöka 

nämndens investeringsram för 2016 avseende medel för förvärv och anpassning av 

genomgångsbostäder (bostadsrätter, småhus och eventuellt storhus). Om behovet av 

åtgärder kvarstår efter 2016 och medel finns kvar, framställs att dessa medel överförs 

till 2017. Övriga föreslagna åtgärder enligt utredningen ryms inte inom den föreslagna 

utökade investeringsramen. 

Barnperspektiv 

Den målgrupp som prioriteras är barnen och deras möjlighet till stabila 

levnadsförhållanden. Barn är särskilt utsatta och har ett starkt behov av trygghet och 

förutsägbarhet. De behöver kontinuitet i förskola/skola och kamratkrets och inte tvingas 

till upprepade uppbrott som trångboddhet och osäkra boendeförhållanden leder till. 

Jämställdhetsperspektiv 

Förslaget riktar sig mot barnfamiljer oavsett sammansättning. 

Mångfaldsperspektiv 

Fokus i förslaget är barnfamiljernas villkor. Utredningen arbetar för jämnare spridning 

över staden och därmed bör mångfaldsperspektivet och möjlighet till integration kunna 

stärkas. 

Miljöperspektiv 

Ur ett livscykelperspektiv är befintliga hus och nybyggnation att föredra framför 

tillfälliga lösningar. 

Omvärldsperspektiv 

I ärendet har ett flertal kommuner i Sverige studerats samt även exempel från olika delar 

av Europa. 

Bilaga - Utredning om genomgångsbostäder för nyanlända flyktingar. 


Ärendet 

Kommunstyrelsen beslutade i oktober 2014 (KS Dnr 0788/14) om en strategi för 

bostadsförsörjning för nyanlända i syfte att förbättra bostadsförhållandena för utsatta 

hushåll. Ett uppdrag till fastighetsnämnden i strategin var att utreda konsekvenserna av 

införande av genomgångsbostäder. 

Bakgrund 

I Göteborg är bostadsläget för nyanlända flyktingar mycket ansträngt och det har 

uppmärksammats bland annat i riktlinjerna för bostadsförsörjning och i strategi och plan 

mot hemlöshet. 

Nyanlända flyktingar tvingas ofta ordna sin boendesituation med hjälp av kortsiktiga 

lösningar. Det vanligaste är att de flyktingar som tas emot blir inneboende hos 

närstående och bekanta och att svårigheten att få egen förstahandsbostad kvarstår under 

lång tid. Socialtjänsten nödgas ordna akut boende på jourboende, vandrarhem eller 

hotell i vissa fall och många bor med ogiltiga hyreskontrakt. Alla dessa förhållanden 

sammanfattas som osäkra boendeförhållanden. Det finns också familjer som redan har 

medborgarskap men som kan vara i samma situation och ha samma behov. För att inte 

skapa onödig konkurrens mellan olika behövande så utvidgas målgruppen till att även 

omfatta dessa. I april 2015 identifierades drygt 560 barnfamiljer som levde under osäkra 

boendeförhållanden i Göteborg. Utöver dessa finns det ett mörkertal. 

Prognosen för antalet ensamkommande barn som Migrationsverket beräknas anvisa till 

Göteborg under 2015 har höjts kraftigt, från 500 till 900. Även för 2016 bedöms antalet 

anvisade barn till Göteborg ligga på nivån 900. För 2017 har kommunen ännu inte gjort 

någon prognos. Den stora ökningen av ensamkommande barn innebär ett akut behov av 

att snabbt få fram boendeplatser. Bedömningen är att kommunen, utöver familjehemsplaceringar 

genom anknytning, behöver ordna med cirka 1 200-1 300 boendeplatser 

fram t.o.m. december 2016. För närvarande pågår därför ett intensivt arbete för att på 

olika sätt ordna fram fler anvisningsbara platser i Göteborg, såväl i egen regi som i 

extern regi. En av dellösningarna för att nå behovstäckning av platser är tillskapandet av 

modulbostäder. Framtagandet av modulbostäder för ensamkommande kan med fördel 

samplaneras med framtagandet av genomgångsbostäder för bostadslösa barnfamiljer. 

Andra möjliga lösningar är ombyggnad av befintliga lokaler samt förvärv av bostäder på 

öppna marknaden. 

Utifrån barnperspektivet kan vi urskilja tre grupper med synnerligt stort behov av tryggt 

boende, och som kan ha svårt att ordna boende på egen hand: 

1) ensamkommande barn och ungdom 

2) barnfamiljer 

3) anhöriginvandring till ensamkommande barn 

Utredningen föreslår ett införande av genomgångsbostäder för att temporärt förstärka 

bostadsmarknaden i första hand för att, utifrån barnperspektivet, skapa möjlighet för 

barnfamiljer att etablera sig i samhället. Genomgångsbostäder föreslås i utredningen 


definieras som tillfälligt boende i andra hand i upp till fyra år. Under denna tid erhåller 

hushållet ett kontinuerligt stöd i att söka förstahandsbostad. 

Fastighetskontorets överväganden 

I Göteborg, som i alla storstadsregionerna, råder bostadsbrist. Bostadsbristen påverkar 

vissa grupper i samhället mer än andra. Särskilt barnfamiljer som bor under osäkra 

boendeförhållanden har det svårt. Att bo under osäkra beroendeförhållanden motverkar 

integrering och etablering i samhället och medför ökade kostnader för, framför allt, 

socialtjänsten. Troligen kommer denna grupp öka under överskådlig framtid. 

Fastighetskontoret bedömer att genomgångsbostäder kan vara en verkningsfull insats 

för att temporärt komplettera bostadsmarknaden med bostäder riktade mot en av de mest 

utsatta grupperna. För att täcka behoven av genomgångsbostäder föreslås ombyggnation 

av lokaler, inköp av bostäder på öppna marknaden samt byggnation av hyresrätter i 

form av modulhus. För att ge nytta är det avgörande att genomgångsbostäderna kan 

tillföras bostadsmarknaden snabbare än konventionell nybyggnation och om de bidrar 

till att öka antalet bostäder på marknaden. Inköp av bostäder på öppna marknaden 

föreslås ske under förutsättning av att prisnivån är rimlig. Bedömning av detta kommer 

att göras av fastighetskontoret i varje enskilt fall. 

Vidare bedömer fastighetskontoret att temporära bostäder blir kostsammare än vad 

befintliga eller nybyggda hyreslägenheter är på marknaden idag. Detta ska dock vägas 

mot de faktiska kostnader som socialtjänsten har för köpta boenden till barnfamiljer vars 

huvudsakliga problem är avsaknaden av en bostad. Genomgångsbostädernas 

finansiering bör därför utredas vidare. 

Det är svårt att uppskatta hur arbetet med genomgångsbostäderna kommer att påverka 

kontorets arbetsbelastning. Det kan inte uteslutas att ytterligare resurser kan behövas. 

Den målgrupp som prioriteras är barnen och deras möjlighet till stabila 

levnadsförhållanden. Tiden man bor i genomgångsbostaden är viktig. Den ska vara 

tillräckligt lång så att de boende uppfattar den som en trygg bostad och möjlig att 

planera sitt liv utifrån men inte så lång så att de boende riskerar att permanentas i den. 

Betydelsefullt är också närhet till skola, förskola, en god utemiljö och befintliga 

bostadsområden. 

I utredningen föreslås insatser från flera olika förvaltningar och bolag och därför lämnas 

den över till kommunstyrelsen för ställningstagande. 

Magnus Sigfusson 

Fastighetsdirektör 

Christina Eide 

Avdelningschef 


Fastighetskontoret 

GENOMGÅNGSBOSTÄDER FÖR 

NYANLÄNDA FLYKTINGAR 

Augusti 2015 

www.goteborg.se

Utredning om genomgångsbostäder 

för nyanlända flyktingar 

Augusti 2015 

DNR 4680/15 

Göteborgs Stad Fastighetskontoret 

Jonas Johansson 

2

INNEHÅLLSFÖRTECKNING 

Innehållsförteckning ______________________________________________________ 3 

1. Sammanfattning ______________________________________________________ 5 

2. Bakgrund ____________________________________________________________ 5 

3. Genomgångsbostadens syfte ___________________________________________ 7 

4. Erfarenheter: Göteborg, Göteborgsregionen, Stockholm och Malmö ___________ 9 

Göteborg _______________________________________________________________ 9 

Göteborgsregionen ______________________________________________________ 10 

Stockholm _____________________________________________________________ 10 

Malmö ________________________________________________________________ 10 

5. Målgrupp ___________________________________________________________ 10 

6. Genomgångsbostad, definition _________________________________________ 11 

Förslag till definition _____________________________________________________ 12 

7. System för genomgångsbostäder _______________________________________ 13 

Anskaffning av genomgångsbostäder _______________________________________ 13 

Förvaltning/drift av genomgångsbostäder ____________________________________ 13 

Förmedling av bostäder __________________________________________________ 13 

Stöd i bostad ___________________________________________________________ 14 

Partnerskap med idéburna organisationer (IOP) _______________________________ 14 

Olika boendelösningar ___________________________________________________ 14 

Hyresrätter __________________________________________________________ 15 

Bostadsrätter ________________________________________________________ 16 

Modulhus ___________________________________________________________ 17 

Ombyggnad av lokaler ________________________________________________ 18 

Rutin för hantering ______________________________________________________ 18 

8. Effekter _____________________________________________________________ 19 

Önskade effekter _______________________________________________________ 19 

Förutsättningar för önskade effekter _________________________________________ 19 

Normalisering _______________________________________________________ 19 

Lokalisering _________________________________________________________ 19 

Bostadskarriär _______________________________________________________ 19 

9. Konsekvenser och perspektiv __________________________________________ 20 

Ekonomiska konsekvenser ________________________________________________ 20 

Juridiskt perspektiv ______________________________________________________ 20 

Riskbedömning _________________________________________________________ 21 

3

Barnperspektiv _________________________________________________________ 21 

Jämställdhetsperspektiv __________________________________________________ 21 

Mångfaldsperspektiv _____________________________________________________ 21 

Miljöperspektiv _________________________________________________________ 21 

Omvärldsperspektiv _____________________________________________________ 21 

Avgränsningar i rapporten ________________________________________________ 21 

10. Slutsats och förslag till fortsatt hantering _________________________________ 21 

Slutsats _______________________________________________________________ 21 

Fortsatt hantering _______________________________________________________ 22 

Referenser ______________________________________________________________ 23 

Litteratur, rapporter, presentationer _________________________________________ 23 

Bilaga 1 – Beskrivning genomgångsbostad för familj __________________________ 24 

Målgrupp ___________________________________________________________ 24 

Genomgångsbostaden ________________________________________________ 24 

Övergripande mål ____________________________________________________ 24 

Genomförandeplan och uppföljning _____________________________________ 24 

Ansökan genom Boplats Göteborg ______________________________________ 24 

Bilaga 2 – BoInvent1 _____________________________________________________ 26 

Bilaga 3 – Övergripande ansvar och roller i kommunen ________________________ 28 

4

1. SAMMANFATTNING 

Göteborg har stor inflyttning och bostadsbrist. En stor grupp som lider av bostadsbrist är 

flyktingar. De söker lösa sitt boende själva som inneboende, genom andrahandsuthyrning 

eller så tvingas socialtjänsten ge dem boende på hotell och vandrarhem. Detta medför att 

många flyktingar bor under osäkra boendeförhållanden. Barnperspektivet ger att barnfamiljer 

är den prioriterade gruppen. I gruppen barnfamiljer i osäkra boendeförhållanden finns även 

icke-flyktingar. 

I Strategi – bostadsförsörjning för nyanlända flyktingar, uppdras åt fastighetskontoret att 

utreda framtagande av genomgångsbostäder för nyanlända flyktingar. Utredningen har till 

uppgift att utreda om genomgångsbostäder kan vara en dellösning för att åstadkomma en 

bättre bostadssituation för nyanlända flyktingar. 

I strategin ingår flera aktiviteter bland annat Förvaltnings AB Framtidens uppdrag att bidra 

med 250 lägenheter per år i två år för målgruppen utsatta bostadslösa barnfamiljer som är 

bosatta och folkbokförda i Göteborg. 

Med genomgångsbostad menas ett tillfälligt boende upp till fyra år utan besittningsskydd med 

stöd i fortsatt bostadssökande. I utredningen ges förslag till fortsatt hantering för att realisera 

införande av genomgångsbostäder. 

Det finns flera sätt att tillskapa genomgångsbostäder. För att täcka behoven av genomgångsbostäder 

bör anskaffning ske av lokaler, bostadsrätter, hyresrätter och modulhus. 

Genomgångsbostäder kan, under en begränsad period, bidra till fler bostäder, minskad 

segregation och bättre framtidsutsikter för utsatta familjer. 

2. BAKGRUND 

I Strategi – bostadsförsörjning för nyanlända flyktingar, uppdras åt fastighetskontoret att 

utreda framtagande av genomgångsbostäder för nyanlända flyktingar. I strategin ingår flera 

aktiviteter bland annat Förvaltnings AB Framtidens uppdrag att bidra med 250 lägenheter per 

år i två år för målgruppen utsatta bostadslösa barnfamiljer som är bosatta och folkbokförda i 

Göteborg. 

Flyktingarnas boendesituation är alltmer uppmärksammad. I Göteborg är bostadsläget för 

flyktingar mycket svårt och har uppmärksammats bland annat i riktlinjerna för 

bostadsförsörjning 1 och i strategi och plan mot hemlöshet 2 . 

Boverket 3 fick i uppdrag av regeringen att kartlägga och analysera boendesituationen för 

asylsökande och har svarat på det i en delrapport. Sammanfattningsvis pekar de på att det är 

1 Göteborgs Stad, Fastighetskontoret Bostadsförsörjning i Göteborg – Nuläge och framtida inriktning, november 

2014 

2 Göteborgs Stad, Göteborgs Stad strategi och plan mot hemlöshet 2015-2018, december 2014 

3 Boverket Nyanländas boendesituation – delrapport, mars 2015:10 

5

ostadsbrist, främst brist på hyresrätter och att kommunerna inte förmår erbjuda asylsökande 

boende i den takt som tillströmning sker. Många blir kvar på anläggningsboenden eller 

hamnar under osäkra boendeförhållanden. Boverket ger en palett av förslag för att komma 

tillrätta med detta. De största åtgärderna är att tillföra tillfälliga bostäder genom ombyggnad 

av lokaler och uppförande av modulhus samt införande av genomgångslägenheter. Det kan 

ske både av staten och kommunerna och finansieras med statliga medel. Detta förutsätter att 

särskilda överenskommelser tecknas mellan stat och kommun. Den nyanlände räknas då som 

kommunmottagen. Boverket menar att införandet av detta kan ske på sex månader. Dock 

finns inte några beslut tagna än med anledning av rapporten. 

Nyanlända flyktingar tvingas ofta ordna sin boendesituation med hjälp av kortsiktiga 

lösningar. Det vanligaste är att de flyktingar som tas emot blir inneboende hos närstående och 

bekanta och att svårigheten att få egen förstahandsbostad kvarstår under lång tid. 

Socialtjänsten nödgas ordna akut boende på jourboende, vandrarhem eller hotell i vissa fall 

och många bor med ogiltiga hyreskontrakt. Alla dessa förhållanden sammanfattas i 

utredningen som osäkra boendeförhållanden. 

Boverket 4 ” … visar på att det är barnen till asylsökande som drabbas värst av den osäkra 

boendesituationen under asyltiden. Det kan dröja flera år innan familjen får en egen bostad 

och ofta krävs det att familjen flyttar runt mycket. I flera kommuner finns en oro för att barn i 

denna situation växer upp under vitt skilda förutsättningar jämfört med andra barn och för vad 

detta i framtiden kan innebära.” Forskning och evidensbaserad praktik visar på att ett tryggt 

boende är en förutsättning för lyckad etablering i samhället. 

Barn är särskilt utsatta pekar både Länsstyrelserna 5 och Göteborg 6 på. De har ett starkt behov 

av trygghet och förutsägbarhet. I bostaden behöver de en egen sovplats, yta för lek och kunna 

studera i avskildhet. De behöver kontinuitet i förskola/skola och kamratkrets och inte tvingas 

till upprepade uppbrott som trångboddhet och osäkra boendeförhållanden leder till. 

I Göteborgs Stads kartläggning av hemlösa och utestängda från bostadsmarknaden (april 

2015) identifierades 415 barnfamiljer 7 som levde under osäkra boendeförhållanden, 

se bilaga 2. Utöver kartläggningen fanns det ytterligare 146 barnfamiljer (cirka 330 barn) i 

osäkra boendeförhållanden 8 aktuella på Etableringsenheten under mätperioden dvs. med 

ogiltiga andrahandskontrakt eller inneboende hos andra. Dessa barnfamiljer omfattades inte 

av Socialstyrelsens definition av hemlöshet. Därtill fanns det ytterligare barnfamiljer som 

också levde under osäkra boendeförhållanden. 

4 Boverket Asylsökandes eget boende, EBO - en kartläggning, december 2008 

5 Länsstyrelserna Hemlöshet – en fråga om bostäder Länsstyrelsen Skåne 2015 

6 Göteborgs Stad Skillnader i livsvillkor och hälsa i Göteborg, Rapport 2014 

7 BoInvent1, Utrikes födda personer som inte har permanent uppehållstillstånd ingår inte i denna kartläggning. 

Barnfamiljer som bor i lägenheter med kommunala kontrakt har inte räknats med. 

8 Statistik Etableringsenheten. 

6

Tabell 1. Antal barnfamiljer i osäkra boendeförhållanden fördelat på födelseland, april 2015. 

Födelseland 

Antal barnfamiljer 

Sverige 58 

Annat nordiskt land 4 

Övriga Europa 46 

Övriga världen 294 

Ej uppgift 13 

Totalt 415 

Tabell 2. Antal barnfamiljer i osäkra boendeförhållanden uppdelat efter antal barn, april 2015. 

Antal barnfamiljer Intervall Antal barn 

380 1 - 4 barn 744 

32 5 - 8 barn 188 

3 fler än 8 barn 31 

Totalt 415 963 

Migrationsverket bedömer att antalet asylsökande till Sverige kommer att vara fortsätt högt, 

mellan 66 000 – 80 000, med ett huvudscenario på 74 000 asylsökande 9 vilket är på samma 

nivå som 1992 då många kom från forna Jugoslavien. Den senaste tidens utveckling, främst i 

Syrien, gör att Migrationsverkets prognos är vansklig att utgå ifrån. Bedömningen är att 

prognosen utgör en nedre gräns för antalet nyanlända i år. Den 1 maj 2015 var 4 727 10 

flyktingar bosatta i Göteborg enligt Migrationsverket 11 (de senaste 24 månaderna). De flesta 

bosätter sig i Angered, Östra Göteborg och Västra Hisingen. Den reella siffran kan vara 

högre. Årsprognosen för nyanlända 12 flyktingar i Göteborg uppgår till 3 000 personer. 

3. GENOMGÅNGSBOSTADENS SYFTE 

I Göteborg, som i alla storstadsregionerna råder bostadsbrist. Bostadsbristen påverkar vissa 

grupper i samhället mer än andra. Urbaniseringen generellt sett medför stor inflyttning till de 

stora städerna med stor efterfrågan på bostäder som följd. Med fler sökande på varje bostad, 

hårdnar konkurrensen och fastighetsägarna kan ställa högre krav på de bostadssökande. På 

individnivå 13 , 14 är problemen med att komma in på bostadsmarknaden främst grundat i att den 

enskilde är ekonomiskt svag, saknar nätverk och har kort registreringstid på Boplats. 

Det gör att problemen med bostadsbristen i första hand bör bli ett ärende för de existerande 

aktörerna i bostadsförsörjningen snarare än ett fall för socialtjänsten. Bristen på bostäder 

9 www.migrationsverket.se/Om-Migrationsverket/Statistik 2015-07-23 

10 Hur många nyanlända som befinner sig i en kommun vid tidpunkten för att statistiken uppdateras. 

Statistiken visar vilket år det första mottagandet skett plus de som vidareflyttat till kommunen minus de som 

vidareflyttat från kommunen. Eftersom statistiken bygger på uppgifter om utbetalad ersättning, så redovisas 

endast nyanlända som tagits emot under de senaste 24 månaderna. 

11 www.migrationsverket.se/Om-Migrationsverket/Statistik 

12 Nyanlända är allmänt en asylsökande som beviljats uppehållstillstånd i Sverige. 

13 Länsstyrelserna Hemlöshet – en fråga om bostäder Länsstyrelsen Skåne 2015 

14 Göteborgs Stad, Fastighetskontoret Bostadsförsörjning i Göteborg – Nuläge och framtida inriktning, 

november 2014 

7

idrar till att allt fler söker socialtjänstens hjälp. Många personer befinner sig i en situation 

där de själva inte kunnat ordna med boende på ett tillfredsställande sätt, samtidigt som 

tillräckliga skäl saknas för biståndsbeslut till boende. I förlängningen riskerar situationen bli 

så pass akut att socialtjänsten måste ingripa, inte sällan utifrån barnets situation. Det handlar 

ofta om hushåll vars huvudsakliga problem är avsaknaden av en bostad. En aspekt som 

Socialstyrelsen vill lyfta fram är att socialtjänsten idag har det yttersta ansvaret för personer 

som saknar bostad. Socialtjänsten kan inte på egen hand lösa bostadsproblemen. Dels är det 

inte socialtjänstens huvudsakliga uppgift att ordna bostad till personer som inte har någon 

sådan, dels har socialtjänsten inte någon större möjlighet att påverka vare sig bostadsmarknad 

eller bostadsbyggande. 

Det är här behovet av en bostad som möjliggör en fast punkt i tillvaron kommer in. 

Bostadsmarknaden behöver flera år på sig att anpassa sig till de aktuella behoven och under 

den tiden behöver bristerna i den kompenseras. Om genomgångsbostäder ger ett tillskott till 

bostadsmarknaden och möjliggör en väg in på den samma så kan de vara en god tillfällig 

lösning. Men tiden som man kan bo i en genomgångsbostad behöver vara tillräckligt lång för 

just utgöra en fast punkt och ge erforderlig trygghet så att framgångsrik etablering i samhället 

kan ske. Viktigt är också att anskaffandet av genomgångsbostäder behöver gå fortare än den 

traditionella bostadsförsörjningsprocessen, annars så skulle marknaden lika gärna kunna 

bygga permanenta lägenheter på en gång. 

Utöver möjligheten att skapa bättre livsförutsättningar så finns det två mervärden med 

genomgångsbostäder – Den första är att socialtjänsten inte tvingas placera barnfamiljer i akut 

hemlöshet i boenden med socialt stöd eller i ej upphandlade boenden, enbart för att lösa ”tak 

över huvudet”. De riskerar där att ta upp plats för personer med behov av socialt stöd och 

förorsakar också socialtjänsten stora kostnader. Den andra är att minska den svarta 

bostadsmarknaden där familjer utnyttjas i sin prekära situation. 

Det finns idag ingen generell definition av genomgångsbostad förutom den att det just är en 

temporär lösning. Ofta använd som ett trappsteg i någon form av boendekarriär. I utredningen 

föreslås att genomgångsbostäder definieras som ett tillfälligt boende upp till fyra år utan 

besittningsskydd med stöd i fortsatt bostadssökande. 

8

Genomgångsbostadens syfte är att minska det glapp som finns till den reguljära 

bostadsmarknaden: 

Glapp 

Barnfamilj 

4 år 

SDF/SR/FK 

Bostadsmarknad 

Löser boende 

själva genom: 

Ogiltiga kontrakt 

Akut placering på 

vandrarhem/hotell 

Upphandlat boende 

med eller utan stöd 

Hyresrätter 

Bostadsrätter 

Andra hand 

Akut på jourboende 

Etcetera 

Inneboende 

Förstahandskontrakt 

Ej upphandlat 

boende 

Kommunalt kontrakt 

Genomgångsbostäder är en del av strategin 

för bostadsförsörjning för nyanlända 

flyktingar 

Figur 1. Beskrivning av genomgångsbostadens syfte. 

Bilden visar vilka val och möjligheter det finns på bostadsmarknaden idag för den 

bostadsbehövande. Kommunen har en särskild arbetsordning för hushåll med sociala eller 

medicinska förtursbehov och dessa kan få så kallade kommunala kontrakt. I flera fall behöver 

kommunen anvisa plats på upphandlade och inte upphandlade boenden eller akut härbärgera 

familjer utan tak över huvudet. Från de osäkra boendeförhållandena är det ett glapp till den 

ordinarie bostadsmarknaden vilket genomgångsbostaden kan överlappa. 

4. ERFARENHETER: GÖTEBORG, 

GÖTEBORGSREGIONEN, STOCKHOLM OCH MALMÖ 

Göteborg 

På nittiotalet var det en stor anströmning av flyktingar till Göteborg. Det sammanföll med att 

det fanns många lediga lägenheter i staden (uppskattningsvis 5000 stycken). Staden inrättade 

som mest 611 genomgångsbostäder genom blockförhyrning av hela fastigheter som då stod 

tomma i väntan på genomgripande renoveringar och genom uppförande av nya bostäder . 

Överklagningar på planändringar och bygglov ledde till långa förseningar. 1994 tog 

regeringen beslut om fri bosättning för flyktingar. I samband med det avvecklades 

genomgångsbostäderna som kommunen hade hyrt på lång tid. Det medförde stora 

avvecklingskostnader. Erfarenheten från den perioden är att det var svårt att få ut de boende 

på den reguljära bostadsmarknaden. Den så kallade Altboexpansionen genomfördes med hjälp 

av modulhus. Överklagningar i plan- och byggprocessen ledde till långa förseningar även här. 

9

Göteborgsregionen 

I Göteborgsregionen upplever samtliga kommuner en kraftig ökning av inflyttande flyktingar. 

De som tar emot flest flyktingar i förhållande till folkmängd är Göteborg och Alingsås, men 

prognosen är att alla kommer att ta emot procentuellt fler framöver. Av GR-kommunerna är 

det endast Mölndal som hittills planerar för genomgångsbostäder genom byggande av 

modulhus. Medlemskommunerna i GR har nyligen ställt sig bakom ett fortsatt regionalt 

samarbete i mottagande av nyanlända. Bostadsfrågan och insatser för att underlätta 

nyanländas inträde på arbetsmarknaden är de områden som är prioriterade i det regionala 

samarbetet. I många av kranskommunerna förmedlas bostäder till flyktingar via socialtjänsten 

genom sociala kontrakt. 

Stockholm 

Stockholm har i flera år haft genomgångsbostäder genom SHIS Bostäder (Stockholms stads 

bostadssociala resurs) som har nästan 2500 lägenheter. Cirka 200 av dessa är genomgångsbostäder 

för familjer. De är en tillfällig bostad för familjer i avvaktan på en permanent lösning 

på boendefrågan. För att få en lägenhet inom genomgångsbostäder för familjer krävs det en 

beställning från socialtjänsten. Målet med boendet är att familjen snarast möjligt ska komma 

ut på den reguljära bostadsmarknaden. Familjen (samtliga familjemedlemmar som fyllt 18 år) 

ska vara anmäld till Bostadsförmedlingen i Stockholm AB och aktivt söka bostad. Den 

maximala boendetiden hos SHIS är 5 år. 

Malmö 

Malmö har olika genomgångsbostäder beroende på målgrupp. För flyktingfamiljer finns 

Mosippan. Mosippan har funnits länge och hade tidigare dåligt rykte som ett mycket 

nedgånget boende med 44 lägenheter. Det revs 2008 och ersattes med ett nytt hus med hälften 

så många lägenheter. Mosippan är ett genomgångsboende för flyktingfamiljer som varit i 

Sverige i högst tre år. Till boendet kommer regelbundna besök från barnavårdscentralen som 

stöd för barn och föräldrar. Många erhåller ett förstahandskontrakt efter sin tid i genomgångsboendet. 

En nyligen öppnad genomgångsbostad, Disponentvillan, tar emot flyktingfamiljer 

om dessa går med på att flytta till annan ort i Skåne efter tiden i genomgångsbostaden. 

Förvaltningen söker aktivt bostad åt familjen och lyckas oftast hitta en förstahandsbostad i en 

annan kommun inom tre månader, som är maximal boendetid. 

5. MÅLGRUPP 

Uppdraget utgår ifrån målgruppen: nyanlända flyktingar. Det är dock en heterogen grupp med 

delvis olika, men lika trängande, bostadsbehov. Gemensamt är en trygg boendesituation som 

grund för etableringen. 

Utifrån barnperspektivet kan vi urskilja tre grupper med stort behov av tryggt boende, och 

som kan ha svårt att ordna boende på egen hand: 

1) ensamkommande barn och ungdom 

2) barnfamiljer 

3) anhöriginvandring till ensamkommande barn 

10

För ensamkommande barn finns det etablerade processer för boendeförsörjning i staden. Efter 

sommaren har prognosen för antalet ensamkommande barn som Migrationsverket beräknas 

anvisa till Göteborg under 2015 höjts kraftigt, från 500 till 900. Även för 2016 bedöms antalet 

anvisade barn till Göteborg ligga på nivån 900. För år 2017 har kommunen ännu inte gjort 

någon prognos. 

Den stora ökningen av ensamkommande barn innebär ett akut behov av att snabbt få fram 

boendeplatser. Bedömningen är att kommunen, utöver familjehemsplaceringar genom 

anknytning, behöver ordna med cirka 1 200- 1 300 boendeplatser fram t.o.m. december 2016. 

För närvarande pågår därför ett intensivt arbete för att på olika sätt ordna fram fler 

anvisningsbara platser i Göteborg, såväl i egen regi som i extern regi. En av dellösningarna 

för att nå behovstäckning av platser är tillskapandet av modulbostäder. Framtagandet av 

modulbostäder för ensamkommande kan med fördel samplaneras med framtagandet av 

genomgångsbostäder för bostadslösa barnfamiljer. För nyanlända barnfamiljer och 

återförening av familjer som grundar sig i ensamkommande barn behövs det en process som 

stödjer dem i att komma in på bostadsmarknaden och skapa tryggt boende. Där kan 

genomgångsbostaden vara ett alternativ. 

Det finns också familjer som redan har medborgarskap som kan vara i samma situation och ha 

samma behov. För att inte skapa onödig konkurrens mellan olika behövande så är det en 

fördel om man inte gör skillnad utan vidgar målgruppen till att även omfatta dessa. 

De som inte omfattas är utrikes födda familjer som inte har uppehållstillstånd samt familjer 

som kommer från övriga Europa och uppehåller sig i Göteborg under längre tid, men saknar 

förankring här. 

6. GENOMGÅNGSBOSTAD, DEFINITION 

De behov som en genomgångsbostad ska svara upp mot skiljer sig egentligen inte ifrån vilken 

bostad som helst 15 . Men eftersom det befintliga bostadsbeståndet inte kan möta behoven idag 

så medför det att genomgångsbostaden ska så långt det är möjligt möta behoven av: 

a. närhet till förskola/skola och annan offentlig service 

b. närhet till kommunikationer 

c. egen sovplats för alla i familjen 

d. att familjen ska kunna förvara och laga mat 

e. hygienutrymmen av god standard 

f. att barn ska känna sig trygga 

g. att barn ska ha tillgång till yta för lek 

h. att barn ska kunna läsa läxor och vila i avskildhet 

Betydelsefullt är också närhet till befintliga bostadsområden. Tiden man bor i 

genomgångsbostaden är viktig. Den ska vara tillräckligt lång så att de boende uppfattar den 

som en trygg bostad och möjlig att planera sitt liv utifrån. Inte så lång så att de boende 

15 Bl. a. IVO:s bedömning av skälig levnadsnivå i granskningar av ärenden där barn befunnit sig i hemlöshet. 

11

iskerar att permanentas i den. Även lagstiftning kan vara begränsande. Det finns ingen 

forskning kring hur lång tid som är lämplig i sammanhanget utan man tvingas till en 

rimlighetsbedömning. 

I Göteborg skiljer tiden man behöver vänta på kontrakt till en förstahandsbostad mellan 

stadsdelarna. För lägenheter med tre rum så är snittiden man måste varit registrerad på 

Boplats för hela staden 4 år 16 . Den tiden kan vara rimlig att sätta i förhållande till tid i 

genomgångsbostad. 

Tabell 3. Genomsnittligt antal dagar vid kontrakt, 3 r.o.k. per stadsdel. 

Stadsdel Dagar Månader 

Angered 1 238 41 

Askim-Frölunda-Högsbo 1 514 50 

Centrum 1 604 53 

Lundby 1 470 49 

Majorna- Linne 2 249 75 

Norra Hisingen 1 470 49 

Västra Göteborg 1 239 41 

Västra Hisingen 1 078 36 

Örgryte-Härlanda 1 646 55 

Östra Göteborg 1 208 40 

Totalt 1 472 49 

Källa: Boplats Göteborg 

Förslag till definition 

1) Bostad som är avsedd för tidsbegränsat boende. 

a. utan besittningsskydd 

b. upp till 4 år 

2) Behovsgrund är: 

a. bostadslösa barnfamiljer 

3) Boendekategori är barnfamiljer bestående av en eller två vårdnadshavare med högst 

åtta barn. För familjer med mer än åtta barn finns det särskilda boendelösningar. 

4) Familjen tar kontinuerligt emot stöd för att finna en permanent bostad. 

Stödet, som del av genomgångsbostadslösningen, ska vara obligatoriskt, intensivt och 

kontinuerligt. Eventuellt kan stödet vara att bostadssökandet sker med hjälp av personal och 

omfatta fler kommuner än hemmakommunen. Förslag till beskrivning av boende för familj i 

genomgångsbostad, se bilaga 1. 

16 För mer information se https://nya.boplats.se/om/statistik 

12

7. SYSTEM FÖR GENOMGÅNGSBOSTÄDER 

Formen för hur genomgångsbostäderna ska anskaffas, förvaltas och förmedlas styr hur 

systemet ser ut och vilka olika lösningar som blir aktuella. Bedömningen är att i möjligaste 

mån använda sig av de förvaltningar och bolag som redan finns inom bostadsförsörjningen. 

Anskaffning 

av bostäder 

Fastighetskontoret 

Förvaltning/ 

drift av 

bostäder 

Förvaltnings AB 

Framtiden 

Förmedling 

av bostäder 

Boplats 

Stöd i bostad 

Social 

resursförvaltning 

Etablering 

Samhällsinformation 

Förvaltnings AB 

Framtiden 

Lokalförvaltningen 

SDF 

Socialt stöd 

Älvstranden 

Utveckling AB 

Extern aktör 

Boplats 

Stöd i bostadssökande 

Lokalsekretariatet 

IOP 

Stöd i bostadssökande 

Figur 2. System för genomgångsbostäder. 

Anskaffning av genomgångsbostäder 

Fastighetsnämnden ansvarar för kommunens mark- och bostadsförsörjningsplanering, se 

bilaga 3. Förvaltnings AB Framtiden och Lokalsekretariatet har möjlighet, inom sina uppdrag, 

att tillhandahålla genomgångsbostäder. Fastighetskontoret kan tillhandahålla mark för 

uppförande av modulhus i stadens egen eller extern parts regi, ansvara för förvärv av 

bostadsrätter samt även, i viss mån, tillhandahålla lokaler inom förvaltat bestånd för 

ombyggnad till bostäder. Även Älvstranden Utveckling AB kan tillhandahålla mark för 

uppförande av modulhus inom sitt fastighetsbestånd. 

Förvaltning/drift av genomgångsbostäder 

Förvaltnings AB Framtiden har kompetensen och uppdraget att ansvara för kommunens 

allmännyttiga bostäder. Lokalförvaltningen har samma uppdrag när det gäller lokaler och 

vissa bostäder, t ex äldreboenden och bostad med särskild service. Om genomgångsbostaden 

är en bostadsrätt behövs en hyresvärd motsvarande fastighetskontorets bostadsenhet. 

Alternativet är att utse särskild organisation, likt bostadsenheten, som hyr bostäderna i första 

hand och upplåter bostäderna och agerar hyresvärd åt familjerna. Även extern part kan svara 

för ägande, förvaltning och drift av genomgångsbostäder på kommunägd mark efter anvisning 

av mark av fastighetsnämnden/ Älvstranden Utveckling AB. 

Förmedling av bostäder 

Utifrån tanken om normalisering så bör Boplats sköta förmedlingen av genomgångslägenheter. 

För detta krävs utökning av verksamheten för utredning och bedömning vid 

placering i genomgångsbostad och eventuellt etablering av fysiska kontor i de stadsdelar där 

målgruppen huvudsakligen är. 

13

Återgång 

till kö 

Registrering 

i bostadskö 

Avslag 

Bifall 

Matchning 

mot bestånd 

Inflyttning 

Tid i 

boende 

Utflyttning 

Beslut om GB 

Figur 3. Flödesbeskrivning. 

Beslut om 

tilldelning 

Stöd i 

hyreslagen 

Stöd i 

bostadssökning 

Utvärdering 

av GB 

Stöd i bostad 

För att genomgångsbostaden ska lyckas så behöver familjen stödjas intensivt och 

kontinuerligt i arbetet med att skaffa sig ett eget boende. En del är också att utbilda i 

rättigheter och skyldigheter som hyresgäst. Detta kan ske på olika sätt och med hjälp av olika 

aktörer. En idé är att låta Boplats vara delaktig igenom hela processen med familjen, från 

förmedling till genomgångsbostad, till flytt från genomgångsbostad. Att låta en organisation 

arbeta med hela förloppen säkrar kontinuiteten. I de fall socialt stöd behövs så står 

socialtjänsten för detta och ifall stöd i samhällsorientering och etablering behövs så är det 

Social resursförvaltnings verksamheter som bidrar. 

Partnerskap med idéburna organisationer (IOP) 

Idéburna organisationer är viktiga aktörer och drivkrafter inom välfärdsområdet. En väl 

utvecklad samverkan ökar mångfalden av tjänster inom det sociala området. Organisationerna 

erbjuder boende och tjänster till verksamheter som är upphandlade, bidragsfinansierade eller 

finansierade av gåvor. Det finns en överenskommelse mellan Göteborgs Stad och 

organisationerna inom den sociala ekonomin. Idag arbetar Staden ihop med organisationerna 

bland annat med boende till ensamkommande flyktingbarn och ungdomar. Ett samarbete 

kring barnfamiljer bör utredas vidare. 

Återgång 

till kö 

IOP 

Registrering 

i bostadskö 

Avslag 

Bifall 

Uppdrag till 

IOP 

Inflyttning 

Tid i 

boende 

Utflyttning 

Beslut om GB 

Stöd i 

hyreslagen 

Stöd i 

bostadssökning 

Utvärdering 

av GB 

Figur 4. Flödesbeskrivning IOP. 

Olika boendelösningar 

Det är mycket svårt att på förhand bedöma hur många lägenheter det går att få fram i de olika 

formerna – hyresrätt i befintligt bestånd, bostadsrätt, hyresrätt i modulhus och lokaler, och när 

man kan få fram dem. Marknaderna är rörliga, det råder brist på bostäder oavsett om tanken är 

genomgångsbostäder eller något annat och det är i sig ett stort arbete att inventera varje 

marknad; inventeringen hinner bli gammal tills det är dags att göra något av den. Den 

14

framkomliga vägen torde vara att sätta upp ett mål med antal bostäder för att sedan realisera 

målet med hjälp av alla bostadslösningar när de blir tillgängliga på marknaden. Oberoende av 

boendelösning så blir alla genomgångsbostäder hyresrätter genom att de hyrs ut i andra hand 

till hyresgästen. 

Hyresrätter 

Modulhus 


Genomgångsbostäder 

Bygga om 

lokaler 

Figur 5. Genomgångsbostäder i form av bostadsrätter, hyresrätter, modulhus och ombyggnation av lokaler. 

Hyresrätter 

Att blockförhyra flerbostadshus som på nittiotalet låter sig inte göras idag då det idag inte 

finns hus med outhyrda lägenheter. Möjligen kan enstaka flerbostadshus komma ut på 

marknaden men dessa är i de allra flesta fall redan fullt uthyrda med hyresgäster som har 

besittningsskydd. 

En annan möjlighet är att avsätta en andel av Förvaltnings AB Framtidens nybyggnation som 

färdigställs de närmaste åren till genomgångsbostäder. Då finns dock risken att genomgångsbostäderna 

koncentreras till vissa nybyggda områden. Men även detta skulle innebära 

genomgångsbostäder som i de flesta avseende liknar en reguljär bostad. Ur ekonomisk 

synvinkel för såväl kommunens som den boendes del är det dock bättre att genomgångsbostäder 

tillskapas i det befintliga beståndet som i de allra flesta fall har betydligt lägre hyra 

än nyproduktionen. Att anskaffa lägenheter i den normala omsättningen ger bättre spridning. 

Insprängda hyreslägenheter i ordinarie bestånd är också lämpliga med tanke på att en 

genomgångsbostad ska vara så nära en reguljär bostad som möjligt. 

Om dessa genomgångsbostäder ligger i områden med en hög andel hyresrätter kan det vara 

möjligt för en familj i en genomgångsbostad att erhålla ett kontrakt på en hyreslägenhet i 

samma område efter ett antal år, vilket är bra för stabiliteten och kontinuiteten för den 

individuella familjen. Det bidrar också till att uppfylla stadens målsättning om en jämnare 

fördelning av flyktingmottagandet över stadsdelarna. 

Kommentar 

Oavsett lösning skapar detta inte några nya bostäder på marknaden. 

Stadens kostnad blir låg. Hyran bör svara mot de reella kostnaderna förutom kostnad 

för andrahandsadministration, anvisning och stöd i bostaden. Snitthyran för en 66 kvm 

stor bostad var 5 815 kr per månad för en 66 kvm stor bostad 2014 17 . 

17 http://www.scb.se/sv_/ 

15


En insprängd lägenhet i ett bostadsrättsbestånd är lämplig som genomgångsbostad med tanke 

på att en genomgångsbostad ska vara så nära en reguljär bostad som möjligt. Uthyrning av 

kommunen ägda bostadsrättslägenheter är även idag en boendelösning som används inom det 

boendesociala området. I de flesta fall fungerar detta mycket bra. Erfarenheterna av detta är 

dock inte odelat positiva. Det kan vara stigmatiserande att vara hyresgäst i ett sammanhang 

där övriga boende äger sin bostad. 

Om förvärv av bostadsrätter sker i områden med hög andel hyresrätter kan det vara möjligt 

för en familj i en genomgångsbostad att erhålla ett kontrakt på en hyreslägenhet i samma 

område efter ett antal år, vilket är bra för stabiliteten och kontinuiteten för den individuella 

familjen. 

Kommunen har inte förvärvat bostadsrätter på mycket länge. Bedömningen är att marknaden 

för bostadsrätter är och har varit överhettad en längre tid till följd av ett lågt utbud. Det ger en 

hög prisbild på bostadsrätter, vilket i sin tur leder till höga investeringskostnader för 

kommunen för denna lösning. Samtidigt är bedömningen, att även om utbudet ökar på sikt 

genom en ökad takt i bostadsbyggandet, att det är en tämligen riskfri investering för 

kommunen. När behovet av genomgångsbostäder minskar kan försäljning av förvärvade 

bostadsrätter ske i den takt som bedöms som lämplig utifrån behov och marknad och 

investerade medel . 

Många bostadsrättsföreningar har förbud mot att ha juridisk person som medlem. Grundregeln 

är också att varje förening äger rätten att godkänna medlemmar och godkänna andrahandsuthyrning. 

Kommun och landsting är dock undantagna från denna regel och kan fritt köpa 

bostadsrätt och hyra ut den som permanentbostad. Idag äger kommunen cirka 100 

bostadsrätter, som disponeras av fastighetskontoret och stadsdelarna, som kan vara möjliga 

att, över tid, omformas till genomgångsbostäder om likvärdiga bostäder kan tillföras 

fastighetskontorets bostadsenhet. 

Kommentar 

 

Köp av bostadsrätter skapar inte några nya bostäder på marknaden. 

Stadens inköpskostnad blir hög men bör ses som en investering då lägenheterna 

bedöms öka i värde över tid och kunna avyttras med vinst efter användning. 

Snittkostnaden för bostadsrätter var i april 2015 18 38 905 kr/kvm. Med en snittstorlek 

på 66 kvm 19 skulle investeringskostnaden för 100 lägenheter vara 257 miljoner. 

Kostnad för andrahandsadministration, anvisning och stöd i bostaden tillkommer. 

18 http://www.maklarstatistik.se/ 

19 För att få någon slags jämförelse mellan de olika lösningarna utgås det ifrån en bostad på 66 kvm; det är 

snittstorleken i Göteborg på både hyres- och bostadsrätter. I realitet bedöms genomgångsbostäder behöva vara 

större än snittet eftersom de skall passa barnfamiljer. 

16

Modulhus 

Modulhus innebär i detta sammanhang hus konstruerade i form av lägenhetsmoduler som 

fogas samman och som uppförs med stöd av tidsbegränsat bygglov. Kommunen har idag 

erfarenhet av modulhus på tidsbegränsat bygglov i samband med studentbostadsetableringar. 

Fördelen med denna boendelösning är tidsaspekten. Genom att etablering sker med stöd av 

tidsbegränsat bygglov kan bostäderna uppföras i strid med gällande detaljplan eller i icke 

detaljplanelagt område utan föregående planändring. Det innebär i sin tur att detaljplaneprocessen, 

som föregår permanent bebyggelse kan undvikas. Det innebär dock också att 

grannar och andra sakägares möjligheter att, i enlighet med plan- och bygglagen, yttra sig och 

komma med synpunkter på byggnationen begränsas. Även produktionstiden för modulhus är 

betydligt kortare än för byggnation av permanenta flerbostadshus. Efter genomförda 

markarbeten beräknas byggtiden från två månader och uppåt, beroende på storlek 20 . 

Tidsbegränsat bygglov kan, enligt nuvarande regler i plan- och bygglagen, beviljas för max 5 

+ 5 + 5 år. Därefter måste byggnaden avlägsnas. Det betyder att avskrivningstiden för 

modulhus är kort jämfört med ett permanent flerbostadshus, vilket normalt sett har en 

avskrivningstid om minst 50 år. Erfarenheten av etableringen av studentbostäder visar att en 

längre avskrivningstid än 15 år kan krävas för att investeringen ska vara lönsam med gängse 

bruksvärdeshyresnivåer. För de aktörer som kommer att bygga studentbostäder har detta lösts 

genom att kommunen har åtagit sig att erbjuda en annan lokalisering av bostäderna efter det 

att maximal bygglovstid på den aktuella platsen löpt ut. Husens beräknade användningstid på 

aktuell plats och eventuellt annan plats är alltså avgörande för de ekonomiska 

förutsättningarna för den som ska tillhandahålla genomgångsbostäder i form av modulhus. 

Noggranna beräkningar av de ekonomiska förutsättningarna för byggnation av modulhus 

behöver genomföras av den organisation som får i uppdrag att tillhandahålla dem. 

Även om modulhus uppförs med stöd av tidsbegränsat bygglov måste dessa lägenheter 

uppfylla samma krav som ställs på bostäder som uppförs med permanent bygglov. Det 

betyder att riktvärden för tillgänglighet, buller, luft, säkerhet och markmiljö mm måste 

uppfyllas. De geotekniska förhållandena på platsen styr grundläggningen och kan många 

gånger vara fördyrande och hänsyn måste även tas till eventuella natur- och kulturvärden. 

Detta påverkar möjliga lokaliseringar. Det innebär även att sammantaget ett stort antal 

utredningar behöver genomföras och resultaten förhållas till. Det finns idag en viss 

överhettning på konsultsidan i Göteborg, vilken kan förväntas öka kommande år då takten i 

bostadsbyggandet ökar. Detta innebär ibland månaders väntan på att utredningar såväl kan 

starta som slutföras. 

Kommentar 

Uppförande av modulhus tillför nya bostäder tillfälligt på marknaden. 

Stadens kostnad blir hög oavsett om byggnation sker i egen regi eller om bostäderna 

byggs, ägs och förvaltas av extern part. Kostnaden för investering såväl som hyran 

varierar bland annat med önskad kvalitet i de bostäder som byggs utifrån utformning, 

20 Boverket Nyanländas boendesituation – delrapport, mars 2015:10 

17

förväntad livslängd mm samt med platsens förutsättningar för byggnation. 

Kostnadsbilden får följas noga i samband med upphandling av modulbostäder och när 

mark anvisas till extern part för byggnation av moduler med tillfälligt bygglov. 

Kostnad för andrahandsadministration, anvisning, stöd i bostaden och avetablering 

tillkommer. 

Grundperspektivet är att hyresintäkterna skall motsvara kostnaderna för förvaltningen 

av fastigheterna, precis som i den reguljära bostadsmarknaden. Dock kan det inte 

bortses ifrån att bostäder i modulhus i praktiken kan bli dyrare än hyresgästernas 

betalningsförmåga. 

Ombyggnad av lokaler 

För boende till ensamkommande barn och till Bostad med särskild service har lokaler 

ombyggda till bostäder använts med goda erfarenheter. För att ändra lokal till bostad krävs 

oftast ändring i detaljplan. Det innebär att grannar och andra sakägares får möjlighet att yttra 

sig. Även här behöver de ekonomiska konsekvenserna studeras noggrant av den organisation 

som får i uppdrag att tillhandahålla bostäderna. För kommunens del ska dock alternativkostnaden 

för andra boendelösningar beaktas och skulle kunna motivera andra ekonomiska 

förutsättningar än för bostadsmarknadens gängse aktörer. Alla slags lokaler som blir 

tillgängliga på marknaden bör prövas men mest intressant är kanske kontorslokaler i B eller 

C-lägen 21 . Det kan finnas otidsenliga kontor i kommersiellt sämre lägen där även privata 

aktörer kan se möjlig affär i omvandling till bostäder. 

Kommentar 

Ombyggnad av lokaler till bostäder tillför nya bostäder på marknaden. 

Stadens kostnad blir troligen hög. Kostnadsbedömning är omöjlig då de olika 

lokalobjekten skiftar i kostnadsläge. Hyreskostnad för kontorslokaler rör sig i spannet 

1000 - 4400 kronor per kvm och år. Enbart hyreskostnad innan ombyggnad till bostad 

för 100 lägenheter på 66 kvm á 2000 kr kvm blir för en 15 årsperiod 198 miljoner. 

Kostnad för ombyggnad, andrahandsadministration, anvisning, stöd i bostaden 

tillkommer. Efter användande kan lägenheterna ingå i den ordinarie 

bostadsmarknaden. 

Rutin för hantering 

Utifrån hur kommunalt kontrakt används inom samarbetsavtalet 22 föreslås följande riktlinjer: 

1) Hushållet har ett omedelbart bostadsbehov grundat i osäkra boendeförhållanden. 

2) Hushållet består av minst en vårdnadshavare och tillhörande barn. 

3) Hushållet ska vara folkbokfört i Göteborgs kommun och antingen inneha permanent 

uppehållstillstånd eller vara svenska medborgare. 

21 Marknaden för lokaler delas in i A, B och C-lägen där A är mest kommersiellt gångbart och C minst attraktivt 

läge. 

22 Syftet med samarbetet är att skapa god tillgång till lägenheter för hushåll som av sociala eller medicinska skäl 

inte på egen hand kan ordna en bostad men som, med eller utan stöd, klarar ett integrerat boende inom det 

ordinarie bostadsbeståndet inom parternas samlade bostadsbestånd. 

18

4) Hushållet kan inte på egen hand erhålla förstahandsbostad. 

5) Hushållet kan ta anvisad bostad omgående. 

6) Hushållet tar emot stöd i bostadssökning och utbildning i hyreslagstiftning under 

boendetiden. 

8. EFFEKTER 

Önskade effekter 

”Skillnaderna i livsvillkor och hälsa mellan göteborgare ska minska. Alla vinner på en mer 

jämlik stad.” Det är grundtanken i arbetet med Socialt Hållbar Stad. Genomgångsbostaden ska 

syfta till att: 

öka jämlikheten i staden, 

skapa förutsättningar för lyckad etablering i samhället 

minska risken för ”förlorade generationer” 

minska risken för framtida sociala kostnader 

minska kostnader för biståndsbedömda ”tak över huvud”-lösningar 

öka livskvalitet för den enskilde 

Förutsättningar för önskade effekter 

Normalisering 

Normalisering är ett nyckelord. Genomgångsbostäder och dess förvaltning bör så långt som 

möjligt vara en integrerad del av den ordinarie bostadsförsörjningsprocessen av flera 

anledningar: 

1. Svårigheten att finna bostad grundar sig inte i sociala eller medicinska skäl. Därför ska de 

inte hanteras i, eller remitteras från, socialtjänsten. Risken för stigmatisering och 

socialisering till att bli ett socialt ärende är överhängande. 

2. Genomgångsbostäderna ska så lite som möjligt exkludera och särskilja göteborgare. 

Därför ska målgruppen vara alla barnfamiljer under osäkra boendeförhållanden. 

Lokalisering 

I Strategi – bostadsförsörjning för nyanlända flyktingar poängteras att de ska vara spridda 

över staden. Eftersom syftet med genomgångsbostäder är att skapa en fast punkt, om än något 

tillfällig, för barnfamiljer att skapa sig en framtid utifrån så är lokalisering viktig. Idealet är i 

mindre bestånd i befintliga bostadsområden med närhet till kommunikation och offentlig 

service. Med tanke på belastningen på den kommunala servicen bör de stadsdelar som har 

minst flyktingar idag prioriteras. 

Bostadskarriär 

Sedan är den viktigaste frågan: Vart ska de sedan flytta? Den forskning som har kommit 

utredningen till del visar på att människor tenderar att göra bostadskarriär inom samma 

segment av bostäder som man redan befinner sig i. Därtill riktar sig genomgångsbostäder till 

hushåll som är ekonomiskt svaga. Det ger att billiga bostäder, främst hyreslägenheter är 

19

ehövliga. Om de är spridda över staden i samma utsträckning som genomgångsbostäderna så 

ökar möjligheterna att bibehålla den struktur av social trygghet som byggts upp under 

perioden i genomgångsbostaden. I arbetet med planprocesser och markanvisning kan 

Göteborg styra framtida bestånd i önskvärd riktning. Av vikt är också att arbeta konsekvent 

med hela Västra Götalandsregionen som en bostadsmarknad för de bostadssökande. 

9. KONSEKVENSER OCH PERSPEKTIV 

Ekonomiska konsekvenser 

Det är svårt att beräkna de ekonomiska konsekvenserna i detta skede, när inte objekt för 

förvärv och ombyggnad är identifierade. Detsamma gäller för uppförande och drift av 

modulhus. Erfarenheterna hittills i staden av byggnation av tillfälliga bostäder visar dock på 

en hög produktionskostnad även för modullösningar. Kortare avskrivningstid och eventuella 

ometableringskostnader ger ytterligare sämre ekonomiska förutsättningar än byggnation av 

permanenta bostäder. Kostnadsbilden får följas noga i samband med upphandling av 

modulbostäder och när mark anvisas till extern part för byggnation av moduler med tillfälligt 

bygglov. Noggranna beräkningar av de ekonomiska förutsättningarna för byggnation av 

modulhus behöver genomföras för varje projekt. 

Grundperspektivet är att hyresintäkterna skall motsvara kostnaderna för förvaltningen av 

fastigheterna, precis som i den reguljära bostadsmarknaden. Dock kan det inte bortses ifrån att 

genomgångsbostäderna i praktiken kan bli dyrare än hyresgästernas betalningsförmåga. 

Därför finns det ett fortsatt behov att ta fram en modell för finansiering och hyressättning. 

Även om det blir en mellanskillnad mellan hyrestäkter och reella kostnader så ska dessa 

ställas emot alternativkostnaderna: 

Stadsdelarnas kostnader för jourbostad, hotell, vandrarhem etcetera 

Framtida sociala kostnader på grund av begränsad etablering i samhället. 

I Stockholm, Malmö och Mölndal täcker inte hyrorna kostnaderna för boendena. För 

Stockholm består intäkterna i huvudsak av hyror (64 %), avgifter för utförda tjänster (20 %) 

och anslag från staden (15 %). I Mölndal ska marknadshyror tas ut och de kostnader som inte 

täcks belastas kontot för köpta boenden. 

Det kan konstateras att i sammanhanget bör kommunens alternativkostnad för olika köpta 

boenden mm beaktas och skulle kunna motivera andra ekonomiska förutsättningar för de 

lösningar som här diskuteras. 

Juridiskt perspektiv 

I avtalsskrivning med hyresgäst rekommenderas klausul där bostadens ändamål som 

genomgångsbostad specificeras med skäl för uppsägning, samt avtal om avstående om 

besittningsrätt. Avstående från besittningsrätt ska alltid godkännas av hyresnämnd innan 

tillträde till bostaden sker. Hyresnämnden godtar normalt upp till fyra år vad gäller avstående 

från besittningsrätt. En särskild organisation kan agera hyresvärd (hyra bostäderna i första 

hand) för genomgångsbostäderna och därefter hyra ut i andra hand. 

20

Riskbedömning 

De risker som anses vara störst, och bör beaktas i det fortsatta arbetet, är: 

1. Att de boende kan drabbas av inlåsningseffekt och inte kommer vidare i sin 

bostadskarriär. Vilka medel har kommunen att arbeta vidare med den problematiken? 

2. Att det idag råder en stor brist på fyra- och femrumslägenheter och det är för många 

barnfamiljer en lämplig storlek på bostad. 

3. Att genomgångsbostäder koncentreras till de stadsdelar som idag har högst andel 

familjer under osäkra boendeförhållanden eftersom kommunens obebyggda 

markinnehav är som störst där. 

Barnperspektiv 

Den målgrupp som prioriteras är barnen med dess vårdnadshavare. 

Jämställdhetsperspektiv 

Förslaget riktar sig mot barnfamiljer oavsett sammansättning. 

Mångfaldsperspektiv 

Fokus i förslaget är barnfamiljernas villkor. Utredningen arbetar för jämnare spridning över 

staden och därmed bör mångfaldsperspektivet och möjlighet till integration kunna stärkas. 

Miljöperspektiv 

Ur ett livscykelperspektiv är befintliga hus och nybyggnation att föredra framför tillfälliga 

lösningar. 

Omvärldsperspektiv 

I ärendet har ett flertal kommuner i Sverige studerats samt även exempel från olika delar av 

Europa. 

Avgränsningar i rapporten 

Utredningen prövar inte bostadsalternativen småhus eller ägandelägenheter. Den omfattar inte 

asylsökande eller EU-medborgare som ej bor stadigvarande i Göteborg. 

10. SLUTSATS OCH FÖRSLAG TILL FORTSATT 

HANTERING 

Slutsats 

Genomgångsbostad är ett sätt att tillfälligt kompensera för brister i bostadsutbudet. Då de 

flesta i målgruppen är flyktingfamiljer är det svårt att prognostisera hur stort behovet kommer 

att vara över tid. Migrationsverket bedömer att antalet asylsökande till Sverige kommer att 

vara fortsatt högt. De flesta bosätter sig i Angered, Östra Göteborg och Västra Hisingen. I 

april 2015 identifierades drygt 560 barnfamiljer som levde under osäkra boendeförhållanden i 

Göteborg. Utöver dessa finns det ett mörkertal. 

21

Prognosen för antalet ensamkommande barn som Migrationsverket beräknas anvisa till 

Göteborg har höjts kraftigt. Den stora ökningen innebär ett akut behov av att snabbt få fram 

fler boendeplatser. Framtagandet av modulbostäder för ensamkommande kan med fördel 

samplaneras med framtagandet av genomgångsbostäder för bostadslösa barnfamiljer. Andra 

möjliga lösningar är ombyggnad av befintliga lokaler samt förvärv av bostäder på öppna 

marknaden. 

Temporära kan bostäder bli kostsammare än vad befintliga eller nybyggda hyreslägenheter är 

på marknaden idag. Även om det blir en mellanskillnad mellan hyresintäkter och faktiska 

kostnader så ska dessa ställas mot alternativkostnaderna för akuta boendelösningar och 

framtida sociala kostnader på grund av begränsad etablering i samhället. 

Bristerna i bostadsbeståndet och målgruppens trängande behov leder till att genomgångsbostäder 

bör beaktas. De boendelösningar som bör prioriteras är framför allt de som tillför 

bostäder på marknaden och de som är snabbare att få till stånd än reguljär nybyggnation. 

Dock bör vi se beståndet i sin helhet; byggande av bostäder för andra grupper kan ge utrymme 

för genomgångsbostäder på totalen. En fördel är också om genomgångsbostäderna, efter 

användning, kan användas för andra bostadsändamål. En riskfaktor är att de boende kan 

drabbas av inlåsningseffekt och inte kommer vidare i sin bostadskarriär. Genomgångsbostäder 

kan, under en begränsad period, bidra till fler bostäder, minskad segregation och bättre 

framtidsutsikter för utsatta familjer. 

Fortsatt hantering 

1) Tillskapa 1 000 temporära bostäder. 

2) Utse en organisation för anskaffning av genomgångsbostäder. 

a) Inventera lämpliga platser för modulhus och utse aktörer för byggnation av 

modulhus. 

b) Inventera lokaler lämpliga för ombyggnad till genomgångsbostäder. 

c) Förvärva bostadsrätter och successivt använda kommunens befintliga bostadsrätter 

till genomgångsbostäder. 

d) Utreda möjligheten att avsätta andel av Förvaltning AB Framtidens 

nybyggnation/befintliga bostadsbestånd till genomgångsbostäder. 

3) Utse organisation för förmedling av genomgångsbostäder samt organisation för stöd i 

bostaden. 

4) Utse organisationer för förvaltning av genomgångsbostäder. 

5) Fastställa hur genomgångsbostäder skall finansieras. 

22

REFERENSER 

Litteratur, rapporter, presentationer 

Boverket Nyanländas boendesituation – delrapport, mars 2015:10 

Boverket Asylsökandes eget boende, EBO – en kartläggning, december 2008 

Evidens blw AB, Utvärdering av modulbostäder för flyktingmottagande, Presentation 2015 

Göteborgs Stad FK, Bostadsförsörjning i Göteborgs – Nuläge och framtida inriktning, 

november 2014 

Göteborgs Stad SLK Dnr 0788/14, Förslag till strategi – bostadsförsörjning för nyanlända 

flyktingar. 

Göteborgs Stad Göteborgs strategi och plan mot hemlöshet 2015-2018, december 2014 

Göteborgs Stad SL, Pkt 10 Bilaga Köp av BR. PM 2010 

Göteborgs Stad SL, Processägarskap för KF:s mål rörande bostäder för personer med 

funktionsnedsättning. PM 2010 

Göteborgs Stad, Ulf Wallin Rätt boende 2012-2015, december 2013 

Göteborgs Stad Skillnader i livsvillkor och hälsa i Göteborg, rapport 2014 

GR Flykting, boende, mottagande, sammanställning. Presentation april 2015 

GR, Kommungemensam plattform för att främja nyanlända vuxna flyktingars etablering. 

Presentation Mars 2015 

GR Styrelseärende 4 Dnr 08-161.67, Förslag på inriktningsdokument för att främja 

etableringen av nyanlända på arbetsmarknaden i Göteborgsregionen. 2014 

Hyresgästföreningen, Hyresgästernas ekonomi, Presentation 2013 

Länsstyrelsen Skåne, Slutrapport - Hemlöshet – en fråga om bostäder. 2015 

Magnus Hammar, IUT för bra och sunda bostäder, tryggt boende och hyresgästinflytande. 

Presentation 2014. 

Migrationsverket Verksamhets- och utgiftsprognos 2015-04-28 

Mölndals stad, Process bostäder inom Mölndals stad, Presentation februari 2015. 

Regeringskansliet Dnr A2014/232/IU Slutrapport – Regeringens samordnare för kommunalt 

flyktingmottagande. November 2014 

Regeringskansliet Ägarlägenheter – kortfattad information om de nya reglerna, april 2009 

SOU 2007/14, Om bara någon kunde säga vad jag skall göra för att få en bostad så skulle jag 

göra det 

SOU 2007:14 Renovering av bostadsmarknad efterlyses! 

SKL, SABO, Hyresgästföreningen, Fastighetsägarna Bostad för alla, rapport 2014 

www.migrationsverket.se/Om-migrationsverket/statistik 

23

BILAGA 1 – BESKRIVNING GENOMGÅNGSBOSTAD 

FÖR FAMILJ 

Målgrupp 

Målgruppen är bostadslösa familjer med minderåriga barn, och ensamkommande barns 

anhöriginvandring, som för tillfället saknar möjlighet att ordna sitt boende på egen hand. De 

ska vara skrivna i Göteborg och ha bott viss tid under osäkra boendeförhållanden. Familjen 

(samtliga familjemedlemmar som fyllt 18 år) ska vara anmäld till Boplats Göteborg och aktivt 

söka bostad. 

Genomgångsbostaden 

Bostad är avsedd för tidsbegränsat boende i högst fyra (4) år. I bostaden ingår stöd i att finna 

en reguljär förstahandsbostad och utbildning i rättigheter och skyldigheter som hyresgäst. 

Övergripande mål 

Målet med boendet är att familjen snarast möjligt ska komma ut på den reguljära 

bostadsmarknaden. Den maximala boendetiden i genomgångsbostad är 4 år, vilket hänger 

samman med den yttersta gräns för avstående från besittningsskydd som hyresnämnden 

fastslagit. I undantagsfall kan boendetiden förlängas i ytterligare 1-2 år men då ska särskilda 

skäl föreligga som ska redovisas till och godkännas av hyresnämnden. Boendetiden relateras 

dock alltid till den enskildes individuella möjligheter att erhålla en bostad på den ordinarie 

bostadsmarknaden. Den kan således bli kortare än 4 år. 

Genomförandeplan och uppföljning 

Boendet bygger på ett nära samarbete med familjen. Parternas respektive åtaganden utvecklas 

och anges liksom formerna för uppföljning i genomförandeplan. Därtill det övergripande 

målet med placeringen, delmål och arbetet med den enskilda familjen. Senast två veckor från 

kontraktsskrivning ska en genomförandeplan vara upprättad. Uppföljning av placerad familj 

äger rum varannan månad. Kontinuerligt individuellt stöd ges kring praktiska frågor kring 

boendet (lägenhetsskötsel, trivsel, grannar, ordningsregler, tvättstuga, sophantering och andra 

vardagsbestyr) samt felanmälningar. Allt i syfte att rusta familjerna för ett eget självständigt 

boende. Syftet är, i likhet med övriga stödinsatser är att ge hyresgästerna en god grund att stå 

på och en självkänsla för att själva ta tag i de hinder som finns för att flytta till en egen 

lägenhet. 

Ansökan genom Boplats Göteborg 

Ansökan om boende för familj till genomgångsbostäderna sker till Boplats Göteborg. 

Ansökan ska innehålla följande uppgifter: 

 

 

 

 

 

Uppgift om permanent uppehållstillstånd 

Aktuell situation/social situation 

Bakgrund/varför familjen bedöms vara i behov av ett en genomgångsbostad 

Ekonomi/eventuella skulder 

Uppgift om kötid/betald avgift till Boplats Göteborg 

24

Handläggare vid Boplats Göteborg gör bedömningen av familjen, utifrån inkomna handlingar 

och eventuellt kompletterande kontakter med socialtjänst eller Etableringsenheten. Därpå 

följer ett samtal i den anvisade bostaden, vartefter parterna tar ställning till om boendet är 

ändamålsenligt. Är parterna överens upprättas hyreskontrakt och genomförandeplan enligt 

ovan. Då lägenheterna ej avses som permanentboende tecknas också avstående från 

besittningsskydd. Om familjen tackar nej till boendet bedöms behov av genomgångsbostad 

inte föreligga. 

25

BILAGA 2 – BOINVENT1 

Målgrupper som ingår i kartläggningen 

I kartläggningen ingick hushåll och personer som var hemmahörande i Göteborg och som 

omfattades av Socialstyrelsens definition av hemlöshet och utestängning från 

bostadsmarknaden. Kartläggningen omfattade även de hushåll som aktualiserats före 

mätperioden och fortfarande var aktuella och hemlösa när kartläggningen genomfördes. 

Situation 1. – Akut hemlöshet 

Person som är hänvisad till akutboende, härbärge, jourboende, skyddat boende (exempelvis 

kvinnojourer) eller sover utomhus eller i offentliga utrymmen. 

Situation 2. – Institutionsvistelse och kategoriboende 

Person som är intagen eller inskriven på antingen kriminalvårdsanstalt, behandlingsenhet eller 

stödboende 23 (inom socialtjänsten, landstinget eller en privat vårdgivare), alternativt på HVBhem 

eller SiS-institution och som planeras skrivas ut inom tre månader efter mätperioden, och 

inte har någon egen bostad ordnad inför utskrivningen eller utflyttningen. Hit räknas även de 

personer som skulle ha skrivits ut eller flyttat ut, men som är kvar på grund av att de inte har 

någon egen bostad ordnad. 

Situation 3. – Långsiktiga boendelösningar 

Person som bor i en boendelösning som kommunen har ordnat (exempelvis tränings- eller 

referenslägenhet eller motsvarande, eller kommunalt kontrakt) på grund av att personen inte 

får tillgång till den ordinarie bostadsmarknaden. Det handlar om boendelösningar med någon 

form av hyresavtal där boendet är förenat med tillsyn eller särskilda villkor eller regler. 

Situation 4. – Eget ordnat kortsiktigt boende 

Person som sökt bistånd för sin boendesituation och som bor tillfälligt och kontraktslöst hos 

kompisar, bekanta, familj eller släktingar eller har ett tillfälligt inneboende- eller 

andrahandskontrakt hos släkt, vänner eller andra privatpersoner (kortare än tre månader efter 

mätperioden). 

Avgränsning 

Följande målgrupper ingick inte i kartläggningen: 

1) barn och ungdomar som var 18 år eller yngre och som var placerade av socialtjänsten 

utanför hemmet enligt SoL eller LVU. 

2) personer som bodde i bostäder med särskild service enligt SoL eller LSS, 

äldreboenden eller organiserat boende för asylsökande. 

3) utrikes födda personer som saknade uppehållstillstånd. 

4) ensamkommande flyktingbarn som var placerade genom socialtjänsten. 

5) personer som kommit från övriga Europa och uppehållit sig i Göteborg under längre 

tid, men saknat förankring här. 

23 Boende som tillhandahåller platser för heldygnsvistelse avsedda för personer som behöver insatser i form av 

tillsyn och stöd men inte vård eller behandling. 

26

BoInvent1 2015, Antal hushåll med barn under osäkra boendeförhållanden (både med 

permanent uppehållstillstånd och svenska medborgare). 

Tabell 4. BoInvent1 2015 – Antal hushåll med barn i osäkra boendeförhållanden fördelat på 

hemlöshetssituation och förvaltning. Hushåll med barn som bor i lägenheter med kommunala 

kontrakt har inte räknats med. 

Förvaltning Situation 1 Situation 2 Situation 3 Situation 4 Ej uppgift Totalt 

Angered 40 1 16 7 1 65 

Askim-Frölunda-Högsbo 6 1 10 2 0 19 

Centrum 7 0 3 2 0 12 

Lundby 3 2 5 1 0 11 

Majorna-Linné 3 0 11 3 0 17 

Norra Hisingen 8 4 18 0 0 30 

Västra Göteborg 3 1 5 2 0 11 

Västra Hisingen 9 5 10 11 1 36 

Örgryte-Härlanda 2 2 25 2 0 31 

Östra Göteborg 30 12 35 7 1 85 

Social resursförvaltning 22 0 0 75 1 98 

Totalt 133 28 138 112 4 415 

Tabell 5. BoInvent1 2015 – Antal hushåll med barn i osäkra boendeförhållanden fördelat på 

födelseland och förvaltning. Hushåll med barn som bor i lägenheter med kommunala kontrakt 

har inte räknats med. 

Förvaltning Sverige Annat 

nordiskt 

land 

Övriga 

Europa 

Övriga 

världen 

Ej uppgift 

Totalt 

Angered 7 13 44 1 65 

Askim-Frölunda- 

3 3 9 4 19 

Högsbo 

Centrum 4 1 6 1 12 

Lundby 3 8 11 

Majorna-Linné 3 1 4 8 1 17 

Norra Hisingen 3 1 5 21 30 

Västra Göteborg 4 7 11 

Västra Hisingen 3 4 27 2 36 

Örgryte-Härlanda 10 2 18 1 31 

Östra Göteborg 18 2 13 49 3 85 

Social resursförvaltning 1 97 98 

Totalt 58 4 46 294 13 415 

27

BILAGA 3 – ÖVERGRIPANDE ANSVAR OCH ROLLER I 

KOMMUNEN 24 

Stadsdelsnämnderna har det yttersta ansvaret för befolkningen i respektive stadsdel. Enligt 

socialtjänstlagen har kommunen det yttersta ansvaret för att de personer som vistas i 

kommunen får det stöd och den hjälp som de behöver om inte ansvaret ligger hos en annan 

huvudman. Stöd och hjälpinsatser kan ske genom bistånd och i socialtjänstlagen står att: ”den 

som inte själv kan tillgodose sina behov eller kan få dem tillgodosedda på annat sätt har rätt 

till bistånd av socialnämnden för sin försörjning (försörjningsstöd) och livsföring i övrigt. 

Den enskilde skall tillförsäkras en skälig levnadsnivå. Biståndet skall utformas så att det 

stärker hans eller hennes möjligheter att leva ett självständigt liv”. I varje stadsdel finns ett 

socialkontor som erbjuder olika typer av socialt stöd och service till barn och ungdomar, 

familjer, personer med missbruksproblem och personer med en funktionsnedsättning samt 

utreder rätten till försörjningsstöd (socialbidrag). 

Socialnämndens uppgifter: 

göra sig väl förtrogen med levnadsförhållandena i kommunen 

medverka i samhällsplaneringen och i samarbete med andra samhällsorgan, 

organisationer, föreningar och enskilda främja goda miljöer i kommunen 

informera om socialtjänsten i kommunen 

genom uppsökande verksamhet och på annat sätt främja förutsättningarna för goda 

levnadsförhållanden 

svara för omsorg och service, upplysningar, råd, stöd och vård, ekonomisk hjälp och 

annat bistånd till familjer och enskilda som behöver det 

Fastighetsnämnden ansvarar för kommunens mark- och bostadsförsörjningsplanering. Ett 

prioriterat område är att arbeta för att öka antalet bostäder och skapa goda boendelösningar. 

Bostadsförsörjning handlar även om att tillgodose bostadsbehovet för grupper som inte löser 

sin boendesituation enbart genom nyproduktion. Det handlar om hushåll som av sociala och 

medicinska skäl står utanför den ordinarie bostadsmarknaden, men också om särskilda 

grupper, exempelvis äldre, personer med funktionsnedsättning och nyanlända flyktingar. 

Denna del av bostadsförsörjningsproblematiken har kommit alltmer i fokus. I detta 

sammanhang är även uppgifter som rör bostadsanpassning och tillgänglighet betydelsefulla. 

Nämndens ansvar i korthet: 

planering av markförsörjningen 

exploatering (genomförande) 

upplåtelse, förvärv och försäljning av mark 

förvaltning av mark och byggnader 

bostadsförsörjningsplanering 

planering för bostäder i nyproduktion 

24 Göteborgs Stad, Göteborgs strategi och plan mot hemlöshet 2015-2018. Sammanfattning av bilaga 1 

28

samordning av boendesociala frågor 

anvisning av bostäder till hushåll med särskilda behov 

handläggning av bostadsanpassningsbidrag 

samordning av insatser för ökad tillgänglighet 

Fastighetskontoret ingår i det nationella hemlöshetsnätverket som leds av SKL samt i en 

samverkansgrupp inom EUROCITIES. 

Byggnadsnämnden ansvarar för att ta fram detaljplaner, översiktsplaner och bygglov med 

mera. Genom planarbetet skapas möjligheter för framtida utbyggnad av bostäder, 

verksamheter och infrastruktur med mera. Tillsammans med främst fastighetskontoret och 

trafikkontoret arbetar stadsbyggnadskontoret för att nå målen för ett ökat bostadsbyggande. 

Social resursnämnd har fem kärnverksamheter – boende och socialjour, stöd till familjer och 

individer, integration, funktionsstöd, social utveckling/S2020 25 samt ett antal tillkommande 

uppdrag. Social resursnämnd har en särskild roll i arbetet för den sociala hållbarheten genom 

att stödja stadsdelsnämnderna i deras befolkningsansvar och samordna för staden 

gemensamma verksamheter inom det sociala området. Förvaltningen driver uppsökande 

verksamhet där hemlösa erbjuds tak över huvudet. 

Social resursnämnd har också i uppdrag att stödja organisationer, stiftelser, kooperativ och 

sociala företag inom det sociala området och funktionshinderområdet i Göteborg, och att 

utveckla samarbetet mellan de ideella organisationerna och kommunen. Syftet är att skapa 

förutsättningar för ett brett utbud av frivilligt socialt arbete där ideella organisationers 

verksamheter kompletterar eller utgör ett alternativ till kommunens verksamheter. 

Social resursförvaltning ingår i det nationella hemlöshetsnätverket som leds av SKL. 

Förvaltningen deltar i HABITACT samt i en samverkansgrupp inom EUROCITIES. 

Upphandlingsbolaget har i uppdrag att genomföra samordnad upphandling för stadens 

förvaltningar och bolag med syfte att nå rätt kvalitet till rätt kostnad. De upphandlade 

boendena omfattar en stor bredd i inriktning, från akutboende till mer långsiktiga 

boendealternativ. 

Idéburna organisationer är viktiga aktörer och drivkrafter för att bryta socialt utanförskap 

inom välfärdsområdet. En väl utvecklad samverkan ökar mångfalden av tjänster till hemlösa 

inom det sociala området. Organisationerna erbjuder boenden och tjänster till hemlösa genom 

verksamheter som är upphandlade, bidragsfinansierade eller finansierade av insamlade gåvor. 

Det finns en överenskommelse 26 om samverkan mellan Göteborgs Stad och organisationerna 

inom den sociala ekonomin 27 , 28 . I Göteborgs Stads budget för 2014 står det att samarbetet 

25 S2020 står för Socialt hållbar utveckling år 2020 och är namnet på ett uppdrag som ska leda till att sociala 

frågor får samma betydelse i kommunal planering som ekonomi och ekologi, se 

www.goteborg.se/wps/portal/enheter/ovrigaenheter/s2020 

26 Mer information om Idékom, överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och organisationer 

inom den sociala ekonomin i Göteborg finns tillgänglig på www.idekom.org 

27 Den 5 februari 2014 beslutade kommunstyrelsen att anta Kommunal handlingsplan för implementering av 

överenskommelsen om samverkan mellan Göteborgs Stad och sektorn social ekonomi, www.goteborg.se 

29

med den sociala ekonomin och idéburna, ideella organisationer ska utvecklas. I planering av 

aktiviteterna i strategi och plan mot hemlöshet kan den sociala ekonomin bli en del av 

utförandet . 

Förvaltnings AB Framtiden har cirka 70 000 hyresrätter i Göteborg. Bolagen lämnar 300- 

400 lägenheter till kommunen via samarbetsavtalet varje år. Lägenheterna anvisas av 

fastighetskontoret till personer som av sociala och/eller medicinska skäl inte kan ordna bostad 

på egen hand och den enskilde har möjlighet att överta kontraktet vid skötsamhet. Utöver de 

lägenheter som Förvaltnings AB Framtiden levererar till fastighetskontoret lämnas också 

lägenheter direkt till idéburna organisationer. Förvaltnings AB Framtiden arbetar proaktivt, 

bland annat genom Störningsjouren, för att förhindra vräkningar. Detta sker i samverkan med 

stadens övriga aktörer inom området. Förvaltnings AB Framtiden accepterar försörjningsstöd 

som inkomst. 

Fastighetsägarna GFR är en regional branschorganisation med cirka 5 100 medlemmar som 

har drygt 17 000 fastigheter inom Västra Götalands län, Värmlands län, Hallands län, 

Jönköpings län, Kalmar län och västra Östergötlands län. 

Privata fastighetsägare har cirka 70 000 hyresrätter i Göteborg. De lämnar cirka 15-20 

lägenheter via samarbetsavtalet till kommunens hemlöshetsarbete varje år. Lägenheterna 

anvisas av fastighetskontoret till personer som av sociala och/eller medicinska skäl inte kan 

ordna bostad på egen hand. Den enskilde har möjlighet att överta kontraktet vid skötsamhet. 

En del privata fastighetsägare lämnar också lägenheter direkt till föreningsverksamhet eller 

frivilligorganisationer. 

Boplats Göteborg ägs av Göteborgs Stad, tre kommunala bostadsföretag samt de privata 

fastighetsägarna och är en marknadsplats för bostäder i Göteborgsregionen. Boplats förmedlar 

hyresrätter från samtliga kommunala och många privata hyresvärdar. På hemsidan förmedlas 

även lägenheter och rum från privatpersoner samt annonser för lägenhetsbyten. Under 2013 

annonserades 8 404 lägenheter och vid årets slut fanns nästan 200 000 registrerade 

bostadssökande. 

28 Social ekonomi avser organiserade verksamheter som primärt har samhälleliga ändamål, bygger på 

demokratiska värderingar och är organisatoriskt fristående från den offentliga sektorn. 

30

13_FN150928

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?