2 - Suomen Merimies-Unioni

synvinkelnNYHETER FRÅNREDERIERNAsammanfattning avlandskapsregeringens driftsentreprenaderinom den frigående färjeflottanTEXT: Henrik Lagerberg BILDER: ShutterstockNär det gäller debatten påÅland om skärgårdstrafikenskostnader och i synnerhetdå arbetskraftenslönekostnader har denhållit på sedan 1980-talet. Flera analyseroch beställda utredningar har gjorts frånlandskapsregeringens sida för att kartläggakostnaderna, och förslag över vadsom skall göras har lagts fram. Ytterst fååtgärder har dock genomförts i praktikenav landskapsregeringen och lagtinget utifrånde förslag som avgetts. Under årenhar en hel del heta tal hållits i lagtingetsom gått ut på att kritisera besättningarnaslönekostnader och arbetsvillkor. Manhar till och med gått så långt i sin kritik ilagtinget att man anklagat besättningarnaför att skriva upp arbetstid som inte harutförts och till och med för att sov underarbetstid och få betalt för det.M/s Grisslan det förstadriftsprivatiserade fartygetDen första driftsprivatiseringen av ettfrigående fartyg genomfördes med M/sGrisslan på 1990-talet. Innan dess hademan också börjat lägga ut sina egna cafeteriorombord på fartygen på entreprenad.Finessen med driftprivatiseringen av fartygenhar hitintills varit att den tilltänktaredaren har fått låna ett fartyg gratis avlandskapsregeringen under kontraktstidenoch sedan fått ett antal skattepengarunder avtalsåren för att driva trafiken enligten tidtabell som landskapsregeringenfastslagit. I de första anbudshandlingarnavar försäkringar av fartyg och kostnaderför bunker och visst underhåll av fartygettill en början med i de första anbudskravenriktade till eventuella entreprenörer.De anbudskraven har nu sedermera förändratsså att kostnader för bunker intelängre ingår och att kostnader för störreunderhåll och reparationer också står utanförkraven. Allt för att göra det lättareför den tilltänkta driftsentreprenören att taöver trafiken.När det gäller uppföljningen av denförsta riktiga driftsentreprenaden av fartygetM/s Grisslan visade det sig att entreprenadentotalt sett blev dyrare för deåländska skattebetalarna i slutändan änom landskapsregeringen hade haft ochdrivit det i egen regi. Efter denna utredningoch analys har landskapsregeringenslutat att analysera sina driftsentreprenaderoffentligt eftersom resultatet inte varså lysande första gången. Så vad är detsom händer med detta upplägg som bas?Jo, den tilltänkta entreprenören behöverinte tänka på bunkerkostnader eller störreunderhåll eller på att större reparationskostnaderkan uppstå då han lägger inett anbud, då landskapsregeringen ochskattebetalarna suveränt tar på sig sådanakostnader.För att kunna gå med vinst i sitt rederiaktiebolagmåste entreprenören på någotsätt kringgå de kollektivavtal som landskapsregeringensjälv tillämpar på sinaegna besättningar i sin egen verksamhetoch som rör den trafik som entreprenörennu förbundit sig att sköta samt delvis tilllämpligarbetsrättslig lagstiftning för attkunna sänka driftskostnaderna för sinbesättning. Detta är ju ganska logiskt: omentreprenören skulle ha samma driftskostnadersom landskapsregeringen hadehaft i egen regi så vore ju entreprenadförfarandetointressant för landskapsregeringenatt ta till. Härmed kan man ju draslutsatsen att detta politiskt upplevda succérikatillvägagångssätt är politiskt sanktioneratoch att man gärna vill slå sönderden nordiska förhandlings- och avtalsmodellenför att kunna påverka kostnadernainom den inhemska skärgårdstrafiken påÅland.Driftskostnaderna måste fås nertill vilket pris som helstDet finns också ett krav från landskapsregeringenssida att entreprenaden måstevara 12 % billigare än om landskapsregeringenskulle ha den i egen regi för att kunnata ett anbud. Detta accentuerar ju dåockså att driftskostnaderna måste fås nertill vilket pris som helst, och det enda mankan påverka som entreprenör är löne- ocharbetsvillkoren ombord. Den nuvarandetrafikministern är inte känd för att ha storasympatier för den fackliga rörelsen ochanklagar Finlands Sjömans-Union, dessmedlemmar och besättningarna för attvara de stora bovarna i dramat.Samvete rent som snö?För några år sedan gick trafikministern uti lokala massmedier och ifrågasatte systemetdär besättningarna har kockar ombordsom lagar mat åt besättningen ochundrade hur det kunde vara möjligt att enkock lagar mat åt fem personer. FinlandsSjömans-Unions medlemmar ombord vetän idag inte om det var ett sätt att via massmediaförsöka uppmuntra och coacha deanställda och på ett nytt sätt försöka höjanivån på landskapets personalpolitik ochden allmänna trivselkänslan inom trafikavdelningen,som under många år kritiskthar ifrågasatts av besättningarna. Landskapregeringenssamvete är däremot rentsom snö och oskyldigt som självaste snövit.Det anmärkningsvärda är att då FinlandsSjömans-Union har förhandlat medlandskapsregeringen om löne- och arbetsvillkorenombord på fartygen för sinamedlemmar under årens lopp så har landskapsregeringenalltid själv undertecknatförhandlingsprotokollen med arbetstagarpartenoch accepterat resultatet då detgäller lönejusteringar och förbättringarav arbetsvillkor. Så har skett vid samtligaavtalsuppgörelser under de år som passeratsedan den första avtalsuppgörelsenuppkom. I sin ansträngning att rätta tillde missförhållanden som trafikministernpåtalat offentligt anställde landskapsregeringenen särskild rederikonsult som på ettkraftigt och beslutsamt sätt skulle åtgärdaproblemen inom skärgårdstrafiken ochtrafikavdelningen. Kostnaden för dennakonsult har enligt uppgift varit 120 euro/timme och 20 000 euro i månaden, mendetta håller nu på att avvecklas då uppdragetanses slutfört.En sjöman är inte en passagerareEn ny riktning som landskapsregeringentagit under flera års tid är att besättningensmathushållning samt städningen påfärjorna också börjat läggas ut på entreprenad.Vanligt är att cafeteriorna ombordpå fartygen som drivs av olika entreprenörerockså får ta hand om besättningensmathushållning ombord som ett led i attstärka det ekonomiska underlaget för entreprenadenoch entreprenören då självacafeteriaverksamheten inte alltid är såinkomstbringande. När det gäller löneocharbetsvillkoren för entreprenörernasanställda som arbetar på dessa privatiseradecafeterior och som också sköter mathushållningenför besättningen ligger denutom all laglig kontroll. Denna personalser inte sig själva som sjömän, utan enbartsom passagerare ombord. De kollektivavtalsom tillämpas på deras anställningsförhållandeär allt från hotell- och restauranganställdaskollektivavtal till inget alls, ochden arbetsrättsliga lagstiftning som följs ärlagen om arbetsavtal och arbetstidslagen.Allt detta beror på att landskapregeringentidigare inte brytt sig om att ställa krav påentreprenören att han/hon skall redovisavilket kollektivavtal som skall tillämpas påde anställda innan kontraktet skrivs ellerexakt vilken arbetsrättslig lagstiftning somskall tillämpas på deras arbetsförhållande.Dessa krav näms i beställaransvarslagen,som även gäller Ålands landskapsregering,men som man inte tagit så hårt på i de tidigareanbudshandlingarna och då manslutit kontrakt med entreprenören. Dennadriftsprivatiseringsmodell, som egentligeninte är en renodlad privatisering, harapplåderats av de politiska beslutfattarnaoch i massmedias ledarspalter på Åland imånga år. Den betraktas som en politiskframgångssaga och som en nyckel till enframgångsrik trafikpolitik i skärgårdstrafiken.Befälhavaren stoppadeM/s Grisslan avsäkerhetsskälUtdrag ur skeppsdagbokenSnäckö 13.3.2013Har i dag, i kraftt av mitt ämbete ochmed stöd av sjölagen, ISM-manualenoch hygienlagen, beslutat att fartygetM/s Grisslan inte är sjövärdigt.Beslutet baserar sig på att redarenkräver att fartyget skall framföras med3 mans besättning.Fartyget i dess nuvarande konstruktionoch befintliga skick kräver minst4 mans besättning bestående av befälhavare,maskinchef och minst 2 matroserför att besättningens, fartygets ochlastens säkerhet inte äventyras.Lastningsproceduren förblir mycketriskfylld med 2 matroser men kan övervakaseffektivare med 1 matros på varsida om fordonet.Fartyget förblir ur trafik tills besättningsantaletär sådant att fartyget kanframföras säkert.Rolf HampfBefälhavareLandskapsregeringfick ge sigNågra timmar efter befälhavarensbesked meddelade landskapet att mangår honom till mötes och en matrosskickades till färjan.Förnuftet segrade till sist. Besättningenär glad över beslutet.34 MS | 2-20132-2013 | MS35