Lärarna bara en pusselbit i stödmaskinerietAtt alla ska få må bra i samhället och iskolan är vi rätt eniga om. Och mångaelever i dagens skola mår alldeles utmärkt.Många ges möjligheten till livslångt lärandekantat av välmående. Men en växandeskara elever brottas med illamåendeav olika slag.Läroplanen utgår från att skolan ska taansvar. Elever förväntas få stöd i sitt lärandeoch för att växa. Skolan är en bredarena med ett brett uppdrag att tillgodoseallas rätt till det stöd som behövs.I det nuvarande regeringsprogrammet finns flerahundra miljoner reserverade för utbildning. Regeringenser glädjande nog att någonting måste göras åt landetsutbildningssystem. Det verkar finnas en uppriktig viljaatt tillrättalägga missförhållanden.Förebygg illamåendet – ingrip i tidRegeringens satsning på småbarnspedagogiken kännsrätt. Ett tidigt ingripande i problem, åtföljt av systematiskaåtgärder ger garanterat resultat.Effekten av insatser i tidiga år eliminerar fortsattasvårigheter och förebygger i förlängningen illamåendet.En satsning på behörig och kunnig personal inomsmåbarnspedagogiken är en av grundförutsättningarnaför en enhetlig lärstig för individen.Grundfinansieringen inom den grundläggande utbildningenhar sjunkit, och man skönjer ingen förbättringpå den punkten. Sammankopplar man det medkommunernas försämrade ekonomi så står vi inför ettakut läge vad elevers rätt till stöd beträffar.Lärardimensionering värt att testaVi har idag en grundskola som levererar allt störreskillnader vad inlärningsresultat beträffar. Och deti en verksamhetskultur där vi samtidigt talar ommobbning och ökande psykisk ohälsa. För att kunnagarantera eleverna det stöd för inlärning som deenligt lag har rätt till kunde lärardimensionering,dvs ett nyckeltal för hur många elever en lärare kanundervisa och handleda, vara en bra början. Denhandledande läraren som ska differentiera undervisningenså att varje elevs lärstig ska vara värd attvandra behöver tid för individen. För att den avregeringen initierade utvärderingen av trestegsstödetinte enbart ska visa på ojämlik tillgång på stödformerutgående från kommuners ekonomiska status kundenågon typ av lärardimensioneringseffektmed fördel ingå som en ingrediens.Risken för regionala skillnaderI elevhälsan, den stödform som omgereleven och reagerar på elevers mående,finns i nuläget regionala och kommunalaskillnader.Kvalitet och tillgång varierar mellankommuner och inom kommuner. Elevenska ha tur om hen ska få stöd. Sett ur ettfinlandssvenskt perspektiv är det extra utmanande.Tillgången på svenskspråkiga psykologer är begränsatoch försätter kommunerna i en synnerligen besvärligsituation. Det är vardag med kommuner som saknarskolpsykolog. Tanken på en bindande norm för personaleninom elevvården på andra stadiet är god, menkräver att det finns tillgång till svenskspråkig personalför att ge önskad effekt på individnivå.Aktiva kommuner satsar och utarbetar egna modellerför att möta elevvårdens ökade behov. Skolcoacheranställs för att hantera skolvardagens illamående ochsjukskötare med psykiatrisk utbildning kompletterarelevvårdsteam. Det mångprofessionella samarbetetstärks och fokus har lagts på de verkliga problemen.Modellerna är i sig goda, men systemet är ojämliktoch skapar i förlängningen ojämlika förutsättningar förutbildning i före detta PISA-föregångares rike.Löp linan ut, regeringenRedan under nästa år kommer många av regeringensviktiga skolutvecklingsprojekt att ta fart. Skolan är enkomplex helhet och för att verkligen åstadkomma önskadeffekt måste större utvecklingshelheter med längretidsperspektiv skapas. Allt skolutveckling på nationellnivå måste ha klara målsättningar. Utgående från målsättningarnaär det lätt att välja mätbara indikatorersom kan följas upp under projektens gång samt efter attprojektet avslutats. Och framförallt måste projektensinverkan vara kartlagda och dokumenterade innan nyaåtgärder vidtas i skolan.För att alla ska kunna må bra på den kontinuerligalärstigen mot framtiden behövs långsiktig utvecklingsom svarar på morgondagens behov. Regeringen hartagit sig an morgondagens skola med stort mod, måmodet räcka hela vägen mot världens bästa skolaInger Damlin, vice ordförande OAJ ÖsterbottenAjat muuttuvatja me niiden mukanaHyvä lukija! Pohjanmaan opettajalehdenjulkaisussa ollaan siirtymässäuuteen aikaan. Viime keväänlehdessä olleen jäsenkyselyn pohjaltaOAJ Pohjanmaan hallitus on päättänyt,että Pohjanmaan opettajan kevään 2020numero tullaan julkaisemaan vielä sekäprintti- että verkkoversiona, mutta syksyn2020 numero on luettavissa ainoastaandigitaalisessa muodossa yhdistyksemmeverkkosivuilla. Muutoksella pyrimmesaamaan pääsääntöisesti kaksi kertaa vuodessa ilmestyväänjäsenlehteemme enemmän ajankohtaisuutta.Lehden painatus-ja postituskustannuksista säästyneillävaroilla vahvistetaan yhdistyksemme verkkosivujen(www.oajpohjanmaa.fi) sisällöntuotantoa yhdistyksemmejäsenistöä mahdollisimman monipuolisestipalvelevaan suuntaan. Lehden ilmestyminen digitaalisessamuodossa pienentää myös senjättämää hiilijalanjälkeä, joten voidaanpuhua myös ilmastoteosta. KokonaanPohjanmaan opettaja -lehti ei kuitenkaandigitallsoidu. Ainakin lehden perinteinenvaalinumero julkaistaan jatkossakin myösprinttiversiona.Otan mielelläni vastaan lehden julkaisutapaanliittyviä kommentteja sekäehdotuksia alueyhdistyksemme verkkosivujenkehittämiseksi.Hyvää loppuvuotta kaikille Pohjanmaan opettajanlukijoille!Lasse Mansikka-ahopäätoimittajalassema@suomi24.fiHuolta ja huolenpitoaTätä kirjoittaessani pidän taukoa haravoinnista,nautin syyslomasta jaihmettelen sitä, miten nopeasti tämä(kin)syksy on mennyt. Vastahan koulut alkoivatja aloitin uutena OAJ Pohjanmaanalueasiamiehenä.Alueasiamiehenä on ollut ilo osallistuaminulle aivan uudenlaisiin tilaisuuksiin jaoppia tuntemaan paremmin laajaa pohjalaistenopettajien kenttää. Koska omaopettajakokemukseni on hankittu perusopetuksenparista, on ollut avartavaa päästä tutustumaanmyös muiden opettajien työkenttään sekä kuulla heidännäkemyksiään ja ajatuksiaan kouluista ja koulutuksesta.Tilaisuuksia kierrellessäni ja opettajakunnan kanssa jutellessaniolen kuitenkin huomannut, että eri asteita jaaloja opettavia yhdistävät samat ilot ja murheet: huoliomasta ja opiskelijoiden jaksamisesta, jatkuvasta työn lisääntymisestä,opetustilojen kunnosta ja niin edelleen. Ilooppilaan ja opiskelijan pärjäämisestä on myös yhteinen.OAJ on nimennyt lukuvuoden teemaksi työhyvinvoinnin.Se koostuu monista eri asioista, ja melko moneentyöhyvinvoinnin osatekijään pystymme itsevaikuttamaan. Pidä siis huoli itsestäsi: rajaaomaa työtäsi, liiku ja syö hyvin, nauti perheesija ystäviesi seurasta. Muistuta ja tsemppaamyös kollegaasi tekemään samoin. Sovi lenkkityökaverisi kanssa! Järjestäkää nyyttärit!Tai istahda välillä opehuoneeseen kaikessarauhassa ja kysy, mitä työkaverillesi kuuluu.Olemme jatkuvan kiireen kyllästämiä.On projekteja, kokeita, teemoja, on painettaaidosta kohtaamisesta ja uudestaOPSista. Ehdotankin, että seuraavan lukuvuoden teemaksinostetaan PERUSTYÖ KUNNIAAN. Jätetäänkaikki ylimääräinen höttö pois ja keskitytään perustehtäväämme.Opetetaan lapset lukemaan ja kirjoittamaansekä tulemaan toistensa kanssa toimeen. Tehdään se,mikä meidän tehtävämme on. Sen pitää riittää!Voimaa ja valoa pimeän syksyn keskelle!Pia LatomäkiAlueasiamiesOAJ Pohjanmaa6 2/20192/20197
No information found