5. Ki Guvernman bizin asire kitu dimunn ki anvi plante, lavilkuma vilaz, sirtu dimunn ki resdan flat NHDC, dan sere, dandepandans ubyen dan site, gaynakse a bann zarden kominoter(allotment) <strong>pu</strong> plante; kiGuvernman bizin organiz fasilite<strong>pu</strong> dimunn kapav lans plantasyondan “ser” (greenhouse), ubyenplant idroponik;6. Ki Guvernman bizin introdirmezir insitativ, ek kot nesesersibsid, <strong>pu</strong> planter ki prodwirprodwi alimanter ek <strong>pu</strong> elver,kuma:a. Asir semans, kote intranb. Asir dilo irigasyon a enn priabordab, e konstrir ladig, Rodrigsirtuc. Asir fezansd. Asir lasirans, kuma ennWelfare Funde. Asir marse ek pri garanti atraver enn bon Marketing Bordki stabiliz pri <strong>pu</strong> prodwi later,dile, dizef, pwason, lavyann, ekatraver enn bon Meat Authority;asir fasilite stokaz <strong>pu</strong> planter,elver ek peser;f. Met dibut agro-indistri, setadirasir kapasite <strong>pu</strong> prezerv e transformprodwi alimanter (met danbwat, fer delwil kwi manze,etc.)g. Re-lans stasyon Palmar kiprodir zenn zanimo, re-lans prodiksyonmanze zanimo, e re-lansprodiksyon ti-pye <strong>pu</strong> planteh. Fer marketing <strong>pu</strong> prodwi agrikollokal, e dan Moris e deor.7. Ki Guvernman bizin asire kikonesans tradisyonel kapavtransmet a nuvo zenerasyon, e kikonesans syantifik zwenn ansama sa konesans tradisyonel la, ki liLil Moris, Lil Rodrig, Lil Agalega,e dan Chagos osi, <strong>pu</strong> ki lagrikiltir,lelvaz ek lapes devlope byen.8. Guvernman bizin anpes intermedyer(bayan, arkanter, marsandile) akapar tu “plis-valer”;setadir prodikter bizin ena akse akredi ek marketing koperativ;9. Guvernman bizin donn larzan<strong>pu</strong> konstrir bato ki kapav al lorDesin lanatir Nicaragua12Ban, <strong>pu</strong> ki peser Moris kapav arivkot Ban, ek amenn pwason.10. Bizin kontrol larises marinn,anpes piyaz, e asir renuvelmanstok pwason.11. Ki pri prodwi alimanter bizingaranti <strong>pu</strong> prodikter ek anmemtanfixe <strong>pu</strong> dimunn ki aste li <strong>pu</strong> manze;kot neseser, Guvernman bizinmet sibsid ubyen kree “stabilizingfund”.12. Guvernman bizin lev lavwadan bann instans internasyonalkont blokaz WTO ki rod anpesGuvernman protez lagrikiltir danpei Tyer Mond; sirtu kan Leropek Lamerik sibvansyonn zotlagrikiltir;13. Guvernman bizin asir ennRepiblik Moris “OGM-FREE”;enn bon sayd-efek sa se li <strong>pu</strong> atirturis “bio” ver destinasyon Moris.14. Ki Guvernman bizin asirsekirite alimanter par tu sa mezirlao <strong>pu</strong> ki pei-la plizumwen otosifizanan 5 kategori prodwialimanter diferan:a. Manze debaz: enn seri alimanvarye: diri, may, manyok, pomdeter,dible, arwi, larorut, patat,friyapen. (Ena peniri.)b. Dile. (Ena peniri.)c. Dizef, <strong>pu</strong>l, lavyann. (Morisinport laplipar so lavyann.)d. Pwason. (Moris kapav fasilmanotosifizan – me bizin guvernmanorganiz investisman.)e. Legim, fri, pomdamur, zepis.(Moris enan enn degreotosifizans; kapav devlopprezervasyon.)Manb Fondater Fron ki pe lanssa SART-la:* Mouvement pour l’AutosuffisanceAlimentaire (MAA).* Muvman Liberasyon Fam (MLF)* General Trade Union Federation* Kishore Mundil (Associate Prof., UoM,Agric. Management).* Fron Travayer Sekter Prive* <strong>Mauritius</strong> Planters’ Association Co-Operative Society* Amis de Rodrigues* Federation of Pre-School Playgroups* Ledikasyon <strong>pu</strong> Travayer* Institute for Consumers Pro-tection* LALIT
RAPOR KOMITE UN DRWA IMINDEZARWATOTALPARTI TRAVAYISVER ENN DEBA UVER EK INTEGREFORM ELEKTORALNu pe pibliye “Discussion Paper” ki LALIT ti tiretutswit apre ki Komite Drwa Imen Nasyon Zini tiemet so zizman (Views).Ena enn debandad total dan PartiTravayis, swit a rekomandasyonbizar Komite, ki bizin re-aktyalizResansiman 1972, <strong>pu</strong> inklir“kominote”, pa zis relizyon. Alaenn-de sitasyon motamo:Minis Arvin Boolell: “Il faut lamise à jour du recensement de1972”.(L’Express 7 Septam 2012)Minis Shakeel Mohamed : “ceuxqui ne veulent pas d’un nouveaurecensement sont des hypocrites!”(L’Express 8 Septam, 2012)Patrick Assirvaden, PresidentP.T.: “Pour avancer, selon le PT,il est necessaire d’effectuer unnouveau recensement, car celuide 1972 est dépassé.”(WeekEnd 9 Septam, 2012)PM Navin Ramgoolam: “Je suiscontre un nouveau recensement.Il y a certains qui disent qu’il fautrefaire le recensement de 1972.Si l’on fait cela, on fera un grandpas en arrière. Nous ne pouvonspas retourner dans le passé.”(L’Express 19 Septam, 2012)Alor Minis Shakeel Mohamedpanse ki so Premye Minis ennipokrit. Ramgoolam li panse ki 2parmi so bann Minis ek soPrezidan Parti, zot bann aryereek paseist.Li pa etonan ki PT gayn difikilteanons piblikman so pozisyon lorreform elektoral, sirtu ki ni soBiro Politik, ni so Komite Santralpa finn zwenn depi 1 Me!Ram SeegobinLeta Morisyen dan enn pozisyondifisil apre Pronouncement (zizman)UNHRC.Premyerman, Leta tase danenn kontradiksyon. Ena rezonkifer li bizin respekte sa zizmanKomite Drwa Imin Nasyon Zinila, me anmemtan, Leta ena ennobligasyon absoli <strong>pu</strong> respekte zizmanFull Bench Lakur Siprem lormem size. Purtan sa 2 institisyonla pe donn instriksyon dyametrikalmanopoze lor kestyon sipa wiu non enn individi kapav diskalifyeantan ki enn kandida <strong>pu</strong> EleksyonZeneral si li pa deklar enn “kominote”lor so Nomination Paper.Enn lalit plito politikAmezir u <strong>pu</strong> lir nu lartik, u <strong>pu</strong> arivkone kifer tutolong LALIT finnevit rekur a zidisyer. Nu finn, <strong>pare</strong>xanp, fer tiraz osor, <strong>pu</strong> nu exprimnu opozisyon a sistem la. U <strong>pu</strong>konpran kifer nu finn servi bannmetod politik <strong>pu</strong> batir sutyen kler.U konpran kifer nu finn travaysan relas <strong>pu</strong> sanz balans de forspolitik dan pei. Problem rekur azidisyer se li previzib ki ena dele(ziska 5 an dan sa ka UN la) ekanmemtan, ena tu kalite danze kiu pa kapav predir. Kuma RamaSithanen finn byin dir, saPronouncement la, li pli pirzizman lor kestyon sistemelektoral ki zame finn ena. Ek lienn bwat-a-Pandor, kuma li finnazute, lor la, setadir kan uver li,pa kone ki kantite diferan zaferena ladan, ki u pa ti prevwar.Lalyans brit-brit?Dezyeman, Leta Morisyen <strong>pu</strong>bizin enn mazorite ¾ si li enalintansyon amand Konstitisyon <strong>pu</strong>li sorti dan sa petrin kot li ete la.Me Guvernman, si li tusel, penamazorite. Sa kapav vedir ki <strong>pu</strong>13ena enn aksantyasyon loperasyonabsird <strong>pu</strong> brikol nuvo lalyans britbritek brikol sanzman Konstitisyonel<strong>pu</strong> bann lider politik ki petruv zot mem dan leto, gayn simesorti. Nu bizin gard antet ki pefer fas a bann zom dezespere.Dan guvernman, kuma ayer.Bizin deba byen informe ekrasyonel dan lamas dimunn, avanki avantire dan sanzman Konstitisyonel.Bann DedlaynTrwazyeman, asterla ena 2 konta-reburki pe pez lor Guv-ernman.Komite Nasyon Zini Drwa Imin(UNHRC) donn 6 mwa apartirle 31 Ut 2012 <strong>pu</strong> Leta Morisyenvinn explike. Tandi ki KomisyonElektoral ek so bann ofisye ena<strong>pu</strong> kone sir-sir ki zot sipoze feravek kandida ki pa de-klar sokominote, si larg EleksyonZeneral antisipe. Sa, kuma nu tukone, kapav arive nerport kanPremye Minis deside. Anfet,Komisyon Elektoral oblizerespekte zizman ful-bench LakurSiprem. (Swit-a sa, kan rezetkandidatir Ashok Subron & Co,<strong>pu</strong> sirman ena ankor 10 banane“An-atandan Godot” kuma nufinn deza ena depi 2005 – kotatann zidisyer finn anfet vedir zelvre lalit politik <strong>pu</strong> sanzman elektoral,met veritab deba lor hold,ek anpes progre politik.)Kan met zafer divan zidisyer,so danze se li fer u ek tu lezotdimunn “asiz-asize” atann ki zizisi <strong>pu</strong> dir, lerla atann ki ziz PrivyCouncil laba <strong>pu</strong> dir lor sekiRezistans & Co met divan Lakur.Sirman, antretan, kuma sadernye 7 an, nu <strong>pu</strong> re-sufer sakanpayn mansonz kot bann la dirkiksoz byen diferan dan lapresdepi seki ena dan bann plint.