lepok krisyal, me sirtu so preokipasyonek bann zafer ki penananye <strong>pu</strong> fer ek koerans politikGuvernman, finn kree sa vid danlekel finn ena enn akimilasyonkonfli ek sityasyon difisil <strong>pu</strong> li.Aster Ramgoolam <strong>pare</strong>t finnperdi linisyativ lor terin politik. Pusey limit dega, li <strong>pare</strong>t ki pe alver eleksyon vilaz, avan ki bizinfer fas a eleksyon minisipal kontLalyans MMM-MSM. PartiTravayis finn tultan konn manipilEleksyon Prezidan DistrikKawnsil <strong>pu</strong> ki li <strong>pare</strong>t zot finngayn eleksyon vilaz dan lekel zotpa ti prezan an tan ki parti.Re koz-kozeDan Lasanble Nasyonal, Mardi23 Oktob, Ramgoolam finndevwal enn lot laspe so stratezidezespwar: rekumans koz-kozeek MMM lor kestyon reformelektoral. Ramgoolam finn fer likler ki li pena lintansyon vini ekenn proze de lwa san ki enakonsansis larz: set-a-dir, san kiMMM dakor. Ankor enn fwa lifinn eksklir MSM depi deba, anmem tan ki li fer enn drol lapel abann depite “indepandan”! Nuprezim li pe fer referans a CehlMeeah, Guimbeau, ek Francois(OPR).Me seki pe vinn deplizanplikler se ki ni Ramgoolam, niBerenger nepli ena konfyans kizot kapav ris zot parti deryer zotlor kestyon reform elektoral eksirtu eliminasyon Sistem BestLoser. Mobilizasyon reaksyoner<strong>pu</strong> mintenir Best Loser kominalpe kontinye pran lanpler, ekraliman dimunn kuma AvokaGulbul, profeser liniversite kumaI.Koodooruth, Elizier Francois,ek lezot, otur platform kominalki Yousouf Mohamed finn tuzurdefann. Dan MMM, Berengerkwinse ant enn faksyon kifonsyerman an faver gard SistemBest Loser kominal kuma li ete,ek lezot kuran pli “progresis”, meosi pli kapon.Li evidan ki stratezi dezespereRamgoolam, se <strong>pu</strong> amarBerenger dan enn nuvo “round”koz-koze, <strong>pu</strong> paraliz MMM dansa lepok kan Eleksyon Minisipalpe aprose. Aster <strong>pu</strong> bizin gete si“Remake” <strong>pu</strong> return dan frizider!Koz-koze pa koz-koze, de tutfason, Ramgoolam <strong>pu</strong> bizin truvenn fason <strong>pu</strong> sorti depi sa zwindan lekel li truv limem kwinse,ant enn zizman Full Bench LakurSiprem Moris, ki dir ki kandidadan enn eleksyon zeneral oblizedeklar zot “kominote”, ek“pronouncement” Komite DrwaImin Nasyon Zini ki dir ki saobligasyon la reprezant ennvyolasyon enn seksyonkonvansyon ki Moris finn sinye.Ek Ramgoolam ena ziska lafinFevriye 2013 <strong>pu</strong> sorti depi sazwin la.24 Oktob 2012Travayer lepor, 1980 (Foto: Zano Couacaud)4
KLAS TRAVAYER FAS A KRIZ EKONOMIKKan sistem kapitalis rant an kriz, li provok kriz partu.Mem dan muvman sindikal.Malgre tu bann zestikilasyonMinis Finans Xavier Duval lor tokrwasans, malgre so bann grandeklarasyon lor “rezilyans” lekonomiMoris, klas travayer byenkonsyan ki li pe sufer lefe krizekonomik mondyal ek so reperkisyondan Moris: an termsomaz, sekirite lanplwa, ogmantasyonpri. Konpansasyon saleranyel ek PRB pa finn fer gransoz <strong>pu</strong> mintenir nivo de vi.Kuma li arive byen suvan, krizekonomik ek sosyal osi presipitkriz dan muvman sindikal, sirtudan enn lepok kan travayerdepann buku lor so sindika <strong>pu</strong>defann so bann drwa aki an termlapey ek kondisyon travay. Krizdan muvman sindikal pe manifestelimem kuma enn ogmantasyondan fragmantasyon: federasyonek konfederasyon pe eklatesu linfliyans diferan birokrasiki pe met zot prop lintere avanlintere klas travayer.Apre rapor PRB, pe kumansena enn resezisman dan sindikaek federasyon travayer sekterpiblik: ena aksyon konzwin ki peplanifye. Par kont dan sekterprive, sityasyon pe anpire: apreki Bizlall ek Subron finn eklatNTUC, <strong>pu</strong> al met dibut KonfederasyonSindikal de Gos(CSG), ala ki aster nu pe truv saKonfederasyon la pre <strong>pu</strong> paralizeswit a konfli ant sa mem 2sindikalist. Subron fer bann gran“ku dekla medyatize” dan sindika,ek kudme mamb guvernmanNita Deerpalsing, ek sapermet li fer brakonaz dan bannlezot sindika ki afilye ek FPU (kiBizlall ankor kontrole) ek CTSP.Bizlall li, fas a lanpriz Subron lorCSG, finn truv mwayin <strong>pu</strong> separbann sindika paraetatik depiFPU <strong>pu</strong> form enn “Kolektifsindika sekter libere”, met dibutenn “Obzervatwar <strong>pu</strong> Demokrasi”,enn “Platform Kont NuvoLalwa Travay”, anfet enn serilorganizasyon ki su so kontrol,ek kot Subron pena mem ennprezans.Dayer nu finn truv manyer kiBizlall organiz enn manifestasyonkont nuvo lalwa travay dan Rozille 1 Septam, ek Subron organizso miting “remersiman” landimele 2 Septam dan Porlwi.Dan enn lartik <strong>pu</strong> analiz RaporPRB dan Le Mauricien 15Oktob, Bizlall pran enn tyer solespas <strong>pu</strong> fer so bann komantergrotesk abityel kont enn manbLALIT ki ti siyn, lor nom LALIT,enn analiz lor Reform Elektoralek Dezyem Repiblik. Dan sa enntyer so lartik ki pa ditu reponnseki LALIT finn dir, Bizlall swazir<strong>pu</strong> defann “pov” Subron; alor ki,kan li lans enn lapel a enn longlalist sindikalist <strong>pu</strong> zot rasanble<strong>pu</strong> degaz enn alternativ, lidelibereman exklir Subron depisa lalist ki inklir Jauffret (GWF),Shanto (FTU), Jane Ragoo mepa Reaz Chuttoo (CTSP),Peeharry (FPU), DeepakBenydin (FPBOU), RadakrishnaSadien (GSA), PotayaKuppan (SILU, GTUF), Alain5Tolbize (RGEA). Remarke kiena lamwatye muvman sindikalki egalman exklir depi lapelBizlall.Sa kalite manev birokratik paditu dan lintere klas travayer, sirtudan enn lepok kot klas travayerpe fer fas a bann menas grav kikriz ekonomik reprezante. Se parivalite/rasanbleman birokratik kineseser: se plito devlopman ennplatform baze lor enn programpolitik sosyalist revolisyoner ki<strong>pu</strong> permet klas travayer fer fas akriz ek kumans enn prosesis <strong>pu</strong>met an kestyon sistem kapitalistki responsab <strong>pu</strong> kriz.Ram SeegobinINFO INFO INFOVol kot LALITByen boner granmatin, otur 2erdimatin, Lindi 15 Oktob, voler titir batan shutterz, kas gran panovit par divan Batiman LPT ek ennenn bar feray, finn rantre, uvertu tirwar, kokin 2 laptop, ennprozekter, enn lekran kompyuter,enpe zuti ek Rs700 peti-kash.Lapolis, CID ek SOCO ti vini. Lipremye fwa finn ena enninfraksyon dan batiman LPT depiso 28 an lexistans. Nu note kiMMM so biro Lari Poudriere, liosi, finn sakaze 2 fwa, mem lepok.Kur anprann koz KreolLPT finn demar enn nuvo kur“Kreol as a Foreign Language”dan Gran Be depi le 25 Oktob.Kur la pe fer tule Zedi 10 er a11.30. Ena 10 partisipan ki peswiv kur, zot tu frankofonn.