exico ordica

More documents

Recommendations

Info

Litteratur 130 Hovdenak, Marit 2001: Bokmål og nynorsk som kjelde- og målspråk i internordiske ordbøker. I: LexicoNordica 8, 93–110. Vannebo, Kjell Ivar 1995: [Melding av:] Tor Guttu (red.): Norsk illustrert ordbok. Moderat bokmål og riksmål. I: LexicoNordica 2, 303–310. Vikør, Lars S. 2000: NFFs ordbokspris og ordbokslandskapet i Noreg. I: Prosa 6:1, 44–48.
Ruth Vatvedt Fjeld Normering i klemme mellom språkteknologiske og pedagogiske ordbøker LexicoNordica 9 – 2002 131 With the development of dictionaries for language technology lexicography has to cope with a new dictionary typology. Descriptivity or prescriptivity has long been discussed in human-oriented dictionary making. This article tries to point out how language technology evokes a new discussion of this question, on the one side requiring a wider norm, on the other a tighter norm than in dictionaries written for pedagogical situations. This makes the reuse of existing dictionaries as the lexicon part in language technology programs nearly impossible. 1. Innledning Språk er store og kompliserte tegnsystemer, og det er bare mindre deler som kan normeres. Siden språk også hele tiden er i forandring, vil enhver norm bare være midlertidig. Det er alltid en stor og bevegelig gråsone mellom det normerte og det unormerte i et språk, der noe diffunderes ut fra det normerte og over i det upleide eller unormerte, og selvsagt tas stadig noe nytt inn og blir normert. Man kan forestille seg dette som et stykke natur der noe er dyrket innmark mens mesteparten er udyrket utmark. Hele tiden brytes nytt land som legges under plogen og dyrkes og stelles, men samtidig er det områder som gror igjen og blir til utmark fordi de ikke er interessante lenger i den aktuelle kulturen. For leksikografer kan dette duge som et bilde på normeringsarbeid. Når man driver med språknormering og språkrådgivning, er det viktig å være klar over om en gir oppskrift for pleie av utmarka eller innmarka. Tidligere ble ordbøker laget utelukkende for menneskelige brukere, slik at de kunne få informasjon om ordforråds form og innhold eller andre egenskaper ved det leksikalske inventaret i språk. Det var nyttig både for morsmål og fremmede språk. En viktig oppgave for mange ordbøker er å gjøre språkbrukerne kjent med hva som regnes som korrekt og hva som regnes som feil bruk av ord og uttrykk. Selve ordboksredigeringen ble regnet som et praktisk håndverk uten spesielle krav til teoretisk lingvistisk kompetanse. Det gjaldt å skrive ned det vi alle var enige om. I leksikografien er det nå en ny situasjon. Med utviklingen av språkteknologien har leksikografi og leksikalsk beskrivelse blitt et sentralt felt i lingvistikken, de fleste språkteknologiske nyvinninger
Page 1 and 2:
LEXICONORDICA 9 Tidsskrift om leksi
Page 3 and 4:
Oddrun Grønvik Er det stygt å sei
Page 5 and 6:
Henning Bergenholtz & Sven-Göran M
Page 7 and 8:
2. Hvilke leksikografiske beslutnin
Page 9 and 10:
Sven-Göran Malmgren Normering i Sv
Page 11 and 12:
gör det - att Dalin redan hade utf
Page 13 and 14:
”svåra ord”, men arbetet med m
Page 15 and 16:
Men denna kunskap blev efterhand al
Page 17 and 18:
talspråket, där det - bortsett fr
Page 19 and 20:
särskilt beträffande stavningen a
Page 21 and 22:
Att man efter hand kommit till insi
Page 23 and 24:
pläderar visserligen i princip fö
Page 25 and 26:
SAOL 1-9 = Svenska Akademiens ordli
Page 27 and 28:
understödd av många språkvetare
Page 29 and 30:
materialet. Begreppet kan referera
Page 31 and 32:
Men vi ska börja med några ord om
Page 33 and 34:
4.2.3 Ordböjning En stor del av de
Page 35 and 36:
ställen, vilket i fortsättningen
Page 37 and 38:
Kristina Nikula Användaren, normen
Page 39 and 40:
tankarna då de tänker på använd
Page 41 and 42:
Eftersom språket lever är det i o
Page 43 and 44:
Norm har en annan form och status
Page 45 and 46:
samma funktion. Man kan till och me
Page 47 and 48:
det geografiska kriteriet innan det
Page 49 and 50:
speciell betydelse då det för t.e
Page 51 and 52:
nödvändiga eller gångbara i huvu
Page 53 and 54:
Litteratur Allén, Sture 1987. Sven
Page 55 and 56:
Nikula, Kristina 1991. Är norm ett
Page 57 and 58:
dåvarande Kejserliga Alexandersuni
Page 59 and 60:
finlandssvenskan och rikssvenskan p
Page 61 and 62:
metoder har en positivare syn på f
Page 63 and 64:
ordet påskannandag för det som i
Page 65 and 66:
språket, speciellt om man som båd
Page 67 and 68:
använda programmet gör det för a
Page 69 and 70:
om bøjning, orddannelse, faste ven
Page 71 and 72:
forener det normative krav om fasth
Page 73 and 74:
hododendron sb. - uofficiel, men al
Page 75 and 76:
eautyboks beautybox compactdisk com
Page 77 and 78:
eksempelvis bestemt form singularis
Page 79 and 80:
fx i græsk, udtrykker et ønske, e
Page 81 and 82:
ukorrekt). blindskrift blev opfund
Page 83 and 84:
udtryk fra den mere almensproglige
Page 85 and 86:
Henning Bergenholtz & Christina Bø
Page 87 and 88: I en lignende situation er Lise usi
Page 89 and 90: nøjagtigt (NLO 1997, HARTMANN/JAME
Page 91 and 92: procentangivelser eller markeringer
Page 93 and 94: kraftvarmeværk 284 85,0% 5495 98,3
Page 95 and 96: med korrektur af elevers stile vil
Page 97 and 98: tion, svag præskription og meget s
Page 99 and 100: ikke svarer til den empiriske basis
Page 101 and 102: metodik, som leksikografen eksplici
Page 103 and 104: I Danmark har vi haft et godt udgan
Page 105 and 106: Hvis man vælger at udarbejde en pr
Page 107 and 108: variant Google RO 2 modemet, modeme
Page 109 and 110: (*alle andre belæg med lakket er m
Page 111 and 112: 105 sisch-deutsche Lexikographie: G
Page 113 and 114: 107 TRASK 1993 = Trask, R.L.: A Dic
Page 115 and 116: 108 normens forbillede ønsker at f
Page 117 and 118: 110 sive den mundtlige variant i ra
Page 119 and 120: 112 Men på trods af denne massive
Page 121 and 122: 114 Men uden selvfølgelig at vove
Page 123 and 124: 116 De ser den snarere som i forlæ
Page 125 and 126: 118 Frangoudaki, Anna 1992: Digloss
Page 127 and 128: Lars S. Vikør Behandling av rettsk
Page 129 and 130: 121 Større endringar vart gjennomf
Page 131 and 132: 123 valfrie, skal dei stå på kvar
Page 133 and 134: 125 berre forordet opplyser om den
Page 135 and 136: 127 tradisjonelle formene i offisie
Page 137: 129 alderdommeleg og svært lite br
Page 141 and 142: 133 eller normativt siktemål til s
Page 143 and 144: 135 være. Ordlistene må derfor by
Page 145 and 146: 3.1 Enkelhet og mangfold 137 Språk
Page 147 and 148: 139 nevnte. Det sier at stavekontro
Page 149 and 150: 141 de vanlige kodene ikke på. I B
Page 151 and 152: 143 gjennom alle formene og vurdere
Page 153 and 154: Thus lexicographers are faced with
Page 155 and 156: 147 litteraturvitenskap ved Univers
Page 157 and 158: Oddrun Grønvik Er det stygt å sei
Page 159 and 160: 151 Her vart ei amerikansk ordbok1
Page 161 and 162: 153 Den største gruppa med nemning
Page 163 and 164: 5. Kva kategoriar i ordartikkelen k
Page 165 and 166: 157 Alle ordbøkene har neger (negr
Page 167 and 168: 159 Det er verd å merkje seg at de
Page 169 and 170: 161 tida får både ordboksredaktø
Page 171 and 172: 163 av utfall og private synspunkt
Page 173 and 174: 165
Page 175 and 176: 167
Page 177 and 178: 169
Page 179 and 180: 171
Page 181 and 182: 173
Page 183 and 184: SAOB neger manlig individ tillhöra
Page 185 and 186: WNTCD black 7) a person of dark com
Page 187 and 188: SAOB SAME jfr SAME-FOLK(ET). jfr la
Page 189 and 190:
NOB tater 1 person som høyrer til
Page 191 and 192:
NOSD Jewess (same entry as above)
Page 193 and 194:
Sandro Nielsen Overvejelser angåen
Page 195 and 196:
175 1. Den primære funktion: overs
Page 197 and 198:
177 behov i størst muligt omfang k
Page 199 and 200:
179 En anden form for numerusproble
Page 201 and 202:
1. Ledelsespåtegning 2. Revisionsp
Page 203 and 204:
183 Herudover skal regnskabsekspert
Page 205 and 206:
185 Dette skal kun opfattes som et
Page 207 and 208:
187 alfabetisk ordnet liste over al
Page 209 and 210:
189 sætninger af omtekstens afsnit
Page 211 and 212:
9.3 Omvendt søgning (engelsk-dansk
Page 213 and 214:
[lemma] kreditrisiko [grammatik] (e
Page 215 and 216:
195 Kirkness, Alan 1989: Wörterbuc
Page 217 and 218:
196 Sprognævn skal udsende noget,
Page 219 and 220:
198 potentielle brugere. Endvidere
Page 221 and 222:
200 i februar-marts 2002. Baggrunde
Page 223 and 224:
202 Dette er ofte uhyre nyttige opl
Page 225 and 226:
204 5. I denne forbindelse burde Re
Page 227 and 228:
206 Andre helt regelmæssige udsagn
Page 229 and 230:
208 Der kan gives mange andre eksem
Page 231 and 232:
Ilse Cantell LexicoNordica 9 - 2002
Page 233 and 234:
211 Den form av slang som Lindfors
Page 235 and 236:
213 intellektuella till kriminella
Page 237 and 238:
215 förekomma i ”vanliga” slan
Page 239 and 240:
Dag Gundersen Engelsk stor ordbok L
Page 241 and 242:
221 begynnere, og altså også yngr
Page 243 and 244:
223 derfor fårikål, mens lapskaus
Page 245 and 246:
225 og for de fleste fremdeles gjø
Page 247 and 248:
227 ikke å høre til den. F.eks.:
Page 249 and 250:
Pirkko Kuutti Första ordboken Lexi
Page 251 and 252:
231 Det förklaras att tärningarna
Page 253 and 254:
233 paitsio heter offside på engel
Page 255 and 256:
235 exempel i båda betydelsegruppe
Page 257 and 258:
237 genomsnitt finns det en illustr
Page 259 and 260:
239 En del av illustrationerna finn
Page 261 and 262:
241 ett lämpligt urval uppslagsord
Page 263 and 264:
242 samma inbördes förhållande t
Page 265 and 266:
244 om engelskan inom detta område
Page 267 and 268:
246 att avgöra om naturae står i
Page 269 and 270:
248 skulle det bli identiskt med tu
Page 271 and 272:
250 den svenska förleden räddning
Page 273 and 274:
252 är lättanvänd och överskåd
Page 275 and 276:
Nina Martola Två nya lättillgäng
Page 277 and 278:
FIGUR 1. Ur Norstedts första svens
Page 279 and 280:
257 Cirkeldefinitionerna är i och
Page 281 and 282:
259 mynna ut - Saknas. Ordet mynnin
Page 283 and 284:
FIGUR 2. Ur Natur och Kulturs Svens
Page 285 and 286:
263 första förklaring ”används
Page 287 and 288:
265 saknas som uppslagsord och för
Page 289 and 290:
267 användaren har det svenska sta
Page 291 and 292:
269 konstruktionen betala någon f
Page 293 and 294:
271 uppslagsord saknas men sidantal
Page 295 and 296:
272 Av dessa skäl är min recensio
Page 297 and 298:
274 process (latinisterna är ju f
Page 299 and 300:
276 bara Tallinum. Under medeltiden
Page 301 and 302:
278 visande ur utländsk synvinkel:
Page 303 and 304:
280 stavelserna i uttalet. Däremot
Page 305 and 306:
282 och nulatinet. En läsare som i
Page 307 and 308:
284 Pitkäranta, Reijo & Vilkkonen,
Page 309 and 310:
286 Som brukligt är inleds idiomor
Page 311 and 312:
288 form. I det fjärde underkapitl
Page 313 and 314:
290 Ordboksartiklarna är av varier
Page 315 and 316:
292 (vulgärt), av vilka ark. på g
Page 317 and 318:
Litteratur 294 âerny‰eva, I.I. 1
Page 319 and 320:
296 Han konstaterar också att lexi
Page 321 and 322:
298 research, 9. Case studies. Kapi
Page 323 and 324:
Landau 300 Landaus bok är på mån
Page 325 and 326:
302 Definitionskapitlet är däremo
Page 327 and 328:
were to dissect the dictionary stru
Page 329 and 330:
306 Skildringen av de ”lexikograf
Page 331 and 332:
308 Om bokens inledningskapitel fin
Page 333 and 334:
310 I det korta avsnittet om ordbok
Page 335 and 336:
312 Béjoint, H. 1994: Tradition an
Page 337 and 338:
Hjalmar P. Petersen et al. Donsk-f
Page 339 and 340:
Inger Hesslin Rider Ordboksredaktö
Page 341:
Anden litteratur: Haiman, John 1980
show all

exico ordica

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?