- Page 1: LANDSKAP TRÄDGÅRD JORDBRUK Rappor
- Page 4 and 5: 1. Inledning Mattias Qviström Den
- Page 6 and 7: skydda värdefulla områden som nat
- Page 8 and 9: av 1965 som var den første loven s
- Page 10 and 11: 2. Om prosjekteksempelet Sarpsborg
- Page 12 and 13: I utgangspunktet var det den strate
- Page 16 and 17: Figur 5 Transportsoner som utgangsp
- Page 18 and 19: Kommuneplanen legger opp til at en
- Page 20 and 21: LANDBRUK GRØNNSTRUKTUR Landbruks-
- Page 22 and 23: særlig høye kulturlandskaps/ kult
- Page 24 and 25: utbygging, styres arealbruken der m
- Page 26 and 27: Deler av den overordnete landbruksp
- Page 28 and 29: legge områdene ut som LNF - områd
- Page 30 and 31: grunneiers og allmennhetens interes
- Page 32 and 33: oppmuntre til småskalaproduksjonen
- Page 34 and 35: dispensasjoner som representerer de
- Page 36 and 37: Noen gode eksempler fra Norge Frilu
- Page 38 and 39: for eksempel: 1) aktiviserings- og
- Page 40 and 41: kan m.a.o. spørre seg i hvilken gr
- Page 42 and 43: Stugu, O.S. (2005): Mot et urbanise
- Page 44 and 45: ”Målet er at skabe fælles "visi
- Page 46 and 47: Planen ligger til grund for de før
- Page 48 and 49: der er i den nye planlov for 2007 t
- Page 50 and 51: fortsat vil være inddelt i. Som de
- Page 52 and 53: 1. Fastholde adskillelse mellem by
- Page 54 and 55: det har vist sig, at de borgere som
- Page 56 and 57: 5. Eksempler på bynært landbrug o
- Page 58 and 59: Nord for byen findes to mindre bysa
- Page 60 and 61: lokaliseringen i Nordsjælland, som
- Page 62 and 63: Figur 4. Alsønderup og Tulstrup i
- Page 64 and 65:
ældre parcelhuskvarter og dette p
- Page 66 and 67:
centrale grønne områder. Kommunen
- Page 68 and 69:
af traditionelle høringsrunder ell
- Page 70 and 71:
Udvikling af et frilufts- og et fri
- Page 72 and 73:
sikre levesteder for truede arter.
- Page 74 and 75:
Det har været væsentligt for proc
- Page 76 and 77:
naturnær retning, skal ske med ful
- Page 78 and 79:
Et land som Holland, har 395 indbyg
- Page 80 and 81:
Multiland, Det multifunktionelle jo
- Page 82 and 83:
Forchammer O. 1936. Københavnsegne
- Page 84 and 85:
4. Stadsnära landskap och fysisk p
- Page 86 and 87:
utveckling (se Strömgren 2007). En
- Page 88 and 89:
som ligger till grund för hanterin
- Page 90 and 91:
endast delvis att dela upp utifrån
- Page 92 and 93:
stadsexpansion har vägen splittrat
- Page 94 and 95:
Illustration 5: flygbild från 2004
- Page 96 and 97:
ligger obrukad, eftersom det leder
- Page 98 and 99:
Plan- och bygglagen Plan- och byggl
- Page 100 and 101:
kommuner, till exempel inom Sydväs
- Page 102 and 103:
angivna områdena får exploatering
- Page 104 and 105:
evara den biologiska mångfalden, f
- Page 106 and 107:
planeras, och att i denna process f
- Page 108 and 109:
tätbebyggelse eller därmed samman
- Page 110 and 111:
Under 2007 - 2008 genomfördes inte
- Page 112 and 113:
Grönstråk bör tillskapas för at
- Page 114 and 115:
Arrendatorn förbinder sig att hål
- Page 116 and 117:
traditionellt jordbruk, där återf
- Page 118 and 119:
Arrendatorn och jordägaren är öv
- Page 120 and 121:
förankrade utvecklingsprojekt. (L
- Page 122 and 123:
att nämnas, bland annat Bucht (200
- Page 124 and 125:
Dagens planering är, åtminstone b
- Page 126 and 127:
Bucht, Eivor. 2004. “Omväxtens l
- Page 128 and 129:
Qviström, Mattias & Katarina Saltz
- Page 130 and 131:
5. Stadsnära landskap i Finland, m
- Page 132 and 133:
Korsholm är svenska och i Vasa fin
- Page 134 and 135:
Till skillnad från Korsholm, köpe
- Page 136 and 137:
lantbruksavdelning för att lära e
- Page 138 and 139:
Rekreationsområden har en storlek
- Page 140 and 141:
ökar då de längsgående frilufts
- Page 142 and 143:
människan att uppleva känslan av
- Page 144 and 145:
Figur 4. Vägar, stigar och stråk
- Page 146 and 147:
Figur 6. Metviken-Infjärden kan de
- Page 148 and 149:
Figur 7. Vasa stad planerar för ny
- Page 150 and 151:
förändringar överallt inom lande
- Page 152 and 153:
stycken i Vasa. Sammanlagt blir det
- Page 154 and 155:
Däremot får du inte: • störa h
- Page 156 and 157:
av mat, utan av hela familjer. Samt
- Page 158 and 159:
kan utnyttja dessa. Kostnaderna fö
- Page 160 and 161:
Rekreationsområdena har en yta på
- Page 162 and 163:
6. The contemporary urban fringe of
- Page 164 and 165:
advances have indeed been made. In
- Page 166 and 167:
land-use at the fringe falls into t
- Page 168 and 169:
Influences from the garden city mov
- Page 170 and 171:
Year Planning milestone Description
- Page 172 and 173:
Different problems relate to differ
- Page 174 and 175:
Figure 2. The case study area is 5
- Page 176 and 177:
former location of old farms are th
- Page 178 and 179:
This shows that the city is still g
- Page 180 and 181:
Figure 6 and 7. Korpa in 2002 (abov
- Page 182 and 183:
experimental growth would not be ha
- Page 184 and 185:
A large open area outside of Reykja
- Page 186 and 187:
Björn Axelsson, landscape architec
- Page 188 and 189:
Asked about the conflicts that appe
- Page 190 and 191:
espect to all natural hindrances. T
- Page 192:
in tomorrow´s cities. ENHR 2005 bo