Svensk delstudie, Stadsnära landskap som resurs i ... - NMR

More documents

Recommendations

Info

Figur 5 Transportsoner som utgangspunkt for lokalisering av fortetting (Østfold fylkeskommune 2006) Som virkemiddel for å unngå nedbygging av jordbruksarealer er det utarbeidet temakart over kjerneområder for landbruket som viser de viktigste store og sammenhengende landbruks- og kulturlandskapsområdene. Se figur 6. Bortsett fra et par av områdene (nr. 1 Alvim og nr. 2 nord for Gatedalen), befinner de planlagte næringsarealene seg ikke i de såkalte kjerneområdene landbruk. Forslaget forsvares ved at et annet område som er avsatt til byggeformål i forrige plan skal tilbakeføres til landbruk. To områder med nærrekreasjonsverdi er foreslått omdisponert til boligformål, men det foreslås etablering av korridorer ut til marka. 16
1 2 Figur 6 Kjerneområder for landbruk. På kartet er de to mest omdiskuterte kjerne- områdene i byranden avmerket. Kilde: Sarpsborg kommune 2007 Kommuneplanens arealdel 2007 – 2010. s. 16 I kommuneplanen er det i tillegg til arealbrukskategorien også fastsatt prinsipper for hvordan landbruksarealene skal kunne omdisponeres: 1. Fortetting/ gjenbruk skal gå foran nedbygging av kjerneområder i byggesonen. 2. Områder utenfor kjerneområdene skal gå foran bygging i kjerneområder. 3. Inneklemte landbruksarealer skal tas til utbygging foran større områder 4. Ved knutepunkter og hovedtransportårer i indre transportsone skal utbygging tillegges større vekt enn jordvernet under forutsetning av at det tas hensyn til grønnstruktur og kulturlandskap. 17
Page 1: LANDSKAP TRÄDGÅRD JORDBRUK Rappor
Page 4 and 5: 1. Inledning Mattias Qviström Den
Page 6 and 7: skydda värdefulla områden som nat
Page 8 and 9: av 1965 som var den første loven s
Page 10 and 11: 2. Om prosjekteksempelet Sarpsborg
Page 12 and 13: I utgangspunktet var det den strate
Page 14 and 15: Jordvernpolitikken, by - landsonen
Page 18 and 19: Kommuneplanen legger opp til at en
Page 20 and 21: LANDBRUK GRØNNSTRUKTUR Landbruks-
Page 22 and 23: særlig høye kulturlandskaps/ kult
Page 24 and 25: utbygging, styres arealbruken der m
Page 26 and 27: Deler av den overordnete landbruksp
Page 28 and 29: legge områdene ut som LNF - områd
Page 30 and 31: grunneiers og allmennhetens interes
Page 32 and 33: oppmuntre til småskalaproduksjonen
Page 34 and 35: dispensasjoner som representerer de
Page 36 and 37: Noen gode eksempler fra Norge Frilu
Page 38 and 39: for eksempel: 1) aktiviserings- og
Page 40 and 41: kan m.a.o. spørre seg i hvilken gr
Page 42 and 43: Stugu, O.S. (2005): Mot et urbanise
Page 44 and 45: ”Målet er at skabe fælles "visi
Page 46 and 47: Planen ligger til grund for de før
Page 48 and 49: der er i den nye planlov for 2007 t
Page 50 and 51: fortsat vil være inddelt i. Som de
Page 52 and 53: 1. Fastholde adskillelse mellem by
Page 54 and 55: det har vist sig, at de borgere som
Page 56 and 57: 5. Eksempler på bynært landbrug o
Page 58 and 59: Nord for byen findes to mindre bysa
Page 60 and 61: lokaliseringen i Nordsjælland, som
Page 62 and 63: Figur 4. Alsønderup og Tulstrup i
Page 64 and 65: ældre parcelhuskvarter og dette p
Page 66 and 67:
centrale grønne områder. Kommunen
Page 68 and 69:
af traditionelle høringsrunder ell
Page 70 and 71:
Udvikling af et frilufts- og et fri
Page 72 and 73:
sikre levesteder for truede arter.
Page 74 and 75:
Det har været væsentligt for proc
Page 76 and 77:
naturnær retning, skal ske med ful
Page 78 and 79:
Et land som Holland, har 395 indbyg
Page 80 and 81:
Multiland, Det multifunktionelle jo
Page 82 and 83:
Forchammer O. 1936. Københavnsegne
Page 84 and 85:
4. Stadsnära landskap och fysisk p
Page 86 and 87:
utveckling (se Strömgren 2007). En
Page 88 and 89:
som ligger till grund för hanterin
Page 90 and 91:
endast delvis att dela upp utifrån
Page 92 and 93:
stadsexpansion har vägen splittrat
Page 94 and 95:
Illustration 5: flygbild från 2004
Page 96 and 97:
ligger obrukad, eftersom det leder
Page 98 and 99:
Plan- och bygglagen Plan- och byggl
Page 100 and 101:
kommuner, till exempel inom Sydväs
Page 102 and 103:
angivna områdena får exploatering
Page 104 and 105:
evara den biologiska mångfalden, f
Page 106 and 107:
planeras, och att i denna process f
Page 108 and 109:
tätbebyggelse eller därmed samman
Page 110 and 111:
Under 2007 - 2008 genomfördes inte
Page 112 and 113:
Grönstråk bör tillskapas för at
Page 114 and 115:
Arrendatorn förbinder sig att hål
Page 116 and 117:
traditionellt jordbruk, där återf
Page 118 and 119:
Arrendatorn och jordägaren är öv
Page 120 and 121:
förankrade utvecklingsprojekt. (L
Page 122 and 123:
att nämnas, bland annat Bucht (200
Page 124 and 125:
Dagens planering är, åtminstone b
Page 126 and 127:
Bucht, Eivor. 2004. “Omväxtens l
Page 128 and 129:
Qviström, Mattias & Katarina Saltz
Page 130 and 131:
5. Stadsnära landskap i Finland, m
Page 132 and 133:
Korsholm är svenska och i Vasa fin
Page 134 and 135:
Till skillnad från Korsholm, köpe
Page 136 and 137:
lantbruksavdelning för att lära e
Page 138 and 139:
Rekreationsområden har en storlek
Page 140 and 141:
ökar då de längsgående frilufts
Page 142 and 143:
människan att uppleva känslan av
Page 144 and 145:
Figur 4. Vägar, stigar och stråk
Page 146 and 147:
Figur 6. Metviken-Infjärden kan de
Page 148 and 149:
Figur 7. Vasa stad planerar för ny
Page 150 and 151:
förändringar överallt inom lande
Page 152 and 153:
stycken i Vasa. Sammanlagt blir det
Page 154 and 155:
Däremot får du inte: • störa h
Page 156 and 157:
av mat, utan av hela familjer. Samt
Page 158 and 159:
kan utnyttja dessa. Kostnaderna fö
Page 160 and 161:
Rekreationsområdena har en yta på
Page 162 and 163:
6. The contemporary urban fringe of
Page 164 and 165:
advances have indeed been made. In
Page 166 and 167:
land-use at the fringe falls into t
Page 168 and 169:
Influences from the garden city mov
Page 170 and 171:
Year Planning milestone Description
Page 172 and 173:
Different problems relate to differ
Page 174 and 175:
Figure 2. The case study area is 5
Page 176 and 177:
former location of old farms are th
Page 178 and 179:
This shows that the city is still g
Page 180 and 181:
Figure 6 and 7. Korpa in 2002 (abov
Page 182 and 183:
experimental growth would not be ha
Page 184 and 185:
A large open area outside of Reykja
Page 186 and 187:
Björn Axelsson, landscape architec
Page 188 and 189:
Asked about the conflicts that appe
Page 190 and 191:
espect to all natural hindrances. T
Page 192:
in tomorrow´s cities. ENHR 2005 bo
show all

Svensk delstudie, Stadsnära landskap som resurs i ... - NMR

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?