Svensk delstudie, Stadsnära landskap som resurs i ... - NMR

exempel på detta är att den aministrativa gråzon som nämns i citatet ovan inte längre
finns, i och med att de danska kommunerna har fått ett planeringsansvar för såväl stad
som landsbygd. Det danska Miljøministeriet påpekar också att de stadsnära landskapens
egenskaper i större utsträckning än tidigare ska utnyttjas och tas hänsyn till när städernas
expansion planeras (Miljøministeriet 2006). Följande projekt tar fasta på den
framväxande planerings- och landskapsforskningen om stadsnära landskap, för att med
den som stöd diskutera redskap och strategier för hur stadsnära landskap kan hanteras i de
Nordiska länderna. Kanske kan stadsrandens ”gråzon” med den fysiska planeringens
hjälp omvandlas till en ”grönzon”, en mötesplats för stad och land.
Det finns flera goda skäl till att studera hur mötet mellan stad och land hanteras inom den
fysiska planeringen. Bland annat skulle de möten som uppstår mellan stadsbor och
lantbruk kunna öka förståelsen för lantbrukets förutsättningar. Nylén Andresen (2005)
skildrar hur en klass nioåringar i Stockholmsförorten Vassudden föreställer sig jordbruk,
och pekar i sin avhandling bland annat på det stora avståendet mellan elevernas vardag
och upplevelsen av och förståelsen av landsbygden:
Flera av barnen föreställer sig att livet på ett jordbruk skiljer sig från deras tillvaro i
Vassudden inte minst genom att Vassudden är längre från naturen. Konsekvenserna
av detta synsätt blir att människan i staden, d.v.s. barnen själva, är långt ifrån
naturen och därför mer separerad från den. Kontrasten stad och land blir i detta
avseende avsevärd. Den natursyn barnen uttrycker kan beskrivas som ett slags
”sommarlovsnatur” eller ”friluftsnatur” … (Nylén Andresen 2005, sid 71).
Denna bild av landsbygden som natur, som en motpol till, är problematisk. Med
möjligheterna till en vardaglig kontakt med jordbruket kan en mer nyanserad bild av
landsbygden nås. Nylén Andresen (2005) pekar i detta sammanhang på betydelsen av
medvetna konsumenter för jordbrukets utveckling; med mer kunskap om jordbruk följer
ett större intresse för vad vi äter och hur det tillverkas. En grundläggande förståelse för
jordbruket är även en förutsättning för att förstå hur Krav-märkta produkter eller
”Hagmarkskött” påverkar den biologiska mångfalden och landskapet. Det stadsnära
landskapet skulle därmed kunna vara en resurs även för ett ekologiskt anpassat jordbruk.
Men hur ska detta hanteras inom den fysiska planeringen?
Projektet Stad och land: stadsnära landskap som resurs i samhällsplaneringen, som
finansieras av Nordiska ministerrådet (inom Miljöstrategier i Jord- och skogsbruk, MJS),
har som målsättning att visa på hur jord- och skogsbruk samt rekreationsintressen kan
samordnas i det stadsnära landskapet med den fysiska planeringens hjälp. Det är de
urbant påverkade landskapen upp till 5 – 10 km från medelstora och större Nordiska
städer som studeras i projektet, med fokus på grönstrukturens rekreativa värden och ett
levande jord- och skogsbruk. Vardagslandskapet står i centrum, liksom relationen mellan
ett levande jordbruk och de vardagliga rekreationsintressena: det är inte möjligheterna att
5