mid nordic days - PÃ¥ svenska

More documents

Recommendations

Info

ANNA RUTH Født i 1975, bor og arbeider i Jyväskylä // Född 1975,bor och verkar i Jyväskylä // Syntynyt 1975. Asuu ja työskentelee Jyväskylässä Anna Ruth har en allsidig kulturell bakgrunn. Det har inspirert henne til å utforske nasjonale så vel som mentale grenser. Hun interesserer seg for hvordan grenseoppganger og rammer påvirker vår egen identitet. Grensene skaper en forsterket følelse av trygghet, kontroll og av at noe er bestandig. I prosjektet Mattoja keskipohjolasta arbeider hun med grenser på en konkret måte. Hun har flettet trestammer av kart fra de åtte midt-nordiske stedene hvor utstillingen presenteres.Filleryer er som regel slitesterke, og mange mennesker har dem hjemme. Annas ryer er skjøre, og mønsteret avbilder nye kartmønstre over det midt-nordiske området. Arbeidet preges av paradokser som utløser spørsmål om hvor vi opplever vår egen tilhørighet. Mattoja keskipohjolasta, Kart, Papir & Tråd 2006 Kan kunsten være en aktiv del av en bærekraftig utvikling? - For meg ligger det bærekraftige elementet i kunsten i dens evne til å vekke spørsmål. – Hvor er vi, hva gjør vi, og beveger vi oss i den retningen vi ønsker? Aksepterer vi konsekvensene av våre handlinger? Kunsten som objekt kan agere på egen hånd. Men det er fremfor alt betrakteren kunsten er avhengig av, gjennom hans eller hennes forståelse, tolkning og handlinger. I grunnen tror jeg allikevel ikke at det er mulig å tvinge betrakteren til å tro på eller se noe. Jeg er overbevist om at hver person må finne sin egen måte å forstå sine behov, ønsker og begjær og sitt miljø på. På denne måten kan kunst fremføre ideer, tanker og utsikter som en guide eller en slags basis for troen på ulike oppfatninger. De kan i sin tur bidra til en mer velmenende planet. Anna Ruth har en mångsidig kulturell bakgrund. Det har inspirerat henne att utforska nationella liksom mentala gränser. Hon intresserar sig för hur linjedragningar och gränser påverkar vår egen identitet. Gränserna skapar en förstärkt känsla av trygghet, kontroll och att något är bestående. I projektet Mattoja keskipohjolasta arbetar hon med gränser på ett konkret sätt. Hon har flätat trasmattor av kartor från det åtta mittnordiska orterna där utställningen presenteras.Trasmattor är som regel slitstarka, och många människor har dem i sina hem. Annas mattor är sköra, och mönstret bildar nya kartmönster över den mittnordiska regionen. Arbetet präglas av paradoxer som utlöser frågor om var vi upplever vår egen tillhörighet Mattoja keskipohjolasta, Kartor, Papper & Tråd 2006 Kan konsten vara en aktiv del av en hållbar utveckling? - För mig ligger hållbarheten i konsten i dess förmåga att väcka frågor. - Var är vi, vad gör vi och rör vi oss i den riktning vi önskar? Accepterar vi konsekvenserna av våra handlingar? Konsten som objekt kan agera på egen hand. Men det är framförallt betraktaren som konsten är beroende av genom dennes förståelse, tolkning och handlingar. I grunden tror jag dock inte att det är möjligt att forcera betraktaren, att se eller tro på något. Jag är övertygad om att varje person måste hitta sitt eget sätt att förstå sina behov, begär och önskningar och deras miljö. På det här sättet kan konst framföra ideer, tankar och åsikter som en guide eller en sorts bas för tron på olika uppfattningar. De kan i sin tur kanske bidra till en mer välmående planet. Anna Ruthilla on monipuolinen kulttuuritausta. Se on inspiroinut häntä tutkimaan niin kansallisia kuin henkisiäkin rajoja. Häntä kiinnostaa, miten linjavedot ja rajat vaikuttavat meidän identiteettiimme. Rajat luovat vahvan tunteen turvallisuudesta, kontrollista ja jonkin pysyvyydestä. Mattoja Keskipohjolasta -projektissa hän työskentelee rajojen kanssa konkreettisella tavalla. Hän on tehnyt räsymattoja kahdeksan Keskipohjolan alueen, joilla näyttely on esillä, kartoista. Räsymatot ovat yleisesti ottaen kulutusta kestäviä ja monilla on niitä kotona. Annan matot ovat hauraita ja kuviot muodostavat uusia karttakuvia Keskipohjolan alueelle. Työ heijastaa paradokseja, jotka synnyttävät kysymyksiä siitä, mihin koemme kuuluvamme. Mattoja Keskipohjolasta, Kartta, paperi & nauha 2006 Voiko taide olla aktiivinen osa kestävää kehitystä? - Minusta kestävyys taiteessa liittyy sen kykyyn herättää kysymyksiä. Missä olemme, mitä teemme ja kuljemmeko siihen suuntaan kuin toivomme? Hyväksymmekö tekojemme seuraukset? Taide objektina voi toimia itsekseen. Mutta ennen kaikkea taide on riippuvainen katsojasta tämän ymmärtämisen, tulkinnan ja toiminnan kautta. En kuitenkaan usko, että on mahdollista pakottaa katsoja näkemään tai uskomaan jotakin. Olen vakuuttunut siitä, että jokaisen on löydettävä oma tapansa ymmärtää tarpeensa, halunsa ja toiveensa sekä ympäristönsä. Tällä tavalla taide voi edistää ideoita, ajatuksia ja näkemyksiä toimien oppaana tai eräänlaisena perustana erilaisten käsitysten uskomiselle. Nämä voivat puolestaan tukea kehitystä kohti paremmin voivaa planeettaa. 46 anna ruth
HANS KVAM Født 1965, bor og arbeider i Östersund Född 1965, bor och verkar i Östersund Syntynyt 1965. Asuu ja työskentelee Östersundissa I Kvams installasjon er tapeter montert på åtte plater. Hvert sted har sitt eget unike tapet, som vi får lov til å tegne på. Tapetet er fra tiden 1950-70-tallet. Hans Kvam ønsker å føre sammen historien med nåtiden. Jan Åman skriver: «Han inviterer til å gjøre det forbudte. Skrible på gamle vakre tapeter. Det virker som om han gjør noe mye verre enn å bombardere byen med graffiti. Han vil få oss å skrible på tapeter som burde henge i våre besteforeldres hjem. Han vil få oss til å våge å gi slipp på vår egen nostalgi, vår egen historie. Ikke for å glemme det som har vært, men for å sette det i sammenheng med nåtiden». Uten tittel, 2006 Installasjon Kan kunsten være en aktiv del av en bærekraftig utvikling? - Som idegiver og veiviser tror jeg at kunsten kan være delaktig i alt som har med samfunnsbygging og vår overlevelse å gjøre. Kanskje er kunsten (musikk, film, teater, billedkunst osv.) en av de sterkeste og minst misbrukte virkemidler vi mennesker kan ta i bruk. Selvsagt har kunsten blitt brukt i propaganda og liknende gjennom historiens løp, men i det øyeblikket den organiseres eller styres, mister den troverdighet og dermed også sin styrke. Så jeg tror at kunsten kan være blant de viktigere ingrediensene i et fremtidsperspektiv. Dette forutsetter at utøverne føler seg fristilte til å handle utenfor de politiske rammene og de religiøse tabuene som styrer store deler av verden for øvrig. I Kvams installtion är tapeter monterade på åtta skivor. Varje ort har sin egen unika tapet, som vi tillåts att teckna på. Tapeten är från tiden mellan 1950- 70 talet. Hans Kvam önskar att föra samman historien med nuet. Jan Åman skriver: «Han bjuder in till att göra det förbjudna, att klottra på gamla vackra tapeter. Han låter göra något mycket värre än att bomba stan med graffiti. Han vill få oss att klottra på tapeter som borde hänga i våra far- och morföräldrars hem. Han vill att vi ska våga ge oss på vår egen nostalgi, vår egen historia. Inte för att glömma det som varit, men för att sätta det i spel med nuet». Utan titel, 2006 Installation Kan konsten vara en aktiv del av en hållbar utveckling? - Som idégivare och vägvisare tror jag att konsten kan vara delaktig i allt som har med samhällsbyggande och vår överlevnad att göra. Kanske är konsten (musik, film, teater, bildkonst osv) en av dom starkaste och minst missbrukade krafter vi människor har att spela med. Visst har konsten använts i propaganda och liknande under historiens gång, men i det ögonblick som den organiseras eller styrs upp förlorar den i trovärdighet och därmed även sin styrka. Så jag tror att konsten kan vara en av dom viktigare ingredienserna i ett framtidsperspektiv. Detta med förutsättningen att utövarna känner sig fria att agera utanför de politiska ramar och religiösa tabun som styr stora delar av världen i övrigt. Kvamin installaatiossa on kahdeksan levyä tapetteja. Jokaisella paikkakunnalla on oma ainutlaatuinen tapettinsa, johon saamme piirtää. Tapetit ovat 1950-1970-luvuilta. Hans Kvam haluaa yhdistää historian nykyisyyteen. Jan Åman kirjoittaa: «Hän kutsuu tekemään kiellettyjä asioita: tuhrimaan kauniita vanhoja tapetteja. Hän antaa tehtäväksi jotakin paljon kauheampaa kuin kaupungin täyttäminen graffiteilla. Hän haluaa saada meidät tuhrimaan tapetteja, joiden pitäisi olla isovanhempiemme kodeissa. Hän haluaa, että me uskallamme luoda itsellemme omaa nostalgiaa, omaa historiaa. Ei siksi, että unohdettaisiin mennyt, vaan siksi että saatettaisiin se vuorovaikutukseen nykyisyyden kanssa». Nimetön, 2006 Installaatio Voiko taide olla aktiivinen osa kestävää kehitystä? - Taide voi olla ideoitsijana ja suunnannäyttäjänä osallisena kaikessa, mikä liittyy yhteiskunnan rakentamiseen ja olemassaoloomme. Taide (musiikki, elokuva, teatteri, kuvataide ja niin edelleen) on ehkä yksi vahvimmista ja vähiten väärinkäytetyistä voimista, joita me ihmiset voimme hyödyntää. Toki taidetta on historian saatossa käytetty myös propagandaan ja vastaavaan. Mutta sinä hetkenä kun taide organisoidaan tai sitä säädellään, se menettää uskottavuutensa ja sitä myöten myös voimansa. Uskonkin, että taide voi olla yksi tärkeimmistä tekijöistä tulevaisuudessa. Näin sillä varauksella, että taiteenharjoittajat tuntevat itsensä vapaiksi toimimaan politiikan ja uskonnollisten tabujen ulkopuolella, jotka muutoin ohjaavat suurta osaa maailmasta. 48 hans kvam
Page 1: Organisasjon og kontakter i ProMidN
Page 4 and 5: INDEX promidnord Christer Nylén, B
Page 6 and 7: PROMIDNORD CHRISTER NYLÉN Styrke g
Page 8 and 9: WP2 Miljø Med naturen på vår sid
Page 10 and 11: WP4 KAREN HAVDAL Oppvekst Demokrati
Page 12 and 13: PROMIDNORD Styrka genom samarbete C
Page 14 and 15: WP2 Miljø Med naturen på vår sid
Page 16 and 17: WP4 KAREN HAVDAL Uppväxt Demokrati
Page 18 and 19: PROMIDNORD Voimaa yhteistyöstä Pr
Page 20 and 21: WP2 Ympäristö Luonto puolellamme
Page 22 and 23: WP4 KAREN HAVDAL Nuoret Demokratian
Page 24 and 25: mid nordic days 2006-2007 & voices
Page 28 and 29: ILKKA HALSO Født 1965, bor og arbe
Page 30 and 31: MARTIJN VAN BERKUM & OSKAR LINDSTR
Page 32 and 33: TELLERVO KALLEINEN & OLIVER KOCHTA-
Page 34 and 35: SAMI RINTALA Født 1969, bor og arb
Page 36 and 37: TOMAS ERIKSSON Født 1975, bor og a
Page 38 and 39: WP2 Miljø Miljøbevissthet som kon
Page 40 and 41: WP4 Oppvekst Demokratiets unge kraf
Page 42 and 43: WP1 Rumslig plan för mittnorden ut
Page 44 and 45: WP3 Energi Energi som viktig resurs
Page 46 and 47: WP5 Kultur Kultursamarbete på tvä
Page 48 and 49: WP2 Ympäristö Ympäristöasiat ki
Page 50 and 51: WP4 Nuoret Demokratian nuoret voima
Page 52: Team curator: Rickard Borgström ex

mid nordic days - PÃ¥ svenska

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?