24.02.2013 Views

genom jorden - Peab

genom jorden - Peab

genom jorden - Peab

SHOW MORE
SHOW LESS

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.

indata<br />

Utomhusvärden – vårt exempelår<br />

Vi använder 1995 som exempelår med värden<br />

för varje timma för temperatur, luftfuktighet och<br />

solintensitet. Dessa värden används av Derob<br />

och för simuleringar i Excel. 1995 hade en<br />

medeltemperatur på 7.1 °C, dvs en temperatur<br />

under det normala för de senaste tio åren (7,9<br />

°C) 1 .<br />

Varmvatten<br />

Vi använder oss av 11,5 kubikmeter per person<br />

och år, utgående från 18 kubikmeter som minskas<br />

med 20% för småhus och 20% för snål armatur.<br />

Varmvatten räknas som 60 0C, vi räknar med 12<br />

0C ingångsvärde för kallvatten i snitt vilket ger 56<br />

kWh energiåtgång per kubikmeter 2 . Användningen<br />

av värme viktas för månader som följer: jan 1,14,<br />

feb 1,17, Mars 1,14, april 1,1, maj 0,9, juni 0,85,<br />

juli 0,7, aug 0,75, Sept 0,95, okt 1,1, nov 1,14,<br />

dec1,16 3 .<br />

Ventilation - omsättning<br />

För ventilation styr Boverkets byggregler<br />

omsättningen till 0,35 l/s, kvm då personer<br />

är hemma och 0,1 l/s, kvm i borta-läge.<br />

Passivhuscentrum anger detta värde till runt<br />

10% minskning emedan boverket anger 0,25 l/s,<br />

kvm, dvs en minskning med 28,5%. Vi beräknar<br />

utefter en schablon för vilka tider personer vistas<br />

i byggnaden och räknar med 9 bortatimmar per<br />

dygn vilket ger 0,256 l/s, kvm. Denna siffra är<br />

något större än Boverkets uppmätta värde 4 .<br />

1. Petersson 2004<br />

2. metodrapport s12, indata s32-33 Energimyndigheten 2008, 2009<br />

3. metodrapport s12, Energimyndigheten 2008, 2009<br />

4. indata s28, 30, metodrapport s15<br />

5. metod s 11, indata s31-32<br />

6. Metodrapport s12, indata s33-35<br />

Personvärme<br />

Antalet personer beräknas enligt Boverkets norm<br />

och i Kravspecifikationen 2008 med 4 personer<br />

över 120 kvm medan Passivhuscentrum och<br />

Kravspecifikationen 2009 sätter upp en lägre<br />

norm med en person per 41 kvm BOA. Vi har<br />

som sagt använt oss av båda dessa värden och<br />

utfört parallella simuleringar. Att tillägga är<br />

att vi arbetat med att söka minska ytor utan att<br />

minska familjestorlekar därför kan 4 personer<br />

stämma bättre. Vi använder 80W per person och<br />

hemmavarande tid i snitt 14 timmar per dygn.<br />

Detta ger en snitteffekt av 46,67 W vilket är nära<br />

passivhuscentrums snitt på 47 W 5 .<br />

Hushållsel<br />

Vi använder värden från Energimyndighetens<br />

program för Passivhus och lågenergihus från 2008<br />

och 2009. Enligt båda dessa kravspecifikationer<br />

räknar man med 1400 kWh per bostad samt<br />

400 kWh per person och år. Skillnaden mellan<br />

kravspecifikationerna är att antalet boende varierar,<br />

detta innebär att enligt kravspecifikationen<br />

2008 blir det 3000 kWh per år och enligt<br />

kravspecifikationen 2009 2609 kWh per år. Av<br />

denna energi kan 80 % antas bli spillvärme, lågt<br />

räknat enligt FEBYs Metodrapport 2009. Boverket<br />

presenterar klart högre siffror, 2500 kWh + 800<br />

kWh per person. Vi viktar värdet enligt jan 1,25,<br />

feb 1,22, mars 1,15, april 1, maj 0,88, juni 0,78,<br />

juli 0,73, aug 0,75, sept 0,83, okt 1, nov 1,16, dec<br />

1,25.<br />

Solinstrålning<br />

Solinstrålningens inflytande beräknas i Derob<br />

simuleringen. Av betydelse är fönstrens<br />

transmittans samt solavskärmningen. De<br />

fönster som föreskrivs har transmittansen 0.3<br />

och U-värden på 0.8. Solavskärmninen sker<br />

<strong>genom</strong> överhängande takfötter samt fördragbara<br />

spjälgardiner.<br />

Lufttäthet<br />

I simuleringen tas även hänsyn till byggnadens<br />

lufttäthet. Vi använder oss av lufttätheten 0.2<br />

l/s m2 vid en tryckskillnad på 50 Pa för våra<br />

väggelement då detta visat sig vara uppnåbart vid<br />

ett flertal passivhus projekt.<br />

168 169<br />

0.0<br />

0.00<br />

-2.00 -2.0<br />

-4.00 -4.0<br />

-6.00 -6.0<br />

-8.00 -8.0<br />

-10.00 -10.0<br />

-12.00 -12.0<br />

-14.00 -14.0<br />

-16.00 -16.0<br />

-18.00 -18.0<br />

Temp<br />

0 50 100 150 200 250<br />

figur 135. Dimensionerande utomhustemperatur, Dut, i<br />

Göteborg beroende av byggnadens tidskonstant. För att<br />

beräkna vilken dimensionerande utomhustemperatur som<br />

gäller för vår byggnad användes en approximation efter<br />

gällande kravspecifikation och byggnadstynger.<br />

tidskonstant, h<br />

D ut<br />

1. Isover

Hooray! Your file is uploaded and ready to be published.

Saved successfully!

Ooh no, something went wrong!