genom jorden - Peab

1. SOU 2002:115
s91
2. Lindgren 2009
produktionsenergi och passivhus
Under 1980- och delar av 1990-talet låg ofta ett
stort fokus på att hålla nere produktionsenergi
för byggnader i samband med miljövänligt
och s k ekologiskt byggande. Det är dock visat
att energianvändning under produktion, ofta
beräknat på 50 års livscykel, endast står för
ca 10 % av energianvändningen. Istället var
energianvändning i brukande den mest betydande
med ca 90 % av energianvändningen 1 . Detta
förhållande underblåste utvecklingen mot
passivhus, där fokus smalnade av till minskning av
energi under bruksskedet. Energianvändningen i
produktionsskedet var fortsatt högt, medan energin
i bruksskedet minskade dramatiskt. Därmed ökade
också andelen produktionsenergi dramatiskt.
I fallet med Lindås var produktionsenergin mycket
hög, eftersom byggandet skedde utan väderskydd
och med höga krav på uttorkning i byggelement.
Men även i normal passivhusproduktion är
produktionsenergi en viktig post i livscykeln
energianvändning 2 .
överslagsberäkning
andel produktionsenergi
Normalhus energianv per år
26 200 kWh/år
Produktionsenergi om 10%, 50 år
145 555,6 kWh
Produktionsenergi per kvm
1010,802 kWh
Passivhus energianv per år, 120 kvm
9 771 kWh
Passivhus energianv under 50 år
488 537 kWh
Produktionsenergi passivhus per kvm
+5% per kvm jämfört med normalhus
1 061 kWh/kvm
Produktionsenergi passivhus 120 kvm
127 361 kWh
Produktionsenergi i procent, 50 år LC
20,7 %
Hänsyn tas ej till primärenergifaktorer.
Överslagsberäkningen visar att produktionsenergi
inom passivhusbyggande faktiskt utgör en
betydande del och inte skall bortses från. En
jämförelse med avhandlingen “Primary energy
efficiency and CO2 mitigation in residential
buildings” ger att värden för produktion i
ovanstående exempel är runt 10% för höga.
I samma avhandling visas förhållandet mellan
produktions- och bruksenergi omvandlat till
primärenergi med olika uppvärmningsval.
Ser man till dessa primärenergisiffror står
produktionsdelen för en större del. För
passivhusen i Lindås anges 18,5 % primärenergi
i produktionsskedet. Men detta beror till
stor del på det primärenergimässigt stora
uppvärmningsbehovet. Med biobränslebaserad
fjärrvärme installerat skulle primärenergibehovet
för produktion uppgå till chockerande 58% 1 .
Till följd av detta bör man undersöka möjligheterna
att bygga passivhus med mer energisnåla metoder,
exempelvis med restprodukter såsom halm,
återbruk osv eller med energisnålt material såsom
trä och ekofiber. Efter att ha inriktat miljömässigt
byggande mot bruksskedet bör nu fokus åter vidgas
till produktion.
I passivhus börjar därmed den optimala punkten
för isolermaterialens energisparande tangeras.
För stenull och cellplast, EPS eller XPS, är den
optimala isolertjockleken för energisparande 700
mm. Därefter minskar energisparande med en
livscykel om 50 år. Optimal isolertjocklek för lågt
koldioxidutsläpp är vid fjärrvärmeuppvärmning
mycket mindre, runt 150mm 2 .
figur 33. Behöver man torka byggelement ökar
energianvändningen vid byggnation.
Att bygga i trä kan minska energibehovet i
produktionsskedet i jämförelse med många andra
material. Ett exempel på flerbostadshus byggt i trä
använder 588 kWh per kvm i produktionsenergi.
Motsvarande byggt i Betong använder 801, varav
en större andel fossila bränslen. Skillnaden i
primärenergianvändning blir därmed än större 3 .
80 81
1. Joelsson, 2008,
sid 62-67
2. Johansson,
Martin, Kanellos,
Konstantin, s9,23,
24ff, s27f
3. Sathre, 2007,
sid 45ff