Sammanträdeshandlingar, 11 MB - öppnas i nytt fönster - Katrineholm

SAMMANTRÄDESHANDLINGAR 

TILL KALLELSE 

Datum 

KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN 2011-09-20 1 

Sammanträdande organ Kommunstyrelsen 

Tid 

Plats 

SAMMANTRÄDESHANDLINGAR 

Sid Ärenden till kommunfullmäktige 

2 Redovisning av obesvarade motioner 

K:\Beredningsmöten\2011\KS110928\Sammanträdeshandlingar 110928.docx 

Onsdag den 28 september 2011, klockan 8.15 

KTS-salen, Vita Huset 

4 Svar på motion om hastighetsdämpande åtgärder i Björkvik 

5 Svar på motion om användning av hästen som komplement i skötsel av grönytor 

och skog 

11 Återremiss: Motion om att inrätta en fond för integrationsprojekt 

20 Rapportering av ej verkställda gynnande beslut enligt SoL och LSS (andra 

kvartalet 2011), vård- och omsorgsnämnden 

23 Gemensam värdegrund för hjälpmedelsfrågor 

30 Regionförbundets årsredovisning 2010 

Sid Ärenden till kommunstyrelsen 

89 Tillväxtmotorn 

90 Omdisponering av medel till byggprojekt Campingstuga 

93 Omdisponering av medel till gymnastikhall 

95 Handlingsplan för Västra Sörmlands Räddningstjänst 

97 Socialförvaltningens lokalbehov 

Sid Ärenden till kommunstyrelsen 

99 Avslutsrapport – Klimatinvesteringsprogrammet 

KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN Besöksadress: Djulögatan 41, Gröna Kulle Org.nummer 212000-0340 

Telefon: 0151-570 07 

641 80 KATRINEHOLM Telefax: 0151-570 25 

www.katrineholm.se E-post: kommunledningsforvaltning@katrineholm.se

~~' .{'~ 1\atrineholms kommun 

—

Dnr/Handl Motion Remissinstans/-ticl Ijäckt Motionär Pre! tid för 

KF i beslut ICF 

KS/2011:216 MSK Motion om ny driftform av Kullbergska sjukhuset KLF 11-OS Joha Frondelius (KD) 12-02 

Marian Loley (KD) 

r 

KS/2011:239 MSK Motion om inrättande av ett ungdomsråd KLF 11-OS Lars leoin (FP) 11-11 

Ewa Gallhammar (FP) 

KS/2011:307 MSK Motion om gränslös omsorg VON 11-06 Inger Fredriksson (C) 12-02 

Anita Karlsson (C) 

KS/2011:3 8 PJ Motion om klimat- och sårbaxhetsanalys BN 11-03 Gudrun Lindvall (MP) 11-11 

MHN 

Miljöstrat.rådet 

KS/2011:41 PJ Motion om hästen som miljövänligt arbetsredskap BIN 11-03 Joha Frondelius (KD) 11-10 

MHN Marian Loley (KD) 

KOT 

STN 

KS/2011:231 PJ Motion om att inrätta barnbokslut BIN 11-OS Joha Frondelius (KD) 11-11 

KOT Marian Loley (KD) 

SOC 

VON 

Folkhälsorådet 

KS/2011:237 PJ Motion om att minska problemet för unga att finna KFAB 11-OS Gudrun Lindvall (MP) 11-11 

Katrineholm SOC 

bostad i 

Nyhemsområdet V SR 11-OS Inger Fredriksson (C) 11-12 

KS/201 1:240 PJ Motion om ungdomsbrandkår i 

matlådan STN 11-06 Anita Karlsson (C) 11-12 

VON Inger Fredriksson (C) 

KS/2011:357 PJ Motion om frukt och grönt i 

Folkhälsoutskottet 

kommunfullmäktige KF:s presidium 11-08 Torgred Jansson (S) 11-12 

KLF 

KS/2011:446 PJ Motion om ny debattordning i

-,~,{ ~ l~atrineholms kommun ~ SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 

SammanVådesdatum 

Blad 

SERVICE- OCH TEKNIKNÄMNDEN 2011-08-3D ' 86 ~~ 

/~TR~~ie'~1 ~,h~ s n ~! 

K~mmunstvrel~en 

Dnr STN/2011:40-311 ~ Z011 -09- 0 7 

Yttrande över motion om hastigh ~`v'~' `~`~a~ ~~~ ~ ~' er i 

Björkvik `'~ i`~ t 

Beslut 

Service- och tekniknämnden beslutar att instämma i motionen och att Service- och 

teknikförvaltningen far i uppdrag att tillsammans med Trafikverket utreda fiågan. 

Ärendebeskrivning 

Magdus Esko (fp) har äverlämnat en motion till kommunfiillinäktige angående 

rubricerat ärende. Motionären yrkar att kommunen tills~nmatis ined Trafikverket 

utreder möjligheten att utföra hastighetsdämpande åtgärder• på väg 216 genom 

Björkvik samt att kornmanen utför hastighetsdämpande åtgärder på Pahntorpsvägen 

och att hastigheten sänks ti1130 km/tim genom villaområdet. 

Kommunlediungsförvaltningen har begärt ett yttrande från Service- och 

tekniknämnden. 

Nämndens överläggning 

Under överläggningen. yttrar sig Magnus Esko (rP). 

Förslag och yrkanden 

Magnus Esko yrkar bifall till motionen. 

~~ 

Akten, lconuuuns elsen_

~- F `; 1\atrineholms kommun 

Milj ö- och hälsoslcyddsnämnden 

Dnr 2011-917-409 

SAMMANTRÄDES 

Sammanträdesdatum 

2011-06-14 

Handläggare: Hålvan 

•p ~TRINEHOLMS KOP 

Kommur~~yr~ls~ 

Flandlingsnumme~ ~~~'~~'~ 

~~ t ~, ~ ~~ 

d~~ 

,.~G.~i~11; ~ ~ d11 

Yttrande över motion om hästen som ett alternativ för 

miljövänlig skötsel av grönytor och skog 

Beslut 

Miljö- och hälsoslcyddsnämnden instämmer i motionen. 

Under nämndens överläggningar yttrar sig Erik Liljencrantz (1V~, Göran Ivarsson (C), 

Lars-Ålve Eriksson (S). 

Miljöförvaltningens skrivelse 2011-06-01: 

"Bakgrund 

Joha Frondelius (KD) och Marian Loley (KD) har lämnat in en motion om 

hästen som ett alternativ för miljövänlig skötsel av grönytor och skog. 

Allmänt 

Miljöpåverkan från användning av häst är åtminstone vad gäller luftutsläpp 

mindre än från mastviner. 

Användning av häst i slcogsbrulcet leder i allmänhet till mindre lcörslcador. 

Eventuella jluidislca och ekonomiska konsekvenser kan inte miljö- och 

hälsoskyddsnämnden bedöma. 

Miljö- och hälsoskyddsnämndens verksamhet påverkas inte av användning av 

häst." 

Justerandes sign Protokollsutdrag till 

,P~ i Kommunstyrelsen 

Utdregsbestyrkande. ,, I 

~s.~ .._ J

~~`~ ~~~~ i I~atrineholms kommun 

_~, 

KULTUR- OCH TURISMNÄMNDEN 

Utdragsbestyrkande 

Dnr KTN 2011:65 

\ 

SAMMANTRÄDESP 


2011-06-21 § 24 

Handläggare: Per-Olof 

JEHOLMS KOMMUN 

~mmunstyrel~en 

Blad 

~i1 -06- 2.9 

~ %~(i 

Yttrande — Motion - Hästen som ett bra alternativ för 


Beslut 

Kultur- och turismnämnden beslutar anta nedanstående skrivning sorn sin egen samt 

överlämnar ärendet till kommunstyrelsen för vidare beredning. 


Kultur- och turismnämnden har fått möjlighet att yttra sig över en motion till 

Kommunfullmäktige från Kristdemokraterna Juha Frondelius och Marian Loley om 

hästen som ett bra alternativ för miljövänlig skötsel av grönytor och skog. 

I motionen framhålls att hästens arbete är en av eko-trenderna som ger kommunen 

möjligheter att "sticka ut" bland medborgarna, turister och andra kommuner. Hästen 

kan även användas i guidade turer och då i form av s k remmalag. 

Motionärerna yrkar på att kommunens upphandling av grässkötsel, skogsvård och 

hästkörningsentreprenad ingår i framtidens Katrineholm. Vidare att barn och 

ungdomar får en naturlig kontakt och information om vår historia av jord- och 

skogsbruk genom ett införande av guidade turer med remmalag. 

Förvaltningens bedömning 

Hästnäringen är en näring i växande, vilket tidigare uppmärksammats i Katrineholm 

genom projektet Häst. Enligt en rapport från Nationella stiftelsen för Hästhållningens 

främjande (NS) genererar hästnäringen 2007 en omsättning på ca 45 miljarder kronor 

och ca 28 000 heltidsarbeten per år. I Katrineholms kommun finns idag entreprenörer 

som bedriver verksamhet inom hästnäringen 

Motionärerna föreslår guidade turer i form av remmalag för barn och ungdomar i 

syfte att få naturlig kontakt med och information om historien i form av jord- och 

skogsbruk. Verksamheten i form av remmalag är även tänkt att kunna vända sig mot 

turister i Katrineholms kommun. 

Det är Kultur- och turismnämndens bedömning att guidade turer i form av remmalag 

inte är en kommunal angelägenhet utan mer en möjlighet för en entreprenör att 

erbjuda sina tjänster mot exempelvis skolor men även besökande till vår kommun. 

Vad gäller det senare kan ett sådant projekt eventuellt ske i samverkan med KFV 

marknadsföring. Guidade turer i form av remmalag förekommer på Julita gård — 

Protokollsutdrag till

~ ~ 1\atrineholms kommun ~ SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 


KULTUR- OCH TURISMNÄMNDEN 2011-06-21 § 24 3 

Sveriges lantbruksmuseum under Jordbrukets dag. Eventuellt kan det vara av intresse 

för Julita gård att utveckla ett sådant koncept och på så sätt möjliggöra för besökarna 

att uppleva hur en sörmländsk herrgård såg ut för över 100 år sedan. 

Kultur- och turismnämnden väljer att endast kommentera andra att-satsen av 

motionen då den första inte berör kultur- och turismnämndens ansvarsområden. 

Kultur- och turismnämnden anser därmed motionen besvarad. 

Förslag till beslut 

Kultur- och turismnämnden föreslås besluta anta nedanstående skrivning som sin 

egen samt överlämna ärendet till kommunstyrelsen för vidare beredning. 

Ärendets handlingar 

Motion — Hästen ett bra alternativ för miljövänlig skötsel av grönytor och skog. 

Kultur- och turismnämndens överläggning 

Under kultur- och turismnämndens överläggning yttrar sig Ami Rooth (mp). 

Kommunstyrelsen, akten 

Blad

~~ 

I~V 

atrineholms lcommun ~ SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 

Sammanträdesdatum Blad 

SERVICE- OCH TEKNIKNÄMNDEN 2011-08-30 § 81 ~~N~ I~MS KÖMM~N 

Dnr STN/2011:37-335 ~ z~~1 ~~~~ ~ 7 

Yttrande över motion om hästen som ett Fi`~YI~'å~iv fö 

miljövänlig skötsel av grönytor och skog ~ I~`~ 

Beslut 

Service- och tekniknämnden beslutax att ställa sig baltom förvaltningens förslag till 

yttrande och översända det till kommunstyrelsen. 

Reservation 

Sten Holmgren (C), Magnus Esko (FP), Carl Frick (MP) och Ingemar Björklund 

(KD) reserverar sig mot beslutet till förmån för motionen. 


Joha Frondelius (kd) och Marian Loley (kd) har lämnat in en motion om hasten som 

ett alternativ för miljövänlig skötsel av grönytor och skog. Motionären yrkar på att 

kommunens upphandling av grässkötsel, skogsvård och hästkörningsentreprenad 

ingår i framtidens Katrineholm. 

Hästen som ett verktyg i 2000-talets industrisamhälle kan ses som en tillbakagång, 

men idag finns många verktyg anpassade till hästen som gör att det kan finnas 

arbetsuppgifter som äx lämpliga. Förvaltningen tycker att förslaget att använda hästen 

för verksamhet inom förvaltningens område är intressant. 

Idag utförs all grässkötsel maskinellt och som ett alternativ kan man tänka sig 

gräsklippning med häst av vissa gräsytor samt som ett hjälpmedel i skogsskötseln på 

känsliga marker. 

I några kommuner har hästen använts som ett hjälpmedel av entreprenörer. Deras 

samstämmiga erfarenheter är att det inte blir billigare, men att hästens närvaro gör de 

boende mindre kritiska till gräsklippning och skogsawerkningar. 

Flens kommun har använt hästen i verksamheten under några år för grässlåtter men 

har återgått till maskinell klippning då skötselkostnaden blev betydligt högre. 

Förvaltningen kommer ändå att undersöka saken och se vilka möjligheter hästen kan 

ge inom vår verksamhet, vilka entreprenörer som finns att tillgå, vilken prisnivå det 

rör sig om och hur dessa tjänster kan handlas upp. 

Ekonomi 

Kostnaderna för gräsklippning med häst beräknas bli betydligt högre per 

kvadratmeter. 


~~ ~~ e~~,} f~ Akten, kommunstyrelsen 

U 


f f 

7

~~ 1\atrineholms lcommun \ 

— .~_ 

BILDNINGSNÄMNDEN 

Justerandes sign 


Dnr 2011:59, 

I'~~INEH~LN9S lC+ON{M 

~~mi~nansfvr~l~~n 

~~~i 60~~ Q 6 

.~ 2 fill t ~,( 

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 

inträdesdatum 

Blad 

1-08-30 § 90 22 

Helene Björkquist 

Yttrande dicer motiori ~ör 'häften -ett bra alternativ för 

_,~,. 


Bildningsnämndens beslut 

Bildningsnämnden anser att motionen är besvarad med hänvisning till 

bildningsförvaltningens yttrande. 

Reservation 

Marian Loley (KD) reserverar sig mot beslutet. 


Joha Frondelius (kd) och Marian Loley (kd) har inkommit med en motion "Hästen - 

ett bra alternativ för miljövänlig skötsel av grönytor och skog". 

Bildningsförvaltningens yttrande 

Bildningsförvaltningen yttrar sig endast kring motionens yrkande: "- att våra bam och 

ungdomar för en naturlig kontakt och information om vår historia av jord och 

skogsbruk genom ett införande av guidade turer med remmalag." 

R;l~n;naSfor~alt,,;r,g~„ ~ns~r ett d~#ta är en verksamhetsfråga där ansvaret för beslut 

gällande barn- och ungdomars undervisning fattas av respektive rektor eller lärare. 

Förvaltningen förslår nämnden att avvisa motionen. 


Motion om hästen som ett alternativ för miljövänlig skötsel av grönytor och 

skog 

Bildningsnämndens överläggning 

Under bildningsnämndens överläggning yttrar sig Helene Björkquist förv.chef, 

Marian Loley (KD) och Inger Björklund (KD). 


Marian Loley (KD) yrkar att bildningsnämnden ska instämma i motionen. 

Proposition 

~. ~j~.,+'GZ~~~I i~ 

Efter avslutad överläggning godkänner bildningsnämnden ordförandens förslag till 

propositionsordning. 


'~ l~atrineholms lcommun \ SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 

— ~;:~~:: 


BILDNINGSNÄMNDEN ~ 2011-08-30 § 90 23 


;~ ~f) 

:' 


Därefter ställer ordförande proposition på Marian Loleys (KD) förslag till beslut och 

på bildningsförvaltningens förslag och finner att bildningsnämnden beslutar enligt 

bildningsförvaltningens förslag. 

Protokollsutdrag till 

~' ~_:-.(' ~'~ ~_._~~~~~ KommunstyrelsenL akt 

~~~~~ 

Blad

~~~ 

s '~ 4 ~ l~~~t~•ine~~~~~~~1s l:~n~n~lin 

VIA~DÄI~"~'Nf~1~1NDEN 

SAMMANTRÄDESPRO~'i3KOLL 

SammantrAdesdatum Siad 

2010-10-28 ~ 40 9 

gyttrande över motion om att inrätta en fond for 

i~te~rationsprojekt 

~~~~u~ 

N~~nncle~l, V1AN, beslu#ar 

att avvisa nio#ionen cam aft inrätta en fond för integrat~onsprojel

V1_

i T 

~~J ~~~1C1'll~lt'110~1135 l~QJi~11~1L1.11 

~. 

Z~;~JLTUR- OCH ']'URlSN1J~~ii~.i~ID1N 

_.....-- _.- sac 

U~?~: 1~`1,N 2010:1.39 

SATåli41ANTRÄDESPR~TQKOLL 

Sammr,lråCesdaturn Slzd 

20"1"1-Q2-22 S .l 2 

I-laa~dl

~,-^ 

s~ ~ ~1C1"li1C~1011175I~C)1?11111111 ~ Slaf~iP+~ANI'R/-1~]~~PF:O~~{7t{OLL 

~u: 

~:anm(lrir2~c5(fzium 

1ClJL'I'Uh- ~CI-I "I'l1R1~.1~C1~~~,~~1NL3FiI~! 2~:1 "I_-0?_-2?- ~ ~1 

7 .... d 

i 

ocks~ k~~ntilatä~~a att des=~i fi?reiii.~~~ir lill sti~~~sla dcica~ bg~gger~ ~~ti medle~z~~n~u• ~ ;~ 

simma eUaiska i~ak~r~ir,d. 

Uek knivs dock 3~iea~ 2~7 enva~~l i~is~i~ka~icle ~v en fo~id föi~ befintliga före~~ing~lr ait ~ö~;a 

pengar av. ~~l fond skulle mest beröra redsl~~ enaa~erade invåna €'e al~ecl i~ti~in~lsk 

~~i~C~l'UIlC~ OC~1 SOI71 IEC~~III 17111" L'l] ~UC~ ~COOj~liit fD~:G JVe.115~{:i ~Öf£llillb5lt~.'2(. 

I~~lo[ioilärei~na föreslå~~ att clef ~~rii7~~1 sE;a av~~ittas cn siunma ~notsv~traridz 30() X00 

ka~o~~or ('gir olikt iz~le~~r~tic~i~sp~c~jekt. ~n e~~e~ituell ionci skulle ocks~ ka~~iva e~i «±tik äd 

r~~rn ~i~i cie~~ t~ö~~esla~i~a ni~~~~a~ ~,~ ryans i~ic~ni ~~a'clinzrie ~ud~et. 

I~i~~a»~]rarföre~~ir~ga~~na skri sjiilvkl~irl lya del i Svensk? .1'öreni~l~sli;~~l fl~l~ bö~~ 

ii~kegrer~ls inel ~rncl~t~ lör~~ii~~~~tr v~~~] g~illel~ %i~li'~Zgen; Bella klin Clock Uöras }~å olåk~i 

1'IS. X0117 ~XE;17]EJ~'~ }~Fll~ 11iScl~5ei' ~01'ti~ laic titl)1~Cill:il~ OC~l i11fD1'lllilt1011 ~Oi' 

ill Vil11C~1-c11':fLl'(.11tli~'dfl~~l 1 ~~L11~EI1i11~S~:lIJ1Sl:il~J (17.111. IS11]~tl['- ~1C~i lUl'1S111i1~1T711.~~1] ~ic~11 

i~V~~17 11~3~~17lslilc? Sitllll~l~i! 1'OfLl11i7~~11' ~I~i

~~, Katrineholms kommun 

VÅRD- OCH OMSORGSNÄMNDEN 

.~ 

r — . 

__ 

Dnr VON/2011:35-046 

9'Cotll KIIL~~F'10LMo~~ i'~C7~9MI~~R 

SAMMANTRÄDESPROTO OLL ~~mmunstyr~l~~n 

Sammanträdesdatum q _O~_ q 

2011-04-14 § 59 ~ 

Handlä are: Jan Nilsso ~~1~ ' ~~ 

gg IerleAUmm~r 

Yttrande över rnoiion om aiå irrrätts en fond där före 

vingar i Katrineholm kan söka pengar sill integratioras~ 

projekt 

Vårel- och omsorgsnämndens beslut 

1. Vård- och omsorgsnämnden antar förvaltningens förslag till yttrande som sitt eget 

och översänder det till kommunstyrelsen. 

2. Nämnden föreslår att motionen ska avvisas. 

Reservation 

Marianne Fältskog (FP), Anita Karlsson (C) och Inger Hult (FP) reserverar sig mot 

nämndens beslut. 


Ewa Gallhammar (fp) och Kristina Malmnäs (fp) har till kommunfullmäktige 

inkommit med en motion i vilken det yrkas att kommunen skall inrätta en fond ur 

vilken föreningar kan ansöka om projektbidrag. I motionen föreslås också att 

kommunen årligen skall avsätta 300 000 kr till denna fond. Projekten skall syfta till 

att kommuninvånare med utländsk bakgrund skall bli mer aktiva i föreningslivet. 

Kommunledningsförvaltningen har berett ärendet för kommunstyrelsens räkning. 

I beredningen har Viadidaktnämnden samt kultur- och turistnämnden yttrat sig. 

Kommunstyrelsen beslutade vid sitt sammanträde 2 mars 2011 att återremittera 

ärendet för yttrande från övriga berörda nämnder, varför vård- och omsorgsnämnden 

och socialnämnden fått motionen på remiss. Svar önskas senast den 30 april 2011. 

Vå~d~ oc7~ oansorgsförvaltningens yttrande 

Vård och omsorgsförvaltningens bedömning 

Idag får 13 pensionärsföreningar och 13 handikappföreningar samt en övrig förening 

bidrag till sin verksamhet från vård- och omsorgsnämnden. Det finns inga uppgifter 

om hur många av medlemmarna i föreningarna som har utländsk bakgrund. En av 

pensionärsföreningarna riktar sig till finländare och hade år 2009 46 medlemmar. 

Syftet med motionen är att åstadkomma en ökad integration i det svenska samhället 

g~nam-at~ar~~ärlc~~~örPnrngs-livet sam en av ~la?~for-morna—_T ag-~_r~i~inga kr-~.0-paå 

eller incitament på föreningarna att arbeta med integrationsfrågor. 

Tanken i motionen att få till stånd en större aktivitet från föreningarna i integrationsfrågor 

är bra. Men den föreslagna vägen med inrättandet av integrationsfond bedöms 

som omständlig samt kommer att kräva administrativa resurser som inte finns idag. 

Kommunstyrelsen, handläggaren, akten

~ Katrineholms kommun \ SAMfVIANTRÄDESP130TOKOLL 

- Sammantrådesdatum Blad 

VÅRD- OCH OMSORGSNÄMNDEN 2011-04-14 § 59 28 


~~~~. 

'!~ 

F! 

Enligt förvaltningens bedömning är ett bättre sätt att stimulera föreningarna till mer 

aktivitet i integrationsfrågor genom att ställa krav på detta i samband med bidragsgivningen. 

Ett kriterium och krav för att få bidrag skulle kunna vara att föreningarna i 

sina ansökningar om bidrag måste beskriva hur man avser att arbeta med integrationsfrågor. 

En annan väg kunde vara att de föreningar som anger att de skall arbeta med 

att få kommuninvånare med utländsk härkomst mer aktiva i föreningarna skulle få 

extra föreningsbidrag för detta. 

I sitt tjänsteutlåtande till kommunstyrelsen idenna fråga framhåller kommunledningsförvaltningen 

att man utifrån den övergripande planen med budget för 2011-2013 har 

ett åtagande som rör samordnat föreningsstöd. Kommunledningsförvaltningens 

bedömning är att integrationsaspekten borde kunna vävas in i detta arbete. 

Utifrån ovanstående redovisning är det vård- och omsorgsförvaltningens bedömning 

att motionens yrkande bör avvisas. 

Vård- och omsorgsförvaltningens förslag till beslut 

Vård- och omsorgsnämnden beslutar att anta förvaltningens förslag till yttrande som 

sitt eget. Nämnden föreslår att motionen ska avvisas. 


Remiss från kommunledningsförvaltningen rned motion från Ewa Gallhammar 

och Kristina Malmnäs 

Vård- och omsorgsnämndens överläggning 

Under vård- och omsorgsnämndens överläggning yttrar sig Monica Johansson (S), 

Lennart Olsson (S) och Marianne Fältskog (FP) samt utredare Jan Nilsson. 


Marianne Fältskog (FP) yrkar bifall till motionen. 

Proposition 

Efter avslutad överläggning ställer ordföranden proposition på sitt eget förslag till 

beslut och Marianne Fältskogs (FP) yrkande om bifall till motionen. 

Hon finner att nämnden bifaller ordförandens förslag till beslut. 


~' ~~' ~~atrineholms kommun ~ 

SOCIALNA:vINDE~t 

Jus;arantles sign 

ICATFtINEHOLMS KOMiViIJ~ 

SAMMANTRÄDESPROT KOLLKommu~lstyrelsen 

Samnantrådestla,ur*i 

?011-0=~-20 

Dnr ?011:?S Handlä~~~~re: ~.ke Stra 

i~~t~-a~de öv~~- "~o~sc~n ors a~~ ir~rä~~a fo~id där ~örena~r~ gar a 

~åa$rin~~ol~ ~~~ söka pengar tail i~Yegrati~t~~p~-oje~t„ 

Socialnämndens beslut 

Socialn~imnden anar le~rval[nin~en~ Lörsfa~ till varande och översänder det som sitt 

eget till kommunledningsiörvalcnin~en. 


Arendebeskrivnin~ Ewa Gallhammar (fp) och Kristina Malmnäs (fp) har inkommit 

med en motion i vilken motionärerna yrkar på att Katrineholms kommun ska inrätta 

en fond ur vilken föreningar kan ansöka om projektbidrag. Vidare, att kommunen 

årligen ska avsätta 300 000 kronor till denna fond. Projekten ska syfta till att 

kommuninvånare med utländsk bakgrund ska bli mer aktiva i föreningslivet. 

Socialförvaltningens yttrande 

Verksamhetsmässiga aspekter 

Socialförvaltilii~gen lämnar idag törenin~?sbidra~ till tio Töreningar, varv ~3 °,'o går till 

Kvinnojouren Miranda och BroctsoFferjouren. De föreningar som motionärerna har i 

åtanke har inte sin aru~ldregiscrering hos socialnämnden. Enligt socialnämildeils 

regler tör föreningsbidrag gir etc ~v de allm~inna villkoren att föreningen ska verka 

inom nä~r~ndens verksamhetsområde. 

I "Övergripande plan med budget 201 1-201" finns under rubriken "Stark samverkan 

med föreningslivet" åtaganden för komm~ulstyrelse, kultur- och turismnämnden, 

service- och tekniknämnden samt Viadidaktnämnden. Integrationsaspekten borde 

kunna vävas in i detta arbete. 

Ekonomiska aspekter 

Inka för socialförvaltningen. 

Juridiska aspekter 

[nga för förvalcnin~~n. 

Ett sätt att stimulera idro~cs- och [e

'~ I~.atxineholms kommun \ ~~~-EGA710NSPROTOKOLL 

-- - ~=~ 

KOMMUNSTYRELSEN 

Oalum 

2011-09-02 § 'f 

Dm• STN/2011:41-046 Handläggare: Karin bladman 

Yf#rande över Motion om att inrätta fond där föreningar i 

Katrineholm kan söka pengar till integrationsprojekt 

Beslut 

Seiwice- ach tekniknämndens ordförande beslutar på delegation att ställa sig bakom 

förvaltningens yfhande över Motion om att iruätta :fond där• föreningar i Katrineholm 

kan söka pengar till integrationsprojekt. 


Service- ocli teknikförvaltningen har tagit del av Mo#ion oin att iruätta fond där 

föreningar i Katrineholtn kan söka pengar til( integrationsprojekt från Ewa 

Callhamma~• och Kristina Malmnäs. Förvaltningen ska lämna synpun(cter på ärendet 

utifrån ået egna verksamhetson~rådet. 


Idag arbetar redan fle~•a av våra idrotts~öreriingar i samarbete med Sisu idroftsutbilda~•iia 

för at# utbilda nya oc3~ däribland många unga ledare med utländsk 

härkomst. Föreningarnas aktiviteter får ekonomisk# stöd av förvaltningen genom 

föreningsbidrag. Spoz•tcentrum ställer lokaler till förfoga~ide under lågsäsong fär att 

underlätta dessa projekt. 

ISisu-arbetet #inns också föresatser att säka EU-bidrag för dessa utbildningsp~•ojeki. 


Iden krassa ekonomiska tid som förvaltningen befinner sig i, ser vi från Service- och 

teknikförvaltningen att de kanaler som redan fungerar i så fall ~r ett högre 

ekonomiskt stöd än att införa ytterligare administtativt arbete. 

Johan Hartman ``~ 

Ordförande Selvice- och tekniknämnden 

Akten, kommunstyrelsen

`L ~\at~ineholms lcommun ~ 

~~F 

SERVICE- OCH 7'EKNIKFCSRVALTNlNGEN 

Sportcentrum/fritid 

V$r handlAQpare 

Sportcentrumchef 

U!f Jangenforp 

TJÅNSTEiJTLÅiANDE 

Datum 


Ert ddiVrtl 

Vår belecknlrFg 

STN/2011:41-046 

Er 6eleckninq 

Yttrande över motion om att inrätta fond för integrationsprojekt 

"Ewa Callhamtnar(fp) och Kristina Main~näs(fp) lia~~ inkommit med enmotion där 

motionärerna yrkar på att Katrineholms kornmun ska inrätta en fond där föreni~igar 

kan söka pengar dör att öka tillstrSmningen av människoz• av utländsk härkomst till 

föreningslivet. 

Förvaltningen försiå~• betydelsen av motionen och de föresatser som motionärerna tror 

sig kunna underlätta med hjälp av införandet av en integ~•ationsfond. Intentionerna ä~• 

mycket viktiga och vi stödjer andemeningen i tanken zned hela projektet. 

Förvaltningen anser dock inte att upprättandet av ytterligare en administrativ åtgärd är 

den rätta ~r art uppnå måle# med att ~i fler människor att delta i föreningslivet. 


Idag arbeta• redan flera av våra idrottsföreningar isamarbete med Sisu Idrottsutbildarna 

för att utbilda nya och dä~•ibiand många unga ledare med utländsk 

härkomst: Föreningarnas aktiviteter flår ekonomiskt stöd av föxvaltningen genom 

föreningsbidxag. Sportcentrum sfällex lokaler till förfogande under lågsäsong för att 

underlätta dessa projekt, 

XSisu-arbetet finns också föresatser att söka EU-bidrag för dessa tttbiic~ningsprojekt. 


7 den kxassa ekanomiska tid som förvaltningen befizuier sig i, ser vi fiån. Service- och 

teknikförvaltningen att de kanaler som redan fungerat• i så fall får ett högre 

ekanomiski stöd än art införa ytterligare adminish•ativt a~~bete. 

Juridiska aspekter 

Inga för förvaltningen. 

Förvaltningens bedömning 

Föz•vaitningen föreslår nämnden att avvisa motionen om att inrätta en foa~d fö~~ 

~~ 

~~ 

~.~I angent z 

G:WämndlMotion, remiss, revisionllntegrationsfond.docx 

S~RVlCE- OCH TEKNIKFÖRVALTNINGEN 

64136 Västgätagatan 31 

v~n~vw.katrineholm.se 

Besöksadress: Katrineholm 

Telefon: Oi50-57279 

Telefax: 0150-488370 

E-posE: ulf.jangentorp@katrineholm.se 

9 (1) 

~rg.nummer 292000-0340

~~~ Katrineholms kommun 

~~ 


SAMMANTRÄDESPROTOKO 

tCATRlNEHO~MS KOMMUN 

Kornmunsfiyrelsen 


X011 ~0~~ 

Blad 

2011-08-25 § 89 gan Inganurnm~r wand~< 

Dnr VON/2011:33-709 Handläggare: Britt-Marie Rolf- 

Rapportering till Socialstyrelsen av ej verkställda 

gynnande beslut andra kvartalet 20'11 

Vård- och omsorgsnämndens beslut 

1. Vård- och omsorgsnämnden godkänner den muntliga rapporteringen av ej verkställda 

gynnande biståndsbeslut enligt 4 kap 1 § SoL och 9 § LSS. 

2. Nämnden uppdrar till förvaltningen att överlämna rapporterna till Socialstyrelsen 

och revisorerna. 

3. Nämnden godkänner nedanstående statistikrapport och överlämnar den kommunfullmäktige. 


Rapporteringsskyldighet 

Enligt socialtjänstlagen (SoL), 16 kap, 6 §, ska vård- och omsorgsnämnden från den 

1 juli 2006 rapportera alla gynnande nämndbeslut enligt 4 kap 1 § SoL, som inte 

verkställts inom tre månader för dagen för beslut. Rapport ska ske till Socialstyrelsen 

och revisorerna. En statistikrapport över saintna beslut ska lämnas till kommunfullmäktige. 

Rapportering ska ske en gång per kvartal. 

Från den 1 juli 2008 gäller samma rapporteringsskyldighet gällande alla gynnande 

nämndbeslut enligt 9 §Lag om stöd och service till vissa fiinlctionshindrade (LSS), 

som inte verkställts inom tre månader för dagen för beslut. 

Socialstyrelsen är tillsynsmyndighet 

Den 1 januari 2010 fördes ansvaret för tillsynen av socialtjänsten över från länssiyrelserna 

till Socialstyrelsen, där den nu samordnas med tillsynen av hälso-och 

sjukvården. Rapporteringsperioderna är: 

• 15 mars —15 april 2011 (för första kvartalet) 

• 15 juni — 31 juli 2011 (för andra kvartalet) 

• 15 september — 15 oktober 2011 (för tredj e kvartalet) 

~ 15 december 2011 — 15 januari 2012 (för fjärde kvartalet). 

Sanktionsavgift 

Enkommun som inte inom skälig tid tillhandahåller bistånd enligt 4 kap 1 § SoL eller 

insats enligt LSS 9 §, som någon är berättigad till enligt beslut av kommunen, kan 

åläggas att betala en särskild avgift. Detsamula gäller om kommunen inte inom skälig 

tid på nytt tillhandahåller biståndet efter det att verkställigheten avbrutits. Sanktionsavgiften 

tillfaller staten. 

0 

Socialstyrelsen, kommunfullmälc~e, kommunens 

revisorer, akten

— ~~s 

~s~ Tr 

1\atrineholms kommun \ 


Muntlig rapportering 



2011-08-25 § g9 5 

Med hänsyn till sekretessen föreslår ordföranden att nämnden godkänner att en muntlig 

rapportering sker från handläggarna om ej verkställda gynnande biståndsbeslut 

enligt 4 kap 1 § SoL och 9 § LSS. Skriftliga rapporter kommer däremot att skickas till 

Socialstyrelsen och kommunens revisorer. 

Till kommunfullmäktige kommer protokollsutdrag att översändas. 

åtatistikrapport till kommunfullmäktige 

Beslut - Äldreomsorg 

Ej verkställda gynnande biståndsbeslut enligt 4 kap 1 § SoL avseende äldreomsorg 

andra kvartalet 2011 

Särskilt boende 

beslutens ålderlväntetid 

3-6 mån 6-12 mån < 1år Totalt 

Män 6 6 

Kvinnor 6 6 

Summa 12 12 

Dagverksamhet/sysselsättning 

Män 0 

Kvinnor 0 

Summa 0 

Beslut - Omsorg till personer med funktionsnedsättning 

Ej verkställda gynnande biståndsbeslut enligt 4 kap 1 § SoL avseende omsorg till 

personer med funktionsnedsättning andra andra kvartalet 2011 


Män 0 

Kvinnor 0 

Summa 0 

Ej verkställda gynnande biståndsbeslut enliga 9 § LSS avseende omsorg till personer 

med funktionsnedsättning andra kvartalet 2011 


Man 0 

Kvinnor 0 

Summa 0 

~~~ _ ``

~~ l~atiineholms lcommun SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 



sign 


Under vård- och omsorgsnämndens överläggning yttrar sig chefen för äldreomsorgens 

myndighetsfunktion Astrid Johansson, och informerar om att av de tolv ej 

verkställda besluten är nu nio beslut verkställda. Resterande tre beslut ska verkställas 

den 1 oktober 2011.

LANDSTINGET SÖRMLAND 

Gemensam nämnd för vård och omsorg 

och hjälpmedel 

HANDLhGGARE DATUM 

Göran Gustavsson 2011-06-17 

PROTOKOLLSUTDRAG 

Till 

Samtliga kommunstyrelser ilänet 

samt landstingsstyrelsen 

DIARIENR 

GNVO11-012 

Gemensam värdegrund för hjälpmedelsfrågor iSörmland 

Översänder Gemensamma nämndens för vård, omsorg och hjälpmedel - 

VOHJS beslut 2011-06-07, § 22, att överlämna "Geniensam värdegrund för 

hjälpmedelsfrågor iSörmland "till respektive kommunstyrelse och 

landstingsstyrelsen att godkänna och för vidare hantering i respektive 

fullmäktigeförsamling. 

Med vanlig hälsning 


Bilaga: Protokollsutdrag § 22, VOHJS 2011 

Landstinget Sörmland Repsfagaregatan 19 611 88 Nyköping 

Fax 0155-28 91 15 Tfn 01 55-24 50 00 E-post landstinget.sormland@dll.se 

och hjälpmedel (VOHJS) 

ORG NR 232100-0032 ~ Y:WIIa~ProcesSerV+tlminislretion~PollliSM 518tl~GNV0~2011 Wämntll(4) 07jun1\§ 22 Gemensam vArdegruntl lör SID 1 1 

hj~IpnedelsfrAgor~Protokollsutdrag VOHJS § 22 2077.doc ~ Ulskriftstlatum: 2011-06-17 19:07

HANDLAGGAAF: 


Gemensam nämnd för vård och omsorg 


PROTOKOLL 

DATUM 


DiARIENA 

GNVO11-019 

§ 22 Gemensam värderund för hjälpmedelsfrågor iSörmland 

Gemensamma nämndens vård omsorg o, ch hjälpmedel beslut 

1. Gemensamma nämnden beslutar att för egen del ställa sig bakom 

förslaget till gemensam värdegrund för hjälpmedelsfrågor i 

Sörmland 

2. Gemensamma närranden överlämnar förslaget till värdegrund till 

respektive fullmäktige för godkännande 


I syfte att skapa en gemensam värdegrund kring hjälpmedelsfrågor för 

verksamheter som arbetar med hjälpmedel i såväl landstinget och 

kommunerna i i Sörmland har detta förslag arbetats fram av Landstinget och 

kommunerna i Sörmland samverkan via VOHJS nämnden för att kunna 

tillgodose en god, effektiv och tillgänglig hjälpmedelsförsörjning för 

invånarna i länet. I detta sammanhang är det viktigt att individens 

hjälpmedelsbehov beaktas och integreras i den samordnade vårdkedjan. 

Bilaga: 

1. Gemensam värdegrund för hjälpmedelsfrågor iSörmland 

Protokollsutdrag 

Landstingsfullmäktige 

Landstingsstyrelsen 

Samtliga kommunfullmäktigeförsamlingar 

Samtliga kommunstyrelser 

Akten 

Landstinget Siirmland Repslagaregatan 19 611 88 Nyköping 

Fax 0155-28 91 15 Tfn 0155-24 50 00 E-post landstinget.sormland@dll.se 

ORG NR 232100.0032 • Y:WIIaW~oeesseMAminislra0onlPolNsk! stdtllGNV012011W~mntl1(4) 07Juni~ Z2 Gemensam vårdegrund för hj~lpmedelsfrågor\¢ 22 Sip '~ ~~ 

~~

LANDSTINGET SÖRMLAI~ID 

T3ÄNSTEUTL,ÅTANDE Bilaga 1 § 22 

Ger~rensan~ nlil~uzd rör• v~rrd och ortrsorg Vox~s 

och hjliJ~u~edel 

iIAiJPLA 00ARE DATUM PIARIENR 

201 t-OS-18 GNVOI 1-019 

HJ-HJM I 0-023 

Till Gemensam nfimnd för vård, omsorg ocli 

hjälpmedel 

GEMENSAM VÄRDEGRUND FÖR 

~IJÄIrPMEDELSFRÅGOR Y SÖRMLAND 

Bakgrund och ärendebeskrivning 

Den gemensaiiuna värdegrunden syftes till att skapa en gemensamt 

förhållningssätt loring iijälpmedelsfiågor för verksamheter soin arbetar med 

hjälpmedel i Landstinget Sörmland och komnuineriia i Sörmland, Individens 

hjälpmedelsbehov ska beaktas och integreras i den samordnade vårdkedjan. 

Ärendets beredning 

Ärendet har Handlagts av Izjälpmedelscentralenoch dislnrterats i 

hjälpmedelscenhatensberedningsgrupp. 

Förvaltningens ståndpunkt 

Enligt ~rvaltningen är det viktigt att hjälptnedelsförsluivning är en integrerad 

del av vården ocii utmärks av professionalism och hög kompetens, 

Alla (örskrivare ska genomgå en grundläggande ~irskrivailrtbildniug och f9a 

kontinuerlig fortbildning inom lijälptnedelsortuådet. Berörda verksamheter 

ska säkerställa att deras förs)crivare får, har och bibehåller ez~ hög kompetens. 

Genom denna gemeitsamu~a värdegcl►nd garanteras denna utveckling 

för ~j~lpmedelsförskrivningen. 

Konsekvenser 

All~nänlieten ski ges möjlighet till att kunna ta del av regelverk och sortiment 

ffir hjälpmedel, Regelverket ska ge förutsättningar till en lijälpmedels- 

£tirskrivzung som grundar sig på faktiska behov utan Hänsyn till ålder, livsstil, 

sociala eller ekonomiska förhållanden. 

rörskrivningen av hjälpmedel utg'~r från ett behovsbaserat synsätt där den 

enskilde individens behov är utgångspunkten. Hela livssituationen ska beaktas. 

Integritet, självbestämmande, inflytande och delaktighet ska vara 

bärande principen vid ~irsluivning av hjälpmedel. Personer som erhållit 

individuella hjälpmedel ska uppleva ett ökat oberoende, ölrad delaktighet, 

förbättrad hälsa eller minskat lidande, 

Landstinget Sbrmland Repslagaregatan 19 671 88 Nyköping 

Fax 0155-28 91 i5 Tfn Oi55-24 50 00 E-post landstinget.sormland@dll.se 

ORD NR 4321 W-W 72 • C:~DODUnenls erq Setlirps~evaanB~Lokal~ Ns130nlnpaATempororyintemel FYes10LKYfi'eaapa 7T7~nstem~AUnae pemenum va~deywid.da • SID 1 2 

iNeArillsdatum: 2011-OS2i 1810

unNa4Aoo~nu 

LANDSTIN~L~T SÖ~tMLAND 

Cemensnm nlr»r»d fdr vlrrd oclr o~uso~~g och 

/j~ll~~nedel 

DATVAf 

201 I-05-] 9 

AIAAfENX 

GNVO1 l-019 

l~ör~lag till beslut 

Föivaltnii~gen föreslår Gemensamma ~~ämnden för vård, omsorg oc[i 

hjälpznedel besluta 

1. För egen det godkfinna fors(aget tilt gemensam värdegiz~nd för 

hjå(pinedel i Sörmland, sant 

2. överlämna förslaget till v~irde~•nnd till ~•espektive fi~llxn~lctige fdr 

godkunnande 

Fljä(pmedelsceniralen 

~~ .~,~.r.~.. 

Eva Ai~dr~n 

~Uivaltningschef dir habilitering 


~.1~ ~. 

l :•~ 

~ ~~ ~ ~~ 

Anki Forsberg 

IIj ~ilpmedelschef 

~f 

Bilaga. Gemens~un v~irdegcu~id för hj~lpiuedelsfi~ågor 

ORO NR 7J21G0-0a52 • C:40ocumcnls anJ 6elYnpslewanClekele Inst011nlnpe~Tempofery Inlemet F7esbLK76V1Aogo 11)AnstauUllande pemrnsumvarJeyrurd.dx ~ 

UlsWfllululvm; 2011-05~4A 1610 

S~~ 2~2~

~~LANDSTINGET SbRMLAND 

Habilitering ~ ~-Ijälprnedel 

H•ijälpmedelscentralen 

Fredrik Linde(I 

DATUM 

201 -01-07 

~~;nn~n~ar~ r~~rdeg~rund för hj~lpm~d~tsfrågor 

Detta dolcurnent syftar till att skapa en gemensam värdegrund loring hjälpnnedelsfrågor för 

veiJcsamheter som arbetar med hjälpmedel i Landstinget SSimland samt kommunerna i 

Sörmland. 

Bilaga 2 § 22 

VUHJS 

DIARIENR 

HJ-HJ'M10-023 

GNV011-019 

Lan.dstir~get Sörmland och Icornmunerna i Söz~rnland satnvezkar via Gemens~rmma niimnrlen 

,JrÖY VlLFC~ OCIZ DYIISOY~', tillilrr~ Hjiil,~merlelsr~ämnden för att kunna tillgodose en god, effektiv 

och lättillgänglig hjälpnr~edelsförsöijning ~'ör invånarna i länet, Individens hjälpmedelsbehov 

ska beaktas och integreras i den samordnade våxdlcedjan. 

Allmänheten slca ges möjlighet till att lcwana ta del av regelverk ach sortiment för hjälpmedel. 

Regelverket slca ge förutsättningar till en hjälpmedelsförsla•ivning som grundaz• sig på faktiska 

behov utan hänsyn till ålder, livsstil, sociala eller elconomislca förhållanden. 

För;~lcrivningen av hjälpmedel utgår från ett behovsbaserat synsätt däz• den enskilde individens 

behov är utgån~spunlcten. Hela livssituationen slca beaktas. Integritet, självbestämmande, 

infl3~tande och delaktighet ska vara bärande principer vid förskrivning av hjälpmedel. 

Personer som erhållit individuella hjälpmedel slca uppleva ett ökat oberoende, ölvad 

dela:lctighet, förbättrad hälsa ellex minskat lzdande. 

Personer med störst behov ska ges företräde till hjälpmedelsinsatser och prioriteringar slca 

göras på individnivå. Behovet bedöms utifrån döljande l~riterier: 

- Hälsotillståndets svårighetsgrad 

- :[~onselcvenser för sexsonen om hjälpmedel inte :förslc~ivs 

- :[hjälpmedlets fö~vä~tade effekt för personens hälsa och livskvalitet 

X~ostnadse~'felctivitet dvs en rimlig relation mellan kostnader och erfelct/n.ytta inätt i 

förbättrad hälsa och f6zhöjd livskvalitet 

- kIjälpmedlets evidensbaserade efielct 

Hjälpxnedelsfözslcrivxung äx en integrez•ad del av vården och slca utmärkas av professionalism 

och .hög kompetens. Alla förskrivare slca genomgå en grundläggande förslaivaiutbildning ovh 

få kontinuerlig fortbildning inom hjälpmedelsoiruådet. Berörda verksamheter ska sälcerstäl.la 

att df;ras föxskrivare fåx•, har och bibehål~ez en hög kompete~is.

- ;~ 

— ~;;~:. 

Katrineholms lcommun 


Dnr VON/2011:63-709 

SAMMANTRÄDESPROT 


2011-08-25 § 94 

Handläggare: Anna Forsberg 

Förslag till yttrande över gemensam värdegrund för 

hjälpmedelsfrågor iSörmland 

Vård- och omsorgsnämndens beslut 

1. Vård- och omsorgsnämnden ställer sig bakom förvaltningens bedömning. 

rw~K~NEHOLMS KOMMUfd 

Kommunstyrelsen 

2011 -08- 3 7 

2. Vård- och omsorgsnämnden föreslår kommunstyrelsen godkänna förslaget till 

gemensam värdegrund för hjälpmedel i Sörmland. 


Kommunledningsförvaltningenhar för vård- och omsorgsnämndens yttrande översänt 

Landstinget Sörmlands förslag till "Gemensam värdegrund för hjälpmedelsfrågor i 

Sörmland". Svar önskas senast den 1 september 2011. 

I syfte att skapa en gemensam värdegrund kring hjälpmedelsfrågor för verksamheter 

som arbetar med hjälpmedel i landsting och kommuner i Sörmland, har ett förslag arbetats 

fram av Landstinget och kommunerna i länet. Målet äx att kunna tillgodose en 

god, effektiv och tillgänglig hjälpmedelsförsörjning för invånarna. 

Individens hjälpmedelsbehov ska beaktas och integreras i den samordnade vårdkedjan. 

Sammanfattning av värdegrunden 

Av värdegrunden framgår att: 

• Allmänheten ska ges möjlighet till att kunna ta del av regelverk och sortiment 

för hjälpmedel. Regelverket ska ge förutsättningar till en hjälpmedelsförskrivning 

som grundar sig på faktiska behov utan hänsyn till ålder, livsstil, sociala 

eller ekonomiska förhållanden. 

• Färskrivningen av hjälpmedel utgår från ett behovsbaserat synsätt där den enskilde 

individens behov är i utgångspunkten. Personer som erhållit individuella 

hjälpmedel ska uppleva ett öka oberoende, ökad delaktighet, förbättrad hälsa 

eller minskat lidande. 

• Personer med störst behov ska ges företräde till hjälpmedelsinsatser. Behovet 

bedöms utifrån både hälsotillstånd, hjälpmedlets förväntade effekt samt kostnadseffektivitet. 

• Förskrivning ska utmärkas av professionalism och hög kompetens. Alla förslcrivare 

ska genomgå utbildning samt få fortbildning. 

Vård- och omsorgsförvaltningens bedömning 

Värdegrunden samstämmer med våxd- och omsorgsförvaltningens värdegrund om en 

humanistisk människosyn samt rätt till inflytande och delaktighet. Personer sorn er- 

a, 

~r~ 

Kommunledningsförvaltningen, handläggare, akt

l ~~' I\atrineholms kommun ~ SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 

— ..~: - 

Sammantrådesdalum Blad 


hållit individuella hjälpmedel ska uppleva ett öka oberoende, ökad delaktighet, förbättråd 

hälsa eller minskat lidande. 

Det är viktigt att hjälpmedelsförskrivningen är en integrerad del av vården och uimärks 

av professionalism och hög kompetens. Behovet äx stort av att vara uppdaterad 

på nyheter som ständigt kommer inom området. Förvaltningen instänuner i vikten av 

att förskrivarna får, har och bibehåller en hög kompetens och att utbildning tas med i 

förvaltningens kompetensplanering. 

Hög kompetens leder också till att individen får bättre möjlighet att genom en bra 

hjälpmedelsförsörjning leva ett självständigt och tillgängligt liv vilket är viktigt ur ett 

folkhälsoperspektiv. Behovet av hjälpmedel ska bedömas både utifrån hälsotillstånd, 

förväntade effekter samt kostnadseffektivitet. 

Genom denna värdegrund betonas detta förhållningssätt. 

Vård- och omsorgsförvaltningen har följdaktligen inget att erinra mot värdegrunden. 

Vård- och omsorgsförvaltningens förslag till beslut 

1. Vård- och omsorgsnämnden ställer sig bakom förvaltningens bedömning. 

2. Vård- och omsorgsnämnden föreslår kommunstyrelsen godkänna förslaget till 

gemensam värdegrund för hjälpmedel i Sörmland. 

Ärendets handlingar: 

Gemensam värdegrund för hjälpmedelsfrågor iSörmland, 2011-01-07 


Under vård- och omsorgsnämndens överläggning yttrax sig Monica Johansson (S), 

samt förvaltningschef Lena Andreasson. 


y~ ~~ :, 

Utdrag~besy a e y~/ 

L •~~~'

=—:~RE~~I~~~N FU'r~ BU~I CAE- 

~~~1 V 11~~~ 

_~------ 

ICATRIfVEHOLINS ~tUnnf 

Kommuns~yP~l~en 

v~~~ 

Datum 

2011-OS-17 

Beslut om ansvarsfrihet för regionstyrelsen 

Regionförbundets medlemmar: 

Nyköpings kommun 

Oxelösunds kommun 

Trosa kommun 

Vingåkers kommun 

Gnesta kommun 

Eskilstuna kommun 

Strängnäs kommun 

Flens kommun 

Katrineholms kommun 

Landstinget Sörmland 

Fullmäktigeförsamlingarna hos regionförbundets medlemmar ska besluta om 

ansvarsfrihet för regionstyrelsen. Denna ändring kom till som en följd av den 

nya politiska organisationen och finns således i den nya förbundsordningen. 

Regionstyrelsen har nu fattat beslut om årsredovisningen för 2010 och revisorerna 

har lämnat sin revisionsberättelse. Därmed vill vi att medlemmarnas respektive 

fullmäktige fattar beslut om ansvarsfrihet för regionstyrelsen. 

Vid formulering av medlemmarnas respektive beslut kan följande mall användas. 

"Bakgrund: Regionförbundet Sörmlands revisorer hax granskat regionförbundets 

verksamhet och bokslut för 2010. Revisorerna föreslår att årsredovisningen 

ska godkännas och att regionstyrelsen ska beviljas ansvarsfrihet. 

Beslut :Regionstyrelsen beviljas anvarsfrihet för 2010." 

Med vänlig hälsning 

REGIONFÖRBUNDET SÖRMLAND 

Fö. b~ndskontoret 

1 j/j, 

Göran Norberg 

Förbundsdirektör 

Bilagor: 

Protokollsutdrag med årsredovisning och revisionsberättelse 

Box 325 611 27 Nyköping 

Besöksadress: Storhusqvarn, V Kvarngatan 64 

Telefon: +46 155- 778 90 Fax: +46 155-21 59 10 

E-mail: Info@region.sormland.se 

Hemsida: www.region.sormland.se 

Org nr: 222000-1545 

Dnr 

1 1 -D~Ö 

aid 1i1)

,~ REGIONFÖRBUNDET PROTOKOLL 

So~I V I LHI V ❑ Regionstyrelsen 2011-03-24 

§ 18 Regionförbundets årsredovisning 2010 

Bakgrund 

Regionförbundet Sörmlands årsredovisning redovisar utfallet av förbundets verksamhet 

samt den ekonomiska ställningen vid utgången av 2010. 

Regionförbundets revisorer ska granska verksamheten och kommer, enligt förbundsordningen, 

att avge revisionsberättelse till medlemmarnas fullmäktige vilka beslutar om 

ansvarsfrihet för regionstyrelsen. 

Arbetsutskottets beslut 

Arbetsutskottet beslutade föreslå regionstyrelsen att godkänna årsredovisningen för 

2010 och att översända den till regionförbundets medlemmar tillsammans med revisionsberättelsen 

med hemställan om ansvarsfrihet för regionstyrelsen. 

Regionstyrelsens beslut 

1 Årsredovisningen för 2010 godkännes. 

2 Årsredovisningen för 2010 översänds till regionförbundets medlemmar tillsammans 

med revisionsberättelsen med hemställan om ansvarsfrihet för regionstyrelsen. 

Bilaga 

Årsredovisning 2010 

Protokollsutdrag 

Regionförbundets medlemmar 

Akten 

Dnr 

11-oog 

Box 325, 611 27 Nyköping Justeras Protokollsutdraget intygas 

Besöksadress: Storhusqvarn, Västra Kvarngatan ö4 ~~ 

Telefon 0155-778 90 i, ~" ~ 

e-post info(a~region.sormland.se ~~ ~ i:~ 6 ~~ 

www.region.sorml2nd.se ~ ~ L~,C.~' 

~ .~ !. {

i 

REGI~NFC7RBUNDET PROTOKOLL 

Regionstyrelsen 2011-03-24 

Regionstyrelsens sammanträde 

Datum och plats 

Torsdagen den 24 mars, kl 09.00 - 14.30. Sundbyholms slott, Eskilstuna. 

Närvaro 

Närvaro, se nästa sida. 

Vid rotokollet 

~_. E 

Göran Norberg 

Justeras: 

Box 325, 611 27 Nyköping 

Besöksadress: Storhusgvarn, Västra Kvarngatan ö4 

Telefon 0155-778 90 i 

z-post inò(o~region.scrm!ar.d.se 

www.region.sormlard.se 

Justeras 

Mattias Claesson (C) 

Protokollsutdraget intygas 

~~

,~ REGIONFC7RBUNDET 

Närvaro: 

Beslutande ledamöter 

Eskilstuna kommun 

Jimmy Jansson (S) 

Kjell-Erik Israelson (Ivy 

Magnus Johansson (MP) 

Jari Puustinen (M) ersatte Lotta Jonsson (KD) 

Nils Brown (M) ersatte Maria Cherb i (V) 

Gert Johansson (FP) 

Flens kommun 

Anders Berglöv (S) 

Björn Zettergvist (1V~ 

Gnesta kommun 

Johan Rocklind (S) 


Göran Dahlström (S) 

Lars Härnström (IVY 

Ewa Callhaminar (FP) 

PROTOKOLL 


Nyköpings kommun 

Johannes Krunegård (MP) ersatte Urban Granström (S) 

Anne-Marie Wigertz (M} 

Malin Hagerström (MP) 

Oxelösunds kommun 

Olov Zakrisson (S) 

Dag Bergentoft (LVI) 

Strängnäs kommun 

Terese Holmberg (MP) 

Tord Tjernström (S), ersatte Jens Persson (C) 

Trosa kornmun 

Daniel Portnoll (M) 

Bengt-Eric Sandström (FP) 

Box 325, 611 27 Nyköping + Justeras 1 

Besöksadress: Storhusgvarn, Västra Kvarngatan 64 ~ ~d i 

Telefon 0155-778 90 I ~~~~ ~~ 

-post info(a~reaion.scrm!and.s~ ~ z 

~,:V1rN.r°gion.sormfand.se ~ D , 

Pro'c~coilsutdraget iniygas 

t 

~i

,~ REGIONFÖRBUNDET 

~~~i~~~~ 


Viking Jonsson (S) 

Landstinget Sörmland 

Åsa Kullgren (S) 

Gunnar Söderberg (MP ersatte Fredrik Pettersson (S) 

Britta Bergstöm (S) 

Roger Ljunggren (S) 

Magnus Leivilc (N~ 

Kristina Fransson (N~ ersatte Gustaf Wachtmeister (IVY 

Ingrid Nyfilen Brege (1V~ 

Ylva G Karlsson (1V~) 

Mattias Claesson (C) 

Thomas af Bjur (FP) 

Leif Lindström (S) ersatte vakant (~1) 

Närvarande, ej tjänstgörande ersättare 

Ann-Sofie Lifvenhage (1V~, Gnesta kommun 

Ann-Soft Soleby-Eriksson (S), Trosa kommun 

PROTOKOLL 


Övriga närvarande 

Camilla Anglemark (S), insynsplats, Vingåkers kommun 

Hans Ekström (S), ALMI Stockholm Sörmland 

Håkan Jormelius, ALMI Stockholm Sörmland 

Einar Schuch, Trafikverket, Region Öst 

Magnus ~elsson, Trafikverket, Region Öst 

Benita Vikström (S), p D4 

Göran Norberg, Catharina Frändberg, Åsa-Karin Blomgvist, Elisabeth Langgren Lundov 

och Fredrik Högberg samtliga från förbundskontoret. 

Box 325, 611 27 Nyköping Justeras 

Besöksadress: Storhusgvarn, Västra Kvarrgafan ö4 ~ (} 

Telefon 0155-778 90 1 ~ d :~€~~ 

e-post info~region.sormland.se Vpl ~ n 

~ ~~~ Ct~ 

Protokollsutdraget intygas 

i

REGIONFÖRBWDET SÖRI~iL~~1.D 

ink.den 2011 -05- 0 5 

Till medlemmarnas fullmäktige för Regionförbundet Sörmland ~' 

Eskilstuna, Flen, Gnesta, Katrineholm, Nyköping, Oxelösund, Strängnäs, Trosa och 

Vingåkers kommuner samt Landstinget Sörmland 

Revisionsberättelse för Regionförbundet Sörmland år 2010 

Org nr 222000-1545 

~/-~D ~ ,,.,. 

Vi har granskat Region%rbundet Sörmlands årsredovisning, räkenskaper samt styrelsens 

förvaltning för år 2010. Granskningen har utförts enligt kommunallagen och enligt god 

revisionssed. 

Revisorerna ska bedöma om resultatet i årsredovisningen är %renligt med de må1 för den 

ekonomiska förvaltningen som förbundsstyrelsen beslutat om i årsbudgeten och flerårsplanen. 

Under året har Regionförbundets delårsrapport granskats och utlåtande har avgivits. 

Vi tillstyrker att styrelsen beviljas ansvarsfrihet för verksamhetsåret 2010. 

Vi tillstyrker att årsredovisningen för år 2010 godkänns. Årsredovisningen är upprättad i 

enlighet med den kommunala redovisningslagen. 

Revisorerna ställer sig vidare bakom de rekommendationer som lämnas i revisionsbiträdets 

rapport 2011-03-24 och särskilt uppgiften om utvecklingen av eget kapital. 

Nyköping 2011-t~~— 3 

,~-~- ,~, 

f, ~,, 

Barbr~skeljung f 

Av Landstinget Sörmland utsedda revisorer 

/`; /-; 

~ ~ ;! - 

,! ~ ~ ~~ 

~. 

Rolf girt ,~ ~ Al S ensson 

Till revisionsberättelsen hög° bilagan: RevisiorrsbitYädets rapport 2011-03-2~

~PMG 

Region%rbundet Sörmland 

REGIONFCIRBU'vDET SÖR~[LAND 

Lilc.den z01~ —~~° p 

D,~U, /S G'C'S 

Revisionsbiträdets rapport 

Granskning av årsredovisning, intern 

kontroll, bokföring och förvaltning 2010 

~ua~t 

KPMG AB 

?~ mars 2011 ' 

Antal sidor: ? ~, z 

2011 KPMG AB, a Swedish limit°d liability company and a member Flan of !he 

KPMG network of independent member fans affiliated ~ailh KPMG International 

Cooperafroe ("KPMG In!ernational"), 3 Swiss en[iiy. All rights raseried.

%C.PM 

la Inledning 

Regionförbundet Sörmlaizd 

Granskning årsredovisning, bolcfö~-ing 2010 


Vi har som ett led i vår revision av Regionförbundet Sörmland granskat årsredovisning, intern 

kontroll, bokföring och förvaltning för år 2010. Vår granskning är primärt inriktad på frågan om 

årsredovisningen ger en rättvisande bild av verksamheten och om förvaltningen bedrivits i 

enlighet med lag. Vi har tidigare lämnat vår rapport från granskning av delårsrapport 2010. 

2e Förvaltningsberättelse 

2.1 12eåovisning av må1 och verksamhet 

Kommunallagen anger att förvaltningsberättelsen iårsredovisningen ska innehålla uppgifter om 

hur de finansiella och verksamhetsmässiga målen avseende god ekonomisk hushållning uppfyllts. 

Lagen ställer därför krav på att budgeten ska innehålla finansiella må1 samt må1 och riktlinjer för 

verksamheten. 

Regionförbundets revisorer ska uttala sig om redovisning av målen i sitt uttalande om 

årsredovisningen. 

Budgeten för innevarande helår har fastställt finansiellt må1 till att förbundet ska redovisa ett 

nollresultat. Egentligen ska det vara 1 % av omslutningen och ge ca 400 tkr i överskott som dock 

i budgeten tas i anspråk för särskilda åtgärder med anledning av den ekonomiska situationen i 

samhället. Vidare ska verksamhetens kostnader hållas inom givna ekonomiska ramar. 

Resultatet för året visar på ett överskott om 2 924 tkr, som innebär att finansiellt må1 uppnås för 

året och även överstiger budgeterat resultat. Förbundet förklarar överskottet med att planerade 

aktiviteter inte har genomförts och i flera fall flyttas fram till kommande år. 

Vi bedömer att även rapporteringen av må1 för verksamheten uppfylls och vi rekommenderar att 

förbundet utvecklar mätbarheten av må1 när så kan ske. 

3a ~ret~ resultat oeh budgetavstämning (tkr) 

Årets överskott som uppgår till 2 924 tkr avviker mot budget och resultat förra året. 

Resultaträkning iJtfall 2010 Budget 2010 X) Utfa112009 

Årets intäkter 54 988 47 900 47 841 

Årets resultat 2 924 0 477 

Årets beviljade bidrag, 

medfinansiering, not 3 

19 572 23 175 22 700 

t ~~

lD 

Regionförbundet Sörmland 

Granskning årsredovisning, bokföring 2010 

2011-03-?~ 

X) Bland årets intäkter finns medel från Tillväxtverket med 12 480 tkr (får 10 920 tkr). 

Budgeten tar inte upp intäkter från Tillväxtverket men vi gör det ovan med 10 900 tkr för att 

uppnå jämförelse mot utfall. Vi har informerats om att förbundet, som uppgavs förra året ser, över 

metoden för redovisning av medel från Tillväxtverket. 

4. Eget kapital 

Förbundets eget kapital har som framgår av årsredovisningen ökat ti1124 527 tkr per december 

2010, vilket är en soliditet på 72 % (eget kapital i förhållande till balansräkningens omslutning). 

Eget kapital var för övrigt 9 281 tkr efter andra verksamhetsåret per december 2004. För åren 

2011-2013 budgeterar förbundet ett överskott om ca 1 400 tkr, vilket ytterligare förstärker eget 

kapital. 

Förbundet bör, med iakttagande av behovet av en egen reserv och medel för kommande 

satsningar, se över sin målsättning för hur stort eget kapital bör vara i framtiden. 

5. 1Zedovisningsprinciper 

Regionförbundet beviljar bidrag för projekt löpande under året. Kostnaden för bidraget bokförs 

när utbetalning sker eller när förbundet faktureras från projektet. 

Vi rekommenderar att redovisningsprincipen för beviljade projektmedel beskrivs i 

årsredovisningen. 

6. Intern kontroll, bokföring och förvaltning 

Vi bedömer att förbundet har en tillfredsställande intern kontrollide områden vi granskat under 

året. 

Eskilstuna som ovan 

KPMG AB 

~ I 

c ~vtiGtl~~t 

l~✓~ 

Markko Tasala ' 

Auktoriserad revisor

,~ ~.. 

REGIONFÖRBUNDET 

SÖRMLAND 

www. region . sorm land . se

2011 

Layout: Carina Wilhelmsson, Regionförbundet Sörmland 

Tryck: Linderoths Tryckeri i Vingåker AB

ÅRSREDOVISNING 

2010

Innehåll 

Inledning................................................................................5 

Regionförbundets ändamål och uppgifter enligt 

förbundsordningen ..................................................................b 

Regionförbundets uppgifter enligt laden om 

samverkansorgan .....................................................................~ 

Redovisning av måluppfyllelse .................................................~ 

Infrastruktur och kollektivtrafik ..............................................s 

Projekt och projektmål 2010 inom uppdraget 

Utveckla Sörmlands kollektivtrafiksystem ............................................8 


Infrastrukturens uppbyggnad ..........................................................10 


Handlingsplan för infrastruktur och kollektivtrafik ................................11 

Näringsliv och arbetsmarknad ...............................................~2 

Projekt och projektmål 2010 inom uppdraget Näringslivsarbete ................13 

Projekt och projektmål 2010 inom uppdraget Almi ................................14 

Projekt och projektmål 2010 inom uppdraget Innovationsmotorn ...............15 

Projekt och projektmål 2010 inom uppdraget Besöksnäringen ...................16 

Projekt och projektmål 2010 inom uppdraget Kompetensbehov .................17 

Projekt och projektmål 2010 inom uppdraget Kompetensforum .................17 

Projekt och projektmål 2010 inom uppdraget EU:s strukturfonder ..............18 


Uppföljning regeringsuppdraget .......................................................19 


Övrigt inom området Näringsliv och arbetsmarknad ...............................20 

Övrigauppdrag ......................................................................25 


Internationellt arbete och EU ..........................................................26 

Projekt och projektmål inom uppdraget 

Kommunikation och medlemsdialog ...................................................27 

Projekt och projektmål 2010 inom uppdraget Sörmlandsstrategin ..............28 

Övrigt som inte var projektratt i verksamhetsplanen 2010 .......................29

Politiskstyrning .....................................................................30 

Förbundskontoret ..................................................................31 

Regionförbundets resultat ......................................................32 

Huvudverksamhetens ekonomi .........................................................34 

Sidoverksamhetens ekonomi ..........................................................38 

Politiska styrningens ekonomi ..........................................................39 

Förbundskontorets ekonomi och personalredovisning ..............................39 

Mål för god ekonomisk hushållning ...................................................40 

Allmänna redovisningsprinciper .......................................................40 

Resultaträkning......................................................................42 

Balansräkning........................................................................43 

Kassaflödesanalys ..................................................................a4 

Noter till resultat- och balansräkning .....................................45

Den globala ekonomiska krisen påverkade 

Sörmland även under 2010, 

vilket bland annat kom till uttryck i höga 

arbetslöshetssiffror ilänet. Samtidigt kom 

tecken på en långsam förbättring av kon- 

junkturen och en viss ökad efterfrågan på 

både varor, tjänster och personal. Sörm- 

land har fortsatt att öka i befolkning sam- 

tidigt som rörligheten på arbetsmarkna- 

den, främst genom att arbetspendling, 

också ökat. 

Inledning 

Regionförbundet Sörmland Q 

~:4 

►~. ~ ~~ 

För regionförbundet var 2010 något av ett 

mellanår utan större nya satsningar men 

ett år då tidigare fastlagda prioriteringar 

fullföljdes och i flera fall slutfördes. Detta 

gäller bland annat de särskilda krissats- 

ningarna riktade dels till underleveran- 

törer inom fordonsindustrin, dels till den 

särskilda forskarskolan för tunga fordon 

på Mälardalens högskola. Andra bety- 

dande satsningar på näringslivsområdet 

var de regionalt profilerade insatserna 

från ALMI riktade till tillväxtföretag, 

innovationer och invandrarföretagare. 

Det regionala stödet till besöksnäringen 

Årsredovisning 2010 

F

har fortsatt under året och avtalet med 

utvecklingsbolaget Sörmlandsturism har 

förlängts. Stödet till utvecklingsprojektet 

"Robotdalen" har fortsatt liksom samarbetet 

med de fyra kommunala utvecklingsnoderna 

inom det som kallas Sörmlands 

innovationsmotor. 

Ett stort arbete som inletts under året är 

utvecklingen av så kallade kompetensplattformar 

för att underlätta matchningen 

mellan efterfrågan och tillgång på 

kompetens på arbetsmarknaden. Uppdragetkommer 

från regeringen och fortsätter 

under 2011. Det så kallade varselsamordnaruppdragetsom 

förbundets ordförande 

och landshövdingen haft från regeringen 

sedan hösten 2008 avslutades i augusti 

och uppföljningen av arbetsmarknadens 

utveckling är nu en av de löpande frågorna 

isamrådet på regional nivå mellan 

regionförbundet och länsstyrelsen. 

Infrastruktur och kollektivtrafik är kanske 

de områden där de viktigaste stegen tagits 

under året. I början av året godkände regeringen 

det förslag till infrastrukturplan 

för länet som regionförbundet tagit fram. 

Under året har genomförandet av planen 

påbörjats och här kan bland annat nämnas 

Östra förbifarten i Katrineholm, nya 

infarten till Skaysta samt ombyggnaderna 

av spår och perronger på Flens station. 

I början av 2010 presenterade regionförbundet 

ett förslag till ny busstrafik med 

bland annat en omfattande utbyggnad 

av expressbussar på de sträckor som har 

stort resande men där tågtrafiken för närvarande 

inte går att bygga ut. I förslaget 

ingick även en ny ansvars- och kostnadsfördelning 

med ett tydligare ansvar för 

landstinget när det gäller tåg- och expressbusstrafik. 

Förslaget innebär, när det 

genomförs, en betydande nysatsning på 

kollektivtrafiken iSörmland. Riksdagen 

fattade under året också beslut om en ny 

kollektivtrafiklag som innebär att trafikhuvudmannaskapet 

flyttas från det nuvarande 

länstrafikbolaget till en ny myndighetsom 

ska inrättas i länet. Förhandlingar 

kring dessa frågor påbörjades under året 

men fortsätter under 2011. 

Regionförbundets ändamål och 

uppgifter enligt förbundsordningen 

orbundet ska vara ett organ för kommunerna 

och landstinget i Sörmland 

för att ta vara på länets möjligheter och 

främja dess utveckling. I detta ska medborgarnas/länsbefolkningens 

möjligheter 

Regionförbundet Sörmland O 

till delaktighet och insyn i verksamheten 

beaktas liksom subsidiaritet, strävan efter 

en uthållig utveckling, jämställdhet samt 

de mervärden som verksamheten inom 

förbundet ger upphov till. 

Årsredovisning 2010

Förbundet är medlemmarnas gemensamma argan för regional utveckling. 

F~~rbundet ska samordna insatser inom området samt vara medlemmarnas` 

gemensamma företrädare i följande frågor; 

• Särskilt främja inomregional samverkan beträffande trafik och infrastruktur, 

näringsliv och entreprenörskap samt kompetensutveckling och arbetskraftstillgång. 

Internationalisering, hållbar utveckling och ungdomars värderingar är perspektiv 

som ska genomsyra verksamheten. 

• Verkställa regionala uppdrag från staten. 

• Utse eller nominera representanter i regionala samverkansorgan inom förbundets 

uppgiftsområde. 

• Ansvara för andra tillkommande regionala uppgifter från staten samt uppgifter sorn 

medlemmarna väljer att tillföra förbundet. 

Regionförbundets uppgifter enligt 

lagen om samverkansorgan 

• Utarbeta och fastställa en strategi för länets utveckling som kommuner och 

landsting avser att genomföra i samarbete med andra parter. 

• Samordna insatser för genomförandet av strategin. 

• Besluta om användningen av vissa statliga medel för regionalt tillväxtarbete. 

• Upprätta och fastställa länsplaner för regional transportinfrastruktur. 

• Följa upp, låta utvärdera och årligen till regeringen redovisa resultaten av det 

regionala tillväxtarbetet. 

Redovisning av måluppfyllelse 

Inför 2010 förändrades budget- och planeringsdokumenten. 

Ambitionen var 

att tydliggöra vilka må1 som ska uppnås 

samt vilka insatser som görs och vad de 

beräknas kosta. Uppdragen har långsiktiga 

effektmål men för att på ett tydligt sätt visa 

vad som uträttas under verksamhetsåret 

Regionförbundet Sörmland O 

angavs i verksamhetsplanen vilka projekt 

som ska genomföras för att uppdragen ska 

verkställas. För varje projekt angavs pro- 

jektmål som ska uppnås under året. Verk- 

samheten och de må1 som beskrevs i verk- 

samhetsplanen följs nu upp på projektnivå 

och redovisas i årsredovisningen. 


Infrastruktur och kollektivtrafik 

r 2010 präglades till stor del av osäkerheten 

kring kollektivtrafikfrågorna. 

Ny lagstiftning förändrade en del av 

det som tidigare var planerat. Dessutom 

var de politiska initiativen färre under det 

andra halvåret med anledning av valet. 

På infrastruktursidan skedde förändringar 

utanför vår organisation som påverkade 

genomförandet av verksamhetsplanen. 

Huvudpunkt under året var att fastställa 

den regionala planen för transportinfrastruktur 

som gäller 2010-2021. Då de 

tidigare fyra trafikverken under våren 

slogs ihop till ett trafikverk har nya rutiner 

införts för genomförande och samarbete 

iinfrastrukturfrågor. 

Det storregionala samarbetet "En Bättre 

Sits" har också gått på sparlåga med hänsyn 

till valet och funderingar kring hur 

samverkan ska tas upp på nytt. 


Utveckla Sörmlands kollektivtrafiksystem 

Bussutredningen inklusive kollektivtrafikhandläggarnätverket 

och förankringsprocessen 

Projektmål Att ha ett förslag till nytt bussystem ined tydliga kriterier/ 

principer för de olika linjerna som är väl förankrat hos kommunerna 

och landstinget och framtaget i nära samverkan med 

trafikhuvudmannen. 

Uppföljning Projekten "Bussutredningen" samt "Nytt konsortialavtal" har 

slagits ihop då delar av dem varit svåra att särskilja från varandra 

och därmed bör de ses som en helhet. Projektens må1 att genom 

lysa busstrafiksystemet ilänet har uppnåtts och utifrån detta hatett 

förslagtill iry kostnadsfördelning mellan ägarna tagits fram. 

Detta har tillsammans ined förslag om en utbyggd expressbuss 

trafik tiörhandlats och ett protokoll har upprättats. På grund av 

valet och därmed många nya ledamöter i de olika beslutandeorganen 

sams att en ny lagstiftning beslutades i juni 2010 som 

gäller från och med januari 2012 har inget ytterligare moln dessa 

projekt genomförts under 2010. Processen återupptas under 2011 

när nya ledamöter är på plats. 

Regionförbundet Sörmland Q Årsredovisning 2010

Principer för kostnadsfördelning och nytt konsortialavtal 

Projektmål En överenskommelse om ett nytt konsortialavtal mellan 

Uppföljning Se ovan. 

av mål 

Länstrafikens ägare utifrån framtaget material i bussutredningen. 

Ägarmöten, budget- och planeringsprocessen 

Projektmål Att utveckla och genomföra en process för htir ägarna samverkar 

och kommer överens om den löpande verksamheten och bud- 

geten för kollelcti~rtrafiken sanrt att vara en aktiv och enad röst för 

länets kollekti~rtrafik i sai~~verkaii ined omvärlden. Detta gäller 

särskilt samordning av krav och synpunkter rörande ko~ninande 

avreglering av tågtrafiken. 

Uppföljning Mötena har genomförts och målen uppfyllts i den omfattning som 

av må1 varit möjlig med hänsyn till det ovan beskrivna kring bussutred- 

ning med mera. 

Ägardirektiv till länstrafiken 

Projektmål Styrelsen beslutar om ägardirektiv där det tydligt framgår vad 

ägarna förväntar sig av trafikhuvud~naiinen och dess veiksan7het 

i länet. 

Uppföljning I samband med att riksdagen beslutade om en ny kollekti~~trafiklag 

av mål fick detta projekt en held nykurs och regionförbundet bedömde 

det inte som tillämpligt att ta fram ägardirektiv med hänsyn till att 

nya kollektivtrafikmyndigheter ska inrättas i alla 1än samt att läns- 

trafiken därmed fåren helt ny roll. 

Regionförbundet Sörmland O Årsredovisning 2010


Infrastrukturens uppbyggnad 

Upprätta regional plan 2010-2021 inklusive nya hastigheter på 

regionala vägar 

Projektmål En fastställd plan för länets transportinfrastniktur 

åren 2010-2021. 

Uppföljning Det stora arbetet med att ta fram den regionala planen genom- 

av må1 fördes under 2009. Under 2010 hai- planen fått sina slutliga ramar 

efter regeringsbeslut och den fastställdes i regionstyrelsen i juni. 

Därefter har planen tyckts upp och spridits i länet. Dessutom 

haren populärversion tagits fram som givits ut och spritts Urett till 

berörda parter. Målen med projektet har därmed uppfyllts. 

Uppföljning gällande planer - Uppföljning och rutiner för transportinfrastrukturplaneringen 

Projektmål Följa upp ocl1, vid behov, revidera planen i samverkan med trafik- 

verken, kommunerna, länstrafiken och länsstyrelsen. Arbeta fram 

rutiner för hantering av den statliga medfinansieri~lgen till kommu- 

nerna för de mindre åtgärder som sker i de kommunala näten 

Uppföljning Projektet har utökats till att också omfatta rutiner för att genom- 

avmå1 föra uppföljningar. Projektet avslutas under våren 2011 i och med 

att en kommunrunda genomförs där den nya rutinen med kom- 

munala treårsplaner diskuteras. Med dessa planer samt i och med 

alt kontinuerliga ays~ärnningar med'li~afikverket tör genomfiöran- 

det av planen hållits, uppfylls målen med projektet. 

Regionförbundet Sörmland ~ Årsredovisning 2010

En bättre sits inklusive storregional infrastrukturplanering 

Projektmål Vara en aktiv part i det gränsöverskridande samarbetet. 

Uppföljning Samarbetet inom "En Bättre Sits" spänner över fem 1än i Stock- 

avmål holm-Mälarregionen och under 2010 utföll inte något konkret upp- 

drag. Samarbetet pågår kontinuerligt med möten och informa- 

tionsutbyten inom storregionen, därmed uppfylls målen sa lånt . 

Ostlänken och övriga samverkansgrupper 

Projektmål Aktivt delta i utvecl lingen av de nationella infrastruktursystemen 

inom länet och bland annat verka för att Ostlänken byggs. 

Dessutom medverka i relevanta samarbetsgrupper iövrigt. 

Uppföljning Regionförbundet Sörniland följer projektet och deltar som ägare 

av må1 kontinuerligt i möten med bolaget Nyköping Östgötalänken AB. 

Målen för projektet sätts direkt av regeringen och nufinns inte 

något tydlib beslut om fortsatt arbete. 


Handlingsplan för infrastruktur och kollektivtrafik 

Upprätta handlingsplan 

Projektmål Underlag för infrastruktur/fysisk planering i en framtida 

utvecklad Sörmlandsstrategi. 

Uppföljning Visst underlag har tagits fram inom övriga projekt men då utveck- 

avmål lingen av Sörmlandsstrategin har skjutits fram till 2011 har inte 

något ytterligare gjorts här. Framöver kommer dessa delar att ingå 

i projektet Nya Sörmlandsstrategin. 


Näringsliv och arbetsmarknad 

Under året har ett antal fleråriga åtaganden 

avslutats. Det gäller framförallt 

medfinansieringen av externa utvecklingsprojekt. 

Beslut om finansiering 

av nya projekt har inte tagits av styrelsen, 

då man velat ge utrymme för handlingsfrihet 

för en ny styrelse från och med 

2011. Det enda externa projekt som under 

året beviljats medfinansiering ytterli- 

gare en treårsperiod är Robotdalen. 

Det viktiga arbetet med att ta fram Sörmlandsstrategins 

handlingsprogram för 

näringslivsområdet har fortsatt. Ett processorienterat 

arbetssätt och underifrånperspektiv 

har präglat de diskussioner 


och möten som skett under året. En delrapport 

presenterades för styrelsens arbetsutskott 

inovember. Arbetet fortsätter 

under första hälften av 2011 med att 

fokusera och spetsa dokumentet mot de 

viktigaste områdena för tillväxt. 

I en ambition att utöka regionförbundets 

utvecklingsmedel och därmed det regionala 

utvecklingskapitalet gjordes under 

året två ansökningar till EU:s regionalfond 

med regionförbundet som projektägare. 

Båda ansökningarna beviljades och 

medförde att regionförbundets budget för 

kommande år får ett tillskott på cirka 4,5 

miljoner per år. 



Näringslivsarbete 

Näringslivsarbetet - Kommunala initiativ och Handlingsplan 

Projektmål Genomföra tre - iyra kommunala initiativ per år, samt en vä1 

förankrad handlingsplan 

Uppföljning En handlingsplan har tagits fram i ett processorienterat arbetssätt 

av mål med underifrånperspektiv. Den presenterades för arbetsutskottet 

Näringslivsarbetet - studier 

i nove~nbei-. AU återremitterade handlingsplanen med önskemålet 

att spetsa till dokumentet. Planeringen av detta har påbörjats och 

en ny plan kan gå ut på remiss i länet under 2011. Inom ramen tör 

arbetet ined handlingsplanen har fakta-analyser, workshops och 

intervjuer genomförts. En tankesmedja med regionala och natio- 

nella aktörer har genomförts i syfte att ge regionförbundets tjän- 

stemän nya ideer till arbetet. En större mötesplats vid namn 

"Näringslivsdagen" genomfördes under våren. Näringslivschefs- 

träf~ar och andra dialogmöten har genomförts under äret F,tt pro- 

jekt för att stödja små och medelstora företag i Katrineholm, Flen 

och Vingåker i efterdyningarna av den ekonomiska krisen startade 

under hösten. Projektet fanns inte med i budgeten. 

Under året har en studie över det Sörm- 

ländska näringslivets struktur och effekti- 

vitet genomförts. En studie över framtids- 

branscher har påbörjats. Genomförandet 


av studierna av Sörmlands näringsliv fanns 

inte med i verksamhetsplanen och budge- 

ten för 2010. Dessa har dock varit viktiga 

för arbetet inom näringslivsområdet. 


Projekt och projektmål 2010 inom uppdraget Almi 

Den 1 juli 2010 genomfördes en sam- 

manslagning av Almi Sörmland och Almi 

Stockholm. De två tidigare bolagen kom- 

pletterar varandra bra då Stockholm har 

stor kompetens på området finans och 

innovation och Sörmland på området af- 

färsrådgivning. Idet nya bolaget har vice 

ordförande samt ytterligare en ledamot 

tillsatts från Sörmland. 

ALMI - ägardirektiv och ägaravtal 

Regionförbundet har övertagit ansvaret 

från Länsstyrelsen för finansieringen av 

Almi innovationsmedel då fördelningen 

av de regionala utvecklingsmedlen 1:1 

omfördelats. Projektet drivs och följs upp 

av Länsstyrelsen. 

Projektmål Att ta fram ett genomarbetat och politiskt beslutat äg~udirektiv samt 

att upprätta avtal. Skriftliga uppföljni~igar varje lcvat~tal samt konti- 

nuerligamuntliga rapporter. 

Uppföljning Ägardirektivet är framtaget och politiskt beslutat, avtal är upp- 

av må1 rättat och skriftliga uppföljningar varje k~var~tal och muntliga 

rapporter har erhållits. Regionförbundet har dessutom insyn i 

bolaget via platser i styrelsen. 

ALMI - regionspecifikt uppdrag 

Projektmål Upprätta avtal. Skriftliga uppföljningar varje kvartal samt konti- 

nuerliga muntliga rapporter. 

Uppföljning Almi har utfört insatser på näringslivsområdet bland annat 

av mål Företagspartner Öst och regeringsuppdraget Inom företagspart- 

ner Öst har samlad kompetens från samtliga Almi-bolag i Östra 

Mellansverige erbjudits sr~~å och medelstora företag i syfte att växa. 

Företagsrådgivning har dessutom kunnat ges under längre 

perioder än tidigare. I ett projekt vid namn "Underleverantör 

väljer franitid" har företag bland annat utom fordonsindustrin er- 

bjudits strategisk afilårsutvecl~ling. Uppföljning skei-på samma 

sätt som med ägaravtalet. 


ALMI -IFS 

Projektsnål Att ett flertal företagare ►ned invandrarbakgrund Iår rådgivning så 

att de kan starta egna företag. Att ge ett flertal nystartade företag 

rådgivning i fasen efter starten av näi-i~igsverl~samheten. 

Uppföljning Via IFS verksamhet, som ingår i Almi, har ett flertal företagare 

av mål med invandrarbakgrund. fått rådgivning så att de kunnat starta 

företag. Nystartade invandrarföretag har också fått rådgivning. 


Innovationsmotorn 

Innovationsmotorn och Att stimulera innovationer i tidiga skeden 

Projektet redovisas under två aktivite- 

ter eftersom en del får finansiering från 

EU:s regionalfond. Tillväxtverket som 

är kontrollerande myndighet kräver att 

ett separat konto upprättas för den de- 

len. Under regionalfondsprojektet köps 

genomförandet från kommunerna. EU- 

Projektnål Fler sörmländska innovationer. 

projektet avslutas under 2010 och ett nytt 

utökat EU-projekt för åren 2011-2013 

beviljades under hösten. Regionförbun- 

det är projektägare och projektbudgeten 

omsluter cirka 21 miljoner för de tre åren. 

Nyköping, Eskilstuna, Katrineholm och 

Strängnäs medfinansierar. 

Uppföljning Genom stödet till komilluner~nas moder har inflödet av ideer ökat. 

av må1 Ideer och idebärare har sedan slussats vidare in i innovationssyste- 

met. Inom projektet har dessutom stöd getts till extra innovations- 

rådgivning och inkubatorsverksamhet. Samarbetet mellan de lyra 

noder som byggs upp i länet är en viktig del i systemet. 



Besöksnäringen 

Besöksnäringen - strategiarbete, kontakter, klustermotor med mera 

Det regionala turismuppdraget är upp- 

handlat och utförs av Sörmlands Turism- 

utveckling AB enligt avtalad kostnads- 

nivå. En revidering av strategin i syfte att 

hålla den levande har genomförts. I revi- 

deringen infördes ett nytt prioriterat om- 

råde, nämligen åtgärder för internationell 

vidgning av företagens marknad. 

I och med att strategin pekade ut ett nytt 

prioriterat område öppnades en möjlig- 

het att skapa ett regionalfondsprojekt 

kring detta. En ansökan beviljades och 

projektet "Open Doors" startade. Därmed 

bidrar regionalfonden med ytterligare 

cirka en miljon kronor per år till uppfyl- 

landet av strategin. 

Projektmål Att förlänga strategin och avtalet med l lustermotorn. Att följa upp 

klustermotorarbetet. Att förankra och hålla strategin levande hos 

dess medlemmar och i sina egna verksamhetsområden. Att via ett 

'Ådvisory Board" hålla hög nivå på strategiska ställningstaganden 

inom området. 

Uppföljning Strategin för besöksnäringen och avtalet flied klustermotorn är 

av mål förlängt. En utti ärdering av llustermotorarbetet slutfördes under 

första delen av året. En revidering har genomförts. 

"Advisory Board"har inte startats då regionförbundets presidium 

velat avvakta med detta. 

Besöksnäringen - nätverksarbete 

Projektmål Att delta vid möten i syfte att våt-da nationella och internatio~iella 

nätverk. 

Uppföljning Inom projektet har deltagande och arrangerande av mötesplatser 

av må1 både inom och utom länet förekommit. 



Kompetensbehov 

Kompetensbehov - Analys och regional samordning 

Projektmål Fartläggning av kompetensbehov i företag och inom offentliga 

arbetsplatser. Ett fungerande nätverk för samordning i enlighet 

med Yrkeshögskolans önskemål. 

Uppföljning Dialog har förts med förbundets medlemmar och medlemmarna 

', av mä1 har uttryckt önskemål om att regionförbtmdetska ta det regionala 

ansvaret för ett regionalt kompetensforum. Samtidib har staten 

uppdragit åt regionförbanden att skapa regionala kompetensplatt- 

formar. Under året har detta arbete skett i tre steg nämligen: 

Steg 1 - regional samverkan yrkeshögskoleutbildningar 

Steg 2 - Yrkeshögskolan Mälardalen 

Steg 3 -etablerande av Sörmlands kompetensplattform 

Under våren genomfördes ett antal möten kring yrkeshögskoleut- 

bildninbar. gifter ett uttalat önskemål om processtöd till höstens 

ansökningsomgång erbjöds utbildningsanordnare detta från regi- 

onförbundet. Ett länsövergripande projekt inom Östra Mcllan- 

sverige kring samarbetet om YH-utbildningar startade under• hös- 

ten. Handelskammaren Mälardalen är projektägare och ska need 

sina nätverk bidra till dialog med näringslivet. Planering av en ~vork- 

shopserie, där roller och ansvar för aktörerna inom kompetensom- 

rådet klargörs, har påbörjats. 


Kompetensforum 

Kompetensforum 

Projektsnål Att ha startat ett forum som är föranlu-at hos länets aktörer när det 

gäller syfte och rolltiördelning. 

Uppföljning Projektet har inte projektratts under året, se vidare under upp- 

av inål följning av projektet "Kompetensbehov': 



EU:s strukturfonder 

EU:s strukturfonder - Information och projektriggning 

Projektsnål Skapa en funktion för projektsättning och medverka till start av ett 

flertal strukturfondsprojekt. 

Uppföljning Regionförbundet har skapat en funktion för projektsättning för 

av må1 att medverka till fler stiukturfondsprojekt Medlemmarna hai~ 

dock inte kunnat skapa några EU-projekt då man inte har tillräck- 

ligt ined resurser, varken i tid eller pengar. En kartläggning av 

medlemmarnas planerade insatser på Tillväxtområdet har påbör- 

jats isyfte att hitta likartade satsningar som kan vidareutvecklas 

till gemensamma EU-projekt. 

EU:strukturfonder - samrådsfunktion 

Projektmål Deltaide samråd som hålls inför strukturfondspartnerskapet. Delta 

i de farum som diskuterar Sveriges framtida roll i strukturfonds- 

sammanhang. Att sammankalla länsberedningen. Delge infoi-ma- 

tion om beslut i socialfonden till regionförbundets nätverk. Att 

expediera de ansökningar som kommer till regionförbundet med 

önskemål ~m medfinansiering. 

Uppföljning Regionförbundet har deltagit i samråd inför strukturfondspart- 

av inål verskapet. Under året har regionerna fatt ta över en del av statens 

kostnader för strukturfondspartnerskapen. Regionförbundet har 

deltagit i forum som diskuterat Sveriges framtida roll i struktur- 

fondssammanhang. Länsberedningen som haft till uppgift alf dis- 

kutera ärenden till strul:turfondspartnerskapet har upphört. 

Uppgiften sköts via e-post istället. 


EU:s strukturfonder - Interreg 

Under året har ett arbete i syfte att få till 

stånd ett Interregprojekt pågått. En ansö- 

kan skickades in och beviljades. Projektet 

"EU 2020 Going Local" startade. Projek- 

tet fanns inte med i verksamhetsplanen 

och budgeten för 2010. 

Styrelsen har tagit beslut om insatsen un- 

der året. Kommande kostnader finansie- 

ras av projektet. Projektet har avrapporte- 

rats löpande till styrelsen. 


Uppföljning re~eringsuppdra~et 

Uppföljning av regeringsuppdraget - regeringsuppdraget inklusive aktiviteter 

Projektrnål Klargöra var i handlingsprogrammet som regionförbundet har en 

roll. Fortsätta medverka till att projekt Prepare genomförs. 

Uppföljning De extraordinära insatser som Almi utfört inom fordonsindu- 

avmål strin har fortsatt och den ettåriga forskarförberedande utbild- 

ningen "Prepare - En industriforskarskola med start av industri- 

forskningsprojekt med inriktning mot innovativ och hållbar pro- 

duktionsutveckling" har avslutats. Målet enligt verksamhets- 

planen är uppfyllt. 

Uppföljning av regeringsuppdraget - regeringsuppdraget varselkansliet 

I samverkan med Länsstyrelsen har ett 

varselkansli upprättats för att kunna följa 

konsekvenserna av den ekonomiska kri- 

sen. Ioch med att regionförbundet fick en 

större andel av statens regionala utveck- 

lingsmedel det så kallande 1:1-anslaget 

övertogs länsstyrelsens åtagande angå- 

ende varselkansliet. Projektet fanns inte 

med i verksamhetsplanen och budgeten 

för 2010. Regeringsuppdraget avslutades 

i september 2010. 



Övrigt inom området Näringsliv och arbetsmarknad 

KRUT, kreativ utveckling 

Projektmål Att bygga upp kunskap om den kreativa sektorns villlcor. 

Att förankra den kreativa sektorns värde soin tillväxtfaktor bland 

regionens förtroendevalda och tjänstemän. 

Att skapa och utveckla arenor samt öka företagandet i den kreativa 

sektorn. 

Uppföljning Projektet, som är ett strukturfondsprojekt, ayslutadesunder 2010. 

av mål Utvärdering har gjorts inom projektet. Delrapporterna har pekat 

Robotdalen 

på att inålen uppnåtts. 

Projektmål Projektet har ett antal kvalitativa och kvantitativa mål som redo- 

visas till Vinnova och Tillväxtverket. En internationell utvärde- 

ringsgrupp bistår Vinnova med utvärderingsarbetet. 

Uppföljning Den del av projektet som var ett strulturfondsprojekt avslutades 

av må1 under 2010. Utvärdering har gjorts inom projektet. Delrapporter- 

Landsbygdsturism 

nahar pekat på att målen uppnåtts. Ett nytt regionalfondsprojekt 

med fokus på internationalisering startade under året. 

Projektmål Att deltagande företag erbjuds och tillgodgör sig individuell råd- 

givning och exportutbildning för att utveckla företaget. Företagen 

ska också erbjudas produktutveckling och deltagande. 

Uppföljning Projektet som lyder under landsbygdsprogrammet avslutades 

av mål under 2010. Delrapporterna har pekat på att målen nåtts. 


Handelskammaren 

Projektmål Att fler företag i Sörmland vidgar sin marknad på den inter- 

nationella arenan. 

Uppföljning Regleras via en överenskommelse om samvel-kan. Uppföljning 

av må1 görs via skriftliga och muntliga rapporter. Under året har insatser 

Nyföretagarcentrum 

gjorts i projektet "Global eyes" med syfte att vidga sinå och medel- 

stora företags marknader internationellt. Iprojektet "Trampolinen' 

har företag och spola getts möjlighet att närma sig varandra. En för- 

studie om företagens behov av kompetens har genomförts och ett 

arbete kring en ansökan om ett regionalfondsprojekt har påbörjats 

tillsammans med högskolor och universitet. 

Projektmål Att ett flertal företagare får rådgivning så att de kan starta företag. 

Uppföljning Regleras via avtal. Uppföljning görs via muntliga rapporter. 

av inål 

Mikrokrediter 

Projektsnål Skapa en modell för kapitalförsörjning av små krediter. 

Uppföljning Projektet som är ett strulcturfondsprojekt avslutades guider 2010. 

av må1 Utvärdering har gjorts inom projektet. Delrapparterna har pekat på 

Nova Med Tech 

att målen uppnåtts. 

Projektmål Att utveckla ett kunskapscentrum. 

Uppföljning Projektet som är ett strukturfondsprojekt ayshrtades under 2010. 

av mål Utvärdering har gjorts inom projektet. Delrapporterna har pekat på 

att målen uppnåtts. 


Vesp, Vingåker energetic science park 

Projektmål Att etablera ett utvecklingscentrum. 

Uppföljning Projektet som är ett strukturfondsprojekt avslutades under 2010. 


Teknikcollege 

på att målen uppnåtts. 

Projektmål Ått ansöka om teknikcollegestatus för regionen. Att fullfölja 

planerna på att skapa ett kontraktsnätverk mellan skola och 

företag inom automationsteknik `CNC-teknik,'svetsteknil: och 

högskoleinriktning där de första eleverna startar i augusti 2009. 

Informera om möjligheterna till att få en bra utbildning ined god 

tillgång på arbete u7om regionen. Att under år två och tre under 

projekttiden arbeta med eftergymnasiala utbildningar, validering 

av kompetens och fortbildning för teknikföretagens personal. 

Uppföljning Projektet är ett samverkansprojekt mellan regionförbundet, 

av må1 Nyköping, Oxelösund, Trosa och Gnesta. Utvärdering görs inom 

Attityd 2010 

projektet. Muntliga delrapporter har pekat på att målen nås. 

PI-ojekt~nål Att bygga upp en plattform för attitydförändring för ungt 

entreprenörskap. Kommt~nikationsplattfarinen innehåller verk- 

sanlheter som mediekampanjer, uppsökande verksamhet, infor- 

mation om företagsformer och sarriverkan med befintliga aktörer 

och myndigheter. Indikatorer för projektet är antalet nystartade 

företag och projektets mål är att bidra till att 150 företag ska skapas 

i Sörmland under projekttiden som är tre år, 2008-2010. 

Uppföljning Projektet som är ett strukturfondsprojekt avslutades under 2010. 


på att målen uppnåtts. 


Nuss, näringslivsutveckling istudentsamverkan 

Projektmål Ett flertal företag har fått studentarbeten utförda av studenter 

från Linköpings universitet. 

Uppföljning Regionförbundet har deltagit i projektet i st}n~gruppen. Delrappor- 

avmål terna har pekat på att målen nåtts. Projektet avslutades under 

Ung företagsamhet 

2010. En fortsättning har skissats på tillsammans med Handels- 

kan~maren och Mälardalens Högskola. 

Projektmål Målsättningen är att nå 25 procent av enårskull inom tre år. 

Uppföljning Avrapporteras muntligt. Delrapporterna har pekat på att målen nås. 

av må1 

Hemsändningsbidrag 

Hemsändningsbidraget utbetalas numera direkt från Tillvä~ctverket efter anvisning från 

regionförbundet. Medlen tas från regionförbundets statliga regionala utvecklingsmedel 

(1:1-anslaget). 

Projektmål Att administrera och föreslå utbetalning av hemsändningsbidrag, 

när det gäller hemsändningar utförda under 2009. 

Uppföljning Målet i verksamhetsplanen är uppfyllt. 

av må1 

Sörmländska gåvor 

Projektet fanns inte med i verksamhetsplanen och budgeten för 2010. Projektet syftar 

till att stärka den sörmländska slöjdnäringen. Det har under året godkänts med ett 

delegationsbeslut. 


Partnerskapsprogram 

Projektet skulle ha avslutats 2009 men blev försenat på grund av personbyte på projekt- 

ledarposten hos projektägaren. 

UTCED 

Uppföljning Avrapporteras skriftligt och muntligt. Delrapporterna pekar på att 

av mål projektet avslutas tinder 2010 och att målen nås. En fortsättning 

har skissats på tillsammans med Handelskammaren och Mälar- 

dalens Högskola. 

Regionförbundet har övertagit ansvaret från Länsstyrelsen för finansieringen av projek- 

tet då fördelningen av de regionala utvecklingsmedlen 1:1 omfördelats. Projektet hand- 

lar om att främja kvinnors företagande och entreprenörskap och drivs och följs upp av 

Länsstyrelsen. 

Företagsam 

Under året har den regionala organisationen för kvinnligt resurscentrum medfinan- 

sierats för ett uppdrag att påverka attityderna för ökat kvinnligt företagande. Projektet 

fanns inte med i verksamhetsplanen och budgeten för 2010, men har godkänts av sty- 

relsen under året. 


~- ~ 

-,-r 

>. 

Under rubriken "Övriga uppdrag" för 

2010 inryms uppdragen "Interna- 

tionellt arbete och EU" samt "Kommuni- 

kation och medlemsdialog': Beträffande 

det internationella arbetet så var en av 

årets mest uppmärksammade händelser 

det stora EU-möte som hölls på Cultu- 

rum iNyköping den 8 juni där cirka 200 

politiker och tjänstemän från stora delar 

av landet diskuterade implementeringen 

av den nya tillv~tstrategin, EU 2020. 

Under det gångna året beviljades även 

regionförbundets Interregansökan om 

projektet "EU 2020 Going Local" där 

totalt 14 regioner i nio länder deltar och 

där Regionförbundet Sörmland är projekt- 

ägare och samordnare för hela projektet. 

Under 2010 avslutades det två år långa 

projektet "Du&EU" där länets samt- 

liga kommuner och landstinget deltagit. 


Övriga uppdrag 

fY 

j 6' 

!~ il ri 

-, 

4 

,~ 

Projektets syfte har varit att visualisera 

EU:s betydelse för sörmlänningarna och 

hur vi kan påverka EU. 

När det gäller uppdraget "Kommunika- 

tion och medlemsdialog" så sjösattes en 

ny mer användarvänlig hemsida med 

flera nya funktioner. Bland annat öppna- 

des möjligheterna för att kommentera 

regionförbundets artiklar på hemsidan 

samt möjlighet att översätta texterna till 

praktiskt taget alla språk. En talfunktion 

infördes också. 

Mälartinget, som lockade cirka 250 del- 

tagare från hela Mälardalsregionen, hölls 

i Eskilstuna och hade vatten som tema. 

Med anledning av detta togs, med hjälp 

av Linköpings universitet, en rapport 

fram om vattnets betydelse för sörmlän- 

ningarna som fick mycket medial upp- 

märksamhet. 



Internationellt arbete och EU 

Du &t EU 

Projektmål Visa sörmlänningarna hur EU påverkar dem och hur de kan 

påverka EU. 

Uppföljning Projektet fick stort medialt genomslag på vårens fototävling som 

av mål riktade sig till barn och ungdo~~~ar upp till och med årskurs sex. 

Äve~l höstens fil~ntävli~ig på temat "Jag älskar Sörmland'; som 

riktade sig till uiigdoi7~ar i högstadiet och på gy~lulasiet, fick upp- 

märksa~nhet på flera olika sätt. Genom aktiviteter~~a påvisades llur 

EU påverkar sörmlänningarna och hur sörmlänningarna kan 

påverka EU. 

EU-möte, Europa 2020 

Projektet fanns inte med i verksamhetsplanen och budgeten för 2010. 

PI-ojektmål Mötet ska hålla toppklass. När mötet är avslutat ska alla deltagare 

känna att de deltagit i ett givande möte där man delat goda och 

dåliga erfarenheter av Lissabonstrategin med varandra. Att man 

visat upp goda exempel och diskuterat utmaningar. Deltagarna ska 

även känna att de har bidragit med ett konstruktivt medskick till 

den nya strategin och att vi räknas som viktiga dialogpartners i 

den fortsatta processen. 

Uppföljning UndEr mötet deltog cirka 190 politiker och tjänstemän från 

av må1 hela Sverige, vilket var fler än vad vi hade räknar med Crån början. 

Gensvaret från deltagarna vai- positi~~t, speciellt från tre regioner, 

Västra Götaland, Dalarna och Skåne, där deltagarna uttryckte en 

önskan om att bygga upp en "vänregion" eller ett nätverk med 

Sörmland för fortsatt medverkan. Detta möte har resulterat i fler- 

talet kontakter under resten av äret där Sörmland hai~ lysts fi-arn 

som ett gott exempel pä htu nian kan implementera EU 2020-strategin. 


Projekt och projektmål inom uppdraget 

Kommunikation och medlemsdialog 

Kommunikationsplan 2010 

Projektmål Ta fram en övergripande kommunikationsplan för 2010 som ska 

omfatta alla planerade större arrangemang under nästa år- och hur 

vi ska kommunicera dem med våra snålgrupper. Detta ska vara ett 

levande dokument som ständigt uppdateras. Denna kommunika- 

tion omfattar bland annat nyhetsbrev, hemsida, informations- 

material, marknadsföring, mediaprojekt, mediabevakning och 

eventuella event. 

Uppföljning En övergripande kommtu~ikationsplan för 2010 togs fram i början 

av mål av året och den haridet stora hela följts. 

Mälartinget 

Projektmål Medverka i planeringen och genomförandet av Mälartinget 

i Eskilstuna. 

Uppföljning Målet var att medverka i planes-ingen och genomförandet av 

av må1 Mälartinget i Eskilstuna den 26-27 maj 2010. Beträffande själva 

planeringen fanns synpunkter som framförts till ansvariga för 

Mälardalsrådet Själva genomförandet följde målet. 



Sörmlandsstrategin 

Uppdraget skulle utföras i form av två projekt, dels ett slutförande av den uppföljning av nu- 

varande Sörmlandsstrategin som påbörjades 2009, dels en ny regional utvecklingsplanering. 

Uppföljning Sörmlandsstrategin 

Projektmål Att ta fram ett underlag fören politisk uppföljnings- och in- 

riktrlingsdiskussion kring 'Sörmlandsstrategin. lnnan projektet 

avslutas ska slutlig dokumentation upprättas och en särskild redo- 

visning göras till näringsdepartementet. 

Uppföljning Projektmålet är uppfyllt då styrelsen godkände den rapport som 

av må1 tagits fram. Rapporten innehåller dels en uppföljning av de i Sörm- 

landsstrategin angivna indikatorerna, dels en genomgång av stra- 

tegins struktur oc11 relevuls för utvecklingsarbetet ilänet. Vidare 

finns vissa rekommendationer inför den revidering av strategin 

svm kommer att genomföras under de kommande åren. En redo- 

visninghar även lämnats till näringsdepartementet ienlighet med 

regeringens direktiv. 

Översiktlig regional planering 

Projektmål Ta fram underlag och föra en diskussion om kommunernas och 

orternas relationer och utvecklingslinjer samt behovet av en över- 

gripande fysisk utvecklingsplanering. 

Uppföljning Projektet coin syftade till att påbörja en ny regional utvecklings- 

avmål plan har inte nått sitt mål. Yå grund av främst bristande personella 

resurser under hösten har arbetet inte kommit igång ordentlib . 

Enförfrågan har dock gjorts till kommunerna och landstinget om 

deras intresse av att medverka i projektet. 


Övrigt som inte var projektsatt i verksamhetsplanen 

2010 

Bredband 

Projektet fanns inte med i verksamhetsplanen 

och budgeten för 2010. I den 

överenskommelse om utbyggnad av ett 

regionalt bredbandsnät som regionförbundet 

träffade på kommunernas uppdrag 

2005 finns en klausul om uppföljning. 

Det ursprungliga avtalet träffades med 

företaget Terracom men har i samband 

med en företagsförsäljning överlåtits till 

ett företag vid namn QuadraCom AB. 

Regionförbundet har som ursprunglig avtalspartförberett 

för kommunerna att teck- 

na nya avtal med det nya företaget. Dessa 

föreberedelser har gjorts med hjälp av en 

konsult och därför medfört kostnader som 

inte fanns med i budgeten för 2010. 

Tidigare projekt Bredband 15 och 

Alternativa IT-vägar 

Ingenting har hänt med projekten under 

2010. Förbundet avvaktar fortfarande utfallet 

ikonkursen efter SB Broadband AB. 

I 2010 års bokslut förs underskottet över 

till 2011 samtidigt som en fakturafordran 

skrevs ned till noll. 


Biogas Öst 

Regionförbundet ärsedan den 1 apri12010 

medlem i projektet Biogas Öst, som drivs 

av Mälardalens Energikontor på uppdrag 

av en lång rad intressenter i hela Mälardalen. 

Samtidigt med medlemskapet gick 

regionförbundet in som medfinansiär i 

ett projekt kallat "Biogas INFRA'; vilket 

syftar till att studera möjligheter och 

hinder för en utbyggd infrastruktur för 

distribution av fordonsgas i Mälardalen. 

Projektet fanns inte med i verksamhetsplanen 

och budgeten för 2010, men har 

godkänts av styrelsen under året. 


Regionstyrelsen är länets politiska 

organ för regional utveckling. Region- 

styrelsen ska verka för Sörmlands möjlig- 

heter till hållbar tillvit och utveckling 

med fokus på Stockholm-Mälarregionen. 

Ett regionalt synsätt med nytänkande och 

långsiktighet kopplat till mervärde för 

regionförbundets medlemmar är bärande 

delar i arbetet. 

Regionstyrelsen har 331edamöter och lika 

många ersättare. För beredning av ären- 

den finns ett arbetsutskott med fem leda- 

möter och fem ersättare. Regionstyrelsens 

möten ska karakteriseras av information 

Politisk styrning 

och diskussion om strategisk regional ut- 

veckling medan formaliadelen utgör en 

mindre del av mötena. Under 2010 ge- 

nomfördes sex möten med arbetsutskot- 

tet och lika många med regionstyrelsen. 

Under våren genomfördes en lednings- 

konferens för kommunstyrelsernas och 

landstingsstyrelsens presidier på Båsen- 

berga iVingåker. Vid regionstyrelsens sis- 

tasammanträde för året och för hela man- 

fiatperioden avtackades Marita Bengtsson 

för sina insatser som regionförbundets 

ordförande ända sedan starten år 2003. 

Utvecklingsprogram iregionalt ledarskap för regionstyrelsen 

Regionstyrelsen gav i augusti 2009 förbundskontoret Tuppdrag att genomföra ett utveck- 

lingsprogram iregionalt ledarskap för regionstyrelsen. Programmet har utformats utifrån 

tre delar, "De regionala frågorna" (kunskap och strategi), "Det regionala ledarskapet" 

(ansvar och befogenheter) och "Ett utvecklat samspel" (relationer och arbetsformer). 

Projektmål Ledamöterna ska få en samlad bild av de regionala frågorna, en 

djupare insikt i regionalt ledarskap och i samspelet mellan för- 

bundets medlemmar och olika samarbetsparter. En majoritet av 

ledamöterna ska delta i programmets samtliga sex seminarier. 

Resultatet av genomförandet ska utgöra en grund för att vidareut- 

veckla det regionala ledarskapet under nästa mandatperiod. 

Uppföljning Tre av programmets sex seminarier genomfördes hösten 2009 och 

av mål under ?010 skulle de tre återstående seminarierna ha genomförts, 

men har skjutits fram till 2011. 

Regionförbundet Sörmland ~ årsredovisning 2010

orbundskontoret är regionförbun- 

dets tjänstemannaorganisation och 

leds av förbundsdirektören. Kontoret 

består av en uppdragsorganisation för 

kärnverksamheterna och kommunikatio- 

nen samt en enhet - ledningsstöd -som 

ansvarar för förbundskontorets adminis- 

tration, stöd till den politiska ledningen 

och utveckling av interna rutiner. 

Regionförbundets verksamhet ska i hög 

grad organiseras i projektform. Konto- 

rets nya arbetsformer har successivt in- 

förts under 2009 och 2010 och arbetet 

med att utveckla styrdokument, planer 

och beskrivningar har fortsatt under året. 

Förbundskontoret 

En projektmodell togs fram 2009 och un- 

der året har fortbildning i projektarbets- 

sättet samt en kommunikationsutbildning 

genomförts för sameliga anställda. För att 

ha kompetens att möta omvärldsföränd- 

ringar och nya uppdrag har en utbildning 

i omvärldsanalys och strategiutveckling 

genomförts för förbundskontorets medar- 

betare. Arbete med att ta fram kompetens- 

utvecklingsplaner för förbundskontorets 

anställda har också påbörjats under året. 


Regionförbundets resultat 

Regionförbundets resultat för 2010 är 

2,9 miljoner kronor, vilket är 2,4 miljonerkronor 

högre än 2009 (cirka 0,5 miljoner 

kronor 2009). Det beror framförallt 

på att de statliga medlen för regionala tillväxtåtgärder 

samt andra externa intäkter 

för projekt ökat. Medlemsintäkterna blev 

också något högre än budgeterat på grund 

av att skatteintäkterna för 2009, som utgör 

avgiftsunderlag, blev högre än beräknat. 

Kostnaderna för den politiska ledningen 

har varit lägre jämfört med föregående år 


och vissa projekt inom huvudverksamheten 

har haft lägre kostnader än beräknat. 

I delårsbokslutet per den 31 augusti 2010 

presenterades en prognos på ett resultat 

om -260 000 kronor vid årets slut. Att 

resultatet avviker positivt mot prognosen 

beror främst på att kostnaderna för 

huvudverksamheten och för förbundskontoret 

inte har utfallit i den omfattning 

som prognostiserats. 


I budgetavstämningen nedan framgår avvikelser mot budget för de olika områdena. 

BUDGETAVSTÄMNING Utfall Budget Avvikelse Utfall 

i mkr 2010 2010 budget- 2009 

Intäkter 

Medlemsavgiftei- 

Ftsättningpersonal Länsstyrelsen 

Externa intakter projekt 

Sidoverksamhet 

Övrigt ~ 

Sutnma 

Projektfinansiering statliga 

regionala medel L• 1 

via Tilb~tverket' 

Summa 

Summa intäkter 

Kostnader 

Politisk styrning 

Förbundskontoret 

Huvudverksamhet 

Sidoverksamhet 

Övrigt 4 

Summa kostnader 

RESULTAT 

1 Bland annat externa intäkter för konferenser. 

utfall 

32,31 31,60 +0,71 31,25 

1,55 1,80 +0,05 1,å0 

5,13 1,00 +4,13 2,52 

3,33 2,60 +0,73 1,29 

0,26 0 +0,26 0,24 

42,88 37,00 +5,88 37,10 

12,18' 10,90 1,28 10,90 

12,18 10,90 +1,28 10,90 

55,06 47,90 +7,16 48,00 

-1,18 -2,00 +0,82 -1,70 

-14,89 -14,70 -0,19 -13,40 

-32,15 -28,60 -3,55 -30,83 

-3,33 -2,60 -0,73 -1,14 

-0,59 0 -0,59 -0,45 

52,14 47,90 -4,24 47,52 

2,92 0 0,48 

z Särskild projektbudget. De statliga regionala medlen ingår inte i regionförbundets budgetomslutning. 

Motsvarande belopp har gått till projekt inom näringslivs- och arbetsmarknadsområdet. 

3 200 tkr avseende hemsändningsbidragbetalas ut direkt till kommunerna från Tillväxtverket, efter 

anvisning från regionförbundet och dras från regionförbundets 1:1-anslag. 

4 Bland annat medlemsavgift för Mälardalsrådet. 


Huvudverksamhetens ekonomi 

orbundets totala nettokostnader för 

huvudverksamheten uppgick till 27 

miljoner kronor, vilket är en minskning 

med 1,2 miljoner kronor, jämfört med före- 

gående år. Orsaken till högre kostnader un- 

der 2009 var de extraordinära insatser som 

genomfördes under det året för att motver- 

ka den ekonomiska krisens verkningar. 

Finansieringen har skett främst med 

det statliga så kallade 1:1-anslaget som 

utbetalas via Ti1lväYtverket samt med re- 

gionförbundets egna budgeterade medel. 

Huvudverksamhetens nettokostnader var 

budgeterade till 16,7 miljoner kronor för 

hela året (17,7 miljoner kronor i kostnader 

och 1 miljon kronor i externa intäkter). Till 

detta kom de stadiga, regionala utveck- 

lingsmedlen som regionförbundet dispo- 

nerar för projektverksamhet (1:1-anslaget). 

Dessa medel ingår inte i förbundets bud- 

getomslutning, men påverkar årsresultatet. 

För 2010 har regionförbundets andel av 

anslaget ökat från 70 procent till 80 pro- 

cent. Det betyder att regionförbundet för 

år 2010 disponerar 12,48 miljoner kronor 

mot 10,9 miljoner kronor under föregå- 

ende år. Då detta besked kom först i slutet 

av december 2009 har inte de ökade med- 

len beaktats i budgeten för 2010. 

Inrapportering av genomförda, förbru- 

kade projektmedel har skett till Tillväxt- 

verket och regionförbundet har fått del 

av hela det anvisade regionala, statliga 

utvecklingsmedlet. 

Mot bakgrund av att fördelningen under 

2009 varit 30/70 mellan Länsstyrelsen och 

regionförbundet och i år istället är 20/80, 

har regionförbundet under året övertagit 

ansvaret för tre av Länsstyrelsens tidigare 

projektåtaganden. De utvecklingsinsatser 

som regionförbundet övertagit ansvaret 

för är: UTCED (kvinnors företagande), 

finansiering av särskilda innovationsme- 

del via Almi samt det administrativa stö- 

det till varselkansliet. 

Ekonomisk sammanställning Infrastruktur och kollektivtrafik 

Uppdrd~ Budget helår Utfa112010 Avvikelse 

budget-utfall 

Infrastruktur 750 000 702 000 +48 000 

Kollektivtrafik 1 050 000 479 000 +571 000 

Handlingsplan 300 000 16 000 +284 000 

TOTALT 2 100 000 1 197 000 +903 000 


Kommentar till utfallet och budgetavvikelse 

Infrastruktur och kollektivtrafik 

ettokostnaden för kärnområdet In- 

frastruktur och kollektivtrafik blev 

1,2 miljoner, det vill säga cirka 900 000 

kronor lägre än budget. 

Under 2010 skedde förändringar inom i 

första hand kollektivtrafikområdet som 

påverkat genomförande av regionförbun- 

dets uppdrag inom området. Riksdagen 

lade om kursen av arbetet som påbörjats 

i länet i och med ett beslut om en helt ny 

kollektivtrafiklag. Dessutom påverkades 

de planlagda projekten av valet under 

hösten och vi tappade fart i flera av de se- 

dan tidigare planerade projekten. Då inte 

projektet med att omarbeta Sörmlands- 

strategin och påbörja regional översiktlig 

planering kom igång som planlagt genom- 

fördes inte heller Handlingsplanen inom 

trafik och infrastruktur. Inom alla ovan 

nämnda projekt pågår aktiviteter under 

2011 istället. Det har alltså blivit tidsför- 

skjutningar som var svåra att förutse. 

Ekonomisk sammanställning Näringsliv och arbetsmarknad 

Uppdrag Budget helår Utfa112010 Avvikelse 

budget-utfall 

Näringslivsarbetet 500 000 849 000 -349 000 

Altni 9 200 000 9 363 000 -163 000 

Innovationsmotorn 2 500 000 2 217 000 +283 000 

Besöksnäringen 3 100 000 2 985 000 +115 000 

I~ampetensbehov 600 000 69S 000 -98 000 

Kompetensforum 0 0 0 

EU strukturfonder 600 000 428 000 +172 000 

Uppföljning av r-egerings- 

uppdraget 1 300 000 1 464 000 -164 000 

Övrigt projektsatt inom 

området 5 375 000 5 347 000 + 28 000 

TOTALT 23 175 000 23 351 000 -176 000 


Kommentar till utfallet och budgetavvikelse 

Näringsliv och arbetsmarknad 

otalt sett är budgetavvikelsen inte så 

stor inom området. Inom uppdragen 

har viss skillnad jämfört med budgeten 

uppstått. Inom uppdraget näringslivsarbetet 

beviljade styrelsen ett projekt 

för att stödja små och medelstora företag 

i Katrineholm, Flen och Vingåkeri efterdyningarna 

av den ekonomiska krisen. 

Projektet startade under hösten och var 

inte budgeterat. 

Almis regionspecifika uppdrag uppgick 

inte till budgeterat belopp, men eftersom 

regionförbundet övertog Länsstyrelsens 

finansiering av Almis innovationsstöd 

med 500 000 kronor blev det en avvikelse 

gentemot budget på cirka -160 000 kronor 

istället. 

I uppdraget Innovationsmotorn ingår det 

EU-finansierade projektet "Att stimulera 

innovationer i tidiga skeden': Ut- och inbetalningar 

är beroende av Ti1lväYtverkets 

regler för utbetalning. Detta gör att 

redovisningen av projektet släpar efter. 

Vid bokslutet innebär det en budgetawikelse 

på knappt +300 000 kronor. 


Uppdraget EU:s strukturfonder visar en 

budgetavvikelse på knappt +200 000 kronor 

dådet visat sig vara svårt för medlemmarna 

att lägga tid och resurser på skapandet 

av EU-projekt. 

Uppföljningen av regeringens varseluppdrag 

blev drygt 150 000 kronor dyrare 

än budgeterat. Detta beroende på att regionförbundet 

övertog länsstyrelsens finansiering 

av kansliet i och med omfördelningen 

av 1:1-anslaget. Kostnaderna 

för varselkansliet blev dock inte lika höga 

som länsstyrelsen budgeterat. Vad gäller 

övriga projekt inom området kan nämnas 

att Krut och Attityd 2010 inte kom upp till 

budgeterade belopp. 

Vid delårsbokslutet gjordes en prognos 

på enkostnad för området med cirka 24,1 

miljon kronor. Samtliga uppdrag antogs 

vid det tillfället komma upp i budgeterade 

belopp. Det är främst Krut, Innovationsmotorn 

och regeringsuppdragets varselkansli 

som påverkat resultatet mest. Detta 

eftersom de inte kommit upp i budgete- 

rade belopp. 


Ekonomisk sammanställning Övriga uppdrag 

Uppdrag Budget helår Utfall 2010 Avvikelse 

budget-utfall 

Internationellt arbete 

och EU 810 000 781 000 +29 000 

Kommunikation 

och medlemsdialog 1 250 000 1 047 000 +203 000 

Sörmlandsstrategin 

inklusive regional 

översiktlig planering 500 000 91 000 +409 000 

Bredband 0 507 000 -507 000 

Biogas Öst 0 45 000 -45 000 

TOTALT 2 560 000 2 471 000 +89 000 

Kommentar till utfallet och budgetavvikelse Övriga uppdrag 

Ovriga uppdrag uppnår en nettokostnad 

på 2,47 miljoner, det vill 

säga cirka 90 000 kronor lägre än budget. 

Regionförbundet har genomfört projekt 

under året som inte var budgeterade så 

som Bredband och Biogas Öst, samtidigt 

som den regionala översiktsplanen inte 

uppnådde budgeterade kostnader under 

året. Nettokostnaden för uppdraget kommunikationoch 

medlemsdialog blev lägre 

än budget främst på grund av minskade 

kostnader för informationsmaterial. 


Beträffande det internationella arbetet så 

fanns inte kostnaderna i samband med 

den nationella konferensen om EU 2020, 

som hölls i Nyköping den 8 juni, med i 

regionförbundets budget för 2010. Å 

andra sidan har inte medlen för projektet 

Du&EU förbrukats helt, eftersom aktiviteter 

och därmed kostnader flyttats över 

ti112011. 


Sidoverksamhetens ekonomi 

FoU i Sörmland 

Regionförbundet är formell huvudman 

för FoU i Sörmland, men från 

och med 2008 bedrivs verksamheten av 

Eskilstuna kommun enligt ett avtal mel- 

lan parterna. De statsbidrag och med- 

lemsintäkter som fakturerats av region- 

förbundet har i sin helhet överförts till 

kommunen. Därmed har ett nollresultat 

för verksamheten uppnåtts. 

IT i vården 

Regionförbundet står som huvudman 

för projektet IT i vården som genom- 

förs ilänet. Projektet syftar till samord- 

ning av IT inom vård och omsorg för att 

få kommunerna att intensifiera arbetet 

kring den nationella IT-strategin. Samt- 

liga kommuner och landstinget deltar. 

Projektet drivs helt utanför regionförbun- 

det, men förbundet har ett administrativt 

ansvar, vilket inkluderat att via SKL an- 

söka om statliga stimulansmedel på cirka 

300 000 kronor för samordningsinsatsen. 

Kommunerna och landstinget faktureras 

för nettokostnaden. Därmed har det blivit 

ett nollresultat vid årsslutet. 

Samverkansprojekt med Leningradsregionen 

Regionförbundet Sörmland har varit genomföras under våren 2011. Regionhuvudman 

för ett antal samverkans- förbundets kostnader för konferensen i 

projekt med Leningradsregionen. Den form av projektledning samt redovisning 

avslutningskonferens som var planerad och revision, som beräknas kosta 60 000 

att genomföras under hösten kommer att kronor, skjuts ti112011. 


Politiska styrningens ekonomi 

or hela året har en nettokostnad på 

2,0 miljoner kronor för den politiska 

styrningen budgeterats. Den faktiska 

kostnaden vid årets slut uppgår till 1,2 

miljoner kronor, vilket är 0,8 miljoner 

kronor mindre än budgeterat. 

Kostnaderna för den politiska styrningen 

avser sammanträdesarvoden till regionförbundets 

förtroendevalda samt fasta 

arvoden till styrelsens presidium och 

arbetsutskott. Kostnader för regionförbundets 

revisorer ingår också. 

I budgeten ingår också det utvecklingsprogram 

iregionalt ledarskap som beslutades 

av regionstyrelsen i augusti (g 20). I budgetenhar, 

för genomförandet, avsatts 300 000 

kronor. De tre seminarier som skulle ha 

genomförts under 2010 har skjutits fram 

till den nya styrelsen har tillträtt 2011. 

Förbundskontorets ekonomi och personalredovisning 

Nettokostnaden för förbundskontoret 

blev 14,7 miljoner kronor vilket är i 

enlighet med den budgeterade kostnaden. 

I prognosen vid delårsbokslutet beräknades 

ett utfall på 15,6 miljoner för helåret. 

Att utfallet blivit lägre än prognosen förklaras 

bland annat av att personalkostnader 

för projektet EU 2020 Going Local finansieras 

via projektets medel samt att en 

tjänst inte hann bli återbesatt under året. 

Personal 

Den huvudsakliga kostnaden för förbundskontoret 

är personalkostnader. Personalkostnaderna 

var för 2010 budgeterade till 

10,3 miljoner kronor och resultatet blev 

11 miljoner kronor. Det förklaras bland 

annat av personalomställningskostnader i 

samband med omorganisationen samt att 

regionförbundet istörre utsträckning jäm- 


fört med budget har projektanställt personal 

istället för att köpa externa tjänster. 

Antalet tillsvidareanställda vid kansliet 

var i medeltal under verksamhetsåret 14 

personer, varav elva kvinnor och tre män. 

Regionförbundet har under året kompletterat 

sin fasta bemanning med tidsbegränsade 

anställningar för olika projekt. 

Sjukfrånvaron har varit 2,82 procent. Regionförbundet 

är anslutet till företagshälsovård 

och subventionerar kostnaden 

för olika motionsaktiviteter. 

Statlig ersättning för personal 

Länsstyrelsen överförde under året statliga 

medel till regionförbundet på 1,85 miljoner 

kronor, vilket är beräknat utifrån 

kostnaden för tre handläggartjänster. 


Pensionsskuld 

Den av KPA framräknade pensionsskulden 

för regionförbundet uppgick vid 2010 

års slut till cirka 5,1 miljoner kronor. 

Behållningen i SKL:s pensionsstiftelse, där 

regionförbundets pensionsreserv är placerad, 

har under året ökat med cirka 530 000 

kr, det vill säga cirka tio procent, och uppgick 

vid årsslutet till 5,96 miljoner kronor. 

Enextra avsättning har gj orts till pensionsstiftelsen 

med cirka 390 000 kronor. 

Mål för hod ekonomisk hushållning 

Enligt kommunallagen 8 kap 5 g ska 

en kommun, varmed jämställs kom- 

munalförbund, för sin verksamhet ange 

må1 och riktlinjer som är av betydelse för 

en god ekonomisk hushållning. För ekonomin 

ska anges de finansiella må1 som 

är av betydelse för en god ekonomisk 

hushållning. 

Regionförbundet har vanligtvis ett finansiellt 

må1 att förbundet ska redovisa ett 

Allmänna redovisningsprinciper 

Regionförbundet Sörmland tillämpar 

Kommunal Redovisningslag (KRL) 

och följer de förslag och rekommendationersom 

Rådet för kommunal redovisning 

(RKR) lämnar liksom övrig redovisningspraxis. 


Administration och lokaler 

Förbundet har under året köpt konsulttjänster 

för löne- och ekonomiadministrationen 

samt för drift och underhåll av 

datasystem och datakommunikation. 

Regionförbundet hyrde under året lokaler 

av Klövern Magasinet AB och köpte 

administrativa tjänster av Qvarnen Konferens 

AB i form av bland annat telefonväxel, 

post- och kopieringsservice. 

överskott på minst en procent av budgetomslutningen. 

Vidare ska förbundets 

kostnader hållas inom givna ekonomiska 

ramar. För 2010 års budget och verksam- 

hetsplan tog regionstyrelsen beslut om att 

ett nollresultat skulle uppnås, så att det 

skulle finnas utrymme för satsningar på 

projekt med anledning av den ekonomiska 

situationen i omvärlden. Som framgår 

av det upprättade bokslutet har det ekonomiska 

målet uppnåtts. 

Årsredovisningen 

Årsredovisningen äruppställd enligt KRL, 

men uppställningen på resultaträkningen 

är annorlunda eftersom verksamheten 

finansieras med medlemsavgifter och oli- 


ka former av uppdragsintäkter. Använd 

uppställningsform bedöms ge en mer 

rättvisande bild av verksamhetens utfall. 

Värderingsprinciper 

Tillgångar, avsättningar och skulder tas i 

balansräkningen upp till anskaffningsvärdet 

med tillägg för värdehöjande investeringaroch 

med avdrag för gjorda ayskrivningar 

samt eventuella nedskrivningar. 

Erhållna investeringsbidrag reducerar anskainingsvärdet. 

Avskrivningar 

Som anläggningstillgångar avses investeringar 

med en ekonomisk livslängd på 

minst tre år. 

Huvudsakligen tillämpas följande avskrivningstider: 

Datorer och inventarier -Tre till fem år 

Finansiella anläggningstillgångar 

Aktier och räntebärande värdepappersinnehav 

tas upp till anskaffningsvärde eller till 

beräknat marknadsvärde om detta är lägre. 

Löner 

Löner redovisas enligt kontantmetoden. 

Semesterlöneskuld och skuld för okompenseradövertid 

redovisas som kortfristig 

skuld. Avläsning sker i december varje år. 

Förändringen av skulden redovisas under 

verksamhetens kostnader och är fördelad 

per verksamhet. 


Sociala avgifter interndebiteras med procentuella 

omkostnadspålägg vid lönebokföringen. 

Pensionsförpliktelser 

KLR anger att det endast är nyintjänade 

pensionsförmåner från och med 1998 

som ska redovisas som avsättning i balansräkningen 

(blandmodellen). 

Regionförbundets sameliga pensionsförpliktelser 

är intjänade efter 1998. Regi- 

onförbundet har avsatt medel i SKL:s 

pensionsstiftelse och tillgångarna där överstigerberäknad 

skuld i bokslutet 2010. 

Ansvarsförbindelser 

Leasingavgifter enligt befintliga kontrakt 

redovisas som åtagande och ska betalas 

inom ett till fem år. 

Alla leasingavtal betraktas som operationella, 

och redovisas under övriga 

ansvarsförbindelser. En tilläggsupplysning 

om leasingavtal och deras giltighetstid 

redovisas enligt rekommendationen 

från RKR. 


RESULTATRÄKNING Not Resultat Resultat 

i tkr helår helår 

2oio 2009 

Rörelsens intäkter 

Nettointäkter- 1 51 801 45 987 

Övriga rörelseintäkter 2 3 187 1 å54 

Summa intäkter 54 988 47 841 

Rörelsens kostnader 

Övriga externa kostnader 3 -39 495 -37 061 

Personalkostnader 4 -12 551 -10 387 

Avskrivningar 5 -70 -64 

Summa rörelsens kostnader -52 117 -47 512 

Rörelsens resultat 2 871 329 

Resultat från finansiella poster 

Ränteintäkter och liknande resultatposter 73 173 

Räntekostnader och 1ik11ande resultatposter -20 -25 

Sumna resultat av finansiella poster 53 148 

Resultat efter finansiella poster 2 924 477 

Årets resultat 2 924 477 

Balanskraysutredning 

Redovisat resultat enligt resultaträkning 

Avgår realisationsvinster, mm 

Justerat resultat enligt balanskrav KRL 4 § 4 

2 924 

2 924 

Regionförbundet Sörmland ~ Årsredovisning 2010 

477 

0 

477

BALANSRÄKNING Not 2010-12-31 2009-12-31 

i tkr 

TILLGÅNGAR 

Anläggningstillgångar 

Inventarier 6 152 184 

Finansiella anläggningstillgångar 7 508 508 

Summa anläggningstillgångar 660 692 

Omsättningstillgångar 

Kundfordringar 3 350 2 484 

Övriga fordringar 8 450 701 

Upplupna intäkter och förutbetalda kostnader 9 1 390 1 729 

Likvida medel 10 22 574 15 257 

Kortfristiga placeringar ll 5 765 5 725 

Summa omsättningstillgångar 33 529 25 896 

SUMMA TILLGÅNGAR 34 189 26 5S8 

SKULDER OCH EGET KAPITAL 

Eget kapital 12 24 527 21 603 

därav periodens resultat 2 924 477 

Avsättningar 13 1 089 0 

Långfristiga skulder 0 0 

Kortfristiga skulder 

Leverantörsskulder 4 354 3 547 

Övriga kortfristiga skulder 14 103 -327 

Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter 15 4 116 1 765 

Summa kortfristiga skulder 8 573 4 985 

SUMMA SKULDER OCH EGET KAPITAL 34 189 26 588 

Ställda panter Inga Inga 

Ansvarsförbindelser 

Pensionsförpliktelser 16 6 312 5 379 

Tillgåtlgar i pensionsstiftelse 16 5 961 5 434 

Leasingavtal, hyror inm 17 1 257 1 771 


KASSAFLÖDESANALYS 

i tkr 

Likvida medel inkl kortfristiga placeringar 

vid årets början 

Periodens resultat 

Avskrivningar soin belastar detta res«ltat 

Avsättning 

Övriga ej likviditetspåverkande poster 

Resultat Resultat 

2010 2009 

20 982 23 094 

2 924 477 

1 089 

70 64 

Summa tillförda medel 4 083 541 

Förändring av rörelsekapital exkl likvida medel 

Ökning (-) eller minskning (+) av kortfristiga fordringar -276 3 379 

Minskning (-) eller ökning (+) av kortfristiga skulder 3 588 -5 969 

Summa förändring av rörelsekapital 3 312 -2 590 

Medel från den löpande verksamheten 7 395 -2 049 

Nettoinvesteringar 

Investeringar i aktier och andelar 

Investeringar i övriga anläggningstillgångar 

Summa nettoinvesteringar 

FINANSIERING 

Ökning (-) eller minskning (+) av långfristiga fordringar 

Minskning (-) eller ökning (+) av långfristiga skulder 

Summa finansiering 

Förändring av likvida medel 

0 0 

-37 -63 

-37 -63 

0 0 

0 0 

0 0 

7 358 -2 ll2 

Likvida medel inkl kortfristiga placeringar vid årets slut 28 340 20 982 


Noter till resultat- och balansräkning 

Allmänna redovisningsprinciper Helår Helår 

Belopp anges i tkr o~n inte annat anges. 2010 2009 

Not 1 Nettointäkter 

Medlemsavgifter 5 32 315 31 253 

Regionala medel länsstyrelsen 1 S53 1 800 

Uppdragsintäkter 17 633 12 934 

Summa nettointäkter 51 801 45 987 

Not 2 Övriga rörelseintäkter 

Konferensintäkter 173 å 1 

Ovriga intäkter 3 014 1 773 

Summa övriga rörelseintäkter 3 187 1 854 

Not 3 Ö~~riga externa kostnader 

Lokalkostnader -697 -563 

Kontors- och förbnikningsmaterial -320 -626 

Redovisning /revision -446 -614 

Övriga konsulttjänster -799 -939 

Konferenser och kurser -1 189 -952 

Telefon och porto, kopiering mm -705 -876 

Resekostnader -442 -507 

Information -775 -1363 

Konsulter för projekt -11 341 -5 973 

Bidrag, snedfinansiering -19 572 -22 700 

Föreningsavgifter -540 -507 

Övriga kostnader -2 669 -1 440 

Summa övriga externa kostnader -39 495 -37 061 

s Avgift för 2010 Avgift för 2010 

Medlem helår (kr) Medlem helår (kr) 

Landstinget Sörmland 25 761 948 Flens kornmun 400 297 

Eskilstuna kommun 2 327 280 Trosa kommun 272 950 

Nyköpings kommun 1 241 209 Oxelösunds kommun 249 358 

Katrineholms kommun 810 914 Gncsta kommun 247 167 

Strängnäs kommun 777 679 Vingåkers kommun 225 876 


Not 4 Personalkostnader -6 894 -6 655 

Löner och ersättningar till anställda -1 448 -346 

Arvoden, uppdragstagare -78 -144 

Bilersättningar, traktamenten -8 420 -7 145 

Summa löner och ersättningar -2 509 -2 269 

Sociala avgifter enligt lag och avtal -854 -422 

Pensionskostnader -76å -550 

Övriga personalltostnader -4 132 -3 241 

Summa soc. avgifter, pensioner n~.m. -12 551 -10 387 

Summa personalkostnader 

Medelantalet anställda, sjukfrånvaro mm 

Antal tillsvidareanställda Antal Antal 

Män 3 3 

Kvinnor 10 ll 

Totalt 13* 14 

~) Enligt mätning i november 2010 

Sjukfrånvaro i 

Älder 

0 - 29 0,00% 0,00% 

30 - 49 0,90% 0,24% 

50 - 4,99% 1,22% 

Totalt 2,82% 0,74% 

Män 0,00% 0,00% 

Kvinnor 3,73% 1,05% 

Totalt 2,82% 0,74% 

Varav sjukfrånvaro > 60 dagar av total sjukfrånvaro 30,23% ** 

'~") Rapporten infe tillgänglig efter 20/1 2010 

Not 5 Avskrivningar 

Inventarier, datorer och installationer 

Årets avskrivningar 

Summa 

Regionförbundet Sörmland ~ Årsredovisning 2010 

-70 

-70 

-64 

-64

Not 6 Materiella anläggningstillgångar 

Ingående ack. anskaffningsvärde 520 457 

Årets a~lskaffningar 37 63 

Utrangeringar, försäljningar mm 

Utgående ack. anskaffningsvärden 557 520 

Ingående ack. avskrivningar -336 -272 

Årets avskrivningar -70 -64 

Nedskrivningar 

Utrangeringar, försäljningar mm 

Utgående ack. avskrivningar -406 -336 

Utgående planenligt restvärde 152 184 

Not 7 Finansiella aiiläggningstillgångar 

Alfieri Nyköping-Östgötalänken AB, oig.iu-: ~56612-66 66, ägai~ldell7,l °/v. 18 18 

Aktier i Almi Företagspartner Sörmland AB, org.nr:55G488-122=4, 490 490 

ägarandel 49 %Aktier i Almi Företagspartner Stockholm Sörmland 

AB, org.nr. 55(,141-839?, ägaredel 8,5 °rö. Ansl affnin~sviirdeL för 

aktierna o~1~ S,5 tkr redo~~isas år- 2011 

Summa 508 508 

Not 8 Övriga fordringar 

Redovisad moms 428 701 

Fordringar hos leverantörer 0 0 

Övriga fordringar 22 0 

Summa 450 701 

Not 9 Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter 

Preliminärt ankomstreg. leverantörsfakturor 180 1 å 

Förutbetalda hyror 165 159 

Fordringar SIDA - Leningrad 0 0 

Övriga förutbetalda kostnader och upplupna intäkter 1 045 1 552 

Summa 1 390 1 729 

Not 10 Likvida medel 

Bankmedel likvidkonton 21 877 14 560 

Bankmedel Escrow 672 671 

Banlunedel projekt 25 25 

Handkassa 1 

Summa 22 574 15 257 


Not 11 Kortfristiga placeringar 

Penningmarknadsfond Mega 

Not 12 Eget Kapital 

Ingående eget kapital 

Periodens resultat 

5 765 5 725 

21 603 21 126 

2 924 477 

Utgående eget kapital 24 527 21 603 

Not 13 Avsättningar 

Avsättning för personalomställningskostnader. 1 089 0 

Totalt belopp är 1 421 tkr, varav 332 tkr är 

utbetalt under året. 

Not 14 Övriga kortfristiga skulder 

Redovisad moms 0 0 

Innehållen personalskatt 220 213 

Årets skatt -117 -222 

Övriga kortfristiga skulder 0 -318 

Summa 103 -327 

Not 15 Upplupna kostnader o förutbetalda intäkter 

Semesterlöneskuld nch upplupna löner 688 725 

Upplupna sociala avgifter och pensioner 909 504 

Projekt Leningrad 0 0 

Förutbetalda intäkter 1X79 536 

Upplupna kostnader 1 040 0 

Summa 4116 1 765 

Not 16 Pensionsförpliktelser 

Avsatt till pensioner 5 080 4 329 

Löneskatt, 24,26 % 1 232 1 050 

Summa 6 312 5 379 

Pensionsreserv i SKL:s pensionsstiftelse 31 dec 5 961 5 434 

Avsättning i bokslut 388 0 

Not 17 Leasingavtal inm 

Regionförbundets samtligaleasingavtal är operationella. 1 257 1 771 


''Det ska vara enkelt att 

förverkliga sing amb~tion~r, ideer och 

framtidspl~n~r i Sörmland'' 


Storhusqvarn, Västra Kvarngatan 64 • 611 27 Nyköping •Telefon 0155-778 90 • Fax 0155-21 59 10 

infoC~region.sormland.se • www.region.sormland.se

Tillväxtmotorn 

Mälardalens högskola har med stöd av Sparbanken Rekarne, Sörmlands Sparbank och 

Eskilstuna Kommun startat upp ett program som ger tillväxtföretag av storleken 1-30 

anställda en möjlighet att utvecklas med hjälp av varandra och högskolans kunskap. Företagen 

träffas månadsvis i grupp om runt 15 företagsledare för att utbyta erfarenhet och ta del av 

föreläsningar inom relevanta områden som t ex, innovationer och ideutveckling, paketering av 

tjänster och produkter, ordning och reda i företaget och sälj och marknadsföring. Alla företag 

får också möjligheten att utveckla och presentera sin affärsplan för gruppen och får råd från 

gruppen på förbättringar. Tre grupper startade under hösten 2010 i KFV (Katrineholm, Flen 

och Vingåker), Eskilstuna, Strängnäs och med totalt 33 företag. Till hösten 2011 startas nya 

grupper på dessa orter samt en helt ny grupp i ONYX, Nyköping och Oxelösund. 

Programmet bygger på teorier om lärande och utveckling, som action learning och learning 

networks, där personer lär i grupp genom att utbyta erfarenhet och stöta och blöta problem 

med andra erfarna företagsledare. Eftersom medlemmarna träffas i en och samizia grupp under 

drygt ett år växer tilliten i gruppen och läraridet med tiden, gruppen utvecklar en dynamik där 

medlemmarna ger stöd samt håller varandra till svars. Den enskilde företagsledaren upplever 

gruppen som en värdefull miljö där komplexa problem eller nya ideer kan diskuteras. 

Ofta saknar företagen av den här storleken styrelse och gruppen fyller då en liknande 

funktion. Tiden för reflektion över företagets situation och framtid blir ovärderlig för en 

företagsledare som ofta upplever sin situation som stressarv och har sällan kollegor eller 

anställda att anförtro problem och strategiska frågor. Tillväxtmotorn ger medlemmarna en 

möjlighet att ventilera och reflektera över företagets situation och framtid. Medlemmarna i 

grupperna kommer från olika branscher vilket ger mångfald av kunskap och uppmanar 

medlemmarna att se nya perspektiv. 

Ett liknande program utvecklades 2004 i Sydöstra England och har sen dess engagerat runt 

700 SMF. Resultaten från det programmet var otroligt positiva och den senaste mätningen 

2008 visade att medlemmarna ökade antalet nya produkter med 78%och antalet nya tjänster 

med 92% under programmets gang. 89% ökade sina strategiska kunskaper och 99% av 

medlemmarna upplevde grupp miljön som positiv och öppen för att dela tankar och ideer. 

För högskolan ger Tillväxtmotorn kontakt med en målgrupp som ofta är svår att nå ut till, 

nämligen småföretagare. Vi har nu etablerat en plattform för dialog och vidare samverkan 

som inte bara gör att vi kan kommunicera våra budskap men också lyssna in deras behov och 

önskemål. Exjobb och annan kontakt med våra studenter blir ett naturligt nästa steg när 

företagen visar intresse till utveckling. 

Vi lägger stor vikt i att stärka samarbetet med kommunerna där Tillväxtmotorn är etablerat för 

att kunna skapa ett långsiktigt program som inte bara stärker de enskilda företagen utan också 

utvecklar hela näringslivet i regionen på sikt. 

Anna Maron

$. 

4 

atrineholms 1~ommun \ 

SERVICE- OCH TEKNIKNÄMNDEN 

5~9~ 

Dnr STN/2011:50-324 

Byggprojekt Campingstuga 

Beslut 



2011-08-30 § 83 23 

KATRINEHOLMS KC1MM~1N 

Kommunsfiyreisen 

2011 -09-~7 

H~d(II,~nEf~:,r t~~ ~~ ~ h:_;n~. Iggare 

Service- och tekniknämnden beslutar att hos kommunstyrelsen begära att få 

omdisponera 200 000 kr från investeringsobjekt 63314, "Upprustning av tennis- och 

sporthotellanläggning". 

Reservation 


(KD) reserverar sig mot beslutsgången i ärendet. 

Carl Fricks reservation redovisas på sida 24. 


Under verksamhetsår 2010 startades ett samarbetsprojekt med gymnasieskolan där 

uppgiften var att bygga en övernattningsstuga under ett läsår. Uppgiften ska utföras 

av byggprogrammet vid Duveholmsgymnasiet och stugan slca placeras vid Djulö 

Camping som komplement eller utbyte av befintligt fastighetsbestånd. 

Detta sågs som ett lämpligt projekt för eleverna att kurnia läxa hela kedjan från 

konstruktionsritning till färdig produkt. Därefter kunde stugan tas i drift ochprojektet 

ses som ett vinna —vinna koncept. 

Ekonomi 

Investeringen föreslås ske genom att 200 000 kr tas i anspråk av 2011 års 

investeringsbudget, objekt 63314, "Upprustning av tennis- och 

sporthotellanläggning", irulehållande för närvarande 1 900 tkr. 

Kostnaden för stugans byggmaterial uppgår till 150 000 kr. Stugan äx beräknad till 

30 m2 och kvadratmeterpriset är 5 000 kr. Kostnader för transport och bygglovsavgift 

tillkommer och beräknas till 50 000 kr. 


Under överläggningen yttrar sig Johan Hartman (M), Sten Holmgren (C), Magnus 

Esko (FP), Carl Frick (MP) och Ingemar Björklund (KD). 

F/ 

~~ I Akten kommunstyrelsen

~~ r 

i ~ \atlineholms l~ommun ~ SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 


SERVICE- OCH TEKNIKNÄMNDEN 2011-08-30 § g3 24 

Service- och tekniknämnden 30.8.2011 

Reservation 

Ärende 9 

Byggprojekt Campingstuga 

Majoritetens förslag till beslut 

:r r ,,g F 

`~ù~.l r6TiI~~ ~`~.~~7 ~~'~~l:~v~.: 41~`$Z~i~ l~. ;~~3Ti ~~ ~'~ _ ~_y7~El ~~~,~ ~:l j_4 ~ X5777°CCLLI`l~i'~.,~~l~~r;~~[k ~~L" i'L`[ci å;~~ : ~i 

+~°311~s3~+i~ll:ti•( ^~,r~l å~lr! ~ ~' ~~f I~ 2r[-~~~'~~i77»s~l~ä,j~~l' ~i~~ ~~3 "°~~~'~~.1'~I~31k~.7~ ~7.`!' ~,~s~lll7,~~ ~C}'~y 

~,~~.~~°~~~lii~'~'l~sj'k~~~~CLI'8_ 

~,~11:~1~-~ ~Mj'~'a,~~7lilr~4~Sk~L1l'~#4~~!~~ ziP~Il~iet_~'~',;v ~ ,I ;;,ÌIt1 S]~J~'~.~~7~f1~i.i=~,L' ;'I'i~.:i;i. ~T~`llljl~sl4,h~'f1~~lf! ~~l~;l 

6~~'~~.~~il ~~I~EI~ ?i~xxll. J~.~'~'~'~'~;i~s7, ~~'1 ~~~'~1~kyil~~l~~~~lgry~,:i~'l,lj'.~~ 1~~11;1~[ ~ i~~~ ~+'-~. ~~, ~~~~~~F>~~~~f1 ,~'~4;±1 XLfi~~~C'i;9 

~.14' ~~'~'~}H~~?~'l'~~?~'~~I.~i~'ll h~'k'~~,'~ ~~4!?1~..'.~94~~J~1:~~~~'P7111~1~,1..~ t~~~~ ~~4f;~` ICI ~~~11 ~)~ii~~i'~uzk'h,'11~: ~~~~~~ 

~.'wi~'ri~~~~~~4~r,~~~ k~ry~~~E~,y~ì~.~~[ ~il'4~ ~:►o1~ti~i~.s:t~~ ~~~{fir~tl,~~;t 9~~t~~1~1~~.;1=~1~~~[t~~f4~:: 

~~'4~SE~,ih ~f11~';~i ~xl~f~i( T~.'~:C J:~)1~~;~~1,~,~.,~31'ti.jy~l~,~;~~14.:t ~~~~'~k'1~Ic1 ~k'C ~~~I~y113] ~lfi~l ~I£`~.I ~`4~~i~i'å ~IF:LI'll 

~~~~~~;t~~~l~[~:i~i~,r~~nr~µ trill irl~~~i:l~ p~f~~3~3'a~ ~, I~~a~.~Ì~~ I~~v,~~r~~~ p;G1i~rii~ ~~a+ ~ ~~Iti f~ ~~~~1°i. J~~~i~~~_~~ ►' 

i l.~v ~e~~~~~ ~:'~~:~s ~rir~~li~~ ~r~~~l~t~ it ~~p:~16~P~~.~i~~., 

~~~'~ ~'c 

It~rs.~.~~ t~~4 ~7 [t~~~i~ ~1~i:~ L.I~.~ ~;~~Xr~a~~ 4c1~ fi~~a f'1~~ ~r te~_~ ~ t~~J~, ~~.~ ~~h~ ~ 7 L ~~E 

~~~ {~~1~4~~~~1~~~1~~~~~~~»~~~,~ i:~~f~~~.~~ill~~,~~::~~'~r~7å1~~~:i~~~~~~~, t` ~►~~~ 4~ir, 

~.~Y ~~~~~~1~~i7: ärr r~~a~~~~i~i~ k~~~ ~s~~~;~~~~~~1 tik~~~~,,'~~' 4;i1~ ~.~~t ~~ [~i, tt~~~~tc~ ~å~c~~~t~i~,:r.~ t:i~ 

~~ ~~~` ~~l~ ~w~~~~~~~,r~~~h~~~~~i i~~~ si•i ~ ~~~:1~ ~~ _ ~a~K~i~~~~lc~ t~~~ t~zi~~~~å~~~~~ ~a~~ 1~~~~l~~x°4r~y~~,~~1t 

Miljöpartiets bedömning 

Av ovanstående beskrivning kan nämnden Iedas till att tro att det är ett 

projekt, som är i vardande i vantan på beslut och medelstilldelning. 

Inget kunde vara mera felaktigt. 

1. Nu är det så att byggprojektet redan är klart och övernattningsstugan skall 

inom kort ställas på plats när bygglov har beviljats 

2. Nämnden har inte haft ett ärende av detta slag och inget beslut finns. 

3. På förfrågan om vem som beslutat om bygget av denna campingstuga får nämnden 

besked av en förvaltningstjänsteman att denne vet men inte vill tala om detta. För 

han ville inte "få en snara orn halsen".

~~G 1\atrineholms lcommun ~ SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 


SERVICE- OCH TEKNIKNÄMNDEN 2011-08-30 § 83 25 

Justerandes 

Det är uppenbart att någon i kommunorganisationen har överskridit sina 

befogenheter och det med råge. Det finns ingenting i gällande 

delegationsordning, som medger start av projekt utan beslut i nämnden. Om 

det ändå har föregåtts av ett delegationsbeslut så skall deft enligf 

delegationsordningen redovisas för nämnden på sammanträdet efter det ait 

beslutet har fattats. Så har icke skett. 

Nu har beslut fattats utanför nämnden. Nämnden tvingas att i efterhand se till att 

finansiera projektet. En surdeg som måste klaras ut för att citera nämndens 

ordförande. 

Det känns som om historien upprepar sig. Tidigare har det byggts ett 

servicehus för ca 4,5 miljoner på Djulö Camping utan budget och utan 

nämndbeslut. 

Att föra nämnden bakom ljuset 

Från miljöpartiets sida känner vi oss djupt upprörda över ärendets 

handläggning och det medvetna sätt på vilket majoriteten i korrununen 

vilselett nämnden. 

Förfaringssättet är fullkomligt otillständigt. 

Miljöpartiet kommer att uppmärksairuna kommunrevisionen om detta ärende. 

Miljöpartiet har inget sak att erinra mot själva byggprojektet. 

Miljöpartiet reserverar sig mot beslutsgången i ärendet. 

För miljöpartiet de gröna iService- och tekniknämnden. 

Carl Frick 

~J " l_ 

Blad

~G 1\atlineholms kommun ~ SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 

— -$ . 

Sammantrådesdatum 




~~ 

~ /` 

Dnr STN/2011:51-324 

2011 -09, 0 

Omställning till gymnastikhalls deI 2 Han~dlinc;.~;~~~nE! -_' "'_-_.•-~ 

(Xv~ '~~;~Z ~' tni ~~gg~r~ 

B@SIUt 

Oi rien 

~ti~5%~ 

v 

rarr~~a; 

~ /~Jl,~ 

Service- och tekniknämnden beslutar att hos kommunstyrelsen begära att från 

investeringsobjekt 63314, "Upprustning av tennis- och sporthotellanläggning" få 

omdisponera 148 000 kr för uppbyggnad av extragolv. 

Sainina objekt ska även belastas med skyddsanordningar för 21 000 kr. 

Reservation 


(KD) reserverar sig mot beslutsgången i ärendet när det gäller uppbyggnaden av 

extragolv. 

Carl Fricks reservation redovisas på sida 27. 


Enligt beslutad investeringsbudget i KF 2009-11-16 ingick investeringsmedel för 

"Upprustning av tennis- och sporthotellanläggning" motsvarande 4 530 tkr. Av dessa 

medel avsattes 2 200 tkr till gymnastikhallsbygget. 

Idag är gymnastikhallsbygget genomfört och besiktning av lokalen har efter en 

ombesiktning blivit godkänd. 

Under entreprenadens gång har förändringar på anläggningens innehåll gjort att 

budgeterade pengar inte kommer att räcka. En uppbyggnad av ett extragolv har lett 

till en merkostnad på 148 000 kr. Vid besiktningen fanns även en anmärkning på att 

skyddsanordningar för bärande stolpar i löpriktningar saknas. Dessa bör införskaffas 

för att minimera risken för olyckor. Kostnad 21 000 kr. 

Ekonomi 

Investeringen föreslås ske genom att 180 000 kr tas i anspråk av 2011 års 

investeringsbudget, objekt 63314, "Upprustning av tennis- och 

sporthotellanläggning", innehållande för närvarande 1 900 tkr. 


Under överläggningen yttrar sig Johan Hartman (M), Sten Holmgren (C), Magnus 

Esko (FP), Carl Frick (MP) och Ingemar Björklund (KD). 

Protokollsutdrag till 

~~d Akten, kommunst relsen 

~~ t~ 

Blad

I~ 

— ~~; 

attineholms l~ommun ~ SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 

Sammantrådesdatum Blad 


5~9~ 

Service- och tekniknämnden 30.8.2011 

Reservation 

Ärende` 10 

Omställning till gymnastikhall, de12 

Majoritetens förslag ti11 beslut 

,~~~h~s~k,~ ~ .~ ~~:.~~~~;~-~3n,i~~i~r~ ~{~~~~1~~ ~~~~~l~~t~~; ~~tK ~u~ },~-~rt~;~ ~~~r~~~~~r~9;~~~t ~5~.~~~ll~~ pit ?y~~ 

..d'€T~~°- 1`~~yr9r~ ~_ 1 3.7 ~ ~'e~ ~~ ~ ~y:L~s~,fGG~'Så? elk. ~~fF~il'~, 1~!''.~7; s; `7~"~~ja"I~h-~.~~9.t~5 ~.'~~I~kc~'''~'G 

Miljöpartiets bedömning 

Detta är ett projekt som redan är genomfört och nu ska det beviljas pengar. 

Nämnden har inte haft ett ärende av detta slag och inget beslut finns. 

På förfrågan om vem som beslutat om bygget av detta extragolv får nämnden besked 

av en förvaltningstjänsteman att det har idrottsföreningen och en "höjdare" gjort. 

Det är uppenbart att någon i kommunorganisationen har överskridit sina 

befogenheter och det med råge. Det finns ingenting i gällande 

delegationsordning, som medger start av projekt utan beslut i nämnden. Om 

det ändå har föregåtts av ett delegationsbeslut så skall deft enligt 

delegationsordningen redovisas för nämnden på sammanträdet efter det att 

beslutet har fattats. Så har icke skett. 

Jag har under alla mina år i politiken från 1982 och framåt aldrig upplevt och 

inte heller i min livligaste fantasi kunnat föreställa mig att en 

"idrottsförening" är med och fattar politiska beslut. Det råder nu ett 

betydande demokratiskt underskott i Katrineholms kommun. Vad kan vi 

förvänta oss härnäst? 

Nu har beslut fattats utanför nämnden. Nämnden t~ringas att i efterhand se till att 

finansiera projektet. En ytterligare surdeg som måste klaras ut för att citera 

nämndens ordförande. 

Att föra nämnden bakom ljuset 

Från miljöpartiets sida känner vi oss djupt upprörda över ärendets 

handläggning och att en idrottsförening är med och fattar beslut å nämndens 

vägnar. 

Förfaringssättet är fullkomligt otillständigt. 

Miljöpartiet kommer att uppmärksalzuna kommunrevisionen om detta ärende. 

Miljöpartiet har inget sak att erinra mot själva byggprojektet. 

Miljöpartiet reserverar sig mot beslutsgången i ärendet. 

Carl Frick /för miljöpartiet de gröna iService- och tekniknämnden.

Direktionen 

Dir~8 

Västra Sörmlands Räddningstjänst 

~ammant~äd.e~p~otokoll 



Dnr 27/2010170 

Förslag till revidering av ägarkommunernas m 

Direktionens beslut 

• Direktionen beslutar att till ägarkommunerna överlämna förslag på reviderade 

må1. 

Beskrivning av ärendet 

De må1 som ägaxkornmunema tagit fram i samband med handlingsprogrammet 

för Västra Sörmlands Räddningstjänst för 2009-2010 upplevs som otydliga och 

svåra att mäta. Direktionen beslutade 2010-09-22, ~ 19, i samband med 

delårsbokslut 2010, att uppdra åt arbetsutskottet att gå igenom alla må1 och vid 

behov föreslå förtydligande av målen, samt för de må1 som inte äx uppnådda ta. 

fram en åtgärdsplan eller föreslå en ändring, så att den nya direktionen får ta 

ställning till dessa till nästa års arbete. 

Ett förslag på revidering av målen togs fram inför clixektionens sammanträde 

2010-11-24. Direktionen beslutade att återremittera ärendet för att tas upp i den 

nya direktionen. 

Två av målen föreslås revideras enligt följande: 

Må1 

Vid en olycka —som föranleder räddningsinsats- ska en första skadebegränsande 

åtgärd ske av enskilda. 

Förslag till reviderat mål 

Vid 60 procent av alla olyckor som uppfyller kriterierna för räddningstjänst enligt 

LSO ska en första insats ske av enskilda. 

Forts 

Justerandes sign Utdragsbesryrkande 

~' ~ a 

/~' i/ ~ it l:, I i 

iCAT~4INEHOLM~ KOIV~i 

Kommunstyr~l~e~ 

2011-0'3- i i

,Västra Sörmlands Räddningstjänst 

S arnmanträd.e sprotokoll 


Direktionen 2011-02-23 12 

Forts 

Dir ~ 8 

Må1 

Räddningstjänsten ska vara framme inom 10 minuter vid 90 procent av alla 

olyckor och inom 30 minuter vid övriga. 

Förslag till reviderat må1 

Räddningstjänstens första enhet ska vara framme vid 100 procent av alla olyckor 

inom den tid som anges i Handlingsprogrammets förmågekarta. 

Något förslag till revidering av de ekonomiska målen har inte tagits fram. 

Beslutsunderlag 

Dir ~ 28/2010-11-24 

Au ~ 37/2010-10-20 

Förslag till förändringar av målen 

Au ~ 9/2011-02-09 

Expediering 




v; ~/~ 


Sida

~~ ~~~`~ I~~t1111e~101111S l~Ori1111Uri ~ SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 


SOCIALNÄMNDEN 2011-08-24 § 11p~~ 

~~r~1N 

sign 

Dnr 2009:41 Handläggare: Åke trendberg 

i011~0~-"~~ 

Socialförvaltningens lokalbehov ,~~~~ 

Handlin96numr~~r ~ ~* 

Socialnämndens beslut t~'' `~ ~i~ 

Dia'enu ~ 

1. Socialnämnden beslutar godkänna förvaltningens förslag 5 

2. Hos kommunstyrelsen hemställa att socialförvaltningen medg satt höja sin 

årshyra med ytterligare 187 tkr. 


Socialförvaltningen har, i december 2010, till socialnämnden föreslagit en flytt från 

nuvarande lokaler vid Drottninggatan 21 till Västgötagatan 18. Förslag till 

ombyggnation har tagits fram i samarbete mellan socialförvaltningen, 

lokalresursplanerare och KIAB. 

Socialnämnden godkände förslaget 2010-12-08 § 117 och hemställde hos 

kommunstyrelsen att socialförvaltningen medgavs att höja sin årshyra med 

744 000 kronor. 

Kommunstyrelsen beslutade 2011-03-02 § 54 att socialförvaltningen fick höja sin 

årshyreskostnad med 744 000 kronor. 

Socialförvaltningen har idag fem familjehemssekreterare ilokaler på Oppundavägen 

61. Den ursprungliga tanken var att dessa inte skulle flytta med till 

Västgötagatan. 

Socialförvaltningen har därefter ändrat uppfattning i frågan. P g a ändrad hotbild mot 

arbetsgruppen, förändrat arbetssätt som ger samordningsvinster genom att sitta 

närmare socialförvaltningens övriga medarbetare, anser nu socialförvaltningen att 

även de fem familjehemssekreterarnabär flytta med till Västgötagatan. Frågan har 

diskuterats i förvaltningens samverkansgrupp och arbetstagarparten anser att det är 

nödvändigt att familjehemssekreterarna flyttar med. 

Arbetsmiljöverket genomförde inspektion hos familjehemsgruppen 24 mars 2011. 

Arbetsmiljöverket överväger att besluta om föreläggande med vitesbelopp. 

Arbetsmiljöverket hade en rad synpunkter när det gäller säkerheten för arbetsgruppen, 

som förvaltningen måste åtgärda. 

Innan arbetsmiljöverket fattar sitt beslut har förvaltningen haft möjlighet att avge 

yttrande. Yttranden är insända men arbetsmiljöverket har ännu inte gjort sitt 

uppföljande besök. 

Vårt ökade lokalbehov innebär ökade ombyggnadskostnader med 1,5 nuikr och 

förvaltningens ökade årshyreskostnader för detta blir 187 tkr. 

Blad

_ ~- ~. '` atrineholms lcommun ~ SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 

Sammantradesdatum Blad 

SOCIALNÄMNDEN 2011-08-24 § 110 12 

Socialnämndens överläggning 

Under nämndens överläggning yttrar sig Joha Frondelius (KD), Gudrun Lindvall 

(MP) samt förvaltningschef Åke Strandberg och verksamhetschef Erik Spolander. 

akt

i 

ti , 

i 

1 ''.. I 

f 

-ri 

~` 1 

~'.. ( ~ i 

~ l 

—~~a 

1\atrineholms kommun

KLIMP är Katrineholms kommuns klimatinvesteringsprogram 

för investeringar som 

minskar utsläppen av växthusgaser. 

Programmet genomfördes mellan åren 2006- 

2010. 

Investeringskostnaden är 97 715 350 kr varav 

bidrag för investeringen är 28 024 721 kr. Den 

minskade påverkan är 19 281 COZ-ekv ton/år. 

Investeringsprogrammet var en del av en nationell 

satsning för att minska klimatutsläppen iSverige mellan 

2003-2008. Totalt har 1,6 miljarder i bidrag satsats till 

långsiktiga investeringar som minskar växthuseffekten. 

Katrineholms Kommun har samverkat med privata 

aktörer för att ta fram ett program för Katrineholm. 

Katrineholms Kommuns programansökan beviljades i maj 

2006 villcet innebar 31 miljoner för klimativesteringar i 

Katrineholm. Ishallen blev en guldklimp och anses 

särskild viktig genom det nytänkande som fanns runt 

byggandet av ny ishall. 

Varje projektägare har varit ansvarig för sitt projekt och 

Katrineholms Kommun har samordnat genomförandet av 

hela programmet. I programmet har ingått fem projekt 

samt information runt programmet. 

Reduktionen av växthusgaser är stor och motsvarar 597 

lcg/inv. Det totala växthusgasutsläppet per inv.är 5 580 

kg/inv.(RUS 2007). I procent motsvarar minskningen 

10,7 % totalt i Katrineholms Kommun. 

Den största investeringen har andra aktörer genomfört. 

Det är industrispår vid Sandbäcken och Ishallen som 

kommunen investerat i. 

Man kan se att de nationella medlen från Klimp liksom 

privata aktörers satsningar är den stora delen men utan 

Katrineholms Kommuns samverkan skulle ingen av dessa 

investeringar ha genomförts. Den stimulans som bidraget 

medfört både för miljön, tillväxten samt omställningen av 

samhället är omfattande. 

~~ 

Biogasanläggning iKatrineholm 

Investeringskostnad 56 622 154 kr 

Bidrag 16 986 646 kr 

Minskade utsläpp 

Koldioxid 14 529 000 kg/år 

Projektet har genomgått förändringar under arbetets gång 

och det ursprungliga förslaget med slaktavfall är ändrat 

till gödsel från gårdar samt att ölca biogasproduktionen 

vid reningsverket Rosenholm. 

Det första steget att öka biogasproduktionen är genomfört 

och reningsverket Rosenl~olm producerar nu biogas direkt 

vid tappstället. Samtidigt flyttade man biogasmacken så 

den kom bredvid vägen till Rosenholm. 

Nästa steg blev en ny anläggning som producerar biogas 

från gödsel vid Valla Gård. Gödseln kommer från flera 

andra gårdar med större djurbesättningar. 

Detta blir till fordonsbränsle som ersätter fossilt bränsle. 

I ansökan skulle 2 900 000 Nm3 biogas produceras nu blir 

det en ökning till totalt 3 600 000 Nm3 per år. Samtidigt 

har investeringskostnaden minskat från 80 miljoner kr till 

drygt 56 miljoner la- 

Bidrag till biogasdrivna fordon 

Investeringskostnad 1 860 OOO la- 

Bidrag 744 8101 


Koldioxid 292 640 kg/år 

För att stimulera omställningen till biogasdrivna fordon 

fanns ett bidrag som täckte merkostnaden för biogasbil till 

privatpersoner, organisationer och företag. Bidraget var 

på högst 15 000 kr vid inköp av biogasbil. 62 st har 

beviljats bidrag till biogasbilar. 

;- 

1 

~.

Industrispår till Sandbäcken 

Investeringskostnad 30 769 950kr 

Bidrag 9 230 985 kr 


Koldioxid 4 422 600 kg/år 

~~~.~', 

~~~, 

Ett industrispår för järnväg ansluts till järnvägsnätet och 

därigenom kan man utnyttja järnvägstransporter istället 

för lastbilstransporter. Målet är att minska antalet 

lastbilstransporter med 92,4 miljoner tonkor och 

därigenom reducera utsläppen av koldioxid. Ett 

elektrifierat industrispår har dragits till Sandbäckens 

industriområde och området byggs ut. 

Ishall med koldioxid som köldbärare 


Bidrag 522 OOOkr 



En guldklimp med särskilt effektiva resultat. Totalt i 

Sverige finns 23 st varav detta är en av dem. Genom 

användning av koldioxid som köldbärare vid kylning av 

isbanor minskar elanvändningen med 200 MWh per år 

och 400 MWh värmeenergi återvinns från kylprocessen 

och minskar inköpt energi. 

Fjärrvärme till Värmbols industriområde 


Bidrag 612 OOOkr 



Fastigheter inom Värmbols industriorru-åde ansluts till 

fjärrvärmenätet med ny kulvertdragning. Kulverten 

ersätter olje- och elvärme från en hetvattencentral. 

Genom åtgärden har utsläppen av koldioxid minskat med 

25,5 ton/år. Fjärrvärmen ersätter 105 MWh olja och 760 

MWh el. 

Information och Folkbildning 

Investeringskostnad 820 OOO la- 

Bidrag 410 000 kr 

Målet har varit att genomföra beteendeförändringar för att 

is en minskad miljöbelastning. Genom att öl

} 

~! 

~r 

k i - —?_~ ~ 

x " r ~~ ~,AOOkr 

,_~ 

i' ~ ~~'y~~ _ ?? 

.. 

~~ ~ ~~; 

.; 

,~' 

;~ + 

~~~ 

MLL, 

/- - '~ 

- 

_, ~ 

~-~, ? ~ .. 

Mer Information 

Kontakta samordnare för klimpprogrammet Kjell Dävelid 

tfn.0150-57083 om du vill veta mer. 

I\atrineholms kommun 

Besöksadress: Nämndhuset, Vasavägen 16 

Postadress: Katrineholms Kommun, 641 80 Katrineholm, 

Telefon 0150-570 00 (vardagar 8-17) 

www.katrineholm.se

Sammanträdeshandlingar, 11 MB - öppnas i nytt fönster - Katrineholm

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?