03.05.2013 Views

Lidandet enligt Matteus

Lidandet enligt Matteus

Lidandet enligt Matteus

SHOW MORE
SHOW LESS

Create successful ePaper yourself

Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.

KLAUS RÖHRING<br />

”Det är jag”<br />

TEOLOGISKA TANKAR KRING INSCENERINGEN<br />

AV BACHS MATTEUSPASSION<br />

”Verkets rent musikaliska storhet är odiskutabel.<br />

Emellertid gör det anspråk på att vara en utläggning av<br />

<strong>Matteus</strong>evangeliets 26:e och 27:e kapitel. Som sådan kan<br />

det enbart vilseleda åhörarna. Verket är ett enda, visserligen<br />

underbart, upprört hav av suckar, klagorop<br />

och anklagelser, utrop av förtvivlan, och beklaganden. I<br />

stort sett klingar allt oavbrutet i moll. Det är en sorgesång<br />

som utmynnar i en regelrätt gravsång (den sista<br />

kören), som varken bestäms av påskbudskapet, eller<br />

begränsas eftersom segraren Jesus förblir stum.”<br />

Det är en kärv och avvisande utsaga som den betydelsefulle<br />

lutherske teologen Karl Barth i sin dogmatik fäller<br />

om Bachs <strong>Matteus</strong>passion: Ett verk som vilseleder åhörarna.<br />

Ett verk som bara innehåller död och klagan,<br />

ingen påsk, ingen uppståndelse, ingen segrande Kristus.<br />

(Därför önskade sig Karl Barth hellre för övrigt musik av<br />

Mozart än Bach i himmeln!)<br />

Sant är att <strong>Matteus</strong>evangeliet skildrar Jesu lidande<br />

och död på ett direkt sätt utan förskönanden. Vid sidan<br />

av evangelisten Markus förmedlar <strong>Matteus</strong> som Jesu enda<br />

ord på korset ångestropet över att Gud övergivit honom.<br />

I denna avgrund och i detta mörker av övergivenhet,<br />

visar sig Gud i sin egen son. För evangeliets åhörare och<br />

9<br />

läsare antyds den bekännelsen när, paradoxalt nog, den<br />

officer som stod under korset säger: ”Den mannen måste<br />

ha varit Guds son.” Skulle evangelistens brutala berättelse<br />

ha blivit skriven om han inte kände till påsken, om<br />

han inte trodde att vittnena hade träffat den uppståndne<br />

Kristus?<br />

Skulle JS Bach någonsin kunnat skriva ett sådant<br />

verk som <strong>Matteus</strong>passionen utan att känna till påsken?<br />

Skulle han, från 1727 till våra dagar, ha uppmanat sina<br />

åhörare att ”Kom ni döttrar, hjälp mig att klaga” för att<br />

sedan med vaggsången ”Sov i ro” låta dem gråtande sätta<br />

sig ned, om han inte trodde att genom denna död, döden<br />

slutligen är övervunnen?<br />

Det verkar som om teologen Karl Barth inte lyssnat<br />

ordentligt på den bachska passionen, och inte heller förstått<br />

den. Bachs <strong>Matteus</strong>passion är ingalunda ett verk<br />

som vilseleder dess åhörare. Tvärtom, <strong>Matteus</strong>passionen<br />

är den mest genomtänkta utläggningen av denna lidandetext<br />

och dess betydelse för världen och människorna i<br />

alla tider. Den är en musikalisk predikan, helt i Martin<br />

Luthers tradition. Den är det högsta uttrycket för en<br />

theologia crucis, en korsets teologi.<br />

Mot slutet av passionens första del kommer detta<br />

särskilt tydligt till uttryck. I den stora passionskoralen<br />

”O värld, begråt din synd…”, som Bach fogade in i<br />

<strong>Matteus</strong>passionen först 1736, inser vi varför detta lidande<br />

är nödvändigt: ”Hans död ett offer var, han våra synders<br />

bördor bar”. Allt detta sker pro nobis, för vår skull,<br />

något Luther oförtrutet skrev och predikade. Det handlar<br />

om det heliga, uppståndelsen, som Jesus utverkade<br />

genom sitt lidande och sin död. Redan i inledningskören<br />

uppmanas inte bara till klagan. Där finns också en dialog

Hooray! Your file is uploaded and ready to be published.

Saved successfully!

Ooh no, something went wrong!