Lidandet enligt Matteus

More documents

Recommendations

Info

ker vid olika framföranden av verket har det, av olika skäl, inte lyckats skaka om mig på det sätt jag är övertygad om att det gjorde i Leipzig 1727. Då var man förskräckt över passionens tonspråk och dess vågade affekter och effekter. Nu har vi med oss nästan 300 års ljud- och känslointryck i bagaget. Genom att ställa Bachs musik i relief mot nyskriven och ohörd musik vill jag åter ge musiken en känslomässig direkthet och tydlighet i vår tid. Till detta har jag anlitat Dror Feiler, en av vår tids mest spännande och revolterande tonsättare. Jag kan inte tänka mig en tonsättare som skulle vara bättre lämpad för denna ”omöjliga” uppgift. Dror växte upp i Israel med ett mycket kritiskt förhållningssätt och ett stort politiskt engagemang. Bibelns historia är för honom lika självklar som när vi, i Sverige, läser om vår historia. Dror har dessutom tagit på sig rollen som regissör i ett kollektiv där koreografen Susanne Jaresand har fått fungera som ”språkrör” och översättare av idéer fram- 8 sprungna i samtal mellan vår dramaturg, Klaus Röhring, scenografen Åsa Acking, dirigenten Petter Sundkvist, musikern Lena Weman och mig själv. En annan viktig person i vårt arbete med Matteuspassionen har varit den luxemburgiske, i Tyskland bosatte, musikvetaren Nicolas Schalz. Mötena med honom har bl a resulterat i den text, som Du som deltagare i detta framförande finner i slutet av programboken. När jag den 25 november förra året fick den stora äran att spela en av invigningskonserterna på den nya Bachorgeln i St Thomaskyrkan i Leipzig, blev närvaron av Bach och hans musik i detta rum, där uruppförandet av Matteuspassionen hade ägt rum, fysiskt påtaglig. Min förhoppning är att mötet mellan dåtid och nutid kommer att kunna ge det allmänmänskliga lidandet ett tydligare ansikte, att Bachs musik för oss alla blir fysiskt påtaglig och att vi för att citera Dror Feiler bör fråga oss hur vi kan minska lidandet i världen – genom att gå in i det och på något sätt försöka dela det.
KLAUS RÖHRING ”Det är jag” TEOLOGISKA TANKAR KRING INSCENERINGEN AV BACHS MATTEUSPASSION ”Verkets rent musikaliska storhet är odiskutabel. Emellertid gör det anspråk på att vara en utläggning av Matteusevangeliets 26:e och 27:e kapitel. Som sådan kan det enbart vilseleda åhörarna. Verket är ett enda, visserligen underbart, upprört hav av suckar, klagorop och anklagelser, utrop av förtvivlan, och beklaganden. I stort sett klingar allt oavbrutet i moll. Det är en sorgesång som utmynnar i en regelrätt gravsång (den sista kören), som varken bestäms av påskbudskapet, eller begränsas eftersom segraren Jesus förblir stum.” Det är en kärv och avvisande utsaga som den betydelsefulle lutherske teologen Karl Barth i sin dogmatik fäller om Bachs Matteuspassion: Ett verk som vilseleder åhörarna. Ett verk som bara innehåller död och klagan, ingen påsk, ingen uppståndelse, ingen segrande Kristus. (Därför önskade sig Karl Barth hellre för övrigt musik av Mozart än Bach i himmeln!) Sant är att Matteusevangeliet skildrar Jesu lidande och död på ett direkt sätt utan förskönanden. Vid sidan av evangelisten Markus förmedlar Matteus som Jesu enda ord på korset ångestropet över att Gud övergivit honom. I denna avgrund och i detta mörker av övergivenhet, visar sig Gud i sin egen son. För evangeliets åhörare och 9 läsare antyds den bekännelsen när, paradoxalt nog, den officer som stod under korset säger: ”Den mannen måste ha varit Guds son.” Skulle evangelistens brutala berättelse ha blivit skriven om han inte kände till påsken, om han inte trodde att vittnena hade träffat den uppståndne Kristus? Skulle JS Bach någonsin kunnat skriva ett sådant verk som Matteuspassionen utan att känna till påsken? Skulle han, från 1727 till våra dagar, ha uppmanat sina åhörare att ”Kom ni döttrar, hjälp mig att klaga” för att sedan med vaggsången ”Sov i ro” låta dem gråtande sätta sig ned, om han inte trodde att genom denna död, döden slutligen är övervunnen? Det verkar som om teologen Karl Barth inte lyssnat ordentligt på den bachska passionen, och inte heller förstått den. Bachs Matteuspassion är ingalunda ett verk som vilseleder dess åhörare. Tvärtom, Matteuspassionen är den mest genomtänkta utläggningen av denna lidandetext och dess betydelse för världen och människorna i alla tider. Den är en musikalisk predikan, helt i Martin Luthers tradition. Den är det högsta uttrycket för en theologia crucis, en korsets teologi. Mot slutet av passionens första del kommer detta särskilt tydligt till uttryck. I den stora passionskoralen ”O värld, begråt din synd…”, som Bach fogade in i Matteuspassionen först 1736, inser vi varför detta lidande är nödvändigt: ”Hans död ett offer var, han våra synders bördor bar”. Allt detta sker pro nobis, för vår skull, något Luther oförtrutet skrev och predikade. Det handlar om det heliga, uppståndelsen, som Jesus utverkade genom sitt lidande och sin död. Redan i inledningskören uppmanas inte bara till klagan. Där finns också en dialog
Page 3 and 4: Lidandet enligt Matteus Johann Seba
Page 5: Orkester I Lena Weman Ericsson FLÖ
Page 8 and 9: mycket god vän till Bach och hans
Page 12 and 13: omkring frågan om Guds lamm - Kris
Page 14 and 15: Även detta är för Bach ett uttry
Page 16 and 17: MAGNUS HAGLUND Matteuspassionen enl
Page 18 and 19: Dror Feiler 16
Page 20 and 21: översteprästen Kajafas palats. I
Page 22 and 23: min Jesus tillbaka”. Man kan tolk
Page 24 and 25: DROR FEILER ”Vi är personligt an
Page 26 and 27: musiken till e-moll, i den andra ti
Page 28 and 29: ”EVANGELISTEN: Ståthållaren sad
Page 30 and 31: Arne Lundmark och Johan Christensso
Page 32 and 33: allting bekant som Ulysses, ett ver
Page 34 and 35: grad av realitet, och en sådan kun
Page 36 and 37: måste ha varit oerhört för hans
Page 38 and 39: ”UNDER DENNA VECKA har jag hört
Page 40 and 41: Åsa Acking SCENOGRAFI, KOSTYM Föd
Page 42 and 43: Roger Konradsson VIOLIN Född 1952
Page 44 and 45: vid Framnäs folkhögskola. Ingår
Page 48: SKELLEFTEÅ 1 april kl 19.00 Landsf

Lidandet enligt Matteus

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?