Handlingsprogram 2007-2013 - Pomerania

Framskrivning 

Gränsöverskridande 

Utvecklings- & handlingsprogram 

för EUROREGION POMERANIA för 

tidsperioden 2007-2013 (UHP) 

Slutrapport, augusti 2006 

Bearbetning ARGE: 

W.O.W. Kommunalberatung und Projektbegleitung GmbH/Döllinger Architekten 

Inregia AB Stockholm 

Inros Lackner AG Rostock 

Regionalne Biuro Gospodarki Przestrzenney Wojewodztwa Zachodniopomorskiego Szczecin

Gränsöverskridande Utvecklings- och handlingsprogram för Euroregion POMERANIA 2007-2013 


Uppdragsgivare: 

Kommunalgemeinschaft Europaregion Pomerania e. V. 

Ernst-Thälmann-Straße 4 

D-17321 Löcknitz 

i samarbete med 

Kommunförbundet Skåne 

Baravägen 1 

S-221 00 Lund 

Föreningen Polska kommuner i Euroregion POMERANIA 

Al. Wojska Polskiego164 

PL-71-335 Szczecin 

Uppdragstagare: 

ARGE, bestående av: Redaktionskommitte´: 

W.O.W. Kommunalberatung und 

Projektbegleitung GmbH/Döllinger Architekten 

Louis-Braille-Straße 1 

16321 Bernau bei Berlin 

Inregia AB (Nordregio) 

Warfvinges väg 29 

S-102 29 Stockholm 

Inros Lackner AG 

Rosa-Luxemburg-Straße 16/18 

18055 Rostock 

Regionalne Biuro Gospodarki Przestrzenney 

Wojewodztwa Zachodniopomorskiego Szczecin 

PL-70-383 Szczecin 

2 

Dr. Margrit Milschefsky 

(sammankallande) 

Margit Streblow 

Rita Ehrig 

Michael Viehhauser 

Jörg Neubauer 

Hartmut Kressin 

Prof. Schönknecht 

Piotr Kowalski 

Irena Strózynska

Innehåll 



Framskrivning 

Gränsöverskridande Utvecklings- & handlingsprogram för EUROREGION POMERANIA 

för tidsperioden 2007-2013 (UHP) 

1. Inledning 6 

1.1 Utvecklings- och handlingsprogrammets frågeställningar och 

funktion i strävandena efter en hållbar utveckling i Euroregion 

POMERANIA 

1.2 Beskrivning av euroregionens medlemmar, 

medlemsområdenas läge och områdesmässiga villkor 

1.2.1 Medlemmar och läge 7 

1.2.2 Sammanfattning av viktiga områdesmässiga 

utgångspremisser 

1.3 Specifika särdrag för euroregionen och nya utmaningar med 

tonvikt på de demografiska förändringarna 

1.4 EU: s trafikpolitik och dess betydelse för Euroregion 

POMERANIA 

2. Sammanfattande utvärdering av resultat och 

utvecklingsmöjligheter inom det transnationella samarbetet 

under tidsperioden 2000-2006 

2.1 Resultat av gemenskapsinitiativet INTERREG III A 22 

2.2 Utvalda INTERREG III B-projekt med syfte att stödja 

förverkligandet av målen i Utvecklings- och 

handlingsprogrammet 2000-2006 

2.2.1 Samlad överblick 25 

2.2.2 Resultat av utvalda INTERREG III B-projekt som underlag för 

framskrivningen av Utvecklings- och handlingsprogrammet till 

perioden 2007-2013 

2.3 Sammanfattande utvärdering av resultat och 

utvecklingsmöjligheter inom de olika handlingsfälten i 

Utvecklings- och Handlingsprogrammet 2000-2006 

2.3.1 Näringslivets stabilisering och utveckling samt förbättrad, 

företagsnära infrastruktur 

2.3.2 Åtgärder för trafikinfrastrukturens och den tekniska 

infrastrukturens utveckling svarande mot näringslivets behov 

och för en förbättrad livskvalitet för befolkningen 

2.3.2.1 Överregional tillgänglighet 42 

2.3.2.2 Regionala transportförbindelser 46 

3 

sida 

6 

7 

10 

13 

20 

22 

25 

27 

32 

32 

42



2.3.3 Utveckling av turismen och dess infrastruktur 49 

2.3.4 Skydd och bevarande av natur och landskap 54 

2.3.5 Gränsövergripande samordning och samarbete för att 

utveckla den sociala och kulturella infrastrukturen, social 

service och kulturutbud 

3. Sammanfattande SWOT-analyser, delområdesvis 61 

3.1 Region Skåne 62 

3.2 Mecklenburg-vorpommerska och brandenburgska delen av 

POMERANIA 

3.3 Wojevód Zachodniopomorskie 87 

4. Tyngdpunkter inom det gränsöverskridande samarbetet inom 

Euroregion POMERANIA perioden 2007-2013 

4.1 Modifiering av den programmatiska grundtanken och 

utvecklingsmålen för Euroregion POMERANIA för perioden 

2007-2013 

4.2 Handlingsfält för Euroregion POMERANIA perioden 2007-2013 105 

4.3 Åtgärdskomplex, nyckelstrategier och prioriterade projekt, 

indelade efter handlingsfält 

4.3.1 Handlingsfält I 

Utveckling och förnyelse av näringslivet med särskild hänsyn till 

utvecklingen av små och medelstora företag inom 

turistbranschen som ett varumärke för regionen 

4.3.2 Handlingsfält II 

Stöd till forskning, teknologi, utbildning och vidareutbildning 

genom att stärka samarbetet mellan företag och 

forskningsinstitut 

4.3.3 Handlingsfält III 

Gränsöverskridande utveckling av trafikinfrastrukturen och 

förbättring av de regionala trafikförbindelserna 

4.3.4 Handlingsfält IV 

Bevara och uppvärdera euroregionens naturrikedomar och 

förbättra miljöskyddet 

4.3.5 Handlingsfält V 

Diversifiering av landsbygdsutvecklingen 

4.3.6 Handlingsfält VI 

Vidareutveckla den gränsöverskridande samordningen och 

det regionala samarbetet på det sociala, kulturella och 

tekniska området 

4.4 Prioriteringar och tidplaner 178 

4 

sida 

57 

72 

99 

99 

106 

106 

125 

137 

149 

159 

169



5. Översikt över finansieringsmöjligheter och prioriteringar 179 

5.1 Mål för strukturpolitiken 2007-2013 179 

5.1.1 Innehållet i EU-förslaget till en reformerad 

sammanhållningspolitik för att stödja tillväxt och sysselsättning 

5.1.2 Ytterligare upplysningar om finansieringsinstrumenten för att 

uppnå målen för sammanhållningspolitiken 2007 – 2013 

5.2 Ytterligare stödmöjligheter 186 

5.2.1 Förordningen om stöd för landsbygdsutvecklingen 186 

5.2.2 LEADERS inlemmande i EJFLU (Europeiska jordbruksfonden för 

landsbygdsutveckling) 

5.2.3 Industri- och hantverkets infrastruktur (GA-stöd) 189 

5.2.4 Finansieringsmöjligheter för Skåne 191 

6. Rekommendationer för genomförande av programmet på det 

nationella planet 

6.1 INTERREG stärkte samarbetsstrukturerna 195 

6.2 Gränsöverskridande samarbete som mervärdesskapande 

process 

6.3 Kommande behov vision, koncept, handlingsramar 198 

6.4 Urvalskriterier för projekt 199 

6.5 Förfarande – ansökan/beslut 200 

Bilagor 

Översikt bilagor 202 

1 AVTAL ANGÅENDE KOMMUNFÖRBUNDET SKÅNES INTRÄDE I 

EUROREGION POMERANIA 

1 – 15 

2 Euroregion POMERANIA - Invånare och yta 16 – 18 

3 Befolkningsutveckling 2003 till 2020 – prognoser 19 - 20 

4 Åldersstruktur 21 - 29 

5 Parametrar för turistnäringen 30 - 31 

6 Områden för skydd av natur och landskap i Wojewod 

Zachodniopomorskie 

33 

7 Markanvändning 34 – 35 

8 Naturskyddsparker, naturreservat och naturskyddsområden 36 – 40 

9 Översikt över planer, studier koncept inför utarbetandet av 

UHP 2007 – 2013 

5 

sida 

179 

183 

188 

194 

196 

41 – 45

1. Inledning 



1.1 Utvecklings- och handlingsprogrammets frågeställningar och funktion i 

strävandena efter en hållbar utveckling i Euroregion POMERANIA 

Euroregionen POMERANIA har, i syfte att stödja den kort- och långsiktiga 

strukturutvecklingen och det målmedvetna nyttjandet av de regionala 

utvecklingsmöjligheterna, som sitt arbetsinstrument antagit ett integrerat och 

gränsöverskridande Utvecklings- och handlingsprogram för perioden 2000-2006. 

De gemensamma aktiviteterna inriktar sig på integrerade lösningar till stöd för en 

varaktig utveckling av regionen och särskilt på att minska och övervinna regionens 

strukturella nackdelar genom riktade stödåtgärder samt utveckling och 

implementering av komplexa förslag till lösningar inom områdena politik, näringsliv 

och kultur. 

Med föreliggande inriktning i EG: s budgetplan för perioden 2007-2013 som 

utgångspunkt är uppgiften att anpassa Utvecklings- och handlingsprogrammet till 

nya målbeskrivningar och villkor samt skriva fram denna till perioden 2007-2013. 

EG: s förordningsförslag inriktar sig på att strukturåtgärderna: 

- mer målmedvetet ska fokusera på de strategiska tyngdpunkterna, särskilt 

Lissabon- och Göteborgsprogrammen för en konkurrenskraftig och hållbar … 

”kunskapsbaserad näringslivs- och sysselsättningsstrategi”, 

- i högre grad ska koncentreras på mindre gynnade regioner. 

Det centrala budskapet i Lissabonstrategin för tillväxt och sysselsättning inriktar sig på 

att bemästra ”de utmaningar som Europa idag konfronteras med inom samhälls-, 

näringslivs- och miljöområdena” 1 . 

De strategiska riktlinjerna för det gränsövergripande samarbetet inriktar sig på att 

stärka konkurrenskraften bland annat genom att stödja överföringen av kunskap och 

”know how”, gränsövergripande entreprenörskap, utvecklingsmöjligheter inom 

hälsovården, integration av den gränsöverskridande arbetsmarknaden, gemensamt 

miljöarbete och reaktioner på gemensamma hot. 

Framskrivningen av Utvecklings- och handlingsprogrammet för perioden 2007-2013 

omfattar, som strategiskt koncept grundläggande mål för det gemensamma syftet 

med stöd av de gemensamma resultaten i Euroregionen. 

I denna framskrivning beskrivs ytterligare behovet av åtgärder som har 

utslagsgivande betydelse för en varaktig utveckling i euroregionen, ordnade efter 

handlings- och åtgärdsområden Därmed skapas en målorienterad grund för 

samarbetet mellan de tyska, polska och svenska aktörerna i euroregionen. 

1 KOM (2005) 330 sidan 2 

6



I det framskrivna Utvecklings- och handlingsprogrammet 2007-2013 har hänsyn tagits 

till uppkomna förändringar: 

- inom Euroregion POMERANIA, särskilt genom Republiken Polens medlemskap i EU 

och de därmed sammanhängande utvecklingsmöjligheterna för hela regionen; 

- genom utvidgningen av euroregionen till att omfatta även Landkreis 

Mecklenburg-Strelitz och Demmin samt staden Neubrandenburg; 

- inom ramen för EU: s bidragsperiod 2007-2013 med avseende på 

strukturfonderna, särskilt begäran om Mål 3-medel ersatta av Interreg-stöd 

Framskrivningen är tänkt som ett hanterbart, konkret handlingskoncept som syftar till 

att främja utvecklingen i euroregionen och förbättra medborgarnas livskvalitet. 

Programmet bildar samtidigt utgångspunkt för en sammanställning av ett operativt 

program för tillgången till de europeiska strukturfonderna och för att realisera 

konkreta projekt i delregionerna. 

Det gränsöverskridande UHP bildar samtidigt utgångspunkt för sammanställandet av 

ett operativt program för tillgången till de europeiska strukturfonderna och för att 

realisera konkreta projekt i delregionerna. 

Utarbetandet har ägt rum genom en Bottom-up-process, i vilken euroregionens 

medlemmar och ytterligare regionala och lokala aktörer, genom ett konstruktivt 

meningsutbyte bidragit med förslag. 

1.2 Beskrivning av euroregionens medlemmar, medlemsområdenas läge och 

områdesmässiga villkor 

1.2.1 Medlemmar och läge 

Medlemmar i Euroregion POMERANIA är: 

- den polska staden Szczecin och kommunalförbundet för Västpommerns 

kommuner, ”Föreningen Polska kommuner in Euroregion POMERANIA” 

bestående av 114 kommuner och städer; 

- det tyska kommunalförbundet Europa Europaregion POMERANIA e. V. 

bestående av 8 storkommuner och 3 självständiga städer; 

- det svenska Kommunförbundet Skåne med 33 medlemskommuner. 

Uppgifter om medlemmar, folkmängd, yta och befolkningstäthet återfinns i bilaga 2. 

7



8



Euroregionen befolkas av cirka 3,9 miljoner invånare på en yta av 49 747 km 2 . 

Befolkningstätheten uppgår därmed till 78 invånare/km 2 . 

Euroregionen förenar partners, som delvis utvecklats under vitt skilda villkor under de 

gångna århundradena och årtiondena. Historiskt framväxta skillnader är nu, liksom 

tidigare, utmärkande för regionen. 

(1) Det polska delområdet, Wojewód (förvaltningsområdet) Zachodniopomorskie 

ligger i nord-västra Polen. Genom delområdet löper viktiga trafikaxlar, från 

norr till söder och från Västeuropa i riktning mot Östeuropa. 

Delområdets yta uppgår till 22 900 km 2 och har med 1 696 000 invånare en 

befolkningstäthet på 74 invånare/km2. Skillnaden mellan stad och landsbygd 

är stor med en befolkningstäthet på 1 000 invånare/km 2 respektive 30 

invånare/km 2 . 

Bebyggelsen består av 61 städer och 3 173 samhällen. Förvaltningscentrum är 

Szczecin med 414 000 invånare. Ytterligare uppgifter i bilaga 2 - 7. 

(2) Region Skåne med en yta på 11 400 km 2 och 1,16 miljoner invånare 

(befolkningstäthet: 102 invånare/km 2) och de stora städerna Malmö, Lund, 

Helsingsborg och Kristianstad utgör Sveriges södra del. I Skåne finns 33 

kommuner, med ett genomsnittligt invånarantal på 35 000. Endast ett fåtal av 

kommunerna har färre än 10 000 invånare. 

De svenska kommunerna har p.g.a. sin beskattningsrätt en stark ställning inom 

det svenska systemet. De har också en vittgående självbestämmanderätt. 

Genom Skåne löper transitvägar mellan Skandinavien och Centraleuropa för 

såväl gods- som persontransporter Volymen på godstransporter till sjöss, längs 

vägarna och med järnväg är mycket hög och ligger på samma nivå som i 

Alperna. Regionen har emellertid en välutbyggd trafikinfrastruktur som klarar 

dessa transporter. 

Skånes näringsliv är framförallt koncentrerat till städerna och till den sydvästra 

kusten. I övrigt präglas Skåne av vidsträckta jordbruksområden och ett flertal 

mycket attraktiva naturområden. 

(3) Den tyska delen består av storkommunerna (Landkreise) Uecker –Randow, 

Ostvorpommern, Nordvorpommern, Rügen, Demmin, Mecklenburg-Strelitz och 

de självständiga (kreisfreie) städerna Stralsund, Greifswald och 

Neubrandenburg i Mecklenburg-Vorpommern och storkommunerna Barnim 

och Uckermark i Land Brandenburg. 

Även genom denna del av euroregionen löper viktiga trafikaxlar i nord-sydlig 

och öst-västlig riktning. 

En del av Landkreis Barnim tillhör storstadsområdet Berlin. 

9



Den tyska delen av euroregionen har en yta på 15 447 km 2 och en befolkning 

på 1 045 979 invånare med en genomsnittlig befolkningstäthet av 67,71 

invånare/km 2 . 

Städerna Greifswald, Stralsund, Neubrandenburg, Prenzlau, Schwedt/O. och 

Eberswalde tjänar som centrum för näringslivet i en i övrigt lantligt präglad 

jordbruksbygd med svaga strukturer. 

1.2.2 Sammanfattning av viktiga områdesmässiga utgångspremisser 

Som en följd av den historiska utvecklingen har speciella strukturer och funktioner 

vuxit fram i ett nät av centrala orter, vilka utförligt beskrivs i Handlingsplan 2000-2006. 

Såväl i Land Brandenburg som i Mecklenburg-Vorpommern förbereds förändringar 

av centralortsindelningen, liksom en kommunreform. Syftet är att åstadkomma 

rationellare strukturer. Dessa processer är ännu inte avslutade, varför förändringar 

inte kan redovisas i Handlingsplan 2007-2013. 

Inom svensk regionplanering existerar inte begreppet centralort. 

Områdeskategorierna 2 inom euroregionen består av: 

- landsbygd, som dominerande områdeskategori; 

- områden i nära anslutning till centrala orter av stor betydelse. 

I detta sammanhang är 

• områden i nära anslutning till storstaden Berlin, 

• områden i nära anslutning till Szczecin (stor stad av överregional betydelse), 

särskilt för det tysk-polska gränsområdet och 

• områden i nära anslutning till de centrala orterna Malmö och Lund 

av särskild vikt; 

- det tysk-polska gränsområdet längs Oder, med växande möjligheter att etablera 

sig som gemensamt område för utbyte av varor och tjänster; 

- områden i nära anslutning till Koszalin (stor stad av regional betydelse). 

Euroregionen omfattar ett system av i öst-västliga och nord-sydliga axlar. 

Dessa axlar har en överregional och delvis europeisk utbredning. V.g. se karta med 

överregionala axlar, inom euroregionen. 

Särskilt de överregionala axlarna är viktiga för en hållbar utveckling inom 

euroregionen. Längs dessa axlar måste en god transportinfrastruktur garanteras. 

Med färdigställandet av A20 har en kvalitativ förbättring i väst-östlig riktning uppnåtts. 

2 Jfr. EHK 2000 - 2006, pkt. 3.1.2.2, sida 17 ff 

10



Som överregionala axlar fungerar: 

• Öst-väst-axeln: 

→ Axeln Hamburg - Lübeck – Rostock – Stralsund – Sassnitz/Mukran – 

Sjöförbindelsen Baltikum 

→ Axeln Hamburg -Lübeck – Rostock – Pasewalk – Szczecin (vidare som nedan) 

→ Axeln Hamburg -Lübeck – Schwerin – Pasewalk – Szczecin – Koszalin – Gdansk 

– Kaliningrad – Klaipeda – Tallinn – St. Petersburg resp. – Szczecin – Stargard – 

Bydgoszcz – Warszawa 

• Nord-syd-axeln: 

→ Axeln sjöförbindelsen Skandinavien/Baltikum – Sassnitz/Mukran – Stralsund - 

Greifswald – Anklam – Pasewalk - Berlin 

→ Axeln sjöförbindelsen Skandinavien/Baltikum – Sassnitz/Mukran – Stralsund - 

Greifswald/Grimmen – Demmin – Neubrandenburg/Neustrelitz – Berlin 

→ Axeln sjöförbindelsen Skandinavien/Baltikum – Swinoujscie – Szczecin – Berlin 

→ Axeln sjöförbindelsen Skandinavien/Baltikum – Swinoujscie – Szczecin – 

Gorzow - Zielona Góra – Jelenia Góra – (Tjeckien – Adriaområdet) 

→ Koszalin – Szczecinek – Pila – Poznan – Leszno – Katowice 

Källa: UHP 2000 – 2006, sid. 24 

Två andra viktiga trafikaxlar, som berör euroregionen, är kuststräckan mellan 

Schleswig-Holstein och de östra Östersjöområdena, liksom öst-västförbindelsen 

mellan Berlin och Warszawa. 

För de multimodala transporterna inom euroregionen spelar även hamnarna 

Sassnitz/Mukran, Świnoujście/Szczecin, Malmö, Ystad och Trelleborg en roll som 

knutpunkter som ger betydande utvecklingsimpulser. 

De, inom euroregionen befintliga regionala axlarna, förbinder framför allt medelstora 

städer med varandra och svarar för landsbygdens anknytning till de överregionala 

axlarna. De skapar förutsättningar för inomregionalt utbyte och tillgänglighet och 

fyller därmed en viktig funktion som stabiliserande faktor på landsbygden. 

Tillgängligheten till arbetsplatser, kultur- och utbildningsinrättningar och social service 

är en viktig faktor i strävandena att skapa likvärdiga levnadsbetingelser. 

Förutom välfungerande överregionala trafikaxlar är goda regionala vägförbindelser, 

som anknyter till de överregionala axlarna och som även förbinder de olika 

områdena inom euroregionen med varandra, nödvändiga för den fortsatta 

utvecklingen av näringslivet liksom bostads- och turistområdena. Särskilt viktig, i detta 

sammanhang är en fortsatt utbyggnad i öst-västlig riktning (väg, järnväg, flyg- och 

sjötransporter). 

11



Med Polens och ytterligare östeuropeiska staters medlemskap i EU har läget inom 

euroregionen förändrats och nya utvecklingspotentialer uppstått: 

- Från ett randläge inom EU och för den polska delen av euroregionen, ickemedlemskap 

befinner sig euroregionen nu i centrum för utvecklingen inom 

Östersjöområdet och därmed förknippade framtidsmöjligheter. 

Källa: UHP 2000-2006, slutrapport 

- Szczecin kan i ökad utsträckning profilera sig som centrum i ett transnationellt 

stad-landsbygds-område. 

- De båda storstadsområdena Köpenhamn och Berlin medför att euroregionen 

gränsar till tillväxtmarknader. 

- Öresundsregionen, i vilken Region Skåne ingår, utvecklar sig efter färdigställandet 

av Öresundsbron alltmer till ett framgångsrikt centrum för näringslivet med möjliga 

synergieffekter för hela euroregionen. 

- Genom ett utökat samarbete med de baltiska staterna finns viktiga 

utvecklingspotentialer. 

12



1.3 Specifika särdrag för euroregionen och nya utmaningar med tonvikt på de 

demografiska förändringarna 

För perioden 2007 till 2013 förekommer, under förändrade förutsättningar, 

gemensamma uppgifter, såsom: 

- att i större utsträckning utveckla regionen till en, mot omvärlden öppen region 

med uppdrag att bredda sina funktioner och uppgifter i den södra delen av 

Östersjöområdet; 

- att öka konkurrenskraften genom att målmedvetet utnyttja regionens särdrag, 

genom: 

• att stärka utvecklingen av kustområdena och angränsande inlandsområden; 

• att identifiera regionala tillväxtkärnor och främja dessas utveckling och 

därmed även synergieffekterna på angränsande områden; 

• att tillvarata landsbygdens inneboende potential, särskilt naturens mångfald 

till gagn för tillväxten inom turistnäringen; 

• att i ökad utsträckning sammanlänka näringslivsmässigt framgångsrika 

områden och använda dessa som tillväxtmotorer för hela euroregionen; 

- att bygga ut och påskynda utvecklingen inom det gemensamma 

näringslivsområdet Oder, kustområdet samt Stettiner Haff, i anslutning till 

storstadsområdet Berlin och Öresundsregionen, med rekommendationerna från 

den tysk-polska Regeringskommissionen för regionalt och gränsnära samarbete 

2004 som grund. 

Rekommendationerna rörande ett sådant gemensamt område för utbyte av 

varor och tjänster riktar in sig på för befolkningen i missgynnade områden, tydliga 

och realistiska framsteg. I första hand gäller det att främja näringslivet och 

infrastrukturen i regionen. 

I centrum för detta arbete står: 

• att göra området attraktivt för investeringar; 

• att målmedvetet stödja innovation; 

• att modernisera och bygga ut transportnätet samt att inrätta fler 

gränsövergångar; 

• att samordna stödet till företagen med förbättrad kommunikations- och 

informationsteknik; 

• att särskilt stödja turismsektorn genom att bygga ut strukturer som kan spela 

rollen som tillväxtmotor för näringslivet; 

• ett fortsatt utnyttjande av potentialen som kulturregion. 

13



Regeringskommissionen rekommenderar som prioriterade områden att ”stödja och 

stärka den regionala tillväxten, sysselsättningen och innovationsförmågan inom 

regionen, vars nord-sydaxel utgörs av Oder” 3 d.v.s. att betrakta Oder som centrum 

för ett gränsöverskridande tillväxtområde. 

I detta sammanhang är behovet av en utbyggd gränsöverskridande infrastruktur 

betydelsefullt, särskilt: 

- en gränsöverskridande infrastruktur för spårbunden trafik, utvecklandet av 

effektiva öst-västförbindelser samt att åter öppna direktförbindelsen Hamburg- 

Szczecin och därmed förkorta transporttiderna; 

- utbyggnad av de inre vattenvägarna (Oder/HoFriWa); 

- en förbättrad gränsöverskridande tillgänglighet genom att vidareutveckla Via 

Hanseatica som väst-östlig förbindelse, rusta upp järnvägssträckan Berlin-Szczecin 

samt att bygga en västlig förbifartsled vid Szczecin med en fast förbindelse över 

Oder, vid Police. 

Att avhjälpa brister i transportinfrastrukturen och att stödja företagsetableringar är 

viktiga katalysatorer för framväxten av ett gemensamt område för utbyte av varor 

och tjänster inom euroregionen. 

Euroregionen har inom sin verksamhet som målsättning att alltid betrakta 

euroregionen som en helhet och att genom ökad konkurrens verka för utjämnandet 

av ekonomiska och sociala skillnader och komplettering av systemen. 

Att utveckla infrastrukturen är i detta sammanhang en av de främsta uppgifterna. 

För en hållbar utveckling inom euroregionen är befolkningsutvecklingen av 

utslagsgivande betydelse. Följderna av de demografiska förändringarna (minskat 

antal födslar, befolkningsminskning) i de glesbefolkade landsbygdsområdena inom 

regionen är särskilt tydliga i den tyska delen av POMERANIA. 

Befolkningsutvecklingen skiljer sig emellertid åt i de enskilda delområdena och 

kommunerna inom euroregionen. 

Runt många centralorter tenderar antalet invånare att öka, medan det sker en 

minskning i själva centralorten (t.ex. i Schwedt/O.). Men även många centralorter 

uppvisar, p.g.a. sitt läge en positiv utveckling. Detta gäller t.ex. Bernau (klassificerad 

som medelstor stad/subregionalt centrum), som gränsar till Berlinområdet (med en 

befolkningsökning mellan 1990 och 2003 på 140,3 %, d.v.s. från 24 510 invånare till 

34 379. (Källa: Landesumweltamt Brandenburg, Referat Raumbeobachtung). 

3 Rekommendationer av den tysk-polska Regeringskommissionen för regionalt och gränsnära samarbete, Szczecin 

september 2004 

14



Befolkningsprognoser utgör viktiga underlag för utvecklingen. Föreliggande 

prognoser (jfr. bil. 3) gäller för perioden t.o.m. 2020: 

Befolkningsutvecklingen inom euroregionen 2003/2004 till 2020 

Landkreis/ 

kreisfreie Stadt 

Wojewód 

Region 

Mecklenburg- 

Vorpommern 6 

Läge4 Läge4 2003/2004 

15 

Befolkningsprognoser 5 för åren 

2010 2015 2020 Utveckling 

2004/2003 bis zu 2020 (%) 

Demmin 88 277 78 548 71 430 63 308 71,72 

Mecklenburg-Strelitz 84 559 80 585 75 700 68 881 81,46 

Nordvorpommern 113 842 106 812 99 130 89 081 78,25 

Ostvorpommern 111 056 104 575 97 828 88 716 79,88 

Rügen 72 169 67 890 64 318 59 570 82,54 

Uecker-Randow 78 794 68 324 61 361 53 597 68,02 

Greifswald 52 669 49 707 51 400 53 812 102,17 

Neubrandenburg 68 451 58 951 55 966 53 379 77,98 

Stralsund 58 847 54 767 55 013 55 867 94,93 

Brandenburg 77 

Barnim 175 861 179 220 177 850 174 290 99,11 

Uckermark 141 454 131 980 127 290 121 380 85,81 

Zachodniopomorskie 88 1 696 100 1 688 200 1 675 800 1 656 200 97,65 

därav: 

Stadt Szczecin 414 000 405 800 393 900 377 800 91,26 

Stadt Koszalin 107 900 106 400 103 500 99 700 92,40 

Skåne 1 160 919 1 212 743 1 249 677 - 107,64 99 

Kristianstad 75 592 77 943 79 523 - 105,20 

Malmö 269 142 281 097 291 048 - 108,14 

Lund 101 423 107 456 111 089 - 109,53 

4 till den 31.12. 

5 Källa: Statistisches Landesamt Mecklenburg-Vorpommern (2005): 3. Landesprognose (Basisjahr 2002), Schwerin, jeweils 

zum 31.12. des Jahres 

6 Källa: Landesamt für Statistik Mecklenburg-Vorpommern 2005, Schwerin 

7 Källa: Landesbetrieb für Datenverarbeitung und Statistik Brandenburg (Hrsg. 2006): Bevölkerungsprognose des Landes 

Brandenburg für den Zeitraum 2005 - 2030 

8 Marschallmyndigheten för Wojewód 

9 Källa: Region Skåne/SCB; Befolkningsprognos endast t.o.m. 2015, utveckling i procent 2004-2015



Befolkningen har kontinuerligt ökat i Skåne under de senaste 20 åren och denna 

trend håller i sig. Den nuvarande ökningen på 0,5 % per år beror framför allt på 

inflyttning, från såväl övriga Sverige som från utlandet. Inflyttningen från Danmark har 

ökat markant. Åldersstrukturen motsvarar det svenska genomsnittet. 

Den förväntade genomsnittliga livslängden ökar oavbrutet, men även dödstalen 

p.g.a. en åldrande befolkning. Födelsetalen har varierat kraftigt under de senaste 20 

åren. Ett födelseöverskott kunde, för första gången sedan 1997, noteras 2003. 

Länge ökade befolkningen endast i regionens västra delar. Till följd av ökade 

boendekostnader men även infrastrukturförbättringar och bättre 

pendlingsmöjligheter, fördelar sig nu befolkningsökningen jämt över regionen. 

Skånes migrationsutveckling under de senaste årtiondena 

Sammanfattningsvis kan den demografiska utmaningen för Skånes del karaktäriseras 

enligt följande: 

- en åldrande befolkning 

- stabilisering av den naturliga befolkningstillväxten 

- övervinna skillnaderna mellan områden med flyttningsöverskott – kusten och 

sydvästra delen – och den övriga regionen 

- stabilisera befolkningsutvecklingen i de små landsbygdssamhällena 

De demografiska förändringarna inom den tyska delen av euroregionen 

karaktäriseras av följande utvecklingstrender: 

- födelseunderskott p.g.a. avsaknad - som inte kan kompenseras på annat sätt - av 

flera årskullar kvinnor i fertil ålder. Denna brist uppgår till 40-50 % av den 

erforderliga nivån för en stabil befolkningsutveckling med färre antal födda än 

avlidna; 

- utflyttning, med undantag för vissa inflyttningsområden (Landkreis Barnim). I 

befolkningsprognosen för delstaten Brandenburg (mars 2006) korrigerades 

prognosen för Landkreis Barnim i positiv riktning. Fram till 2010 förväntas en fortsatt 

ökning (inflyttning från Berlin och intern flyttning) för att sedan avta fram till 2020 

och slutligen hamna på 2004 års nivå. Flyttströmmarna från landsbygden förlöper 

nu, liksom tidigare i öst-västlig riktning (arbetstillfällen). Inom Landkreis Uckermark, 

som är ett utpräglat jordbruksområde kommer under prognosperioden 7 100 

16



invånare att flytta, vilket är den högsta prognostiserade siffran inom delstaten 

Brandenburg. 

I den tredje regionprognosen för Mecklenburg-Vorpommern 10 har olika 

flyttningsflöden registrerats, från utvandring till flytt inom kommunen. Prognosen 

pekar i följande riktning: 

• tydliga förändringar för städerna Greifswald, Stralsund och Neubrandenburg i 

förhållande till 2002, med ett flyttningsöverskott; 

• utflyttningen från storkommunerna Demmin, Mecklenburg-Strelitz, 

Ostvorpommern, Rügen och Uecker-Randow kommer 2020 att ligga på en 

klart lägre nivå än 2000. 

Därutöver prognostiseras fr.o.m. 2008 en signifikant minskning av utflyttningen från 

Mecklenburg-Vorpommern på grund av den kraftiga minskningen av antalet 

födslar på 1990-talet, vilket innebär att den flyttningsbenägna åldersgruppen 18- 

30 år kommer att vara mycket liten. 

- en åldrande befolkning p. g. a. ökad förväntad livslängd. Andelen av 

befolkningen över 65 år ökar kraftigt. I vissa delområden kommer var fjärde 

invånare att tillhöra gruppen äldre år 2020. 

Exempel: Prognos, indelad efter åldersgrupp för befolkningsutvecklingen i Landkreis 

Uckermark för åren 2010 och 2020, i jämförelse med 2002 (i absoluta tal) 

Absolut 

60000 

50000 

40000 

30000 

20000 

10000 

0 

Prognose der Bevölkerungsentwicklung nach Altersgruppen im 

Landkreis Uckermark der Jahre 2010, 2020 gegenüber 2002 (absolut) 

29.006 

18.480 

0 bis unter 20 

Jahre 

36.420 

25.130 


Jahre 

54.913 


Jahre 

47.300 

1 

16.384 


Jahre 

Altersgruppen 

17 

16.990 

7.035 

11.760 


Jahre 

1.957 

85 Jahre und 

älter 

3.890 

Uckermark 2002 



Quelle: LDS Brandenburg, 

Gebietsstand 2003 

Källa: LDS, Gebietsstand 2003, ur sammanfattningen av studien „Modellvorhaben zur Stabilisierung des ländlichen 

Raumes im demografischen Wandel“, från oktober 2005 

10 Regional utveckling i Mecklenburg-Vorpommern, informationsskrift nr 11 12/ 2005 från Oberste Landesplanungsbehörde, 

Ministerium für Arbeit, Bau und Landesentwicklung



Därmed uppgår i Landkreis Uckermark, år 2020 andelen 

0-20 år till 14,96 % jämfört med 19,91 % 2002 

20-40 år 20,34 % 24,99 % 

40-65 år 38,28 % 37,69 % 

65-75 år 13,75 % 11,29 % 

75-85 år 9,52 % 4,83 % 

över 85 år 3,15 % 1,34 % 

En liknande situation uppvisar Mecklenburg-Vorpommern. 

Stad/Storkommun(Landkreis)/Åldersstruktur 2002 

i % 

Hansestadt Greifswald 

18 

2020 

I % 

Förändring 2020 i 

förhållande till 

2002 i % 

Under 20 år 18,8 18,6 ./. 0,2 

Över 20 till under 60 år 

58,8 56,2 ./. 2,6 

Över 60 år 22,4 25,2 + 2,8 

Hansestadt Stralsund 

Under 20 år 17,5 17,0 ./. 0,5 

Över 20 till under 60 år 54,2 53,0 ./. 1,2 

Över 60 år 28,3 30,0 + 1,7 

Neubrandenburg 

Under 20 år 19,4 16,5 ./. 2,9 


Över 60 år 22,5 35,4 + 12,9 

Landkreis Demmin 

Under 20 år 20,8 14,9 ./. 5,9 


Över 60 år 25,2 39,2 + 14,0 

Landkreis Mecklenburg-Strelitz 

Under 20 år 20,6 14,4 ./. 6,2 


Över 60 år 23,8 38,1 + 14,3 

Landkreis Nordvorpommern 

Under 20 år 18,4 14,3 ./. 4,1 


Över 60 år 25,0 38,5 + 13,5 

Landkreis Ostvorpommern 

Under 20 år 20,0 14,9 ./. 5,1 


Över 60 år 25,1 39,0 + 13,9 

Landkreis Rügen 

Under 20 år 19,9 15,4 ./. 4,5 


Över 60 år 24,8 36,5 + 11,7 

Landkreis Uecker-Randow 

Under 20 år 19,8 13,2 ./. 6,6 


Över 60 år 25,4 42,7 + 17,3 

Källa: Informationsreihe der Obersten Landesbehörde, 12/2005 

Befolkningsutvecklingen, i synnerhet den dramatiska befolkningsminskningen, 

påverkar bärkraften och effektiviteten inom många offentliga infrastrukturområden. 

Man har därför, i en ny regionplan försökt anpassa planeringen till denna process, 

genom avsevärda förändringar av centralortssystemet.



Också prognoserna för Wojewód (förvaltningsområdet) Zachodniopomorskie utgår 

från en befolkningsminskning. År 2020 kommer förvaltningsområdet att ha 40 000 

färre invånare. I Szczecin kommer antalet invånare kontinuerligt att sjunka, i ännu 

högre grad än i Wojewód (förvaltningsområdet) Zachodniopomorskie. 

Förändringar i åldersstrukturen i Wojewód Zachodniopomorskie 

År Under arbetsför ålder Arbetsför ålder Över arbetsför ålder 

2002 22,6 % 63,7 % 13,7 % 

2010 17,8 % 66,3 % 15,9 % 

2020 15,9 % 60,6 % 23,5 % 

Källa: Interreg-projektet „South Baltic Arc“, slutrapport „Zentralörtliche Verflechtung zwischen Ostmecklenburg/ Vorpommern 

und der Stadt Szczecin“, september 2004,sid. 115 

Därefter stiger andelen av befolkningen i arbetsför ålder till 2010 med 3,5 % och avtar 

därefter fram till 2020 med 5,7 %. (jfr. bil. 4 över åldersstrukturen) 

Problem, som hänger samman med de demografiska förändringarna, genererar 

också möjligheter inom den mjuka sektorn, såsom social service och natur- och 

landskapsvård. 

Som följd av de demografiska förändringarna framför allt i de tyska och polska 

områdena kan följande iakttas: 

- förändringar inom infrastrukturen (bostäder, avfallshantering, persontransporter, 

nedläggning av skolor samt privata och offentliga serviceutförare, som drar sig 

tillbaka); 

- avsevärda förändringar av den sociala strukturen; säkrande av den sociala 

kompetensen samt utbildningsnivån; försök att motverka den neråtgående 

trenden på utbildningsområdet; 

- ökande efterfrågan på tjänster, som kan bidra till att förbättra livskvaliteten för 

äldre, så som särskilda boendeformer, hemtjänst, hemsjukvård, hälsovård och 

åldersanpassade turisterbjudanden vilket i sin tur skulle kunna skapa nya 

arbetstillfällen. 

Som följd av de demografiska förändringarna öppnar behovet av snabba 

förändringar upp för nya, innovativa lösningar. 

För en i framtiden fungerande regional utveckling krävs en ny form av förutseende 

planering för att säkra kunskapsnivån och barnomsorgen, omvårdnaden och den 

medicinska vården, en åldersanpassad infrastruktur, mobilitet och tillgänglighet samt 

den tekniska infrastrukturen, liksom utvecklandet och säkrandet av det sociala 

kapitalet. 

19



Ett inledande handlingsdokument på det politiska planet har utarbetats i delstaten 

Brandenburg. Detta dokument 11 innebär bl. a.: 

- Att på sikt höja förvärvsfrekvensen, d.v.s. att minska arbetslösheten genom en 

målmedveten utbyggnad av infrastrukturen och ge stöd till investeringar liksom 

att ge regionens ungdomar ett framtidsperspektiv som väsentliga faktorer för en 

demografisk stabilisering; 

- En målmedveten koncentration på konkurrensdugliga branscher, profilering av 

arbetsskapande, regionala tillväxtkärnor och en ny inriktning på företagsstödet, 

under mottot ”Stärka styrkan” samt ett tillväxtprogram för småföretagen; 

- Att nyttja värdefulla utvecklingspotentialer som naturparker, regionalparker, 

biosfärreservat med målet att stimulera till egeninitiativ och därmed bidra till en 

stabilisering av det socioekonomiska läget och öka attraktiviteten för företag och 

människor. 

De demografiska förändringarna öppnar möjligheter för nya utvecklingsområden i 

synnerhet på landsbygden. Samtidigt måste företagens medvetenhet om de 

demografiska frågorna öka, liksom de små och medelstora företagens stöd för att 

kunna hantera följderna av de demografiska förändringarna. 

1.4 EU: s trafikpolitik och dess betydelse för Euroregion POMERANIA 

EG-kommissionen slår i sina strategiska riktlinjer för perioden 2007-2013 fast, att en 

effektiv och säker transportinfrastruktur är en nödvändig förutsättning för näringslivets 

utveckling. Vid sidan av den grundläggande avsikten, att i ett utvidgat EU främja 

utbyggnaden av de transeuropeiska transportnäten, kommer gränsöverskridande 

projekt liksom infrastruktursatsningar i svagt utvecklade regioner och länder att 

tillmätas särskild vikt. I regioner med ett glest och småskaligt näringsliv och boende 

bedöms skapandet av en regional transportinfrastruktur som meningsfull. 

Kommissionens strategiska riktlinjer för perioden 2007-2013 omfattar följande 

principer: 

- Standarden och karaktären på de infrastrukturåtgärder som ska stödjas måste 

bedömas utifrån objektiva kriterier; 

- Principen om ekologisk hållbarhet liksom verkandet för alternativa transporter och 

kombinerade transportsätt ska stå i förgrunden; 

- Särskilt intresse ska ägnas moderniseringen av järnvägsnätet; 

- Förutom investeringar i infrastruktur ska även sörjas för ett välfungerande 

trafikledningssystem för att kunna erbjuda säkerhet och en harmonisk, miljövänlig 

fördelning mellan olika transportslag. 

11 Demografisk förändring i Brandenburg – förnyelse av egen kraft, Staatskanslei Brandenburg, 2:a rapporten 

20



Som komplement, framhålls inom riktlinjerna: 

• att gränsöverskridande förbindelser ska ställas i förgrunden; 

• vikten av kompletterande investeringar i förbindelser som ökar tillgängligheten 

till de stora transportnäten för stadsoch landsbygdsområden; 

• att stödet till den regionala utvecklingen, i form av ökad tillgänglighet till de 

transeuropeiska transportnäten i isolerade områden, måste öka; 

• att de korta transportsträckorna måste ägnas mer uppmärksamhet. 

I det av EG-kommissionen i juli 2005 publicerade materialet om de transeuropeiska 

transportnäten med ”TEN-V-prioriterade axlar och projekt”, belystes även de 

ekonomiska aspekterna. En märkbar höjning av TEN-V-anslaget förutspåddes i 

samband med förslaget om att ställa en ökad del av anslagen för 

gränsöverskridande åtgärder till förfogande. Kommissionen föreslår att anslagen för 

gränsöverskridande åtgärder ska höjas från 30 till 40 %. 

Endast Skåne omnämns av euroregionen,i samband med de 30 prioriterade axlarna 

och projekten. 

21



2. Sammanfattande utvärdering av resultat och utvecklingsmöjligheter inom det 

transnationella samarbetet under tidsperioden 2000-2006 

2.1 Resultat av gemenskapsinitiativet INTERREG III A 

Euroregionens bidragsmöjligheter, under den utlöpande bidragsperioden, har 

baserats på Utvecklings- och handlingsprogrammet 2000 till 2006 och 

”Regionalprogram för det tysk-polska gränsområdet i Mecklenburg- 

Vorpommern/Brandenburg och Wojewód (förvaltningsområdet) 

Zachodniopomorskie” från mai 2004. 

Som grundläggande prioriteringar 12 för den regionala utvecklingen i det tysk-polska 

gränsområdet anges: 

Prioritet A: Ekonomisk utveckling och samarbete 

Prioritet B: Förbättrad teknisk infrastruktur och förbättrad infrastruktur för turismen 

Prioritet C: Miljö 

Prioritet D: Landsbygdens utveckling 

Prioritet E: Vidareutbildning och sysselsättningsskapande åtgärder 

Prioritet F: Interregionalt samarbete; Investeringar i kultur och mänskliga möten; 

Fonder för mindre projekt 

Prioritet G: Särskilt stöd till områden som gränsar till blivande medlemsländer 

Prioritet H: Teknisk hjälp 

I rapporten ”Uppdatering av halvtidsutvärderingen av INTERREG III A 2000-2006” 

bedöms programmet ha bevisat sin effektivitet inom huvudområdena 

näringslivssamarbete, utbyggnaden av infrastrukturen i gränsområdena, samarbetet 

inom turistnäringen, vidareutbildning och euroregionalt samarbete. 

De till förfogande ställda tyska och polska ERUF-medeln, inom ramen för INTERREG III 

A har förbrukats helt och hållet. 

Området Prioritet A ”Ekonomisk utveckling och samarbete” har som målsättning att 

höja prestationsförmågan inom euroregionen, att särskilt stödja gränsöverskridande 

aktiviteter, att stimulera små och medelstora företag, att stabilisera industri- och 

företagsområdenas utvecklingsmöjligheter, d.v.s. stödja såväl innovativa som 

traditionella områden, som nischprodukter och därvid till fullo utnyttja det 

gränsöverskridande samarbetet inom arbetslivet (Åtgärd A-1) samt stödja 

gränsöverskridande samarbete mellan forskningsinstitutioner och företag (Åtgärd A- 

2). 

Man kan konstatera att inom ramen för detta prioriteringsområde, är resultatet 

mycket gott. Enligt halvtidsutvärderingen 2004-12-31 hade 4 700 företag deltagit i de 

olika samarbetsprojekten och över 1 350 rådgivningstillfällen genomförts. 

12 JPD (Joint Programming Document) 2000-2006 för det tysk-polska gränsområdet i Mecklenburg- 

Vorpommern/Brandenburg och Wojewód (förvaltningsområdet) Zachodniopomorskie, mai 2004 

22



Två informations- och kommunikationsteknikprojekt för förvaltningen genomfördes. 

Vetenskapliga institut och teknologicentra i Greifswald, Szczecin och Koszalin 

samarbetar inom ett nätverk för plasmaforskning. 

För resultaten av den samordnade inre och utåtriktade marknadsföringen svarar i 

huvudsak service- och rådgivningscentren i Schwedt/O., Pasewalk och Anklam. 

T.o.m. december 2004 hade165 lokalt anknutna initiativ genomförts och 65 inom 

marknadsföringen av turistsektorn. 90 företag har etablerat ett samarbete med 

polska partners. 

Området Prioritet B har förbättrad, gränsövergripande, näringslivsanknuten 

infrastruktur som målsättning, med förbättrade överregionala och interregionala 

kommunikationer för att öka tillgängligheten och för att skapa infrastrukturella 

förutsättningar för gränsövergripande turism och marknadsföringsstrategier. 

Med dessa medel understöddes även samverkansformer inom medicinteknik, fas 1 

och 2 av det telemedicinska nätverket för tumörvård, nyanläggning och utbyggnad 

vägar (40km vägar och 12,3 km gång- och cykelbanor), 

hamninfrastrukturförbättringar samt skapandet av 300 övernattningsmöjligheter samt 

15 tysk-polska reseprodukter. 

Bevarandet av natur och landskap och landskapsvård för att bevara 

kulturlandskapets attraktivitet står i centrum inom området Prioritet C: Miljö. Här ingår 

även katastrof-, haveri- och översvämningsskydd. 

Enligt halvtidsutvärderingen hade man t.o.m. slutet av år 2004 endast delvis uppnått 

målen för detta prioriteringsområde. En av orsakerna är att de innehållsmässiga 

huvudpunkterna inom prioriteringsområdet delvis täcks av andra finansieringskällor. 

Inom området Prioritet D: Landsbygdens utveckling, som inriktar sig på att motverka 

strukturella brister på landsbygden, kan ett högt kapacitetsutnyttjande konstateras. 

De anslagna medlen koncentrerades till stor del på finansiellt starka projekt. Detta 

gäller t.ex. byggprojekt med anknytning till turism. 

Enligt bedömningen är revitaliseringen av historiska byar underrepresenterad inom 

området Landsbygdens utveckling. Här måste emellertid hänsyn tas till att 

anslagsbehovet på detta område i större utsträckning täcks av EUGFJ 

(jordbruksfonden) och Leader+. 

Med medel från Prioritet E: Vidareutbildning och sysselsättningsskapande åtgärder 

finansierades distansstudier, stöd till entreprenörskap, språkutbildning samt stöd till 

samverkansformer mellan utbildningsinrättningar och företag, 3 300 personer hade 

deltagit i sådana utbildningsinsatser vid utvärderingstillfället. 

Inom detta prioriteringsområde återspeglas i särskilt hög grad den 

gränsöverskridande karaktären. 

23



Projekten inom Prioritet F: Interregionalt samarbete syftar till en förstärkt integration av 

befolkningen i gränsområdet, särskilt genom ett intensivt samarbete inom kultur- och 

ungdomsområdena. I detta sammanhand medverkar även kommunala 

förvaltningar. Inom prioriteringsområdet genomförs även mindre projekt genom vilka 

många gränsöverskridande aktiviteter och samarbetsprojekt kan initieras. 

Utifrån erfarenheterna från den gångna bidragsperioden kan följande slutsatser 

dras: 

(1) Polens inträde i EU och öppnandet av gemenskapsinitiativet INTERREG III A för 

hela gränsområdet har stärkt samarbetet inom euroregionen. 

(2) JPD (Joint Programming Document) tjänar som ett verksamt instrument när 

det gäller bidrag från gemenskapsinitiativet INTERREG III. I 

halvtidsutvärderingen rekommenderas en förstärkt gränsöverskridande 

mervärdesskapande inriktning på projekten och att vid äskande om bidrag 

understryka projektens gränsöverskridande karaktär. 

(3) Uppbyggnaden av gemensamma strukturer på båda sidor om gränsen, 

tillmäts stor betydelse. Förslagen till beslutsorganen för vidareutveckling på 

regional nivå, bedöms som långsiktiga uppgifter 13. 

13 Ebenda, Seite 3, Umsetzung zentraler Empfehlungen aus der Halbzeitbewertung, Stand Oktober 2005 

24



2.2 Utvalda INTERREG III B-projekt med syfte att stödja förverkligandet av målen i 

Utvecklings- och handlingsprogrammet 2000-2006 

2.2.1 Samlad överblick 

Euroregionen har, med stöd av gemenskapsinitiativet INTERREG III B för 

Östersjöområdet, utvecklats till ett viktigt säte för internationella samarbetsnätverk. 

Deltagandet i de olika projekten har koncentrerats till vissa geografiska delområden 

och huvudfrågor, liksom till regionala myndigheter, institutioner, universitet, städer 

och kommuner och tydliggör att den geografiska närheten grannländer emellan 

inverkar gynnsamt på samarbetsviljan. 

Euroregionen själv deltar som partner i några projekt, t.ex. BALTIC+ och South Baltic 

Arc. 

Viktiga INTERREG III B-projekt, översikt: 

Område Förkortning Lead Partner Partner Syfte 

Östersjön BALTIC+ Region Skåne, Sverige 21 En gemensam politisk plattform 

för samordning och 

genomförande av regionala 

utvecklingsåtgärder samt 

åtgärder, som medför ökad 

tillgänglighet och rörlighet. 

Pilotprojekt. 

Östersjön Baltic 

Gateway 

Östersjön South Baltic 

Arc 

Region Blekinge, Sverige 38 En hållbar utveckling och 

integration av sjövägar, 

hamnar och näringsliv. TEN, 

TINA. och paneuropeiska 

transportkorridoren. 

Ministerium für Arbeit, Bau 

und Landesentwicklung 

Mecklenburg- 

Vorpommern 

25 

9 Utvecklingskoncept och 

-åtgärder samt pilotprojekt i 

södra Östersjöområdet. Stärka 

centrumen och förbättra 

trafikanslutningarna. 

Östersjön SuPortNet II Oslojodinfo, Norge 21 Utvecklings- och 

marknadsföringsåtgärder inom 

ramen för ett nätverk för 

småbåtshamnar. 

Östersjön BALT COAST Ministerium für Arbeit, Bau 

und Landesentwicklung 

Mecklenburg- 

Vorpommern 

Östersjön EUROB Deutsche Verbände für 

Wohnungswesen, Städ- 

EUROB II tebau und Raumordnung 

e. V. 

CADSES ODERREGIO Gemeinsame Landesplanungsabteilung 

der Länder 

Berlin und Brandenburg 

25 Metoder och modeller för 

kustområdesutveckling och 

hantering av intressekonflikter. 

27 Utvidga, vidareutveckla och 

institutionalisera European 

34 Route of Brick Gothic (EUROB). 

Koppla samman ekonomiska, 

turistiska och 

bevarandeintressen. 

6 Utarbeta ett transnationellt 

handlingsprogram för 

översvämningsskydd för hela 

Oderområdet. 

Källa: Bundesministerium für Verkehr, Bau und Stadtentwicklung, „Aufbau Ost – Europäisch vernetzt“, Zur Wirksamkeit 

der transnationalen Zusammenarbeit in der Raumentwicklung (INTERREG III B) für die ostdeutschen Länder der Bundesrepublik, 

2006



Ur samarbetet, inom ramen för INTERREG III B-projekten kan, för euroregionens del, 

följande projektrelaterade utvecklingsimpulser iakttas: 

(1) Medverkan och delaktighet i strategiska utvecklingsplaner och –aktiviteter 

liksom skapandet av politiska plattformar för det transnationella samarbetet 

inom utvecklingsområdena i södra Östersjöområdet (BALTIC+ och South Baltic 

Arc); 

(2) Förbättring av den transnationella, regionala och lokala tillgängligheten 

genom förbättrade kommunikationer samt integration av sjövägarna i södra 

Östersjön i syfte att främja den regionala utvecklingen (BALTIC+, South Baltic 

Arc och Baltic Gateway); 

(3) Initiativ för landsbygdsutveckling genom att utnyttja erfarenheterna från 

omstruktureringen av jordbruksoch skogsnäringen inkl. skapandet av nya 

inkomstmöjligheter (BALTIC+ och High Quality Tourism); 

(4) Utveckling av ett miljövänligt, transnationellt nätverk för småbåtsturism med 

positiv inverkan på näringsliv och arbetstillfällen (SuPortNet och BALTIC+); 

(5) Förbättring av know-how för kustområdesutveckling, översvämningsskydd och 

flodområdesutveckling (BALT COAST och ODERREGIO). 

I samband med en ekonomisk och politisk utformning av utvecklingsprocesser under 

ständigt förändrade villkor, uppstår möjligheter att dra nytta av tidigare lärdomar 

genom ett samarbete i projektform och annat erfarenhetsutbyte. 

Kompetensen inom olika områden – hanteringen av planeringsinstrument, 

kopplingen mellan näringsliv och forskning, innovation och utbildning, skapandet av 

social infrastruktur – ökar genom nya erfarenheter inom det transnationella 

samarbetet. 

Genom mångsidiga kontakter med näringslivet kan transnationella nätverk för 

kommunala förvaltningar, myndigheter, forskningsinrättningar- och institut stärka 

konkurrenskraften och innebära fördelar i den globala konkurrensen. 

Inom ramen för gemensamt projektarbete utvecklas och stärks förtroendet och 

förmågan till samarbete mellan människor med olikartad mentalitet och bakgrund 

genom personliga nätverk. 

26



2.2.2 Resultat av utvalda INTERREG III B-projekt, som underlag för framskrivningen av 

Utvecklings- och handlingsprogrammet till perioden 2007-2013 

INTERREG III B-projektet South Baltic Arc 

27 

Projektet omfattar ett betydande, 

strategiskt utvecklingsområde i 

Östersjöområdet med delar, som ingår i 

Euroregion POMERANIA. Inom ramen för 

projektet har samarbetet mellan 

regionala aktörer, i syfte att jämna ut 

interregionala skillnader, stärkts. En vision 

för en gränsövergripande närings- och 

trafikplanering har utarbetats. I detta 

sammanhang spelar projektet Via 

Hanseatica och dess långsiktiga 

genomförande en central roll, i form av 

en viktig transportförbindelse för 

Mecklenburg-Vorpommern och hela det 

södra Östersjöområdet. Det har 

undersökts i vad mån en förbättrad 

trafikinfrastruktur längs korridoren skulle 

kunna fungera som katalysator för 

regionala utvecklingsimpulser. 

Inom ramen för en genomförandestudie finns potential- och områdesanalyser för 

stora industri- och företagsområden, för vilka detaljplaner kommer att utarbetas. 

Till de viktiga överförbara resultaten hör utvecklandet av gemensamma metoder för 

skattning av regionalekonomiska effekter av investeringar i transportinfrastruktur 

liksom samstämda, gränsöverskridande utvecklingsstrategier. 

En del av projektet är ett utlåtande rörande gränsöverskridande sammanflätning av 

staden Szczecin och de båda regionala centren Stralsund/Greifswald och 

Neubrandenburg samt mellan städerna Stargard Szczecinski samt Swinoujscie och 

de subregionala centrumen Anklam, Pasewalk, Ueckermünde och Wolgast. 

Szczecins framtida roll som gemensamt centrum för såväl den polska regionen 

Västpommern som den tyska regionen Vorpommern har belysts genom olika 

scenarier, kopplade till olika utvecklingsåtgärder.



INTERREG III B-projektet BALTIC+ 

28 

Inom ramen för projektet 

BALTIC+ har olika 

strategier och verktyg för 

övervakning och 

tillståndsbedömning 

(monitoring) för det 

geografiska 

handlingsområdet, som till 

stor del överensstämmer 

med euroregionens 

utsträckning utarbetats. 

De fyra nyckelstrategierna 

är: 

(1) att skapa hållbara politiska ramar för det transnationella samarbetet med 

framväxten av en gemensam känsla och medvetenhet som målsättning; 

(2) att utveckla en transnationell plattform för att utveckla regionen till en 

turistregion genom gränsöverskridande styrning av gemensamma 

nyckelprojekt rörande naturområden, kulturlandskap och byggnader av 

arkitektoniskt och historiskt värde liksom utbyggnad av infrastrukturen för att 

öka tillgängligheten från turistområdena till huvudtrafikkorridoren Öresund- 

Szczecin-Berlin; 

(3) att förbinda de urbana centrumen Öresundsregionen, Berlin/Brandenburg/ 

kustdelen av Mecklenburg-Vorpommern och Szczecin med varandra med 

målsättningen att genom ett transnationellt utnyttjande av styrkor och 

chanser, inom såväl de båda funktionella regionerna Öresund å ena sidan 

och det tysk-polska gränsområdet å andra sidan som förgreningar till andra 

urbana centrum och landsbygden, mellan och inom BALTIC+-regionen 

kombinerat med bättre anknytning till det transeuropeiska transportnätet; 

(4) innovativa projekt till stöd för små och medelstora företag. Utbyggnad av den 

regionala infrastrukturen för att främja innovativ kompetens och skapandet av 

transnationella nätverk på landsbygden som plattform för förmedling av 

kontakter och information för små och medelstora företag inkl. transnationellt 

samarbete och klusterbildning. 

Som verktyg för övervakning och tillståndsbedömning (monitoring) föreslås: 

- regelbundna regionala konferenser; 

- forum för politiskt meningsutbyte; 

- bildandet av ett politiskt råd i syfte att inlemma politiskt ansvariga i de 

transnationella utvecklingsprocesserna; 

- uppbyggnad av effektiva styr- och ledningsformer.



Inom ramen för ”Omstrukturering av lant- och skogsbruket” (AP 2) har verksamma 

transnationella nätverk mellan lantbrukare, livsmedels- och råvaruproducenter liksom 

serviceutövare för stöd till nya företag och produkter, utvecklats. 

Genom ett nät av transnationella workshops, studieträffar, management- och 

traineeprogram har erfarenheter kunnat förmedlas, kontakter mellan olika aktörer 

knutits och en grund skapats för att föra samarbetet vidare genom bildandet av 

föreningen Die Region Odermündung (Regionen Aktiv). 

Inom området utveckling av turistnäringen har koncept, idéer och 

genomförandestrategier för utvecklandet av speciella former av landsbygdsturism 

utvecklats och pilotprojekt initierats. 

Till dessa hör, bl.a.: 

- förslaget att bilda ett kompetenscentrum för regionala produkter, direktförsäljning 

och landsbygdsturism; 

- att utveckla och försöksvis testa ett informationssystem för småbåtsturister 

(DIGAB) vid inledningsvis 3 marinor; 

- att initiera bildandet av ett Institute of Maritime Development med säte i Berlin 

och Szczecin, för att stödja det transnationella samarbetet på det maritima 

området, bildandet av nätverk inom sjöturismområden och flodlandskap samt 

förmedla transnationellt företagssamarbete. 

Resultaten från och pilotprojekten inom BALTIC+ bidrar till att utveckla euroregionen 

till en turistregion med ett gränsöverskridande utbud för turister. 

I syfte att förstärka stödet till små och medelstora företag har, tillsammans med 

aktörerna på de olika lokaliseringsorterna, förslag utarbetats till bildandet av 

transnationella service- och coachingcentrum inom 4 branscher (ingenjörstjänster, ITteknologi, 

hälsonäringen och ”turism för alla”). 

Inom projektet har flera undersökningar rörande transportinfrastrukturen genomförts, 

särskilt vad gäller upprustning av den viktiga förbindelsen Berlin-Szczecin-Ystad, 

inlandets förbindelser till hamnarna och tillgängligheten till viktiga turistområden 

liksom problemen inom det offentliga trafikutbudet, särskilt i glest befolkade 

områden. 

De föreliggande resultaten kan ses som grundvalen för ytterligare komplexa 

undersökningar inför planerade transnationella och regionala infrastrukturåtgärder 

(väg, järnväg, vatten, gränsövergångar) liksom förslag till prioriteringar i det 

gränsöverskridande sammanhanget och mot bakgrund av växande trafikströmmar. 

29



BALTIC GATEWAY 

BALTIC GATEWAY är ett projekt som rör förbindelserna i Östersjöområdets södra del 

och som syftar till att skapa effektivare lösningar för transporter genom att inlemma 

södra Östersjöns transportleder i det transeuropeiska transportnätet och genomföra 

konceptet ”Motorways of the Sea” (höghastighetsvattenvägar) som alternativ till 

landtransporter. 

Inom ramen för projektet har regionalpolitiska beslutsfattare antagit ett gemensamt 

prioriteringsprogram för transporter och infrastruktur. Potentiella möjligheter ska 

utnyttjas för att stödja internationella transportvägar av global betydelse. 

Realiserandet av europeiska, nationella och regionala mål för ett transnationellt 

transportsystem ska stödjas genom förbättrad koordering av offentliga medel. 

Inom ramen för projektet genomfördes en kapacitetsstudie för perioden fram till 2015 

rörande flödet av varor och hamnarnas kapacitet. 

Av särskild vikt är en ökad containertrafik och utbyggnaden av containerterminaler 

liksom att för vissa hamnar utreda frågan om s.k. twinningprojekt. 

Med BALTIC GATEWAY+ konkretiseras målen för det interregionala samarbetet i form 

av ett Quick-Start-Programm. 

Med projekten inom INTERREG III A-programmet och de inom euroregionen 

välförankrade INTERREG III B-projekten har det gränsöverskridande samarbetet och 

det transnationella nätverksbygget fått en god start. 

De för euroregionen framvuxna utvecklingsmöjligheterna är långt ifrån uttömda. 

Med ett antal spjutspetsprojekt inom ramen för handlingsfälten, har man i särskilt hög 

grad levt upp till målen i Utvecklings- och handlingsplanen 2000 - 2006. 

30



För euroregionen är det viktigt att strategierna inom INTERREG III-projekten, särskilt 

BALTIC+ omsätts på ett hållbart sätt. 

I detta sammanhang ”bör det transnationella samarbetet och dess mervärde 

definieras närmare och i ökad grad genomföras i experimentell mening samt göras 

mer kommunicerbar för andra nivåer…” 14 

14 Bundesministerium für Verkehr, byggnation och stadsutveckling i rapporten ”Aufbau Ost-Europäisch vernetzt“, 2006 

31



2.3 Sammanfattande utvärdering av resultat och utvecklingsmöjligheter inom de 

olika handlingsfälten i Utvecklings- och Handlingsprogrammet 2000-2006 

2.3.1 Näringslivets stabilisering och utveckling samt förbättrad, företagsnära 

infrastruktur 

Inom ramen för detta handlingsfält beviljades ett brett upplagt stöd till näringslivet i 

synnerhet till små och medelstora företag med målsättningen att säkra befintliga och 

nya arbets- och utbildningsplatser för framtiden. 

Stödet koncentrerades till branscher och områden med utvecklingsmöjligheter, men 

innehöll även åtgärder för att säkra fortbeståndet. 

Medel från INTERREG III A koncentrerades på: 

- Stabilisering och utveckling av industri- och hantverksområden med särskilda 

utvecklingsmöjligheter – innovativa områden, traditionella områden och 

nischprodukter med tillvaratagande av potentialen för gränsöverskridande 

samarbete och arbetsfördelning; 

- Samverkansformer mellan forskningsinrättningar och företag för att omsätta 

forskningsresultat i praktiken och stärka den innovativa förmågan; 

- Utveckling av inåt- och utåtriktad regional marknadsföring inom områden med 

särskild utvecklingspotential och kärnkompetens. 

Den näringslivsmässiga potentialen inom euroregionen gynnas av historiskt 

framvuxna områden för producerande företag, som kan anpassa sig till 

strukturförändringarna och hävda sig på marknaden, även om stora delar av dessa 

strukturer, under processens gång brutit samman i de tyska och polska delarna av 

euroregionen. 

Därför måste man målmedvetet försöka finna nya vägar för att stabilisera 

näringslivet. I ökad grad har man under senare år koncentrat sig på att framhålla 

regionens marknadsmässiga fördelar, stärka regionala kompetensområden och att 

bättre utnyttja företagens, universitetens men även landsbygdens potential. 

Medvetenhet om att dessa regionala kompetensområden och bildandet av kluster, 

frigör innovationskraft, gynnar utvecklandet av och avsättningen för nya produkter i 

ett näringsliv präglat av små och medelstora företag 

I den tysk-polska delen av euroregionen har den 1990 påbörjade om- och 

nystruktureringen fortgått, samtidigt som de företagsmässiga perspektiven står under 

inflytande av globaliseringen och strävandena inom euroregionen att driva 

sammanlänkningen av näringslivet vidare. 

Polens medlemskap i EU innebär såväl nya möjligheter som utmaningar, genom att 

företagen i euroregionens alla tre delar, för att hantera kraven på den 

internationella marknaden, till viss del även fortsättningsvis måste konkurrera på olika 

villkor. 

32



Inom euroregionen bidrar emellertid delområdena fortsättningsvis, i olika grad till 

skapandet av värden. 

BNP inom EU 

Land BNP per capita i Euro 

199515 200416 absolut % av EUgenomsnittet 

33 

absolut % av EUgenomsnittet 

EU 19 833 - 22 300 - 

Tyskland 

därav 

21 648 109,2 26 856 120,4 

Mecklenburg- 

Vorpommern 

13 894 70,1 18 219 81,7 

Brandenburg 14 725 74,2 18 888 84,7 

Sverige 19 552 98,6 31 000 139,0 

Polen 5 100 22,9 

Källa: 1995 Statistisches Jahrbuch Mecklenburg-Vorpommern 1998, utdrag ur UHP 2000 – 2006, sid. 47, omräknat i EU- 

RO (1,95583), 2004 Statistisches Landesamt Mecklenburg-Vorpommern: Wirtschaftsentwicklung Mecklenburg- 

Vorpommern für 2004; Statistisches Bundesamt 2005: Europeiska Unionen 2005 

Med avseende på enskilda delar av euroregionen bör följande uppgifter särskilt 

framhållas: 

Delregionen Vorpommern har med sina potentialer i form av spetsforskning, 

lokaliserad till Greifswald och Stralsund (bl.a onkologi, industriella biokatalysatorer, IT- 

och bredbandsteknik, diagnosteknik, bioteknologi) och närheten till 

näringslivsområdet runt Östersjön ett prestationsinriktat klimat och en koncentration, 

över genomsnittet av högteknologiinrättningar såsom plasmafysik, fusionsforskning 

och förnybar energi. 

Greifswald har tillsammans med Rostock utvecklats till bio-region. Med grundandet 

av BioCon Valley GmbH har effektiva strukturer skapats för en fortsatt utveckling med 

transnationella förgreningar. Denna inrättning har bidragit till grundandet av Scan 

BALT, en sammanslutning för forskare och företagare i Östersjöområdet som 

samverkar inom forskning, utveckling och utbildning inom Life Science-området. 

Genom sin utveckling till betydande teknologiregion med omfångsrika nätverk som 

resultat tillhör Greifswald och dess omgivningar tillväxtkärnorna. Den maritima 

sektorn, med högmoderna varv i Stralsund, Wolgast och Barth, ett maritimt 

teknologiorienterat centrum, kompletterande produktion av underleverantörer och 

en integrerad service liksom en modern, effektiv logistikhamn i Sassnitz/Mukran - 

Tysklands största järnvägshamn - med avsevärd kapacitet är viktiga faktorer för 

näringslivet i området. 

I de glest befolkade och av jordbruket präglade områdena (Uecker-Randow, 

Demmin, delar av Ostvorpommern) med lokalt upp till 50 % av invånarna sysselsatta 

inom jordbruket, har i ökande grad lösningar utvecklats som höjer avkastningen inom 

jordbruksproduktionen. 

15 1995: 15 EU länder, 2004: 25 EU länder 

16 Källa: Statistische Ämter der Länder: Volkswirtschaftliche Gesamtrechnungen der Länder, unter: 

http://www.vgrdl.de/ 24.03.2006; Statistisches Bundesamt: Europäische Union 2005, unter: 

http://www.destatis.de/download/d/veroe/euun.pdf 24.03.2006



Som ett led i utvecklingsprocessen har ett centrum för livsmedelsteknologi bildats i 

Neubrandenburg. Som viktig vetenskaplig partner tjänstgör Neubrandenburgs 

högskola. 

Förutom befintliga industri- och företagscentrum i struktursvaga delar av 

landsbygden, planeras ytterligare områden t.ex. i Vierows hamnområde och 

Lubminer Heide i Ostvorpommern. Även i områdena AG BAB Gützkow och Anklam 

Süd/Ost är exploatering tänkbar. 

Inför den fortsatta utvecklingen har delstaten Mecklenburg-Vorpommern 17 definierat 

följande sektorer som tillväxtbranscher: maritim industri, livsmedelsindustri, träindustri, 

bioteknologi och medicinteknik (Life Science), IKT, förnybara energikällor samt turism- 

och hälsosektorn i kombination med en teknologioffensiv för att öka andelen 

innovativa produkter. Genom utbyggnad av teknologiinfrastrukturen och främjandet 

av samarbete mellan företag och forskning ska förutsättningarna för FoU-företag 

förbättras. 

Näringslivets utveckling i Uckermark-Barnim präglas i huvudsak av Schwedt/O., 

Eberswalde och Prenzlau. 

I delstaten Brandenburg är Schwedt/O. huvudsäte för tillväxtbranscherna: 

mineralolja/biobränsle, metallbearbetning och –förädling samt logistik. Staden är 

också centrum för kemisk bas- och förädlingsindustri liksom pappersåtervinning. 

Sedan nyetableringarna i PCK-området 2004, har Schwedt/O. utvecklats till Tysklands 

ledande centrum för biobränsle. I bio-fuels (gas), bioetanol- och 

biodieselanläggningar förädlas 600 000 t/a råg och 500 000 t/a raps. 

Inom hela Uckermark-Barnim finner man anläggningar för produktion av förnybar 

energi ur biomassa (t.ex. i Prenzlau). 

Till denna utveckling har en mängd små och medelstora företag bidragit genom att 

sprida know-how inom ramen för nätverken NEMO och BarUm 111. Med projektet 

Cluster Biogas in Prenzlau inleddes i februari 2005 en viktig utvecklingsfas inom 

biogasområdet. 

Som framtidssektorer i Uckermark anges även metall- och stålbearbetning, 

livsmedelsproduktion, träindustri, logistik samt hälso- och socialsektorn. 

I Barnim har hälsosektorn, områdena miljöteknologi, byggnadskonstruktionsteknik 

och tränäringen med motsvarande know-how, profilerat sig som viktigt element i 

den fortsatta utvecklingen. 

17 Näringslivsrapport, Ministerium für Wirtschaft Mecklenburg-Vorpommern, 2004 

34



I Eberswalde –definierad som regional tillväxtkärna – är hamnen och sektorerna 

automotiv (säkerhetskomponenter), livsmedel, träindustri, metall- och pappersindustri 

av överregional betydelse. För det vetenskapliga stödet svarar fackhögskolan i 

Eberswalde, Barnims kunskapscentrum och Eberswaldes teknologioch industripark. 

I delstatens program för innovation planeras en utbyggnad av teknologitransfern, 

utvecklandet av innovativa finansieringsinstrument och innovativa 

etableringsstrategier. Förstärkt samarbete med Berlin anges som ett mål. 

I delstaten Brandenburg har en nyordning 18 för företagsstöd införts. I centrum står 

små och medelstora företag med särskild tonvikt lagd på tillväxtbranscher för att 

sända signaler till företag, nyetableringar och investorer. 

Överordnade kriterier för stöd till de 16 definierade kompetensområdena är: 

- överregional inriktning; 

- samarbete med forskningsinrättningar och högskolor; 

- gemensam utveckling av produkter och forcerandet av nya marknader; 

- värdekedjor 

- värdeskapande effekt 

- tillväxtchanser för branschen 

För näringslivets utveckling i Skåne svarar framför allt branscherna: Life Science, 

livsmedelsindustrin, Functional Food, bioteknik och biomedicin, telekommunikation, 

tränäringen, förpackningsindustrin samt hamn- och lagersektorn. 

Företagen är till övervägande del koncentrerade till Malmö-Lundområdet (ingår i 

Öresundsregionen) och städerna Helsingborg och Kristianstad. 

Många företag kan nu liksom tidigare visa upp en dynamisk utveckling. 

I Medicon Valley samarbetar företag från Danmark och Skåne, universitet och 

högskolor samt kommunala inrättningar. Här återfinns en teknologisk värdekedja 

med bioteknologi, medieteknik, läkemedelsframställning, socialhygien och offentlig 

hälso- och sjukvård kompletterat med bioteknologisk och medicinsk forskning i 

samarbete med forskningsinrättningar i Greifswald. 

Under perioden 2000-2006 har Öresundsregionen expanderat. Sedan Öresundsbron 

öppnades år 2000 har näringslivet och konkurrenskraften stärkts. 

Industri- och befolkningstillväxten koncentrerar sig på de västra delarna. Ambitionen 

är att jämna ut denna utveckling. 

Sjöfarts- och hamnnäringen är särskilt betydelsefull för Skåne. Hamnar av 

överregional betydelse är Trelleborg, Ystad, Malmö, Helsingborg och Åhus 

(Kristianstad). Regional betydelse har hamnarna i Simrishamn och Åhus. Mellan 

hamnarna i Malmö och Köpenhamn finns ett samarbetsavtal. 

18 Ministerium für Wirtschaft, Land Brandenburg, årsberättelse 2005, sid. 24 

35



95 % av alla godstransporter på järnväg och en stor del av lastbilstransporterna 

mellan Sverige och Polen sker via Ystad – Swinoujscie. Den viktigaste förbindelsen 

med den tyska delen av euroregionen löper över Trelleborg till Sassnitz/Mukran. 

Det regionala utvecklingsprogrammet för Skåne från 2004 har som vision ett 

livskraftigt samhälle på lång sikt. Den övergripande målsättningen handlar om 

tillväxt, attraktionskraft, bärkraft och balans. Programmets beständighet prövas för 

första gången år 2006. (Källa: www.skane.se/utvecklingsprogrammet) 

Centrum för näringslivets utveckling i Wojewód Zachodniopomorskie är Szczecin och 

dess omgivningar, framför allt vad det gäller den maritima sektorn (Europas största 

skeppsvarv) samt tillsammans med Swinoujscie, hamn- och lagringsverksamhet. 

För euroregionen gäller det att dra fördel av de möjligheter, som de polska 

hamnarna har och utveckla dessa till en konkurrensfördel för såväl staden Szczecin 

som hela regionen. En sådan utveckling skulle genom synergieffekter, i form av 

teknologitransfer, hälso- och sjukvård samt utbildning, kunna innebära att Szczecins 

ställning, inom det gemensamma området för utbyte av varor och tjänster längs den 

tysk-polska gränsen, stärks. 

Andra näringslivsmässiga kärnsektorer är råmaterial- och förädlingsindustrin i Police 

och Szczecin (konstgödsel, färg och lack) liksom livsmedelsindustrin (Szczecin, 

Stargard, Swinoujscie, Koszalin), träbearbetning (Goleniów) och pappersframställning 

(Szczecin, Kliniska) liksom maskinbygge, metallbearbetning och energisektorn. 

36



Tabell förvärvsarbetande, sektorsvis 

Sektor 

Landkreis, 

Samman Jord- och skogsbruk, fiske Produktion 

kreisfreie Stadt 

lagt (i 

1000-tal) 

19 Tjänster20 1000 % 1000 % 1000 % 

Hansestadt 

27,8 0,5 1,8 3,7 13,3 23,6 84,9 

Greifswald 

Hansestadt 

32,2 0,2 0,6 4,4 13,7 27,6 85,7 

Stralsund 

Nordvorpommern 36,7 2,7 7,3 6,7 18,3 27,3 74,4 

Ostvorpommern 38,9 2,0 5,1 6,6 17,0 30,3 77,9 

Rügen 30,1 1,3 4,3 4,0 13,3 24,8 82,4 

Uecker-Randow 28,5 1,5 5,3 4,4 15,4 22,6 79,3 

Demmin 28,4 3,0 10,6 6,9 24,3 18,5 65,1 

Mecklenburg-Strelitz 28,1 2,7 9,6 5,0 17,8 20,4 72,6 

Neubrandenburg 46,1 0,2 0,4 7,1 15,4 38,8 84,2 

Barnim (2003) 61,1 2,0 3,3 12,7 20,8 46,4 75,9 

Uckermark (2003) 50,6 4,2 8,3 12,3 24,3 34,1 67,4 

Brandenburg (2004) 1015,0 39,9 3,9 231,0 22,8 744,1 73,3 

Mecklenburg- 

710,5 31,2 4,4 134,9 19,0 544,4 76,6 

Vorpommern (2004) 

Skåne* 498,6 11,2 2,2 120,1 24,1 359,3 72,1 

Zachodniopomorskie 476,3 43,1 9,1 131,8 27,7 299,9 63,0 

Källor: Deutschland: Bundesamt für Statistik 2005: Volkswirtschaftliche Gesamtrechnung deutscher Länder; Arbeitskreis Erwerbstätigenrechnung des Bundes und der Länder 2005: Erwerbstätige 

1991 bis 2004. / Statistische Berichte, Statistisches Amt Mecklenburg-Vorpommern, 3. Mai 2006 (Stand 2004) 

Källa Polen: Wojewodzki Urzad Statystyczny w Szczecinie, 2006: Rynek Pracy. 

* Källor Sverige: Statistiska Centralbyrån (SCB), registerbaserad arbetsmarknadsstatistik (RAMS), Erwerbstätige am Arbeitsort 

1) Produzierendes Gewerbe inklusive Baugewerbe 

2) Dienstleistungen inklusive Handel und Transport 

19 inkl. tillverkning och byggverksamhet 

20 inkl. handel, hotell- och restaurangverksamhet, transport, finansiell verksamhet, uthyrning, företagstjänster, offentliga och privata tjänster 

37



Inom euroregionen är jord- och skogsbruket, nu liksom tidigare en viktig 

näringsgren och själva ryggraden i landsbygdens utveckling, även om ett allt 

färre antal människor finner sin sysselsättning inom denna sektor. Jord- och 

skogsbruket är även en viktig samarbetspartner för turist- och servicenäringarna. 

I utvecklingsprogram för de tyska delarna av euroregionen, har 

utvecklingsområden för jordbruket, delvis definierats. Ett modern jordbruk, med 

övervägande konkurrenskraftiga strukturer har utvecklats med en i ökande grad 

kunskaps- och kapitalintensiv verksamhet. 

Näringslivets struktur i Skåne och i Wojewód Zachodniopomorskie präglas av små 

och medelstora företag. 

I Wojewód Zachodniopomorskie är emellertid företagens och maskinparkernas 

storlek större än det polska genomsnittet. 

Sedan EU-inträdet befinner sig det polska jordbruket i en omstruktureringsprocess 

med tydliga tecken på nya marknadspotentialer 

Region Skåne kännetecknas av mycket bördiga jordar. Regionens jordbruk är väl 

utvecklat och produktivt, med en hög mekaniseringsgrad och förgreningar inom 

andra sektorer t.ex. inom jordbruksturism. Jordbruket i Skåne svarar för över en 

tredjedel av det samlade värdet i Sverige och mer än 45 % av den svenska 

livsmedelsproduktionen. Över 90 000 invånare i Skåne är sysselsatta inom jord- 

och skogsbruket. 

Små och medelstora företag på landsbygden stöds i särskilt hög grad. Det 

högteknologiska jordbruket medför emellertid också problem (minskad 

artrikedom, övergödning av vattendrag, hög energiförbrukning). 

I ett samarbetsnätverk inom ramen för INTERREG III B-projektet, BALTIC+ har ett 

intensivt utbyte av polska, tyska och svenska erfarenheter av ekologiskt jordbruk 

ägt rum. Erfarenheterna har sammanfattats i studien, ”Översikt över det 

ekologiska jordbruket” och även illustrerats med olika exempel på ekologiska 

jordbruksföretag inom euroregionen. Det ekologiska jordbrukets andel av den 

samlade ytan uppgår till 21 : 

Region %-andel Jämförelse, hela landet %-andel 

Brandenburg / 8,7 / Tyskland 4,3 

Mecklenburg-Vorpommern 7,7 

Wojewód 


0,8 Polen 0,3 

Region Skåne 2,8 Sverige 6,8 

38 

Europa (25 länder) 3,4 

Stöd finner det ekologiska jordbruket i aktuella EG-åtgärder. Kommissionen 

publicerade i juni 2004 en handlingsplan för utveckling av det ekologiska jordbruket. 

21 Källa: Studie Überblick zur ökologischen Lantwirtschaft, december 2005, sid.6



I den tidigare omnämnda studien har de transnationella erfarenheterna av 

omställning till ekologiskt jordbruk sammanfattats avseende växtodling, 

djurproduktion, trädgårdsskötsel, marknadskrav och vidareförädling av ekologiska 

livsmedel. I studien återfinns även konkret handledning. 

I den tyska delen av euroregionen har, inom ramen för initiativet ”Regionen aktiv – 

Land gestaltet Zukunft” (Aktiva regioner – landet skapar framtid) 3 modellregioner 

etablerats. Dessa är inriktade på att, i enlighet med stödet till landsbygdens 

utveckling, prioritera områdena ökad kundtillvändhet, jordbrukets natur- och 

miljövänlighet, ökat värdeskapande inom jordbruket samt att utveckla alternativa 

inkomstmöjligheter och därmed fler arbetstillfällen på landsbygden. 

Inom modellregionerna har berörda politiker, kommuner, kommunala förbund och 

privata aktörer gått samman i ett partnerskap för att skapa mervärde genom att 

sluta de regionala kretsloppen. I strategin för en hållbar utveckling på detta område 

ingår förädling och direktförsäljning, regionala märkesvaror, samarbete med turist- 

och restaurangnäringen, samarbete mellan lokala bönder, slaktare, hotellägare och 

regionala turistorganisationer. 

Modellregioner, översikt 

Modellregion Storkommun Kännetecken Mål/Resultat 

Barnim-Uckermark Barnim, 

Orörd natur, Utveckla värdekedjor t.ex. 

Uckermark attraktivt landskap, förnybar energi, nätverk för 

1 900 km² 

nätverk för 

marknadsluckor, 

regionala produkter sammankoppling produkt- 

57 000 invånare 

och service från landskap, bro till Berlins 

(inv.) 

biosfärreservatet, 

Berlin inom räckhåll 

marknad 

30 inv./km² 

Mecklenburgische 

Seenplatte 

5 810 km² 


57 inv./km² 

Odermündung 

3 534 km² 


57 inv./km² 

Demmin, 

Mecklenburg- 

Strelitz, 

(Müritz), 


Ostvorpommern, 

Uecker-Randow 

Mångskiftande 

natur, känd långt 

över gränserna, 

konkurrenskraftiga 

strukturer inom 

jordbruket 

Hög naturpotential, 

stor andel ekologisk 

markanvändning, 

effektiva 

jordbruksföretag 

39 

Öka antalet värdekedjor, 

utveckla nya produkter ur 

regionalt råmaterial 

(lupiner, raps), utveckla 

biomassagården 

Varchentin tillsammans 

med ett konsultations- och 

rådgivningscentrum, 

”genomskinlig produktion” 

i Bollewick, semestra på 

lantgård 

Jordbrukare som 

medaktörer i 

värdeprocessen, 

mobilisera den regionala 

potentialen för 

teknologiutveckling, 

utbildning, hanteringen av 

EU:s jordbruksstöd



I modellregionen Odermündung har, förutom etablerandet av en regional lednings- 

och styrfunktion, ett konsultations- och tjänstecentrum för innovativ produktion och 

växtförädling inrättats. Projekt för ”genomskinlig” djurhållning och ett 

konsumentinriktat utbildnings- och kvalificeringscentrum har byggts upp på ett 

ekologiskt jordbruksföretag. 

För utveckling av jordbruket och landsbygden, har på initiativ av 

Kreisbauernverband Uecker-Randow, ett regionalt centrum för tysk-polskt 

samarbete inom jordbruksområdet grundats, med nära relationer till det regionala 

rådgivningscentrumet i Barzkowice/Zachodniopomorskie, 

Ett uttryck för det växande gränsöverskridande samarbetet är gemensamma 

bondedagar. 2005-11-16 firades den 2:a tysk-polska bondedagen i Löcknitz. För 

arrangemanget, som samlade ca. 400 tyska, polska och svenska deltagare svarade 

Kreisbauernverband Uecker-Randow, Landwirtschaftskammer Westpommern och 

Kommunalgemeinschaft Pomerania e.V. 

Trots ihärdiga ansträngningar under bidragsperioden 2000 - 2006 har det inte lyckats 

att förbättra situationen på arbetsmarknaden och minska den höga arbetslösheten i 

den tyska och polska delen av euroregionen. 

För att stimulera näringslivet har genom euroregionen riktade medel använts för att 

höja arbetstagarnas utbildningsnivå. Mot bakgrund av den höga strukturella 

arbetslösheten infördes även olika yrkesutbildningsåtgärder med 

gränsöverskridande anknytning (e-undervisning, entreprenörskap, språkstudier). 

Arbetslösheten i den polska och tyska delen av euroregionen 

Storkommuner 

Självständiga 

städer 

Universitäts- und 

Hansestadt 

Greifswald 

Hansestadt 

Stralsund 

December 

2005 

Februari 

2006 

40 

Storkommuner 


städer 

December 

2005 

Februari 

2006 

18,3 % 20,6 % Koszalin 18,8 19,0 

18,7 % 23,3 % Szczecin 14,1 14,2 

Neubrandenburg 18,5 % 20,4 % Swinoujscie 19,0 19,9 

Nordvorpommern 22,3 % 25,8 % Biologradzki 35,4 37,7 

Ostvorpommern 24,6 % 26,6 % Choszczenski 35,3 36,0 

Rügen 21,3 % 24,3 % Drawski 38,2 38,5 

Uecker-Randow 24,4 % 27,4 % Goleniowski 27,7 27,6 

Demmin 22,1 % 28,9 % Gryficki 35,6 36,2 

Mecklenburg- 

Strelitz 

19,9 % 25,0 % Gryfinski 30,4 30,5 

Barnim 15,7 % 18,7 % Kamienski 33,7 34,4 

Uckermark 22,6 % 24,8 % Kołobrzeski 18,7 19,4

Storkommuner 


städer 

Svenska 

kommuner 



December 

2005 

Februari 

2006 

41 

Storkommuner 


städer 

Svenska 

kommuner 

December 

2005 

Februari 

2006 

Jämförelse Koszalinski 36,4 36,9 

Brandenburg 18,3 % 19,2 % Lobeski 41,8 40,8 

Mecklenburg- 

Vorpommern 

20,4 % 21,9 % Mysliborski 28,0 27,5 

Tyskland/hela 

landet 

12,4 % 13,5 % Policki 22,0 22,2 

Pyrzycki 32,9 32,9 

Skåne 6,0 5,7 Sławinski 33,3 34,4 

Malmö 5,5 5,3 Stardardski 31,4 31,7 

Lund 3,8 3,5 Szczecinecki 34,9 34,5 

Helsingborg 4,7 4,5 Swidwinski 39,0 40,1 

Kristianstad 6,1 5,1 Wałecki 30,8 31,5 

Sverige/hela 

5,6 5,2 Zachodniopom 

25,6 26,0 

landet 

orskie/hela 

Källor: Statistische Ämter des Bundes und der Länder 2006; Regionaldirektion Berlin-Brandenburg der Bundesanstalt für 

Arbeit 2006: månatlig arbetsmarknadsstatistik; polska data: GUS 2005/ 2006 

Källa Sverige: AMS, registeruppgifter 

I den tyska delen kan en tydlig nord-sydproblematik iakttas. Följer man 

arbetslöshetssiffrorna bakåt i tiden, måste man konstatera att det trots ekonomiska 

framsteg och stödet till den första och andra arbetsmarknaden, inte skett några 

bestående förändringar i positiv riktning på den första arbetsmarknaden och att 

man inte lyckats få ner den höga ungdomsarbetslösheten. 

Hartz IV och 1-Euro-jobb ingår i stora delar av regionen som en fast beståndsdel av 

arbetslivet och de sociala relationerna. Stigande arbetslöshet är sedan åratal det 

största problemet i denna del av euroregionen. 

I den polska delen råder stora skillnader mellan öst och väst. I städerna Szczecin, 

Swinoujscie och Koszalin är arbetslösheten väsentligt lägre än i övriga delar av 

regionen. 

I Skåne är arbetslösheten betydligt mindre och ligger på ca. 5,5 %, sedan 5 år 

tillbaka. P.g.a. bättre infrastruktur och service i den västra delen av regionen är 

arbetstillfällena emellertid ojämnt fördelade. Eftersom merparten av befolkningen 

och arbetstillfällena finns i den västra delen är också urvalet större. Samtidigt kan 

även här en viss ökning konstateras. Den största ökningen av arbetslösheten har 

under senare år emellertid drabbat den östra delen av regionen.



2.3.2 Åtgärder för trafikinfrastrukturens och den tekniska infrastrukturens utveckling, 

svarande mot näringslivets behov och för en förbättrad livskvalitet för 

befolkningen 

2.3.2.1 Överregional tillgänglighet 

Den överregionala framkomligheten har till viss del förbättrats, men inte genomgått 

några grundläggande förändringar. I nord-sydlig riktning förlöper den huvudsakliga 

trafikströmmen över färjehamnarna i Trelleborg, Ystad, Sassnitz och Swinoujscie i norr 

till Berlin-området, på den tyska sidan och Szczecin, på den polska. 

Förbindelserna till Skåne har förbättrats kraftig med tillkomsten av Öresundsbron 

(utanför euroregionen). Detta gäller särskilt förbindelsen Köpenhamn-Trelleborg- 

Lund-Malmö. 

I väst-östlig riktning har anslutningen till de västra och norra delarna förbättrats med 

Autobahn A20 och en samtidig, kvalitativ upprustning av vägnätet. 

Med A20 och den nya tillfarten till Rügen, mellan A20 och Stralsund har 

tillgängligheten för flera städer och samhällen i Vorpommern och östra Mecklenburg 

avsevärt förbättrats. Samtidigt kunde också trafikaxeln Skåne-Berlin öka sin 

internationella konkurrenskraft. När det gäller sistnämnda trafikaxel kvarstår emellertid 

ett visst handlingsbehov. 

Längs trafikaxeln Berlin - Szczecin finns ett uppdämt behov beträffande upprustning 

av A11. Inte heller järnvägstrafiken längs denna axel kan uppvisa några 

förbättringar. 

Utbyggnaden och upprustningen av euroregionens överregionala trafikaxlar (se bild 

nästa sida), särskilt Nord 1 och Väst 1 har varit framgångsrik. 

Bland de överregionala förbindelserna i den polska delen av euroregionen är S3 och 

S6 av bärande betydelse, liksom transportknutpunkten Szczecin. Undersökningar 

pekar på behovet av en hållbar lösning för den gränsnära transportkorridoren, i form 

av en västlig kringfartsled runt Szczecin och en fast förbindelse över Oder, i norra 

Policeområdet som en del av Via Hanseatica. 

För tillgängligheten via järnväg svarar, i första hand sträckan Sassnitz – Stralsund – 

Pasewalk - Berlin. Denna förbindelse räknas till de europeiskt betydande genom sin 

anslutning till TEN-V-spårprojektet Nr.1 som kommer att innebära en förstklassig 

järnvägsförbindelse från Östersjön till Adriatiska havet resp. Medelhavet. För sträckan 

Sassnitz-Berlin är en möjlig hastighet på 160 km/h för hela sträckan av största vikt. 

På denna sträcka utgår i Angermünde en förgrening till Szczecin, som kommer att 

anpassas till en hastighet av 120 km/h. 

Ytterligare en förgrening längs sträckan Sassnitz-Berlin i Ducherow kommer att dras 

via Kamin till Usedom och Swinoujscie. Detta projekt ingår numera i den tyska 

trafikplanen. 

42



Överregionala trafikaxlar inom Euroregion POMERANIA 

43



I väst-östlig riktning återfinns sträckan Hamburg – Schwerin – Rostock - Stralsund, som 

kommer att byggas ut som VDE Nr.1 (Verkehrsprojekt Deusche Einheit) och sträckan 

Hamburg – Schwerin – Neubrandenburg – Pasewalk - Szczecin, som hittills endast är 

tänkt för regionaltrafik. 

Kapaciteten längs dessa båda järnvägssträckor är inte uttömd på långa vägar och 

inbjuder därför till en förskjutning av tranporter från väg till järnväg. 

För sjötransporter finns ett flertal hamnar att tillgå inom euroregionen: Malmö, 

Trelleborg, Ystad, Sassnitz/Mukran, Swinoujscie, Szczecin. 

Via de största hamnarna i Skåne (Helsingborg, Malmö, Trelleborg, Ystad) sker 20,5 % 

av den svenska exporten och ca. 18 % av importen. Den samlade fraktvolymen i de 

sydsvenska hamnarna uppgick 2002 till nära 13 miljoner ton (SIKA, 2002). Räknar man 

in Öresundsbron när det gäller utförseln av svenska varor löper över 50 % av den 

svenska utrikeshandeln via Skåne. Färjeförbindelserna från de sydsvenska hamnarna 

illustreras genom nedanstående bild. 

Swinoujscies hamn förfogar över den största omlastningsterminalen för torrt 

spannmål (10 miljoner ton) och den modernaste polska färjeterminalen med 5 

kajanläggningar, roro-kapacitet och passagerartrafik. 

Hamnen i Szczecin ligger 65 km från öppet hav och tjänar som hamn för alla former 

av spannmål och styckegods (140 km till Berlin). Det ökande handelsutbytet mellan 

de baltiska staterna, Tyskland och Västeuropa innebär en växande betydelse för 

hamnarna i Swinoujscie och Szczecin. Därutöver planeras ny containerterminal och 

ett västpommerskt logistikcentrum. 

Hamnen Kolobrzeg kompletterar hamnnätet inom den polska delen av 

euroregionen när det det gäller passagerar- (Bornholm) och godstrafiken. 

44



Hamnen Sassnitz/Mukran har ett relativt brett utbud, även i själva området utanför 

hamnen. Stralsunds hamn är Vorpommerns traditionella port mot Östersjön med 

möjlighet att utveckla sig till trimodalt logistikcentrum och som angöringsplats för 

kryssningsfartyg. 

Förutom hamnarna i Sassnitz och Stralsund står ett flertal, tämligen framgångsrika, 

mindre hamnar längs den vorpommerska Östersjö- respektive haffkusten till 

förfogande liksom insjöhamnarna i Schwedt/O. och Eberswalde. Nämnas kan även 

hamnarna i Greifswald och Wolgast. 

I Ueckermünde kan nämnas industrihamnen i Bernshof för godshantering samt 

stadshamnen för utflykter till Swinoujscie och Szczecin, båda för vilka insatser pågår 

för att förbättra tillgängligheten från land. 

En betydande potential såväl för hamnnäringen som för stödet till miljövänligare 

transportsätt ryms i ett förstärkt nyttjande av vattenvägarna mellan Östersjön, Oder, 

Hohensaaten-Friedrichsthaler-Wasserstraße och Oder-Havelkanalen. Denna 

traditionella förbindelse mellan Berlin och Szczecin och även vidare, till den 

vorpommerska kusten klarar f.n. inte konkurrensen med andra transportsätt. Den 

nödvändiga utbyggnaden är, enligt den tysk-polska regeringskommissionens 

rekommendationer i september 2004, av hög dignitet. Genom utvidgningen av den 

tyska delen av Euroregion POMERANIA ingår även Peene som inre sjöväg 

(Bundeswasserstraße), mellan Malchin och Anklam i euroregionens 

transportinfrastruktur. 

Bryggorna i de talrika Östersjöbadorterna mellan Fischland och Usedom har hittills 

endast i liten omfattning utnyttjats för passagerarbåtar och flodkryssare. 

Sammantaget har den tyska delen av euroregionen en betydande och hittills inte 

på långa vägar tillräckligt utnyttjad potential för såväl närsjöfart som för transporter 

till utlandet. 

Som alternativ till väst-östliga vägtransporter har de välutrustade och välfungerande 

hamnarna i Sassnitz och Swinoujscie utvecklingsmöjligheter, särskilt inom området för 

de av EU favoriserade höghastighetsvattenvägarna. 

Tillgängligheten till de polska och tyska delarna av euroregionen via flyg är nu, liksom 

tidigare problematisk. I den tyska delen finns ett flertal flygplatser, såväl för 

passagerarflyg som för transportflyg, t.ex. Barth, Trollenhagen, Garz-Heringsdorf, 

Finow-Eberswalde och Güttin. Ingen av dessa flygplatser är emellertid knuten till det 

internationella linjeflyget. Närmaste reguljära flygförbindelse finns vid flygplatserna i 

Berlin-Tegel, Hamburg-Fuhlsbüttel och Köpenhamn-Kastrup, liksom ett begränsat 

utbud i Rostock-Laage och Szczecin-Goleniów. 

Övriga flygplatser och trafiklandningsplatser i området har betydelse för privatflyget. 

Flygplatsen i Garz-Heringsdorf har genom charterflyget utvecklats till den viktigaste 

inkörsporten till Usedoms badortsturism. 

Skåne, med flygplatserna Sturup och Kastrup (Danmark) har bästa tänkbara 

nationella, internationella och transkontinentala förbindelser. Efter några år med 

minskad efterfrågan, steg passagerarantalet åter på Sturup utanför Malmö 2005. 

45



Omkring 1,8 miljoner flygresenärer per år reser via Sturup, därav 0,65 miljoner 

internationella gäster och 1,12 miljoner inrikespassagerare (Källa: www.lfv.se). 

Den tyska delen av euroregionen är generellt sett tillgänglig från alla vädersträck. 

Endast Usedom uppvisar, i jämförelse med andra subregioner brister i 

tillgängligheten. 

Framför allt saknas fortfarande anknytning till järnvägsnätet över Karniner Brücke. 

Likaså uppvisar triangeln Ueckermünde – Torgelow – Eggesin bristande tillgänglighet. 

Särskilt saknas en effektiv förbindelse till Szczecin. 

Den svenska delen av euroregionen, Skåne är via hamnarna i Trelleborg och Ystad 

väl tillgänglig från hela Östersjöområdet. Ännu bättre når man Skåne via 

Öresundsbron och färjetrafiken, som förbinder Skåne med Danmark och det övriga 

Mellan- och Västeuropa. 

För den polska delen av euroregionen bör en långfristig upprustning av 

transportnäten längs Östersjökusten, liksom för förbindelserna med Polens centrala 

och södra delar planeras. 

2.3.2.2 Regionala transportförbindelser 

En för euroregionen viktig väst-öst-axel leder via de vorpommerska städerna 

respektive Neubrandenburg till Szczecin. För vägtransporterna är visserligen den nya 

A2 en utomordentligt god förbindelse, som emellertid snarare riktar in sig mot Berlin, i 

nord-sydlig riktning än mot Szczecin. Som komplement behöver därför det 

vorpommerska vägnätet byggas ut i väst-östlig riktning. 

Under tidsperioden för Utvecklings och handlingsprogrammet 2000-2006 har en 

mängd åtgärder för att förbättra transportinfrastrukturen genomförts, både för den 

överregionala och den regionala trafiken. I den tyska delen av euroregionen pågår 

följande projekt: 

o A20 i Vorpommern 

o Förbifartsleder vid: 

Greifswald 

Anklam 

Stralsund 

o Matarled (Rügenzubringer) från A20 till Stralsund 

o Väg för godstransporter mellan Altefähr och Bergen 

Genom direkt anslutning till Autobahn, respektive korta matarleder till A20 har 

tillgängligheten för städerna Grimmen, Greifswald, Jarmen, Neubrandenburg, 

Straßburg, Pasewalk och Prenzlau klart förbättrats. 

Med motorleden från A20, vid Stralsund och dess förlängning över den andra 

Rügenanknytningen öppnas redan betydligt bättre utsikter för hamnen i Stralsund 

och färjehamnen i Sassnitz. Detta projekt som blir färdigt 2007 är ytterst angeläget. 

46



Följande förbättringar av de gränsöverskridande vägförbindelserna har genomförts 

eller påbörjats: 

o Utbyggnad av gränsövergången Lubieszyn-Linken 

o Utbyggnad av Bundesautobahn A11Berlin GÜ Pomellen (pågår) 

o Nybyggnad förbifartsled B2 Schwedt/O. 

o Ny sträckning av B2 genom Gartz (pågår) 

o Nybyggnad förbifartsled B166 Passow 

o Nybyggnad förbifartsled B2 Eberswalde (under planering) 

Därmed förbättras framför allt förutsättningarna för den gränsöverskridande tyskpolska 

trafiken i euroregionens södra delar. De planerade nya gränsöverskridande 

förbindelserna i området norr om sträckan Szczecin-Neubrandenburg har ännu inte 

påbörjats. 

Från de i Utvecklings- och handlingsprogrammet 2000 - 2006 särskilt framhävda 

projekten, har följande ännu inte påbörjats: 

o Förlängning av järnvägsförbindelsen UBB från Ahlbeck till Swinoujscie, 

och vidare över Garz till flygplatsen Garz-Zirchow 

o Återinvigning av gränsövergången Garz- Swinoujscie 

o Återinvigning av gränsövergången Hintersee-Dobieszczyn 

o Ny gränsövergång norr om Schwedt/O. 

o Nya tysk-polska färje- och bussförbindelser mellan städer och 

turistområden. 

Mellan de båda delområdena löper trafiken över särskilda gränsövergångar, särskilt 

över de stora övergångarna i Pomellen och Linken. De viktigaste 

gränsövergångsställena mellan Skåne och de kontinentala delarna av euroregionen 

finns i färjehamnarna i Trelleborg och Ystad på den ena sidan och hamnarna i 

Sassnitz och Swinoujscie på den andra sidan. 

Trafiken vid gränsövergången i Schwedt/O passerar genom innerstaden. Detta 

medför miljöpåfrestningar för invånarna och trafikstockningar. Att förflytta 

gränsövergången i nordlig riktning ingår i transportplaneringen och måste snarast 

genomföras. 

En västlig kringfartsled av Szczecin skulle innebära att restiden av den 

gränsöverskridande trafiken skulle förkortas avsevärt. 

Den gränsöverskridande järnvägstrafiken löper över gränsövergångarna i Grambow 

och Tantow. Den fungerar väl och har tillräcklig kapacitet. 

För den lokala gränstrafiken med begränsade möjligheter, står övergångsställena i 

Blankensee, Schwennenz, Rosow och Mescherin till förfogande. De anslutande 

vägförbindelserna har emellertid otillräcklig kvalitet och kapacitet. 

47



För den gränsöverskridande cykelturismen 22 , särskilt temarutterna, vore fler 

gränsövergångar önskvärda, självfallet med respekt för t.ex. naturskyddskraven. 

Friedrichstal-Widochowa (cyklister/fotvandrare) och Stolpe-Bielinek 

(cyklister/fotvandrare). 

För sjöfarten i Oderhaffen och båtturismen finns gränsövergången i Altwarp-Nowe 

Warpno. 

För den gränsöverskridande färjetrafiken mellan badorter och utflyktssjöfarten som 

har en betydande potential för den gränsöverskridande turismen, både vid 

Östersjökusten och i Oderområdet, måste förutsättningarna förbättras, både tekniskt 

och organisatoriskt. 

Tillgängligheten inom själva euroregionen och rörligheten för invånarna på 

landsbygden när det gäller den gränsöverskridande kommunikationen, måste 

säkras. 

Följande områden i den tyska delen av euroregionen befinner sig avsides i 

förhållande till huvudtrafikaxlarna och den gränsöverskridande trafiken: 

I Vorpommern: I Ostmecklenburg: 

- Ueckermünde, Torgelow, Eggesin - Feldberg, Neustrelitz 

- Ferdinandshof, Friedland - Stavenhagen, Malchin 

- Usedom, Wolgast, Anklam 

I Uckermark: Området runt Templin; Lychen 

Ön Rügen och halvön Fischland-Darß-Zingst 

För de ovan nämnda områdena handlar det i första hand om att åstadkomma 

goda förbindelser till A20 och A11. Området söder om haffkusten är i behov av en 

öst-västlig trafikaxel, som i nord-västlig riktning leder mot Szczecin. 

Trafikundersökningar pekar på möjligheten av att rusta upp den nuvarande 

vägförbindelsen från Altentreptow över Friedland och Torgelow till gränsövergången 

i Hintersee. I västlig riktning kunde en regional väst-öst-axel byggas ut från 

Altentreptow, via Stavenhagen till Malchow. 

Likaså saknas regionala väst-öst-axlar från Neustrelitz över Prenzlau till Schwedt/O. 

resp. från Fürstenberg över Templin och Angermünde till Schwedt/O, vilka skulle 

kunna tjäna som delar av den gränsöverskridande vägtrafikinfrastrukturen. 

Särskilt angeläget för den gränsöverskridande turismen är emellertid den regionala 

kustaxeln från Wolgast resp. Anklam och Ducherow till Swinoujscie och därifrån, på 

polsk sida, vidare över Wolin till Kolobrzeg resp. Koszalin. Av miljömässiga skäl måste 

emellertid järnvägstransporterna prioriteras som konkurrenskraftigt alternativ till 

vägtrafiken. 

22 Grenzräumliche Erschließung für den Fahrradtourismus in den Landkreisen Uecker-Randow und Uckermark zur Republik 

Polen, studie inom ramen för INTERREG III-projektet BALTIC+, december 2003 

48



Huvudproblemet för Swinoujscies del är det utpräglade ”ö-läget”, d.v.s. dålig 

tillgänglighet via väg och järnväg. Utvecklingen av ön Usedom och Wolin, som 

gemensamt gränsövergripande område och en tätbebyggelse med ca. 60 000 

invånare, kräver kommunikationer som säkrar invånarnas och turisternas rörlighet. 

Inom den polska delen av regionen måste transportsystemet förbättras p.g.a. 

avstånden till huvudkorridorerna. Detta gäller framför allt storkommunerna Swidwin, 

Lobez, Drawsko Pomorskie, Wałcz och Choszczowo. 

Kustaxeln har redan en påbörjad förlängning i västlig resp. nordlig riktning till Ribnitz- 

Damgarten och Rügen. Här öppnar sig möjligheter att skapa en gränsöverskridande 

axel för badortsturismen från Fischland till Koszalin. 

I Skåne har de östra delarna sämre anslutning till huvudtrafikaxlarna. Prioritet har 

upprustningen av E22 från Lund till Kristianstad. 

Säkrandet av invånarnas rörlighet i euroregionen kräver en välfungerande 

kollektivtrafik tillsammans med andra alternativ. Särskilt i områden med 

befolkningsminskning måste transportutbudet anpassas till den regionala strukturen. 

För Skånes del är tillgängligheten via offentliga trafikmedel väl utbyggd. En 

gränsöverskridande kollektivtrafik har att handskas med problem som endast kan 

lösas stegvis. 

Utvecklingen av UBB (järnvägsförbindelse) i riktning mot en Vorpommernbana från 

Usedom till Rügen och övriga kustområden är ett föredöme. 

Den i Utvecklings- och handlingsprogrammet 2000 - 2006 angivna inriktningen och 

de föreslagna målen för en förbättrad transportinfrastruktur har visat sig vara både 

riktiga och framtidstillvända. Brister har kunnat avhjälpas även om det kvarstår en del 

kännbara svagheter i systemet. Detta gäller i första hand finansieringen av 

utbyggnaden av den spårbundna trafiken. Några framsteg kan heller inte ses när 

det gäller upprustningen av den inre vattenvägen mellan Szczecin och Berlin, liksom 

dennas anslutning till hamnen i Schwedt/O. Avsaknaden av en öst-västförbindelse 

och den ännu otillräckliga anknytningen inom vissa bebodda områden och 

turistområden till huvudtrafikaxlar och större städer (Oberzentra) är fortfarande en 

huvudfråga. 

Skapandet av nya förbindelser inom det tysk-polska gränsområdet står i samklang 

med besluten på regeringsnivå och tjänar euroregionens integrativa målsättning. 

2.3.3 Utveckling av turismen och dess infrastruktur 

Åtgärder för att stödja utvecklingen av turismen som ett led i att främja den 

ekonomiska utvecklingen och skapa arbetstillfällen, spelar en framträdande roll i 

Utvecklings- och handlingsprogrammet för 2000-2006. 

49



Blandningen av värdefull natur, levande historia och tradition liksom ett rikt kulturliv 

passar väl in i en temaanknuten, målgruppsorienterad turism, särskilt inom 

områdena: 

- Maritim turism i euroregionens kustområden, inkl. haff- och boddenområdena i 

kombination med de inre sjöarna och vattendragen; 

- Aktiv landskapsturism (bad, fotvandring, cykling, paddling, ridning, golf, fiske, 

dykning, flygsport och olika trendsporter); 

- Naturturism (med möjlighet till olika former av studier och utbildning) i orörda 

naturområden och naturparker, som i många delar av euroregionen präglar 

landskapsbilden; 

- Jordbruksturism (semester på landet, ”Bo och arbeta på lantgård”); 

- Kur- wellness- och hälsoturism (av växande intresse för målgruppen 50+); 

- Kultur- och bildningsturism (kulturattraktioner, museer, utställningar, historiska 

stadskärnor, evenemang, gods och slott). 

Turistnäringen har, under den gångna bidragsperioden fungerat som ryggrad för 

näringslivets utveckling inom euroregionen och även tjänstgjort som tillväxtmotor i 

vissa områden. Till detta har det målmedvetna utnyttjandet av naturen, som tillgång 

och genom kombinationen natur och turism samt förbättrad kapacitet (hotell, 

gastronomi) bidragit, liksom ut- och uppbyggnad av infrastruktur och restaurering av 

historiska byggnadskomplex i turistområden. 

Särskilt viktigt har det varit att skapa infrastrukturella förutsättningar även för det 

gränsöverskridande utbudet och marknadsföringen. I centrum för de infrastukturella 

åtgärderna står: 

- utbyggnad av cykel- och vandringsleder, t. ex.: 

• det s.k. 4-vägskonceptet med kombinationen av vandringsvägar, cykel- och 

ridvägar samt vattendrag på sammanlagt 3 555 km, som byggs ut etappvis. 

Av de regionala vandringslederna har, med undantag av smärre delsträckor 

Uckermärkische Rundweg och Oder-Havel-Weg färdigställts. När det gäller 

vattendragen har konceptet till viss del förverkligats vid Finowkanalen. 23 

• utbyggnad, stöd och marknadsföring av aktiv turism i det tysk-polska 

området Usedom-Wolin och till gemensamt utstakande och markering av 

vägar och rutter; 

I planeringsarbetet tas nu liksom tidigare hänsyn till befolkningens behov av att nå 

arbetsplatser och serviceinrättningar. Gemensam väghållning, t.ex. i naturparker, 

som Unteres Odertal och de polska landskapsparkerna, är av särskild betydelse. 

23 Untersuchungen der Kreis- und Wirtschaftsentwicklung im Landkreis Barnim als Grundlage für die Fortschreibung des 

IWEK, oktober 2004, sid. 2 

50



Inom ramen för BALTIC+ har förslag till 7 temarutter i det tysk-polska gränsområdet 

utarbetats tillsammans med en ekonomisk kalkyl. 

Därutöver har Landkreis Uecker-Randow och Police givit ut en gemensam 

cykelkarta. 

Ett gemensamt erbjudande är cykelsemester till olika tekniska minnesmärken och 

sevärdheter. fyra delsträckor ingår: 

• Bernau - Eberswalde – Oderberg – Angermünde – Schwedt/O. – Gryfino; 

• Anklam – Szczecin – Police; 

• Greifswald – Wolgast – Peenemünde – Swinoujscie – med anslutning till 

färjeförbindelsen till Ystad och den planerade rutten för tekniska sevärdheter i 

Skåne, med fortsättning till Kołobrzeg och Koszalin; 

• Swinoujscie – kustvägen till Swinoujscie – Koszalin. 

Med dessa transnationella rutter sammanförs aktiv-, bildnings- och kulturturismen. 

- Infrastruktur för den maritima turismen, särskilt vattensport på Östersjön samt i 

bodden- och haffområdena. 

För att ytterligare förbättra Vorpommerns rykte som kundanpassat 

vattensportområde av regional betydelse, har hamnar, marinor och 

angöringsplatser utrustats med fler liggplatser och fått bättre infrastruktur. Detta 

gäller särskilt följande huvudområden: 

• Rügen, Stralsund och Greifswalder Bodden (t.ex. hamnen i Lauterbach och 

Greifswalds museihamn, som upprustats med INTERREG III A-medel); 

• Usedom; 

• Stettiner Haff/Uecker-Randow; 

• Zachodniopomorskie med marinor och yachthamnar vid Stettiner Haff, i 

Szczecin och längs Östersjökusten (Swinoujscie, Dziwnow, Mrzezyno, Kołobrzeg 

och Darlowo) 

T.ex anpassades anläggningsplatsen i Wolgast (2003/2004) för att kunna ta emot 

flodkryssningsfartyg (med en längd på upp till 95 meter) med målet att 

kombinera slottet och den historiska stadskärnan med kryssningsturismen. 

Inom ramen för BALTIC+ har en studie angående gränsöverskridande kryssningsturism 

i Usedom -Wolinområdet genomförts. 

51

Zingst 



Stralsund 

Malchin 

Vitte 

Demmin 

Euroregion 

POMERANIA 

(Ausschnitt) 

in 2004 bei Fluss-/ 

Küstenkreuzfahrten 

angelaufene Häfen 

in 2004 bei Fluss-/ 

Küstenkreuzfahrten 

regionübergreifend 

angelaufene Häfen 

Wiek Breege 

Wittower 

Fähre 

Greifswald 

Lauterbach 

Peenemünde 

Wolgast 

Anklam 

Ueckermünde 

Oderberg 

Eberswalde 

Wollin 

Szczecin 

III 3.8: Planerad angöring för flod- och kustkryssningsfartyg, 2004 

52 

Flodkryssningar och 

kryssningar i farvattnen 

utanför Rügen och Usedom 

har visats sig vara en mycket 

viktig faktor inom den 

maritima turistnäringen. 

Undersökningar har 

genomförts angående 

tonnage, aktuella 

reseerbjudanden, krav på 

infrastruktur, 

angöringsplatsernas 

tillgänglighet, marinor i 

inlandet och 

framtidsperspektiven för den 

s.k. kustkryssningsturismen och 

möjligheter till 

produktutveckling. I området 

Oder – Stettiner Haff – 

Achterwasser – Greifswalder 

Bodden - Stralsund – Rügen / 

Hiddensee förekommer en 

mängd gränsöverskridande 

alternativ med olika 

huvudteman inom området 

flod-/kryssningsturism. 

För den fortsatta utvecklingen inringades huvudfrågor och rekommendationer 

utarbetades för att förstärka flodkryssningssjöfarten som ett varumärke för regionen. 

Exempel på åtgärder för att förbättra infrastrukturen för rodd och paddling: 

• Wasserwanderweg Ueckerseen – Stettiner Haff – Oder – till staden Police; 

• Uckermark - vattensafari; 

• Projektet Region Finowkanal i Landkreis Barnim, med hittills 123 olika 

investeringar samt olika marknadsföringsåtgärder och sanering av kanalen, 

som är Tysklands äldsta kanalbygge och som kan ingå som en del i ett 

heltäckande utvecklingskoncept för turismen (miljö, tillgänglighet, 

erbjudanden). 

- Naturen erbjuder avsevärda möjligheter, särskilt genom utvecklandet av 

naturparkerna tillsammans med turistmyndigheter och -organisationer. 

Det kan röra sig om speciella turisterbjudanden med anknytning till naturen, som 

t.ex. studier av växt- och djurlivet, naturupplevelser och miljöfrågor, guidade 

temavandringar eller aktivt deltagande i den praktiska natur- och 

landskapsvården.



Som exempel kan nämnas: 

• Naturparken Barnim i samarbete med Drawinski Nationalpark; 

• Biosfärreservatet Schorfheide-Chorin; 

• Äventyrsturism i nationalparken Vorpommersche Boddenlandschaft; 

• Geoturism och geovetenskapliga erbjudanden i geoparkerna, kombinerade 

med skog – vatten – kultur – historia; 

• Pommersche Flusslandschaften, Naturpark Mecklenburgische Schweiz, Kummerower 

See; 

• Naturparken ”Stettiner Haff”; 

• De sedan flera år pågående aktiviteterna inom ramen för den regionala 

agendan ”Stettiner Haff – två nationer, ett område” (”Stettiner Haff – Region 

zweier nationen”) där bl.a. djurparken i Tierpark Ueckermünde deltar som 

centrum för jordbruksturismen; 

• Inom ramen för projektet ”Quality Turism 2” har temaanknutna rutter 

utvecklats, särskilt kan istidsrutten nämnas och ett koncept för ett funktionellt 

och tematiskt koordinerat nät av ”Welcome Centers”. 

- Euroregionens stadsoch kulturturism kan erbjuda en mängd temaanknutna 

aktiviteter. Evenemang av överregional betydelse kan göras mer kända. 

Euroregionen utmärker sig genom den stora anhopningen av exempel på såväl 

lokal historia som på det gemensamma kulturarvet (kulturminnen, tegelgotik, 

herrgårdar, slott, parker, badortsarkitektur, ”Gutshausstraße in Uecker-Randow”). 

• Särskild vikt har lagts vid att stärka de regionala nätverken och att utveckla en 

form av gemensamma varumärken, t.ex.: 

Kulturrutter, genom bättre marknadsföring via överregionalt samarbete: 

European Route of Brick Gothic (EUROB); 

Schwedenstraße vars förlängning till Polen f.n. undersöks 

- Program för bevarande och nyttjande av vorpommerska gods- och 

parkanläggningar (strategi, aktion, verkan och genomförande som kan tjäna 

som positiva exempel 

- Regional matkultur med gemensam logotyp och gemensamma kriterier och 

erfarenhetsutbyte mellan kockar och producenter; 

- Gemensam marknadsföring av turismen inom ramen för 4hörningssamarbetet. 

Turismens utveckling illustreras i bil. 5 

53



2.3.4 Skydd och bevarande av natur och landskap 

Euroregionen förfogar över attraktiva landskap, karaktäriserade av mångfald och 

orörda sammanhängande naturområden. Utbredda skyddsområden 

(nationalparker, naturparker, naturskyddsområden, landskapsskyddsområden) bidrar 

till att bevara naturen och arternas mångfald. 

Kustlandskapet präglas av vidsträckta, grunda havsvikar (Bodden), sandstränder och 

sanddynor längs den tyska och polska Östersjökusten. 

Stora skyddsområden i Euroregion POMERANIA 

Stora skyddsområden 

Nationalparker 

Yta i km² (Euroregion) 

Drawienski Park Narodowy 54 

Wolinski Park Narodowy 109 

Unteres Odertal 105 

Vorpommersche Boddenlandschaft 805 

Jasmund 30 

Stenshuvud (Simrishamns kommun) 4,1 

Söderråsen (Klippans kommun) 16,2 

Dalby (Lunds kommun) 

Biosfärreservat 

0,36 

Südost-Rügen 235 

Schorfheide-Chorin 

Naturreservat i Skåne (över 5 km 

1 291 

2 ): 

Bjärekustens naturreservat (Båstads kommun) 6 

Hallandsåsens Nordsluttning (Båstads kommun) 5 

Knähaken (Helsingborgs kommun) 14 

Östra Kullaberg (Höganäs kommun) 9 

Fulltofta (Hörby kommun) 10 

Glumslövs (Landskrona kommun) 7 

Järavallen (Kävlinge kommun) 7 

Häckeberga (Lunds kommun) 45 

Klingavälsåns dalgång (Lunds kommun) 22 

Skrylle (Lunds kommun) 6 

Verkeån (Simrishamns och Tomelilla kommun) 25 

Hammars backar – Kåsebergaåsen (Ystads 

kommun) 

7 

Sandhammaren (Ystads kommun) 

Landskapspark 

5 

Drawski Park Krajobrazowy 414 

Cedyński Park Krajobrazowy 308 

Park Krajobrazowy Barlinecko-Gorzowski 118 

Iński Park Krajobrazowy 178 

Szczecinski Park Krajobrazowy 91 

Park Krajobrazowy Doliny Dolnej Odry 60 

Park Krajobrazowy „Ujście Warty” 

Naturpark 

19 

Usedom 542 

Rügen 918 

Mecklenburgische Schweiz und Kummerower See 673 

Am Stettiner Haff 572 

Uckermärkische Seen 640 

(Andel Uckermark) 

Barnim 

Källa: UHP 2000 – 2006, kompletterat med de nya medlemsområdena 

650 

(därav 360 i euroregionen) 

54



Över 650 km 2 av Skånes yta utgörs av naturreservat (därav 26 % landyta). Kartan i 

bil. 8 visar naturskyddsparker och naturreservat i Skåne (Källa: Länsstyrelsen Skåne 

2004) 

Naturparker ska, enligt rättsliga föreskrifter utvecklas och vårdas enhetligt. 

Bestämmelserna gäller: 

- områden som, ”till övervägande del består av landskapsskyddsområden eller 

naturskyddsområden eller som planeras som sådana; 

- som p.g.a. sina landskapsmässiga förutsättningar särskilt lämpar sig för 

naturvänlig rekreation; 

- som i enlighet med grundsatser och mål i regionplanen och den statliga 

planeringen är avsedda för rekreation och turism; 

- som i egenskap av historiskt värdefullt kulturlandskap kan tjäna som modeller 

för hållbara hushållningsformer; 

- som uppvisar goda förutsättningar för utåtriktat arbete och som lämpar sig för 

miljöutbildning och –fostran i naturen; 

- naturskydds- och rekreationssyftet som ska planeras, samordnas, skyddas, 

utvecklas och öppnas på ett enhetligt sätt. 24 

National- och naturparker tjänar både den regionala utvecklingen och bevarandet 

av naturens mångfald. 

Naturparken Uckermärkische Seen och några anslutande områden har upptagits i 

det tyska programmet för ”säkrande av skyddsvärda delar av natur och landskap”. 

Fram till 2007 har förbundsrepubliken och delstaten satsat ca 15 miljoner EURO på 

naturskydd och landskapsvård. 

Naturförvaltningen samarbetar med Word Wide Fund for Nature (WWF) och Michael- 

Otto-Stiftung runt konkreta projekt: miljöutbildning, naturskydd och länkning av 

besökarströmmarna. WWF ägnar sig framför allt åt den ekologiska situationen i 

vattendragen som helhet, genom att stödja alternativ till den intensiva fiskodlingen. 

Naturpark Barnim och den polska Drawienski Park Narodowy upprätthåller livaktiga 

förbindelser sedan 2002, då ett gemensamt samarbetsavtal träffades. Samarbetet 

består av gränsövergripande naturskyddsprojekt, samarbete mellan specialister och 

yrkesfolk, elevutbyte samt erfarenhetsutbyte kring ledning och styrning av attraktiva 

naturområden för hållbar rekreation. 

Samverkansformer har också utvecklats mellan Nationalpark Unteres Odertal och de 

polska landskapsskyddsparkerna Cedynis och Dolina Dolney Odry rörande ledning 

och styrning av skyddsområden, Natura 2000, inventering och katalogisering av 

arter, forskning och övervakning/tillståndsbedömning (monitoring). Därutöver 

samarbetar Nationalpark Unteres Odertal med Nadlesnictwo Mieskowice och det 

polska sällskapet för att räkna vargbeståndet. 

24 Umweltministerium Mecklenburg-Vorpommern, Daten zu Natur und Landschaft 

55



Högskolan i Neubrandenburg, Wojewód Zachodniopomorskie och 

Umweltministerium Mecklenburg-Vorpommern samt lantbruksuniversitetet och 

universitetet i Szczecin, samarbetar runt möjligheterna att jämka samman olika 

intressen – exploatering, naturskydd, kustskydd – i översvämningshotade områden 

längs Östersjökusten, genom att skapa en integrerad kustområdesförvaltning. 

I juli 2002 öppnades Geopark Mecklenburgische Eiszeitlandschaft som modell- och 

turistområde. 

Öppnandet av skyddsområdena för utveckling och utbildning kommer att 

understrykas genom tematiskt och funktionellt utvalda informationscentrum, s.k. 

”Welcome Centers”. 

Som ett led i genomförandet av EG:s miljöskydd föreslogs områden i euroregionen till 

det europeiska nätet NATURA 2000. Nätet består av FFH-områden (Flora-Fauna- 

Habitat) och europeiska fågelskyddsområden. 

Med NATURA 2000 har ett sammanhängande nät av särskilda skyddsområden för 

bevarande av det gemensamma europeiska naturarvet bildats. 

Dessa områden ska enligt EU:s riktlinjer 25 spela en nyckelroll för att bevara och 

återställa de naturliga resurserna. 

Översikt över NATURA 2000-områden 

FFH-områden Fågelskyddsområden Natura 200026 Landkreis/ 

Stadt Antal ha %andel Antal ha %andel ha %andel 

Barnim 43 25 893,16 17,26 4 22 389,93 14,92 33 054,95 22,03 

Uckermark 81 66 971,12 21,78 5 148 865,34 48,42 163 909,53 53,54 

Rügen 12 13 566 23,9 2 9 794 10,1 18 881 19,4 

Nordvorpommern 20 32 740 15,3 3 26 772 12,5 40 900 19,1 

Ostvorpommern 18 21 961 11,5 4 21 573 11,3 30 574 16,1 

Uecker-Randow 29 15 409 10,3 4 3 996 2,7 15 467 10,3 

Mecklenburg- 

Strelitz 

39 40 784 19,4 2 19 970 9,5 46 346 22,1 

Demmin 18 22 359 11,6 2 38 140 19,7 49 501 25,6 

Greifswald 4 644 12,7 1 336 6,7 777 15,4 

Stralsund 1 135 0,0 1 193 0,005 213 0,01 

Neubrandenburg 5 3 594 41,8 0 0 0 3 594 41,8 

Skåne 213 86 289 7,6 19 62 376 5,5 Endast på 

begäran* 

Wojewod 

Zachodniopomorski 

20 200 563,3 8,8 11 1 034 483,6 

Källa: Landesumweltamt Brandenburg, Referat Ö 2 – Natura 2000, vom 22.03.2006, Landesamt für Umwelt, Naturschutz 

und Geologie Mecklenburg-Vorpommern, Stand 25.05.2004, Veröffentlichung Zahlen Mecklenburg- 

Vorpommern mit gesonderter Genehmigung vom 28.04.2006 

Källa Sverige: Region Skåne,10.05.2006. Sammanfattning (Natura 2000) endast tillgänglig på begäran. 

Källa: Wojewod Västtpommern: Marschallmyndigheten (ännu inte godkända FFH-områden); därför ingen uppgift 

om fågelskyddsområdena PRZYBRZEZNE WODY BALTYKU, därför inga procentandelar 

25 92/43/EWG des Rates 21 maj 1992 FFH-områden 79/409/EWG des Rates 2 april 1979 (EUs fågelskyddsområden) 

26 Fågelskyddsområden och FFH-områden överlappar delvis och andelen kan således icke adderas 

56



I delstaten Brandenburg upptar Natura 2000-områdena 26 % av ytan. För 

storkommunen Uckermark är andelen mer än dubbelt så hög. 

Skyddsintressena i Natura 2000-områdena sätter visserligen gränser för nyttjandet, 

men innebär också ett frigörande av utvecklingspotentialer, t.ex. FFH-området i 

Peenetal som upplåts för sjöturism. 

Med styrdokumenten för FFH-områdena står ett instrument till förfogande, som kan 

bana väg för en hållbar utveckling. Sådana styrdokument finns nu för FFH-områdena 

Schaabe/Rügen, Jägerbrück och Tiergarten Neustrelitz. 27 

Miljöintresset och intresset för landskapsvård har ökat märkbart de senaste åren 

genom ett antal brett upplagda aktioner i de stora skyddsområdena liksom en 

mängd projekt inom ramen för LEADER+ och genom ett alltmer ekologiskt jord- och 

skogsbruk. Extensivt jordbruk, i harmoni med naturskyddsintressena bidrar till att vårda 

och bevara kulturlandskapet. 

Gränsöverskridande åtgärder inom naturskyddet kräver i framtiden ett betydligt 

större engagemang. 

För gestaltningen av framtidsvänliga städer och stadsomgivningar har Berlin och 

Brandenburg utvecklat en gemensam strategi för regionalparker. I dessa områden i 

Berlins utkanter, möts förort och lansbygd. Med denna strategi och dess 

genomförande utifrån särskilda regionalparksprogram, stöds en harmonisk 

utveckling, som öppnar möjlighet för en utjämning av diskrepanser mellan staden 

och dess omgivningar, mellan blomstrande och stagnerande områden i staden, i 

förorten eller på landsbygden. 

Till euroregionen hör delar av regionalparken Barnimer Feldmark och Naturpark 

Barnim, som regionalparksregion. 

För regionalparkerna, i den tyska delen av euroregionen har en innovationsstrategi 28 

utarbetats med syftet att närmare koppla samman målen för regionalparkerna med 

strukturfonderna för 2007 till 2013. 

2.3.5 Gränsövergripande samordning och samarbete för att utveckla den sociala 

och kulturella infrastrukturen, social service och kulturutbud 

Under bidragsperioden 2000 till 2006 har kvaliteten på samarbetet mellan de 

regionala partnerna ökat, särskilt inom områdena kultur, sociala frågor, utbildning 

och kommunalt samarbete. 

Via INTERREG A-stöd hade t.o.m. 31 december 2004 genomförts: 

- 7 projekt för att förstärka det intraregionala och interkommunala samarbetet 

kring lösningar på sociala problem och 

- 14 projekt för att bevara och bygga ut kultur- och utbildningsinrättningar. 

27 . www.um.mv-regierung.de/naturdaten/image.jpgnatura2000 

28 Regionale Innovationsstrategie in den Regionalparkregionen: Auswirkungen und Konsequenzen für die regionale 

Entwicklung von Ballungsräumen am Beispiel des Entwicklungsmodell der Regionalparks, Dezember 2005 

57



Däribland ett internationellt ungdomens hus, ”Uckerwelle” i Prenzlau, med ett 

fritidscentrum och ett mångsidigt programutbud och ”Wald-Solar-Heim” i 

Eberswalde, tillika utbildningsinrättning på miljöområdet samt det nya 

vandrarhemmet för ungdomar i Torgelow. 

Sammanlagt har enligt halvtidsutvärderingen, dessa aktiviteter och åtgärder som 

finansieras med medel ur de ”små fonderna”, haft en bred verkan med sina över 

50 000 deltagare. 

De uppnådda framstegen i det koordinerade och interregionala samarbetet 

kommer till uttryck i: 

- engagemanget bland euroregionens medlemmar och de olika utskotten för olika 

strategiska INTERREG III B-projekt liksom deltagande i och den innehållsmässig 

utformningen av 

• ett flertal transnationella regionalkonferenser för utformning av gemensamma 

strategier och politiska avsiktsförklaringar (INTERREG III B-projektet BALTIC+) 

samt stöd och medverkan i arbetet på den politiska nivån; 

- organisationen och koordinationen av det praktiska samarbetet; 

• i POMERANIAS olika utskott; 

• genom den regelbundna informationen till de politiska parlamenten över 

utvecklingen i euroregionen och uppnådda resultat inom viktiga 

samarbetsområden; 

• genom medverkan i transnationella arbetsgrupper och kommissioner för 

utarbetande av gemensamma strategiska måldokument; 

• genom innehållsmässiga förberedelser inför euroregionens 10-årsjubileum. 

Det interkommunala samarbetet mellan städer och kommuner koncentrerar sig på: 

- samarbete inom partnerskapen, mellan tyska, polska och svenska kommuner 

med tonvikt på kultur, idrott, bildning/utbildning och erfarenhetsutbyte mellan 

förvaltningarna. 

- Inom ramen för INTERREG II C-projektet ”Baltic Bridge” och INTERREG III B-projektet 

BALTIC+ har ett nätverk bildats bestående av polska, svenska och tyska städer. 

Samarbetet koncentrerar sig på följande områden: 

• Företagssamarbete/turism med konceptansatser för pilotprojekt för 

transnationella, branschanknutna kompetenscentrum och ett 

gränsöverskridande utbud för turister (öppna kyrkor, tekniska sevärdheter, 

broschyrer, leporellos) samt en virtuell marknadsplats som gemensam 

webbsida; 

• Stadsutveckling – erfarenhetsutbyte kring planering, vård av kulturarvet, 

bevarande av kulturlandskapet, workshops; 

• Erfarenhetsutbyte kring sociala uppgifter: förskola, arbete med 

funktionshindrade, äldreomsorg. 

58



- Sammanfattningsvis kan fastslås att samarbetet mellan euroregionens 

kommuner/städer i hög grad fokuserar på ett brett utbud av kulturevenemang 

genom vilka medborgarna kommer varandra närmare: 

• Samarbete mellan museer och kulturföreningar t.ex. Museum 

Neubrandenburg och Koszalin (utbyte av konstsamlingar och utställningar); 

• Bearbeta den gemensamma pommerska och svenska historien; bärnsten och 

gotik som viktiga teman; 

• Årliga kulturveckor, tysk-polska musikdagar, konserter o.s.v. 

• Tysk-polsk musikorkester; 

• Stämma av överregionala evenemang tidsmässigt på regional nivå. 

- samarbete inom skol- och utbildningsområdet; 

• nära partnerskap mellan skolor, elev- och lärarutbyte, praktikantutbyte, 

gemensamma idrottsfester, ungdomsspartakiader t. ex. ungdomsmediacamp 

i Rothenklempenow; 

- Stöd till företagssamarbete – erfarenhetsutbyte: 

• Fyra-partssamarbete: sydöstra Skåne, Bornholm, Swinoujscie / ett 

ungdomsparlament inom ramen för 4-hörningskonceptet; 

• Interkommunalt turistsamarbete; 

• Moderna kommunikationssystem. 

Den regionala utvecklingen har ledsagats av undersökningar, rörande vissa 

problemställningar, t. ex.: 

- Integrerat trafikkoncept för ön Usedom-Wolin; 

- Korridoren Berlin-Szczecins betydelse för utvecklingen av ett gemensamt område 

för utbyte av varor och tjänster i Oderområdet med tillhörande 

trafikunderökningar; 

- Undersökningar rörande samarbetsmöjligheterna för hamnarna i Ystad, 

Szczecin/Swinoujscie, Schwedt O./Eberswalde; 

- Möjligheterna till utnyttjande av konversionsytor i modellområden; 

- Trafikundersökningar Ostmecklenburg/Vorpommern/Großraum Szczecin. 

59



Ansträngningarna inom euroregionen för att uppvärdera de mjuka faktorerna för en 

ökad tillväxt och en förbättrad livskvalitet för invånarna har koncentrerats på: 

- Åtgärder för att revitalisera innerstäder och byar, bl. a. sanering av de historiska 

stadskärnorna i hansestäderna Greifswald och Stralsund; sanering av 

innerstäderna i Bernau bei Berlin, Angermünde, Schwedt/O. och Torgelow; 

sanering av prefabricerade bostäder; förbättringar av boendemiljön. 

En hämmande effekt på det transnationella samarbetet har fortfarande: 

- Språkbarriärer och, till vissa delar bristande kulturkompetens; 

- Olikartade förvaltningsstrukturer och rättsföreskrifter samt byråkrati; 

- Olikartade finansiella förutsättningar och bidragsberoende. 

Inom områdena utbyggnad och bevarande av kultur- och idrottsinrättningar, 

kulturprojekt, teknisk infrastruktur och säkrandet av attraktiva bostadsområden, 

påverkas utvecklingen inom euroregionens olika delområden av skilda faktorer. 

I det tyska delområdet dominerar befolkningsminskningen, det spända offentliga 

hushållsläget och minskade anslag till kulturen samt för bevarande och upprustning 

av idrottsanläggningar, teatrar, ungdomsgårdar och andra inrättningar av betydelse 

för den sociala sammanhållningen i kommunerna. 

60



3. Sammanfattande SWOT-analys, delområdesvis 

Framskrivningen av SWOT-analysen (styrkor, svagheter, möjligheter, risker) för 

euroregionen baserar sig på resultaten från den socioekonomiska utvärderingen i 

regionala utvecklingsprogram, delområdesvisa utvecklingsplaner, sektorsvisa 

bedömningar, koncept och studier som omfattar tyska euroregionens delområden, 

Wojewodship Zachodniopomorski och Region Skåne (jämför bilaga 9). 

På grund av de delvis olika frågeställningarna innehåller dessa socioekonomiska 

data respektive SWOT-analyser olika tyngdpunkter och detaljeringsgrader. 

Uppgifterna har därför stämts av och bearbetats i överensstämmelse med de olika 

handlingsfälten i utvecklings- och handlingsprogrammet och målsättningsinnehållet i 

utkastet till EU: s strukturfondsförordning 2007-2013. 

I SWOT-analysen av euroregionens polska del återspeglas de, särskilt sedan det i maj 

2004 erhållna EU-medlemskapet ,växande möjligheterna för detta område, men 

även uppkomna krav på anpassning och tänkbara risker. 

61



3.1 Region Skåne 

Styrkor Svagheter Möjligheter Hot 

Geografiskt läge 

- Geografisk närhet såväl till de - Transitregion för 

- Genom sitt centrala läge i ett - Lågt kostnadsläge i länderna 

traditionella europeiska 

godstransporter från 

utvidgat Europa kan Skåne vid Östersjöns södra del med 

marknaderna som de nya 

Skandinavien till 

utvecklas till central 

god tillgång till den skånska 

marknaderna iÖstersjöområdet; Centraleuropa; 

omlastningsplats för gods- och marknaden; Hårdnande 

persontransporter; Möjligheter konkurrens framför allt för 

- Är en del av Öresundsregionen, - Skåne ligger relativt långt bort att utveckla logistiken 

förtag som riktar sig till 

med hög tillväxt- och 

från viktiga nationella 

vattenlandsväg-järnväg till en hemmamarknaden; 

utvecklingspotential; 

beslutscentrum (Stockholm) viktig näringsgren; 

inom politik och näringsliv; 

- Själland (Danmark) och Skåne 

- Fasta förbindelser från Skåne till 

- Företag kan tack vare det 

har en liknande näringslivs- och 

Danmark och Tyskland för - Östersjön, en barriär i östlig och gynnsamma läget i 

arbetsmarknadsstruktur, 

länderna närmare varandra; sydlig riktning; 

förhållande till de baltiska och därigenom kommer också 

europeiska marknaderna dra konkurrensen inom 

optimal fördel av 

Öresundsregionen att öka; 

utvecklingen; 

- Utvecklingsimpulser utgående 

från Öresundsbron kan i ökad 

utsträckning överföras till 

Skånes östra del; 

- Malmö/Skåne och 

Köpenhamn förenar sina 

starka sidor inom fler 

samarbetsområden; 

- En fast förbindelse över 

Fehmarn Bält innebär 

ytterligare marknadsfördelar. 

62




Bosättning, Bebyggelse 

- Skåne är, som del av 

- Ojämnt fördelad bebyggelse, - En prognostiserad 

- Stora städer längs kusten med 

Öresundsregionen också en del med större städer i väst och befolkningsökning med 

stark befolknings- och 

av en viktig europeisk 

längs kusten och många små 300 000 invånare till år 2025 näringslivstillväxt medan 

storstadsregion med 3,5 miljoner städer och samhällen i de inre inom Öresundsregionen 

inlandet förlorar i tillväxt och 

invånare; 

delarna; 

skapar goda förutsättningar samhällena stagnerar; 

för en levande och stabil 

- Tät, polycentrisk bebyggelse - Befolkningsstagnation i många samhällsutveckling; 

- Tendenser till splittrad 

(33 kommuner); 

smärre samhällen i inlandet; 

bebyggelse på grund av 

- Fortsatt samarbete med 

befolkningstrycket framför allt 

- Relativt hög befolkningstäthet - Landsbygd med 

Köpenhamn kring ett hållbart längs de attraktiva 

(104 inv/km², jfr Sverige 22 

utvecklingsproblem; 

och tätt trafiknät stärker 

kustområdena; 

inv/km², Stockholmsområdet 

samhällsstrukturen i hela 

285 inv/km²); 

Skåne; 

- Samhällen utanför de 

viktigaste infrastrukturaxlarna 

- Lång bosättningshistoria med 

- Landsbygd och stad finner en och i avsides belägna delar 

många kulturhistoriskt värdefulla 

utjämnad och 

förlorar invånare, service och 

samhällen och platser; Hittills väl 

komplementerande 

tillväxt; 

sammanhållen bebyggelse 

utvecklingsväg; 

med tydliga ortsgränser; 

- Landsbygden tappar i 

utveckling och förlorar sin 

historiskt framvuxna 

bosättningsstruktur; 

- Den polycentriska strukturen 

utvecklas vidare och medför 

även fortsättningsvis en väl 

fungerande 

bosättningsstruktur; 

- Goda trafikförbindelser och god 

tillgänglighet till städer och 

flertalet mindre samhällen; 

- Köpenhamn och Malmö 

dominerar byggandet när det 

gäller infrastrukturinvesteringar 

och efterfrågestyrning; 

- Några av Sveriges viktigaste 

hamnstäder ligger i Skåne (17 % 

av godset); 

63




Befolkning 

- Öresundsregionen inklusive - Befolkningen minskar på - Fortlöpande 

- Skapandet av likvärdiga 

Skåne är det mest tätbefolkade landsbygden till följd av 

Öresundsintegration och 

utvecklingsmöjligheter och 

storstadsområdet i 

utflyttning och åldersstrukturen utbyggnad av den regionala incitament för unga människor 

Skandinavien; 

förskjuts uppåt; Offentliga 

infrastrukturen i Skåne 

att leva på landsbygden slår 

inrättningar och tjänster 

möjliggör en balanserad 

fel och leder till en 

- Relativt jämn befolkningsstruktur reduceras eller överbelastas befolkningsutveckling; 

segmentering av Skåne med 

med naturligt födelseöverskott (polisväsendet, ålderdomshem 

stora skillnader mellan land och 

och lätt befolkningstillväxt 

etc.); 

- Fortsatt positiv 

stad och öst och väst; 

(1995-2005: +0, 5 % per år); 

befolkningsutveckling genom 

- Integrationen av icke 

fortsatt utveckling av allmänt - Ökade klyftor mellan olika 

- Attraktivt bosättningsområde för europeiska invånare har 

goda levnadsvillkor; 

inkomstgrupper och etniska 

invandrare, med ett 

många svaga punkter 

grupper med risk för ekonomisk 

mångkulturellt samhälle som (utbildning, arbetsmarknad, 

och etnisk segregation; 

resultat, framför allt i städerna; språk etc.); 

- Väst-östproblematik 

beträffande befolkningstäthet 

och –utveckling; 

- För svenska förhållanden hög 

befolkningstäthet (104 inv./km²) 

med polycentrisk fördelning; 

- Hög förväntad livslängd i 

europeisk jämförelse (kvinnor 

82,2 år, män 77,2 år); 

64




Näringsliv 

- Väl sammansatt branschstruktur - Skånes andel (12 %) av 

- Områdesprofilering, som 

- Stora inomregionala 

inom innovativa och 

Sveriges BNP är lägre än 

Medicon-Valley leder till 

skillnader på grund av 

traditionella områden (till 

befolkningens andel (13 %); tätposition inom den 

olikartad utveckling i västra 

exempel: medicinsk och 

internationella konkurrensen; 

och östra Skåne; 

farmaceutisk industri, 

- Ringa exportorientering bland 

livsmedelsindustri, miljöteknik, företagen; 

- Bildandet av nätverk mellan olika - En relativt hög andel 

informationsteknologi, nya 

näringsgrenar kan bidra till en sysselsatta inom den 

medier); 

- Småföretag saknar riskkapital ökad diversifiering av 

offentliga sektorn kan leda 

för expansion; 

näringslivsstrukturen; 

till ekonomiska problem för 

- Låg arbetslöshet; 

kommunerna; 

- Globalisering och öppna 

gränser leder till ökat 

rationaliseringstryck; 

Nedskärningar och 

strukturförändringar inom 

den offentliga sektorn kan 

medföra ökad arbetslöshet; 

- Utveckling av regionala 

utbildnings- och traineeprogram 

för att stärka företagens 

konkurrensmöjligheter; 

- Låg andel aktivt yrkesverksam 

befolkning (72 %) i förhållande 

till det svenska genomsnittet 

(77 %); 

- Gott samarbete mellan 

näringsliv och forskning – gäller 

hela Öresundsregionen; 

- Optimera styrningen av 

riskkapital för att stärka 

småföretagen; 

- Den sydvästra regionen snörs 

av från utvecklingen i den 

östra delen; 

- Starka kluster inom områdena 

livsmedelsproduktion och Life 

Science (framför allt i västra 

Skåne); 

- Sjunkande utbildningsnivå 

kan leda till ökad 

arbetslöshet och 

konkurrensnackdelar; 

- Fortsatt stöd till branscher med 

särskilt hög tillväxtpotential 

(medicin, livsmedel, 

kommunikation); 

- Små kommuner, som ofta är 

beroende av ett fåtal företag 

och har svårigheter att locka 

till sig välutbildad personal och 

företag; 

- Små och medelstora företag 

med hög innovationspotential; 

- Vissa branscher lider av 

ökande personalbrist på 

grund av låga löner eller 

oattraktiva arbetsvillkor; 

- Ökad exportkraft och 

internationalisering av små och 

medelstora företag; 

- Få nystartade företag/1 000 

invånare i förhållande till 

Stockholm; 

- Gott samarbete mellan 

Sydsvenska handelskammaren 

och handelskammaren i 

Köpenhamn; 

- Främja det inomregionala 

samarbetet mellan de små- och 

medelstora företagen; 

- Fortsatt stöd till 

gränsöverskridande samarbete; 

- Svagheter i exportbranschen 

beträffande språkkunskaper 

och marknadskännedom; 

65




Forskning och utveckling 

- Bättre 

utbildningsmöjligheter i 

västra än östra delarna av 

regionen med risk för 

obalans i utvecklingen; 

- Profilering som Medicon 

Valley; 

- Låg forskningskapacitet i de 

östra delarna av regionen; 

- Låg exportbenägenhet 

bland FoU-intensiva småoch 


- Historiskt framvuxen position 

med en rad universitet och 

högskolor. Universitetet i 

Lund, med spetskompetens 

inom viktiga ämnesområden; 

- Innovativa företag 

koncentreras till västra 

Skåne, 

- Ytterligare stärka initiativet 

”Öresund Science Region” 

med ett Tripple-Helix-koncept 

(sex arbetsområden: Medicon 

Valley Academy, IT 

Academy, Food Network, 

Enviroment Academy, 

Logistics, Design); 

- Jämfört med Stockholm, för 

få och för små FoU-intensiva 

företag, för att uppnå den 

kritiska massan för att 

attrahera nya företag inom 

FoU-området; 

- Ledande position i den 

internationella konkurrensen 

fr.a. inom biomedicin och 

medicin; 

- Tendenserna till sjunkande 

bildningsnivå kan 

medföra utflyttning av 

FoU-intensiva företag; 

- Nya samarbetsformer och – 

projekt med FoU-inrättningar i 

Östersjöområdet; 

- Nyföretagare med hög 

bildningsnivå tack vare den 

höga koncentrationen av 

forskningsinrättningar; 

- Risk för att andra 

framtidsbranscher trängs 

tillbaka t.ex. av Medicon 

Valley; 

- Koppla samman forskning 

och näringsliv som viktig 

konkurrensfördel; 

- Företagen har, trots goda 

informationsstrukturer svårt 

att omsätta 

forskningsresultat; 

- Stabila partnerskap mellan 

forskning och det privata 

näringslivet, särskilt IDEON 

Science and Technology 

Parks; 

- Stärka, långsiktiga 

samarbetsstrukturer mellan 

vetenskap och forskning och 

kommersialisering av 

resultaten, 

- Öresundssamarbetet 

(Öresunduniversitetet) leder 

till en topposition på 

forskningsområdet; 

- Värva offentligt och privat 

stöd för FoU. 

66




Turism 

- Väl utvecklad turisminfrastruktur - Låg beläggning (hotell); - Utveckla landsbygdsturismen, - Sydöstra Skåne översvämmas 

med brett, mångsidigt utbud 

som alternativ inkomstkälla, av turister med negativa 

riktat till olika målgrupper; - Gästerna stannar endast kort framför allt i östra Skåne; 

återverkningar på naturen; 

tid på hotellen; 

- Ökad utveckling av kurs- och - Skåne utvecklas till 

konferensturismen möjlig; 

genomfartsområde i stället för 

uppehållsområde för turister; 

- Punktvis överbelastning av 

naturområden på grund av 

besökarantalet (till exempel 

nationalparken Stenshuvud); 

- Turisminfrastrukturen på 

landsbygden tunnas ut på 

grund av bristande efterfrågan 

och regionen förlorar i 

attraktionskraft; 

- Utbyggnad av hälsoturismen 

som synergi till Medicon- 

Valleystrategin. 

- Kulturutbud och 

turistattraktioner av 

överregional betydelse; En 

blandning av kulturhistoriskt och 

aktivitetsbetonat utbud 

(fotvandring, ridning, paddling, 

cykling) 

- Fortsatt förbättring och 

förverkligande av den 

regionala marknadsföringen 

av turismen; 

- Brister i den gemensamma 

marknadsföringen av Skåne; 

Kommuner och 

turistinformationer arbetar 

isolerat och mycket 

lokalbetonat; 

- Väl bevarad kulturhistorisk 

identitet (traditioner, matkultur); 

- Turismen förskjuts mot 

Köpenhamn; 

- Landskap med högt 

attraktionsvärde för turister; 

- Brist på informationsmaterial 

på östersjöspråken; 

67




Jord- och skogsbruk 

- Mycket bördig jordmån (bland - Endast vid en dryg tredjedel av - Forskningen inom 

- Ökad konkurrens, som tvingar 

de bästa i Europa) och gott 

alla lantgårdar bedrivs 

livsmedelsområdet, förnybara jordbruket till rationaliseringar 

klimat ger rika skördar; 

jordbruk (följer därmed den råvaror och bioteknologi som och bruket av större arealer 

allmänna utvecklingen i 

möjlighet till nyorientering av förstör kulturlandskapet, 

- En stark livsmedelsindustri 

Sverige); 

jordbruket i östra Skåne, 

fungerar som partner till 

- Växande motsättningar mellan 

jordbruket; 

- Kraftigt beroendeförhållande, - Ekologiska produkter från de natur- och landskapskyddet 

framför allt i östra Skåne till EU: östra delarna till städerna i 

och jordbruket; 

- Högst produktivitet inom 

s jordbrukspolitik (monokultur); väst; 

- Fortsatt nedläggning av små 

jordbruket i Sverige; 

och medelstora jordbruk (2 – 

50 ha) med förlust av 

framvuxna strukturer; 

- Utveckling av ekologiska 

odlingsmetoder, med de 

speciella förutsättningar som 

råder för svenskt jordbruk; 

- Låg export av 

jordbruksprodukter; 

- Kunskaps- och kapitalintensivt 

jordbruk; 

- Strukturförändringar i form av 

fortsatt koncentration och 

större gårdar kan medföra 

minskat ekologiskt jordbruk; 

- Ökad delaktighet på den 

europeiska marknaden för 

högkvalitativa, ekologiska 

produkter; 

- Övergödning av många 

vattendrag på grund av 

jordbruket; 

- Starkt utvecklad frukt-, 

grönsaks-, och rotfruktsodling 

samt djurhållning; 

- Hedar och skogar breder ut sig 

till följd av nedläggningar inom 

jordbruket; 

- Vittgående konflikter mellan 

jordbruk, naturskydd och 

fritidsintressen; 

- Koncentration på projektet 

Funktionella livsmedel; 

- Geografisk närhet till städer och 

avsättningsmarknader i västra 

Skåne liksom Köpenhamn, 

Stockholm och andra 

Östersjöstäder; 

- Målet att 15 % av arealen ska 

brukas ekologiskt 2010 uppnås 

inte; 

- Regionala produkter främjar 

den regionala identiteten 

inom Europa; 

- Stora delar av regionen 

präglas av monokulturer, 

endast 5 % av arealen brukas 

ekologiskt; 

- Jordbrukets betydelse som 

bevarandefaktor för landskapet 

är erkänd; 

- Hästhållning som möjlighet att 

anpassa jordbruket till 

städernas efterfrågan; 

- Häst- och fårhållning som 

metod att bevara det öppna 

landskapet; 

68




Natur, Naturområden 

- Till stora delar ett kulturlandskap - Vidsträckta, splittrade 

- Skånes väl bibehållna natur - Genom Skånes omvandling 

med högt rekreationsvärde 

naturreservat; 

erbjuder många framtida 

från jordbruksområde till 

tack vare ursprunglighet, 

konkurrensfördelar; 

storstadsregion går många 

mångfald och särpräglat - Många vattendrag (sjöar och 

naturvärden förlorade; 

landskap; 

floder) kraftigt övergödda; - Goda perspektiv för ekologisk 

turism och naturturism; 

- Genom ökad trafik 

- Rikt på sällsynta växt- och - Brist på grönområden i och 

(luftföroreningar, 

djurarter; 

omkring de större städerna; 

sönderstyckning av 

landskapet) belastas naturen 

även i framtiden; 

- Östersjökustens 

vattenområden är hårt 

belastade och delvis 

förorenade; 

- Många vidsträckta natur- och 

landskapsskyddsområden; 

- Ökad byggnation tar hittills 

oexploaterade naturområden i 

anspråk; 

- Hög, marknära ozonhalt med 

negativ naturpåverkan (2002 

och 2003 överskreds 

gränsvärdena under 30 

dagar); 

- Ringa miljöbelastning på vatten, 

luft och mark i internationell 

jämförelse (undantag: 

övergödning, markförsurning i 

vissa områden och 

kadmiumbelastning); 

- Koncentrationen inom 

jordbruket påverkar 

landskapsutvecklingen 

negativt; Möjliga 

inskränkningar i 

landskapsbilden genom ökad 

utbredning av vindkraftverk 

såväl i inlandet som längs 

kusten och off-shore; 

- - Miljömålen uppnås inte; 

69




Infrastruktur, Transporter, Logistik 

- Regionalt trafiknät med väl - Låg modal-split andel från det - Utbyggnaden av den offentliga - Större trafikbelastning på 

förgrenat kollektivtrafiknät 

offentliga trafikutbudets sida; persontrafiken, under de 

vägnätet (hög prognostiserad 

skapar grund för integrering av Delar av regionen är 

närmaste åren, via en mängd tillväxt); Trots förbättrad teknik 

hela regionen; 

underförsörjd beträffande 

projekt och investeringar gynnar belastar trafiken även 

offentligt trafikutbud; 

den regionala utvecklingen; fortsättningsvis miljö och 

- God internationell och 

- Stora infrastrukturprojekt (till 

människor (luftkvalitet, buller) 

interregional tillgänglighet sjö- - Många delar av Skåne är helt 

exempel citytunneln i Malmö, 

med försämrad livskvalitet som 

Hallandsleden i riktning 

och luftvägen; 

beroende av 

följd; 

Göteborg, godstransportvägar 

personbilstrafiken; Spårnätet är 

och så vidare) höjer kvaliteten 

- Öresundsbron som viktig 

delvis underdimensionerat 

- Förseningar och underlåtenhet 

inom den skånska trafiken; 

grundsten för 

(godstrafiken); 

vad gäller statliga 

- Förbindelsen mellan de båda 

gränsöverskridande trafikutbyte 

flygplatserna Sturup, i Skåne och 

infrastrukturinvesteringar; 

med Danmark; 

- Delar av vägnätet är 

Kastrup, i Köpenhamn genom 

underdimensionerat; En 

den nya järnvägssträckan - Skånes hamnar förlorar sin 

- Teknisk infrastruktur av hög 

utvidgning är nödvändig med (Sturupspendeln) förbättrar den betydelse genom konkurrensen 

kvalitet, i form av vägnät, 

hänsyn till utvecklingskraven; internationella tillgängligheten; från andra Östersjöhamnar; 

spårtrafik, hamnar och 

- Snabba, regionala 

telekommunikation; 

- Vissa delar av regionen och tågförbindelser stärker den - Skånes flygplatser förlorar sina 

framför allt invånarna i de 

regionala sammanhållningen internationella anslutningar på 

- Inga eller endast oväsentliga större städerna lider av luft- 

och lägger grunden till en 

grund av den starka 

trafikstockningsproblem på 

och bullerbelastning orsakad utvidgad arbets- och 

konkurrensen från andra 

vägarna; 

av den höga trafikintensiteten utbildningsmarknad; 

flygplatser; 

(20 % av befolkningen är - Regional tillväxt längs viktiga 

drabbad av bullernivåer över transportleder och 

55 dB); 

trafikknutpunkter; 

- EU 25 innebär tillväxtmöjligheter 

för logistik- och transportsektorn; 

- Omställning till förnybara 

drivmedel inom det offentliga 

transportväsendet; 

70




Utbildning, Kultur, Social situation 

- Den sociala segregationen i de 

större städerna förstärks 

ytterligare; 

- Den högsta tillväxten i Sverige 

till 2020 beräknas äga rum i 

Malmö-Lundområdet; 

- Låg utbildningsnivå på 

landsbygden trots många 

utbildningsinrättningar; 

- God tillgång på arbetskraft; 

- Bevarad regional identitet; 

- Växande sociala och 

ekonomiska skillnader inom 

regionen; Landsbygden förlorar 

ytterligare i livskraft; 

- Ytterligare förstärkt koppling 

mellan näringsliv och forskning; 

- Brister beträffande tillgången 

till högre skolutbildning på 

landsbygden; 

- God social service; 

- Välutvecklad kommunal 

hälsovård och socialt 

tjänsteutbud; 

- Skärpt desintegration av 

invandrare; 

- Säkra regionens attraktivitet för 

alla åldersgrupper genom att 

ta tillvara möjligheterna på 

arbetsmarknaden, för alla 

befolkningsgrupper och 

samhällsskikt; 

- Stora skillnader i 

utbildningsnivå mellan 

nordöstra och sydvästra 

Skåne; I nordväst ligger 

utbildningsnivån under det 

svenska genomsnittet; 

- Hög levnadsstandard; 

- Risk för suburbanisering och 

gettobildning i städernas 

ytterområden, särskilt Malmö- 

Lund; 

- Stor kapacitet för vuxen- och 

ungdomsutbildning inom 

universitet och högskolor; 

- Utveckla trainee-system för 

små och medelstora företag; 

- Svagt intresse för 

yrkesutbildning; 

- Fler kvinnor som startar 

företag; 

- Stadsområden (framför allt 

Malmö) med sociala problem 

– fysisk och social segregation 

relaterad till utbildningsnivå 

och arbete; 

- Mångsidigt utbud av hög 

kvalitet från en mängd 

kulturinrättningar, 

- Växande bostadsbrist i de 

större städerna; 

- Höja yrkesutbildningarnas 

status; 

- Stor andel sysselsatta inom 

kulturområdet; 

- Ökad kriminalitet och 

smuggling; 

- Vidareutveckla potentialerna 

inom den sociala ekonomin; 

- Misslyckad integration av 

invandrare, även grupper med 

hög utbildning (hög 

arbetslöshet och olönsamma 

jobb); 

- Gott hälsoläge inom 

befolkningen; 

71



3.2 Mecklenburg-vorpommerska och brandenburgska delen av POMERANIA 


Geografiskt läge 

- Geografisk närhet till den - Delar av euroregionen ligger i - Nya utvecklingsimpulser på - Stor andel landsbygd och 

östeuropeiska och 

den svagt utvecklade 

grund av det geografiska 

därmed sammanhängande 

skandinaviska marknaden samt nordöstra delen av 

läget i det utvidgade Europa utmaningar knutna till liten 

Baltikum (färjeförbindelser) och Förbundsrepubliken Tyskland tillsammans med förbättrad befolkning, låg 

därmed till en växande 

och befinner sig delvis i 

infrastruktur, genom 

näringslivsaktivitet, 

europeisk marknad och de nya utkanten av tillväxtområdena nordsydkorridoren E55-E65- arbetsplatsbrist, åldrande 

medlemsstaterna i EU; 

(till exempel Hamburg); 

Berlin-Östersjökusten-Szczecin- befolkning och utvandring av 

Skåne och öst-västförbindelser, välutbildade fackpersonal 

- Euroregionen har från ett - I några delområden är 

särskilt A 20; skapande av 

med återverkningar på 

ursprunglig randläge närmat sig anknytningen till angränsande kortast möjliga förbindelser till stabiliseringen av de berörda 

EU: s centrum; 

regioner begränsad på grund Sydsverige och till 

områdena; 

av trånga vägförbindelser och metropolerna Szczecin och 

- Närhet till storstadsområdet 

vidsträckta sammanhängande Berlin genom Rügenbron och - Fördröjd utbyggnad av 

Berlin via väg- och 

landskapsområden (till 

en anknytning till motorvägen infrastrukturen; 

järnvägsförbindelser; 

exempel Vorpommerns 

A 20; 

förbindelser till 

- Regionen förblir ett rent 

- Närhet till Szczecinområdets Mecklenburgische Seeplatte i - Utbyggnad av det 

transitområde och kan inte dra 

marknad; 

den mellersta delen av 

gemensamma tillväxtområdet nytta av utvecklingen; 

Mecklenburg); 

Oder/kustområdet/Stettiner 

- Starkare anknytning till 

Haff i förbindelse med den 

Östersjökusten via den nya - Hög andel transittrafik från 

samlade regionen 

förbindelsen till Rügen; 

storstadsområdet Berlin och Berlin/Brandenburg och 

andra näringslivsområden i Öresundsregionen; 

- Närhet till Berlins flygplatser och Baltikum; 

transnationella förbindelser; 

- Det centrala läget i EU 

- För liten anknytning till 

möjliggör en utveckling till 

strukturella tillväxtområden; knutpunkt för logistik; 

- Utveckling av flygplatsen 

Berlin-Brandenburg- 

International 

72



- Demografiska förändringar och 

ökad flyttbenägenhet med 

kännbara återverkningar på 

bebyggelse, infrastrukturbehov 

och utbud av offentliga 

tjänster; 

- Sönderfall av regionen i 

tillväxtområden i omedelbar 

närhet till kustområdena och 

med dessa förbundna 

områden samt tillväxtcentra 

(Schwedt/O., Eberswalde) å 

ena sidan och tillbakagång på 

landsbygden med 

återverkningar på 

bosättningstrukturen; 


Områdesstruktur 

- Tydliga axlar med 

- Allmänna 

- Tillgång till omfångsrika, 

bostadsbebyggelse föreligger: tillbakagångstendenser på exploaterbara markreserver 

de stora städerna 

landsbygden och i städerna för företag och bostäder; 

(Oberzentren) Greifswald- 

som följd av minskade 

Stralsund, Neubrandenburg och födelsetal och utflyttning; - Vacker natur med möjlighet till 

med dessa förbundna 

boende i naturområden; 

medelstora städer 

- Tomma lägenheter i vissa 

(Mittelzentren) och deras 

områden, särskilt i flerfamiljshus; - Möjlighet att skapa 

omgivningar på landsbygden 

tillväxtcentra i samarbete med 

liksom medelstora städer med - Sociala problem särskilt i 

forskningsinstitutioner/univer- 

delfunktion (Grundzentren), 

höghusområden; 

sitet, med synergieffekter på 

Unterzentren och centralorter 

kringliggande områden och 

på landsbygden; 

- Låg beläggning i större industri- nya kvaliteter i relationen stad 

och företagsområden; 

– kringområde; 

- Integrerad stadsutveckling 

och ombyggnation, förhöjning 

av stadskvarterens attraktivitet; 

- Ej användbara 

konversionsområden på grund 

av höga saneringskostnader; 

- Hög andel jordbruksareal, 

skogsområden, skyddsområden 

(NSG, LSG, FFH-områden, SPAområden) 

samt sjöområden; 

- Risk för förstörelse av för 

regionen typiska orter genom 

icke anpassad nybebyggelse i 

dessas omedelbara närhet; 

- Program för kulturminnesvård i 

städerna; 

- Försämrade trafikförbindelser 

(nedläggning av 

järnvägssträckor, minskad 

lokaltrafik); 

- Omfattande bestånd historisk 

bebyggelse i städer 

(tegelstensbyggnader i gotisk 

stil) samt gods och slott; 

- Uppbromsad 

stadsförnyelseprocess. 

Bristande anpassning till nya 

betingelser; 

- Möjlighet att använda 

historiska byggnadsområden 

som utvecklingspotential; 

- Delvis sönderbyggda historiskt 

framvuxna stadsoch 

bymiljöer; 

- Omfångsrika områdesreserver 

lämpade för byggnation 

(industri, förtag och bostäder); 

- Minskade anslag till förnyelse 

av stadskärnorna och 

skapandet av ”sociala städer”; 

- Fortsatt avfolkning av 

landsbygden; 

- Klusterorienterade regionala 

samordningsprocesser med 

positiv verkan; 

- Utnyttja möjligheter till 

integrerad 

landsbygdsutveckling och 

fortsatt förnyelse av byar; 

73




Befolkning 

- Befolkningen är välmotiverad - Låg befolkningstäthet, i - Humankapitalets växande - Minskning av tillgänglig 

och har en gedigen 

synnerhet på landsbygden; betydelse, ökad 

arbetskraft i euroregionens 

utbildningsnivå; 

investeringsbenägenhet; 

glesbefolkade områden på 

- Hög arbetslöshet, stor andel - Förverkligande av målen i EU: s grund av arbetsplatsbrist, 

- Intresse för fortsatt utbildning, långtidsarbetslösa – 

och Europeiska socialfondens 

knutet till devisen ”livslångt 

utanförskap från det aktiva strategi för tillväxt och 

- Omfattande förändringar av 

lärande” samt motsvarande yrkeslivet och tilltagande social sysselsättning; 

den sociala strukturen; 

erbjudanden och åtgärder; 

isolering särskilt vad det gäller - Stigande efterfrågan på 

ungdomar under 25 år och ålderspecifikt inrättad 

- Fortskridande social isolering 

- Ökad rörlighet; 

åldersgruppen över 50 år; 

infrastruktur och 

inom bestämda åldersgrupper; 

tjänsteproduktion för ökad 

- Ökad, förväntad livslängd med - Demografiska förändringar livskvalitet (öppenvård, - Förluster inom områdena 

möjlighet till förlängd 

präglade av: 

hemtjänst, särskilda 

bildning och social kompetens; 

yrkesverksamhet, under 

- -Födelseunderskott, det vill boendeformer för äldre) och 

förutsättning av motsvarande 

säga att födelsetalen ligger därmed stigande köpkraft och - Försämrad social infrastruktur, 

utbud av arbetstillfällen; 

under den erforderliga 

fler arbetstillfällen, även i 

ökade avstånd, försämrade 

nivån för en stabil 

lokalsamhället; 

kommunikationer; 

- Tidpunkten för lämnande av 

befolkningsutveckling; - Mer fortbildning inom 

yrkeslivet förskjuts: 

- Utflyttning från 

yrkeslivet, växande betydelse - Ökande åldersfattigdom 

landsbygden och 

av livslångt lärande; 

sammanhängande med 

- Ökat antal utövade yrken; 

landsortsstäder; 

- Insatser för att förbättra 

förtida avstängning från 

- Utvandring av ungdomar möjligheterna att förena 

yrkeslivet; 

till andra delstater och till yrkesarbete och familj; 

områden närmare Berlin; - Stärka framtidsperspektivet för - Förstärkning av negativa 

- Åldrande befolkning med ungdomar och kvinnor; 

migrationstendenser; 

ökad andel i 

- Fortsatt ökning av den 

åldersgruppen över 65 år; geografiska rörligheten och 

- Växande brist på 

intresset för främmande språk; 

fackpersonal inom det - Bemödanden om 

regionala näringslivet; 

återinvandring av utflyttade 

medborgare i förening med 

konomisk tillväxt; 

74




Näringsliv 

- Mångsidig branschstruktur inom - Låg industritäthet och få - Profilering av regionala 

- Försvagad ekonomi i 

traditionella områden, såsom storföretag; 

tillväxtområden med 

landsbygden genom dåligt 

livsmedelsindustri, förädling av - Avsevärd andel områden med sysselsättningsskapande, 

utnyttjande av den egna 

jordbruksprodukter, 

svagt näringsliv (till exempel framtidsorienterade 

inneboende potentialen; 

tjänsteproduktion, 

Vorpommern och Uckermark) näringslivsgrenar; 

metallförädling- och 

- De traditionella småföretagen - Utveckla euroregionen till ett - Otillräckliga synergieffekter 

bearbetning, hantverk och 

vänder sig i huvudsak till 

centrum för forskning och 

mellan regionala 

industri; 

hemmamarknaden (även om nyttjande av förnybara 

tillväxtområden och 

- Etablerade tillväxtbranscher; exportkvoten stiger); 

energikällor; 

kringliggande områden; 

maritimt näringsliv tillhörande - Små och medelstora företag - Utveckla det gränsöverskridande 

Netzwerk Maritime Allianz 

med ringa möjlighet att 

samarbetet i tillväxtbranscher: - Befolkningsminskning, 

Ostseeregion, verksamheter 

bedriva forsknings-och 

- Förbättra framtidsutsikterna 

utflyttning; Brist på ung, 

inom högteknologin som till 

utvecklingsarbete; 

genom klusterorienterade 

välutbildad fackpersonal; 

exempel plasmafysik 

- Avsättningssvårigheter på 

regionala samordningsprocesser; 

(kustområdet), bioteknologi, grund av minskad köpkraft i - Förstärka samarbetet mellan - Utflyttning av företag till de 

förnybara energikällor (biogas, områden med hög 

företag och 

nya EU-länderna; 

vindkraft, solenergi), 

arbetslöshet; 

forskningsinstitutioner/univer-sitet i 

hälsobranschen, miljöteknologi, - Brist på eget kapital och 

syfte skapa internationella nätverk - Försämrat konkurrensläge 

telekommunikation och 

riskkapital samt 

(som till exempel BabET) för att (högt kostnadstryck, 

turistnäringen; 

bankrestriktioner försvårar 

omsätta forskningsresultat i 

fortsatta rationaliseringar) 

- Samprojekt, utveckling och 

nyföretagande; 

praktiken; 

utbyggnad av regionala - Globaliseringen, som medför - Stödja små- och medelstora - Fortsatt låg köpkraft hos 

tillväxtkärnor. Kustområdet: 

att marknader försvinner; 

företag genom profilering och 

befolkningen; 

bioteknologi, telemedicin, och - Beslut om utflyttning av 

utbyggnad av kompetenscentra 

vätgasteknik. Schwedt/O.: 

företag, utan möjlighet till 

(innovativa produkter, 

- Fortsatt globalisering; 

mineraloljebranschen, 

regional påverkan; 

nischprodukter); 

biobränsle och 

- Stort antal konkurser med - Vidareutveckla turistnäringen - Bestående språkbarriärer 

pappersframställning. 

bortfall av arbetsplatser; 

genom att bygga på naturliga hämmar det internationella 

Eberswalde: träindustri och - Imageproblem i vissa 

förutsättningar: regional särart, samarbetet; 

hälsosektorn; 

struktursvaga områden, som kvalitetserbjudanden inom olika 

- Knyta till sig ung, innovativ 

påverkar 

områden (High Qualityturism, 

fackpersonal genom förstärkt 

naturturism, jordbruksturism, stadssamarbete 

mellan forskning och 

och kulturturism med mera); 

näringsliv; 

75




- Fokusera näringslivets 

utveckling på 

kvalitetsprodukter; 

investeringsviljan i negativ 

riktning, 

- Samarbete mellan forskning 

och lokalt näringsliv i: 

Greifswald, Stralsund, 

Neubrandenburg och 

Eberswalde; 

- Stödja små och medelstora 

företag genom 

teknologiöverföring, förbättrad 

tillgång till forskning och 

utveckling, lindra bristen på 

eget kapital; 

- Landsbygdsområden med 

svaga strukturer, svagt 

näringsliv och liten andel 

tjänsteproduktion där endast 

jordbruket och turistnäringen 

kan erbjuda arbetstillfällen; 

- Samarbete mellan offentliga 

inrättningar och privata företag; 

- Hög andel sysselsatta i den 

offentliga sektorn; 

- Intensifierad uppbyggnad av 

gränsöverskridande 

kretsloppssystem inom 

näringslivet; 

- Näringslivsstrukturen präglas 

framför allt av små och 

medelstora företag inom vilka 

en hög innovationspotential 

kan aktiveras; 

- Språkbarriärer, som hindrar 

utvecklingen av internationellt 

samarbete; 

- Skapandet av ett gemensamt 

tillväxtområde, Oder/ 

kustregionen/Stettiner Haff 

och en anknytning till 

storstadsområdet Berlin- 

Brandenburg; 

- Motiverad ledningspersonal, 

välutbildade fackarbetare och 

ingenjörer; 

- God tillgänglighet via väg, 

järnväg, hamnar och flyg; 

- Nyttjande och utbyggnad av 

teknologioch 

nyföretagarcentrum i 

euroregionen med syfte att 

skapa ekonomisk tillväxt; 

76




Forskning och utveckling 

- Euroregionen förfogar över en - Låg forskningskapacitet i vissa - Närhet till forskningsoch - Forskningsresultat omsätts inte i 

betydande, geografiskt 

områden som till exempel 

utbildningscentrat Berlin; 

praktiken på ett affärsmässigt 

koncentrerad 

Uckermark, Uecker-Randow - Nyttja och vidareutveckla 

sätt; 

forskningspotential: 

och Ostvorpommern; 

städerna Greifswald, Stralsund, 

- Greifswalds universitet med 

Neubrandenburg och 

- Resultat av pilotprojekt omsätts 

spetskompetens inom bland - För liten utvecklingskapacitet i Eberswalde som centrum för inte i större skala på grund av 

annat plasmafysik, 

små och medelstora företag forskning, utbildning och 

bristande 

molekylärbiologi, 

respektive för liten anknytning utveckling inom 

finansieringsmöjligheter; 

molekylärmedicin, 

till forskningsprojekt; 

högteknologin; 

bioteknologi, resursskydd 

- Förstärkt samarbete mellan - Utvandring av kreativa forskare 

och resursutnyttjande; - I internationell jämförelse är de forskning och företag; 

och verksamhetsutvecklare till 

- Institut für Niedertemperatur- forskningsintensiva företagen - Internationella, 

internationella centrum; 

Plasmaphysik, Max-Planck- för få och för små för att nå användarorienterade 

Institut für Plasmaphysik, Bio- upp till den kritiska massa som samarbetsprojekt som till - Minskade offentliga anslag till 

technikum Greifswald; 

behövs på vissa 

exempel nationellt och 

forskning och utveckling; 

- Marine-Technologie Greifs- forskningsområden; 

internationellt verksamma 

wald e.V.; 

klusters och 

- Klen återväxt av forskare; 

- Fachhochschule Stralsund - Svårigheter på universitet/ 


med inriktning IT-teknologi, högskolor att bedriva forskning forskningsprojekt; 

förnybara energikällor, 

av internationell klass på grund - Nätverksbygge mellan 

vätgasanvändning, fritids- av brister i utrustningen (bland forskare, 

och turismnäring; 

annat IT-utrustning, 

verksamhetsutvecklare och 

- Hochschule 

laboratorier); 

användare; 

Neubrandenburg med 

- Motivera till och stärka 

tonvikten lagd på 

- Bristande resurser (forskningens samarbetet mellan små- och 

landsbygds- och 

andel av de samlade 

medelstora företag och 

kustområdesutveckling, 

utgifterna); 

forskning; 

miljöteknologi, naturskydd 

- Förbättrad tillgång till forskning 

och vård av 

för små och medelstora 

kulturlandskapet, 

företag; 

livsmedelsteknologi och 

- Bilda internationella 

högskoleanknutna forskarlag; 

77



- Bygga ut teknologicentrumen 

och stödja 

teknologiöverföringen till småoch 


jordbruk; 

- Fachhochschule 

Eberswalde med inriktning 

på landsbygdsutveckling, 

regionplanering- och 

styrning, förnybar energi, 

skogs- och tränäring; 

- Ansöka om offentliga och 

privata medel; 

- Universiteten, hög- och 

fackhögskolorna bedriver 

internationellt samarbete med 

andra inrättningar inom 

euroregionen; 

- Internationella nätverk som 

BioConValley, Bio-Technikum 

med Medicon Valley Academy, 

Life-Science Öresund, 

Tumorzentrum Greifswald, 

BalticNet Plasma Tec med 

partners från Szczecin och 

Koszalin; 

- Konkurrenskraftiga teknologioch 

nyföretagarcentrum i 

Vorpommern, Schwedt/O. och 

Eberswalde som till exempel 

Technologiezentrum 

Vorpommern, Vorpommersche 

Kreativ-Kompetenzzentrum 

Uecker Randow, IT-Circus 

Putbus, TGZ Uckermark och 

Kompetenzzentrum 

erneuerbare Energien 

Eberswalde; 

78




Turism 

- Varierat turismutbud med goda - Bristande marknadsföring av - Utveckla turismbranschen - Överkapacitet i vissa områden 

utvecklingsmöjligheter; 

regionens unika kvaliteter; 

genom ett 

och överbelastning och 

isolerade lokala anbud i stället målgruppsinriktat, 

underkapacitet i andra 

- Välutvecklad infrastruktur i 

för övergripande 

temaorienterat, 

(Östersjökusten); 

huvudområdena med ett brett marknadsföring; avsaknad av trendkänsligt och unikt - Svårigheter att förlänga 

utbud för olika målgrupper 

slagkraftiga slogans; 

utbud; 

besökstiden i landsortsområden 

(Östersjökusten, sjö- och 

och områden långt från kusten; 

flodlandskap, attraktiva 

- Utpräglat säsongsberoende; få - Utveckla ett kombinerat - För många likartade erbjudanden 

naturlandskap); 

säsongsförlängande åtgärder utbud av sjöturismen med under tilltagande konkurrens och 

på landsbygden; 

Östersjön samt insjö- och underbeläggning; 

- Maritim turism; 

flodlandskapen som - Säsongsberoendet ökar; 

- Kulturellt och kulturhistoriskt 

- Bristande samordning mellan främsta kännemärken; - Bristande intresse för samordnade 

utbud av överregional 

utbudet av semestervistelser 

marknadsföringsstrategier; 

betydelse; 

på landet, olika 

- Förstärkt, överregionalt, Aktörerna fortsätter agera på 

fritidsarrangemang och 

tematiskt samordnat 

egen hand; 

- Goda villkor för stadsoch 

anknytning till lokala 

utbud; 

- Infrastrukturen inom turismnäringen 

bildningsturism (byggnation i arrangörer; 

tunnas ut på landsbygden; 

gotisk stil, gods och 

- Nätverkssamarbete; 

Minskad efterfrågan på grund av 

parkanläggningar, slott och - Låg beläggning i förhållande 

ekonomisk tillbakagång; 

historiska stadskärnor); 

till kapaciteten; 

- Samarbete med 

- Minskad köpkraft och minskad 

överregionala 

turism; 

- Lokala kommunikations- och - Brister i servicen och brist på marknadsföringsorganisatio - Turismen förskjuts ytterligare i 

marknadsföringskoncept för 

riktat utbud till ungdomar, 

ner; 

riktning mot kusten samt sjö- och 

kommuner, turistförbund och familjer och målgruppen 55+; 

flodlandskapet och intresset för 

företag; 

- I marknadsföringen betona naturparker och landsbygdsturism 

- Avsaknad av 

naturrikedomen och 

avtar med minskad efterfrågan 

- Utvecklingsmöjligheter för 

gränsöverskridande vägnät möjligheterna till 

som följd; 

endagsturism och kortsemestrar och vägunderhåll; Brister i 

naturupplevelser i 

- Turistnäringen överskattas å ena 

med attraktiva utflyktsmål; 

utbyggnaden av infrastruktur; naturparksområdena; 

sidan och försummas å andra 

sidan som tillväxt- och 

framtidsfaktor; 

- Språkhinder för utländska 

turister; 

- Faciliteter i form av vattendrag, 

ridvägar, cykel- och 

vandringsleder, delvis med 

förbindelse till Polen; 

79




Jordbruk/Landsbygd 

- Områdesvis mycket god - Utvecklingen starkt avhängig 

jordmån; 

av EU: s jordbrukspolitik; 

- Konkurrenskraftiga strukturer, - Låg bearbetnings- respektive 

hög mekaniseringsgrad, hög marknadsföringskapacitet av 

produktivitet; 

råvaror; 

- Växande avkastning; 

- Vinsterna hamnar delvis 

utanför delregionen eftersom 

- Ekologiskt jordbruk upptar en jordbruksföretag utanför 

växande andel av arealen (till området förser 

exempel i Uecker-Randow med livsmedelsindustrin med 

20% av jordbruksföretagen och råvaror; 

22% av den brukade arealen); 

- Högspecialiserade 

- Närhet till marknaderna i 

jordbruksföretag, ökat 

storstadsområdena Berlin och rationaliseringstryck, monotona 

Szczecin samt Östersjön; 

avverkningsområden, 

tillbakagång av djurbeståndet; 

- I många av euroregionens 

områden har jordbruket spelat - Kraftig tillbakagång av antalet 

en traditionellt viktig roll och 

sysselsatta inom jordbruket 

intar även för framtiden en 

med stora regionala skillnader 

nyckelposition som näringsgren (Andelen sysselsatta inom 

och för kulturlandskapets 

jordbruket av den totala 

bevarande; 

arbetsstyrkan 2004: Barnim 

3,4%, Uckermark 8,2%) 

- Framgångsexempel på direkt 

och regional marknadsföring 

och begynnande 

nätverksarbete; 

29 - Goda betingelser för 

- Behovet av att, med hänsyn 

företagsamhet inom produktion till ekologiska krav, öka 

av högkvalitativa 

djurbesättningarnas storlek 

produkter/livsmedel; 

riskerar att kollidera med 

- Utveckla värdekedjor från 

intressena hos en 

producent till konsument; 

översensibiliserad befolkning; 

- Utbyggnad av direkt 

- Osäkerhet rörande de 

marknadsföring, främja 

näringslivsmässiga villkoren; 

avsättningen av 

- Växande konkurrens från ett 

kvalitetsprodukter via 

utvidgat Europa; 

producentsammanslutningar - Minskad återväxt inom 

och branschövergripande 

jordbruket; Utflyttning av 

regionala ledningsfunktioner; fackpersonal; 

- Genteknikfri produktion som - Avsaknad av 

marknadsförings- och 

utvecklingsmöjligheter för 

kvalitetskännemärken för 

företag inom andra 

jordbruk och djurnäring; 

näringsgrenar än jordbruket; 

- Öka insynen i produktion, - Brist på finansiella medel för 

bearbetning och 

utvecklandet av regionala 

marknadsföring genom att 

kedjor inom 

öppna företagen för 

förädlingsområdet; 

konsumenterna; 

- Jordbruket, som naturligt 

- Potentiella inkomstkällor: 

inslag i städerna trängs 

förnybar energi, biomassa, lant- tillbaka till förmån för rent 

och skogsbruk, regionala 

boende; 

samarbetsprojekt/nätverk, - Demografiska förändringar, 

; 

marknadsföring; Bevara 

åldrande befolkning, 

kulturlandskapet, landskapsvård; utflyttning; 

- Otillräcklig avkastning på 

Landsbygdsturism; 

kapital inom 

jordbruksproduktionen; 

29 LASA Dokumentation Nr. 20, Ländliche Entwicklung, Oktober 2005, sid. 14 

80




- Påbörjad utveckling av 

- Minskad vinst inom 

- Integrerad uppodling av större 

värdekedjor (Regionen Aktiv); spannmålsproduktionen, 

avverkningsområden (GPS); - Försämrad livskvalitet till följd 

mjölproduktionen och 

av minskad offentlig service, 

- Rika naturlandskap med 

svinuppfödningen på grund av - Hållbar exploatering av - Avsaknad av incitament för 

potential för extrainkomster 

minskad ersättning för skador; skogsområden; 

vidareutbildning och 

(landsbygdsturism, 

yrkesutbildning inom 

landskapsvård och bevarande - Ökade kostnader för energi - Innovativa och koordinerade jordbruksområdet; 

av kulturlandskapet); 

och utsäde; 

utbildnings- och 

fortbildningsnätverk; Utveckla 

kompetenscentrum; 

- För smal inriktning inom det 

ekologiska jordbruket; 

- Intensifiera det 


samarbetet mellan 

jordbruksföretag, 

förädlingsföretag och 

tjänstesektorn samt skapa 

internationella nätverk; 

- I samband med 

omstruktureringsprocessen har 

en mängd företag utan 

anknytning till jordbruket 

uppstått; 

- Traditionsrik skogsnäring; 

- Gränsöverskridande 

samarbete mellan 

jordbrukarorganisationerna; 

- Ett rikt spektrum av råvaror från 

lantbruk och skogsindustri 

öppnar möjligheter för 

utbyggnad av regional 

förädling (regionala produkter, 

biogas, värdekedjan ”Trä”); 

- Lång tradition och goda villkor 

inom fiskerinäringen; 

- Projekten Leader+ och 

Regionen Aktiv utvärderas inför 

utvecklandet av värdekedjor 

och direkt marknadsföring; 

81




Natur, Naturområden 

- Värdefulla, sammanhängande - Landskapsbilden påverkas - Naturområden kan tjäna som - Överbelastning av vissa 

naturområden och 

områdesvis av 

pådrivande faktor för tillväxten 

områden på grund av 

kulturlandskap fria från yttre vindenergianläggningar; 

inom till exempel turimnäringen 

höga anspråk på 

påverkan som till exempel 

förutsatt att bevarandeintressena tillgänglighet (sjöar i 

biosfärreservatet Schorfheide- - Landskapet genomkorsas 

harmonierar med utformningen, storstadsområdena och 

Chorin, nationalparken Unteres delvis av motortrafikleder, 

nyttjandet och utvecklingen av Östersjökustens havsbad); 

Odertal, naturområden längs 

kulturlandskapet; 

Peene, Trebel och Tollense, - Planeringsosäkerhet kopplad - Utökat samarbete mellan 

- Brist på kreativa förslag till 

Insel Rügen och Usedom; 

till umgänget med EU: s 

naturskydd, landskapsvård och 

lösningar i samband med 

miljöanvisningar (FFH, SPA); företag; 

motstridiga 

- Avkastningsrika skogar och 

- Modellprojekt för ett samordnat nyttjandeintressen; 

sjöar bidrar till en positiv image - Fortgående skogsdöd i vissa utvecklingsarbete rörande de 

av regionen och kan därmed områden; 

större skyddsområdena, bland - Ny bostadsbebyggelse, 

ses som en näringslivsfaktor; 

andra: 

som tär på 

- Bristande kommunikation 

- NP Unteres Odertal med 

kulturlandskapets identitet, 

- Stor artrikedom med en mängd 

mellan jordbruksnäring och 

tyngdpunkten lagd på Oders 

särskilt i området runt Berlin; 

sällsynta djur- och växtarter; 

naturskyddsinrättningar; 

mynning; 

- Finowkanalen/Werbellinsee/ 

- Natur- och landskapsskydd av 

- Ökad trafikbelastning; 

Grimnitzsee; 

hög betydelsegrad (NSG, LSG, 

- Fläckvis förekommande 

- Geoparken Eiszeitland am 

FFH-områden, SPA-områden), 

miljöbelastning på grund av 

Oderrand; 

- Risker för flora och fauna i 

till exempel: Naturpark (NP) 

gamla utsläpp (jordbruk, 

- NP Uckermärkischen Seen; 

starkt frekventerade 

Barnim, ”Schorfheide-Chorin”, 

industri och 

- NP Am Stettiner Haff 

områden (motåtgärd: 

NP Peenetal, NP 

militäranläggningar); 

- Rügen som naturpark; 

länka besökarströmmen); 

- Gränsövergripande system för en 

Mecklenburgische Schweiz/ 

Kummerower See, NP Jasmund, 

- Konflikter mellan 

samordnad utveckling av 

biosfärreservat ”Südostrügen”, 

naturskyddsintressen och 

skyddsområden; 

Östersjöns grunda havsvikar 

näringsliv: Utbyggnaden av - Skapa ett samordnat 

(Bodden) och kustlandskap har 

Hohensaaten-Friedrichstaler ledningssystem för kustområdena 

högt värde ur rekreations- och 

Wasserstraße som delvis 

som strategisk upptakt; 

upplevelsesynpunkt; 

genomkorsar naturparken - De stora skyddsområdena kan 

Unteres Odertal; 

fungera som bildningsfaktor och 

kunskapskälla inom miljöområdet; 

- Ringa miljöpåverkan på vatten, 

luft och mark; 

82




Teknisk infrastruktur, Transporter, Logistik 

- Det inhemska trafikområdet - Norr och söder om 

- Utbyggnaden av A20 som - Konkurrensen med nord- 

ansluter till det europeiska 

gränsövergångarna Pomellen huvudförbindelse i öst-västlig sydliga trafikaxlar öster och 

trafiknätet; 

och Linken saknas tillräckliga riktning, med etablering av 

väster om Euroregionen, 

- via Autobahnnätet till de vägtrafikförbindelser i väst- företag vid nya knutpunkter; ökande trafikströmmar längs 

mellan-, syd- och 

östlig riktning; 

axeln Berlin-Poznan och även, i 

västeuropeiska 

- Höjd prestanda och kvalitet på norr längs sjötrafikförbindelsen 

marknaderna; 

- Flaskhalsar i ytter- och 

vägförbindelserna i 

Kiel-Baltikum kan innebära att 

innerstadstrafiken på grund av trafikkorridoren E55 till E65 i 

trafiken löper utanför 

- via järnväg och Autobahn tät trafik under rusningstid; 

synnerhet beträffande 

Euroregionen; 

(A11 och A20) till den 

tillgängligheten i öst-västlig 

polska marknaden och 

riktning från närliggande - Fortsatt nedläggning av 

vidare till den syd- 

områden; 

regionalbanesträckor och 

östeuropeiska marknaden; 

utglesning av spårnätet leder 

till isolering av lansbygden; 

- Standarden på landsvägnätet 

och förbindelserna mellan 


turistområdena är otillräckliga; 

- Utveckla förbindelsen Berlin- 

Szczecin och förkorta körtiden 

genom att tillåta högre 

hastighet; 

- Minskade statsbidrag till 

investeringar med negativa 

återverkningar på 

utbyggnaden av 

trafikinfrastrukturen; 

- Järnvägen som regionalt 

transportmedel har fått 

vidkännas kraftiga 

inskränkningar i samband med 

nedläggning av 

järnvägssträckor och andra 

nedskärningar av utbudet; 

- via färjehamnen Sassnitz/ 

Mukran till de skandinaviska 

och baltiska marknaderna; 

- Hög trafiktäthet längs 

trafikaxeln Berlin - Szczecin; 

- Ökad vägtrafik med ökad 

miljöbelastning (luft och buller) 

och försämrad livskvalitet som 

följd; 

- Generell uppvärdering av 

spårtrafiken genom: 

- utbyggnad och modernisering 

av förbindelserna för gods- och 

persontransporter; 

- anslutning till det europeiska 

höghastighetsnätet; 

- att bevara och förbättra 

anslutningarna till hamnar och 

tillväxtområden till exempel 

Schwedt/O; 

- att förbinda hamnen i 

Schwedt/O med Nord- och 

Östersjön; 

- att bygga ut regiontrafiken till 

att omfatta turistområden och 

näringslivsområden; 

- Regionala trafikaxlar 

kompletterar det överregionala 

nätet av trafikaxlar; 

- Delar av väginfrastrukturen är 

underdimensionerad; 

- Minskat antal arbetstillfällen på 


koncentration till industrikärnor 

för till ökad pendeltrafik, särskilt 

till Berlin och dess omgivningar; 

- Tydlig förskjutning från järnväg 

till vägtransporter beroende 

på prisskillnader; 

- A 20 Rügen med 

tillfartsförbindelse B 96 n i 

riktning Sassnitz och ny bro över 

Strelasund (Rügenbron); 

- Ökad genomfartstrafik, som 

inte kommer regionen till nytta; 

- För liten andel av 

transporterna sker via 

inlandssjöfarten; 

83



- Meningsskiljaktigheterna kring 

utbyggnaden av Oder och 

Ho-Fri-Wa får negativa 

återverkningar på näringslivets 

utveckling och försämrar 

möjligheterna till omlagring av 

vägtransporter till 

sjötransporter; 

- För få gränsövergångar och 

tillfarter vid den tysk-polska 

gränsen, särskilt från 

turistområdena; 

- Järnvägsnätet löper analogt 

med vägtrafiknätet, 

internationella förbindelser som 

sträckan Berlin-Szczecin och 

färjehamnen i Sassnitz; 

- I området för trafikaxeln 

Usedom-Wollin saknas en 

genomgående 

järnvägsförbindelse med 

tillfredsställande kapacitet; 

- Fördröjd utbyggnad av fler 

gränsövergångar vid den tyskpolska 

gränsen; 

- Nyttjande av korridor A 20 – 

tillfartsförbindelse Rügen – B96n 

– Sassnitz/Mukran för 

järnvägstransporter (hamn med 

anläggning för hjulbyte av rysk 

och finsk spårvidd); 

- Utveckla nya former av 

lokaltrafik anpassade till den 

avtagande 

befolkningstätheten på 

landsbygden; Skapa 


trafiksammanslutningar; 

Omställning till förnybara 


- Utbyggnad och 

implementering av konceptet 

”Vorpommernbahn”, som 

omfattar järnvägsförbindelser 

längs kusten, från Rügen till 

Usedom liksom förbindelse till 

Vorpommerns inland med 

option på utvidgning till 

Swinoujscie/Szczecin; 

- Med en gränsöverskridande 

kustjärnväg kan 

trafikbelastningen på Usedom 

minska; 

- Utbyggnad av de regionala 

flygplatserna; 

- Utbyggnad av Oder och 

Hohensaaten-Friedrichstaler 

Wasserstraße (HO-Fri-Wa) till 

gagn för tillväxtområdet Oder; 

- Via inrikes sjötransportleder står 

regionen i förbindelse med 

Berlin och näringslivsområden i 

västra Tyskland; Nya 

insjöhamnar finns i Schwedt/O 

och Eberswalde; 

- Uttunning av den offentliga 

persontrafiken på grund av 

befolkningsminskningen; 

- För dåligt utvecklat samarbete 

mellan hamnarna sinsemellan 

och mellan hamnarna och 

logistikföretagen, i syfte skapa 

trafikekonomiska 

transportvägar; 

- Allt som allt är 

transportbetingelserna goda 

med stor utvecklingspotential 

för såväl utrikes- som 

inrikessjöfarten; 

- 12 gränsövergångar vid den 

tyskpolska gränsen; 

- Väl utbyggd, teknisk 

infrastruktur av god kvalitet, i 

form av motortrafikleder, 

järnväg, hamnar, energi- och 

telenät; 

84



- Ökad utflyttning av unga, 

kreativa befolkningsgrupper 

på grund av arbetsplatsbrist 

och minskad livskvalitet; 


Utbildning, Kultur, Social situation 

- Bibehållen regional identitet; - Fortsatt hög arbetslöshet och - Kreativt nytänkande för att säkra 

utflyttning; 

och bygga ut 

- Relativt hög, men delvis ojämnt 

utbildningsmöjligheterna för alla 

fördelad levnadsstandard; - Ökande sociala klyftor med 

åldersgrupper, mot bakgrund av de 

motsvarande återverkningar på ökande strukturproblemen 

- Brett utbildningsutbud: universitet, utbildning, arbete och fritid, 

(befolkningsminskning); 

högskolor, gymnasieskolor, 

särskilt för ungdomar; 

påbyggnadsutbildningar; 

- Skapa ett IT-baserat 

distansutbildningssystem; 

- Växande sociala skillnader 

och därmed 

sammanhängande 

utbildningsnivå och 

deltagande i arbetslivet i vissa 

områden rubbar den sociala 

och ekonomiska jämvikten i 

hela regionen; 

- Brist på tillgång till högre 

skolutbildning i 

landsortsområdena; 

- De tysk-polska gymnasierna 

skapar goda utsikter för 

gemensam profilering och 

kulturutbyte; 

- Försämrad kunskapsnivå hos 

skolelever; 

- Ökad belastning på den 

kommunala ekonomin på 

grund av en åldrande 

befolkning och fortsatt 

utflyttning; 

- Förbättrat samarbete mellan 

företag och forskning, stöd till de 

små och medelstora företagen och 

ökat utbud av alternativa 

inkomstmöjligheter är grundvalen för 

fler arbetsplatser samt värnandet 

om likvärdiga möjligheter på 

arbetsmarknaden för alla grupper 

och befolkningsskikt; 

- Brister inom hälso- och sjukvården 

på landsbygden, vakanta 

läkartjänster, fortsatt 

centralisering av medicinska 

inrättningar; 

- Utbildnings- och 

fortbildningserbjudanden i 

offentlig och privat drift; 

Folkhögskolor; 

- Nedläggningar av 

kulturinrättningar och teatrar 

liksom upplösning av orkestrar, 

på grund av ekonomiska 

svårigheter och brist på 

kommunala bidrag; 

- Utveckla riktade 

yrkesutbildningserbjudanden och 

fritidsmöjligheter för ungdomar; 

- Utvecklad kommunal hälsovård 

och socialtjänst, med ett 

differentierat tjänsteutbud 

anpassat till lokala förhållanden; 

- Brist på ungdoms- och 

idrottsanläggningar av god 

kvalitet, personalområdet 

inräknat; 

- Bygga ut den flerspråkiga 

utbildningen mot bakgrund av den 

ökande internationaliseringen på 

arbetsmarknaden; 

- Väl utvecklad barnomsorg med 

full behovstäckning i vissa 

områden; 

- Stängning av ungdomsgårdar av 

ekonomiska skäl; 

- Ytterligare försämringar av 

fritidsutbudet för ungdomar; 

- Anpassa det sociokulturella utbudet 

till den förändrade åldersstrukturen i 

kombination med de 

näringslivsmässiga möjligheter som 

öppnas inom området: 

seniorboende, 

- Stort utbud av kulturevenemang 

av överregional betydelse och 

rikt föreningsliv med till exempel 

idrotts- och kulturföreningar; 

- Tilltagande 

utbildningsnackdelar på 

landsbygden och ökad 

polarisering; 

- Tysk-polska mötesplatser för 

kulturutbyte i gränsområdet; 

85



särskilda boendeformer för 

äldre, hemsjukvård, hemtjänst, 

färdtjänst, turism, fritid och 

bildning; 

- Skapa och bygga ut nätverk 

inom konst- och kulturområdet 

(kulturmanagement, 

kulturmässor, evenemang); 

- Förbättra kvaliteten inom det 

sociala och kulturella området 

genom riktat utbud till särskilda 

målgrupper, 

- Förstärka kulturutbytet för 

ungdomar och på 

idrottsområdet; 

86



3.3 Wojevód Zachodniopomorskie 


Geografiskt läge, Områdesstruktur 

- Lågt kostnadsläge i östra Polen 

och de östra grannländerna med 

god tillgång till den polska 

marknaden; 

- Genom det centrala läget i det 

utvidgade Europa utvecklas 

delregionen till en central 

omlastningsplats för gods- och 

persontrafik. Möjligheter att 

utveckla logistiken inom sjö-, 

järnvägs- och vägtrafiken; 

- Utvecklingsimpulser utgående från 

det interregionala centret Szczecin 

och den tyska huvudstaden kan 

sätta avtryck i de inre delarna av 

landet; 

- Uppgradering av Szczecin till 

metropol (östersjömetropol); 

- Växande betydelse av de små 

hamnarna vid kustens mellersta 

del; 

- Utveckling av den funktionsdugliga 

Östersjökusten; Integrerat 

management av kustregionen; 

- Växande europeisk integration 

över den västra gränsen; 

Stödåtgärder till det 

gränsöverskridande samarbetet; 

Öppenhet gentemot 

Östersjösamarbetet; 

- Sammanhållen bidragspolitik 

beträffande 

omstruktureringsprogram för gamla 

industri- och militäranläggningar 

och kollektivjordbruksområden; 

- Hög andel transittrafik längs den 

överregionala trafikaxeln från 

storstadsområdet Berlin och 

storstadsområden i centrala 

Polen, i riktning mot 

Östersjömarknaderna och via 

hamnarna i Östersjöns 

turistområden; 

- Geografisk närhet till de 

traditionella europeiska 

marknadernaoch nya marknader 

vid Östersjön; 

- Tillspetsat konkurrensläge bland 

företag med arbetskraftkrävande 

produktion, som riktar sig till den 

inre marknaden; 

- Tillväxtcentraumet Szczecin fyller 

både en överregional funktion 

med en delfunktion som storstad; 

- Risk att regionen förblir en 

transitregion och inte kan dra 

nytta av utvecklingen; 

- Endast de tätt sammanflätade 

tillväxtområdena Szczecin och 

Koszalin skulle kunna inta en 

stödfunktion; 

- En tydlig nord-sydaxel via Östersjön 

och de med Oder parallellt 

löpande trafiklederna; 

- Regionen kopplas bort från 

utvecklingen på grund av 

minskade statliga anslag; 

- Randläge i relation till de 

viktigaste europeiska 

trafikkorridorerna; 

- Gynnsamma 

utvecklingsmöjligheter för 

turistnäringen beträffande område 

och kvalitet; 

- Ökad konkurrens från inhemska 

och utländska grannområden; 

- Gränsnära och sjönära; 

- Otillräckliga medel för förnyelse av 

konversionsområden samt stadsoch 

landsbygdsområden; 

- Hög urbaniseringsgrad i 

delregionen (70 % av invånarna 

bor i städer); 

- Konkurrensnackdelar för 

stadskärnorna på grund av 

bristande utvecklingsanslag; 

- Tack vare den geografiska 

närheten finns möjlighet att nyttja 

flygplatserna i Berlin och Goleniów; 

- Krympande lokaltrafikutbud på 

grund av tillväxtområdenas 

avtagande betydelse. 

- Möjligheter att nyttja fyra 

kommunikationsmöjligheter 

(vägtrafik, spårbunden trafik, 

sjövägen, flyg) 

87




Befolkning 

- Mycket motiverad befolkning - Låg befolkningstäthet och efterfrågan på varor och - Utvecklingen färgar - En ung, rörlig 

med hög utbildningsnivå (över tjänster på landsbygden; 

av sig på landsbygdsbefolkning flyttar 

polsk genomsnittsnivå); 

- Åldrande landsbygdsbefolkning; 

områdena, nya 

till städernas 

- Minskad andel arbetsföra (särskilt på landsbygden); 

möjligheter att bli en tillväxtområden; 

- Hög andel av befolkningen i - Utflyttning av personer i arbetsför ålder från landsbygd till del av processen; 

arbetsför ålder och hög andel städer; 

- Regionen delas i 

unga människor; 

- Vittgående snedfördelning av arbetsmarknaden i relation - Incitament för den tillväxtområden 

till arbetskraftens spridning och struktur; 

yngre befolkningen runt Szczecin, 

- Stigande andel 

- Sämre utgångsläge på arbetsmarknaden för kvinnor; 

att stanna kvar och Koszalin och 

högskoleutbildade; 

- Låg arbetskraftsrörlighet; 

leva på landsbygden turistcentra vid 

- Hög långtids- och strukturarbetslöshet; 

eftersom chanserna Östersjökusten å 

- Hög andel utlandsstuderande; - Sjunkande andel kvinnor på landsbygden; 

undan för undan 

ena sidan och 

- Större utvandring än naturlig befolkningstillväxt; 

jämnar ut sig; 

outvecklade 

- Väl utbyggt nät av högskolor - Dåliga språkkunskaper; 

landsbygdsom- 

och vetenskapliga institutioner; - Låga, kommunala anslag till kultur, bildning och 

- Regionalisering som råden å andra 

bevarandet av kulturarvet; 

prioriterat område sidan med 

- Kulturell mångfald; 

- Ojämn spridning av vårdplatser och beläggning; för få 

inom EU och den 

negativa 

platser inom långtidsvård och psykiatri; 

nationella 

migrationstenden 

- Dynamiskt, transnationellt och - Ökande utvandring av medicinskt utbildad personal 

utvecklingsplanen – -ser; 

gränsöverskridande samarbete - Minskad trygghet inom den offentliga sektorn; 

stöd till regional 

med bl. a. projekt inom social- - Graverande skillnader i levnadsbetingelser beroende på utveckling; 

- Risk för social 

och kulturområdet; 

bostadsort; 

marginalisering i 

- Växande fattigdom bland befolkningen särskilt I 

- Humankapital och stadsdelar med 

- Ingen överbefolkning i 

glesbydsområdena (obrszary popegeerawskie); 

ickemateriella värden hög arbetslöshet; 

landsbygdsområdena och - Prognostiserad befolkningsminskning; 

tillmäts ökad 

ingen nödvändig utvandring till 

samhällsekonomisk - Sjunkande 

städerna; 

vikt; 

utbildningsnivå 

inom alla 

- Större geografisk rörlighet bland 

- Ökad rörlighet av 

områden särskilt 

kvinnor än män; 

kapital och 

inom 

- Avsevärd mängd kulturella 

arbetskraft 

högskoleutbild- 

centrum på landsbygden; 

ningen, 

88




Näringsliv 

- En differentierad 

- Innovativa företag återfinns - Nya utvecklingsimpulser för - Bortkoppling av 

branschstruktur i delregionen framför allt bland småföretag logistikföretag genom 

lansbygdsområdena i 

svarar för relativ stabilitet; 

utan tillräckligt kapital för 

infrastrukturåtgärder, som 

förhållande till utvecklingen 

utveckling; 

förlängningen av A11 till 

inom det smala området 

- Traditionella branscher, som - Låg teknisk standard i många Szczecin och utbyggnaden av Szczecin och Koszalin samt 

varvsindustri, hamnnäring, 

företag; den materiella basen A3; 

Östersjökusten; 

livsmedelsindustri, jordbruk, 

måste förnyas; 

- Ökat rationaliseringstryck - Social utgränsning av 

tjänsteproduktion, maskin- och - De traditionella småföretagen beroende på internationell 

lågutbildade samhällsgrupper 

bilindustri, hantverk och kemisk riktar sig i hög grad till den 

konkurrens; 

till följd av ökade krav på 

industri är strukturella bärare av inhemska marknaden 

- Stabiliseringsåtgärder genom arbetsmarknaden; 

utvecklingen; 

(exportandelen är mycket låg samarbete mellan 

- Tillgång till marknaden för 

i många företag) och har 

livsmedelsindustri, 

företag från östra Polen och 

- Det industriella tillväxtområdet därmed ringa möjlighet att jordbruksnäring och handel 

Östeuropa medför ökat 

Szczecin runt fungerar som 

dra nytta av det geografiska (förädling av lokala produkter, rationaliseringstryck på de 

ryggrad för det regionala 

läget; 

förnybara råvaror); 

inhemska företagen vilket kan 

näringslivet och drar till sig - En relativt hög andel 

- Utnyttjande av inhemska olje- medföra stigande 

utländskt kapital utan att 

sysselsatta inom den offentliga och gaskällor; eventuellt stänga arbetslöshet; 

dominera som monostruktur; sektorn kan leda till 

kolkraftverken; 

- Minskat antal arbetstillfällen 

ekonomiska problem för - Diversifiering av näringslivet och inom offentliga sektorn kan 

- Näringslivet präglas förutom av många kommuner; 

främjandet av stabilitet genom medföra ökad arbetslöshet; 

ett antal storföretag av små - Landsbygdsbefolkning och gränsöverskridande 

- Påfrestningar på näringslivet till 

och medelstora företag, inom lågutbildade svarar för en stor nätverksbygge mellan städer följd av EU-föreskrifter kan 

vilka utvecklingsmöjligheterna del av den samlade 

och företag; 

medföra minskad 

inom det maritima området arbetslösheten; 

- Skapa utbildningsinrättningar konkurrenskraft; 

kan aktiveras; 

- Försvagad ställning för de 

och erbjuda fortbildning i syfte - Den känsliga världsmarknaden 

regionala profilområdena, 

att uppmuntra företag att 

för fartygsbyggnation och 

- Det finns ledningskompetens, varvsindustri och sjöfartsnäring; utnyttja de lokala fördelarna i sjöfart har direktpåverkan på 

motiverad och välutbildad - Låg nivå på tjänster inriktade gränsområdet; 

det regionala näringslivet och 

fackpersonal och ingenjörer; på privathushåll och offentlig - Genom skapandet av ett ”Life kan leda till ekonomisk 

förvaltning; 

Long 

tillbakagång; 

- Tydlig företagaranda; 

- Risk för marginalisering till följd 

av 

89



högre näringslivskapacitet i 

grannregionerna; 

- Learning”-system för små och 


- Underutvecklat system för 

främjande av regionalt och 

kommunalt näringsliv; 

- En relativt hög andel av BNP 

utgörs av tjänsteproduktion; 

- För lite statligt stöd till 

sjöfartsindustrin; 

- Marknadsföring av regionala 

kvalitetsprodukter; 

- Stora inomregionala 

utvecklingsskillnader på NUTS3-, 

NUTS4 och NUTS5-planet; 

- Påbörjad utveckling av 

industriklusters; 

- Instrument saknas att möta 

följderna av den 

globaliserade och 

liberaliserade 

världshandeln; 

- Riskkapital till små och medelstora 

företag; 

- Välutrustade hamnar; 

- Relativt låg andel inlands- och 

utlandsinvesteringar; 

- Stöd till tillväxtbranscher 

(livsmedelsindustri, 

telekommunikation och turism); 

- Högt, eftersläpande behov av 

kapitalbildning; 

- Förekomsten av olika aktörer 

på energimarknaden, särskilt 

inom området förnybara 


- För stor 

kapitalkoncentration (inom 

produktion, finansvärlden, 

handel och tjänstesektorn); 

- Exportökning och internationalisering 

av små och medelstora företag; 

- Företagarstödet ej tillräckligt 

utbyggt; 

- Öppenhet gentemot 

utländska investerare; 

- Stöd till det överregionala 

samarbetet mellan små och 


- För få institutioner, som kan 

tillhandahålla ekonomiskt 

stöd för innovationer (t ex 

venture capital, seed 

capital); 

- Områdets inneboende 

utvecklingspotential utnyttjas inte i 

tillräcklig grad (turism, jordbruk, 

livsmedelsförädling); 

- Gynnsam 

sysselsättningsstruktur liknande 

den i de moderna 

ekonomierna inom EU; 

- Utveckling av samarbetet inom 

näringsliv och politik mellan 

östersjöländerna och -regionerna; 

- I samband med överregionala 

investeringssatsningar beaktas inte 

möjligheten till ökade andelar av 

den tilltagande 

varutransporttrafiken längs nordsydaxeln; 

- Hög kapitalandel inom 

handelsföretagen; 

- Barriärer för öppnandet av 

en marknad för ekologiska 

produkter; 

- Avskaffandet av barriärer för det fria 

utbytet av varor, kapital och 

arbetskraft inom ramen för en 

sammanhållen EU-marknad; 

- Hög näringslivsaktivitet inom 

befolkningen; 

- Bortfall av traditionella 

branscher; 

- Ökat inflöde av utländskt kapital 

och direktinvesteringar; 

- Ökande diskrepans mellan 

kommunala intäkter och 

uppgifter; 

- Polens inträde i den europeiska 

valutaunionen; 

- Utvecklandet av regionala 

märkesprodukter; 

- Få regionala märkesprodukter; 

- Lågt utnyttjande av 

angörningsplatser för fiskebåtar 

och hamnar, däribland 

turisthamnar; 

- Underutvecklade logistikcentrum 

och hamnnära infrastrukturer; 

- Förekomst av monostrukturer i vissa 

områden; 

90




Forskning och Utveckling 

- Universitet och högskolor, framför - Små möjligheter att bedriva - Kopplingen mellan företag och - Större utvecklingsmöjligheter i 

allt i Szczecin och Koszalin intar forskningsoch 

forskning gynnar 

centrala områden med obalans 

en historiskt framvuxen 

utvecklingsarbete i regionens konkurrenskraften; 

i utvecklingen som följd; 

tätposition; 

södra del; 

- Varaktig, strukturell 

- Nya, innovativa företag 

- Möjligheter till forskningsoch - Små och medelstora företag är sammanflätning av industri och koncentrerar sig på 

utvecklingsarbete inom större 

ej tillräckligt exportorienterade forskningsoch 

Szczecinområdet; 

företag samt teknologioch 

inom området nya teknologier; utvecklingsarbete; 

näringslivsparker; 

- Överlägsen teknisk- 

- Otillräckliga ekonomiska 

- Utveckling av ett 

näringslivsmässig potential bland 

satsningar på forskningsoch kunskapsintensivt näringsliv 

den europeiska små och 


genom ökande innovationsgrad, medelstora företagen vad 

forskning och utveckling samt 

gäller innovationer och 

- Få patentansökningar och 

teknologitransfer; 

anpassningsförmåga i 

registreringar av skyddade 

förhållande till regionens 

varumärken och 

företag; 

designprodukter; 

- Lågt antal nyetableringar i 

regionen inom området nya 

teknologier; 

- Skapandet av 

förvaltningsrättsliga 

rambetingelser för att stärka små 

och medelstora företag särskilt 

på innovationsområdet; 

- För liten tillgång på arbetskraft 

inom områdena modern teknik, 

teknologi och IT; 

- Utgifterna för forskningsoch 

utvecklingsarbete utgör en låg 

andel av BNP; 

- IT-revolution med bland annat 

tillgång till Internet; 

- De små och medelstora 

företagen saknar i det närmaste 

helt egna medel för forskningsoch 


- Tendenser till sjunkande 

utbildningsnivå på landsbygden 

kan leda till att forskningsoch 

utbildningsföretag flyr regionen; 

- Anskaffning av ytterligare 

offentliga och privata medel för 

forskningsoch 


- I internationell jämförelse är 

antalet små och medelstora 

företag inom området nya 

teknologier ringa och små till 

storleken; 

- Problem inom näringslivet att 

implementera forskningsresultat; 

91



- Punktvis överbelastning av 

miljön genom för hög 

besöksfrekvens (till exempel 

sjöarna i området runt 

Szczecin och Koszalin, som 

är populära 

rekreationscentra); 

- Landsbygdsområden 

avsides från kusten 

utvecklas mer till 

genomfartsområden än 

vistelseområden; 

- Infrastrukturen inom 

turismområdet på 

landsbygden krymper på 

grund av minskad 

efterfrågan och regionen 

förlorar i attraktivitet; 

- Turistintresset kommer även i 

framtiden endast rikta sig 

mot Östersjökusten; 

- Avsaknad av samarbete 

mellan turistinstitutioner och 

företagsamhet; 


Turism 

- Välutvecklad infrastruktur inom - För dålig infrastruktur i internationell - Utveckla sjöturismen till ett 

turismsektorn med brett utbud jämförelse; 

varumärke för regionen; 

riktat till olika målgrupper, - För kort turistsäsong och därmed 

framför allt vid Östersjökusten; otillräckligt kapacitetsutnyttjande; - Utveckla turismen på landsbygden 

- Överbeläggning av vissa 

som ett komplement till det övriga 

- Kulturellt och kulturhistoriskt 

turistcentrum vid Östersjökusten 

utbudet och som alternativ 

utbud samt turistattraktioner av 

under högsäsong; 

inkomstkälla; 

- Stor belastning på 

överregional betydelse; 

rekreationsområdena runt Szczecin 

Blandning av kulturhistoriskt 

- Möjlighet att utveckla konferensoch 

Koszalin i samband med helger; 

utbud och aktiv semester 

och seminarieturismen med det 

- Bristande kvalitet beträffande 

(fotvandring, ridning, 

kulturhistoriska utbudet som 

gastronomiska utbudet; 

vattensport, cykling); 

- Bristande samordning mellan 

bidragande faktor; 

kommunerna rörande 

- Framgångsrikt upprättande av marknadsföringen av regionen; - Utveckla kulturturismen i såväl 

en kulturell identitet; 

- Lokala, ej regionalt avstämda 

traditionell som alternativ riktning; 

initiativ; 

- Landskap med högt 

- Låg infrastrukturstandard inom - Formulera och omsätta en 

attraktionsvärde för turister och turismområdet och låg 

regional marknadsföringsstrategi 

ringa miljöförstöring gynnar 

övernattningskapacitet; 

på turistområdet; 

särskilt utvecklingen inom - Dåligt utvecklad förmåga, på det 

sjöturismen; 

nationella planet att tillgodogöra sig - Stöd till överregionala 

EU-bidrag; 

märkesprodukter för turister, särskilt 

- Stort antal lokala initiativ; - Outnyttjade utvecklingsmöjligheter i områden med stor 

- Goda villkor för utvecklandet inom aktiv-semesterområdet bland utvecklingspotential inom 

av turismen ur landskaps- och annat turism vid vattendrag och 

turistnäringen (kustområdena); 

miljöperspektiv; 

sjöar; 

- Otillräckliga förberedelser för turism 

- Regionen har högt 

- Stöd till stadsförnyelseprogram för 

och standardhöjande åtgärder inför 

attraktionsvärde för turister; 

att göra stadsområdena 

det växande antalet utländska 

- Goda utvecklingsmöjligheter 

attraktivare ur turistsynpunkt; 

gäster; 

inom hälsovårdsområdet 

- Möjligheter att ur natur- och 

(kurinrättningar, 

kulturresurser utveckla produkter 

rehabcentrum); 

utnyttjas inte; 

92




Jordbruk 

- Till större delen mycket bra - Relativt låg produktivitet; - Låga priser på 

- Jordbrukets konkurrenskraft 

jordbruksmark (framför allt i 


över regiongränsen är 

Pyrzyce), 

- Relativt låg avkastning (till 

begränsad när det gäller 

exempel spannmål med ca - Attraktiv region för investerare högkvalitativa 

- Livsmedelsindustrin finns kvar i 3,5 to/ha); 

på grund av Polens 

livsmedelsprodukter, på grund 

området, som viktig partner; 

medlemskap i EU; 

av eftersläpningar på det 

- Små, ekonomiska möjligheter 

tekniska området; 

- Mångsidigt lantbruk (inga 

att köpa kvalitetsprodukter; - Skapandet av nödvändig 

monokulturer); 

infrastruktur på landsbygden; - Jordbruket klarar inte 

konkurrensen med den billiga, 

- Relativt låga markpriser; 

stödberättigade produktionen; 

- Låga priser på 


- Ökade klyftor mellan jordbruksoch 

miljöintressen; 

- Ekologiska produkter från 

landsbygden kan finna 

avsättning i storstadsområdena 

Berlin och Szczecin och 

turistcentrum vid Östersjön; 

- Behov av förbättrad teknisk 

utrustning hos entreprenörer 

inom jordbruket; 

- Traditionella färdigheter inom 

arbetsintensiva odlingsformer 

(frukt, grönsaker och så vidare); 

- Jordbruksyrket blir oattraktivt, 

återväxt saknas; 

- Utveckling av ekologisk 

grönsaksodling och andra 

arbetsintensiva odlingskulturer; 

- Bristande stöd till och 

hjälpprogram för 

utvecklingsbara 

jordbruksföretag; 

- Dynamisk utveckling i vissa 

områden; 

- Avsaknad av investeringar 

medför att livsmedelsindustrin 

inte kan producera 

högkvalitativa produkter; 

- Närhet till tillväxtområdet 

Szczecin; 

- Större andel högkvalitativa 

ekologiska produkter på EUmarknaden; 

- Föråldrade maskiner och 

anläggningar i behov av 

utbyte; 

- Traditionellt stark ställning inom 

Östersjö- och insjöfisket; 

- Gränsöverskridande samarbete 

inom livsmedelsindustrin, 

ekologiska odlingsmetoder och 

förnybara råvaror; 

- Infrastrukturbrister på 

landsbygden motverkar 

konkurrenskraften; 

- Trög nyetablering; 

- Låg exportkvot för 


- Litet kreatursbestånd medför 

- Utveckling av IT-sektorn och 

bearbetningen av jordbruksoch 

fiskeriprodukter; 

- Utbildning och fortbildning av 

jordbrukare utomlands; 

93



- Regionala produkter stärker 

den regionala identiteten; 

svårigheter för företag inom 

förädlingsbranschen (gäller 

framför allt mjölkkor); 

- Hög produktivitet inom 

fiskerinäringen; 

- Utnyttjandet av förnybara 

råvaror och efterföljande 

bearbetning inom jordbruksoch 

skogsnäringen; 

- Omställningen till ekologiskt 

jordbruk befinner sig i sin linda; 

- Goda förutsättningar att odla 

fram biobränsle som 

miljövänlig, förnybar 

energikälla; 

- Stärka det ur näringsperspektiv 

livskraftiga och miljövänliga 

jordbruket och stödja en 

mångsidig utveckling av 

landsbygden; 

- Avsaknad av inkomstkällor på 

landsbygden - framför allt hög 

arbetslöshet på grund av 

avvecklingen av 

kollektivjordbruken; 

- Goda förutsättningar för 

livsmedelsproduktion bland 

annat av ekologiska produkter; 

- Livsmedelsindustrin är i stort 

behov av teknisk förnyelse – 

produktiviteten är mycket låg, 

i synnerhet på landsbygden; 

- Tillbakagång av havsfisket, 

föråldrade fartyg och 

anläggningar; 

- För få marknadsprodukter 

inom jordbruket; 

94




Naturområden 

- Till större delen är landskapet - Lokal nedsmutsning genom - Lansera miljön och naturen som - Hotande miljöförstöring till följd 

intakt med stor potential som avfall (från industri, jordbruk en tillgång för regionen 

av ökad trafikintensitet 

rekreationsområde på grund och militäranläggningar) och (personligt livsrum); 

(luftföroreningar och 

av sin orördhet, mångfald och emission förorsakad av industri- 

sönderdelning av landskapet); 

egenart; 

och hantverksföretag; 

- Införliva miljö och natur som en 

del av turistutbudet och 

- Nybyggnation förstör 

utveckla ekoturismen; 

kulturlandskapet, i synnerhet i 

området runt Szczecin; 

- Framför allt negativ påverkan 

på kvaliteten i vattendragen; 

- Rik växt- och djurvärld i 

naturskyddsområdena; 

- Industrietableringar i 

Szczecinområdet medför 

oåterkalleliga förändringar av 

Oders mynningsområde och 

Stettiner Haff; 

- Inför ett avvägt 

utvecklingsprogram för turismen 

anpassad till naturskyddskraven 

i naturparkerna; 

- Regionalt ringa nedsmutsning 

av vattendrag, luft och mark; 

- Skapa ett för Berlin- och 

Szczecinborna näraliggande 

rekreationsområde; 

- Förekomst av sten, 

mineralvatten, torvmossar av 

medicinskt värde, olje- och 

gaskällor samt bergvärme; 

- Planerade sand- och 

grustäkter samt exploatering 

av olje- och gasfyndigheter 

utgör en latent fara; 

- Mångfaldigt landskap och 

mångfaldig natur; 

- Trafikökning på 

vattenfarlederna och 

utbyggnaden av Oder som 

farled tillfogar Oders mynning 

icke reversibla skador; 

- Värdefulla biotoper i 

kustlandskapet; 

- Stora utvecklingsmöjligheter när 

det gäller förnybar energi; 

- Växande miljökrav; 

- EU-pålagor inom miljöområdet; 

95




Teknisk infrastruktur, Trafik och Logistik 

- God tillgänglighet till de - Järnvägsförbindelsernas kvalitet - Etablering av företag vid nya - Ökad trafikbelastning på vägarna 

överregionala trafikaxlarna, och till viss del kapacitet är 

omlastningsplatser längs 

leder till miljöförsämringar (luft, 

tackvare läget vid Östersjön otillräcklig. Särskilt fjärrtrafiken transfervägarna; 

buller) och sämre livskvalitet; 

och Stettiner Haff; 

saknar möjlighet att överta större 

trafikvolymer; 

- Utvidgat logistikutbud med - Om inte vägnätet byggs ut för att 

- Förekomst av grundläggande 

betydelse för näringslivets 

anpassas till de krav 

intermodala strukturer hos de - Hamnarnas infrastruktur är inte utveckling; integrerade lösningar varutransporterna ställer kommer 

olika utförarna (väg, järnväg, tillräckligt differentierad; 

beträffande sjö-, väg, järnvägs- vägarna belastas i 

sjö, flyg); 

och flygtransporternas anslutning oproportionerlig grad; 

- Otillräcklig utbyggnad av 

till trafikknutpunkter; 

- Kust- och inlandshamnar med kringfartsleder med 

- Byggandet av kringfartsleder 

en etablerad grundstruktur som trafikstockningar i städer och på 

- Genom de nya marknaderna i kommer på grund av landets och 

möjliggör ett regionalt och 

trafikleder av överregional 

Östersjöområdet ökar 

kommunernas finansiella problem 

överregionalt utbyte; 

betydelse; 

möjligheterna för logistikcentra bli en ineffektiv och komplicerad 

vid snittpunkterna mellan sjö- och process; 

- Goda betingelser för 

- Otillräckligt utbud av 

landtrafik; 

- Regionen utvecklas till ett 

nyetablering av industri- och kollektivtrafik mellan centralorter 

transitområde utan egna fördelar 

tjänsteföretag; 

och landsbygd; 

av utvecklingen; 

- Miljövänlig trafikutveckling tack 

vare införlivande av spår- och 

vattenbundna 

transportmöjligheter; 

- Ökad belastning på vägtrafiknätet 

till följd av ytterligare regionala 

spårnedläggningar; 

- Oders vattenflöde är inte 

reglerat vilket medför försvårat 

nyttjande av floden som farled; 

- Goda järnvägs- och 

vägförbindelser till Berlin; 

- Statligt stöd och EU-medel kan 

snabbt upphäva brister när det 

gäller den tekniska infrastrukturen 

och därmed undanröja 

utvecklingshinder; 

- Möjlighet att öppna en 

trafikkorridor i sydostlig riktning; 

- Ökad konkurrens från tyska 

hamnar; 

- Avsaknad av regionala 

styrinstrument för att skapa en 

integrerad kollektivtrafik; 

- Gränsövergångar och tillfarter är 

organisatoriskt och 

kapacitetsmässigt otillräckliga; 

dessa problem kan öka när Polen 

ansluts till Schengenavtalet; 

- Möjlighet att använda Oder och 

förbindelserna med övriga nätet 

av inomeuropeiska 

sjötransportleder; 

- Klent stöd för skapandet av den 

Centraleuropeiska 

transportkorridoren, CETS; 

- Stora brister i den kommunala 

infrastrukturen på alla områden 

- Aktiviteter som syftar till att skapa 

96



- Svag infrastruktur när det gäller 

regionens förbindelser med 

det övriga Polen och EU; 

en mellaneuropeisk 

trafikkorridor, CETC med 

anslutning till TEN-Tnätet och 

skapandet av betingelser för en 

intensiv utveckling av området 

inom korridoren; 

(organisatoriskt och tekniskt), 

särskilt vatten- och 

avfallshanteringen såväl i 

städerna som på 

landsbygden; 

- Eftersläpning av investeringar 

för att förbättra regionens 

tillgänglighet (S3 med en ny 

körbana, modernisering av 

nationalvägarna 6 och 11, 

avslag på Oderprogrammet 

2006); 

- Igångsättande av 

utvecklingsaktiviteter i den 

planerade mellaneuropeiska 

trafikkorridoren; 

- Utvecklingsbrister på 

telekommunikationsområdet, 

särskilt på landsbygden; 

- Otillräcklig kapacitet när det 

gäller strömförsörjningen åt 

näringslivet; 

97




Utbildning, Kultur och Social situation 

- Förekomsten av en - Hög arbetslöshet på landsbygden; - Slå vakt om regionens attraktivitet - Social segregation i städerna 

regional identitet i - Relativt hög andel 

för alla yrkesgrupper genom att kopplad till delaktighet i 

området; 

ungdomsarbetslöshet och 

säkerställa möjligheter på 

arbetslivet och utbildning med 

arbetslösa utan yrkesutbildning; 

arbetsmarknaden för alla sociala påföljande social och ekonomisk 

- En i genomsnitt god - Relativt hög andel icke 

skikt och grupper; 

obalans i regionen; 

utbildningsnivå, särskilt yrkesverksamma mot bakgrund av - Utveckla distansutbildning och e- - Regional obalans förorsakad av 

i städerna; 

förändringarna inom näringslivet; Learning med hjälp av god 

tillväxt i städerna och 

- Försvårad tillgång till 

telekommunikation; 

tillbakagång på landsbygden; 

- Talrika 

högskoleutbildning på landsbygden; - Skapa ett euroregionalt inriktat - Minskade kommunala 

kulturinstitutioner står - Brister i utbildnings- respektive 

starta-egetprogram för 

kulturanslag och försämrat 

för ett rikt utbud; 

fortbildningsutbudet för vuxna; 

högskoleutbildade; 

kulturutbud till befolkningen; 

- Social segregation när det gäller - Specialinriktade 

- Utbildningsnivån på 

tillgången på utbildning och arbete i utbildningsmöjligheter inom 

landsbygden försämras och 

stadsområdena; 

forskningsinstitutionerna (Long Life bidrar till en regional polarisering; 

- Risk att stadsdelar utvecklas till 

Learning-System); 

- Ökande sociala skillnader kan 

sociala brännpunkter; 

- Utbildningsprogram med EU som inte bromsas upp av 

- Försämrad folkhälsa till följd av brister medfinansiär; 

socialtjänsten och utvecklas till 

inom organisation och standard - Utveckla humankapitalet inom ett växande problem; 

inom hälso-och sjukvården; 

ramen för internationellt 

- Stigande inkomstklyftor mellan 

- Tillståndet inom kulturella- och 

samarbete (bland annat 

olika yrkesgrupper; 

sociala inrättningar är delvis mycket euroregional kooperation); - Ökande arbetskraftsutvandring 

dåligt; stort återupprustningsbehov; - Ökad rörlighet av kapital och 

till andra delar av Polen och 

- Brist på ungdoms- och 

människor; 

utlandet; 

idrottsinrättningar med god 

- Ökad social medvetenhet och - Ökande svårigheter att få 

standard; 

bildningsnivå hos befolkningen; tillgång till offentlig hälso- och 

- Existerande forskningsinstitutioner har - Utveckla program, som syftar till sjukvård; 

för få utbildningsplatser som riktar sig yrkesmässig aktivering av kvinnor - Risk att regionens betydelse 

regionens ungdomar och vuxna; och funktionshindrade på 

inom Polen och EU underskattas 

- Ökande svårigheter att få tillgång till landsbygden; 

och att regionen därmed 

offentlig hälso- och sjukvård; 

- Stärka regionens kulturliv och 

marginaliseras, 

- Utvandring av medicinsk personal till identitet såväl inåt som utåt; - Regional konkurrens om EU- 

utlandet; 

medel och investorer; 

98



4. Tyngdpunkter inom det gränsöverskridande samarbetet inom 

Euroregion POMERANIA perioden 2007-2013 

4.1 Modifiering av den programmatiska grundtanken och 

utvecklingsmålen för Euroregion POMERANIA för perioden 2007- 

2013 

Den programmatiska grundtanken, målbeskrivningarna och riktlinjerna för 

utvecklingen i euroregionen har beskrivits i Utvecklings- och 

handlingsprogrammet för 2000-2006. Den utgår från målformuleringen i 

Fördraget om upprättande av Europeiska gemenskapen 

(Amsterdamfördraget), som undertecknades 2 oktober 1997 och där 

respekten för den nationella och regionala identiteten läggs fast. 

Innehåll och utsagor i programförslaget har bearbetats med 

utgångspunkt från de gemensamma åtagandena för tillväxt och 

sysselsättning såsom de beskrivs i EU: s Lissabonprogram 30 , EU: s strategi för 

en hållbar utveckling 31 samt i EU: s riktlinjer för perioden 2007-2013 32 . 

Utgångspunkt för riktlinjerna under perioden 2007-2013 är målsättningen 

att: 

”Europa måste förnya grundvalarna för sin konkurrenskraft, 

öka sin tillväxtpotential och produktivitet och stärka den 

sociala sammanhållningen genom att framför allt satsa på 

kunskap och innovation och genom uppvärdering av 

humankapitalet.“ 

Begreppet en hållbar utveckling är förankrat i EU: s fördrag och utgör 

därmed en nyckelstrategi på alla politiska områden i Europa. Hållbarhet 

gäller för att vara en ”positiv långtidsstrategi”, som för Europas utveckling 

framåt eftersom ekonomisk tillväxt, social sammanhållning och miljöskydd 

måste gå hand i hand. 

För att uppfylla EU: s olika hållbarhetsmål har den europeiska 

kommissionen och medlemsländerna definierat en rad mål och 

principer 33 . De övergripande hållbarhetsmålen är skydd av miljön, social 

utjämning och sammanhållning, ekonomisk tillväxt och Europas globala 

ansvar. 

30 KOM (2005) 330 slutlig 

31 European Commission, 2002: A EUROPEAN UNION STRATEGY FOR SUSTAINABLE DEVELOPMENT, Luxemburg 

32 Meddelande från kommissionen, Bryssel 05.07.05 

33 BRUSSELS EUROPEAN COUNCIL 16 AND 17 JUNE 2005, PRECIDENCY CONCLUSIONS, DECLARATION 

GUILDING PRINCIPLES FOR SUSTANABLE DEVELOPMENT, Brussels 

99



De grundläggande principerna är: 

- Främjande och skydd av grundläggande rättigheter 

- Rättvisa inom och mellan generationerna 

- Ett öppet och demokratiskt samhälle 

- Aktiva medborgare 

- Deltagande av näringslivet och arbetsmarknadens parter 

- Samstämmighet och styrelseformer 

- Politisk integration 

- Användning av bästa tillgängliga kunskap 

- Försiktighetsprincipen 

- Betalningsskyldighet för förorenaren (polluter pays principle) 

I riktlinjerna för sammanhållningspolitiken 2007 - 2013 görs i enlighet med 

den förnyade Lissabonstrategin för tillväxt och sysselsättning tre 

prioriteringar: 

- ”Att öka medlemsstaternas, regionernas och städernas attraktionskraft 

genom att förbättra tillgängligheten, se till att tjänsterna håller en 

lämplig kvalitet och nivå och bevara deras ekologiska potential. 

- Att uppmuntra innovation, entreprenörskap och stimulera till tillväxt i 

kunskapsekonomin genom att se till att det finns forskningsoch 

innovationskapacitet, inbegripet ny informations-och 

kommunikationsteknik. 

- Att skapa fler och bättre arbetstillfällen genom att locka flera 

människor ut på arbetsmarknaden eller till entreprenörsverksamhet, 

förbättra arbetstagares och företags anpassningsförmåga och öka 

investeringarna i humankapital 34 .” 

Prioriteringarna i riktlinjerna är inte lika relevanta för alla regioner utan 

hänger samman med de olika regionernas styrkor och svagheter. 

Riktlinjerna är snarast en gemensam ram som regionerna uppmanas 

använda när de utvecklar sina regionala program. 

Euroregionen har i sitt grundandeavtal definierat följande programmatiska 

huvudmål: ”… en jämn och välbalanserad utveckling av regionen samt … 

att få parternas invånare och institutioner att närma sig varandra” 35 

34 KOM (2005) 299 sid. 13/14 

35 Fördrag över grundandet över Euroregion Pomerania 1995-12-15, §2 

100



Ett gemensamt modifierat huvudmåle för det regionala samarbetet under 

perioden 2007 - 2013, i överensstämmelse med nuvarande nationella 

dokument, lands- och regionplaner och de hittills uppnådda målen för det 

regionala samarbetet, föreslås få följande inriktning: 

Utveckla tillväxtpotentialerna med avseende på en kompletterande och 

balanserad utveckling, förbunden med ökad integration inom Euroregion 

POMERANIA. 

Därmed blir det nödvändigt att modifiera och komplettera Utvecklings- 

och handlingsprogrammet för perioden 2000 - 2006. 

Programmatiska grundtankar 

(1) Verka för likvärdiga levnadsbetingelser i alla delar av euroregionen. 

Sträva efter en starkare sammanhållning och bättre integration utifrån 

lokala förutsättningar och funktionella skillnader,Bekämpa fattigdom 

och social diskriminering och verka målmedvetet för samarbete 

mellan de olika delområdena. Skapa goda styrsystem, stabila 

demokratiska strukturer samt främja det civila samhällets delaktighet i 

det politiska livet inom euroregionen. 

(2) Anpassa bosättningsstrukturen till de nya utmaningarna genom att 

stärka centralorter och tillväxtkärnor, som bärare av och stöd för en 

ökad konkurrenskraft och den samlade regionala vidareutvecklingen. 

Anpassa städernas utformning till de demografiska förändringarna 

genom ombyggnation av bostadsområden, stöd till företagarinitiativ 

för kvalificerade arbetsplatser och service för att säkra goda 

trafikförbindelser, attraktiva stadskärnor, ett högkvalitativt kultur- och 

utbildningsutbud, bostadsnära grön- och fritidsområden, sanering av 

den fysiska miljön och offentliga platser. Utveckla innovativa modeller 

för att säkra strukturer för försörjningen i avsides belägna 

landsbygdsområden. 

(3) Utveckla en hållbar trafikinfrastruktur som väsentlig förutsättning för 

tillväxt och nya arbetstillfällen och för att öka områdets 

näringslivsmässiga och sociala attraktivitet med målet att skapa en 

effektiv, miljöanpassad, flexibel och säker trafikinfrastruktur. Med 

regionens centrala läge i förhållande till de europeiska marknaderna, 

är förbättrade, överregionala förbindelser till de transeuropeiska 

transportnäten, grunden för interkommunal samverkan och för 

utvecklingen av ett gränsöverskridande samarbete i 

utvecklingsområdena liksom ett inomregionalt, barriärfritt utbyte 

mellan centrala orter och omgivande landsbygdsområden. 

101



Säkra principen om ekologisk hållbarhet genom att främja alternativa 

och kombinerade transporter, modernisering av järnvägsnätet, måttfull 

utbyggnad av sjötransportförbindelserna samt bättre förbindelser till 

hamnar och regionala flygplatser. 

Utveckla en bärkraftig trafikförvaltning och skapa förutsättningar för 

bättre tillgänglighet för bestämda målgrupper. 

(4) Förstärk synergieffekterna mellan miljöskydd och tillväxt genom 

optimal markanvändning 

Skydda de naturliga resurserna och säkra den fortsatta användningen i 

den i huvudsak lantligt präglade euroregionen. Bevara 

kulturlandskapet och bemöda sig om en resultatinriktad konfliktlösning 

mellan motstridiga intressen. 

Värna om ett ekologiskt kulturlandskap som säkrar regionens profil och 

hållbarhet. 

Införliva de europeiska och nationella målen för Kyotoprotokollet, de 

europeiska FFH-riktlinjerna (Flora-Fauna-Habitat) och den europeiska 

klimatstrategin i arbetet för ett optimalt utnyttjande av resurser och 

energi och därmed främjandet av den framtida konkurrenskraften. 

(5) Skapa tillväxt i euroregionen genom koncentration av tillväxtkärnor 

och innovation liksom genom profilering av branscher och 

lokaliseringsområden. 

Profilera enskilda delområden och transnationella nätverk, som t.ex. 

”Besökarregionen POMERANIA”. Utveckla ett transnationellt, maritimt 

och maritimturistiskt tillväxtområde; 

Stärk regionens små och medelstora företag, utveckla regionala 

kluster, intensifiera ansträngningarna att bevara etablerade företag 

och stärka entreprenörskapet; 

Det är viktigt att i detta sammanhang anpassa förutsättningarna efterl 

behoven i euroregionen, dess olika delar och särskilt de små och 

medelstora företagens behov. 

Bygg ut samarbetet mellan företag och forskningsinstitut/universiteten 

med målet att omvandla kunskap till nya produkter, processer och 

tjänster; 

Utnyttja möjligheten att inrätta kompetenscentrum och bygg ut 

existerande service- och rådgivningscentrum till transnationellt, 

sammanbundna coachingcentrum med innovations- och 

utbildningserbjudanden; Tillhandahåll företagsstödtjänster såsom 

handledning av företagsledare, informationskampanjer, hjälp att 

komma ut på marknaden, tekniskt stöd (omsätta konceptet BALTIC+ 

för coachingcentrum, tjänster inom teknikområdet, IT, hälsosektorn och 

tillgänglighet utan barriärer); 

(6) Stöd diversifieringen av den ekonomiska verksamheten på 

landsbygden genom att skapa tillväxtcentrum och genom att 

utveckla ekonomiska kluster och regionala värdekedjor utgående från 

lokala tillgångar (förnybara energikällor); Omvandla sysselsättning 

102



inom jordbruket till andra verksamheter med stöd av Leaderinitiativet. 

Utveckla sysselsättningsfrämjande åtgärder, förbättra basservicen och 

tillgången till informations- och kommunikationsteknik samt 

möjligheterna till yrkesutbildning för att öka landsbygdens attraktivitet 

och motverka tendenserna till ekonomisk tillbakagång och avfolkning. 

(7) Utnyttja och stärk humankapitalet med utbildning som nyckelfaktor för 

euroregionens långsiktiga utveckling 

Utveckla kunskap och innovation som strategisk fördel för regionen 

med motsvarande system för och möjligheter till livslångt lärande; 

skapa och bibehåll ett högkvalitativt utbud av infrastrukturinrättningar 

som daghem, skolor, gymnasier, yrkesskolor och 

fortbildningsmöjligheter för arbetstagare för att möjliggöra en 

livscykelinriktad sysselsättningspolitik och för att underlätta 

anpassningen till de demografiska förändringarna, Skapa utbildnings- 

och fortbildningsmöjligheter som är anpassade till nya kompetenskrav 

och arbetsmarknadens behov för att få in fler människor i arbetslivet 

och för att öka arbetstagarnas och företagens anpassningsförmåga. 

Riktade åtgärder för att realisera huvudmålen i den Europeiska 

ungdomspakten 36 inom de tre handlingsområdena: 

- Åtgärder för att öka ungdomars sysselsättning, integration och 

befordringsmöjligheter och för att förbättra de mest utsatta 

ungdomarnas situation; 

- Åtgärder för utbildning och rörlighet; Ökat tillträde till 

grundläggande yrkesutbildning; Skapa gemensamma ramar för att 

förtydliga innebörden av kvalifikationer och för att godkänna ickeformellt 

och informellt lärande; 

- Åtgärder i syfte att förena yrkesliv med privatliv och familjeliv. 

Stöd utvecklandet av partnerskap mellan regioner och städer inom 

området skola och yrkesutbildning för erfarenhetsutbyte och 

utvärderingar; Integration av unga människor i arbetslivet i enlighet 

med Europeiska ungdomspakten liksom att utveckla strategier för ett 

aktivt åldrande. 

Förse euroregionen med en infrastruktur inom hälsovården, som 

tryggar en effektiv, resultatorienterad, medborgarnära hälso- och 

sjukvård med ett behovsanpassat utbud av konkurrenskraftiga sjukhus 

och öppenvård. Detta omfattar i hög grad tekniker som telemedicin 

och kostnadsbesparande elektroniska hälso- och sjukvårdstjänster. 

Inom ramen för den medicinska försörjningen ska, mot bakgrund av 

den åldrande befolkningen, sanatorie- och kurinrättningarna få fortsatt 

stöd och utbudet av sociala tjänster utvecklas på olika nivåer; 

Utveckla regionala kärnor inom hälsonäringen; 

36 KOM (2005) 206 slutlig 

103



(8) Stärk konkurrenskraften genom gränsöverskridande samarbete 

Stöd implementeringen av den tysk-polska regeringskommissionens 

rekommendationern om regionalt och gränsnära samarbete från 

september 2004, med målsättningen att med ett gemensamt 

näringsområde i det hittills missgynnade gränsområdet, garantera 

synbara och trovärdiga framsteg för medborgarna i det utvidgade EU. 

I fokus för bemödandena står som främsta uppgift att främja tillväxten 

och utvecklingen av infrastrukturen i den gemensamma regionen 

genom: 

- att underlätta innovation och överföring av kunskap och knowhow; 

- höja gränsområdets attraktivitet som säte för innovation med stöd 

av investeringar från det privata näringslivet; 

- modernisering och utbyggnad av gränsöverskridande 

trafikförbindelser (järnväg, vägar och sjöförbindelser) liksom 

skapandet och öppnandet av nya gränsövergångar; 

- samordnat, gränsöverskridande stöd till näringslivet och snar 

förbättring av telekommunikationerna; 

- riktat stöd till turismen som motor för tillväxten genom skapandet av 

turisminfrastruktur; 

- fortsatt utveckling som kulturregion; 

Stödet till, och stärkandet av tillväxt, sysselsättning och innovation i 

regionen, vars nord-sydaxel utgörs av Oder är prioriterat, det vill säga 

att Oder är att betrakta som medelpunkten i ett gränsöverskridande 

näringslivsområde, som i ökad grad bör knytas till Öresundsregionen 

och storstadsområdena Berlin och Szczecin. 

Avtalen mellan Region Skåne och Westpommern liksom mellan Skåne 

och Mecklenburg-Vorpommern (indirekt via Sydsam) utgör en god 

grund för fortsatt utveckling av förbindelserna inom euroregionen och 

bör i framtiden tas i anspråk i ökad grad. 

(9) Förbättrade kommunikationer genom transregionalt samarbete. 

Euroregionens partners öppnar sig, till följd av integrationsprocessen 

mot det gemensamma Europa, andra europeiska partners resp. 

euroregioner, särskilt via projekt för transnationellt samarbete. 

Euroregionen eftersträvar en framgångsrik europeisk integration och 

förbättrad transregional sammanhållning. 

104



4.2 Handlingsfält för Euroregion POMERANIA perioden 2007 - 2013 

Mot bakgrund av de modifierade grundtankarna för utvecklingen i 

euroregionen under perioden 2007 - 2013, äger de tematiskt indelade 

målbeskrivningarna i Utvecklings- och programme för 2000 - 2006 

fortfarande giltighet när det gäller regional planering, byggnation och 

boende, näringsliv och arbetsmarknad, trafik och rörlighet, teknisk 

infrastruktur, skydd av naturtillgångar och naturområden, kultur, utbildning, 

hälsovård, sociala frågor och turism. 

Med samarbetet inom euroregionen, de föreliggande SWOT-analyserna, 

granskningen av EU: s riktlinjer, och den därmed sammanhängande 

modifieringen av de programmatiska grundtankarna, i förbindelse med 

ovan nämnda målbeskrivningar som utgångspunkt, föreslås följande 

handlingsfält (HF) och åtgärdskomplex: 

Handlingsfält 

I Utveckling och förnyelse av näringslivet med särskild hänsyn till 

utvecklingen av små och medelstora företag inom turistbranschen 

som ett kännetecken för regionen 

II Stöd till forskning, teknologi, utbildning och vidareutbildning genom 

att stärka samarbetet mellan företag och forskningsinstitut 

III Gränsöverskridande utveckling av trafikinfrastrukturen och 

förbättring av de regionala trafikförbindelserna 

IV Bevara och uppvärdera euroregionens naturrikedomar och 


V Diversifiering av landsbygdsutvecklingen 

VI Vidareutveckla den gränsöverskridande samordningen och det 

regionala samarbetet på det sociala, kulturella och tekniska 

området 

105



4.3 Åtgärdskomplex, nyckelstrategier och prioriterade projekt, 

indelade efter handlingsfält 

4.3.1 Handlingsfält I: 

Utveckling och förnyelse av näringslivet med särskild hänsyn till 

utvecklingen av små och medelstora företag inom turistbranschen 

som ett varumärke för regionen 

Åtgärdskomplexen i Handlingsfält I har som mål att stärka den regionala 

konkurrenskraften genom att stödja utvecklingen och förverkligandet av 

hållbara strategier för innovation, koncentration på tillväxtsektorer samt 

små och medelstora företag och genom stöd till utvecklandet av 

företagarnätverk, kluster och tillgång till företagarstöd. 

Tillväxten inom forskning och utveckling, produktutveckling och den 

växande marknaden för regionala produkter samt ett mångsidigt tjänste- 

och turistutbud hänger samman med Euroregionens läge och dess 

gynnsamma villkor för ökad samverkan och nätverksskapande mellan 

storstadsområdet Berlin/Brandenburg, Öresundsregionen och 

tillväxtområdet Szczecin. 

Säkrandet av befintliga arbetsplatser och skapandet av nya jobb liksom 

lärlingsplatser är prioriterade mål. 

För den gemensamma utvecklingen i euroregionen är tillväxt en 

avgörande faktor med många komponenter 

Riktat stöd till små och medelstora sysselsättningsskapande företag samt 

identifiering av tillväxtpotentialer innebär samtidigt ett säkrande av 

företagsbeståndet. 

En stor del av företagen och sysselsättningen kommer även i 

fortsättningen att vara förlagda till branscher med traditionell produktion. 

Dessa bör stödjas när det gäller produktkvalitet, flexibilitet och 

leveransvillkor för att mer framgångsrikt kunna möta globaliseringens 

utmaningar och villkor. 

Tillväxten inom euroregionen baserar sig framför allt på den stora 

utvecklingspotentialen inom turistbranschen. Euroregionens värdefulla 

naturområden, läget nära överregionala utvecklingscentrum och de 

senaste årens utveckling av såväl etablerade som nya turistområden visar 

på goda förutsättningar och framtidsperspektiv för nya innovativa 

möjligheter, som t.ex. varumärkesutveckling. 

Särskilt viktig är fokuseringen på bestämda målgrupper speciellt på den i 

takt med de demografiska förändringarna växande gruppen 55+. 

Den alltmer utpräglade kopplingen mellan natur och turism innebär 

ökade möjligheter för turistnäringens utveckling som tillväxtmotor. 

106



Småbåtsturismen längs Östersjökusten, de omfångsrika sjö- och 

flodlandskapen, liksom landsbygdsturism, kultur-, bildnings- och stadsturism 

erbjuder rika möjligheter för ett gränsöverskridande, transnationellt 

samarbete. 

Småbåtsturismen kommer att öka kraftigt, mätt med europeiska mått, 

varför euroregionen bör utnyttja sin potential genom riktade projekt av 

transnationell- respektive nätverkskaraktär. 

Genom målinriktad koppling mellan attraktiva, temaorienterade 

turisterbjudanden av till viss del unik karaktär, kan turistområden av 

makrokaraktär, utvecklas i regionen, kännedomen om dessa öka samt 

vistelsetiderna förlängas och därmed stärka det regionala näringslivet. 

Stödåtgärderna bör fortsättningsvis koncentrera sig på de starka sidorna, 

särskilt regionens tillväxtbranscher, på kunskapsbaserad ekonomi, 

traditionella branscher, marknadsmässiga produkter och potentiellt särskilt 

utvecklingsbara möjligheter. 

Olika branscher i de olika områdena i euroregionen berörs av detta: 

Skåne Inom området livsmedelsproduktion, i dess vidaste 

bemärkelse: Life Science, läkemedelsindustri, 

bioteknologi, medicinsk teknik, hälsovård, 

telekommunikation, turism, trävarubranschen, 

logistik och tjänstesektorn; 

Wójewod 


Sjöfartsnäring: skeppsbygge och hamnnäring med 

därtill knutna verksamheter, livsmedelsindustri, 

förnybar energi, biobränsle, metallindustri, 

elektronik, turist- och resebranschen, 

hälsonäringen, logistik, jordbruk, kemisk industri, IT, 

trävaru- och möbelframställning, högteknologi och 

tjänsteproduktion, 

Vorpommern Sjöfartsnäring: skeppsbygge och hamnnäring med 

därtill knutna verksamheter, högteknologiområden 

som plasmafysik, bioteknologi, förnybar energi, 

telekommunikationsteknologi, hälsobranschen, 

telemedicin, turism, miljövård och 

miljövårdsteknologi, avveckling av kärnkraftverk, 

förädling av jordbruksprodukter, 

livsmedelsproduktion, träförädling och logistik; 

Uckermark-Barnim Mineralolja, biobränsle, pappersproduktion, 

förnybar energi, hälsobranschen, miljövård och 

miljövårdsteknologi, turism, maskinframställning, 

metallbearbetning- och förädling, förädling av 

jordbruksprodukter, livsmedelsproduktion och 

träförädling. 

107



Inom följande branscher finns goda förutsättningar och möjligheter för 

gränsöverskridande samarbete: 

Bioteknologi, plasmateknologi, miljövårdsteknologi, hälsobranschen, 

telemedicin, IT, softwareutveckling, nya medier, användningen av 

förnybara energikällor, livsmedelsproduktion, Life Science, sjöfartsnäring 

och turism. 

I detta sammanhang är också en företagsutveckling tänkbar, som utgår 

från samarbetet mellan forskning och teknologisk utveckling med 

näringslivet eller ur tvärvetenskapliga, transnationellt förgrenade 

tillväxtkärnor såsom plasmateknologi-bioteknologi-medicin - 

läkemedelsforskning. 

Detta öppnar också nya möjligheter för företag med nischprodukter som 

grundar sig på traditionella kunskaper, att etablera sig på marknaden.- 

För Handlingsfält I föreslås följande åtgärdskomplex: 

I-1 Åtgärder för utveckling av innovation och tillväxtbranscher i 

förening med tekniköverföring och för bevarande av industri- och 

företagsområden med utvecklingsmöjligheter (traditionella 

områden, nischprodukter) med speciellt utnyttjande av de 

möjligheter som det gränsövergripande samarbetet erbjuder 

I-2 Åtgärder för stöd till små och medelstora företag för att utveckla 

samarbetsformer och nätverk (match-making) liksom skapandet 

av regionala, branschspecifika kluster med transnationella 

förgreningar 

I-3 Åtgärder för främjandet av ett gemensamt näringslivsområde: 

Oder, kustregionen och Stettiner Haff med anknytning till 

storstadsområdet Berlin, Szczecin och Öresundsregionen inklusive 

en samordnad marknadsföring i syfte att höja den regionala 

konkurrenskraften 

I-4 Åtgärder för att stärka den regionala sjöfartsnäringen genom 

samarbete mellan leverantörer och serviceföretag, hamnar och 

varv och ett utökat, transnationellt småbåtsturismutbud 

I-5 Åtgärder för utbyggnad av turistnäringen i egenskap av 

regionens tillväxtbransch kopplad till märkesvaror för turister och 

innovativa erbjudanden riktade till målgrupper med skilda behov 

I-6 Åtgärder för utbyggnad och nätverksbildning mellan 

turistområden och transnationella produktionskedjor samt 

utarbetandet av förslag till, och genomförande av gemensam 

marknadsföring 

I-7 Bygga ut infrastrukturen inom turistnäringen inbegripet moderna 

informationssystem 

108



I-1 Åtgärder för utveckling av innovation och tillväxtbranscher i 

förening med tekniköverföring och för bevarande av industri- och 

företagsområden med utvecklingsmöjligheter (traditionella 

områden, nischprodukter) med speciellt utnyttjande av de 

möjligheter som det gränsövergripande samarbetet erbjuder 

Åtgärdskomplex I-1omfattar följande nyckelåtgärder: 

1) Stöd till nya innovationsföretag och skapandet av näringslivsnära 

inrättningar i syfte att stärka innovationen. 

2) Stöd till investeringsprojekt och företagssamarbete med särskilda 

struktureffekter och sysselsättningsfrämjande verksamhet i syfte att 

stärka tillväxtcentrum med särskilda synergieffekter på 

omkringliggande områden, i förening med stärkandet av de 

fastlagda områdena för prioriterad nyetablering av industri, 

hantverk och tjänsteföretag, så som: 

- maritim företagsamhet, med därtill knutna hantverk; 

- bioteknologi, plasmateknologi; 

- företagsamhet inom hälsosektorn, och telemedicin; 

- turistbranschen; 

- telekommunikation, information och kommunikation; 

- livsmedelsbranschen och Life Science; 

- skogssektorn, träbranschen och pappersnäringen; 

- mineraloljebranschen / biobränsle; 

- logistik. 

(obs! ej rangordnad uppräkning) 

3) Utarbeta förslag till utvecklingsmöjligheter, respektive 

nyttjandekoncept för förändringsområden och industribranscher. 

4) Utbyggnad av transnationellt och regionalt samarbete samt kluster 

inom hälsosektorn/hälsotelematik (BioCon Valley, telemedicinskt 

nätverk bl.a.) från klassisk medicin, via livsmedelsbranschen till 

besöksnäringen. 

109



5) Bygga ut nätverket Baltic Bio Energy Net (BaBET) med koppling till 

regionala resurser inklusive olika delprojekt; Etablera nationella och 

internationella konkurrensdugliga kluster. 

6) Utveckla euroregionen till ett transnationellt, nordeuropeiskt 

”Kompetenscentrum” för bioenergi, sammankopplat med 

regionala resurser och centrum i Vorpommern, Barnim-Uckermark 

(Impulsnetzwerk ENOB – erneuerbare Energien im Nordosten 

Brandenburgs, Initiative BARUM), Skåne och Westpommern. 

7) Uppbyggnad respektive utbyggnad av befintliga 

informationssystem till ett flerspråkigt tysk-polsk-svenskt 

informationssystem för näringsliv och forskning med en offline- 

och/eller onlinedatabank; Skapa dataregister genom utnyttjandet 

av multiplikatorer och befintliga databanker samt uppbyggnad av 

ett uppdateringssystem i syfte, att: 

- stödja samarbetet mellan företagen i euroregionen; 

- förmedla impulser till utvecklandet av innovativa produkter och 

processer liksom stöd för patentregistrering. 

8) Åtgärder för att etablera gränsöverskridande styrfunktioner för 

arbetsmarknaden (Eures 37 ), genom: 

- utveckling av arbetsmarknadspolitiska projekt; 

- utvecklandet av samarbetsformer mellan sysselsättnings- och 

utbildningsföretag (t.ex. det allmännyttiga Beschäftigungs- und 

Qualifizierungsgesellschaft Usedom-West och företag i Stettin, 

med liknande verksamhetsområden); 

- transnationella arbetsmarknadskonferenser med temat: 

”Chanser och perspektiv på den gemensamma 

arbetsmarknaden”; 

- erfarenhetsutbyte beträffande integration och förstärkt satsning 

på arbetskraft 50+. 

37 EURES är ett nätverk för gränsöverskridande samarbete i sysselsättningsfrågor baserat på EURES 

stadga från 3 maj 2003. 

110



I-2 Åtgärder för stöd till små och medelstora företag för att utveckla 

samarbetsformer och nätverk (match-making) liksom skapandet 

av regionala, branschspecifika kluster med transnationella 

förgreningar 

Åtgärdskomplex I-2 omfattar följande nyckelåtgärder: 

1) Stöd till samarbete mellan små- och medelstora företag. 

Skapandet av nätverk samt regionala branschspecifika kluster för 

att öka de små- och medelstora företagens konkurrenskraft och 

exportmöjligheter via: 

- stöd till företagarnätverk i syfte att, optimera 

företagsövergripande affärsförbindelser för att utöka 

marknaden, utveckla internationell marknadsföring via Internet 

(gemensam plattform), identifiera tillväxtpotentialer och - 

teknologier, liksom möjligheter att rikta in sig på tillväxtnischer, 

t.ex. skapandet av ett tysk-polskt livsmedelsnätverk för att få 

tillgång till nya marknader och produkter för företag inom 

euroregionens livsmedelsindustri; 

- stöd till vidareutbildningsåtgärder för att säkra den 

internationella konkurrenskraften; förbättrade språkkunskaper; 

- stöd till samarbete avseende vidareförädling av produkter; 

- stöd till samarbete med syfte att integrera regionala kretslopp 

och skapa värdekedjor för logistik och teknologi; 

- genomförandet av sektorsvisa företagarträffar. 

2) Åtgärder för att stödja teknologiutvecklingen i små och medelstora 

företag och teknologitransfer på väg mot sammanlänkade 

teknologicentrum. 

3) Åtgärder för att stärka den innovativa medvetenheten genom 

bl.a., förbättrad tillgång till information om innovationsresurser, 

utbildningsmöjligheter, egeninitiativ och entreprenörsanda och 

skapandet av metoder för att identifiera teknologioch 

informationsbehov. 

4) Skapandet av verktyg för ekonomiskt stöd till innovation i små- och 

medelstora företag och finansieringsmöjligheter för utvecklandet 

av nya produkter och innovation samt utbildningsplatser. 

111



5) Stöd till små och medelstora företag via euroregionens service- 

och rådgivningscentraler (SRC), skapandet av branschspecifika 

kooperationsbörser och fortsatt match-making. 

Uppbyggnad av transnationella, branschrelaterade 

kompetenscentrum för små- och medelstora företag (service- och 

coachingcentrum – INTERREG III B-projekt ”Baltic+”) som 

komplement till service- och rådgivningscentralerna: 

* TGZ Uckermark Schwedt/O.: Ingenjörstjänster och 

företagssamarbete 

* WITO Eberswalde: Hälsobranschen 

* Science of Technology Park of Szczecin: IT-branschen 

* Region Skåne, Helsingborg: Turism för alla 

Främja utvecklingen av mässor till branschinriktade arenor för 

produktmarketing, nya samarbetsformer och kunskapsutbyte. 

6) Begagna möjligheten att bilda ett nätverk av innovationsrådgivare 

för små och medelstora företag inom euroregionen (Professional 

Board, POMERANIA-Management för samarbete bland små och 

medelstora företag) med erfarenheterna från EU: s 

Europamanagement II som grund för: 

- att stimulera samarbetet mellan tyska, svenska och polska 

företag; 

- att utveckla transnationella innovationsstrategier; 

- att främja innovation. 

7) Stöd till gränsöverskridande nyföretagsamhet respektive 

gränsöverskridande nyetableringar inom euroregionen, genom: 

- marknadsundersökningar, rådgivningsinsatser i partnerländerna, 

information om rättsliga villkor; 

- service- och rådgivningscentralernas och andra inrättningars 

handledning, inklusive tolktjänster för företagarstöd beträffande 

praxis vid start av nya företag. 

8) Stöd till service- och rådgivningscentralerna och de planerade, 

transnationella, branschrelaterade service- och coaching- och 

kompetenscentrum, kommunala organisationer, till koncept för och 

inrättandet av traineesystem för små- och medelstora företag som 

stöd för näringslivet, handelskammare och yrkesorganisationer och 

med utgångspunkt från respektive organisations stadgar och 

intressen. 

112



I-3 Åtgärder för främjandet av ett gemensamt näringslivsområde: 

Oder, kustregionen och Stettiner Haff med anknytning till 

storstadsområdet Berlin, Szczecin och Öresundsregionen inklusive 

samordnad marknadsföring i syfte att höja den regionala 

konkurrenskraften 


1) Åtgärder för att stärka näringslivet i den tysk-polska Oderregionen 

som helhet i syfte att stabilisera och öka den regionala tillväxten, 

sysselsättningen och innovationsförmågan, genom: 

- utarbetandet och genomförandet av gemensamma 

utvecklingsstrategier; 

- utbyggnad av en gränsöverskridande sammanslutning för 

samverkansformer och nätverk, genom bildandet av ett starkt 

överregionalt handels- och servicecentrum i Szczecin; 

- att binda samman Berlin, i egenskap av internationellt centrum 

för handel och service med Öresundsregionen, med särskild 

tonvikt på tillväxtbranscherna; 

- stärka det gemensamma ekonomiska området genom 

utbyggnad av euroregionens huvudsäten för forskning. 

2) Åtgärder i syfte att upprätta en verksamhetsplan för intensifierat 

skapande av gränsöverskridande, regionala värdekedjor med 

tonvikt på jordbruk, nyttjande av landskapet, turism, hantverk och 

småindustri liksom skapandet av gränsöverskridande, transnationellt 

samarbete mellan industri- och hantverksområden, kopplade till 

forskningsinstitutioner. 

3) Utarbeta ett integrerat trafikkoncept för POMERANIA:s Oderregion, i 

syfte att förverkliga en effektiv, gränsöverskridande infrastruktur för 

alla trafikutförare, genom: 

- en sammanfattande översikt över befintliga gränsöverskridande 

trafikförbindelser inklusive trafikbelastning, kapacitet rörande 

nord-sydkorridoren och dess öst-västförbindelser liksom 

anknytningen till de överregionala trafikaxlarnas närområden; 

- synkronisering av planerade, gränsöverskridande 

infrastrukturåtgärder för samtliga trafikutförare, inklusive 

tidsmässig inordning liksom utvärdering av gemensamma 

kriterier (näringslivsgeografiska samband, ett sammansatt 

synsätt applicerat på nord-sydutvecklingsförloppet) i ett 

europeiskt sammanhang; 

113



- åtgärdsförslag relaterade till utvecklingsprognoser för perioden 

fram till 2020. 

Definition av nödvändiga investeringsåtgärder inklusive 

prioriteringsordning. 

4) Stöd till utvecklandet av ett gemensamt, integrerat, regionalt 

planeringssystem för det gemensamma ekonomiska området, 

genom: 

- GIS-stödda, heltäckande och löpande uppdaterade uppgifter 

rörande regionalplaneringsmässigt viktiga strukturer; 

- att realisera modellförslaget till decentralt informationssystem 

och Internetbaserat informationssystem. 

5) Utbyggnad och förbättring av turistinfrastrukturen på båda sidor 

om Oder, genom samarbetsprojekt och nätverk med 

målsättningen att: 

- förbättra kvaliteten på turistvägarna, rastplatser, regnskydd och 

informationstavlor; 

- förbättra utbudet för turister längs de regionala och 

överregionala vägarna (övernattningsmöjligheter, 

gastronomiskt utbud, tillgänglighet till sevärdheter). 

6) Vidareutveckling av Szczecin till ett centrum i en stadlandsbygdsregion 

och säte för euroregionen genom ökat 

utnyttjande av befintliga strukturer och utbyggnad av olika 

samverkansformer och kluster inom strategiskt viktiga 

framtidsområden; Utveckling och ökat tillvaratagande av 

stabiliserings- och utvecklingsfunktioner inom ramen för 

polycentriska strukturer, liksom försörjningen av de tyska 

gränstrakterna via Szczecin, som tidigare, historiskt sett fyllt denna 

funktion. 

114



I-4 Åtgärder för att stärka den regionala sjöfartsnäringen genom 

samarbete mellan leverantörer och serviceföretag, hamnar och 

varv samt ett utökat, transnationellt småbåtsturismutbud 


1) Åtgärder angående kustutvecklingen syftande till en kvalitativ 

utbyggnad av tillväxtkärnor respektive nyckelområden i det direkta 

kustområdet (Rügen, Usedom, Fischland-Darss-Zingst, Wolin, den 

polska östersjökusten, till och med Koszalin, Skånes Östersjökust) 

inklusive åtgärder för att organisera bruket av havets resurser (marin 

regionplanering) samt utvecklandet av ett integrerat kustskydd. 

2) Stöd till åtgärder för att identifiera och utveckla nya 

innovationsområden inom sjöfartsnäringen, i synnerhet nya 

material, nya framställningsmetoder, materialåtervinning, nya 

tekniker på land (nya typer av lyftanordningar för fartyg och nya 

båtmodeller) i förening med nya värdepotentialer inom 

euroregionen. 

3) Skapandet av nätverk och maritima allianser för att stärka det 

maritimt inriktade näringslivet och dess utveckling till en bärkraftig 

utvecklingsmotor, förenat med synergieffekter inom respektive 

områden, genom: 

- bildandet av kluster mellan varvs- och hamnnäring och därtill 

hörande industri samt hantverk, småbåtsturism (marinor, 

yachthamnar, anläggningsplatser, turistorganisationer), 

vattensportartiklar och service (övernattningsmöjligheter, 

gastronomi, kulturinrättningar) samt fritidssektorn. 

Exempel: gränsöverskridande, maritim klusterbildning längs 

vattenleden Berlin-Szczecin och Stettiner Haff, genom: 

- att optimera och sammanföra organisationsstrukturerna inom det 

maritimt inriktade näringslivet, genom: 

Utbyggnad och sammanlänkning av moderna 

kommunikationssystem (utbyggnad av gemensamma 

informations- och bokningssystem vid marinor och yachthamnar, 

GPS-teknik och t.ex., historiska segelrutter). 

4) Förbättrad tillgänglighet inom sjöturismen genom: 

- att dra nytta av och öka potentialen inom den maritima 

turistsektorn: vattensport (paddling, rodd, segling, motorbåtssport, 

flodkryssningar, temakryssningar), segelregattor, historiska 

segelturer, kultur- och stadsturism och evenemang; 

- utveckling av innovativa produkter för att öka 

marknadspotentialen inom för framtiden hållbara områden: 

produkter kombinerade med maritima upplevelser, guidade turer 

115



Exempel: 

genom insjöområdena, ledda vandringar i sjölandskapen, 

nationalparker, cykling i naturparker och kanotpaddling; 

- nära samarbete mellan företag, serviceutförare, rederier, 

kommuner, föreningar och andra sammanslutningar. 

- skapandet av binationella turistregioner: Stettiner Haff och de 

pommerska flodlandskapen: Peene, Tollense, Trebel, Recknitz, 

Bodden- och Strelakusten med Malchiner- och Kummerowersee 

samt den planerade nationalparken Peenetallandschaft; Parseta, 

Drawskoer Seenplatte, sjöarna i Koszalin tillsammans med sjöarna i 

Jarno och Bukowo, Ina och Oder i den polska delen; 

- projektet musei- och kulturvarv, med maritim historia och 

traditionellt båtbyggeri (föreningen Greifswalder Museumswerft 

e. V.). 

5) Åtgärder för att länka samman sjöturismområden t.ex.: 

- näringslivets och turismens infrastrukturella utveckling i områdena 

kring Finowkanalen och regionen Werbellinsee/Grimnitzsee, med 

polska områden, som ett tysk-polskt modellprojekt; 

- samarbete mellan Mecklenburgische Seenplatte och Pommersche 

Seenplatte, mellan Stargard-Szczecinski, Drawsko Pomorski, 

Złocienic, Czaplinek och Szczecinek (ett stort antal vattendrag och 

kulturlandskapets ursprunglighet är gemensamma särdrag; 

- skapandet av ett nät av småbåtshamnar liksom åtgärder för att 

täppa till luckorna i mer avlägset belägna kustområden i 

euroregionen. 

6) Åtgärder för att förbinda de många farbara vattendragen som 

t.ex., WIN-projektet (Wasserturistische Initiative Nordbrandenburg): 

sanering av Langer Trödel för att förbättra turistutbudet och 

anslutningen till Finowkanalen, återöppning av Werbellinkanalen 

mellan Finowkanalen och Oder-Havelkanalen, med förlängning in i 

det polska området. 

7) Åtgärder för att öka insjöfarten, genom att knyta samman tyska 

och polska hamnar längs Östersjökusten genom: 

- överregional marknadsinriktning och gemensam marknadsföring; 

- förbättrad hamndrift (verksamhetsmodeller, logistikagenturer); 

- sanering och modernisering av infrastrukturen; 

- insatser för snabb och okomplicerad tillgänglighet genom 

förbättrade till- och avfarter för hamnar och företagsområden, 

liksom möjlighet att kunna vända fartyg i hamn; 

- erbjudande om IT-möjligheter; 

- förbättrad fartygsservice (reparation, underhåll och översyn, 

försörjning med förnödenheter och avfallshantering). 

116



I-5 Åtgärder för utbyggnad av turistnäringen i egenskap av regionens 

tillväxtbransch kopplad till märkesvaror för turister och innovativa 

erbjudanden riktade till målgrupper med skilda behov 


1) Undersökningar rörande efterfrågestrukturen och stöd för att höja 

utvecklingspotentialen inom turistbranschen, temaanknutet utbud 

riktat till olika målgrupper liksom förbättrad kvalitetsstyrning och 

särskilda erbjudanden för gruppen 55+ samt åretruntsäsong som 

mål, genom: 

- Hälso- och wellnessturism: 

Insatser som uppvärderar kur- och badinrättningarna, t.ex. den 

historiska kurparken i Swinoujscie, speciella projekt, ett 

produktutbud riktat till olika målgrupper, anknytning till andra 

turisterbjudanden, t.ex. istidsrutt i kombination med wellness; 

- Aktivitets-, sport- och fitnessturism: 

Nyttjande av regionala och överregionala cykel- och 

vandringsleder, skapandet av temarutter (sago- och sägenrutt, 

väderkvarnsrutt, slottsrutt); 

Ökat utbud av trendsporter: bikeing, skateing, walking, jogging, 

klättring, golf och ridsport som, t.ex. Nordic Fitnesspark i 

Nemerower Holz (Neubrandenburg); 

- Naturturism: 

Utnyttja de möjligheter naturens mångfald erbjuder, genom 

ledda vandringar i national- och naturparker inklusive 

vägledningssystem för besökare, pedagogiska naturstigar och 

geologiska rundvandringar; 

Temaerbjudanden med naturupplevelser – sångsvanedagar, 

tranveckor (nationalparken Unteres Odertal) och 

gränsöverskridande upplevelserutter med t.ex. vargen som 

tema; 

Skol- och upplevelseträdgården Aeronauticon vid Otto 

Lilienthalmuseet i Anklam; 

- Jordbruksturism: 

Semester på lantgård, studiebesök på jordbruksföretag (s.k. 

genomskinliga lantgårdar), regionala produkter, gårdsbutiker, 

hästuppfödning, ridanläggningar; 

Originella semestererbjudanden: ”Semester i väderkvarnen”, 

”Semester på skogvaktarbostället”; 

117



- Stads- och kulturturism: 

Använda de möjligheter som den gemensamma historien 

erbjuder: upprustning av kulturhistoriskt värdefulla anläggningar 

så som slott, kyrkor, kloster liksom historiskt framvuxna och för 

regionen typiska gods, parker, trädgårdsanläggningar och 

historiska handelsvägar; Föra samman temarutter med 

målsättningen att finna hållbara koncept inplacerade i sitt 

historiska sammanhang; Särskilt framhäva den nära relationen 

mellan kulturhistoriskt viktiga anläggningar och grannarna i 

Östersjöområdet, i synnerhet Vor- och Hinterpommern, som 

gemensamt framvuxet kultur- och handelsområde, genom: 

* ökad stadsturism (hansestäder, städer med historiska 

stadskärnor, världskulturarv, kulturevenemang); 

* transnationella cykelrutter med tekniska kännetecken och 

sevärdheter (BALTIC+, d.v.s. stadsnätprojektet inom INTERREG 

III B); 

* att utvidga European Route of Brick Gothic (EUROB); 

* fusionering och utbyte av museisamlingar som t.ex. 

konstsamlingen i Neubrandenburg med samlingarna i 

Szczecins museum; 

* en kulturhistorisk utställning över ”Erik av Pommern, kung av 

Skandinavien” (samarbetsprojekt mellan Pommersches 

Landesmuseum samt polska och svenska museer); 

* Europeiska Hugenottparken i Schwedt/O., 

landskapsträdgården ”Kärlekens dal” vid Oder i Zaton 

Dołna; 

* maritimt orienterad kulturturism (fyrtorn, hamnanläggningar, 

historiskt båtbygge). 

- Bildnings- och kongressturism: 

Koppla samman och bygga ut geoparkerna: geovetenskap 

och miljökunskap tillsammans med geologi och 

kulturlandskapet, utnyttja den geoturistiska potentialen liksom 

landskapets möjligheter; ledda strövtåg genom 

naturskyddsområden, åtgärder för att öka befintliga 

anläggningars attraktionskraft; 

Utveckla den regionala konferensturismen, inklusive 

ledsagarprogrammen (t. ex. gränsöverskridande konferenser 

och seminarier); 

118



- Teknik- och industriturism: 

Låta intressanta företag i regionen ingå i turistprogram (varv 

hamnar, industrianläggningar); 

Öppna produktionsanläggningar (hantverk, industri, 

konsthantverk, ateljéer) för turistbesök, s.k. genomskinlig 

produktion; 

2) Åtgärder för att föra samman erbjudanden med varierande teman, 

för att framhäva särdrag i natur och historia i kombination med 

hälso-, aktivitets-, sport-, fitnessturism (t.ex. rundresor enligt ”4hörningskonceptet” 

och cykelrutter kombinerade med båtfärder – 

Bike and Sail). 

Specialerbjudanden till: 

- målgruppen 55+; 

- familjer; 

- ungdomar; 

- människor med nedsatt funktionsförmåga (s.k. barriärfri turism). 

3) Åtgärder för att skapa gränsöverskridande paketerbjudanden, 

skyltade vandringsvägar, sammanhängande cykelbanor och 

flerspråkigt informationssystem längs vägnätet som t.ex. längs den 

internationella cykelvägen runt Stettiner Haff, Östersjöleden 

Lübeck-Stralsund-Szczecin, cykelleden Berlin-Usedom; temaleder i 

bl.a. gränsområdet Uecker-Randow, Uckermark, Gryfino och 

Police. 

4) Åtgärder för att öka beläggningen under lågsäsong, genom: 

- initiativ för att utveckla paketerbjudanden och förbättrade 

styrfunktioner; 

- riktade erbjudanden under lågsäsong till särskilda målgrupper; 

- kombinationen bildning och rekreation. 

5) Åtgärder för att kvalitativt öka övernattningsutbudet och därmed 

också en mer differentierad prissättning; Åtgärder för att stärka den 

regionala identiteten (kulinariska upptäckter) med erfarenheter 

från samarbetsprojektet ”Regional matkultur” (logotyp, kriterier). 

6) Klusterbildning för efterfrågestyrda,nya produkter för turister samt 

marknadsföring av dessa. 

119



I-6 Åtgärder för utbyggnad av och nätverksbildning mellan 

turistområden och transnationella produktionskedjor samt 

utarbetandet av förslag till, och genomförandet av gemensam 

marknadsföring 


1) Åtgärder för att koppla samman turistområden längs den svenska, 

polska och tyska Östersjökusten (Rügen, Fischland-Darss-Zingst, 

Usedom) inklusive Vorpommersche Boddenlandschaft och 

Boddenlandschaft Südost-Rügen, Greifswalder Bodden och det 

pommerska fastlandet. 

2) Sammankoppling av naturturismområden i Sydsverige, 

Westpommern och de tyska delarna av euroregionen (t.ex. Müritzer 

Naturpark, Feldberger Seenlandschaft, Drawienski Park Narodowy 

och landskapsparkerna Drawski Park Krajobrazowy, Inski Park 

Krajobrazowy och Nationalpark Wollin); Sammanföra nationalparken 

Unteres Odertal med biosfärreservatet Schorfheide-Chorin, 

naturparken Barnim med den polska nationalparken Drawinski och, 

för att höja utvecklingspotentialen inom området naturupplevelser, 

inrätta utsiktsplatser, temavägar, och barriärfria naturparker liksom 

utnyttja möjligheterna till sammankoppling med biosfärreservatet 

Südost-Rügen. 

3) Åtgärder för att stödja utbyggnaden och utvecklingen av den tyskpolska 

regionen Stettiner Haff och varumärket: ”Stettiner Haff – 

nästan för vackert för att tala om”. 

4) Åtgärder för att bygga ut och transnationellt sammanlänka 

geoparken Mecklenburgische Eiszeitlandschaft (istidslandskap) och 

geoparken Eiszeitland am Oderrand, som är under uppbyggnad i 

det polska samhället Moryn, liksom lämpliga geologiska områden i 

Region Skåne. Anknytning till istidslandskapen återfinns i 

nationalparken Söderåsen, naturreservatet Kullaberg och 

nationalparken Stenshuvud. 

5) Utbyggnad av det transnationella samarbetet kring vikingarnas 

och slavernas färder, under samlingsnamnet BALTIC HISTORY, 

mellan Foteviken (Skåne), Wolin (Westpommern) och föreningen 

Ukranenland e. V. (Torgelow) samt den planerade anläggningen 

Burgberg, om slavernas historia i Lassan. 

6) Skapande av tysk-polska informationsställen, t.ex. i 

järnvägsstationsbyggnaderna i Blumberg (B 158, A 10/A 11, 

regionalbanesträckan OD 25) i Berlinregionens upptagningsområde 

liksom skyltning av samtliga vägar; Internetportaler, broschyrer, 

utbildning och praktikutbyte som gemensamt projekt mellan 

Regionalpark Barnimer Feldmark, REGIONAL NATUR GmbH och de 

polska samarbetspartnerna Kołobrzeg och Ustronie Morskie (ATIScertifierad) 

liksom framtida svenska partners (A 11 – Swinoujsce – 

färjan Ystad). 

120



7) Nyckelåtgärder för att utarbeta och genomföra en gemensam 

marknadsföringsstrategi och gemensam marknadsföring på 

turistområdet genom: 

- stöd till initiativ med målsättningen att vidareutveckla, 

marknadsföra och koppla samman turistområden inom 

euroregionen, såväl överregionalt som transnationellt; 

- att i samarbete med turistorganisationerna utveckla en 

gemensam tema- respektive målgruppsorienterad 

marknadsföring med slagkraftiga reklamslogans, logotyper, 

gemensam Internetportal med länkar till relevanta webbsidor; 

- att identifiera och kommunicera särdrag som överregionalt 

budskap t.ex. inom områdena: 

• Historia, konst och kultur; 

• Business och Technical Visits; 

• Landskaps- och naturupplevelser; 

• Maritima kombinationsmöjligheter; 

• Filmproduktion och filmindustri; 

- åtgärder för att profilera och genomföra gränsöverskridande, 

temarelaterade marknadsföringsaktiviteter via gemensamma 

webbsidor med gemensamt länk- och bokningssystem (centralt 

informations- och registreringssystem med inlemmande av 

befintliga portaler), broschyrer, flyers, flerspråkiga 

informationsställen och –terminaler (gemensamma informations- 

och bokningssystem) på viktiga orter, gemensam 

marknadsföring på mässor med t.ex. följande teman: 

• Cykelsemesterpaket med övernattning, bagagetransport 

och kombinationsmöjligheter (passagerarsjöfart, 

studiebesök, visningar); 

• Turer med småbåtar, husbåtar och kanoter samt 

flodkryssningar i kombination med andra erbjudanden; 

• Istidsvägen och gränsöverskridande geopark tillsammans 

med nya typer av kombinationsmöjligheter; 

• Hälsoinriktad turism; 

- åtgärder för att stödja marknadsföringen: 

• Image 

• Corporate Identity 

• Pressarbete och gemensam PR 

• Lobbyarbete 

• Service för särskilda målgrupper 

121



- åtgärder för att professionalisera marknadsföringen, förbättra 

kundorienteringen och sätta individen i centrum, genom att: 

t.ex. införa ett gemensamt Usedom – Wolin - kort för 

övernattning, strand, cykeluthyrning, offentliga trafikmedel samt 

inträdes- och utflyktsbiljetter; 

t.ex. genomföra konceptet ”Bernau-Börnicker Feldmark” och 

utarbeta ett koncept för trädgårdar, parker och alléer i 

området Barnimer Feldmark och Naturpark Barnim samt slottet 

Dolsk vid Myslibórz i gränsöverskridande samarbete och 

erfarenhetsutbyte. 

122



I-7 Bygga ut infrastrukturen inom turistnäringen, inklusive moderna 

informationssystem 


1) Utbyggnad och förbättring av de regionala och överregionala 

cykelvägarna, med anslutning till internationella cykelleder liksom 

skapandet av en adekvat infrastruktur (vägkvalitet, underhåll, 

rastplatser, flerspråkig information): 

- Östersjöleden Lübeck-Stralsund-Szczecin; 

- Den internationella cykelvägen runt Stettiner Haff; 

- Cykelleden Berlin-Usedom med anslutning till projekt som Gröna 

Oder (Polen); 

- Fortsatt utbyggnad av de gränsöverskridande cykelvägarna i 

Swinoujscie (bl.a. Krzywa- och Barliskivägen); 

- Oder-Welsecykelvägen, som tjänar som förbindelse till 

nationalparken Unteres Odertal; 

- Den planerade ”Via Pomerania”, med paketerbjudanden; 

- Länka ihop cykelvägarna i Szczecinområdet till ett nätverk 

- Ytterligare regionala cykelvägar i turistområden (komplettering 

av cykel- och vandringslederna vid Finowkanalen, utbyggnad 

av cykelvägen längs Uecker/delsträckan Eggesin, parallellt med 

vattenleden Prenslau-Police respektive delsträckan Vogelsang- 

Warsin-Altwarp) med anslutning till de överregionala lederna; 

inklusive gränsöverskridande anknytningar, i de polska delarna av 

euroregionen och Region Skåne, i samarbete med olika aktörer 

(kommuner, landsting och cykelorganisationer). 

2) Iordningställa nya vandringsrutter, uppvärdera överregionala 

vandringsleder och förse dessa med motsvarande infrastruktur 

(väderskydd, lekplatser, rastplatser, träningsslingor, flerspråkig 

information) t.ex. byggnation av en vandringsväg längs Sanddyna 

Nr. 1 (vid den tysk-polska gränsen). 

3) Stödja åtgärder, som syftar till att öppna gränsövergångarna för 

turism (cykel-, vandrings-, vattenleder) t.ex. Hintersee-Dobieszczyn. 

123



4) Förbättra och bygga ut den kommunala infrastrukturen inom den 

maritima turismen genom: 

- att utveckla den norra hamnbassängen i Swinoujscie till en 

regional yachthamn; 

- sanering respektive nyanläggning av fiskeplatser; 

- fler angöringsplatser för båtar; 

- utbyggnad av marinor; 

- förbättrad försörjning och avfallshantering (avloppsvatten, 

färskvatten, reparations- och rustningsmöjligheter, 

bränsleförsörjning); 

- att upprätta sanitära inrättningar; 

- att tillhandahålla skeppslyftkranar; 

- att anlägga tillfarter till anläggningsplatser, 

passagerarbåtar/flodkryssare; 

- att anlägga parkeringsplatser; 

- att bygga ut moderna informationssystem (gemensamma 

informations- och bokningssystem, GPS, Internettillgång); 

- åtgärder för att utveckla infrastrukturen i de inre kustområdena 

(terrassformiga anläggningsplatser, modell Wolgast); Kundvänlig 

infrastruktur (inrättningar för passagerarväxel, tillgänglighet för 

personer med funktionshinder, resebyråer). 

5) Åtgärder för att bygga ut respektive förbättra flerspråkiga 

trafikledningssystem i städer och samhällen. 

6) Stöd till förverkligandet av det integrerade trafikkonceptet för öarna 

Usedom-Wolin för att minska trafikbelastningen. 

7) Vidareutveckling av Internetbaserade tjänster för att förbättra 

kommunikationen mellan utförare och kunder resp. mellan utförare 

och marketingorganisationer. 

8) Bygga ett centrum för sport, kultur och rekreation i Swinoujscie för 

att förlänga turistsäsongen och förbättra turistutbudet. 

124



4.3.2 Handlingsfält II 

Stöd till forskning, teknologi, utbildning och vidareutbildning genom 

att stärka samarbetet mellan företag och forskningsinstitut 

Gemenskapens Lissabonnprogram 38 förespråkar ökade investeringar i 

ungdomar 39 , bildning, utbildning, forskning och innovation och 

vidtagandet av nödvändiga steg för att utbilda kvalificerad arbetskraft 

med entreprenörsanda. 

En ökad tillväxt och skapandet av arbetsplatser bildar grunden för att 

frigöra resurser. 

Forskning, bildning, utbildning och fortbildning spelar en nyckelroll i detta 

sammanhang. 

I enlighet med målen i EG:s utkast till ramprogram för forskning, teknisk 

utveckling och demonstration (2007-2013) 40 som innebär ett förstärkning 

av de vetenskapliga och teknologiska förutsättningarna för att säkra en 

hög konkurrenskraft, bör främjandet av FoU inom regionen utvidgas och 

koncentreras till hållbara tillväxtbranscher och speciella marknadsnischer. 

Målsättningen är att intensifiera det gränsöverskridande samarbetet 

mellan företag, forskningsinstitut, universitet och högskolor för att 

omvandla ny kunskap till marknadsprodukter, processer och tjänster. 

Detta innebär att utbyggnaden av forskning, utveckling och innovation 

med nära anknytning till det regionala näringslivet är särskilt viktig. Med 

detta stöd till forskning och utveckling eller färdigheter inom 

teknikområdet stimuleras även den transnationella tekniköverföringen 

varaktigt genom att nätverk för samarbete mellan företag, högskolor och 

forskningsinrättningar utvecklas. 

Den strategiska målsättningen är att gemensamt inom euroregionen 

framgångsrikt utforma den anpassningsprocess som de globaliserade 

marknaderna kräver för att kunna möta de förändringar som kunskaps- 

och informationssamhället innebär. Utvecklingen och införandet av 

innovativa och multimediala metoder för regionala utvecklingsprocesser i 

syfte att förbättra konkurrenskraften med ett samplanerat, 

gränsöverskridande utbud, gynnar utvecklingen av framtidsbranscher. 

Med utgångspunkt från föreliggande erfarenheter och resultat av det 

transnationella samarbetet mellan forskningsinrättningar, industriella 

partners och företag är följande områden av särskild betydelse: 

- Hälsobranschen med särskild vikt lagd på påbörjade projekt inom 

telemedicinen; 

- Tvärvetenskapliga tillväxtkärnor inom området bioteknologi, medicin 

och läkemedelsforskning; 

38 Meddelande från kommissionen, KOM (2005) 330, sid.3 

39 Stöd för att förverkliga den europeiska ungdomspakten 

40 Förslaget till det sjunde ramprogram KOM (2005) 119, slutlig 

125



- Förnybar energi och miljö; 

- Kommunikations- och informationsteknologi, nya medier; 

- Jordbruk, livsmedelsektorn, Life Science; 

- Sjöfartsnäringen, nya drivmedel. 

Genom användarinriktad forskning på dessa områden och samarbete 

med näringslivet skapas förutsättningar för nya arbetstillfällen och 

säkrandet av befintliga arbetsplatser i produktionsföretag. 

Stärkandet av humanresurserna och utbildningen som nyckelfaktor för 

den långsiktiga utvecklingen i euroregionen kräver motsvarande 

strategier, system och utbud för att utveckla kunskap och innovation som 

konkurrensmedel. Det handlar om allt från att förbättra arbetstagares och 

företags förmåga att anpassa sig till förändrade villkor, förbättra 

tillgången till arbetsmarknaden och utveckling av humankapitalet och 

därigenom i ökad grad söka finna transnationella respektive 

gränsöverskridande lösningar och erbjudanden. 

För Handlingsfält II föreslås följande åtgärdskomplex: 

II-1 Åtgärder för att stärka de regionala förbindelserna mellan 

forskningsinstitutioner i syfte att stödja utvecklingen inom 

framtidsbranscher och nya teknologier 

II-2 Åtgärder för att stärka en fortsatt utveckling av transnationella 

nätverk för att skapa transnationella spetsteknologikluster och 

för att skyndsamt kunna omsätta forskningsresultat i praktiken 

II-3 Åtgärder för att med gemensamma forskningsprojekt och 

med utvidgat finansiellt stöd som incitament bygga ut det 

gränsöverskridande samarbetet mellan regionens högskolor 

II-4 Åtgärder för att, genom flerspråkig utbildning, höja 

utbildningsnivån och utveckla gränsöverskridande samarbete 

inom skol- och yrkesutbildningsområdet liksom inom lednings- 

och managementområdet 

II-5 Åtgärder för att förbättra arbetstagarnas anpassningsförmåga 

och rörlighet på arbetsmarknaden för att kunna möta behovet 

av livslångt lärande 

126



II-1 Åtgärder för att stärka de regionalaförbindelserna mellan 

forskningsinstitutioner i syfte att stödja utvecklingen inom 

framtidsbranscher och nya teknologier 

Åtgärdskomplex II-1 koncentrerar sig på följande nyckelåtgärder: 

1) Stärka forskningsområden av strategiskt viktig betydelse för 

regionen. 

2) Stöd till samarbete inom transnationella samverkansorgan och 

nätverk för forskare, verksamhetsutvecklare och brukare; Utbyte 

mellan forskare, studenter och partners från näringslivet för att 

skapa internationellt konkurrensdugliga kluster, förena 

kompetenser och etablera gränsöverskridande forskningsprojekt 

med användarorienterade mål och resultat genom: 

- utbyggnad av transnationella samarbetsformer inom 

hälsobranschen; 

- samarbete mellan högskolor och företag med Scan-Balt-projektet 

som utgångspunkt, inom områdena Life Science och bioteknologi; 

Fortsatt samarbete mellan BioCon Valley och BioTechnikum 

Greifswald med Medicon Valley Academy, Life Science vid 

Öresund i triangeln Köpenhamn-Malmö-Lund och 

institutioner/universitet i Szczecin och Koszalin samt Medicinska 

Universitet Pommern; 

- kommunikationsteknologi och dess användningsområden, utnyttja 

befintliga utvecklingsmöjligheter med utveckling av nya innovativa 

produkter och användningsområden för att öka attraktiviteten på 

marknaden; 

- utbyggnad av samarbetsformer mellan högskolor/företag och 

transnationella nätverk inom jordbruksoch tränäringarna bl.a. 

rörande förnybara energikällor. 

3) Skapa gemensamma forskningsprogram och stödja gemensamma 

seminarier, konferenser och fackliga sammankomster. 

4) Öka informationsflödet mellan forskningsinstitutionerna inom 

euroregionen i syfte att bygga upp målinriktade samarbetsformer, 

såsom teknologiplattformar och Centres of Excellence. 

5) Skapa ramvillkor för utveckling av marknaden för teknologier och 

innovation i regionen, bl.a. ett system för teknologitransfer och 

innovativa lösningar. 

127



6) Åtgärder för att förankra den gränsöverskridande 

kommunikationen mellan forskning och därtill knutet näringsliv i 

nyckelområden och till nyckelorganisationer, via: 

- globala analyser av FoU-villkoren i euroregionen; 

- informationsmöten, seminarier och symposier; 

- gemensamt nyttjande av inrättningar; 

- definition av gemensamma forskningsprojekt; 

7) Bygga upp en gemensam informationsportal för forskning och 

näringsliv (se Handlingsfält I) som kontaktforum för näringsliv, 

företagarorganisationer och högskolor/universitet. 

8) Åtgärder för att stödja forskningsaktiviteter knutna till regionala 

produkter. 

9) Åtgärder för att främja hållbara strukturförändringar och omdaning 

av regionen via riktade vetenskapliga, användarorienterade 

undersökningar inom områden av vikt, t.ex.: 

- umgänget till följd av de demografiska förändringarna; 

- prevention, vård, hälsa, socialt liv; 

- miljövänlig och hållbar utveckling av landsbygden; 

- möjligheter att integrera styrfunktionerna för jordbruk, natur- och 

kustskydd; 

- hållbar trafikutveckling. 

Stöd till nätverk för regional FoU för att utveckla strategier för att 

möta följderna av de demografiska förändringarna; Utveckling av 

gränsöverskridande lösningar, i form av bi- eller trinationella 

modellprojekt med hänsyn till nationella skillnader. 

10) Förstärkt samarbete mellan forskning, företag och offentliga 

aktörer, inklusive offentliga förvaltningar (Triple-Helix), inom utvalda 

områden av stor betydelse för euroregionen genom: 

- konkurrensupphandling av viktiga utvecklingsuppdrag inom 

näringsliv och offentlig förvaltning; 

- stöd till en verklighetsanpassad utbildning av studenter genom 

erbjudande av praktikplatser inom företag, förvaltningar och 

sociala inrättningar; 

- temaorienterade presentationsmötenr. 

11) Förbättring av högskolornas och universitetens 

infrastrukturförutsättningar för internationellt konkurrensmässig 

forskning genom: 

- att förbättra forskningsinstitutionernas kommunikations- och 

informationsteknologi; 

- att förbättra forskningsinstitutionernas utrymmen och utrustning 

(lärosalar, laboratorier, arkiv, bibliotek och samlingar). 

128



II-2 Åtgärder för att stärka en fortsatt utveckling av transnationella 

nätverk för att skapa transnationella spetsteknologikluster och för 

att skyndsamt kunna omsätta forskningsresultat i praktiken 

Åtgärdskomplex II-2 koncentrerar sig på följande nyckelåtgärder: 

1) Åtgärder för att stabilisera och bygga ut det telemedicinska nätverket 

för att stödja tumörvården inom euroregionen med möjlighet att låta 

nätverket tjäna som brohuvud till telemedicinen i Östeuropa och 

Skandinavien genom: 

- utbyggnad av det regionala samarbetet genom inlemmande 

av fler kliniker och lämpliga projekt i Mecklenburg-Vorpommern 

och nordöstra Brandenburg; 

- att utvidga samarbetet med bioteknologi-, forskningsoch 

hälsovårdscentrumet t Berlin-Buch (nya terapier och 

diagnosmetoder rörande tumörer, hjärt-kärlsjukdomar och 

neuropsykiatriska åkommor); 

- att utvidga nätverket med de polska samarbetspartnerna: 

Pommerska Medicinska Akademin i Szczecin, Regionalt 

Onkologiskt Centrum i Szczecin, Wojewodsjukhuset i Koszalin 

m.fl. liksom med Lunds universitet och ytterligare 

samarbetspartners i Skåne; 

- att utvidga tumörcentrats medicinska spektrum och använda 

sig av erfarenheterna från faserna 1 och 2 mellan åren 2002 och 

2006 i syfte att kunna erbjuda bästa möjliga behandling. 

2) Åtgärder för att bygga ut nätverket Baltic Bio Energy Net som 

intressesammanslutning för forskare, forskningsinstitutioner och 

företag, där de enskilda medlemmarna bidrar med specifika 

kunskaper för att gemensamt definiera, pröva hållbarheten av och 

genomföra innovativa projekt inom bioenergiområdet såsom: 

- produktion, bearbetning och beskrivning av växter lämpade för 

bränsle- och drivmedel; 

- marknadsutveckling av biologiska bränn- och drivmedel; 

- optimering av den regionala energiförsörjningen genom att 

koppla samman olika energiteknologier. 

Sammankoppling med ytterligare regionala centrum i området 

Uckermark-Barnim. 

129



3) Åtgärder för att utvidga BalticNet Plasma Tec med förutom de 

nuvarande samarbetspartnerna inom industri och forskning från 

Szczecin, Koszalin och Greifswald, även partners från södra Sverige, 

med anknytning till teknologiparken Ideon med målsättningen att 

stödja framgångsrika företag med teknologiutveckling och 

teknologitransfer och därigenom skapa fler arbetstillfällen i 

regionen. 

4) Åtgärder för att bygga upp ett plasmateknikum och utveckla en 

tvärsektoriell tillväxtkärna för plasmateknologi och Life Science 

samt för konstmaterial och metallförädling. 

Skapa en gemensam värdekedja utifrån grundforskning via 

användarinriktad forskning till produktutveckling inom området 

lågtemperaturplasmafysik och -teknologi: Grunda ett framstående 

nordeuropeiskt centrum för plasmateknologi (patenteringsbara 

produkter och användningsområden och transfertjänster för 

forskningsinstitutioner). 

5) Skapa förutsättningar för klusterbildning. Organisera 

temarelaterade grupper och samarbete mellan företag och erbjud 

stöd till gemensamma aktiviteter med syfte att bilda kluster. 

130



II-3 Åtgärder för att bygga ut det gränsöverskridande samarbetet 

mellan regionens högskolor med gemensamma forskningsprojekt 

och med utvidgat finansiellt stöd som incitament 

Åtgärdskomplex II-3 omfattar följande nyckelåtgärder: 

1) Utvidgat samarbete mellan regionens högskolor och universitet, 

genom regelbundet forskar- och studentutbyte för att sprida 

forskningsresultat, t.ex. Hochschule Neubrandenburg, Szczecin 

University of Technology, University of Agriculture i Szczecin, 

Technology University Koszalin, Sveriges lantbruksuniversitet i Alnarp 

(SOKRATES-programmet). 

2) Åtgärder som syftar till gemensamma forskningsoch 

studieerbjudanden, internationella och innovativa utbildningar med 

företagspraktik samt tysk-polsk-svenska högskoleinstitutioner som ett 

bidrag till euroregionens högskolelandskap och en stark ställning 

inom den internationella konkurrensen. 

3) Utveckla gränsöverskridande högskoleförbund och bygg ut 

arbetskontakterna mellan olika forskargrupper, t.ex.: 

- genom högskoleförbund mellan FH Eberswalde, Humboldt 

Universität Berlin, universiteten i Szczecin, Poznan, Greifswald och 

Rostock, för tvärvetenskapliga forskningsprojekt kring t.ex. 

skyddsområden; 

- utveckling av universitetskontakter i ramen av samarbetet mellan 

Institut för Europeisk linguistik vid Universitetet i Szczecin och 

universiteten i Greifswald och Lund; 

- genom gemensamma forskargrupper och kontakter mellan Institut 

für Slawistik, Nordische Institut, de medicinska och matematisknaturvetenskapliga 

fakulteterna vid Ernst-Moritz-Arndt-Universität i 

Greifswald och högskolorna i Szczecin, Koszalin och Lunds 

universitet respektive Hochschule Neubrandenburg och mellan 

fackhögskolorna i Stralsund och Eberswalde och svenska och 

polska partnerinstitut; 

- genom stöd till inrättandet av tysk-polsk-svenska graduating 

colleges, t.ex. vid Alfred-Krupp-Wissenschaftskolleg i Greifswald för 

genomförande av gränsöverskridande, tvärvetenskapliga 

forskningsprojekt med målet att finna gränsöverskridande 

problemlösningar på olika områden; 

- genom gemensamma forskningsprojekt för att definiera skillnader i 

kynne och mentalitet till nytta för utbytet mellan högskolor och 

högre läroanstalter; 

- gemensam examinationsrätt av examensämnen med euroregional 

anknytning och värdering. 

4) Stöd till Szczecin, i dess egenskap av vetenskaps- och 

forskningscentrum inom euroregionen och med en nyckelroll inom 

det euroregionala nätverket Forskning+Utveckling. 

5) Stöd till innovativa integrerade projekt i syfte att främja samarbete 

inom undervisning och forskning vid Pomeraniaregionens högskolor. 

131



II-4 Bygg ut flerspråkig utbildning och utveckla gränsöverskridande 

samarbete inom skol- och yrkesutbildningsområdet liksom inom 

lednings- och managementområdet för att höja utbildningsnivån 


1) Stöd till ett rikligt utbildningsutbud med målet att göra studier i 

Euroregion POMERANIA attraktiva för skolelever, studenter, 

akademiker och forskare, genom: 

- att anpassa den allmänna och den yrkesmässiga utbildningen 

till ett kunskapsbaserat näringsliv kombinerat med ökade 

investeringar i humankapitalet; 

- kvalificerad yrkesutbildning, i synnerhet inom sektorer med hög 

innovationspotential och krav på en bibehållen långsiktig 

återväxt av arbetskraft genom: 

• främjande av utbildningsplatser inom innovativa och attraktiva 

områden och en anpassning av utbildningsstrukturen till 

arbetsmarknadens behov; 

• att bygga ut den så kallade duala utbildningen (inom privata 

och offentliga företag) med triala utbildningsformer 

(vidareutbildningskurser), under medverkan av 

högskoleinrättningar inom särskilt innovativa yrkesområden; 

• att skapa särskilda utbildningspaket i samarbete med företag 

för att främja yrkesutbildningen; 

• stöd till samverkan inom utbildningsområdet mellan företag, 

yrkesskolor och fristående utbildningsinrättningar. 

2) Förstärka den gränsöverskridande ut- och vidareutbildningen och 

höja den språkliga kompetensen genom: 

- ledarutbildning för transnationellt verksamma medarbetare i 

syfte att uppnå en ökad förståelse för näringslivets behov och 

den gränsöverskridande marknaden; 

- främjande av gränsöverskridande yrkesutbildningar och 

fortbildning med integrerade utbildningsstadier och vistelser i 

grannregioner och grannländer under medverkan av 

branschorganisationerna liksom skapandet av gemensamma 

utbildningsinrättningar och lärarutbyte; 

- samarbete mellan utbildningsinstitutioner och näringslivet, 

forskning och undervisning respektive offentlig förvaltning för 

utvärdering av utbildningsstandarder och för kunskapsutbyte 

mellan företag och den offentliga sektorn 

(vidareutbildningsförbund för små och medelstora företag); 

- IT-stödda distansstudier- och utbildningar med ett flexibelt, 

gränsöverskridande utbud. 

132



3) Stöd till olika former av transnationella ungdoms- och 

utbildningsprojekt: elevutbyte, särskilt mellan yrkesskolor, workshops, 

tävlingar, utbildningsprojekt, praktik och gemensamma 

informationsportaler om utbildningsmöjligheter genom: 

- stöd till åtgärder för att integrera ungdomar i verklighetsanknutna 

processer, t.ex. genom bildandet av tysk-polska elevföretag, i syfte 

att sprida entreprenörskap i regionen; 

- att låta skolungdomar delta i forskningsprojekt, t.ex. genom att 

inrätta tysk-polska elevlaboratorier; 

- tema- och ämnesrelaterade elevprojekt i kombination med 

främmande språk. 

4) Främja vidareutbildningsmöjligheter, som i högre grad uppfyllerr 

behoven inom euroregionens olika sektorer. Koppla samman 

vidareutbildning och coaching, utlandsvistelser, framtidsverkstäder 

och ökade förutsättningar för innovation. 

5) Förbättrad infrastruktur inom utbildning och utbildningsnära 

fritidsinrättningar och garanterad tillgång till utbildning också på 

landsbygden genom: 

- att skapa utbildningsparker; 

- att förbättra infrastrukturen i bibliotek, mediatek, Internetcaféer 

etc., för att svara upp mot de möjligheter nuvarande medier 

erbjuder. 

6) Förbättra utbildningsinstitutionerna genom investeringar, ny 

utrustning, filialer, stöd till utbildningsföretag och 

gränsöverskridande projektarbeten utanför skolan genom: 

- sanering och upprustning av skolorna, modernt 

undervisningsmateriel, samarbete med frivilliggrupper, 

intresseorganisationer etc.; 

- stöd till elevprojekt, i samarbete med privata företag och offentlig 

förvaltning (tävlingar, ”Unga forskare”, projektveckor); 

- att komplettera utbildningsutbudet med internatskolor för att 

förbättra tillgången på ubildning för landsbygdsbefolkningen; 

- att förbättra skolornas närmiljö: skolmat, kulturutrymmen, 

idrottsanläggningar; 

- att stödja bokhandlarna på grund av dessas betydelse för hela 

befolkningens kompetens- och bildningsutveckling. 

133



7) Förbättrad skolutbildning genom väl fungerande fortbildning av 

lärarpersonalen genom: 

- gränsöverskridande erfarenhetsutbyte; 

- sammanställning av utbildningspaket knutna till 

utvecklingsfrågor inom euroregionen (geografi, biologi, språk, 

historia). 

8) Stöd till skolor och förskolor med gränsöverskridande koncept: 

Fortsatt stöd till gymnasierna i, t.ex. Löcknitz, Heringsdorf, Gartz, 

Schwedt/O. och Werneuchen (europaskola). 

9) Inrätta jobbörser för nyexaminerade och skapa ekonomiska 

möjligheter för vidareutbildning. 

134



II-5 Åtgärder för att förbättra arbetstagarnas anpassningsförmåga och 

rörlighet på arbetsmarknaden samt förmåga att möta behovet av 

livslångt lärande 


1) Främja åtgärder som syftar till att skapa ett integrerat Lifelong 

Learning-system med målsättningen att höja den yrkesmässiga 

kompetensen, öka sysselsättningsgraden och förbättra tillgången till 

sysselsättning för missgynnade grupper och därmed underlätta en 

social integration genom: 

- att utvärdera erfarenheterna från modellprojektet Lärande 

regioner i Uckermark respektive Ostvorpommern, Uecker-Randow, 

och Greifswald med gränsöverskridande samarbete för utbildning 

och lärande; 

- att främja företagens investeringar i humanresurser och i 

arbetstagarna genom att utveckla och tillämpa ett system för stöd 

till yrkesmässig fortbildning, IT-utbildning, lärande med hjälp av 

elektroniska hjälpmedel, miljövänliga teknologier, 

ledarskapsutveckling, entreprenörsanda, innovation och 

nyföretagsamhet; 

- stöd till att utveckla former för innovativ och effektiv 

arbetsorganisation, kartläggning av framtida behov av 

kompetensutveckling samt skapa särskilda modeller för att 

underlätta arbetstagares återinträde i arbetslivet efter 

omstruktureringar eller föräldraledighet. 

2) Utveckla omskolnings- och fortbildningsmöjligheter, särskilt för äldre 

arbetstagare, lågutbildade, kvinnor, ensamföräldrar, 

funktionshindrade, arbetslösa - i första hand ungdomar och 

långtidsarbetslösa - anpassade till euroregionens målsättning 

respektive lokala förhållanden. 

3) Stödja alla former av Lifelong Learning-system genom: 

- att, efter avslutad utbildning erbjuda ytterligare 

kvalificeringsmöjligheter (folkhögskolor, vidareutbildning inom 

företag eller på universitet, privata utbildningsanordnare); 

- stöd till nya företag inom Lifelong Learning-sektorn; 

- att utveckla humanpotentialen inom områdena forskning och 

innovation, särskilt genom postgraduate-studier och fortbildning 

av forskare och som komplement: 

kvalifikation – innovation - nya produkter - nya marknader – 


135



4) Undersöka behovet av yrkeskunnig personal och dennas långsiktiga, 

arbetsmässiga trygghet. 

5) Stöd till gränsöverskridande projekt och kvalificeringsåtgärder, 

praktikutbyte, arrangerandet av yrkesutbildningar med studieresor och 

praktik samt fortbildningssystem särskilt inom områdena nya 

teknologier och produkter. 

6) Samarbete mellan utbildningsanordnare och förbättrade 

språkkunskaper (engelska, tyska, polska och svenska) genom 

språkkurser. 

7) Stöd till partnerskap, förbund och nätverk mellan aktörer på regional 

och transnationell nivå. Inrätta skol- och högskolebörser. 

8) I samarbete med den offentliga sektorn stödja särskilda åtgärder för 

att öka arbetstagarnas anpassningsförmåga och rörlighet på den 

transnationella arbetsmarknaden (skandinavisk och polsk 

arbetsmarknad), särskilt utvecklandet av ett modellprojekt, ”Mobil i 

Östersjöområdet” omfattande utbildning, efterfrågade yrken, 

språkkunskaper, vidareutbildning och arbetsförmedling. 

9) Användarorienterad FoU om förändrade ramvillkor främst avseende 

demografiska förändringar inom de enskilda delregionerna såsom 

sjunkande födelsetal, befolkningsminskning och en åldrande 

befolkning. Krav bör vara att utveckla nya innovativa lösningar för 

framtiden, som även kan överföras på andra regioner d.v.s. nya typer 

av utbildningsinrättningar och förskolor, medicinsk försörjning och 

omvårdnad, åldersanpassad utformning av infrastrukturen, 

tillgängligheten, den tekniska infrastrukturen samt att utveckla och 

aktivera socialkapitalet (medborgarengagemang) kan skapa nya 


10) Intensifierad lobbying med syfte att såväl påbörja som avsluta 

validering av yrkesutbildnings- och högskoleexamina inom 

euroregionen (i överensstämmelse med det av medlemsstaterna 

planerade ”Eropass”, som europeiskt instrument för arbetstagarna att 

göra sina kunskaper och färdigheter tydliga när de söker 

utbildning/arbete i det egna eller andra EU-länder). 

11) Gränsöverskridande universitet för seniorer. 

136



4.3.3 Handlingsfält III 

Gränsöverskridande utveckling av trafikinfrastrukturen och förbättring 

av de regionala trafikförbindelserna 

Euroregionen är i behov av ett effektivt, väl utbyggt trafiknät och ett 

attraktivt, offentligt trafikutbud för att fortsättningsvis kunna stödja det 

transnationella och gränsöverskridande samarbetet i syfte att stärka den 

ekonomiska utvecklingen, att öka invånarnas rörlighet och skapa en 

gemensam marknad i nära anknytning till storstadsområdet 

Berlin/Brandenburg och Öresundsregionen. 

Utgående från ett övergripande perspektiv koncentrerar sig det 

framskrivna Utvecklings- och handlingsprogrammet i särskilt hög grad på 

trafikåtgärder ägnade att förbättra det bi- och multilaterala samarbetet. 

Regionala och gränsöverskridande trafikförbindelser har stor betydelse för 

sammanväxningen av regionens olika delområden. Liksom 

färjeförbindelserna mellan Skåne och de kontinentala delarna av 

euroregionen är beroende av antalet avgångar, är förbindelserna mellan 

den tyska och den polska delen av euroregionen beroende av antalet 

gränsövergångar och dessas anknytning till trafiknätet. 

Euroregionens tillgänglighet har under senare år förbättrats, dock utan 

grundläggande förändringar. I nord-sydlig riktning löper 

huvudtrafikströmmen över färjehamnarna Sassnitz/Mukran och Trelleborg 

och från Swinoujscie/Szczecin i riktning Medelhavsområdet över E65 

(CETC-korridoren) liksom över trafikknutpunkter i Berlinområdet på den 

tyska sidan. 

I och med färdigställandet av A 20 i väst-östlig riktning, har 

tillgängligheten för trafik från de västra och norra delarna av Tyskland 

ökat 

Utvecklingen och uppvärderingen av trafikaxeln Berlin - Szczecin är av 

utomordentligt stor betydelse för euroregionens tillväxtcentrum, d.v.s. 

Szczecinområdet och det gemensamma gränsområdet och dess 

förlängning till Koszalin, som ligger vid transitvägen mot Dreistadt och 

Kaliningradområdet. Szczecin är i egenskap av interregionalt centrum 

beroende av goda förbindelser. 

Förbindelserna till Skåne har kraftigt förbättrats med öppnandet av 

Öresundsbron år 2000 (9,4 milj vägtrafikresenärer, 5,7 milj 

järnvägsresenärer). Internationella tågförbindelser är därmed inte längre 

beroende av färjetrafiken. Regionala Öresundståg underlättar 

pendlandet mellan Köpenhamn och Trelleborg/Lund/Malmö. Över 90 % 

av de 9000 dagpendlarna kommer från den svenska sidan. Genom 

flygplatserna Sturup och Kastrup (i Danmark) har Skåne goda 

internationella förbindelser och även goda förbindelser till Stockholm och 

Oslo (Nordiska Triangeln). 

137



Den regionala trafiken mellan Tyskland och Polen i öst-västlig riktning 

uppvisar tydliga brister. Endast gränsövergångarna Pomellen och Linken 

har goda tillfartsförbindelser. Befintliga järnvägsgränsövergångar kan inte 

kompensera behovet. 

I Skåne har framför allt den östra delen av regionen sämre anknytning till 

huvudtrafikaxlarna (E 4, järnvägssträckan Malmö-Stockholm) än de västra 

delarna. Upprustningen av E 22 från Lund till Kristianstad är ett prioriterat 

mål i den regionala planeringen. Tillgängligheten med offentliga 

trafikmedel inom Region Skåne är mycket god. Nära 90 % av invånarna 

kan nå ett regionalt eller subregionalt centrum inom 40 minuter. 

Inom den regionala trafiken spelar nu, liksom tidigare, vägtrafiken 

huvudrollen inom samtliga delar av euroregionen. Ansträngningarna och 

åtgärderna för att förskjuta trafiken i riktning mot miljövänligare 

transportsätt, det vill säga spårbunden trafik och sjötransporter bör 

intensifieras. 

För städernas invånare säkras i allmänhet rörligheten med offentliga och 

egna transportmedel. 

Ett flertal städer och bostadsområden har ett fördelaktigt läge nära 

huvudtrafikaxlarna och invånarna har därmed en tillfredsställande 

rörlighet. 

Inskränkningar i rörligheten drabbar bostadsområden i ytterkanterna och 

avlägset belägna bostadsområden liksom glest befolkade 

landsbygdsområden. Särskilda lokala lösningar är nödvändiga för att 

trygga det dagliga livet och tillgängligheten för alla invånare i dessa 

områden. 

Med hjälp av telekommunikation ska, där det är nödvändigt, 

(storstadsområdet Szczecin, Koszalin, Swinoujscie, Kolobrzeg och 

säsongsbetingat överbelastade orter vid Östersjökusten) intelligenta 

transportsystem skapas med trafikinformation, styrning, reglering och 

övervakning för att minska de negativa följderna av trafikbelastningen på 

det befintliga transportnätet. Koordination och optimering av linjerna för 

persontransporter med olika utförare, är nödvändig särskilt vad det gäller 

den gränsöverskridande trafiken. Brukare är, förutom privattrafikanter 

speditionsfirmor, taxiföretag, posten, logistikföretag, räddningstjänsten, 

polisen och den offentliga lokaltrafiken. I samband med förbättringar av 

trafikinfrastrukturen öppnar sig en marknad för producenter och 

serviceföretag med återverkningar på företags- och 

arbetsplatsutvecklingen i regionen liksom ett aktivt miljöskydd. 

Huvudeffekterna av telekommunikationssystem i trafiken består av: 

- Optimal information till trafikanterna 

- Rationalisering av trafikströmmarna 

138



- Undvikande av ineffektiva trafikströmmar 

- Bättre utnyttjande av befintlig trafikinfrastruktur 

- Snabb kommunikation i nödsituationer 

- Förbättring av de intermodala person- och godstransporterna 

Optimeringen av godstransporter är i ökande grad beroende av en 

fungerande och framsynt kommunikationsinfrastruktur. 

Telematikplattformen omfattar bildandet av ett logistik- eller 

godstransportcentrum. Med lämplig teknisk utrustning av transportfordon 

och gods kan transporter och omlastning effektiviseras. Särskilt antalet 

tomtransporter kan minska i takt med förbättrad styrning och minskade 

gränsformaliteter. 

I Åtgärdskomplexet för Handlingsfält III definieras sådana mål som med 

avseende på effektivitet och kvalitet är avsedda att förbättra person- och 

godstrafikutbytet samt servicemöjligheterna i euroregionens tyska, svenska 

och polska samt även mera perifert belägna delar för att därigenom 

kunna stärka samarbetet i euroregionen. 

III-1 Åtgärder för en varaktig utveckling av de överregionala 

trafikförbindelserna (multimodala transporter: väg, järnväg, 

vatten, flyg) till näringslivs- och turistcentrum, med en realistisk 

utvecklingspotential samt stödja utvecklingen av europeiska 

transportkorridorer 

III-2 Åtgärder för en varaktig utveckling av den regionala och 

gränsöverskridande trafikinfrastrukturen med särskild tonvikt på 

godstransporter med järnväg och längs vattenförbindelserna 

samt åtgärder för utbyggnad av trafiknätet mellan näringslivs- 

och turistcentrum (väg, järnväg, vatten) 

III-3 Åtgärder för att öka rörligheten, trafiksäkerheten och skapandet 

av integrerade trafiksystem 

III-4 Åtgärder för att stödja utvecklingen och nyttjandet av offentliga 

kommunikationsmedel liksom effektiviseringar genom förbättrat 

samarbete, gränsöverskridande trafiknät och gemensamma 

tidtabeller. 

III-5 Åtgärder för att utveckla den tekniska infrastrukturen med målet 

att ansluta trafiknätet till befintliga trafikknutpunkter. 

139



III-1 Åtgärder för en hållbar utveckling av överregionala 

transportanslutningar (multimodala transporter: väg, järnväg, 

vatten, luft) till näringslivs- och turistcentrum, inom euroregionen, 

med realistisk utvecklingspotential – utbyggnad och effektivisering 

av transnationella korridorer 

Åtgärdskomplex III-1 omfattar följande nyckelåtgärder: 

1) För att ytterligare förbättra den överregionala anslutningen till 

näringslivs- och turistcentrum inom euroregionen bör de redan 

tämligen väl utbyggda internationella trafikaxlarna: 

- nord-sydtrafikaxeln Skåne-Berlin 

- nord-sydtrafikaxeln Skåne-Świnoujście-Szczecin och vidare, i 

riktning Norditalien med förgreningar till Grekland och Istanbul 

(CETC-korridoren längs E65) 

- trafikaxeln Szczecin-Berlin med anslutning till Ten-V-axeln Berlin- 

Verona-Palermo 

- Via-Hanseatica, längs södra Östersjön 

liksom pågående och planerade trafikarbeten med 

genomgående hög standard kompletteras med: 

- förbättrad anslutning till huvudtrafikaxlarna; 

- anpassning av enskilda vägsträckor (kommunala, 

landstingskommunala) till erforderlig kvalitetsnivå genom 

sanering respektive utbyggnad; 

- anpassning av utvalda järnvägssträckor till hastigheter på 160 

respektive 120 km/h t.ex. 

• sträckan Berlin - Szczecin 

• sträckan Berlin - Sassnitz 

• sträckan Szczecin - Kołobrzeg 

• sträckan Szczecin – Koszalin - Gdansk 

• sträckan Szczecin - Stargard. 

2) Utarbeta ett koncept för ett integrerat transportnät inom 

euroregionen i enlighet med befintliga intentioner beträffande 

transportinfrastrukturen och transportförbindelserna inom 

euroregionen, med förslag till en meningsfull prioritering utgående 

från säkrande av rörligheten och möjligheterna till utbyte inom 

euroregionen. 

3) Planering och byggnation av ”Oder-Lausitz-Straße” som nordsydförbindelse 

mellan Schwedt/O. via Frankfurt/O. till Cottbus och 

därmed av särskild betydelse för euroregionens anknytning i söder, 

speciellt för industricentret Schwedt/O. 

140



4) Upprustning, utbyggnad och anläggning av förbifartsleder, t.ex.: 

- nationalväg nr. 11 Kołobrzeg – Koszalin – Szczecinek - Poznań för 

förbättrade förbindelser för näringslivs- och turistorter inom 

euroregionens östra del; 

- byggnation av förbifartsleden Neubrandenburg och utbyggnad 

av den östliga matarleden A20 i förening med B104/B197; 

- Västra kringfartsled Szczecin; 

- byggnation av förbifartsleder bl.a. i Koszalin, Szczecinek, Wałcz, 

Stargard, Chojna och Gryfino. 

5) Utbyggnad av vägförbindelsen från Neustrelitz via Mirow till, framför 

allt Wittstock och därefter vidare i sydvästlig riktning, som en del av 

förbindelsen i riktning mellersta och västra Tyskland, via Hannover. 

6) Upprustning av nationalväg nr. 31 – Gryfino-Chojna-Kostrzyń för att 

förbättra tillgängligheten i det tysk-polska gränsområdet. 

7) Åtgärder för att förbättra anslutningen mellan huvudtrafikaxlarna i 

nord-sydlig riktning och för att förbättra axlarna mellan turist- och 

näringslivsorter. 

8) Stöd till förbättrad anslutning för euroregionens mest betydande 

industriområde, Schwedt/O. genom genomförande, planering och 

förberedelse av beslutad vägbyggnation: 

- upprustning av anknytningen till A11; 

- upprustning av järnvägsanknytningen till huvudsträckan Berlin- 

Szczecin respektive Berlin-Sassnitz; 

- upprustning och utbyggnad av sjöledsanknytningen, i syfte att 

göra det möjligt att anlöpa Havel med en kombination av olika 

typer av sjötransportmedel; 

- öppna en ny gränsövergång med anslutning till det polska 

trafiknätet. 

9) Åtgärder för att förbättra industriorternas anslutning till huvudnätet, 

t.ex. InfraPark Koszalin, Kołobrzeg, Szczecinek, Wałcz, Stargard 

Szczeciński och Goleniów/Łozienica. 

141



10) Infra- och suprastrukturutbyggnad i de viktigaste hamnområdena 

vid den vorpommerska och pommerska kusten, i syfte att bibehålla 

konkurrenskraften: 

- Hamnen Sassnitz/Mukran genom 

• att förbättra vägförbindelsen till Bergen; 

• att främja utvecklingen såväl generellt som riktat genom 

markupplåtelse för logistik samt hantverks- och 

industrietablering; 

• att använda samma typ av anläggningar för lastning och 

lossning som i Baltikum och Ryssland; 

• att förbättra betingelserna för kryssningsfartyg och inlemma 

hamnen i turisminfrastrukturen; 

• att förutom hamnens transitfunktion söka finna nya 

värdeskapande möjligheter. 

- Hamnen Świnoujście genom: 

• utbyggnad av passagerarhamnen; 

• att förbättra tillfarten till hamnen (upprustning av S3 och 

broförbindelsen över Swine); 

• att förbättra hamnens järnvägsanslutning (utbyggnad av 

CE-59 Szczecin-Swinoujście); 

• att bygga en omlastningshamn för flytgas som ett led i 

diversifieringen av gasleveranser till euroregionen och med 

anledning av ökande energibehov och stigande 

energipriser. 

- Hamnen Szczecin genom: 

• åtgärder för att förbättra hamnens land- och sjöförbindelser 

(bl.a. genom modernisering av S6 och S10); 

• åtgärder för att stödja bygget av ett logistikcentrum; 

• att bygga en flodhamn för att stärka hamnen Szczecins 

konkurrenskraft; 

• att stödja utbyggnaden av containerterminalen i syfte att 

främja de miljövänliga, multimodala transporterna. 

- Hamnen Kołobrzeg genom: 

• utbyggnad av hamnen; 

• förbättrade förbindelser genom upprustning av S11 och 

Wojewodvägarna 162 och 163; 

• förbättrade sjöförbindelser. 

11) Åtgärder för att modernisera och förbättra fartygsframkomligheten 

på Oder samt bygga ut Hohensaaten-Friedrichstaler Wasserstraße. 

12) Stöd till förbättrade transportmässiga förbindelser till Insel Usedom 

och staden Swinoujście genom uppförandet av en fast förbindelse 

av överregional betydelse över Swine, med tillfartsvägar 

(Grunwaldzka-Straße) och genom en snabb och fördelaktig 

järnvägsförbindelse från Berlin och därmed minskad trafikbelastning 

på miljön. 

142



Sedan många år tillbaka har krav framförts på ett återupptagande 

av järnvägstrafiken på sträckan Berlin-Ducherow-Karnin- 

Świnoujście. Denna åtgärd har nu upptagits som ett internationellt 

projekt i den statliga vägtrafikplanen. 

13) Förbättra anslutningen till Swinoujscies norra hamnbassäng 

(ombyggnad av Wybrzerze-Władysawa-IV-Straße). 

14) Utbyggnad och upprustning av de skånska huvudtrafiklederna E4, 

E6, E22 och E65 för att förbättra tillgängligheten till hamnarna. 

15) Studier rörande utbyggnaden av järnvägsnätet i Skåne, särskilt 

Citytunneln i Malmö, järnvägsförbindelsen mellan Helsingborg och 

Kristianstad samt godstransportsträckan mellan Malmö och 

Trelleborgs hamn. 

16) Stöd till åtgärder för att underlätta tillgängligheten för näringslivs- 

och turismmässigt viktiga områden genom flygtrafik för att stärka 

konkurrenskraften för badorterna vid Östersjön, marinor och andra 

semesterorter. Av detta skäl bör de regionala flygplatserna av 

internationell betydelse byggas ut och utnyttjas: Goleniów, de 

regionala flyg- och landningsplatserna i Sturup, Neubrandenburg, 

Heringsdorf, Barth, Trollenhagen, Finow, Güttin, Bagicz, Zegrze, 

Pomorskie, Kluczewo, Szczecin Dąbie, Broczyno, Wicko Morskie, 

Płoty, Wilcze Laski m.fl. De numera väl utvecklade möjligheterna till 

service med vattenflygplan kunde på ett fördelaktigt sätt tjäna som 

komplement för att göra regionen mer tillgänglig. 

17) Inflytande på och insatser för: 

- snabba transporter över södra Östersjön t.ex. över Via- 

Hanseatica t.ex. S 6 (Via Hanseatika); 

- CETC-korridorer; 

- att avveckla gränshinder; 

- att finansiera viktiga regionala åtgärder; 

- att utveckla hamnarna och deras närområden liksom 

samarbetsformer hamnarna emellan; 

- en likvärdig vägstandard inom euroregionen. 

143



III-2 Åtgärder för en varaktig utveckling av den regionala och 

gränsöverskridande trafikinfrastrukturen med särskild tonvikt på 

godstransporter med järnväg och längs vattenförbindelserna samt 

åtgärder för utbyggnad av trafiknätet mellan näringslivs- och 

turistcentrum (väg, järnväg, vatten) 


1) Återställa och anlägga nya förbindelser mellan det polska och 

tyska trafiknätet för att främja samordningen i regionen genom: 

- Nowe Warpno-Rieth-Porzecze i förlängningen Wojewodväg 127; 

- en infrastukturell uppvärdering av befintliga gränsövergångar, 

däribland B104; 

- att bygga de i det tysk-polska regeringsavtalet omnämnda 

övergångarna i Garz och Hintersee; 

- att förlänga sträckningen av UBB (järnväg) på Usedom; 

- förbättrad anslutning för Koszalin. 

2) Utbyggnad av vägnätet i öst-västlig riktning över Hintersee och 

Dobjeszcyn med målet att underlätta vägtrafiken mellan de 

vorpommerska landkreisen och Szczecin från Altentreptow till 

Goleniów, däribland anknytningen till Szczecins västra förbifartsled. 

3) Prospektera och bygga Szczecins västra förbifartsled, en ny, fast 

förbindelse över Oder vid Police för att förbättra tillgängligheten till 

flygplatsen Szczecin-Goleniów liksom att säkra europavägarna E28 

och E65 i östlig och nordlig riktning. 

Med dessa åtgärder skapas ett sammanhängande vägnät i 

kustområdena liksom i euroregionens södra haffområde. 

4) Förbättra och förlänga UBB till en vorpommersk kustjärnväg, som 

alternativ till de motoriserade persontransporterna och för att 

främja en hållbar och miljövänlig turism. 

Skapa möjligheter att på sikt återuppta trafiken längs den så 

kallade Darßbanan över Meinigenbron och därmed skapa en 

sammanhängande järnvägsförbindelse mellan Stralsund, Wolgast 

och Anklam, över Świnoujście, Kołobrzeg till Koszalin. 

5) Utarbeta ett utvecklingskoncept för transportinfrastrukturen med 

förslag till koordinerat stöd till forskning, teknologi och industri i 

staden Greifswald och den närbelägna industri- och hamnorten 

Lubmin liksom hamnarna Vierow och Ladebow. 

144



6) Byggnation av förbifartsleden vid Wolgast och fördjupande av 

farvattnen i Peene, för att förbättra förutsättningarna för 

näringslivet i Wolgast. 

7) Stegvis utbyggnad av behovsanpassade anläggningsmöjligheter, 

för småbåtar och kryssningsfartyg, vid Östersjökusten, i Stettiner Haff 

och längs Oder, bl.a. i Mrzeźynoområdet, Gryfino, Widuchowa, 

Świnoujścies norra hamnområde, Szczecin, Lubczyna, Stepnica, 

Wolin, Zalesie, Lubin, Nowe Warpno samt även vid större insjöar 

(t.ex. Jezioro Dąbskie). 

8) Utbyggnad av hamnarna Darłowo och Dziwnów. 

9) Utbyggnad av förbindelserna mellan det polska och tyska 

vägnätet, när Polen ansluts till Schengenavtalet. 

10) Förbättra det gränsöverskridande vägnätet i Szczecinområdet 

(sträckorna till Pasewalk och Angermünde) liksom vägnätet mellan 

Szczecin och näringslivscentrum inom euroregionens polska 

områden (Police, Goleniów, Stargard och Gryfice). 

145



III-3 Åtgärder för att öka rörligheten, trafiksäkerheten och skapandet av 

integrerade trafiksystem 


1) Förbättringar respektive kompletteringar av vägnätet i isolerade 

områden och randområden i framförallt den tyska delen av 

regionen: de inre kustområdena, nordvästra Uckermark, östra 

Mecklenburg liksom Östersjööarna och -halvöarna, särskilt genom 

tillfarter till A20 för orter, som idag saknar anslutning. Hit hör också 

åtgärder för att förbättra tillgängligheten till A11. 

2) Fortsatt utbyggnad av de offentliga transporterna i Skåne och det 

regionala cykelvägnätet som prioriterade områden i syfte att öka 

tillgängligheten liksom åtgärder för att förbättra säkerheten på 

vägarna. 

3) Utveckla respektive införa informations- och telematiksystem för 

bättre tillgång till utbudet inom den offentliga persontrafiken, såväl 

för befolkningen i städer och semesterorter som för 

landsbygdsbefolkningen; 

Modellförsök enligt det för öarna Usedom-Wolin utarbetade 

integrerade trafikkonceptet, med centralt trafikstyrningssystem och 

ett effektivt informationssystem och upplysning om lediga 

parkeringsplatser. 

Erfarenhetsutbyte om informations- och telematiksystem och 

utvärdering av pilotprojekt för adekvat tillämpning på andra orter 

(t.ex. datastyrda driftsystem, Realtime Blackhole List inom den 

offentliga persontrafiken). 

4) Säkra rörligheten och minska trafikbelastningen i starkt 

frekventerade turistområden genom: 

- att utveckla effektiva och acceptabla alternativ till 

personbilstransporter; 

- fler bilfria områden; 

- att inrätta trafiklednings- och parkeringsinformationssystem i 

syfte att optimera vägvalet och minska trafik förknippad med 

sökandet efter parkeringsplatser; 

- att skilja cykeltrafiken från bilar och fotgängare i 

turistområdena, för att höja säkerheten för alla parter. 

5) Utbyta erfarenheter om hållbara, miljöanpassade transporter och 

arrangera en trafikkonferens om ”miljövänliga trafiklösningar i 

högfrekventerade områden”. 

6) Skapa förutsättningar för harmonierande informationssystem: 

gemensamma databanker och informativt kartmaterial. 

146



III-4 Åtgärder för att stödja utvecklingen och nyttjandet av offentliga 

kommunikationsmedel liksom effektiviseringar genom förbättrat 

samarbete, gränsöverskridande trafiknät och gemensamma 

tidtabeller 


1) Anpassa den offentliga persontrafikens struktur inklusive den 

spårbundna lokaltrafiken till regionala och lokala förutsättningar, 

med målet att säkra medborgarnas mobilitet, genom: 

- behovsanpassade lösningar i form av snabba, bekväma 

huvudlinjer och flexibla lösningar inom övriga nät (t.ex. system för 

samtaxi); 

- utvärdering av landsbygdsprojektet Impuls 2005 i Skåne, som syftar 

till att öka tillgängligheten under mottot: ”Tänk tåg, åk buss!”, med 

förkortade restider genom effektivitetsåtgärder och tekniska 

lösningar för att göra den offentliga persontrafiken attraktivare; 

- utveckla nya lösningar för glesbefolkade områden med hänsyn till 

kostnadsaspekterna; 

- utarbeta och genomföra integrerade koncept för den offentliga 

persontrafiken. 

2) Förbättrad trafikinformation till medborgarna/användarna särskilt 

om den gränsöverskridande offentliga persontrafiken, genom: 

- regional tidtabellinformation, där brukarna får uppgifter om 

avgångstider och möjliga anslutningar; 

- avstämning utförarna emellan för att åstadkomma smidiga byten 

och övergångar. 

3) Kartlägga möjligheterna och skapa förutsättningar för en utvidgad 

gränsöverskridande offentlig persontrafik, genom: 

- att finna finansieringsmöjligheter för den gränsöverskridande 

trafiken; 

- gemensam prissättning och ett gemensamt biljettsystem; 

- att undersöka de politiska, strukturella, och infrastrukturella 

möjligheterna liksom de tekniska förutsättningarna och 

nödvändiga kvalitetsnivåerna, inklusive en kort-, medel- och 

långfristig tidplan för de föreslagna åtgärderna. 

4) Undersöka möjligheterna till kombiresor med järnväg, buss och båt 

för turisttrafiken och den gränsöverskridande trafiken med hänsyn 

till den givna, transportgeografiska situationen inom euroregionen. 

Därigenom kunde ny efterfrågan utvecklas. Inom väl fungerande 

samarbetsformer mellan utförare inom olika transportslag (väg, 

järnväg, vatten) bör system med kombinationserbjudanden 

respektive kombibiljetter utvecklas. 

5) Förbättrad infrastruktur inom den regionala spårtrafiken och utbyte 

av föråldrade tåg. 

147



III-5 Åtgärder för att utveckla den tekniska infrastrukturen med målet att 

ansluta trafiknätet till befintliga trafikknutpunkter 


1) Skapa förutsättningar för att klara av de ökande godstransporterna 

och finna en välbalanserad relation mellan: 

- vägtransporter 

- järnvägstransporter 

- sjötransporter 

och främja en tydlig övergång till miljövänliga och 

kostnadseffektiva transportsätt. 

2) Vidta tekniska och organisatoriska åtgärder för förbättring av 

trafikknutpunkterna med smidiga övergångar till olika transportsätt 

(kombinerade transporter) med målsättningen att förkorta 

transporttiderna. 

3) Optimera kombinerade transporter mellan logistikcentrumen, 

genom utbyggnad av gränsöverskridande kommunikationssystem 

t.ex. telematikplattformarna för logistik- och 

godstransportcentrumen, förbundna med adekvat utrustade 

kunder. Minskat antal tomkörningar och förkortade transporttider 

genom effektiva styrsystem för frakt- och lossning och snabbare 

hantering av gränsformaliteter. 

4) Förbättra hamninfrastrukturens effektivitet, konkurrenskraft och 

anpassning till nya marknadskrav genom: 

- utbyggnad av färje-, roro- och kombinerade transporter; 

- att anpassa hamninfrastrukturen till befintliga, tekniska normer; 

- utbyggnad med målsättningen att konsolidera och utvidga 

nuvarande tjänsteutbud samt harmonisering av lönerna; 

- att inrätta hamnnära företagsområden för likartade 

verksamheter (Szczecin, Świnoujście, innanhamnen Schwedt/O. 

och Eberswalde, Wolgast samt hamnar i Greifswaldområdet). 

5) Behovsorienterad övervakning/tillståndsbedömning (monitoring) 

inom områdena trafik och kommunikation. 

148



4.3.4 Handlingsfält IV 

Bevara och uppvärdera euroregionens naturrikedomar och 


Åtgärderna och aktiviteterna inriktar sig på att målmedvetet omsätta 

Göteborgsagendan från 2001 i praktisk handling, det vill säga att förstärka 

synergieffekterna mellan tillväxt, utnyttjandet av naturresurser och aktivt 

miljöskydd på ett sådant sätt att de ekologiska systemen kan bevaras och 

att tillbakagången av den biologiska mångfalden motverkas. 

Häri ingår bland annat att: 

• uppvärdera Östersjön som vårt gemensamma hav genom att 

målinriktat förverkliga HELCOM-mål som övervakning av den 

marina miljön, minskade utsläpp av miljöfarliga gifter, 

målinriktad förvaltning av kustområdena och haveriskydd; 

• minska miljöproblemen inom jordbruket genom miljövänliga 

produktionsmetoder, ökad andel ekologisk odling och utbredd 

hushållning; 

• verka för åtagandena i Kyotoprotokollet genom att aktivt bidra 

till minskade koldioxidutsläpp och verka för ökad användning 

av miljövänliga trafikmedel 41 och därmed för ökad livskvalitet 

och förbättrad folkhälsa. 

De växlingsrika natur- och kulturlandskapen med en stor andel 

sammanhängande, orörda naturområden är en viktig potential inom 

euroregionen. På grund av den geomorfologiska strukturen är områdena 

mycket olika och även i vissa fall mycket begränsade. Bevarandet och 

utvecklingen av landskapets mångfald är därför av största betydelse. 

Det höga skyddsvärdet (natur- och landskapsskyddsområden, FFHområden, 

europeiska fågelskyddsområden, Natura 2000-områden) 

innebär goda möjligheter att bevara naturområdena och samtidigt öka 

tillgängligheten för allmänheten, förenat med ett varsamt umgänge med 

natur- och kulturlandskapet. 

I centrum står: 

bevarande, vård, nyttjande och vidareutveckling av landskapet. Stora 

skyddsområden ska i särskilt hög grad säkra landskapets mångfald. 

Skyddsområdena i euroregionen är med avseende på artrikedomen 

skyddsvärda men bör också i lämplig omfattning göras tillgängliga för 

besök av invånare och gäster i Euroregionen. 

41 Åtgärderna ingår i Handlingsfält III 

149



Med befintliga naturparker och inrättandet av ytterligare naturparker, 

t.ex. i Landkreis Uecker-Randow öppnar sig möjligheter till förbättrad 

balans mellan bevarade, utformning, utnyttjande och utvecklande av 

kulturlandskapet. 

De nya naturparkerna är inte i så hög grad präglade av det klassiska 

skyddstänkandet utan kan mer betraktas som resurser för en hållbar 

utveckling. 

Det förstärkta transnationella samarbetet inom natur- och 

landskapsskyddet och det gemensamma utvecklandet av områdets 

potentialer för en hållbar utveckling har hög prioritet. 

Tillståndet i naturen och landskapet är viktigt som parameter för 

regioninvånarnas livskvalitet, som etableringsfaktor för företag och som 

avgörande förutsättning för turismen. 

För handlingsfält IV förslås följande åtgärdskomplex: 

IV-1 Åtgärder för att främja det gränsöverskridande samarbetet 

mellan de stora skyddsområdena genom gemensam, 

respektive samordnad förvaltning och övervakning av 

naturresurserna liksom nätverksåtgärder (skapandet av 

certifieringssystem) 

IV-2 Åtgärder för att skapa ett uthålligt system för vattenvård 

(uppfylla HELCOM-målen, gränsöverskridande förvaltning av 

kustområdena, Unteres Odertal) 

IV-3 Åtgärder för att främja miljöforskningen och miljöutbildningen 

för bevarande och uppvärdering av naturpotentialerna, ur såväl 

tillgänglighets- som bevarandesynpunkt 

IV-4 Åtgärder för att leva upp till Kyotoprotokollet och det 

europeiska klimatprogrammet (ECCP II) 

IV-5 Miljöskydd i ”klassisk bemärkelse” (vattenvård, avfallshantering, 

riskhantering) 

150



IV-1 Åtgärder för att främja det gränsöverskridande samarbetet mellan 

de stora skyddsområdena genom gemensam, respektive 

samordnad förvaltning och övervakning av naturresurserna liksom 

nätverksåtgärder (skapandet av certifieringssystem) 

Åtgärdskomplex IV-1 omfattar följande nyckelåtgärder: 

1) Åtgärder för att stödja transnationell och gränsöverskridande 

samverkan mellan de stora skyddsområdena vad gäller natur- och 

landskapsskydd och regionala utvecklingsmöjligheter, t.ex. mellan 

Naturpark Barnim och Drawski-Nationalpark (Västpommern), 

Naturpark Unteres Odertal och naturområden på öarna Usedom 

och Wolin. 

2) Transnationellt erfarenhetsutbyte om styrning och övervakning av 

Natura 2000-områden inklusive de planerade åtgärdsplanerna för 

FFH-områden (Flora-Fauna-Habitat), genom: 

- ökad, gränsöverskridande koherens inom Natura 2000-nätverket 

rörande skydd, vård och utveckling; 

- utarbetande av gemensamma, bilateralt avstämda 

verksamhetsplaner för, till varandra gränsande FFH-områden, t.ex. 

en managementplan för Stettiner Haff; 

- modellprojekt för medborgarengagemang för att stärka 

biotopförbundets europeiska dimension och naturens 

gränsöverskridande betydelse även som potential för näringslivets 

utveckling. 

3) Stöd till pilotprojekt för en integrerad utveckling av de stora 

skyddsområdena för att ge impulser för en hållbar utveckling under 

de specifika förutsättningarna för natur och landskap, genom: 

- fortsatt drift av modellprojektet för en hållbar utveckling inom 

biosfärreservatet ”Schorfheide-Chorin” i dess egenskap av 

euroregionens största skyddsområde; 

- Nationalpark ”Unteres Odertal”: modellprojekt för en hållbar 

utveckling i Oders mynningsområde; 

- modellprojekt för en hållbar utveckling i Finowkanalens område 

samt regionen Werbellinsee/Grimnitzsee; 

- modellprojekt Geopark ”Eiszeitland am Oderrand” med målet att 

erkännas som nationell geopark (tydliggörande av naturliga 

processer i de befintliga livsrummen, vegetationshistoria i förening 

med kultur- och bosättningshistoria); 

- modellförsök naturpark ”Ueckermärkische Seen”, med en mängd 

pedagogiska projekt och naturskyddsprojekt liksom en modell för 

att styra besökarströmmarna men även jordbruket, landskapsvård, 

ekologisk turism och vattenvård; 

- modellprojekt Geopark ”Mecklenburgische Eiszeitlandschaft”; 

151



- ön Rügens modellförsök med de tre betydelsefulla 

skyddsområdena: Naturpark Jasmund, Nationalpark 

Vorpommersche Boddenlandschaft liksom UNESCObiosfärreservatet 

Südost-Rügen; 

- certifiering av Rügen som naturpark som ett led i strävandena mot 

en hållbar utveckling genom att koppla samman förestående 

uppgifter: naturskydd, landskapsvård, jordbruk, styrning av 

besökarströmmarna, utbildning och näringslivsmässiga aspekter; 

- modellförsök Naturpark ”Am Stettiner Haff” som gränsöverskridande 

projekt; 

- modellprojekt Stiftungsnationalpark ”Peenetallandschaft”; 

- modellprojektet för en hållbar utveckling i området kring Drawskoer 

Seenplatte (Stowarzyszenie Gmin Pojezierza Drawski-ego); 

- Modellprojekt för en hållbar utveckling av sjösystemen inom 

Euroregion Pomeranias området (Förbund av kommuner och 

distrikt avseende sjösystemen Drawskie och Misliborskie samt städer 

och kommuner längs tillrinningsområdet av floden Parseta); 

- modellprojektet för en hållbar utveckling i kommunerna på ön 

Wolin (Zwiakzek Gmin Wyspy Wolin). 

4) Utarbeta ett gränsöverskridande program för landskapsskydd samt 

bilda ett nationalparksnätverk i euroregionen. 

5) Åtgärder för att bevara Oder och i synnerhet Odermynningen som 

naturområde parallellt med förutsättningar för en nödvändig 

ekonomisk exploatering, det vill säga under betraktande av Oder 

som centrum i ett gränsöverskridande näringslivsområde inom 

vilket konkurrensmässiga städer och orter ska utformas på ett 

hållbart sätt. 

6) Erfarenhetsutbyte kring tillämpningen av EU-riktlinjer och därmed 

förbundna nationella anvisningar angående miljömärkning, 

sammanställning av miljörapporter och övervakning (monitoring), 

särskilt gränsöverskridande miljöprövningar och 

gränsöverskridande regionplanering. 

7) Åtgärder för att förnya skadade skogsområden genom: 

- att stegvis ersätta ensidiga bestånd med blandskog; 

- nyplantering i områden med ringa andel skog respektive marker 

med lågt jordbruksvärde; 

- skogsbrynsutformning; 

- att säkra trädbeståndet i sankmarker; 

- skogsområden för rekreation och skog som immissionsskydd i 

tätortsområden; 

- strategier för nyplantering anpassade till nya villkor på grund av 

klimatförändringarna; 

- att använda skog som erosionsskydd i kustområdena. 

152



IV-2 Åtgärder för att skapa ett uthålligt system för vattenvård (uppfylla 

HELCOM-målen, gränsöverskridande förvaltning av kustområdena, 

Unteres Odertal) 


1) Prioriteringarna inom det kommande HELCOM-arbetet grundar sig 

på de vid ministermötet i Bremen 2003 antagna principbesluten. 

Viktiga områden för framtida projekt kan vara: 

- att utveckla en approach för ett ekologiskt system; 

- övervakning och bedömning av havsmiljön; 

- havsskydd och biologisk mångfald; 

- sjöfarts- och offshoreaktiviteter, inklusive haveribekämpning; 

- att förhindra övergödning (Hot-Spotlista över de värsta hoten); 

- minskade utsläpp av miljögifter. 

2) Åtgärder för att omsätta EU: s ramdirektiv för vatten (WRRL) för 

förbättring och bevarande av vattendragen genom: 

- nulägesbeskrivningar och förslag till lösningar; 

- samarbete under beslutsprocessen med naturskyddsorganisationer 

och andra utomparlamentariska sammanslutningar; 

- vattenekologi, vattenvårdsplaner och åtgärdsprogram – skapa en 

hållbar styrning och ledning för vattenvården; 

- att finna samverkansformer för know-how; 

- medborgarengagemang – Agenda 21; 

- att utveckla ett hållbart system för styrning och ledning av 

vattenfrågorna inklusive utbildningsåtgärder. 

3) Åtgärder för att återställa förorenade vattendrag och sjöar (insjöar, 

haff- och boddenområden samt Östersjöns kustvatten): 

- renaturering av Galenbecker See (Landkreis Uecker-Randow), som 

EU-projekt; 

- sanering av Nonnenfließ, Schwärze, Ina, Parseta, Wolczenica, 

Grzebnica, Mysla, Drawa, Wieprza och sjöarna Miedwie och 

Dabie; 

- de vorpommerska boddenområdena. 

4) Utveckla och bygga ut en integrerad kustområdesförvaltning 42 

som en gränsöverskridande, strategisk ansats för en konfliktfri 

uppbyggnad av kustområdena, där åtgärder på land och vatten 

koordineras. Detta skulle kunna leda till en helhetssyn och minskat 

revirtänkande bland relevanta aktörer, samhällsgrupper, 

förvaltningsnivåer och politikområden, genom; 

- stöd till utvecklandet och realiserandet av en integrerad 

kustområdesförvaltning, med karaktären av transnationell förebild 

för hanteringen av intressekonflikter mellan exploatering, utveckling 

och skyddsaspekter, liksom för att tillgodose behovet av att 

stämma av olika planeringssynpunkter, som: 

42 Beteckningen kustvatten rör vattnen innanför 12-milsgränsen. 

153



• säkerhet och framkomlighet för sjöfarten, funktionsdugliga 

farrännor och hamnar; 

• råvaruförsörjningen (krita, lagerplatser för grus och sand); 

• bevarandet av kulturminnen (vrak, rester av bosättningar och 

andra fornminnen); 

• bevarandet och utvecklandet av fisket; 

• militära intressen; 

• offshore-områden; 

- att skapa, respektive inlemma kustområdesförvaltningen i strukturer 

som på sikt gynnar den regionala tillämpningen och 

genomförandet av enskilda åtgärder; 

- att testa och utvärdera olika möjligheter att engagera 

allmänheten i det regionala Agenda 21-arbetet för att förbättra 

den gränsövergripande kommunikationen liksom informationen 

och samarbetet och på så sätt stimulera till en dialog; 

- att utnyttja, länka samman och optimera nuvarande aktiviteter 

med anknytning till den integrerade kustområdesförvaltningen ; 

- att genomföra projekten ”Icke-tekniska kustskyddsåtgärder” för 

södra Östersjön (t.ex. översvämningshotade områden). 

5) Utvärdera resultaten och stödja den fortsatta verksamheten inom 

det bilaterala kustområdesarbetet kring den tysk-polska 

Odermynningen, genom: 

- ett integrerat kust-flod-områdes-management vid Oder/Odra; 

- att lösa intressekonflikter runt vattnen vid Odermynningen; 

- att genomföra den integrerade planen för kustområdesförvaltning 

vid Odermynningen; 

- att använda GIS; 

- en regional Agenda 21 för Stettiner Haff. 

Exempel: 

Gränsöverskridande projekt i samarbete med högskolan i 

Neubrandenburg, Wojewód Västpommern, miljöministeriet i 

Mecklenburg-Vorpommern, wojewódfonderna för miljöskydd och 

vattenfrågor samt lantbruksuniversitetet i Szczecin. 

6) Utveckla koncept för strandområdena respektive strand- och 

sanddyneförvaltning inom utvalda områden längs Östersjökusten 

(utvärdering av modellen för strand- och sanddyneförvaltning i 

Warnemünde). 

7) Åtgärder för att bygga upp ett gränsöverskridande 

översvämningsskydd, med beaktande av de olika 

ansvarsområdena, genom: 

- förslag till lokala åtgärdsplaner för hanteringen av översvämningar; 

- förslag till och fortsatt arbete med att skapa ett varningssystem för 

högvatten; 

- fortsatt sanering och upprustning av skyddsanläggningar; 

kurser inom området. 

154



IV-3 Åtgärder för att främja miljöforskningen och miljöutbildningen för 

bevarande och uppvärdering av naturpotentialerna, ur såväl 

tillgänglighets- som bevarandesynpunkt 


1) Förebyggande åtgärder för att skydda miljön mot påfrestningar 

samt arrangerandet av regelbundna vetenskapliga konferenser. 

2) Åtgärder för att utforma och bygga ut ett nät för miljökontroll 

(monitoring) inom euroregionen i samarbete med privata, 

vetenskapliga och offentliga inrättningar: 

- innehåll och teman för miljökontrollen (monitoring); 

- åtgärder för att värdera naturpotentialerna; 

- styrfunktionerna för attraktiva naturområden; 

- omsätta Agenda 21. 

3) Miljöpedagogiska aktiviteter med nyttjande av de möjligheter som 

de stora naturskyddsområdena erbjuder för att höja det ekologiska 

och etiska medvetandet samt förbättra färdigheter och förändra 

förhållningssätt genom att: 

- organisera olika former av miljöutbildning (arbets- och 

projektgrupper, temadagar, vandringsutställningar och 

tävlingar); 

- regelbundet ge ut broschyrer och informationsmaterial; 

- anlägga lärostigar inom skyddsområdena och bygga upp nät 

av temaleder; 

- erbjuda kombinerad rekreation och miljöutbildning; 

- samverkan inom miljöutbildningen med föreningar och förbund; 

- skapa informationssystem för miljöskydd och miljöutbildning. 

4) Åtgärder för att förbättra miljöutbildningens infrastruktur genom: 

- att bygga upp och bygga ut informationscentrum (t.ex. Info- 

Point Blumberg och informationscentrum i geoparkerna); 

- inrättandet av naturparkstationer; 

- att förbättra utbildningsinrättningarnas fysiska utformning och 

sanera befintliga informationsanläggningar; 

- att skapa lednings-, styr- och informationssystem för 

naturskyddet och naturrikedomarna. 

155



5) Åtgärder för att utveckla ett lämpligt system för utbildning och 

fortbildning av natur- och landskapsguider genom: 

- gränsöverskridande utbildning av landskapsguider i de 

samarbetande, stora naturskyddsområdena, t.ex. Nationalpark 

Unteres Odertal, Naturpark Barnim/Drawski Nationalpark; Insel 

Usedom/Wolin; 

- evaluering av redan utvecklade system och möjlig användning 

i andra naturområden inom euroregionen. 

6) Åtgärder för att förstärka erfarenhetsutbytet och det utåtriktade 

Agenda 21-arbetet genom: 

- workshops, konferenser och andra evenemang; 

- att bilda ämnesvisa arbetsgrupper inom euroregionen; 

- att genomföra gemensamma kampanjer (motton, logotyper); 

- miljöutbildningsprojekt; 

- samarbete med forskningsinstitutioner; 

- samarbete med utbildningsinrättningar i 

upptagningsområdena. 

7) Sammanlänka miljöskydd och turism. 

156



IV-4 Åtgärder för att leva upp till Kyotoprotokollet och det europeiska 

klimatprogrammet 


1) Stöd till gemensamt genomförande av klimatskyddsprojekten i det 

tysk-polska gränsområdet utgående från överenskommelsen, 

”Memorandum of Understanding“ antaget av det tysk-polska 

miljörådet 16-17 september 2004; Åtgärder för att sammanställa 

och realisera regionala klimatskyddskoncept; Stöd till 

klimatforskningen inom euroregionen. 

2) Integrerade åtgärder för utnyttjande av alternativa energikällor 

(biomassa, vind, sol, bergvärme). 

3) Fortsatta ansträngningar för att minska koldioxidutsläppen från 

byggnader och från de offentliga persontransporterna. 

4) Främja användningen av klimatvänliga teknologier och förbättrad 

hushållning med energiresurserna inom det regionala näringslivet. 

5) Samarbete, integration och optimal sammanlänkning med andra 

klimat- och miljöskyddsmodeller och –agendor, med 

målsättningen att uppnå synergieffekter och kostnadsminskningar, 

t.ex. åtgärder för att minska de lokala utsläppen från trafiken och 

andra källor, liksom projekt för att förbättra luftkvaliteten. 

6) Anpassning av levnadsvillkor och livsstil med hänsyn till de 

oundvikliga följderna av klimatförändringarna, t.ex. genom att 

undvika exploatering av översvämningshotade områden. 

157



IV-5 Miljöskydd i ”klassisk bemärkelse” (vattenvård, avfallshantering, 

riskhantering) 


1) Åtgärder för att rusta upp anläggningar för vattenverksanläggningar 

i syfte att stabilisera försörjningen av dricksvatten i 

expansionsområden och turistområden med stora svängningar i 

förbrukningen. 

2) Gemensamt grundvattenskydd i de tysk-polska gränsområdena, 

med tonvikt på Landkreis Uckermark, särskilt Schwedt/O., Landkreis 

Uecker-Randow och Ostvorpommern; Police, Szczecin, Świnoujście 

och Chojna genom: 

- exploatering av dricksvattenresurserna; 

- kontroll av vattenkvaliteten; 

- att höja grundvattennivån genom bättre tillvaratagande av 

dagvattnet; 

- upprätta katastrofplaner. 

3) Sanering respektive utbyggnad av de kommunala avloppsvattenanläggningarna 

till modern teknisk standard och i enlighet med 

EU: s riktlinjer, som första åtgärd för att avlasta tilloppen och 

förbättra vattenkvaliteten. 

4) Skapa enskilda lösningar i landsbygdsområden för att stabilisera 

försörjningen av dricksvatten och hanteringen av avloppsvatten; 

Använda nya tekniker i reningsverk (bioreningsverk). 

5) Minska mängden avfall och reducera avfallsbelastningen på miljön 

genom optimerad avfallshantering och gränsöverskridande 

styrning och skötsel av den samma genom: 

- utbyggd kapacitet för mekanisk, biologisk och termisk 

nedbrytning inom ramen för ett integrerat system för 

avfallshantering; 

- moderna deponier enligt dagsaktuell, teknisk nivå; 

- att effektivisera den kommunala organisationen för 

avfallshantering (avfallssortering, återvinningsanläggningar); 

- att inlemma återvinning och återbruk i det regionala 

kretsloppet. 

6) Minska folkhälsoriskerna genom minskat bruk av kemikalier som 

kan orsaka skador på hälsa och miljö. Följa föreskrifterna rörande 

miljö, hälsa, djur- och växtskydd samt livsmedelskvalitet. 

7) Stöd till modeller för att sanera gamla avfallsdeponier, respektive 

markföroreningar (militär- och industriområden). 

158



4.3.5 Handlingsfält V 

Diversifiering av landsbygdsutvecklingen 

Landsbygden som område för liv, arbete, rekreation och ekologisk 

utjämning skapar nya sysselsättnings- och inkomstmöjligheter såväl för 

jordbruksoch skogsbruksföretag som hantverk, industri och annan 

företagsamhet med anknytning till jordbruket. 

Landsbygden är emellertid inte homogen och kräver därför ett 

differentierat synsätt med avseende på utvecklingspotentialen. 

Härigenom öppnar sig möjligheter att genom lämpliga idéer och koncept 

dra fördel av styrkan i de olika delområdena. 

Stora delar av euroregionens landsbygdsområden påverkas i ökande 

grad av demografiska förändringar i form av befolkningsminskning, en 

åldrande befolkning, tomma lägenheter och offentliga inrättningar och 

därmed fortskridande, genomgripande strukturella förändringar. 

Läget med en åldrande befolkning kan för landsbygdens del också 

betraktas som en chans till skapandet av fasta jobb för att möta behoven 

hos en äldre generation (65+), med nya samarbetsformer inom området 

hemtjänst, äldreboende, flexibla färdtjänstlösningar, seniorvänliga 

erbjudanden inom turism-, fritids- och bildningsområdet liksom 

föreningslivet. 

Att stabilisera och stärka landsbygden under ovanstående förutsättningar 

kräver ett målmedvetet utnyttjande av nuvarande potentialer för 

skapandet av nya inkomstmöjligheter genom: 

- att skapa värdekedjor inom regionen, t.ex. genom att bygga upp 

regionala produktions- och marknadsföringsstrukturer i samarbete med 

förädlingsföretag, handel och restaurangnäringen; utveckla regionala 

varumärken; 

- att utveckla produkter och tjänster där jord- och skogsbruk kan 

samverka med natur- och miljöskydd; 

- att höja kulturlandskapets värde genom landskaps- och 

kulturminnesvård kopplade till attraktiva koncept och produkter för 

turister; 

- växande inkomstmöjligheter inom området informations- och 

kommunikationsteknik; 

- starkare kundorientering genom att öppna företag med speciella 

kvaliteter för allmänheten; bättre marknadsföring (direkt 

marknadsföring). 

159



Landsbygdsområdena i Euroregionen har särskilt goda förutsättningar för 

nya inkomstkällor genom utnyttjande av potentialerna biogas, solenergi, 

vindenergi (förnybara energikällor), framställning av biobränsle ur 

förnybara råvaror från jord- och skogsbruket liksom användningen av 

förnybara råvaror som alternativ värmekälla eller isolerings- och 

byggmaterial. 

Särskilt viktig är den nya näringsgrenen jordbruksturism, där kopplingen 

hållbart jordbruk, kultur, historia, natur och turism kan utvecklas till ett 

regionalt varumärke. 

Utnyttjandet av modern informations- och kommunikationsteknik inom 

jordbruket möjliggör till stora delar automatiserade översiktsmöjligheter 

inom det hållbara åkerbruket med allt från protokoll över tillgångar till 

dokumentation av åkrar och drift. Därmed erbjuds jordbrukarna nya 

instrument för att stärka konkurrenskraften inom ramen för den europeiska 

jordbrukspolitiken. 

Jordbrukarnas anslutning till EG:s gemensamma system för 

kvalitetsmärkning kan tjäna som garanti för produkternas kvalitet eller för 

produktionsförfarandet, vilket kan innebära en värdeskapande effekt och 

förbättra avsättningsmöjligheterna. I detta sammanhang krävs bättre 

information till konsumenterna. 

Utvecklingen och specialiseringen inom jord- och skogsbruket kräver 

tekniskt och företagsekonomiskt kunnande. Fackkunskaper inom området 

nya informationsteknologier är lika viktiga som inom områdena 

produktkvalitet, forskningsresultat och hushållning med jordens resurser. 

Genom spridning och genomförandet av innovativa koncept för 

utvecklandet av nya produkter, framställningssätt och teknologier, kan 

jord- och skogsbruket samt livsmedelsbranschen öka sina chanser på 

marknaden. 

Genom förtidspensionering av jordbrukare bör tillfället utnyttjas för 

genomgripande förändringar. Samtidigt bör unga jordbrukare få särskilt 

stöd för etablering och senare även för en strukturell anpassning. 

De inom Leader+ och Regionen Aktiv liksom andra transnationella 

samarbetsprojekt utvecklade modellerna och erfarenheterna kan ses som 

en idébank med praktiska lösningar till stöd för landsbygdsutvecklingen. 

Att stärka konkurrenskraften genom en integrerad regional utveckling är 

den viktigaste uppgiften för att förbättra läget på landsbygdens 

arbetsmarknad, dämpa befolkningsminskningen och finna nya 

sysselsättningsområden – anpassade till de demografiska förändringarna – 

och därmed motverka avfolkningen av landsbygden. 

160



För handlingsfält V förslås följande åtgärdskomplex: 

V-1 Stabilisering av landsbygdens utveckling genom att mildra 

verkningarna av de demografiska förändringarna, öka 

användningen nya IT-system för informationsutbyte och för att 

anpassa trafiknäten i glesbefolkade områden 

V-2 Åtgärder för att skapa alternativa inkomstmöjligheter med 

särskild betoning på identitetsskapande, lantliga 

näringsgrenar, bildandet av värdekedjor (förädling och 

profilering av regionala produkter, identifiering av 

gemensamma kluster, tillväxtbranscherna trä- och 

skogsnäring, jordbruksturism) 

V-3 Skapa forum för kompetensutveckling, stärka 

agrarprodukternas profil med varumärken och 

konsumentvänlighet 

V-4 Åtgärder för att säkra produktionen inom jord- och skogsbruk 

liksom fiskerinäringen genom diversifiering och övergång till 

nya verksamhetsformer 

161



V-1 Stabilisering av landsbygdens utveckling genom att mildra 

verkningarna av de demografiska förändringarna, öka 

användningen nya IT-system för informationsutbyte och för att 

anpassa trafiknäten i glesbefolkade områden 

Åtgärdskomplex V-1 omfattar följande nyckelåtgärder: 

1) Genomföra gränsöverskridande studier över landsbygdens 

utveckling och dess förändrade villkor, i syfte att ange nya 

utvecklingsmål och utveckla Euroregion POMERANIA till ett 

modellområde för landsbygdsutveckling. 

2) Åtgärder för en hållbar landsbygdsutveckling: 

- stärka de medelstora centrumen genom att säkra den sociala 

servicen och möjligheterna till utbildning samt stödja de lokala 

kulturinrättningarna i byarna; 

- stöd till kommunala åtgärder för att förbättra tillgängligheten till 

IT-tjänster; 

- fortsatt vägutbyggnad på landsbygden och brukaranpassade, 

offentliga persontransporter; 

- sanering och förnyelse av historiska byggnader; 

- investeringar i den tekniska försörjningen, i synnerhet 

vattenförsörjningen och hanteringen av avloppsvatten samt 

energiförsörjningen. 

3) Åtgärder för att skapa ett nätverk för utbytet mellan aktörer från 

det lokala näringslivet, social service, hälso- och sjukvård, turism, 

kyrkliga organisationer, kommunala förvaltningar, kommunala 

förbund, handelskammare, företagarorganisationer, universitet och 

forskningsinrättningar med Leader+-projektet Uecker-Region e. V., 

Naturparkregion Ueckermärkische Seen och Fläming-Havel e. V. 

som plattform för ett regionalt och transnationellt erfarenhetsutbyte. 

4) Genomföra regionala konferenser på temat ”Demografiska 

förändringar” med målsättningen att finna former för: 

- de utvecklingsmöjligheter och chanser, som de demografiska 

förändringarna skulle kunna innebära för landsbygden; 

- att hantera behoven av infrastruktur genom att koncentrera 

och finna nya former för service, handel, hantverk, hälso- och 

sjukvård och annan tjänsteproduktion i syfte att minska 

skillnaderna mellan stad och landsbygd. 

162



5) Åtgärder och planer för den fortsatta användningen av offentliga 

byggnader, särskilt nedlagda skolor med hänsyn till den äldre 

generationens ökande lokalbehov, t.ex. kommunhus. 

6) Åtgärder för att bevara nedläggningshotade infrastrukturinrättningar 

i gränsområdena genom att öppna dessa för 

befolkningen i Szczecinområdet. 

7) Åtgärder för att utveckla det transnationella samarbetet kring 

arbetsmarknadspolitiken, yrkesutbildning, vidareutbildning och 

program för ungdomsutbyte, med syfte att främja inflyttningen av 

unga människor. 

8) Förbättra livskvaliteten på landsbygden genom att stödja 

förnyelsen av städer och byar, liksom åtgärder för att bevara 

kulturlandskapet liksom att utveckla nya modeller för 

bostadsbyggnation och markanvändning. 

163



V-2 Åtgärder för att skapa alternativa inkomstmöjligheter med särskild 

betoning på identitetsskapande, lantliga näringsgrenar, bildandet 

av värdekedjor (förädling och profilering av regionala produkter, 

identifiering av gemensamma kluster, tillväxtbranscherna trä- och 

skogsnäring, jordbruksturism) 


1) Inrikta delar av jordbruket på biodynamisk produktion och 

skogsbruket på miljövänliga energiprodukter för en hållbar lokal 

energiförsörjning genom: 

- att skapa kombinerade biomassa-bioenergilantgårdar med 

kompletta värdekedjor för odling, skörd och förädling av 

biomassa liksom energiproduktion i form av värme, el och 

drivmedel; 

- sol- och vindenergi; 

- kvalitetsstyrning av förnybara energikällor. 

2) Åtgärder för att dra nytta av den utvecklingspotential som 

kombinationen av öppna landskap, lantlig bebyggelse och 

kulturminnesmärken utgör, genom: 

- att utvidga och sprida projektet Vorpommerska gods och 

parker, som består av skilda regionala och tematiska nätverk, 

genom: 

• åtgärder för att knyta an till regionala strukturer 

(hantverk, småindustri, jordbruk, traditioner, kultur, 

infrastruktur); 

• partnerskap för produktion och marknadsföring; 

• ekologiskt jordbruk och produktion av nischprodukter; 

• utbyggnad av transportnätet; 

• mässor och festivaler; 

• semesterlägenheter; 

- åtgärder till stöd för att utnyttja de naturliga förutsättningarna 

för turism och rekreation i närområdet; Utveckla serviceutbudet i 

turistområdena som varumärke för en högkvalitativ 

jordbruksturism (bo på lantgård, ridanläggningar, 

vandringsritter, turer med hästdroska, jaktturism, familjevänliga 

alternativ). 

164



3) Åtgärder för att skapa regionala näringskretslopp, skapa värden för 

regionen i omedelbart samarbete med odlarna och deras 

sammanslutningar, genom: 

- producentnära förädling av jordbruksprodukter och stöd till 

förädling och profilering av regionala produkter; 

- att skapa effektiva kvalitetsnätverk genom att koppla samman 

produkter och tjänster med dessas naturvärde och kvalitet samt 

måna om certifierade standardnormer. 

4) Åtgärder för att i samarbete med skogssektorn identifiera 

gemensamma kluster inom tillväxtbranschen träbearbetning och – 

förädling, genom: 

- stöd till skogsbruks- och träsektorn, i egenskap av 

tillväxtbranscher på landsbygden; 

- förnybara råvaror inom skogsbruket; 

- alternativa drivmedel, isoleringsmaterial och byggråvaror. 

5) Stöd till ekologisk markanvändning och stöd till bevarandet av en 

för trakten typisk by- och ortsstruktur i samband med nybyggnation 

samt främjande av kulturella aktiviteter med målsättningen att 

bevara den regionala identiteten och särarten. 

6) Åtgärder för att bibehålla och utveckla extensiva och miljövänliga 

produktionsprocesser. 

7) Åtgärder för att motverka den tilltagande skogsutbredningen i 

kulturlandskapet. 

8) Omställning av jord- och skogsbruket som följd av klimatförändringarna, 

i samarbete med regionala forskningsinrättningar 

avseende produkter, framställningsmetoder och skyddsåtgärder. 

9) Förbättra tillgängligheten (innovativa kollektivtrafiklösningar) på 

landsbygden och därmed främja avsättningen av regionala 

produkter, stimulera korttidsturismen (”Med buss och tåg till landet”) 

och upprätthålla servicenivån. 

10) Stödja arbetsförmedlingarnas aktiviteter för att minska 

arbetslösheten på landsbygden, inklusive stödet för fortbildning och 

kvalificering. 

165



V-3 Skapa arenor för kompetensutveckling, stärka agrarprodukternas 

profil med varumärken och konsumentvänlighet 


1) Åtgärder för att marknadsföra orter med gott investeringsklimat via 

ett målgruppsinriktat, överregionalt marketingcentrum parallellt 

med att i samarbete med jordbrukarorganisationerna skapa 

gränsöverskridande informations- och samverkansformer mellan 

olika regionala aktörer. 

2) Åtgärder för att stödja jordbruksproducenterna: 

- gemensamma branschutställningar och mässor; 

- främja startandet av butiker med regionala produkter från 

respektive område; 

- tävlingar och kvalitetsutmärkelser för regionala produkter. 

3) Åtgärder för att utveckla regionala marknadsföringsstrategier för 

såväl ekologiska som konventionella jordbruksprodukter, livsmedel 

och hantverksprodukter genom: 

- att koordinera direktförsäljning och regional marknadsföring; 

- kooperativ eller central logistik; 

- att lyfta fram regionala märkesvaror och varumärken (t.ex. 

pommerska produkter under beteckningen, ”Gott från 

pommerska gods” eller ”Rügenmärket”); 

- professionellare utbud och marknadsföring; 

- försäljning via små gårdsbutiker och -caféer (eko-lantgårdar, 

mejerier, fiskrökerier). 

4) Stöd till att utveckla strategier för att stärka det regionala 

samarbetet mellan jordbruksproducenter,livsmedelsindustri, 

återförsäljare och kunder, liksom bistånd i form av upplysning, 

rådgivning och utbildning genom att inrätta speciella 

kompetenscentrum, genom: 

- att inrätta ett utvecklings- och kompetenscentrum för regionala 

produkter, direktförsäljning av produkter från jordbrukssektorn 

och service inom jordbruksturismen: 

• Functional Food; 

• kombinationen matupplevelser och turistprodukter samt 

evenemang; 

166



• fortsatt utbyggnad av visningslantgårdar inom 

jordbruksturismen; 

• kurser och transnationellt erfarenhetsutbyte. 

- utbyggnad av service och kunskaper om GPS-stödda 

förfaringssätt för att följa enskilda livsmedelsprodukter bakåt i 

tiden, från produktion och förädling till försäljning. 

5) Stöd till det tysk-polska, regionala jordbrukscentrumet i Pasewalk; 

Möjligheter att uppföra ett motsvarande centrum i den polska 

delen av euroregionen 

- Fördjupat samarbete med huvudpartnern, lantbrukskammaren 

för Westpommern; 

- Fördjupa samarbetet med: 

• rådgivningscentrumet för jordbruksfrågor i Barkowice; 

• jordbruksakademin i Szczecin samt andra högskolor och 

universitet; 

• Landesforschungsanstalt für Landwirtschaft und Fischerei 

Mecklenburg-Vorpommern, i Dummersdorf; 

• ZALF e.V. Dedelow; 

• och Brandenburgische Akademie Schloss Criewen; 

- Temarelaterat erfarenhetsutbyte, t.ex. om teknologier för djur- 

och växtproduktion, miljövänlig markanvändning, förbättrade 

utbildnings- och försörjningsmöjligheter; 

- Utbyggnad av informationsdatabaser; 

- Samarrangemang i form av informationsmöten om den 

gemensamma jordbrukspolitiken; 

- Fördjupa samarbetet för att utveckla gemensamma system för 

konsumentskydd (kvalitetsnormer, djursmitta); 

- Utvidga samarbetet inom samverkansprojektet med den 

svenska lantbrukarorganisationen i Skåne. 

6) Arrangera regionspecifika utställningar och ta fram överregional 

reklam. 

167



V-4 Åtgärder för att säkra produktionen inom jord- och skogsbruk 

liksom fiskerinäringen genom diversifiering och övergång till nya 

verksamhetsformer 


1) Utveckla företagsstrukturer med en väl avvägd relation mellan 

andelen växt- och djurproduktion, genom: 

- uppbyggnad av djurbesättningarna av framför allt gris, nöt och 

fågel (produktion av kvalitetskött); 

- ökad certifierad odling av frukt, grönsaker och 

specialprodukter; 

- stöd till produktion av utsäde och plantor; 

- stöd till ekologiska jordbruksprodukter. 

2) Främja ett miljö- och djurvänligt förhållningssätt. 

3) Åtgärder för att utveckla styrsystem för lokal, ekonomiskt lönsam 

och samtidigt miljövänlig odling (integrerad odling, ökad 

produktivitet, miljö- och narturvårdsmål). 

4) Förstärkt samarbete mellan jordbruksorganisationerna inom 

regionen. 

5) Åtgärder för att stärka det regionala hantverket på landsbygden. 

6) Stöd till företrädarna för det traditionella, småskaliga Östersjö-, 

bodden-, haff- och insjöfisket som identitetsskapande åtgärd, för 

att bevara arbetsillfällen och för att uppnå synergieffekter med 

turismen och livsmedelssektorn. 

7) Åtgärder för att vidareutveckla en lokalt anpassat, naturnära 

skogsbruk. 

8) Stöd till jordbruksföretagens anpassning till nya krav och villkor med 

särskild tonvikt på yngre, nyetablerade jordbrukare. 

168



4.3.6 Handlingsfält VI 

Vidareutveckla den gränsöverskridande samordningen och det 

regionala samarbetet på det sociala, kulturella och tekniska 

området 

En väsentlig och avgörande faktor för det gemensamma Utvecklings- och 

handlingsprogrammet är kvaliteten på partnerskapet parat med 

förtroendefulla relationer och en uppvärdering av styrningen av den 

gränsöverskridande respektive –transnationella samordningen för den 

regionala utvecklingen samt ett fördjupat interregionalt och 

interkommunalt samarbete inom euroregionen. 

Startandet av och stödet för innovativa projekt på partnerskapets grund, 

främjandet av medborgarinflytande på åtgärderna inom euroregionen 

liksom samspelet mellan dess medlemmar kan generera human- och 

socialkapital och bidra till en hållbar utveckling och socialt samarbete. 

”Begreppet territoriell sammanhållning är vidare än ekonomisk och social 

sammanhållning, eftersom dess mål är att bidra till en mera balanserad 

ekonomisk utveckling, bygga upp hållbara samhällen i stads- eller 

landsbygdsmiljöer och öka samstämmigheten med annan sektoriell politik 

som har geografiska konsekvenser. Detta inbegriper att förbättra den 

territoriella integrationen och att främja samarbetet mellan och inom olika 

regioner.” 43 

Samordningen och styrningen samt kvaliteten på verksamheten och dess 

byråer är avgörande för framgången i det transnationella samarbetet. 

En adekvat utrustning av medlemmarnas byråer som möter de ökande 

materiella och personella behoven är nödvändigt. 

Samarbetet på regional och lokal nivå, det ökande behovet av 

avstämningar mellan parterna i de olika delområdena äger rum och 

fördjupas i transnationella projektgrupper, kommunala arbetsgrupper och 

kommunalförbund. Denna institutionalisering motsvarar i särskilt hög grad 

EU: s krav på stöd av regionalutvecklingen enligt bottom-up-principen 

liksom innehållet i Agenda 21. 

Dessa initiativ stöds enträget av euroregionen. Dessas betydelse för den 

samlade utvecklingen måste öka ytterligare. 

Till de gemensamma uppgifterna hör även att verka för en utvecklad 

social och kulturell infrastruktur, social service och kulturutbud, stöd till 

transnationella kontakter på kulturområdet, ensembleutbyte, 

ungdomsutbyte, samarbete mellan föreningar samt andra 

sammanslutningar och organisationer av betydelse. 

43 KOM (2005) 299 

169



Bemästrandet av globaliseringens effekter på näringslivet och de 

demografiska förändringarna i stora delar av euroregionen liksom 

säkrandet av den ekonomiska och sociala sammanhållningen kräver 

målinriktade åtgärder. 

Inom ramen för förverkligandet av EU: s mål för yrkesutbildning och 

fortbildning och att få ut fler människor på arbetsmarknaden, får också 

bekämpandet av social utslagning, särskilt av missgynnade grupper 

såsom personer med funktionshinder ökad betydelse, liksom solidariteten 

över generationsgränserna i ett åldrande samhälle. Detta gäller också de 

ökande kraven på stöd och service till äldre och stöd till människor i 

nödsituationer, oavsett ålder och social ställning. 

Tillgången till hälso- och sjukvård inom euroregionens olika delområden är 

en viktig angelägenhet. Att utveckla och erbjuda sociala tjänster förblir 

ett gemensamt humanitärt mål inom euroregionen. 

För handlingsfält VI förslås följande åtgärdskomplex: 

VI-1 Åtgärder för att utveckla den gränsöverskridande 

samordningen av den regionala utvecklingen 

VI-2 Åtgärder för att stödja den gränsöverskridande 

kommunikationen och samarbetet mellan kommunala, 

kulturella och ideella aktiviteter 

VI-3 Åtgärder för ett gränsöverskridande samarbete i syfte att lösa 

sociala problem, bygga ut den sociala servicen och stödja 

frivilliginsatser samt kooperation och kommunikation 

VI-4 Åtgärder för att bibehålla och bygga ut den sociala och 

kulturella infrastrukturen liksom att bygga upp ett system för 

säkerhetspartnerskap 

170



VI-1 Åtgärder för att utveckla den gränsöverskridande samordningen av 

den regionala utvecklingen 

Åtgärdskomplex VI-1 omfattar följande nyckelåtgärder: 

1) Beslut om att skapa organisationsstrukturer, som möjliggör en 

balanserad utveckling inom euroregionen och med målsättningen 

att skapa förutsättningar för en enhetlig organisation för styrning 

och genomförande av utvecklingsprocesser med ett 

sammanväxande av till varandra gränsande, geografiska 

områden, för ögonen. 

2) Åtgärder för att skapa instrument för samordningen av en 

gemensam, gränsöverskridande regionplanepolitik, t.ex. genom 

gemensamma förberedelser för regionplaner och framtagandet av 

gemensamma utvecklingsstrategier. 

3) Öppna regionen för en fortsatt europeisk integration för fortsatt, 

förbättrat, transnationellt samarbete och stärkandet av 

euroregionens konkurrenskraft. 

4) Synkronisering av arbetsfördelningen mellan de olika 

samarbetspartnerna med utgångspunkt från de gemensamma 

målsättningarna och på grundval av Utvecklings- och 

handlingsprogrammet för tidsperioden 2007 till 2013, genom: 

- inlemmande av, och information till de regionala och 

kommunala politiska beslutsorganen avseende utvecklingsmål 

och -resultat; 

- ökat operationellt samarbete kring de beslutade 

nyckelåtgärderna i handlingsfälten; 

- förstärkt lobbying för euroregionen liksom pressarbete och 

information till allmänheten samt kampanjer inom själva 

euroregionen; 

- verkningsfull styrning och ledning beträffande förverkligandet 

av den operationella delen av Utvecklings- och 

handlingsplanen 2007-2013, parallellt med förstärkta 

personalresurser och förbättrade materiella förutsättningar, 

inklusive språklig kompetens; 

- att fånga upp nya utvecklingstendenser och -möjligheter samt 

underbygga dessa med särskilda undersökningar (studier). 

5) Bilda gemensamma arbetsgrupper inom områdena näringsliv, 

regionalpolitik, kultur, turism etc. för utarbetande av strategiska 

dokument av överregional betydelse (kommunalt, regionalt och 

nationellt). 

6) Stöd till åtgärder för att utveckla offentlig-privata partnerskap (PPP) 

på projektnivå, med tydliga ramar för de erforderliga insatserna. 

171



7) Åtgärder för att stärka och fördjupa det transnationella samarbetet 

mellan städer och kommuner i euroregionen, genom: 

- att skapa gränsöverskridande nätverk mellan städer och 

utveckla partnerskapen; 

- åtgärder för att organisera relationerna mellan stad och 

landsbygd mot bakgrund av de demografiska förändringarna; 

- samarbete och erfarenhetsutbyte i frågor som rör 

stadsförnyelse; 

- jämförelser och erfarenhetsutbyte i frågor som rör hållbara 

trafiklösningar i städerna. 

8) Utveckla samarbetsformer för gemensamt kapacitetsutnyttjande 

inom områdena hälso- och sjukvård, kultur, utbildning, bostäder 

och teknisk infrastruktur i gränsnära områden, genom: 

- att utveckla, implementera och utvärdera erfarenheterna från 

det lokala Agenda 21-arbetet; 

- medverkan i nationella tävlingar och EU-initiativ för en hållbar 

utveckling i de europeiska regionerna under perioden 2007- 

2013; 

- stöd till regionala initiativ inom ramen för euroregionens 

verksamhetsområde (kommunalförbund, gränsöverskridande 

arbetsgrupper, intressesammanslutningar inom näringslivet och 

på det sociala området); 

- stöd till gemensamt utnyttjande av teknisk infrastruktur i det tyskpolska 

gränsområdet; 

- att utarbeta informationsmaterial med goda exempel (bästa 

praxis); 

- att utlysa tävlingar för regionala utvecklingsinitiativ och – 

exempel; 

- att främja interkommunalt erfarenhetsutbyte inom 

euroregionen. 

9) Åtgärder för ökat bruk av den gemensamma, kulturhistoriska 

potentialen inom euroregionen. 

10) Åtgärder för att främja ett ökat medborgarengagemang i frågor 

som rör den regionala utvecklingen och stödja Bottom-upprincipen 

för en hållbar utveckling. 

11) Stöd till åtgärder för anpassning av rättsliga principer inom 

euroregionen, i första hand enligt Karlsruhe-avtalet, som syftar till att 

underlätta det transnationella samarbetet, gemensamt nyttjande 

av infrastrukturanläggningar och gränsöverskridande 

företagssamarbete. 

172



VI-2 Åtgärder för stödja den gränsöverskridande kommunikationen och 

samarbetet mellan kommunala, kulturella och ideella aktiviteter 


1) Utvidgat samarbete på det kommunalpolitiska planet inom 

områdena konst, kultur, utbildning och fredspolitik med 

multifunktionella centrum som plattform för det transnationella 

samarbetet på dessa områden (t.ex. Speicher Woggesin, Landkreis 

Mecklenburg-Strelitz, Kulice, Goleniów). 

2) Främja och utvidga kulturella kontakter genom: 

- musikträffar, arrangemang av musikdagar, ensembleutbyte, 

integration av musikgymnasiet i Demmin i den tysk-polska 

ungdomsorkestern; 

- samarbete mellan museer, gallerier och stiftelser, t.ex. Stiftung 

Collegium Wartinum (stöd till vetenskap och forskning, förståelse 

mellan folken och demokrati, konst, kultur, miljö-, landskaps- och 

kulturminnesvård); 

- stöd till projektet ”Slott Dolsk” och sitt gränsöverskrindande 

samrbete med t.ex. Slott Wartin 

- gemensamma utställningar och presentationer samt 

konstnärsutbyte. 

3) Uppvärdera och anordna traditionella regionala evenemang och 

evenemang av överregional betydelse (t.ex. den av euroregionen 

själv arrangerade tysk-polska ungdomsfestivalen), som kan bidra till 

att både ge regionen ett ansikte utåt och stärka den regionala 

identiteten. 

4) Stöd till gemensamma projekt, särskilt projekt för ungdomar för att 

stärka samhörighetskänslan, främja bildandet av transnationella- 

respektive gränsöverskridande arbetsgemenskaper, intresse- och 

projektgrupper, som t.ex.: 

- tysk-polsk ungdomsorkester; 

- ungdomsläger på temat ”grannar” och moderna medier; 

- samarbete mellan skolor, elevutbyte; 

- sommarläger för ungdomar; 

- ungdomssekretariater; 

- stöd av centrum för fredsarbete för skapandet av ett 

fredscentrum i Anklam med tillhörande internationell fredsskola, 

med eventuella möjligheter till samarbete med universiteten i 

Greifswald och Szczecin; 

- Stöd av Europeiska Akademien Kulice-Külz som är en tysk-polskeuropeisk 

mötesplats. 

173



5) Främja idrottskontakter som 

- gemensamma idrottsfester; 

- traditionstävlingar (regattor, rodd, trendsporter); 

- skytteföreningar, skyttefester; 

kan medverka till att göra regionen känd i överregional bemärkelse 

och därigenom även Euroregion POMERANIA. 

6) Stödja samarbetet mellan föreningar inom brand- och 

katastrofskyddsområdet, särskilt frivilliga brandkårer, 

erfarenhetsutbyte och gemensamma tillställningar. 

7) Åtgärder förknippade med det förstärkta kulturella samarbetet 

mellan högskolor och universitet. 

174



VI-3 Åtgärder för ett gränsöverskridande samarbete i syfte att lösa 

sociala problem, bygga ut den sociala servicen och stödja 

frivilliginsatser samt kooperation och kommunikation 


1) Stöd till innovativa åtgärder, gränsövergripande och interregionala 

insatser för att lösa sociala problem genom informations- och 

erfarenhetsutbyte, delgivning av utvärderingsresultat liksom 

utarbetandet av varandra kompletterande koncept med 

hänsynstagande till skillnader beträffande nationella 

förutsättningar. 

2) Stöd till samverkansprojekt mellan lokalt förgrenade arbetsgrupper 

för att utveckla modeller för en effektiv brukarorienterad hälsovård, 

den medicinska försörjningen mot bakgrund av en åldrande 

befolkning och landsbygdens behov och ett nära samarbete 

mellan medicinsk vård och social omvårdnad. 

3) Utvärdering av INTERREG III B-projekten inom stadsnätverket 

Mecklenburgische Seeplatte, ”Städer i din region – hållbar 

utveckling i regionen” under medverkan av polska områden, bl.a. 

rörande relationen utbildnings- och hälsovårdsinfrastruktur mellan 

stad och land. 

4) Stöd för att genomföra förslagen i modellprojektet Regionplan för 

säkrande av den medicinska försörjningen (MORO): hälsocentraler, 

med olika driftsformer i samarbete med privat och konfessionellt 

baserad omvårdnad, samarbete mellan sjukvård och social 

service, strategier för att värva läkare samt inrätta lokaler med stöd 

av kommunerna. 

5) Främja ett gränsöverskridande nätverk för beroendeprevention, 

fortsätta verksamheten med att stärka familjernas kompetens 

genom nätverksarbete, stöd till problemfamiljer, kombinationer av 

familje-, beteende- och beroendeterapi, samverkan med daghem 

och grundskolor. 

6) Stöd till medborgarengagemang inom sociala områden, sociala 

organisationer och självhjälpsgrupper: 

- erfarenhetsutbyte och informationsmöten; 

- projekt; 

- väntjänster. 

175



7) Stöd till åtgärder för integration av funktionshindrade samt 

missgynnade grupper genom: 

- att underlätta tillträdet till arbetsmarknaden; 

- att främja deltagandet i lokala aktiviteter (föreningslivet); 

- åtgärder för att förbättra tillgängligheten. 

8) Bygga upp en gränsövergripande infrastruktur med gemensamma 

sociala inrättningar samt ömsesidigt lokalutnyttjande inom ramen 

för respektive vård- och terapimodeller. 

176



VI-4 Åtgärder för att bibehålla och bygga ut den sociala och kulturella 

infrastrukturen liksom att bygga upp ett system för 

säkerhetspartnerskap 


1) Åtgärder anpassade till befolkningsutvecklingen med en ökande 

andel äldre för att förnya stadskärnor och städer genom 

utveckling av sociala och kulturella inrättningar samt service 

(stadsförnyelse). 

2) Upprustning och sanering av såväl småskaliga kulturinrättningar 

som kulturinrättningar med överregional funktion (bl. a. museer, 

teatrar, verkstäder, gallerier, hembygdsgårdar och 

informationscentraler). 

3) Upprustning och sanering av idrottsanläggningar: idrottshallar, 

simhallar, idrottsplatser och specialanläggningar för trendsporter. 

4) Sanering av medicinska och sociala inrättningar, inberäknat 

kommunikationscentrum för säkrande av den sociala och 

medicinska försörjningen och anpassad till olika gruppers behov 

(äldre, funktionshindrade, sjuka och hemlösa). 

5) Skapa en gemensam databank med information om den sociala 

infrastrukturen. 

6) Åtgärder för fortsatt utbyggnad av ett gränsöverskridande 

katastrofskydd och översvämningsskydd enligt 

rekommendationerna i II. Stettininitiativet från september 2004, 

genom: 

- att färdigställa och bygga ut ett system för katastrof- och 

haveriskydd vid fartygsolyckor, olyckshändelser inom större 

industriföretag respektive transportanläggningar samt 

skogsbränder; 

- att använda digitala informations- och kommunikationssystem 

(t.ex. Tetrasystemet) inom det gränsöverskridande samarbetet 

för att förebygga katastrofer och haverier; 

- likvärdig utrustning för de olika organen och hjälpkrafterna inom 

katastrof- och haveriskyddet. 

7) Stöd till åtgärder för bättre kapacitetsutnyttjande av den 

gränsöverskridande sociala, kulturella och tekniska infrastrukturen. 

8) Bygga upp ett system för säkerhetspartnerskap. 

177



4.4 Prioriteringar och tidplaner 

Handlingsfälten och dessas åtgärdskomplex innehåller rekommendationer 

i strävandena att säkra regionens potential för tillväxt och sysselsättning, 

nyckelåtgärder för att säkerställa en hållbar utveckling inom euroregionen 

genom att målmedvetet utgå från regionens starka sidor och bygga ut 

intensiva, transnationella samverkansformer, 

Av central betydelse är främjandet av innovation genom ökat stöd till 

små och medelstora företag, utvidgat samarbete mellan näringsliv och 

forskningsinstitutioner samt att varaktigt stärka humankapitalet som 

nyckelfaktor för den långsiktiga utvecklingen med stöd av system för 

livslångt lärande för att bättre kunna möta globaliseringens utmaningar. 

Prioriteringar och tidplaner för att realisera konkreta projekt fastställs av de 

inom euroregionen representerade organisationerna, utskotten och 

förbunden inom ramen för dessas verksamhet. 

178



5. Översikt över finansieringsmöjligheter och prioriteringar 

5.1 Mål för strukturpolitiken 2007 - 2013 

5.1.1 Innehållet i EU-förslaget till en reformerad sammanhållningspolitik 

för att stödja tillväxt och sysselsättning 

EG-kommissionens förslag till en reformerad sammanhållningspolitik under 

perioden 2007-2013 föreligger sedan mitten av juli 2004. Det aktuella 

förslaget till förordning från Europeiska rådet med allmänna bestämmelser 

rörande Europeiska regionala utvecklingsfonden, de övriga 

strukturfonderna och Sammanhållningsfonden daterar sig till 28 april 2006. 

Den föreslagna reformen är mycket omfattande och innebär: 

- att sammanhållningspolitiken inriktas på att stärka tillväxten, 

konkurrenskraften och sysselsättningen; 

- färre finansieringsinstrument för att stärka den ekonomiska och sociala 

sammanhållningen; de ekonomiska medlen för 

sammanhållningspolitiken begränsas till Europeiska regionala 

utvecklingsfonden (ERUF) och Europeiska socialfonden (ESF) och 

Sammanhållningsfonden; 

- att Sammanhållningsfonden inlemmas i den programmatiska 

planeringen av strukturinvesteringarna i syfte att stärka sambandet 

mellan olika fondåtgärder; 

- att åtgärdsområdena, som tidigare sorterade under 

gemenskapsinitiativen URBAN och EQUAL liksom innovativa åtgärder, 

införlivas i medlemsstaternas och regionernas operativa program; 

Att Europeiska rådets utkast till regelverk för Europeiska regionala 

utvecklingsfonden, Europeiska socialfonden och Sammanhållningsfonden 

(8750/06 från 2006-04-28) utgör kärnpunkten. 

Inom ramen för reformförslaget kommer strukturåtgärderna: 

- ”mer målinriktat koncentrera sig på EU: s strategiska prioriteringar” 

(t.ex. Göteborgs- och Lissabonstrategin för en hållbar, 

konkurrenskraftig och ”kunskapsbaserad ekonomi”; Europeiska 

sysselsättningsagendan); 

- att i ökad utsträckning ”koncentrera sig på missgynnade regioner” för 

att dessa ska komma i kapp med övriga regioner; 

- att decentraliseras och genomföras på ett enklare, transparentare 

och mer effektiva sätt. 44 

44 Europeiska Unionens regionalpolitik, meddelandeblad 2004, Inforegio 

179



För att öka nyttan av sammanhållningspolitiken kommer strukturfonderna 

och Sammanhållningsfonden att koncentreras på nya mål: 

- ”Konvergens” 

- ”Regional konkurrenskraft och sysselsättning” 

- ”Europeiskt territoriellt samarbete” 

Mål Innehåll 

Konvergens 

mellan 

medlemsstater 

och regioner: 

Inom ramen för det nya konvergensmålet är 

huvudmålen att minska klyftorna i den utvidgade 

unionen, att stimulera tillväxten och sysselsättningen 

genom stöd till näringslivet och investeringar i 

humanresurserna, att främja innovation och 

kunskapssamhället, genom förbättrad 

anpassningsförmåga till ekonomiska och samhälleliga 

förändringar, att skydda och förbättra miljön 

och att åstadkomma en effektiv förvaltning. 

Detta är tillika det prioriterade målet för fonderna i 

enlighet med artikel 3, kapitel II, Mål och uppgifter i 

förslaget till förordning, april 2006. 

Konvergensmålet koncentrerar sig på regioner vars 

BNP per capita uppgår till mindre än 75 % av 

genomsnittet inom EU (EU-25), mätt i köpkraft för 

perioden 2000-2002 och motsvarande NUTS II-nivå. 

Bidragsberättigade är även medlemsstater med en 

BNP per capita uppgående till mindre än 90 % av 

unionsgenomsnittet (EU-25), mätt i köpkraft för 

perioden 2001-2003 och som kan uppvisa ett program 

för ekonomisk konvergens. 45 

Efter förordningens ikraftträdande mottar EGkommissionen 

ansökningar från medlemsstater, som 

uppfyller ovanstående kriterier. 

45 Jfr. Europeiska rådets allmänna riktlinjer för Europeiska regionala utvecklingsfonden, Europeiska 

socialfonden och Sammanhållningsfonden, 2006-04.26, artikel 5, avsn. 1 och 2 

180



Mål Innehåll 

Regional 

konkurrenskraft 

och 

sysselsättning 

Europeiskt 

territoriellt 

samarbete 

Detta mål riktar sig till alla regioner inom EU. Det hittills 

områdesrelaterade Mål-2-stödet förändras till förmån 

för en innehållsmässig koppling. 

I centrum står, i enlighet med programmet för 

Regionalfonden (ERUF) stärkandet av regionernas 

konkurrenskraft och attraktivitet genom främjande av 

innovation, kunskapssamhället och entreprenörskap 

samt skydd och förbättring av miljön liksom ökad 

tillgänglighet och förebyggande av risker. 

Med utgångspunkt i nationella och regionala program 

stödjer Socialfonden (ESF) ett ökat deltagande i 

arbetslivet och skapandet av en arbetsmarknad med 

integrativ verkan. 

Enligt utkastet till förordning kan områden, som inte 

ryms inom konvergensmålet komma ifråga inom ramen 

för målet regional konkurrenskraft. Underlaget består 

av listor på regioner för vilka medlemsländerna avser 

att inlämna program som kan medfinansieras av 

Regionalfonden. 

För hittillsvarande Mål 1-regioner (NUTS II-nivå), som på 

grund av sin ekonomiska utveckling 2007 inte längre 

kommer i fråga för konvergensmålet finns möjlighet, 

enligt artikel 7a i utkastet till förordning, att inom ramen 

för målet ”konkurrenskraft” erhålla ett övergångsstöd. 

Kommissionen avser att publicera en lista över dessa 

regioner så snart förordningen trätt i kraft. 

Detta mål utgår från erfarenheterna av 

gemenskapsinitiativet INTERREG. Syftet är att fördjupa 

samarbetet på tre nivåer: 

- gränsöverskridande samarbete via gemensamma 

lokala och regionala initiativ; 

- samarbete i transnationella områden och 

- inom ramen för nätverk och erfarenhetsutbyte i 

hela unionen 

- stärkt övergripande samarbete länderna emellan 

Målsättningen är att främja en jämn, harmonisk och 

hållbar utveckling i Europa. 

Rätt till bidrag, inom ramen för det gränsöverskridande 

samarbetet har, enligt artikel 7 i det allmänna utkastet 

till förordning NUTS III-nivåregioner, belägna längs inre 

och i vissa fall yttre gränser, liksom vissa regioner 

belägna vid inre sjögränser, som enligt reglerna endast 

får ligga 150km från varandra. Underlaget utgörs av en 

förteckning över bidragsberättigade regioner. 

181



Fonderna lämnar bidrag till de nya målen enligt följande: 

- ”Konvergens”: ERUF, ESF, Sammanhållningsfonden 

- ”Regional konkurrenskraft och sysselsättning”: ERUF, ESF 

- ”Europeiskt territoriellt samarbete”: ERUF 

I nedanstående tabell illustreras förändringarna i förhållande till 2000-2006: 

2000 - 2006 2007 – 2013 

Mål Finansieringsinstr Mål Finansierings 

ument 

instrument 

Sammanhållnings- Sammanhållning Konvergens ERUF 

fonden 

sfonden ESF 

Mål 1 ERUF 

ESF 

Sammanhåll 

EUGJF, garanti 

och inriktning 

FFU 

nings-fonden 

Mål 2 ERUF 

Regional 

ESF 

konkurrenskraft och 

Mål 3 

ESF 

sysselsättning 

- regional nivå: 

- nationell nivå: 

ERUF 

Europeisk 

sysselsättningsstr 

ategi 

ESF 

Interreg ERUF 

Europeiskt 

ERUF 

URBAN ERUF 

territoriellt 

EQUAL ESF 

samarbete 

LEADER+ EUGJF,inrikning 

Landsbygdens 

utveckling och 

EUGJF, garanti 

omstrukturering av 

fiskerinäringen, 

utöver Mål 1 

FFU 

9 mål 6 instrument 3 mål 3 instrument 

Källa: Europeiska Unionen, Regionalpolitik, Inforegio, meddelandeblad 2004 

Finansieringsramarna omfattar i utkastet till förordning: 

Totala medel för perioden 2007-2013: 

308 041 miljoner EURO enligt 2004 års penningvärde 

182



Mål Procent Mio. EURO 

Konvergens 81,54 251 163,13 

Regional konkurrenskraft 15,95 49 127,78 

Europeiskt territoriellt samarbete 

Därav 

2,52 7 750,08 

Stöd till gränsövergripande samarbete 73,86 5 576,35 

Stöd till transnationellt samarbete 20,95 1 581,72 

Stöd till interregionalt samarbete 5,19 392,00 

Källa: Europeiska rådets allmänna riktlinjer för Europeiska regionala utvecklingsfonden, Europeiska 

socialfonden och Sammanhållningsfonden, 2006-04.26 

Enligt artikel 31 i nämnda förordning ska fondåtgärder i de olika 

medlemsstaterna genomföras i enlighet med nationella strategiska 

referensramar och motsvarande operativa program för tidsperioden 2007 

- 2013. 

I programarbetet är det viktigt att fonderna och andra 

finansieringsinstrument koordineras med varandra. 

5.1.2 Ytterligare upplysningar om finansieringsinstrumenten för att uppnå 

målen för sammanhållningspolitiken 2007 - 2013 

(1) Europeiska regionala utvecklingsfonden (ERUF) inriktar sig på att öka 

den sociala och ekonomiska sammanhållningen genom att utjämna 

de mest framträdande regionala differenserna. Stödet koncentreras till 

ett begränsat antal prioriterade områden, som motsvarar målen: 

Konvergens, Regional konkurrenskraft och sysselsättning och Europeiskt 

territoriellt samarbete. 

Fonderna kan proportionellt bidra till: 

- produktiva investeringar, som bidrar till skapandet eller bevarandet 

av arbetstillfällen liksom direktstöd för små och medelstora företag; 

- investeringar i infrastruktur; 

- frigörande av inneboende potentialer genom stöd till regional och 

lokal utveckling; 

- tekniskt stöd. 

Inom ramen för konvergensmålet fokuserar ERUF sitt stöd på en hållbar, 

integrerad, regional och lokal utveckling av näringsliv och 


183



Prioriteringarna 46 inriktar sig bl.a. på: 

- Forskning och teknisk utveckling, innovation, entreprenörskap, stöd 

till forskning och teknisk utveckling inom små och medelstora 

företag; 

- Utbyggnad av infrastrukturen för e-kommunikation, utveckla lokala 

former, onlinetjänster, effektivt utnyttjande av informations- och 

kommunikationsteknik; 

- Lokala utvecklingsinitiativ, stöd till strukturer för lokal service; 

- Miljö, investeringar i vatten- och avloppsförsörjning, stöd p.g.a. 

klimatförändringar, återuppodling, investeringar i Natura 2000; 

- Förebyggande av risker; 

- Turism: den naturliga potentialen för en hållbar turism, nya former 

av service med högt mervärde, nya hållbara modeller för turism; 

- Investeringar på kulturområdet: bevarande av kulturarvet, utbyggd 

infrastruktur för kulturen, öka regionens attraktionskraft; 

- Investeringar på transportområdet: utbyggnad av anslutningen till 

det transeuropeiska transportnätet (TEN-V), integrerade strategier 

för en miljövänlig trafikutveckling, stöd till intermodala lösningar; 

- Investeringar på energi- och utbildningsområdet, särskilt 

yrkesutbildning som kan bidra till ökad attraktivitet på 

arbetsmarknaden och förbättrad livskvalitet liksom investeringar i 

hälso- och sjukvårdsväsendet och den sociala infrastrukturen. 

Inom ramen för målet om regional konkurrenskraft och sysselsättning 

koncentrerar sig ERUF på 3 prioriteringar: 

- Innovation och kunskapsbaserat näringsliv. Ett effektivt, innovativt, 

regionalt näringsliv med regelbundna kontakter mellan den privata 

och offentliga sektorn, universitet och teknologicentrum för att 

uppfylla lokala behov; 

- Miljö- och riskskydd. I synnerhet investeringar för att sanera 

nedsmutsade markområden och investeringar för att bevara 

arternas mångfald och Natura 2000, vilka kan leda till en hållbar 

ekonomisk utveckling och en diversifiering av näringslivet på 

landsbygden; Incitament för utvecklandet av förnybara 

energikällor och en renare stadstrafik; 

46 Förslag till förordning för Europeiska regionala utvecklingsfonden, 8751/06, 2006-04-28 

184



- Tillgång till trafik- och telekommunikationstjänster av allmänt 

näringslivsmässigt intresse; Skapandet av sekundära transportnät, 

regionala järnvägsknutpunkter, flygplatser och hamnar; Stöd till 

lokala och regionala inre vattenvägar; Stöd till små och medelstora 

företag i form av IKT. 

Stödet via ERUF för europeiskt territoriellt samarbete rör sig på det 

gränsövergripande ekonomiska och sociala området med följande 

prioriteringar: 

- Gemensamma strategier för en hållbar utveckling med särskilt fokus 

på stöd till entreprenörskap och de små och medelstora 

företagens utveckling, turism, kultur, miljö samt gemensamt 

nyttjande av infrastrukturen; 

- Nätverk, och initiativ med tonvikt på innovation, miljö, tillgänglighet 

och en hållbar stadsförnyelse, som gynnar en integrerad, territoriell 

utveckling; 

- Förstärkt regionalpolitisk verksamhet via stöd till nätverk och 

erfarenhetsutbyte mellan regionala och lokala myndigheter. 

ERUF-förordningen innehåller speciella bestämmelser för städer, 

missgynnade områden, områden som befinner sig i ett randläge liksom 

områden, som är beroende av fiskerinäringen. 

(2) Prioriteringarna inom Europeiska socialfonden (ESF) 47 betonar 

kopplingen mellan den europeiska sysselsättningsagendan - särskilt 

inom området social integration - och utbildning samt jämställdhet 

mellan kvinnor och män. Syftet är att på ett bättre sätt handskas med 

förändringar till följd av sociala och ekonomiska omstruktureringar 

liksom demografiska förändringar. 

ESF inriktar sig på att förbättra tillgången till sysselsättning och 

arbetstillfällen och att främja en hög förvärvsfrekvens med fler och 

bättre arbetsplatser som mål (konvergensmålet). 

Vad det gäller målet konkurrenskraft läggs tyngdpunkten framför allt 

på att stödja arbetstagarnas, företagens och företagarnas 

anpassningsförmåga till ekonomiska och sociala förändringar, med 

åtgärder i form av ”livslångt lärande” och investeringar i 

humanresurser. Den sociala integrationen av missgynnade personer, 

bekämpande av diskriminering samt skapandet av partnerskap och 

nätverk, innovativ verksamhet och transnationellt samarbete ingår 

också i programmet för ESF. 

47 Förslag till förordning för Europeiska socialfonden (ESF), 8752/06, 2006-04-28 

185



Förverkligandet av konvergensmålen samt målen för regional 

konkurrenskraft och sysselsättning inom ramen för Socialfondens 

prioriteringar bidrar till likvärdiga chanser för invånarna. ESF stödjer 

även åtgärder, som rör tekniskt stöd för erfarenhetsutbyte och 

spridning av goda exempel. 

(3) Förslaget till förordning för Sammanhållningsfonden innebär att 

nuvarande bestämmelser rörande villkor för finansiellt stöd bibehålls. 

Fonden riktar i första hand sitt stöd till högprioriterade projekt av 

europeiskt intresse: större projekt rörande transportinfrastrukturen, 

miljön och projekt av renodlat ekologiskt intresse. 

5.2 Ytterligare stödmöjligheter 

5.2.1 Förordningen om stöd för landsbygdsutvecklingen 

Parallellt med förslagen om de nya strukturfonderna tjänar EUGFJförordningen 

som den andra pelaren inom den gemensamma 

jordbrukspolitiken (GJP) och har som sin främsta uppgift att stödja 

landsbygdens utveckling under perioden 2007-2013 . 

Innehållet i förordningen för stöd till landsbygdens utveckling genom 

Europeiska utvecklings- och garantifonden för jordbruket (EUGFJ), 48 verkar 

för ett genomförande av målen för den gemensamma jordbrukspolitiken. 

De i juni 2003 och april 2004 genomförda jordbruksreformerna har medfört 

djupgående förändringar med avsevärda återverkningar på de 

socioekonomiska villkoren inom olika landsbygdsområden. 

Denna omvandling kräver åtföljande stöd i form av stöd för diversifiering 

av landsbygdens ekonomi, stöd till såväl jordbruket som verksamheter 

inom andra sektorer, sysselsättningsfrämjande åtgärder och förbättrad 

service. 

EUGFJ-förordningen, som instrument för genomförandet av en europeisk 

hållbarhetsstrategi för landsbygden, förutsätter en långtgående, enhetlig 

programplanering med finansieringsramar och utvärderingsinstrument. 

Avsikten är att åtgärder fr.o.m. 2007 endast ska finansieras ur en källa, 

d.v.s. Europeiska utvecklings- och garantifonden för jordbruket (EUGFJ). 

Åtgärderna, som finansieras måste vara förenliga med den övriga 

gemenskapspolitiken. 

48 Rådets förordning, nr. 1698/2005, 20:e september 5005 

186



Landsbygdsutvecklingen vilar på tre axlar: 

Axel 1: Konkurrenskraft 

Axel 2: Miljö och markförvaltning 

Axel 3: Diversifiering och livskvalitet 

Källa: GD Landwirtschaft und ländliche Entwicklung, LASA-Dokumentation Nr. 22, 10/ 2005, S. 38 

Gemenskapsinitiativet LEADER och LEADER-programmet har efter tre 

programperioder tjänat sitt syfte och införlivas nu med huvudprogrammet 

för landsbygdens utveckling. LEADER är alltså inte längre ett självständigt 

initiativ. 

20 februari 2006 antog rådet gemenskapens strategiska riktlinjer för 

landsbygdsutvecklingen (2007-2013). 

Varje medlemsstat ska, som stöd för de strategiska riktlinjerna utarbeta 

nationella strategiplaner, som ska tjäna som referensramar vid 

utarbetandet av utvecklingsprogrammen för landsbygden: 

För förbundsrepubliken Tyskland finns ett förslag (2006-03-06) till nationell 

strategi som ska lämnas till EG-kommissionen i slutet av mars. Förslaget 

kommer sedan att bilda grunden för delstaternas utvecklingsprogram. 

Axel 1 omfattar, framför allt.: 

- Förstärkning av humanresurserna: sammanlänkning och koordination 

av yrkesutbildning, information och kunskapsspridning, stöd till 

nyföretagsamhet bland unga jordbrukare och rådgivning m.m.; 

- Investerinsstöd till jord- och skogsbruk för modernisering av 

jordbruksföretag, införande av nya teknologier, förbättrad infrastruktur 

inom jord- och skogsbruket, stöd till process- och produktutveckling 

inom livsmedelssektorn, energigrödor, miljöskydd, skyddsfrågor inom 

arbetslivet m.m. 

187




- Utjämningsbidrag till områden som är missgynnade t.ex. på grund av 

naturens beskaffenhet (bergområden), drift och skötsel av Natura 

2000-områden, avrinningsområden för floder; 

- Miljövård inom jordbruket (skydd och förbättrande av miljön, 

landskapet, marken, och den genetiska mångfalden); 

- Uppfyllande av de obligatoriska normerna för djurskydd; 

- Främja ett system för skogsodling, skogsskydd, återställa skogsbrukets 

potential. 


- Diversifiering av landsbygdens näringsliv (mikroföretag, turism), 

utbyggnad av alternativa verksamheter, som inte är kopplade till 

jordbruket; 

- Åtgärder för att förbättra livskvaliteten, förbättrad service, tillgång till 

IKT, förnyelse och utveckling av byarna, bevarande av kulturarvet. 

För jordbruksfonden planeras 69,75 miljarder EURO 49 i anslag (exklusive 

modulationsmedel). Lägsta medfinansieringsandel (enl. försl. juni 2005) för 

de tre huvudområdena ska fördelas enligt följande: 

Axel 1: minst 10 % 

Axel 2 minst 25 % och för LEADER 5 % 

Axel 3 minst 10 % 

EU: s maximala bidragsandel uppgår för prioritet 1 och 3 till 50 %, i 

konvergensområden till 75 % för prioritet 2 och för LEADER till 80 % i 

konvergensområden. 

5.2.2 LEADERS inlemmande i EJFLU (Europeiska jordbruksfonden för 

landsbygdsutveckling) 

De genom Jordbruksfonden finansierade utvecklingsprogrammen måste 

innehålla LEADER-koncept som lokal utvecklingsstrategi (den s.k. LEADERaxeln). 

Form och innehåll för dessa lokala strategikoncept är bekant från 

LEADER+: geografiskt väl avgränsade landsbygdsområden, bottom-upprincipen 

med beslutanderätt för lokala aktionsgrupper, offentlig-privata 

partnerskap, multisektorala helhetslösningar anpassade till EJFLUförordningen, 

Samarbetsprojekt, nätverk och lokala partnerskap 50 . 

49 LEADER+ Deutsche Vernetzungsstelle, Europäische Politik für Ländliche Räume 2007-2013, 2006-03- 

21, sid. 6 

50 LEADER+ Deutsche Vernetzungsstelle, Europäische Politik für Ländliche Räume 2007-2013, 2006-03- 

21, sid.7/8 

188



Som tre bidragsberättigade prioriteringar inom LEADER-axeln anges: 

- Genomförande av lokala strategier för landsbygdens utveckling i 

överensstämmelse med LEADER-konceptet; 

- Samverkansprojekt; 

- Arbete i lokala grupper. 

I övrigt är de viktigaste skillnaderna mellan LEADER inom ramen för EJFLU 

och LEADER+ framför allt: 

- LEADER har inget eget program utan ingår som LEADER-axeln i EJFLU; 

- Åtgärderna koncentrerar sig på de tre huvudprioriteringarna i EJFLU- 

förordningen; 

- Åtgärdernas geografiska avgränsning skiljer sig i viss mån från LEADER+. 

För genomförandet av utvecklingsmålen i UHP 2007-2013 står även viktiga 

nationella finansieringsmöjligheter till buds inom de olika 

verksamhetsområdena. Som ett av de viktigaste finansieringsinstrumenten 

kan, för den tyska delen av euroregionen, exempelvis nämnas det s.k. 

GA-stödet, som i ökad grad kommer att ges mer riktat. 

5.2.3 Industri- och hantverkets infrastruktur (GA-stöd) 

Investeringsanslag för projekt inom industri- och hantverk, turistsektorn och 

den företagsnära infrastrukturen inom ramen för gemenskapsmålet att 

”förbättra det regionala näringslivets struktur” är, i de tyska delstaterna, ett 

väl beprövat instrument för stimulans till det regionala näringslivet. 

F.n. gäller bestämmelserna i den 35:e ramplanen. Delstaterna 

Brandenburg och Mecklenburg-Vorpommern är för närvarande 

sysselsatta med att definiera prioriterade områden och branscher (jfr. 

motsvarande avsnitt i utvärdering av resultat 2000-2006). 

För att på ett koncentrerat och målmedvetet sätt använda de anslagna 

medlen, struktureras och prioriteras anslagen områdesmässigt och 

sektorsvis i Mecklenburg-Vorpommern 51 . 

Geografiskt fördelar sig prioriteringarna på s.k. A- och B-stödområden, 

som skiljer sig beträffande anslagens storlek. För industri och hantverk samt 

turism (A-områden högst 35 % och B-områden högst 28 %). För små och 

medelstora företag kan anslagen höjas med ytterligare några procent. 

51 Regionales Förderprogramm Mecklenburg-Vorpommern 2006, sid. 8-12, 14-15 

189



Till A-stödområdena hör samtliga storkommuner och städer, som ingår i 

euroregionen. 

De faktiska åtgärderna koncentrerar sig på sådana som ”gör landets 

speciella näringslivsmässiga struktur rättvisa, respektive bidrar till att frisätta 

och utveckla tillväxtpotentialer (t.ex. särskilt stöd till små och medelstora 

företag, revitalisering av industri, kvalitetsförbättring och 

säsongsförlängning).” 52 

Stödet till företagsnära infrastrukturåtgärder är koncentrerat till vissa orter, 

stora och medelstora städer (Ober- och Mittelzentren) och turistområden i 

enlighet med föreliggande regionala planer och program. 

Innehållsmässigt stöds åtgärder, som ”är absolut nödvändiga för det 

omedelbara skapandet eller säkrandet av arbetsplatser inom industri och 

hantverk”. 53 

Infrastrukturstödet kan även omfatta modernisering av institutioner för 

yrkesutbildning, fortbildning och omskolning. Anslagsandelen uppgår till 

högst 75 %. 

De nationella medlen kompletteras effektivt av EU:s strukturfonder. 

Vid sidan av GA-stödet finns ytterligare nationella och regionala 

finansieringsinstrument, som främjar den regionala utvecklingen, bl.a.: 

- Starta-eget-stöd för små och medelstora företagare; 

- Rådgivning, utbildningsstöd, teknologioch innovationsstöd, stöd till 

förnybara energikällor; 

- Stöd till bostadsbyggnation och stadsutveckling: 

• Programmet ”Stadsförnyelse Öst – livskvalitet och attraktivt 

boende” (upprustning av stadsdelar); 

• Kulturminnesvård; 

• Förbättrad stadsmiljö; 

• Modernisering av äldre bostadsbestånd/ökad tillgänglighet. 

- Stöd till miljöåtgärder; 

- Kustskydd; 

- Arbetsmarknadspolitiska åtgärder. 

När det gäller företagsstöd har i delstaten Brandenburg en nyordning 54 

införts med geografiska och sektorsvisa prioriteringar. I detta 

sammanhang tillmäts småföretagarna särskild vikt. Med ledning av 

prioriteringarna ska det finansiella stödet fr.a. sättas in där det kan skapa 

arbetstillfällen och generera avkastning för att i framtiden ge delstaten 

mer spelrum. 

52 Ebenda, sid. 8 

53 Ebenda, sid. 14 

54 Källa: Ministerium für Wirtschaft, Land Brandenburg, material fr. 2005-05-03 

190



”Kärnan i nyordningen är att stärka och främja tillväxten”. Företagarna – 

små och medelstora produktföretag och investerare – i Brandenburg ges 

här tydliga ”tillväxtsignaler”. 55 

Nyordningen vilar på två pelare: 

Pelare 1 Pelare 2 

Tillväxtprogram för små och 

medelstora företag 

Koncentration av kompetensområden 

Små och medelstora företag Koncentration på tillväxtbranscher enligt 

erhåller, för bidragsberättigade 

investeringar upp till 2,5 miljoner 

följande 16 fastlagda kompetensområden: 

EURO inom ramen för ”Förbättring Bioteknologi/Life Science 

av det regionala näringslivets Luftfartsteknik 

struktur – industri och hantverk” Media/IKT 

(GA-G) alltid högsta möjliga bidrag Automotiv (komponenter) 

(potentialstöd) – oavsett ort och Näringsmedel 

bransch 

Energi/Energiteknik 

Geoinformation 

Potentialstöd 

Träbranschen 

17,5 % 

Syntetiska material 

Små och medelstora företag, Logistik 

ytterligare 15,0 % 

Metallframställning, -bearbetning, -förädling 

Mekatronik 

Mineralolja/biobränsle 

Optik 

Papper 

Turism 

Varje kompetensområde har en given 

geografisk lokalisering vilket möjliggör 

skapandet av branschspecifika 

infrastrukturer. 

Bidragsnivåer. 

Basstöd 17,5 %: alla bidragsberättigade 

investeringar; 

Potentialstöd 17,5 %: befintliga företag som 

tillhör något av kompetensområdena, 

nyetableringar som tillhör något av 

kompetensområdena med given geografisk 

lokalisering. 

Små och medelstora företag, ytterligare 

15,0% 

Innovativa, användartillvända forskningsoch utvecklingsföretag 

behandlas på samma sätt som företagen inom kompetensområdena. 

Kompetensområdena kan även omfatta andra branscher. 

5.2.4 Finansieringsmöjligheter för Skåne 

Hittills har de avsatta svenska medlen inom Euroregion Pomerania varit 

små. Framöver finns det en rad kompletterande finansieringsmöjligheter 

55 Ebenda, sid 2 

191



inom nya Mål 3, europeiskt territoriellt samarbete. Ett nytt utökat 

gränsregionalt ’A’-program i södra Östersjöområdet skulle öppna för 

bättre samfinansieringsmöjligheter avseende framtida samarbetsprojekt 

mellan Skåne och de andra två partnerregionerna inom Euroregion 

Pomerania. 

Utöver kommunernas egna medel finns även Region Skåne och i viss mån 

Kommunförbundet Skåne som viktiga medfinansiärer av kommande 

projekt. 

Projekt inom alla sex omnämnda handlingsområdena (I – VI) skulle kunna 

bli aktuella för regionen Skåne. 

Region Skåne (myndigheten) arbetar aktivt med samarbeten om 

infrastruktur och transporter, miljö och sjösäkerhet samt hälso- och 

sjukvård. Inom näringslivsutveckling handlar Region Skånes insatser om 

affärsutveckling, företagsutveckling, kompetensutveckling och 

produktutveckling och prioriteras inom tre områden: 

- Innovationssystem & Kluster - Fokus på nyföretagande och utveckling 

som bygger på forskning och utbildning. 

- Företag & branscher - Stimulera förnyelse i företag och branscher som 

vill och kan skapa tillväxt, bl. a. livsmedels-, verkstads- och träindustri. 

- Lokal mobilisering - Stimulera och utveckla den småskaliga ekonomin 

för kvinnor och män samt stödja deras delaktighet i utvecklingen på 

landsbygden och i staden. 

En ytterligare möjlighet finns genom ALMI företagspartner. ALMI står för 

finansiering och affärsutveckling från de allra tidigaste skedena över en 

företagsstart till företag i utveckling och förnyelse. ALMI arbetar för att 

förbättra innovatörers, nya och etablerade företags förutsättningar att 

utveckla och bearbeta sin marknad. 

Andra viktiga finansieringsmöjligheter är 

- Industrifonden, Svensk Industridesign, Småföretagsinitiativet och 

Teknikbrostiftelsen för projekt inom näringslivet. 

- Även Exportrådet, ”the International Small Business Congress” och 

Invest in Sweden Agency skulle kunna stå för medfinansieringen av 

vissa projekt inom näringslivet. 

- Offentliga aktörer kan söka stöd från Internationella Programkontoret, 

NUTEK, i viss mån länsstyrelsen och statliga program (Naturvårdsverkets 

Klimp, STEMs energitekniksatsningar, m.fl.). 

- Inom FoU finns en rad viktiga finansiärer som Vinnova, NUTEK, 

Vetenskapsrådet, FORMAS – dessa finansiärer står dock huvudsakligen 

för finansieringen av forskningsprojekt och hitintills mindre för 

gränsöverskridande samarbete. Olika offentliga stiftelser skulle kunna 

192



aktiveras i samband med det gränsöverskridande samarbete mellan 

högskolor och universitet. 

- I kultursektorn är det främst Region Skåne som skulle kunna bidra med 

medel. Regionen arbetar inom kärnområdena teater, dans, musik, film, 

museer, kulturarv, arkiv, litteratur, bibliotek, folkbildning och 

kulturpedagogik. Regionens uppdrag är att stödja och stärka 

utvecklingen av kulturlivet i hela Skåne. 

- Vård och omsorgsprojekt bör ha Region Skåne som partner. Där finns 

både samarbetsmöjligheter och finansieringskällor. 

- Turismprojekt kan hitta medfinansiering via turistföreningar och 

turistbranschorganisationer. 

- Jordbruksprojekt kan ha samarbetspartner och därigenom 

samfinansiering genom jordbruksoch skogsstyrelserna samt 

branschorganisationer. 

- SIDA (Styrelsen för internationellt utvecklingsarbete) har en 

östersjöenhet som ska säkerställa Sveriges intressen i förbindelserna 

med andra länder i Östersjöområdet. Statliga myndigheter, kommuner 

och enskilda organisationer i Sverige kan få medel för samarbete inom 

många olika mindre projekt (initial projektfinansiering), studier och 

möten/workshops. 

Sammanfattningsvis kan det påstås att ’Skåne’ har stora möjligheter att 

finansiera kommande projekt både med offentliga (förmodligen 

huvudinsatsområde) och privata medel. 

193



6. Rekommendationer för genomförande av programmet på det 

nationella planet 

För genomförandet av åtgärderna perioden 2007-2013, står en mängd 

möjligheter till buds för euroregionens del. Det nya målet, ”Europeiskt 

territoriellt samarbete” (i enlighet med ERUF-förordningen 2006-04-28) 

bildar en viktig grund för de kommande möjligheterna till stöd för projekt 

inom euroregionen och står därför centralt i följande kommentarer. 

Det transnationella samarbetet i euroregionen inom ramen för INTERREG 

har varit mycket framgångsrikt de senaste åren. 

Med Polens medlemskap i EU har nya framtidsmöjligheter öppnats. Sedan 

2004 överlägger man och fattar beslut i gemensamma utskott inom 

ramen för INTERREG III A, varvid den gränsöverskridande karaktären inom 

många projekt kunde förstärkas i väsentlig grad. 

Medverkan av svenska partners skulle kunna intensifieras. För detta krävs 

emellertid lämpliga finansieringsmodeller och meningsfulla projekt ur ett 

skånskt perspektiv. 

Genomförande och partner i Skåne 

För Sveriges del är nu och framöver kommunerna, kommunförbundet, 

Region Skåne och statliga myndigheter viktiga samarbetspartner. De kan 

och bör stå för merparten av det ”nationella” genomförandet av 

framtida projekt. 

Svenska kommuner har på grund av sin starka ställning inom den svenska 

offentliga sfären (stora egna skattemedel, många ansvarsområden) en 

särskild roll även i det gränsöverskridande arbetet. De skulle kunna 

aktiveras ytterligare i prioriterade och lämpliga projekt. 

Kommunförbundet Skåne stödjer Skånes 33 kommuner. Förbundet initierar 

och driver frågor som gynnar den kommunala verksamheten och 

utvecklar samarbetet och samordnar gemensamma projekt. Ambitionen 

är att vara vägvisare i den kommunala utvecklingen i Skåne, dvs. ta upp 

viktiga kommunala ämnen och initiera innovativa projekt. 

Generellt är Region Skåne (myndigheten) en aktiv aktör i 

Östersjöområdet. Regionen är engagerad i många europeiska 

samarbetsprojekt, framför allt i Öresundsregionen men även i södra 

Östersjöområdet. 

Region Skånes arbete med regional utveckling i Östersjöområdet sker 

genom 

- regionala samarbetsavtal och samverkan mellan regioner, 

- att delta i interregionala organisationer, samt 

- att medverka i olika interregionala projekt. 

194



Samarbetet handlar i huvudsak om att skapa kontakter och förtroende 

mellan offentliga aktörer, organisationer och företag som grund för ett 

långsiktigt utvecklingsarbete. Region Skåne deltar även aktivt i 

utvecklingsprojekt och samarbeten som syftar till att stärka regionerna 

kring södra Östersjön när det gäller infrastruktur och transporter, kultur, 

näringslivsutveckling och högre utbildning samt hälso- och sjukvård. 

Forum Syd är svensk kontaktorganisation i Baltic Sea NGO Forum. Forumet 

är ett nätverk med ambition att skapa ett informations- och 

påverkansarbete mellan det civila samhällets organisationer i länder runt 

Östersjön och Östersjöstaternas råd. 

Även branschorganisationer (näringsliv, kultur, turism, m.fl.) och olika 

nätverk är naturligtvis viktiga möjliga samarbetspartner för framtida 

projekt. 

Rent generellt har Skåne ett väl utvecklat offentligt liv med aktiva 

myndigheter, många internationellt aktiva institutioner, många dynamiska 

föreningar och ett mer och mer internationaliserat näringsliv. 

Inom euroregionen implementerades framgångsrikt strukturer för 

genomförande av gemenskapens initiativ. Det transnationella 

samarbetet, särskilt inom ramen för målinriktade ambitiösa, målinriktade 

INTERREG III B-projekt, i synnerhet i gränsregionen, genomfördes inom 

ramen för mångsidiga nätverk och kommunikationsformer. 

6.1 INTERREG III stärkte samarbetsstrukturerna 

INTERREG III A- och B-medel har stött utvecklingen inom euroregionen 

och det direkta, gränsövergripande samarbetet. 

Det tyska kommunalförbundet, KG Pomerania har spelat en viktig roll för 

användningen av gemenskapsinitiativet INTERREG III, särskilt som 

rådgivande funktion på den tyska sidan inom stödområdet för INTERREG 

III, men även inom ramen för projektutveckling och –genomförande samt 

genom att påverka projektens utformning i transnationell riktning. 

I halvtidsutvärderingen av regionalprogrammen för Mecklenburg- 

Vorpommern, Brandenburg, Polen/Zachodniopomorskie (INTERREG III A) 56 

gjordes följande bedömning: 

- Med stöd av ledsagnings- och länkningsutskotten samt KG Pomerania 

har det lyckats att i högre grad tydliggöra det gränsöverskridande 

mervärdet och att ställa detta i centrum för projekten; 

- I samarbete med näringslivsföreträdare och fondförvaltare bedriver 

KG Pomerania projektutveckling genom att föra samman potentiella 

partners (förvaltningsområden, institutioner, intresserade etc.) och att 

äska bidrag; 

56 Aktualisering av halvtidsutvärderingen INTERREG III A 2000-2006, oktober 2006, Infrastruktur & Umwelt 

i samarbete med TAURUS Institutet vid Triers Universitet 

195



- Indikatorerna har bearbetats och ingår som komplement i 

programplaneringen; 

- Medlemmarna i det gemensamma regionalutskottet för Euroregion 

POMERANIA, från tysk sida företrädare från KG Pomerania och från 

polsk sida företrädare för föreningen för de polska kommunerna i 

Euroregion POMERANIA, tillvaratar näringslivs- och socialpartnernas 

liksom de icke-statliga organisationernas intressen. Därmed kan, i 

enlighet med bottom-up-principen, stödet till projekt på basplanet 

säkerställas, liksom juridiska personers och organisationers acceptans 

för dessa projekt; 

- Under arbetet med halvtidsutvärderingen har vikten av att behålla 

systemet med 3 oavhängiga program enhälligt understrukits i intervjuer 

med de programansvariga. 

Arbetet inom euroregionen, partnernas sekretariat och de av dessa 

inrättade service- och rådgivningscentrumen styrs av kravet - som man i 

stor utsträckning upppfyller - på ett omfångsrikt, transnationellt samarbete. 

Den etablerade strukturen inom euroregionen är särskilt värdefull för att 

möta de växande kraven mot bakgrund av Lissabonstrategin för tillväxt 

och sysselsättning och riktlinjerna för sammanhållningspolitiken 2007-2013, 

liksom att nyttiggöra partnernas ökande, ömsesidiga förståelse för 

utvecklingsproblemen i integrationsprocessen. 

6.2 Gränsöverskridande samarbete som mervärdesskapande process 

Av resultaten från programperioden 2000-2006 och innehållet i UHP 2007- 

2013 kan följande slutsatser dras: 

- Under den kommande bidragsperioden ska det transnationella 

samarbetet, baserat på resultaten från INTERREG III B-projekten 

kontinuerligt föras vidare för att stödja processen med att utarbeta 

och genomföra gemensamma mål för att, i medborgarnas intresse, 

stärka i euroregionen i den regionala konkurrensen. 

Med INTERREG III B-projekten har viktiga strategiska ansatser utvecklats 

och en genomförandeprocess inletts. För en hållbar utveckling inom 

euroregionen bör partnerna engagera sig för att driva denna 

framgångsrika process vidare. 

Vid sidan av de pågående projekten, CETC och BALTIC Gateway+ 

erbjuder även bl.a. ”Final Action Plan” för BALTIC Gateway+-området 

från mars 2006 goda utvecklingsmöjligheter för perioden 2007 till 20013. 

I planens vision, där euroregionen ingår som en viktig beståndsdel och 

medaktör, är den bärande tanken att stärka storstadsområdena Berlin, 

Szczecin och Öresund, med ambitionen att etablera en broregion 

196



längs den transeuropeiska transportkorridoren och Östersjön. Det är 

också viktigt att den sociala ojämlikheten och förändringarna på 

landsbygden får en positiv vändning. Bärande element för en 

utvecklingsstrategi för en hållbar utveckling i södra Östersjöområdet 

måste vara: 

• förbättrade transportsystem; 

• att främja nätverksbildning t.ex. genom att stödja 

universitetssamarbete och forskarnätverk; 

• stöd till kompetensutbyte på kulturområdet; 

• minskad rättslig och institutionell byråkrati. 57 

Strukturella förändringar, till följd av globala utmaningar, ökar behovet 

av att koncentrera sig på förnyelse och egna konkurrensfördelar. Den 

utvidgade och nödvändiga potentialen för tillväxt, till följd av 

transnationell integration och minskande hindren förorsakade av 

ekonomiska, geografiska och kulturella barriärer, är viktig i detta 

sammanhang. 

UHP 2007-2013 uppfyller de nödvändiga, innehållsmässiga, 

grundförutsättningarna för att målmedvetet och framgångsrikt föra 

den med INTERREG III B-projekten inledda processen vidare samt att 

även vidareutveckla denna process med nya projekt. 

- Det kommande programmet för gränsöverskridande samarbete (Mål 

3) bör i första hand, och i ännu högre grad än tidigare inriktas på det 

gränsöverskridande mervärdet. Halvtidsutvärderingen från oktober 

2005 rekommenderar därför: 

• att i kommande program tydligt beskriva det gränsöverskridande 

mervärdet; 

• att på lämpligt sätt sprida kunskap bland potentiella 

bidragssökande och i organisationen om att projekten måste ha en 

gränsöverskridande karaktär, vilket innebär gemensamma eller 

parallella ansökningar om projektbidrag med gemensamma mål 

och tydlig gränsöverskridande utbredning; 

• utveckling av lämpliga indikatorer på det gränsöverskridande 

mervärdet, för att möjliggöra en enhetlig värdering av 

projektansökningar och projektbeslut och genomföra en senare 

controllingprocess. 

Inför programarbetet med UHP 2007-2013 bör tonvikt läggas på: 

(1) Stöd till gränsövergripande näringslivssamarbete med särskild tonvikt 

på små och medelstora företag och förstärkt samarbete mellan 

företag och forskning, teknologitransfer inbegripet; 

57 BALTIC+ Final Action Plan, mars 2006, sid. 11, eng. version 

197



(2) Gränsövergripande utveckling av humanresurserna, stöd till forskning, 

bildning, utbildning och yrkeskvalificering som nyckelfaktor för tillväxt 

och sysselsättning i regionen; 

(3) Förbättrad infrastruktur för företagen och förbättrad miljö i 

gränsområdena; 

(4) Stöd till gränsövergripande samverkansformer; 

(5) Teknisk hjälp. 

När det gäller den innehållsmässiga tyngdpunkten för UHP 2007-2013 (Mål 

3), måste hänsyn tas till att det inom den polska delen av gränsområdet 

fortfarande finns ett uppdämt ”upphämtningsbehov” för de kommande 

10 till 20 åren framför allt på infrastrukturområdet. Halvtidsutvärderingen 

föreslår därför att man i kommande programarbete, trots ett gemensamt 

program 2007-2013, viktar tyngdpunkterna i projekten olika för de båda 

sidorna av gränsen. Avgörande är att de definierande tyngdpunkterna 

kompletteras med reellt samarbete. 

6.3 Kommande behov vision, koncept, handlingsramar 

Mot bakgrund av befintliga förberedelser till UHP, delvis med mycket 

detaljerade projektbeskrivningar och preciserade åtgärdskomplex och 

nyckelåtgärder för perioden 2007-2013, avtecknar sig följande behov: 

- En vision för gränsområdet längs Oder/ kustområdet, Stettiner Haff och 

att stärka Szczecins roll som centrum för en stad-omlandsregion och 

säte för euroregionen; 

- Ett gemensamt, integrerat program för transporter avseende: 

vägnätet i den tysk-polska delen (öst-västförbindelsen), 

harmonierande nord-sydförbindelser, kombinerade transporter (vägar, 

järnvägar, vattenvägar, flyg och offentliga persontransporter); Konkret, 

ömsesidigt avstämda planeringsprocesser och genomförandeprojekt; 

- Förbättra sysselsättningen genom att främja regionens 

utvecklingsmöjligheter inom turismsektorn som viktig tillväxtfaktor, 

gränsöverskridande samarbete mellan näringsliv och forskning samt 

kluster- och nätverksbildning; 

- Ökat utbud på bildningsområdet (stöd till livslångt lärande, utbildning, 

utslussning i arbetslivet och yrkeskvalificering); Underlätta 

arbetstagarnas rörlighet; Intensifierad forskning och 

innovationstransfer; 

- Definiera nya målsättningar för landsbygdens utveckling mot 

bakgrund av bl.a. de demografiska förändringarna; Projekt knutna till 

jord- och skogsbruket och ökad andel alternativa inkomstkällor för 

198



befolkningen på landsbygden; Nyttja de naturliga potentialerna samt 

förbättra tillgängligheten. 

Bedömningen kan göras att det tysk-polska området - längs Oder, 

kusttrakterna, Stettiner Haff - för utbyte av varor och tjänster p.g.a. 

historiskt betingade ekonomiska och kulturella skillnader, också för lång tid 

framöver är i behov av särskilt stöd. 

I detta sammanhang har den hittillsvarande koncentrationen på särskilda 

projekt visat sig ha positiv effekt på utvecklingen, varför man obetingat 

bör fortsätta på den inslagna vägen 2007-2013. 

Under den kommande bidragsperioden kommer, inom ramen för EUriktlinjerna, 

ökade krav att ställas på sammanlänkning av idéer och 

samordning av enskilda projekt, med delvis olika utförare. 

I detta sammanhang är det viktigt att höja kvaliteten på 

bidragsansökningarna, stödet från sekretariatet, service- och 

rådgivningscentrumen samt på tekniska hjälpmedel. 

Det kompletterande nationella resp. regionala finansieringsstödet utgör 

för samliga parter nu liksom tidigare ett nålsöga. 

På grund av euroregionens geografiska utbredning och verksamhetens 

bredd är en effektiv rådgivnings- och beslutsprocess särskilt viktig. Den 

gränsövergripande kommunikationen mellan partnerna ställer höga 

anspråk. 

Det gemensamma regionalprogrammet (under utarbetande) för Mål-3stöd, 

i enlighet med utkastet till förordning för Europeiska regionala 

utvecklingsfonden (8751/06, 2006-04-28), utgör en viktig grundval för det 

gränsövergripande projektstödet. 

6.4 Urvalskriterier för projekt 

För urvalsförfarandet utarbetas urvalskriterier i samklang med målen i 

ovan nämnda förslag till ERUF-förordning i syfte att utveckla det 

gränsöverskridande samarbetet såväl ur ett hållbarhetsperspektiv som 

geografiskt i syfte att främja ekonomiska och sociala tillväxtpooler. 

Den gränsövergripande karaktärens ställning förstärks i framtiden: 

Förutom innehållsmässiga kriterier för gränsöverskridande projekt är även 

- ett gemensamt koncept, d.v.s. planering och förberedelser av 

partners på båda sidor om gränsen; 

- gemensamt genomförande, d.v.s. genomförande av partners på 

båda sidor om gränsen; 

- gemensamt nyttjande och 

199



- gemensam finansiering 

av avgörande betydelse. Om detta kommer att innebära förändringar i 

ansökningsförfarandet är ännu inte avgjort. 

Hittills har projektansökningarna för INTERREG III A-medel lämnats till 

expeditionen för KG Pomerania e.V. på den tyska sidan. På den polska 

sidan har ansökningarna lämnats in på det regionala kontaktstället på 

marschallmyndigheten för Wojewód Västpommern, Departementet för 

europeisk integration. 

Med projektansökningarna som underlag utarbetar det gemensamma 

tekniska sekretariatet, d.v.s. expeditionen för KG Pomerania e.V. 

respektive det regionala kontaktstället på marschallmyndigheten för 

Wojewód Västpommern, Departementet för europeisk integration 

underlag till beslut. 

Dessa beslutsunderlag underställs medlemmarna i det Euroregionala 

projektutskottet (ERPA) för bedömning. 

ERPA, som har en rådgivande funktion är till sin utformning 

partssammansatt med företrädare för de tyska och polska kommunerna. 

Partners från näringslivet och det sociala området (fackliga 

organisationer, industri- och handelskammare, handelskammare, 

arbetsförmedlingar, miljöorganisationer, företagarföreningar o.s.v.) deltar 

också i bedömningsprocessen. Därmed säkras den kommunala 

förankringen. 

Expeditionen för KG Pomerania e.V. uppfyller, i bearbetningsprocessen av 

underlag, även en delfunktion, inom det tekniska sekretariatet på 

uppdrag av förvaltningsmyndigheten (Ministerium Mecklenburg- 

Vorpommern). 

Efter att ha behandlats i ERPA går ärendet vidare till det Gemensamma 

regionalutskottet (GRA). Detta består av företrädare för delstaterna 

Mecklenburg-Vorpommern och Brandenburg och Wojewód 

Västpommern samt den polska regeringen liksom företrädare för 

Euroregion POMERANIA. 

Arbetet i ERPA och GRA rör inte det juridiska ansvaret för det finansiella 

stödet (fondförvaltning, tilldelning, avräkning och kontroll). 

6.5 Förfarande – ansökan/beslut 

I själva förfarandet finns strukturella skillnader mellan delstaterna 

Mecklenburg-Vorpommern och Brandenburg å ena sidan och de polska 

partnerna å den andra. 

Urvalet av projekt, ansöknings- och beviljandeprocessen inom ramen för 

INTERREG III A fr.o.m. 2004 illustreras på nästa sida. Avsikten är ätt så långt 

som möjligt harmonisera förfarandet. 

200



Källa: Joint Programming Document 2000 – 2006, Regionales Programm des deutsch-polnischen 

Grenzraumes im Gebiet der Länder Mecklenburg-Vorpommern/Brandenburg und Polen (Wojewodschaft 

Zachodniopomorskie) in der redaktionellen Überarbeitung vom 28.05.2004 

201



Översikt 

Bilagor 

Bilagor 

1 AVTAL ANGÅENDE KOMMUNFÖRBUNDET SKÅNES INTRÄDE I 


2 Euroregion POMERANIA - Invånare och yta 

3 Befolkningsutveckling 2003 till 2020 – prognoser 

4 Åldersstruktur 

5 Parametrar för turistnäringen 

6 Områden för skydd av natur och landskap i Wojewod 


7 Markanvändning 

8 Naturskyddsparker, naturreservat och 

naturskyddsområden 

9 Översikt över planer, studier koncept inför utarbetandet av 

UHP 2007 – 2013 

202



Anlage 1 

AVTAL ANGÅENDE 

KOMMUNFÖRBUNDET 

SKÅNES INTRÄDE I 


VERTRAG ÜBER 

DEN BEITRITT DES GE- 

MEINDEVERBANDES SKÅNE 

ZUR EUROREGION POME- 

RANIA 

UMOWA 

O PRZYSTĄPIENIU 

ZWIĄZKU GMIN SKANII 

DO EUROREGIONU 

POMERANIA 

Den kommunala sammanslutningen av 

kommunerna i västra Pommern (Komunalny 

Związek Celowy Gmin Pomorza 

Zachodniego “Pomerania”), den kommunala 

föreningen “Kommunalgemeinschaft 

Europaregion POMERANIA e.V.” och 

staden Szczecin slöt den 15 december 1995 

ett avtal om etablering av EUROREGION 

POMERANIA. Avtalsparterna beslöt att ta 

emot Kommunförbundet Skåne som 

ytterligare medlem. 

Der Kommunale Zweckverband der Gemeinden 

Westpommerns ”Pomerania”, die Kommunalgemeinschaft 

Europaregion POMERA- 

NIA e.V. und die Stadt Szczecin (Stettin) haben 

am 15. Dezember 1995 den Vertrag über 

die Gründung der EUROREGION POME- 

RANIA geschlossen. Von den Vertragsparteien 

wurde beschlossen, den Gemeindeverband 

Skane als weiteren Vertragspartner aufzunehmen. 

Komunalny Związek Celowy Gmin 

Pomorza Zachodniego ”Pomerania”, 

Kommunalgemeinschaft Europaregion 

POMERANIA e.V. i Miasto Szczecin 

podpisały 15 grudnia 1995 roku Umowę o 

Utworzeniu EUROREGIONU 

POMERANIA. Strony ustaliły, że 

następnym partnerem przyjętym do 

Euroregionu będzie Związek Gmin Skanii. 

I enlighet härmed sluts följande inträdesavtal 

med vederbörlig komplettering, respektive 

ändring, av bestämmelserna i stiftelseavtalet 

från den 15 december 1995. 

Es wird demgemäß unter entsprechender Ergänzung 

bzw. Abänderung der Bestimmungen 

des Gründungsvertrages vom 15. Dezember 

1995 der folgende Beitrittsvertrag mit dem 

Gemeindeverband Skane abgeschlossen. 

W związku z tym podpisana zostanie 

Umowa o Przystąpieniu do 

EUROREGIONU POMERANIA Związku 

Gmin Skanii. Nastąpi to z uwzględnieniem 

odpowiedniego uzupełnienia, ewentualnie 

zmian w postanowieniach Umowy o 


POMERANIA z dnia 15 grudnia 1995 

roku. 

Komunalny Związek Celowy Gmin Der Kommunale Zweckverband der Gemein- Den kommunala sammanslutningen av 

1



kommunerna i västra Pommern 

“Pomerania”, den kommunala föreningen 

Europaregion POMERANIA e.V. och staden 

Szczecin tar emot 

Kommunförbundet Skåne, representerad 

genom ordföranden Bengt-Göran Hansson, 

som ytterligare part. 

Kommunförbundet Skåne accepterar inträdet. 

den Westpommerns ”Pomerania”, die Kommunalgemeinschaft 

Europaregion POMERA- 

NIA e.V. und die Stadt Szczecin (Stettin) 

nehmen als weiteren Vertragspartner den Gemeindeverband 

Skane, vertreten durch den 

Vorsitzenden, Herrn Bengt-Göran Hansson 

auf. 

Der Gemeindetag Skane nimmt die Aufnahme 

an. 

Pomorza Zachodniego ”Pomerania”, 

Kommunalgemeinschaft Europaregion 

POMERANIA e.V. i Miasto Szczecin 

przyjmują jako kolejnego partnera 

Związek Gmin Skanii reprezentowanego 

przez przewodniczącego Związku – p. 

Bengta-Görana Hanssona. 

Związek Gmin Skanii akceptuje włączenie 

do Euroregionu. 

Inträdesdatum är den 26 februari 1998. 

Die Aufnahme wird wirksam am 26. Februar 

1998. 

Przyjęcie wejdzie w życie z dniem 26 

lutego 1998 roku. 

Om inget annat uttryckligen anges i detta 

inträdesavtal, förblir stiftelseavtalet från den 

15 december 1995 oförändrat och gäller även 

till Kommunförbundet Skånes förmån och 

bekostnad. 

Soweit sich aus diesem Beitrittsvertrag nicht 

ausdrücklich etwas anderes ergibt, bleibt der 

Gründungsvertrag vom 15. Dezember 1995 

unverändert und gilt auch zugunsten und zu 

Lasten des Gemeindeverbandes Skane. 

Jeśli z Umowy o Przystąpieniu do 

EUROREGIONU POMERANIA nie 

będzie wynikało nic innego, Umowa o 


POMERANIA z 15 grudnia 1995 roku 

zostanie niezmieniona i będzie 

obowiązywała także ze wszystkimi 

konsekwencjami Związek Gmin Skanii. 

PREAMBUŁA PRÄAMBEL INLEDNING 

EUROREGION POMERANIA skapar 

underlag för långvariga relationer i det 

gränsöverskridande samarbetet, där 

målsättningen är en jämn och välbalanserad 

utveckling av parternas regioner. 

Die EUROREGION POMERANIA bildet 

Grundlagen zur Entstehung langfristiger Beziehungen 

der grenzüberschreitenden Zusammenarbeit 

mit dem Ziel einer gleichmäßigen 

und ausgewogenen Entwicklung der Regionen 

EUROREGION POMERANIA stwarza 

podstawy powstania długotrwałych 

stosunków współpracy transgranicznej w 

celu równomiernego i zrównoważonego 

rozwoju regionów Stron. 

der Seiten. 

Avtalsparterna strävar efter ett samarbete 

med kommunerna i grannländerna, i 

Die Seiten des Vertrages streben die Aufnahme 

einer Zusammenarbeit mit den Gemeinden 

Strony Umowy dążą do włączenia do 

współpracy w Euroregionie gmin krajów 

2



synnerhet i kungariket Danmark, varvid ett 

överregionalt samarbete inom 

östersjöregionen är önskvärt. 

der benachbarten Länder, insbesondere des 

Königreiches Dänemark an, wobei eine überregionale 

Zusammenarbeit im Ostseeraum erwünscht 

ist. 

sąsiednich, w szczególności Królestwa 

Danii, przy czym pożądana jest 

transgraniczna współpraca w rejonie 

Morza Bałtyckiego. 

Parterna ger sitt samtycke till inträde i 

Euroregionen av de danska kommunerna 

respektive kommunförbunden. 

Under tillämpning av principen för jämlikhet 

i samarbetet och i enlighet med 

bestämmelserna i det “Europeiska ramavtalet 

för gränsöverskridande samarbete mellan 

territoriala korporationer” som ingicks den 

21 maj 1980 i Madrid samt “Fördraget 

mellan Förbundsrepubliken Tyskland och 

Republiken Polen om god grannsämja och 

vänskapligt samarbete” av den 17 juni 1991 

sluter avtalsparterna detta avtal om 

samarbete inom EUROREGION 

POMERANIA med. följande innehåll: 

Die Seiten geben ihre Zustimmung zum Beitritt 

der dänischen Gemeinden bzw. Gemeindeverbände 

in die Euroregion. 

Die Seiten des Vertrages, unter Anwendung 

des Prinzips der Gleichberechtigung in der Zusammenarbeit 

und unter Beachtung der Festlegungen 

des “Europäischen Rahmenabkommens 

über die grenzüberschreitende Zusammenarbeit 

zwischen Gebietskörperschaften”, 

abgeschlossen am 21. Mai 1980 in 

Madrid sowie des “Vertrages zwischen der 

Bundesrepublik Deutschland und der Republik 

Polen über gute Nachbarschaft und freundschaftliche 

Zusammenarbeit” vom 17. Juni 

1991, beschließen den vorliegenden Vertrag 

über die Zusammenarbeit in der EUROREGI- 

ON POMERANIA mit folgendem Inhalt: 

Strony wyrażają zgodę na przystąpienie 

do Euroregionu gmin duńskich lub 

związków tych gmin. 

Strony Umowy, kierując się we 

współpracy zasadą równości i 

uwzględniając postanowienia 

“Europejskiej Konwencji Ramowej o 

współpracy transgranicznej samorządów 

lub władz terytorialnych”, sporządzone 

w Madrycie 21 maja 1980 roku, oraz 

postanowienia “Traktatu między 

Rzeczpospolitą Polską a Republiką 

Federalną Niemiec o dobrym 

sąsiedztwie i przyjaznej współpracy” z 

17 czerwca 1991 roku, postanawiają 

zawrzeć niniejszą Umowę o współpracy 

w EUROREGIONIE POMERANIA o 

następującej treści: 

I. NAZWA, SIEDZIBA I. NAME, SITZ I. NAMN, SÄTE 

§ 1 § 1 § 1 

1. För det gränsöverskridande samarbetet 

inom ramen för detta avtal väljs namnet 

EUROREGION POMERANIA. 

1. Für die grenzüberschreitende Zusammenarbeit 

im Rahmen des vorliegenden Vertrages 

wird der Name EUROREGION 

1. Dla współpracy transgranicznej w 

ramach niniejszej Umowy przyjmuje 

się nazwę EUROREGION 

3



2. Säte för EUROREGIONENs råd är 

Szczecin (Stettin). 

POMERANIA angenommen. 

2. Sitz des Rates der Euroregion ist Szczecin 

(Stettin). 

POMERANIA. 

2. Siedzibą Rady Euroregionu jest 

Szczecin. 

II. MÅL OCH FORMER FÖR 

SAMARBETET INOM 

EUROREGIONEN 

II. Ziele UND Formen 

DER ZUSAMMENARBEIT 

in der Euroregion 

II. CELE I FORMY 

WSPÓŁPRACY 

W EUROREGIONIE 

§ 2 § 2 § 2 

Målet för samarbetet inom EUROREGION 

POMERANIA är att starta gemensamma 

aktiviteter för en jämn och välbalanserad 

utveckling av regionen samt få parternas 

invånare och institutioner att närma sig 

varandra. 

Ziel der Zusammenarbeit in der EUROREGI- 

ON POMERANIA ist die Aufnahme gemeinsamer 

Aktivitäten für eine gleichmäßige und 

ausgewogene Entwicklung der Region sowie 

zur Annäherung der Bewohner und Institutionen 

der Seiten. 

Celem współpracy w EUROREGIONIE 

POMERANIA jest podejmowanie 

wspólnych działań dla równomiernego i 

zrównoważonego rozwoju Regionu oraz 

zbliżenia jego mieszkańców i instytucji 

Stron. 

§ 3 § 3 § 3 

Målsättningar som omnämnts under § 2 

realiseras framförallt genom: 

Ziele, die unter § 2 genannt sind, werden insbesondere 

realisiert durch: 

Cele wymienione w § 2 realizowane 

będą w szczególności poprzez: 

1) att höja levnadsstandarden för den i 

regionen bosatta befolkningen; i 

synnerhet genom gemensamt stöd av 

ekonomiska investeringar och program, 

åtgärder för yrkesutbildning och 

program för bekämpning av 

arbetslöshet; 

1) Erhöhung des Lebensstandards der in der 

Region lebenden Bürger, insbesondere 

durch gemeinsame Unterstützung von 

wirtschaftlichen Investitionen und Programmen, 

Berufsbildungsmaßmahmen 

und Programmen zur Bekämpfung der 

Arbeitslosigkeit; 

1) Podnoszenie poziomu życia obywateli 

mieszkających w Regionie, w 

szczególności poprzez wspólne 

wspierania inwestycji i programów 

gospodarczych, szkoleń zawodowych 

i programów zmierzających do 

likwidacji bezrobocia; 

1) att stödja idéerna för europeisk enhet 

och internationell förståelse; 

2) Unterstützung der Ideen der europäischen 

Einheit und der internationalen Verständi- 

2) popieranie idei jedności europejskiej 

i międzynarodowego zrozumienia; 

4



3) samarbete och utbyte mellan samhälls-, 

vetenskaps-, yrkes-, kultur- och 

ungdomsgrupper, i synnerhet genom att 

främja de former som gynnar att 

människorna i de gränsnära regionerna 

lär känna varandra; 

gung; 

3) Zusammenarbeit und Austausch von Gesellschafts-, 

Wissenschafts-, Berufs-, Kultur- 

und Jugendgruppen insbesondere 

durch Unterstützung der Formen, die einem 

besseren gegenseitigen Kennenlernen 

der Bevölkerung der grenznahen Region 

dienen; 

4) att upprätthålla och förbättra 

miljövården och utveckla landsbygden; 

5) utbyggnad och anpassning av 

infrastrukturen till gräns- och 

regionaltrafikens behov; 

6) utveckling av det ekonomiska 

samarbetet samt kunskaps- och 

teknologiskt utbyte; 

7) att etablera ett komplext 

informationssystem för datautbyte inom 

Euroregionen; 

8) utveckling av en koordinerad 

områdesplanering över gränserna; 

4) Erhaltung und Verbesserung des Umweltschutzes, 

Entwicklung des ländlichen 

Raumes; 

5) Ausbau und Anpassung der Infrastruktur 

an die Bedürfnisse des Grenz- und Regionalverkehrs; 

6) Entwicklung der wirtschaftlichen Zusammenarbeit, 

Austausch des Know-how sowie 

Technologietransfers; 

7) Einrichtung eines komplexen Informationssystems 

zum Datenaustausch in der 

Euroregion; 

8) Entwicklung einer koordinierten grenzübergreifenden 

Raumplanung; 

9) samarbete vid bekämpning av bränder 

och följder av naturkatastrofer samt vid 

haverisituationer; 

10) stöd vid lösning av problem gällande 

gränsgångare. 

9) Zusammenarbeit bei der Bekämpfung von 

Bränden und den Folgen von Naturkatastrophen 

sowie in Havariesituationen; 

10) Unterstützung bei der Lösung von Grenzgängerproblemen. 

3) współpracę i wymianę grup 

społecznych, naukowych, zawodowych, 

kulturalnych, środowisk 

młodzieżowych, a w szczególności 

tych jej form, które sprzyjają 

lepszemu wzajemnemu poznaniu 

społeczności zamieszkujących 

regiony graniczne; 

4) utrzymanie oraz poprawianie stanu 

środowiska naturalnego, poprawę 

gospodarki rolnej i leśnej; 

5) budowanie oraz dostosowanie 

infrastruktury do potrzeb ruchu 

granicznego i regionalnego; 

6) rozwój współpracy gospodarczej, 

wymiany know-how i transferu 

technologii; 

7) budowę kompleksowego systemu 

informacji, w celu wymiany danych 

w Euroregionie; 

8) rozwój skoordynowanego 

transgranicznego planowania 

przestrzennego; 

9) współpracę w zakresie likwidacji 

pożarów i klęsk żywiołowych oraz 

w sytuacjach awaryjnych; 

10) wspieranie rozwiązywania problemów 

przejść granicznych. 

III. PRAWA I OBOWIĄZKI III. RECHTE UND PFLICHTEN III. PARTERNAS RÄTTIGHETER 

5



STRON DER SEITEN OCH SKYLDIGHETER 

§ 4 § 4 § 4 

1. Parterna avtalar gemensamt på 

kompanjonsnivå, och efter 

överenskommelse med behöriga 

myndigheter, planer och projekt med 

gränsöverskridande räckvidd. 

2. Parterna skall följa det egna landets 

rättsliga bestämmelser och ta hänsyn till 

motpartens rättsliga villkor. 

3. Parterna skall informera varandra om 

egna planer som kan ha 

gränsöverskridande betydelse. 

1. Vorhaben und Projekte mit einer grenzüberschreitenden 

Reichweite vereinbaren 

die Seiten gemeinsam, auf einer partnerschaftlichen 

Ebene und unter Absprache 

mit den kompetenten Verwaltungsorganen. 

2. Die Seiten halten sich an die Rechtsvorschriften 

des eigenen Landes und berücksichtigen 

die rechtlichen Bedingungen der 

anderen Seite. 

3. Die Seiten informieren sich gegenseitig 

über eigene Vorhaben, die eine grenzüberschreitende 

Bedeutung haben können. 

4. Parterna skall se till att medlemmarna i 

Euroregionens organ erbjuds att utnyttja 

varandras expeditioner samt 

sekretariatet. 

4. Die Seiten ermöglichen den Mitgliedern 

der Organe der Euroregion die gegenseitige 

Nutzung der Geschäftsstellen und des 

Sekretariates. 

1. Strony wspólnie uzgadniają 

przedsięwzięcia i projekty o zasięgu 

ponadgranicznym na płaszczyźnie 

partnerskiej i w porozumieniu z 

kompetentnymi organami 

administracyjnymi. 

2. Strony postępują zgodnie z 

przepisami swojego kraju i 

uwzględniają prawne 

uwarunkowania drugiej Strony. 

3. Strony informują się wzajemnie o 

własnych przedsięwzięciach 

mogących mieć znaczenie 

ponadgraniczne. 

4. Strony umożliwiają członkom 

organów Euroregionu wzajemne 

korzystanie z biur i Sekretariatu. 

IV. ORGAN INOM EUROREGI- 

ONEN 

IV. ORGANE DER 

EUROREGION 

IV. ORGANY EUROREGIO- 

NU 

§ 5 § 5 § 5 

Organami Euroregionu są: Organe der Euroregion sind: Euroregionens organ är: 

- Rada Euroregionu, 

- Rat der Euroregion, 

- Euroregionens råd, 

- Prezydium Euroregionu, 

- Präsidium der Euroregion, 

- Euroregionens presidium, 

- Sekretariat Euroregionu, 

- Sekretariat der Euroregion, 

- Euroregionens sekretariat, 

6



- Grupy Robocze. - Arbeitsgruppen. - Arbetsgrupper. 

§ 6 § 6 § 6 

RADA EUROREGIONU RAT DER EUROREGION RÅDET FÖR EUROREGIONEN 

1. Euroregionens råd är ett beslutsfattande 

organ inom Euroregionen. Det är ett 

gemensamt rådgivnings- och 

koordinationsorgan för grundläggande 

ärenden inom det regionala 

gränsöverskridande samarbetet. 

2. Euroregionens råd består av 36 

ledamöter, varav den polska, den tyska 

och den svenska parten delegerar 12 

ledamöter vardera. Valperioden 

motsvarar perioden inom 

medlemskorporationerna. Parterna 

informerar varandra om principerna som 

tillämpas vid delegering av de egna 

representanterna. 

3. Euroregionens råd får utnämna 

hedersmedlemmar. 

4. Euroregionens råd har som 

huvuduppgifter: 

1. Der Rat der Euroregion ist ein beschlußfassendes 

Organ der Euroregion. Er ist ein 

gemeinsames Beratungs- und Koordinierungsorgan 

in Grundangelegenheiten der 

regionalen grenzüberschreitenden Zusammenarbeit. 

2. Der Rat der Euroregion besteht aus 36 

Mitgliedern, von denen die polnische, die 

deutsche und die schwedische Seite je 12 

delegiert. Die Wahlzeit entspricht der in 

den Mitgliederkörperschaften. Die Seiten 

informieren sich gegenseitig über die angenommenen 

Prinzipien der Delegierung der 

eigenen Vertreter. 

1. Rada Euroregionu jest organem 

uchwałodawczym Euroregionu. 

Jest wspólnym organem doradczym 

i koordynującym w podstawowych 

sprawach regionalnej współpracy 

transgranicznej. 

2. Rada Euroregionu składa się z 36 

członków, delegowanych po 12 

przez Stronę niemiecką, polską i 

szwedzką. Kadencja odpowiada 

kadencji organów delegujących 

Stron. Strony informują się 

wzajemnie o przyjętych zasadach 

delegowania swoich przedstawicieli. 

3. Rada Euroregionu może przyznać 3. Der Rat der Euroregion kann Ehrenmit- 

tytuł honorowego członkostwa. 

glieder ernennen. 

4. Do zadań Rady Euroregionu należą 4. Zu den Aufgaben des Rates der Euroregion 

w szczególności: 

gehören insbesondere: 

• wybór Prezydium Euroregionu; • Wahl des Präsidiums; • att välja presidiet; 

• określanie kierunku działania; • Festlegung der Richtung der Tätigkeit; • att fastställa inriktningen för 

verksamheten; 

• uchwalanie regulaminu Rady 

• Beschlußfassung über die Geschäfts- 

• att fatta beslut om rådets 

oraz innych regulaminów na 

ordnung des Rates und anderer Ge- 

arbetsordning och andra 

wniosek Prezydium; 

schäftsordnungen auf Antrag des Präsi- 

arbetsordningar på presidiets 

diums; 

yrkande; 

7



• att bekräfta samarbetsprojekten; 

• Bestätigung der Projekte der Zusammenarbeit; 

• zatwierdzanie projektów 

współpracy; 

• att fatta beslut om finansieringsplaner 

för gemensamma projekt på 

presidiets yrkande; 

• Beschlußfassung über Finanzpläne der 

gemeinsamen Vorhaben, auf Antrag des 

Präsidiums; 

• att besluta om godkännande av 

rapporten om finansplanernas 

realisering. 

• Beschlußfassung über Akzeptanz der 

Berichte über die Realisierung der Finanzpläne. 

• uchwalanie planów finansowych 

dotyczących wspólnych 

przedsięwzięć na wniosek 

Prezydium; 

• uchwalanie akceptacji 

sprawozdań z realizacji planów 

finansowych. 

1. Euroregionens råd sammanträder minst 

två gånger om året. 

1. Der Rat der Euroregion tagt mindestens 

zweimal im Jahr. 

2. Extra sammanträden kan sammankallas 

av presidiet eller på begäran av minst 9 

rådsmedlemmar. 

2. Außerordentliche Sitzungen können durch 

das Präsidium jederzeit oder auf Antrag von 

mindestens 9 Ratsmitgliedern einberufen 

werden. 

2. Rada Euroregionu spotyka się co 

najmniej 2 razy w roku na 

posiedzeniach zwyczajnych. 

3. Posiedzenia nadzwyczajne mogą być 

zwołane przez Prezydium w każdym 

czasie oraz na wniosek co najmniej 

9 członków Rady. 

3. Euroregionens presidium sammankallar 

till rådets sammanträden. 

3. Die Sitzungen des Rates der Euroregion 

werden durch das Präsidium der Euroregion 

einberufen. 

4. Posiedzenia Rady zwołuje 

Prezydium Euroregionu. 

4. Beslut av EUROREGION 

POMERANIAS råd fattas principiellt 

med absolut röstmajoritet. Vid tvingande 

beslut måste var och en av de tre parterna 

rösta för beslutet med minst absolut 

majoritet av närvarande ledamöter. 

Därvid skall minst 21 ledamöter vara 

närvarande, däribland 7 ledamöter från 

polska parten, 7 ledamöter från tyska 

4. Die Entscheidungen des Rates der EURO- 

REGION POMERANIA fallen 

grundsätzlich nach einer absoluten Stimmenmehrheit. 

Bei verpflichtenden 

Beschlüssen muß jede der drei Seiten mit 

mindestens der absoluten Mehrheit ihrer 

Mitglieder dem Beschluß zustimmen unter 

Anwesenheit von mindestens 

21 Mitgliedern darunter 7 Mitglieder der 

5. Decyzje Rady EUROREGIONU 

POMERANIA są podejmowane z 

zasady absolutną większością 

głosów. Przy podejmowaniu uchwał 

zobowiązujących każda z trzech 

stron musi, przynajmniej absolutną 

większością głosów swoich 

członków, zaaprobować daną 

uchwałę przy obecności co najmniej 

8



parten och 7 ledamöter från svenska 

parten. 

polnischen Seite, 7 Mitglieder der deutschen 

Seite und 7 Mitglieder der schwedischen 

Seite. 

5. Varje ledamot i EUROREGION 

POMERANIAS råd har en röst. 

5. Jedes Mitglied des Rates der EURORE- 

GION POMERANIA verfügt über 1 Stimme. 

21 członków, w tym 7 członków 

strony polskiej, 7 strony niemieckiej 

i 7 szwedzkiej. 

6. Każdy członek Rady 

EUROREGIONU POMERANIA 

dysponuje 1 głosem. 

§ 7 § 7 § 7 

PREZYDIUM EUROREGIONU PRÄSIDIUM DER EUROREGION EUROREGIONENS PRESIDIUM 

1. Euroregionens presidium består av 6 

personer, vardera två representanter från 

den polska, den tyska och den svenska 

parten. I presidiet finns samtliga parter 

representerade. 

1. Das Präsidium der Euroregion besteht aus 

6 Personen, die polnische, die deutsche und 

die schwedische Seite delegieren je 2 Vertreter. 

Im Präsidium sind alle Seiten vertreten. 

1. Prezydium składa się z 6 osób, po 2 

ze Strony polskiej, niemieckiej i 

szwedzkiej. W Prezydium są reprezentowane 

wszystkie Strony Umowy. 

2. Prezydium powołuje Prezydentów 2. Das Präsidium beruft die Präsidenten der 2. Presidiet utser Euroregionens 

Euroregionu, po jednym ze Strony Euroregion, je einen von der polnischen, ordföranden, vardera en från den polska, 

polskiej, niemieckiej i szwedzkiej. W deutschen und der schwedischen Seite. In den tyska och den svenska parten. När 

sprawach zwykłego zarządu Angelegenheiten der gewöhnlichen Ge- det gäller den vanliga 

Prezydenci działają samodzielnie. W schäftsführung wirken die Präsidenten selb- affärsverksamheten verkar respektive 

sprawach przekraczających zakres ständig. In Angelegenheiten, die den Um- ordförande självständigt. I ärenden som 

zwykłego zarządu Prezydenci fang der gewöhnlichen Geschäftsführung överskrider omfattningen för den 

działają wspólnie i w porozumieniu. überschreiten, wirken die Präsidenten ge- vanliga affärsverksamheten verkar 

meinsam und im Einverständnis. 

ordförandena gemensamt och i 

samförstånd. 

3. Prezydium może upoważnić swoich 3. Das Präsidium kann seine Mitglieder oder 3. Presidiet kan ge fullmakt åt sina 

członków lub inne osoby do andere Personen ermächtigen, Aktivitäten medlemmar, eller andra personer, att 

podejmowania czynności w imieniu im Namen der Euroregion durchzuführen. 

utföra aktiviteter i Euroregionens namn. 

Euroregionu. 

4. Organizację i przewodniczenie 4. Mit der Organisation und mit dem Vorsitz 4. Organisationen och ordförandeskapet 

9



obradom Prezydium powierza się der Sitzung des Präsidiums wird im Wech- för presidiets möte åligger den part på 

naprzemiennie tej Stronie, na sel die Seite beauftragt, auf deren Territori- vars territorium mötet äger rum. 

terytorium której odbywa się um die Sitzung stattfindet. 

posiedzenie. 

5. Do zadań Prezydium Euroregionu 5. Zu den Aufgaben des Präsidiums der Euro- 5. I uppgifterna för Euroregionens 

należą: 

region gehören: 

presidium ingår: 

• Reprezentowanie Euroregionu na • Vertretung der Euroregion nach außen; • att representera Euroregionen utåt; 

zewnątrz; 

• zwoływanie posiedzeń Rady Eu- • Einberufung der Sitzung des Rates der • att sammankalla till Euroregionens 

roregionu; 

Euroregion; 

rådsmöten; 

• przygotowanie i przedkładanie • Vorbereitung und Vorlage von Beschlu- • att förbereda och presentera 

Radzie projektów uchwał; 

ßentwürfen für den Rat; 

beslutsutkast för rådet; 

• wykonywanie uchwał Rady; • Durchführung von Beschlüssen des Ra- • att genomföra rådets beslut; 

tes; 

• kierowanie pracami Sekretariatu • Leitung der Arbeiten des Sekretariates • att leda arbetet hos Euroregionens 

Euroregionu; 

der Euroregion; 

sekretariat; 

• powoływanie Grup Roboczych z • Berufung von Arbeitsgruppen aus eigener • att sammankalla arbetsgrupper på 

własnej inicjatywy lub na 

Initiative oder auf Antrag des Rates. 

eget initiativ eller på rådets uppdrag. 

wniosek Rady. 

6. Uchwały Prezydium 6. Die Beschlüsse des Präsidiums der EU- 6. Beslut av EUROREGION 

EUROREGIONU POMERANIA są ROREGION POMERANIA fallen ein- POMERANIAS presidium skall fattas 

podejmowanie jednogłośnie. 

stimmig. 

enhälligt. 

7. Prezydium powołuje Sekretarza. 7. Das Präsidium beruft einen Sekretär. 7. Presidiet utser en sekreterare. 

§ 8 § 8 § 8 

SEKRETARIAT EUROREGIONU SEKRETARIAT DER EUROREGION EUROREGIONENS SEKRETARIAT 

1. Ett sekretariat för Euroregionen bildas 

med säte i Szczecin (Stettin). 

1. Es wird ein Sekretariat der Euroregion 

gebildet, mit Sitz in Szczecin (Stettin). 

1. Tworzy się Sekretariat Euroregionu 

z siedzibą w Szczecinie. 

2. Sekretariat zapewnia obsługę 2. Das Sekretariat gewährleistet die lau- 2. Sekretariatet ansvarar för löpande 

10



ärenden inom Euroregionen samt skall 

förbereda och organisera sammanträden 

av rådet, Euroregionens presidium och 

arbetsgrupperna. 

fenden Angelegenheiten der Euroregion 

sowie die Vorbereitung und Organisation 

der Sitzungen des Rates, des Präsidiums der 

Euroregion und der Arbeitsgruppen. 

bieżących spraw Euroregionu oraz 

przygotowuje i organizuje 

posiedzenia Rady, Prezydium 

Euroregionu i Grup Roboczych. 

3. Kostnaderna för sekretariatets 

verksamhet bärs gemensamt och till lika 

delar av den tyska, den polska och den 

svenska parten. 

3. Die Kosten für die Tätigkeit des Sekretariats 

tragen die deutsche, die polnische 

und die schwedische Seite gemeinsam und 

zu gleichen Teilen. 

3. Koszty działalności Sekretariatu 

ponosi wspólnie Strona polska, 

niemiecka i szwedzka w równych 

częściach. 

§ 9 § 9 § 9 

GRUPY ROBOCZE ARBEITSGRUPPEN ARBETSGRUPPER 

Arbetsgrupperna utses av Euroregionens 

presidium. De utarbetar förslag till projekt 

som skall genomföras gemensamt. Alla 

intressenter kan deltaga i arbetsgrupperna. 

Die Arbeitsgruppen werden durch das Präsidium 

der Euroregion berufen. Sie erarbeiten 

Vorschläge für gemeinsam zu realisierende 

Projekte. Die Teilnahme an den Arbeitsgruppen 

ist für alle Interessenten offen. 

Grupy Robocze powoływane są przez 

Prezydium Euroregionu. Wypracowują 

propozycje wspólnych projektów. 

Uczestnictwo w Grupach Roboczych jest 

otwarte dla wszystkich 

zainteresowanych. 

§ 10 § 10 § 10 

OBSERWATORZY BEOBACHTER OBSERVATÖRER 

1. Avtalsparterna skall ge delstaterna 

Brandenburg och Mecklenburg- 

Vorpommern, den polska regeringen 

och representanter för svenska staten 

samt representanter för Skåne läns 

landsting (regionfullmäktige) möjlighet 

att sända observatörer till Euroregionen. 

1. Die Seiten des Vertrages werden den 

Ländern Brandenburg und Mecklenburg- 

Vorpommern, der polnischen Regierung 

und schwedischen Vertretern staatlicher 

Ebene und Vertretern des Regionallandtag 

Skane die Delegierung von Beobachtern in 

der Euroregion ermöglichen. 

1. Strony Umowy umożliwiają rządom 

Brandenburgii, Meklemburgii- 

Przedpomorza, rządowi polskiemu 

oraz szwedzkim przedstawicielom 

instytucji państwowych i 

regionalnych delegowanie 

obserwatorów prac Euroregionu. 

11



2. Euroregionens organ kan också inbjuda 

representanter för andra institutioner och 

personer, i synnerhet danska 

representanter liksom representanter för 

delstaten Berlin, att deltaga som 

observatörer vid sammanträden. 

2. Die Organe der Euroregion können auch 

Vertreter anderer Institutionen und Personen, 

insbesondere dänische Vertreter sowie 

Vertreter des Bundeslandes Berlin zur Teilnahme 

an den Sitzungen als Beobachter 

einladen. 

2. Organy Euroregionu mogą zaprosić 

do udziału w swoich posiedzeniach, 

w charakterze obserwatorów, także 

inne osoby lub instytucje, w 

szczególności przedstawicieli 

samorządów duńskich oraz Kraju 

Związkowego Berlin. 

V. JĘZYK V. SPRACHE V. SPRÅK 

§ 11 § 11 § 11 

De officiella språken i arbetet inom 

euroregionens organ är tyska, polska och 

svenska. Alla euroregionens dokument ska 

avfattas på dessa tre språk. 

Die in der Arbeit der Organe der EURORE- 

GION POMERANIA offiziell angewandten 

Sprachen sind: deutsch, polnisch und schwedisch. 

Alle Dokumente der EUROREGION 

POMERANIA sind in diesen 3 Sprachen anzufertigen. 

Oficjalnymi językami używanymi w 

pracach organów EUROREGIONU 

POMERANIA są języki: niemiecki, 

polski i szwedzki. Wszelkie dokumenty 

EUROREGIONU POMERANIA 

sporządzane są w tych trzech językach. 

VI. ZASADY FINANSOWANIA VI. FINANZIERUNG VI. FINANSIERING 

§ 12 § 12 § 12 

Euroregionens finansförvaltning är offentlig 

för parterna. 

Medel för Euroregionens verksamhet utgörs 

av: 

a) inbetalningar från avtalsparterna, 

b) bidrag, 

c) egna intäkter, 

d) arv och gåvor, 

Die Finanzwirtschaft der Euroregion ist für die 

Seiten öffentlich. 

Mittel zur Finanzierung der Tätigkeit der Euroregion 

werden gebildet aus: 

a) Einzahlungen der Seiten des Vertrages; 

b) Zuschüssen; 

c) Eigeneinnahmen; 

d) Erbschaften und Schenkungen; 

Gospodarka finansowa Euroregionu jest 

jawna dla Stron. 

Środki na działalność Euroregionu mogą 

pochodzić z: 

a) wpłat Stron Umowy; 

b) dotacji; 

c) dochodów własnych; 

d) spadków i darowizn; 

12



e) innych źródeł. e) Anderen Quellen. e) övriga källor. 

§ 13 § 13 § 13 

Planerade finansiella intäkter och utgifter 

beslutas av Euroregionens råd före slutet av 

det kalenderår som föregår verksamhetsåret. 

Die vorgesehenen finanziellen Einnahmen und 

Ausgaben werden durch den Rat bis Ende des 

Jahres vor dem Finanzjahr beschlossen. 

Före slutet av mars varje år godkänner rådet 

redogörelsen för det gångna årets finansiella 

utgifter. 

Der Rat bestätigt bis Ende März jeden Jahres 

die Annnahme des Berichtes über die Finanzausgaben 

des vergangenen Jahres. 

Przewidywane roczne wpływy i wydatki 

finansowe zatwierdzane są przez Radę 

do końca roku poprzedzającego rok 

finansowy. 

Rada przyjmuje do końca marca każdego 

roku sprawozdanie z realizacji 

wydatków finansowych z roku 

poprzedniego. 

§ 14 § 14 § 14 

Vid varje projektansökan där namnet 

EUROREGION POMERANIA skall 

användas, krävs samtycke från de tre 

parterna. 

Undantag utgör projekt som skall 

genomföras av endast två parter, respektive 

en part, och inte berör de andra parterna. 

Die Begründung eines jeden Projektantrages 

unter Verwendung des Namens EUROREGI- 

ON POMERANIA bedarf der Zustimmung der 

drei Seiten. 

Ausnahmen bilden Projekte, die nur durch 

zwei Seiten oder eine der Seiten allein realisiert 

werden und die jeweilige andere Seite 

nicht betrifft. 

Uzasadnianie jakiegokolwiek wniosku z 

użyciem nazwy EUROREGION 

POMERANIA wymaga zgody 

wszystkich trzech Stron. 

Wyjątki stanowią projekty realizowane 

tylko przez dwie lub jedną ze stron i nie 

dotyczące strony trzeciej. 

VII. SCHLUSSBESTIMMUNGEN VII. AVSLUTANDE BESTÄM- 

MELSER 

VII. POSTANOWIENIA 

KOŃCOWE 

1. Ändringar i detta avtal får endast göras i 

samråd med parterna. 

1. Für Änderungen des vorliegenden Vertrages 

ist die übereinstimmende Zustimmung 

der Seiten erforderlich. 

1. Zmiany niniejszej Umowy wymagają 

zgodnej woli umawiających się 

Stron. 

2. Umowa zostaje zawarta na czas 2. Der Vertrag wird für eine unbestimmte 2. Avtalet gäller på obestämd tid. 

13



Zeit abgeschlossen. 

nieokreślony. 

3. Avtalet upplöses när två av de tre 

parterna frivilligt begär sitt utträde. Begär 

en part utträde, fortsätter de kvarvarande 

parterna avtalet. 

3. Der Vertrag wird aufgelöst, wenn zwei von 

den drei Seiten freiwillig ihren Austritt erklären. 

Tritt eine Seite aus, wird der Vertrag 

von den verbleibenden Seiten fortgeführt. 

3. Umowa ulega rozwiązaniu, jeśli 

dwie ze Stron dobrowolnie zgłoszą 

swoje wystąpienie. W razie 

wystąpienia jednej ze Stron umowa 

kontynuowana jest przez Strony 

pozostające. 

4. Euroregionens råd skall informeras om 

utträdet minst 6 månader före den 

planerade tidpunkten för utträdet. 

4. Über den Austritt ist der Rat der Euroregion 

mindestens 6 Monate vor dem geplanten 

Austrittstermin zu benachrichtigen. 

4. O wystąpieniu należy powiadomić 

Radę Euroregionu co najmniej 6 

miesięcy przed planowanym 

terminem wystąpienia. 

5. Euroregionens råd bestämmer i 

förekommande fall hur organen inom 

Euroregionen skall upplösas och hur alla 

skyldigheter skall regleras. 

5. Der Rat der Euroregion entscheidet in einem 

solchen Fall über Art und Weise der 

Auflösung der Organe der Euroregion und 

über die Regelung aller Verpflichtungen. 

5. Rada rozstrzyga w powyższym 

przypadku o sposobie likwidacji 

organów Euroregionu i uregulowania 

wszystkich zobowiązań. 

6. Kommunförbundet Skåne har fått en 

svensk version av stiftelseavtalet från 

den 15 december 1995 före 

undertecknandet av detta inträdesavtal. 

Avtalsparterna bekräftar ömsesidigt att 

den erhållna versionen överensstämmer 

med stiftelseavtalet från den 15 

december 1995. 

6. Der Gemeindeverband Skane hat vor Unterzeichnung 

dieses Beitrittsvertrages eine 

Ausfertigung des Gründungsvertrages vom 

15. Dezember 1995 in schwedischer Sprache 

erhalten. Die Vertragspartner bestätigen 

wechselseitig die sprachliche Übereinstimmung 

der übergebenen Ausfertigung des 

Gründungsvertrages vom 15. Dezember 

1995. 

6. Związek Gmin Skanii otrzymał 

przed podpisaniem tej Umowy o 

Przystąpieniu egzemplarz Umowy o 

Utworzeniu z 15 grudnia 1995 roku 

w języku szwedzkim. Strony umowy 

potwierdzają wzajemnie zgodność 

językową przekazanego egzemplarza 

Umowy o Utworzeniu z 15 grudnia 

1995 roku. 

7. Detta avtal har upprättats i fyra 

exemplar på polska, tyska och svenska 

språket. De tre texterna är likaberättiga- 

7. Der vorliegende Vertrag wurde dreisprachig, 

in polnischer, deutscher und schwedischer 

Sprache, in vierfacher Ausfertigung 

7. Umowa została sporządzona w 

czterech egzemplarzach, każdy w 

języku polskim, niemieckim i 

14



de. 

angefertigt, wobei die drei Texte gleichberechtigt 

sind. 

szwedzkim, przy czym wszystkie 

trzy teksty mają jednakową moc. 

8. Kommunförbundet Skåne deltar ej i 

finansiering av verksamheter och projekt 

som har beslutats av EUROREGION 

POMERANIA före Kommunförbundet 

Skånes inträde och medlemskap. 

8. Der Gemeindeverband Skane nimmt nicht 

an der Finanzierung von Tätigkeiten und 

Projekten teil, die von der EUROREGION 

POMERANIA vor dem Eintritt und der 

Mitgliedschaft des Gemeindeverbandes 

Skane beschlossen worden sind. 

8. Związek gmin Skanii nie bierze 

udziału w finansowaniu czynności i 

projektów, które uchwalone były 

przez EUROREGION 

POMERANIA przed wstąpieniem i 

członkostwem Związku Gmin 

Skanii. 

9. Avtalet träder i kraft samma dag det 

undertecknas. 

9. Der Vertrag tritt mit dem Tag des Unterschreibens 

in Kraft. 

9. Umowa wchodzi w życie z dniem 

podpisania. 

Zbigniew Zychowicz Rainer Haedrich Bartłomiej Sochański Bengt-Göran Hansson 

Ordförande 

Kommunförbundet Skåne 

Prezydent 

Miasta Szczecina 

Präsident 

der Kommunalgemeinschaft 

Europaregion Pomerania e.V. 

Przewodniczący 

Komunalnego Związku Celowego 

Gmin Pomorza Zachodniego 

“Pomerania” 

Vorsitzender 

des Gemeindeverbandes Skåne 

Präsident 

der Stadt Szczecin (Stettin) 

Prezydent Związku 

Komunalnego Europaregion 

Pomerania 

Vorsitzender des Kommunalen 

Zweckverbandes der Gemeinden 

Westpommerns Pomerania” 

President Staden Szczecin (Stettin) Przewodniczący 

Związku Gmin Skanii 

President Kommunalförbundet 

Europaregion Pomerania e.V. 

Ordförande för den kommunala 

sammanslutningen av kommunerna 

i västra Pommern ”Pomerania” 

15



Euroregion POMERANIA Bilaga 2 

Invånare och yta 

Region Skåne 

Kommun Yta 

Invånare Befolkningstäthet 

km² 

2005 

inv/km² 

Bjuv 116 1 007 120,75 

Bromölla 187 12 098 64,70 

Burlöv 20 15 320 766 

Bastad 219 14 044 64,13 

Eslöv 426 30 087 70,63 

Helsingborg 348 122 062 350,75 

Hässleholm 1 315 49 148 37,37 

Höganäs 145 23 482 161,94 

Hörby 434 14 274 32,89 

Höör 322 14 604 45,35 

Klippan 380 16 048 42,23 

Kristianstad 1 347 75 915 56,36 

Kävlinge 155 26 704 172,28 

Landskrona 144 39 346 273,24 

Lomma 56 18 854 336,68 

Lund 443 102 257 230,83 

Malmö 159 271 271 1 706,11 

Osby 603 12 600 20,90 

Perstorp 163 6 886 42,25 

Simrishamn 396 19 425 49,05 

Sjöbo 509 17 501 34,38 

Skurup 196 14 415 73,55 

Staffanstorp 108 20 602 190,76 

Svalöv 390 13 012 33,36 

Svedala 228 18 716 82,09 

Tomelilla 399 12 682 31,78 

Trelleborg 399 39 830 99,82 

Vellinge 145 31 722 218,77 

Ystad 358 27 120 75,75 

Åstorp 93 13 541 145,60 

Ängelholm 432 38 347 88,77 

Örkelljunga 333 9 553 28,69 

Östra Göinge 453 13 991 30,89 

Skåne hela 11 421 1 169 464 102,40 

Källa: SCB, 15.04.2006 http://www.scb.se/default____2154.asp 

16



Wojewód Zachodniopomorskie (2003) 

Kommun/Stad/ 

Yta 

Invånare Befolkningstäthet 

Storkommun 

km² 

inv/km² 

Zachodniopomorskie 22 896 1 696 073 74 

Subregion 

Szczcecinski 

12 492 1 102 508 88 

Stadt Szczecin 301 414 032 1 376 

Stadt Swinoujscie 195 41 188 211 

Sorkommun 

Choszczenski 1 328 50 373 38 

Goleniowski 1 617 77 621 48 

Gryficki 1 018 60 920 60 

Gryfinski 1 870 83 042 44 

Kamienski 1 007 47 998 48 

Lobeski 1 066 38 593 36 

Mysliborski 1 181 67 569 57 

Policki 664 61 141 92 

Pyrzycki 726 40 098 55 

Stargardzki 1 519 119 933 79 

Subregion 

Koszalinski 

10 404 593 565 57 

Stadt Koszalin 83 107 877 1 300 

Storkommun 

Bialogardzki 845 48 409 57 

Drawski 1 772 58 561 33 

Kolobrzeski 726 75 409 104 

Koszalinski 1 669 63 422 38 

Slawienski 1 044 57 907 55 

Szczecinecki 1 765 77 399 44 

Swidwinski 1 093 49 493 45 

Walecki 1 407 55 088 39 

Källa: WOJEWÓDZKI URZAD STATYSTYCZNY W SZCZECINIE, 2005 

17



Den tyska delen av Euroregion Pomerania 

Kommun/Stad/Storkommun Yta 

km² 

18 

Invånare 

Befolknings- 

täthet 

inv/km² 

Mecklenburg-Vorpommern 

Demmin 1 921 88 277 46 

Mecklenburg-Strelitz 2 090 84 559 40 

Nordvorpommern 2 171 113 842 52 

Ostvorpommern 1 911 111 056 58 

Rügen 975 72 169 74 

Uecker-Randow 1 624 78 794 49 

Greifswald 50 52 669 1 044 

Neubrandenburg 86 68 451 799 

Stralsund 39 58 847 1 510 

Brandenburg 

Barnim 1 502 175 861 118 

Uckermark 3 078 141 454 46 

Källa: Landesbetrieb für Datenverarbeitung und Statistik Brandenburg (2005) und Wirtschaftsrahmenplan Uckermark 

(2005), Einwohnerdaten per 31.12.2004.



Befolkningsutveckling 2003 till 2020 - prognos 

Wojewod Zachodniopomorskie 

Område 

Zachodniopomors 

kie 

Subregion 

Szczecinski 

19 

Bilaga 3 

2003 2005 2010 

tusental 

2015 2020 

1 696,1 1 696,3 1 688,2 1 675,8 1656, 2 

1 102,5 1 102,6 1 096,0 1 085,5 1069, 4 

Stadt Szczecin 414,0 413,6 405,8 393,9 377,8 

Stadt Swinoujscie 41,2 40,9 39,7 38,2 36,5 

Storkommun 

Choszczenski 50,4 50,1 49,9 49,7 49,5 

Goleniowski 77,6 78,1 79,0 80,0 80,8 

Gryficki 60,9 60,8 60,5 60,5 60,4 

Gryfinski 83,0 83,5 83,8 84,4 84,9 

Kamienski 48,0 47,8 47,8 47,8 48,1 

Lobeski 38,6 38,3 38,0 37,9 37,9 

Mysliborski 67,6 67,3 66,7 66,2 65,7 

Policki 61,1 62,2 65,3 68,1 70,2 

Pyrzycki 40,1 39,9 39,6 39,5 39,3 

Stargardzki 119,9 119,9 119,7 119,3 118,3 

Subregion 

Koszalinski 

593,6 593,7 592,2 590,3 586,9 

Stadt Koszalin 107,9 108,2 106,4 103,5 99,7 

Storkommun 

Bialogardzki 48,4 48,3 48,1 48,0 47,7 

Drawski 58,6 58,5 58,3 58,2 58,2 

Kolobrzeski 75,4 75,8 76,5 77,3 77,8 

Koszalinski 63,4 63,8 65,2 66,6 68,1 

Slawienski 57,9 57,7 57,6 57,4 57,3 

Szczecinecki 77,4 77,7 77,7 77,7 77,6 

Swidwinski 49,5 49,0 48,3 47,8 47,1 

Walecki 55,1 54,8 54,3 53,8 53,3 

Källa: WOJEWÓDZKI URZAD STATYSTYCZNY W SZCZECINIE, 2005. Per 31.12.



Storkommun/ 

Självständig stad 

Befolkningsutveckling 58 Befolkningsprognos 

1990 2000 2004 2010 2015 2020 

Mecklenburg- 

Vorpommern 

Demmin 103 406 94 368 88 277 78 548 71 430 63 308 

Mecklenburg-Strelitz 86 864 87 951 84 559 80 585 75 700 68 881 

Nordvorpommern 121 531 118 878 113 842 106 812 99 130 89 081 

Ostvorpommern 120 424 114 618 111 056 104 575 97 828 88 716 

Rügen 85 275 75 386 72 169 67 890 64 318 59 570 

Uecker-Randow 96 571 85 086 78 794 68 324 61 361 53 597 

Greifswald 66 251 54 236 52 669 49 707 51 400 53 812 

Neubrandenburg 89 284 73 318 68 451 58 951 55 966 53 379 

Stralsund 72 780 60 663 58 847 54 767 55 013 55 867 

Brandenburg 

Barnim 150 687 59 171 490 175 861 171 308 169 563 166 331 

Uckermark 170 500 60 148 606 141 454 134 300 129 376 123 541 

Källa: Statistisches Landesamt Mecklenburg-Vorpommern 2005. Landesbetrieb für Datenverarbeitung und Statistik 

Brandenburg 1990 und 2005. Landesamt für Statistik Mecklenburg-Vorpommern 2005. LUA Brandenburg 2003. 

Befolkningsutveckling 2003 till 2020 -prognos 

Skåne 

Område 

2004 2010 

tusental 

2015 

Skåne 1 160,9 1 212,7 1 249,7 

Kristianstad 75,6 77,9 79,5 

Malmö 269,1 281,1 291,0 

Lund 101,4 107,5 111,1 

Källa: Region Skåne/ SCB 2005 

58 per 31.12. 

59 Uppgifter 03.10.1990. 

20



Ålderssruktur Region Skåne 2005 

Region Ålder 

Kommun Total Kvinnor Män 0-6 7-17 18-24 25-44 45-64 65-79 80+ 

21 

Bilaga 4 

Sverige 9,047,752 4,561,202 4,486,550 681,064 1,253,175 752,185 2,428,516 2,367,435 1,078,214 487,163 

Region Skåne 1,169,464 593,569 575,895 87,569 158,970 99,993 316,780 300,550 141,296 84,861 

Bjuv 14,007 6,957 7,050 1,135 2,196 984 3,691 3,722 1,641 1,818 

Bromölla 12,098 6,020 6,078 875 1,727 918 2,925 3,342 1,630 2,028 

Burlöv 15,320 7,738 7,582 1,251 2,265 1,254 3,920 4,136 1,867 706 

Båstad 14,044 7,119 6,925 771 1,860 939 2,970 4,052 2,343 1,818 

Eslöv 30,087 14,970 15,117 2,457 4,566 2,478 8,042 7,577 3,442 2,449 

Helsingborg 122,062 62,805 59,257 9,036 16,000 9,935 33,967 31,447 14,805 2,100 

Hässleholm 49,148 24,653 24,495 3,457 7,107 3,881 11,975 12,941 6,564 2,858 

Höganäs 23,482 11,978 11,504 1,796 3,325 1,404 5,318 6,761 3,381 3,090 

Hörby 14,274 7,127 7,147 1,011 2,084 1,101 3,377 3,999 1,827 3,133 

Höör 14,604 7,335 7,269 1,162 2,276 1,041 3,588 4,021 1,709 181 

Klippan 16,048 7,953 8,095 1,136 2,270 1,267 3,854 4,420 2,128 1,147 

Kristianstad 75,915 38,827 37,088 5,476 10,673 6,720 18,984 20,009 9,653 363 

Kävlinge 26,704 13,318 13,386 2,642 3,975 1,754 7,679 6,958 2,692 1,057 

Landskrona 39,346 19,916 19,430 2,855 5,296 3,344 10,005 10,472 5,034 2,167 

Lomma 18,854 9,552 9,302 1,744 2,968 1,122 4,598 5,088 2,538 3,773 

Lund 102,257 51,818 50,439 7,383 12,467 14,255 30,337 24,574 9,025 42,978 

Malmö 271,271 139,492 131,779 20,130 31,858 25,478 85,576 62,155 30,304 1,777 

Osby 12,600 6,279 6,321 840 1,845 968 2,836 3,439 1,783 3,147 

Perstorp 6,886 3,422 3,464 503 1,031 579 1,671 1,781 947 996 

Simrishamn 19,425 9,933 9,492 1,071 2,683 1,228 3,705 5,763 3,397 2,575 

Sjöbo 17,501 8,629 8,872 1,287 2,515 1,234 4,313 4,938 2,318 1,124 

Skurup 14,415 7,193 7,222 1,173 2,250 996 3,654 3,956 1,706 555 

Staffanstorp 20,602 10,323 10,279 1,935 3,378 1,405 5,590 5,374 2,343 786 

Svalöv 13,012 6,354 6,658 1,085 2,035 964 3,416 3,454 1,390 410 

Svedala 18,716 9,332 9,384 1,712 2,995 1,330 5,160 5,013 1,871 863 

Tomelilla 12,682 6,347 6,335 869 1,710 998 2,815 3,540 1,941 962 

Trelleborg 39,830 20,112 19,718 2,920 5,760 2,873 10,192 10,630 5,289 13,725 

Vellinge 31,722 16,043 15,679 2,741 5,105 1,873 7,824 9,082 3,824 2,079 

Ystad 27,120 13,996 13,124 1,688 3,499 1,969 6,118 7,815 4,200 386 

Åstorp 13,541 6,723 6,818 1,159 2,153 979 3,625 3,539 1,474 329 

Ängelholm 38,347 19,700 18,647 2,630 5,448 2,913 9,591 10,182 5,110 1,319 

Örkelljunga 9,553 4,694 4,859 654 1,445 733 2,211 2,596 1,283 7,766 

Östra Göinge 13,991 6,911 7,080 985 2,205 1,076 3,253 3,774 1,837 572 

Källa: SCB, http://www.scb.se/default____2154.asp (15.04.2006). 31.12.2005.



Åldersstruktur - Region Skåne 

22



Åldersstuktur Wojewod Zachodniopomorskie (2003) 

Ålder 

0-2 3-6 7-12 13-15 16-18 19-24 25-29 30-39 40-49 50-59 60-64 65 

ch 

äldre 

Område 

Sammanlagt 

1 696 073 47 223 68 312 126 949 73 225 82 722 180 309 134 968 212 775 272341 234791 62782 199676 

Zachodniopomorkie 

1 102 508 30 076 43 288 79 506 45 953 51 831 118 725 89 996 139 091 176 723 154 337 41 096 131 886 

Subregion 

Szczecinski 

Stadt Szczecin 414 032 9 714 13 499 24 002 13 939 16 536 47 421 35 683 52 115 63 660 61 722 17 558 58 183 

Stadt Swinoujscie 41 188 891 1 294 2 701 1 566 1 862 3 415 3 360 5 502 7 101 6 736 2 032 4 728 

Storkommun 

Choszczenski 50 373 1 523 2 180 4 328 2 522 2 809 5 039 3 697 6 285 7 979 6 538 1 799 5 674 

Goleniowski 77 621 2 429 3 618 6 429 3 561 3 790 7 994 6 309 9 949 12 457 10 374 2 548 8 163 

Gryficki 60 920 1 833 2 766 5 054 2 992 3 185 6 214 4 666 7 524 10 060 7 918 2 035 6 673 

Gryfinski 83 042 2 569 3 748 6 971 3 866 4 255 8 994 6 665 10 494 13 429 10 828 2 667 8 556 

Kamienski 47 998 1 389 1 887 3 763 2 291 2 404 4 793 3 578 5 732 8 255 6 914 1 662 5 330 

Lobeski 38 593 1 171 1 752 3 137 1 889 1 998 3 947 2 781 4 489 6 242 4 974 1 356 4 857 

Mysliborski 67 569 1 980 2 872 5 431 3 168 3 526 7 171 5 262 8 273 10 915 8 920 2 401 7 650 

Policki 61 141 1 918 2 793 4 794 2 768 3 302 6 845 5 207 8 562 10 832 8 025 1 617 4 478 

Pyrzycki 40 098 1 159 1 759 3 354 1 903 2 003 4 128 3 019 5 102 6 284 5 350 1 396 4 641 

Stargardzki 119 933 3 500 5 120 9 542 5 488 6 161 12 764 9 769 15 064 19 509 16 038 4 025 12 953 

Källa: WOJEWÓDZKI URZAD STATYSTYCZNY W SZCZECINIE, 2005. 

23



Ålder 

Område 

0-2 3-6 7-12 13-15 16-18 19-24 25-29 30-39 40-49 50-59 60-64 65 

och 

äldre 

Sammanlagt 

593 565 17 147 25 024 47 443 27 272 30 891 61 584 44 972 73 684 95 618 80 454 21 686 67 790 

Subregion 

Koszalinski 

Stadt Koszalin 107 877 2 413 3 485 6 429 3 886 4 851 12 360 8 845 13 119 16 904 16 942 4 705 13 938 

Storkommun 

Bialogardzki 48 409 1 494 2 158 4 104 2 363 2 569 4 984 3 728 6 043 7 556 6 151 1 714 5 545 

Drawski 58 561 1 769 2 658 4 826 2 891 3 279 5 914 4 384 7 000 9 601 7 779 1 975 6 485 

Kolobrzeski 75 409 2 055 3 216 5 767 3 211 3 810 7 475 5 837 9 696 12 443 10 557 2 984 8 358 

Koszalinski 63 422 1 967 3 093 5 620 3 225 3 506 6 817 4 664 8 099 10 539 7 585 1 989 6 318 

Slawienski 57 907 1 813 2 615 5 118 2 797 2 989 6 015 4 209 7 197 9 259 7 407 2 032 6 456 

Szczecinecki 77 399 2 311 3 300 6 712 3 861 4 272 7 403 5 485 9 583 12 230 10 300 2 900 9 042 

Swidwinski 49 493 1 486 2 062 4 199 2 474 2 754 5 022 3 495 5 994 8 225 6 446 1 537 5 799 

Walecki 55 088 1 839 2 437 4 668 2 564 2 861 5 594 4 325 6 953 8 861 7 287 1 850 5 849 


24



Åldersstuktur - Wojewod Zachodniopomorskie 31.12.2003 


25



Åldersstruktur i den tyska delen av Euroregion POMERANIA jämfört med delstaten Mecklenburg-Vorpommern 2004 

Område Ålder 

Sammanlagt 0-4 5-9 10-14 15-19 20-29 30-49 50-64 65 och 

äldre 

1 719 653 64 198 57 184 66 229 129 497 215 930 530 728 332 862 322 395 

Mecklenburg- 

Vorpommern 

52 669 2 129 1 637 1 747 3 631 9 632 15 070 9 662 9 161 

Storkommun 

HanseStadt 

58 847 2 081 1 732 1 884 3 985 8 475 16 349 11 365 12 976 

2 659 2 078 2 292 5 190 9 997 20 243 14 111 11 881 

68 451 

Greifswald 

HanseStadt 

Stralsund 

Stadt 


Storkommun 

Nordvorpommern 113 842 4 095 3 929 4 610 8 750 12 393 36 249 22 301 21 515 

111 056 4 014 3 723 4 335 8 464 12 739 34 178 21 926 21 677 

Ostvorpommern 

Rügen 72 169 2 495 2 188 2 750 5 650 8 283 22 480 14 486 13 837 

2 692 2 455 3 017 6 098 9 111 24 417 15 113 15 891 

Uecker-Randow 78 794 

3 222 3 026 3 664 7 051 9 852 27 676 16 147 17 639 

Demmin 88 277 

3 030 2 887 3 423 6 671 9 540 26 988 16 299 15 721 

84 559 

Mecklenburg- 

Strelitz 

Källa: Statistisches Landesamt Mecklenburg-Vorpommern 2005: Statistischer Bericht Bevölkerung nach Alter und Geschlecht in Mecklenburg-Vorpommern 2004. Daten zum 31.12.2004. 

26



Åldersstruktur - Mecklenburg-Vorpommern 31.12.2004 

Källa: Statistisches Landesamt Mecklenburg-Vorpommern: Statistisches Jahrbuch 2005, S. 46. 

27



Åldersstruktur i den tyska delen av Euroregion POMERANIA jämfört med delstaten Mecklenburg-Vorpommern 2004 

Ålder 

sammanlagt 0-2 3-5 6-11 12-17 18-24 25-49 50-64 65 och 

äldre 

Område 

55 234 57 396 101 567 178 964 238 273 944 503 508 596 483 171 

Brandenburg 2 567 704 

2 826 2 906 5 499 10 397 13 036 50 421 28 799 27 570 

Storkommun 

Uckermark 141 454 

3 816 3 821 6 827 12 575 16 436 65 828 36 120 30 438 

Barnim 175 861 

Källa: Landesamt für Datenverarbeitung und Statistik Brandenburg 2005: Statistischer Bericht Bevölkerung nach Alter und Geschlecht in Brandenburg 2004. Daten zum 31.12. des Jahres. 

28



Åldersstruktur i delstaten Brandenburg 2004 

Källa: Landesbetrieb für Datenverarbeitung und Statistik Brandenburg 2005, aus: Beyer, Wolf (2005): 50 Jahre demographischer 

Wandel im Land Brandenburg, Einschätzungen und Vorausschätzungen von 1990 bis 2040. IRS Erkner. 

29



Parametrar för turistnäringen i Wojewod Zachodniopomorskie (2003) 

Område 


Subregion 

Szczcecinski 

Inrättningar 

Sammanlagt 

30 

Bilaga 5 

Bäddar Gäster Övernattningar 

Helårsöppet 

Samman-lagt 

Utländskagäster 

Sammanlagt 

davon 

ausländi 

sche 

Gäste 

1 011 121 325 42972 1 480 431 337 004 9 268 350 1 524 911 

581 63 964 24 361 884 392 233 945 4 599 942 776 854 

Stadt Szczecin 46 5 312 4 712 289 294 142 178 507 644 243 648 

Stadt Swinoujscie 78 8 894 4 443 128 204 30 330 1 017 934 216 920 

Storkommun 

Choszczenski 12 719 89 3 087 61 13 771 218 

Goleniowski 10 406 256 13 515 1 316 22 038 2 435 

Gryficki 181 22 113 6 301 137 251 12 334 1 304 353 134 672 

Gryfinski 23 1 193 552 22 607 3 805 69 678 13 968 

Kamienski 166 22 090 6 575 227 115 31 461 1 505 287 138 487 

Lobeski k. A. 62 16 396 15 818 19 

Mysliborski 21 677 437 16 528 4 068 43 444 11 290 

Policki 8 489 185 7 010 774 19 429 2 925 

Pyrzycki k. A. 130 52 4 361 780 4 491 780 

Stargardzki 36 1 879 743 35 024 6 823 91 055 11 492 

Subregion 

Koszalinski 

430 57 361 18 611 596 039 103 059 4 668 408 748 057 

Stadt Koszalin 10 672 447 37 487 4 900 54 702 8 903 

Storkommun 

Bialogardzki 3 168 168 5 769 1 014 13 027 1 976 

Drawski 32 2 440 539 16 618 1 494 79 045 5 316 

Kolobrzeski 149 23 290 11 243 286 285 76 150 2 564 369 632 610 

Koszalinski 110 14 633 2 770 120 421 9 065 903 709 46 565 

Slawienski 84 13 573 2 148 85 701 2 034 886 967 21 395 

Szczecinecki 13 554 262 13 197 3 539 36 175 9 000 

Swidwinski 7 752 322 7 066 1 905 43 180 14 720 

Walecki 22 1 279 712 23 495 2 958 87 234 7 572 

Källa: WOJEWÓDZKI URZAD STATYSTYCZNY W SZCZECINIE, 2005



Parametrar för turistnäringen i delstaten Mecklenburg-Vorpommern (2005) 

Område 

Mecklenburg- 

Vorpommern 

Självständig stad 

HanseStadt 

Greifswald 

HanseStadt 

Stralsund 

Stadt 


Storkommun 

Nordvorpommer 

n 

Ostvorpommern 

Rügen 

Uecker-Randow 

Mecklenburg- 

Strelitz 

Demmin 

Inrättningar 

Bäddar 

31 

Gäster 

Besökets 

längd 

genomsn. 

Övernattningar 

Belägg- 

ning 

genomsn. 

61 

2 627 172 380 5 055 436 4,2 21 228 647 38,2 

20 1 582 76 487 2,6 195 874 37,5 

31 1 997 124 256 2,2 267 971 39,6 

12 995 59 780 2,1 124 674 34,4 

279 17 027 411 306 5,1 2 091 904 37,7 

462 30 435 732 530 5,2 3 794 212 40,3 

631 42 449 971 668 5,2 5 028 168 37,1 

42 2 588 56 770 3,0 173 078 21,9 

108 6 293 174 450 3,8 656 058 33,1 

56 2 498 76 669 2,8 218 152 26,6 

Källa: Statistisches Landesamt Mecklenburg-Vorpommern 2006: Tourismus in Mecklenburg-Vorpommern 2005. 

61 Beräknat värde (övernattningar/tillgänglig bäddkapacitet i dagar) x 100



Parametrar för turistnäringen i delstaten Brandenburg (2005/ januari 2006) 

Område 

Inrättningar 

Bäddar Gäster Besökets 

längd 

genomsn. 

Brandenburg 1 477 79 216 3 424 949 

Storkommun 

Barnim 

Uckermark 

86 6 773 213 292 

116 6 179 238 742 

32 

Övernattningar 

2,7 9 380 117 

3,8 808 421 

3,2 771 876 

Belägg 

ning 62 

Källa: Landesamt für Datenverarbeitung und Statistik Brandenburg 2006: Gäste und Übernachtungen im Fremdenverkehr 

im Land Brandenburg Januar 2006 bzw. 2005 (Bettenauslastung). 

62 Beräknat värde (övernattningar/tillgänglig bäddkapacitet i dagar) x 100 

32,7 

35,2 

35,0



Områden för skydd av natur och landskap Bil. 6 

Wojewod Zachodniopomorskie (2002) 

Område 


kie 

Subregion 

Szczecinski 

Yta 

Rättsligt skyddade områden av särskilt naturvärde 

Naturskydds- 

område 

33 

däran 

Landskapspark 

Landskaps- 

skydds- 

område 

469 437,1 

in ha 

7 630,3 117 499,4 319 626,4 

203 249,8 3 936,1 76 498,2 104 886,3 

Stadt Szczecin 1 680,1 2,1 356,9 - 

Stadt Swinoujscie 2 537,0 37,8 - - 

Storkommun 

Choszczenski 69 847,1 40,9 573,8 67201, 3 

Goleniowski 1 568,5 1 398,8 - - 

Gryficki 365,6 246,0 - - 

Gryfinski 45 181,7 696,5 43 637,5 - 

Kamienski 9 615,9 10,5 - - 

Lobeski 2 923,3 19,3 2 738,0 - 

Mysliborski 51 764,2 408,0 13 059,7 37 685,0 

Policki 2 218,5 929,1 1 224,2 - 

Pyrzycki 42,5 19,5 - - 

Stargardzki 15 505,4 127,6 14 908,1 - 

Subregion 

Koszalinski 

266 187,3 3 694,2 41 001,2 214 740,1 

Stadt Koszalin 3 713,2 131,3 - 3 545,0 

Storkommun 

Bialogardzki 222,4 10,5 - - 

Drawski 76 450,0 113,7 28 029,5 48 300,0 

Kolobrzeski 4 891,4 - - 4 510,0 

Koszalinski 33 083,6 418,3 - 31 589,0 

Slawienski 13 997,2 134,9 - 13 770,0 

Szczecinecki 45 934,5 540,8 4 400,0 40 577,5 

Swidwinski 15 398,6 328,3 8 571,7 5 650,0 

Walecki 72 496,4 2 016,4 - 66 798,6 

Källa: WOJEWÓDZKI URZAD STATYSTYCZNY W SZCZECINIE, 2005.



Markanvändning i Wojewod Zachodniopomorskie (2002) Bil. 7 

Område 


kie 

Subregion 

Szczecinski 

Yta Jordbruk63 Skog Övrigt 

i ha 

2 290 148 1 050 942 814 852 424354 

1 249 703 610 669 384 205 254 829 

Stadt Szczecin 30 083 2 801 5 002 22 280 

Stadt Swinoujscie 19 510 1 331 4 154 14 025 

Storkommun 

Choszczenski 132 795 62 943 52 138 17 714 

Goleniowski 161 699 72 395 60 521 28 783 

Gryficki 101 819 65 118 21 188 15 513 

Gryfinski 186 954 89 414 64 679 32 861 

Kamienski 100 665 42 401 27 820 30 444 

Lobeski 106 561 59 841 33 590 13 130 

Mysliborski 118 671 51 639 50 948 16 084 

Policki 66416 19 475 23 337 23 604 

Pyrzycki 72571 53 923 4 886 13 762 

Stargardzki 151 959 89 388 35 942 26 629 

Subregion 

Koszalinski 

1 040 445 440 274 430 647 169 524 

Stadt Koszalin 8 320 1 368 3 376 3 576 

Storkommun 

Bialogardzki 84 536 40 766 33 790 9 980 

Drawski 177 161 54 053 81 927 41 181 

Kolobrzeski 72 586 43 393 15 508 13 685 

Koszalinski 166 909 71 315 71 509 24 085 

Slawienski 104 362 57 767 30 218 16 377 

Szczecinecki 176 522 66 042 77 830 32 650 

Swidwinski 109 310 57 858 38 481 12 971 

Walecki 140 739 47 713 78 008 15 018 


63 Sammanlagda ytor av åkermark, fruktodlingar, äng- och betesmark 

34



Markanvändning i delstaten Mecklenburg-Vorpommern (2004) 

Område 

Mecklenburg- 

Vorpommern 

Storkommun 

HanseStadt 

Greifswald 

HanseStadt 

Stralsund 

Stadt 


Storkommun 

Nordvorpommern 

Ostvorpommern 

Rügen 

Uecker-Randow 

Mecklenburg- 

Strelitz 

Demmin 

Yta Jordbruk64 Skog Övrigt 

2 317 845 

in ha 

1 481 277 494 867 341 701 

5 047 2 328 477 2 242 

3 897 1 289 145 2 463 

8 564 2 124 849 5 591 

217 098 148 178 41 288 27 632 

191 074 132 633 32 771 25 670 

97 466 67 179 15 173 15 114 

162 424 82 702 51 540 28 182 

208 951 114 517 63 335 31 099 

192 146 144 329 26 298 21 519 

Källa: Statistisches Amt Mecklenburg-Vorpommern 2006: Bodenfläche nach Art der tatsächlichen Nutzung in Mecklenburg-Vorpommern 

2004. 

Markanvändning i delstaten Brandenburg (2004) 

Yta Jordbruk65 Område 

Skog Övrigt 

i ha 

Brandenburg 2 947 808 1 461 714 1 035 851 450 243 

Storkommun 

Barnim 149 431 53 907 69 483 26 041 

Uckermark 305 804 192 658 68 126 45 020 

Källa: Landesamt für Datenverarbeitung und Statistik Brandenburg 2005: Flächenerhebung nach Art der tatsächlichen 

Nutzung im Land Brandenburg 2004. 

64 därav mor och hed 

65 därav mor och hed 

35



Naturskyddsparker och –reservat i Skåne 

36 

Bil. 8



Naturskyddsområden i länet Zachodniopomorskie (Västra Pommern) 66 

Förklaringar: 

Skyddsområden läge 2005 

- röd färg: nationalparker 

- röda prickar: nationalreservat 

- gröna streck: landskapsparker 

- blåa streck: områden med naturskyddat landskap 

Natura 2000 

Röda streck: befintliga fågelskyddsområden 

Gula streck: planerade FFH-områden 

66 Källa: Kompletterande uppgifter Marschallämbetets regionalkontor, 05-12-19 

37



Naturskyddsområden i Wojewod Zachodniopomorskie 

38



39



Naturskyddsområden i delstaten Brandenburg 

40



Naturskyddsområden i delstaten Mecklenburg-Vorpommern 

Källa: Umweltministerium Mecklenburg-Vorpommern 2006 

41



Översikt 

Planer, studier koncept inför utarbetandet av UHP 2007 – 2013 

1. Europeiska rådet Göteborg, Ordförandens slutsatser, Bulletin, 18.06.2001 

42 

Bil. 9 

2. (EG), RÅDETS FÖRORDNING Nr. 1698/2005 20. September 2005 om stöd för 

landsbygdsutveckling från Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling 

(EJFLU) 

3. Inforegio, Informationsbrev 2004 ”En ny sammanhållningspolitik 2007“ 

4. Inforegio, Informationsbrev September 2005, Nr. 138 ”Gemensamma insatser för 

tillväxt och sysselsättning: gemenskapens Lissabonprogram“ 

5. MEDDELANDE FRÅN KOMMISSIONEN TILL RÅDET OCH EUROPAPARLAMENTET 

20.07.2005: ”Gemensamma insatser för tillväxt och sysselsättning: 

Gemenskapens sysselsättningsprogram” KOM(2005) 330 slutlig 

6. KOMMISSIONENS MEDDELANDE 05.07.2005: ”En sammanhållningspolitik för att 

stödja tillväxt och sysselsättning: Gemenskapens strategiska riktlinjer för 

perioden 2007 – 2013” 

7. Förslag till RÅDETS FÖRORDNING 14.07.2004 om allmänna bestämmelser för 

Europeiska regionala utvecklingsfonden, Europeiska socialfonden och 

Sammanhållningsfonden (framlagt av kommissionen), KOM(2004) slutlig 

8. Förslag till EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING, 21.12.2005, Nr. 

15942/05: Förslag till förordning för Europeiska regionala utvecklingsfonden 

(ERUG) 

9. Förslag till RÅDETS FÖRORDNING, 21.12.2005, Nr. 15931/05: om allmänna 

bestämmelser för Europeiska regionala utvecklingsfonden, Europeiska 

socialfonden och Sammanhållningsfonden 

10. Förslag till RÅDETS FÖRORDNING, 21.12.2005, Nr. 13002/05: 

Sammanhållningsfonden 

11. Förslag till RÅDETS och PARLAMENTETS FÖRORDNING, 21.12.2005, Nr. 15944/05: 

för Europeiska socialfonden 

12. Deutsche Vernetzungsstelle LEADER plus „Europäische Politik für ländliche Räume 

2007 – 2013“ (ELER) 

13. Deutscher Bundestag, Drucksache 14/9200, Auszug „Nachhaltige Entwicklung“, 

Seite 393 – 400 

14. Landesentwicklungsprogramm Mecklenburg-Vorpommern 

15. Landesentwicklungsprogramm Land Brandenburg für den Gesamtraum 

(LEPGR)



16. Hauptstadtregion Berlin-Brandenburg Eckpunkte für ein Leitbild der europäischen 

Metropolenregion, Arbeitsentwurf der Gemeinsamen Landesplanungsabteilung 

der Länder Berlin und Brandenburg vom 15. Februar 2006 

17. Leitbild der Region Mecklenburgische Seenplatte, April 2003 

18. Regionales Entwicklungskonzept Vorpommern, Stand 2002 

19. Land Brandenburg, Ministerium für Wirtschaft, Jahreswirtschaftsbericht 2005 

20. Mecklenburg-Vorpommern, Wirtschaftsministerium, Wirtschaftsbericht 2004 

21. Regionales Entwicklungskonzept Mecklenburgische Seenplatte, Mai 2000 

22. ILEK, Landkreis Uckermark, Juni 2005 

23. Wirtschaftsrahmenplan Uckermark (Abschlussbericht), November 2004 

24. Integriertes Wirtschaftsentwicklungskonzept (IWEK) des Landkreises Barnim 

(1997) mit Fortschreibung bis Ende 2004, Dezember 2004 

25. Untersuchung der Kreis- und Wirtschaftsentwicklung im Landkreis Barnim als 

Grundlage für die Fortschreibung IWEK des Landkreises Barnim 2004, Oktober 

2004 

26. ILEK, Landkreis Barnim, Juni 2005 

27. Fortschreibung Touristisches Marketingkonzept des Landkreises Barnim, Dezember 

2003 

28. Innovationskonzept zur Entwicklung regionaler Wachstumskerne im Kreis Barnim 

und im Oderraum durch innovative Unternehmensnetzwerke 

29. Gutachten Regionalparks in Brandenburg, Regionale Innovationsstrategien in 

den Regionalparkregionen: Auswirkungen und Konsequenzen für die regionale 

Entwicklung von Ballungsräumen am Beispiel des Entwicklungsmodells der Regionalparks, 

Gemeinsame Landesplanungsabteilung der Länder Berlin und 

Brandenburg, GL 4, Dezember 2005 

30. Geopark Eiszeitland am Oderrand Detailkonzept für das Kerngebiet zwischen 

Ziethen und Neugrimnitz, ARGE Gletschertour, Joachimsthal, Dezember 2005 

31. Bevölkerungsprognose des Landes Brandenburg für den Zeitraum 2005 – 2030, 

Landesbetrieb für Datenverarbeitung und Statistik, März 2006 

32. Brandenburg Agrar & Umwelt – Europäische Schutzgebiete in Brandenburg 

33. Regionales Entwicklungskonzept Rügen, Abschlussbericht, Februar 2002 

34. Leader-Strategie der Insel Rügen 

43



35. Lebensraum Rügen, Bewerbung der Lokalen Arbeitsgruppe Rügen zur Europäischen 

Gemeinschaftsinitiative Leader+, Mai 2002 

36. Regionales Entwicklungskonzept für den Landkreis Ostvorpommern, April 2004 

37. Fortschreibung des integrierten Stadtentwicklungskonzeptes 2005 der Universitäts- 

und Hansestadt Greifswald, September 2005 

38. Tourismuskonzept für die Hansestadt Greifswald und Region, Juni 2003 

39. Integriertes Stadtentwicklungskonzept Neubrandenburg, Juli 2002 

40. Integriertes Regionales Entwicklungskonzept Stadt Neustrelitz, Zwischenbericht 

19.06.2003 

41. Regionales Entwicklungskonzept für den Landkreis Uecker-Randow, Dezember 

2002 

42. 1. Fortschreibung des Regionalen Entwicklungskonzeptes für den Landkreis Uecker-Randow, 

Juni 2004 

43. Gutachten Zentralörtliche Verflechtung Ostmecklenburg / Vorpommern / Stadt 

Stettin 

44. Integriertes Regionales Entwicklungskonzept für den Landkreis Demmin, Juni 

2004 

45. Konzeption zur Wirtschaftsentwicklung in den Häfen an der Bundeswasserstraße 

Peene im Landkreis Demmin, Dezember 2002 

46. Land-Stadt-Ucker-Region, Regionales Entwicklungskonzept für die Wirtschaft der 

Ucker-Region, Juni 2002 

47. Plan des Landes Mecklenburg-Vorpommern zur Entwicklung des ländlichen 

Raumes 2000 – 2006, Ministerium für Ernährung, Forsten, Fischerei, Umweltministerium 

Mecklenburg-Vorpommern 

48. Regionales Förderprogramm Mecklenburg-Vorpommern, 2006 

49. Analyse zur sozioökonomischen Lage im Land Brandenburg - Handlungsempfehlungen 

zum Einsatz der EU-Strukturfonds 2007 – 2013 

50. 35. Rahmenplan Gemeinschaftsaufgabe „Verbesserung der regionalen Wirtschaftsstruktur“ 

51. Richtlinie des Ministeriums für Wirtschaft zur Förderung der wirtschaftsnahen 

kommunalen Infrastruktur im Rahmen der Gemeinschaftsaufgabe „Verbesserung 

der regionalen Wirtschaftsstruktur“ – GA – (GA-I) Bekanntmachung des Ministeriums 

für Wirtschaft des Landes Brandenburg vom 24. Februar 2006 

52. Strategie der Region Mecklenburgische Seenplatte Lösungsansätze Hausärztliche 

Versorgung in den Nahbereichen, Stand 1/2004 

44



53. Modellvorhaben zur Stabilisierung des ländlichen Raumes im demografischen 

Wandel Leader+ Kooperationsprojekt der Lokalen Aktionsgruppen Uecker- 

Region e. V., Naturparkregion Uckermärkische Seen, Fläming-Havel e. V., Kurzfassung 

Oktober 2005 

54. Ländlich in die Zukunft – Rahmenbedingungen für ländliche Entwicklung an der 

Schwelle zur neuen EU-Strukturfondsperiode, LASA-Dokumentation, Nr. 20, Oktober 

2005 

55. Informationsreihe der Obersten Landesplanungsbehörde Nr. 11 12/2005, Raumentwicklung 

in Mecklenburg-Vorpommern, Bevölkerungsentwicklung in den 

Kreisen bis 2020 

56. BALTIC+ „Überblick zur Ökologischen Landwirtschaft Deutschland (Mecklenburg-Vorpommern, 

Berlin, Brandenburg), Schweden (Skåne), Polen (Westpommern)“, 

Dezember 2005 

57. Die Bedeutung des Korridors Berlin – Szczecin für die Entwicklung des gemeinsamen 

Wirtschaftsraumes Oderregion, Februar 2005, Kommunalgemeinschaft 

Pomerania e. V. 

58. Bundesministerium für Verbraucherschutz, Ernährung, Landwirtschaft „Regionen 

aktiv – Land gestaltet Zukunft“, Juli 2002 

59. Zuarbeiten der Landkreise, Städte, Gemeinden, Universitäten, Fachhochschulen, 

Verbände, NGO’s (siehe gesonderte Aufstellung) 

Von Skåne verwendete Literatur und Unterlagen 

1. Baltic + project, SWOT Process, Amy Rader-Olsson, Susanne Ingo (Inregia), 

Region Skåne, 2004 

2. ESF rådet i Sverige, SWOT analys för Skånes regionala plan, 2000 

3. Länsstyrelsen i Skåne, Lantbruk och landskapsvård i Skåne, 2003 

4. Länsstyrelsen i Skåne, NÄRMARE TILL NATUREN I SKÅNE. Skydd av tätortsnära 

områden för friluftsliv och naturvård, 2003 

5. Länsstyrelsen i Skåne, Miljötillståndet i Skåne, 2004 

6. Malmö-Lundregionens roll för ökad sysselsättning i Skåne, Mats Marcusson 

(Inregia), Region Skåne, 2002 

7. Skånska kluster- och profilområden, en kritisk granskning, Magnus Langnevik 

et.al, Region Skåne, 2002 

8. Skånsk export, En enkät- och intervjuundersökning i företag med årlig export 

som överstiger en miljon kronor, Region Skåne, Näringslivsenheten, 2000 

45



9. Skånetrafiken, Trafikförsörjningsplan 2006 

10. Information från Internet: 

http://www.skane.se (Februari 2006) / Skånefakta (Fakten über Skåne) 

11. www.scb.se (Februari 2006, Svensk Statistik) 

12. http://www.nordregio.se/ (Februar i 2006) 

13. www.skane.com (Februari 2006, Näringslivet i Skåne) 

14. http://www.skanetrafiken.skane.se/ (Februari 2006, Regiontrafiken Skåne) 

15. http://www.kfsk.se/ (Februari 2006, Kommunförbundet Skåne) 

16. http://www.orib.se (Mars 2006, Infrastruktur och stadsutveckling i 

Öresundregionen) 

Polnische Dokumente, die bei der Erarbeitung des EHK genutzt wurden 

1. Strategia rozwoju Województwa do 2020 

2. Strategia budowy społeczeństwa informacyjnego do 2015 

3. Strategia innowacyjności Województwa Zachodniopomorskiego 

4. Program rozwoju turystyki 2003-2006 

5. Okresowa ocena planu zagospodarowania przestrzennego Województwa 

Zachodniopomorskiego (2002-2006) 

6. Program ochrony środowiska województwa zachodniopomorskiego 

7. Program gospodarowania odpadami w województwie zachodniopomorskim 

8. Strategia Rozwoju Sektora Transportu Województwa Zachodniopomorskiego do 

roku 2015 

9. Strategia rolnictwa i rozwoju obszarów wiejskich województwa 

zachodniopomorskiego w latach 2002 – 2015 

46

Handlingsprogram 2007-2013 - Pomerania

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?