i Malmö - Malmö stad

aktuellt från Malmö stads gatukontor nr 2 2010
Ny gatudirektör
i Malmö
Parkernas
stad

[ annons ]
Sommarscen Malmö 11 juni–15 aug
Närmare 200 föreställningar på 40 olika platser
SM i Beachvolleyboll 27 juli–1 aug
Daniaparken (Västra hamnen)
Malmö City Horse Show 13–15 aug
Öresundsparken/Ribersborgsfältet
Official Artform, Streetdancetävling 14 aug
Kungalunden (Gustav Adolfs torg)
Malmöfestivalen 20–27 aug
Från Raoul Wallenbergs park till Posthusplatsen
Malmö Ultrabowl II, Skateboardtävling 21–22 aug
Stapelbäddsparken (Västra hamnen)
FRI ENTRÉ
www.malmo.se/sommariparkerna
Malmö Folkets Park
Hela Malmös mötesplats i city
Puckelbollplanen
Kroksbäcksparken
Temalekplatser
20 unika platser för barn
Slottsträdgården
Slottsparken (bakom Malmöhus slott)
Malmös träd
Gör en egen guidad trädvandring
ID
anslaget 2/10
Nyheter och information från Malmö stads gatukontor. Nr 1 mars 10. Utgiven vecka 11.
Adress: Gatukontoret, 205 80 Malmö. Ansvarig utgivare: Kerstin Gustafsson, gatudirektör
tel. 040 - 34 13 70. Redaktör: Petra Kling Gutenwik, tel. 040 - 34 21 16, petra.kling.gutenwik@
malmo.se. Redaktionsgrupp: Annika Abrahamson, Birgitta Hjertberg, Fredrik Hansson, Johan
Edgren, Linda Johnson, Monika Nilsson. Grafisk produktion: kommunikation&design i
malmö ab, www.komodesign.se. Omslagsbild: Stig-Åke Jönsson, Malmöbild. Upplaga: 3.400 ex.
Tryck: Holmbergs.
Efter bara några veckor på gatukontoret
i Malmö har jag ändå hunnit få en första
inblick i den omfattande verksamhet som
bedrivs här. Jag har redan fått klart för
mig att gatukontoret är så mycket mer
än just gator – här finns många skickliga
och engagerade medarbetare som har
det gröna i fokus; de värnar om alla träd
och den växtlighet som är så viktig för
livskvaliteten och välbefinnandet i en
stad. Och de satsar på nya grönområden
där morgondagens Malmöbor ska få
avkoppling och vederkvickelse.
Malmöborna, gatukontorets uppdragsgivare,
är verkligen måna om sina
träd, det får vi på gatukontoret påskrivet
så fort det måste gallras i bestånden eller
när gamla fina träd tyvärr inte längre kan
stå kvar för att de drabbats av röta eller
svampangrepp.
Träd i stadsmiljön är ett självklart
inslag i Malmö. Tänk tanken, hur skulle
Malmö se ut helt utan träd? Den som
varit på Island eller Lanzarote inser hur
tomt och konstigt det känns att blicka
ut över vida landskap som nästan helt
saknar träd.
Allt fler vill bo i Malmö, både infödda
med nyfödda och alla som flyttar hit.
Den stora utmaningen framöver är att
hitta sätt att värna om Malmös gröna
stråk och parker samtidigt som det måste
skapas mark för nya bostäder. Det måste
gå att klara både och! De nya attraktiva
områdena ska ha gott om gröna inslag
mellan huskropparna, till glädje och nytta
för alla. Jag är redan alldeles övertygad
om att vi på gatukontoret ska lyckas bra
i arbetet med att skapa en god balans
mellan bebyggelsen och grönskan.
Kerstin Gustafsson, gatudirektör i Malmö
foto: Peter Kroon
anslaget 2/10 3

Till vilken park cyklar du helst?
Hur många – Till Bulltoftaparken, kvadratmeter dit park är det lagom långt från
finns det centrala i Malmö? Malmö. Där finns också möjligheten att
– Det finns cykla 300 en slinga olika parker runt i parken i Malmö med både lite backar
som tillsammans och platt mark. är på nästan 1300 ha,
det vill säga 1 300 000 m2. Av Malmös
totala landyta är det ungefär 8 %.
Blir det mer eller mindre?
– Det blir mer parkyta för varje år, mest
beroende på att nya områden exploateras.
Angelos Tsalamanis,
teamledare för gatukontorets GIS-grupp
Parkernas
stad
6 4 anslaget 4 2/10 / 09
Får man cykla i Malmös andra parker?
– Nästan alla Malmös parker har cykelstråk som
går igenom, men Bulltoftaparken är den enda
parken som har en slinga där man så att säga
kommer tillbaka där man började.
Leif Jönsson,
cykelbaneansvarig
Vilken park har flest intressanta träd?
– Kungsparken är den park i Malmö som har
flest exotiska träd. Flera av träden planterades
när Kungsparken anlades för 140 år sedan. Ett av
dem är min favorit, sumpcypressen, Taxodium
distichum. Det är ett urgammalt barrträd som
fanns på jorden redan för 200 miljoner år sedan.
- Om jag får samma fråga om tio år så svarar
jag utan tvekan Malmö Botaniska trädgård.
När den första etappen är klar kommer det att
finnas en enormt stor artrikedom med växter
från Europa, Asien och Amerika. Starka naturupplevelser
och utsökta växtkombinationer i stora
sammanhängande miljöer ska ge besökaren
känslan av att komma till en annan värld.
Camilla Anderson,
trädintresserad landskapsarkitekt
foto: Stig-Åke Jönsson, Malmöbild
Parkernas stad brukar vi kalla Malmö.
Det handlar inte om att vi har mer park-
yta här än andra städer, tyvärr är det inte
så. Istället är det ett uttryck för att vi har
en lång tradition av parkbyggande;
Pildammsparken och Kungs- och Slottsparken
är tre stora, centrala och välkända
parker. Malmös gröna ytor är till stora
delar just anlagda och skötta parker, inte
natur som har blivit över.
Malmös stadsträdgårdsmästare,
Gunnar Ericson, beskriver det även så här:
– I Malmö tycker vi att parker är
viktigt och vi låter tidens anda forma de
parker som byggs. Parker vi bygger idag
ser inte ut som parkerna gjorde för hundra
eller femtio år sedan, Stapelbäddsparken
och Daniaparken i Västra Hamnen
är exempel på välutnyttjade parker
med ganska få traditionella inslag.
I det här numret av Anslaget tittar vi
närmare på några av Malmös kommande
parker, men också på andra gröna frågor
som kommer med parker; till exempel
träd, brukardialog och en blomsterälskande
TV-kändis.
anslaget 2/10 5

I östra Malmö fanns en gång en stor
handelsträdgård, Gyllins trädgård, men
den är för länge sedan nedlagd. Efter
plantskoletiden blev det ett område med
förvildad natur men ingenting är statiskt,
både växter och omgivning fortsätter att
förändras.
Förändringar kommer också att krävas
då mer än 1000 personer flyttar in vid det
som kommer att kallas Gyllins naturpark.
Gatukontoret har därför startat ett förändringsarbete
där man frågar de som
ska använda parken vad de vill bevara
och vad de vill ska tillföras.
En given mötesplats
En söndag i maj anordnades en promenad
i naturparken där deltagarna fick
peka ut sina egna favoritställen för
gatukontorets projektgrupp. Syftet är
att försöka bevara just dessa platser i
ett kommande utvecklingsarbete.
På rundturen pekades till exempel
”ensamma björken” ut. Det är en björk
som står mitt i området och som är den
givna mötesplatsen när man ska träffas i
Gyllins naturpark.
– Vissa platser var alla överens om att
de skulle bevaras, men om andra fanns
olika åsikter. Hundrastning var också
ett ämne där åsikterna gick isär, berättar
Som en vild oas har Gyllins Trädgård legat orörd i årtionden.
Nu genomgår området en snabb förvandlig då 500 nya bostäder
kommer att byggas där under de närmaste tre åren.
Gatukontoret har inför förändringsarbetet tagit kontakt
med de närboende och även de som ska flytta till området.
Från trädgård
till park
Stina Linder, landskaparkitekt som ledde
en av turerna.
Dialog på flera sätt
Runt 70 personer följde med på turerna
i området. Promenaderna hade några
veckor tidigare föregåtts av ett informationsmöte
och inför båda träffarna
skickades en inbjudan ut till boende
och företag i närområdet.
På inbjudan till rundturen och även
på projektets hemsida fanns en enkät att
fylla i om hur man använde Gyllins naturpark
och hur man ville den skulle vara i
framtiden. Under några veckor kom över
150 enkätsvar in. Både på träffarna och
på hemsidan fanns också möjlighet att
framföra synpunkter och frågor.
Samarbete med skolan
Ett samarbete med de båda skolorna intill
naturområdet har också inletts under
våren. Några klasser har varit med när
arborister beskurit områdets unika popplar.
Till hösten kommer planering av en
temalekplats att starta tillsammans med
elever från skolorna.
Bevara det vilda
– Den input, de förslag och tankar som
kommit in från de boende, har gett oss
ett bra underlag att arbeta vidare ifrån.
Beskrivningar av värdet i det vilda och
övergivna som är så speciellt med platsen,
säger Stina Linder.
– Utmaningen i det fortsatta utvecklingsarbetet
blir att göra tillägg och öka
tillgängligheten utan att förstöra det
unika med den förvildade plantskoleområdet,
fortsätter Stina Linder.
Vänförening skapas
Flera personer i området har anmält sitt
intresse att hålla i någon aktivitet i naturparken,
allt från Qigong till djursafari.
Det stora engagemanget och intresset för
naturområdet har gjort att planer på en
intresseförening, ”Gyllins vänner”, har
vuxit fram.
Vad som kommit fram under träffar
och via enkäten och även vad som sker
i projektet kan man fortlöpande hitta
på projektets hemsida. Till hösten följer
temavandringar i området och projektgruppen
kommer att ta fram en utvecklingsplan
för naturområdet. Tanken är att
utvecklingen av området ska kunna växa
fram i ett långsamt tempo.
text: Birgitta Hjertberg
foto: Jacob Härnqvist, Stina Linder
Hur många kvadratmeter park
finns det i Malmö?
– Det finns 300 olika parker i Malmö som tillsammans
är på nästan 1300 ha, det vill säga 1 300 000 m 2 . Av
Malmös totala landyta är det ungefär 8 %.
Blir det mer eller mindre?
– Det blir mer parkyta för varje år, mest beroende på
att nya områden exploateras.
Angelos Tsalamanis,
teamledare för gatukontorets GIS-grupp
Önskemål och tankar inför framtiden
• Trädgårdscafé och naturum
• Fågeltorn och spänger för naturpedagogik
• Temalekplats – tema trädgård
• Orörda delar och upptrampade småstigar
Vilken är din favoritpark?
– Jag tycker om så många, det beror lite på när du
frågar mig. Just nu är det Daniaparken. Med sitt spirande
folkliv uttrycker den att det snart är sommar!
Och på vintern då?
– Krokbäcksparken, med sina snöklädda kullar är den
fantastisk!
Gunnar Ericson,
stadsträdgårdsmästare
6 anslaget 2/10 anslaget 2/10 7

text: Petra Kling Gutenwik
foto: Arne Mattson
Bara lyckliga omständigheter gjorde att damen på parkbänken
inte fick en stor, fallande lind över sig. Händelsen
var väckarklockan som fått gatukontoret att börja inventera
alla gatuträd för att se vilka som kan vara farliga.
Bättre koll på träden
En liten vindstöt från fel håll var vad som
behövdes, inte ens en skånsk höststorm,
för att den c:a 100 år gamla linden skulle
knäckas jämns med marken våren 2008.
Damen som satt och vilade på en bänk
klarade sig precis från att få trädet över sig.
– När jag kom dit för att undersöka
trädet visade det sig att det var murket
ända upp till två meters höjd, bara en
liten, liten bit friskt virke på ena sidan
hade hindrat trädet från att falla tidigare,
berättar Arne Mattson, landskapsingenjör
på gatukontoret.
Tyvärr blev det aldrig helt fastställt
vad som försvagat trädet så dramatiskt
utan att någon märkt det. Grävningar
hade gjorts i trottoaren bredvid, kanske
var rötterna avgrävda. Arne hittade även
ett stort angrepp av den mycket diskreta
svampen ”stubbdyna”, både på linden
som fallit och på några av de andra träden
i området.
Just det att ingen uppmärksammat att
trädet var dåligt gjorde att man beslutade
att systematiskt inventera Malmös träd.
Gatukontoret ansvarar för knappt 60 000
träd och man bestämde sig för att börja
med de 25 000 gatuträden; träd som står
i gatumiljö till skillnad från parkträden.
Detta av två anledningar:
– Träd i gatumiljö mår generellt sämre
eftersom livsmiljön är mycket tuffare.
Dessutom är det ofta så att gatuträden
finns i en miljö med många fler människor
och fordon - ett fallande träd eller
gren skulle mer sannolikt orsaka skada.
Nu är ungefär hälften av gatuträden
inventerade. Man har bedömt bland
annat livskraft, skador, sjukdomar och
platsen som trädet växer på. Inte alla träd,
men många, har även undersökts med
”ultraljud” för att få en uppfattning om
hur trädet ser ut inuti stammen.
– Bland annat ”stubbdynan” som
drabbat linden som föll, är svår att upptäcka
med bara ögat och man kan sällan
se vad angreppet har gjort för skada.
Arne visar en sammanställning från
inventeringen och en snabb blick ger att
träden i centrala Malmö har bedömts ha
högst risk. Vad beror det på?
– Träden i tät stadsmiljö har det svårt
eftersom marken ofta är hårdgjord och
det är trångt med alla ledningar som går
under jord. Dessutom är träden i centrum
äldst och störst och det ökar alltid
risken.
Arne betonar dock att ett träd med
hög risk inte alltid är ett träd som riskerar
att falla. Det kan lika gärna vara en enstaka
död gren som ger den höga risken.
Om grenen tas bort är bekymret åtgärdat.
Låg eller obefintlig risk bedöms nästan
bara unga träd ha. De har inte hunnit få
några skador eller sjukdomar och därtill
orsakar det inga stora skador om en litet
träd mot förmodan skulle falla.
Ungefär 75 träd har redan åtgärdats
på olika sätt, många fler är de träd som
entreprenörerna nu håller lite extra koll
för se om läget förändras.
– Det är våra entreprenörer som gör
inventeringen och det bidrar till att de
lär känna träden bättre.
Alla gatuträd beräknas vara färdiginventerade
under året, sedan tror Arne att
man går vidare med parkträden som är
ännu fler.
Under hela våren och hösten syns Malmös slottsträdgårdsmästare,
John Taylor, i SVT:s program ”Trädgårdsfredag”. Fantastisk
reklam för Malmö som blomsterstad menar John själv.
John Taylor är till vardags hyllad trädgårdsmästare
i Slottsparken i Malmö och
ansvarig för stadens prisbelönta blomsterarrangemang.
Att tacka ja till att vara med
i Trädgårdsfredag var långt ifrån självklart
för honom.
– Efter mycket funderande bestämde
jag och mina chefer oss för att det är värt
det. Trots de nackdelar kändisskapet inne-
bär och att det stjäl tid från ordinarie
verksamhet ger det så mycket mer tillbaka,
berättar John.
Effektiv reklam
Engagemanget i Trädgårdsfredag är inte
gratis, John uppskattar att han lägger
ungefär en dag i veckan på inspelningen.
Men det är ändå billigt i jämförelse med
att köpa motsvarande exponering i form
av till exempel annonser.
– Bara att Slottsträdgården nämns
är värt mycket, men vi kommer även att
spela in i Slottsträdgården.
I avsnittet från Slottsträdgården kommer
John bland annat berätta hur man
kan använda hans professionella arbetssätt
med lökplaner i sin trädgård därhemma.
Blomsterstaden Malmö
Bilderna från Slottsträdgården är fantastiska!
avslöjar han och fortsätter entusiastiskt
att berätta om den respons han
brukar få från grupper på studiebesök i
Malmö.
text: Petra Kling Gutenwik
foto: Andreas Hillergren
18 timmar grön reklam
– Malmöborna är lite hemmablinda,
det finns ju inte mycket som imponerar
på en Malmöbo… Men vi har otroligt
vackra parker här i Malmö och våra
rabatter är också enastående, bland de
bästa i Sverige. Och det dessutom på
offentlig plats, många andra svenska
trädgårdar och parker är inte stadens
och har särskilda öppettider.
John hoppas att hans medverkan i
Trädgårdsfredag ska få upp ögonen både
för skåningar och Sverige i övrigt vilken
lysande blomsterstad Malmö är.
– Jag hoppas också att jag kan inspirera
alla att odla mera. Om jag kan få folk
att välja fler och olika växter, kanske även
plantera träd, så är det jättebra för bland
annat den biologiska mångfalden. Det är
inte främst i naturen eller de offentliga
miljöerna som mångfalden finns, utan i
trädgårdarna!
Om Slottsträdgården
Slottsträdgården som John Taylor ansvarar för är
en öppen, ekologisk trädgård i centrala Malmö.
Trädgården började anläggas 1997 och utvecklas
hela tiden. Här finns bland annat mindre tematrädgårdar,
olika slag rabatter, ytor för samvaro
och här odlas också blommor och grönsaker
som säljs i mindre skala.
Trädgårdens kafé drivs av Tareq Taylor, Malmökänd
krögare som även han medverkar i Trädgårdsfredag.
John och Tareq är inte släkt, deras
efternamn är bara en lustig tillfällighet.
malmo.se/slottstradgarden
8 anslaget 2/10 anslaget 2/10 9

Nu planeras det för en ny park i Bunkeflostrand med anspelning
på områdets historiska arv. Den övergripande målsättningen är
att skapa en fantasifull plats för rekreation, lek och skönhetsupplevelser
i en miljö rik på biologiska värden.
Parken är tänkt att utgöra en mix av
områdets förutsättningar och nya uttryck
i parkmiljö. På platsen har arkeologiska
utgrävningar gjorts och man har hittat
intressanta fynd från mellanstenåldern
(2500 år f.Kr) i form av ett mycket omfattande
pålverk, även kallat palissad.
Därav arbetsnamnet Palissadparken.
Historisk plats
Den ursprungliga palissaden i Bunkeflostrand
bestod av ca 3500 stolpar som till-
sammans bildade ett pålverk nedgrävt i
marken som inhägnade en yta om ca 210
x 215 meter. Historiskt sett har palissader
främst använts för att skapa en skyddsmur
med syfte att försvara tillfälliga läger.
Riktigt vad den här palissaden haft för
syfte och funktion är oklart, men ett
flertal spännande teorier finns.
– En tänkbar teori är att palissaden
använts som stängsel för boskapsdjur
eftersom benrester av nötboskap, får och
svin har påträffats. En annan teori är
att marken innanför palissaden varit en
religiös plats då rester av gravar påträffats
under de arkeologiska utgrävningarna.
Troligtvis har palissaden använts under
lång tid och syftet med platsen kan ha
förändrats under åren, berättar Mikael
Prag, gatukontorets projektledare för
bygget av den kommande parken.
Unik utformning
Planerna för parken har ännu inte varit
uppe för bedömning hos kommunfullmäktige,
men om förslaget röstas igenom
kommer utformningen av parken att bli
den första av sitt slag i Malmö.
En del av den ursprungliga palissaden
kommer att byggas upp på nytt. Marken
runt den ursprungliga palissaden är idag
ojämn och besvärlig att röra sig på. För
att skapa en lättillänglig park kommer det
därför att byggas en träspång av ek, med
mönster som hämtat inspiration från den
keramik man hittat under utgrävningar
på platsen.
Byggnaderna i parken kommer bestå
av ett utsiktstorn, som lovar utsikt över
Hela familjen av skulpturmöbler, från utsiktstorn till
papperskorg, är formgiven av arkitekt Jonas Lindvall.
Historiskt arv i nya uttryck
text: Fredrik Hansson
ill./foto: Jonas Lindwall, Carl Lidbeck, Susanna Kapusta
såväl parken som havet och Öresundsbron,
och ett antal eremitager, “tänkarlyor”,
som vardera rymmer en till två
personer. Även papperskorgar, informationstavlor
och bänkar som planeras
kommer anpassas till Palissadparkens
övriga formspråk.
Naturlig dagvattenhantering
Vid planeringen har framförallt tre
delar varit i fokus, enligt Mikael Prag.
– För det första ska parken på ett
naturligt och hållbart sätt ta hand om
dagvattnet från närliggande bostadsområden,
för det andra lyfta fram områdets
äldre historia och för det tredje fungera
som ett rekreationsområde där intressanta
och sällsynta växt- och djurarter kan
etablera sig.
Om palissaden blir verklighet kommer
den bli ett annorlunda och spännande
komplement till övriga bostadsparker i
Bunkeflostrand och ett nytt parkkoncept
för hela Malmö. Palissadparken kan tidigast
stå klar under 2012.
Vad är en Palissad?
palissa´d (franska palissade, troligen av palis ‘påle’, ‘pålverk’, av latin
pa´lus ‘påle’, ‘stolpe’), pålverk, äldre typ av förskansning eller storm-
hinder. En palissad bestod av i marken tätt nedslagna eller nedgrävda
pålar, vanligen spetsade upptill. Källa: http://www.ne.se/lang/palissad
Vegetation på Kalkplanets botten.
i korthet
MAlMÖS fÖRSTA
NAPPATRÄD
I mitten av maj invigdes Malmös första
nappaträd. I en äkta kastanj i Rönneholmsparken
kan nu alla barn som vill sluta med
napp hänga upp den i trädet.
liTE NÄRMARE
ETT NATURRESERVAT
Arbetet med att göra Limhamns kalkbrott till
naturreservat och tillgängligt för allmänheten
går vidare.
Senast 1 juli vill gatukontoret ha svar
på det samrådsförslag som handlar om vilka
föreskrifter som ska gälla för området. Det
handlar framför allt om vad man inte ska få
lova att göra i kalkbrottet, till exempel höja
grundvattenivån, bygga eller påverka växtligheten
i negativ mening. Man anger också
begränsningar för vad allmänheten får lov att
göra i området, till exempel ska man inte få
övernatta där eller köra bil.
Läs mer på malmo.se/kalkbrottet
Är gässen fortfarande
en plåga i våra parker?
– Vi har i år plockat mängder av ägg
från bon för både grågås och vitkindad
gås. Jag skulle tro att det kläcks
ungefär 900 färre gässlingar än vad
som hade varit fallit utan plockning.
Så även om många säkert kommer att
irritera sig på gässen och deras bajs i
år också kan jag lova att det kommer
att märkas en skillnad.
Arne Mattson, landskapsingenjör
10 anslaget 2/10 anslaget 2/10 11

Andningshål i Hyllie
Den nya stadsdelen Hyllie i södra Malmö
kommer att få en spännande park. Den
kommer inte bara att vara en grön, rofylld
upplevelse med blommande körsbärsträd,
gröna kullar och ytor för picknick. Den
kommer framförallt att exponera vatten för
besökaren och fylla ett pedagogiskt syfte,
både för skolklasser och för andra besökare.
Parken kommer att ligga centralt i det
nya Hyllieområdet på ömse sidor om tågspåren.
Drygt hälften av parken kommer
att ligga på den nordvästra sidan med det
befintliga vattentornet i dess mitt.
liten men värdefull
En arbetsgrupp från gatukontoret och VA
SYD har tagit fram ett program för vattenparken
tillsammans med konsulten
C Wingren Landskap.
– Parken är inte så stor. Om man räknar
bort järnvägen som skär genom parken är
inte ytan större än 4 ha. Det är mindre än
en tiondel av Pildammsparkens yta, men
kommer ändå att betyda mycket för stadsdelens
många boende och besökare, berättar
projektledare Eva Delshammar.
Vattenridå
I Vattenparken kommer besökaren att få
känna vattnets närvaro på olika sätt. Det
ska låta, glittra och kännas om vattnet i
parken. På vissa platser finns kanske
till och med risk att man blir lite blöt!
– En idé som vi just nu håller på
att undersöka är om man kan utforma
huvudentrén som en vattenridå som
öppnar och stänger sig, fortsätter Eva.
VA SYD, kommunalförbundet som
bland annat levererar vatten till Lund
och Malmö, har tidigare haft pedagogisk
verksamheten i vattentornet på området.
Det har varit en utgångspunkt i ambitionen
att även utveckla ett pedagogiskt
parkkoncept baserat på vatten. Alla
besökare ska kunna lära sig något nytt
om vatten, men den huvudsakliga målgruppen
är barn i grundskolan.
Tio platser med upplevelser
En slinga med vattenupplevelser av både
sinnlig och experimentell art kommer att
finnas i parken från början, och utvecklas
efter hand. Det pedagogiska upplägget
bygger på tio platser i parken och varje
plats behandlar vattnet utifrån en viss
frågeställning. Besökaren ska stimuleras
att pröva, känna och fundera över vattnet,
dess egenskaper och betydelse.
– Jag och lärare från Tingdammsskolan
i Oxie håller just nu på att fundera
ut olika vattenaktiviteter, berättar Erland
Weerasinge på gatukontoret och visar
text: Petra Kling Gutenwik, Maria Nyman
foto/ill.: Colourbox, David Wiberg
Vattenparken i Hyllie kommer
att vara ett grönt, andningshål i
den nya stadsdelen. Besökaren
kommer också att mötas av vatten
och många pedagogiska inslag.
skisser på bland annat ett vattenbollspel.
– Eftersom jag är utbildad lärare själv
inser jag vikten av att ha roligt när man
upplever något. Förståelse för sakers
funktion och existens blir lättare om man
får experimentera under fria former, där
gränsen mellan lek och allvar suddas ut.
Om vi samtidigt kan förbereda pedagoger
för möjligheterna, till exempel de tio
stationerna i Vattenparken, är jag säker
på att vi kan optimera barnens besök i
parken. Tänk dig sen att samma barn tar
med sig föräldrar, mor och farföräldrar
och visar dem vad vatten är!
Vattenhus
Lärare ska ha tillgång till laborations- och
undervisningsmaterial, till exempel skålar,
håvar och spadar. Förhoppningsvis kommer
skolklasserna att även kunna besöka
ett ”vattenhus”. Där vill VA SYD bygga
upp en studiebesöksverksamhet som ska
komplettera innehållet i vattenparken.
Finansieringen av parken görs tillsammans
av Malmö stad och VA SYD.
Man kommer också att skriva avtal om
hur kostnaderna för att driva parken
ska fördelas. Redan nu till hösten 2010
planerar man att den sydvästra delen av
parken börjar byggas.
Park i två delar
I väster gränsar parken till Malmö Arena och
snuddar i sitt sydvästra hörn till Hyllie stationstorg.
Här kommer Vattenparken att ha sin huvudentré,
men kommer att nås från alla håll och vara öppen
dygnet runt. Genom parken kommer gång- och
cykelstråk att finnas som förbinder parken med
omgivande platser.
Den nordvästra delen blir mer urban med skogsdungar
och gröna kullar. Söder om spårområdet
planeras parken bli mer naturlik och ska dessutom
fungera som fördröjningsyta för dagvatten.
Är det okej att grilla i Malmös parker?
– Ja det får man gärna göra, bara men inte skadar
marken eller växtligheten runt omkring. Med
andra ord är det bäst att ha med sig en egen grill
eller använda de anordnade grillplatserna som
finns i några av parkerna.
– På stränderna däremot är det begränsat så
att man under dagtid endast får grilla på anvisade
platser.
Ann-Catrin Sandeberg,
allvetare i drift- och underhållsfrågor
12 anslaget 2/10 anslaget 2/10 13

REklAM fÖR
CykElHjÄlM
GATUkONTORET TESTAR
10-METERSMARkERiNG
I slutet av maj ritades gula trianglar på fyra
gator i Malmö. De visar var det är tio meter
till ett övergångsställe eller korsning, motsvarande
hur långt fram en förare får parkera
utan böter som följd. Detta är ett test för att
se om det underlättar för förarna eftersom det
kan vara svårt att avgöra hur långt tio meter är.
10-metersmåtten före korsning och
övergångsställen är införda för att ha positiv
inverkan på trafiksäkerheten. Om det finns
osäkerhet hos föraren om hur nära han/hon
får parkera, kan triangelmarkeringar hjälpa
förarna att göra en trafiksäker parkering.
Testet ska utvärderas i slutet av året. Det
man tittar på då är bland annat hur många
p-anmärkningar som har utfärdats och trafikanternas
reaktioner.
Läs mer på www.malmo.se/parkering
Text & foto: Johan Edgren
i korthet
Uppgiften var att producera en reklamfilm
för ökad cykelhjälmsanvändning bland
vuxna. Vinnare blev Mediegymnasiet klass
MP1 RB B i Malmö med en välgjord film
utan pekpinnar.
Filmen kommer att visas på SF´s bio-
grafer i Skåne under juli till och med september.
Det vinnande bidraget får förutom
visningen av sin film ett pris på 5000:- som
hela klassen får ta del av.
Det var Malmö stads gatukontor som tillsammans
med Trafikverket, Lunds kommun
och Helsingborgs stad utlyste tävlingen.
Se filmen på malmo.se/cykling
Inga löjliga är
sociala på nätet
foto: Jens Lennartsson
För fjärde gången körs kampanjen ”Inga
löjliga bilresor”. Den här gången kampanjar
gatukontoret även i några av de största
sociala medierna.
– Just nu pratar många om att man
måste hänga med när det gäller de sociala
medierna. I vår ordinarie verksamhet har
det varit svårt att hitta en given form, men i
den här kampanjen kände vi nyttan med de
olika sociala medierna bland annat för att
de kompletterar varandra på ett bra sätt och
då var vi beredda att testa, säger Nina Hansson
som är projektledare för kampanjen.
Kampanjen finns som tidigare på
en egen hemsida men den här gången
uppdateras den flitigt i form av en blogg.
Lite mer än ett inlägg per dag produceras,
ganska korta men några i längre reportageform.
Det ska vara många och bra bilder,
så en professionell fotograf har anlitats.
Cykel som livsstil
– I bloggen vill vi lyfta fram vilka det
är som cyklar i Malmö. Till exempel
familjen som har sålt bilen, köpt en lådcykel
istället och tycker att livet har fått
nya värden, berättar Nina.
På hemsidan kan man också tävla om
”Malmös löjligaste bilresa” och rösta på
vilket bidrag man tycker är mest löjligt.
En ganska enkel form, men ändå en slags
interaktivitet med hemsidebesökaren.
10 fans i timmen
Som komplement till webbsidan finns
kampanjen både på Facebook och Twitter.
På Facebooksidan finns möjligheten att till
exempel prata med de kampanjansvariga
och berätta vad man anser om Malmö
som cykelstad. På Twitter handlar det mer
om att marknadsföra kampanjen som
sådan med korta, snabba uppdateringar.
– När vi gick ut och sa att vi ville ha 500
fans till Facebooksidan så tickade det under
en period in 10 fan i timmen, så omöjligt
att nå målet är det inte, tror Nina.
Ninas sammanfattning av kampanjen,
så här innan den är avslutad, är att det
har kommit in fler bidrag till tävlingen än
tidigare år. Utmärkt menar hon eftersom
när man tävlar också reflekterar över sitt
eget beteende och kommer närmare ett
beslut att förändra det.
– Många bidrag har kommit in via
sms, vilket även det är en ny kanal för oss.
Läs mer på www.ingalojligabilresor.nu
”En glad, nyfiken
nyskåning”
”En glad, nyfiken nyskåning” så beskriver
hon sig själv, Malmös nya gatudirektör.
Det där med nyskåning är ju dock
inte riktigt sant. Redan 1987 flyttade
Kerstin Gustafsson från Göteborg för att
jobba på Perstorp AB. Men skånska har
hon inte börjat prata och det krävs många
generationer för att räknas som ”riktig”
skåning, det kan alla inflyttade intyga.
– När jag som nyinflyttad reste till
Malmö för allra första gången åkte jag
bil genom ett fantastiskt vackert landskap,
med blommande rapsfält och korvirkeshus.
När vi kom fram till Malmö kändes
det som allt bara var grått och dystert,
berättar Kerstin.
Det är bland annat i ljuset av detta
som Kerstin lockades av jobbet som
högsta chef på Malmö stads gatukontor.
På drygt tjugo år har Malmö genomgått
en storslagen omvandling och idag är det
roligt att kliva av tåget på Malmö C!
– Ändå har kanske Malmö sin största
utveckling framför sig. Med stans ovanligt
unga befolkning är det en verklig utmaning
att ta tillvara på den generationens
visioner och att hitta forum för att lämna
över kunskap och värderingar.
Att vara nyfiken och ställa många
frågor tycker hon själv utmärker henne.
– Jag vill så gärna förstå syftet och
”tänket” med det jag sysslar med, kanske
inte ner på detaljnivå, men de stora övergripande
dragen.
Trafikfrågor har hon stor erfarenhet
efter en tid på dåvarande Banverket och
flera år på Skånetrafiken. Nya områden
på gatukontoret blir bland annat den
gröna sidan.
– Det ska verkligen bli spännande att
vara lite lärling! Jag har ganska nyligen
fått upp ögonen för hur stor betydelse
till exempel belysningen har för hur man
upplever en plats och allt fantastiskt man
kan göra med effektljussättning.
Kerstin vill avvakta med högtidliga
programförklaringar och målbilder tills
hon har lärt känna gatukontoret och
verksamheten lite bättre. Men en önskan
ger hon ändå uttryck för; att skolbarn ska
kunna cykla själva till skolan på ett säkert
och bra sätt.
– Det handlar både om trafiksäkerhet
och om ett bredare trygghetsperspektiv.
Med ett Malmö där trenden har vänt och
barnfamiljer gärna stannar kvar i stan ser
jag det som viktigt att bygga ”det goda
samhället” även för dem.
Kerstin refererar till sin erfarenhet från
Skånetrafiken där hon lärt sig att det som
fungerar bra för till exempel barn och
funktionshindrade oftast är bra för alla
grupper i samhället.
– Och om man tänker in det perspektivet
redan från början kostar det sällan
mer än de traditionella lösningarna. Det
som kostar är att rätta till i efterhand.
text: Petra Kling Gutenwik,
foto: Peter Kroon
kort om direktören
Namn: Kerstin Gustafsson. Bor: på en liten gård
på landet, norr om Perstorp. Senaste arbetsplats:
Trafikverket (tidigare Banverket) Mest stolt över
på jobbet: Det stora nöjet att få jobba med så
många duktiga medarbetare. favoritplats i
Malmö: Vägen mellan Bagers plats och Anna
Lindhs plats, nära Malmö C – för havsdoften
och utsikten över Öresund.
14 anslaget 2/10 anslaget 2/10 15

lyCkAD flyTT
AV STENHUS
Många nyfikna Malmöbor följde den spektakulära
flytten av Hamnmästarbostaden från
Bagers plats till Neptuniparken. Det 620 ton
tunga huset flyttades av två modultrailers de
200 meterna av flyttföretaget Havator.
På Bagers plats byggs ett underjordiskt
parkeringsgarage med plats för 400 bilar och
1000 cyklar. Hamnmästarbostaden är områdets
äldsta hus och är q-märkt. Det innebär
att huset måste vara bevaras i nuvarande skick.
NCC tillsammans med beställarna Malmö
stad och Parkering Malmö diskuterade ifall
huset skulle flyttas eller stå kvar. En flytt ansågs
bli både billigare och bättre. Man får plats
med fler parkeringsplatser i garaget och slipper
ta hänsyn till huset under byggtiden.
Huset flyttas tillbaka i slutet av byggfasen,
om drygt ett år.
TOAlETTAPP
Text: Linda Johnson
Var närmaste offentliga toaletten finns kan
du nu enkelt kolla i din IPhone. Gatukontoret
har tagit fram en applikation till mobiltelefonen
och även på Malmö stads hemsida
har informationen förbättrats. Karta, bild,
öppettid och upplysningar om toaletten är
handikappanpassad eller har skötbord finns
nu tillgänglig var helst du blir nödig.
malmo.se/toalett
Nästa nummer av anslaget kommer ut i september 2010.
text: Petra Kling Gutenwik
foto: Rickard Szymczak
Byggnader i
nygammal form
Sibbarpsstranden har fått nya
moderna servicebyggnader.
Utseendet på toaletterna knyter
an till de gamla byggnaderna
som hade stora kulturhistoriska
värden.
Riktigt dåliga visade sig de gamla toaletterna
och kioskbyggnaderna på Sibbarpsstranden
vara när gatukontorets projektledare
Rickard Szymczak lät besiktiga dem.
– Fukthalten i golven låg på 98-99 %
och fukten hade vandrat uppåt i alla byggnaderna.
Vi undersökte om det gick att
renovera men skadorna var så omfattande
att det inte var något möjligt alternativ.
Efter diskussioner med stadsantikvarien
och stadsbyggnadskontoret fick man slutligen
lov att riva byggnaderna. Knepigast
var det med toalettbyggnaderna, byggda
på femtiotalet, och med en arkitektur som
bedömdes som kulturhistoriskt intressant
med sin speciella fasad med glasmosaik.
– Vi har samarbetat med arkitekt Bo
Svensson, som har ritat de nya byggnaderna
till oss, berättar Rickard Szymczak.
De nya toaletterna har fått ny, modern
form och en fasad i ett material som kallas
Steni, plattor i ett slags kompositmaterial.
Ett material som gör det möjligt att ersätta
fasaden bitvis och som är lätt att rengöra
från klotter.
Kioskbyggnaderna har gjorts lite större
för att få plats med allt som modern livsmedelshantering
kräver. De får behålla
sin gamla karakteristiska form, men får
samma fasad som toaletterna, en lösning
som godkänts av alla remissinstanser.
– Nu tycker jag att vi har nya, moderna
och ändamålsenliga byggnader men som
ändå anspelar på den arkitektoniska historia
som finns på platsen, avslutar Rickard
Szymczak.