25837 Klart Spår 2-09 - Järnvägsfrämjandet

More documents

Recommendations

Info

är 19 av 20 tåg i tid eller mindre än 5 minuter försenade. I Schweiz svarar tågen för 16 procent av alla persontransporter. Endast japanerna åker tåg oftare än schweizarna. SBB har även en avdelning (SBB Historic) som tar hand om det historiska rullande materialet (många lok och vagnar finns bevarade). Detta bolag har också ett tekniskt bibliotek i Bern, ett historiskt arkiv och ett foto- och affischarkiv. Dialog med kunderna – enkelhet och pålitlighet För att SBB ska hålla sig vitalt och behålla den popularitet som trots allt är grunden för tågtrafikens framgångar i Schweiz lägger man i dag stor vikt vid att ha en ständig dialog med sina resenärer bland annat genom ”Kundenbeirat”, ett organ där man samråder med resenärerna och deras representanter. Under 2008 kom 35 500 brev och mejl till SBB. Alla dessa besvarades. Det är också SBB som administrerar det samarbete som finns mellan alla de olika trafikföretagen i Schweiz. Samarbetet handlar mycket om att få till ett trafiksystem som blir så attraktivt som möjligt, ett system där enkelheten och pålitligheten alltid ska vara i centrum. Tänkt om man hade de målen också för det svenska trafiksystemet. Vi har mycket att lära av hur kollektivtrafiken fungerar i Schweiz. I Schweiz finns en resenärsorganisation, Verkehrs-club der Schweiz (VCS, hemsida www.vcs-ate.ch), med 115 000 medlemmar. Viktiga uppgifter för VCS är bland annat att främja kollektivresandet och att jobba för att godstransporterna flyttas över från vägarna till järnvägen. Lastbilstrafiken på vägarna ses som ett stort hot både mot enskilda privatbilister och mot klimatet. Motorvägsnätet i Europa har under de senaste decennierna ökat med 30 procent (från 47 000 till 62 000 kilometer), samtidigt som spårlängden har minskat med 11 procent (från 211 000 till 195 000 kilometer). I persontrafiken har SBB förutom de vanliga enkelbiljetterna också olika typer av endags- och flerdagskort till rimliga priser (inga prishöjningar har gjorts under de senaste tio åren). Redan 1891 etablerades den enkla biljett (som utgöres av ett plastkort) som i dag kallas ”Generalabonnement”, en biljett som gäller på alla allmänna färdmedel tillhörande olika bolag på sträckor med en sammanlagd längd av 23 500 kilometer. Ursprunget till detta kort är de schweiziska handelsresandenas krav på enkelhet i resandet, något som bemöttes med full förståelse. Schweiz är ju ett land som lever av ekonomiska transaktioner och det ansågs vara viktigt med enkelhet. Hälften av invånarna i Schweiz i dag är stamkunder som har en form av Generalabonnement. Antalet resenärer med Generalabonnement har ökat med 33 procent sedan 2004. Alla har dock inte det kort som ger fullt obegränsat resande. De flesta har istället det kort som ger halvtpris. Huvudsyftet med kortet är att det ska vara lika enkelt att åka kollektivt som att köra bil. Man ska bara kunna stiga på och åka, varhelst man befinner sig. Kortet gäller för resor utan reserverade platser, det finns alltid obokade platser eftersom platsbokning inte är obligatoriskt i Schweiz. Alla tågföretag, alla busslinjer, alla spårvagnar och stadsbussar ingår i systemet. Bergbanorna kom med i kortet 1948 och stadstrafiken 1990. Priset för ett kort är 3 100 schweizer franc (cirka 22 000 kronor) för en vuxen i andra klass. Detta pris har förändrats obetydligt sedan 1985. 10
Under 2008 köptes 380 000 Generalabonnement, i år hoppas SBB kunna sälja minst 400 000 kort. Generalabonnement gäller också över riksgränserna där lokaltrafiken går in i Tyskland och Frankrike, som kring Basel och kring Genève. Innehavare av Generalabonnement får dessutom 25 procents rabatt på tågresor i Tyskland och Österrike. Jag hänvisar också till en intressant intervju med det statliga schweiziska järnvägsbolaget SBB:s dåvarande administrative direktör Bendikt Weibel i <strong>Klart</strong> <strong>Spår</strong> nummer 1 2007. Denne efterträddes 2007 av Andreas Meyer. Några järnvägstunnlar Schweiz är ju på sätt och vis som en schweizerost. Landet är genomborrat av tunnlar. Bara på SBB:s nät finns 307 tunnlar med en sammanlagd längd av 259 kilometer. Dessutom finns på detta nät 5 873 broar med en sammanlagd längd av 87 kilometer. Ett av målen för den schweiziska trafikpolitiken är att minska lastbilstrafiken mellan norra och södra Europa genom Alperna bland annat genom att föra över mer av godset till järnvägen. För detta behövs nya järnvägstunnlar där persontågen kan susa fram i 250 km/t. Dessa långa tunnlar är dock inte främst till för persontågen utan för godstågen. En sedan länge prioriterad länk är Gotthardbanan som förbinder Tyskland med Italien. Sedan många hundra år har detta pass varit viktigt för trafiken. Den första alpina järnvägstunneln, Sankt Gotthardstunneln, öppnades den 20 maj 1882. Den löper under Sankt Gotthardspasset och är 17 kilometer lång. Den sista stationen innan tunneln på dess norra sida är Göschenen och på dess södra sida ligger den italiensktalande orten Airolo. Tunneln är fortfarande en viktig kommunikationsled mellan Centraleuropa och Italien. 2016 kommer på samma sträcka en parallell tunnel, St. Gotthard Base Tunnel, att stå klar. Den blir med sina 57 kilometer världens längsta järnvägstunnel. 1913 invigdes den drygt 14 kilometer långa Lötschbergtunneln på Lötschbergbanan mellan Speiz och Brig. I juni 2007 stod den nya 34,6 kilometer långa Lötschbergtunneln klar. En annan lång järnvägstunnel i Schweiz är Simplontunneln. Denna består av två enkeltunnlar varav den första öppnades den 10 maj 1906 och den andra 1921. Simplontunneln är 20 kilometer lång och binder samman Brig med Domodossola i Italien. En stor upplevelse Schweiz är på många sätt ett föredöme när det gäller tåg och järnvägar och att åka tåg i Schweiz är på många sätt en stor upplevelse som jag varmt kan rekommendera. Vid planeringen av en sådan resa är det klokt att kolla igenom utbudet av de olika tågpass som den schweiziska järnvägen säljer. Interrail-kortets olika varianter är också mycket prisvärda men gäller dock bara på vissa av privatbanorna i Schweiz (på många andra får man rabatt). I en senare artikel kommer jag att berätta lite om några av dessa banor. Mats Andersson 11
Page 1 and 2: NUMMER NUMMER 2 2 2009 2009 JULI JU
Page 3 and 4: LEDARE Besluta om tågtrafiken för
Page 5 and 6: Bild nr 2. Digitalbild som skickats
Page 7 and 8: Efterhand som detta system började
Page 9: Från att ha varit en statlig myndi
Page 13 and 14: Lyckat arbete för industrispår i
Page 15 and 16: Åter spårvagnar i Malmö I börja
Page 17 and 18: Bild nr 6. Färg. Digitalbild. Skic
Page 19 and 20: Den ende av föredragshållarna som
Page 21 and 22: Bild nr 10. Färg Ska gå ut i kant
Page 23 and 24: modellerna är föremål för revis
Page 25 and 26: Bild nr 14. Färg Ska gå ut och up
Page 27 and 28: Viss godstrafik Viss godstrafik bed
Page 29 and 30: Bild nr.17. FÄRG. Digitalbild som
Page 31 and 32: Österlens befolkning är åldrande
Page 33 and 34: plats, Plastal, en nedläggning som
Page 35 and 36: Vi som vill främja en långsiktig
Page 37 and 38: IC4 - Ett passagerarvänligt tåg s
Page 39 and 40: För att snabba på den kraftigt f
Page 41 and 42: Bild nr. 20. FÄRG Digitalbild som
Page 43 and 44: Debatt Försämra inte ytterligare
Page 45 and 46: som då måste täckas av ökade sk
Page 47 and 48: Ungefärligt pris inkl 1 övernattn

25837 Klart Spår 2-09 - Järnvägsfrämjandet

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?