25837 Klart Spår 2-09 - Järnvägsfrämjandet

More documents

Recommendations

Info

insikten om det exploderande oljepris som väntar. Men också saker som man kan vara kritisk till. Vi måste återbefolka landsbygden, säger Sternlycke, med tanke på den ökade produktion av livsmedel och biobränsle som behövs. Men den produktionen torde inte kräva någon folkökning med tanke på den rationaliseringspotential som återstår. Däremot är den ett skäl till bevarade godsspår från torvmossar och biobränsledepåer. Det är statens, inte kommunernas uppgift att stå för infrastrukturen till alla delar av landet, menar han också. Men det är en ohistorisk och orealistisk inställning. Ohistorisk därför att större delen av Sveriges järnvägsnät byggdes med lokala insatser, orealistisk därför att de statliga pengarna inte kommer att räcka. Det är en ohållbar förutsättning att storstäder kan fortsätta att växa, säger Sternlycke. Men städerna växer obönhörligt över hela jorden, och de svenska storstäderna är beskedliga vid en internationell jämförelse. Och forskare menar att staden med sina rationella produktions- och distributionssystem har större möjligheter än landet att spara energi och andra resurser. Redan nu äger och kör storstadsbor bil i mindre utsträckning än andra. Bild nr. 19. FÄRG. Digitalbild som skickats till er med e-post den maj under namnet ”Simrishamn Kan beskäras i överkanten och vänsterkanten Ska gå ut i kanterna Ett Pågatåg på Simrishamns station. Foto den 30 juli 2008, Mats Andersson Generationsattityder Kommer därtill attityderna. Att befolkningen sjunker på Österlen beror i viss mån på näringslivets centralisering. Simrishamn tappar just nu sin största industriarbets- 32
plats, Plastal, en nedläggning som vi tågvänner faktiskt bör glädja oss åt eftersom den gäller en komponentleverantör till bilindustrin. Men en viktigare orsak är att människor i allmänhet och unga i synnerhet positivt väljer den större staden framför den mindre orten därför att de väntar sig en förbättrad livskvalitet. Många beslutsfattare tillhör däremot en medelålders och äldre generation med kvardröjande gröna vågen-idéer. Det förklarar till stor del det utbredda stödet för projektet Simrisbanan. Men det inte troligt att projektet får lika stort stöd efter ett generationsbyte i politiken. Jag förstår desperationen hos exempelvis politikerna i Simrishamn. Det är dock inte säkert att regionförstoring är någon framtidsväg. Det finns de (till exempel kulturgeografen och genusforskaren Tora Friberg) som menar att det är ohållbart att en stor del av den arbetande befolkningen ska lägga mellan två och tre timmar dagligen på resa till och från jobbet. Simrishamn har en hyfsad tågstandard med tanke på resandeunderlaget. Om man för cirka 50 miljoner drar en kurva och eliminerar tågvändningen i Tomelilla sparas dessutom några minuter på resan till Ystad. Gunnar Sandin Kommentar om Simrisbanan Gunnar Sandin skriver ovan att Österlens befolkning är åldrande och krympande, och att det med bara 30 000 invånare i Simrishamn och Tomelilla är nog med persontågsförbindelser till dem från Malmö via Ystad på en och en halv timme, och att det inte finns underlag för mer. Pendlingsomlandet från Malmö sträcker sig bara till Sjöbo. Därför bör banan sluta där. Det är inte lönt att kosta på en miljard milen för de två milen mellan Sjöbo och Tomelilla för att få under en timmes restid till Simrishamn. Det är kanske därför som Simrishamn inte är inom pendlingsavstånd, att restiden är över en timme. Österlen är mycket populärt för fritidsboende och skulle locka många fastboende med kortare restid. För att nå en timmes restid på denna banas 95 kilometer krävs inte höghastighetståg, som sägs, utan det är en normal restid med modern järnväg, och det kostar inte mer än ungefär 400 miljoner för enkelspår och 600 miljoner kronor milen för dubbelspår att bygga ny bana, inte en miljard som påstås. Det är priset för höghastighetsjärnväg. Kan man utnyttja gammal banvall blir det billigare eftersom banunderbyggnaden står för 70 procent av kostnaderna. Om nu regionen tycker att det är lönsamt att bygga hela Simrishamnsbanan kan jag inte förstå varför <strong>Järnvägsfrämjandet</strong> skall säga emot. Det är inte vår uppgift att säga att den och den järnvägen inte ska byggas, utan fastmer att den järnvägen är mer lönsam än den, ta den först. Vi vill ju ha så mycket järnväg som möjligt. Hans Sternlycke 33
Page 1 and 2: NUMMER NUMMER 2 2 2009 2009 JULI JU
Page 3 and 4: LEDARE Besluta om tågtrafiken för
Page 5 and 6: Bild nr 2. Digitalbild som skickats
Page 7 and 8: Efterhand som detta system började
Page 9 and 10: Från att ha varit en statlig myndi
Page 11 and 12: Under 2008 köptes 380 000 Generala
Page 13 and 14: Lyckat arbete för industrispår i
Page 15 and 16: Åter spårvagnar i Malmö I börja
Page 17 and 18: Bild nr 6. Färg. Digitalbild. Skic
Page 19 and 20: Den ende av föredragshållarna som
Page 21 and 22: Bild nr 10. Färg Ska gå ut i kant
Page 23 and 24: modellerna är föremål för revis
Page 25 and 26: Bild nr 14. Färg Ska gå ut och up
Page 27 and 28: Viss godstrafik Viss godstrafik bed
Page 29 and 30: Bild nr.17. FÄRG. Digitalbild som
Page 31: Österlens befolkning är åldrande
Page 35 and 36: Vi som vill främja en långsiktig
Page 37 and 38: IC4 - Ett passagerarvänligt tåg s
Page 39 and 40: För att snabba på den kraftigt f
Page 41 and 42: Bild nr. 20. FÄRG Digitalbild som
Page 43 and 44: Debatt Försämra inte ytterligare
Page 45 and 46: som då måste täckas av ökade sk
Page 47 and 48: Ungefärligt pris inkl 1 övernattn

25837 Klart Spår 2-09 - Järnvägsfrämjandet

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?