25837 Klart Spår 2-09 - Järnvägsfrämjandet

Götalandsbanan - en del av samhällsutvecklingen
Det har under den gångna våren förekommit en livlig debatt i västsvenska tidningar,
i synnerhet Göteborgs-Posten och Borås Tidning där det framförts dels förhoppningar,
dels negativa yttranden i stil med ”Götalandsbanan struken ur planen”.
Därför var det befriande att delta i Banverkets utlysta Samråd för allmänheten,
som ordnas på ett antal platser längs delen Linköping-Jönköping-Borås.
Via annons i lokalpressen tog jag tillfället i akt och for till Borås på Öppet Hus, vilket
mynnade ut i ett informationsmöte. På plats fanns ett flertal projektledare och
informatörer från Banverket, som tog emot och svarade på frågor. De var angelägna
om att lyssna till våra synpunkter och hade en flott broschyr i fyrfärgstryck till utdelning.
Man fick även tillfälle att skriftligen besvara en enkät.
Banverket har fått uppdraget att genomföra en grundlig förstudie av mittdelen av
Götalandsbanan mellan Linköping-Borås. Bästa möjliga lösningar i de båda storstadsändarna
Stockholm-Linköping och Göteborg-Borås är redan igång. Dessutom
finns den så kallade Ostlänken – en planerad dubbelspårsjärnväg mellan Linköping
och Järna som ska knyta Östergötland, Sörmland och Mälardalen närmare varandra.
En hel del problem med dragningen av den nya banan belystes. Det är ett antal
särintressen som måste beaktas; att i möjligaste mån ta hänsyn till skyddsvärda
naturmiljöer, finna de bästa kopplingspunkterna, tillgängligheten vid stadspassager
och en mängd andra faktorer. En höghastighetsbana ställer också högtekniska
krav. I hastigheter över 300 kilometer krävs en radie på minst 7 kilometer, jämför
nuvarande korglutning i kurvorna för X2000 som en del resande blir illamående av.
En utmärkt datorstödd presentation tillsammans med fylliga kommentarer bidrog
till ett par innehållsrika timmar, vilka andades optimism och framtidstro. En av projektledarna
menade att nuvarande lagar och riktlinjer behöver ändras, liksom ett annat
angreppssätt för att Götalandsbanan ska bli en realitet år 2025. Naturligtvis berördes
även den samhällsekonomiska aspekten. Det är många faktorer som måste tas
med i bedömningen. Den totala nyttan kan inte enbart mätas i kronor. Hur sätter
man prislapp på ett långtidsperspektiv och så vidare? Sådana frågor ska utredas av
Banverket i samarbete med KTH.
Jag citerar ur den utdelade foldern: Planeringsprocessen regleras i Lagen om
byggande av järnväg och Miljöbalken: ”… järnväg ska planläggas och byggas på ett
sätt som medför minsta möjliga påverkan för såväl närboende som miljön men
ändå uppfyller järnvägens ändamål till en skälig kostnad.”
Nuvarande tidsplan innebär: - samråd med allmänheten under april-maj, vilken
mynnar ut i en rapport och förslagshandling i augusti 2009, - remiss och utställning
augusti-oktober 2009 och slutligen ett beslut på regeringsnivå om fortsatt arbete,
vilket beräknas i december detta år.
34