Nordiska språk– - Nordeuropa-Institut - Humboldt-Universität zu Berlin

Ord och textpassager som ställer till problem
tid genomfört en longitudinell undersökning av ett femtiotal svenska
nybörjarläsares högläsning. I ett antal delstudier av materialet försöker jag på olika
sätt undersöka och belysa läsarnas känslighet för olika lingvistiska nivåer. Tidigare
delstudier inbegriper analyser av felläsningar och korrektionsmönster i materialet
hos läsarna som grupp (Danielsson 1999, 2000b) liksom för olika delgrupper
(Danielsson 2000a). Dessa har bl. a. analyserat i vilken mån de läsfel som görs
passar in lingvistiskt på olika språkliga nivåer (lexikal, syntaktisk, semantisk
[d. v. s. s a t s e n s semantik]), samt i vilken utsträckning läsfel korrigeras
beroende på lingvistisk konsekvens. Härvid har framkommit att läsarna i stor
utsträckning gör lingvistiskt acceptabla läsfel och att de läsfel som är lingvistiskt
oacceptabla korrigeras signifikant oftare än de acceptabla, oavsett vilken språklig
nivå som undersöks (Danielsson, 2000b). Dessutom uppvisar en mycket stor andel
av läsfelen stor grafisk likhet med textordet. I dessa delstudier har läsfelen alltså
analyserats framförallt utifrån lingvistisk a c c e p t a b i l i t e t . En kommande
undersökning kommer att närmare analysera de läsfel som görs för att se vad de
faktiska läsfelen kan säga om läsprocessen. Analysen utgår dels från vilka ord eller
ordsekvenser som ofta ställer till problem för läsarna, dels från vad textordet
ersätts med vid felläsningarna. Denna artikel presenterar en pilotstudie som gjorts
inför denna undersökning.
Läsforskningsfältet, som av tradition domineras av den experimentella
psykologin, använder i stor utsträckning en experimentell metodik, där man t. ex.
för att undersöka olika språkliga nivåers roll i läsprocessen utsätter försökspersoner
för experiment där exempelvis reaktionstid eller korrekthet mäts vid
avkodning eller igenkänning av enstaka ord. Kvalitativa analyser av läsfel är
ovanliga, även om det finns en del äldre exempel på detta (t. ex. Biemiller 1970;
Weber 1970). De tidigare delstudierna (Danielsson 1999, 2000a, 2000b) har delvis
använt liknande metoder som Biemiller (1970) och Weber (1970). Den typ av
analys som görs i föreliggande studie har dock mig veterligt inte gjorts tidigare,
alltså en analys där själva läsfelen står i fokus, snarare än de språkliga
konsekvenserna av dessa. Seymour & Elder (1986) analyserade skotska förskolebarns
läsfel kvalitativt, i syfte att undersöka i vilken mån dessa nybörjare
använde associationer mellan fonem och grafem i sin läsning eller om de enbart
använde en helordsstrategi. Studien byggde dock endast på läsning av enstaka ord.
METOD
I den longitudinella undersökningen deltog 50 svenska nybörjarläsare från en
skola i Stockholmsområdet. De gick alla i ett par åldersblandade klasser med 6-
och 7-åringar då undersökningen startade. 6-åringarna gick då i förskoleklass,
medan 7-åringarna gick i årskurs 1. Från det tillfälle de kunde avkoda en enklare
löpande text utan bildstöd videoinspelades varje elev en gång per termin då de
högläste en okänd, löpande text. Sammanlagt gjordes fyra videoinspelningar av de
elever som var läskunniga vid första videoinspelningstillfället. Vartefter läsförmågan
ökade användes längre och mer komplicerade texter. Samtliga texter
togs antingen ur läseböcker som riktar sig till nybörjarläsare, eller ur barnböcker.
33